Plats och tid: Nämndhuset, Nynäshamn, lokal: Landsort , kl 08.30

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Plats och tid: Nämndhuset, Nynäshamn, lokal: Landsort 2014-01-22, kl 08.30"

Transkript

1 UTSKRIFTSDATUM KOMMUNSTYRELSEN KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Plats och tid: Nämndhuset, Nynäshamn, lokal: Landsort , kl Obs! t o m kl Ärenden: Enligt föredragningslistan Översänder kallelse, tid och plats för kommunstyrelsens sammanträde 22 januari Dagordning/sammanträdeshandlingarna finns nu att läsa/hämta på Nynäshamns politikerportal. Frågor om innehållet i dagordning besvaras av Eva Ryman, e-post Frågor om åtkomst till politikerportalen, åtkomst till dokument via politikerportalen, synkroniseringstjänsten mellan portalen och läsplattan besvaras av webbsamordnare via e-post Frågor om funktioner i läsplattan kontakta telefonisupport

2 Kommunstyrelsen FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum Sida 1(23) Ärenden vid kommunstyrelsens sammanträde 22 januari Näringslivsfrågor 2. Rapport från kommunstyrelsens ledamöter 3. Rapport om Södertörnssamarbetet 4. Godkännande av Folkhälsorapport för Nedskrivning av fordran restaurang Kroken 6. Partistöd 7. Fastställande av punkt 9 i taxa för Södertörns brandförsvarsförbunds material, tjänster och service som ej kan hänföras till räddningstjänst enligt lagen om skydd mot olyckor 8. Fastställande av Södertörns brandförsvarsförbunds taxa för brandskyddskontroll tillämpningsområde Nynäshamns kommun 9. Fastställande av Södertörns brandförsvarsförbunds taxa för sotning tillämpningsområde Nynäshamns kommun 10. Fastställande av taxa för Södertörns miljö- och Hälsoskyddsförbunds arbete med prövning och tillsyn enligt miljöbalken 11. Fastställande av taxa för Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbunds arbete med offentlig kontroll inom animaliska biprodukter 12. Fastställande av taxa för Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbunds verksamhet enligt lagen om internationella hot mot människors hälsa 13. Fastställande av taxa för Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbunds arbete med offentlig kontroll inom livsmedelsområdet 14. Fastställande av taxa för Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbunds kontroll enligt lagen om handel med vissa receptfria läkemedel 15. Fastställande av taxa för Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbunds tillsyn enligt strålskyddslagen 16. Fastställande av taxa för kopior, avskrifter och utskrifter av allmänna handlingar inom Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund

3 Kommunstyrelsen FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum Sida 2(23) 17. Anmälan av delegationsbeslut 18. Skrivelser och beslut 19. Cirkulär 20. Kurser och konferenser Information om kommunstyrelseförvaltningens arbete med valadministrationen, arbetet med ökat valdeltagande och Medborgardialog Lunch 13:00 Sveriges Ungdomsråd presenterar Metodboken och resultaten från Medborgarprojektet 14:30 Paus 15: 00 Rundabordssamtal Frågor: Hur vill vi i Nynäshamn fortsätta arbeta med demokratifrågor och ungdomsinflytande? Kring vilka områden är det särskilt viktigt att arbeta med detta? Hur ser ni på er roll som politiker i arbetet kring demokratifrågor i kommunen? 16:00 Diskussion/ sammanfattning 16:30 Slut

4 Kommunstyrelsen FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum Sida 3(23) 1 Ks 1 Näringslivsfrågor

5 Kommunstyrelsen FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum Sida 4(23) 2 Ks 2 Rapport från kommunstyrelsens ledamöter

6 Kommunstyrelsen Ks 3 FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum Sida 5(23) 3 Rapport om Södertörnssamarbetet

7 Kommunstyrelsen FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum Sida 6(23) 4 Ks 4 Godkännande av Folkhälsorapport för 2013 Ärendebeskrivning Nynäshamns kommun har bedrivit en särskild satsning på folkhälsa sedan 2006, med visionen att halvera ohälsotalen till Kommunen har sex folkhälsomål där även de prioriterade områdena som finns i Mål och Budget och som verksamheterna ska arbeta med finns angivna. År 2013 avsattes 7,6 miljoner kronor för särskilda folkhälsosatsningar. Av dessa gavs närmare 6 miljoner kronor till nämndprojekt, cirka kronor till föreningsprojekt och lite mer än kronor användes till andra folkhälsosatsningar såsom exempelvis HLR utbildning, ADPY, Kulturveckorna och utvärderingar. Under året har fem nämndprojekt samt sex föreningsprojekt fått medel från folkhälsofonden. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna folkhälsorapport för 2013.

8 KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGEN Sid 1 (1) Ärendenummer: Handläggare: Therese Ahl, vikarierande folkhälsosamordnare Kommunstyrelsen Godkännande av Folkhälsorapport för 2013 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna folkhälsorapport för Bakgrund Nynäshamns kommun har bedrivit en särskild satsning på folkhälsa sedan 2006, med visionen att halvera ohälsotalen till Kommunens har sex folkhälsomål där även de prioriterade områdena som finns i Mål och Budget och som verksamheterna ska arbeta med finns angivna. År 2013 avsattes 7,6 miljoner kronor för särskilda folkhälsosatsningar. Av dessa gavs närmare 6 miljoner kronor till nämndprojekt, cirka kronor till föreningsprojekt och lite mer än kronor användes till andra folkhälsosatsningar såsom exempelvis HLR utbildning, ADPY, Kulturveckorna och utvärderingar. Under året har fem nämndprojekt samt sex föreningsprojekt fått medel från folkhälsofonden. Birgitta Elvås kommunchef Therese Ahl vikarierande folkhälsosamordnare Bilaga: Redovisning av folkhälsoarbetet i Nynäshamns kommun 2013 Postadress Besöksadress Leveransadress Telefon Telefax Bankgiro PlusGiro NYNÄSHAMN Stadshusplatsen 1 Floravägen vx Receptionen

9 KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGEN FOLKHÄLSA Sid 1 (30) Beteckning Handläggare: Therese Ahl, Vikarierande folkhälsosamordnare Redovisning av folkhälsoarbetet i Nynäshamns kommun 2013 Postadress Besöksadress Leveransadress Telefon Telefax Bankgiro PlusGiro NYNÄSHAMN Stadshusplatsen 1 Floravägen vx Receptionen

10 2(30) Innehållsförteckning Inledning... 3 Folkhälsoarbete i Nynäshamns kommun... 3 Redovisning av folkhälsoprojekt... 6 Ekonomisk redovisning... 6 Nämndprojekt... 7 Visionsmål... 7 Övergripande mål... 7 Delmål... 7 Föreningsprojekt Övriga folkhälsosatsningar Arbetsgrupp Jokern Demokratiprojekt Effekter av folkhälsoarbetet... 28

11 3(30) Inledning Ett bra folkhälsoarbete bidrar till att fler får möjligheten att ha en god psykisk, fysisk och social hälsa. En god hälsa hos befolkningen är ett redskap för en god välfärd. Statens folkhälsoinstitut uppskattar de samhällsekonomiska kostnaderna för ohälsa i Sverige till minst 120 miljarder kronor per år (2010 års penningvärde) 1. Den största andelen, 60 procent, utgörs av indirekta kostnader för vilka; tobaks- och alkoholbruk, fysisk inaktivitet och ohälsosamma matvanor svarar för en stor andel. Dessa levnadsvanor är också de främsta orsakerna till sjukdomsbördan i Sverige. Enligt FHI:s beräkningar kostar tobaks- och alkoholbruk, fysisk inaktivitet och ohälsosamma matvanor samhället 55 miljarder kronor per år. Det finns därmed ett stort värde i att arbete med ett hälsofrämjande och förebyggande arbete både när det gäller för individen men också i stor utsträckning utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv. Folkhälsoarbete i Nynäshamns kommun Nynäshamns kommun har bedrivit en särskild satsning på folkhälsa sedan 2006 med visionen att halvera ohälsotalen till Sex folkhälsomål har varit vägledande för arbetet. Kommunens kostnader för barn- och ungdomsplaceringar ska minska. Antalet aborter per kvinnor som är högst 19 år ska minska. Antalet höftledsfrakturer hos äldre ska minska. Andel vuxna med övervikt respektive fetma ska minska. Andel barn med övervikt respektive fetma ska minska. Inga elever ska röka och inga elever ska bruka alkohol. Årligen har särskilda folkhälsomedel budgeterats och för 2013 tillsattes 7,6 miljoner. Av dessa medel har cirka; 6 miljoner kronor avsatts till nämndprojekt, kronor till föreningsprojekt och kronor till folkhälsosamordnare att förvalta för övriga satsningar som kulturveckorna, folkhälsodag, utvärderingar med mera. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret och beslutar om de enskilda projektsatsningarna på förslag från nämnderna. Under 2013 har fem nämndprojekt samt sex föreningsprojekt fått medel från folkhälsofonden. Övriga större satsningar under året har varit; ADPY (Alcohol and Drug Prevention among Youth) för att kartlägga ungas drogvanor samt kommunens beredskap att arbeta med drogförebyggande arbete, kulturveckorna anordnas med syfte att lyfta kulturens roll för människors hälsa, samt en utbildning i hjärt- och lungräddning har genomförts. En Världsdag för funktionsnedsatta har genomförts för att öka kunskaperna om hur det är att vara funktionsnedsatt samt lyfta de behov till förbättringar som behövs. 1 Statens Folkhälsoinstitut (2010). Folkhälsopolitisk rapport 2010.

12 4(30) Hälsoläget i kommunen De tre övergripande prioriteringarna för åren i Mål och budget är; Barn och ungdomars livsvillkor Ett hållbart samhälle 2 Förutsättningar för jobb och sysselsättning Utifrån de satta folkhälsomålen kan en viss förbättring av hälsoläget urskiljas gällande såväl barn, unga som vuxna. Invånarna upplever en ökad trygghet och kriminaliteten har minskat. Vissa levnadsvanor har förbättrats vilket kan minska antalet sjukdomar som påverkas av dåliga levnadsvanor. På lång sikt kan detta påverka samhällsekonomin. Måluppfyllelsen i skolan har förbättrats vilket långsiktig kan påverka jämlikhet i hälsa. Med hjälp av de enkätundersökningar som återkommande genomförs i Stockholms län kan vi se tendenser om hur Nynäshamns invånare lever och vilken hälsosituation de har. Undersökningarna som främst använts för prioriteringar av folkhälsoarbetet 2013 var; Stockholmsenkäten 2012, öppna jämförelser 2009, folkhälsoenkäten 2010 och elevundersökningar. Vissa förbättringar kan vi se i jämförelse med tidigare undersökningar. Till exempel mindre bruk av alkohol, minskat antal fallskador, minskat tobaksbruk hos framför allt vuxna kvinnor. Minskat antal aborter, minskad kriminalitet och ökad trygghet bland befolkningen. Nynäshamn har fortfarande högt tobaks- och alkoholbruk i förhållande till andra stadsdelar och kommuner i Stockholms län, även om en minskning har skett jämfört med tidigare år. Många kvinnor brukar tobak i samband med graviditet. Alkoholrelaterad dödlighet är högt i förhållande till andra kommuner och stadsdelar i länet. Det sker även mer berusningsdrickande bland ungdomar i Nynäshamn än flertalet övriga kommuner i länet. Föräldrar har enligt ungdomarna själva en liberal syn på sina tonåringars bruk av alkohol och tobak. I likhet med rikets trend ökar övervikt och fetma hos vuxna även i Nynäshamn. Positivt är dock att övervikt och fetma minskar bland kommunens barn. Få i förhållande till andra delar av länet är delaktiga i sociala aktiviteter. Den psykiska hälsan har stabiliserats något men kan fortfarande förbättras. Trots att en minskning har skett har Nynäshamn fortfarande högre aborttal än resterande länet och riket. Enligt SCB: s prognos kommer Nynäshamns medellivslängd att minska i framtiden. 2 Socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart.

13 5(30) Kommunens folkhälsofond Folkhälsofondens syfte är att bidra till att kunskaper kring förebyggande och hälsofrämjande arbete förbättras samt att nya arbetssätt och metoder kan prövas. Men det viktigaste är att det sker en mobilisering och att samarbete sker för att nå resultat mellan våra olika nämnder men också med andra viktiga aktörer i samhället. Viktigt är också att en noggrann planering görs efter de uppsatta målen, att planeringen dokumenteras för att skapa tydlighet och att insatserna följs upp och utvärderas. För att skapa goda resultat utifrån de uppsatta målen krävs ett aktivt folkhälsoarbete som inte enbart har med kommunens folkhälsofond att göra. Det är viktigt att det finns en vilja till förändring i respektive nämnder och verksamheter. När behov är identifierat och metod finns är några viktiga faktorer som krävs för att lyckas: Att det finns nedskrivna genomförandeplaner som visar riktning, tidsplan, uppföljning/ utvärderingsmetoder. En kombination av insatser ökar möjligheterna att lyckas. Det kan handla om riktlinjer för nya rutiner, utbildning, praktisk träning, stöd eller coachning, riktade - och övergripande insatser, återkoppling. Kvalitet är viktigare än kvantitet. Tidig involvering av berörda. Resurser Organisatoriskt och ekonomiskt stöd är grundläggande förutsättningar. En tydlig organisation med klar ansvarsfördelning och särskilt avsatta resurser, såväl personella som ekonomiska, bör vara adekvata och långsiktiga. Feedback-, insamling och sammanställning av relevant information som löpande återförs, är viktigt för att stödja och underhålla processer. Folkhälsofonden ska därmed ses som en möjlighet att pröva nya idéer och arbetsmetoder för att en utveckling ska kunna ske av det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Ett krav är att projektet efter högst tre år ska övergå i ordinarie verksamhet om dess resultat är positivt. Därför är det viktigt att varje år följa upp och slutligen utvärdera projektet så att ett resultat kan värderas för framtida satsningar. Folkhälsofonden ska också ses som en möjlighet för föreningar att i större utsträckning arbeta med insatser som främjar folkhälsan.

14 6(30) Redovisning av folkhälsoprojekt Ekonomisk redovisning Kommunfullmäktige avsatte 7,6 miljoner kronor för kommunens folkhälsoarbete Medlen har fördelats utifrån nämndprojekt, föreningsprojekt samt övriga folkhälsosatsningar. Tabell 1. Nämndprojekt, enligt beslut i kommunstyrelsen Barn och utbildningsnämnden Hälsofrämjande skola i Sorunda Projekt Oberoende Kultur och fritidsnämnden Mångkampen Tillgänglig fritid för alla Socialnämnden Språngbrädan Ungdomspedagog Tabell 2. Föreningsprojekt, enligt delegation Föreningen Tifi (överfört från 2012) Nynäshamns golfklubb Polhem RSMH Hamnen Rädda Barnen Nynäshamn Röda Korset Nynäshamn Tabell 3. Övriga folkhälsosatsningar, beviljade medel ADPY HLR utbildning Kulturveckorna Seniorsäkerhetsdagen Tobaksavvänjning En utveckling av sex- och samlevnadsundervisningen Världsdagen för funktionshindrade ANDT-arbete Fortbildning Informationsmaterial Övrigt

15 7(30) Nämndprojekt Hälsofrämjande skolutveckling i Sorunda området Hösten 2011 sökte barn- och utbildningsförvaltningen medel från folkhälsofonden i syfte att arbeta med ett treårigt projekt i Sorunda. Bakgrunden till projektet var en försämrad måluppfyllelse rörande hälsa och demokrati i det geografiska området Sorundas för- och grundskolor. Hälsofrämjande skolutveckling är en långsiktig process som dels verkar för att utveckla hela skolans vardag till att bli en positiv, stödjande och främjande (fysisk, psykisk och social) miljö för hälsa och lärande, dels för att stärka, utveckla och fördjupa olika hälsoområden. I fokus bör alltid det generella hälsoarbetet, själva skolstrukturen med fokus på att utveckla lärandemiljön till att bli en stödjande miljö finnas men de generella insatserna behöver kompletteras med riktade insatser. Dessa syftar till att utjämna hälsans ojämlika fördelning genom att fokusera arbetet mot särskilt betydelsefulla frågor rörande genus och likvärdighet, socioekonomisk tillhörighet, etnicitet och funktionsnedsättningar. Två synsätt är utmärkande för Hälsofrämjande skolutveckling. Det holistiska, som innebär att både hälsa och lärande ses ur ett mycket brett perspektiv och där den lektionsbundna undervisningen inte skiljs från den övriga verksamheten. Samtliga aktiviteter ses som sammanhängande delar som tillsammans utgör den helhet eller den miljön i vilken elevers lärande och utveckling ska äga rum. Det salutogena synsättet innebär en inriktning på friskfaktorer och möjligheter, framför riskfaktorer och hinder (patogena perspektivet), något som kan möjliggöra att en glädje och lust till lärande kan få lov att spira. Det salutogena perspektivet innehåller tre komponenter (begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet) vilka påverkar elevernas känsla av sammanhang (KASAM) och därigenom också synen på skolan som en sammansatt enhet där alla strävar mot samma mål. Visionsmål Vi skapar en hälsofrämjande skola genom att lyfta fram elevernas resurser, styrkor och möjligheter med hjälp av att stärka relationer, trivsel och trygghet i skolan för samtliga barn och elever. Övergripande mål Att förbättra måluppfyllelsen för Sorundas förskolor och grundskolor. Delmål 1. Att förebygga barn- och elevers utanförskap. 2. Utveckla kompetensen kring metoder som stödjer barn i behov av särskilt stöd. 3. Förbättra levnadsvanor bland barn och elever. 4. Utveckla kompetensen kring metoder för livsstilsförändring gällande levnadsvanor. 5. Öka delaktigheten och påverkansmöjligheten hos barn och elever.

16 8(30) Resultat För att nå projektets uppsatta mål arbetar projektgruppen med att stärka och vidareutveckla en hälsofrämjande lärmiljö, i förskola och skola i Sorunda, med utgångspunkt från läroplanerna och med ett salutogent förhållningssätt. Projektets arbetsområden rör; förebyggande barn- och elevhälsa, goda levnadsvanor samt delaktighet och demokrati. Under året har flera stora utbildningssatsningar genomförts med fokus; vad forskning visar påverkar hälsa och lärande, bemötande och förhållningssätt, elevhälsoarbete, insatser och arbetssätt för en inkluderande förskola och skola, samt levnadsvanor som underlättar hälsa och lärande. Exempelvis har elevhälsoteamet stöttats i sitt arbete med att utveckla en enhetlig organisation samt likartat arbetssätt. Processtöd har även getts till arbetsgrupper kring olika områden såsom förebyggande elevhälsa, rökfri skola och skolmåltidsmiljö. Pedagogerna har utbildats i lösningsfokuserat arbetssätt (LIP) och metodik för att öka rörelseaktivitet i förskola och skola (Miniröris och Röris). Samtliga pedagoger i skolan och fritidspersonal har deltagit i pedagogisk grupphandledning vilket har bidragit till ökad samsyn och samarbete. Framtid Under 2014 kommer handledning i olika former till både förskola och skola att vara en röd tråd när det gäller insatser. Särskilt fokus kommer än mer vara på allas lika värde, likabehandling. Under året genomförs även den externa utvärderingen av Jönköpings högskola. Kommunen genomför även en hälsoekonomisk beräkning. Mångkampen Föreningslivet utgör en viktig del i många människors liv där det erbjuds många olika tillfällen till såväl sociala kontakter och berikande fritidsaktiviteter som möjligheter till reellt inflytande genom gemensamt uppbyggda organisationer med det långsiktiga målet inställt på bland annat demokrati och förbättrad folkhälsa. Under senare år har forskare kunnat notera att engagemanget och antalet aktiva medlemmar minskat märkbart såväl inom det idéburna föreningslivet som inom exempelvis idrottsrörelsen. En tendens som också är tydlig inom det lokala föreningslivet i Nynäshamn där exempelvis antalet redovisade aktivitetstillfällen gällande åldrarna 7-20 år sjunkit kontinuerligt under hela 2000-talet för att under 2011 minska med närmare 10 procent mot året innan. En minskning som samtidigt inneburit en ökad konkurrens de olika föreningarna och verksamhetsgrenarna emellan. Något som av främst föreningsaktiva ledare ses som ett problem och en negativ utveckling för det lokala föreningslivet generellt och den lokala idrottsrörelsen speciellt. Under de senaste åren har därför insikten om vikten av ett ökat samarbete de olika föreningarna emellan ökat och inom Kvarnängens idrottsområde till och med yttrat sig i ett förslag till samarbete som utgjort grunden för projektet Mångkampen.

17 9(30) Projekt Mångkamp består av samverkan mellan sju föreningar; Nynäshamns Bågskytteklubb, Nynäshamns Innebandyklubb, Nynäshamns Ridklubb, Nynäshamns IF Hockey, Ösmo Cykelklubb, Ösmo-Nynäs Friidrottsklubb och Nynäshams Tennisklubb. Det övergripande målet är förbättrad folkhälsa genom att locka fler barn, ungdomar och unga vuxna att ta del av och engagera sig inom den lokala idrottsrörelsen. Något som beräknas kunna uppnås genom ökat aktivitetsutbud, förbättrad kännedom om och tillgänglighet till det lokala aktivitetsutbudet, samt ökad samordning mellan i första hand de föreningar som bedriver huvuddelen av sin verksamhet inom Kvarnängens idrottsområde. Effektmål är: Att trenden med antalet minskade aktiva föreningsmedlemmar vänder. Att samarbetet mellan de olika föreningarna i Nynäshamns Kommun ökar. Att öka utbudet av aktiviteter och tillgängligheten till det aktivitetsutbud som det lokala föreningslivet erbjuder. Att genom organiserade prova på verksamheter under lekfullare former locka fler till att våga pröva fler typer av idrotter. Att genom ökad marknadsföring för idrotten som projektet innebär få allt fler att upptäcka glädjen och stimulansen i att utöva idrott och idka föreningsliv. En effekt av att ungdomarna hittar en passande aktivitet blir att föreningslivet tillförs nya medlemmar som engagerar sig i föreningen och deltar i den gemenskap som erbjuds. Förhoppningen är också att dessa nya medlemmar på sikt kommer att engagera sig i föreningens inre arbete och bidra till att föreningslivet i Nynäshamn utvecklas. Resultat Inför aktivitetsstart distribuerades en folder med information om projektet till samtliga skolor i kommunen. Annons infördes i Nynäshamns Posten vid två tillfällen. Affischer sattes vid olika tillfällen upp på kommunens anslagstavlor och grundskolor. Under hösten 2013 genomfördes 15 prova på tillfällen på Kvarnängens IP. Även ett tillfälle med särskilt fokus på barn och ungdom med funktionshinder genomfördes i samarbete med projektet Tillgänglig Fritid för Alla. I december genomfördes därefter en avslutning för Mångkampens deltagare i Kvarnängshallen. I projektet premierades inte resultat utan deltagande, därmed gavs samtliga ungdomar som under Mångkampen deltog på fem eller fler aktiviteter medalj. Till följd av Mångkampen har flera av de deltagande föreningarna fått nya medlemmar. Totalt deltog 77 barn och ungdomar i aktiviteterna. Av dessa har 13 sökt sig till en aktivitet hos någon av de ingående föreningarna.

18 10(30) Framtid Projektet är avslutat och det finns idag inga planer på en fortsättning av Mångkampen även nästa år. Projekt Oberoende Projekt Oberoende är ett samverkansprojekt mellan de tre frivilligorganisationerna; A Non Smoking Generation (NSG), Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF) och Riksförbundet narkotikafritt Samhälle (RNS) samt de fem kommunerna; Härryda, Lysekil, Nynäshamn, Orust och Trelleborg. Projektet syftar till att utveckla en gemensam verksamhetsform för de tre organisationerna UNF, RNS och NSG. En verksamhetsform där respektive organisation bidrar med sina kunskaper och erfarenheter. Projektet syftar också till att tillsammans med de fem samarbetskommunerna utveckla långsiktigt hållbara samverkansformer, mellan frivilligsektor och kommun, och verktyg till stöd för regionalt och lokalt ANDT-förebyggande arbete (Alkohol, Narkotika, Doping och Tobak) riktat till ungdomar. Projekt Oberoende är finansierat av statens folkhälsoinstitut, men för att trygga bästa möjliga resultat och kvalitet anställde kommunen en koordinator under 10 månader (25 procent). Flerkomponentsstrategi De senaste årens forskning och erfarenheter visar att grunderna för ett lyckosamt förebyggande arbete är de samma oavsett om slutmålet är att minska rökning, alkohol- eller narkotikamissbruk. Med rätt arbetssätt och verktyg motverkas bruk av samtliga droger och andra negativa och destruktiva beteenden bland unga. Detta genom att begränsa riskfaktorer och stärka skyddsfaktorer. Ett framgångsrikt preventionsarbete bygger på ett strukturerat och brett arbete utifrån en såkallad flerkomponentsstrategi som är kunskapsbaserad. Det innebär att metoder behöver utvecklas för att förstärka arbetet inom följande områden; Begränsning av tillgänglighet och efterfrågan. Opinionsbildning. Policyarbete/förhållningssätt. Information och utbildning. Målsättningen kan förenklat sägas vara att barn och unga ska mötas av ett gemensamt, aktivt, tydligt och restriktivt förhållningssätt från vuxenvärlden när det gäller ANDT-frågorna oavsett var, när eller hur. Ungdomarna ska involveras som medaktörer i det drogförebyggande arbetet. Resultat Flertalet insatser genomfördes av projekt Oberoende tillsammans med och riktat mot Fritidsgårdarna, Föreningslivet, Nynäshamns Gymnasium och Ungdomsfullmäktige. Samarbete skedde även med kommunens grundskolor.

19 11(30) Nynäshamns gymnasium arbetade aktivt med skapandet av en drogförebyggande kultur där elevers delaktighet tillvaratas och skolpersonalen känner motivation att arbeta med frågan och sitt förhållningssätt. Som stöd i arbetet tillsatte gymnasiet en arbetsgrupp bestående av personal och elever som ledde och ansvarade för arbetet. En första utbildningsinsats för utvecklande av elevambassadörer genomfördes med tillfrågade elever vilka var utvalda av gymnasiets rektor och skolsköterska. Dock var intresset inte tillräckligt stort och delvis på grund av detta togs beslut om att inte fortgå med insatsen. Vidare deltog sex av gymnasiets pedagoger i en heldagsutbildning i motiverande samtalsmetodik (MI) som hade särskilt fokus på samtal med unga om tobak, alkohol och droger för skolpersonal. Målsättningen var att ge dem ytterligare verktyg att föra goda och framgångsrika samtal med de unga som de möter i sitt dagliga arbete. Även en revidering av gymnasiets befintliga ANDT-policy skedde. Som en del i arbetet bjöds samtliga pedagoger in till en halvdagsutbildning där de först fick ta del av aktuell forskning och skolans möjligheter i det ANT-förebyggande arbetet (Alkohol, Narkotika och Tobak). Kommunens koordinator redovisade även den senaste statistiken gällande ungas ANT-vanor i Nynäshamn. Därefter genomfördes en workshop kring den reviderade ANDT-policyn vilket resulterade i en mängd bra förslag som gymnasiet nu har infört i ANDT-policyn och arbetar vidare med. Två utbildningsinsatser genomfördes för samtliga fritidsledare i kommunen med syftet att stärka deras kompetens som drogförebyggande aktörer och tillhandahålla effektiva verktyg. Den första fokuserade på preventionsarbete och vidareutvecklingen av deras befintliga ANDT-policy. Den andra uppdaterade deras kunskaper kring Cannabis och nätdroger. För att utveckla sitt drogförebyggande arbete utformade och genomförde Nynäshamns Ungdomsfullmäktige, med stöd av projekt Oberoende, en workshop i form av en framtidsverkstad om ungas inflytande över kommunens drogförebyggande arbete. Under hösten diskuterade elever, årskurs 6-9, ungas användning av alkohol, narkotika och tobak. Sammanställningarna från diskussionerna användes som underlag till den workshop där representanter från var skola deltog. Ungdomsfullmäktige höll i genomförandet och var diskussionsledare. Totalt deltog 16 elever från Gröndalsskolan, Viaskolan och Sunnerbyskolan i workshopen. Även tre lokala politiker medverkade under dagen. Resultatet av workshopen sammanställdes i en rapport som presenterades av Ungdomsfullmäktige vid en gemensam nämnd för barn- och utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden. Workshopen var mycket uppskattad av samtliga inblandade parter och uppmärksammades stort i Nynäshamns Posten.

20 12(30) Projekt Oberoende genomförde även en workshop för de fyra föreningarna; Nynäshamns Ridklubb, Sorundas Ridklubb, Nynäshamns Segelsällskap Kanotkommitté och Nynäshamns Innebandyklubb. Syftet var att inspirera till att vidareutveckla föreningarnas befintliga ANDT-policys samt tillhandahålla dem verktyg att utveckla deras drogförebyggande arbete. Framtid Under 2013 har projektets samverkansformer och insatser löpande utvärderats av projekt Oberoendes externa utvärderare. Som en del i denna utvärdering kommer avslutande fokusgruppsintervjuer att genomföras i februari 2014 med representanter från de lokala deltagande aktörerna. Detta för att utvärdera insatsernas upplevda kvalitet och effektivitet hos målgrupperna, och om samverkansformerna samt insatserna har förbättrat kommunernas ANDTförebyggande arbete. Resultatet av detta presenteras under våren Under våren 2014 ska barn- och utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden återkoppla till Ungdomsfullmäktige om hur de ser på de givna förslagen från workshopen och hur de tänker gå vidare med kommunens drogförebyggande arbete. Rapporten inklusive återkopplingen kommer sedan spridas till de deltagande skolorna så att eleverna får ta del av arbetet och ges möjlighet till att genomföra eventuella efterföljande diskussioner. Fritidsgårdarna ser över möjligheterna att genomföra en workshop tillsammans med besökarna under våren Ursprungligen skulle även de ha deltagit samman med pedagogerna i MI-utbildningen. Då dessa inte kunde medverka på grund av ändrade förutsättningar ser barn- och utbildningsförvaltningen tillsammans med folkhälsosamordnaren över möjligheten att sätta samman ett tillfälle under Efterfrågan är stor även inom andra ungdomsverksamheter. Kommunens koordinator och föreningssamordnare ser även möjligheten att genomföra en utbildning under våren för föreningar om hur en ANDT-policy upprättas, utformas och implementeras för att övergå till en naturlig del i verksamheten. Språngbrädan KomAn-projektet ( ) var ett treårigt arbetsmarknadsprojekt som medfinansieras av EU. KomAn var ett samarbetsprojekt mellan Värmdö, Tyresö, Haninge och Nynäshamns kommuner, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Värmdö kommun var projektägare. Projektets övergripande målsättning var att ge personer med psykisk och/eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, utvecklingsstörning och förvärvade hjärnskador en möjlighet att komma ut i egen försörjning via studier eller arbete. Med hjälp av Nynäshamns folkhälsofond ville socialnämnden inför 2013 stötta det blivande sociala arbetskooperativet Språngbrädan. Detta för att på sikt kunna bilda en ekonomisk förening som bedrivs utan bidrag. Socialnämnden gjorde

tre år tre projekt för god uppväxt i nynäshamn

tre år tre projekt för god uppväxt i nynäshamn tre år tre projekt för god uppväxt i nynäshamn Foto: Scandinav bildbyrå Alla barn och ungdomar är värda bra uppväxtvillkor. Därför genomförde Nynäshamns kommun tre stora satsningar 2012 2015. Projekten

Läs mer

FOLKHÄLSA I NYNÄSHAMN

FOLKHÄLSA I NYNÄSHAMN Presentation FOLKHÄLSA I NYNÄSHAMN I en attraktiv kommun som jobbar för allas framtid mår, och trivs, människor bra. Skärgårdskommun nära storstad 26 000 invånare 30 minuter till Globen Havshorisonten

Läs mer

År Förening Syfte 2005 Kulturföreningen Ösmo ungdom Kulturutövande för ungdom över 12 år på fritid

År Förening Syfte 2005 Kulturföreningen Ösmo ungdom Kulturutövande för ungdom över 12 år på fritid År Förening Syfte 2005 Kulturföreningen Ösmo ungdom Kulturutövande för ungdom över 12 år på fritid 2005 Nynäshamns IF Fotboll Futsal Fotboll för kommuninvånare med utländsk härkomst 2006, 2007 Frivillighetsverksamhet

Läs mer

Redovisning av folkhälsoarbetet i Nynäshamns kommun 2014

Redovisning av folkhälsoarbetet i Nynäshamns kommun 2014 KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGEN Handläggare: Therese Ahl, tf folkhälsosamordnare 2015-01-26 Redovisning av folkhälsoarbetet i Nynäshamns kommun 2014 Postadress Besöksadress Leveransadress Telefon Telefax Bankgiro

Läs mer

Förstudie kring folkhälsoprojektet och Alla kan i Nynäshamn

Förstudie kring folkhälsoprojektet och Alla kan i Nynäshamn www.pwc.se Revisionsrapport My Nyström Erik Wottrich Anders Hägg Förstudie kring folkhälsoprojektet och Alla kan i Nynäshamn Nynäshamns kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning...

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

Folkhälsoplan.

Folkhälsoplan. Folkhälsoplan www.monsteras.se Foto: Claus Kempe God hälsa - mer än en livsstil Mönsterås kommuns långsiktiga folkhälsomål ska vara en kompass för hur folkhälsoarbetet ska utvecklas under åren 2016-2018.

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Introduktion Gullspångs kommun och hälso- och sjukvårdsnämnden östra Skaraborg har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun

Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun Regeringen Nationell handlingsplan för att förebygga ALKOHOLSKADOR Nationell handlingsplan mot NARKOTIKA Minska sociala, fysiska och psykiska skador

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2014-01-22

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2014-01-22 1(36) Plats och tid Nämndhuset, Nynäshamn, lokal: Landsort, kl 08.30-12.00, 13.00-16.30 Beslutande Enligt förteckning Övriga närvarande Enligt förteckning Utses att justera Daniel Adborn (FP) och Harry

Läs mer

Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa i Upplands Väsby

Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa i Upplands Väsby Tjänsteutlåtande Projektledare 2015-10-07 Sofia Gullberg 08-590 974 79 Dnr: Sofia.gullberg@upplandsvasby.se SÄN/2015:186 34592 Social- och äldrenämnden Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa

Läs mer

Policy för drogförebyggande arbete. Policy för drogförebyggande arbete

Policy för drogförebyggande arbete. Policy för drogförebyggande arbete Policy för drogförebyggande arbete Innehållsförteckning Policy för drogförebyggande arbete 3 Bakgrund 3 Kommunövergripande mål 3 Handlingsplan 4 Ansvar 4 Uppföljning/Utvärdering 4 Strategiska områden 5

Läs mer

Folkhälsa i Bollnäs kommun

Folkhälsa i Bollnäs kommun KOMMUNSTYRELSEKONTORET Handläggare Karin Bjellman 2014-02-24 Dnr 13-0121 Folkhälsa i Bollnäs kommun 2014 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014 02 24 Utdelningsadress Besöksadress Webb Telefon E-post Bankgiro

Läs mer

Grundsyn Sala kommuns värdegrund antogs i Kommunstyrelsen 2004-03-11 27 204/41/1

Grundsyn Sala kommuns värdegrund antogs i Kommunstyrelsen 2004-03-11 27 204/41/1 Alkohol och drogpolitiskt handlingsprogram för Sala kommun Bakgrund Bruk och missbruk av alkohol och droger är ett allvarligt folkhälso- och samhällsproblem i såväl Sala som i resten av landet. Alkoholkonsumtionen

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Kommunstyrelsen Minska andel överviktiga och minska andel lårbensbrott hos äldre 2006 Trädgårdsparken Trekanten Miljö och samhällsbyggnadsnämnden

Kommunstyrelsen Minska andel överviktiga och minska andel lårbensbrott hos äldre 2006 Trädgårdsparken Trekanten Miljö och samhällsbyggnadsnämnden ÅR Projekt Ansvarig nämnd Syfte 2006 Hälsans stig, i samarbete med Hjärtoch lungsjukas Riksförbund Kommunstyrelsen Minska andel överviktiga och minska andel lårbensbrott hos äldre 2006 Trädgårdsparken

Läs mer

Slutredovisning av utvecklingsmedel för förebyggandeinsatser i Sollentuna kommun under 2009-07-01 2010-06-30

Slutredovisning av utvecklingsmedel för förebyggandeinsatser i Sollentuna kommun under 2009-07-01 2010-06-30 Socialkontoret Elisabeth Bengtsson Avdelningschef 08-57921257 Redovisning 2011-04-11 Sida 1 av 5 Länsstyrelsen i Stockholms län Slutredovisning av utvecklingsmedel för förebyggandeinsatser i Sollentuna

Läs mer

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor

Läs mer

BARN- OCH UTBILDNINGSPLAN för Ystads kommun

BARN- OCH UTBILDNINGSPLAN för Ystads kommun arkivbild.se BARN- OCH UTBILDNINGSPLAN för Ystads kommun 2010-2014 Antagen av Kommunfullmäktige 2010-04-15-1 - 123 456 Aa Hej! - 2 - Vi ska uppfattas som regionens bästa alternativ för barns och vuxnas

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Stockholm 2011-09-27 Hälsofrämjande skolutveckling hälsa integrerat med lärande

Stockholm 2011-09-27 Hälsofrämjande skolutveckling hälsa integrerat med lärande Stockholm 2011-09-27 Hälsofrämjande skolutveckling hälsa integrerat med lärande Ingela Sjöberg, folkhälsostrateg Kommunförbundet Skåne Vad är viktigast för hälsan? Levnadsvillkor: Trygg uppväxt Utbildning

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Föreslaget av Rådet för folkhälsa och trygghet Antaget av Kommunfullmäktige den 16 februari 2015 KS/2014/639 Sidan 1(7) Datum Sidan 2(7) INLEDNING Med droger avses tobak, alkohol,

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga vuxna åren 2010-2014

Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga vuxna åren 2010-2014 2010-04-15 Länsstrategi för folkhälsoarbetet i Västmanland Kommunerna Landstinget Länsstyrelsen VKL Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och

Läs mer

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas

Läs mer

Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010

Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010 Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010 Antagen av kommunfullmäktige: 2007-08-30. INLEDNING I handlingsplanen presenteras inriktningar och åtgärder för det drogförebyggande

Läs mer

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 Varför har vi en folkhälsoplan? Att människor mår bra är centralt för att samhället ska fungera både socialt och ekonomiskt. Därför är folkhälsoarbete

Läs mer

Övergripande mål Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk Målet innebär - en nolltolerans mot narkotika

Läs mer

Handlingsplan Alkohol, Narkotika, Dopnings- och Tobaksarbete i Nacka kommun 2014-2016 för social- och äldrenämndens ansvarsområden Syfte

Handlingsplan Alkohol, Narkotika, Dopnings- och Tobaksarbete i Nacka kommun 2014-2016 för social- och äldrenämndens ansvarsområden Syfte Handlingsplan Alkohol, Narkotika, Dopnings- och Tobaksarbete i Nacka kommun 2014-2016 för social- och äldrenämndens ansvarsområden Syfte Syftet med handlingsplanen är att konkretisera insatserna i kommunen

Läs mer

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun 1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22

Läs mer

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan Dnr: 110-2012 Avtal om folkhälsosamordning i Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01 Mellan HSN 8 och Borås Stad 1 (7) 1. Parter Detta avtal är slutet mellan kommunstyrelsen i Borås nedan kallad kommunen och Västra

Läs mer

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vad är folkhälsa? Folkhälsa

Läs mer

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Folkhälsoplan 2015 Folkhälsorådet Vara Fastställd av Folkhälsorådet 2014-10-09 Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda

Läs mer

Barn- och elevhälsoplan

Barn- och elevhälsoplan Barn- och elevhälsoplan Fastställt av Barn- och utbildningsnämnden Datum för fastställande 2016-03-23, 32 Giltighetstid Tills vidare + årlig översyn Revidering beslutas av skoldirektör. Ansvarig funktion

Läs mer

Mål för det tobaks-, alkoholoch drogförebyggande arbetet i Bromölla kommun 2009-2012

Mål för det tobaks-, alkoholoch drogförebyggande arbetet i Bromölla kommun 2009-2012 Mål för det tobaks-, alkoholoch drogförebyggande arbetet i Bromölla kommun 2009-2012 Antaget av Bromölla kommuns fullmäktige 2009-04-27 sidan Innehållsförteckning 2 Varför ska Bromölla kommun ha tobaks-,

Läs mer

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare.

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Folkhälsoprogram 2016 2019 Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Timrå en stark kommun i en växande region

Läs mer

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015 ÖREBRO KOMMUN Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015 Tegnérskolan Förvaltningen förskola och skola orebro.se Box 31550, 701 35 Örebro Ullavigatan 27 tegnerskolan@orebro.se Servicecenter 019-21

Läs mer

ANDT-strategi för Varbergs kommun

ANDT-strategi för Varbergs kommun ANDT-strategi för Varbergs kommun Dokumenttyp: Strategi Beslutad av: Kommunstyrelsen Gäller för: Varbergs kommun Dokumentnamn: ANDT-strategi Beslutsdatum: 2015-09-29, 188 Dokumentansvarig avdelning: Kommunkansliet

Läs mer

GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD

GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD KS 2014/45 Verksamhetsberättelse för år 2013 GULLSPÅNGS KOMMUN 1 Inledning Verksamhetsberättelsen beskriver det arbete som har stöttats med folkhälsorådets budget under

Läs mer

Strategiskt folkhälsoprogram

Strategiskt folkhälsoprogram Kommunledning Folkhälsoplanerare, Therese Falk Fastställd: 2014-11-03 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 2/10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning...

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun 2010-2014 Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-21 Kf 98 Inledning Varbergs kommun ska medverka till att stärka en god folkhälsa för ökad livskvalitet för medborgarna

Läs mer

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN Sida 1 av 6 LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN 2011 2015 Förslag till Folkhälsopolicy av Beredningen för Folkhälsa, livsmiljö och kultur, Jämtlands läns landsting Antagen av Regionförbundets styrelse

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2015

Folkhälsoplan 2014-2015 Folkhälsoplan 2014-2015 Antagen av folkhälsorådet den 26 februari 2014, 5 Inledning En av de stora strategiska utmaningar som Sverige står inför är att stimulera en god hälsa på lika villkor. Folkhälsoarbete

Läs mer

Koncernkontoret Avdelningen för folkhälsa och miljö S KAN E. Till Kommunstyrelsen Kommunala folkhälsosamordnare-/strateger

Koncernkontoret Avdelningen för folkhälsa och miljö S KAN E. Till Kommunstyrelsen Kommunala folkhälsosamordnare-/strateger Avdelningen för folkhälsa och miljö Ann-Christine Lundqvist Strateg folkhälsa 044-309 32 38 Ann-christiine.lundkvist@skane.se ERBJUDANDE OM SAMVERKANSMEDEL Datum 2012-01-20 REGIOIlleh N S KAN E 1 (2) Till

Läs mer

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar

Läs mer

Dansa Pausa. Folkhälsonämnden

Dansa Pausa. Folkhälsonämnden Tjänsteskrivelse 1 (6) 2015-10-27 FHN 2013.0055 Handläggare Ulrika Lundgren Folkhälsonämnden Dansa Pausa Sammanfattning Folkhälsonämnden och Kultur- och föreningsnämnden har ett gemensamt intresse av att

Läs mer

Policy och riktlinjer

Policy och riktlinjer Policy och riktlinjer ANDT (ALKOHOL, NARKOTIKA, DOPNING OCH TOBAK) ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-06-17 Bakgrund Den 30 mars 2011 antog riksdagen en samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-,

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLITISKT PROGRAM FÖR YDRE KOMMUN 2012-2015

ALKOHOL- OCH DROGPOLITISKT PROGRAM FÖR YDRE KOMMUN 2012-2015 1 YDRE KOMMUN ALKOHOL- OCH DROGPOLITISKT PROGRAM FÖR YDRE KOMMUN 2012-2015 Antagen av Kf 70 2012-10-08 Dnr. KS 2012/ 0088 2 Innehållsförteckning 2 Bakgrund 3 Inledning 3 De nationella övergripande och

Läs mer

Sundbybergs stads regler för stöd till föreningslivet

Sundbybergs stads regler för stöd till föreningslivet 1 (5) Sundbybergs stads regler för stöd till föreningslivet Föreningslivet stärker civilsamhället och bidrar till ett lokalt engagemang. Därför har Sundbybergs stad valt att på olika sätt stötta föreningar

Läs mer

Kvalitetskrav Fritidsgårdar

Kvalitetskrav Fritidsgårdar Kvalitetskrav Fritidsgårdar Barn- och utbildningsnämnden 2016-01-27 Dnr: 185-2016 KVALITETSKRAV BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN Innehållsförteckning Sida 1 Gemensamma rutiner och administrativa system Avvikelser

Läs mer

Kultur- och fritidsförvaltning Folkhälsa. Folkhälsoplan 2015-2018. Vimmerby kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15 249

Kultur- och fritidsförvaltning Folkhälsa. Folkhälsoplan 2015-2018. Vimmerby kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15 249 Kultur- och fritidsförvaltning Folkhälsa Folkhälsoplan 2015-2018 Vimmerby kommun Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15 249 Folkhälsoplanen 2015-2018 Folkhälsoplanens mål och därmed handlingsplan bygger

Läs mer

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81 Folkhälsoplan 214 Grästorp Fastställd av folkhälsorådet 213 1-21, 81 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Folkhälsorådets sammansättning... 3 3 Folkhälsomål 214... 4 3.1 Ökad trygghet och inflytande...

Läs mer

Alkohol och drogpolitiskt program

Alkohol och drogpolitiskt program Alkohol och drogpolitiskt program Syfte med det alkohol- och drogpolitiska programmet Att få fram ett heltäckande kommunprogram som involverar alla verksamheter inom kommunen samt andra myndigheter och

Läs mer

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric Folkhälsostrategi 2016-2019 Foto: Elvira Gligoric Inledning Vad är folkhälsa? Folkhälsa beskriver hur hälsan ser ut i en befolkning. Den visar hur stor del av befolkningen som drabbas av olika sjukdomar

Läs mer

Vad styr våra prioriteringar?

Vad styr våra prioriteringar? Vad styr våra prioriteringar? Nationellt: Folkhälsomålet med prioriterade målområden Regionalt: Vision och Folkhälsopolitisk policy med sex utmaningar samt avtal med HS Vision 2025 Uppdrag och mål i Borås

Läs mer

Eskilstuna 2011-12-09 Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne

Eskilstuna 2011-12-09 Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne Eskilstuna 2011-12-09 Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne Ingela Sjöberg, folkhälsostrateg Kommunförbundet Skåne Vad är viktigast för hälsan? Levnadsvillkor: Trygg uppväxt Utbildning Arbete Inkomst Gemenskap

Läs mer

Medel för särskilda folkhälsosatsningar

Medel för särskilda folkhälsosatsningar LULEÅ KOMMUN Dnr 1 (5) Barbro Müller Medel för särskilda folkhälsosatsningar Beslutat 2011-11-28 Reviderat 2013-02-25 Reviderat 2015-01-12 LULEÅ KOMMUN Dnr 2 (5) Medel för särskilda folkhälsosatsningar

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 IUP Åt vilket håll? ANDT Jämställdhet Måluppfyllelse Kunskapskrav Hälsa Föräldrar Sex-och samlevnad. Inlärning Meritvärde Mobbning Skolreform

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Förord. Programmet ska främja samverkan mellan föreningsliv och den kommunala äldreomsorgen. Alla förslag i programmet är lika viktiga.

Förord. Programmet ska främja samverkan mellan föreningsliv och den kommunala äldreomsorgen. Alla förslag i programmet är lika viktiga. 1 Förord Det här är Linköpings kommuns program för utveckling av det sociala innehållet i vardagen för personer som är äldre. Programmet beskriver hur Linköping ska arbeta för att möta äldres sociala behov.

Läs mer

ÅTGÄRDSPLAN 2013 FOLKHÄLSORÅDET HÄRRYDA KOMMUN

ÅTGÄRDSPLAN 2013 FOLKHÄLSORÅDET HÄRRYDA KOMMUN ÅTGÄRDSPLAN 2013 FOLKHÄLSORÅDET HÄRRYDA KOMMUN Innehåll för folkhälsoarbete s. 3 Folkhälsorådet s. 3 Folkhälsoinsatser 2013 1. Alla Härrydabor har förutsättningar för en god hälsa på lika villkor 1.1 Livskraften

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

Program för medborgardialog Mandatperioden Fastställt av kommunfullmäktige

Program för medborgardialog Mandatperioden Fastställt av kommunfullmäktige Program för medborgardialog Mandatperioden 2014 2018 Fastställt av kommunfullmäktige 2016-01-28 Tyresö kommun / 2015-12-14 2 (14) Tyresö kommun / 2015-08-12 3 (14) Innehållsförteckning 1 Medborgarnas delaktighet

Läs mer

Fritids- och folkhälsoförvaltningen, Kontaktpersoner Ann Kullander och Peter Karlsson

Fritids- och folkhälsoförvaltningen, Kontaktpersoner Ann Kullander och Peter Karlsson Arbetsplats/Projektdeltagare: Fritids- och folkhälsoförvaltningen, Kontaktpersoner Ann Kullander och Peter Karlsson Val av frågeställning/medborgarprocess Blir pojkar gynnade i kommunens arbete för att

Läs mer

Frågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet

Frågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Frågor att diskutera Hälsofrämjande arbete Inledning Nätverket för hälsofrämjande förskole- och skolutveckling i Halland 1 har sammanställt ett diskussionsunderlag som

Läs mer

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument handlingsplan Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument Ansvar och genomförande KSF/Hållbart samhälle/folkhälsa Uppföljning

Läs mer

Verksamhetsplan och budget för. Samordningsförbundet Härnösand/Timrå 2012-2014

Verksamhetsplan och budget för. Samordningsförbundet Härnösand/Timrå 2012-2014 Verksamhetsplan och budget för Samordningsförbundet Härnösand/Timrå 2012-2014 Detaljplan för verksamhetsåret 2012 och en översikt för perioden 2013-2014 Fastställd av Samordningsförbundets styrelse den

Läs mer

Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun

Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun Sidan 1 av 6 Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun Parter Lokalpolisområde Östhammar och Östhammars kommun. Trygg i Östhammars Kommun (TRÖ) Det lokala brottsförebyggande rådet, Trygg i Östhammars

Läs mer

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun 1 (7) Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 ) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: Folkhälsosamordnare,

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy För Laholms kommun

Alkohol- och drogpolicy För Laholms kommun Dnr: 602/05 Alkohol- och drogpolicy För Laholms kommun Folkhälsoperspektivet Antagen av kommunfullmäktige 2006-01-26 Komplement till Folkhälsopolicy för Laholm 2003-2008 FOLKHÄLSOPERSPEKTIVET Folkhälsoperspektivet

Läs mer

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning Folkhälsoplan Sjöbo kommun Inledning Världshälsoorganisationen, WHO definierade 1946 begreppet hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej endast frånvaro

Läs mer

Elevhälsoarbete i Laxå kommun 2016/2017

Elevhälsoarbete i Laxå kommun 2016/2017 Elevhälsoarbete i Laxå kommun 2016/2017 Åtgärdande: Klassarbete, utvecklingsbedömning, särskild undervisningsgrupp Förebyggande: Workshops, Drop in, tidsbokning, salutogent, föra in begrepp såsom mentalisering,

Läs mer

Arbete mot cannabis i Hägersten- Liljeholmen Projektplan Februari 2014

Arbete mot cannabis i Hägersten- Liljeholmen Projektplan Februari 2014 Arbete mot cannabis i Hägersten- Liljeholmen Projektplan Februari 2014 stockholm.se Arbete mot cannabis i Hägersten-Liljeholmen Projektplan 2 (8) Projekt: Arbete mot cannabis i Hägersten-Liljeholmen Författare:

Läs mer

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 IAKCO Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 1. Bakgrund Den ideella föreningen Internationella Afghanska Kvinnocenter Organisation, nedan kallat IAKCO, har varit verksam sedan 2005.

Läs mer

Varför kultur i Falkenbergs förskolor och skolor?

Varför kultur i Falkenbergs förskolor och skolor? Tjänsteskrivelse Datum 2015-04-07 Barn- och utbildningsförvaltningen BUN-kansliet Handlingsplan för mer och bättre kultur för barn och elever i barn- och utbildningsnämndens verksamheter Handlingsplanen

Läs mer

Sunnanängs förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot kränkande behandling 2013/2014

Sunnanängs förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot kränkande behandling 2013/2014 Sunnanängs förskola Likabehandlingsplan & Plan mot kränkande behandling 2013/2014 Innehållsförteckning 1. Vision... 3 2. Sunnanängs långsiktiga mål... 3 3. Definitioner och begrepp... 3 4. Grunduppgifter...

Läs mer

Prästavångsskolan. Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem

Prästavångsskolan. Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem Prästavångsskolan Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem Välkommen till ett nytt läsår! I handen håller du Prästvångsskolans plan för Mål och Värdegrundsarbete. Våra prioriterade mål för Prästavångsskolan

Läs mer

hälsofrämjande skolutveckling

hälsofrämjande skolutveckling hälsofrämjande skolutveckling I de nationella målen för folkhälsa och i den halländska folkhälsopolicyn lyfts förskolan och skolan fram som en viktig arena för folkhälsoarbete. Som arbetsplats med över

Läs mer

2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com

2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2 Långsiktigt folkhälsoarbete för god och jämlik hälsa i Årjängs kommun Innehållsförteckning Inledning 4 Bakgrund 5 Folkhälsorådet

Läs mer

UNGDOMSPOLITISK STRATEGI

UNGDOMSPOLITISK STRATEGI UNGDOMSPOLITISK STRATEGI Smedjebackens kommun I den bästa av världar har alla barn och unga rätt att leva och utvecklas i ett säkert och tryggt Samhälle. Det innebär en uppväxtmiljö där hänsyn tas till

Läs mer

Barnhälsa. Fjärås-Gällinge förskolor. Kungsbacka kommun. Verksamhetsår 2014/15

Barnhälsa. Fjärås-Gällinge förskolor. Kungsbacka kommun. Verksamhetsår 2014/15 Barnhälsa Fjärås-Gällinge förskolor Kungsbacka kommun Verksamhetsår 2014/15 1 Arbetet med barnhälsa utgår från förskolans vision; Verksamheten ska genomsyras av en barnsyn med tilltro till barnets egen

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Mål och inriktning - Nämndplan 2015. Lokal nämnd i Falkenberg

Mål och inriktning - Nämndplan 2015. Lokal nämnd i Falkenberg 01054 Mål och inriktning - Nämndplan 2015 Lokal nämnd i Falkenberg Innehållsförteckning Mål och inriktning - Nämndplan 2015 1 Inledning 3 Nämndens uppdrag 3 Mål och inriktning - Nämndplan 2015 4 Invånarna

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Bakgrund: Projekt Oberoende är ett samverkansprojekt mellan Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF), Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) och A Non Smoking Generation

Läs mer

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION Fritids 2014 PROFIL - Framgångsrikt lärande VISION Tillsammans förverkligar vi våra drömmar Enhet Gudhem står för framgångsrikt lärande. Tillsammans arbetar vi i all verksamheterför

Läs mer

Likabehandlingsplan för läsåret 2012-13

Likabehandlingsplan för läsåret 2012-13 Likabehandlingsplan för läsåret 2012-13 - s plan för att främja likabehandling och arbeta mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 1. Inledning Diskriminering och kränkande behandling

Läs mer

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013.

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (5) Vård och omsorgsförvaltningen Arbetsmarknadsenheten, IFA Diarienummer 59117/2012 ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER

Läs mer

Policy. för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ

Policy. för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Policy för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Detta dokument har tagits fram för att beskriva arbetet med att stödja alla barn och elever i Härryda kommun i deras

Läs mer

DROGFÖREBYGGANDE POLICY

DROGFÖREBYGGANDE POLICY DROGFÖREBYGGANDE POLICY 2 DROGFÖREBYGGANDE POLICY Nacka kommuns policy för drogförebyggande arbete för åldrarna 0 18 år. Antagen av Kommunstyrelsen 4 maj 2009. NACKA KOMMUNS DROGFÖREBYGGANDE POLICY Det

Läs mer

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen Östgötakommissionen Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen 1 Varför initierades kommissionen Folkhälsopolitiskt program från

Läs mer

Elevhälsoplan Verksamhetsområde Södra

Elevhälsoplan Verksamhetsområde Södra Skolförvaltningen Verksamhetsområde Södra Elevhälsoplan Verksamhetsområde Södra Solenskolan/Kiörningskolan åk 4-9 Läsåret 2014/15 Ju mer vi värderar och uppskattar varandra, desto bättre blir vi var och

Läs mer

Stockholmsenkäten 2014, angående ungdomars drogvanor, kriminalitet, psykisk hälsa, samt risk-och skyddsfaktorer

Stockholmsenkäten 2014, angående ungdomars drogvanor, kriminalitet, psykisk hälsa, samt risk-och skyddsfaktorer Skarpnäcks stadsdelsförvaltning Avdelningen för individ- och familjeomsorg Tjänsteutlåtande 6.-549/14 Sida 1 (5) 2014-11-15 Handläggare Susanne Aplehag Balotis Telefon: 08-508 15 049 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd

Läs mer