Transporter och besöksmål

Transkript

1 R 2007:09 Transporter och besöksmål Rapport från RTS Reseforum

2

3 Transporter och besöksmål Rapport från RTS' Reseforum R 2007:09

4 Har du frågor om denna publikation, kontakta: Agneta Florin Nutek, Stockholm Jan Lundin Rese- och Turistnäringen i Sverige, RTS, Box 1375, Stockholm jan.lundin@rtsverige.se NUTEK Produktion: Ordförrådet AB Stockholm 2007 R 2007:09 ISSN

5 Förord Rese- och Turistnäringen i Sverige, RTS, driver tillsammans med de stora persontrafikföretagen, SJ, SAS och Passagerarrederierna i Sverige, projekt inom ramen för RTS' Reseforum. Målsättningen är att öka tillgängligheten för resenärer och turister till destinationer och företag i hela Sverige och därmed öka beläggning och intäkter för både transportörer och andra företag verksamma inom den svenska turistnäringen. Rederierna och flyget är de stora leverantörerna av utländska besökare till Sverige. För svenskar som reser och turistar i Sverige dominerar bilen som det i särklass största transportmedlet. För framtida resande finns en stor potential i att skapa samarbeten där olika transportslag kompletterar varandra. Inom RTS' Reseforum har föreliggande rapport tagits fram med syftet att vara ett underlag för vidare diskussioner om samverkan mellan transportföreträdare och andra aktörer som verkar för utveckling av turistnäringen, både nationellt och regionalt. Rapporten "Transporter och besöksmål" har tagits fram under 2006 av RTS i samarbete med Nutek. RTS ansvarar för rapportens innehåll. Huvudinnehållet utgörs av dels en beskrivning av persontransporter i Sverige ur ett regionalt perspektiv, dels en länsvis beskrivning av besöksmål i Sverige. Stockholm i mars 2007 Sune Halvarsson Tf generaldirektör, Nutek Jan Lundin VD Rese- och Turistnäringen i Sverige, RTS

6 4

7 Innehåll Sammanfattning 7 1. Definition av Turism 9 2. Trender och fakta om turism 13 Nya trender inom turismen Framgångsfaktorer för svensk turism Ny teknik, nya distributionskanaler Fakta om besöksnäringen RTS projekt Hela Resan Transportpropositionen 23 Samordning av system för information, bokning och biljetthantering Vart reser man i Sverige storstäderna är de stora turistmagneterna 27 Antalet gästnätter Förändring i gästnätter mellan 2004 och Förändring i gästnätter mellan 2004 och Top 30 gästbäddar år Hur reser man i Sverige de olika transportslagen 31 Långväga transportarbete Flygets passagerarvolymer Djupanalys Sverigeturismens resurser i regionerna 37 Metodbeskrivning Kommentar Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Skåne län

8 Hallands län Västra Götalands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Reseflöden

9 Sammanfattning Under 2005 uppgick den svenska turistnäringens totala omsättning till 191 miljarder kronor, en ökning med 9,8% jämfört med Av detta utgjorde utländska besökares konsumtion i Sverige, exportvärdet, 62 miljarder kronor, en ökning med 18,6% jämfört med WTO definierar turism förflyttad konsumtion. Det innebär sålunda att en av näringens mest betydelsefulla framgångsfaktorer torde vara tillgång till en avancerad och koordinerad transportapparat som effektivt nyttjar den fysiska infrastrukturen och erbjuder alternativa valmöjligheter för resenären. Därmed ökar också tillgängligheten till alla motivskapande destinationer och attraktioner. Av gruppen utländska flerdagsbesökare i Sverige kommer 37% med flyg, 31% med färja och 23% med bil. Vid turistresor inom Sverige dominerar bilen med drygt två tredjedelar av alla transporter. Storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö är främsta motorer att generera besökare. Storstäderna har heller inte samma säsongproblematik som de flesta traditionella turistdestinationer. Flygbolagen, rederierna och tågbolagen är de enskilt största investorerna i marknadsföringen av Sverige som turistland såväl utomlands som i Sverige. Marknadsföringen fokuserar dock främst på att konkurrera om kundens val av transportör. På grund av turistnäringens fragmenterade struktur saknar de stora transportbolagen ofta en heltäckande motpart för utveckling av gemensamma affärsintressen inom turistnäringen på en destination. Destinationsbyggande, dvs företag och det offentliga i samverkan för gemensamma framgångar, måste fokuseras. Goda exempel är Gotland, Göta Kanal och Åre som är starka varumärken. RTS projekt Hela Resan i samarbete med Samtrafiken gör destinationer och attraktioner i Sverige mer fysiskt tillgängliga. Projektet har också givit värdefull input till utformningen av den Transportpolitiska propositionen. Den turistiska åtgärdslistan bör toppas av framtagande och etablering av en gemensam affärsplattform för transportörerna i samarbete med turistnäringens motorer Stockholm, Göteborg och Malmö. 7

10 8

11 1. Definition av Turism När information och kunskap om en näring skall analyseras, spridas och tolkas är en gemensam begreppsbildning viktig. Inte minst gäller detta statistik. WTO, World Tourism Organization, har sammanställt en begreppssamling som gäller som definitionsbas för internationell turiststatistik Recommendations on Tourism Statistics. Idag ligger begreppssamlingen till grund för det statistikmaterial som hanteras av WTO, OECD, Eurostat och de enskilda länder som rapporterar till dessa organisationer. Tillämpningen av denna gemensamma begreppsbas är emellertid inte alltid konsekvent, och detta stör kommunikationen mellan olika parter och skapar en otydlighet kring hela turistnäringen. Det mest typiska exemplet på detta är begreppet turist, som allmänt tolkas som fritidsresenär, men som enligt WTO:s terminologi står för en betydligt bredare resenärsgrupp omfattande även affärsresenär. För affärsutveckling i näringen är det viktigt att den gemensamma begreppsbildningen planteras och sprids. Några av basbegreppen definieras enligt följande: Turism. Turism omfattar människors aktiviteter när de reser till och vistas på platser utanför sin vanliga omgivning för kortare tid än ett år för fritid, affärer eller andra syften. Vanlig omgivning. Syftet med begreppet är att ge möjlighet att skilja ut resenärer som skall ingå i turiststatistiken från övriga resenärer. Den aktuella problemställningen bestämmer hur begreppet vanlig omgivning skall avgränsas efter någon av tre faktorer: Avstånd, bortovarotid samt plats eller administrativt område. Former av turism. När man talar om resor som passerar landsgränser, delar man upp turismen i tre bestämda grundformer. Land i denna definition kan bytas ut mot region, kommun eller annat administrativt område. De tre grundformerna är: 1. Inhemsk turism. Innefattar de som har sin hemvist i ett givet land och reser i det landet. 2. Inkommande turism. Innefattar de som reser i ett givet land och har sin hemvist i ett annat land. 3. Utgående turism. Innefattar de som har sin hemvist i ett givet land och reser i något annat land. 9

12 Besökare. Begreppet besökare är grundläggande i hela systemet för turiststatistik och ansluter till definitionen av begreppet turism. Tre krav ställs för att en resenär skall kunna räknas som en besökare: 1. Resan skall gå till en plats utanför resenärens vanliga omgivning. Exkluderar regelbundna pendlingsresor, dvs. resor till och från hemmet för arbete eller studier. 2. Den sammanhängande vistelsetiden på platsen för besöket skall vara högst ett år. Längre vistelsetid är bosättning. 3. Huvudsyftet med resan skall vara annat än att utöva lönearbete som betalas av någon på platsen. Exkluderar arbetsmigration. Turist. Turist är en besökare som övernattar på platsen för besöket. Dagsbesökare. Dagsbesökare är en besökare som inte övernattar på platsen för besöket. Besökare efter resemotiv. Klassifikationen av resenärer efter motiv eller syfte med en resa är avsedd att spegla nyckelsegment i resemarknaden och vara underlag för planering, marknadsföring och pr-verksamheter. WTO visar sex huvudsegment; 1. Fritid, rekreation och semester. Omfattar aktiviteter som sightseeing, shopping, sport/nöjen/kultur antingen som åskådare eller utövare på fritiden, vandringar i skog och mark, strandaktiviteter, kryssningar, spel, sommarläger. 2. Besök hos släkt och vänner. Utöver vanliga besök omfattas speciella syften som familjehögtider, tillsyn och vård vid sjukdom och handikapp. 3. Affärer och uppdrag. Omfattar syften som: Montering och installation av materiel, inspektion, inköp, försäljning Deltagande i möten, konferenser och kongresser, mässor och utställningar Incentives Framträdanden, t ex föredrag eller konserter Turupplägg för produktion av turism, färdlederi Tävlingsdeltagande, myndighetsuppdrag utom vid utlandsstationeringar Betald utbildning och forskning Betalda yrkeskurser. 10

13 4. Hälso- och friskvård. Omfattar hälsohemsvistelser, behandlingar och kurer. 5. Religionsutövning. Omfattar deltagande i religiösa evenemang, pilgrimsresor. 6. Övrigt. För besättningar på allmänna transporter, till exempel vid transit, eller andra okända aktiviteter. Besökare med underbegreppen turister och dagsbesökare kan kombineras med former av turism och segment i marknaden. Turistnäring. I WTO:s begreppssamling identifieras turismen som ekonomisk aktivitet snarare än som industri eller näring. Turism (eller fysisk rörlighet) skapar ekonomi i många olika branscher och den totala turismekonomin är summan av turisters inköp av varor och tjänster i dessa branscher. I vissa branscher är turismekonomin dominerande och stor, till exempel hotell, eller dominerande och liten, till exempel cykeluthyrning. I andra branscher är turismekonomin en mindre del av en totala ekonomin och en stor del av turismekonomin, till exempel varuinköp, eller en mindre del av den totala ekonomin och även en liten del av turismekonomin, till exempel försäljning av läkemedel. Turismekonomin bestäms alltså av vem kunden är och vad kunden efterfrågar och för att mäta denna ekonomi används speciella beräkningsmetoder och -modeller som resulterar i så kallade turistsatellitkonton. I Sverige har beräkningar baserade på WTO:s modeller genomförts i nationalräkenskaperna sedan ett tiotal år. Utgångspunkten är värdet av turisternas konsumtion/användning av olika varor och tjänster, vilket ställs mot produktionsvärdena i motsvarande branscher varefter ett förädlingsvärde för turismekonomin kan beräknas. 11

14 12

15 2. Trender och fakta om turism Nya trender inom turismen Resenären blir mer och mer van att resa Resenären har blivit rörligare mobila Resenären semestrar oftare men kortare tid Resenären har blivit mer aktiv under sin semester Befolkningen blir äldre men mer aktiv Ökad miljömedvetenhet Framgångsfaktorer för svensk turism Fysisk infrastruktur är A och O för resenäringen, till exempel flygplatser, vägar, hamnar, järnvägar, i liten skala vandringsleder. Allt detta tar dock lång tid att utveckla. Vad som däremot kan utvecklas i närtid är: Avancerad koordinerad transportapparat som nyttjar den fysiska infrastrukturen och ger alternativa resemöjligheter och därmed ökar tillgängligheten till alla motivskapande attraktioner och aktiviteter. Professionella och lönsamma turistföretag med förmåga att marknadsföra sina varumärken och tjänster. De goda exemplen. Kompetensutveckling och stöttning av näringens entrepenörer och medarbetare. Destinationsbyggande, dvs företag i samverkan för gemensamma framgångar. Marknadsföring av motivskaparna i Sverige och utomlands, låt transportapparten bli ett medel för att kunna konsumera de tjänster och varor som erbjuds. Dra nytta av att allt fler av kunderna med ny teknik själva kan paketera sina resor. Ny teknik, nya distributionskanaler Internet har gjort information om varje anläggning och attraktion globalt tillgänglig. Rese- och turistindustrin har nu den enskilt största andelen av de stora sökmotorernas transaktioner. Nya förenklade affärsmodeller för turismen har därför blivit möjliga. 13

16 Utvecklingen går från att leverantörer har nöjt sig med att synas på internet till att producera information som bidrar till att kunden också kan konsumera de tjänster som erbjuds. Fakta om besöksnäringen Turistnäringen omsatte 191 miljarder kronor år Värdet av exportintäkterna är 62 miljarder, vilket överstiger Sveriges totala personbilsexport (60 miljarder) år Antal sysselsatta inom turistnäringen har sedan 1995 ökat med 35%. Totalt har näringen personer anställda. Av totalt 15 miljoner utländska besökare år 2004 levererade flyget 6 miljoner besökare och rederierna 5 miljoner. Fungerande kommunikationer från/till flygplatser och hamnar som angörs är därför av största vikt. Svenskarna gjorde totalt 45 miljoner fritidsresor I Sverige är bilen det vanligaste färdsättet. Biltrafikens årliga ökning är större än det sammantagna totala årliga resandet med tåg och buss. Det vanligaste syftet med en fritidsresa är att besöka släkt och vänner (53%), därefter följer vistas i fritidshus (17%). Antal besökare till olika besöksmål och sevärdheter toppas av Liseberg följt av olika attraktioner i Stockholm. Därefter kommer destinationer som Åre/Duved och Idre. Fungerande kommunikationer till de olika motivskapande destinationerna och attraktionerna är av största vikt. Källor: Nutek/SCB, Resurs AB/TDB Total turistkonsumtion i Sverige Tkr % Källa: Nutek/SCB 14

17 Svenskars turistkonsumtion i Sverige Tkr % Källa: Nutek/SCB Utländska besökares konsumtion i Sverige Tkr % Källa: Nutek/SCB Förädlingsvärde Mkr % Källa: Nutek/SCB 15

18 Andel av BNP 2,90 Procent 2,85 2,80 0,4% 2,75 2,70 2,65 2,60 2,55 2, Källa: Nutek/SCB Medelantal sysselsatta Antal sysselsatta % Källa: Nutek/SCB Fördelning av turistnäringens totala omsättning 2005 (miljoner kronor) Svenska affärsresenärer Svenska fritidsresenärer Utländska besökare TURISM Boende och restaurang , 32% Boende 54% Utemåltider 46% Transport , 23% Luftfart 47% Resebyråer 23% Landtransport 18% Uthyrning 5% Järnväg 4% Sjöfart 3% Varuhandel , 39% Övrig handel 43% Drivmedel 30% Livsmedel 26% Övrigt 9 358, 5% Källa: Nutek/SCB 16

19 Jämförelse av sysselsatta i Sverige 2004 Sysselsättningen inom turistnäringen i Sverige har ökat med 24 procent eller ca mellan 1995 och Ökningen motsvarar drygt ett nytt Volvo AB med dotterbolag. Fördelning av turistnäringens totala omsättning 2005 (miljoner kronor) Antal anställda Svensk turistnäring Volvo AB, med dotterbolag Ericsson Volvo Personvagnar AstraZeneca Scania Skanska TeliaSonera H&M Atlas Copco Källa: Nutek och respektive bolag Hur kommer utländska flerdagsbesökare till Sverige? Flyg, 37,4% Övrigt, 8,8% Bil, 22,8% Färja, 31,0% Källa: Nutek 17

20 18

21 3. RTS projekt Hela Resan Vem ordnar "Hela Resan" inom Sverige? Transportslag Länsgräns Nationsgräns Resans syfte Buss Släkt o vänner Konferens Distributionskanal Kurs Tåg Tjänsteresa Event Distributionskanal Äventyr Flyg Avkoppling Nöje Distributionskanal Sol och bad Färja Sevärdheter Shopping Distributionskanal Sverige Sverige Till/Från Sverige Hela Resan är ett projekt mellan rese- och turistnäringen, Rikstrafiken, Turistdelegationen och Samtrafiken i Sverige. Projektet drivs av RTS, Rese- och Turistindustrin i Sverige, i samarbete med Samtrafiken. Projektet är en del av Framtidsprogrammet (Strategier för tillväxt i den svenska rese- och turistindustrin), som gemensamt tagits fram av Näringsdepartementet och rese- och turistindustrin. För samordning och projektledning svarar RTS. Samtrafiken svarar för insamling och samordning av trafikinformation samt dialog och urvalsprogram i projektets söksystem för trafikinformation. I projektgruppen ingår representanter för tåg-, flyg-, buss- och tågtrafik samt de två myndigheter som jobbar med inrikes transporter och turism; Rikstrafiken och Turistdelegationen. Alla resealternativ på ett och samma ställe gör Sveriges upplevelser tillgängliga för alla. Hela Resan knyter samman tåg, flyg, båt, buss och bil på nationell, regional och lokal nivå. Projektet Hela Resan är ett sätt att arbeta för tillväxt i den svenska rese- och turistindustrin. Det handlar om konkreta åtgärder och att utnyttja det som redan finns. Före lanseringen av Hela Resan presenterades problem och möjligheter på följande sätt. 19

22 Var slutar resan? Och var börjar den, egentligen? Är du snowboardåkare är halfpipen målet med resan, inte skidorten i sig. Evenemangsbesökaren är inte framme förrän strålkastarna tänds på arenan. För båda börjar resan på hemmaplan, kanske med en turistbroschyr i handen. Men hur tar man sig ända fram till halfpipen eller konserthallen? Val av färdsätt är i många fall en fråga om vad som finns valbart och tillgängligt. I dag är Sveriges reseplaneringssystem inte samordnat. Så trots att det kan vara fullt möjligt för snowboardåkaren att åka kollektivt från hemadressen till backen, krävs det en Sherlock Holmes för att klura ut hur. Det tänker vi ändra på! I dag är det svårt att hitta alla resealternativ. Från ort till ort går ganska bra. Från hållplats till hållplats blir värre. Tidtabeller, biljettsystem och reseinformation utgår från de som tillhandahåller resorna, inte från den som ska resa. Vi vill vända på steken. Med resenären som utgångspunkt måste rese- och turistindustrin samordna sitt utbud och göra det tillgängligt. Då kan vi också fylla upp de platser, sängar och bord som i dag står tomma. Allt på ett och samma ställe är helt enkelt smartare, både för kunden och leverantören. Sverige har ett fantastiskt nät av flyg-, tåg-, buss- och färjelinjer. I teorin kan du ta dig nästan vart som helst. Hur är det då i praktiken? Plötsligt är kartan uppdelad i nationella, regionala och lokala trafiknät som sällan samverkar med varandra. Resenäringen har svårt att koppla ihop sina produkter med turistnäringen och göra dem tillgängliga för kunderna. Och kunderna ser inte hela sin resa trots att det bevisligen finns förutsättningar. Det vill vi ändra på! Att länka ihop dagens reseplaneringssystem handlar om att använda sig av det som redan är gjort. Broar mellan befintliga system gör att kunden får alla resealternativ serverade. Då kommer fler att resa mer. För finns du inte när kunden planerar sin resa finns du inte alls. Sverige blir större och mindre... på samma gång. I dag tycker 40% av de som reser att det är svårt att få samlad information om flyg, tåg, buss och färja. Om det fanns en lösning tycker 90% att det skulle bli enklare och nästan hälften av dessa trodde att de skulle resa mer. (Källa: Rikstrafiken 2002). Ett smidigt reseplaneringssystem skulle göra Sverige större och mindre på samma gång. Större för att evenemang, destinationer och attraktioner blir tillgängliga för fler. Mindre för att hela resan blir överskådlig och ryms i ett och samma system. 20

23 I dag gör svenskarna 60 miljoner långväga resor inom Sverige. Om antalet resor skulle öka med 1% blir det nya resor att dela på. (Källa: SIKA). Och faktum är att ju fler som äter av resekakan, desto större blir den. Kommer fler kunder in i systemet ökar den totala marknaden till förmån för alla. Vi vill att nya och mindre aktörer ska kunna ta plats bredvid de redan etablerade. Kan du som ny aktör vara med i ett heltäckande reseplaneringssystem blir dina produkter omedelbart tillgängliga. Det gör det lättare för nya företag att nå kunder, minskar startkostnaderna och skapar fler jobb. Ett känt faktum är att trafik föder trafik. Om fler människor reser ökar efterfrågan på alla sorts transporter, upplevelser och boende. Då blir det också utrymme för fler aktörer inom rese- och turistindustrin. 21

24 22

25 4. Transportpropositionen Texten i detta avsnitt är hämtad direkt från Transportpropositionen (Prop. 2005/06:160), kapitel Samordning av system för information, bokning och biljetthantering Regeringens bedömning: Som en del i det nationella handlingsprogrammet för kollektivtrafikens långsiktiga utveckling, bör Vägverket och Banverket ges uppdrag att gemensamt ta initiativ till att konsumenterna enkelt skall kunna skaffa sig information om tider, priser och kvalitet i det kollektiva trafikutbudet samt kunna boka och köpa kombinerade resor med flera trafikslag på ett och samma färdbevis. Allmän passagerarinformation och information om störningar i kollektivtrafiken bör förbättras och göras transportslagsövergripande. Arbetet bör genomföras i samverkan med Rikstrafiken, övriga berörda myndigheter och branschens aktörer. Kollektivtrafikkommitténs förslag: Överensstämmer i stort med regeringens bedömning. Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna är positiva till förslaget om ett gemensamt transportslagsövergripande biljettsystem. Skälen för regeringens bedömning: En väl fungerande samordning mellan olika system för trafikantinformation, bokning och biljetthantering är en nyckelfaktor för att kunna åstadkomma ett ökat kollektivt resande. Det gäller särskilt där de enskilda resorna inkluderar användandet av flera färdmedel. Detta är en viktig del av en konsumentvänlig/kundorienterad kollektivtrafik. En god och tillförlitlig information om hela reskedjan förenklar, minskar osäkerheten och ökar tryggheten för resenärerna. Det gäller särskilt för personer med begränsad resvana eller med särskilda behov. Särskilt viktigt är att resenärerna får god information vid förseningar och andra störningar när transporttjänsten inte håller utlovad kvalitet. Regeringen föreslår i avsnitt 18 en särskild lagstiftning om information till passagerare m.m. En hel del arbete har utförts och pågår för att samordna trafikantinformation. Samtrafiken AB har systemet Resplus som medger information om kombinerade resor med tåg och buss. Rikstrafiken har inom ramen för sin uppgift att verka för en trafikslagsövergripande samordning av främst den interregionala kollektivtrafiken, haft i uppdrag att driva på utvecklingen mot ett nationellt och trafikslagsövergripande 23

26 informationssystem för all kollektivtrafik. Rikstrafiken ställer även krav på tjänster för information, bokning och försäljning vid sin upphandling av kollektivtrafik. Information om störningar är ett mycket viktigt krav att ställa på en väl fungerande kollektivtrafik. Banverket har under 2005 utvecklat IT-system för hantering av trafikinformation inom järnvägssystemet. IT-systemet och rutinerna kring detta bör vidareutvecklas så att information om störningar kan utbytas mellan järnvägssystemet och andra trafikslag. Samtrafiken i Sverige AB har tillsammans med Turistdelegationen, Destination Gotland, SAS, SJ AB, SLTF samt Rese- och Turistindustrin i Sverige utvecklat en internetbaserad resplanerartjänst för inrikes resor. Med denna tjänst, som kallas Hela resan, går det att söka resalternativ med samtliga trafikslag från ort till ort. Regeringen anser att denna typ av kundorienterade lösningar är mycket positiva. Det finns dock fortfarande behov av att förbättra den trafikslagsövergripande informationen om kollektivtrafiken. Det bör finnas kommersiella möjligheter att finansiera denna typ av jämförande information om kollektivtrafiken. Även i den fortsatta utvecklingen av informationssystem kommer det att krävas ett visst statligt engagemang för att nödvändig samordning mellan trafikslagen skall kunna komma till stånd. Som en del i det nationella handlingsprogrammet för kollektivtrafikens långsiktiga utveckling, bör Vägverket och Banverket ges uppdrag att gemensamt driva på utvecklingen så att information om utbud av kollektivtrafik blir lätt att förstå, lättåtkomlig och av god kvalitet. Detta arbete bör ske i samverkan med övriga berörda myndigheter och branschens aktörer. En trafikant bör kunna köpa biljett med bokade platser för olika delsträckor på ett och samma ställe även om det är olika operatörer som trafikerar de olika delsträckorna. Ett gemensamt bokningssystem är framför allt angeläget för tågtrafiken. Resenärerna upplever ofta järnvägstrafiken som mer splittrad än tidigare. I dag säljer ingen operatör det kompletta utbudet av järnvägsresor genom alla sina försäljningssystem. Den operatör som önskar visa och sälja sitt utbud via en annan operatör måste avtala om de marknadsmässiga kostnaderna och villkoren. Även utrikes destinationer med tåg bör vara en viktig del av utbudet att kunna boka samordnat. Samarbetet mellan olika operatörer har även hämmats av att bokningssystemen inte kunnat kommunicera med varandra. I arbetat med att skapa ett sammanhållet biljett- och bokningssystem har Rikstrafiken och Samtrafiken i Sverige AB i samråd med berörda tågoperatörer utarbetat ett gränssnitt, som reglerar hur operatörernas bokningssystem skall kom- 24

27 municera med varandra. Gränssnittet gör det tekniskt möjligt för operatörerna att samverka så att resenären vid ett och samma tillfälle kan boka platsbiljetter för hela sin resa även om fler tågoperatörer är involverade. Det är högst angeläget att samverkan utvecklas till att i ökad utsträckning omfatta även betalning och distribution av biljetter. Med flera operatörer i det svenska järnvägssystemet är det viktigt att säkerställa att samverkan kan fungera långsiktigt. En frivillig samverkan är att föredra. Vägverket och Banverket skall följa utvecklingen noga och ta de initiativ som krävs för att åstadkomma nödvändig samordning av information, bokning, betalning och biljettdistribution inom kollektivtrafiken. Myndigheterna bör även ge förslag till regeringen på åtgärder som krävs i övrigt för att göra dessa tjänster robusta och väl fungerande för konsumenter och aktörer. Den nuvarande utvecklingen beträffande samordning av kollektivtrafikens informations-, boknings- och biljettsystem visar positiva tecken. Regeringen kommer dock, om så anses nödvändigt, överväga lagstiftning som medför skyldighet för operatörer att samverka på området. En vidareutveckling av biljettsystemet kan innebära en koppling till andra typer av transporttjänster. Tankar om detta finns bl.a. i slutbetänkandet av utredningen om en handlingsplan för hållbar konsumtion för hushållen, Bilen, Biffen, Bostaden Hållbara laster, smartare konsum-tion (SOU 2005:51): För att möta framtidens kundkrav på flexibelt resande måste också kollektivtrafiken utveckla sitt koncept. En sådan utveckling bör därför innefatta att bredda sortimentet till att innefatta mer tjänster än vad som finns i dag. Ett sådant koncept är det gröna reskortet. Nya betalsystem med smarta kort m.m. öppnar för möjligheter till samordning av olika typer av resande. Ett grönt reskort kan vara ett bra sätt att knyta ihop olika transportfunktioner med betalningsmedel. Det skulle då kunna fungera som färdbevis i kollektivtrafiken, nyckel till bilpoolsbil och cykel (som är ihopkopplad med kollektivtrafiken), betalning och/eller rabatt på hyrbil etc. Att på detta sätt koppla ihop kollektivtrafik med bilpool är antagligen en av de enskilt viktigaste åtgärderna för att stärka kollektivtrafikens tjänsteutbud. En dylik utveckling pågår hos kollektivtrafikens aktörer. SLTF:s arbete med att utveckla och introducera ett gemensamt res- och betalkort för all kollektivtrafik i landet, tillämpning av gemensamma åldersgränser, underlättar även riktade erbjudanden till olika kundgrupper, vilket ökar intresset för kollektivtrafiken som marknad hos andra tjänsteleverantörer. Det är angeläget att även statens aktörer på kollektivtrafikområdet stödjer/ underlättar/medverkar i denna positiva utveckling av kollektivtrafiken. 25

28 26

29 5. Vart reser man i Sverige storstäderna är de stora turistmagneterna Antalet gästnätter 2004 Hotell, stugbyar och vandrarhem Jämförelse av utveckling i antalet gästnätter i 25 olika områden i Sverige Områden med hög kvot gästnätter/befolkning Mer än gästnätter per år Stockholm, Göteborg och Malmö givna Subjektivt val av Nyköping och Varberg Kommun/område Gästnätter totalt Stockholm Göteborg Malmö Malung Älvdalen Åre Sigtuna Gotland Leksand + Rättvik Kiruna Torsby + Sunne Strömstad + Tanum + Sotenäs Ludvika Härjedalen Varberg Borgholm Båstad Nyköping Arjeplog + Arvidsjaur Simrishamn Storuman + Sorsele Vilhelmina + Dorotea Jokkmokk Hällefors Berg Nationell flygplats Internationell flygplats Hamn med reguljär passagerartrafik Gästnätter > <

30 Förändring i gästnätter mellan 2004 och 1995 Hotell, stugbyar och vandrarhem Jämförelse av utveckling i antalet gästnätter i 25 olika områden i Sverige Områden med hög kvot gästnätter/befolkning Mer än gästnätter per år Stockholm, Göteborg och Malmö givna Subjektivt val av Nyköping och Varberg Kommun/område Förändring 95/04 Ludvika 109% Simrishamn 75% Varberg 62% Göteborg 51% Torsby + Sunne 47% Malmö 39% Stockholm 33% Båstad 30% Hällefors 29% Sigtuna 24% Nyköping 22% Älvdalen 16% Strömstad + Tanum + Sotenäs 15% Härjedalen 11% Berg 4% Kiruna 2% Leksand + rättvik 8% Gotland 13% Arjeplog + Arvidsjaur 15% Storuman + Sorsele 19% Borgholm 20% Jokkmokk 23% Åre 26% Malung 27% Vilhelmina + Dorotea 28% Nationell flygplats Internationell flygplats Hamn med reguljär passagerartrafik Gästnätter 2004 mot 1995 > 30% 0 30 % < 0% Kommentar: Vid tolkning av uppgifterna i tabellen bör observeras att variationerna i antalet gästnätter i vissa kommuner delvis kan bero på att anläggningar i statistikbasen för inkvarteringsstatistiken förts till eller från andra statistikbaser. 28