AVTALSNYTT. E-förvaltning, databaser och arkitektur. LEDARSKAP Självförtroende - en bristvara. Läs om de nytecknade ramavtalen i

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "AVTALSNYTT. E-förvaltning, databaser och arkitektur. LEDARSKAP Självförtroende - en bristvara. Läs om de nytecknade ramavtalen i"

Transkript

1 AFFÄRSTIDNINGEN # FEMTONDE ÅRGÅNGEN IG SEKTOR EKONOMI GIS VISAR VÄGEN E-förvaltning, databaser och arkitektur PROFILEN LEDARSKAP Självförtroende - en bristvara AVTALSNYTT Läs om de nytecknade ramavtalen i SKV, Brev- och paketförmedlingstjänster samt FM-LOG, Konferenshotell och kursgårdar sidorna 33-53

2 Välkommen till den nya klubben! Tänk dig en klubb med maskiner som är snygga och fulla av de senaste tekniska innovationerna. Den första klubbmedlemmen är här bizhub C550. Konica Minolta Business Solutions Sweden AB Box Solna

3 INNEHÅLL OFFENTLIGA AFFÄRER NR Claes Norgren, Gernaldirektör Konkurrensverket 8 UPPHANDLING Politik är i grunden en fråga om att hantera förändringar, sa Carola Gunnarsson, 1:a vice ordförande i Sveriges Kommuner och Landsting, i sitt inledningstal när konferensen Offentliga rummet invigdes den 29 maj i Örebro. Konferensen tog upp hur IT kan effektivisera verksamheten i kommuner och landsting. 10 PROFILEN Konkurrensverkets uppgift är att arbeta för en effektiv konkurrens i privat och offentlig sektor. Målet är väl fungerande marknader och en effektiv konkurrens till nytta för konsumenterna. - Visionen är en mångfald av aktörer, säger Claes Norgren, generaldirektör för Konkurrensverket. 16. Jur. kand. Peter Forsberg 12 EKONOMI I sitt tal på Nordea i Köpenhamn den 31 maj började förste vice riksbankschef Irma Rosenberg med att tala om hur Riksbanken arbetar i dag och redogjorde därefter för sin syn på det ekonomiska läget i samband med det penningpolitiska mötet i maj. 24 IT IT-upphandlingar skall sådant ske i offentlig regi? Om svaret på frågan är ja, kommer följdfrågan, på vilket sätt och i vilken omfattning? 13. Så skyddar du din dator 33 AVTALSNYTT Här presenteras avtalen gällande Brev och paketförmedlingstjänster samt Konferenshotell och kursgårdar. 33. Läs om avslutade ramavtal i Avtalsnytt 3

4 ÄNTLIGEN! Snart är det dags för 2008 års program. Läs, begrunda och boka upp dig i god tid, det lönar sig... Besök efter den 20/6 då större delen av det nya programmet ligger uppe. UPPHANDLINGSDAGARNA 2008

5 AFFÄRSTIDNINGEN # FEMTONDE ÅRGÅNGEN EKONOMI PROFILEN LEDARSKAP Självförtroende - en bristvara Offentliga Affärer utges av VD och Ansvarig utgivare Urban Nilsson Ekonomi Monika Beiring Redaktionsledning Elin Kärnevik Journalister Peter Lindskog-Bodin Ingrid Saarva Tina Lundberg Arne Öster Klas Bergqvist Kent Mossheden Krönikör Tina Lundberg Annonser/Traffic Henrik Tonström Layout Stromia-Futurum Grafiska AB Prepress och tryck Stromia-Futurum Grafiska AB Projektledning Stockholm Anita Sanderholm Kent Mossheden Göran Welander Projektledning Göteborg Ingvar Ax Göran Nyberg Adresser Göteborg (HK): Hexanova Media Group AB Box 31014, GÖTEBORG Tel Fax IG SEKTOR GIS VISAR VÄGEN E-förvaltning, databaser och arkitektur AVTALSNYTT Läs om de nytecknade ramavtalen i SKV, Brev- och paketförmedlingstjänster samt FM-LOG, Konferenshotell och kursgårdar sidorna Stockholm: Hexanova Media Group AB Grosshandlarvägen 5, Årsta Tel , Fax Sveriges utsläpp ska minska med 30 procent De svenska utsläppen av koldioxid ska minskas med 30 procent till 2020, enligt miljöminister Andreas Carlgren. Han slår därmed fast en högre ambitionsnivå för klimatpolitiken. Det innebär at Sverige lägger sig på en betydligt tuffare nivå än EU som i februari beslutade att unionens gemensamma utsläpp ska ner med 20 procent till Götatunneln ett prisat byggprojekt Götatunneln har i stenhård konkurrens fått Stora samhällsbyggarpriset Ett 30-tal byggprojekt var anmälda till tävlingen, tolv valdes ut och fyra nominerades till finalen: Nya Pedagogen, Allum och Götatunneln i Göteborg samt ett byggprojekt i Stockholm. - För Norrbotten känns det här mycket bra. Tillsammans med Västerbotten får vi ett riktigt starkt Almi-bolag som på ett ännu bättre sätt kan möta den starka tillväxten vi har i de två länen. Redan i dag samverkar vi med Västerbotten inom många olika områden och det känns naturligt att göra det även inom Almis viktiga uppdrag, säger Kent Ögren ordförande i landstingsstyrelsen i Norrbotten. Personalkris hotar förlossningsvården Förlossnings- och barnsjukvården i Västra Götaland står inför minst lika stora personalproblem som förra sommaren. I år är det ännu svårare att få tag på vikarier, särskilt i Göteborg. Det man saknar vid Drottning Silvias Barnsjukhus är främst barnsjuksköterskor medan man på SU söker barnmorskor som det är svårt att hitta vikarier för. Även övriga sjukhus i regionen har problem. Databas ska säkra rätt medicinering Varje år drabbas tiotusentals svenskar av svåra biverkningar orsakade av att sjukvården inte har tillräcklig koll på patienternas läkemedel. Många patienter får mediciner från olika läkare, utan att läkarna har tillgång till komplett information om patienterna, Skadorna kostar samhället 10 miljarder kronor per år. Med en nationell databas som gör all information tillgänglig och uppdaterad ska sjukvården återta kontrollen över de läkemedel som skrivs ut. Många praktiska frågor kvar att lösa Vem ska äga informationen i den nationella ordinationsdatabasen, och vem ska sköta driften? Det är några av de många frågor som återstår att besvara innan projektet kan bli verklighet. och använder skatte medel för att sätta konkurrensen ur spel. De erbjuder en gräddfil till den som är villig att betala en godtyckligt bestämd avgift. Det hävdar det Uppsalabaserade telekomföretaget IP-Onlys VD Svante Jurnell, enligt tidningen Computer Sweden. Avgiften kallas markhyra och tas ut av kommunerna från de företag som vill gräva ned egen fiber. Hyran varierar från en till elva kronor per meter kabel och år. Avgiften tas inte ut från de egna stadsnäten eller från Telia som har ett avtal från Televerks tiden som bygger på en annan modell. Enligt Knut Hermansson, projektledare på Vägverket region Väst, var det goda kontakter med de närboende, ett intensivt arbetsmiljöarbete och väl fungerande samarbete beställaren Vägverket och de inblandade entreprenörerna som fällde avgörandet. Almi Norrbotten och Almi Västerbotten går samman I en avsiktsförklaring tar ägarna till Almi Norrbotten och Almi Västerbotten initiativet till en samordning av verksamheterna inom de två bolagen. Innan årsskiftet bildas enligt planerna ett gemensamt bolag med namnet Almi Företagspartner Övre Norrland. Nuvarande VD för Almi Västerbotten, Sten-Anders Gustafsson, blir VD för det nya gemensamma bolaget. Fram till att sammanslagningen är genomförd har Sten-Anders Gustafsson utnämnts till ny VD för Almi Norrbotten. Han tillträder den 4 juni. Verksamheten kommer som tidigare att bedrivas med utgångspunkt både från Umeå och Luleå. Syftet med sammanslagningen är att optimalt utnyttja resurserna för att främja tillväxt och nyföretagande i övre Norrland. Urban Nilsson Ansvarig utgivare ISSN Offentliga Affärer distribueras till chefer, inköpare och upphandlare inom den offentliga sektorn. Det är Sveriges största affärsmagasin riktat till hela den offentliga sektorn. För en detaljerad distributionslista, kontakta vår annonsavdelning. Kommuner bromsar bredband Kommunerna ägnar sig åt systematisk särbehandling på bredbandsmarknaden 5

6 AVSNITT NYHETER OFFENTLIGA AFFÄRER # Veidekke bygger om sjukhem till äldreboende SBS Entreprenad AB, helägt dotterbolag till Veidekke, bygger om Svartedalshemmet på Hisingen i Göteborg till modernt äldreboende. Svartedalens sjukhem uppfördes 1967 och var det första i en serie av liknande sjukhem i Göteborgsregionen. SBS Entreprenad kommer på uppdrag av Lokalsekretariatet i Göteborgs Stad att bygga om sjukhemmet till modernt äldreboende med 72 enkelrum med lägenhetsstandard som tillgodogör dagens krav på god arbetsmiljö för sjukhemmets personal. Projektet inkluderar också en tillbyggnad där matsal för den intilliggande Svartedalsskolan och administrativa lokaler för stadsdelens äldreomsorg kommer att inrymmas. Uppdraget är en samordnad generalentreprenad till en kontraktssumma på cirka 42 miljoner kronor. Arbetet inleds i maj 2007 och beräknas vara klart hösten Arne Öster Faktaruta: SBS Entreprenad ingår i Veidekke- koncernen och utgör tillsammans med Veidekke Construction AB (Vecon) Veidekke Region Väst. Svartedalshemmet blir modernt äldreboende Storkongress till Göteborg Convention Centre, Svenska Mässan Källa: Svenska Mässan Den internationella storkongressen EADV kommer till Göteborg den 6-9 oktober Kongressen beräknas locka omkring hudläkare och forskare från hela Europa och är en av de största kongresserna någonsin i Göteborg. EADVkongressen kommer till Göteborg EADV:s, International Congress of the European Academy of Dermatology and Venereology, syfte är att förbättra vårdens kvalitet och ge hudläkare möjlighet att ta del av de senaste vetenskapliga framstegen. - Det är jättekul att de väljer att lägga kongressen här. Jag ser det som ett erkännande att hudforskningen vid både Sahlgrenska akademin och vid Sahlgrenska universitetssjukhuset är internationellt slagkraftigt, säger Olle Larkö, hudprofessor och dekanus vid Sahlgrenska akademin. Tidigare har EADV-kongressen gått i europeiska storstäder som Amsterdam, München, Prag och Paris. - Konkurrensen är stenhård och vi slåss mot städer som är betydligt större och mer kända än vi. Göteborgs koncept med närhet, bra anläggningar och professionellt bemötande står sig bra. Men minst lika viktigt är att vi har framstående forskare som kan påverka sina organisationer att välja Göteborg som kongresstad, säger Annika Hallman, ansvarig projektledare på Göteborg Convention Bureau. Arne Öster 6

7 OFFENTLIGA AFFÄRER # NYHETER AVSNITT Nu sätts kronorna på prov oberoende inspektioner av Svenska Mötens anläggningar Svenska Mötens klassificeringssystem av mötesoch konferensanläggningar är unikt i Sverige. Tanken är att göra det enkelt och tryggt för kunderna att välja anläggning. För att ytterligare höja systemets kvalitet och trovärdighet har klassificeringsdokumentet helt nyligen reviderats med nya krav och just nu pågår oberoende inspektioner av Svenska Mötens anläggningar. Johan Fagerblad Klassificeringsdokumentet, som ligger till grund för bedömningen, uppdaterades under januari och skickas därefter ut till alla medlemsanläggningar. Under mars månad påbörjades en oberoende inspektion av anläggningarna i syfte att säkerställa att man lever upp till punkterna i dokumentet. Till inspektörer har Yvonne K Bolander och Harriet Öholm valts ut. De har båda mångårig erfarenhet av att driva konferensanläggningar, Djurönäset respektive Lantlif Hotell & Konferens (Smådalarö Gård, FågelbroHus och Krusenberg Herrgård), och bägge arbetar i dag som fristående branschkonsulter. Inspektionerna är viktiga för trovärdigheten i hela klassificeringssystemet. Målet är ju inte att få så många kronor som möjligt utan att graderingen stämmer överens med verkligheten, så att kunderna kan fatta sina beslut utifrån det perspektivet. Rätt anläggning vid rätt tillfälle beroende på syftet med konferensen, säger Yvonne K Bolander. Förhoppningen är att alla kunder och företag vill kvalitetssäkra sina möten i framtiden. Det känns både spännande och intressant att få vara en del av detta arbete. En gemensam målsättning är att hjälpa anläggningarna att förbättra sin kvalitet, säger Nya krav ställs på Svenska Mötens anläggningar Harriet Öholm. Svenska Möten har sedan 2003 framgångsrikt arbetat med ett egenutvecklat klassificeringssystem i syfte att hjälpa mötes- och konferensköpare samt att stödja och säkerställa kvalitén på medlemsanläggningarna. Kunden ska känna sig trygg i sitt val av mötesanläggning. Genom att öppet redovisa vilken kvalitet man står för blir det enklare för kunden att jämföra och välja. Vid egna mätningar har vi konstaterat att kunderna ser detta som ett viktigt verktyg i valet av mötesanläggning, säger Johan Fägerblad, VD för Svenska Möten. Inspektionerna har precis inletts och kommer att genomföras på hälften av anläggningarna i år och på resterande anläggningar under nästa år. Inspektionerna aviseras cirka två veckor i förväg och innan besöket genomförs ska klassificeringsprotokollet vara fullständigt ifyllt, eftersom detta ligger till grund för bedömningen. Alla Svenska Mötens medlemmar är klassificerade utifrån två olika områden: Konferens och Hotell/ Restaurang. Skalan är femgradig där tre kronor är lägsta godkända nivån. Precis som tidigare kommer klassificeringsdokumentet att redovisas i sin helhet på Samtliga anläggningars uppdaterade klassificering kommer också att redovisas i 2008 års katalog. Arne Öster Sedan 2003 har Svenska Möten arbetat i ett egenutvecklat klassificeringssystem. 7

8 AVSNITT UPPHANDLING OFFENTLIGA AFFÄRER # IT i demokratins tjänst Politik är i grunden en fråga om att hantera förändringar, sa Carola Gunnarsson, 1:a vice ordförande i Sveriges Kommuner och Landsting, i sitt inledningstal när konferensen Offentliga rummet invigdes den 29 maj i Örebro. Konferensen tog upp hur IT kan effektivisera verksamheten i kommuner och landsting. I talet poängterade Carola Gunnarsson vikten av IT som verktyg för att möta förändringar. När Ansvarskommittén nyligen lämnade sitt betänkande pekade man bland annat på IT som en viktig förändringskraft som kan bidra till att vi kan möta morgondagens utmaningar. Men vi vet också efter snart 40 år av IT i offentlig förvaltning att tekniken i sig inte löser problem i samhället. För att lösa samhällsproblem krävs en kombination av politiska insatser när det gäller ledning och styrning, organisation och kompetensutveckling för att skapa ett ramverk inom vilket IT kan bidra till stora förändringar. Carola Gunnarsson underströk även betydelsen av fortsatt samverkan och dialog mellan kommuner och landsting och andra offentliga aktörer. Vi menar, först och främst, att kontinuerlig dialog och bred samverkan är de viktigaste förutsättningarna för att vi ska kunna utveckla offentlig service med stöd av IT. Det hör jag nu genom statsrådet Mats Odell att regeringen också ger klart uttryck för. Det är glädjande att vi börjar närma oss en samsyn kring behovet av gemensamma målbilder framöver. Den dialogen med regeringen är vi angelägna att fortsätta från Sveriges Kommuner och Landsting. Vinnare Guldlänken 2007, SAM internet Offentliga Rummet ett uppskattat arrangemang Den årligen återkommande konferensen Offentliga Rummet är en mötesplats för förtroendevalda, verksamhetsutvecklare, informatörer, IT-strateger och andra som driver på utvecklingen mot en mer transparent och tillgänglig förvaltning och hur IT kan skapa förutsättningar för ett bredare deltagande och en vitalare demokratisk dialog. På Offentliga Rummet får man både överblick och fördjupning, får lyssna och diskutera. - Vi är mycket nöjda med innehållet och det otroligt fina arrangemanget i konferens- och kongresslokalen Conventum i centrala Örebro. Mer än 500 besökare kom under de tre dagarna för att titta, lyssna och diskutera och vi har fått många uppskattande kommentarer om att programmet hade sitt fokus på tekniken som möjliggörare, det vill säga fungerande tillämpningar snarare än på visioner, säger Bengt Svenson, it-strateg, avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad på Sveriges Kommuner och Landsting. Guldlänken 2007 tävlingen är avgjord! Till Guldlänken 2007 har kommuner, landsting och statlig förvaltning lämnat in förslag på landets mest innovativa offentliga e-tjänster. Många av förslagen hade mycket hög standard och juryn hade svårt att välja ut de allra bästa. Vinnare SAM Internet Jordbruksverket Juryns motivering: SAM Internet är en innovativ och avancerad tjänst som genomförts på ett bra sätt. Tjänsten hjälper lantbrukare med ansökningar om jordbruksstöd. I tjänsten får målgruppen stöd i form av en väl utvecklad karthantering och lättanvända GIS-funktioner. I tjänsten finns också kopplingar till olika databaser som ger användaren en hel del färdiga uppgifter samt många kontroller som gör det lättare att gå igenom den komplexa ansökningsprocessen med gott resultat. För myndigheten innebär tjänsten bland annat att ansökningarna håller en högre kvalitet än tidigare och att de kan behandlas på ett mer rationellt sätt. Sedan tjänsten lanserades 2002 har vidareutvecklingen drivits ambitiöst. SAM Internet bör även ha en potential för användning i andra EUländer. För en alldeles särskilt innovativ kombination av olika IT-stöd med stort fokus på användarnyttan inom ett komplext område samt för en tjänst som givit viktiga resultat men som har stor potential att leverera ännu mer i Sverige och i andra länder går Guldlänken 2007 till Jordbruksverket och SAM Internet! Arne Öster 8

9 OFFENTLIGA AFFÄRER # UPPHANDLING AVSNITT Upphandlingsdagarna 2008 Juridik, strategi, ekonomi, teknik, e-handel Du väljer! Upphandlingsdagarna 2008 hjälper dig att bevaka utvecklingen och greppa skeendet. Här finns informationen, pionjärerna, inspiratörerna och ett befruktande nätverk av kollegor, myndighetsrepresentanter, jurister och leverantörer. Det stora trycket på utveckling och effektivisering av den offentliga förvaltningen och servicen betyder att upphandlare, ekonomer, strateger, verksamhetschefer och utvecklare måste hålla sig väl uppdaterade och vara beredda att handla, att utveckla och göra affärer. Just detta har legat till grund vid utformningen av programmet för Upphandlingsdagarna I huvudprogrammet lyfter ledande politiker och nyckelpersoner fram de övergripande, aktuell debattfrågorna. Bland seminarierna väljer Du ämnen från något av de tre fokusområdena enlig följande: Juridik/upphandling Upphandlingsavtalets genomförande och livscykel Samverkan/Samordning inköpscentraler, inköpssamordning, ramavtal, regional samverkan Rättsmedelsdirektivet förändringar och EU-anpssning Utvärdering av anbud utvärderingsmodeller, krav och kvalitet, juridik Konkurrenspräglad dialog teknik, juridik, säkerhet och processäkring Försörjningssektorn rättsläget, intressanta fall, aktuella frågor Strategi/ekonomi/miljö Konkurrensutsättning inom tjänstesektorn upphandling, outsourcing, koncept för kundstyrda (tredje parts) val av tjänsteleverantör Mål och strategier effektiv upphandling relaterad till processer, miljö och hållbarhet, utvärdering, jämförelser Tjänsteupphandling finansiella tjänster såsom försäkringar, leasing, banktjänster med mera, städning och transporter Upphandlingsfunktionen så kan den utvecklas i kommun, länsstyrelse och annan myndighet. Ny beställarfunktion för IT i vården, aktuella upphandlingar Teknik/e-upphandling E-upphandling och e-handel E-upphandling tekniska lösningar, strategival, olika leverantörskoncept i praktiken E-anbud, E-auktioner, dynamiska inköpssystem Livsmedel och förbrukningsvaror - miljö och hållbarhet, mindre leverantörer, närproducerat och rättvisemärkt med mera. Mötesplats Offentliga Affärer Upphandlingsdagarna är den givna mötesplatsen för upphandlare, strateger, verksamhetsutvecklare och ekonomer inom offentlig sektor. Här finns också leverantörerna, politikerna och myndighetsrepresentanterna. Spontana möten, ja men nu erbjuder vi också planerade möten, korta och effektiva. I programmet har vi således avsatt tid för bokade möten. Vem vill Du få tillfälle att samtal med under cirka 20 minuter, en leverantör, en myndighetsperson eller någon annan? Nytt är också Speakers Corner med programlagda miniföredrag om aktuella frågor, produkter och tjänster. Dina erfarenheter och förslag Det preliminära programmet är på plats och ger potential, men det är ditt och alla deltagares engagemang som gör konferensen till något riktigt bra. Därför är vi intresserade av dina erfarenheter, kanske vill Du berätta om någon lyckad upphandling, era strategiska val, utvecklingsarbetet, eller något annat. Också dina frågor är viktiga, låt oss förmedla dem till våra seminarieledare. Låt debatten leva! Eller vill Du kanske själv medverka som seminarieledare/föredragshållare programmet är inte fastlagt i alla detaljer. Hör av dig! Vår fråga och uppmaning gäller naturligtvis i allra högsta också inför kommande nummer av Offentliga Affärer, så tveka inte! Kent Mossheden Ekonomidagarna i Örebro För 12:e gången! Mötesplatsen för landets ekonomer oktober

10 AVSNITT OFFENTLIGA AFFÄRER #

11 OFFENTLIGA AFFÄRER # PROFILEN AVSNITT En välfungerande mångfald av aktörer Konkurrensverkets uppgift är att arbeta för en effektiv konkurrens i privat och offentlig sektor. Målet är väl fungerande marknader och en effektiv konkurrens till nytta för konsumenterna. - Visionen är en mångfald av aktörer, säger Claes Norgren, generaldirektör för Konkurrensverket. - För mig handlar konkurrens om att skapa valmöjligheter, det är en fråga om kvalitet och tillgänglighet, fortsätter han. Konkurrens gynnar konsumenterna genom att priserna pressas, kvaliteten höjs och utbudet av varor och tjänster breddas. Samtidigt stimulerar den till en bättre användning av samhällets resurser så väl som att för nya företag att komma in på marknaden för att inte glömma att hävda sig internationellt. Vad står på agendan just nu? - När det gäller upphandlingsfrågor så jobbar vi med att finna det bästa möjliga med hur vi skall kunna integrera olika verksamheter, som tillsyn och information. Vi för en dialog med olika intressenter. I det ligger inte bara att se till att lagen om offentlig upphandling efterlevs utan också att bidra till att marknaden för offentliga köp av varor och tjänster utvecklas, till nytta för konsumenterna och samhället i stort, säger Claes Norgren Offentliga sektorn får klagomål Offentliga aktörer har alltmer börjat sälja varor och tjänster som redan säljs av privata företag, vilket i sin tur har inneburit konkurrensproblem särskilt för små företag. Det visar sig att de små företagen är särskilt känsliga för förändringar på marknaden. De kan drabbas hårt och tvingas lägga ner sin verksamhet när myndigheter börjar agera på konkurrensutsatta marknader. De klagomål Konkurrensverket får mot den offentliga sektorn handlar främst om att lagar och förordningar på olika sätt förhindrar eller försvårar konkurrensen. Till exempel att olika momssatser gäller för privat verksamhet kontra offentlig. Klagomålen handlar ofta om att offentliga aktörer använder skattemedel för att sätta låga priser eller få andra fördelar. En sådan prissättning kan innebära att verksamheten subventioneras - För mig handlar konkurrens om att skapa valmöjligheter, det är en fråga om kvalitet och tillgänglighet, fortsätter han. m e d allmänna medel. Många klagomål handlar också om offentlig upphandling och stödgivning till företag. Olika former av offentligt stöd snedvrider konkurrensen och hindrar nya företag att komma in på marknaden. - Det är viktigt att kanalisera information vidare, utveckla den basala lagstiftningen och se över marknadsförhållandena och Internet. När det gäller vägledning och rådgivning får vi inte glömma av att det redan finns en marknad med olika aktörer idag, fortsätter säger Claes Norgren Två förbud Den svenska konkurrenslagen innehåller förbud av konkurrensbegränsningar. Den ena är förbudet mot samarbete som begränsar konkurrensen, vilket innebär att företag som är konkurrenter inte får komma överens om priser, leverensvillkor eller rabatter, lika lite som de får dela upp marknaden mellan sig. Det andra är förbudet om att företag icke får missbruka en dominerande ställning. Ett företag som är starkt har ett särskilt ansvar och får inte missbruka sin marknadsmakt. Konkurrera på lika villkor Det är viktigt med klara spelregler - och för att konkurrensen skall kunna fungera måste företagen konkurrera på lika villkor. De allra flesta företag följer konkurrenslagen, men tyvärr finns det många som också bryter mot den - detta är ett stort problem. Företag som ingår i en kartell i form av prissamarbete, marknadsdelning och produktionsbegränsningar är allvarliga och skadliga för inte bara konkurrensen, utan för hela samhällsekonomin och inte minst konsumenterna. Hur ser strategin ut? - Rent praktisk, om riksdagen fattar beslut, kommer en upphandlingsavdelning att inrättas. Just nu håller vi på och jobbar med inriktningen hur vi kan ta över pågående verksamhet och tillföra ytterligare kunskap in i det nya, menar Claes Norgren Misstänkta överträdelser Gryningsräd innebär att Konkurrensverket får genomföra ej föranmälda undersökning hos företag för att utreda misstänkta överträdelser av förbuden i konkurrenslagen. Vid en sådan undersökning har Konkurrensverket rätt att få tillträde till markområden, lokaler, transportmedel och andra utrymmen. De har rätt att bland annat granska bokföring och andra affärshandlingar och även begära muntliga förklaringar. Ett företag som har varit delaktig i en kartell kan dömas av domstol att betala en konkurrensskadeavgift som kan fastställas till lägst kronor och högst 10 procent av företagets årsomsättning. Förutsättningen är att företaget har brutit mot konkurrenslagen med avsikt eller av slarv. - Jag hoppas att Konkurrensverket får ett bredare uppdrag, säger Claes Norgren Tina Lundberg 11

12 EKONOMI OFFENTLIGA AFFÄRER # Rosenberg: Riksbanken och penningpolitiken I sitt tal på Nordea i Köpenhamn den 31 maj började förste vice riksbankschef Irma Rosenberg med att tala om hur Riksbanken arbetar i dag och redogjorde därefter för sin syn på det ekonomiska läget i samband med det penningpolitiska mötet i maj. Irma Rosenberg, förste vice Riksbankschef I februari i år presenterade vi för första gången vår egen prognos för reporäntan. Skälet till att vi tog det steget var att vi vill bli ännu mer öppna och tydliga mot allmänheten om hur Riksbanken ser både på den framtida utvecklingen i svensk ekonomi och på konsekvenserna för penningpolitiken. Samtidigt vill jag understryka att vår egen prognos för räntans utveckling inte är något löfte från Riksbankens sida, utan den är just en prognos och omprövas hela tiden. Precis som tidigare kommer den ekonomiska utvecklingen att avgöra hur vi kommer att förändra reporäntan i framtiden. Vår prognos kan också skilja sig något från de långsiktiga ränteförväntningarna på de finansiella marknaderna. Detta behöver inte vara något konstigt då vi kanske bedömer den framtida ekonomiska utvecklingen lite olika. Däremot påverkas givetvis de kortsiktiga marknadsförväntningarna tydligare av vår prognos. Det är helt naturligt eftersom reporäntan framför allt påverkar den korta räntan, inledde Rosenberg. Ökad tydlighet Genom att vi publicerar vår egen räntebana är vi i princip så tydliga som vi kan vara. Det nya sättet att arbeta minskar därför behovet att före de penningpolitiska mötena signalera hur direktionen ser på räntans nivå. Det räcker i normalfallet med att signalera tydligt i samband med de penningpolitiska mötena. Endast i undantagsfall finns det anledning att ge ytterligare signaler när man närmar sig nästa möte och räntebeslut. Naturligtvis ska enskilda ledamöter, precis som tidigare, i fortsättningen också kunna uttrycka sin egen uppfattning offentligt. Men det handlar då framför allt om att i efterskott klargöra sina personliga överväganden vid de penningpolitiska mötena. Genom att vi nu också kommer att namnge ledamöterna i protokollen blir det ännu tydligare vilken ställning var och en tar. Därmed blir det också lättare att granska motiven bakom besluten, fortsatte Rosenberg. Inflationstrycket högre än väntat Den nya informationen som kommit de senaste månaderna tyder på att inflationstrycket har blivit något högre än vad vi väntade i den penningpolitiska rapporten i februari och vid det penningpolitiska mötet i mars. Det beror bland annat på att regeringens vårbudget ser ut att vara mer efterfrågestimulerande, i vart fall under nästa år, än vi tidigare trott. En annan anledning till den ändrade bilden är att överenskommelserna i avtalsförhandlingarna så här långt tyder på att lönerna kommer att öka snabbare än vad vi tidigare räknade med. Hur höga löneökningarna kan väntas bli beror bland annat på hur arbetsmarknaden fungerar. Viktiga frågor är om arbetsutbudet kommer att öka i den utsträckning vi räknade med, om utvecklingen mellan efterfrågan och utbud av arbetskraft följs åt och vilken hänsyn till arbetsmarknadsläget som tas i löneförhandlingarna. I dag har vi ett starkt arbetsmarknadsläge och då är det rimligt att räkna med något högre löneökningar än under de senaste åren. Men utfallet i löneförhandlingarna har ändå blivit högre än vi tyckte det fanns anledning att räkna med, mot bakgrund av att den outnyttjade kapaciteten på arbetsmarknaden fortfarande är ganska stor, konstaterade Rosenberg. Inte bråttom att höja reporäntan Vid det senaste penningpolitiska mötet i början av maj var min uppfattning att den ekonomiska bilden inte hade förändrats så mycket att det var bråttom att höja reporäntan. Inflationen var fortfarande låg och bedömningen var att den kommer att stiga endast långsamt framöver. Det berodde på att det fortfarande fanns flera faktorer som hållit tillbaka inflationstrycket. Prispressen från omvärlden väntades fortsätta och produktiviteten förbättrades fortfarande i god takt. Företagens vinster var goda och mycket tydde på att lönsamheten i näringslivet hade fortsatt att förbättras. Därför var min uppfattning att det inte var nödvändigt att höja räntan vid det senaste penningpolitiska mötet. Däremot talade utvecklingen för att reporäntan behövde höjas mer under prognosperioden än i februarirapporten för att inflationen ska vara i linje med målet och att den reala ekonomin ska utvecklas balanserat, sa Rosenberg. Takten i räntehöjningarna måste nu avvägas så att inflationen inte tar fart snabbare än väntat, men tillväxten i produktion och sysselsättning får inte heller bromsas in alltför tidigt. Hur snabbt och hur mycket räntan ska höjas framöver är något vi får återkomma till vid nästa penningpolitiska möte i juni. Då har vi mer information om avtalsrörelsen och hur produktionen utvecklats i år, fortsatte Rosenberg. Vilka konsekvenser får den avskaffade fastighetskatten? Skatteförändringen påverkar inflationen genom att boendekostnaderna i KPI förändras. Denna förändring ger en relativt stor direkt, men tillfällig effekt på inflationen. Det finns normalt sett ingen anledning att motverka sådana skatteeffekter med penningpolitiken. När det gäller indirekta effekter på inflationen via den allmänna efterfrågan kan man notera att sänkningen av fastighetsskatten enligt regeringens förslag är fullt finansierad i bostadssektorn. Det innebär att de disponibla inkomsterna inte påverkas totalt sett. Däremot kan skatteförändringarna påverka fastighetspriserna. Om fastighetspriserna stiger av fundamentala skäl, såsom en förändring av fastighetsskatten, är det normalt sett inte ett problem för penningpolitiken. Men om hushållens efterfrågan ökar till följd av detta, måste naturligtvis penningpolitiken ta hänsyn till vilka effekter det kan få på inflationen och BNP-tillväxten, menar Irma Rosenberg. Arne Öster 12

13 OFFENTLIGA AFFÄRER # SÄKERHET AVSNITT Håll din dator bakom lås och bom Datorstölder förorsakar företag och offentlig förvaltning stora problem varje år. Det kan innebära ekonomisk katastrof och orsakar mycket förlorad arbetstid i återskapande av filer och sekretessbelagd information. Varje år stjäls datorer och utrustning för miljoner helt i onödan. Trots att det är så enkelt och krävs inte mycket i tid eller investering att stöldskydda sin utrustning. Flera företag i Sverige erbjuder denna typen av produkter. På Uni Safe AB i Varberg nöjer man sig inte med att stöldsäkra datorer i allmänhet, man utvecklar och höjer säkerhetsnivån allt eftersom och har nått mycket bra resultat i Stöldskyddsföreningens tester. De kunde inte forcera våra produkter. Vi har alltid högre säkerhet än vad som krävs och kvalitén tummar man inte på, säger Marie-Louise Janson, VD och ägare av Uni Safe, och visar diplomen som hänger på väggen. Stora aktörer i samarbete Uni Safe AB startade sin verksamhet 1984 och har mer och mer inriktat sig på fysisk datorsäkerhet och ergonomiska produkter för datorarbetsplatsen. Sedan 1997 har man haft ett samarbete med försäkringsbolag, polis och användare för att utveckla stöldskydd till servers, såväl stationära Utrustad Skolvagn som bärbara datorer, tunna klienter, projektorer, platta datorskärmar och andra kontorsmaskiner. Stora inom offentlig upphandling Hp kom in i bilden år 2000, sedan följde Siemens och Philips som ville ha stöldskydd. Detta har gett Uni Safes en bra skjuts ledde vidare in i den offentliga upphandlingen. I dag samarbetar man med de fl esta större tillverkare inom datorbranschen för att utveckla stöldskydd till deras produkter. Våra slutkunder är företrädesvis större och medelstora företag, stat, kommuner, alla kategorier av skolor, banker m fl och våra produkter säljes via de fl esta datoråterförsäljare i Sverige, säger Marie-Louise Janson. Uni Safe har Stako/Vervaavtal via Hp och Philips, vilket gör det enkelt för offentliga inköpare att få tag på sortimentet utan tidskrävande upphandling. Med ca 200 upphandlade enheter inom offentlig sektor är Uni Safe idag det marknadsledande företaget i Sverige för stöldskydd till datorrelaterad utrustning. Marie-Louise Janson med en säkerhetsupphängning för projektor. Ändamålsenliga produkter Genom justerbart flexibla boxar är Uni Safes produkter anpassade till nästan vilken dator som helst. Det är lätt att ställa in boxarna till leverantörernas persondatorer, laptops, tunna klienter och tunna skärmar. Våra säkerhets boxar till servers har bjudit stort motstånd för tjuvarna och har lovordats av alla dem som fått behålla sina servers, säger Marie- Louise Janson. Senaste tillskottet är det mobila och stöldskyddade klassrummet, ett nytt koncept med trådlösa resurser. Det är ett rullande skåp med upp till 31 bärbara datorer med dockningsstation på utdragbara hyllor. Det finns även utrymme för skrivare och digital projektor. Produkterna tillverkas av Habe produktion i Varberg och Wabeno AB i Falkenberg, och förpackas och lagras sedan hos Uni Safe innan de levereras till återförsäljare eller slutkund. Kvinnan bakom verket Marie-Louise Janson har utvecklat sina produkter själv och har en stor förkärlek för skapande och innovation, men entreprenörskapet ligger inte långt efter. Även affärer ligger henne varmt om hjärtat. - Att vara innovatör är ens sätt att vara och ett sätt att kunna tänka i annorlunda banor. Det har varit en klar fördel att kunna använda båda sidorna, när de som bäst behövs, säger Marie-Louise Janson. I branschen är hon autodidakt, men har en bred bakgrund. Hon var lärare från början och gick via arbetstekniska hjälpmedel på företag, där hon märkte hur svinn och stölder förekom och började fundera på hur man skulle skydd datorerna. Hela tiden har innovatörssidan stöttat entreprenörsidan och vise versa. Jag har även föreläst på många olika universitet såsom Göteborgs handelshögskola och Handels i Stockholm. Där fick jag föreläsa om hur det är att vara kvinna och företagare, säger Marie-Louise Janson. Man säger att det finns en kvinna bakom varje framgångsrik man. Finns det även en kvinna bakom varje framgångsrikt företag? Peter Lindskog-Bodin 13

14 AVSNITT GIS/GIT OFFENTLIGA AFFÄRER # GIS visar vägen E-förvaltning, databaser och arkitektur Med tjänsteorienterad arkitektur, SOA, och arbetet med att etablera standarder för metadata, kopplingar och komponenter växer förutsättningarna för visionen om en sammanhållen e-förvaltning. GIS-arkitekturen blir generell och lägesdata en naturlig dela av, och i många fall en förutsättning för, utvecklingen av en värdeskapande, allsidig e-förvaltning. Snart sagt alla kommuner har väl på olika sätt börjat relatera till det scenario som nu växer fram. Där e-servicekomponenter och verksamhetsspecifika processer måste etableras, med den långsiktiga verksamhetsnyttan som mål. Hela organisationen och dess verksamhetsstruktur berörs. Det vill säga det krävs politiska beslut och engagemang från ledningen på toppnivå ifråga om såväl hela informationssystemet som den GIS-relaterade verksamheten. Men för att komma så långt behövs också initiativ från dem som arbetar med och har ansvar för kommunens geografiska informationshantering. Visioner blir verklighet I denna artikel ger vi några korta glimtar från intressanta och inspirerande utvecklingsarbeten inom några kommuner, förmedlade vid ett seminarium som arrangerats av ESRI S-GROUP namnet på det nya företag som bildades vid en omorganisation och sammanslagning av företagen i GISFocusgruppen. Hur etablera en organisationsövergripande informationsstrategi, öka samverkan över verksamhetsgränser och utveckla en understödjande infrastuktur var således dagens frågeställningar. Och den pedagogiska metoden var som nämnts presentationer av intressanta initiativ samt rundabordssamtal angående verksamhetsnytta, omvärldsfaktorer och organisation och genomförande. Daniel Antonsson, Sundsvalls Kommun Informationsförvaltning I Sundsvall var man väl medveten om att det geografisk informationens central roll vid utvecklingen av en effektiv informationsförvaltning och informationsinfrastrukturen. Samtidigt som det är just i det perspektivet som man kan skapa framgångsfaktorer för GIS-arbetet. Det ledde till att man etablerade en förvaltningsövergripande projektgrupp med uppdrag att dra upp riktlinjer och skapa strukturer och initiera processer för att långsiktigt etablera en modern lösning för kommunens framtida informationsförvaltning. Daniel Antonson, chefen på ITstaben, och IT-strategen Åsa Jandelius är nöjda med det resultat man hittills uppnått: I projektgruppen finns personer med GIS-kompetens från alla förvaltningar. Arkivchefen tillför informationskompetens och genom att vi har en icke GIS-erfaren men akademiskt skolad rapportförfattare har vi fått in både nya perspektiv och större förståelse för vikten av att uttrycka oss så att alla berörda beslutsfattare och användare förstår. Vi har också fått nya medarbetare på många berörda befattningar och med dem ny kompetens och öppenhet för förändring. Ett annat avgörande förhållande är att flertalet av kommunens förvaltnings- och bolagschefer är med i styrgruppen. Projektet och vår vision har tydliggjorts och fått stöd i hela organisationen, så att vi också fått gehör för nödvändiga utvecklingsresurser och budgetmedel. Genom GIS unika kvalitéer att samordna och distribuera information kan GIS sätta ribban för helan den kommunala informationshanteringen. Vi började arbetet med att ta fram en GIS-startegi i juni 2006 och räknade med att det skulle ta ett år, men vi klarade det på halva tiden. Vision: Kommunens informationsförsörjning och informationsförvaltning kännetecknas av transparens. Kommunens informationssystem främjar tillgänglighet och deltagande. Informationsförvaltningen utvecklas med krav på långsiktighet och säkerhet. Datasystem och informationslager utvecklas med brukarnyttan som ledstjärna. I arbetet med att ta fram en GISplattform har man har man fastlagt följande komponenter eller delprojekt: kravspecifikation upphandling, info-nav skisseras/konstrueras, standardisering av data, grundläg- 14

15 OFFENTLIGA AFFÄRER # AVSNITT GIS/GIT Alexander Price, Österåkers kommun gande karta, grundläggande register, specifikation av GIS-tjänster, gemensamma analyssystem, gemensamt tittskåp samt översyn av mobilt GIS. Från data och teknik till integrationstjänster I Österåkers kommun har det i den politiska ledningen sedan länge funnits en uttalad vilja att skapa förutsättningar för en effektiv integration av geodata vid utveckling av förvaltningen. Idag när vision börjar bli verklighet kan man kanske säga att det handlar om att skapa geografiska webbtjänster för integration mellan olika verksamheter. Det var också rubriken - dock med tillägget var börjar man? - när Alexander Price presenterade utvecklingsarbetet i kommunen. I mitten av nittiotalet tog man fram grundkomponenter i from av digital primärkarta, ekonomisk karta och ortofoto över kommunen. Då formade man också en styrgrupp med representanter från den tekniska förvaltningen, mät- och IT-avdelningarna. Med långsiktigt perspektiv beslöt man att arbeta stegvis och behovsrelaterat och naturligtvis med respekt för förändringsprocessen och behovet av intern kunskapsuppbyggnad. Ett kartfönster med komponenterna fastigheter, ortofoto och primärkarta gav de första tjänsterna, med möjlighet att söka fastigheter, lagfartsägare och kommuninnevånare. År 2002 genomförde man en GIS Intro dag, för att informera om arbetet och förvaltningarnas möjligheter. Vi vänd oss i första hand till förvaltningschefer, personer med strategisk roll i förvaltningen och politiker. Vi fick ett mycket gott gensvar och kommer att fortsätt med likande aktiviteter, berättar Alexander Price. Idag har man en omfattande GISrelaterad verksamhet. I kartfönstret finns ett tiotal tjänster och geodata är integrerat i funktioner inom förvaltningarna/enheterna för bygg, plan, exploatering/teknik/mät, miljö och hälsa, vård och omsorg samt barn och ungdom. Två heltidsanställda arbetar bland annat med att vidareutveckla och etablera datastrukturen, standarder för nätdriftsrelaterd data, ArcCadastre och nya mät- och CAD-program. Vilka faktorer ligger då bakom det framgångsrika GIS-arbetet? Främst beror det nog på att vi genomgående haft förståelse från beslutsfattarna samt att vårt stora digitala kartutbud hjälpt oss att kunna erbjuda många tjänster. Vi sitter också centralt och sorterar direkt under kommunstyrelsen och har stöd från IT-avdelningen. Genom budgeten har vi ett fast årsanslag att disponera. Vi delar också hus med beställare och användare och arbetar dessutom med att marknadsföra vårt arbete och de tjänster vi kan erbjuda. Vi tar inte heller betalt för interna tjänster och det bidrar naturligtvis till att vi har stöd från förvaltningarna. De främsta hindren är de vanliga svårigheter med kopplingar och andra tekniska hinder samt resursbrist. Vi har inte haft någon fastlagd strategi, men genom styrgruppen och eftersom GIS betraktas som en förvaltningsfråga kan vi göra fortlöpande interna prioriteringar och kan således arbeta flexibelt, relaterat till engagemang och aktuella behov i förvaltningarna. Det har bidragit till att öka förtroendet för vårt arbete. Ett samordnat GIS-system Är det lättare att skapa gräns- och förvaltningsöverskridande GIStjänster i en liten kommun? Den frågan hade Karl Sjölin, teknikchef och GIS-samordnare i Sölvesborgs kommun, fått i uppdrag att belysa, med erfarenheterna från införandet av ett samordnat GIS-system i Sölvesborg som referensram. Sölvesborg har innevånare. Följande mål och förutsättningar har varit vägledande i arbetet: Systemet skall kunna hantera kommunens behov av kartförsörjning och integrera/samordna förvaltningars/enheters geodata. Det skall vara fysiskt tillgängligt för alla handläggare och enkelt att använda, också för55 +. Vidare skall det vara ekonomiskt försvarbart och utbyggbart. Vi har arbeta med GIS-projektet som en samlad aktivitet direkt under kommunstyrelsen och det har naturligtvis betytt att projektet fått starkt stöd. Vår kommunlicens för verksamhetsstödet GEOSCEMA har I projektgruppen finns personer med GISkompetens från alla förvaltningar. också bidragit till att vi lättar fått acceptans under genomförandet, eftersom det således inte utgår några licenskostnader på handläggarenivå. Med en gemensam databas är all lägesbunden information tillgänglig i utredningar och beslut. En annan viktig förutsättning är att ha resurser och koncept för att kunna erbjuda en individanpassad, effektiv utbildning, sammanfattar Karl Sjölin. I systemet ingår GIS-hörnpelarna karta, fastigheter, befolkning samt gata, väg och adresser. Systemet och tjänsterna skall utöver kommunen även betjäna de kommunala bolagen, miljöförbundet och räddningstjänstförbundet. Vår strategi är att stegvis bygga upp systemet och så snabbt som möjligt erbjuda tjänster med lättförstålig användarnytta. Man skall helst inte behöva ändra invanda arbetsrutiner och direkt kunna inse se att man får bättre och tidsbesparande beslutsunderlag. Vi har sett hur sambandet mellan förvaltningarna tydliggörs och stärks och även att det nu finns en spontan efterfrågan på fler och mer avancerade GIS-tjänser. Så i det avseendet har det gått bra. Den mest krävande uppgiften är faktiskt att skapa korrekta basdata, där borde myndigheterna kunna gör betydligt mer. Karl Sjölin presenterade också en kalkylt över kostnaden för utveckling och användning av GIS-tjänsterna. Inklusive programlicenser, GDS-kartdata, insamling och förädling/uppdatering av egna kartdata, fastighetsinformation, befolkningsuppgifter och adresser samt GIS-samordning slutade notan på 45/kr per kommuninnevånare och år. Till detta skall läggas kostnaden för förvaltningarnas egen datahantering, men den skall ju knappast föras på GIS-kontot. Kalkylen väckte stort intresse men några relevanta jämförelsetal kände seminariedeltagarna inte till. Frågan om nytto- kostnads- och finansieringsaspekter belystes också i en annan presentation med utgångspunkt från arbetet inom Stockholm Vatten. Mera om det i nästa nummer av Offentliga Affärer, där vi också skall ge ta upp några aktuella förhållanden från Gävles horisont, vilka också presenterades under seminariet. Kent Mossheden Alla språktjänster på ett och samma ställe Erfarenhet av offentlig sektor sedan 1969 Semantix är den givna samarbetspartnern för alla språkbehov. Vi översätter, tolkar, språkgranskar och utbildar. Hör av dig till oss för att få veta mer! Översättning: Språkvård och utbildning: Tolkning:

16 JURIDIK OFFENTLIGA AFFÄRER # Inordnandet av NOU i Konkurrensverket ett steg i rätt riktning Beslutet att inordna Nämnden för offentlig upphandlings (NOU) verksamhet i Konkurrensverkets (KKV) syftar till att förstärka tillsynen över lagen om offentlig upphandling (LOU). För att syftet skall kunna uppnås bör KKV, på motsvarande sätt som KKV utövar tillsyn över konkurrenslagen (KL), ges kraftfulla verktyg för att tillse att LOU efterlevs. Därmed skulle inte enbart leverantörerna kunna verka för LOUs efterlevnad utan KKV skulle självt kunna ingripa mot upphandlingsstridiga beteenden som leverantörer inte nödvändigtvis är bäst lämpade att upptäcka och stävja, t ex otillåten direktupphandling. LOU är precis som KL en offentligrättslig lagstiftning som har till syfte att säkerställa att skattebetalarna får mesta värde för pengarna. Enskildas möjligheter att utöva tillsyn över lagstiftningen, s k private enforcement, kan komplettera med aldrig ersätta tillsyn och ingripande från myndigheterna. En tillsynsmyndighet med sanktionsmöjligheter kan sannolikt också bidra till att en enhetligare praxis skapas vilket i sin tur leder till ökad rättssäkerhet och på sikt möjligen färre domstolsprocesser menar jur. kand. Peter Forsberg, verksam vid specialistgruppen för offentlig upphandling, Advokatfirman Vinge i Stockholm. Peter Forsberg, jur. kand. Advokatfirman Vinge Den första september i år är det tänkt att NOU skall ha inordnats i KKV. Tanken på att sammanföra myndigheterna som båda, låt vara på olika sätt, skall verka för ökad konkurrens är inte ny utan har föreslagits i en rad tidigare utredningar (t ex SOU 1999:139 Effektivare offentlig upphandling För fortsatt välfärd, trygghet och valfrihet, SOU 2001:31 Mera värde för pengarna, SOU 2002:115 Skärpning gubbar! Om konkurrensen, kvaliteten, kostnaderna och kompetensen i byggsektorn samt SOU 2004:47 Näringslivet och förtroendet). Dessa utredningar har även betonat vikten av att tillsynen på upphandlingsområdet stärks och att tillsynsmyndigheten ges mer muskler. Som ett led däri har bl a tidigare föreslagits en rätt för tillsynsmyndigheten att föra talan om marknadsskadeavgift i domstol för allvarligare överträdelser av LOU. Regeringens beslut anger också väntade samordningsvinster på grund av de i stora delar överensstämmande syften som KL och LOU har som ett av skälen för en sammanslagning. Det komplicerade regelsystemet rörande offentlig upphandling, med nya EG-direktiv innehållande materiella regler och planerade nya direktiv rörande rättsmedel, väntas även kräva mer resurser och en starkare organisation. NOUs kansli, som svarar för den löpande, dagliga verksamheten, omfattar idag knappt 10 anställda vilket gör NOU både till en resursknapp och bräcklig myndighet. Så har NOU inte heller några egentliga verktyg för att utöva en verkningsfull tillsyn över LOU. NOU kan förvisso begära upplysningar från upphandlande enheter som dessa i sin tur är skyldiga att tillhandahålla men NOU kan varken fatta några sanktionerade beslut eller på annat sätt, t ex genom att väcka talan i domstol, utverka några kännbara påföljder för att korrigera upphandlingsstridiga beteenden. Detta är anmärkningsvärt med tanke på den offentligrättsliga karaktär som LOU har. NOUs tillsyn inskränks i praktiken till att upplysa om lagstiftningen samt dess tolkning och tillämpning i största allmänhet samt i enskilda fall. Enskilda har dock tillerkänts rättsmedel genom en möjlighet för leverantörer att begära överprövning i förvaltningsdomstol med möjlig följd att en upphandling skall rättas eller göras om samt en I jämförelse med NOU har KKV betydligt större möjligheter att agera för att utöva tillsyn över KL. 16

17 OFFENTLIGA AFFÄRER # JURIDIK AVSNITT Den första september i år är det tänkt att NOU skall ha inordnats i KKV. Kapital skall vårdas med omsorg. möjlighet att väcka skadeståndstalan i allmän domstol med möjlig följd att skadestånd utdöms för den skada en upphandlande enhets överträdelse av LOU orsakat leverantör. Domstolsverkets statistik visar tydligt att betydelsen av rättsmedlen ökar. Antalet överprövningsmål har ökat kraftigt under de senaste åren. År 2000 var antalet inkomna mål i länsrätterna 113 mot 343 år 2002, 1124 år 2004 och år 2006, enligt statistik som NOU insamlat från domstolsverket. Det finns säkert flera anledningar till den kraftiga ökningen av antalet överprövningsmål. LOU trädde i kraft redan 1994 men lagens tillämpning i domstolarna under de första åren var klart begränsad vilket knappast bidrog till att någon rik praxis skapades. Först genom införandet av tiodagarsfristen 2002, enligt vilken upphandlande enheter måste kommunicera sitt tilldelningsbeslut tio dagar innan upphandlingen får avslutas, gavs leverantörer en faktisk möjlighet att begära överprövning. Innan lagändringen 2002 informerades anbudsgivare om vem som tilldelats avtal i en upphandling efter att avtal ingåtts varvid upphandlingen avslutats och möjligheten att begära överprövning upphört. En annan, och ännu viktigare anledning, kan säkert vara att LOUs portalparagraf utgörs av en generalklausul, principen om affärsmässighet. Generalklausuler ger domstolar ett visst utrymme för skönsmässig bedömning i det enskilda fallet vilket leder till att lika fall kan bedömas olika av olika domstolar, dvs praxis blir ganska spretig (KKV har nyligen tagit initiativ till en effektivare domstolsstruktur, se KKVs skrivelse till finansdepartementet, Dnr 656/2006, ) och domarna är inte alltid så utförligt motiverade. Antalet vägledande avgöranden från överinstanserna är alltjämt förhållandevis begränsat. I jämförelse med NOU har KKV betydligt större möjligheter att agera för att utöva tillsyn över KL. KKV kan bl a ålägga företag att upphöra med överträdelser av KLs primära bestämmelser, förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete och förbudet mot missbruk av dominerande ställning. Sådana ålägganden kan meddelas vid vite och kan, om det finns särskilda skäl, meddelas för tiden till dess att frågan slutligt avgjorts, dvs interimistiskt. På talan av KKV kan domstol även utdöma konkurrensskadeavgift för uppsåtliga och oaktsamma överträdelser av de ovan nämnda förbuden. Enskilda företag som berörs av överträdelser kan, om KKV beslutar att inte meddela åläggande i visst fall, väcka talan vid domstol som kan meddela sådant åläggande. Därutöver kan domstol utdöma skadestånd av företag för den skada som företagets överträdelser orsakat. För att utreda och säkra bevis för överträdelser kan KKV, efter ansökan och beslut av domstol, genomföra platsundersökningar och KKV har, som ett verktyg för sin utredande verksamhet, en särskild tips- och klagomålsfunktion öppen för allmänheten. KKV har således, vad gäller tillsynen över KL, betydligt mer muskler än vad NOU har och även erfarenhet av att använda dem. Genom ett inordnande av NOU i KKVs verksamhet kan säkert samordningsvinster realiseras i en starkare organisation. Men därutöver både kan och bör nytta dras av KKVs erfarenhet av att utreda och fatta sanktionerade beslut. Det finns förvisso inget självändamål i att en myndighet skall säkra efterlevnaden av en lagstiftning om andra, dvs i LOUs fall leverantörerna, kan väntas göra detta. Vissa typer av upphandlingsstridiga beteenden, t ex otillåten direktupphandling som alltjämt synes vara ett av de största problemen vad avser efterlevanden av LOU, är dock inte leverantörer nödvändigtvis bäst lämpade att upptäcka och stävja. Sådana typer av överträdelser är en tillsynsmyndighet bättre lämpad att beivra. Ett inordnande av NOU i KKVs verksamhet är därför ett steg i rätt riktning. För att det uttalade målet, en förstärkt tillsyn över LOU, verkligen skall uppnås bör dock KKV ges kraftfulla verktyg för att sanktionera överträdelser av LOU. Peter Forsberg Inte härdas med risker. SGP Svenska Garantiprodukter AB är ett oberoende finansföretag med affärsidé att utveckla och marknadsföra strukturerade garantiprodukter, främst mot svenska institutionella placerare. Vi står under Finansinspektionens tillsyn. Läs mer om företaget på eller kontakta oss på för mer information. 17

18 AVSNITT LEDARSKAP OFFENTLIGA AFFÄRER # Självförtroende en bristvara Det krävs självförtroende för att ställa sig framför en publik. Alla, från jag kan inte till estradörer som chefer, lärare och skådespelare, behöver lära sig tala inför grupp. Att tala naturligt utan att agera kräver sin man och kvinna. Även om man vet att det man ska säga är viktigt, finns det människor som hellre försvinner genom ett hål golvet, än säger något offentligt. Den största tjänsten en chef kan göra en medarbetare är att skicka alla som inte vågar tala inför grupp på utbildning. Jag älskar de personerna som bestämt hävdar att de aldrig kommer att ställa sig inför grupp. De som är vettskrämda är de som åstadkommer de allra bästa presentationerna. Och det är en sån kick att se hur deras självkänsla växer, när de upptäcker att de kan, säger Gösta Palmqvist, vid Inlär i Väst AB. Förutsättningarna i arbetsvärlden skiftar fort, i detta ryms både stora svårigheter och många möjligheter. Eftersom projektledning och kommunikation får en allt mer central roll på arbetsplatserna, krävs att personalen utvecklas och anpassar sig till de nya förhållandena. Det klarar bara en trygg människa. Vägen till trygghet för individen heter ständigt lärande och flexibilitet. På en rörlig arbetsmarknad kommer alla att ställas inför situationer där man måste kunna tala för sin kunskap och sina idéer. Inlär i Väst AB är ett företag som kompetenshöjer ledare och medarbetare, speciellt inom personlig utveckling och effektivitet. Företaget, som har tränat över personer i muntlig framställan, representerar varumärket VDN-LEDAREN. VDN står i detta fall för Värde, Design och Nätverk och har underrubriken Gör allt möjligt, i dubbel bemärkelse. VDN-LEDAREN är ett nätverk av partners. Den inre kretsen har specialistkompetens och är virtuell. Den består av funktioner för personlig utveckling, ledarskap, försäljning, pedagogik och mellanmänskliga relationer. De som ingår i nätverket har var och en sitt eget fokus och agerar vid behov som projektledare. Den yttre kretsen deltar på uppdragsnivå för att tillföra spetskompetens inom nischade områden som EUmål, rekrytering, stress, utbrändhet, massage, avslappning och balanserad styrning. Det intressanta med ett virtuellt nätverk är att det ger oss den paradoxala möjligheten att bli bredare genom att bli smalare och vi kan skaffa oss mer muskler genom att banta. För att inte tala om vad det ger när det gäller utvecklingskraft, förändringsbenägenhet och ekonomiskt utbyte, säger Gösta Palmqvist. Inlär i Västs pedagogik bygger på träning genom upplevelse. Det ger erfarenhet och färdighet. Och gör att komfortabla zonen växer, det vill säga att det område där vi känner trygghet utökas varje gång vi antar en utmaning och lyckas. Det är så självförtroende och självtillit utvecklas. Med positiv förstärkning skapas resultat och trygghet som leder till en positiv utvecklingsspiral. Det kan verka märkligt att lärare och skådespelare behöver träna sig i presentationsteknik, men de har oerhört svårt att gå utanför rollen. För många lärare är det en att behöva tala inför andra lärare. Och skådespelare manus ska vi inte tala om, säger Gösta Palmqvist. En annan sida av myntet är, att inom offentlig förvaltning blir det allt vanligare personalen behöver göra presentationer och intervjuas av media. För det ändamålet har Inlär i Väst en särskild träning i presentationsteknik med videofilmning och konstruktiv återkoppling av två professionella coacher. Målsättningen med utbildningen är att bli medveten om styrkor och mindre starka sidor, att träna i att skapa engagemang och att hantera pressade framträdanden. Vi tränar till personlig trygghet stället för anpassning till media. Vi tar tjuren hornen och hanterar de svåra frågorna konkret, berättar Gösta Palmqvist. Ingrid Saarva TACK FÖR FÖRTROENDET Vi är stolta över att ha fått förtroendet att i framtiden kunna förse statliga myndigheter och verk med hundratals duktiga specialister inom IT, Ekonomi, Information och Administration. Poolia är vald som leverantör inom Arbetsmarknadsstyrelsens Personaluthyrningstjänster. För att läsa mer om avtalet gå in på Rekrytering och uthyrning av kvalificerad personal. Poolia är ett auktoriserat bemanningsföretag. 18

19 OFFENTLIGA AFFÄRER # LEDARSKAP AVSNITT Du kan bli en minneskonstnär Minns att namn är viktiga! De är relationsskapare nummer ett, och hur du minns dem visar om du har den främsta ledaregenskapen I dag talar man mycket om utbrändhet och stress. Hur skulle det förändra vår situation om vi kom ihåg bättre? Vad gör det för din självtillit och ditt självförtroende om ditt minne inte sviker dig? De som känner sig komfortabla med att tala inför grupp, är de som kommer ihåg vad de ska säga. Det är lättja att inte försöka komma ihåg. Det är mer en attitydfråga än minnesteknik, hävdar Gösta Palmqvist vid Inlär i Väst AB. Då menar han inte bara att minnas namnet på dem man senast hälsade på, utan över huvudtaget. Motorn för att minnas finns i form av hjärnkapacitet. Men hjärnan minns inte i bokstäver och siffror, utan minnesintrycken lagras i form av bilder och känslor. Hjärnan kan inte heller skilja på vad som är sant och falskt, den lagrar det som vi i princip motiverar den att förvara. Det är därför mental träning kan fungera. Trots intensiv forskning förstår vi endast lite av hur hjärnan fungerar. Troligtvis använder vi bara 10 procent av vår kapacitet. De senaste rönen är mycket intressanta. De visar bland annat att hjärnan förnyas med nya celler och att nya vägar kan byggas upp efter skada. Vad kan motivera? Att ha motiv är att ha orsak. Bestäm dig för att det som du ska minnas är viktigt och sätt in det i ett sammanhang. Vad ger hjärnan orsak att komma ihåg? Bilder och känslor fungerar som födoämne för hjärnan och har samma effekt som kardborrband ju fler krokar eller ingångar desto lättare blir det att minnas. Som krokar fungerar rörelse, känslor, synintryck som färg, form och struktur, ljud, smak, doft och/eller känsel, förklarar Gösta Palmqvist. Hur gör man? Hjärnan har flera minnessystem. Handlingsminnet, rörelseminnet är det som utvecklas först och som man, genom att gestikulera och röra på sig, kan ta hjälp av för att minnas kunskaper och händelser som ingår i andra minnessystem. Omedvetet kommer vi ihåg många saker, ofta är de minnena associerade med starka känslor som rädsla eller lycka. Om vi på medveten nivå ska komma ihåg, måste vi spela på många av sinnena samtidigt. Tänk dig ett tillfälle när du hör en persons namn. Hur gör du då? Det sätt du använder är minnestekniken. Det värsta är att ofta hör man inte ens namnet. Då gäller det att fråga om tills man uppfattar det, man kanske till och med måste be om stavningen. Be om visitkort och gör som österlänningen studera det och gör eventuellt en notering på det. Vanliga sätt för att minnas är att visualisera och associera personen heter likadant som någon bekant, herr Örnklo kanske har örnnäsa och ett kloliknande handslag. För att underlätta för den som vill minnas mitt namn, berättar jag att jag fått mitt namn efter guden Ing och att ett av mina intressen är ridning. (Egentligen betyder namnet Ings älskade lans.) Efternamnet är lite besvärligt att uppfatta för svenska öron, född Jansson och senare via Estland, begåvad med det ungerska namnet som betyder utter, blir de flesta förvånade att det var så enkelt! Vill du bli ihågkommen hjälp till! Hur minns man bra idéer? När du är avslappnad och gör andra saker, exempelvis kör bil, får du lätt bra idéer. Du har inte möjlighet att skriva ned dem, viljan finns att komma ihåg idéerna vid tillfälle, men inte tekniken. Du vet att det var 5 saker men minns bara 3.Lösryckta bilder underlättar inte för minnet. Det behövs ett kitt, den så kallade berömda röda tråden, för att alla delar ska falla på plats. För att hålla ihop bilderna måste de ha ett sammanhang. Ett sätt är att bygga så kallade minnesstaplar. På en stor gul ryamatta står en vit Ford Mercury. I bilen sitter den undersköna Venus med en jordkoka i sitt blonda hår. På jordkokan springer ett marsvin som har en stor skylt i gapet. På skylten står DJUPET. Det ryker om skylten, för den är svedd av en låga som kommer från en raket som det står SATURNUS på med stora bokstäver. Längst upp på raketens noskon balanserar en kokande gryta. På grytan står det Uran med blinkande bokstäver. I grytan sitter havsguden Neptunus med en treudd i handen. Spetsad på treudden är seriehunden Pluto och i Plutos svans är en iskub fastfrusen. När du kan den här stapeln, kan du också solen och planetsystemet i rätt inbördes ordning. Även om målet inte är att bli minneskonstnär, kan det ibland vara nödvändigt att minnas lösryckta saker. Ett sätt är att använda sig av rim i kombination med bilder. Den här tekniken kan användas för spontana, lösryckta saker när man inte har tid att bygga färdiga bilder. Ett spett, två tå, tre träd, fyra lyra osv. För att komma ihåg att handla mjölk, bröd, ost och tomater på väg hem, visualiserar du ett spett drivet genom ett mjölkpaket, två ett bröd balanserande på en tå, tre ett träd översållat av ostar och fyra ta lyra med en tomat. Ju absurdare och mer överdrivna du kan göra bilderna desto lättare blir det att minnas sakerna. Med lite övning kan man minnas ett obegränsat antal saker. Det förefaller magiskt hur man kan minnas sakerna i ordning framlänges, baklänges eller helt slumpvis. Det är egentligen en enkel teknik som vem som helst kan tillägna sig med lite vilja och träning, säger Gösta Palmqvist som själv är virtuos på området. Bra minne ger självförtroende Grunden för självförtroende är att få fram budskapet och veta att man inte kommer av sig. När Gösta Palmqvist tränar personer att tala inför grupp använder han samtliga dessa metoder för att de ska minnas början, slutet och kunna hålla den röda tråden. Man måste brinna för att kunna bli utbränd, men källan till utbrändhet är, förutom känslan av att inte räcka till, ofta bristande självförtroende. Hjärnans förmåga att registrera bilder och känslor utnyttjas i mental träning i skepnad av visioner. Eftersom hjärnan inte kan skilja på sant och falskt, så kan du skapa en situation som för ditt logiska tänkande inte är sann nu, men kan bli det i framtiden. Genom detta kan man intala sig själv att egentligen är ingenting omöjligt och därmed möjliggöra positivt tänkande. Kontentan är att det du kan tänka dig går att åstadkomma och du får en kreativ tillvaro. Pessimisterna har aldrig upptäckt stjärnornas hemligheter, seglat till okända land, eller öppnat nya himlar för den mänskliga anden, sade Helen Keller. Föreligger det någon risk att huvudet blir fullt av bilder? Troligtvis inte, för ju mer vi lagrar desto mer minns vi. Alla har vi väl lagt något viktigt, nycklar eller dylikt på ett säkert ställe. Om du lägger dem där till musik och engagerande bilder, så slipper du uppleva att de försvinner i svarta hål. Ingrid Saarva 19

20 MILJÖ OFFENTLIGA AFFÄRER # Miljövänligt tänkande i alla led I takt med den växande miljömedvetenheten och ökade insikten om klimathotet, inser många idag hur allt hänger ihop. Det går inte längre att utesluta det ena från det andra. - Vi är beroende av att våra leverantörer tar fram miljömärkta produkter, säger Peter Nordborg ansvarig för offentlig upphandling vid Gullbergs Kontorscenter AB. Sedan 2005 är Gullbergs Kontorscenter AB kvalitets och miljöceritfierade enligt kvalitetsstandarden ISO 9001 respektive miljöstandarden ISO I det kontinuerliga arbetet med miljö- och kvalitetsfrågor har de ställt upp en rad mål samt tagit fram en policy. Miljömedvetenhet genomsyrar hela organisationen med fokus på god kvalitet. De erbjuder marknaden ett komplett sortiment av kontorstillbehör, ett sortiment som hela tiden förbättras. Miljövänligt i alla led - Det handlar om att ha ett miljövänligt tänkande i alla led, alltifrån hur produkten tas fram till hur den levereras, fortsätter Peter Nordborg, när han beskriver bland annat om Pilot och hur Begreenpennor är tillverkade. Den återvunna plasten är lika konkurrensmässig och har samma höga kvalitet som den vanliga plasten. Årets företag i Ängelholm 2006 Ängelholms kommun utsåg Gullbergs Kontorscenter AB till Årets företag 2006.Kommunstyrelsens arbetsutskott fastställde utmärkelsen den 31 januari Juryns motivering löd: Gullbergs är ett företag som uppvisar en strålande utveckling, såväl volymmässigt som geografiskt. Idag är företaget etablerat på sju ställen i Sverige med huvudkontoret i Ängelholm. Strategin med att tillhandahålla kompletta kontorskoncept, till såväl mindre som större kunder, är framgångsrik. Företagets ledning och personal är ungdomlig och entusiastisk, vilket innebär att den framtida expansionen ter sig spännande. Tina Lundberg Peter Nordborg. Foto: Cornelia Schmidt. Medicinera med möbler! I 40 år har vi fört en dialog med dig som verkar inom äldreboendet, vårdsektorn och den offentliga miljön. Inom detta segment samarbetar vi med Skandiform, NC Möbler och andra ledande leverantörer. De samlade erfarenheterna har medfört att vi erbjuder möbler med många fördelar, t ex hjul med tippskydd, inkontinensskydd, avtag- och tvättbar klädsel, steglöst ställbara sitsar och ryggar. Allt för att ni ska kunna göra det ni är bäst på: Vårda människor. Välkommen till ett av våra 53 inredningshus eller besök 20

Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET

Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET 1 Kom ihåg!» Samarbeta INTE om priser.» Dela INTE upp marknaden.» Utbyt INTE strategiskt viktig information. 2 Du

Läs mer

Anförande av Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom vid konferens i Växjö den 16 april 2009

Anförande av Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom vid konferens i Växjö den 16 april 2009 KKV1000, v1.0, 2009-01-16 2009-04-16 1 (5) Anförande av Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom vid konferens i Växjö den 16 april 2009 Det talade ordet gäller! Välkomna! Det här är mitt första rundabordsmöte,

Läs mer

GIS-strategi. för Nybro kommun. GIS-samordnare Lise Svensson. Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-25

GIS-strategi. för Nybro kommun. GIS-samordnare Lise Svensson. Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-25 GIS-strategi för Nybro kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-25 GIS-samordnare Lise Svensson 2 Inledning Bakgrund Geografiska informationssystem, GIS, används idag av de flesta kommuner, organisationer,

Läs mer

Principer för kommunala insatser på bredbandsområdet

Principer för kommunala insatser på bredbandsområdet Principer för kommunala insatser på bredbandsområdet En sund konkurrens leder till att varor och tjänster utvecklas gynnsamt för konsumenterna. Detta gäller även bredbandsmarknaden. Dan Sjöblom, generaldirektör

Läs mer

2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008. Konkurrensverket 103 85 Stockolm

2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008. Konkurrensverket 103 85 Stockolm 2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008 Konkurrensverket 103 85 Stockolm Nuteks förslag till åtgärder för bättre konkurrens i Sverige Verket för Näringslivsutveckling, Nutek, har av Konkurrensverket

Läs mer

Riktlinjer för upphandlingar och inköp i Härnösands kommun

Riktlinjer för upphandlingar och inköp i Härnösands kommun 2012-10-19 Sidan 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Riktlinjer för upphandlingar och inköp i Härnösands kommun Förutsättningar Härnösands kommun (kommunen) bedriver en verksamhet vars tyngdpunkt ligger

Läs mer

Offentlig upphandling en koloss på lerfötter

Offentlig upphandling en koloss på lerfötter Offentlig upphandling en koloss på lerfötter Offentliga upphandlingar i Sverige uppgår till hisnande 500 miljarder SEK per år innebärande 20 % av Sveriges BNP och ca 55 000 SEK per svensk invånare. Antalet

Läs mer

STOCKHOLMS STADS UPPHANDLINGSPOLICY

STOCKHOLMS STADS UPPHANDLINGSPOLICY Kommunfullmäktige Beslutsdatum 2007-03-26 Reviderad 2014-02-17 Sida 1 (6) Dokumentets mottagare, förvaltning och uppföljning Detta dokument vänder sig till dem som fattar beslut i inköps- och upphandlingsfrågor

Läs mer

Strategiska förutsättningar

Strategiska förutsättningar ska förutsättningar De statliga myndigheterna är regeringens redskap för att realisera riksdagens och regeringens beslutade politik. Verksamhetsstyrningen av myndigheterna utgår från den av riksdagen beslutade

Läs mer

Översyn av den upphandlingsjuridiska kompetensen inom landstingsstyrelsens förvaltning

Översyn av den upphandlingsjuridiska kompetensen inom landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsstyrelsens förvaltning Koncernledningens stab Chefsjuristen Anne Rundquist TJÄNSTEUTLÅTANDE 2006-01-11 Översyn av den upphandlingsjuridiska kompetensen inom landstingsstyrelsens förvaltning Ärendet

Läs mer

Riktlinjer för upphandling och inköp

Riktlinjer för upphandling och inköp Riktlinjer för upphandling och inköp Dnr ks 09/127 Riktlinjer för upphandling och inköp Ånge kommunkoncern Antagen av kommunstyrelsen 2010-02-02, 14 841 81 Ånge kommun tel 0690-250 100 e-post ange@ange.se

Läs mer

POLICY Ett uttalande i generella ordalag Som beskriver ett önskvärt beteende

POLICY Ett uttalande i generella ordalag Som beskriver ett önskvärt beteende POLICY Ett uttalande i generella ordalag Som beskriver ett önskvärt beteende Antagen av Kommunstyrelsen 2007-05-21, KS 117 Inledning För att verksamheten i kommunen skall fungera och servicenivån till

Läs mer

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på?

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Karlstad den 9 december 2014 Birgitta Laurent 1 Offentlig upphandling Offentlig sektor köper varor, tjänster och byggentreprenader för 500-600

Läs mer

Den goda affären. - en strateg i för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12)

Den goda affären. - en strateg i för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12) Den goda affären - en strateg i för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12) Utvärdera offentlig upphandling ur ett ekonomiskt och samhällspolitiskt perspektiv samt föreslå förbättringsåtgärder Förbättra

Läs mer

Ifrågasatt konkurrensbegränsning gällande kommunal bredbandsverksamhet Växjö Energi AB

Ifrågasatt konkurrensbegränsning gällande kommunal bredbandsverksamhet Växjö Energi AB KKV1004, v1.1, 2010-05-05 BESLUT 2010-12-15 Dnr 377/2010 1 (6) Växjö Energi AB Box 497 352 41 VÄXJÖ Ifrågasatt konkurrensbegränsning gällande kommunal bredbandsverksamhet Växjö Energi AB Konkurrensverkets

Läs mer

Nya och ändrade sanktioner i upphandlingslagstiftningen m.m.

Nya och ändrade sanktioner i upphandlingslagstiftningen m.m. Nya och ändrade sanktioner i upphandlingslagstiftningen m.m. Nya sanktioner i upphandlingslagstiftningen föreslås träda i kraft under mitten av 2010. De nya reglerna innebär bland annat att en avtalsspärr

Läs mer

Konkurrensverkets platsundersökningar

Konkurrensverkets platsundersökningar Konkurrensverkets platsundersökningar Om du vill ha informationen i ett alternativt format, som till exempel på lättläst svenska, punktskrift eller inläst på kassett/cd, kontaktar du Konkurrensverket via

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Konkurrensverkets uppgifter och organisation

Konkurrensverkets uppgifter och organisation Konkurrensverkets uppgifter och organisation 1 2 Om du vill ha informationen i ett alternativt format, kontakta Konkurrensverket via e-post konkurrensverket@kkv.se eller via telefon 08-700 16 00. Oktober

Läs mer

Anförande av Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom vid konferens i Luleå den 2 juni 2009

Anförande av Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom vid konferens i Luleå den 2 juni 2009 2009-06-02 1 (6) Anförande av Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom vid konferens i Luleå den 2 juni 2009 Det talade ordet gäller! Välkomna! Det här är det sjunde mötet som Konkurrensverket genomför

Läs mer

Budgetunderlag 2016 2018 för. Upphandlingsmyndigheten. Dnr Fi S 2014:19/2015/9 2015-03-04

Budgetunderlag 2016 2018 för. Upphandlingsmyndigheten. Dnr Fi S 2014:19/2015/9 2015-03-04 Dnr Fi S 2014:19/2015/9 2015-03-04 Utredningen om inrättande av Upphandlingsmyndigheten S 2014:19 Budgetunderlag 2016 2018 för Upphandlingsmyndigheten I enlighet med förordning (2000:605) om årsredovisning

Läs mer

Ägardirektiv ALMI Företagspartner Stockholm Sörmland AB

Ägardirektiv ALMI Företagspartner Stockholm Sörmland AB 1 (2) Landstingsstyrelsens förvaltning Tillväxt, miljö och regionplanering TJÄNSTEUTLÅTANDE 2012-10-29 LS 1209-1261 Handläggare: Roland Engkvist Landstingsstyrelsens arbetsutskott Ägardirektiv ALMI Företagspartner

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE. Offentlig upphandling quo vadis? Rättsområde: Författare: Offentlig upphandling Emma Johannesson & Sara Karlsson Datum: 2012-08-28

GWA ARTIKELSERIE. Offentlig upphandling quo vadis? Rättsområde: Författare: Offentlig upphandling Emma Johannesson & Sara Karlsson Datum: 2012-08-28 GWA ARTIKELSERIE Titel: Offentlig upphandling quo vadis? Rättsområde: Författare: Offentlig upphandling Emma Johannesson & Sara Karlsson Datum: 2012-08-28 Dåliga upphandlingar, brister i äldreomsorgen,

Läs mer

Nyhetsbrev december 2011

Nyhetsbrev december 2011 Nyhetsbrev december 2011 2011 - fokusering och tillväxt i en turbulent omvärld Då Tord Schultz skrev VD-ordet i vårt nyhetsbrev i december 2010 anade ingen att 2011 skulle bli ett år med den dramatiska

Läs mer

Lagstiftning och reglering - Ett år med den nya konkurrenslagstiftningen

Lagstiftning och reglering - Ett år med den nya konkurrenslagstiftningen Lagstiftning och reglering - Ett år med den nya konkurrenslagstiftningen Advokat Kaisa Adlercreutz MAQS Law Firm Advokatbyrå 2011-03-22 Konfliktlösningsregeln - bakgrund Kommuner, landsting och staten

Läs mer

Konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet. så fungerar reglerna i konkurrenslagen

Konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet. så fungerar reglerna i konkurrenslagen Konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet så fungerar reglerna i konkurrenslagen Utdrag ur konkurrenslagen (SFS 2008:579) 3 kap. konkurrenslagen (SFS 2008:579) 27 Staten, en kommun eller ett landsting

Läs mer

Nya konkurrenslagstiftningen - konfliktlösningsregeln

Nya konkurrenslagstiftningen - konfliktlösningsregeln Nya konkurrenslagstiftningen - konfliktlösningsregeln Advokat Kaisa Adlercreutz MAQS Law Firm Advokatbyrå 2010-03-24 Vilka är MAQS? Ledande fullservicebyrå i Östersjöregionen 280 personer med kontor i

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

Nu bildar vi nya Region Örebro län

Nu bildar vi nya Region Örebro län Nu bildar vi nya Region Örebro län LJUSNARSBERG HÄLLEFORS Bra ska bli bättre med ny regionorganisation KARLSTAD 50 LINDESBERG NORA KARLSKOGA E18 ÖREBRO DEGERFORS LEKEBERG KUMLA LAXÅ HALLSBERG ASKERSUND

Läs mer

Riktlinjer för upphandling och inköp

Riktlinjer för upphandling och inköp Riktlinjer upphandling och inköp Dnr Ks 11/159 Riktlinjer för upphandling och inköp Ånge kommunkoncern Antagen av kommunstyrelsen 2011-06-07 110 841 81 Ånge kommun tel 0690-250 100 e-post ange@ange.se

Läs mer

Uppföljning. Granskning av upphandlingsverksamheten

Uppföljning. Granskning av upphandlingsverksamheten Revisionsrapport Uppföljning Granskning av upphandlingsverksamheten Lars Edgren Bakgrund Kommunal sektor inom PricewaterhouseCoopers har fått i uppdrag av revisorerna i Oxelösunds kommun att granska kommunens

Läs mer

Innovationsupphandling utvecklar din verksamhet

Innovationsupphandling utvecklar din verksamhet Innovationsupphandling utvecklar din verksamhet Alla offentliga verksamheter har möjligheter att göra innovationsupphandlingar. Inledning Offentlig sektor upphandlar årligen varor och tjänster för cirka

Läs mer

Ramavtalet i fokus Beställ på rätt sätt Ing-Marie Trygg & Charlotta Martinsson Annelie Gärdmark & Göran Brunberg

Ramavtalet i fokus Beställ på rätt sätt Ing-Marie Trygg & Charlotta Martinsson Annelie Gärdmark & Göran Brunberg Ramavtalet i fokus Ing-Marie Trygg Upphandlingsbolaget Beställ på rätt sätt Ing-Marie Trygg & Charlotta Martinsson Annelie Gärdmark & Göran Brunberg Lagen om offentlig upphandling Gäller den verkligen

Läs mer

Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV

Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV 08.35 09.00 Förvaltningspolitiken Torkel Nyman 09.00 09.25 e-förvaltning Anders Nyström 09.25 09.30 Utvecklingen av Charlotta Eriksson resultatstyrningen

Läs mer

Påstått konkurrensproblem offentlig försäljning av företagshälsovård. Konkurrensverkets beslut

Påstått konkurrensproblem offentlig försäljning av företagshälsovård. Konkurrensverkets beslut KKV1024, v1.1, 2010-05-05 BESLUT 2010-11-24 Dnr 27/2010 1 (6) Räddningshälsan i Stockholm AB Idrottsvägen 4 134 40 Gustavsberg Påstått konkurrensproblem offentlig försäljning av företagshälsovård Konkurrensverkets

Läs mer

Gråa hår av offentlig upphandling?

Gråa hår av offentlig upphandling? Gråa hår av offentlig upphandling? Filipstad den 1 oktober 2015 Birgitta Laurent 1 Offentlig upphandling Regler för offentliga inköp finns sedan lång tid tillbaka. Genom EUmedlemskapet är vi bundna av

Läs mer

Vill du få tillgång till sexhundrafemtio miljarder?

Vill du få tillgång till sexhundrafemtio miljarder? Vill du få tillgång till sexhundrafemtio miljarder? Då ska du annonsera i Offentliga Affärer, tidningen som läses av inköpare/upphandlare, ekonomi-, IT- och verksamhetschefer i hela den offentliga sektorn.

Läs mer

Offentlig upphandling - affärer för miljoner -

Offentlig upphandling - affärer för miljoner - Offentlig upphandling - affärer för miljoner - Åsa Johansson Årlig omsättning Sverige ca 500 miljarder SEK Flen ca 330 miljoner SEK Syfte! Att konkurrensutsätta inköp så att skattemedel används på bästa

Läs mer

Elektroniska inköp steget före e-fakturan. Stora e-upphandlingsdagen 15 maj 2008

Elektroniska inköp steget före e-fakturan. Stora e-upphandlingsdagen 15 maj 2008 Elektroniska inköp steget före e-fakturan Stora e-upphandlingsdagen 15 maj 2008 Bakgrund Politiska mål för e-förvaltning Strategi och nationell handlingsplan Förändringar inom upphandlingsområdet Enhet

Läs mer

BESTÄLLARE. -din guide till avtalen

BESTÄLLARE. -din guide till avtalen BESTÄLLARE -din guide till avtalen VAD ÄR UPPHANDLING? Vi är alla konsumenter och gör dagligen olika val när vi bestämmer oss för vem vi ska handla olika varor eller tjänster av. Kanske väljer vi att alltid

Läs mer

Rapport. Framgångsfaktorer i Swedbanks upphandling av 10 000 bärbara datorer

Rapport. Framgångsfaktorer i Swedbanks upphandling av 10 000 bärbara datorer Rapport Framgångsfaktorer i Swedbanks upphandling av 10 000 bärbara datorer TCO Development, Stockholm, januari 2015 Innehåll Sammanfattning...3 Introduktion...4 Riskanalys av inköp pekar ut IT-produkter...5

Läs mer

Svar på skrivelse från Birgitta Sevefjord (V) gällande Konkurrensverkets redovisning om vårdjättar som misstänks för olagligt samarbete

Svar på skrivelse från Birgitta Sevefjord (V) gällande Konkurrensverkets redovisning om vårdjättar som misstänks för olagligt samarbete HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-08-28 P 13 1 (4) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Thomas Österberg p [XX] Svar på skrivelse från Birgitta Sevefjord (V) gällande Konkurrensverkets redovisning

Läs mer

Upphandling i kommunala bolag

Upphandling i kommunala bolag Revisionsrapport Upphandling i kommunala bolag Halmstads kommun Januari 2009 Bo Thörn Innehållsförteckning INLEDNING 1 UPPDRAG 1 GENOMFÖRANDE 1 RESULTAT 1 KOMMUNENS RIKTLINJER 1 HALMSTADS FASTIGHETS AB

Läs mer

Konkurrens- och upphandlingsproblem i byggbranschen

Konkurrens- och upphandlingsproblem i byggbranschen KKV1000, v1.1, 2010-05-05 2011-09-28 1 (7) Konkurrens- och upphandlingsproblem i byggbranschen Anförande av Dan Sjöblom, generaldirektör Konkurrensverket vid konferens Entreprenadrisker inom bygg och anläggning,

Läs mer

INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Karlskrona kommunkoncern. Antagen av Kommunfullmäktige den 21 mars 2013 39

INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Karlskrona kommunkoncern. Antagen av Kommunfullmäktige den 21 mars 2013 39 INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Karlskrona kommunkoncern Antagen av Kommunfullmäktige den 21 mars 2013 39 2(5) Inledning Karlskrona kommunkoncern (nedan kallad kommunen) köper varor, tjänster och entreprenader

Läs mer

Stora upphandlingar. och små företag. Rapport från Företagarna januari 2011

Stora upphandlingar. och små företag. Rapport från Företagarna januari 2011 Stora upphandlingar och små företag Rapport från Företagarna januari 2011 Innehållsförteckning Inledning... 2 Små företag hindras av stora upphandlingar... 2 Skillnader mellan företagsstorlekar... 3 Länsvisa

Läs mer

Konkurrens på sjysta villkor

Konkurrens på sjysta villkor KKV1000, v1.3, 2011-12-15 2012-11-13 1 (5) Verksstaben Jimmy Dominius 08-7001580 Konkurrens på sjysta villkor Anförande av Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom den 13 november 2012 vid konferensen

Läs mer

Beslut om Ägardirektiv för ALMI Företagspartner Östergötland AB

Beslut om Ägardirektiv för ALMI Företagspartner Östergötland AB BESLUTSUNDERLAG 1/2 Kompetensförsörjning och företagande Malin Thunborg 2015-07-06 Dnr: RUN 2015-257 Beslut om Ägardirektiv för ALMI Företagspartner Östergötland AB Region Östergötland och den nationella

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Foto: Urban Orzolek Arbetsmiljöverket har arbetat med ett mål- och visionsprojektet mellan februari och augusti 2008.

Läs mer

Förstudie inför eventuellt beslut angående upphandling företagshälsovård fortsatt utredning (LS/1644/2012)

Förstudie inför eventuellt beslut angående upphandling företagshälsovård fortsatt utredning (LS/1644/2012) Förslag till beslut Landstingsstyrelsen 1(2) Ledningsstab personal 2013-05-14 Annika Sörensdotter Tfn: 063-147508 E-post: annica.sorensdotter@jll.se Förstudie inför eventuellt beslut angående upphandling

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

Rapport: Så ska EU:s upphandlingsdirektiv implementeras. Foto: Daniel Wadenius

Rapport: Så ska EU:s upphandlingsdirektiv implementeras. Foto: Daniel Wadenius Rapport: Så ska EU:s upphandlingsdirektiv implementeras Foto: Daniel Wadenius Foto: Daniel Wadenius inköpscentraler och dynamiska inköpssystem ska användas. Direktiven anger också att e-upphandling ska

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL AoSu - AFFÄRS- OCH SÄLJUTVECKLING AB. AoSu är ett konsultföretag som tillsammans med sina kunder. Innehåll

VÄLKOMMEN TILL AoSu - AFFÄRS- OCH SÄLJUTVECKLING AB. AoSu är ett konsultföretag som tillsammans med sina kunder. Innehåll sid 1/9 VÄLKOMMEN TILL AoSu - AFFÄRS- OCH SÄLJUTVECKLING AB AoSu är ett konsultföretag som tillsammans med sina kunder identifierar och tydliggör förbättringsbehov samt planerar, genomför och följer upp

Läs mer

Så påverkas leverantörerna av

Så påverkas leverantörerna av Så påverkas leverantörerna av elektronisk upphandling Presentation på e-inköpsdagen Stefan Jönsson 2009-05-12 Vad är tillväxtverket? Nutek (Verket för näringslivsutveckling) lades ned den 31 mars Den 1

Läs mer

IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05

IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05 IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05 IT-Strategi 2004-10-12 2(7) Innehåll 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund...3 2 Intention...3 3 Ledning och ansvar...4 4 Nuläge...5 5 Strategier och

Läs mer

Verksamhetsplan 2015

Verksamhetsplan 2015 Sida: 1 av 7 Dnr: Af-2014/272384 Version: 1.0 Beslutad: 2015-01-16 Verksamhetsplan 2015 Arbetsförmedlingen Mikael Sjöberg Sida: 2 av 7 Innehåll 1. Generaldirektörens inledning och tolkning av Arbetsförmedlingens

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb augusti 2010 Den viktigaste uppgiften för Centerpartiet och Alliansregeringen är att minska utanförskapet och

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter

Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter VERKSAMHETSUTVECKLING FÖRVALTNINGSKUNSKAP CHEFSUTVECKLING KOMPETENSFÖRSÖRJNING Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter Etnisk mångfald 1 ETNISK OCH KULTURELL MÅNGFALD I STATLIGA MYNDIGHETER

Läs mer

Byggherrens roll för innovationer i byggsektorn. Construction Management

Byggherrens roll för innovationer i byggsektorn. Construction Management Byggherrens roll för innovationer i byggsektorn Innovationsbegreppet Innovationsprocess Idé/uppfinning + Utveckling + Implementering = Innovation Innovationer Brett spann på vad innovationer är Radikala

Läs mer

Krav på riktlinjer vid direktupphandlingar

Krav på riktlinjer vid direktupphandlingar Krav på riktlinjer vid direktupphandlingar Direktupphandling får användas om kontraktets värde uppgår till: Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) Högst 505 800 kronor, dvs. högst 28 procent

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till. KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr../..

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till. KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr../.. SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.4.2010 SEK(2010) 414 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN Följedokument till KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU)

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Ombud: Advokaten Andreas Hagen, Advokatfirman Inter, Box 87, 101 21 Stockholm

Ombud: Advokaten Andreas Hagen, Advokatfirman Inter, Box 87, 101 21 Stockholm KKV2023, v1.1, 2010-05-05 BESLUT 2010-12-15 Dnr 402/2010 1 (6) Part Make Up Store AB, org. nr. 556437-6795, Kungsgatan 5, 111 43 Stockholm Ombud: Advokaten Andreas Hagen, Advokatfirman Inter, Box 87, 101

Läs mer

Offentlig upphandling i ett biblioteksperspektiv Vilka lagar och regler gäller i Sverige och för svenska förhållanden?

Offentlig upphandling i ett biblioteksperspektiv Vilka lagar och regler gäller i Sverige och för svenska förhållanden? Offentlig upphandling i ett biblioteksperspektiv Vilka lagar och regler gäller i Sverige och för svenska förhållanden? Magnus Josephson 14 mars 2012 www.magnusjosephson.se 1 Sammanfattning Alla kommunala,

Läs mer

Regler vid inköp och upphandling vid Högskolan Dalarna

Regler vid inköp och upphandling vid Högskolan Dalarna Regler vid inköp och upphandling vid Högskolan Dalarna Beslut: 2015-04-10 Reviderad: - Dnr: DUC 2014/1879/10 Ersätter: - Relaterade dokument: Bilaga 1, Upphandlingsprocessen. Bilaga 2, Handläggningsordning

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Bostads AB Poseidon avrop från ramavtal rörande hantverkstjänster

Bostads AB Poseidon avrop från ramavtal rörande hantverkstjänster KKV1015, v1.4, 2013-01-18 BESLUT 2014-12-12 Dnr 261/2014 1 (5) Bostads AB Poseidon Box 1 424 21 Angered Bostads AB Poseidon avrop från ramavtal rörande hantverkstjänster Konkurrensverkets beslut Bostads

Läs mer

Yttrande över Betänkande Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12)

Yttrande över Betänkande Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12) Yttrande över Betänkande Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12) Stockholms Stadsmission har inbjudits att yttra sig över rubricerad utredningen, och lämnar därför följande

Läs mer

Policy. Inköps och upphandlingspolicy KS14-293 003. Föreskrifter. Plan. Program. Reglemente. Riktlinjer. Strategi. Taxa

Policy. Inköps och upphandlingspolicy KS14-293 003. Föreskrifter. Plan. Program. Reglemente. Riktlinjer. Strategi. Taxa KS14-293 003 Inköps och upphandlingspolicy Föreskrifter Plan Policy Program Reglemente Riktlinjer Strategi Taxa Inledning Bjurholms kommun (nedan kallad kommunen) köper varor, tjänster och entreprenader

Läs mer

Anmälan enligt 4 kap. 7 konkurrenslagen (2008:579) (KL) om företagskoncentration; nu fråga om förbud enligt 4 kap. 12 tredje stycket KL

Anmälan enligt 4 kap. 7 konkurrenslagen (2008:579) (KL) om företagskoncentration; nu fråga om förbud enligt 4 kap. 12 tredje stycket KL KKV2023, v1.3, 2011-05-15 20 BESLUT 2014-02-20 Dnr 72/2014 1 (6) Anmälande företag Swedbank Franchise AB, 556431-1016, Box 644, 101 32 Stockholm Ombud: advokaten Erik Hellners och jur. kand. Mikael Rydkvist,

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun Riktlinjer för IT i Halmstads kommun VER 1.0 Innehåll Bakgrund...3 Syfte...3 Drivkrafter för IT i Halmstads kommun...3 Övergripande inriktning...4 Inriktning för kommunens IT-engagemang...5 Service...5

Läs mer

Rubrik: e förvaltning för konkurrenskraft och tillväxt

Rubrik: e förvaltning för konkurrenskraft och tillväxt 1 Offentliga Rummet i Örebro 30 maj 2007 Tid: 10:15 Plenarpass 1 Plats: Conventum Tal av Mats Odell utkast Rubrik: e förvaltning för konkurrenskraft och tillväxt Det var ord av Werme. Tack, Staffan och

Läs mer

24-timmarsmyndigheten

24-timmarsmyndigheten DATUM RAPPORTNUMMER 11 februari 2004 PTS-ER-2004:7 ISSN 1650-9862 24-timmarsmyndigheten Innehåll Sammanfattning... 5 1 Uppdrag... 7 2 Genomförande... 7 2.1 Organisation och genomförande... 7 2.2 Huvudmål

Läs mer

Försvarets materielverk upphandling av tunga terränglastbilar

Försvarets materielverk upphandling av tunga terränglastbilar KKV1015, v1.4, 2013-01-18 BESLUT 2014-05-14 Dnr 761/2013 1 (7) Försvarets materielverk 115 88 Stockholm Försvarets materielverk upphandling av tunga terränglastbilar Beslut Konkurrensverket avskriver ärendet.

Läs mer

Upphandlingsreglerna - en introduktion på lättläst svenska

Upphandlingsreglerna - en introduktion på lättläst svenska Upphandlingsreglerna - en introduktion på lättläst svenska Upphandlingsreglerna en introduktion på lättläst svenska Innehåll 1. Inledning 7 --De som ska följa lagen om offentlig upphandling, LOU 8 --Det

Läs mer

IT-säkerhetspolicy för Landstinget Sörmland

IT-säkerhetspolicy för Landstinget Sörmland Bilaga 1, LS 115 /02 1.0 1(5) IT-säkerhetspolicy för Landstinget Sörmland Inledning Bakgrund och motiv Mål Medel Omfattning Organisation och ansvar Regelverk 1.0 2(5) Inledning Policyn är landstingsstyrelsens

Läs mer

Ärlighet ska löna sig! Hur du upptäcker och tipsar om anbudskarteller vid offentliga upphandlingar.

Ärlighet ska löna sig! Hur du upptäcker och tipsar om anbudskarteller vid offentliga upphandlingar. Ärlighet ska löna sig! Hur du upptäcker och tipsar om anbudskarteller vid offentliga upphandlingar. Asfaltkartellen Sveriges största anbudskartell Sveriges hittills största kartellhärva kallas asfaltkartellen.

Läs mer

Hur blir upphandling - inköp strategiskt. David Braic upphandlingschef, Växjö kommun david.braic@vaxjo.se

Hur blir upphandling - inköp strategiskt. David Braic upphandlingschef, Växjö kommun david.braic@vaxjo.se Hur blir upphandling - inköp strategiskt David Braic upphandlingschef, Växjö kommun david.braic@vaxjo.se 9 mars, 2011 WTC Stockholm 2011-03-10 1 Växjö kommun Växjö kommun: ca 83 000 invånare ca 7000 kommunanställda

Läs mer

Tjörn möjligheternas ö. Möjligheternas ö. Kommunikation Riktlinjer

Tjörn möjligheternas ö. Möjligheternas ö. Kommunikation Riktlinjer Tjörn möjligheternas ö Möjligheternas ö Kommunikation Riktlinjer 1 Kommunikation hjälper oss att utföra våra uppdrag Dessa riktlinjer för kommunikation uttrycker det som Tjörns kommuns verksamheters högsta

Läs mer

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett

Läs mer

Att beställa varor och tjänster i kommunal regi 2012-05-09. Johan Almesjö Inköp Gävleborg. Mikael Hallqvist Gävle Kommun 2012-05-09

Att beställa varor och tjänster i kommunal regi 2012-05-09. Johan Almesjö Inköp Gävleborg. Mikael Hallqvist Gävle Kommun 2012-05-09 Att beställa varor och tjänster i kommunal regi 2012-05-09 Johan Almesjö Inköp Gävleborg Mikael Hallqvist Gävle Kommun 2012-05-09 1 Vision Mål Partnern för den bästa affären Ägare Förtroende Kunder Trogna

Läs mer

Policys. Vård och omsorg

Policys. Vård och omsorg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)

Läs mer

Utbildningen Förenkla - helt enkelt FÖR KOMMUNER SOM VILL FÖRBÄTTRA SINA FÖRETAGSKONTAKTER

Utbildningen Förenkla - helt enkelt FÖR KOMMUNER SOM VILL FÖRBÄTTRA SINA FÖRETAGSKONTAKTER Utbildningen Förenkla - helt enkelt FÖR KOMMUNER SOM VILL FÖRBÄTTRA SINA FÖRETAGSKONTAKTER Sveriges Kommuner och Landsting erbjuder på nytt den uppskattade utbildningen Förenkla helt enkelt som syftar

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Att sätta lön 1 (15)

Att sätta lön 1 (15) Att sätta lön 1 (15) 2 (15) Innehåll Lönesättning... 3 Lönepolicy vid Stockholms universitet... 4 När sätts ny lön?... 6 Ansvar för lönesättning... 7 Lönerevision... 8 Lönekriterier... 9 Lönekriterier

Läs mer

Ägardirektiv ALMI Företagspartner i Stockholm Sörmland

Ägardirektiv ALMI Företagspartner i Stockholm Sörmland Stockholms läns landsting Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2012-11-28 i (i) LS 1209-1261 Landstingsstyrelsen LANDSTINGSSTYRELSEN 1 2 *12-1 1 00 009 - Ägardirektiv ALMI Företagspartner i Stockholm Sörmland

Läs mer

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag.

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Katarina Kristoffersson & Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Paper presenterat vid konferensen 11-12 oktober 2006 i Borås Om föredragshållarna

Läs mer

Inges till Förvaltningsrätten i Falun Kammarrätten i Sundsvall Box 714 851 21 Sundsvall

Inges till Förvaltningsrätten i Falun Kammarrätten i Sundsvall Box 714 851 21 Sundsvall KKV1036, v1.0, 2013-01-18 ÖVERKLAGANDE 2014-08-18 Dnr 331/2013 1 (5) Inges till Förvaltningsrätten i Falun Kammarrätten i Sundsvall Box 714 851 21 Sundsvall Överklagande Klagande Konkurrensverket, 103

Läs mer

Introduktion till regeringsuppdraget. automatiserad ärendehantering

Introduktion till regeringsuppdraget. automatiserad ärendehantering Introduktion till regeringsuppdraget automatiserad ärendehantering Innehåll 1. Inledning 1 Bakgrund 2 Syfte 3 2. Förberedelser 4 Intervjuer 5 Planera för processanalyser 6 Anlita seminarieledare 6 Rapportera

Läs mer

Remissvar gällande slutbetänkande av Utredningen om utvärdering av bredbandsstrategin Bredband för Sverige in i framtiden (SOU 2014:21)

Remissvar gällande slutbetänkande av Utredningen om utvärdering av bredbandsstrategin Bredband för Sverige in i framtiden (SOU 2014:21) Handläggare: 2014-09-29 Remissvar Camilla Jönsson Dnr: N2014/1927/ITP 08-214931 Svenska Stadsnätsföreningen, nr 70 Camilla.jonsson@ssnf.org 103 33 STOCKHOLM Remiss Dnr: N2014/1927/ITP n.registrator@regeringskansliet.se

Läs mer

FAQ-10 vanliga frågor om upphandling

FAQ-10 vanliga frågor om upphandling FAQ S. Kindeborg 2010-10-22 Externt Upphandlingsenheten FAQ-10 vanliga frågor om upphandling 1. Närproducerat Fråga: Varför kan inte kommunen bara köpa närproducerade livsmedel till våra skolor och äldreboenden?

Läs mer

Inköp av licenser för ny IT-infrastruktur i Luleå kommun

Inköp av licenser för ny IT-infrastruktur i Luleå kommun Kommunstyrelsen 2012-04-16 89 221 Arbets- och personalutskottet 2012-03-12 65 142 Dnr 12.122-01 aprilks10 Inköp av licenser för ny IT-infrastruktur i Luleå kommun Bilaga: Specifikation inköp licenser Ärendebeskrivning

Läs mer

Tommy Klang Upphandlingschef Skövde kommun. Målet är att göra bra affärer! Få en organisation som förstår processen!

Tommy Klang Upphandlingschef Skövde kommun. Målet är att göra bra affärer! Få en organisation som förstår processen! Tommy Klang Upphandlingschef Skövde kommun Målet är att göra bra affärer! Få en organisation som förstår processen! Tydlig organisation 3 nivåer 1. Inköpssamordnare 2. Direktupphandlare (3 000-270 000)

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 Regler för upphandling i Sollentuna kommun Antagna av kommunstyrelsen 2011-03-23, 60 Reviderade av kommunstyrelsen 2012-11-28, 202 att gälla från 2013-04-01 Reviderade av fullmäktige 2013-09-18, 99.

Läs mer

Personlig assistans: Chefsdagarna 2013. Årets konferens ger dig: Nya praktikfall

Personlig assistans: Chefsdagarna 2013. Årets konferens ger dig: Nya praktikfall inbjudan till konferens i Stockholm den 27-28 augusti 2013 VÅRA TALARE Inspektionen för vård och omsorg Ansvariga för tillsyn och tillståndsprövning Försäkringskassan Therese Karlberg Verksamhetsområdeschef

Läs mer

Nyhetsbrev juni 2012. Vi stöttar vid förändring och utveckling. Nytt uppdrag som

Nyhetsbrev juni 2012. Vi stöttar vid förändring och utveckling. Nytt uppdrag som Nyhetsbrev juni 2012 Vi stöttar vid förändring och utveckling Hos våra kunder sker utvecklingen i allt högre tempo, vilket leder till ökade krav på förändringar både i verksamheten och i ledarskapet. I

Läs mer