Plats och tid: Nämndhuset, Nynäshamn, lokal: Landsort , kl 08.30

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Plats och tid: Nämndhuset, Nynäshamn, lokal: Landsort 2014-01-22, kl 08.30"

Transkript

1 UTSKRIFTSDATUM KOMMUNSTYRELSEN KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Plats och tid: Nämndhuset, Nynäshamn, lokal: Landsort , kl Obs! t o m kl Ärenden: Enligt föredragningslistan Översänder kallelse, tid och plats för kommunstyrelsens sammanträde 22 januari Dagordning/sammanträdeshandlingarna finns nu att läsa/hämta på Nynäshamns politikerportal. Frågor om innehållet i dagordning besvaras av Eva Ryman, e-post Frågor om åtkomst till politikerportalen, åtkomst till dokument via politikerportalen, synkroniseringstjänsten mellan portalen och läsplattan besvaras av webbsamordnare via e-post Frågor om funktioner i läsplattan kontakta telefonisupport

2 Kommunstyrelsen FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum Sida 1(23) Ärenden vid kommunstyrelsens sammanträde 22 januari Näringslivsfrågor 2. Rapport från kommunstyrelsens ledamöter 3. Rapport om Södertörnssamarbetet 4. Godkännande av Folkhälsorapport för Nedskrivning av fordran restaurang Kroken 6. Partistöd 7. Fastställande av punkt 9 i taxa för Södertörns brandförsvarsförbunds material, tjänster och service som ej kan hänföras till räddningstjänst enligt lagen om skydd mot olyckor 8. Fastställande av Södertörns brandförsvarsförbunds taxa för brandskyddskontroll tillämpningsområde Nynäshamns kommun 9. Fastställande av Södertörns brandförsvarsförbunds taxa för sotning tillämpningsområde Nynäshamns kommun 10. Fastställande av taxa för Södertörns miljö- och Hälsoskyddsförbunds arbete med prövning och tillsyn enligt miljöbalken 11. Fastställande av taxa för Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbunds arbete med offentlig kontroll inom animaliska biprodukter 12. Fastställande av taxa för Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbunds verksamhet enligt lagen om internationella hot mot människors hälsa 13. Fastställande av taxa för Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbunds arbete med offentlig kontroll inom livsmedelsområdet 14. Fastställande av taxa för Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbunds kontroll enligt lagen om handel med vissa receptfria läkemedel 15. Fastställande av taxa för Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbunds tillsyn enligt strålskyddslagen 16. Fastställande av taxa för kopior, avskrifter och utskrifter av allmänna handlingar inom Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund

3 Kommunstyrelsen FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum Sida 2(23) 17. Anmälan av delegationsbeslut 18. Skrivelser och beslut 19. Cirkulär 20. Kurser och konferenser Information om kommunstyrelseförvaltningens arbete med valadministrationen, arbetet med ökat valdeltagande och Medborgardialog Lunch 13:00 Sveriges Ungdomsråd presenterar Metodboken och resultaten från Medborgarprojektet 14:30 Paus 15: 00 Rundabordssamtal Frågor: Hur vill vi i Nynäshamn fortsätta arbeta med demokratifrågor och ungdomsinflytande? Kring vilka områden är det särskilt viktigt att arbeta med detta? Hur ser ni på er roll som politiker i arbetet kring demokratifrågor i kommunen? 16:00 Diskussion/ sammanfattning 16:30 Slut

4 Kommunstyrelsen FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum Sida 3(23) 1 Ks 1 Näringslivsfrågor

5 Kommunstyrelsen FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum Sida 4(23) 2 Ks 2 Rapport från kommunstyrelsens ledamöter

6 Kommunstyrelsen Ks 3 FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum Sida 5(23) 3 Rapport om Södertörnssamarbetet

7 Kommunstyrelsen FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum Sida 6(23) 4 Ks 4 Godkännande av Folkhälsorapport för 2013 Ärendebeskrivning Nynäshamns kommun har bedrivit en särskild satsning på folkhälsa sedan 2006, med visionen att halvera ohälsotalen till Kommunen har sex folkhälsomål där även de prioriterade områdena som finns i Mål och Budget och som verksamheterna ska arbeta med finns angivna. År 2013 avsattes 7,6 miljoner kronor för särskilda folkhälsosatsningar. Av dessa gavs närmare 6 miljoner kronor till nämndprojekt, cirka kronor till föreningsprojekt och lite mer än kronor användes till andra folkhälsosatsningar såsom exempelvis HLR utbildning, ADPY, Kulturveckorna och utvärderingar. Under året har fem nämndprojekt samt sex föreningsprojekt fått medel från folkhälsofonden. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna folkhälsorapport för 2013.

8 KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGEN Sid 1 (1) Ärendenummer: Handläggare: Therese Ahl, vikarierande folkhälsosamordnare Kommunstyrelsen Godkännande av Folkhälsorapport för 2013 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna folkhälsorapport för Bakgrund Nynäshamns kommun har bedrivit en särskild satsning på folkhälsa sedan 2006, med visionen att halvera ohälsotalen till Kommunens har sex folkhälsomål där även de prioriterade områdena som finns i Mål och Budget och som verksamheterna ska arbeta med finns angivna. År 2013 avsattes 7,6 miljoner kronor för särskilda folkhälsosatsningar. Av dessa gavs närmare 6 miljoner kronor till nämndprojekt, cirka kronor till föreningsprojekt och lite mer än kronor användes till andra folkhälsosatsningar såsom exempelvis HLR utbildning, ADPY, Kulturveckorna och utvärderingar. Under året har fem nämndprojekt samt sex föreningsprojekt fått medel från folkhälsofonden. Birgitta Elvås kommunchef Therese Ahl vikarierande folkhälsosamordnare Bilaga: Redovisning av folkhälsoarbetet i Nynäshamns kommun 2013 Postadress Besöksadress Leveransadress Telefon Telefax Bankgiro PlusGiro NYNÄSHAMN Stadshusplatsen 1 Floravägen vx Receptionen

9 KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGEN FOLKHÄLSA Sid 1 (30) Beteckning Handläggare: Therese Ahl, Vikarierande folkhälsosamordnare Redovisning av folkhälsoarbetet i Nynäshamns kommun 2013 Postadress Besöksadress Leveransadress Telefon Telefax Bankgiro PlusGiro NYNÄSHAMN Stadshusplatsen 1 Floravägen vx Receptionen

10 2(30) Innehållsförteckning Inledning... 3 Folkhälsoarbete i Nynäshamns kommun... 3 Redovisning av folkhälsoprojekt... 6 Ekonomisk redovisning... 6 Nämndprojekt... 7 Visionsmål... 7 Övergripande mål... 7 Delmål... 7 Föreningsprojekt Övriga folkhälsosatsningar Arbetsgrupp Jokern Demokratiprojekt Effekter av folkhälsoarbetet... 28

11 3(30) Inledning Ett bra folkhälsoarbete bidrar till att fler får möjligheten att ha en god psykisk, fysisk och social hälsa. En god hälsa hos befolkningen är ett redskap för en god välfärd. Statens folkhälsoinstitut uppskattar de samhällsekonomiska kostnaderna för ohälsa i Sverige till minst 120 miljarder kronor per år (2010 års penningvärde) 1. Den största andelen, 60 procent, utgörs av indirekta kostnader för vilka; tobaks- och alkoholbruk, fysisk inaktivitet och ohälsosamma matvanor svarar för en stor andel. Dessa levnadsvanor är också de främsta orsakerna till sjukdomsbördan i Sverige. Enligt FHI:s beräkningar kostar tobaks- och alkoholbruk, fysisk inaktivitet och ohälsosamma matvanor samhället 55 miljarder kronor per år. Det finns därmed ett stort värde i att arbete med ett hälsofrämjande och förebyggande arbete både när det gäller för individen men också i stor utsträckning utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv. Folkhälsoarbete i Nynäshamns kommun Nynäshamns kommun har bedrivit en särskild satsning på folkhälsa sedan 2006 med visionen att halvera ohälsotalen till Sex folkhälsomål har varit vägledande för arbetet. Kommunens kostnader för barn- och ungdomsplaceringar ska minska. Antalet aborter per kvinnor som är högst 19 år ska minska. Antalet höftledsfrakturer hos äldre ska minska. Andel vuxna med övervikt respektive fetma ska minska. Andel barn med övervikt respektive fetma ska minska. Inga elever ska röka och inga elever ska bruka alkohol. Årligen har särskilda folkhälsomedel budgeterats och för 2013 tillsattes 7,6 miljoner. Av dessa medel har cirka; 6 miljoner kronor avsatts till nämndprojekt, kronor till föreningsprojekt och kronor till folkhälsosamordnare att förvalta för övriga satsningar som kulturveckorna, folkhälsodag, utvärderingar med mera. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret och beslutar om de enskilda projektsatsningarna på förslag från nämnderna. Under 2013 har fem nämndprojekt samt sex föreningsprojekt fått medel från folkhälsofonden. Övriga större satsningar under året har varit; ADPY (Alcohol and Drug Prevention among Youth) för att kartlägga ungas drogvanor samt kommunens beredskap att arbeta med drogförebyggande arbete, kulturveckorna anordnas med syfte att lyfta kulturens roll för människors hälsa, samt en utbildning i hjärt- och lungräddning har genomförts. En Världsdag för funktionsnedsatta har genomförts för att öka kunskaperna om hur det är att vara funktionsnedsatt samt lyfta de behov till förbättringar som behövs. 1 Statens Folkhälsoinstitut (2010). Folkhälsopolitisk rapport 2010.

12 4(30) Hälsoläget i kommunen De tre övergripande prioriteringarna för åren i Mål och budget är; Barn och ungdomars livsvillkor Ett hållbart samhälle 2 Förutsättningar för jobb och sysselsättning Utifrån de satta folkhälsomålen kan en viss förbättring av hälsoläget urskiljas gällande såväl barn, unga som vuxna. Invånarna upplever en ökad trygghet och kriminaliteten har minskat. Vissa levnadsvanor har förbättrats vilket kan minska antalet sjukdomar som påverkas av dåliga levnadsvanor. På lång sikt kan detta påverka samhällsekonomin. Måluppfyllelsen i skolan har förbättrats vilket långsiktig kan påverka jämlikhet i hälsa. Med hjälp av de enkätundersökningar som återkommande genomförs i Stockholms län kan vi se tendenser om hur Nynäshamns invånare lever och vilken hälsosituation de har. Undersökningarna som främst använts för prioriteringar av folkhälsoarbetet 2013 var; Stockholmsenkäten 2012, öppna jämförelser 2009, folkhälsoenkäten 2010 och elevundersökningar. Vissa förbättringar kan vi se i jämförelse med tidigare undersökningar. Till exempel mindre bruk av alkohol, minskat antal fallskador, minskat tobaksbruk hos framför allt vuxna kvinnor. Minskat antal aborter, minskad kriminalitet och ökad trygghet bland befolkningen. Nynäshamn har fortfarande högt tobaks- och alkoholbruk i förhållande till andra stadsdelar och kommuner i Stockholms län, även om en minskning har skett jämfört med tidigare år. Många kvinnor brukar tobak i samband med graviditet. Alkoholrelaterad dödlighet är högt i förhållande till andra kommuner och stadsdelar i länet. Det sker även mer berusningsdrickande bland ungdomar i Nynäshamn än flertalet övriga kommuner i länet. Föräldrar har enligt ungdomarna själva en liberal syn på sina tonåringars bruk av alkohol och tobak. I likhet med rikets trend ökar övervikt och fetma hos vuxna även i Nynäshamn. Positivt är dock att övervikt och fetma minskar bland kommunens barn. Få i förhållande till andra delar av länet är delaktiga i sociala aktiviteter. Den psykiska hälsan har stabiliserats något men kan fortfarande förbättras. Trots att en minskning har skett har Nynäshamn fortfarande högre aborttal än resterande länet och riket. Enligt SCB: s prognos kommer Nynäshamns medellivslängd att minska i framtiden. 2 Socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart.

13 5(30) Kommunens folkhälsofond Folkhälsofondens syfte är att bidra till att kunskaper kring förebyggande och hälsofrämjande arbete förbättras samt att nya arbetssätt och metoder kan prövas. Men det viktigaste är att det sker en mobilisering och att samarbete sker för att nå resultat mellan våra olika nämnder men också med andra viktiga aktörer i samhället. Viktigt är också att en noggrann planering görs efter de uppsatta målen, att planeringen dokumenteras för att skapa tydlighet och att insatserna följs upp och utvärderas. För att skapa goda resultat utifrån de uppsatta målen krävs ett aktivt folkhälsoarbete som inte enbart har med kommunens folkhälsofond att göra. Det är viktigt att det finns en vilja till förändring i respektive nämnder och verksamheter. När behov är identifierat och metod finns är några viktiga faktorer som krävs för att lyckas: Att det finns nedskrivna genomförandeplaner som visar riktning, tidsplan, uppföljning/ utvärderingsmetoder. En kombination av insatser ökar möjligheterna att lyckas. Det kan handla om riktlinjer för nya rutiner, utbildning, praktisk träning, stöd eller coachning, riktade - och övergripande insatser, återkoppling. Kvalitet är viktigare än kvantitet. Tidig involvering av berörda. Resurser Organisatoriskt och ekonomiskt stöd är grundläggande förutsättningar. En tydlig organisation med klar ansvarsfördelning och särskilt avsatta resurser, såväl personella som ekonomiska, bör vara adekvata och långsiktiga. Feedback-, insamling och sammanställning av relevant information som löpande återförs, är viktigt för att stödja och underhålla processer. Folkhälsofonden ska därmed ses som en möjlighet att pröva nya idéer och arbetsmetoder för att en utveckling ska kunna ske av det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Ett krav är att projektet efter högst tre år ska övergå i ordinarie verksamhet om dess resultat är positivt. Därför är det viktigt att varje år följa upp och slutligen utvärdera projektet så att ett resultat kan värderas för framtida satsningar. Folkhälsofonden ska också ses som en möjlighet för föreningar att i större utsträckning arbeta med insatser som främjar folkhälsan.

14 6(30) Redovisning av folkhälsoprojekt Ekonomisk redovisning Kommunfullmäktige avsatte 7,6 miljoner kronor för kommunens folkhälsoarbete Medlen har fördelats utifrån nämndprojekt, föreningsprojekt samt övriga folkhälsosatsningar. Tabell 1. Nämndprojekt, enligt beslut i kommunstyrelsen Barn och utbildningsnämnden Hälsofrämjande skola i Sorunda Projekt Oberoende Kultur och fritidsnämnden Mångkampen Tillgänglig fritid för alla Socialnämnden Språngbrädan Ungdomspedagog Tabell 2. Föreningsprojekt, enligt delegation Föreningen Tifi (överfört från 2012) Nynäshamns golfklubb Polhem RSMH Hamnen Rädda Barnen Nynäshamn Röda Korset Nynäshamn Tabell 3. Övriga folkhälsosatsningar, beviljade medel ADPY HLR utbildning Kulturveckorna Seniorsäkerhetsdagen Tobaksavvänjning En utveckling av sex- och samlevnadsundervisningen Världsdagen för funktionshindrade ANDT-arbete Fortbildning Informationsmaterial Övrigt

15 7(30) Nämndprojekt Hälsofrämjande skolutveckling i Sorunda området Hösten 2011 sökte barn- och utbildningsförvaltningen medel från folkhälsofonden i syfte att arbeta med ett treårigt projekt i Sorunda. Bakgrunden till projektet var en försämrad måluppfyllelse rörande hälsa och demokrati i det geografiska området Sorundas för- och grundskolor. Hälsofrämjande skolutveckling är en långsiktig process som dels verkar för att utveckla hela skolans vardag till att bli en positiv, stödjande och främjande (fysisk, psykisk och social) miljö för hälsa och lärande, dels för att stärka, utveckla och fördjupa olika hälsoområden. I fokus bör alltid det generella hälsoarbetet, själva skolstrukturen med fokus på att utveckla lärandemiljön till att bli en stödjande miljö finnas men de generella insatserna behöver kompletteras med riktade insatser. Dessa syftar till att utjämna hälsans ojämlika fördelning genom att fokusera arbetet mot särskilt betydelsefulla frågor rörande genus och likvärdighet, socioekonomisk tillhörighet, etnicitet och funktionsnedsättningar. Två synsätt är utmärkande för Hälsofrämjande skolutveckling. Det holistiska, som innebär att både hälsa och lärande ses ur ett mycket brett perspektiv och där den lektionsbundna undervisningen inte skiljs från den övriga verksamheten. Samtliga aktiviteter ses som sammanhängande delar som tillsammans utgör den helhet eller den miljön i vilken elevers lärande och utveckling ska äga rum. Det salutogena synsättet innebär en inriktning på friskfaktorer och möjligheter, framför riskfaktorer och hinder (patogena perspektivet), något som kan möjliggöra att en glädje och lust till lärande kan få lov att spira. Det salutogena perspektivet innehåller tre komponenter (begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet) vilka påverkar elevernas känsla av sammanhang (KASAM) och därigenom också synen på skolan som en sammansatt enhet där alla strävar mot samma mål. Visionsmål Vi skapar en hälsofrämjande skola genom att lyfta fram elevernas resurser, styrkor och möjligheter med hjälp av att stärka relationer, trivsel och trygghet i skolan för samtliga barn och elever. Övergripande mål Att förbättra måluppfyllelsen för Sorundas förskolor och grundskolor. Delmål 1. Att förebygga barn- och elevers utanförskap. 2. Utveckla kompetensen kring metoder som stödjer barn i behov av särskilt stöd. 3. Förbättra levnadsvanor bland barn och elever. 4. Utveckla kompetensen kring metoder för livsstilsförändring gällande levnadsvanor. 5. Öka delaktigheten och påverkansmöjligheten hos barn och elever.

16 8(30) Resultat För att nå projektets uppsatta mål arbetar projektgruppen med att stärka och vidareutveckla en hälsofrämjande lärmiljö, i förskola och skola i Sorunda, med utgångspunkt från läroplanerna och med ett salutogent förhållningssätt. Projektets arbetsområden rör; förebyggande barn- och elevhälsa, goda levnadsvanor samt delaktighet och demokrati. Under året har flera stora utbildningssatsningar genomförts med fokus; vad forskning visar påverkar hälsa och lärande, bemötande och förhållningssätt, elevhälsoarbete, insatser och arbetssätt för en inkluderande förskola och skola, samt levnadsvanor som underlättar hälsa och lärande. Exempelvis har elevhälsoteamet stöttats i sitt arbete med att utveckla en enhetlig organisation samt likartat arbetssätt. Processtöd har även getts till arbetsgrupper kring olika områden såsom förebyggande elevhälsa, rökfri skola och skolmåltidsmiljö. Pedagogerna har utbildats i lösningsfokuserat arbetssätt (LIP) och metodik för att öka rörelseaktivitet i förskola och skola (Miniröris och Röris). Samtliga pedagoger i skolan och fritidspersonal har deltagit i pedagogisk grupphandledning vilket har bidragit till ökad samsyn och samarbete. Framtid Under 2014 kommer handledning i olika former till både förskola och skola att vara en röd tråd när det gäller insatser. Särskilt fokus kommer än mer vara på allas lika värde, likabehandling. Under året genomförs även den externa utvärderingen av Jönköpings högskola. Kommunen genomför även en hälsoekonomisk beräkning. Mångkampen Föreningslivet utgör en viktig del i många människors liv där det erbjuds många olika tillfällen till såväl sociala kontakter och berikande fritidsaktiviteter som möjligheter till reellt inflytande genom gemensamt uppbyggda organisationer med det långsiktiga målet inställt på bland annat demokrati och förbättrad folkhälsa. Under senare år har forskare kunnat notera att engagemanget och antalet aktiva medlemmar minskat märkbart såväl inom det idéburna föreningslivet som inom exempelvis idrottsrörelsen. En tendens som också är tydlig inom det lokala föreningslivet i Nynäshamn där exempelvis antalet redovisade aktivitetstillfällen gällande åldrarna 7-20 år sjunkit kontinuerligt under hela 2000-talet för att under 2011 minska med närmare 10 procent mot året innan. En minskning som samtidigt inneburit en ökad konkurrens de olika föreningarna och verksamhetsgrenarna emellan. Något som av främst föreningsaktiva ledare ses som ett problem och en negativ utveckling för det lokala föreningslivet generellt och den lokala idrottsrörelsen speciellt. Under de senaste åren har därför insikten om vikten av ett ökat samarbete de olika föreningarna emellan ökat och inom Kvarnängens idrottsområde till och med yttrat sig i ett förslag till samarbete som utgjort grunden för projektet Mångkampen.

17 9(30) Projekt Mångkamp består av samverkan mellan sju föreningar; Nynäshamns Bågskytteklubb, Nynäshamns Innebandyklubb, Nynäshamns Ridklubb, Nynäshamns IF Hockey, Ösmo Cykelklubb, Ösmo-Nynäs Friidrottsklubb och Nynäshams Tennisklubb. Det övergripande målet är förbättrad folkhälsa genom att locka fler barn, ungdomar och unga vuxna att ta del av och engagera sig inom den lokala idrottsrörelsen. Något som beräknas kunna uppnås genom ökat aktivitetsutbud, förbättrad kännedom om och tillgänglighet till det lokala aktivitetsutbudet, samt ökad samordning mellan i första hand de föreningar som bedriver huvuddelen av sin verksamhet inom Kvarnängens idrottsområde. Effektmål är: Att trenden med antalet minskade aktiva föreningsmedlemmar vänder. Att samarbetet mellan de olika föreningarna i Nynäshamns Kommun ökar. Att öka utbudet av aktiviteter och tillgängligheten till det aktivitetsutbud som det lokala föreningslivet erbjuder. Att genom organiserade prova på verksamheter under lekfullare former locka fler till att våga pröva fler typer av idrotter. Att genom ökad marknadsföring för idrotten som projektet innebär få allt fler att upptäcka glädjen och stimulansen i att utöva idrott och idka föreningsliv. En effekt av att ungdomarna hittar en passande aktivitet blir att föreningslivet tillförs nya medlemmar som engagerar sig i föreningen och deltar i den gemenskap som erbjuds. Förhoppningen är också att dessa nya medlemmar på sikt kommer att engagera sig i föreningens inre arbete och bidra till att föreningslivet i Nynäshamn utvecklas. Resultat Inför aktivitetsstart distribuerades en folder med information om projektet till samtliga skolor i kommunen. Annons infördes i Nynäshamns Posten vid två tillfällen. Affischer sattes vid olika tillfällen upp på kommunens anslagstavlor och grundskolor. Under hösten 2013 genomfördes 15 prova på tillfällen på Kvarnängens IP. Även ett tillfälle med särskilt fokus på barn och ungdom med funktionshinder genomfördes i samarbete med projektet Tillgänglig Fritid för Alla. I december genomfördes därefter en avslutning för Mångkampens deltagare i Kvarnängshallen. I projektet premierades inte resultat utan deltagande, därmed gavs samtliga ungdomar som under Mångkampen deltog på fem eller fler aktiviteter medalj. Till följd av Mångkampen har flera av de deltagande föreningarna fått nya medlemmar. Totalt deltog 77 barn och ungdomar i aktiviteterna. Av dessa har 13 sökt sig till en aktivitet hos någon av de ingående föreningarna.

18 10(30) Framtid Projektet är avslutat och det finns idag inga planer på en fortsättning av Mångkampen även nästa år. Projekt Oberoende Projekt Oberoende är ett samverkansprojekt mellan de tre frivilligorganisationerna; A Non Smoking Generation (NSG), Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF) och Riksförbundet narkotikafritt Samhälle (RNS) samt de fem kommunerna; Härryda, Lysekil, Nynäshamn, Orust och Trelleborg. Projektet syftar till att utveckla en gemensam verksamhetsform för de tre organisationerna UNF, RNS och NSG. En verksamhetsform där respektive organisation bidrar med sina kunskaper och erfarenheter. Projektet syftar också till att tillsammans med de fem samarbetskommunerna utveckla långsiktigt hållbara samverkansformer, mellan frivilligsektor och kommun, och verktyg till stöd för regionalt och lokalt ANDT-förebyggande arbete (Alkohol, Narkotika, Doping och Tobak) riktat till ungdomar. Projekt Oberoende är finansierat av statens folkhälsoinstitut, men för att trygga bästa möjliga resultat och kvalitet anställde kommunen en koordinator under 10 månader (25 procent). Flerkomponentsstrategi De senaste årens forskning och erfarenheter visar att grunderna för ett lyckosamt förebyggande arbete är de samma oavsett om slutmålet är att minska rökning, alkohol- eller narkotikamissbruk. Med rätt arbetssätt och verktyg motverkas bruk av samtliga droger och andra negativa och destruktiva beteenden bland unga. Detta genom att begränsa riskfaktorer och stärka skyddsfaktorer. Ett framgångsrikt preventionsarbete bygger på ett strukturerat och brett arbete utifrån en såkallad flerkomponentsstrategi som är kunskapsbaserad. Det innebär att metoder behöver utvecklas för att förstärka arbetet inom följande områden; Begränsning av tillgänglighet och efterfrågan. Opinionsbildning. Policyarbete/förhållningssätt. Information och utbildning. Målsättningen kan förenklat sägas vara att barn och unga ska mötas av ett gemensamt, aktivt, tydligt och restriktivt förhållningssätt från vuxenvärlden när det gäller ANDT-frågorna oavsett var, när eller hur. Ungdomarna ska involveras som medaktörer i det drogförebyggande arbetet. Resultat Flertalet insatser genomfördes av projekt Oberoende tillsammans med och riktat mot Fritidsgårdarna, Föreningslivet, Nynäshamns Gymnasium och Ungdomsfullmäktige. Samarbete skedde även med kommunens grundskolor.

19 11(30) Nynäshamns gymnasium arbetade aktivt med skapandet av en drogförebyggande kultur där elevers delaktighet tillvaratas och skolpersonalen känner motivation att arbeta med frågan och sitt förhållningssätt. Som stöd i arbetet tillsatte gymnasiet en arbetsgrupp bestående av personal och elever som ledde och ansvarade för arbetet. En första utbildningsinsats för utvecklande av elevambassadörer genomfördes med tillfrågade elever vilka var utvalda av gymnasiets rektor och skolsköterska. Dock var intresset inte tillräckligt stort och delvis på grund av detta togs beslut om att inte fortgå med insatsen. Vidare deltog sex av gymnasiets pedagoger i en heldagsutbildning i motiverande samtalsmetodik (MI) som hade särskilt fokus på samtal med unga om tobak, alkohol och droger för skolpersonal. Målsättningen var att ge dem ytterligare verktyg att föra goda och framgångsrika samtal med de unga som de möter i sitt dagliga arbete. Även en revidering av gymnasiets befintliga ANDT-policy skedde. Som en del i arbetet bjöds samtliga pedagoger in till en halvdagsutbildning där de först fick ta del av aktuell forskning och skolans möjligheter i det ANT-förebyggande arbetet (Alkohol, Narkotika och Tobak). Kommunens koordinator redovisade även den senaste statistiken gällande ungas ANT-vanor i Nynäshamn. Därefter genomfördes en workshop kring den reviderade ANDT-policyn vilket resulterade i en mängd bra förslag som gymnasiet nu har infört i ANDT-policyn och arbetar vidare med. Två utbildningsinsatser genomfördes för samtliga fritidsledare i kommunen med syftet att stärka deras kompetens som drogförebyggande aktörer och tillhandahålla effektiva verktyg. Den första fokuserade på preventionsarbete och vidareutvecklingen av deras befintliga ANDT-policy. Den andra uppdaterade deras kunskaper kring Cannabis och nätdroger. För att utveckla sitt drogförebyggande arbete utformade och genomförde Nynäshamns Ungdomsfullmäktige, med stöd av projekt Oberoende, en workshop i form av en framtidsverkstad om ungas inflytande över kommunens drogförebyggande arbete. Under hösten diskuterade elever, årskurs 6-9, ungas användning av alkohol, narkotika och tobak. Sammanställningarna från diskussionerna användes som underlag till den workshop där representanter från var skola deltog. Ungdomsfullmäktige höll i genomförandet och var diskussionsledare. Totalt deltog 16 elever från Gröndalsskolan, Viaskolan och Sunnerbyskolan i workshopen. Även tre lokala politiker medverkade under dagen. Resultatet av workshopen sammanställdes i en rapport som presenterades av Ungdomsfullmäktige vid en gemensam nämnd för barn- och utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden. Workshopen var mycket uppskattad av samtliga inblandade parter och uppmärksammades stort i Nynäshamns Posten.

20 12(30) Projekt Oberoende genomförde även en workshop för de fyra föreningarna; Nynäshamns Ridklubb, Sorundas Ridklubb, Nynäshamns Segelsällskap Kanotkommitté och Nynäshamns Innebandyklubb. Syftet var att inspirera till att vidareutveckla föreningarnas befintliga ANDT-policys samt tillhandahålla dem verktyg att utveckla deras drogförebyggande arbete. Framtid Under 2013 har projektets samverkansformer och insatser löpande utvärderats av projekt Oberoendes externa utvärderare. Som en del i denna utvärdering kommer avslutande fokusgruppsintervjuer att genomföras i februari 2014 med representanter från de lokala deltagande aktörerna. Detta för att utvärdera insatsernas upplevda kvalitet och effektivitet hos målgrupperna, och om samverkansformerna samt insatserna har förbättrat kommunernas ANDTförebyggande arbete. Resultatet av detta presenteras under våren Under våren 2014 ska barn- och utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden återkoppla till Ungdomsfullmäktige om hur de ser på de givna förslagen från workshopen och hur de tänker gå vidare med kommunens drogförebyggande arbete. Rapporten inklusive återkopplingen kommer sedan spridas till de deltagande skolorna så att eleverna får ta del av arbetet och ges möjlighet till att genomföra eventuella efterföljande diskussioner. Fritidsgårdarna ser över möjligheterna att genomföra en workshop tillsammans med besökarna under våren Ursprungligen skulle även de ha deltagit samman med pedagogerna i MI-utbildningen. Då dessa inte kunde medverka på grund av ändrade förutsättningar ser barn- och utbildningsförvaltningen tillsammans med folkhälsosamordnaren över möjligheten att sätta samman ett tillfälle under Efterfrågan är stor även inom andra ungdomsverksamheter. Kommunens koordinator och föreningssamordnare ser även möjligheten att genomföra en utbildning under våren för föreningar om hur en ANDT-policy upprättas, utformas och implementeras för att övergå till en naturlig del i verksamheten. Språngbrädan KomAn-projektet ( ) var ett treårigt arbetsmarknadsprojekt som medfinansieras av EU. KomAn var ett samarbetsprojekt mellan Värmdö, Tyresö, Haninge och Nynäshamns kommuner, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Värmdö kommun var projektägare. Projektets övergripande målsättning var att ge personer med psykisk och/eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, utvecklingsstörning och förvärvade hjärnskador en möjlighet att komma ut i egen försörjning via studier eller arbete. Med hjälp av Nynäshamns folkhälsofond ville socialnämnden inför 2013 stötta det blivande sociala arbetskooperativet Språngbrädan. Detta för att på sikt kunna bilda en ekonomisk förening som bedrivs utan bidrag. Socialnämnden gjorde

tre år tre projekt för god uppväxt i nynäshamn

tre år tre projekt för god uppväxt i nynäshamn tre år tre projekt för god uppväxt i nynäshamn Foto: Scandinav bildbyrå Alla barn och ungdomar är värda bra uppväxtvillkor. Därför genomförde Nynäshamns kommun tre stora satsningar 2012 2015. Projekten

Läs mer

FOLKHÄLSA I NYNÄSHAMN

FOLKHÄLSA I NYNÄSHAMN Presentation FOLKHÄLSA I NYNÄSHAMN I en attraktiv kommun som jobbar för allas framtid mår, och trivs, människor bra. Skärgårdskommun nära storstad 26 000 invånare 30 minuter till Globen Havshorisonten

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2014-01-22

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2014-01-22 1(36) Plats och tid Nämndhuset, Nynäshamn, lokal: Landsort, kl 08.30-12.00, 13.00-16.30 Beslutande Enligt förteckning Övriga närvarande Enligt förteckning Utses att justera Daniel Adborn (FP) och Harry

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010

Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010 Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010 Antagen av kommunfullmäktige: 2007-08-30. INLEDNING I handlingsplanen presenteras inriktningar och åtgärder för det drogförebyggande

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2015

Folkhälsoplan 2014-2015 Folkhälsoplan 2014-2015 Antagen av folkhälsorådet den 26 februari 2014, 5 Inledning En av de stora strategiska utmaningar som Sverige står inför är att stimulera en god hälsa på lika villkor. Folkhälsoarbete

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa i Upplands Väsby

Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa i Upplands Väsby Tjänsteutlåtande Projektledare 2015-10-07 Sofia Gullberg 08-590 974 79 Dnr: Sofia.gullberg@upplandsvasby.se SÄN/2015:186 34592 Social- och äldrenämnden Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy För Laholms kommun

Alkohol- och drogpolicy För Laholms kommun Dnr: 602/05 Alkohol- och drogpolicy För Laholms kommun Folkhälsoperspektivet Antagen av kommunfullmäktige 2006-01-26 Komplement till Folkhälsopolicy för Laholm 2003-2008 FOLKHÄLSOPERSPEKTIVET Folkhälsoperspektivet

Läs mer

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81 Folkhälsoplan 214 Grästorp Fastställd av folkhälsorådet 213 1-21, 81 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Folkhälsorådets sammansättning... 3 3 Folkhälsomål 214... 4 3.1 Ökad trygghet och inflytande...

Läs mer

Grundsyn Sala kommuns värdegrund antogs i Kommunstyrelsen 2004-03-11 27 204/41/1

Grundsyn Sala kommuns värdegrund antogs i Kommunstyrelsen 2004-03-11 27 204/41/1 Alkohol och drogpolitiskt handlingsprogram för Sala kommun Bakgrund Bruk och missbruk av alkohol och droger är ett allvarligt folkhälso- och samhällsproblem i såväl Sala som i resten av landet. Alkoholkonsumtionen

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Eskilstuna 2011-12-09 Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne

Eskilstuna 2011-12-09 Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne Eskilstuna 2011-12-09 Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne Ingela Sjöberg, folkhälsostrateg Kommunförbundet Skåne Vad är viktigast för hälsan? Levnadsvillkor: Trygg uppväxt Utbildning Arbete Inkomst Gemenskap

Läs mer

Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun

Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun Regeringen Nationell handlingsplan för att förebygga ALKOHOLSKADOR Nationell handlingsplan mot NARKOTIKA Minska sociala, fysiska och psykiska skador

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Föreslaget av Rådet för folkhälsa och trygghet Antaget av Kommunfullmäktige den 16 februari 2015 KS/2014/639 Sidan 1(7) Datum Sidan 2(7) INLEDNING Med droger avses tobak, alkohol,

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 IUP Åt vilket håll? ANDT Jämställdhet Måluppfyllelse Kunskapskrav Hälsa Föräldrar Sex-och samlevnad. Inlärning Meritvärde Mobbning Skolreform

Läs mer

Handlingsplan Alkohol, Narkotika, Dopnings- och Tobaksarbete i Nacka kommun 2014-2016 för social- och äldrenämndens ansvarsområden Syfte

Handlingsplan Alkohol, Narkotika, Dopnings- och Tobaksarbete i Nacka kommun 2014-2016 för social- och äldrenämndens ansvarsområden Syfte Handlingsplan Alkohol, Narkotika, Dopnings- och Tobaksarbete i Nacka kommun 2014-2016 för social- och äldrenämndens ansvarsområden Syfte Syftet med handlingsplanen är att konkretisera insatserna i kommunen

Läs mer

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 IAKCO Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 1. Bakgrund Den ideella föreningen Internationella Afghanska Kvinnocenter Organisation, nedan kallat IAKCO, har varit verksam sedan 2005.

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun

Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun Sidan 1 av 6 Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun Parter Lokalpolisområde Östhammar och Östhammars kommun. Trygg i Östhammars Kommun (TRÖ) Det lokala brottsförebyggande rådet, Trygg i Östhammars

Läs mer

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vad är folkhälsa? Folkhälsa

Läs mer

Policy för drogförebyggande arbete. Policy för drogförebyggande arbete

Policy för drogförebyggande arbete. Policy för drogförebyggande arbete Policy för drogförebyggande arbete Innehållsförteckning Policy för drogförebyggande arbete 3 Bakgrund 3 Kommunövergripande mål 3 Handlingsplan 4 Ansvar 4 Uppföljning/Utvärdering 4 Strategiska områden 5

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Ungdomspolitiskt program. Skövde kommun 2011-2013

Ungdomspolitiskt program. Skövde kommun 2011-2013 Ungdomspolitiskt program Skövde kommun 2011-2013 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Bakgrund och syfte... 3 2.1 Nationella utgångspunkter... 3 2.2 Kommunalt perspektiv... 4 2.3 Programmets utformning... 5 3.

Läs mer

Redovisning av jämförelser av nyckeltal för fritidsgårdsverksamhet i sex kommuner

Redovisning av jämförelser av nyckeltal för fritidsgårdsverksamhet i sex kommuner -12-18 1 (8) Rapport Redovisning av jämförelser av nyckeltal för fritidsgårdsverksamhet i sex kommuner Sammanfattning Nackanätverket är ett samarbete mellan sex kommuner som handlar om fritidsgårdar och

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Handlingsplan mot tobak för ungdomar i Mörbylånga kommun

Handlingsplan mot tobak för ungdomar i Mörbylånga kommun 1 (9) Handlingsplan mot tobak för ungdomar i Mörbylånga kommun Fastställd av referensgruppen, våren 2012 2 (9) Vision Vår vision En tobaksfri framtid i Mörbylånga kommun innebär att ingen av kommande generationer

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

Verksamhetsplan och budget för. Samordningsförbundet Härnösand/Timrå 2012-2014

Verksamhetsplan och budget för. Samordningsförbundet Härnösand/Timrå 2012-2014 Verksamhetsplan och budget för Samordningsförbundet Härnösand/Timrå 2012-2014 Detaljplan för verksamhetsåret 2012 och en översikt för perioden 2013-2014 Fastställd av Samordningsförbundets styrelse den

Läs mer

Carina Hjertonsson, sekreterare Arne Karlsson, vård- och fält Anna Aspås, vård- och fält Jenny Thelander, vård-och fält

Carina Hjertonsson, sekreterare Arne Karlsson, vård- och fält Anna Aspås, vård- och fält Jenny Thelander, vård-och fält Plats och tid Kommunalhuset, Ljungarummet, torsdagen den 16 maj 2013 klockan 13.15 16.00 1 Beslutande Närvarande Stefan Gustafsson, ordförande Anders Åberg, socialchef Therese Rostedt, folkhälsoplanerare

Läs mer

Plats och tid: Nämndhuset, Nynäshamn, lokal: Landsort 2015-02-18, kl. 08.30

Plats och tid: Nämndhuset, Nynäshamn, lokal: Landsort 2015-02-18, kl. 08.30 UTSKRIFTSDATUM KOMMUNSTYRELSEN 2015-02-10 KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Plats och tid: Nämndhuset, Nynäshamn, lokal: Landsort 2015-02-18, kl. 08.30 Ärenden: Enligt föredragningslistan Kommunstyrelsen FÖREDRAGNINGSLISTA

Läs mer

Övergripande mål Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk Målet innebär - en nolltolerans mot narkotika

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program Alkohol- och drogpolitiskt program Förslag från livsmiljörådet Antaget av kommunfullmäktige den 19 juni 2006 Dnr KS2006/421 Kommunkansliet Alko_06.doc Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Inställning...

Läs mer

Arbetsrutiner för det Drogförebyggande Arbetet i Skolan

Arbetsrutiner för det Drogförebyggande Arbetet i Skolan 2010 Arbetsrutiner för det Drogförebyggande Arbetet i Skolan Beslutade av barn- och utbildningsnämnden 2006-05-24 med årlig revidering Reviderat av barn- och utbildningsnämnden den 20 juni 2010 Framtagna

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun 2010-2014 Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-21 Kf 98 Inledning Varbergs kommun ska medverka till att stärka en god folkhälsa för ökad livskvalitet för medborgarna

Läs mer

Elevhälsoplan Verksamhetsområde Södra

Elevhälsoplan Verksamhetsområde Södra Skolförvaltningen Verksamhetsområde Södra Elevhälsoplan Verksamhetsområde Södra Solenskolan/Kiörningskolan åk 4-9 Läsåret 2014/15 Ju mer vi värderar och uppskattar varandra, desto bättre blir vi var och

Läs mer

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument handlingsplan Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument Ansvar och genomförande KSF/Hållbart samhälle/folkhälsa Uppföljning

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013.

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (5) Vård och omsorgsförvaltningen Arbetsmarknadsenheten, IFA Diarienummer 59117/2012 ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER

Läs mer

Samverka för att motverka

Samverka för att motverka En inspirationsskrift från Skånesamverkan mot droger Samverka för att motverka - om samverkan kring ungdomar i samband med risktillfällen Risktillfällen är ett samlingsnamn för kvällar, helger och perioder

Läs mer

Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020

Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020 Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020 Upprättad: 2014-06-02 Antagen av: Kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-09-29, 82 Kontaktperson: Mikael Lundgren Innehållsförteckning VISION... 3 VÄRDEGRUND... 3

Läs mer

Tobaksfri kommun. en del i ett hälsofrämjande arbete

Tobaksfri kommun. en del i ett hälsofrämjande arbete Tobaksfri kommun en del i ett hälsofrämjande arbete 1 Denna broschyr är en kort sammanfattning av de viktigaste delarna i rapporten Tobaksfri kommun en guide för att utveckla det tobaksförebyggande arbetet.

Läs mer

Slutrapport. Ungdomsteamet

Slutrapport. Ungdomsteamet Sida: 1 (23) Slutrapport Ungdomsteamet Sida: 2 (23) Innehåll 1 Basfakta... 3 1.1 Projektet... 3 1.2 Bakgrund och projektidé... 3 1.3 Behov... 4 1.4 Projektet Socialtjänstens ungdomsteam... 5 1.5 Sammanfattning

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Presentation av det förebyggande arbetet i Åtvidabergs kommun, 2008

Presentation av det förebyggande arbetet i Åtvidabergs kommun, 2008 Presentation av det förebyggande arbetet i Åtvidabergs kommun, 2008 Bakgrund Åtvidabergs kommun tilldelades statligt bidrag för att anställa en drogsamordnare. Samordnaren påbörjade sitt arbete den 15

Läs mer

Norsjö kommuns lokal brotts- och drogförebyggande arbete

Norsjö kommuns lokal brotts- och drogförebyggande arbete Norsjö kommuns lokal brotts- och drogförebyggande arbete Norsjö kommuns förebyggargrupp består av representanter från sociala (IFO, Individ- och familje omsorg), elevhälsan, rektorer, fritidsgård, flyktingverksamhet,

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

T",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18

T,., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18 Karlsborgs kommun T",., VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum: 2015-09-18 Sida 23 Paragraf nr 18-25 Plats och tid Kommunhuset, Karlsborg, fredag 18 september

Läs mer

hälsofrämjande skolutveckling

hälsofrämjande skolutveckling hälsofrämjande skolutveckling I de nationella målen för folkhälsa och i den halländska folkhälsopolicyn lyfts förskolan och skolan fram som en viktig arena för folkhälsoarbete. Som arbetsplats med över

Läs mer

Vägledning för Elevhälsan

Vägledning för Elevhälsan Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,

Läs mer

Återrapportering av medel Nationella Tobaksuppdraget

Återrapportering av medel Nationella Tobaksuppdraget Dnr: 705-17285-2008 HFÅ 2008/306 Återrapportering av medel Nationella Tobaksuppdraget Samverkansprojekt Hälsofrämjande insatser för minskat tobaksbruk i Södermanland Ulrica Berglöf Regional Tobakssamordnare

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

-Projektplan Fri:JA 130418- Projektplan Fri:JA

-Projektplan Fri:JA 130418- Projektplan Fri:JA Ingela Bernholtz/Lovisa Gentz Ahl Projektplan Fri:JA Bakgrund Fri:JA projektet startade i augusti 2012 med anledning av att samtliga IM elever i Kristianstads kommun samlades på Österängsgymnasiet. Eftersom

Läs mer

Likabehandlingsplan för läsåret 2012-13

Likabehandlingsplan för läsåret 2012-13 Likabehandlingsplan för läsåret 2012-13 - s plan för att främja likabehandling och arbeta mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 1. Inledning Diskriminering och kränkande behandling

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Bakgrund: Projekt Oberoende är ett samverkansprojekt mellan Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF), Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) och A Non Smoking Generation

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter

Läs mer

GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD

GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD Verksamhetsplan 2012 GULLSPÅNGS KOMMUN INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 FOLKHÄLSA... 3 FOLKHÄLSOARBETE I GULLSPÅNGS KOMMUN... 3 FOLKHÄLSORÅDET... 5 FOLKHÄLSORÅDETS UPPGIFT...

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2018. Brottsförebyggande rådet i Arboga

Verksamhetsplan 2015-2018. Brottsförebyggande rådet i Arboga Verksamhetsplan 2015-2018 Brottsförebyggande rådet i Arboga Brottsförebyggande rådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Brottsförebyggande rådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 3 1.3 Rådets sammansättning...

Läs mer

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan Lokala samverkansgruppen i området Högsby, Mönsterås och Oskarshamn ansöker om projektmedel för gemensam verksamhet under tiden 1

Läs mer

ALKOHOL- & DROGPOLICY

ALKOHOL- & DROGPOLICY ALKOHOL- & DROGPOLICY FÖR VÄXJÖ KOMMUN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2005-01-20 gruppen som dricker allra mest har ökat markant alkohol- och drogpolicy för växjö kommun ALKOHOL- OCH DROGPOLICY för Växjö

Läs mer

BLI EN UTMÄRKT FÖRENING

BLI EN UTMÄRKT FÖRENING BLI EN UTMÄRKT FÖRENING CERTIFIERA FÖRENINGENS BARN OCH UNGDOMSVERKSAMHET DIN FÖRENING - EN VIKTIG DEL I VÅRT ARBETE Alla föreningar, oavsett om ni sysslar med idrott, kultur eller någonting annat, bedriver

Läs mer

Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg

Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg 1 Fokus barn och unga vad gör vi? Tillsammans med er föräldrar och andra vuxna har vi i Sundbybergs stad ett ansvar för att våra barn

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program 1 Antaget av kommunfullmäktige 1997-09-17, 258, Dnr: 134/96.709 1997-06-18, 244 Alkohol- och drogpolitiskt program Älvkarleby kommuns alkohol- och drogpolitiska program skall ligga i linje med nationella

Läs mer

Inbjud gästföreläsare och diskussionspartners. Kartläggning och planering av hälsoarbetet på skola

Inbjud gästföreläsare och diskussionspartners. Kartläggning och planering av hälsoarbetet på skola Starta en cirkel Starta en studiecirkel kring Hitta Stilen och boken Uppdrag hälsa! Det här är ett förslag till hur man kan lägga upp en studiecirkel för skolans personal med boken Uppdrag hälsa som huvudbok.

Läs mer

Ansökan om utvecklingsbidrag till förstärkande & förebyggande insatser

Ansökan om utvecklingsbidrag till förstärkande & förebyggande insatser Ansökan om utvecklingsbidrag till förstärkande & förebyggande insatser Projektets namn Huvudman UNGT FOKUS Förebyggande och stärkande Utbildningsprojekt Namn och adress Danderyds kommun/ungt FOKUS: Box

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Barn- och utbildningsnämnden beslutade den 12 december 2013 att lämna följande önskemål om tillägg under rubriken Matvanor och livsmedel, sidan 5:

Barn- och utbildningsnämnden beslutade den 12 december 2013 att lämna följande önskemål om tillägg under rubriken Matvanor och livsmedel, sidan 5: Protokoll Sammanträdesdatum Sida 2014-04-28 15(20) Kommunfullmäktige Dnr 13.K0374 106 Folkhälsopolitiskt program, aktivitetsplan 2014-2017 Sammanfattning Kommunens folkhälsoråd har i uppdrag att genom

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

Drogpolitiskt program 2010. Avseende tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel

Drogpolitiskt program 2010. Avseende tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Drogpolitiskt program 2010 Avseende tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Inledning Drogfrågorna är en viktig del av Sveriges folkhälsopolitik. Att begränsa skadorna av alkohol är en viktig faktor

Läs mer

Tobaksförebyggande Förening. En handledning till dig som föreningsledare

Tobaksförebyggande Förening. En handledning till dig som föreningsledare Tobaksförebyggande Förening En handledning till dig som föreningsledare Tobaksförebyggande Förening Tobak är ett av de största hälsoproblem vi har Tobak är, trots stora framgångar i det tobaksförebyggande

Läs mer

Verksamhet/insatser 2007-2008

Verksamhet/insatser 2007-2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän Beredningsgruppen i samarbete med ansvarig tjänsteman Verksamhet/insatser 2007-2008 En förutsättning för att lyckas med rehabilitering i samverkan är att det är individens

Läs mer

DROGFÖREBYGGANDE STRATEGI 2010-2011

DROGFÖREBYGGANDE STRATEGI 2010-2011 1 (5) Antagen av kommunfullmäktige den 19 maj 2010, 104. Dnr: 316/10-900. DROGFÖREBYGGANDE STRATEGI 2010-2011 Båstads kommuns drogförebyggande strategi handlar ytterst om att bedriva ett långsiktigt förebyggande

Läs mer

UTMÄRKT FÖRENING. utmärkt förening i haninge, steg 4. ledarskap

UTMÄRKT FÖRENING. utmärkt förening i haninge, steg 4. ledarskap utmärkt förening i haninge, steg 4 ledarskap K alitet lönar sig! vad är utmärkt förening? Utmärkt förening är en kvalitetssäkring av föreningar i Haninge kommun som bedriver barn- och ungdomsverksamhet.

Läs mer

EN SKOLA MOT ALKOHOL OCH DROGER

EN SKOLA MOT ALKOHOL OCH DROGER EN SKOLA MOT ALKOHOL OCH DROGER KLIPPANS GYMNASIESKOLOR Information till elever, föräldrar och personal Klippans gymnasieskolor, 264 80 Klippan. Telefon 0435 280 00vx www.klippan.se/gymnasieskolan HANDLINGSPLAN

Läs mer

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun ANDT-undersökning 215 Karlshamns kommun För att på ett strategiskt sätt kunna arbeta med det drogförebyggande arbetet i Karlshamns kommun har en kartläggning genomförts bland kommunens ungdomar mellan

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Sju nycklar för framgång. www.atvidaberg.se

Sju nycklar för framgång. www.atvidaberg.se 1 2 3 4 5 6 7 Sju nycklar för framgång www.atvidaberg.se barn- och utbildningsförvaltningen Amanda, 13 år Om lärarna samverkar med varandra, med oss elever och med föräldrarna får man flera perspektiv

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. Socialnämnd. Socialtjänsten. Datum 2014-05-19 Diarienr:2014-01-704

Verksamhetsplan 2015. Socialnämnd. Socialtjänsten. Datum 2014-05-19 Diarienr:2014-01-704 Socialtjänsten Datum 2014-05-19 Diarienr:2014-01-704 Verksamhetsplan 2015 Socialnämnd Tibro kommun, 543 80 TIBRO, Socialtjänsten, Besöksadress: Centrumgatan 17, Tibro E-post: kommun@tibro.se, www.tibro.se,

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Efterfrågad kompetens. Hälsovetare. HälsoAkademikerna Yrkesföreningen för akademiker inom idrott, friskvård, hälsa och folkhälsa

Efterfrågad kompetens. Hälsovetare. HälsoAkademikerna Yrkesföreningen för akademiker inom idrott, friskvård, hälsa och folkhälsa Efterfrågad kompetens Hälsovetare HälsoAkademikerna Yrkesföreningen för akademiker inom idrott, friskvård, hälsa och folkhälsa HälsoAkademikerna och SRAT Juni 2013 Foto: Istock, Colourbox. Illustration:

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Rutin mot droger. Sektor utbildning. Antaget av sektor utbildnings ledningsgrupp 2015-08-17

Rutin mot droger. Sektor utbildning. Antaget av sektor utbildnings ledningsgrupp 2015-08-17 Rutin mot droger Sektor utbildning Antaget av sektor utbildnings ledningsgrupp 2015-08-17 Sida: 2 (7) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1. Syfte... 3 1.2 Ansvar... 3 2. Definition av droger... 3

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2014. Bilaga: Samverkansavtal mellan Heby kommun och polismyndigheten i Uppsala län.

HANDLINGSPLAN 2014. Bilaga: Samverkansavtal mellan Heby kommun och polismyndigheten i Uppsala län. Bilaga: Samverkansavtal mellan Heby kommun och polismyndigheten i Uppsala län. HANDLINGSPLAN 2014 1 Förkortningar: VOF Vård och omsorgsförvaltningen, Individ och familjeomsorgen, (enhet inom VOF), HSLHälso

Läs mer

ANSÖKAN OM MEDEL TILL LOKAL FÖR SAMORDNINGSCENTER,COMUNG, FÖR UNGA I LUND

ANSÖKAN OM MEDEL TILL LOKAL FÖR SAMORDNINGSCENTER,COMUNG, FÖR UNGA I LUND 1 (5) Finsamförbundet ANSÖKAN OM MEDEL TILL LOKAL FÖR SAMORDNINGSCENTER,COMUNG, FÖR UNGA I LUND IDEBESKRIVNING Utgångspunkter Sedan den 1 februari 2011 har i form av socialförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Arbetsmiljöpolicy. Inledning 2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Vägledning SIS-medel till utvecklingsprojekt

Vägledning SIS-medel till utvecklingsprojekt ALL 2014/908 Vägledning SIS-medel till utvecklingsprojekt Fördelningsprinciper och kriterier för likvärdig fördelning Fastställd av Leif Näfver, avdelningschef i samråd med regionchefer 2014-06-09 Statsbidragsavdelningen

Läs mer

Bättre liv och mer lust för unga.

Bättre liv och mer lust för unga. Bättre liv och mer lust för unga. Säg STOPP Kulturskolan har tagit fram ett antimobbningprogram som heter Säg STOPP. Med hjälp av en film och en temateater har man fått elever i årskurs 4 att aktivt börja

Läs mer