Transporter och besöksmål

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Transporter och besöksmål"

Transkript

1 R 2007:09 Transporter och besöksmål Rapport från RTS Reseforum

2

3 Transporter och besöksmål Rapport från RTS' Reseforum R 2007:09

4 Har du frågor om denna publikation, kontakta: Agneta Florin Nutek, Stockholm Jan Lundin Rese- och Turistnäringen i Sverige, RTS, Box 1375, Stockholm NUTEK Produktion: Ordförrådet AB Stockholm 2007 R 2007:09 ISSN

5 Förord Rese- och Turistnäringen i Sverige, RTS, driver tillsammans med de stora persontrafikföretagen, SJ, SAS och Passagerarrederierna i Sverige, projekt inom ramen för RTS' Reseforum. Målsättningen är att öka tillgängligheten för resenärer och turister till destinationer och företag i hela Sverige och därmed öka beläggning och intäkter för både transportörer och andra företag verksamma inom den svenska turistnäringen. Rederierna och flyget är de stora leverantörerna av utländska besökare till Sverige. För svenskar som reser och turistar i Sverige dominerar bilen som det i särklass största transportmedlet. För framtida resande finns en stor potential i att skapa samarbeten där olika transportslag kompletterar varandra. Inom RTS' Reseforum har föreliggande rapport tagits fram med syftet att vara ett underlag för vidare diskussioner om samverkan mellan transportföreträdare och andra aktörer som verkar för utveckling av turistnäringen, både nationellt och regionalt. Rapporten "Transporter och besöksmål" har tagits fram under 2006 av RTS i samarbete med Nutek. RTS ansvarar för rapportens innehåll. Huvudinnehållet utgörs av dels en beskrivning av persontransporter i Sverige ur ett regionalt perspektiv, dels en länsvis beskrivning av besöksmål i Sverige. Stockholm i mars 2007 Sune Halvarsson Tf generaldirektör, Nutek Jan Lundin VD Rese- och Turistnäringen i Sverige, RTS

6 4

7 Innehåll Sammanfattning 7 1. Definition av Turism 9 2. Trender och fakta om turism 13 Nya trender inom turismen Framgångsfaktorer för svensk turism Ny teknik, nya distributionskanaler Fakta om besöksnäringen RTS projekt Hela Resan Transportpropositionen 23 Samordning av system för information, bokning och biljetthantering Vart reser man i Sverige storstäderna är de stora turistmagneterna 27 Antalet gästnätter Förändring i gästnätter mellan 2004 och Förändring i gästnätter mellan 2004 och Top 30 gästbäddar år Hur reser man i Sverige de olika transportslagen 31 Långväga transportarbete Flygets passagerarvolymer Djupanalys Sverigeturismens resurser i regionerna 37 Metodbeskrivning Kommentar Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Skåne län

8 Hallands län Västra Götalands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Reseflöden

9 Sammanfattning Under 2005 uppgick den svenska turistnäringens totala omsättning till 191 miljarder kronor, en ökning med 9,8% jämfört med Av detta utgjorde utländska besökares konsumtion i Sverige, exportvärdet, 62 miljarder kronor, en ökning med 18,6% jämfört med WTO definierar turism förflyttad konsumtion. Det innebär sålunda att en av näringens mest betydelsefulla framgångsfaktorer torde vara tillgång till en avancerad och koordinerad transportapparat som effektivt nyttjar den fysiska infrastrukturen och erbjuder alternativa valmöjligheter för resenären. Därmed ökar också tillgängligheten till alla motivskapande destinationer och attraktioner. Av gruppen utländska flerdagsbesökare i Sverige kommer 37% med flyg, 31% med färja och 23% med bil. Vid turistresor inom Sverige dominerar bilen med drygt två tredjedelar av alla transporter. Storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö är främsta motorer att generera besökare. Storstäderna har heller inte samma säsongproblematik som de flesta traditionella turistdestinationer. Flygbolagen, rederierna och tågbolagen är de enskilt största investorerna i marknadsföringen av Sverige som turistland såväl utomlands som i Sverige. Marknadsföringen fokuserar dock främst på att konkurrera om kundens val av transportör. På grund av turistnäringens fragmenterade struktur saknar de stora transportbolagen ofta en heltäckande motpart för utveckling av gemensamma affärsintressen inom turistnäringen på en destination. Destinationsbyggande, dvs företag och det offentliga i samverkan för gemensamma framgångar, måste fokuseras. Goda exempel är Gotland, Göta Kanal och Åre som är starka varumärken. RTS projekt Hela Resan i samarbete med Samtrafiken gör destinationer och attraktioner i Sverige mer fysiskt tillgängliga. Projektet har också givit värdefull input till utformningen av den Transportpolitiska propositionen. Den turistiska åtgärdslistan bör toppas av framtagande och etablering av en gemensam affärsplattform för transportörerna i samarbete med turistnäringens motorer Stockholm, Göteborg och Malmö. 7

10 8

11 1. Definition av Turism När information och kunskap om en näring skall analyseras, spridas och tolkas är en gemensam begreppsbildning viktig. Inte minst gäller detta statistik. WTO, World Tourism Organization, har sammanställt en begreppssamling som gäller som definitionsbas för internationell turiststatistik Recommendations on Tourism Statistics. Idag ligger begreppssamlingen till grund för det statistikmaterial som hanteras av WTO, OECD, Eurostat och de enskilda länder som rapporterar till dessa organisationer. Tillämpningen av denna gemensamma begreppsbas är emellertid inte alltid konsekvent, och detta stör kommunikationen mellan olika parter och skapar en otydlighet kring hela turistnäringen. Det mest typiska exemplet på detta är begreppet turist, som allmänt tolkas som fritidsresenär, men som enligt WTO:s terminologi står för en betydligt bredare resenärsgrupp omfattande även affärsresenär. För affärsutveckling i näringen är det viktigt att den gemensamma begreppsbildningen planteras och sprids. Några av basbegreppen definieras enligt följande: Turism. Turism omfattar människors aktiviteter när de reser till och vistas på platser utanför sin vanliga omgivning för kortare tid än ett år för fritid, affärer eller andra syften. Vanlig omgivning. Syftet med begreppet är att ge möjlighet att skilja ut resenärer som skall ingå i turiststatistiken från övriga resenärer. Den aktuella problemställningen bestämmer hur begreppet vanlig omgivning skall avgränsas efter någon av tre faktorer: Avstånd, bortovarotid samt plats eller administrativt område. Former av turism. När man talar om resor som passerar landsgränser, delar man upp turismen i tre bestämda grundformer. Land i denna definition kan bytas ut mot region, kommun eller annat administrativt område. De tre grundformerna är: 1. Inhemsk turism. Innefattar de som har sin hemvist i ett givet land och reser i det landet. 2. Inkommande turism. Innefattar de som reser i ett givet land och har sin hemvist i ett annat land. 3. Utgående turism. Innefattar de som har sin hemvist i ett givet land och reser i något annat land. 9

12 Besökare. Begreppet besökare är grundläggande i hela systemet för turiststatistik och ansluter till definitionen av begreppet turism. Tre krav ställs för att en resenär skall kunna räknas som en besökare: 1. Resan skall gå till en plats utanför resenärens vanliga omgivning. Exkluderar regelbundna pendlingsresor, dvs. resor till och från hemmet för arbete eller studier. 2. Den sammanhängande vistelsetiden på platsen för besöket skall vara högst ett år. Längre vistelsetid är bosättning. 3. Huvudsyftet med resan skall vara annat än att utöva lönearbete som betalas av någon på platsen. Exkluderar arbetsmigration. Turist. Turist är en besökare som övernattar på platsen för besöket. Dagsbesökare. Dagsbesökare är en besökare som inte övernattar på platsen för besöket. Besökare efter resemotiv. Klassifikationen av resenärer efter motiv eller syfte med en resa är avsedd att spegla nyckelsegment i resemarknaden och vara underlag för planering, marknadsföring och pr-verksamheter. WTO visar sex huvudsegment; 1. Fritid, rekreation och semester. Omfattar aktiviteter som sightseeing, shopping, sport/nöjen/kultur antingen som åskådare eller utövare på fritiden, vandringar i skog och mark, strandaktiviteter, kryssningar, spel, sommarläger. 2. Besök hos släkt och vänner. Utöver vanliga besök omfattas speciella syften som familjehögtider, tillsyn och vård vid sjukdom och handikapp. 3. Affärer och uppdrag. Omfattar syften som: Montering och installation av materiel, inspektion, inköp, försäljning Deltagande i möten, konferenser och kongresser, mässor och utställningar Incentives Framträdanden, t ex föredrag eller konserter Turupplägg för produktion av turism, färdlederi Tävlingsdeltagande, myndighetsuppdrag utom vid utlandsstationeringar Betald utbildning och forskning Betalda yrkeskurser. 10

13 4. Hälso- och friskvård. Omfattar hälsohemsvistelser, behandlingar och kurer. 5. Religionsutövning. Omfattar deltagande i religiösa evenemang, pilgrimsresor. 6. Övrigt. För besättningar på allmänna transporter, till exempel vid transit, eller andra okända aktiviteter. Besökare med underbegreppen turister och dagsbesökare kan kombineras med former av turism och segment i marknaden. Turistnäring. I WTO:s begreppssamling identifieras turismen som ekonomisk aktivitet snarare än som industri eller näring. Turism (eller fysisk rörlighet) skapar ekonomi i många olika branscher och den totala turismekonomin är summan av turisters inköp av varor och tjänster i dessa branscher. I vissa branscher är turismekonomin dominerande och stor, till exempel hotell, eller dominerande och liten, till exempel cykeluthyrning. I andra branscher är turismekonomin en mindre del av en totala ekonomin och en stor del av turismekonomin, till exempel varuinköp, eller en mindre del av den totala ekonomin och även en liten del av turismekonomin, till exempel försäljning av läkemedel. Turismekonomin bestäms alltså av vem kunden är och vad kunden efterfrågar och för att mäta denna ekonomi används speciella beräkningsmetoder och -modeller som resulterar i så kallade turistsatellitkonton. I Sverige har beräkningar baserade på WTO:s modeller genomförts i nationalräkenskaperna sedan ett tiotal år. Utgångspunkten är värdet av turisternas konsumtion/användning av olika varor och tjänster, vilket ställs mot produktionsvärdena i motsvarande branscher varefter ett förädlingsvärde för turismekonomin kan beräknas. 11

14 12

15 2. Trender och fakta om turism Nya trender inom turismen Resenären blir mer och mer van att resa Resenären har blivit rörligare mobila Resenären semestrar oftare men kortare tid Resenären har blivit mer aktiv under sin semester Befolkningen blir äldre men mer aktiv Ökad miljömedvetenhet Framgångsfaktorer för svensk turism Fysisk infrastruktur är A och O för resenäringen, till exempel flygplatser, vägar, hamnar, järnvägar, i liten skala vandringsleder. Allt detta tar dock lång tid att utveckla. Vad som däremot kan utvecklas i närtid är: Avancerad koordinerad transportapparat som nyttjar den fysiska infrastrukturen och ger alternativa resemöjligheter och därmed ökar tillgängligheten till alla motivskapande attraktioner och aktiviteter. Professionella och lönsamma turistföretag med förmåga att marknadsföra sina varumärken och tjänster. De goda exemplen. Kompetensutveckling och stöttning av näringens entrepenörer och medarbetare. Destinationsbyggande, dvs företag i samverkan för gemensamma framgångar. Marknadsföring av motivskaparna i Sverige och utomlands, låt transportapparten bli ett medel för att kunna konsumera de tjänster och varor som erbjuds. Dra nytta av att allt fler av kunderna med ny teknik själva kan paketera sina resor. Ny teknik, nya distributionskanaler Internet har gjort information om varje anläggning och attraktion globalt tillgänglig. Rese- och turistindustrin har nu den enskilt största andelen av de stora sökmotorernas transaktioner. Nya förenklade affärsmodeller för turismen har därför blivit möjliga. 13

16 Utvecklingen går från att leverantörer har nöjt sig med att synas på internet till att producera information som bidrar till att kunden också kan konsumera de tjänster som erbjuds. Fakta om besöksnäringen Turistnäringen omsatte 191 miljarder kronor år Värdet av exportintäkterna är 62 miljarder, vilket överstiger Sveriges totala personbilsexport (60 miljarder) år Antal sysselsatta inom turistnäringen har sedan 1995 ökat med 35%. Totalt har näringen personer anställda. Av totalt 15 miljoner utländska besökare år 2004 levererade flyget 6 miljoner besökare och rederierna 5 miljoner. Fungerande kommunikationer från/till flygplatser och hamnar som angörs är därför av största vikt. Svenskarna gjorde totalt 45 miljoner fritidsresor I Sverige är bilen det vanligaste färdsättet. Biltrafikens årliga ökning är större än det sammantagna totala årliga resandet med tåg och buss. Det vanligaste syftet med en fritidsresa är att besöka släkt och vänner (53%), därefter följer vistas i fritidshus (17%). Antal besökare till olika besöksmål och sevärdheter toppas av Liseberg följt av olika attraktioner i Stockholm. Därefter kommer destinationer som Åre/Duved och Idre. Fungerande kommunikationer till de olika motivskapande destinationerna och attraktionerna är av största vikt. Källor: Nutek/SCB, Resurs AB/TDB Total turistkonsumtion i Sverige Tkr % Källa: Nutek/SCB 14

17 Svenskars turistkonsumtion i Sverige Tkr % Källa: Nutek/SCB Utländska besökares konsumtion i Sverige Tkr % Källa: Nutek/SCB Förädlingsvärde Mkr % Källa: Nutek/SCB 15

18 Andel av BNP 2,90 Procent 2,85 2,80 0,4% 2,75 2,70 2,65 2,60 2,55 2, Källa: Nutek/SCB Medelantal sysselsatta Antal sysselsatta % Källa: Nutek/SCB Fördelning av turistnäringens totala omsättning 2005 (miljoner kronor) Svenska affärsresenärer Svenska fritidsresenärer Utländska besökare TURISM Boende och restaurang , 32% Boende 54% Utemåltider 46% Transport , 23% Luftfart 47% Resebyråer 23% Landtransport 18% Uthyrning 5% Järnväg 4% Sjöfart 3% Varuhandel , 39% Övrig handel 43% Drivmedel 30% Livsmedel 26% Övrigt 9 358, 5% Källa: Nutek/SCB 16

19 Jämförelse av sysselsatta i Sverige 2004 Sysselsättningen inom turistnäringen i Sverige har ökat med 24 procent eller ca mellan 1995 och Ökningen motsvarar drygt ett nytt Volvo AB med dotterbolag. Fördelning av turistnäringens totala omsättning 2005 (miljoner kronor) Antal anställda Svensk turistnäring Volvo AB, med dotterbolag Ericsson Volvo Personvagnar AstraZeneca Scania Skanska TeliaSonera H&M Atlas Copco Källa: Nutek och respektive bolag Hur kommer utländska flerdagsbesökare till Sverige? Flyg, 37,4% Övrigt, 8,8% Bil, 22,8% Färja, 31,0% Källa: Nutek 17

20 18

21 3. RTS projekt Hela Resan Vem ordnar "Hela Resan" inom Sverige? Transportslag Länsgräns Nationsgräns Resans syfte Buss Släkt o vänner Konferens Distributionskanal Kurs Tåg Tjänsteresa Event Distributionskanal Äventyr Flyg Avkoppling Nöje Distributionskanal Sol och bad Färja Sevärdheter Shopping Distributionskanal Sverige Sverige Till/Från Sverige Hela Resan är ett projekt mellan rese- och turistnäringen, Rikstrafiken, Turistdelegationen och Samtrafiken i Sverige. Projektet drivs av RTS, Rese- och Turistindustrin i Sverige, i samarbete med Samtrafiken. Projektet är en del av Framtidsprogrammet (Strategier för tillväxt i den svenska rese- och turistindustrin), som gemensamt tagits fram av Näringsdepartementet och rese- och turistindustrin. För samordning och projektledning svarar RTS. Samtrafiken svarar för insamling och samordning av trafikinformation samt dialog och urvalsprogram i projektets söksystem för trafikinformation. I projektgruppen ingår representanter för tåg-, flyg-, buss- och tågtrafik samt de två myndigheter som jobbar med inrikes transporter och turism; Rikstrafiken och Turistdelegationen. Alla resealternativ på ett och samma ställe gör Sveriges upplevelser tillgängliga för alla. Hela Resan knyter samman tåg, flyg, båt, buss och bil på nationell, regional och lokal nivå. Projektet Hela Resan är ett sätt att arbeta för tillväxt i den svenska rese- och turistindustrin. Det handlar om konkreta åtgärder och att utnyttja det som redan finns. Före lanseringen av Hela Resan presenterades problem och möjligheter på följande sätt. 19

22 Var slutar resan? Och var börjar den, egentligen? Är du snowboardåkare är halfpipen målet med resan, inte skidorten i sig. Evenemangsbesökaren är inte framme förrän strålkastarna tänds på arenan. För båda börjar resan på hemmaplan, kanske med en turistbroschyr i handen. Men hur tar man sig ända fram till halfpipen eller konserthallen? Val av färdsätt är i många fall en fråga om vad som finns valbart och tillgängligt. I dag är Sveriges reseplaneringssystem inte samordnat. Så trots att det kan vara fullt möjligt för snowboardåkaren att åka kollektivt från hemadressen till backen, krävs det en Sherlock Holmes för att klura ut hur. Det tänker vi ändra på! I dag är det svårt att hitta alla resealternativ. Från ort till ort går ganska bra. Från hållplats till hållplats blir värre. Tidtabeller, biljettsystem och reseinformation utgår från de som tillhandahåller resorna, inte från den som ska resa. Vi vill vända på steken. Med resenären som utgångspunkt måste rese- och turistindustrin samordna sitt utbud och göra det tillgängligt. Då kan vi också fylla upp de platser, sängar och bord som i dag står tomma. Allt på ett och samma ställe är helt enkelt smartare, både för kunden och leverantören. Sverige har ett fantastiskt nät av flyg-, tåg-, buss- och färjelinjer. I teorin kan du ta dig nästan vart som helst. Hur är det då i praktiken? Plötsligt är kartan uppdelad i nationella, regionala och lokala trafiknät som sällan samverkar med varandra. Resenäringen har svårt att koppla ihop sina produkter med turistnäringen och göra dem tillgängliga för kunderna. Och kunderna ser inte hela sin resa trots att det bevisligen finns förutsättningar. Det vill vi ändra på! Att länka ihop dagens reseplaneringssystem handlar om att använda sig av det som redan är gjort. Broar mellan befintliga system gör att kunden får alla resealternativ serverade. Då kommer fler att resa mer. För finns du inte när kunden planerar sin resa finns du inte alls. Sverige blir större och mindre... på samma gång. I dag tycker 40% av de som reser att det är svårt att få samlad information om flyg, tåg, buss och färja. Om det fanns en lösning tycker 90% att det skulle bli enklare och nästan hälften av dessa trodde att de skulle resa mer. (Källa: Rikstrafiken 2002). Ett smidigt reseplaneringssystem skulle göra Sverige större och mindre på samma gång. Större för att evenemang, destinationer och attraktioner blir tillgängliga för fler. Mindre för att hela resan blir överskådlig och ryms i ett och samma system. 20

23 I dag gör svenskarna 60 miljoner långväga resor inom Sverige. Om antalet resor skulle öka med 1% blir det nya resor att dela på. (Källa: SIKA). Och faktum är att ju fler som äter av resekakan, desto större blir den. Kommer fler kunder in i systemet ökar den totala marknaden till förmån för alla. Vi vill att nya och mindre aktörer ska kunna ta plats bredvid de redan etablerade. Kan du som ny aktör vara med i ett heltäckande reseplaneringssystem blir dina produkter omedelbart tillgängliga. Det gör det lättare för nya företag att nå kunder, minskar startkostnaderna och skapar fler jobb. Ett känt faktum är att trafik föder trafik. Om fler människor reser ökar efterfrågan på alla sorts transporter, upplevelser och boende. Då blir det också utrymme för fler aktörer inom rese- och turistindustrin. 21

24 22

25 4. Transportpropositionen Texten i detta avsnitt är hämtad direkt från Transportpropositionen (Prop. 2005/06:160), kapitel Samordning av system för information, bokning och biljetthantering Regeringens bedömning: Som en del i det nationella handlingsprogrammet för kollektivtrafikens långsiktiga utveckling, bör Vägverket och Banverket ges uppdrag att gemensamt ta initiativ till att konsumenterna enkelt skall kunna skaffa sig information om tider, priser och kvalitet i det kollektiva trafikutbudet samt kunna boka och köpa kombinerade resor med flera trafikslag på ett och samma färdbevis. Allmän passagerarinformation och information om störningar i kollektivtrafiken bör förbättras och göras transportslagsövergripande. Arbetet bör genomföras i samverkan med Rikstrafiken, övriga berörda myndigheter och branschens aktörer. Kollektivtrafikkommitténs förslag: Överensstämmer i stort med regeringens bedömning. Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna är positiva till förslaget om ett gemensamt transportslagsövergripande biljettsystem. Skälen för regeringens bedömning: En väl fungerande samordning mellan olika system för trafikantinformation, bokning och biljetthantering är en nyckelfaktor för att kunna åstadkomma ett ökat kollektivt resande. Det gäller särskilt där de enskilda resorna inkluderar användandet av flera färdmedel. Detta är en viktig del av en konsumentvänlig/kundorienterad kollektivtrafik. En god och tillförlitlig information om hela reskedjan förenklar, minskar osäkerheten och ökar tryggheten för resenärerna. Det gäller särskilt för personer med begränsad resvana eller med särskilda behov. Särskilt viktigt är att resenärerna får god information vid förseningar och andra störningar när transporttjänsten inte håller utlovad kvalitet. Regeringen föreslår i avsnitt 18 en särskild lagstiftning om information till passagerare m.m. En hel del arbete har utförts och pågår för att samordna trafikantinformation. Samtrafiken AB har systemet Resplus som medger information om kombinerade resor med tåg och buss. Rikstrafiken har inom ramen för sin uppgift att verka för en trafikslagsövergripande samordning av främst den interregionala kollektivtrafiken, haft i uppdrag att driva på utvecklingen mot ett nationellt och trafikslagsövergripande 23

26 informationssystem för all kollektivtrafik. Rikstrafiken ställer även krav på tjänster för information, bokning och försäljning vid sin upphandling av kollektivtrafik. Information om störningar är ett mycket viktigt krav att ställa på en väl fungerande kollektivtrafik. Banverket har under 2005 utvecklat IT-system för hantering av trafikinformation inom järnvägssystemet. IT-systemet och rutinerna kring detta bör vidareutvecklas så att information om störningar kan utbytas mellan järnvägssystemet och andra trafikslag. Samtrafiken i Sverige AB har tillsammans med Turistdelegationen, Destination Gotland, SAS, SJ AB, SLTF samt Rese- och Turistindustrin i Sverige utvecklat en internetbaserad resplanerartjänst för inrikes resor. Med denna tjänst, som kallas Hela resan, går det att söka resalternativ med samtliga trafikslag från ort till ort. Regeringen anser att denna typ av kundorienterade lösningar är mycket positiva. Det finns dock fortfarande behov av att förbättra den trafikslagsövergripande informationen om kollektivtrafiken. Det bör finnas kommersiella möjligheter att finansiera denna typ av jämförande information om kollektivtrafiken. Även i den fortsatta utvecklingen av informationssystem kommer det att krävas ett visst statligt engagemang för att nödvändig samordning mellan trafikslagen skall kunna komma till stånd. Som en del i det nationella handlingsprogrammet för kollektivtrafikens långsiktiga utveckling, bör Vägverket och Banverket ges uppdrag att gemensamt driva på utvecklingen så att information om utbud av kollektivtrafik blir lätt att förstå, lättåtkomlig och av god kvalitet. Detta arbete bör ske i samverkan med övriga berörda myndigheter och branschens aktörer. En trafikant bör kunna köpa biljett med bokade platser för olika delsträckor på ett och samma ställe även om det är olika operatörer som trafikerar de olika delsträckorna. Ett gemensamt bokningssystem är framför allt angeläget för tågtrafiken. Resenärerna upplever ofta järnvägstrafiken som mer splittrad än tidigare. I dag säljer ingen operatör det kompletta utbudet av järnvägsresor genom alla sina försäljningssystem. Den operatör som önskar visa och sälja sitt utbud via en annan operatör måste avtala om de marknadsmässiga kostnaderna och villkoren. Även utrikes destinationer med tåg bör vara en viktig del av utbudet att kunna boka samordnat. Samarbetet mellan olika operatörer har även hämmats av att bokningssystemen inte kunnat kommunicera med varandra. I arbetat med att skapa ett sammanhållet biljett- och bokningssystem har Rikstrafiken och Samtrafiken i Sverige AB i samråd med berörda tågoperatörer utarbetat ett gränssnitt, som reglerar hur operatörernas bokningssystem skall kom- 24

27 municera med varandra. Gränssnittet gör det tekniskt möjligt för operatörerna att samverka så att resenären vid ett och samma tillfälle kan boka platsbiljetter för hela sin resa även om fler tågoperatörer är involverade. Det är högst angeläget att samverkan utvecklas till att i ökad utsträckning omfatta även betalning och distribution av biljetter. Med flera operatörer i det svenska järnvägssystemet är det viktigt att säkerställa att samverkan kan fungera långsiktigt. En frivillig samverkan är att föredra. Vägverket och Banverket skall följa utvecklingen noga och ta de initiativ som krävs för att åstadkomma nödvändig samordning av information, bokning, betalning och biljettdistribution inom kollektivtrafiken. Myndigheterna bör även ge förslag till regeringen på åtgärder som krävs i övrigt för att göra dessa tjänster robusta och väl fungerande för konsumenter och aktörer. Den nuvarande utvecklingen beträffande samordning av kollektivtrafikens informations-, boknings- och biljettsystem visar positiva tecken. Regeringen kommer dock, om så anses nödvändigt, överväga lagstiftning som medför skyldighet för operatörer att samverka på området. En vidareutveckling av biljettsystemet kan innebära en koppling till andra typer av transporttjänster. Tankar om detta finns bl.a. i slutbetänkandet av utredningen om en handlingsplan för hållbar konsumtion för hushållen, Bilen, Biffen, Bostaden Hållbara laster, smartare konsum-tion (SOU 2005:51): För att möta framtidens kundkrav på flexibelt resande måste också kollektivtrafiken utveckla sitt koncept. En sådan utveckling bör därför innefatta att bredda sortimentet till att innefatta mer tjänster än vad som finns i dag. Ett sådant koncept är det gröna reskortet. Nya betalsystem med smarta kort m.m. öppnar för möjligheter till samordning av olika typer av resande. Ett grönt reskort kan vara ett bra sätt att knyta ihop olika transportfunktioner med betalningsmedel. Det skulle då kunna fungera som färdbevis i kollektivtrafiken, nyckel till bilpoolsbil och cykel (som är ihopkopplad med kollektivtrafiken), betalning och/eller rabatt på hyrbil etc. Att på detta sätt koppla ihop kollektivtrafik med bilpool är antagligen en av de enskilt viktigaste åtgärderna för att stärka kollektivtrafikens tjänsteutbud. En dylik utveckling pågår hos kollektivtrafikens aktörer. SLTF:s arbete med att utveckla och introducera ett gemensamt res- och betalkort för all kollektivtrafik i landet, tillämpning av gemensamma åldersgränser, underlättar även riktade erbjudanden till olika kundgrupper, vilket ökar intresset för kollektivtrafiken som marknad hos andra tjänsteleverantörer. Det är angeläget att även statens aktörer på kollektivtrafikområdet stödjer/ underlättar/medverkar i denna positiva utveckling av kollektivtrafiken. 25

28 26

29 5. Vart reser man i Sverige storstäderna är de stora turistmagneterna Antalet gästnätter 2004 Hotell, stugbyar och vandrarhem Jämförelse av utveckling i antalet gästnätter i 25 olika områden i Sverige Områden med hög kvot gästnätter/befolkning Mer än gästnätter per år Stockholm, Göteborg och Malmö givna Subjektivt val av Nyköping och Varberg Kommun/område Gästnätter totalt Stockholm Göteborg Malmö Malung Älvdalen Åre Sigtuna Gotland Leksand + Rättvik Kiruna Torsby + Sunne Strömstad + Tanum + Sotenäs Ludvika Härjedalen Varberg Borgholm Båstad Nyköping Arjeplog + Arvidsjaur Simrishamn Storuman + Sorsele Vilhelmina + Dorotea Jokkmokk Hällefors Berg Nationell flygplats Internationell flygplats Hamn med reguljär passagerartrafik Gästnätter > <

30 Förändring i gästnätter mellan 2004 och 1995 Hotell, stugbyar och vandrarhem Jämförelse av utveckling i antalet gästnätter i 25 olika områden i Sverige Områden med hög kvot gästnätter/befolkning Mer än gästnätter per år Stockholm, Göteborg och Malmö givna Subjektivt val av Nyköping och Varberg Kommun/område Förändring 95/04 Ludvika 109% Simrishamn 75% Varberg 62% Göteborg 51% Torsby + Sunne 47% Malmö 39% Stockholm 33% Båstad 30% Hällefors 29% Sigtuna 24% Nyköping 22% Älvdalen 16% Strömstad + Tanum + Sotenäs 15% Härjedalen 11% Berg 4% Kiruna 2% Leksand + rättvik 8% Gotland 13% Arjeplog + Arvidsjaur 15% Storuman + Sorsele 19% Borgholm 20% Jokkmokk 23% Åre 26% Malung 27% Vilhelmina + Dorotea 28% Nationell flygplats Internationell flygplats Hamn med reguljär passagerartrafik Gästnätter 2004 mot 1995 > 30% 0 30 % < 0% Kommentar: Vid tolkning av uppgifterna i tabellen bör observeras att variationerna i antalet gästnätter i vissa kommuner delvis kan bero på att anläggningar i statistikbasen för inkvarteringsstatistiken förts till eller från andra statistikbaser. 28

Färjetrafiken en viktig del av turistnäringen 29 miljoner tar färjan Passagerarrederiernas Förening PRF

Färjetrafiken en viktig del av turistnäringen 29 miljoner tar färjan Passagerarrederiernas Förening PRF Färjetrafiken en viktig del av turistnäringen 29 miljoner tar färjan Passagerarrederiernas Förening PRF Passagerarrederierna en viktig del i resenäringen Passagerarrederierna har en betydande roll i den

Läs mer

Gästnätter i Uppsala län Juli Hotell/stugbyar/vandrarhem/camping/privata stugor/lgh

Gästnätter i Uppsala län Juli Hotell/stugbyar/vandrarhem/camping/privata stugor/lgh Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen Uppsala län Destination Uppsala AB Minskning i juli Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i Uppsala län uppgick till 146.000 i juli, vilket var

Läs mer

Passagerarrederierna satsar och färjetrafiken håller ställningarna Passagerarrederiernas Förening PRF

Passagerarrederierna satsar och färjetrafiken håller ställningarna Passagerarrederiernas Förening PRF Passagerarrederierna satsar och färjetrafiken håller ställningarna Passagerarrederiernas Förening PRF Passagerarrederierna marknadsför Sverige och färjetrafiken håller ställningarna! Passagerarrederierna

Läs mer

Uppsala län Maj - 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008. Stockholm-Mälarregionen Maj

Uppsala län Maj - 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008. Stockholm-Mälarregionen Maj Besöksutvecklingen Uppsala Tourism AB Fortsatt ökning i maj Totalt gjordes i maj drygt 76. övernattningar på hotell, vandrarhem och i stugbyar i Uppsala län, vilket var en ökning med 7 jämfört med. Antalet

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism Ökning med 20 i maj Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i Uppsala län uppgick till 112.000 i maj, en ökning med

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Mar Ökning med 7 under första kvartalet Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 107.000 i Uppsala under första

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB År Ökning med 3 i Uppsala Det totala antalet gästnätter under i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till nästan 500.000 i Uppsala. Det var

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Nov Ökning med 2 i Uppsala i november Det totala antalet gästnätter under november i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 37.500 i Uppsala.

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen Uppsala län Destination Uppsala AB Sep Minskning också i september Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i Uppsala län uppgick till 89.000 i september,

Läs mer

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Ökning med 4 första kvartalet Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 26.000 i Västerås i mars. Det var en ökning

Läs mer

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt Ordföranden har ordet Passagerarrederierna en av Sveriges bäst bevarade turismhemligheter Förra året reste fler utrikes kunder med passagerarrederierna än med flyget. Ändå är det få som uppmärksammar den

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Feb Ökning med 4 i Uppsala i februari Det totala antalet gästnätter i februari i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till drygt 31.000 i Uppsala.

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism AB

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism AB Besöksutvecklingen Uppsala Tourism AB Fortsatt ökning i juni Gästnätterna i summerade till 55. i juni (boende på hotell, vandrarhem och i stugbyar). Det var en ökning med 13 jämfört med juni, bl a beroende

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Ökning med 7 första halvåret Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 255.000 i Uppsala under första halvåret.

Läs mer

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Ökning med 3 januariapril Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 29.000 i Västerås i april. Det var en minskning

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Ökning med 5 under januariapril Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 36.000 i Uppsala i april. Det var

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Sep Samma utfall som åren 200809 Det totala antalet gästnätter under september i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 41.000 i Uppsala.

Läs mer

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Ökning med 4 i juni Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 32.000 i Västerås under juni. Det var en ökning med 4

Läs mer

Uppsala län November - 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008. Stockholm-Mälarregionen November

Uppsala län November - 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008. Stockholm-Mälarregionen November Besöksutvecklingen Uppsala Tourism AB Nov Nedgång i november Gästnätterna i Sverige minskade med totalt 4 i november. I var minskningen 3 och i minskade gästnätterna med 5. Totalt gjordes i november drygt

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Minskning i juli Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 52.000 i Uppsala under juli. Det var en minskning

Läs mer

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Sep 2 gästnätter i september Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 25.000 i Västerås i september. Det var en minskning

Läs mer

Resultatet januari-april

Resultatet januari-april Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co 28 000 gästnätter i april Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 28.000 i Västerås under april. Det var en ökning

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Med en omsättning på mer än 84 miljarder kronor står våra svenska och utländska besökare för 13% av

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Aug Ökning med 3 under sommaren Antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 160.000 i Uppsala under juniaugusti. Det var

Läs mer

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co 24 000 gästnätter i mars Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 24.000 i Västerås under mars. Det var en minskning

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen s Kommuner och Landsting Jan Ökning med 10 i januari Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i uppgick till 36.000 i januari. Det var en ökning

Läs mer

Västmanlands länmånad 12 2014

Västmanlands länmånad 12 2014 Forum för Turismanalys 1 Arkets namn R-U-län Län U-län Kommun Västerås Västmanlands länmånad 12 214 Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby, camping och SoL 14 12 1 8 6 4 År 21 År 211 År 212 År 213

Läs mer

Västmanland Januari. Hotell, stugbyar, vandrarhem, camping och privata stugor/lägenheter - 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Västmanland Januari. Hotell, stugbyar, vandrarhem, camping och privata stugor/lägenheter - 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen s Kommuner och Landsting Jan 31.000 gästnätter i januari Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i uppgick till 31.000 i januari. Det var en minskning

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting Dec Ökning med 4 i december Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i Västmanland uppgick till 617.000

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen s Kommuner och Landsting Feb Ökning med 13 i februari Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i uppgick till drygt 36.000 i februari. Det var en

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige 2015 Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Vi brukar tala om att handelns bidrag till Sverige är 11 procent av alla sysselsatta, 11 procent

Läs mer

Årsbokslut för svensk turism och turistnäring

Årsbokslut för svensk turism och turistnäring Årsbokslut för svensk turism och turistnäring Turistnäringens effekter på ekonomi och sysselsättning i Sverige Fakta & statistik 2008 ÅrSbokSluT För SvenSk TuriSm och TuriSTnäring 2008 Tillväxtverket Stockholm,

Läs mer

Passagerarrederierna en viktig del i rese- och turismnäringen Passagerarrederiernas Förening PRF

Passagerarrederierna en viktig del i rese- och turismnäringen Passagerarrederiernas Förening PRF Rapport om Passagerarrederierna, mars 2006 Passagerarrederierna en viktig del i rese- och turismnäringen Passagerarrederiernas Förening PRF Passagerarrederierna stärker bilden av Sverige utomlands Passagerarrederierna

Läs mer

Fakta och statistik om besöksnäringen i Linköpings kommun 2011

Fakta och statistik om besöksnäringen i Linköpings kommun 2011 Fakta och statistik om besöksnäringen i Linköpings kommun 2011 Turism - en miljardindustri för Linköping Visit Linköping vill med denna broschyr ge dig mer information om besöksnäringen i Sverige och Linköping

Läs mer

Rese- och turistnäringen i Världen, Sverige och Norrbotten. Björn Arvidsson, Razormind Toppmötet, Gällivare 24 Nov 2011

Rese- och turistnäringen i Världen, Sverige och Norrbotten. Björn Arvidsson, Razormind Toppmötet, Gällivare 24 Nov 2011 Rese- och turistnäringen i Världen, Sverige och Norrbotten Björn Arvidsson, Razormind Toppmötet, Gällivare 24 Nov 2011 Global infrastruktur Global infrastruktur 2,5 miljarder passagerare 920 flygbolag

Läs mer

Besöksnäringen - nuläge och potential

Besöksnäringen - nuläge och potential Besöksnäringen - nuläge och potential Katrien Vanhaverbeke, Arena för Tillväxt Christina Rådelius, Tillväxtverket 1 Besöksnäringen lyfter med samarbete, hållbarhet och ett attraktivt företagsklimat Besöksnäringen

Läs mer

Västmanlands länmånad 12 2015

Västmanlands länmånad 12 2015 Forum för Turismanalys 1 Arkets namn R-U-län Län U-län Kommun Västerås Västmanlands länmånad 12 215 Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby, camping och SoL 14 12 1 8 6 4 2 År 21 År 211 År 212 År

Läs mer

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Blekinge län * 18 16880 20 20980 25 24980 36 44680 39 50680 51 72724 52 74924 Karlshamn 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 Karlskrona 6 8100 8 12200 9 13000 20 32700 20 32700 20 32700 20

Läs mer

COLLABORATIVE TOURISM

COLLABORATIVE TOURISM COLLABORATIVE TOURISM SKÅNEMODELLEN Strategisk plan för turism och besöksnäring i Skåne TOURISM IN SKÅNE AB - Ett av Business Region Skånes fyra dotterbolag Näringsliv Skåne och Business Region Skåne Styrelse

Läs mer

Uppsala kommun Månad 7 2015

Uppsala kommun Månad 7 2015 1 Arkets namn R-C-Uppsala Län C-län Kommun Uppsala Månad 7 215 Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby och camping 8 7 6 5 4 3 2 År 21 År 211 År 212 År 213 År 214 År 215 Region +/- % +/- 214 Jan-Sep

Läs mer

RTS INDEX Q2 2010 OM RTS INDEX BESKRIVNING BAKGRUND

RTS INDEX Q2 2010 OM RTS INDEX BESKRIVNING BAKGRUND Q2 2010 RTS Index utfall för det andra kvartalet 2010 visar att det totala antalet resenärer som reser via rederier till/från våra kuster (-5 procent), via flyg (-2 procent) och via tåg (-1 procent) sjunker

Läs mer

Sommaren 2015 i besöksnäringen

Sommaren 2015 i besöksnäringen Sommaren 2015 i besöksnäringen SOMMAREN 2015 I BESÖKSNÄRINGEN I denna rapport sammanfattar Visita sommaren 2015. Med sommaren menas här juni och juli. När utvecklingen kommenteras jämförs med motsvarande

Läs mer

Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan. Indikator: Total turismomsättning/konsumtion i Karlstads kommun i miljoner kronor

Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan. Indikator: Total turismomsättning/konsumtion i Karlstads kommun i miljoner kronor KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2014-06-04 Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Besöksnäringen Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan Målområde: Tillväxt Besöksnäringen

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Christina Lugnet Toppmöte Gällivare 24 november 2011

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Christina Lugnet Toppmöte Gällivare 24 november 2011 Christina Lugnet Toppmöte Gällivare 24 november 2011 1 Tillväxtverkets Besöksnäringsprogram Mål Sverige skall ha en hög attraktionskraft som turistland och en långsiktigt konkurrenskraftig turistnäring,

Läs mer

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE LIKA STORT SOM HELA DANMARK För andra året i rad kartlägger vi på Samtrafiken hur pendlingsbara svenska städer är. I år har vi tittat närmare på Sveriges

Läs mer

Fakta om svensk turism

Fakta om svensk turism Fakta om svensk turism Turismens effekter på ekonomi, export och sysselsättning samt volymer, beteenden, utbud och efterfrågan Fakta & statistik 2013 FAKTA OM SVENSK TURISM Innehåll Förord 3 Nyckeltal

Läs mer

SKÅNE I SIFFROR OM TURISMEN I SKÅNE. JULI 2013. Rapporten är framtagen av:

SKÅNE I SIFFROR OM TURISMEN I SKÅNE. JULI 2013. Rapporten är framtagen av: SKÅNE I SIFFROR OM TURISMEN I SKÅNE. JULI 2013 Rapporten är framtagen av: INNEHÅLL Det lyfter inte från utlandsmarknaderna 3 Sammanfattning 4 Inledning 5 En del av strategi 2020 5 Tre olika aspekter av

Läs mer

Turismens begreppsnyckel

Turismens begreppsnyckel Turistdelegationen November 1995 Turismens begreppsnyckel En översikt över internationellt rekommenderade begrepp med definitioner för turism. Innehåll: Basbegrepp Begreppen i turismens marknadssystem

Läs mer

REDERIERNAS NYTTA FÖR TURISM OCH NÄRINGSLIV I SVERIGE.

REDERIERNAS NYTTA FÖR TURISM OCH NÄRINGSLIV I SVERIGE. REDERIERNAS NYTTA FÖR TURISM OCH NÄRINGSLIV I SVERIGE. För att få en så verklig bild som möjligt av färjerederiernas, som trafikerar svenska hamnar, betydelse och nytta för svensk turism och näringsliv

Läs mer

Turistekonomisk omsättning av Stena Lines passagerare Karlskrona-Gdynia

Turistekonomisk omsättning av Stena Lines passagerare Karlskrona-Gdynia Turistekonomisk omsättning av Stena Lines passagerare Karlskrona-Gdynia Karlskrona kommun och Stena Line Åsa Widmark 2009-02-13 Turismens Utredningsinstitut Främja och stödja kunskapsuppbyggnaden inom

Läs mer

Trendanalys: Vision 2020 Vad krävs för att fördubbla turistnäringens omsättning till 500 miljarder år 2020?

Trendanalys: Vision 2020 Vad krävs för att fördubbla turistnäringens omsättning till 500 miljarder år 2020? Trendanalys: Vision 2020 Vad krävs för att fördubbla turistnäringens omsättning till 500 miljarder år 2020? Sammanfattning Turistnäringen har gemensamt tagit fram en nationell strategi och vision att fördubbla

Läs mer

Turistnäringens Resindex och prognos Q2 2011

Turistnäringens Resindex och prognos Q2 2011 Turistnäringens Resindex och prognos Q2 Utfall Q2 jämfört med Q2 2010. Sammantaget visar turistnäringens resindex att resandet och boendet till, från och inom Sverige ökade med 3 procent jämfört med motsvarande

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Undersökning bland evenemangsbesökarna vid EM i Konståkning Ericsson Globe Arena, 26 januari - februari 25 INNEHÅLLSFÖRTECKNING OM UNDERSÖKNINGEN S. KÖN OCH ÅLDER S. 4 SÄLLSKAP S. 5 HEMVIST S. 6 INFORMATION

Läs mer

Fakta om svensk turism och turistnäring. 2007 års upplaga

Fakta om svensk turism och turistnäring. 2007 års upplaga Fakta om svensk turism och turistnäring 2007 års upplaga mars 2007 Innehåll 2 Nyckeltal 4 Utmaningar och utveckling 7 Internationell turism 10 Turistnäringens ekonomi 20 Sysselsättning inom turistnäringen

Läs mer

Fakta om svensk turism (utdrag)

Fakta om svensk turism (utdrag) Fakta om svensk turism (utdrag) Fakta & statistik 2009 fakta om svensk turism Innehåll Utmaningar och utveckling 4 Turism i Sverige 29 Inhemsk turism 38 Inkommande turism 44 Internationella kongresser

Läs mer

USK UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTORET EUROPRIDE 2008

USK UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTORET EUROPRIDE 2008 INNEHÅLL sid Om undersökningen 3 Några definitioner 4 Publikens ålder och kön 5 Besökarnas hemvist 6 Första informationskällan 7 Samtliga informationskällor 8 Beslutstillfälle 9 Transportmedel till evenemanget

Läs mer

Kommunala turismeffekter Lund kommun 2014. HUI Research på uppdrag av Tourism in Skåne

Kommunala turismeffekter Lund kommun 2014. HUI Research på uppdrag av Tourism in Skåne Kommunala turismeffekter Lund kommun 2014 HUI Research på uppdrag av Tourism in Skåne T U R I S M Nyckeltal Lund kommun 2014 Lund kommun Skåne län Kommunens andel av länet 2013 2014 2013 2014 2013 2014

Läs mer

Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas

Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas Oskar Fröidh, KTH oskar.froidh@abe.kth.se Jernbaneforum 7 mars 2012 Målen för förbättrad tågtrafik Möjliggöra pendling till starka arbetsmarknader Lättare för

Läs mer

Enkätintervjuer sommaren 2012

Enkätintervjuer sommaren 2012 Enkätintervjuer sommaren 2012 Positionstema Alla framgångsrika destinationer väcker tydliga och positiva associationer hos sina målgrupper: Doft +Associationer =Uppsala nyrostat kaffe + kulturhistoria

Läs mer

Fakta om svensk turism. 2006 års upplaga

Fakta om svensk turism. 2006 års upplaga Fakta om svensk turism 2006 års upplaga mars 2006 Innehåll 2 Nyckeltal 4 Internationell turism 7 Turistnäringens ekonomi 17 Sysselsättningen inom turistnäringen 20 Turism i Sverige 27 Inhemsk turism 30

Läs mer

Rikstrafikens verksamhet Med fokus på tillgänglighetsmodellen som beslutsunderlag. Bosse Andersson Sofia Risberg

Rikstrafikens verksamhet Med fokus på tillgänglighetsmodellen som beslutsunderlag. Bosse Andersson Sofia Risberg Rikstrafikens verksamhet Med fokus på tillgänglighetsmodellen som beslutsunderlag Bosse Andersson Sofia Risberg Rikstrafiken Statlig myndighet under Näringsdepartementet Avhjälpa brister i tillgänglighet

Läs mer

Statens inköpscentral Box 2218 103 15 Stockholm Upprättat av Projektnamn Dokumenttyp Mattias Ek Fordonsförhyrning Bilaga 1 c, Kravspecifikation

Statens inköpscentral Box 2218 103 15 Stockholm Upprättat av Projektnamn Dokumenttyp Mattias Ek Fordonsförhyrning Bilaga 1 c, Kravspecifikation 2012-03-16 1 (8) Bilaga 1 c Kravspecifikation Övrig förhyrning 1 Introduktion 1.1 Avgränsning Denna kravspecifikation gäller för fordon som inte förhyrs i samband med annan resa, t.ex. flyg eller tågresa.

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

Kommuner som har svarat nej på frågan, sorterade efter län Dalarnas län Borlänge Nej, men till färre än hälften. Gotlands län

Kommuner som har svarat nej på frågan, sorterade efter län Dalarnas län Borlänge Nej, men till färre än hälften. Gotlands län Fr.1 Räknar kommunen med att i början av 2009 (februari-mars) kunna tillhandahålla plats i förskola eller familjedaghem till barn om föräldrarna anmäler behov i nvember 2008? Kommuner som har svarat nej

Läs mer

TDB FAKTA SVERIGE SPECIAL Mars 2009

TDB FAKTA SVERIGE SPECIAL Mars 2009 TDB FAKTA SVERIGE SPECIAL Mars 2009 TDB-FAKTA Sverige Special Mars 2009 Sidan 2 Innehåll T D B F A K T A Mars 2009 Med Sverige Special Ansvarig utgivare Lars Paulsson Resurs AB InfraCity Kanalvägen 10

Läs mer

Totalundersökning av Sveriges hotell, stugbyar, vandrarhem, campingplatser och förmedlade privata stugor och lägenheter

Totalundersökning av Sveriges hotell, stugbyar, vandrarhem, campingplatser och förmedlade privata stugor och lägenheter NV 41 SM 1403 Inkvarteringsstatistik för Sverige 2013 Totalundersökning av Sveriges hotell, stugbyar, vandrarhem, campingplatser och förmedlade privata stugor och lägenheter Accommodation statistics 2013,

Läs mer

Tillgänglighetens betydelse för besöksnäringen

Tillgänglighetens betydelse för besöksnäringen HUI RESEARCH PÅ UPPDRAG AV TRANSPORTFÖRETAGEN, SLAO OCH STF... JUNI 2015 Tillgänglighetens betydelse för besöksnäringen Case: Kirunafjällen Årefjällen GUSTAV BLOMQVIST MARTIN KARLSSON KARIN OLSSON Sammanfattning

Läs mer

- En angelägenhet av stor regionalekonomisk betydelse -

- En angelägenhet av stor regionalekonomisk betydelse - - En angelägenhet av stor regionalekonomisk betydelse - Vår uppgift Ägardirektiv Tillsammans med ägaren, regionen och näringslivet utveckla, driva och förvalta Kalmar flygplats. Kalmar Airport skall utveckla

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

VATTENRIKET 2011 VATTENRIKET 2011. Utförd av Resurs AB, Februari 2012 på uppdrag av Kristianstads kommun

VATTENRIKET 2011 VATTENRIKET 2011. Utförd av Resurs AB, Februari 2012 på uppdrag av Kristianstads kommun VATTENRIKET 2011 Utförd av Resurs AB, Februari 2012 på uppdrag av Kristianstads kommun SAMMANFATTNING Totalt gjordes det 148 250 besök i Vattenriket under 2011. Juli månad toppar med över 22 000 besök.

Läs mer

Resultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013

Resultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013 Resultat Politikerpanelen - Kommun Demoskop 2012/2013 Om politikerpanelen Politikerpanelen är ett årligen återkommande instrument där Demoskop speglar utvecklingen i Sveriges kommuner, landsting och regioner

Läs mer

Comenius fortbildning omg 2, april 2012

Comenius fortbildning omg 2, april 2012 Comenius fortbildning omg 2, april 2012 Beviljas med svenska medel Kön M/F Kommun Län Beviljat belopp i EUR Dnr Projekt/aktivitet Poäng Land 2012:2304 Jobbskuggning 101 F Karlskrona Blekinge län 1 434

Läs mer

skane.com Inkvarteringsstatistik mars 2012

skane.com Inkvarteringsstatistik mars 2012 Inkvarteringsstatistik mars 2012 Gästnätter län, mars 2012 (tusen) hotell, stugby, vandrarhem och camping 2 500 2 211 hotell stugby/vandrarhem camping 2 000 1 500 1 000 500 0 604 676 296 337 301 218 34

Läs mer

Medie- och reklambranschen E-handel och logistik i Sverige

Medie- och reklambranschen E-handel och logistik i Sverige Tabellbilaga till rapport Ura 2000:9 Medie- och reklambranschen E-handel och logistik i Sverige - Var finns de framtida jobben? Rapporten har rekv nr 80 24 99 Boken beställs från AMS Närservice, Box 6,

Läs mer

Aktivitetsplan 2015 Besöksnäring och Turistbyrån (Näringslivsenheten)

Aktivitetsplan 2015 Besöksnäring och Turistbyrån (Näringslivsenheten) Aktivitetsplan 2015 Besöksnäring och Turistbyrån (Näringslivsenheten) ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR BESÖKSNÄRINGEN Nyköpings mål 2017 är en stark besöksnäring med en turismomsättning på 1,4 miljarder kr. Nyköpings

Läs mer

Comenius fortbildning, april 2013

Comenius fortbildning, april 2013 Comenius fortbildning, april 2013 Beviljade Dnr Projekt/aktivitet Poäng Kön M/F Kommun Län Beviljat belopp i euro 2151-2013 Konferens 115 M Ängelholm Skåne län 1310 PT 2374-2013 Allmän fortbildningskurs

Läs mer

Storstadsnatur, Kunskap driver utveckling Stockholm 23 februari 2012 Therese Lindberg

Storstadsnatur, Kunskap driver utveckling Stockholm 23 februari 2012 Therese Lindberg Storstadsnatur, Kunskap driver utveckling Stockholm 23 februari 2012 Therese Lindberg 2012-03-30 1 Vår bakgrund Våra kontor 11 kontor på 9 orter Huvudkontor i Stockholm För tillväxt t i hela landet 4

Läs mer

Turismen Ystad & Österlen en viktig näring

Turismen Ystad & Österlen en viktig näring Turismen Ystad & Österlen en viktig näring Turism ekonomisk rapport för destinationen Ystad & Österlen 2011 Foto: Inge Hansson, bidrag från 2012 års fototävling Turismen i Ystad & Österlen en viktig näring.

Läs mer

INNEHÅLL. Sammanfattning 3 Förord 4 Resemotiv och prisskillnader 5 Gränshandelsundersökningen 8. Turism och shoppingturism en definition 8.

INNEHÅLL. Sammanfattning 3 Förord 4 Resemotiv och prisskillnader 5 Gränshandelsundersökningen 8. Turism och shoppingturism en definition 8. September 2013 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Förord 4 Resemotiv och prisskillnader 5 Gränshandelsundersökningen 8 Turism och shoppingturism en definition 8 Resor 11 Konsumtion 15 Övernattningar 18 Regional

Läs mer

BAR 1 BAR 2 BAR 3 BAR 4 BAR 5 BAR

BAR 1 BAR 2 BAR 3 BAR 4 BAR 5 BAR Arvika Comfort Hotel Bristol Single Moderate 1170 901 662 616 601 570 493 23 Tel: 057 01 32 80 Double Moderate 1390 1070 832 753 674 608 531 23 co.bristol@choice.se Single Standard 1275 982 743 693 678

Läs mer

TEM 2013 FUNÄSDALEN FUNÄSDALEN 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Funäsdalen 2013. Inklusive åren 2004-2012

TEM 2013 FUNÄSDALEN FUNÄSDALEN 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Funäsdalen 2013. Inklusive åren 2004-2012 TEM 2013 FUNÄSDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Funäsdalen 2013 Inklusive åren 2004-2012 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Funäsdalen

Läs mer

Kiruna. Gällivare. Piteå Storuman. Skellefteå Lycksele. Tåsjö Vännäs Umeå. Örnsköldsvik. Östersund Sollefteå. Härnösand

Kiruna. Gällivare. Piteå Storuman. Skellefteå Lycksele. Tåsjö Vännäs Umeå. Örnsköldsvik. Östersund Sollefteå. Härnösand Appendix II kartor Karta 1. Teracom Kiruna Gällivare Pajala Överkalix Kalix Arvidsjaur Älvsbyn Luleå Piteå Storuman Skellefteå Lycksele Tåsjö Vännäs Umeå Åre 34 Mbit/s Östersund Sollefteå Örnsköldsvik

Läs mer

Verksamhetsplan 2013. Länsturismen. Effektivitet genom samverkan

Verksamhetsplan 2013. Länsturismen. Effektivitet genom samverkan Verksamhetsplan 2013 Länsturismen Effektivitet genom samverkan Verksamhetsplan för Turismfunktionen vid VKL 2013 Bakgrund Turismfunktionen har sedan 2006 arbetat på uppdrag av föreningens medlemmar i nära

Läs mer

Bokningsläge (hela landet)

Bokningsläge (hela landet) Bokningsläge (hela landet) Uttagsdatum Provtyp Vecka 2015-06-15 kl 4:00:05 B Antal bokade provtider Summa Kapacitet Andel lediga provtide r % Antal lediga provtider 25 138 5 062 5 200 2,65% Borås 0 141

Läs mer

RTS INDEX Utfall Q3 2010 samt prognoser för helåren 2010 och 2011

RTS INDEX Utfall Q3 2010 samt prognoser för helåren 2010 och 2011 RTS INDEX Utfall Q3 2010 samt prognoser för helåren 2010 och 2011 Utfall Q3 2010: Resandet till, från och inom Sverige samt antalet gästnätter på hotell, vandrarhem och stugbyar ökar sammantaget med 2

Läs mer

skane.com Inkvarteringsstatistik januari 2012

skane.com Inkvarteringsstatistik januari 2012 Inkvarteringsstatistik januari 2012 Gästnätter län, januari 2012 (tusen) hotell, stugby, vandrarhem och camping 2 000 1 685 hotell stugby/vandrarhem camping 1 500 1 000 500 0 478 536 226 271 273 161 25

Läs mer

TEM 2013 KALMAR LÄN KALMAR LÄN 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Kalmar län 2013. Inklusive åren 2004-2012

TEM 2013 KALMAR LÄN KALMAR LÄN 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Kalmar län 2013. Inklusive åren 2004-2012 TEM 2013 KALMAR LÄN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Kalmar län 2013 Inklusive åren 2004-2012 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Kalmar län

Läs mer

Ej namn i denna lista p g a personuppgiftslagen (PUL). Lista med namn skickas direkt till deltagarna.

Ej namn i denna lista p g a personuppgiftslagen (PUL). Lista med namn skickas direkt till deltagarna. Ej namn i denna lista p g a personuppgiftslagen (PUL). Lista med namn skickas direkt till deltagarna. Titel Turistbyrå/regional turistorganisation Ort Turistinformatör Gävle Turistbyrå Gävle Turistinformatör

Läs mer

Inledning, mål och syfte... 1 Förändrade marknadsförutsättningar stora destinationer gynnas, perifera destinationer missgynnas!...

Inledning, mål och syfte... 1 Förändrade marknadsförutsättningar stora destinationer gynnas, perifera destinationer missgynnas!... Inledning, mål och syfte... 1 Förändrade marknadsförutsättningar stora destinationer gynnas, perifera destinationer missgynnas!... 3 Case Kirunafjällen... 4 Besöksnäringens betydelse för Kirunafjällen...

Läs mer

Totalundersökning av Sveriges hotell, stugbyar, vandrarhem, campingplatser och förmedlade privata stugor och lägenheter. Antalet gästnätter oförändrat

Totalundersökning av Sveriges hotell, stugbyar, vandrarhem, campingplatser och förmedlade privata stugor och lägenheter. Antalet gästnätter oförändrat NV 41 SM 1305 Inkvarteringsstatistik för Sverige 2012 Totalundersökning av Sveriges hotell, stugbyar, vandrarhem, campingplatser och förmedlade privata stugor och lägenheter Accommodation statistics 2012,

Läs mer

ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT.

ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT. ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT. 1 2 kunskap som lyfter besöksnäringen Visit Västernorrland har som uppdrag att via kunskapsförmedling bidra till att stärka turismen i Västernorrland. Verksamheten

Läs mer

Västsvenska Turistrådet AB

Västsvenska Turistrådet AB Anders Svedberg Västsvenska Turistrådet AB Helägt av Västra Götalandsregionen. Uppdrag att utveckla och marknadsföra Västra Götaland som turistdestination. Västra Götaland ska vara Skandinaviens mest besökta,

Läs mer

skane.com Inkvarteringsstatistik februari 2012

skane.com Inkvarteringsstatistik februari 2012 Inkvarteringsstatistik februari 2012 Gästnätter län, februari 2012 (tusen) hotell, stugby, vandrarhem och camping 2 500 hotell stugby/vandrarhem camping 2 000 1 912 1 500 1 000 500 0 570 583 268 292 299

Läs mer

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Oxelösunds kommun inklusive åren 2010-2013

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Oxelösunds kommun inklusive åren 2010-2013 TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Oxelösunds kommun inklusive åren 2010-2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Oxelösunds kommun

Läs mer

Passagerarrederierna i rese och turistnäringen

Passagerarrederierna i rese och turistnäringen 2009 Passagerarrederierna i rese och turistnäringen Presenteras av: Passagerarrederiernas Förening I samarbete med: Sveriges Redareförening Passagerarrederierna bidrar till ökad omsättning för svensk rese

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Hotell & restaurang 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden

Läs mer

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Eskilstuna kommun inklusive åren 2010-2013

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Eskilstuna kommun inklusive åren 2010-2013 TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Eskilstuna kommun inklusive åren 2010-2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Eskilstuna kommun

Läs mer

Svensk turismstatistik. Uppdaterad 2015-08-28 Föregående 2015-07-08

Svensk turismstatistik. Uppdaterad 2015-08-28 Föregående 2015-07-08 Svensk turismstatistik Uppdaterad 215-8-28 Föregående 215-7-8 FLYG passagerarfrekvens Juni 215 Källa: Transportstyrelsen pax fg år andel Sverige 639 212-1% 19% Europa, ank 1 125 375 2% 34% Europa, avr

Läs mer

Turistnäringens tillväxtprognos Utfall Q4 och helår 2011 samt prognos 2012

Turistnäringens tillväxtprognos Utfall Q4 och helår 2011 samt prognos 2012 Turistnäringens tillväxtprognos Utfall Q4 och helår 2011 samt prognos 2012 Utfall för helår 2011: Utfallet 2011 visar att det totala resandet och boendet hamnar på en rekordnivå jämfört med 2010, dock

Läs mer