Sexton sidor information och inspiration för den småländska turistnäringen TVÅTUSENSEX NO.1. besök SMÅLAND

Transkript

1 Sexton sidor information och inspiration för den småländska turistnäringen TVÅTUSENSEX NO.1 besök SMÅLAND

2 Vi måste fokusera på rätt målgrupper Att välja, prioritera och fokusera sin produkt och marknadsföring är nyckelorden i dagens turistnäring. Inom den så omtalade globala tillväxten hittar vi allt tydligare preferenser om hur just jag vill resa och detta jag tenderar att vara flera per individ. Eftersom man idag reser på så många olika sätt har man olika krav och förväntningar. Förmågan att förstå och tillfredsställa olika kunders behov avgör lönsamheten, det vet vi sedan länge. Men när dessa behov och preferenser blir allt tydligare, öppnas möjligheter att erbjuda mer inom både service, aktiviteter och shopping. Den redan mytomspunna rekordgenerationen, människor födda på 40- och 50-talet, har lämnat eller är på väg att lämna arbetslivet. Och det med glädje. Rekordgenerationen är den första generation som verkligen längtar efter pensionen. De är många, fler än en miljon bara i Sverige, och de har redan haft ett ovanligt stort inflytande på samhällsutvecklingen. Nu vet de precis hur de ska använda sin tid och sitt stora kapital. De känner sig inte gamla, och får absolut inte kallas pensionärer. Svenskarna i denna generation vill resa mycket, både utomlands, inomlands och i närmiljön. Boken Rekordgenerationen, utgiven av Kairos Future, erbjuder spännande läsning om vad vi har att vänta. Motsvarande analyser från andra länder, som Danmark och Tyskland, ger likartade besked om gruppens framtida resande. Där finns vår stora utmaning. Rekordgenerationen är inte homogen tvärtom. Det gäller att vi kan hitta de grupper som passar oss bäst. Och sedan leverera exakt det de vill ha. Idag finns ett allvarligt gap. Många av dem som bor så nära som Storköpenhamn/Själland är inte medvetna om att Sydsverige faktiskt har det de söker. Men våra svagheter idag, både inom produktutbud och kommunikation, kan vändas till en styrka. Vår framtid handlar om att förstå, producera och kommunicera vad kunder som passar våra förhållanden vill ha. Men man måste välja, prioritera och fokusera. Inte bara för rekordgenerationen, utan inom alla de marknadssegment vi kan attrahera. En utmaning som passar i ett landskap med Gnosjöanda och en inspiration inför affärsplanen för Kontakta mig med förslag som du vill argumentera för när vi väljer väg för våra framtida insatser. Lena Larsson, VD, Smålands Turism AB lena.larsson@visit-smaland.com Ansvarig utgivare Smålands Turism AB Box Jönköping info@visit-smaland.com +46(0) Produktion Ny reklam, Jönköping Fakta från Continuum AB och Zurf AB Fotografer Thomas Magnusson Erik Palm Smålands Turism Vi måste fokusera på rätt målgrupper 2 Dags att göra sig redo för rekordgenerationen 3 Är vi rustade för danskarna? 6 Danskar på Hestraviken 8 Kajakturism vår nästa stora turisttrend? 10 Flytande tillgångar i Kyrkekvarn 12 Omdiskuterat bokningssystem 14 Att utbilda sig i upplevelser 15 Tävling 16 Smålands Turism AB. Eftertryck av hela artiklar får ej ske utan vårt medgivande. Citera oss gärna, men ange källan.

3 Måltidsupplevelser är ett av rekordgenerationens favoritinslag på resan ibland kan de vara ett resemotiv i sig. Dags att göra sig redo för rekordgenerationen De är redan här, men det kommer fler och ännu fler om vi vill. Personer födda på 40- och 50-talet har varit viktiga för besöksnäringen i många år. I samhället har de satt tydliga spår under decennier. Men det stannar inte där. Nu går denna åldersgrupp in i en ny livsfas. De lämnar arbetslivet och går i pension. Citattecknen är befogade. Vi vet mycket om vad de vill, men inte lika säkert vad de slutligen väljer att göra. Helt klart är att det inte är en traditionell bild av pensionärer vi möter. För gruppen är orden pensionär och senior till och med bannlysta. De är evigt unga, och i bild presenteras de bäst som år. Allt annat vore en förolämpning. För det framtida resandet är de mer än intressanta. De är kapitalstarka och har dessutom bestämt sig för att använda sina pengar nu inte spara till arv. De har tid året runt och resande, umgänge och fritidsintressen ligger högt på deras prioriteringslistor. Nu laddar reseindustrin Reseindustrin världen över laddar nu för att möta en kraftfull vitamininjektion. Kundkretsen är krävande och kunnig men de är också benägna att betala för det de vill ha. Och där finns klon: att förstå och kunna leverera det de söker. Eller, om man vänder på resonemanget, att NO.1 TVÅTUSENSEX BESÖK 3

4 Rekordgenerationen reser gärna tillsammans med barnbarnen en utmaning för rearrangörerna.

5 välja de kunder som efterfrågar det vi bäst kan erbjuda. Rekordgenerationen, som i Sverige består av 1,2 miljoner människor födda mellan 1945 och 1954, är ingen homogen grupp. Likheterna mellan den svenska gruppen och motsvarande i exempelvis Danmark och Tyskland är flera. Men skillnaderna är också stora. En framtida affärsutveckling måste styras av noggranna val av kundsegment som i detalj lämpar sig bäst för Småland. Är det guldsegmentet i Danmark som är särskilt intressant? De utgör ca 30% av åldersgruppen år och karaktäriseras av moderna värderingar och hög konsumtion. Eller är det gruppen det grå guldet, med mera traditionella värderingar men också hög konsumtion, som man bör satsa på? Kunskaperna om grupperna finns, och det går att prioritera de delsegment som passar Småland bäst. För att lyckas krävs kompetens att styra den nödvändiga affärsutvecklingen. Detta har redan inletts, t ex i de småländska herrgårds- och entreprenörsnätverken. Tydliga preferenser Det finns ett flertal intressanta variabler i de preferenser som tonar fram i olika marknadsundersökningar. Här ska vi försöka spegla några av dem. Rekordgenerationen reser ofta två till fyra gånger per år är vanligt. Och redan där finns skäl till eftertanke. Kortresor på 2 5 nätter växer starkt och de är intressanta för Småland. Säsongen är året runt, med en efterfrågan som är lika hög under nästan alla månader. För kortresor har nära destinationer konkurrensfördelar. Restiden bör inte vara alltför lång. Med bil, buss, tåg och inte minst lågprisflyg öppnar sig stora delar av norra och mellersta Europa som potentiella marknader för Småland. Kortresor får kosta lite mer per dygn och det ger utrymme för fler aktiviteter, lyxigare måltidsupplevelser, bättre service och mer shopping. Men man efterfrågar också kvalitet i boendet. Här kan karaktärsfulla anläggningar i natursköna miljöer ta för sig. Gruppen är, som vi tidigare nämnde, evigt unga de är aktiva, nyfikna och vill utveckla nya fritidsintressen. Vandring och cykling är de dominerande aktiviteterna, men gruppen är även intresserad av allt det som de unga gör, alltså även mer avancerade aktiviteter. Och visst, många har god hälsa och kondition men att skapa soft adventures är befogat. Med det menas aktiviteter som är anpassade för de som vill, men kanske ändå inte riktigt har samma spänst som de yngre. Att lära sig mer och prova nytt är ett annat viktigt inslag. Här finns utrymme att överge traditionell guidning och istället ge besökarna en chans att lära, upptäcka och få med sig nya erfarenheter hem. Kulturintresset är stort, men med samma förtecken som lärandet. Gruppen har en aktiv konsumtion som sträcker sig från folkkultur till finkultur om nu det är ett begrepp som kan appliceras på mer avancerade teater-, musik- och konstföreställningar. Måltidsupplevelser är åldersgruppens favorit. Här frodas intresset för råvaror, traditioner, anrättningar, kringarrangemang, miljöer, umgänge och inte minst njutning. Maten är en av de viktigare ingredienserna i resan i många fall är det till och med det bärande resmotivet. Men shopping ska också uppmärksammas. Här är det kvinnorna som väljer resmålet. Även om det kanske låter fördomsfullt har de oftare än männen en uttalad preferens för att handla. Småland har Glasriket och Möbelriket, men det är hög tid att flytta fram positionerna ännu mer. Vi borde tydliggöra och underlätta den shopping där vi har konkurrensfördelar, t ex fritidsartiklar. Säkerhet och individuell frihet viktigt Säkerhet har stort värde för rekordgenerationen. Samtidigt är detta svårt och ibland lite farligt att marknadsföra. I vårt land har säkerheten många dimensioner; låg kriminalitet, hög trafiksäkerhet, bra sjukvård, goda språkkunskaper, lagar, regler och konsumentskydd. Fördelar som kan användas, men med viss försiktighet. Vi får inte glömma det danska uttrycket Sverige må ikke betrædes det kan bli för mycket. Boendet ska ge den kvalitet och funktion som gruppen önskar. Rum med toalett och dusch är närmast ett måste. Personligt bemötande, omsorg och attityder är ytterst viktigt. Fysisk tillgänglighet såväl inne som ute är en fördel, inte minst för de något äldre. Man måste också förstå de individuella reseuppläggen. Rekordgenerationens par är ofta väl samspelta och har bestämda uppfattningar om hur deras resa ska se ut. Men när de reser med andra par är de oroliga för att inte få det som de vill. Att erbjuda resor för flera par som ger dem individuell frihet på plats kräver en del arbete. Glöm inte barnbarnen! Något som inte får glömmas bort i sammanhanget är att åldersgruppen gärna reser tillsammans med sina barnbarn. Och det är en utmaning i sig. Barnbarnen får kosta och kraven på resan blir genast många fler det ska ju vara en höjdpunkt för alla. Sysselsättning som gör att barnen har roligt blir ett krav, och säkerheten blir viktigare än någonsin. Dessutom måste man anpassa resans upplägg till faroch morföräldrar som glömt bort att barn är både energiska och högljudda. Till allt det vi nämnt ovan kan man även lägga till ett grundläggande önskemål om kvalitet i alla led. Och eftersom åldersgruppen gärna tar Internet till hjälp när de planerar sin semester måste det vara enkelt att välja reseinnehåll och boka. De preferenser vi beskrivit övergripande i denna artikel stämmer även på djupet med vad Småland erbjuder och i än högre grad kan erbjuda. Det nya är att det nu, mer än någonsin tidigare, krävs leverantörer som fungerar bra tillsammans för att ge dessa besökare den kompletta upplevelse de söker. Att affärsutveckla för rekordgenerationen känns både angeläget och brådskande. Inte minst för att vi har, eller kan utveckla, det de så gärna vill ha och är beredda att betala för. NO.1 TVÅTUSENSEX BESÖK 5

6 Är vi rustade för danskarna? Ferie, som arrangeras i Köpenhamn varje år, är Nordens största samlingsplats för reseoch turistbranschen. Årets mässa hade över 800 utställare från 53 länder! I Smålands gemensamma monter kunde besökarna träffa representanter för vårt landskaps turistverksamheter. En av dem var Mattias Gustafsson från Gyllene Uttern. Mattias är hotelldirektör för Gyllene Uttern och har dessutom det övergripande ansvaret för marknadskommunikationen i Gyllene Uttern Hotel Group, där även Hotel Ullinge och Hotel Mullsjö ingår. Årets Ferie var hans första. Jag var nyfiken på hur marknaden i vårt grannland såg ut, berättar Mattias. Vad vill man egentligen ha som dansk idag? Gamla fördomar lever än Ferie 06 är en publik mässa, som i år besöktes av nära människor under de tre mässdagarna. Besökarna kom från olika ålderskategorier pensionärer på fredagen, par på lördagen och barnfamiljer på söndagen. Under sina pratstunder med danskarna fick Mattias en hel del nya insikter om deras syn på resande och Sverige som destination. En sak han förvånades över var de många fördomarna. Många tror att det är väldigt besvärligt att få tag i vin och öl, ler han. Och de är väldigt skeptiska till rökförbudet på våra krogar och restauranger. Ett annat hinder är att danskarna verkar tycka att vår mat är mycket sämre än deras. Det är lite underligt. Jag upplever det nästan tvärtom Sverige är ju internationellt känt för god mat genom bland annat kocklandslaget. Fast många danskar har kanske bara besökt våra enklare vägkrogar, och fastfood-restauranger, och då kan jag väl kanske förstå dem. Vad är det då som lockar? En viktig förklaring är nog att det är billigt att resa hit. Men vår natur har ändå den största dragningskraften. Danskarna tycker säkert att det är rena vildmarken när de kommer till Småland. Vi har ju riktiga skogar, riktiga berg och riktiga sjöar, skrattar Mattias. Danskarna stressar inte Mattias berättar att han observerat vissa skillnader mellan hur danskar och svenskar reser, särskilt när det gäller weekendresenärer den målgrupp Gyllene Uttern främst riktat in sig på. Om vi ska göra en generaliserande jämförelse så kommer den svenske gästen hit på lördagen, lagom till eftermiddagskaffet. Han stannar över natt och ger sig iväg tidigt på morgonen därpå. Ingen tid förspilld i onödan. Danskarna stannar oftast två tre nätter. Nu kan man ju tro att det beror på avståndet. Det verkar väl naturligt att man, efter att ha rest från Köpenhamn till Gränna, vill stanna så länge som möjligt? Mattias berättar dock att danskarna gör precis likadant när de reser i hemlandet de bor flera nätter på samma ställe och tar det lugnt. Det här är förstås intressant för oss. Vi säljer ju hellre tre nätter än en! 6 BESÖK NO.1 TVÅTUSENSEX

7 Olika sätt att fånga danskar Eftersom Ferie 06 var första danska mässan för Mattias är det naturligtvis intressant att höra vad han tyckte. Hur väl fungerar mässan som marknadsföringskanal? Man kan väl säga att mycket var positivt. Men ska man lyckas på den danska marknaden måste man nog profilera sig ordentligt och se till att synas. Jag tror inte att det räcker med att vara med i Smålandsmontern. Mattias tror att annonsering i Köpenhamns stora dagstidningar är ett sätt att nå rätt målgrupp. En annan möjlighet är resebyråerna. I Danmark sköter resebyråerna fortfarande en stor del av bokningarna, så där bör man satsa. Man måste nog även informera danskarna om hur det fungerar med alkohol och rökning i Sverige om det går att genomföra på ett positivt sätt. Gyllene Uttern har faktiskt redan tagit ett stort kliv ut på grannmarknaden genom att lansera en hemsida på danska, med dansk domänadress. Här kan man bland annat läsa om hotellet och vilka aktiviteter som Gränna med omnejd erbjuder. Tre danska röster från Ferie 06 Berit Galberg, 55, Borup: Jag har varit i nästan hela Sverige, från Malmö till Sälen oftast har det varit camping eller stugboende. Det jag uppskattar mest är naturen och lugnet. Min plan är att köpa ett sommarhus i Sverige jag kollar på nätet varje dag och har kontakt med mäklare. Starkare tillsammans Marknadsföringsresurserna är dock begränsade. Därför går Gyllene Uttern Hotel Group ofta samman med andra företag när det gäller reklam och PR. Ofta är det Smålands Turism som gör upphandlingarna och sedan delar man på utrymmet. Ett exempel är helsidesannonser, där var och en får en mindre del att presentera sig på. Även om de som läser annonserna kanske inte alltid väljer att besöka just oss, så skapar man ett positivt intresse för regionen och långsiktiga effekter som gynnar alla. Man måste tänka på danska Att kommunicera på danska i tryckt material är inte helt lätt, menar Mattias. Språk- och kulturbarriären är större än de flesta tror och danskarna är inte alltid lika välvilligt inställda till oss som vi är till dem. Vi tycker ju att danskarna är dejliga, att det är gemytligt i Danmark och så vidare, säger Mattias. Tyvärr ser de inte alls samma charm med Sverige. Därför måste man kommunicera med dem på deras eget språk, med deras eget tänkande, när man gör annonser och liknande. Det går mycket lättare när man pratar. Vi bjöd på polkagrisar i montern, och det gjorde väl inte att det blev direkt lättare att förstå vad de sa. Ändå kunde man oftast rädda situationen om man sagt något galet genom att känna av läget. Inom Gyllene Uttern Hotel Group är de utländska besökarna relativt få. Mattias gissar att svenskarna står för omkring 90 procent. Men i framtiden kommer siffrorna kanske att se helt annorlunda ut. Jag tror att både Danmark och Norge kan bli viktiga marknader, säger Mattias. Det är dessutom naturligare och enklare att locka hit våra grannar än besökare från övriga världen. Kanske finns det mer att hämta än vi anar! Ole Håkansson, 63, Rødovre: Jag valde att resa inom Danmark på min senaste semester. I Sverige har jag varit flera gånger: Stockholm, Göteborg, Skåne, Bruksvallarna och Gränna. Det viktigaste när jag väljer resmål är priset och naturupplevelserna. Elly Lykkegaard, 72, Köpenhamn: Man kan väl inte direkt säga att jag har semestrat i Sverige. Jag har rest med Silja Line mellan Stockholm och Helsingfors, och då reste jag genom Sverige på vägen men mer än så har det inte blivit. Familjen, upplevelser och konst är viktigast för mitt resande. NO.1 TVÅTUSENSEX BESÖK 7

8 Danskar på Hestraviken Småland har under de senaste åren praktiskt taget invaderats av danskarna men till skillnad från hur det var för fyrahundra år sedan kommer de numera enbart med fredliga avsikter. Johan Hellström, VD på Hestravikens Wärdshus, delar med sig av sina upplevelser. Ungefär 30 procent av våra gäster kommer från utlandet och majoriteten av dem är danskar, säger Johan. På vintern, då skidbacken i Isaberg är öppen, kommer nästan hälften av alla besökare från Danmark! Att den danska marknaden har ökat så mycket tror Johan till stor del beror på att danskarna allt oftare bokar sina boenden och aktiviteter själva, utan att blanda in någon resebyrå. De fördyrande mellanhänderna försvinner allt mer. Men den stora efterfrågan, både från danskar och svenskar, har även andra förklaringar. Städernas befolkning växer allt mer, vilket får till följd att allt fler längtar till naturen. Man vill uppleva skogar, berg och sjöar och bara koppla av. Våra vanligaste gäster är unga par, mellan 25 och 40 år, från någon av storstadsregionerna. Skidåkning en trend i Danmark Sveriges skidbackar, både i fjällen och i Småland, lockar danska besökare som aldrig förr. Hestravikens närhet till Isaberg innebär därmed att det inte är några problem att fylla värdshusets rum under de kalla månaderna. Varför danskarna blivit så skidintresserade har dock Johan inget bra svar på. Nej, det verkar helt enkelt som att vintersemester i Sverige är inne i Danmark. Lite underligt, kan man tycka de har ju inga som helst traditioner när det gäller skidåkning. Men vi är förstås glada över intresset. Under sportlovsveckorna är efterfrågan på rum större än tillgången! Från 1 till 14 på 76 år Hestravikens Wärdshus har en lång och brokig historia bakom sig. Huvudbyggnaden var från början disponentvilla till sågverket i Vik. Men sågverket gick i konkurs på 1920-talet och villan stod tom i flera år tills den driftiga änkan Maria Magnusson köpte villan och gjorde om den till pensionat I mitten av 50-talet tog ett konstnärspar över, men deras bohemiska sätt att driva pensionatet ledde till konkurs efter bara ett par år. Hestraviken stod åter tomt. Åtta år senare, 1964, köptes det gamla pensionatet av Lennart Hellström, Johans farfar. Sedan var det framförallt min far som såg till att pensionatet renoverades och byggdes om, berättar Johan. Då fanns fortfarande bara den gamla huvudbyggnaden. Det var först 1970 som man började expandera på allvar. På 70- och 80-talet stod företag och affärsrepresentanter för nästan hela omsättningen. Det fanns mycket pengar att lägga på boende, mat och dryck inom näringslivet på den tiden. 8 BESÖK NO.1 TVÅTUSENSEX

9 Johan själv kom in i bilden Idag äger och driver han värdshuset tillsammans med systern Malin Hellström, som också är ansvarig för köket. När jag började arbetade vi knappt alls med turister. Det fanns inget weekend-semestrande att tala om. Skillnaden är stor mot nu, när hälften av våra besökare är privatgäster. Hestraviken har i dagsläget 14 olika byggnader, med 40 gästrum och 100 bäddar och under de senaste åren har nybyggnationen skett i allt snabbare takt för att möta den stora efterfrågan. Mat och logi i lyxutförande Många av våra gäster kommer hit för att bara koppla av, säger Johan. Därför bygger vi våra rum riktigt stora och ger dem hög standard, så att man verkligen kan bo i dem. Vissa har vi inrett extra lyxigt, med öppen spis och eget massagebadkar och det är alltid de rummen som blir bokade först, trots att de är dyrast. I en av byggnaderna finns en mindre relaxavdelning och man kan förbeställa massagebehandlingar. Om man känner för lite mer äventyrliga aktiviteter finns möjlighet att paddla kanot i Nissan, rida, prova lerduveskytte, spela golf och mycket mer. Maten är ett annat starkt skäl till Hestravikens framgångar. Ända sedan Fru Magnussons tid har man varit måna om att ge gästerna kulinariska upplevelser av bästa märke. I flera år har vi varit med i de två stora restaurangguiderna, Sveriges bästa bord och White Guide, säger Johan med viss stolthet. De ges ut varje år och listar runt tvåhundra restauranger, oberoende utvalda och testade. Att hittas med de rätta orden Hestraviken har genom medverkande i olika nätverk hittat fungerande vägar ut till marknaden. Countryside Hotels, där 40 svenska hotell ingår, och det småländska herrgårdsnätverket är två exempel. Man är även medlemmar i Svenska Möten, 100 konferens- och mötesanläggningar som genomför aktiviteter som t ex minimässor, workshops, kundträffar och TV-reklam. Vi frågar alltid våra gäster hur de har hittat hit, säger Johan. Som det ser ut just nu säger 45% att de hittat oss via Internet, 30% har blivit rekommenderade av bekanta, och 10% har sett våra annonser. Att Internet är en så stor marknadsföringskanal för värdshuset är kanske oväntat. Men så har man också arbetat mycket med att, som det heter, sökordsoptimera hemsidan. Hestraviken dyker upp bland de första träffarna på sökmotorerna, både i Sverige och Danmark, när man exempelvis skriver lyxhotell, weekendresor eller romantisk helg. Det räcker inte med att bara finnas på nätet man måste ju bli hittad också, avslutar Johan.

10 Kajakturism vår nästa stora turisttrend? Kanoten, eller kanske rättare uttryckt, kanadensaren, har för många blivit sinnebilden för klassisk svensk sommarturism. Men på senare år har kanoten fått konkurrens och det från sin närmaste släkting: kajaken. Kajakturism har länge varit stort på västkusten och i Stockholms skärgård. Nu har intresset även nått vårt lands inre delar. Det som lockar är de många sammanhängande sjösystemen och de längre vattenlederna där man kan färdas utan alltför stora hinder. Flera stora småländska turistverksamheter, som Kyrkekvarn och Isaberg, berättar att efterfrågan på kajaker blivit märkbart större under det senaste året. Wow! är en spontan kommentar Andra länder, som Nya Zeeland, USA, Kanada, Chile ligger i nuläget långt före Sverige när det gäller utveckling av kajakprodukter. Men vi har ett attraktivt erbjudande som få kan konkurrera med. Friheten. Bertil Andersson på Canodal i Dalsland har många utländska besökare och han beskriver deras möte med den svenska allemansrätten så här: När turister från andra länder kommer hit har de ofta ganska låga förväntningar. Men när de upptäcker att de får navigera helt själva och lägga till vid de många rastplatserna, är Wow! den spontana kommentaren. För de flesta är det en ny upplevelse. Bertil berättar att i exempelvis Nya Zeeland väntar böter för den som inte följer den uppritade rutten exakt och att hyra kajak utan guide är i stort sett omöjligt. Guidade turer ger naturligtvis fler jobb och såväl omsättning som totalprodukt blir bättre. I Sverige råder det omvända förhållandet. Här hyrs uppskattningsvis 95% av alla kajaker utan guide. För oss vore kanske någon form av jämvikt mellan guidade och icke-guidade kajakturer det bästa. Varför kajak? Att kanoting blivit stort har många orsaker. Det är inte speciellt svårt och kraven på erfarenhet och kunskap är relativt låga. Hela familjen kan vara med och det låga priset gör säkert också sitt till. Någon nämnvärd planering behövs inte bara man kommer ihåg matsäcken så ordnar sig det mesta. Varför väljer då allt fler kajak istället? På den frågan finns en mängd tänkbara svar även om vi inte känner till någon exakt statistik eller några vetenskapliga studier i ämnet. Några argument kan vara: En större individuell tillfredställelse. De flesta kajaker är enmansfarkoster. Att själv kunna välja sin väg framåt, ta små avstickare och samtidigt kunna paddla bredvid någon annan när man så önskar uppskattas av många. Ett roligare och större äventyr. Att sitta precis i vattennivån ger en ökad känsla av kontroll och närhet till vattnet. Samtidigt är det spännande. Risken att kantra finns alltid där och det kräver ett visst mått av koncentration. Upplevelsefaktorn i att sakta glida fram och titta på fåglar, bävrar, älgar eller annat djurliv utan att störa är stor. Bättre träning. Att paddla kajak ger en jämnare rytmisk rörelse som är bättre för kroppen än kanotpaddling. Man kan paddla längre sträckor utan att få ont. Det är därmed också en bättre träningsform som bygger upp både kondition och styrka. Högre fart. Genomsnittshastigheten ligger på 5 10 km/h beroende på farkost, packning, pauser och paddlarens fysisk form. Vattensäkrad packning. De flesta kajaker har vattentäta skott som gör att vågor och eventuella kantringar inte blötlägger packningen. I en kajak ryms relativt mycket packning och utnyttjar man detta rätt blir färden även stabilare. Det ska dock sägas att det finns ett par nackdelar. Framförallt blir det dyrare när flera båtar behövs. Det krävs en del förkunskaper och helst en guide för de som är noviser. Vid många lyft i osammanhängande vattendrag kan det bli tungt. Och att ha med sig små barn är problematiskt. Hur paketeras en kajakupplevelse? Kajakupplevelser lämpar sig väl som turistprodukter i olika skepnader. De fungerar i sig själva som tillräckligt starka motiv för att locka gäster. Prova-på-upplägg på några timmar, kurser, halvdagsturer, tävlingar, heldagsturer, natturer, morgonturer, kortresor, längre upplägg på en vecka eller mer och inte minst kombinationsupplägg, där en mängd andra aktiviteter kan 10 BESÖK NO.1 TVÅTUSENSEX

11 ingå, är exempel på traditionella kajakprodukter. I takt med utvecklingen börjar de mer aktiva entreprenörerna nu förändra sina produkter. Kajaken blir mer av ett transportmedel till andra upplevelser nära vattnet eller i närområdet. Några inspirerande exempel kan vara: Ta med kocken i kajaken. En tur på tre dagar där man tillsammans med en kock färdas i området, samlar in råvaror från skog och vatten och sedan tillreder dem ute i naturen eller gästar privata kök eller restauranger längs vägen. Fågelskådning. Låt en naturguide visa områdets fågelliv och visa hur man bäst beter sig för att se och fotografera utan att störa fåglarna. Via vattnet, och eventuellt även en kortare vandring, tar man sig till ställen där man kan få möta havsörnen, uppleva ett tjäderspel eller kanske träffa på den för britterna så spektakulära spillkråkan. Den bekväma kajakturen. Utnyttja lite bättre boenden istället för tält och låt gästerna få riktigt bra service i alla avseenden. Laga deras mat, ta in lokala berättare på kvällarna och erbjud gärna en taxibåt som backup om någon tröttnar på att paddla. Fiskeresor på flottar. I Alaska har man under några år provat att bygga system av flottar med små stugor. De placeras på lagom avstånd för dagsetapper och kan flyttas till lämplig plats. Stugorna utrustas med bastu och kyl och är konstruerade för enkel i- och urstigning. För fiskare finns all nödvändig utrustning ett välkommet inslag. Sverige allt bättre på säkerhet Säkerhet är en svensk konkurrensfördel på många sätt. Ett viktigt inslag i kajakturism är dock kunniga guider och där brister vi i säkerhetskunnande. Nordisk Instruktörslicens för havspaddling är ett nytillkommet och positivt tillskott. Christian Persson är en av initiativtagarna och idén har hämtats från Storbritannien. Där krävs enligt lag certifierade guider för att få ta ut folk i naturen. Det svenska initiativet är liknande, men skiljer sig en aning. Till själva certifieringen kopplas kurser för att göra det intressantare och roligare för deltagarna. Men det är också ett sätt att säkerställa en gemensam värderingsgrund. Ett annat initiativ som är på gång för att öka säkerheten är det så kallade Europapasset. Det berättar Svenska Kanotförbundets generalsekreterare Anders Danielsson. Passet ska certifiera paddlaren så att han och hon har rätt baskunskaper. Det ökar säkerheten på sjön och för de ansvariga uthyrarna. Initiativet tas i samverkan med andra europeiska länder och första kursen i Sverige är planerad till maj i år. Att tänka på för den som vill sälja kajakupplevelser Först och främst handlar det om att ha tydliga, spännande och prisvärda erbjudanden oavsett om man ska sälja direkt till kund, via ett hotell eller turistbyrå i närheten eller genom en internationellt etablerad turoperatör. För att lyckas mot turoperatörerna, som redan har stora databaser med kunder som just vill ut och paddla, krävs en hel del. Både turoperatörer och direktkunder tittar bland annat på faktorer som områdets attraktivitet och infrastruktur för att ta hand om paddlare, bra leder med starka varumärken, attraktiva boenden, duktiga guider, fungerande logistik och kvalitet på utrustningen. Och inte att förglömma som i all turistisk produktion matupplevelser värda namnet. Hur dålig en dag än har varit kan en god måltid få den mest surmulne gäst att skina upp igen! Tips till dig som vill in på marknaden! Det bästa och billigaste sättet att få idéer på hur produkter kan paketeras, presenteras och säljas är att sätta sig ett par timmar framför datorn och se vad andra aktörer ute i världen erbjuder. Att ringa och prata med de man tycker verkar bäst brukar ge en hel del information. För dem som verkligen vill ha ny kunskap rekommenderas starkt att kosta på sig ett besök, att testa produkterna och, om möjligt, även få en blick bakom kulisserna. Svenska hemsidor Nordisk Instruktörslicens för havspaddling: Svenska Kanotförbundet: Internationella hemsidor Orca Kayak Adventure, Midnightsuntravel En femdagars guidad kajakupplevelse vid Vancover Islands, Kanada: Seakayaking the Abel Tasman National Park, Abel Tasman Kayaks En tredagars gourmettur i Nya Zeeland: Seakayaking and hiking amidst Araucarias and Volcanoes, Yak Expediciones En tvådagars tur i Chile:

12 Flytande tillgångar i Kyrkekvarn En mil utanför Mullsjö ligger Kyrkekvarn ett välkänt utflyktsmål för många, kanske främst förknippat med kanotfärder och turridning. Här har man tagit vara på närmiljöns möjligheter och under snart 30 år byggt upp ett komplett aktivitetscenter. Det var min far och farfar som startade företaget i slutet av 70-talet, berättar Henrik Eneskjöld. Själv har jag varit med i sju år nu. Kyrkekvarn är ett genuint familjeföretag. Förutom Henrik själv består ledningen av hustrun Karin, pappa Carl-Henrik och hans hustru Lena. Verksamheten omfattar idag kanot- och kajakuthyrning, turridning, stuguthyrning och en hel del annat som dykt upp i takt med att besökarna kommit med nya önskemål. En tidlös fritidsaktivitet Allt började med kanoterna i blygsam skala och på ett ganska intressant sätt. Henrik berättar vidare: En dag kom en övergiven kanot drivande bakom åkröken. Pappa och farfar tog upp den och gjorde i ordning den. Sedan var någon som frågade om man kunde få hyra den Därefter flöt allt bara på, skulle man kunna säga. Efterfrågan gjorde att man fick köpa in fler kanoter och verksamheten växte. På 80- och början av 90-talet var svensk kanotning som störst, de senaste åren har varit lite sämre. Men som Henrik säger är kanotningen en tidlös fritidsaktivitet. Populariteten har alltid gått i vågor, ända sedan den förste kanotisten gled fram på svenska vatten i slutet av 1800-talet. Idealiska kanotvatten Kyrkekvarn ligger strax intill ån Tidan och den långsmala sjön Stråken. Båda är idealiska vatten för kanotoch kajaksafari. Stråken sträcker sig tre mil, från Kyrkekvarn i norr till Bottnaryd i söder men som mest är den bara 500 meter bred. Det innebär att skogens tysta, lummiga grönska finns på nära håll under hela färden. Från Stråken kan man med hjälp av kanot eller kajak följa Tidans vindlingar norrut ända till Mariestad (där ån mynnar ut i Vänern) om man vill. Både Stråken och Tidan har kanotvatten som passar både proffs och noviser. Längs leden finns rast- och övernattningsplatser där man kan tälta och grilla. Kanot och kajak i paketform Kyrkekvarn har ett hundratal vanliga tvåmanskanoter för uthyrning. Om man är många och vill ha en lite mer speciell upplevelse finns två storkanoter som rymmer tretton personer vardera. Förutom kanoterna finns tio enmanskajaker (så kallade K1:or) och två tvåmanskajaker (K2:or). Priserna varierar beroende på hur många man är och hur länge man vill vara ute. För att underlätta för de som vill paddla lite längre har man satt ihop kanotoch kajakpaket i två olika storlekar (i det större ingår tält, liggunderlag och stormkök). Boende på flera sätt Stugbyn är en annan lyckad satsning. Man började med att bygga några få stugor i mitten av 80-talet. Det visade sig dock snart att fler boendemöjligheter behövdes. Kyrkekvarn har därför köpt flera befintliga stugor i närheten och helrenoverat dem för turisternas räkning. Idag kan gästerna välja bland 22 stugor alla med sin egen karaktär. I närheten har man även en lägergård för t ex konfirmation, konferens och bröllop, samt den nyrenoverade gården Högagärdet som används som konferenshotell. På gården kan gästerna bada i ekbadkar utomhus, något som blivit en populär aktivitet under den kallare delen av året. Vi har en fast badtunnor och två mobila, säger Henrik. De mobila kan även våra ordinarie stuggäster boka. Vill man ha en badtunna utanför stugknuten ordnar vi det! Häst och kanot en smart kombination Något Kyrkekvarn ofta förknippas med är islandshästar. I ungefär femton år har man ordnat turridning i de närliggande skogsområdena. Även i detta fall började man i liten skala, med ett par hästar. Sedan ökade efterfrågan och allt fler hästar köptes in. Idag är turridningen lika stor som kanotuthyrningen och 25 personer kan ge sig ut samtidigt. För företag och lite större grupper finns möjligheten 12 BESÖK NO.1 TVÅTUSENSEX

13 Att hyra kajak och följa Tidans vindlingar genom den lummiga grönskan är en både spännande och rogivande upplevelse. Vill du veta mer om Kyrkekvarn? Besök hemsidan på att kombinera kanotpaddling och ridning. Vanligast är att man delar in gruppen i två lag. Kombinationen paddling och ridning är ganska smart, säger Henrik. Då kan vi ta emot grupper på hela 50 personer; ena hälften paddlar medan andra hälften rider och sedan byter man. Marknadsföring på flera fronter Kyrkekvarn har arbetat länge med en strategisk och målinriktad marknadsföring. I Sverige består marknadsföringen av en hel del annonsering i den lokala dagspressen. Som komplement sätter man då och då in mindre annonser i större dagstidningar och på turistbyråerna har man egna trycksaker. Hemsidan är rik på information och man kan göra bokningar via e-post. Kyrkekvarn är också drivande i det lokala projektet Mullsjö bokning. Henrik berättar mer: Mullsjö bokning är byggt kring oss och Mullsjö Alpin, skidbacken utanför Mullsjö. I samarbetet ingår även flera andra boendeanläggningar. Vi satsar mycket på att synas på den danska marknaden, bland annat genom våra goda kontakter med Öresundsbron. Att Öresundsbron samarbetar med turistanläggningar är inget konstigt de vill naturligtvis att fler ska ta bilen över bron, och då behövs ju något som lockar på andra sidan. Kyrkekvarn säljer i sin tur brobiljetter för returresan. De rödvita paketmänniskorna En annan möjlighet för Kyrkekvarn att nå danskarna är via Stena Line. I femton år har man haft annonser i färjelinjens katalog. Numera finns också mer information och möjlighet att boka olika kanotpaket på hemsidan. För stuguthyrningen har man sedan fyra år ett samarbete med resebyrån Hyttespecialisten. Danskarna är riktiga paketmänniskor, säger Henrik. De vill helst ha hela innehållet i sin semester klappat och klart när de kommit över bron. När det gäller danskarna har vi också märkt att mun-till-mun - processen har en avgörande betydelse. Om vi har en nöjd dansk gäst berättar han det för hela kvarteret när han kommit hem! På samma sätt som med Stena Line samarbetar Kyrkekvarn även med tyska TT-Line, med annonsering i katalogen och paketerbjudanden på hemsidan. Kyrkekvarn är ett intressant exempel på hur lyckat det kan bli om man tar vara på möjligheterna i sin omgivning. I det här fallet blev en övergiven kanot till slut ett helt aktivitetscenter. NO.1 TVÅTUSENSEX BESÖK 13

14 Omdiskuterat bokningssystem Genom Mullsjö bokning kan turister i förväg boka bland annat logi hos olika boendeanläggningar och skidutrustning hos Mullsjö Alpin. Bokningsportalen, som blivit mycket framgångsrik, drivs av aktivitetscentrat och stugbyn Kyrkekvarn, med ett antal andra anläggningar som medleverantörer. Men alla röster är inte positiva. Det lilla samhället Mullsjö har under de senaste decennierna profilerat sig som en turist- och konferensort att räkna med mycket tack vare naturen. Vintertid har man den stora skidbacken, som varje år lockar allt fler besökare; sommartid har man bland annat turridning och kanoting. Drog nytta av naturtrend Lars Grehn, turistansvarig på Mullsjö kommun, arbetar med att utveckla samarbeten inom besöksnäringen. Besök ber honom om hans synpunkter på Mullsjö bokning, och han börjar med att ge oss en historisk bakgrund: I slutet av 70-talet började allt fler svenskar söka sig ut i naturen, både för aktiviteter och rekreation. Mullsjö var inte sena att dra nytta av denna trend. Några av de gamla pensionaten från tidigt talet blommade upp igen och den gamla friluftsgården förvandlades till konferens- och friluftshotell. Samtidigt byggdes mycket nytt. Under en period på tio år tillkom Kyrkekvarn, Mullsjö Alpin, Mullsjö Camping och den nya golfbanan vid Ryfors bruk. Mullsjö bokning föds Kyrkekvarn växte allt mer, säger Lars. Först kanoter, sedan stugor och islandshästar. När man sedan började samarbeta med Mullsjö Alpin om boendet hängde andra anläggningar på så skapades dagens Mullsjö bokning. Mullsjö kommun är positiva till systemet och bidrar både med viss finansiering och marknadsföringshjälp. Men åsikterna går isär. Det bästa vore ju om alla anläggningar kunde samlas under ett telefonnummer, säger Lars. Problemet är att bokningen ägs av ett enskilt företag, som själva hyr ut boende och som tar ut provision från de man samarbetar med. Flera anläggningar har därför valt att stå utanför. Mikael Lindberg, delägare i Mullsjö Alpin, är en av de som är positiva till Mullsjö bokning: När våra gäster anländer har de ofta både bokat boende, köpt liftkort och valt skidutrustning i förväg. Det gör allting väldigt smidigt för oss, vi kan förbereda oss så att ingen behöver köa eller vänta. Låt turistbyrån sköta bokningen istället Hotel Mullsjö har valt att inte vara med. Om man jämför avgiften för att deltaga med den lilla intäkt vi skulle få, är det lätt att se att det inte blir särskilt mycket över till oss, säger Hotel Mullsjös platschef Peter Jeising. Eftersom det är en boendeanläggning som driver bokningen blir det naturligt att man i första hand hyr ut sitt eget boende. Så skulle nog de flesta göra. Peter tycker att bokningen istället borde skötas av turistbyrån i Mullsjö. Även detta skulle kunna finansieras via avgifter från anläggningarna. Kan Mullsjö bokning så kan väl kommunen. 14 BESÖK NO.1 TVÅTUSENSEX

15 Att utbilda sig i upplevelser Trenden när det gäller Smålands besökare är att de allt oftare vill fylla sin resa med spännande aktiviteter och annorlunda upplevelser. Det behövs många nya, drivna människor som kan möta denna stora efterfrågan och på Avena Lärcentrum i Sävsjö bidrar man till detta genom den Kvalificerade Yrkesutbildningen Upplevelseturism och besöksnäring. Jörgen Frej, koordinator på Avena, berättar hur den nya utbildningen kom till. Inom besöksnäringen i Småland råder brist på kompetent folk. Det gäller både administrativt, som turistbyråpersonal, och rent praktiskt som guider och underleverantörer. För tre år sedan besöktes Avena av ett antal representanter för näringslivet. Tillsammans hade man ett antal diskussionsmöten där man slutligen kom överens om att starta en ny KY-utbildning, skräddarsydd för människor med intresse av att utveckla turistnäringen. Sedan skickade vi in vår ansökan om bidrag till KY-myndigheten som har ganska hårda krav på kvalitet och innehåll. Glädjande nog fick vi godkänt och utbildningen startade i september förra året. Många företag samverkar Tanken med utbildningen är att de studerande ska ha möjlighet att direkt börja arbeta med turism och besöksnäring. Om man vill starta eget får man en bra grund för att ta sig vidare. Sävsjö som studieort är ett alldeles utmärkt val. I närheten finns många olika turistverksamheter och listan på företag som ingår i ledningsgruppen är lång: Smålands Turism, Internationella Handelshögskolan, Boda Borg, Vrigstad Värdshus, Isaberg, Kyrkekvarn, Möbelriket och Sävsjö Skyttecenter. Dessutom samarbetar man med Science Park i Jönköping och Sävsjös näringslivsbolag. De studerande ska skaffa kunskaper och erfarenheter direkt från verkligheten, fortsätter Jörgen. Det sker genom bland annat studiebesök och föreläsningar med entreprenörer. I olika projektarbeten får man chansen att utveckla nya idéer. Lärande i arbete I utbildningen ingår även tre perioder med Lärande i arbete (LIA) en viktig möjlighet att knyta kontakt med arbetsgivare. Inför varje LIA-period får de studerande en uppgift att lösa. Det kan t ex vara att titta över sitt företags hemsida eller bokningssystem. Företagen finns förstås alla inom turism- och resebranschen. Man väljer själv var man vill vara, men målet är att man ska prova på olika branscher. Efter avslutad praktik får man ett betyg från företaget. Olika framtidsdrömmar Idag finns sex studerande på Upplevelseturism och besöksnäring fem kvinnor och en man. Alla med skilda bakgrunder och åldrar från 25 till 50 år. Nu har de kommit halvvägs i utbildningen och de drömmer om ganska olika saker efter examen: naturguide, äventyrsföretag och resebranschen är några exempel. Alla verkar positivt inställda till utbildningen, och Jörgen Frej är nöjd: Det är verkligen en kreativ grupp med många idéer, avslutar han. Såna människor som vår besöksnäring behöver. Jörgen Frej, trea från vänster, flankerad av fem studerande på den nya KY-utbildningen. NO.1 TVÅTUSENSEX BESÖK 15

16 B Sverige porto betalt Begränsad eftersändning: Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med ny adress på baksidan. Returadress: Smålands Turism, Box 1027, Jönköping. Vinn en smakfull bok! En smak av Småland är en inspirerande bok av kocken Dan Lexö och den danske fotografen Björn Wennerwald. Skicka in rätt svar på frågorna nedan, så har du möjlighet att vinna ett eget exemplar! Adressen är 1. Hur många svenskar tillhör rekordgenerationen? X ,2 miljoner 2. Hur många besökte den danska mässan Ferie 06? X Var i länet har en ny KY-utbildning med fokus på företagande inom turism startat? 1 Eksjö X Sävsjö 2 Vetlanda Vinnare i förra numrets tävling blev Christina I Brant, Blankefall Gård, Nässjö. Boken är på väg! Jag vill ha ett alldeles eget exemplar av Besök Småland kostnadsfritt och direkt hem till min brevlåda. Frankeras Namn Adress Postadress Posta eller faxa denna sida till Smålands Turism. Faxnumret är Du kan även beställa den per mail på info@visit-smaland.com. Smålands Turism Box Jönköping