Kulturnämndens handlingar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kulturnämndens handlingar 2015-01-28"

Transkript

1 Kulturnämndens handlingar

2 HALMSTADS KOMMUN KALLELSE Sida Kulturnämnden (2) Box Halmstad Tfn: E-post: Plats: Varbergs Kurort, Sammanträdesdatum Tid: 13:30 Ordförande: Sven Palmkvist Sekreterare: Marie Järnliden Kulturnämndens introduktionsdagar, januari 2015 Se bif. program 27/ Avresa med buss från Halmstads Teater till Varbergs Kurort 28/ ca Hemresa från Varbergs Kurort till Halmstad

3 HALMSTADS KOMMUN FÖREDRAGNINGSLISTA Sida Kulturnämnden (2) ÄRENDEN Sida 1 Val av justerare 2 Godkännande av dagordning 3 Information KN 2014/0003 Bokslut och årsredovisning KN 2014/0291 Internkontroll KN 2015/0103 Bidrag till stiftelsen Hallands Länsmuséer KN 2014/0289 Bidrag till Hallands Arkivförbund KN 2014/0333 Halmstads Föreläsningsförening - Arrangemangs- och projektstöd - Föreläsningar KN 2014/0337 Halmstads Idrottshistoriska Förening - Kulturarvstöd KN 2014/0336 Kulturverket - Projektbidrag - Världens musik på Andersberg 11 KN 2013/0270 Motion - Uppkalla offentlig plats såsom gata, torg eller park efter Anna Lindh Kurser och konferenser Anmälningar KN 2014/0001 Delegationsbeslut Ev. tillkommande frågor Fackliga företrädare har rätt att delta vid sammanträdespunkter utmärkta med 2

4 3 1(1) Information Diarienummer: KN 2015/0015 Version: 1,0 Beslutsorgan: KN Staben/Administration och stöd E-post: Telefon: Informationsärenden - KN Ärendet 1. Slutredovisning Ökade livschanser för unga Lena Engström 2. Information från verksamheterna Avdelningscheferna 3. Stiftelsen HM Konungens jubileumsfond, förslag till mottagare ur jubileumsfonden 4. Information och sammanställning över Hembygdsföreningarnas verksamhet 2013 från Hallands Bildningsförbund, Hembygdskonsulenten 1 1

5 Ökade Livschanser för unga - slutredovisning Projektnamn: Allt är möjligt Sammantagen projektperiod: Projektledare: Joacim Eneroth (50% jan-dec 2014) Ansvarig förvaltning: kulturförvaltningen; Lena Engström Vad skulle projektet uppnå och hur blev måluppfyllnaden? (Kort beskrivning av projektet som helhet, dess målsättning och stort fokus på hur ni bedömer måluppfyllnaden. Konkreta resultat i målgruppen ska beskrivas) Kulturförvaltningen ansökte om medel från Ökade livschanser för att arbeta med kultur i allmänhet och drama och teater i synnerhet för att skapa gemenskap, stärka identitet och individ, framförallt bland unga i Oskarström. Vi ville arbeta efter strukturella metoder och utifrån platsens styrka och särart för att skapa hållbarhet, stärka Oskarström och samtidigt få resultat på individnivå. En av förutsättningarna för långsiktighet såg vi som att inte forcera projektet och våra idéer utan jobba underifrån med rekrytering, förankring och nätverkande i Oskarström. Detta arbete har visat sig vara mycket trögare och långt svårare än vad vi hade bedömt. Projektet hade som mål att stärka ungas självförtroende och bidra till en positiv identitet och självbild. Och att använda kultur som ett verktyg för att stärka bilden av Oskarström och skapa stolthet framförallt bland unga. De aktiviteter och arrangemang vi har genomfört har nått färre unga än vad vi hade förväntat oss, men har samtidigt fått de unga som vi mött att se möjligheter och framförallt en chans att göra sin röst hörd kring den tristess och frustration de känner på orten. I flertalet workshops (street art/kulturlov) har vi arbetat med att varje ung deltagares del bidragit till en större helhet vilket lett till att de sett vad man kan åstadkomma genom samarbete. Under arbetets gång har vi också sett stora svårigheter i att arbeta med en så tydligt specificerad målgrupp (15-25 år). Många som visat intresse för projektet har varit både yngre och äldre. Därför valde vi att göra projektet mer inkluderande och lade fokus på hela Oskarström. Några av de största vinsterna med projektet blev då också de möten som skapades över generationsgränserna. En slutsats vi dragit av det här är också att ett arbete med barnfamiljer och yngre ungdomar (10-15 år) är minst lika viktigt som med unga vuxna. 2

6 3 Som helhet anser vi dock inte att vi uppnått vår målsättning pga svårigheterna att nå ut till oskarströmsborna. Ett ännu mer långsiktigt arbete krävs för att stärka och sprida de positiva krafter som finns på orten. Hur många barn och unga/ vuxna om det är målgruppen har ni sammantaget nått ut till? Vi har nått c:a 200 barn och unga vuxna. Målgruppen var från början 15-25, men breddades under projektets gång då vi såg svårigheter i att nå den målgrupp och ville istället nå så många oskarströmsbor som möjligt. Vad har ni gjort i projektet? (här följer en mycket kort sammanfattning) Rekrytering/drama: Dramalogen fick i uppdrag av oss att hitta unga att engagera i projektet. Uppdraget påbörjades under förstudien och varade tom maj En viktig målsättning i projektet var att sätta upp en föreställning/dramaverksamhet, vilket inte uppfylldes då de få unga som Dramalogen fick kontakt med inte visade intresse för att spela teater eller delta i andra dramaformer. Elevens val: Samma grupp som nämns ovan har under våren varit på Österledsskolan fredagar och hållit i elevens val, där de tillsammans med elever gjort kortfilmer. #oskarström: I maj genomfördes en street art-workshop där ett 30 tal unga oskarströmare målade #oskarström på stora träbokstäver som nu är placerade vid Jutan i Oskarström. Det var början på ett digitalt arbete med att hashtaggen som används på t.ex. sociala medier ska aktiveras och samla/visa kultur och kreativitet i Oskarström. #oskarström har på så sätt också blivit namnet på projektet utåt sett. Instagram och facebook-konton finns kopplade till detta, men förhoppningen är att hashtagen lever vidare efter avslutat projekt. Oskarströmsdagarna: Tillfällig graffitivägg, bekostat scen, DJ och familjeföreställning. Stickgraffiti: Träffar på det lokala caféet med mål att tillsammans sticka och sätta upp stickgraffiti. Petter: Föreläsning med artisten Petter Foto-workshops: Vid tre tillfällen träffades ett trettiotaltal oskarströmsbor i blandade åldrar och fotograferade tillsammans. Resultatet ställdes ut på Kulturlov:Remake. Flera av deltagarna vill nu fortsätta dessa fototräffar kontinuerligt. 3

7 3 Kulturlov:Remake: Vi lånade en större industrilokal där vi under en vecka genomförde workshops och byggde en utställning tillsammans med oskarströmmarna. Kulturlovet dokumenterades även med film där de medverkande (framförallt de unga) fick berätta om sina tankar kring framtiden i Oskarström. Filmen kan ses här: Se även bifogad redovisning om kulturlovet. Förankring/ långsiktighet (Projektfasen är snart slut och goda erfarenheter behöver integreras i löpande arbete, hur har detta arbete bedrivits för att säkerställa långsiktigheten? Vad händer framöver med resultaten från ert projekt?) Utöver de konkreta arrangemang och aktiviteter vi har gjort i Oskarström har vi knutit goda kontakter med de lokala föreningarna och andra engagerade personer på orten. För att underhålla dessa kontakter har vi informerat om möjlighet till fortsatt stöd från oss via kulturförvaltningens kulturstöd. Här ser vi Oskarströmsdagarna som samhällsföreningen anordnar som ett viktigt arrangemang att stötta då det når många oskarströmsbor och uppskattas på orten. Efter årsskiftet planeras också möten med samtliga delar av kulturförvaltningens verksamheter i Oskarström för att se hur vi kan fortsätta samordna våra resurser på bästa sätt för att stärka Oskarström. Här kommer vi också fånga upp de ringar på vattnet som vi redan märker av i form av idéer från de unga som fritidsledarna möter, där talangjakt och intresset för mer graffitiverksamhet är utmärkande. Det sistnämnda har redan plockats upp av fritidsledarna och en tanke finns att genomföra graffitiprojekt med ungdomar från både Oskarström och Andersberg för att skapa nya möten från de båda delarna av Halmstad. Bifogas: Utvärdering kulturlov Oskarström Joacim Eneroth/Lena Engström 4

8 h I.AN DS HÖ\'DING KN 3 HALMSTADS KOMMUN Kommunstyrelsen Dnr 201'i HALLANDS LÄN Halmstad den 15 december 2014 Stiftelsen H.M. Konungens Jubileumsfond för Ungdom i Sverige Stiftelsen H.M. Konungens Jubileumsfond för Ungdom i Sverige bildades 1996 på initiativ av Sveriges Lions och Svenska Scoutrådet i samband med H.M. Konungens 5O-årsdag. Sveriges landshövdingar har av Stiftelsen även i år inbjudits komma med förslag på mottagare av medel ur Jubileumsfonden och jag vill härmed be om er hjälp att identifiera tänkbara projekt och personer värda att stödja. Ändamålet enligt stadgarna är "att främja barns och ungdoms i Sverige fostran samt att stödja vetenskaplig forskning med anknytning därtill. Ändamålet skall tillgodoses genom anslag till individer, organisationer eller institut, som bedriver sådan verksamhet". Stiftelsen vill med utgångspunkt från detta främja utvecklandet av samhällsansvar och livskvalitet med och för ungdom i Sverige. Konungens Jubileumsfond kan möjliggöra stöd till banbrytande insatser för ungdom. Som en fristående fond kan den t ex ge stöd till aktiviteter för att uppmärksamma och sprida kännedom om positiva insatser. Projekt av och med ungdomar som ännu inte är etablerade kan också få stöd. Även etablerad ungdomsverksamhet som vill förnya sig och har bra idéer kan söka stöd från fonden. Exempel på verksamheter som stiftelsen gärna stödjer är: o Projekt och verksamheter som syftar till ökad integration i samhället för barn och ungdomar Lägerverksamhet som är fostrande (dock ej idrott, religion) t ex Scouter o Barn- och ungdomskolonier under ferier Lägerverksamhet för barn med särskilda hälsoproblem Mentorprogram för barn och ungdomar Projekt och verksamheter som vänder sig till barn vars föräldrar har svårt att ta hand om dem Utdelning till enskilda individer kan godkännas om det rör sig om stipendier för vidareutbildning inom ovanstående områden. Verksamheten bör vara inriktad på barn och ungdomar under 18 år. Postadress Länsstyrelsen Hallands län Halmstad Besöksadress Slottsgatan 2 5 Telefon

9 3 LAN DS H Ö VDINGEN HALLANDS LÄN De projekt som föreslås bör ha en klar ideell inriktning och ej vara kommunala tjänstemannaprojekt. Syftet med projektet skall vara det väsentliga och ej själva finansieringen. Medlen får ej heller ses som möjlighet till medfinansiering av redan pågående projekt. Flera projekt i Hallands län har glädjande tilldelats stipendier genom årens lopp. Överlämnandet av stipendierna sker alltid i nära anslutning till H.M. Konungens födelsedag den 30 april. Jag hoppas ni kan hjälpa oss att identifiera tänkbara projekt /personer och är tacksam 0111 ni senast den 9 februari inkommer med förslag på projekt som är värda att stödjas. Med vänlig hälsning Postadress Länsstyrelsen Hallands län Halmstad Besöksadress Slottsgatan 2 6 Telefon

10 3 Resultat från SHF:s enkät Hembygdsföreningarnas verksamhet och tillgångar under 2013 för Halmstads hembygdskrets I Halland fanns 76 föreningar varav nedanstående 12 föreningar tillhör Halmstads hembygdskrets (kommun). Breareds Kulturhistoriska Förening Eldsbergabygdens Hembygdsförening Enslövs Hembygdsförening Getinge Hembygdsförening Gullbrandstorps Hembygdsförening Harplinge Hembygdsförening Holms Hembygdsförening (Halland) Kvibille Hembygdsförening Oskarströms Hembygdsförening Snöstorps Hembygdsförening Söndrums Hembygdsförening Vapnödalens Byalagsförening Kretsens medlemsantal under år 2013 var st. Inom halländska hembygdsrörelsen finns totalt 194 byggnader, varav 40 lokaler finns inom Halmstads krets. Dessa höll öppet totalt 394 dagar under år Besökssiffror Halmstadskretsens verksamhet: Aktivitet: Antal: Besökare: Tillf. Utställningar Utflykter Vandringar Teater och bygdespel Musik eller dansarr Marknader Föredrag, berättaraftnar m. m Valborgsmässofirande Nationaldagsfirande 1 5 Midsommarfirande Hemvändardag Hembygdsgårdens dag Övriga tema arr Summa: Övriga besökare TOTALT: besökare 7

11 3 Inom halländska hembygdsrörelsen redovisades totalt 689 evenemang med totalt ca besökare. De halländska hembygdsföreningarna har hand om föremål samt innehar 1091 hyllmeter arkiv. Föreningarna i Halmstad har föremål och 217 hyllmeter arkiv. Värdet för den ideella tiden de halländska hembygdsföreningarna inrapporterat är 35 miljoner kronor, varav det kommunala bidraget är kr i Halland. Halmstads kommun gav Föreningsbidrag: och i Aktivitets/Arrangemangsbidrag: I övrigt kommunalt stöd ex. fria lokaler, kopiering, info hemsida: kr kr kr Övrigt offentligt bidrag ex länsstyrelsen m.m. Tot: kr kr Jämförande siffror för övriga Sverige se nedan (se gärna Skåne Hembygdsförbund): Fig. 1 Kommunalt bidrag 2013 per förening, medelvärde (kronor)

12 3 Fig. 2 Antal evenemang 2013 per förening, medelvärde Fig. 3 Antal besökare 2013 per förening, medelvärde 9

13 3 Fig. 4 Antal föremål 2013 per förening, medelvärde

14 4 1(4) Tjänsteskrivelse Diarienummer: KN 2014/0003 Version: 0,9 Beslutsorgan: Kulturnämnden Enhet: Kulturförvaltningens stab Maria Gellert E-post: Telefon: Bokslut 2014 Förslag till beslut 1. Kulturnämnden beslutar att godkänna bokslut 2014, inklusive verksamhetsredovisning. Sammanfattning Bokslut görs enligt de anvisningar förvaltningen fått från stadskontoret. Ärendet har beretts av förvaltningens ekonom tillsammans med avdelnings- och enhetschefer. Förvaltningen föreslår att kulturnämnden beslutar att godkänna bokslut 2014, med tillhörande verksamhetsredovisning. Kulturnämndens verksamhet redovisar ett nettoresultat på tkr, samt en negativ budgetavvikelse med -683 tkr, mot budgetram på tkr Resultatbalansering begärs av enbart -354 tkr. Årets investeringsnetto blev tkr och budgetavvikelsen positiva 203 tkr. Ombudgetering begärs av de kvarvarande investeringsmedlen. 13 av 16 mål, som återfinns i kulturnämndens verksamhetsplan för , har nåtts under året och därmed markerats som avslutade. 11 1

15 4 Ärendet Uppdrag Bokslut upprättas enligt anvisningar från stadskontoret och är den första delen i rapporteringen till årsredovisningen. Bokslutet ska redovisa rätt resultat för verksamhetsåret vilket är detsamma som att alla konton för drift och investeringar till väsentlig del innehåller bokföringsposter som tillhör årets verksamhet. Bokslutet ska redovisa en riktig ekonomisk ställning vilket är detsamma som att saldon på tillgångs- och skuldkonton består av faktiska, externa fordringar eller skulder per den 31 december I samband med bokslutet genomför stadskontoret en uppföljning av förvaltningarnas och bolagens arbete inom ramen för de nio målområdena och kommunfullmäktiges övriga prioriteringar. Uppföljningen tar sikte på att skapa en samlad bild av kommunens verksamhet och kommer av stadskontoret att sammanställas tillsammans med den ekonomiska redovisningen. Bakgrund Ekonomirapport har redovisats in åtta gånger under år 2014, på kulturförvaltningens anslagsnivå 460, med tillhörande prognoser. Vid delårsrapport och delårsbokslut har målen, aktiviteterna och nyckeltalen stämts av och kommenterats. Nu sammanställs ett årsbokslut för år 2014, som är en av delarna till en samlad verksamhetsberättelse och årsredovisning. Analys, förslag och motivering Sammantaget redovisar kulturnämndens verksamheter en negativ budgetavvikelse 683 tkr, vilket motsvarar 0,6 procent av den totala nettobudgetram på tkr för kulturnämndens verksamheter. Förvaltningen har i bokslutshandlingarna begärt resultatbalansering av sammanlagt -354 tkr, enligt bilaga 3. Investeringsnettot blev tkr och budgetavvikelsen 203 tkr Förvaltningen begär ombudgetering av samtliga kvarvarande investeringsmedel till nästa år, enligt bilaga 4. Uppföljning av förvaltningens arbete inom ramen för de nio målområdena och kommunfullmäktiges övriga prioriteringar, visar på att 6 av 8 verksamhetsmål, med koppling till kommunfullmäktiges mål, anses vara avslutade. Sammanfattningsvis har 13 av 16 mål och prioriteringar, som återfinns i kulturnämndens verksamhetsplan för , nåtts under året och därmed markerats som avslutade. Resterande mål kommer förvaltningen att fortsätta arbeta med under planperioden. Verksamhetsredovisning 2014 återfinns som bilaga

16 4 Konsekvenser Resultatbalansering innebär att budgetmässiga över- eller underskott i driftredovisningen förs över från bokslutsåret till kommande budgetår. Följande riktlinjer gäller för resultatbalansering: Budgetmässiga över- eller underskott som understiger 0,5 procent av den i planeringsdirektiv med budget beslutade bruttokostnadsbudgeten för anslagsområdet balanseras regelmässigt. Dessa 0,5 procent motsvarar för kulturnämndens del 588 tkr, som kan balanseras till år Underskott som överstiger dessa 0,5 procent av budgeten balanseras regelmässigt såvida det inte beror på särskilda eller extraordinära händelser utanför nämndens kontroll. Förvaltningen tar här upp kostnader för utrangering av återlämningsrobot, som en sådan kostnad som inte bör resultatbalanseras till Förvaltningen har i bokslutet begärt resultatbalansering av -354 tkr. Detta är dock inte någon garanti, utan verksamheten kan få med sig hela budgetavvikelsen, inklusive den avvikelse som finns för kapitalkostnader, vilket motsvarar tkr. Ombudgetering innebär att överskott i investeringsredovisningen förs över från bokslutsåret till kommande budgetår, om orsaken bland annat är att investeringar beslutade i års budget inte har hunnit slutföras. Enligt gällande regler garanteras därmed att samtliga 203 tkr ombudgeteras till år De mål som betraktats som mer långsiktiga mål, kommer förvaltningen att fortsätta arbeta med under kommande planperiod. Ärendets beredning Inom kommunen Ärendet har beretts, enligt anvisningar från stadskontoret, av förvaltningens ekonom med avdelnings- och enhetschefer. Stabens enhet administration och stöd har arbetat med avstämning av konton, samt framtagandet av det ekonomiska materialet till bokslutshandlingarna, som lämnats in till Stadskontoret Årsredovisningen kommer att behandlas i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige under mars och april. I början på mars 2015 ska korrekturet till årsredovisningen vara helt klart för att överlämnas till kommunstyrelsens beredning. Under februari månad kommer förvaltningen att ta fram en mer komplett verksamhetsberättelse som redovisas för kulturnämnden under sammanträdet i mars. Andra grupper

17 4 Fackliga organisationer Information om bokslut på samverkan Ärendet faller inte inom ramen för MBL-förhandling. Lista över bilagor 1. KF_Resultaträkning.xlsx 2. KF_Bokslutskommentarer.docx 3. KF_Resultatbalansering.xlsx 4. KF_Ombudgetering.xlsx 5. Verksamhetsredovisning 2014 För Kulturförvaltningen Kristina Blomquist Förvaltningschef Maria Gellert Enhetschef 4 14

18 Kulturnämnden Verksamhet: 460 Kulturförvaltningen uppdaterad: (kkr) Helårs-utfall 2013 Utfall Utfall Budget 2014 Utfall 2014 Budgetavvikelse 2014 Budgetavvikelse fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Kulturnämnden Verksamhet: 460 Kulturförvaltningen (kkr) Helårs-utfall 2013 Utfall Utfall Budget 2014 Utfall 2014 Budgetavvikelse 2014 Budgetavvikelse fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto Kulturnämnden Verksamhet: 460 Kulturförvaltningen Budgetavvikelse för periodens resultat / nettokostnad (kkr) Kortfattade kommentarer i punktform Intäkter - Projekt Ökade livschanser för unga, bidrag från Ljungbergska, Mjellby, samarrangemang Löner - Vakanser inom förvaltningen, men också ökade lönekostnader för tillfälliga projektuppdrag Lokal - Fastighetsservice, tillfälliga hyror, samt resurer som tillförts för tillgänglighetsanpassning av Mahult Kapital - Lägre avskrivningskostnader, pga byte av återlämningsrobot Övrigt - Kostnader för projekt Ökade livchanser för unga, tillgänglighetsmiljon, bidrag och tillfälliga satsningar Övrigt - Utrangeringskostnad för gammal återlämningsrobot Övrigt - medel beviljade för tillgänglighetsmiljonen Övrigt - förskottsutbetalning av flerårsstöd Budgetavvikelse Budgetavvikelse

19 Exempelnämnd Verksamhet 460 Kulturförvaltningen 4 Driftredovisning Periodresultatet ( Utfall -kolumnerna) Kommentera årets resultat samt kommentera förändringen av årets resultat jämfört med föregående års resultat. Periodens nettoresultat på tkr är 744 tkr högre jämfört med samma period föregående år, då resultatet låg på tkr. Störst skillnad mellan perioderna finns på lönekostnaderna, vilket visar sig genom att 2014 års lönekostnader ligger tkr högre. Intäkterna för år 2014 hamnade på 141 tkr över föregående års intäktsnivå, vilket motsvarade en ökning med knappt 1,2 procent. Intäktsökningen förklaras med att ersättningar från andra konstmuséer och medarrangörer varit ovanligt höga under Lokalkostnaderna hamnade 31 tkr högre än föregående år. Internhyreskostnaderna blev 172 tkr lägre, men däremot ökade verksamheternas kostnader för tillfälliga hyror från 250 tkr till 307 tkr. Ökningen av tillfälliga hyror förklaras med att Halmstad som värdkommun ordnade en riksfestival Ung Kultur Möts, som är en plattform för unga kreativa aktörer från hela Sverige. Dessa lokalkostnader finansierades med bidrag från UKM Sverige och Riksteatern Halland. Kostnaderna för fastighetsservice, som också räknas som lokalkostnader, har under året belastats med 150 tkr för handikappanpassning av sommargården Mahult, som finansierats med medel från tillgänglighetsmiljonen. Övriga kostnader blev 206 tkr lägre än år 2013, en skillnad på mindre än 0,5 procent. Bidrag till föreningar under år 2014 blev ca 700 tkr mer än föregående år, med anledning av förskottsutbetalning av flerårsstöd till Halmstads Teaterförening. Förvaltningen har under 2014 satsat på att utbilda samtliga chefer i Utvecklande ledarskap, vilket också medfört ca 250 tkr i ökade kostnader för utbildningar och kurser. Kostnaderna för telekommunikation blev 190 tkr lägre i år. Det bör påpekas att i och med nya faktureringsrutiner, så har det bara bokförts 11 månaders telefonikostander under år Mediakostnaderna för året blev ca 200 tkr lägre än förra året, samtidigt som det finns ökade kostnader på ca 55 tkr för nedladdning av media och e-böcker. Transportkostnaderna, främst avseende konsttransporter och resekostnader, har under året varit ca 400 tkr lägre jämfört med år Förra året var ett år med relativt höga konsttranporter. Dessutom genomfördes under 2013 en externt finansierad Brysselresa inom Europa Direkts regi. Förlust vid avyttringar av maskiner och inventarier, innebar under år 2014 en oväntad kostnad på 304 tkr. Denna berodde på att den gamla återlämningsroboten fortfarande hade kvar ett bokfört värde när den skrotades i början av året. 16 1

20 4 Kommentera och analysera särskilt årets personalkostnadsutveckling samt gör jämförelser med föregående års personalkostnader. Lönekostnaderna hamnade trots en del vakanta tjänster, på tkr att jämföra med tkr föregående år. Skillnaden mellan åren är tkr, vilket motsvarar 2,1 procent. Denna skillnad förklaras med de avtalsmässiga löneökningar som skett mellan perioderna. Sjuklönekostnaderna var 22 procent lägre jämfört med året innan. Dessutom sjönk timlönekostnaderna med 11 procent jämfört med föregående års kostnader. Både sjuklöner och timlöner analyseras närmare i personalredovisningen. Utfall ( Budget - respektive Utfall -kolumnerna) Kommentera årets resultatavvikelse mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Kommentera årets utfall jämfört med årets budget. Om negativ avvikelse, beskriv vilka åtgärder som vidtagits för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Den av kommunfullmäktige fastställda budgetramen har under året kompenserats med de avtalsmässiga löneökningarna, medel från tillgänglighetsmiljonen, samt vissa hyresjusteringar. Budgetramen vid årets slut låg på tkr. Prognosen från oktober och framåt var, att den budget som lagts för år 2014 inte kommer att hålla på nettonivå. Detta främst med anledning av att nämnden på oktobersammanträdet tog beslut om att i förskott betala ut ett flerårsstöd på 720 tkr. Budgetavvikelsen blev störst avseende intäkter och kostnader för de olika projekt och bidragsrelaterade tjänster, då dessa inte var kända när budget lades. Exempel på sådana intäkter är bland annat bidrag från Ljungbergska stiftelsen, samt projektmedel för ökade livschanser för unga. Kulturnämndens verksamheter har under året fått in tkr mer i intäkter än vad som budgeterats vid årets början. Ökningen kommer främst från dessa ökade bidrag och uthyrning av lokaler, samt intäkter från medarrangörer. Lönekostnader gav en positiv budgetavvikelse inom fritidsavdelningen och staben. Att prognosen ändå hamnar på den negativa sidan, beror på att lönekostnaderna inom kulturavdelningen och konsument Halmstad blev högre än budgeterat i år. Budgetavvikelsen på -229 tkr avseende lokalkostnader, förklaras med kostnader för tillfälliga lokalhyror i samband med riksfestivalen Ung Kultur Möts, samt fastighetskostnader för den tillgänglighetsanpassning som gjorts på sommargården Mahult. Det har visat sig svårt att få till den lösning, som tillgänglighetsprojektet kräver, varför 70 tkr av tillgänglighetsmiljonen kommer att resultatbalanseras. Kapitalkostnaderna har påverkats positivt av att inköpet av den nya återlämningsroboten försenades. I och med att den förra återlämningsroboten skrotats, ger inte denna några avskrivningskostnader framöver. Sammantaget innebär detta en positiv avvikelse avseende kapitalkostnader med 380 tkr. När bokslut sammanställs vid årsskiftet, går dessa budgetmedel tillbaka till kommunen, för att täcka den nya robotens avskrivningskostnader de kommande åren. Utrangering av den förra återlämningsroboten innebar däremot att verksamheten fick en ökad kostnad på 304 tkr, som inte var budgeterad. Utrangeringskostnaden kommer från att robotens avskrivningstid var satt till 10 år, enligt då gällande regler, men höll inte så länge. Denna post 17 2

21 belastar kulturnämndens verksamheter och ska på sikt täckas ekonomiskt inom budgetram. Vid resultatbalansering anges att verksamheten inte vill ha denna kostnad med till år Kommentera och analysera särskilt resultatavvikelser för personalkostnader jämfört med årets budget. Jämfört med budget så skiljer sig utfallet genom att verksamheterna använt 109 tkr mer än budgeterat, vilket motsvarar 0,18 procent. Ett antal av förvaltningens tjänster har finansierats med stöd, vilket också gjort att dessa ökade lönekostnader i sin tur genererat ökade intäkter. Störst avvikelse gentemot budget återfinns bland arvode till uppdragstagare, där arvodeskostnaderna varit mer än det dubbla jämfört med vad som budgeterats. Svårigheten att budgetera arvoden har att göra med att dessa ibland faktureras och ibland utbetalas via lönekontoret, beroende på om uppdragstagaren har F-skattsedel eller inte. Prognosjämförelse ( Utfall -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Prognosmässigt lyfte förvaltningen fram en negativ budgetavvikelse med 500 tkr, medan periodens resultat visade på en negativ budgetavvikelse på 683 tkr. Skillnaden mellan prognosen och det verkliga utfallet är att anses som marginell och kan inte förklaras med någon enstaka specifik händelse. Investeringsredovisning Periodens nettoinvesteringar ( Utfall -kolumnerna) Kommentera årets investeringsnetto samt kommentera förändringen av årets investeringsnetto jämfört med föregående års investeringsnetto. Förvaltningen har investerat för tkr under år Fördelningen ser ut enligt följande: Projekt (T) Belopp i tkr Konstinköp 265 Inventarier, Stab+gemensamt 280 Inventarier, Nolltrefem/Hus för Unga 76 Inventarier, Konstverksamhet 185 Inventarier, Konsument Halmstad 57 Inventarier, Fritidsgårdar gemensamt 56 Inventarier, Kulturhuset 159 Inventarier, Medborgarservice A berg 17 Inventarier, Stadsbibliotek Inventarier, samtliga Bibliotek Föregående år använde kulturnämndens verksamheter tkr av investeringsmedlen. Jämförelse med föregående år är inte relevant, då innehållet i inköpen varierar från år till år. 18 3

22 4 Utfall ( Budget - respektive Utfall -kolumnerna) Kommentera årets resultatavvikelse mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Kommentera årets utfall jämfört med årets budget. Om negativ avvikelse, beskriv vilka åtgärder som vidtagits för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Årets utfall hamnade slutligen på tkr, att jämföra med årets budget på tkr. De investeringsmedel som reserverats för eventuell flytt, har inte förbrukats under år Förvaltningen kommer därmed att begära ombudgetering av dessa medel, med anledning av att flytt av kulturförvaltningens stab och ledning försenats och inte kommer att genomföras förrän tidigast år Prognosjämförelse ( Utfall -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Budgetavvikelsen avseende investeringsmedel hamnade slutligen på 203 tkr, vilket är 3 tkr mer än senaste prognosen. 19 4

23 HALMSTADS KOMMUN BOKSLUT RESULTATBALANSERING Förvaltning Maria Gellert Anslagsområdets nummer och namn. Anslagsområdets bruttokostnadsbudget enligt planeringsdirektiv med budget (kkr) Budgetavvikelse för kapitalkostnader (kkr) Prognostiserad budgetavvikelse i kkr för helåret enligt: Prognos mars Prognos april Delårsrapport maj Prognos juni Delbokslut Prognos oktober Prognos november Prognos december Datum Kulturförvaltningen Uppgiftslämnare Anslagsområdets budgetavvikelse (kkr) 460 Kulturnämnden Ange resultatbalanseringspost, belopp i kkr, samt kort motivering till att posten ska/inte ska resultatbalanseras 1. Särskilda anslag från tillgänglighetsmiljonen återstår - tillgänglighetsanpassning av Mahult 72 tkr, samt tillgänglighetsdagar stadsbiblioteket 44 tkr. Satsningarna kommer att slutföras år 2015 enligt planering varför dessa medel resultatbalanseras till år Förskottsbidrag av flerårsstöd avseende 2015 utbetalades till Halmstads teaterförening 720 tkr, enligt särskilt nämndsbeslut i november. Underskottet täcks av medel som avsatts i 2015 års budget för flerårsbidrag, varför posten resultatbalanseras till år Budgetmedel för Drama och teaterverksamhet för barn och unga balanseras över till år Belopp Budgetavvikelsen, inklusive kapitalkostnadsavvikelse blev -683 tkr. En bidragande orsak till underskottet var den utrangeringskostnad av biblioteksrobot 304 tkr, som belastade verksamheten. Nämndens önskemål är att dessa 304 tkr inte resultatbalanseras till SUMMA BELOPP ATT RESULTATBALANSERA = Summa budgetavvikelse med hänsyn tagen till kapitalkostnadsavvikelse = 0,5 procent av bruttokostnadsbudget = 588 kkr Resultatbalansering Resultatbalansering 2012: : +131 Verksamhetsberedningens förslag på resultatbalansering: 20

24 HALMSTADS KOMMUN BOKSLUT INVESTERINGSREDOVISNING OCH OMBUDGETERING Förvaltning Kulturförvaltningen Uppgiftslämnare Maria Gellert Anslagsområdets nummer och namn. Datum Anslagsområdets budgetavvikelse (kkr) 460 Kulturförvaltningen 203,0 Ange belopp i hela tusentals kronor, kkr Begärd Budget Bokslut ombud- Projekt Projekttext 2014* 2014 Differens getering Eventuell motivering/kommentar** 6301 Konstinköp Inventarier, Stab+gemensamt Inventarier, Nolltrefem/Hus för Unga Inventarier, Konstverksamhet Inventarier, Konsument Halmstad Inventarier, Fritidsgårdar gemensamt Inventarier, Fritidsgård Oskarström Inventarier, Kulturhuset Inventarier, Medborgarservice A-berg Inventarier, Stadsbibliotek Inventarier, samtliga Bibliotek ***SUMMA= till flyttkostnader som senarelagts * Inklusive ombudgeteringar och eventuella tilläggsanslag ** I normalfallet behövs ej någon motivering/kommentar *** Tillse att såväl budget- som bokslutskolumnerna stämmer med fastslagen budget och redovisning i Agresso Sida 1 av (1) 21 Investering_ombudgetering

25 4 Verksamhetsberättelse 2014 Kulturnämnden 22

26 4 1 Målredovisning - verksamhetsmål utifrån kommunfullmäktiges mål Utfall för målen anges enligt följande Status för aktiviteter anges enligt följande Observera att för mätetal hämtas senaste målvärde och utfall. I de fall målvärden satts för tertial snarare än helår, visas tertialmålvärdet i tabellerna. Kulturnämnden, Verksamhetsberättelse (13) 23

27 4 1.1 Målområde: Demokrati och dialog Kommuninvånarna ska vara nöjda med kommunens information (konkretiserat mål). Mätetal Målvärde Utfall Andel halmstadbor (18-74 år) som känner till Konsument Halmstads verksamheter Andel halmstadbor (18-74 år) som känner till konsumentrådgivningens verksamhet Andel halmstadbor (18-74 år) som känner till budget- och skuldrådgivningens verksamhet Andel halmstadbor (18-74 år) som känner till energirådgivningens verksamhet 25% 32% 70% 68% 40% 43% 50% 23% Halmstadborna ska vara nöjda med informationen om kulturförvaltningens verksamheter. Tredje mätningen av halmstadbornas kännedom om Konsument Halmstad visar att var tredje tillfrågad känner till Konsument Halmstad som enhet/varumärke. Desto fler är det som känner till att kommunen erbjuder de olika formerna av rådgivning. Energirådgivningen är den minst frekventa verksamheten, som vänder sig till privatpersoner, varpå utfallen avseende kännedom har varierat under den treåriga mätperioden mellan 23 och 31 procentenheter. En av fyra känner sig inte informerade om kulturutbudet i Halmstad. 33 procent av de tillfrågade ger betyget 4 eller 5 på frågan hur informerade de känner sig om kulturutbudet i Halmstads kommun, på en femgradig skala. Ett står för oinformerad och fem står för väl informerad års kulturundersökning visade en minskning av antal personer som känner sig nöjda med informationen om kulturutbudet i Halmstad. En förklarande anledning kan vara att urvalet och åldersprofilen på de intervjuade skiljer sig åt mellan undersökningstillfällena. Årets kulturundersökning besvarades av en större andel yngre personer, bland annat från 16 år mot tidigare 18 år, samt totalt större andel yngre. Tidigare erfarenheter har visat på att yngre personer är svårare att nå, vilket också återspeglas i resultatet. Yngre personer har även ett annat sätt att definiera vad som är information och ett vardagligt kommunikationsflöde. Mätetal Målvärde Utfall Andel halmstadbor (18-74 år) som ger betyg 4 eller 5 för nöjdhet med informationen om kulturförvaltningens verksamheter (Kulturundersökning) 50% 33% Kulturnämnden, Verksamhetsberättelse (13) 24

28 Kommuninvånarna ska ha möjlighet att vara delaktiga i kommunens utveckling (konkretiserat mål) Insatser för kunskaper och lärande i syfte att skapa möjligheter till delaktighet har till stor del dominerats av det båda valen till Europaparlamentet och ordinarie val till Riksdag, Region och kommun. Kulturförvaltningen har bidragit till invånarnas lärande om de politiska alternativen genom ett stort antal aktiviteter i form av politikerbesök, workshops, föreläsningar och debatter. I biblioteken och på Medborgarservice har lokaler upplåtits åt röstning. Mätetal Målvärde Utfall Antal insatser för ökad digital delaktighet 161 Antal genomförda systematiska brukar- och invånardeltaganden 1 4 Antal insatser för delaktighet Ungdomar ska ha goda möjligheter till delaktighet och inflytande. Ett stort antal aktiviteter har skapats av unga, med unga och för unga. 60 procent av aktiviteterna inom Fritidsavdelningen har planerats och genomförts av unga. Mätetal Målvärde Utfall Andel elever i årskurs 8 i grundskolan och årskurs 2 i gymnasiet, som vill vara med och påverka frågor som rör kommunen 45% Antal aktiviteter genomförda med idépeng SCB:s Nöjd-Inflytande-Index, åringar Kulturnämnden, Verksamhetsberättelse (13) 25

29 4 1.2 Målområde: Uppleva och göra Halmstad ska vara ett konstcentrum med nationell och internationell ryktbarhet (konkretiserat mål) Halmstad ska vara ett konstcentrum med nationell och internationell ryktbarhet. Halmstad har under 2014 ytterligare flyttat fram sina positioner som konstcentrum. Mjellby Konstmuseums utställningar har utgjort en viktig faktor med flera utställningar med extremt hög täckningsgrad i rikspress och i viss mån internationell press. Boken om Agnes Cleve har vidare stärkt och spridit Mjellby Konstmuseums starka varumärke. En rikskonferens för museichefer anordnades i Halmstad i oktober, vilket bidrog i att ytterligare sätta fokus på Halmstad i den professionella konstvärlden. Under året har också ett flertal andra kommuner gjort studiebesök i Halmstad utifrån konstområdet. Speciellt stor uppmärksamhet har flera av våra pedagogiska projekt fått (barnaudioguide, kotte-projektet etc) samt administrationen kring offentlig konst och samling (databas, inventeringsmetoder, vårdplan etc). Andra projekt som uppmärksammats i konstvärlden är Vallås-projektet samt utredningen om graffiti-vägg som flera andra kommuner tagit del av. Utifrån ett Halmstadperspektiv har konsten spelat en viktig roll för många medborgares livsmiljö, inte minst i samband med de nio nya konstverk som har tillkommit i enlighet med 0,5 procent-regeln. Många Halmstadbor, både barn och vuxna, har också fått ta del av den offentliga konsten genom Kotteprojektet, dels genom visningar men också i dess förlängning genom bokgåvan och utställningarna i Rådhuset och på biblioteken. Kulturförvaltningen har under året lett en utredning rörande förutsättningar och möjligheter för en utbyggnad och renovering av Hallands konstmuseum. I slutet av året beslutade Halmstads kommun och Region Halland att avsätta medel för en tillbyggnad och renovering av Hallands konstmuseum, vilket ytterligare stärker Halmstad som konststad. Mätetal Målvärde Utfall Andel invånare (18-74 år) som besökt konstinstitutionerna i Halmstad 29% Antal besök på: Mjellby konstmuseum, Halmstads konsthall och Hallands konstmuseum Andel invånare (18-74 år) som anser att Halmstad är en konststad 63% Antal genomförda konstprojekt för konstnärlig utsmyckning, med 0,5% av byggkostnaden 9 Kulturnämnden, Verksamhetsberättelse (13) 26

30 Kommuninvånarna ska bli mer nöjda med möjligheterna att utöva kulturoch fritidsaktiviteter samt natur- och fritidsliv (konkretiserat mål) Fler halmstadbor ska ta del av kulturutbudet. Utifrån kulturförvaltningens resultat avseende kulturaktiviteter och evenemang och besök på dessa, kan konstateras att det finns ett rikt utbud av kultur. Samverkan i olika former, både inom och utom förvaltningen är en av anledningarna till den mångfald av arrangemang som äger rum. Kulturundersökningen 2014 visar att 87 procent av halmstadborna (åldern 18 år och uppåt) har besökt kulturinstitutioner med utbud i kulturförvaltningens regi det senaste året (konstinstitution, bibliotek, Halmstad Teater, Kulturhuset, Medborgarservice), vilket är en ökning med 5 procent jämfört med år Andelen som har besökt bibliotek har minskat från 85 till 80 procent, trots att både antal besök och antal lån har ökat. 54 procent av halmstadborna (åldern 16 år och uppåt) har besökt något av de stora evenemangen som kulturförvaltningen medverkar i. (2014: Kulturnatt, Fyrverkerifestival, Ljusfestival, Gatuteaterfestival, Andersbergsfestival, Operafestivalen), vilket är en minskning med 4 procent. Siffran bör tolkas försiktigt eftersom statistiken på evenemangsbesök kan vara missvisande. Ofta är tidsramen mellan besöket och då frågan ställs av avgörande betydelse. Mätetal Målvärde Utfall Antal kulturaktiviteter och evenemang i egen regi Antal besök på kulturaktiviteter och evenemang i egen regi Kommuninvånarna ska bli mer nöjda med möjligheterna att utöva kultur- och fritidsaktiviteter. I SCB:s Medborgarundersökning hamnar Halmstads NRI (Nöjd Regionindex) på 70, målvärdet 71 nås alltså inte. Bland de 174 kommuner som deltog hösten 2013 och våren 2014 är det sex kommuner som visar ett högre NRI än Halmstad, högst hamnar Borås med 73. I SCB:s mätning av NMI (Nöjd Medborgarindex) avseende kultur får Halmstad 73 i NMI, endast Borås och Luleå hamnar före med 74 i NMI. För biblioteksverksamheten är det bara invånarna i Lomma som är nöjdare än Halmstads invånare, för utställnings- och konstverksamheten får Halmstad 7,3, sex kommuner ligger före och högsta värdet är 7,7. Teaterföreställningar och konserter får ett NMI på 7,1 (6:e plats, högst 7,6). Sammantaget visar SCB:s Medborgarundersökning att Halmstad i ett jämförande perspektiv ligger högt avseende invånarnas nöjdhet, dock nås inte KF:s målvärde. Mätetal Målvärde Utfall Nöjd-region-index avseende kultur- och fritidsmöjligheter Andel invånare (18-74 år) som ger kulturutbudet betyg 4 eller 5 55% 35% Andel ungdomar som anser att det finns mycket att göra på fritiden 24% Antal deltagare vid folkbildningsverksamheten i Halmstads kommun Antal medlemmar i kulturföreningar som beviljas kulturstöd Kulturnämnden, Verksamhetsberättelse (13) 27

31 Halmstad ska upplevas som en stad med kulturprofil. Målet är uppfyllt. 63 procent av halmstadsborna upplever Halmstad som en stad med kulturprofil enligt kulturundersökning Det innebär att målvärdet har överträffats med 8 procent. Man kan också utläsa ur undersökningen att 70 procent av dem som ser Halmstad som en stad med kulturprofil bor i stadskärnan och att kvinnorna överväger (67 procent mot 58 procent). En viktig åtgärd för att öka andelen och säkra profilen är att stärka kommunikationen och profileringen av kulturen och dess effekter. Mätetal Målvärde Utfall Andel invånare (18-74 år) som upplever att Halmstad är en stad med kulturprofil 55% 63% Inom kultur- och fritidsverksamheterna ska flickor och pojkar ha samma förutsättningar (konkretiserat mål). Mätetal Målvärde Utfall 3.1. Antal barn/unga som deltar i kulturaktiviteter Antal barn/unga som deltar i idrotts- och fritidsaktiviteter Föreningsbidrag i tkr Antal insatser för medvetet genustänkande Inom kultur- och fritidsverksamheterna ska flickor och pojkar ha samma förutsättningar Förvaltningar har genom dialog i kommunstyrelsen och tillsammans med berörda förvaltningar enats om gemensamma mätetal, som visar på flickor och pojkars förutsättningar. Medlemmar Fritid: 379 flickor och 508 pojkar Nolltrefem: 650 flickor och 764 pojkar Antal aktiviteter Biblioteken 783 st Fritid 516 st Nolltrefem 790 st Besök på ovan aktiviteter: Biblioteken: flickor och pojkar Fritid: flickor och pojkar Nolltrefem: flickor och pojkar Mätetal Målvärde Utfall 2. Utbud kultur-, idrotts- och fritidsaktiviteter för barn/unga - - Kulturnämnden, Verksamhetsberättelse (13) 28

32 4 1.3 Kommunfullmäktiges övriga prioriteringar Urbant utvecklingsarbete (UA) (övrig prioritering) Kulturnämndens verksamheter ska bidra till hållbar social utveckling på Andersberg. Aktiviteter har genomförts i samverkan med organisationer och boende på Andersberg. Några exempel på dessa är: Mångkulturell kvinnokväll, föreningsbryggan, diskussion med inbjudna politiker om årets val. Studieförbunden ABF och NBV har lokaler och stor del av sin verksamhet på Andersberg. Uppsökande insatser har påbörjats i kvarteren Hjälmen och Hjälten. Fastighetsbeståndet i dessa kvarter har under sommaren sålts till ny ägare, vilket skapar förutsättningar för nya kontakter. I samarbete mellan Kulturförvaltningen och HFAB så genomfördes Sommarkul i detta format för 6:e gången. Inför Sommarkul besöktes alla klasser på Andersbergsskolan och årkurs 4 och 5 på Östergårdsskolan av ansvariga fritidsledare. Där informerade fritidsledarna att barnen gärna fick komma med förslag på vad barnen ville ha på Sommarkul. Utifrån ett antal önskemål som kom fram genom besöken så planerade ansvariga fritidsledare för den kommande verksamheten. Samarbete med Goda livet i Halmstad kring sagostunder på olika språk och studiecirkel med sagoläsarna kring högläsning och barns språkutveckling. Ett arbete som tagit fart under året är bibliotekens Språkcaféer. Under året har det genomförts 20 stycken som totalt besökts av 593 personer. En poesikväll hölls i november på Anderbergs bibliotek med poesi på olika språk i kombination med musik Ökade livschanser för unga (övrig prioritering) Kulturnämndens verksamheter ska under planperioden arbeta med minst två projekt för ökade livschanser för unga. Förvaltningen har under året arbetat med projekt Tillgänglig tid för alla och Teaterprojekt Oskarström Ett strategiskt jämställdhetsarbete (övrig prioritering) Kulturnämndens verksamheter ska under planperioden använda metoder för ett medborgarinriktat jämställdhetsarbete. Förvaltningen har under året fokuserat jämställdhetsarbetet till de verksamheter som är riktade till barn och unga, kring målet om samma förutsättningar för flickor och pojkar. Samtliga bilder på bibliotekets webbplats har gåtts igenom av medarbetare och studerats utifrån ett genusperspektiv. Målsättningen med denna genomgång har bland annat varit att få en jämn fördelning mellan bilder på kvinnor respektive män. Studenter har intervjuat personal och skrivit en kandidatuppsats om bilder på webbsidans barnsidor för att undersöka vad bilderna signalerar ur ett genusperspektiv. Åtgärdsplan med syfte att ersätta bilderna genomförs 2015 Förvaltningens personaldag i oktober handlade om värderingar och jämställdhet. All personal utbildas i 4R metoden. Kulturnämnden, Verksamhetsberättelse (13) 29

33 Ett Halmstad tillgängligt för alla (övrig prioritering) Kulturnämndens verksamheter ska bli mer tillgängliga under planperioden. Medarbetare på förvaltningen uppmanas till att komma fram med förslag, när det är dags att ansöka om medel från tillgänglighetsmiljonen. Som ett resultat av detta öppnade biblioteket den 30 mars två timmar tidigare, speciellt för familjer med barn med autism. Medel har också använts för att tillgänglighetsanpassa Mahult och det har ordnats tillgänglighetsdagar på Stadsbiblioteket, med bland annat clownföreställning med Ika och Åke, rullstolsdans och melodifestival med deltagare från daglig verksamhet i Halmstad. Föreningar för olika funktionsnedsättningar hade en mässa och en paneldebatt med kommunpolitiker arrangerades, allt i samarbete med ABF SydHalland och Rädda Barnen Halmstad. Stadsbiblioteket fick under året pris för Bästa Lättlästa bibliotek, vilket satte fokus på frågan tillgänglighet för all bibliotekspersonal. Kulturnämnden, Verksamhetsberättelse (13) 30

34 4 2 Målredovisning - nämndens/styrelsens verksamhetsmål 2.1 Nämndens/styrelsens mål Kulturförvaltningen ska främja kunskap om hälsa i organisationen, genom det hälsofrämjande arbetet. Hälsoinspiratörerna arbetar för att inspirera och ge rådgivning för kulturförvaltningens personal. De ordnar insatser med inslag av återhämtning, social samvaro och vardagstips. Medarbetarna inom kulturförvaltningen har under våren medverkat till att ta fram handlingsplaner, utifrån den medarbetarundersökning som gjordes i slutet av förra året. Arbete via förvaltningens hälsoinspiratörer sker för att skapa arbetsanpassade fysiska aktiviteter, exempelvis Yoga-pass eller prova-på aktiviteter. Mätetal Målvärde Utfall Nöjd-medarbetar-index (NMI) Kulturförvaltningen ska förebygga ohälsa, som fångats upp via det systematiska arbetsmiljöarbetet, genom riktade insatser. Rutin för oväntade händelser har uppdaterats, med möjlighet till arbetsplatsspecifika handlingsplaner för hur situationer vid hot och våld hanteras. Kulturförvaltningen och Previa anordnade två kurstillfällen i HLR, hjärt- och lungräddning under november månad, då sju personer deltog. Mätetal Målvärde Utfall Antal hälsoförebyggande insatser Samordnad folk- och skolbiblioteksverksamhet genom tydliga överenskommelser, som reglerar mediehantering, lokalanvändning, samt uppdragets genomförande. Sju överenskommelser har gjorts för år Överenskommelser för år 2015 finns och undertecknas under 2015 av Barn- och utbildningsförvaltningen. Överenskommelserna har arbetats fram genom kontakt med rektorer, utvecklare och områdeschefer på Barn- och utbildningsförvaltningen och är ett resultat av Riktlinjer för biblioteksverksamheten/biblioteksplan , antagen av Kommunfullmäktige Mätetal Målvärde Utfall Antal överenskommelser om skolbiblioteksverksamhet 3 6 Kulturnämnden, Verksamhetsberättelse (13) 31

35 Bidra till levande och attraktiv kommun med hjälp av den kulturella och kreativa sektorn. En kartläggning av den kulturella och kreativa sektorn har påbörjats under hösten Kartläggningen av nuläget för sektorn kommer att vara klar våren 2015 och vid den tidpunkten finns en djupgående analys och GIS-data som kommer att ligga till grund för att långsiktigt jobba med sektorns utveckling i kommunen. Kartläggningen av den kulturella och kreativa sektorn i syfte till att bidra till en levande och attraktiv kommun är långsiktigt och kommer inte uppnås Kulturförvaltningen har inlett samarbeten på kommunal nivå med bland annat Byggnadskontoret, Halmstad City och Samhällsbyggnadskontoret. Diskussionerna med andra kontor och förvaltningar fortlöper under 2015 för att stärka arbetet med kartläggningen av den kulturella och kreativa sektorn. Kulturnämnden, Verksamhetsberättelse (13) 32

36 4 3 Nyckeltal Nyckeltal Helår 2014 Jan-aug 2014 Jan-april 2014 Utfall 2013 Utfall 2012 Antal besök på stadsbiblioteket Andel halmstadbor om läst eller lyssnat på en bok det senaste året. Antal besök på folkbibliotek i Halmstad Antal besök på bibliotekswebben Andel invånare som besöker folkbiblioteken Antal arrangemang och aktiviteter på folkbiblioteken Antal e- bokslån Antal lån/omlån totalt Antal medlemmar inom fritidsverksamheten Antal aktiviteter inom fritidsverksamheten Andel flickor som deltar i aktiviteter inom fritidsverksamheten Andel pojkar som deltar i aktiviteter inom fritidsverksamheten Antal ärenden, konsumentrådgivning Antal ärenden, budget- och skuldrådgivning Antal ärenden, energi- och klimatrådgivning Antal besök på Mjellby konstmuseum % 87% 87% 86% 86% % 80% 80% 85% 85% % 43% 53% 51% 49% 58% 57% 47% 49% 51% Kulturnämnden, Verksamhetsberättelse (13) 33

37 4 Nyckeltal Helår 2014 Jan-aug 2014 Jan-april 2014 Utfall 2013 Utfall 2012 Antal besök på Halmstads konsthall Antal besök på Hallands konstmuseum Antal besök på Nolltrefem Antal sökta kulturstöd Arrangemangs- och projektstöd: 48 Kulturarvsstöd: 23 Flerårsstöd: 6 Studieförbundsstöd: 8 Totalt antal sökta kulturstöd under 2014: 85 st Antal evenemang och aktiviteter i kulturförvaltningens regi Andel halmstadbor som använder Internet Antal arrangemang i Kulturhuset % 99% 99% 83% 83% Kulturnämnden, Verksamhetsberättelse (13) 34

38 5 1(3) Tjänsteskrivelse Diarienummer: KN 2014/0291 Version: 1,0 Beslutsorgan: Kulturnämnden Enhet: Kulturförvaltningens stab Maria Gellert E-post: Telefon: Uppföljning av internkontrollplan 2014 Förslag till beslut 1. Kulturnämnden beslutar att godkänna uppföljning av internkontrollplan 2014, samt dess förslag på åtgärder. Sammanfattning Kulturnämndens internkontrollplan 2014 ingår som en del i verksamhetsplan Denna bygger på identifierade risker inom olika perspektiv som ska granskas och rapporteras vidare till nämnden senast i samband med verksamhetsberättelse och bokslut. Uppföljning av kulturnämndens internkontrollplan 2014 har gjorts enligt stadskontorets anvisningar för internkontroll. Kontrollerna har varit tillfredsställande och sammanfattas i Uppföljningsrapport Internkontroll Förvaltningen kommer att fortsätta följa upp specifika satsningar vid prognosarbetet, ta fram enhetliga arbetsplaner, se över förvaltningens inköpsorganisation, samt fortsätta informera personalen om gällande användarinstruktioner för kommunens datorer. Ärendet Uppdrag Arbete med internkontroll styrs av det som står i Halmstad kommuns Internkontrollreglemente, antaget av KF 120, Enkelt uttryckt kan 1 35

39 5 internkontroll sägas handla om att ha ordning och reda i verksamheten. Eventuella avvikelser och åtgärder ska rapporteras till nämnden. I den internkontrollansvariges uppdrag ligger huvudsakligen årlig återrapportering och översyn av internkontrollplanen, information till berörda vid behov, samt löpande kontroll av att planen följs. Enligt 2014 års bokslutsanvisningar, bör det av uppföljningsrapporten utläsas omfattning och metod för utförd uppföljning, utfall och eventuellt vidtagna/planerade åtgärder. Som stöd för uppföljning av internkontrollplan har förvaltningen använt verksamhetssystemet Stratsys. Bakgrund Enligt internkontrollreglementet innebär nämndens rapportskyldighet att nämnden ska löpande eller senast i samband med att årsredovisningen görs, rapportera resultatet från uppföljningen av den interna kontrollen till kommunstyrelsen. Rapporteringen ska samtidigt också ske till kommunens revisorer. Stadskontoret har tagit fram anvisningar för förvaltningars och bolags arbete med internkontroll. Internkontrollplan ingår sedan år 2013, som en del i nämndens verksamhetsplan. Vid återrapporteringen har en bedömning gjorts om kontrollen varit tillfredsställande. Är kontrollmomentet inte uppfyllt, om det finns brister eller avvikelser, lämnas förslag på korrigerande åtgärder. Analys, förslag och motivering Förvaltningens internkontrollplan 2014 har innehållit granskning av följande rutiner och kontrollmoment: Tertialrapporter Att arbetsplaner överensstämmer med verksamhetens mål och uppdrag Att förvaltningen har tydliga rutiner för hur förändringar i verksamheten ska göras, samt vilka av dessa som kräver nämndbeslut Att inköpen görs av behöriga avropare Uppmärkssamma hur stor andel av datorerna står på utan att de loggats ut Att samtliga handlingsplaner, utifrån riskanalysen, har återrapporterats enligt rutin Kontrollerna har varit tillfredsställande och kommentarer redovisas i bilaga 1. Konsekvenser Utifrån genomförd kontroll framgår att förvaltningen behöver ha fortsatta åtgärder för att optimalt använda de budgetmedel som förvaltningen fått, vilket görs genom att ha och tydliggöra specifika satsningar i budget och vid prognosarbetet. Då det fanns svårigheter att se kopplingen mellan verksamhetmål och uppdrag i arbetsplaner, kommer förvaltningen under 2015 att ta fram mer enhetliga arbetsplaner. 36 2

40 5 Förvaltningens inköpsorganisation behöver ses över, i syfte att minska antalet personer som gör inköp. Det är också viktigt att fortsätta informera personalen om att det är de själva som bär ansvaret, även om någon annan otillåtet använder den datorn som de är inloggade i. Ärendets beredning Inom kommunen Handläggaren har berett ärendet med underlag från chefer inom förvaltningen. Resultat och åtgärder från kontrollen redovisas till stadskontoret Andra grupper Kulturnämnden informerades redan på novembersammanträdet , om uppföljningen av 2014 års kontrollaktiviteter. Fackliga organisationer Samverkan fick information Lista över bilagor 1. Uppföljningsrapport Internkontroll 2014 För kulturförvaltningen Kristina Blomquist Förvaltningschef Maria Gellert Enhetschef för administration och stöd 37 3

41 5 Uppföljningsrapport internkontroll 2014 Kulturnämnden 38

42 5 1 Inledning Enkelt uttryckt kan internkontroll sägas handla om att ha ordning och reda i verksamheten. Alla i Halmstads kommun förtroendevalda, chefer och medarbetare har i varierande grad ansvar för internkontrollen. Varje nämnd ska utse en tjänsteman till internkontrollansvarig. I uppdraget som internkontrollansvarig ligger huvudsakligen årlig återrapportering och översyn av internkontrollplanen, information till berörda samt löpande kontroll av att planen följs. Internkontrollen ska fokuseras på de områden där sannolikheten för och/eller konsekvensen av en negativ händelse är som störst. För att kunna avgöra detta behöver en risk- och väsentlighetsanalys tas fram. Det finns risker av generell natur, som är mer eller mindre förekommande i samtliga verksamheter. Andra risker är mer kopplade till den specifika verksamhetens uppdrag och målgrupper. Det är tjänstemännens ansvar att genomföra riskinventeringen. Värderingen av varje risk som identifierats görs utifrån två dimensioner: sannolikheten att den negativa händelsen inträffar konsekvensen av den negativa händelsen, om den skulle inträffa Resultatet av ovanstående analys är att väsentligheten av varje risk har klarlagts. Risker som med stor sannolikhet kommer att inträffa, och där konsekvenserna är stora, är således prioriterade i internkontrollen. Risker som sällan förväntas inträffa, och där konsekvensen är begränsad, behöver inte följas närmare. Internkontrollplanen ska beslutas i samband med beslut av verksamhetsplan. Internkontrollplanen ska i sin helhet följas upp minst en gång per år. Uppföljningen av internkontrollplanen ska rapporteras i Stratsys senast den sista februari varje år. Därefter görs en sammanställning till kommunstyrelsen. Inrapporterade internkontrollplaner sammanställs även i den kommunövergripande årsredovisningen. Respektive nämnd ska dessförinnan ha fattat beslut om återrapporteringen, inkluderande vilka åtgärder som ska vidtas med anledning av konstaterade brister eller avvikelser. Kulturnämnden, Uppföljningsrapport internkontroll (5) 39

43 5 2 Uppföljning av 2014 års internkontrollplan 2.1 Verksamhet Otydlighet kring hur mål och budget ska samverka, vilket kan leda till att resurserna inte används optimalt. Vad ska granskas? Senaste kommentar Avvikelse Tertialrapporter Åtgärd Under våren infördes ett nytt uppföljningssystem, för att ha bättre uppföljning av förvaltningsövergripande särskilda satsningar. Att ta ut budgetmedel från avdelningarnas budget har visat sig positivt. Vid prognosarbete har det blivit tydligare hur förvaltningen gemensamt ansvarar för hela budgeten, i stället för att ha avdelningsfokus. Specifika satsningar och dess kostnader har synliggjorts på ett bättre sätt. Det återstår att göra en ännu tydligare koppling mellan verksamhetsmål och resurser. NEJ Koppling mellan mål och resurser Åtgärden blir att även under 2015 fortsätta med att tydliggöra specifika satsningar. Slutkommentar Kontrollmomentet tas bort. 2.2 Styrning Verksamhetplanen får inte den genomslagskraft som den ska ha i egenskap av styrdokument, vilket kan leda till att nämndens mål inte uppnås. Vad ska granskas? Senaste kommentar Avvikelse Att arbetsplaner överensstämmer med verksamhetens mål och uppdrag. Åtgärd Urval av arbetsplaner 21/10-14: Konstenheten, Biblioteksenhet kunskap och demokrati, Medborgarservice, Nolltrefem, samt staben. Olikheter finns bland planerna, liksom också önskemål att kunna göra dem mer enhetliga. Det framgår inte allt för tydligt vilka verksamhetsmål som ligger bakom arbetsplanernas olika aktiviteter. Det finns också hänsynstaganden till andra planer, exempelvis biblioteksplanen. JA Enhetliga arbetsplaner Åtgärden blir att under 2015 komma ta fram mer enhetliga arbetsplaner. Slutkommentar Kontrollmomentet kvarstår. Kulturnämnden, Uppföljningsrapport internkontroll (5) 40

44 5 2.3 Ekonomi Verksamhetsförändringar hanteras inte korrekt Vad ska granskas? Senaste kommentar Avvikelse Att förvaltningen har tydliga rutiner för hur förändringar i verksamheten ska göras, samt vilka av dessa som kräver nämndbeslut Åtgärd Ingen åtgärd. Slutkommentar Kontrollmomentet tas bort. Förvaltningen har arbetat med en större delaktighet med att ta fram verksamhetsförändringar, än tidigare år. Samtliga chefer har varit med i prioriteringen och fått redovisning av de förändringar som lämnats in. Nämnden informerades om verksamhetsförändringar som förvaltningen lämnat in. NEJ 2.4 Lagar, riktlinjer och planer Uppföljning av inköpsorganisationen, risk att avtalstroheten inte hålls. Vad ska granskas? Senaste kommentar Avvikelse Att inköpen görs av behöriga avropare. Åtgärd Kontroll har gjorts av hur många av de som utbildats till inköpare, som använt det verktyg de utbildats i. Vid kontroll hade 23 personer genomgått inköparutbildningen. Sedan november 2013, när utbildningarna startade, har 8 personer gjort 17 direktupphandlingar. 1-3 st per inköpare. Avvikelsen beror på att flertal på förvaltningen gjort inköp, exempelvis bokning av artister, som inte dokumenterats i systemet. Av de 108 personer (av förvaltningens totalt 135 tillsvidareanställda) som handlat jan-nov 2014, hade 9 personer använt en referenskod utan att ha genomgått en avroparutbildning. 20 av de 108 hade handlat för mindre än 15 tkr på helår. Bland förvaltningens utbildade avropare fanns också en handfull personer som gått utbildningen, men inte under hela året använt sin referenskod för att göra några inköp. Problem finns också med att utbildningarna erbjuds allt mer sällan nuförtiden, vilket gör att nyanställda förhindras handla på ett korrekt sätt. JA Översyn av inköpsorganisationen Påminnelse om personer som handlat utan behörighetsgivande utbildning skickades till avdelningschefer, så att personerna kunde erbjudas utbildning 18/11. Förvaltningens inköpsorganisation behöver ses över, i syfte att minska antalet personer som gör inköp. Slutkommentar Kontrollmomentet kvarstår, men omformuleras till: Huruvida omfattningen av förvaltningens inköpsorganisation är optimal. Kulturnämnden, Uppföljningsrapport internkontroll (5) 41

45 5 2.5 Administration/IT Single-sign on, man kommer numera åt samtliga program via en och samma inloggning. Vad ska granskas? Senaste kommentar Avvikelse Uppmärkssamma hur stor andel av datorerna står på utan att de loggats ut. Åtgärd Vid en kontrollrunda vid eftermiddagsfika, stod inga datorer öppna och inloggade. Information om att låsa datorn när man inte sitter vid den har gått ut i förvaltningens informationsbrev. Under året har ett par incidenter uppmärkssammats, som berättats av personer som märkt att någon varit och använt deras datorer med personernas inloggning. Inga av dessa har rapporterats till IT-service när de hände, vilket egentligen ska ske enligt gällande Användarinstruktion för Halmstad kommuns datorer och nätverk. JA Risker med single-sign-on Viktigt att fortsätta informera personalen om att det är de själva som bär ansvaret, även om någon annan otillåtet använder den datorn som de är inloggade i. Slutkommentar Kontrollmomentet tas bort. 2.6 HR/medarbetare Riskanalyser och skyddsronder görs, men risken att åtgärderna inte blir genomförda eller dokumenterade och riskerna återstår. Vad ska granskas? Senaste kommentar Avvikelse Att samtliga handlingsplaner, utifrån riskanalysen, har återrapporterats enligt rutin. Åtgärd Ingen åtgärd Slutkommentar Kontrollmomentet tas bort. Återrapportering av 2013 års handlingsplaner har granskats. Enligt riskbedömingen skulle 5 av de 111 risker ha handlingsplaner. Inga av dessa återfanns på den anvisade platsen. Vid rundringning har det bland annat visat sig att personalförändringar har gjort att det inte skrivits någon handlingsplan. Det finns också en otydlighet kring hur handlingsplan ska göras och i vilka fall års riskanalys föranledde inga handlingsplaner. JA Kulturnämnden, Uppföljningsrapport internkontroll (5) 42

46 6 1(2) Tjänsteskrivelse Diarienummer: KN 2015/0103 Version: 1,0 Beslutsorgan: Kulturnämnden Enhet: Kulturförvaltningens stab Maria Gellert E-post: Telefon: Bidrag till Stiftelsen Hallands länsmuseer Förslag till beslut 1. Kulturnämnden beslutar att delegera åt förvaltningschefen att genomföra utbetalning av kronor i bidrag till Stiftelsen Hallands länsmuseer. Sammanfattning Halmstads kommuns budget till Stiftelsen Hallands länsmuseer är från och med år 2011 överförd från kommunstyrelsen till kulturnämnden. Förvaltningen föreslår att kulturnämnden delegerar åt förvaltningschefen att genomföra utbetalning av 2015 års anslag på kronor till Stiftelsen Hallands länsmuseer. Ärendet Uppdrag Kommunfullmäktige beslutade att ansvaret för musei- och därmed sammanhängande frågor skulle överföras från kommunstyrelsen till kulturnämnden. Efter kommunfullmäktiges beslut överfördes därefter ekonomiska medel till kulturnämnden. Beslutet började gälla från 1 januari

47 6 Bakgrund År 2014 beviljades anslag på kronor till Stiftelsen Hallands länsmuseer. Analys, förslag och motivering För år 2015 föreslås anslaget vara kronor. I summan är en inflationskompensation om 1,7 procent inräknad, vilket motsvarar kronor. Förvaltningen föreslår att kulturnämnden delegerar åt förvaltningschefen att genomföra utbetalningen av anslaget. Anslaget utbetalas vid två tillfällen under året, i februari och i juni månad. Konsekvenser - Ärendets beredning Inom kommunen Ärendet har beretts av handläggaren. Andra grupper - Fackliga organisationer Ärendet faller inte inom ramen för MBL. Lista över bilagor För Kulturförvaltningen Kristina Blomquist Förvaltningschef Maria Gellert Enhetschef för administration och stöd 2 44

48 7 1(3) Tjänsteskrivelse Diarienummer: KN 2014/0289 Version: 1,0 Beslutsorgan: KN Enhet: kulturavdelningen Lena Ljungberg E-post: Telefon: Hallands Arkivförbund-Ansökan om kulturarvsstöd 2015 Förslag till beslut 1. Kulturnämnden beslutar att Hallands Arkivförbund beviljas kulturstöd med kronor för verksamheten Kulturnämnden beslutar att stödet ska riktas till de folkrörelse- och föreningsarkiv som skapar verksamheter som är till nytta för Halmstads kommuns invånare. Sammanfattning Sedan 2002 har Kulturnämnden beviljat kulturstöd till Hallands Arkivförbund. För närvarande tillämpas en fördelningsnorm som innebär att Hallands Arkivförbund årligen får ett kulturstöd på 60 öre per invånare i kommunen. Nu har förbundet inlett en utredning om fördelningsprincipen från alla Halländska kommuner. Utredningen är inte klar ännu och man ansöker därför om kommunala medel om kronor för sin verksamhet i Halmstads kommun under Ärendet Uppdrag Sedan 2002 har Hallands Arkivförbund erhållit kulturstöd från kulturnämnden. 1 45

49 7 Då Kulturnämnden ett år senare beslutade om förändrade bidragsregler , 80 som fastställdes av Kommunfullmäktige , 107, att gälla från innebar det att Hallands Arkivförbund som länsorganisation inte längre kunde ansöka och beviljas bidrag. Enligt förslag från Kulturnämnden fastställde därför Kommunfullmäktige att till Hallands Arkivförbund utanordnas årligen en summa, som inte behöver ansökas men redovisas. På grund av den delegationsordning som antogs 2012 krävs nu beslut i Kulturnämnden eftersom summan idag överskrider godkänt delegationsbelopp. Bakgrund Hallands arkivförbund fungerar gentemot sina medlemsarkiv som en arkivbank där alla regionala, statliga och kommunala bidrag samlas. Därefter tillgodoses medlemsarkivens behov löpande. Arkivens verksamheter är helt beroende av dessa stöd, bland annat för att finansiera de herrelösa arkiven, dvs. arkiv från upphörda föreningar, vars handlingar man inte kan kasta. Nya befintliga föreningar som lämnar handlingar till arkivet betalar en årlig avgift för att få sina arkivhandlingar omhändertagna. Till förra årets verksamhet beviljade Kulturnämnden kronor. Analys, förslag och motivering Sedan 2010 har fördelningen till Hallands Arkivförbund följt en fördelningsnorm som innebär att ett örestal multipliceras med antalet invånare i kommunen. En fördelningsnorm som de flesta av Hallands kommuner rättar sig efter i dagsläget. I sin ansökan i år skriver Hallands Arkivförbund att den gamla beräkningsgrunden på 60 öre/kommuninnevånare bör förändras och istället baseras på de faktiska kostnaderna av hyllmeter och då kopplat till kommuntillhörighet för de arkiv som förvaras i respektive depå. Hallands Arkivförbund har inlett en utredning om detta som inte är klar ännu och man ansöker därför om kronor för 2015 års verksamhet i Halmstads kommun. Enligt fördelningsmodellen med 60 öre/kommuninnevånare blir kulturstöd för kronor. Förvaltningen föreslår att Kulturnämnden beviljar Hallands Arkivförbund kronor i kulturstöd för verksamheten i Halmstad under Konsekvenser Förslag till beviljat belopp ryms inom ramen för avsatt budget till kulturstöd och belastar objekt 49011, Kulturarvsstöd. 46 2

50 7 Ärendets beredning Inom kommunen Kulturavdelningen, Kulturförvaltningen Andra grupper - Fackliga organisationer Ärendet faller inte inom ramen för MBL. Lista över bilagor 1. Ansökan 2. Verksamhetsberättelse och årsredovisning 2013 samt revisionsberättelse För Kulturförvaltningen Kristina Blomquist Förvaltningschef Lena Engström Avdelningschef kulturavdelningen 3 47

51 7 48

52 7 49

53 7 50

54 7 51

55 7 52

56 7 53

57 7 54

58 7 55

59 7 56

60 7 57

61 7 58

62 7 59

63 7 60

64 7 61

65 7 62

66 8 1(2) Tjänsteskrivelse Diarienummer: KN 2014/0333 Version: 1,0 Beslutsorgan: KN Enhet: Kulturavdelningen Lena Ljungberg E-post: Telefon: Halmstads Föreläsningsförening-Ansökan om arrangemangsstöd 2015 Förslag till beslut Kulturnämnden beslutar att Halmstads Föreläsningsförening beviljas kulturstöd med kronor för att arrangera åtta föreläsningar i Immanuelskyrkan under Sammanfattning Halmstads Föreläsningsförening har arrangerat sina föreläsningsserier med variereande innehåll sedan 90-talet och hela tiden haft ett ekonomiskt stöd från Kulturnämnden. För 2015 ansöker man om ett arrangemangsstöd på kronor för att genomföra åtta föreläsningar. Eftersom föreningen har ett eget sparat kapital anser förvaltningen att föreningen till viss del kan finansiera sin verksamhet själva och föreslår att Kulturnämnden beviljar kronor för verksamheten Ärendet Uppdrag - Bakgrund Halmstads Föreläsningsförening bildades 1890 men lades vilande på 70-talet återuppstod föreningen och har sedan dess beviljats kulturstöd från Kulturnämnden i Halmstads kommun. 63 1

67 8 Analys, förslag och motivering Föreläsningarna har ett varierande innehåll och i genomsnitt besöks varje arrangemang av drygt 120 personer per gång. Förra året beviljades föreningen kronor för att genomföra åtta föreläsningar. Nu inkommer föreningen med en ansökan om kronor för att arrangera åtta föreläsningar under Föreningens preliminära bokslut från 2014 visar tillgångar på drygt kronor. Förvaltningen anser därför att föreningen kan finansiera delar av sin verksamhet med egna medel och föreslår att Kulturnämnden beviljar Halmstads Föreläsningsförening kronor i Arrangemangsstöd för verksamheten Konsekvenser Förslag till beviljat belopp ryms inom ramen för avsatt budget till kulturstöd och belastar objekt 49012, Arrangemangs- och projektstöd. Ärendets beredning Inom kommunen Kulturavdelningen, Kulturförvaltningen Andra grupper Ärendet faller inte inom ramen för MBL. Lista över bilagor 1. Ansökan 2. Verksamhetsberättelse och bokslut Preliminär ekonomisk rapport för 2014 För kulturförvaltningen Kristina Blomquist Förvaltningschef Lena Engström Avdelningschef kulturavdelningen 2 64

68 8 65

69 8 66

70 8 67

71 8 68

72 8 69

73 8 70

74 8 71

75 8 72

76 8 73

77 8 Preliminär ekonomisk rapport för Halmstads Föreläsningsförening hösten 2014 Föreningen har under hösten 2014 anordnat fyra föreläsningar. Datum Föreläsare Ämne Antal resultat besökare 24 september Tom Svensson Kanadas utrotningshotade björnar oktober Marie Grusell Lennart Hast Sociala medier ett demokratiskt forum? oktober Gunilla Dahlgren Lilla fruntimret kåserar november Marika Griehsel Mandelas tio bud summa Vi har fått kommunalt bidrag 25000kr = 6250kr/föreläsning. I resultatet är det kommunala bidraget medräknat. När alla fakturor är betalde kommer vi den sista december ha 5569kr på vårt bankkonto. Under våren 2014 fick vi ta av eget kapital kr för att kunna betala vårens kostnader. Under året har vi alltså gått med förlust på 4431kr. Vi har kr på vårt kapitalkonto. Under nästa år, då föreningen fyller 125 år, kommer vi att fira detta lördagen den 21 mars. Där kommer vi att använda en del av vårt kapital för att täcka kostnader för denna eftermiddag eftersom den skall vara öppen och ingen entréavgift. Vi kommer att söka bidrag för den dagen (lokalkostnader/annonsering/arvoden/resor) Halmstad den 15 december 2014 För Halmstads Föreläsningsförening Björn Sterner, kassör. Tel

78 9 1(3) Tjänsteskrivelse Diarienummer: KN 2014/0337 Version: 1,0 Beslutsorgan: KN Enhet: kulturavdelningen Lena Ljungberg E-post: Telefon: Halmstads Idrottshistoriska förening-ansökan om kulturarvsstöd 2015 Förslag till beslut Kulturnämnden beslutar att Halmstads Idrottshistoriska förening beviljas kulturarvsstöd med kronor för den publika verksamheten samt stöd till hyra med kronor, totalt kronor under 2015, vilket belastar objekt Kulturarvsstöd. Sammanfattning Halmstads Idrottshistoriska förening driver sedan april 2012 Halmstads Idrottsmuseum på Halmstad Arena. Kommunen har sedan ett antal år stött föreningen med ett årligt bidrag och 2011 överfördes uppdraget till kulturnämnden. För år 2015 ansöker föreningen om kronor inklusive hyresbidrag. Då föreningen har ett sparat kapital på cirka kronor anser förvaltningen att föreningen själva kan bekosta delar av verksamhetskostnaderna och föreslår att Halmstads Idrottshistoriska förening beviljas kr i kulturarvsstöd för Ärendet Uppdrag 2011 övertog kulturnämnden ett ärende från stadskontoret om att bevilja stöd till Halmstads Idrottshistoriska förening. Medlen tillfördes kulturnämndens budget 2011 och finns under kulturstöd. 1 75

79 9 Från och med 2014 behandlas ansökan som Kulturarvsstöd. Bakgrund Halmstads Idrottshistoriska förening bildades 2001 och Halmstads Idrottsmuseum invigdes Museet skildrar historien bakom stadens idrottsklubbar med hjälp av insamling och förvaring av handlingar och föremål. Det är öppet helgfria lördagar och syftet är att samla in, förvara och vårda handlingar och föremål som kan vara av värde för idrottsintresserade. Antal medlemmar i föreningen är cirka 400, både enskilda och föreningar kan vara medlemmar. Halmstads Idrottshistoriska förening flyttade från Fattighuset till nya lokaler på Halmstads Arena i april Kulturnämnden har sedan 2011 beviljat föreningen ett kulturstöd som används dels till verksamheten och dels till hyran för museets lokaler. Analys, förslag och motivering För år 2015 ansöker föreningen om kronor till verksamheten, vilket bland annat innebär kostnader för caféaftnar, föreläsningar, digitalisering av alla föremål som föreningen äger, styrelsens studieresor och inventarier till muséet. Förvaltningen föreslår att föreningen beviljas kronor för att täcka kostnaderna för tre caféaftnar och föreläsningar inklusive annonsering och marknadsföring för den publika verksamheten. Föreningens caféaftnar som varit på Alla hjärtans hus under 2014 har haft ett genomsnittsbesök på 90 personer och lockat nya medlemmar varje gång. I stödet till föreningen har alltid ingått att kommunen står för idrottsmuséets hyreskostnad vilken under 2015 beräknas uppgå till kronor. Föreningens årsredovisning från 2013 visar att föreningen har ett eget kapital på cirka kronor. Förvaltningen föreslår att Halmstads Idrottshistoriska förening sammanlagt beviljas kronor i kulturarvsstöd för Konsekvenser Förslag till beviljat belopp ryms inom ramen för avsatt budget till kulturstöd och belastar objekt 49011, Kulturarvsstöd. Ärendets beredning Inom kommunen Kulturavdelningen, kulturförvaltningen 76 2

80 9 Andra grupper - Fackliga organisationer Ärendet faller inte inom ramen för MBL Lista över bilagor 1. Verksamhetsplan inkl. budget Årsredovisning 2012 För Kulturförvaltningen Kristina Blomquist Förvaltningschef Lena Engström Avdelningschef kulturavdelningen 3 77

81 9 Ansökningsuppgifter för Kulturverksamhet/ Kulturarvsstöd Ansökan:12152 Diarienummer:2014/ Kund:Halmstads Idrottshistoriska förening Rubrik Registrerat ansökningsvärde Glöm inte att kontrollera föreningsuppgifterna i f Medlemsavgift 50 BESKRIVNING Ge exempel på publika arrangemang som föreni Öppethållande av idrottsmuseet, Caféaftnar och föreläsningar, artiklar i 7-dagar, kontinuerligt digitaliserande av föremål och dokument. ÖVRIG INFORMATION Meddelande till kulturförvaltningen: SUMMERING Föreningen ansöker om kr till verksamheten ovan samt kr i stöd till hyran. Bildad år 2001 Antal medlemmar 0 Medlemsavgift 50 Kulturförvaltningens egna anteckningar Förslag till KN: Verksamhet Hyresstöd Totalt kronor Avser följande verksamh - KUF/KN Öppethållande av idrottsmuseet, Caféaftnar och föreläsningar, artiklar i 7-dagar, kontinuerligt digitaliserande av föremål och dokument. Rapportnamn KS-BIDRAG-ANSÖKAN 78 1

82 9 79

83 9 80

84 9 81

85 9 82

86 9 83

87 9 84

88 9 85

89 10 1(3) Tjänsteskrivelse Diarienummer: KN 2014/0336 Version: 1,0 Beslutsorgan: KN Enhet: Kulturavdelningen Lena Ljungberg E-post: Telefon: Kulturverket - Ansökan om arrangemangs- och projektstöd 2015 Förslag till beslut 1. Kulturnämnden beviljar kronor till Kulturverket för att genomföra fyra konserter på Andersberg under I beslutet ingår en överenskommelse mellan Medborgarservice Andersberg och Kulturverket att föreningen erhåller fri hyra av Festsalen vid alla konsertarrangemang under Sammanfattning Kulturföreningen Kulturverket vill arrangera fyra konserter med samlingsnamn Världens musik på Andersberg på Medborgarservice under Musikgrupperna kommer från många olika kulturer och majoriteten har icke svenskt ursprung. Syftet är att använda kulturen gränsöverskridande för att locka dels invånarna på Andersberg men även från andra delar av Halmstad och låta människor i olika åldrar med olika bakgrunder mötas i kulturupplevelsen. Ärendet Uppdrag

90 10 Bakgrund Kulturförvaltningen/kulturavdelningen har i fyra år i samarbete med Kulturverket genomfört konserter på en liten restaurang på Linehed och på Medborgarservice Andersberg. Syftet har varit att möjliggöra möten mellan invandrare och svenskar genom gemensamma kulturupplevelser, att ge professionella musiker som har verkat inom en annan musiktradition än den svenska en möjlighet att möta en blandad publik samt att sänka tröskeln för publiken att ta del av ett kulturutbud genom att ge upplevelserna en ny inramning. Analys, förslag och motivering Världens musik på Andersberg har under de år som arrangemanget genomförts fått ett stort genomslag. Ambitionen att nå en publik med olika etnicitet har uppnåtts och Halmstad har berikats med nya spännande musikarrangemang i en annorlunda, kravlös miljö. Under 2014 har Kulturverket genomfört fyra konserter med en genomsnittlig publik på 77 personer per gång. En något lägre siffra än målsättningen på 80 per gång men med tanke på omständigheter som byte av artister i sista minuten på grund av sjukdom kan antalet anses alldeles tillräckligt. Kulturverket erbjuder föreningar verksamma på Andersberg att på olika sätt vara en del av arrangemanget och bidrar på så sätt till kulturnämndens verksamhetsmål för hållbar social utveckling på Andersberg. Av den anledningen har Medborgarservice Andersberg haft en överenskommelse med Kulturverket att erhålla fri hyra av Festsalen vid alla konsertarrangemang, så även under Kulturförvaltningen föreslår att Kulturverket erhåller kr från arrangemangsoch projektstöd (objekt 49012) för att genomföra fyra konserter på Andersberg under Konsekvenser Förslag till beviljat belopp ryms inom ramen för avsatt budget till kulturstöd och belastar objekt 49012, arrangemangs- och projektstöd. Ärendets beredning Inom kommunen Kulturavdelningen, Kulturförvaltningen Andra grupper - Fackliga organisationer Ärendet faller inte inom ramen för MBL. 2 87

91 10 Lista över bilagor 1. Ansökan inkl. budget Redovisning Världens musik på Andersberg 2014 saknas ekonomi För Kulturförvaltningen Kristina Blomquist Förvaltningschef Lena Engström Avdelningschef kulturavdelningen 3 88

92 10 Ansökan om projektbidrag till Världens Musik på Andersberg 2015 Ansökan om bidrag till projektet Världens musik på Andersberg tidigare kallat Musik på Orientpizzan 2015 Kulturverket ansöker om kr i bidrag till fyra Orientpizzakonster på Andersberg. Om Kulturverket i allmänhet. Första konsert 1990, bildat förening Får statliga, regionala, kommunala bidrag. Vi försöker samverka på alla nivåer i samhället: förskolor, skolor, musikgymnasium, kultur-skola, bibliotek, kulturförvaltning, föreningar. Kulturverket är känt för sin omsorg om musiker och publik. Det är så man bäst bygger nätverk och broar inbjöds Kulturverket som nationell representant för att tala om Hur är en god arrangör på Branschdag för det fria musiklivet I Göteborg. Vi tar arrangörskapet på stort allvar och tänker alltid långsiktigt. Kultur är en viktig del av samhällsbygget. Grunden är den egna scenen på Kulturverket, den som gjort Kulturverket känt för sin höga kvalité, gett oss ett kontaktnät med speciella musiker som vi har glädje av i andra sammanhang, och där vi kan prova nya idéer. Andersbergsprojektet har blivit betydelsefullt och blivit grunden för en annan slags verksamhet, den etniska musiken, s k världsmusik som vi kan presentera på fler scener, då det saknas arrangörer i denna genre även i Halland. Bakgrund till Andersbergsprojektet Kulturverket har tillsammans med Kulturförvaltningen haft konserter på Andersberg i syfte att erbjuda kultur för invånarna sedan 20xx. Dessa blev serien Musik på Orientpizzan på en restaurang på Linehed för att locka andersbergare att lämna Abg, senare ännu närmare till centrum. Men även en svensk publik hittade dit, det lär vara första integrerade offentliga konserten i Halmstad! Det blev så småningom för trångt och i brist på lämplig lokal närmre stan valde vi att flytta tillbaka till Andersberg Den svenska publiken följde med tillbaka! Från 2013 är detta ett projekt för vilket Kulturverket söker bidrag. Verksamheten utvecklas hela tiden: -Nya publikgrupper har tillkommit. -Aktiv hand i hand har servering och fungerar fantastiskt bra. De tillför både god fika och positiv attityd, väldigt lätta att ha att göra med. Vi använder dem även utanför Andersberg, på t ex Kulturnatten i vårt mångkulturtält. Dessutom: -Musikerna försöker hinna spela för barn på skoltid, och barnen hjälper till med marknadsföring, de delar ut flyers åt mig och tar med sig familjen på konsert. Det är svårt att nå ut med information till folk. Musikerna får en mindre summa för att spela för barnen, av Kulturverkets statliga pott för barnkultur och ett bidrag från kulturkonsulent Ulrika Andersson samt lunch av skolan. Barnen tycker det är spännande med dessa besök och sitter och pratar med musikerna som delar upp sig vid olika bord. Verksamheten har nu flera mål. 1) erbjuda kultur för dem som inte gärna lämnar Andersberg 2) integration blanda invandrarpublik med svensk publik. 3) samarbete med skolan för att barnen skall få höra musik, aktiveras och hjälpa till med marknadsföring. 4) andra effekter Med den pott vi har för barnkultur försöker vi stötta bl a Halmstads Stadsbibliotek. Här har vi nytta av våra musiker på Abg. Säsongen efter att ett band mött barnen på Abg försöker vi ha bandet på 89

93 Ansökan om projektbidrag till Världens Musik på Andersberg 2015 Hela bibblan dansar och sjunger, på lördagar före februari- och novemberlov. Barnkulturbibliotekarien tyckte sig märka att fler barn från Andersberg kom på den sista konserten. Vi vill gärna försöka fortsätta på detta viset, om vi kan överlåta ansvaret för konserterna på medarrangören. Vi har hört att den ansvariga eventuellt tvingas lämna över ansvaret till unga arbetslösa, vilket inte känns bra. En erfaren arrangör är medveten på ett helt annat sätt och kan visa en omsorg som skapar trygghet för musikerna. Om musikerna mår bra och är nöjda så har man vunnit mycket i längden: bra förhandlingsläge, deras kontakter som vi är beroende av för att finna nya musiker. (Kulturverket har aldrig använt bidrag till att åka till festivaler och mässor, vi har förlitat oss på personliga kontakter, internet.) Kulturverket är beroende av sitt goda renommé. Konserterna är roliga och samarbetet på Andersberg blir bara bättre och bättre. Vi lär oss hela tiden, vilken dag som är bäst, vilken klockslag, period, repertoar. Vi försöker hitta nya vägar för marknadsföring, barnkonserterna är väldigt viktiga i detta sammanhang, föreningarna, föreningsbryggan, Medborgarservice. Nu senast bad Serbiska föreningen mig att sprida info om deras jubileumsfest och bjuda in svenskar. Vi vill blanda som du, Kajsa! De blev intervjuade i radion, och det kom en del svenskar. Många invandrare lever ett anonymt liv, det är skönt att känna att man blir sedd. Det är svårt att dra andersbergare från Andersberg. Tills vidare har vi lämnat den idén. Men man kan integrera människor genom att istället få svenskar till Andersberg och på det viset lyfta området. I Botkyrka lär man ha satsat på kultur och resultatet har blivit att stockholmare flyttar till området i så hög grad att de låga bostadspriserna börjat gå upp. Planering och tidsplan: Under vår och höst görs vardera två konserter, sammanlagt alltså fyra. Genre: Vi försöker ha olika invandrargruppers musik och annan världsmusik. Hittills har vi haft afghansk, kurdisk, olika slags balkansk, chilensk, argentinsk, haitisk, d v s musik från olika delar av världen, med betoning på medryckande svängig musik. Det kommer folk ända från Steninge för att få dansa till denna typ av musik, dans har blivit något många vill delta i så vi söker den typen av band. På Orientpizzan var grupperna små, på Andersberg behövs större band, vilket innebär en ökad kostnad för gage. Vi måste ta musiker som kommer längre ifrån, kostnader för resor och mer övernattning kommer att behövas. Kulturverket försöker sluta med privat övernattning, d v s hemma hos oss, det är för tungt, framför allt när det är fler än två personer, vi har bara ett badrum. Budget 2015: gager för musiker resor producent arvode ljudteknik, ljus lokal, logi 6000 Summa: Kajsa Bacos, ordf

94 10 Ansökan om projektbidrag till Världens Musik på Andersberg

95 10 Rapport om Världens Musik på Andersberg festsalen 2014 Allmänt Konsertverksamheten på Andersberg är oftast rolig och lyckad. Aktiv hand i hand sköter bakning och fikaförsäljning, en bra mysfaktor. Ahih drivs av väldigt smidiga och positiva personer, de sköter allt perfekt, helt utan min medverkan. Skönt! När det har varit riktigt medryckande har några av damerna bakom disken dansat med på sina platser, det ser väldigt kul ut. Det känns viktigt att också en svensk publik hittat dit. Integrationsidén Det verkar som om alla nu tycker integrationsidén är positiv. Inför serbiska föreningens 40 års jubileumsfest kontaktades jag av styrelsen: Kan du bjuda in dina svenska vänner, vi vill som du, blanda alla. Mat och musik är bästa integrationssmörjmedlet! Marknadsföring Ibland lyckas vi i samverkan med Ulrika Andersson få till en konsert för skolbarnen på dagtid, något som både barnen och musikerna uppskattar. Jag brukar försöka besöka skolan och dela ut flyers som barnen hjälper mig att sprida. Får barnen konsert är de motiverade att sprida info i grannarnas brevlådor. Jag har en känsla av att detta hjälper. Sist provade jag att prata med barn och lärare som vanligt, dela ut affisch och flyers men också att affischera skolans ingångar på bägge sidor. Det skall jag prova igen. Jag gör ett litet utskick till mina ännu så länge rätt fåtaliga Andersbergs mailadresser. När jag bett om adresser har man inte vågat skriva på, men det var fler som skrev på min lista sist jag provade, så det försöker jag igen. Dragan, Föreningsbryggan m fl är en stor hjälp. Det är fortfarande väldigt vårt att få till en större affischering på Andersberg, kiosken, Medborgarservice anslagstavla i kaféet och i fönstret. Biblioteket brukar inte ha plats. Inför den sista konserten provade vi direktreklam för specifikt Andersberg. Det är möjligt att det är att skjuta över målet, det hävdar några av mina bollplank därute, men vi ville inte ta en risk eftersom konserten innan varit knepig. Publiksiffrorna varierar väldigt i år: Mitt mål är 100, minst 80. Tango-88 konsert, 35 deltog i workshop före konsert, milonga efter konserten tal Leche Burre 58 Tetra 30 Opa! 130 På tangokonserten kom folk ända från Malmö m fl kommuner. Kvällen höll på från i tre delar, danskurs, konsert, milonga dvs dans. Det fanns intresse från tangoföreningar och det var intressant att prova samverkan med dem. Lärare och vana tangodansörer var generösa med provdans, oavsett kön, ålder. En äldre dam dansade med ung stilig man, en äldre man dansade med vacker ung flicka, en tjockis med en smalis. Själv fick jag prova med en dam i pensionsåldern, en kvinna i yngre medelådern, en ung man, en mittemellan man osv. Man upplevde verkligen att det var tangon som var det centrala. Det tyckte jag var fint, att de som kunde verkligen ville dela med sig över alla gränser, inte bara etnisk. Ingen jantelag, med att någon är för gammal, tjock eller ful för att få dansa. Vid vissa konserter kommer barnen jag träffat på skolan med föräldrar. Tangomusikerna hade spelat för barnen som fick dansa fritt kom på kvällen för att dansa igen och föräldrarna såg att det var pardans på golvet, såg de förbryllade ut och gick. Lite främmande för arabiska invandrare med pardans. Leche Burres konsert upprepades från året innan på stor begäran från publiken som var 110 gången innan. Därför var siffran 58 något förvånande. Det var den 10 maj och ett helt strålande 92

96 10 väder så många var utomhus, jag har ett minne av att en ung flicka pratade om att vara på stranden. Jag skall försöka ha konsert i april istället. Ibland är salen inte ledig, och i april försvinner två veckor p g a påsklov. (Från utvärderingen LecheBurre, att latinamerikanskt band från Göteborg gjorde stormsuccé. Enligt Dragan på Medborgarservice så var denna konsert och Pappazzums de bästa vi haft. Dessa båda grupper har en otroligt varm och generös attityd och det påverkar publiken som med liv och lust deltar i den spontana dans som utbröt. Publiken mycket nöjd. Musikerna skapade en otroligt varm stämning.) Tetras konsert var publikmässigt en besvikelse fast de som kom var nöjda. Vi skulle haft en röjig svängig grupp Pedram Shalais ensemble, men han avbokade med kort varsel p g a ett dödsfall, så jag var glad att jag hittade en grupp som kunde klämma in en konsert. För den statliga rapporten måste vi tänka på att ge utrymme för kvinnliga musiker som är underrepresenterade. Till lärarnas stora besvikelse kunde vi tyvärr vi inte få till en skolkonsert, vilket säkert hade hjälpt upp siffrorna. Tetra består av tre svenskor och en grekinna, musiken var väldigt blandad, men framförandet kändes ganska skandinaviskt. Varför svek publiken? Repertoaren? Eller att marknadsföringen blev försenad p g a avbokningen och att det tog tid att hitta en grupp i genren? Att vi inte hann med skolkonsert? Att det var kvinnor? Att tre var svenskor? Att man blev förvirrad av att det stått Pedram Shalai först och sedan Tetra? När Opa kom var det fullt! 130 om man inte räknar Dragan, medhjälpare, fikapersonal. Då var det nästan 140. Jag var lite orolig för datumet, men slutet av november funkade fint. Konserten resulterade i förslag på en kurs i grekisk dans, helt informellt. Eventuellt på Kulturverket eller Andersberg, för kvinnor som bjuder in arabiska kvinnor som ännu bor på förläggning och som inte vågar dansa inför män. Eller en danskväll för alla. Det får vi se. Vi har kontakt med ideellt arbetande flyktingguider som också hade tajt med sig arabiska familjer, ganska blyga och försiktiga. OPAs konsert övertygade oss om att det är bara till att fortsätta jobba vidare på samma sätt, malörer som avbokning, väder annat kan man inte råda över. Man måste måste också våga prova nytt och se hur det går. Kommentarer från publik: OPA! grekisk folkmusik Hej Kajsa Tack själv, dina arrangemang är all5d proffsiga, trevliga, ja nästan gemytliga och med go< gung. Duk5ga musiker med bra scennärvaro o då hann vi tyvärr bara vara med en 5mma ebersom vi skulle vidare på fest. Kan tänka a< andra halvan blev ännu svängigare med mycket dans. Alltså, jä<efint o bra på alla sä<. Kändes ibland som man var i Grekland. Ja tack skicka antal besök på alla fyra föreställningarna så snart du kan. Kramkram Med vänlig hälsning Lena Ljungberg Kulturhandläggare, Kulturavdelningen/Kulturstöd Tack - underbar Opa kväll härmed anmäler jag mig till grekisk dans. Christina Grill Hej Kajsa! Tack för en fantas5sk kväll i Andersberg med OPA!. Det var mycket dans och musik. Kram//Narine Gabrielyan Hej Kajsa, Jag hade bjudit in många av mina guider och deras flyktingvänner, många var från Pensionat Frösakull flyktingförläggning. Det var jätte bra med försäljningen och tack igen! Yen Rane, Aktiv hand i hand Angående Tetra på Andersberg oktober 2014 Hej Tack får senaste konserten. De var underbara, de sprider fred. Araqsya, bosatt på Andersberg 93

97 10 Programinfo OPA! - Lördag den 29 november kl OPA! är ett Malmöbaserat band bestående av fyra musiker som spelar grekisk musik. Repertoaren består av stilen rebetiko, den grekiska bluesen, men även en mängd folkkära melodier i andra stilar, som sjungs i Grekland än idag. OPA! framför dessutom egenkomponerade sånger med svenska sångtexter. På konserterna ges målande beskrivningar vad musiken handlar om för att anpassa sångerna till en svensk publik. Sedan starten 2007 har OPA! spelat på festivaler och andra evenemang. Gruppen har även representerat Malmös kulturliv vid internationella konferenser medverkade OPA! i Melodifestivalen med sången Allting blir bra igen. Hemsida: Fri entré Varmt välkomna! Sprid gärna detta mail till era vänner! Aktiv hand i hand säljar fika TETRA Fredag den 3 oktober kl Stark vokalkvartett med många grenar och rötter. OBS! tidigare utannonserat Pedram Shahlai Ensemble ersätts med TETRA TETRA består av fyra sångerskor från Göteborg med samma lust att dela sånger med varandra. Alla har de mångårig erfarenhet av att sjunga musik från olika folkmusikaliska traditioner. Möt arabisk och grekisk ornamenterad sångstil, Haitipuls och nordiskt gung. Allt i TETRA:s egna arrangemang, som bygger på rytmiska vokalkomp, olika röstklanger och slagverk. TETRA reser, leker och dansar med sina röster i världens sångtraditioner. Resultatet får en alldeles egen Tetranyans, med trummor, stämmor, improvisation och dans. 94

98 10 Följ med in i TETRA:s magiska musikvärld, där vackra instrument och sånger på språk från olika väderstreck möts. "Hos oss är kaffet alltid på! Taket har flugit av och Einstein dansar med Gud. Ihopljugna sanningar, ultrahöga djup, sprakande färger, depression, fantasi och verklighet. Ingenting går fel som inte kan bli rätt, med vårt magiska TETRA-recept." Leche Burre Lördag 10 maj kl 16 Fikaförsäljning FRI ENTRÉ Fjolårets succé med Leche Burre upprepas på begäran av så många att det ej går att nonchalera! Energi, humor, latinflow med andra generationens chilenare och deras medmusikanter, som med sin glöd skulle kunna väcka liv i en isskulptur. Jorge Alcaide: Cuatro, gitarr, triple, m.m. Luchano Muñoz: Saxofon, charango, flöjt, sång. Jeronimo Valdés: Sång, wiro, cuatro, m.m. Patho Gálves: Bas, sång, m.m. Nilla Lindholm: Dragspel Jorge Garcia: Slagverk 95

99 10 Fredag 7 mars kl 19 konsert och milonga med Orquesta de CARLOS QUILICI TANGO FRÅN ARGENTINA! Försäljning av Empanadas och fika FRI ENTRÉ Nybörjarkurs i tango kl Orquesta de CARLOS QUILICI Tango Tipical Orchestra bildades 2010 på Music School of National University of Rosario, Argentina av Carlos Quilici, bandoneónist, tonsättare, arrangör och professor på ovannämnda musikhögskola, med stor erfarenhet även internationellt. Orkesterns spel präglas av rytmisk styrka och respekt för de ursprungliga melodilinjerna. Repertoaren består av traditionell klassisk tango och Quilicis egna kompositioner, som visar på musikalisk originalitet, men grundar sig på äkta tango. Orkestern spelar både konsertant på teatrar och på milongas där dansen är huvudsyftet. OBS! För dig som inte kan komma på fredag, spelar orkestern torsdag 6 mars på Falkenbergs bibliotek kl 12 och Hylte Folkbibliotek kl Carlos Quilici, Ignacio Claramonte, Carlos Becu: Bandoneone Briseida Alejo Ortega, María Bice Gambandé, Luisa Torres : Violin Marina Giandoménico: Alt-violin, Cecilia Zabala: Kontrabas Sofía Cardi Bofil: Piano Leonel Capitano: Sång https://www.youtube.com/channel/uctqdkzqbfs8j6blxz36vzfq skrivet av Kajsa Bacos Kulturverket 7 dec

100 11 HALMSTADS KOMMUN Kulturnämnden Utdrag ur PROTOKOLL Sammanträdesdatum KN 66 KN 2013/0270 Motion - Uppkalla offentlig plats såsom gata, torg eller park efter Anna Lindh Beslut Kulturnämnden beslutar att bordlägga ärendet till ett kommande sammanträde. Ärendet Ärendet har väckts via en motion daterad till kommunfullmäktige från Ulla Winblad (S), gruppledare i kommunfullmäktige. I motionen yrkas att kommunfullmäktige beslutar att uppkalla en offentlig plats i Halmstad, såsom gata, torg eller park, efter Anna Lindh. Kulturnämnden yttrade sig över motionen om att uppkalla offentlig plats såsom gata, torg eller park, efter Anna Lindh. Kulturnämnden lyfte i sitt yttrande att vid namngivning av offentliga platser bör namn med anknytning till Halmstad användas, vilket kulturnämnden menade att Anna Lindh inte har. Därför föreslog kulturnämnden att kommunfullmäktige skulle avslå motionen. Kommunfullmäktige beslutade att ärendet (KS 2013/0943) skulle återremitteras till kulturnämnden för ändring av gällande regelverk av att det framgent ska vara möjligt att göra undantag från detsamma när särskilda skäl föreligger, samt därefter ompröva tidigare ställningstaganden till motionen. Kulturnämnden kan fatta beslut i ärendet under förutsättning att ärendet KN 2014/0208 "Regler för namngivning av offentliga platser" antas. Kulturnämnden står fast vid tidigare beslut om att avslå motionen. Ärendets beredning Ärendet har beretts av kulturförvaltningens stab. Tjänsteskrivelse daterad den 6 maj 2014 samt yttrande daterat den 7 maj 2014 bifogas ärendet. Ärendet faller inte inom ramen för MBL. Förslag till beslut Kulturnämnden beslutar att, efter omprövning av tidigare ställningstagande till motionen och ändring av regler för namngivning, att stå fast vid beslut att avslå motionen. 97

101 11 Yrkanden Lena Ekman (M) yrkar att ärendet bordläggs till ett kommande sammanträde. Beslutsgång Kulturnämndens ordförande (M) ställer proposition på yrkandet och finner att kulturnämnden beslutar bordlägga ärendet till ett kommande sammanträde. Vid protokollet Marie Järnliden Justerat Ordförande Justerare Lena Ekman Richard Kompass 98

102 11 1(3) Tjänsteskrivelse Diarienummer: KN 2013/0270 Version: 2,0 Beslutsorgan: Kulturnämnden Enhet: Kulturförvaltningens stab Maria Gellert E-post: Telefon: Svar på återremiss - Motion - Uppkalla offentlig plats såsom gata, torg eller park efter Anna Lindh Förslag till beslut 1. Kulturnämnden beslutar att, efter omprövning av tidigare ställningstagande till motionen och ändring av regler för namngivning, att stå fast vid beslut att avslå motionen. Sammanfattning Ärendet har väckts via en motion daterad till kommunfullmäktige från Ulla Winblad (S), gruppledare i kommunfullmäktige. I motionen yrkas att kommunfullmäktige beslutar att uppkalla en offentlig plats i Halmstad, såsom gata, torg eller park, efter Anna Lindh. Kulturnämnden yttrade över motionen om att uppkalla offentlig plats såsom gata, torg eller park eller Anna Lindh. Kulturnämnden lyfte i sitt yttrande att vid namngivning av offentliga platser bör namn med anknytning till Halmstad användas, vilket kulturnämnden menade att Anna Lindh inte har. Därför föreslog kulturnämnden att kommunfullmäktige skulle avslå motionen. Kommunfullmäktige beslutade att ärendet (KS 2013/0493) skulle återremitteras till kulturnämnden för ändring av gällande regelverk av att det framgent ska vara möjligt att göra undantag från detsamma när särskilda skäl föreligger, samt därefter ompröva tidigare ställningstagande till motionen. Kulturnämnden har tagit beslut (KN 2014/0208) om regler för namngivning, där det framgår att undantag från reglerna kan göras när särskilda skäl föreligger. Kulturnämnden har omprövat tidigare ställningstagande till motionen. Kulturnämnden står fast vid tidigare beslut om att avslå motionen. 1 99

103 11 Ärendet Uppdrag Ärendet har väckts via en motion daterad till kommunfullmäktige från Ulla Winblad (S), gruppledare i kommunfullmäktige. I motionen yrkas att kommunfullmäktige beslutar att uppkalla en offentlig plats i Halmstad, såsom gata, torg eller park, efter Anna Lindh. Motionen remitterades till byggnadsnämnden, kulturnämnden och räddningsnämnden. Kulturnämnden yttrade över motionen om att uppkalla offentlig plats såsom gata, torg eller park eller Anna Lindh. Kulturnämnden lyfte i yttrandet att vid namngivning av offentliga platser bör namn med anknytning till Halmstad användas, vilket kulturnämnden menade att Anna Lindh inte har. Därför föreslog kulturnämnden att kommunfullmäktige skulle avslå motionen. Kommunfullmäktige beslutade (KS 2013/0493) att ärendet skulle återremitteras till kulturnämnden för ändring av gällande regelverk av att det framgent ska vara möjligt att göra undantag från detsamma när särskilda skäl föreligger, samt därefter ompröva tidigare ställningstagande till motionen. Bakgrund Enligt reglemente för kulturnämnden, antaget av kommunfullmäktige den 23 juni 1993, 102, med senaste ändring 20 december 2011, 142, ligger det inom kulturnämndens ansvarsområde att besluta om namngivning av allmänna platser såsom gator, broar, vägar, torg och parker. Ärendet KS 2013/0493, om motionen att uppkalla offentlig plats såsom gata, torg eller park efter Anna Lindh, återremitterades till kulturnämnden för ändring av gällande regelverk så att det framgent ska vara möjligt att göra undantag från detsamma när särskilda skäl föreligger. Analys, förslag och motivering Regler hur namngivning sker har setts över och skrivits ner i samråd med berörda förvaltningar. Kulturnämnden har tagit beslut enligt KN 2014/0208 om regler för namngivning, där det framgår att undantag från reglerna kan göras när särskilda skäl föreligger. Kulturnämnden har omprövat tidigare ställningstagande till motionen. Kulturnämnden står fast vid beslut att avslå motionen. Konsekvenser Motionen föreslår att kommunfullmäktige beslutar om att uppkalla en plats efter Anna Lindh, men enligt kulturnämndens reglemente är det kulturnämndens ansvarsområde att besluta om namngivning av allmänna platser, inte kommunfullmäktiges

104 11 Ärendets beredning Inom kommunen Ärendet har beretts av kulturförvaltningens stab. Andra grupper - Fackliga organisationer Ärendet faller inte inom ramen för MBL. Lista över bilagor 1. Svar på återremiss (dnr KS 2013/0493) För Kulturförvaltningen Kristina Blomquist Förvaltningschef Maria Gellert Enhetschef för administration och stöd 3 101

105 11 1(1) Yttrande Diarienummer: KN 2013/0270 Version: 1,0 Beslutsorgan: Kulturnämnden Kulturförvaltningens stab Maria Gellert E-post: Telefon: Svar på återremiss (dnr KS 2013/0493) Ärendet har väckts via en motion daterad till kommunfullmäktige från Ulla Winblad (S), där det yrkas att kommunfullmäktige beslutar att uppkalla en offentlig plats i Halmstad, såsom gata, torg eller park, efter Anna Lindh. Kommunfullmäktige beslutade att ärendet KS 2013/0493 skulle återremitteras till kulturnämnden för ändring av gällande regelverk av att det framgent ska vara möjligt att göra undantag från detsamma när särskilda skäl föreligger, samt därefter ompröva tidigare ställningstagande till motionen. Utifrån reglemente för kulturnämnden, antaget av kommunfullmäktige den 23 juni 1993, 102, med senaste ändring 20 december 2011, 142, kan vi utläsa att det ligger inom kulturnämndens ansvarsområde att besluta om namngivning av allmänna platser såsom gator, broar, vägar, torg och parker. Kulturnämnden har enligt KN 2014/0208 tagit beslut om nya regler för namngivning av allmänna platser såsom gator, broar, vägar, torg och parker. Av reglerna framgår det nu att det är möjligt att göra undantag från detsamma när särskilda skäl föreligger. Kulturnämnden har omprövat tidigare ställningstagande till motionen. Kulturnämnden står fast vid beslut att avslå motionen. För kulturnämnden Lena Ekman Ordförande Kristina Blomquist Förvaltningschef 1 102

106 .-:,a ~~ Socialdemokraterna ~ rjlamtjdspartiel 11 HA ~MSTADS KOMrvfUN Kom munstyrr~jsa n o 3 Motion om att uppkalla offentlig plats såsom gata, torg eller park efter Anna Lindh I år är det 1 O år sedan Sveriges utrikeminister A nna Lindh gick bort. Anna Lind h var en respekterad och omtyckt politiker vars röst vann internationell genklang. Länder, städer, ambassader med flera har genom åren valt att hedra Anna Lindhs minne genom att uppkalla o ffentliga platser efter henne. Detta har exempelvis gjorts i l\ialmö där kommunen har givit en central plats i staden namnet "Anna Lindhs plats". Som ett led i att hedra Anna Lindh borde också en offentlig plats i Halmstad få bära Anna Lindhs namn och följ aktligen hedra hennes ljusa rninne. Tidigare har diskussioner förts om det krävs att en person haft koppling till Halmstad fö r att en offentlig plats ska namnges efter den personen. Vi tror att det vore olyckligt om en namngivning efter Anna Lindh skulle falla på grund av detta. Anna Lindh rycktes bort mitt i sin demokratiska gärning och hedraodet av Anna Lindh är en symbolhandling som alla demokrater borde ställa sig bakom, runt om i Sverige. Genom att hedra Anna Lindh på detta sätt hade Halmstad symboliskt markerat sin tro på demokrati och öppenhet. Vi yrkar därfö r att kommunfullmäktige i Halmstad beslutar att: En o ffentlig plats i Halmstad, såsom gata, torg eller park, ska uppkallas efter Anna Lindh. Halmstad den 2 september 2013, lla~ (!>J~~mmunfullmäktige 103

107 11 HALMSTADS KOMMUN Kulturnämnden Utdrag ur PROTOKOLL Sammanträdesdatum KN 99 KN 2014/0208 Namngivning av offentliga platser i Halmstads kommun Beslut Kulturnämnden beslutar att fastställa regler för namngivning av allmänna platser såsom gator, vägar, torg och parker i Halmstads kommun, i enlighet med bilaga 1. Ärendet Ärendet har väckts via en motion daterad till kommunfullmäktige från Ulla Winblad (S), gruppledare i kommunfullmäktige. I motionen yrkas att kommunfullmäktige beslutar att uppkalla en offentlig plats i Halmstad, såsom gata, torg eller park efter Anna Lindh. Enligt reglemente för kulturnämnden, antaget av kommunfullmäktige den 23 juni 1993, 102 med senaste ändring 20 december 2011, 142, ligger det inom kulturnämndens ansvarsområde att besluta om namngivning av allmänna platser såsom gator, broar, vägar, torg och parker. Kulturnämnden yttrade sig över motionen Ärendet KS 2013/0493 KF 6, motionen att uppkalla offentlig plats såsom gata, torg eller park efter Anna Lindh, återremitterades till kulturnämnden för ändring av gällande regelverk så att det framgent ska vara möjligt att göra undantag från detsamma när särskilda skäl föreligger. Regler hur namngivning sker har setts över och ett förslag har skrivits ner av kulturförvaltningens stab i samråd med berörda tjänstemän inom byggnadskontoret och räddningstjänsten. Förvaltningens förslag till regler för namngivning ser ut enligt följande: - Kulturnämnden är den som enligt reglementet fattar beslut om namngivning av allmänna platser såsom gator, broar, vägar, torg och parker i Halmstads kommun. - Vid handläggning av namngivningsärenden ska Kulturmiljölag (1988:950) beaktas. - Vid namngivning av allmänna platser efter personer, gäller principen att dessa inte namnges för att hedra någon nu levande person. För att bli hedrad, bör personen i fråga ha varit en känd person i stadens historia och varit bortgången i minst 10 år. - Namn ska vara enkelt att uttala och uppfattas, för att underlätta t.ex. vid utryckning. - Undantag från dessa regler kan i särskilda fall göras. 104

108 11 - Undantag från dessa regler får inte användas som ett verktyg för att kontrollera, rista in och förtingliga kulturella och/eller politiska ideologier eller andra personliga ambitioner. Kulturnämnden beslutade att bordlägga ärendet till ett kommande sammanträde. Ärendets beredning KN yttrade sig över motionen KF återremitterade ärendet Ärendet har beretts av kulturförvaltningens stab, i samråd med berörda tjänstemän inom byggnadskontoret och räddningstjänsten. Kulturnämnden beslutade att bordlägga ärendet till ett kommande sammanträde. Yrkanden Lena Ekman (M) yrkar att till förvaltningens förslag till regler för namngivning, bilaga 1 föreslå följande ändringar enligt Femklöverns förslag: I punkt 3 föreslår Femklövern tidsgränsen 25 år istället för 10 år. Punkterna 5 och 6 utgår och ersätts med följande skrivning: - Undantag från dessa regler kan göras: I särskilda fall kan en person utan lokal anknytning komma ifråga att ge sitt namn åt gata eller annan offentlig plats i kommunen. Personen ska i dokumenterad form gjort värdefulla insatser för Sverige och inte anses representera något politiskt eller annat särintresse. Eva-Marie Paulsson (S) yrkar att sammanträdet ajourneras. Ajournering Kulturnämnden beslutar att ajournera sammanträdet. Yrkanden Eva-Marie Paulsson (S) yrkar att punkterna 5 och 6 i förvaltningens förslag till regler för namngivning ersätts med följande förslag: - I undantagsfall kan person utan anknytning till Halmstad få ge sitt namn åt gata eller annan offentlig plats i Halmstad. Personen ska då ha lämnat ett minnesvärt bidrag till svenskt samhällsliv, och ha en bred förankring i medborgarnas medvetande. Beslutsgång Ordföranden (M) ställer proposition på de båda yrkade förslagen till regler för namngivning och finner att kulturnämnden beslutar enligt Lena Ekmans (M) och Femklöverns förslag. Votering begärs Följande voteringsproposition godkänns: Den som stödjer Lena Ekmans (M) och Femklöverns yrkande röstar ja och den som stödjer Eva-Marie Paulssons (S) yrkande röstar nej. 105

109 11 Omröstningsresultat Med 5 ja röster, Lena Ekman (M), Jane Thorell (M), Dan Öjvind Gasstorp (C), Tommy Lundkvist (FP) och Nils Werner (MP) mot 4 nej röster Eva-Marie Paulsson (S), Bertil Nilsson (S), Richard Kompass (S) och Carina Rosshed Renkert (V), beslutar kulturnämnden enligt Lena Ekmans (M) och Femklöverns förslag till regler för namngivning. Reservation Eva-Marie Paulsson (S) och hela socialdemokratiska gruppen samt Carina Rosshed Renkert (V) reserverar sig mot beslutet till förmån för det egna yrkandet. Vid protokollet Marie Järnliden Justerat Ordförande Justerare Lena Ekman Eva-Marie Paulsson 106

110 11 1(1) Bilaga nr Diarienummer: KN 2014/0208 Version: 4,0 Beslutsorgan: Kulturnämnden Kulturförvaltningen E-post: Telefon: Regler för namngivning av offentliga platser i Halmstads kommun Enligt reglemente för kulturnämnden, antaget av kommunfullmäktige den 23 juni 1993, 102, med senaste ändring 20 december 2011, 142, ligger det inom kulturnämndens ansvarsområde att besluta om namngivning av allmänna platser såsom gator, broar, vägar, torg och parker. Vid handläggning av namngivningsärenden gäller följande regler: Kulturnämnden är den som enligt reglementet fattar beslut om namngivning av allmänna platser såsom gator, broar, vägar, torg och parker i Halmstads kommun. Vid handläggning av namngivningsärenden ska Kulturmiljölag (1988:950) beaktas. Vid namngivning av allmänna platser efter personer, gäller principen att dessa inte namnges för att hedra någon nu levande person. För att bli hedrad, bör personen i fråga ha varit en känd person i kommunens historia och varit bortgången i minst 25 år. Namn ska vara enkelt att uttala och uppfattas, för att underlätta t ex vid utryckning. Undantag från dessa regler kan göras: I särskilda fall kan en person utan lokal anknytning komma ifråga att ge sitt namn åt gata eller annan offentlig plats i kommunen. Personen ska i dokumenterad form gjort värdefulla insatser för Sverige och inte anses representera något politiskt eller annat särintresse

111 12 108

112 Vart är vi på väg? drar BUS-dagarna till fantastiska västkusten, närmare bestämt till Uddevalla - hjärtat i Bohuslän. Staden omges av ett unikt landskap av skärgård utanför och fjordarna närmast. Fjäll, skogar och kala klippor upplevs på nära avstånd. Den vackra strandpromenaden är ett måste att avnjuta när man besöker Uddevalla! Konferenshotellet Bohusgården är den exakta platsen för 2015 års konferens. Årets tema är Vart är vi på väg?. Ett tema som känns högaktuellt med tanke på allt som är på gång. Vi tar i år upp aktuell forskning och nya rön inom vårt område, och fokuserar på trender och tendenser som påverkar vår yrkesroll som budget- och skuldrådgivare. Programmet i detalj är inte klart ännu, men det kommer som vanligt att vara fyllt av intressanta föreläsningar, diskussioner och nyheter. BUS-föreningen firar 20-årsjubileum, vilket kommer att märkas under årets utbildningsdagar. För att redan nu komma igång med firandet erbjuder vi i år en prissänkt konferensavgift - ett jubileumspris på kr ex moms. Bohusgården och Uddevalla ger en lugn och avkopplande inramning för vår konferens och vi kan se fram emot engagerande och roliga dagar tillsammans. Du kan redan nu anmäla dig till konferensen, mer praktisk information hittar du här nedan. Vi hoppas att vi möts på Bohusgården april 2015! Varmt välkommen! Styrelsen BUS-föreningen Praktisk information inför BUS-dagarna 2015 Konferensen Utbildningsdagarna för budget- och skuldrådgivare äger rum på Bohusgården april Deltagare Konferensen vänder sig till budget- och skuldrådgivare, chefer och politiker i kommunerna. Konferensen vänder sig även till rikspolitiker, organisationsföreträdare och myndigheter. Kostnader (exkl moms) Konferensavgift inkl boende i enkelrum kr Konferensavgift inkl boende i dubbelrum kr Konferensavgift exkl boende kr På Bohusgården finns 220 rum (500 bäddar). När rummen tar slut kan vi endast erbjuda konferensplats, vilket innebär att du får ordna boende på egen hand. Det är alltså först till kvarn som gäller. Observera att det finns möjlighet att dela rum om så önskas. Anmälan Anmälan görs på Sista anmälningsdag är 20 februari För frågor gällande din anmälan kontakta Bokningsbolaget på alt kontaktperson är Anna Kilström. Avbokning Vid avbokning senare än 20 februari 2015 debiteras en avgift på 75% av konferensavgiften. Vid avbokning senare än 1 april debiteras 100% av konferensavgiften. Övrigt Arrangörerna reserverar sig mot eventuella ändringar. Upplysningar Ytterligare information lämnas av: Ingvor Fahlén, ordf Karin Källén, region Väst Arrangör: Yrkesföreningen för budget- och skuldrådgivare i kommunal tjänst i samarbete med 109

113 13 1(1) Anmälningsärende Diarienummer: KN 2015/0016 Version: 1,0 Beslutsorgan: KN Staben/Administration- och stöd E-post: Telefon: Anmälningsärenden - KN Ärendet 1. Brev från Halmstads Orkesterförening ang. upplösning av föreningen, KN 2014/ Val av ombud i Halmstads Teaterförenings representantskap, KS 2014/0239, KN 2014/ Beslut om stöd till Energi- och klimatrådgivning, Halmstads kommun, KN 2014/ Tema Kultur: Slutrapport och beslut, KS 2014/0448, KN 2014/ Region Halland Överenskommelse om Mjellby Konstmuseum som centrum för surrealistisk konst och regional arena för kulturverksamhet, KN 2014/ Framtidens näringsliv och arbete i Halmstad Avslutning med konkretiseringar, KS 2014/0418, KN 2014/ Protokollsutdrag KS 367 Beslut Tillgänglighetsmiljonen 2014, KS 2014/0034, KN 2014/ Protokollsutdrag KS 227 Beslut Utdelning ur stiftelsen Spritbolagets gåvofond , KS 2014/0445, KN 2014/ Förslag till Hallands Museiförenings diplom för god byggnadsvård, KN 2014/

114 13 111

115 13 112

116 13 113

117 13 114

118 13 HALMSTADS KOMMUN Kommunstyrelsen Utdrag ur PROTOKOLL Sammanträdesdatum KS 405 KS 2014/0239 Val av ombud i Halmstad Teaterförenings representantskap Beslut Kommunstyrelsen beslutar att utse Håkan Ramsén (FP), Bertil Nilsson (S) samt Elisabeth Wetoft Petersson (KD) till ombud i Halmstads Teaterförenings representantskap för mandatperioden Ärendet Kommunstyrelsen har att utse tre ombud till Halmstads Teaterförenings representantskap för mandatperioden Vid protokollet Mikael Petersson Justerat Ordförande Justerare Carl Fredrik Graf Anders Rosén 115

119 13 116

120 13 117

121 13 118

122 13 119

123 13 HALMSTADS KOMMUN Kommunstyrelsen Utdrag ur PROTOKOLL Sammanträdesdatum KS 360 KS 2014/0448 Tema Kultur : Slutrapport och beslut Beslut 1. Kommunstyrelsen beslutar att uppdra åt stadskontoret att utarbeta utredningsdirektiv för Kulturstråk Nissan. 2. Kommunstyrelsen beslutar att uppdra åt samhällsbyggnadskontoret att utveckla samhällsbyggnadsprocessen genom att infoga det kulturella perspektivet. 3. Kommunstyrelsen beslutar att uppdra åt kulturnämnden att utreda hur anslaget för offentlig konst kan användas för att stärka Halmstad som konststad samt återrapportera sina slutsatser till kommunstyrelsen. 4. Kommunstyrelsen beslutar att arrangera en workshop utifrån kulturförvaltningens kartläggning av Halmstads kulturella och kreativa sektor. 5. Kommunstyrelsen beslutar att uppdra åt stadskontoret att ta fram ett kommunövergripande kunskapsunderlag inför planeringsdirektiv med budget Underlaget ska även redovisa förslag till möjliga handlingsalternativ. Ärendet Kommunstyrelsen beslutade 2012 att årligen arbeta tematiskt. Under 2014 valdes Morgondagens kultur som tematiskt arbetsområde. Temaåret avser att ge kommunstyrelsen bättre förutsättningar i det kommunövergripande strategiska arbetet för Morgondagens kultur. Det tematiska arbetet har utgått från det breda och moderna kulturbegreppet som går in i flera politikområden. Halmstads position som kulturkommun idag är bra och vi placerar oss bland de tio bästa i flera undersökningar. Halmstadborna betraktar också kulturen som viktig för att Halmstad ska uppfattas som en attraktiv kommun. Invånarna i Halmstad anser vidare att Halmstad är en konst- och kulturstad, enligt senaste Kulturundersökningen För att ta klivet från bättre till främsta är det viktigt att det finns en acceptans och en utarbetad strategi/plan för de fyra parametrarna nedan, samt grundförståelse för kultur. Inom det tematiska arbetet har fyra parametrar tagits fram i analysen med slutsatser samt kommunövergripande handlingsplan. Fem förslag till beslut har arbetats fram, som baseras på slutsatserna. 120

124 13 Parametrarna är: - Parameter 1: Kultur och samhällsbyggnad/kulturstråk - Parameter 2: Kulturella och kreativa sektorn - Parameter 3: Kulturens roll för destinationen - Parameter 4: Kulturens roll för social sammanhållning - Kommunövergripande handlingsprogram för kultur Ärendets beredning Kommunstyrelsens ledningsutskott , 207. Stadskontoret, utvecklingsavdelningen, har handlagt ärendet. Analysens slutsatser ligger som grund för stadskontorets fem förslag till beslut. Kommunstyrelsen vid sju tillfällen under temaåret arbetat med Morgondagens kultur. Kulturförvaltningen har medverkat i arbetet av att genomföra temaåret samt varit med att ta fram slutrapport. Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att uppdra åt stadskontoret att utarbeta utredningsdirektiv för Kulturstråk Nissan. 2. Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att uppdra åt samhällsbyggnadskontoret att utveckla samhällsbyggnadsprocessen genom att infoga det kulturella perspektivet. 3. Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att uppdra åt stadskontoret att utreda hur anslaget för offentlig konst kan användas för att stärka Halmstad som konststad. 4. Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att arrangera en workshop utifrån kulturförvaltningens kartläggning av Halmstads kulturella och kreativa sektor. 5. Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att uppdra åt stadskontoret att ta fram direktiv till ett kommunövergripande handlingsprogram för kultur. Yrkande Ordföranden (M) yrkar bifall till föreliggande förslag med undantag av - att beslutspunkt 5 ändras enligt följande: "Kommunstyrelsen beslutar att uppdra åt stadskontoret att ta fram ett kommunövergripande kunskapsunderlag inför planeringsdirektiv med budget Underlaget ska även redovisa förslag till möjliga handlingsalternativ." - att beslutspunkt 3 ändras enligt följande: "Kommunstyrelsen beslutar att uppdra åt kulturnämnden att utreda hur anslaget för offentlig konst kan användas för att stärka Halmstad som konststad samt återrapportera sina slutsatser till kommunstyrelsen." Beslutsgång Ordföranden (M) ställer proposition på ordförandens (M) respektive utskottets förslag och finner ordförandens (M) förslag antaget. Kommunstyrelsen beslutar i enlighet med ordförandens (M) förslag. 121

125 13 Vid protokollet Mikael Petersson Justerat Ordförande Justerare Carl Fredrik Graf Anders Rosén 122

126 13 Kommunstyrelsens tematiska arbete 2014 Morgondagens Kultur Version 2.0 KS 2014/ STADSKONTORET

127 13 STADSKONTORET Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning... 4 Bakgrund och syfte Kultur och kultur i Halmstad... 6 Grundförutsättningar... 6 Vad är kultur?... 6 Halmstad som en landets främsta kulturkommuner Analys och slutsatser för parametrar samt handlingsprogram... 7 Parameter 1: Kultur och samhällsbyggnad/kulturstråk... 7 Slutsats: Kulturstråk och samhällsbyggnad... 8 Parameter 2: Kulturella och kreativa sektorn... 9 Slutsats: Kreativa och kulturella sektorn Parameter 3: Kulturens roll för destinationen Slutsats: Kulturens roll för destinationen Parameter 4: Kulturens roll för social sammanhållning Slutsats: Kulturens roll för Social sammanhållning Kommunövergripande handlingsprogram för kultur Summering av temaårets sammankomster Tillfälle 1: Kultur - svårt att fånga, men ack så viktigt Tillfälle 2: Den kulturella kartan Tillfälle 3: Kulturens roll för Halmstads utveckling Tillfälle 4: Kulturella och kreativa sektorn Tillfälle 5: Kulturens betydelse för den hållbara staden Tillfälle 6: Halmstad som en av landets främsta kulturkommuner Tillfälle 7: Final med slutdiskussion Bilagor Bilaga 2-1 Den kulturella kartan av David Karlsson Bilaga 3-1 Kulturens roll för staden av Elisabeth Lundgren Bilaga 4-1 Kreativa sektorn av Tobias Nilsen Bilaga 4-2 Gungor och karuseller KKN Nielsen Stenström 124 Sidan 2 av 29

128 13 STADSKONTORET 1 Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade 2012 att årligen arbeta tematiskt. Under 2014 valdes Morgondagens kultur som tematiskt arbetsområde. Temaåret avser att ge kommunstyrelsen bättre förutsättningar i det kommunövergripande strategiska arbetet för Morgondagens kultur. Det tematiska arbetet har utgått från det breda och moderna kulturbegreppet som går in i flera politikområden. Halmstads position som kulturkommun idag är bra och vi placerar oss bland de tio bästa i flera undersökningar. Halmstadborna betraktar också kulturen som viktig för att Halmstad ska uppfattas som en attraktiv kommun. Invånarna i Halmstad anser vidare att Halmstad är en konst- och kulturstad, enligt senaste Kulturundersökningen Inom det tematiska arbetet har fyra parametrar analyserats fram tillsammans med slutsatser. För att ta klivet från den bättre till främsta kulturkommunen är det viktigt att det finns en acceptans och ett utarbetat kommunövergripande handlingsprogram för kultur som inbegriper de fyra parametrarna. Parametrarna med slutsatser är: Parameter 1: Kultur och samhällsbyggnad/kulturstråk Slutsatser KS uppdrar ST att utarbeta utredningsdirektiv för Kulturstråk Nissan Inom ramen för Kulturstråk Nissan, utred Halmstads Teater som ett kulturhus KS uppdrar SBH att utarbeta modell för att beakta kultur i samhällsbyggnadsprocessen Utreda hur det offentliga anslaget för offentlig konst kan stärkas I samhällsbyggnadsprocessen involvera näringslivet i konsten och kulturens betydelse, exempelvis genom att inspirera och utbilda byggherrar Parameter 2: Kulturella och kreativa sektorn Slutsatser Utifrån kulturförvaltningens kartläggning av Halmstads kulturella och kreativa sektor ska en workshop genomföras med KS, KN, HNAB m.fl. Därefter beslutas om eventuella åtgärder. Parameter 3: Kulturens roll för destinationen Slutsatser Utveckla kulturevenemang som har potential och kvalitet att utgöra reseanledningar Utreda anslagen för offentlig konst (se också kultur och samhällsbyggnad) Stärka konstinstitutionerna som besöksmål Parameter 4: Kulturens roll för social sammanhållning Slutsatser Prioritera förutsättningar för att barn och unga ska ges möjlighet till eget skapande och att uppleva kultur Främja åtgärder för vidgat deltagande i kulturlivet I direktiv för kommunövergripande kulturstrategi (handlingsprogram för kultur) särskilt uppmärksamma kulturens betydelse för social sammanhållning och integration. 125 Sidan 3 av 29

129 13 STADSKONTORET 2 Inledning Bakgrund och syfte Kommunstyrelsen beslutade 2012 att arbeta tematiskt, dvs. att i sitt strategiska arbete årsvis fokusera på ett valt ämnesområde. Under 2013 fokuserade kommunstyrelsen på det tematiska området Framtidens Näringsliv och Arbete i Halmstad. Under 2014 valdes Morgondagens kultur vilket denna rapport rör. Syftet med rapporten är att ge en helhetsbild och analys med slutsatser av det tematiska arbetsåret. Avslutningsvis återges en summering av de sju tillfällena då kommunstyrelsen arbetade tematiskt. Morgondagens kultur Temaåret avser att ge kommunstyrelsen bättre förutsättningar i det kommunövergripande strategiska arbetet för Morgondagens kultur. Det tematiska arbetet har utgått från det breda och moderna kulturbegreppet som går in i flera politikområden. Första delen av året ägnades till stor del att bygga upp en grundläggande kunskapsmassa inom temat. Ett av de sju tillfällena var en två dagar lång studieresa till Malmö. Hösten övergick att i form av workshop och diskussion utveckla tankarna om vilken roll kultur ska spela i den långsiktiga utvecklingen av Halmstad. En roll som överskrider flera gränser mellan förvaltningar och bolag. Under temaåret har flera frågeställningar bearbetats. En övergripande frågeställning har varit: Hur ska Halmstad bli en av landets främsta kulturkommuner med stöd av en nyskapande kulturpolitik? Rapportens analys utgår från frågeställningen: Kan kultur bidra till utveckling av hela kommunen, stärka Halmstads attraktionskraft och öka människors delaktighet, inflytande och välbefinnande? Särskilt är fokus på kultur och samhällsplanering, kulturella och kreativa sektorn, kulturens roll för besöksnäringen och kulturens roll för social sammanhållning. Avslutningsvis förs ett resonemang kring vad en kommunövergripande kulturstrategi kan tillföra och exempel på hur en sådan kan arbetas fram. Tillfällen som gavs under året 1. Kultur svårt att fånga, men ack så viktigt 2. Den kulturella kartan 3. Kulturens roll för Halmstads utveckling 4. Kulturella och kreativa sektorn 5. Kulturens betydelse för den hållbara staden 6. Halmstad som en av landets främsta kulturkommuner 7. Final med slutdiskussion Övergripande slutsats Det fokuserade arbetet har gett kommunstyrelsen en ökad gemensam kunskap, gemensamt språk samt bättre förutsättningar för kommande strategiska ansatser/beslut 126 Sidan 4 av 29

130 13 STADSKONTORET Läsanvisning Rapporten inleds med ett avsnitt om analys och slutsatser. Dessa varvas utifrån fyra parametrar. Dokumentet återger därefter i korthet innehållet vid de sju tillfällena. I rapporten ges hänvisningar till bilagor. Dessa bilagor är de bildspel som har getts vid de olika momenten. 127 Sidan 5 av 29

131 13 STADSKONTORET 3 Kultur och kultur i Halmstad Grundförutsättningar I en analys av kulturens betydelse är det viktigt att det finns en förståelse för kulturens egenvärde dvs. kulturens värde för sin egen skull, inte som verktyg för något annat. Grundläggande för kulturen är också yttrandefrihet, konstnärlig frihet och varje människas rätt till kultur. I FN:s deklaration för mänskliga rättigheter fastslås: Artikel 22: Var och en rätt till de kulturella rättigheter som krävs för hävdande av människovärde och utveckling av personlighet förverkligas. Artikel 27: Var och en rätt att fritt delta i samhällets kulturella liv (---). Rätt till skydd för de ideella och materiella intressen som härrör från vetenskap, litterära och konstnärliga verk han eller hon är upphovsman till. Vad är kultur? Kulturbegreppet är mångtydigt. Det används för att beskriva normer och värderingar och det används som samlingsnamn för konstens olika uttryck som exempelvis bildkonst, teater, musik, litteratur och film. I dag är kulturbegreppet i omdaning, allt fler bejakar ett vidgat kulturbegrepp med flera dimensioner: Estetiska (egenvärde) Sociologiska (demokrati, deltagarkultur, bildning och lärande) Materiella och immateriella (kulturarv, identitet) Utifrån det vidgade och breda kulturbegreppet får också kulturen en ny roll i samhället, här talas exempelvis om kulturdriven ekonomi, kultur för attraktivitet och innovation, kultur för social hållbar utveckling, värderingsförändringar etc. Kulturpolitik blir med ett brett kulturbegrepp något som berör flera politikområden, så kallad aspektpolitik där kulturen används för att uppnå mål inom andra samhällsområden. För att nå hålbarhet krävs att konstpolitik adderas till kulturpolitiken. Halmstad som en landets främsta kulturkommuner Halmstads position som kulturkommun är bra och vi placerar oss bland de tio bästa i flera undersökningar. Halmstadborna betraktar också kulturen som viktig för att Halmstad ska uppfattas som en attraktiv kommun (7 av 10). Invånarna i Halmstad anser vidare att Halmstad är en konst- och kulturstad, enligt senaste Kulturundersökningen För att ta klivet från bättre till främsta är det viktigt att det finns en acceptans och en utarbetad strategi/plan för de fyra parametrarna nedan, samt för grundförutsättningarna ovan. Parameter 1: Kultur och samhällsbyggnad/kulturstråk Parameter 2: Kulturella och kreativa sektorn Parameter 3: Kulturens roll för destinationen Parameter 4: Kulturens roll för social sammanhållning Plus: Ett kommunövergripande handlingsprogram för kultur 128 Sidan 6 av 29

132 13 STADSKONTORET 4 Analys och slutsatser för parametrar samt handlingsprogram Parameter 1: Kultur och samhällsbyggnad/kulturstråk Varför kultur och stadsplanering/samhällsbyggnad Internationella studier visar att egenskaper som präglar attraktiva städer är graden av urbanisering, invånarnas engagemang, invånarnas sociala nätverk, stadens hälsoprofil, graden av tolerans/mångfald och stadens kultur. Bland dessa faktorer har kulturen en särställning då kultur utöver att vara en positiv kraft i sig dessutom påverkar samtliga övriga faktorer i positiv riktning. På senare år har ett rikt och spännande kulturliv lyfts fram som en av de absolut viktigaste konkurrensfördelar en stad kan tillskansa sig. Med större utbud och fler skapande individer i befolkningen ökar en stads möjlighet att växa och locka till sig kreativa och kunskapsintensiva människor och i deras spår investeringar och nya företag. Här förutsätts också att det finns en kulturell infrastruktur, att exempelvis befintliga byggnader kan användas för nya verksamhetsområden som hör samman med kulturell och kreativ produktion. Konkret handlar det om att tänka nytt vad gäller användningen av stadens rum och öppna nya sociala och gemensamma rum och arenor för kultur, utbildning och fritidsområden. Arenor där både spontana och organiserade aktiviteter kan stärka en kulturbaserad utveckling, Det är människorna som vitaliserar staden och gör den intressant för andra. En stad med ett intressant kulturutbud, en stadsmiljö med byggnader som sticker ut, en levande handel och välmående restauranger är en stad de flesta kan tänka sig att flytta till. I Halmstad är den offentliga konsten särskilt viktig i samhällsplaneringen. Detta dels utifrån kommunfullmäktiges beslut om att konsten ska ha en framträdande position med målet att kommunen ska vara ett konstcentrum med nationell och internationell ryktbarhet. Dels utifrån konstens möjlighet att vitalisera stadsbilden, skapa identitet och ryktbarhet. Ett aktivt kulturliv innebär mer liv och rörelse på stadens gator och torg, mer kvälls och nattliv och ökat underlag för restaurangnäringen. Kulturyttringar tenderar också att flytta ut i de offentliga rummen, vilket ger en mer spännande stadsmiljö och puls. Förutom traditionella institutioner som museer, teatrar och biografer är det av betydelse att det finns många små platser för kultur. Idag kommer allt mer av mindre kulturella mötesplatser som ofta består av sammanslagna funktioner, så kallade hybrida rum. Kulturstråk metod Genom att utgå från ett begränsat geografiskt område, där det finns kulturella institutioner, människor i rörelse, utvecklingsbehov samt ett etablerat synsätt kring stråk kan en metod utvecklas kring hur kulturen kan samverka tillsammans med stadsplaneringen. I arbetet med Morgondagens kultur i KS föreslås att ett metodarbete påbörjas kring Kulturstråk Nissan. Här är det möjligt att samlas kring ett brett dialogarbete kring stråkets utmaningar och möjligheter. Här finns också utvecklingsbehov, dels kring Halmstads stadskärna, dels kring hamnområdet. Genom att låta kulturen gå före kan möjligheter identifieras och testas för att konkret arbeta vidare med respektive del men också för att få erfarenhet för att utarbeta metoder för kultur och stadsplanering. 129 Sidan 7 av 29

133 13 STADSKONTORET I Kultur 3,0. Konst, delaktighet, utveckling av Pier Luigi Sacco, beskrivs bland annat hur staden Linz i Österrike förvandlats från stålstaden till kulturstaden. Detta har varit en långsiktig målsättning för staden som gradvis utvecklat en ambitiös kulturell infrastruktur kulturkilometern. Här finns laboratorium för experimentell forskning inom visuell konst, konserthall, rum för samtida kultur, två stora kulturevenemang; ett multimediaevenemang och en gatuteaterfestival (båda lockar över besökare). I dag är staden värd för 20 olika festivaler. Staden har konsekvent försökt sammanbinda stadens kulturella infrastruktur istället för att utveckla nya spektakulära och kostsamma turistevenemang. Den kreativa interaktionen mellan lokal kulturtradition och toppmodern teknologi och mutimediautveckling har berikat hela stadens kulturutbud. Slutsats: Kulturstråk och samhällsbyggnad KS uppdrar ST att utarbeta utredningsdirektiv för Kulturstråk Nissan Inom ramen för Kulturstråk Nissan, utred Halmstads Teater som ett kulturhus KS uppdrar SBH att utarbeta modell för att beakta kultur i samhällsbyggnadsprocessen Utreda hur det offentliga anslaget för offentlig konst kan stärkas I samhällsbyggnadsprocessen involvera näringslivet i konsten och kulturens betydelse, exempelvis genom att inspirera och utbilda byggherrar 130 Sidan 8 av 29

134 13 STADSKONTORET Parameter 2: Kulturella och kreativa sektorn Vad är den kulturella och kreativa sektorn Den kulturella och kreativa sektorn är en del i kulturens roll för en ekonomisk, social och hållbar samhällsutveckling. Genom att använda den kraft och möjlighet till kreativitet som kultur och ett aktivt kulturdeltagande kan generera, ökar möjligheten till tillväxt och ett mer differentierat näringsliv. Den kulturella och kreativa sektorn kan vara en ingång för nya former av entreprenörskap och den kan också stödja entreprenörskap inom andra sektorer av samhällsekonomin. En utmaning här är att förstå och analysera effekterna av såväl kulturpolitiska som näringspolitiska åtgärder. En förutsättning är ett fungerande samarbete mellan olika aktörer och mellan kultur-, näringslivs- och samhällsutvecklingspolitiken. Tillväxtverket definierar kulturdriven tillväxt som tillväxt som utgår från en kärna av självständigt kulturskapande, kring vilken olika andra kreativa företag byggs på i långa värdekedjor. Exempelvis skulle Sveriges stora modebransch inte finnas utan en kärna av designers och modeskapare och det är enskilda musikskapare som ger grund till affärsidéer för företag som exempelvis Spotify. Tillväxtverket räknar just nu med följande branschområden inom kulturella och kreativa näringar: Arkitektur Dataspel Design och formgivning Film Foto Konst Kulturarv Litteratur Media och marknadskommunikation Mode Musik Måltid Scenkonst Slöjd och hantverk Upplevelsebaserat lärande Området kulturella och kreativa näringar kallas också för den kulturella och kreativa sektorn. I det senare begreppet inkluderas vanligen även verksamheter som inte är vinstdrivande företag, som till exempel många kulturinstitutioner. För att möjliggöra för den kulturella och kreativa sektorn att växa och utvecklas krävs att det finns både bredd och spets i kulturlivet, möjlighet till en arbetsmarknad för konstnärer och kulturskapare och en kulturell infrastruktur och ett tillgängligt kulturliv. Bredd och spets i kulturlivet Säkra att det finns en bas med ett vidgat kulturdeltagande i ett brett kulturliv och att det finns en spets med professionella och möjlighet till talangutveckling. Det kulturella utbudet, som har sin bas i det lokala, måste också vara attraktivt för en större och mer specifikt, global publik. 131 Sidan 9 av 29

135 13 STADSKONTORET Den sociala och kulturella miljön bör uppmuntra utveckling av begåvade och kreativa unga talanger som kan komma fram och ges möjlighet att visa upp sitt arbete och exponeras för talangscouter. En arbetsmarknad för kulturskapare Säkerställa rimliga levnadsvillkor och utvecklingsmöjligheter för konstnärer och kulturaktörer. Här är också viktigt att skapa förutsättningar för unga begåvade talanger att växa och få möjlighet att visa upp sitt arbete, liksom att ha möjlighet att attrahera externa talanger som kan bedriva och utveckla sina verksamheter på plats temporärt eller under kortare perioder. En kulturell infrastruktur En väl utbyggd kulturell infrastruktur med mötesplatser, lokaler och scener är en förutsättning för ett rikt och aktivt kulturliv. Förutom traditionella institutioner som bibliotek, kulturhus, museer, teatrar och biografer är det också av betydelse att det finns många olika platser för kultur. För kulturskapare är även faktorer som billiga lokaler och inspirerande omgivning viktiga, både sett till attityder och fysisk miljö. Ett tillgängligt kulturliv Ett tillgängligt kulturliv handlar dels om att alla ska kunna delta i kulturlivet oavsett funktionsförmåga. Det handlar också om att alla ska känna sig välkomna oavsett vem man är eller var man kommer ifrån. Slutsats: Kreativa och kulturella sektorn Utifrån kulturförvaltningens kartläggning av Halmstads kulturella och kreativa sektor ska en workshop genomföras med KS, KN, HNAB m.fl. Därefter beslutas om eventuella åtgärder. 132 Sidan 10 av 29

136 13 STADSKONTORET Parameter 3: Kulturens roll för destinationen Kopplingen mellan turism och kultur ökar. Kultur är viktigt för turismen då kultur skapar reseanledningar till en plats. Turismen är i sin tur viktig för att öka utbudet av olika aktiviteter. Turismen gör att underlaget blir större för olika former av kulturevenemang och deras möjligheter att överleva ökar. I Halmstad utgör konsten ett tydligt exempel på koppling kultur-turism. Mjellby konstmuseum har utvecklats till ett besöksmål som genererar stor uppmärksamhet i riksmedia, vilket också specifikt lockar besökare till Halmstad. Även konst i den offentliga miljön bidrar till att uppmärksamma en plats och locka besökare. Enligt internationella bedömningar kommer turism och resande i ett globalt perspektiv att öka med drygt tre procent per år fram till Den avgöranade konkurrensfaktorn för att utveckla besöksmål består framför allt av platsens eller aktivitetens attraktionskraft - i natur- och kulturmiljö, evenemang och värdskap i samspel med näringen. Det handlar om det genuina och det äkta, att bygga på det som finns och är angeläget också för invånarna på platsen. Här kan olika aktiviteter tillsammans stärka ett helhetserbjudande, exempelvis att offentligt finansierade kulturevenemang bidrar till att kommersiella aktörer inom turismen kan utveckla sina erbjudanden, erbjudanden som bygger på samarbeten med kulturlivet. I Halmstad finns redan uthålliga och livskraftiga kulturfestivaler att bygga vidare kring för att förstärka reseanledningar, exempelvis Gatuteaterfestivalen och Fyrverkerifestivalen. Slutsats: Kulturens roll för destinationen Utveckla kulturevenemang som har potential och kvalitet att utgöra reseanledningar Utreda anslagen för offentlig konst (se också kultur och samhällsbyggnad) Stärka konstinstitutionerna som besöksmål 133 Sidan 11 av 29

137 13 STADSKONTORET Parameter 4: Kulturens roll för social sammanhållning Kulturen kan spela roll för social sammahållning och för människors upplevelse av verklig delaktighet. Polarisering och segregation med ökade skillnader mellan grupper med olika levnadsvillkor är mer och mer en realitet idag. I ett samhälle med ökad mångfald i befolkningen ökar också behovet av interkulturell förståelse och kunskap. Kulturella verksamheter kan vitalisera både demokratin och öka delaktigheten i samhällslivet. Exempel från Malmö med El Sistema (som ett sätt att förena barns musikintresse med integrationsarbete), med Kroksbäck, där man arbetade med muralmålningar med barn från två grannområden med olika sociala strukturer, eller Drömmarnas hus som har ambitionen att förändra världen med kultur. En av de främsta utmaningarna här är att skapa förutsättningar för barn och unga att uppleva kultur och att utöva kultur. En annan utmaning är att vidga deltagandet i kulturlivet, att Halmstads mångfald avspeglas både på scener och i publiken. Den ökade globaliseringen kan bidra till större gemenskaper men också till högre grad av åtskillnad mellan flera mindre gemenskaper. Här kan kulturen spela roll som kitt. Forskning visar att kulturellt deltagande kan ha betydande effekter för välbefinnande och förväntad livslängd. Efter närvaro/frånvaro av allvarliga sjukdomar är kulturellt deltagande den mest avgörande faktorn för den egna uppfattningen av välbefinnande. Kulturellt deltagande har därmed större effekt än variabler som inkomst, bostadsort, ålder, kön eller yrke. Det visar sig att effekten är särskilt stark för de allvarligt sjuka och för de äldre, där skillnaderna i psykologiskt välbefinnande mellan de med tillgång till kultur och de utan är mycket stor. Vissa kulturprojekt kan även nå betydande resultat för att exempelvis förebygga ungdomsbrottslighet, bidra till konfliktlösningar och öka intresset för vidareutbildningar. För den sociala sammanhållningen handlar det kulturella deltagandets indirekta effekter om att ett ökat deltagande ger nya redskap för individer och grupper att förstå och sätta ord på olika situationer och därmed ge möjligheter till ändrade beteenden och på samma gång upptäcka nya möjligheter till egen personlig utveckling. Ett aktivt deltagande i kulturlivet kan också betraktas som en särskild form av livslångt lärande, vilket är nödvändigt i utvecklingen mot ett kunskapssamhälle Slutsats: Kulturens roll för Social sammanhållning Prioritera förutsättningar för att barn och unga ska ges möjlighet till eget skapande och att uppleva kultur Främja åtgärder för vidgat deltagande i kulturlivet I direktiv för kommunövergripande kulturstrategi (handlingsprogram för kultur) särskilt uppmärksamma kulturens betydelse för social sammanhållning och integration. 134 Sidan 12 av 29

138 13 STADSKONTORET Kommunövergripande handlingsprogram för kultur Handlingsprogram för kultur Kommunstyrelsen beslutade , 136 att ge Stadskontoret i uppdrag att utarbeta förslag till direktiv för arbetet med ett kulturpolitiskt handlingsprogram inklusive en biblioteksplan. I oktober samma år fastställdes utredningsdirektiv för Handlingsprogram för kultur. I juni 2010 togs ett omtag avseende handlingsprogrammet. Arbetet inleddes under 2009 sedan tidsplanen anpassats till den statliga kulturutredningen och till Region Hallands arbete med Kultur för ökad attraktivitet. I dokumentationen framkom svårigheter med hitta former för ett framåtsyftande och spänstigt handlingsprogram. En svårighet var utredningsdirektivets strikta avgränsningar. Kommunstyrelsen genomförde en kulturpolitisk diskussion, med Sven Nilsson som föreläsare. Syftet var att få ett perspektiv på hur man kan tänka annorlunda. Detta utifrån Sven Nilssons erfarenheter av utvecklingsarbete inom kultur- och biblioteksområdena, kulturpolitik och kreativitet och kulturens värdeskapande för det konstnärliga, det sociala och det ekonomiska. I september 2012 fastställde kommunfullmäktige riktlinjer för biblioteksverksamheten. Uppdraget att leverera ett förslag till Handlingsprogram för kultur är fortfarande inte genomfört. Utifrån de erfarenheter som det tematiska arbetet kring Morgondagens kultur gett bör kommunstyrelsen överväga om direktiven för ett kommunalt handlingsprogram för kultur bör ändras. Varför ett handlingsprogram för kultur i Halmstads kommun? En kulturstrategi/kulturplan för Halmstads kommun kan utgöra en plattform för konst, kultur och kulturpolitik i Halmstads kommun. Värdet av en strategi/plan handlar bland annat om: Synliggöra och profilera kulturen i Halmstads kommun Lyfta fram kulturens betydelse för samhällsutvecklingen Lyfta fram och belysa viktiga fokusområden för kulturen/kulturpolitiken, t.ex. för att Halmstad ska kunna bli regionalt nav Ta fram en struktur för en plattform för kultur i samverkan med halmstadborna, kulturlivet, kulturaktörerna, konstnärerna, destinationen och kommunen som organisation Att genomförandet sker i bred delaktighet Utveckla kulturevenemang som har potential och kvalitet att utgöra reseanledningar Stärka konstinstitutionerna som besöksmål. Prioritera förutsättningar för att barn och unga ska ges möjlighet till eget skapande och att uppleva kultur Främja åtgärder för vidgat deltagande i kulturlivet Särskilt uppmärksamma kulturens betydelse för social sammanhållning. Hur kan en kulturstrategi utarbetas? Exemplet Malmö: I Malmö beslutades hösten 2013 att två strategier ska tas fram, en övergripande strategi för Malmö stad och en fördjupad strategi för kulturnämndens ansvarsområde. I kulturnämndens delårsrapport 2 sägs: Våren 2014 beslutade kommunstyrelsen om Malmös nya kulturstrategi som utgår från att dagens samhällsutmaningar gör att stadens politik på kulturområdet inte längre enbart kan avse en avgränsad kultursektor. Kulturstrategin gäller året Sidan 13 av 29

139 13 STADSKONTORET Arbetet med att införa kulturstrategins intentioner är under utveckling. I fokus ligger delaktighet och deltagande med också handling och action. Tanken är att etablera en tydlig handlingsplan där det är klart vem som gör vad och när. Under 2013 och våren 2014 har kulturförvaltningen i Malmö arbetat med den fördjupade strategin med grund i dialoger. Sju tematiska dialoger har genomförts: Kulturens roll för stadens attraktivitet Kulturens roll för stadens hållbarhet Digitaliseringens nya roll för kulturlivet Nya sätt att samarbeta och samverka Ska kulturlivet vara demokratiskt? Kulturell och konstnärlig utveckling och förnyelse/internationalisering Barn och ungas rätt till kultur Sex konstområdes specifika dialoger har genomförts: Scenkont och musik Bild och form Kulturarv Bibliotek och litteratur Film/rörlig bild Folkbildning och gräsrotskultur Dessutom har dialoger med unga malmöbor genomförts. Figur. The Participatory Museum av Nina Simon 136 Sidan 14 av 29

140 13 STADSKONTORET 5 Summering av temaårets sammankomster Tillfälle 1: Kultur - svårt att fånga, men ack så viktigt Noteringar från första sessionen, 17 december 2013 Mötet i december 2013 innebar en introduktion till det tematiska arbetet under Syftet var att skapa en känsla för ämnet, samtala om vad kultur kan betyda och avslutningsvis en genomgång av vad det arbetet kommer att innehålla. I samband med det besöktes Dramalogen, som är ett utbildnings- och arbetsprojekt för unga konstnärer i Halmstad och bland annat har uppdrag i organisationers personalarbete. Höjer den kulturella pulsen i samhället Kulturintresse kan vara en hobby - men också ett arbete Vad är kultur? Kultur kan vara farligt Låt kulturen bli ett skapande verktyg för barn och ungas lärande i skolan 137 Sidan 15 av 29

141 13 STADSKONTORET Deltagarna ombads att i ett par meningar reflektera över vad kultur är för dem. De här synpunkterna kom fram: Låt kulturen bli ett skapande verktyg för barn och ungas lärande i skolan. Med kultur kan man stärka ungas utveckling på både individ- och gruppnivå. Kultur är en väg till bättre kommunikation. Se kulturmöjligheterna bortom scenen. "Kultur från hjärtat". Höja den kulturella pulsen i samhället. Det saknas en motor som ser till alla generationer och inte bara en, och en motor som ser till människan som människa och inte som ett kön. Vi måste uppleva och reflektera mer tillsammans. Kulturarbetare är ett arbete och inte en hobby. Kulturintresse kan vara en hobby - men också ett arbete. Underhållning och kultur måste få samexistera utan inbördes värdering, ty fulkultur kan övergå i finkultur i takt med tiden om vi låter den gå. Kultur är mångfald, möten och upplevelser, men också något vi gör och skapar. Kultur frigör människor. Kultur kan vara farligt. Det allra viktigaste är att betona kulturens egenvärde. I samhällets kropp är kulturen det bultande hjärtat och underhållning blott en prydande ring. Likheten mellan kulturarbete och politik är slående. Det anses nödvändigt, men skall helst inte kosta något. Likheten mellan kulturarbetare och politiker är slående. Helst skall båda jobba gratis. 138 Sidan 16 av 29

142 13 STADSKONTORET Kulturen kan vara ett verktyg, sett att åskådliggöra och belysa svåra frågor och på så sätt skapa integration. Detta kan kulturen göra genom att till exempel skapa mötesplatser. Vår julönskan är att 2014 skall bli ett år då kulturen skall synas och kännas, höras och göras i Halmstad. Precis som vi har idrottsarenor behöver vi fler kulturella och intellektuella arenor i Halmstad. Pyramidens spets som är kulturnämnden måste omvandlas till en vattenspridare. För det är endast via kultur som vi kan göra det osynliga synligt. 139 Sidan 17 av 29

143 13 STADSKONTORET Tillfälle 2: Den kulturella kartan Noteringar från andra sessionen 7 januari. Bilagor Bilaga 2-1 Den kulturella kartan av David Karlsson David Karlsson, idéhistoriker, kulturskribent och en tid sekreterare i Kulturutredningen, målade upp en bred faktabaserad bild av kultur igår, idag och imorgon. Han hänvisade till Pier Luigi Sacco som menar att det finns ett samband mellan kulturutövande och innovation. Sverige ligger högt på båda listorna. I Sverige är den offentliga sektorns del av kulturutgifterna hög. I t ex Danmark och Norge bidrar det privata med nästan lika stor del som det offentliga. David Karlsson beskrev 65 aktörer inom konst- och kulturområdet. Genom att berätta vad som fordras för att arrangera en poesiuppläsning illustrerade han det omfattande nät som krävs för att få till stånd ett sådant arrangemang. Det involverar stat, kommun, fackliga organisationer, civilsamhälle, folkbildning osv. Kulturutgifter Miljarder I föreläsningen ställdes frågan hur morgondagens kultur kommer att te sig. Vi har gått från en tid med mecenater till offentligt kulturstöd, från kulturindustri och en sektor som leder till tillväxt och jobb, till framtidens kultur som innebär att kulturen genomsyrar vardagsliv och samhälle. Där är publiken medskapande och gränserna mellan de professionella och amatörerna suddas ut. 140 Sidan 18 av 29

144 13 STADSKONTORET Tillfälle 3: Kulturens roll för Halmstads utveckling Noteringar från tredje sessionen, 4 mars. Bilagor Bilaga 3-1 Kulturens roll för staden av Elisabeth Lundgren Elisabeth Lundgren, kulturdirektör, Malmö, berättade om sin erfarenhet av kulturens roll för utvecklingen av platsen och staden. Hon satt också perspektiv på vad kulturens roll kan betyda för den större staden och den mindre. Hon har tidigare varit kulturchef i Borås. Hon presenterade också den kulturstrategi som precis skulle beslutas om i Malmö, för perioden Elisabeth Lundgrens föreläsning utgick från frågorna: Vad gör en stad attraktiv? Vad skapar stolthet och identitet? Vad är kulturens roll i stadsutvecklingen och hur kan kulturförvaltningen i Malmö arbeta för att vara en del av utvecklingen. I Malmö har man länge arbetat aktivt med att få med kulturen tidigt i stadsplaneringen. Det gäller politikens olika beslutsnivåer och i kommunens interna processer och styrning. Noterades att en stor del av evenemangsbudgeten samt även utsmyckningsfrågor, belysning och ljussättning ligger på kommunens gatukontor. Det har historiska personella orsaker. Malmö har utvecklats från industristad till kunskapsstad. Utvecklingen från Kockums storhetstid genom de svåra åren och till lyftet som kunskapsstad är en berättelse som imponerar på de flesta. Nu profilerar man sig med Hållbart Malmö och med profilfrågorna film, konst och design. De områden som Elisabeth Lundgren vill satsa på framöver är den kulturella infrastrukturen. Det innebär bland annat ökad tillgänglighet och att nå nya grupper, ökat stöd till det fria kulturlivet, en satsning på barn och unga samt att skapa mötesplatser och stråk. De framgångsfaktorer hon ser är att arbeta förvaltningsövergripande och att få en samsyn kring att kultur är en strategisk faktor för långsiktigt hållbara lösningar. 141 Sidan 19 av 29

145 13 STADSKONTORET Tillfälle 4: Kulturella och kreativa sektorn Noteringar från fjärde sessionen 8 april Bilagor Bilaga 4-1 Kreativa sektorn av Tobias Nilsen Bilaga 4-2 Gungor och karuseller KKN Nielsen Stenstrom Vid detta tillfälle hade kommunen bjudit in två gäster som berättade om kulturella och kreativa näringar. Tobias Nielsén är civilekonom, förläggare och författare, och har skrivit omvärldsanalyser med fokus på kreativitet, kultur och förändrade konsumtionsmönster. Hedvig Jalhed är operasångerska. Med utgångspunkt från Halmstad driver hon företaget Operation Opera Swedish experimental chamber opera. Nielsén betonade att det finns stor variation inom kulturnäringarna. Här finns både varu- och tjänsteproduktion, massproducerad lättkopierad kultur och unika verk. Man kan också skilja mellan företag med en konstnärlig respektive kommersiell affärsstrategi där vinsten står i fokus, i motsats till att den plöjs ner i verksamheten. Exempel som Tobias nämnde på de olika typerna var Bonniers bokförläggande kontra en enskild författare som Klas Östergren. Bonniers är ett kulturföretag som kommersialiserar andras kreativitet och skapande medan den enskilda författaren är ett egenföretag med andra drivkrafter. Strategierna för dessa olika kulturföretag kommer att se helt olika ut. En kommersiell strategi ställs mot en konstnärlig strategi. Deckare mot poesi som var det andra exemplet som Tobias tog upp. Men det ena kulturella kapitalet är nödvändigt för det ekonomiska. Vem visste att Pippi Långstrump skulle bli en så stor industri? Eller Lisbeth Salander? Eller Per Gessles roller i en världsomspännande musikindustri? Tobias Nielsén avslutade med några rekommendationer: Se den offentliga kulturens betydelse. Erkänn kulturföretagen. Identifiera nyckelföretagen. Samkör med turismstrategier. Se över tillgången till lokaler. Främja mötesplatser Hedvig Jalhed delgav och diskuterade sin berättelse och personliga erfarenheter om att verka i den kreativa sektorn, främst med utgångspunkt från Operation Opera. Hons reflekterade även över Halmstad som stad och möjligheterna att verka inom kulturella näringar i Halmstad 142 Sidan 20 av 29

146 13 STADSKONTORET Vid detta kommunstyrelsemöte berättade också Kristina Blomquist och Lena Engström mer om Halmstads kulturella och kreativa karta, med kopplingar till föregående temamöte med Malmös kulturdirektör. 143 Sidan 21 av 29

147 13 STADSKONTORET Tillfälle 5: Kulturens betydelse för den hållbara staden Noteringar från femte sessionen, Malmö 5-6 maj. Som femte del i kommunstyrelsen tema gjordes studiebesök i Malmö, i huvudsak en uppföljning på plats av vad Malmös kulturdirektör Elisabeth Lundgren berättat om vid den tredje sessionen. Besöksmål: Norra Sorgenfri är ett område i förvandling. Hur har man arbetat för att få med kulturen i detta? Och hur kan man leva på den kreativa näringen? Ett exempel är ateljéföreningen Cirkulationscentralen, där 24 konstnärer är verksamma.. Studiebesöket leddes av Elias Björn, en av konstnärerna i Cirkulationscentralen och Katarina Carlsson, utvecklingschef på kulturförvaltningen i Malmö. Kulturhuset Mazetti /El Sistema är chokladfabriken som blev kulturhus. Bland de många verksamheter som ryms i huset finns Malmö Kulturskola. Deras enhetschef Jalle Lorensson visade runt i huset och verksamhetsledaren Magnus Ekwall presenterade Kulturskolans projekt El Sistema, ett musikaliskt samarbete med Malmö Symfoniorkester, Malmö Musikhögskola och barn i utsatta områden. Kroksbäck är ett socialt utsatt område på Väster där politiker, tjänstemän och boende är ovanligt intresserade av att arbeta med kultur. Nu utför elever från två skolor en kollektiv muralmålning under ledning av konstnären Björn Carnemalm från ateljéföreningen Cirkulationscentralen. Drömmarnas Hus är en verksamhet i Rosengårds herrgård som började 1990 och innehåller allsköns kultur som framförallt riktar sig till barn. Även sociala projekt och en hållbarhetsaspekt. Drömmarnas Hus är mångfaldigt prisbelönt. Besök på Stadshuset, där Ilmar Reepalu berättade om sin bild av Malmös förvandling från industristad till kunskapsstad. 144 Sidan 22 av 29

148 13 STADSKONTORET I en workshop efter besöken drog deltagarna slutsatser som kan sammanfattas i följande punkter, grupperade i tre ämnen: Stadsbyggnad: Mer konkreta strategier Flöden och stråk Hållbarhet Kommunicera Bevara historia Samla bolag och förvaltningar i gemensamt projekt Stöd/satsa på besöksnäringen Integration: Skapa mötesplatser där människor som normalt inte möts gör det Kultur som attraherar de som inte bara bor på området Gör en djup omvärldsbevakning Ta bort det som tvingar isär människor Kultur för barn är nyckel för integration för hela familjen/vuxna Mötesplatser för barn (ex genom förskola/skola) Vill vi ha full integration? Synliggör olika kultur Utveckla HFABs roll Kreativa miljöer: Flöden av människor i det offentliga rummet. Åldersblandat Börja underifrån Öppna för förvaltningsöverskridande Våga risk, våga fel, våga göra om Pulsen: Turism, upplevelser, evenemang Behåll ruffiga byggnader, jobba successivt Skapa förutsättning blir det en cykelverkstad, så blir det 145 Sidan 23 av 29

149 13 STADSKONTORET Tillfälle 6: Halmstad som en av landets främsta kulturkommuner Noteringar från sjätte sessionen, Stadsbiblioteket 26 augusti. Efter information om bibliotekets verksamhet utgjordes mötet av en workshop med gruppdiskussioner på dessa ämnen: 146 Sidan 24 av 29

150 13 STADSKONTORET Gruppdiskussionerna handlade mycket om berättelsen om Halmstad, bilden av Halmstad som förmedlas och vad som ska ingå i den. Halmstad som konststad är ett exempel, men det behövs mer än så. En allmän åsikt i diskussionen var att Halmstad måste använda sin egen historia och kommunicera den. Berättelsen måste dock omfatta alla, gamla som nya Halmstadbor. Kultur har attraktionskraft och är bra både för Halmstadborna och lockar besökare. Kultur kan också ses som en näring som ger sysselsättning. Halmstad bör ha en bredd inom kulturutbudet. Stadens puls diskuterades och det fanns ingen bra definition på vad denna puls är, i alla fall är den inte synonym med ungdomsfestande i city och inte med tillfälliga jippon. Stadskärnan kan dock utvecklas ytterligare med butiker och kulturinslag som skapar puls årsjubileet ansågs mycket lyckat, men kommunen bör inte vänta in nya stora aktiviteter utan börja med något småskaligt i någon ända. Den sociala sammanhållningen kan ses som kultur i sig. Här skall kommunen inte likrikta utan tillåta blandningar och mångfald. Skapa möten för många människor, skapa stolthet för hemstaden. Kulturen är ett verktyg för att bygga staden. Diskussionerna utmynnade i en vilja att plocka upp någon av alla punkter och idéer som framkommit under årets temamöten, och genomföra den utan att invänta ett helt paket i en samlad insats. 147 Sidan 25 av 29

151 13 STADSKONTORET Tillfälle 7: Final med slutdiskussion Noteringar från sjunde sessionen, 7 oktober. Mötet var ett avslut på årets tematiska arbete. Utvecklingsavdelningen föredrog dagens ärenden, i huvudsak resonemang kring tre konkretiserade infallsfallvinklar: 1. Kulturstråk längs Nissan 2. Kreativa och kulturella sektorn/besöksmål 3. Social sammanhållning Kulturstråk längs Nissan Under temaåret har kulturstråkens betydelse i en stad betonats flera gångar. För Halmstads del har ett stråk utmed Nissan identifierats. Kristina Blomquist berättade om befintliga och potentiella noder i det tänka kulturstråket. I kommunstyrelsens diskussion framfördes stöd för ett kulturstråk med Nissan som utgångspunkt, men också tankar om att all kulturell verksamhet i Halmstad inte kan koncentreras hit. Olika delar av kommunen bör bli levande mötesplatser. Särskilt Oskarström nämndes, att lokaler här bör tas till vara för kommande kulturella ändamål och att kulturstråk Nissan kan eller bör sträcka sig utanför stadskärnan uppströms Nissan, precis som nedströms med de kajer och magasin som finns där. Slottet är ett särskilt inslag i den kulturella planeringen av Halmstad. Här finns nya möjligheter för kommunen att agera, dels hur lokaler kan användas, dels hur infrastrukturslösningar kan få 148 Sidan 26 av 29

152 13 STADSKONTORET Slottet att knytas ihop med övriga stadskärnan. Broar, tunnlar, särskilt breda övergångsställen nämndes som framtidstankar att fundera över. En annan synpunkt som fördes fram var att planeringen inte bara bör handla om befintliga eller kommande byggnader utan om innehållet, den verksamhet som kommunen vill ska bedrivas. Fanns också en vilja att beakta olika kulturyttringar, som musik, bild, teater, alternativ, etc. En majoritet tycktes föredra att bygga vidare på de noder som redan finns (muséet, biblioteket, kulturskolan, teatern, Nolltrefem). Det nämndes också att den marina miljön kring Nissan är ett kulturvärde i sig. Även Örjans vall nämndes som en del av kulturen i stråket. Att kultur finns för olika generationer ansågs viktigt Kulturskolan ansågs allmänt vara en viktig resurs. Och Teatern kan bli det i ökad grad om förvaltningar flyttar ut till förmån för annan, skapande verksamhet. Det var också tal om att öppna Tre Hjärtan och Nolltrefem för bredare åldersgrupper. Diskussion: Ett utredningsdirektiv skall tas fram, men diskussionen kan behöva föras vid ett par tillfällen till först. Det handlar om Nissan som kulturstråk, men utan avgränsning till centrala Halmstad, även uppströms till Oskarström och nedströms till Nissans utlopp i gamla hamnmiljöer. Detta kulturstråk bör också gynna city som kultur- och affärsmiljö. Kreativa och kulturella sektorn/besöksmål Kultur som besöksmål är mycket aktuellt i den allmänna debatten just nu. Halmstad finns med i debatten på riksplanet, ofta tack vare Mjellbys utställningar. Kommunstyrelsen tänkte fritt kring detta, och konstaterade att man kanske måste tänka i nya banor framöver, att samordna tankarna i kommunstyrelsen, kulturförvaltningen och Destination Halmstad. Det påpekades att Malmö, som kommunstyrelsen gjort studiebesök i, satsat på ett fåtal veckor med extra hög aktivitet. Det kan vara lämplig väg för Halmstad också, kanske inte som Marinfestivalen, utan något annat. Det är positivt om evenemang upprepas i kommunen, lättare att marknadsföra och marknadsför sig i viss mån självt genom mun till mun och lokala ambassadörer, social medier etc. Gatuteaterfestivalen nämndes som en långsiktig satsning som etablerats på ett bra sätt. Nämndes också att någon annan form av kulturell festival, gärna inom musikområdet, skulle kunna sätta Halmstad på kartan. Offentlig konst, museer och gallerier har också betydelse för Halmstad som besöksmål. Här kan kommunen tänka vidare, och kanske också påverka privata byggare att satsa på god offentlig konst. 149 Sidan 27 av 29

153 13 STADSKONTORET Diskussion: Det kan bli aktuellt med planeringsdirektiv att alla förvaltningar ska bidra i dessa ansträngningar. Bör initieras en gemensam diskussion Kommunstyrelsen, Kulturförvaltningen, Destination Halmstad och Näringslivsbolaget. Sedan se vad som ska göras, inte med detaljstyrningar utan med målsättning. Bra med kartläggningen. Inte vänta på att sjösätta hela kulturpaket utan börja med något konkret. Sociala sammanhållningen Kultur är det människor i samhället utövar och producerar. Kommunens kulturaktiviteter kan målmedvetet bidra till integrering och ökad social gemenskap. Kommunstyrelsens diskussion i ämnet utgick från att det mångkulturella samhället påverkar kommunens verksamhet i många avseenden och troligen kommer att göra det i ökad grad i framtiden. För att underlätta integreringen i samhället kan kulturaktiviteter utformas så att de söker upp människorna snarare än tvärtom. Studieförbund och invandrarföreningar bedriver verksamhet som kan vara behjälpliga i kommunens ansträngningar. Halmstad har tidigare goda exempel på det, som t ex Kvartersteatern på Vallås. Kulturskolan pekades ut som en särskilt viktig aktör i detta avseende. Kulturskolan har direktiv för verksamheten, men i debatten vid temamötet kom följande synpunkter och idéer upp: - Kulturskolan bör samla ungdomar från olika håll, och så kommer föräldrarna dit ibland också och träffas. - Kulturskolan kan bli en integrerande kraft. Bör se över avgifterna, och lokaliseringen av Kulturskolans aktiviteter i olika delar av kommunen. - Få invandrarbarn är med i Kulturskolans aktiviteter. Här finns en potential till förändring. Det som görs måste få bestående värden. - Kulturskolan kanske skulle se över verksamheten, t ex vilka musikinstrument och typer av musik man erbjuder. - Nolltaxa kan KF besluta om man så vill. Även privata aktörers taxor kan påverkas, men inte utan att det kostar för kommunen. 150 Sidan 28 av 29

154 13 STADSKONTORET Diskussion: Diskussionen mynnade ut i att kommunstyrelsen kommer att få återkomma till, och arbeta mycket med, konsekvenserna av invandringen till kommunen. Betoning gjordes att de åtgärder som kommunen gör i integrerande syfte skall ha bestående värden. 151 Sidan 29 av 29

155 13 152

156 13 153

157 13 154

158 13 HALMSTADS KOMMUN Kommunstyrelsen Utdrag ur PROTOKOLL Sammanträdesdatum KS 277 KS 2014/0418 Tematiskt arbete : Framtidens Näringsliv och arbete i Halmstad - Avslutning med konkretiseringar Beslut Kommunstyrelsen uppmanar kommunens nämnder och bolagsstyrelser att ta del av och förhålla sig till de nio konkretiseringarna från kommunstyrelsens tematiska arbete, "Framtidens näringsliv och arbete i Halmstad" och redovisa sitt arbete i verksamhetsberättelsen för Ärendet Kommunstyrelsen arbetar tematiskt: Framtidens näringsliv och arbete i Halmstad. Detta tillfälle är en uppföljning av det temat och utgör den sista och avslutande gången. Kommunstyrelsen informeras och diskuterar följande ämnen vid detta tillfälle: Tillståndslotsen lägesrapportering med framtida utmaningar. Förenkla helt enkelt lägesrapportering med framtida utmaningar. Konkretiseringar av konklusioner från Tema Framtidens näringsliv och arbete i Halmstad. Kommunstyrelsen ställer sig bakom följande konkretiseringar: Konkretiseringar från Tema Framtidens näringsliv och arbete i Halmstad Nedanstående konkretiseringar är framtagna i tjänsteorganisationen utefter de sju konklusionerna från Temaåret Framtidens Näringsliv och Arbete i Halmstad. Tillsammans bedöms dessa konkretiseringar skapa goda förutsättningar för att intentionerna som framarbetats i KS temaarbete skall kunna realiseras och ge avsedda effekter. 1. Höj planberedskap Höj planberedskap genom att förbereda för olika typer av näringsverksamheter mm, i syfte att möjliggöra proaktivt arbete och stå beredd när frågan kommer. Tag fram plan på hur höjd beredskap kan genomföras och använd Lotsens specialkunskaper i arbetet med att ta fram planberedskap. 2. Höj prioritering av resecentrum och förtätning i omgivningen. Prioritera resecentrum och förtäta avseende verksamheter och bostäder i dess omgivning. Ett utvecklat resecentrum spelar en viktig roll för Halmstad som regional nod. Prioritera arbetet med stadsförnyelsearbete för Tullkammarkajen. 155

159 13 3. Prioritera engagemang i höghastighetsbana Viktigt för Halmstad i framtiden är att ha goda kopplingar till höghastighetsbana. Prioriterat engagemang är av stor betydelse för framtida näringsliv- och arbetsmarknadsutveckling. 4. Kommunalt engagemang för rese-kopplingar österut För Halmstads och södra Halland är den funktionella regionen österut av vikt. 5. Prioritera södra infarten Södra infarten är betydelsefull för logistiska flöden som är förutsättning utveckling av såväl näringsliv som arbete. 6. Utveckla genom dialog (unga) Utveckla samhället för framtiden med utökad dialog med unga invånare, ex bostadsutveckling och förutsättningar för verksamhetsutveckling vid resecentrum och Högskolan. 7. Öka utbudet för ungdomar Puls är dragkraft för människor att såväl besöka som att bosätta sig i staden. Unga ger puls. Öka utbudet för unga i kommunen. 8. Fortsätt med insatser som främjar ungdomars möjligheter på arbetsmarknaden; entreprenörskola, praktikplatser, sommarkraft mm Att öka ungdomars förutsättning att få arbetslivserfarenheter skapar bättre villkor för framtida arbete och för arbetsgivare att finna god arbetskraft. Bidrar även till att bekämpa utanförskap och psykisk ohälsa. 9. Kreativitet ska prägla Tänk kreativt för att finna vägen, istället för att säga direkt nej. En kreativ och lösningsinriktad anda i organisationen skapar förutsättningar för att förverkliga nya idéer. Bejaka de kreativa och nyskapande idéerna. Vid protokollet Mikael Petersson Justerat Ordförande Justerare Carl Fredrik Graf Anders Rosén 156

160 13 STADSKONTORET Följebrev för ärende KS 2014/0418 Konkretiseringar Tema Framtidens näringsliv och arbete i Halmstad Kommunstyrelsen har under 2013 arbetat tematiskt med: Framtidens näringsliv och arbete i Halmstad. 25 februari 2014 godkände och mottog KS slutrapporten, KS 2013/0289 [ KS 61]. Rapporten innehöll sju konklusionerna från det tematiska arbetet. Med dessa konklusioner som bakgrund arbetade stadskontoret, tillsammans med förvaltnings- och bolagschefer, fram nio konkretiseringar. 7 oktober tog kommunstyrelsen beslutet att: Kommunstyrelsen uppmanar kommunens nämnder och bolagsstyrelser att ta del av och förhålla sig till de nio konkretiseringarna från kommunstyrelsens tematiska arbete, "Framtidens näringsliv och arbete i Halmstad" och redovisa sitt arbete i verksamhetsberättelsen för Konkretiseringarna lyder: (Ingen inbördes prioritering) 1. Höj planberedskap Höj planberedskap genom att förbereda för olika typer av näringsverksamheter mm, i syfte att möjliggöra proaktivt arbete och stå beredd när frågan kommer. Tag fram plan på hur höjd beredskap kan genomföras och använd Lotsens specialkunskaper i arbetet med att ta fram planberedskap. 2. Höj prioritering av resecentrum och förtätning i omgivningen. Prioritera resecentrum och förtäta avseende verksamheter och bostäder i dess omgivning. Ett utvecklat resecentrum spelar en viktig roll för Halmstad som regional nod. Prioritera arbetet med stadsförnyelsearbete för Tullkammarkajen. 3. Prioritera engagemang i höghastighetsbana Viktigt för Halmstad i framtiden är att ha goda kopplingar till höghastighetsbana. Prioriterat engagemang är av stor betydelse för framtida näringsliv- och arbetsmarknadsutveckling. 4. Kommunalt engagemang för rese-kopplingar österut För Halmstads och södra Halland är den funktionella regionen österut av vikt. 5. Prioritera södra infarten Södra infarten är betydelsefull för logistiska flöden som är förutsättning utveckling av såväl näringsliv som arbete. 157

161 13 STADSKONTORET 6. Utveckla genom dialog (unga) Utveckla samhället för framtiden med utökad dialog med unga invånare, ex bostadsutveckling och förutsättningar för verksamhetsutveckling vid resecentrum och Högskolan. 7. Öka utbudet för ungdomar Puls är dragkraft för människor att såväl besöka som att bosätta sig i staden. Unga ger puls. Öka utbudet för unga i kommunen. 8. Fortsätt med insatser som främjar ungdomars möjligheter på arbetsmarknaden; entreprenörskola, praktikplatser, sommarkraft mm Att öka ungdomars förutsättning att få arbetslivserfarenheter skapar bättre villkor för framtida arbete och för arbetsgivare att finna god arbetskraft. Bidrar även till att bekämpa utanförskap och psykisk ohälsa. 9. Kreativitet ska prägla Tänk kreativt för att finna vägen, istället för att säga direkt nej. En kreativ och lösningsinriktad anda i organisationen skapar förutsättningar för att förverkliga nya idéer. Bejaka de kreativa och nyskapande idéerna. 158

Verksamhetsberättelse 2014. Kulturnämnden

Verksamhetsberättelse 2014. Kulturnämnden Verksamhetsberättelse 2014 Kulturnämnden Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Organisation... 4 3 Viktiga händelser 2014... 5 4 Målredovisning - verksamhetsmål utifrån kommunfullmäktiges mål... 10 5

Läs mer

Kulturnämndens handlingar 2012-12-19

Kulturnämndens handlingar 2012-12-19 Kulturnämndens handlingar 2012-12-19 HALMSTADS KOMMUN KALLELSE Sida Kulturnämnden 2012-12-10 1(3) Box 316 301 08 Halmstad Tfn: 035 13 70 04 E-post: kulturnamnden@halmstad.se Plats: Stadsbiblioteket, Klarasalen

Läs mer

Nämnd- och bolagsplan 2015. Kulturnämnd

Nämnd- och bolagsplan 2015. Kulturnämnd Kulturnämnd Innehållsförteckning Ledning... 3 Förutsättningar för verksamhetsåret... 4 Mål och mått... 6 Budget... 9 Bilagor... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2 (9) Ledning Förvaltning: Ordförande:

Läs mer

Kulturförvaltningen 1 2012

Kulturförvaltningen 1 2012 Kulturförvaltningen 1 2012 Vid mediejukeboxen på Stadsbiblioteket Foto: Mymmel Blomberg Innehåll Kulturförvaltningen...3 Kulturnämnden...4 Organisation...5 Vad hände år 2011?...6 Biblioteksavdelningen...7

Läs mer

Regler för KULTURSTÖD. Reglerna gäller från 2014-01-01 Beslutade av kulturnämnden i Halmstads kommun 2013-10-30

Regler för KULTURSTÖD. Reglerna gäller från 2014-01-01 Beslutade av kulturnämnden i Halmstads kommun 2013-10-30 Regler för KULTURSTÖD Reglerna gäller från 2014-01-01 Beslutade av kulturnämnden i Halmstads kommun 2013-10-30 1 1. Arrangemangs- och projektstöd Stödet kan sökas för enstaka eller en serie av kulturarrangemang,

Läs mer

16 Föregående mötes protokoll. 19 Redovisning av arbetsmiljöarbete och jämställdhetsarbete. 23 Ansökan från Korpen om extra ledarutbildningsbidrag

16 Föregående mötes protokoll. 19 Redovisning av arbetsmiljöarbete och jämställdhetsarbete. 23 Ansökan från Korpen om extra ledarutbildningsbidrag 16 Föregående mötes protokoll 17 Bokslut för år 2011 18 Investeringsuppföljning 2011 19 Redovisning av arbetsmiljöarbete och jämställdhetsarbete 20 Plan för intern kontroll 2012 21 Hälsoplan för kultur-

Läs mer

Kulturnämndens handlingar 2014-11-26

Kulturnämndens handlingar 2014-11-26 Kulturnämndens handlingar 2014-11-26 HALMSTADS KOMMUN KALLELSE Sida Kulturnämnden 2014-11-14 1(2) Box 316 301 08 Halmstad Tfn: 035 13 70 04 E-post: kulturnamnden@halmstad.se Plats: Klarasalen, Halmstads

Läs mer

Kulturnämndens handlingar 2012-10-31

Kulturnämndens handlingar 2012-10-31 Kulturnämndens handlingar 2012-10-31 HALMSTADS KOMMUN KALLELSE Sida Kulturnämnden 2012-10-19 1(3) Box 316 301 08 Halmstad Tfn: 035 13 70 04 E-post: kulturnamnden@halmstad.se Plats: Scandic Hallandia, Rådhusgatan

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Ann-Christine Mohlin 08-523 027 45 ann-christine.molin@sodertalje.se

Ann-Christine Mohlin 08-523 027 45 ann-christine.molin@sodertalje.se 1 (4) 2010-05-17 Tjänsteskrivelse Dnr ÄON 11/23 Kontor Äldreomsorgskontoret Handläggare Ann-Christine Mohlin 08-523 027 45 ann-christine.molin@sodertalje.se Äldreomsorgsnämnden Äldreomsorgsnämndens delårsbokslut

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

Fastighetsnämndens handlingar 2015-05-20

Fastighetsnämndens handlingar 2015-05-20 Fastighetsnämndens handlingar 2015-05-20 HALMSTADS KOMMUN KALLELSE Sida Fastighetsnämnden 2015-05-12 1(2) Box 153 301 05 Halmstad Tfn: 035 13 70 00 E-post: fastighetsnamnden@halmstad.se Plats: Nymansgatan

Läs mer

Kulturnämndens handlingar 2013-12-18

Kulturnämndens handlingar 2013-12-18 Kulturnämndens handlingar 2013-12-18 HALMSTADS KOMMUN KALLELSE Sida Kulturnämnden 2013-12-06 1(2) Box 316 301 08 Halmstad Tfn: 035 13 70 16 E-post: kulturnamnden@halmstad.se OBS! Vi börjar sammanträdet

Läs mer

Begäran om samverkan och bidrag till Garnisons- och luftvärnsmuseet i Halmstad

Begäran om samverkan och bidrag till Garnisons- och luftvärnsmuseet i Halmstad TJÄNSTESKRIVELSE 1(3) Kultur i Halland Ingemar Andréasson Utvecklingsledare Datum Diarienummer 20150427 RS140512 Driftnämnden för Kultur och skola Begäran om samverkan och bidrag till Garnisons- och luftvärnsmuseet

Läs mer

Ansökan om delfinansiering av evenemanget Kulturfestival 2014

Ansökan om delfinansiering av evenemanget Kulturfestival 2014 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Annette Andersson 2014-03-19 KS 2014/0177 Kommunstyrelsen Ansökan om delfinansiering av evenemanget Kulturfestival 2014 Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Månadsuppföljning. April 2012

Månadsuppföljning. April 2012 A Månadsuppföljning April 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 april 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Öckerö kommun Granskning av bokslut 2014-12-31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING... 2 2. BALANSKRAVET... 2 3. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING VERKSAMHETSMÄSSIGA-

Läs mer

Granskning av budgetförutsättningarna för Service- och tekniknämnden

Granskning av budgetförutsättningarna för Service- och tekniknämnden Revisionsrapport Granskning av budgetförutsättningarna för Service- och tekniknämnden Katrineholms kommun 31 mars 2009 Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Bakgrund och syfte...3 2 Metod...3 3 Sammanfattande

Läs mer

1(2) Diarienummer DNKS150151. Datum. unga. Riktlinjer för. regionalt stöd. riktlinjer. nivå.

1(2) Diarienummer DNKS150151. Datum. unga. Riktlinjer för. regionalt stöd. riktlinjer. nivå. TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Kultur i Halland Eva Nyhammar Förvaltningschef Datum 2015-04-10 Diarienummer DNKS150151 Driftnämnden Kultur och skola Riktlinjer för regionalt stöd gällande kultur för barn och unga

Läs mer

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26--27, 182 Innehållsförteckning Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun...1 Inledning...1 Internkontroll...1 Organisation

Läs mer

Riktlinjer för fritidsklubbar

Riktlinjer för fritidsklubbar Utlåtande 2006: RIV (Dnr 324-572/2006) Riktlinjer för fritidsklubbar Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta följande Riktlinjer för fritidsklubbar för elever i skolår 4-6 i Stockholm fastställs

Läs mer

Riktlinjer för föreningsbidrag Fastställda av Farsta stadsdelsnämnd den 19 nov 2013

Riktlinjer för föreningsbidrag Fastställda av Farsta stadsdelsnämnd den 19 nov 2013 Avdelningen för förskola och fritid Sida 1 (5) 2013-10-22 Riktlinjer för föreningsbidrag Fastställda av Farsta stadsdelsnämnd den 19 nov 2013 Bakgrund Farsta stadsdelsnämnd fördelar årligen bidrag till

Läs mer

Barn- och ungdomsnämndens handlingar 2015-05-27

Barn- och ungdomsnämndens handlingar 2015-05-27 Barn- och ungdomsnämndens handlingar 2015-05-27 HALMSTADS KOMMUN KALLELSE Sida Barn- och ungdomsnämnden 2015-05-15 1(2) Box 155 301 05 Halmstad Tfn: 035 13 75 55 E-post: barn.och.ungdomsnamnden@halmstad.se

Läs mer

El Sistema och annan klassisk kultur redovisning av budgetuppdrag 44

El Sistema och annan klassisk kultur redovisning av budgetuppdrag 44 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2015-03-31 Kultur- och fritidskontoret Dnr KOF 2015-160 Christin Ericsson Lina Marcusson Kultur- och fritidsnämnden El Sistema och annan klassisk kultur redovisning av budgetuppdrag

Läs mer

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna Strängnäs kommun Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 5 2.1 Bakgrund... 5

Läs mer

Kvartalsrapport mars och prognos 1 2015. Kultur- och fritidsnämnd

Kvartalsrapport mars och prognos 1 2015. Kultur- och fritidsnämnd Kvartalsrapport mars och prognos 1 2015 Kultur- och fritidsnämnd Innehållsförteckning 1 Periodens resultat... 3 1.1 Driftredovisning... 3 1.2 Investeringsredovisning... 4 2 Viktiga händelser i verksamheten...

Läs mer

ANSLAG / BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ:

ANSLAG / BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ: Kulturnämnden 2015-05-27 1(16) Plats och tid: Hotell Scandic Hallandia, kl. 08:30-15:15 ande: Sven Palmkvist (M), ordförande Stefan Hansson (S) Ann-Sophie Uvenfeldt Cordes (C) Anna Ohlsson (S) Jane Thorell

Läs mer

Utbildnings- och arbetsmarknads nämnden

Utbildnings- och arbetsmarknads nämnden www.pwc.se Revisionsrapport Rebecca Andersson Carl-Magnus Stenson Cert. kommunal revisor Utbildnings- och arbetsmarknads nämnden Halmstads kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets första uppföljning för perioden januari april med årsprognos visar på ett resultat på 25,2 mnkr vilket är 20,2 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos

Läs mer

Årsrapport 2013 Kulturnämnden avseende kulturförvaltningen

Årsrapport 2013 Kulturnämnden avseende kulturförvaltningen Årsrapport 2013 Kulturnämnden avseende kulturförvaltningen Rapport från Stadsrevisionen Nr 22, 2014 Dnr 3.1.2-58/2014 Den kommunala revisionen är fullmäktiges kontrollinstrument för att granska den verksamhet

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Förhandsvisning webblankett

Förhandsvisning webblankett Dokumentbeteckning 2015-10-27 1(20) Regler och behörighet Statsbidrag Förhandsvisning webblankett Välkommen att ansöka om statsbidrag för 2016 och 2017 till kvinno- och tjejjourer. Ansökan ska ha kommit

Läs mer

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar Riktlinje 2011-05-30 Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar KS-584/2010 Detta reglemente gäller från och med den 1 januari 2005.

Läs mer

Kl. 10.10 Introduktion av påverkanstorget. Kl. 10.30 Påverkanstorget öppnar. Kl. 12.00 Lunch med aktiviteter. Kl. 13.00 Förhandlingarna återupptas

Kl. 10.10 Introduktion av påverkanstorget. Kl. 10.30 Påverkanstorget öppnar. Kl. 12.00 Lunch med aktiviteter. Kl. 13.00 Förhandlingarna återupptas Inbjudan Styrelsen för Hallands Scoutdistrikt inbjuder till distriktsstämma 2013. Kallelsen har skickats ut tidigare via epost 2013-08-11 Plats: Parkskolans aula, Engelbrektsgatan 6-8, 312 31 Laholm Tid:

Läs mer

Regelverk gällande stöd till Säffle kommuns kulturföreningar Beslut Kun 35, 2008-08-26

Regelverk gällande stöd till Säffle kommuns kulturföreningar Beslut Kun 35, 2008-08-26 Regelverk gällande stöd till Säffle kommuns kulturföreningar Beslut Kun 35, 2008-08-26 Inledning Kulturen ska vara en utvecklingsmotor för hela Säffle kommun. Kulturen ska stimulera, initiera och stödja.

Läs mer

Catarina Törnqvist, sekreterare Karl-Göran Lindbäck, fritids- och kulturchef. Underskrifter Sekreterare Paragrafer 9 20 Catarina Törnqvist

Catarina Törnqvist, sekreterare Karl-Göran Lindbäck, fritids- och kulturchef. Underskrifter Sekreterare Paragrafer 9 20 Catarina Törnqvist Sidan 1 av 14 Plats och tid Fritids- och kulturförvaltningen, onsdagen den 27 mars 2013, kl 08.15 11.15 Beslutande Britt-Inger Nordström (S) ordförande Håkan Nyman (S) Susanne Enstedt Lund (MP) Övriga

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av projektredovisning

Revisionsrapport Granskning av projektredovisning Revisionsrapport Granskning av projektredovisning Anna Hilmarsson, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Kristianstads kommun Januari 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

Läs mer

Reglemente för kultur- och fritidsnämnden

Reglemente för kultur- och fritidsnämnden Reglemente för kultur- och fritidsnämnden Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15, 193 Avsnitt A A1. Ansvar och rapporteringsskyldighet 1 Samtliga nämnder ska se till att deras verksamhet bedrivs i enlighet

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Riktlinje för ekonomistyrning

Riktlinje för ekonomistyrning Riktlinje 2015-03-30 Riktlinje för ekonomistyrning KS 2015/0144 Beslutad av kommunfullmäktige den 30 mars 2015. Denna riktlinje ersätter, tillsammans med Riktlinje för intern styrning och kontroll, det

Läs mer

Nr 15. Landstingsstyrelsen. 2015-05-19 Dnr 2015/00010

Nr 15. Landstingsstyrelsen. 2015-05-19 Dnr 2015/00010 2015-05-19 Dnr 2015/00010 Nr 15 Landstingsstyrelsen Landstingsstyrelsens arbetsutskott har vid sitt sammanträde den 18 maj 2015 behandlat ärende angående svar på 2014 års revisionsberättelse. Landstingsstyrelsens

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 2010 Revisionsrapport April 2011 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Revisionsfråga och metod... 4 3 Granskningsresultat...

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014-2016

VERKSAMHETSPLAN 2014-2016 1 VERKSAMHETSPLAN 2014-2016 2 BAKGRUND Riksteatern verksamhetsplanerar Riktesteatern verksamhetsplanerar är ett projekt som startade hösten 2012. På kongressen 2011 fattades beslut om att hela Riksteaterns

Läs mer

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers kommun

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers kommun Tjänsteutlåtande 0 Öster Kommunstyrelsens kontor Björn Moe Datum 2015-04-22 Dnr Till Kommunstyrelsen Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers

Läs mer

REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL I YSTADS KOMMUN

REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL I YSTADS KOMMUN REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL I YSTADS KOMMUN Syfte med reglementet 1 Syfte Detta reglemente syftar till att säkerställa att kommunstyrelsen, nämnder och bolagsstyrelser upprätthåller en tillfredsställande

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Ärende Beteckning Sidnummer. 2. Namnbyte till Kulturskola BUN/2013:16 610 34 3. Ansökan om skolskjuts till Sakura skola i Malmö

Ärende Beteckning Sidnummer. 2. Namnbyte till Kulturskola BUN/2013:16 610 34 3. Ansökan om skolskjuts till Sakura skola i Malmö Barn- och utbildningsnämnden 2013-08-14 Plats: Lilla Sess Tid: 2013-08-20 kl. 19:00 Kl. Gruppmöten Vid eventuellt förhinder var god meddela Er ersättare. Denna kallelse utgår även till ersättarna för kännedom.

Läs mer

Granskning av intern kontroll. Söderhamns kommun. Revisionsrapport. Februari 2011. Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor

Granskning av intern kontroll. Söderhamns kommun. Revisionsrapport. Februari 2011. Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Granskning av intern kontroll Söderhamns kommun Revisionsrapport Februari 2011 Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Robert Heed Revisionskonsult Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1. Inledning...

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Riktlinjer för Ung Peng-stöd

Riktlinjer för Ung Peng-stöd Tjänsteskrivelse 2012-11-20 KFN 2012.0063 Handläggare: Nina Simonen Kultur- och föreningsnämnden Riktlinjer för Ung Peng-stöd Sammanfattning Ung Peng är ett ekonomiskt stöd från Karlskoga kommun till ungdomar

Läs mer

Kommunfullmäktiges program rörande privata utförare

Kommunfullmäktiges program rörande privata utförare Kommunfullmäktiges program rörande privata utförare Antagen av kommunfullmäktige 2015-06-17, 100 Namnet på dokumentet Innehållsförteckning Lagstiftningen och dess syfte... 1 1 Lagstiftning... 1 2 Syfte...

Läs mer

2 3 4 5 6 - - - - - - - - 7 Årsredovisning för Södra Sveriges Sjuksköterskehem i Lund 845000-2871 Räkenskapsåret 2014 8 Södra Sveriges Sjuksköterskehem i Lund Org.nr 845000-2871 Styrelsen för Södra Sveriges

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Vision och inriktningsmål Budgetprocess Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-18, 140. Inledning... 3 Begreppsförklaring... 3 Vision, inriktningsmål verksamhetsidé och

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013

GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013 GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013 Sammanfattning Vår bedömning är att Hållbarhetsnämnden i stort bedrivit verksamhet utifrån fullmäktiges mål och beslut. Bedömningen är att årets bokslut

Läs mer

Enheten för kultur- och föreningsstöd TJÄNSTEUTLÅTANDE Diarienummer: 2014-04-10 KUN 2014/357. Stockholm Jazz Festival 2014

Enheten för kultur- och föreningsstöd TJÄNSTEUTLÅTANDE Diarienummer: 2014-04-10 KUN 2014/357. Stockholm Jazz Festival 2014 KUN 2014-04-24, p 8 Enheten för kultur- och föreningsstöd TJÄNSTEUTLÅTANDE Diarienummer: 2014-04-10 KUN 2014/357 Handläggare: Margareta Wennerberg Kulturstöd till tillfällig verksamhet april 2014 1 Förslag

Läs mer

Slutrapport. Version 2.2 111013. 1. Sammanfattning Gör en sammanfattande beskrivning av innehållet i rapporten

Slutrapport. Version 2.2 111013. 1. Sammanfattning Gör en sammanfattande beskrivning av innehållet i rapporten Slutrapport Version 2.2 111013 Projektnamn Ärende-ID 1. Sammanfattning Gör en sammanfattande beskrivning av innehållet i rapporten 2. Nyskapande och innovativitet Beskriv vad som är nyskapande och innovativt

Läs mer

Södertörns nyckeltal för år 2011

Södertörns nyckeltal för år 2011 Södertörns nyckeltal för år 211 KULTUR OCH FRITID FÖR ALLA MEN DET SER OLIKA UT ANALYSRAPPORT KULTUR OCH FRITID I KOMMUNERNA PÅ SÖDERTÖRN Innehåll sida Inledning 2 Sammanfattning 2 Befolkning 3 Kvalitet

Läs mer

ST] SOLLENTUNA KOMMUN

ST] SOLLENTUNA KOMMUN ST] SOLLENTUNA KOMMUN NR^ Kommunledningskontoret Camilla Hulterström Tjänsteutlåtande 2013-05-15 Sidan 1 av 2 Dnr 2013/0253 KS-1 Diariekod: 104 Kommunstyrelsen Förstärkt månadsrapport per april för kommunstyrelsen

Läs mer

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011 Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Uppdrag

Läs mer

Kulturnämndens handlingar 2015-02-25

Kulturnämndens handlingar 2015-02-25 Kulturnämndens handlingar 2015-02-25 HALMSTADS KOMMUN KALLELSE Sida Kulturnämnden 2015-02-12 1(3) Box 316 301 08 Halmstad Tfn: 035 13 70 04 E-post: kulturnamnden@halmstad.se Plats: Halmstads Teater, Esaias

Läs mer

Kulturnämndens handlingar 2014-04-23

Kulturnämndens handlingar 2014-04-23 Kulturnämndens handlingar 2014-04-23 HALMSTADS KOMMUN KALLELSE Sida Kulturnämnden 2014-04-10 1(2) Box 316 301 08 Halmstad Tfn: 035 13 70 04 E-post: kulturnamnden@halmstad.se OBS! Samling på Halmstad Arena

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2013 Nerikes Brandkår 2014-03-06 Anders Pålhed (1) 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Syfte... 5 3.1 Metod... 6 4. Granskning av årsredovisningen...

Läs mer

Endast arbetsmaterial ANSÖKAN OM VERKSAMHETSBIDRAG ARRANGÖRSBIDRAG INOM MUSIKOMRÅDET. För ansökningsperiod, se Kulturrådets webbplats.

Endast arbetsmaterial ANSÖKAN OM VERKSAMHETSBIDRAG ARRANGÖRSBIDRAG INOM MUSIKOMRÅDET. För ansökningsperiod, se Kulturrådets webbplats. ANSÖKAN OM VERKSAMHETSBIDRAG ARRANGÖRSBIDRAG INOM MUSIKOMRÅDET För ansökningsperiod, se Kulturrådets webbplats. ANVISNINGAR FÖR BLANKETTEN Observera Den här blanketten är optimerad för webbläsaren Internet

Läs mer

Riktlinjer för uppföljning. Motala kommun

Riktlinjer för uppföljning. Motala kommun Riktlinjer för uppföljning Motala kommun Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Diarienummer: 11/KS 0157 Datum: 2011-08-22 Paragraf: KF 111 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf: Gäller från: 2011-09-01

Läs mer

Kjell Hansson Talu, Kulturhuset, 2014-05-21 kl.14.00. Anneli Larsson. Gunnar Nilsson. Kjell Hansson Talu

Kjell Hansson Talu, Kulturhuset, 2014-05-21 kl.14.00. Anneli Larsson. Gunnar Nilsson. Kjell Hansson Talu Kulturnämnden 2014-05-15 Sammanträdesdatum Sida 1 Plats och tid Kulturhuset, Mora, Torsdagen den 15 maj 2014, kl. 15:00 ande Gunnar Nilsson (S), ordf Jaakko Mattila (C), 1:e vice ordf Hans-Göran Åhgren

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

ST I SOLLENTUNA KOMMUN

ST I SOLLENTUNA KOMMUN ST I SOLLENTUNA KOMMUN Kommunled Håkan Wikman Tjänsteutlåtande 2012-05-24 Sidan 1 av 2 Dnr 2012/0277 KS-1 Kommunstyrelsen Verksamhets- och revisionsberättelse för stiftelsen Lettströms Livräntefond för

Läs mer

Syftet med kompletteringsbudgeten är att överföra ej utnyttjade investeringsramar mellan åren på grund av tidsförskjutning av investeringar.

Syftet med kompletteringsbudgeten är att överföra ej utnyttjade investeringsramar mellan åren på grund av tidsförskjutning av investeringar. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL (D. Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2014-04-08 Blad 5 Ks 61 Au 37 Dnr 53/2014-042 Kompletteringsbudget år 2014 Syftet med kompletteringsbudgeten är att överföra ej utnyttjade investeringsramar

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Datum Vår beteckning REVISORERNA 2009-10-13 Rev/09066 Handläggare Direkttelefon Ert datum Er beteckning Bo H Eriksson 054-61 41 38 Landstingsfullmäktige Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Bakgrund

Läs mer

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 Åstorps kommun Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 2013-09-16 Anders Löfgren Sven Ekelund, ordf Tord Sturesson, 1:e v ordf Bengt Joehns, 2:e v ordf Kristoffer Glinka Nils

Läs mer

Upprop Val av justerande: I tur att justera står Anders Brännström. Ärende Beteckning Sidnr

Upprop Val av justerande: I tur att justera står Anders Brännström. Ärende Beteckning Sidnr Kultur och fritidsnämnden 2012-04-03 Plats: Skärfläckan Tid: 2012-04-10 kl. 19:00 Kl. 18:00 Gruppmöten Denna kallelse utgår även till ersättarna för kännedom. Hans-Åke Mårtensson Ordförande Agneta Jakobsson

Läs mer

MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011

MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011 1 (5) EKONOMIKONTORET MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011 Dokumentnamn April 2 (5) SAMMANFATTNING AV PROGNOS APRIL 2011 Övergripande April månads uppföljning pekar på en negativ avvikelse mot budget om 4,4 mnkr.

Läs mer

www.pwc.se Granskning av kommunens kultur- och fritidsverksamhet Cecilia Fehling Stefan Wik Mars 2014 Hultsfreds kommun

www.pwc.se Granskning av kommunens kultur- och fritidsverksamhet Cecilia Fehling Stefan Wik Mars 2014 Hultsfreds kommun www.pwc.se Cecilia Fehling Stefan Wik Mars 2014 Granskning av kommunens kultur- och fritidsverksamhet Hultsfreds kommun Innehållsförteckning 1. Inledning...2 1.1. Bakgrund...2 1.2. Revisionsfråga...2 1.3.

Läs mer

PROTOKOLL 1 (11) 2009-12-08

PROTOKOLL 1 (11) 2009-12-08 PROTOKOLL 1 (11) 2009-12-08 Konsumentnämnden Plats och tid Kontorshuset Hjorten kl. 10.00-11.30 ande Valter Stenberg (S) ordförande Agda Johansson (C) Ann-Sofi Sehlstedt ((S) Carina Lillbacka (S) Pia Risán

Läs mer

Kulturnämndens handlingar 2012-06-27

Kulturnämndens handlingar 2012-06-27 Kulturnämndens handlingar 2012-06-27 HALMSTADS KOMMUN KALLELSE Sida Kulturnämnden 2012-06-15 1(2) Box 316 301 08 Halmstad Tfn: 035 13 70 09 E-post: kulturnamnden@halmstad.se OBS! 13:15 Samling vid Harplinge

Läs mer

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Kommunstyrelsen 2012-05-18 1 (5) Kommunledningskontoret Ekonomi och kvalitet KSKF/2012:182 Anders Rehnman 016-710 14 67 Kommunstyrelsen Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Förslag till beslut

Läs mer

Årsredovisning verksamheter 2013. Ekonomikontoret

Årsredovisning verksamheter 2013. Ekonomikontoret Årsredovisning verksamheter 2013 Ekonomikontoret Ekonomikontoret, Årsredovisning verksamheter 2013 2(13) 1 VERKSAMHETSOMRÅDE Ekonomikontoret har hand om kommunens pengar, kravverksamhet, leverantörs- och

Läs mer

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista. Kommunstyrelsen 2011-05-10 95 Plats och tid Hjernet, 2011-05-10 kl 13.00-14.55 Beslutande 10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

Läs mer

Stockholm Business Region AB (Koncern)

Stockholm Business Region AB (Koncern) Granskningspromemoria 2013 Stockholm Business Region AB (Koncern) Granskningspromemoria från Stadsrevisionen Nr 13, 2014 Dnr 3.1.2-14/2014 2014-02-06 Den kommunala revisionen är fullmäktiges kontrollinstrument

Läs mer

Regler fastställda i upplevelsenämnden 4 december 2014. Regler för bidrag till föreningar med idrotts- och kulturverksamhet 2015

Regler fastställda i upplevelsenämnden 4 december 2014. Regler för bidrag till föreningar med idrotts- och kulturverksamhet 2015 Regler fastställda i upplevelsenämnden 4 december 2014 Ärendenummer UPN2012/104 Regler för bidrag till föreningar med idrotts- och kulturverksamhet 2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING GEMENSAMMA REGLER FÖR FÖRENINGAR

Läs mer

Kultur och Fritidsnämndens kontor

Kultur och Fritidsnämndens kontor 1(12) Plats och tid Kommunkontoret, Foxen, den 25 augusti, kl 16.30-18.30 (ajourn. kl 17.15-17.30) Beslutande Ledamöter Lars Jonehög, ordf, FP Mats Andersson, C Kristina Kristiansson, S Mårten Karlsson,

Läs mer

Bokslut 2014: resultat -17,8 mkr Bokslut 2013: resultat +0,1 mkr (med kompenserade volymer)

Bokslut 2014: resultat -17,8 mkr Bokslut 2013: resultat +0,1 mkr (med kompenserade volymer) Bilaga till Dnr: VoO.2015.0042 1 (6) 2015-02-17 Vård och Omsorg Johanna Elfsberg Bokslutsanalys 2014 Bokslut 2014: resultat -17,8 mkr Bokslut 2013: resultat +0,1 mkr (med kompenserade volymer) Volymökningar

Läs mer

Olle Wallin, samhällsbyggnadschef Lars Haraldsson, chef för Miljö och bygglov Margareta Stensaeus Linder, nämndsekreterare

Olle Wallin, samhällsbyggnadschef Lars Haraldsson, chef för Miljö och bygglov Margareta Stensaeus Linder, nämndsekreterare arbetsutskott 22 augusti 2005 Plats och tid för sammanträdet Beslutande Övriga deltagare Utses att justera Angarnsrummet, Tunahuset Tuna torg 2, Vallentuna tisdagen den 22 augusti 2006 kl 17.00 17:40.

Läs mer

Åke Morin (KV) ANSLAG/BEVIS

Åke Morin (KV) ANSLAG/BEVIS Samhällsbyggnadsnämndens arbetsutskott 2010-06-21 1 (9) Plats och tid Centrumhuset i Hyltebruk kl. 15.30-17.30 Beslutande Anders Bertilsson () 1:e vice ordf. Åke Morin (KV) 2:e vice ordf. Övriga deltagare

Läs mer

Redovisning av jämförelser av nyckeltal för fritidsgårdsverksamhet i sex kommuner

Redovisning av jämförelser av nyckeltal för fritidsgårdsverksamhet i sex kommuner -12-18 1 (8) Rapport Redovisning av jämförelser av nyckeltal för fritidsgårdsverksamhet i sex kommuner Sammanfattning Nackanätverket är ett samarbete mellan sex kommuner som handlar om fritidsgårdar och

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Lidingö Stad Granskning av delårsrapport 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 2 2 Inledning... 2 3 Granskning av delårsrapport...

Läs mer

Redovisningsreglemente

Redovisningsreglemente KARLSTADS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) Beslutad av: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 1989-12-17 Ersätter: Gäller fr o m: Redovisningsreglemente Inledande bestämmelser 1 Kommunens redovisning skall

Läs mer

SÄFFLE KOMMUN PROTOKOLL 1

SÄFFLE KOMMUN PROTOKOLL 1 SÄFFLE KOMMUN PROTOKOLL 1 Paragrafer 1-8 Plats och tid ande Övriga deltagare Kulturkansliet, Säffle bibliotek, klockan 09.00-12.40 Kerstin Einevik Bäckstrand (c) Bo Andersson (m) Allan Magnusson (s) Ingrid

Läs mer

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN Värnamo kommun ska genom sin egen verksamhet och genom stöd till föreningslivet verka för en allsidig och rik kulturverksamhet för barn och ungdom

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2017 för nämnd och bolag

Verksamhetsplan 2014-2017 för nämnd och bolag Bilaga 4 Verksamhetsplan - för nämnd och bolag Omvårdnadsnämnd 1 Mål inom respektive perspektiv 1.1 Medborgare och kunder Omvårdnadsnämnden har nöjda kunder som erbjuds god service och möjlighet till inflytande,

Läs mer

Ekonomipolicyn definierar principerna för hanteringen av ekonomistyrning och redovisning i Skövde kommun.

Ekonomipolicyn definierar principerna för hanteringen av ekonomistyrning och redovisning i Skövde kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte med ekonomipolicyn... 3 Ekonomi- och verksamhetsstyrning... 3 Anslagsbindningsnivå... 4 Kommunfullmäktige... 4 Kommunstyrelsen... 4 Nämnden... 5 Resultatenhet... 5 Balansräkningsenhet...

Läs mer

Ansökan om utvecklingsbidrag till ungdomsverksamhet i allmänna samlingslokaler enligt förordningen (1996:1593) (BFS 2007:10)

Ansökan om utvecklingsbidrag till ungdomsverksamhet i allmänna samlingslokaler enligt förordningen (1996:1593) (BFS 2007:10) Ansökan om utvecklingsbidrag till ungdomsverksamhet i allmänna samlingslokaler enligt förordningen (1996:1593) (BFS 2007:10) Inlämnas i 1 ex till Boverket Box 534 371 23 KARLSKRONA Datum Diarienummer Bidrag

Läs mer