Därefter har möten initierats av berörda markägare och intressenter. Samråd har även skett med Lunds kommun angående mellankommunala frågor.

Transkript

1 Mari-Liis Männik BSAMRÅDSREDOGÖRELSE FÖR PLANPROGRAM 1BÖversiktsplan för Eslövs kommun 2BFördjupning för Flyinge Gårdstånga Översiktsplanen har varit föremål för samråd under tiden till och skickats ut till berörda myndigheter, nämnder m.fl. enligt sändlista. Enligt Miljö- och samhällsbyggnadsnämndens beslut , 74, har förslag till rubricerad fördjupad översiktsplan varit föremål för samråd under tiden Allmänheten har beretts tillfälle till samråd genom underrättelse genom annons i Skånska Dagbladet , samt i Lokaltidningen under vecka 27. 3BSAMRÅDSMÖTE Berörda har haft möjlighet att delta i ett gemensamt samrådsmöte i Hemvärnsgården i Gårdstånga, Vid mötet närvarade representanter för Miljö och Samhällsbyggnad, Barn och familj samt politiker. Över 70 personer närvarade. Under mötet informerades om planförslaget. Därefter har möten initierats av berörda markägare och intressenter. Samråd har även skett med Lunds kommun angående mellankommunala frågor. 4BINKOMNA SKRIVELSER 44 yttranden har inkommit under samrådstiden. Dessa skrivelser med erinran (.) respektive utan erinran (u.e.) redovisas nedan. 1

2 1. Statliga och regionala organ 1.1 Länsstyrelsen 1.2 Skånetrafiken 1.3 Trafikverket 1.4 Räddningstjänsten SYD 1.5 Regionala tillväxtnämnden, Region Skåne 1.6 Försvarsmakten, Högkvarteret 1.7 Lantmäteriet 2. Politiska sammanslutningar 2.1 Socialdemokraterna i Eslöv 3. Grannkommuner 3.1 Svalöv 3.2 Lund 3.3 Sjöbo 3.4 Hörby 3.5 Klippan 3.6 Höör 4. Kommunala organ 4.1 Kommunledningskontoret 4.2 Miljöavdelningen 4.3 Gata, Trafik och Park 4.4 VA-avdelningen 4.5 Barn och familj 4.6 Servicenämnden 5. Företag, organisationer och föreningar 5.1 TS Skanova Access AB 5.2 E.ON 5.3 GoF IF 5.4 Flyinge Utveckling 5.5 Föreningen Den goda jorden 5.6 LRF Skåne 5.7 Sydvatten AB 6. Övriga (avsändare har anonymiserats för att möjliggöra publicering på Internet, originalhandlingar finns att tillgå i stadshuset) 6.1 Boende (Engqvist) Dnr: Boende (Uddenäs) Dnr Boende (Sagna och Heander ) Dnr: Boende (Bauer, markägare Holmby 27:1) Dnr: Boende (Borginger) Dnr: Boende (Larsson) Dnr: Boende (Jönsson) Dnr: Boende (Brf Vikingen mfl.) Dnr: Boende (Jönsson mfl.) Dnr: Boende (Gjesdal Bursjöö) Dnr: Boende (Håkansson) Dnr: Boende (Larsson) Dnr: Boende (Barup Edström) Dnr: Boende (Gustavsson mfl.) Dnr: Boende (Relve mfl.) Dnr: Boende (Rydberg) Dnr: Boende (Torrisi, Lundqvist) Dnr: u.e u.e u.e u.e u.e u.e u.e. u.e 2

3 Nedan följer sammandrag av samtliga inkomna yttranden med och utan erinran. 5B1. STATLIGA OCH REGIONALA ORGAN 1B1.1 Länsstyrelsen Länsstyrelsens roll vid översiktlig planering är att särskilt ta till vara och samordna statens intressen, tillhandahålla underlag för kommunens bedömningar och ge råd om sådana allmänna intressen enligt 2 kapitlet plan- och bygglagen (PBL) och sådana miljö- och riskfaktorer som bör beaktas vid beslut om användningen av berörda mark- och vattenområden. Länsstyrelsen ska också verka för att riksintressen enligt miljöbalken (MB) tillgodoses; att miljökvalitetsnormer enligt MB iakttas; att redovisning av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen är förenlig med bestämmelserna i MB; samt att sådana frågor om användningen av mark- och vattenområden som angår två eller fler kommuner samordnas på lämpligt sätt. I det här inledande skedet ska Länsstyrelsen framför allt ge information och underlag inför det kommande planarbetet. Yttrandet innehåller hänvisningar till Länsstyrelsens rapporter och andra underlag som kan vara till stöd i kommunen fortsatta arbete. 52BSammanfattning Programhandlingen presenterar möjliga utbyggnadsområden för bostäder och annan bebyggelse, utveckling av Kävlinge ådal samt idéer för utveckling kring Gårdstångarondellen. I det fortsatta arbetet behöver lokala förutsättningar analyseras närmare samtidigt som det regionala perspektivet fördjupas. Det fortsatta arbetet bör också visa hur utvecklingen i området kan bidra till ett långsiktigt hållbart samhälle med minskat bilberoende och levande byggda miljöer med god tillgång till service. 53BÖvergripande synpunkter Syftet med fördjupningen av översiktsplanen är att klargöra den långsiktiga utvecklingen av Flyinge och Gårdstånga. Eslövs kommun vill genom planen inta ett offensivt förhållningssätt som speglar den utveckling som pågår och väntas ske i regionen. Tidshorisonten för planarbetet är år Visionen är att skapa en boendemiljö och boendestruktur som skapar förutsättningar för ett gott boende hela livet med närhet till både stad och landsbygd, kultur och nöje i ett vackert kultur- och naturlandskap. TÖversiktsplan för Eslövs kommun 2001T (antagen 25 februari 2002) presenterar en tätortsstruktur som bygger på en stark centralort samt fyra kommundelscentra, däribland Flyinge, med fortsatt grundläggande service. Merparten av ny bebyggelse bör enligt översiktsplanen lokaliseras till Eslövs tätort för att långsiktigt försäkra sig om en allmänt god och allsidig service i den regionala situationen. Därutöver bör viss nybyggnad ske i bland annat Flyinge för att bibehålla grundläggande service. Plankartan visar mark för bostäder, verksamheter och bebyggelse på längre sikt runt Flyinge. För Gårdstånga finns inte samma uttalade mål om nybyggnad, men mindre ytor för ospecificerad bebyggelse anges. I nu aktuella programhandlingar konstaterar Eslövs kommun att förutsättningarna för Flyinge, Gårdstånga och Getinge har förändrats sedan översiktsplanen antogs. ESS- 3

4 anläggningen som planeras i Lund gör området högintressant. Med fördjupningen av översiktsplanen avser kommunen medverka till den gemensamma utvecklingen av området. Länsstyrelsen anser att det är viktigt att varje kommun sätter sin planering i ett regionalt perspektiv och konkretiserar hur kommunen kan bidra till att regionala mål kan uppnås. Länsstyrelsen välkomnar därför att Skånes kommuner börjar planera för att hantera nya förutsättningar kopplade till de viktiga forskningsanläggningarna ESS och MAX IV. Anläggningarna kan förväntas öka trycket på en redan het bostadsmarknad, men även skapa förutsättningar för olika typer av verksamhet. Det regionala utvecklingsprogrammet, bostadsmarknadsanalyser, tågstrategin, busstrategin, och rapporter från Strukturbild för Skåne är viktiga underlag för fortsatt arbete. Samverkansprojektet ESS MAX IV TITA ger möjlighet att i dialog och samverkan dra nytta av de stora anläggningarna. Det är mycket angeläget att den planberedskap som nu skapas ger förutsättningar för en långsiktigt hållbar samhällsutbyggnad, där hållbart transportsystem och hushållning med åkermark är två viktiga pusselbitar. Rapporten Stationsnära läge visar att Skåne kan rymma en stor befolkningsökning i mycket goda kollektivtrafiklägen. Det regionala perspektivet fördjupas genom ytterligare beskrivning av förhållanden till ESS och Lund, bostadsmarknaden och kommunikationer. Även ur hållbarhetssynpunkt bedöms det lämpligt att bättra underlaget för kollektivtrafiken. Kommunen utgår från att en kollektivtrafikförsörjning med buss alltid kommer att kunna ske i denna expansiva del av regionen och att denna trafik kommer att anpassas till resandeunderlaget. Kollektivtrafikutbyggnaden med buss kommer att följa boende och arbetsplatsetableringar och inte tvärtom. Ett alternativ där bussförsörjning inte skulle kunna ske är ur kommunalt perspektiv inte acceptabelt i detta område. 12Bärande strukturer och orternas karaktär Ålandskapet, hästlandskapet, bebyggelsens småskalighet och jordbrukslandskapets storskalighet lyfts fram som bärande strukturer i området. Länsstyrelsen föreslår att dessa strukturer närmare beskrivs och analyseras i det fortsatta arbetet och att planförslaget relateras till dem. Hur kan förslaget stärka strukturerna? Vidare är det angeläget att även de befintliga orternas särart beskrivs närmare i det fortsatta arbete, exempelvis genom ortsanalys. Då kan ny bebyggelse planeras utifrån förutsättningarna i respektive ort. Vilken utbyggnad är möjlig utan att skada landskapets eller orternas värden? Planförslaget kompletteras med en landskaps- och bebyggelseanalys samt rekommendationer för landskapet i norr och landskapet i söder. Landskaps- och bebyggelseanalysen innehåller beskrivning av de bärande strukturerna och de enskilda orterna. 4

5 54BProgramförslag 60BTätortsstruktur Handlingarna presenterar möjlighet till tätortsutbyggnad genom olika former av boende bland annat hästgårdar samt mindre ytor för verksamheter. Eslövs kommun ser två alternativa utbyggnadsstrukturer (benämnda scenarier): Tförtätning och utbyggnad respektive orterna byggs sammant. Förslag på utbyggnadsområden finns vid Gårdstånga, Getinge och Flyinge samt längs väg 104 och Sandbyvägen. Genom utbyggnad av orterna kan underlaget för god service förbättras. TFörtätning och utbyggnadt är enligt Länsstyrelsens mening en avsevärt bättre strategi än att bygga samman orterna, eftersom det kan ge möjlighet att kollektivtrafikförsörja och bättre serviceunderlag än en utspridd bebyggelse. En av de stora utmaningarna för samhällsplaneringen är att bygga ett långsiktigt hållbart samhälle med minskat bilberoende och levande byggda miljöer med god tillgång till service. Länsstyrelsen menar att översiktsplanens ställningstagande att merparten av ny bebyggelse bör lokaliseras till Eslövs tätort är en god utgångspunkt genom den exceptionellt goda tillgänglighet med tåg som finns i Eslöv. Det aktuella planområdet har idag dålig tillgång till kollektivtrafik. Det kan dock förändras genom en hållplats för Skåneexpressen vid Gårdstångarondellen. Gårdstånga och Getinge är med närheten till E22 tydligt bilorienterade lägen. Såvitt framgår av handlingarna saknas här idag service. Länsstyrelsen menar att en hållplats för Skåneexpressen är en förutsättning för att ny bebyggelse i byarna ska vara lämplig ur hållbarhetssynpunkt. Även med en förbättrad kollektivtrafik finns frågetecken kring vilken bostadsmiljö som kan skapas här, inte minst med tanke på bristen på grundläggande samhällsservice och det bullerutsatta läget. Länsstyrelsen förordar att kommunen i det fortsatta arbetet konkretiserar vilken utveckling som är möjlig TmedT respektive TutanT hållplatsen. Kommunen anser liksom beskrivet i översiktsplanen att merparten av bostadsutbyggnaden ska ske i Eslövs tätort, men att det aktuella planområdet ligger väldigt nära Lund och ESS, där trycket på bostadsmarknaden är stort och förväntas öka. Samrådsförslaget bygger vidare på scenario förtätning, där Getinge och Gårdstånga får en särskilt expansiv utbyggnad. Hållplatsen för Skåneexpressen vid trafikplatsen är viktig för orterna, men kommunen ser detta inte som den enda förutsättningen för utbyggnaden. Det är minst lika angeläget att förstärka de befintliga linjesträckningarna med buss 157 och göra linje 108 permanent. Det blir särskilt viktigt att förbättra kommunikationerna till Lund och ESS. Etapputbyggnaden kan dock visa på vilken utbyggnad som kan vara möjlig med respektive utan hållplatsen. Länsstyrelsen menar att en måttfull förtätning och utveckling av Flyinge är en god idé eftersom här redan finns viss samhällsservice. Genom utbyggnad kan befintlig service 5

6 upprätthållas och möjligheten finns att även skapa underlag för ny service. Områdets potential som hästcentrum kan också utvecklas. I det fortsatta arbetet behövs en diskussion om hur många nya bostäder som är önskvärt och möjligt att tillskapa i området, se vidare under avsnitt om bostadsfrågor. Kopplingen mellan Flyinge, Gårdstånga/Getinge och närliggande orter kan med fördel belysas genom kartor där det framgår hur kollektivtrafik, GC-vägar och vägar knyter samman orterna. Förutom Lund med Brunnshög kan Södra Sandby vara relevant när det gäller serviceutbud. Även ett resonemang om täthet i ny bebyggelse är önskvärt, både med tanke på den bebyggelsemiljö som skapas, möjlighet försörja med kollektivtrafik och med tanke på behovet av att hushålla med åkermarken. I samrådsförslaget redovisas mängden och tätheten av bostäder i områdena samt vägar och GC-vägar mellan orter. För närvarande pågår ett försök i samarbete med trafikverket och Lunds kommun med anläggning av cykelfält mellan Flyinge och Södra Sandby. 61BKävlinge ådal Utveckling av Kävlinge ådal är en annan del av förslaget. Biologiska värden stärks i samarbete med grannkommunerna inom Kävlingeå-projektet. Rekreativa värden kan i samarbete med Lunds kommun stärkas på båda sidor om ån. Fler passager över ån är en del av det arbetet. Idéerna kring att utveckla ådalens genom att utgå från landskapets olika värden är kan bidra positivt till att utveckla attraktiva miljöer för boende och besökare. Länsstyrelsen ser fram emot att få ta del av de närmare planerna för området. Vad har landskapet och stränderna för karaktär? Orördhet/exploateringsgrad inom strandzonen? Hur ska de utvecklas? Vilka värden ska stärkas och skyddas? Hur påverkas föreslagna utbyggnadsområden? Det skånska landsbygdsprogrammet visar strategier för hur landsbygden kan utvecklas hållbart. Beskrivning av ådalens karaktär, exploatering och värden kompletteras. Samarbete med Lund och kommuner inom Kävlingeåprojektet poängteras. Ingen bebyggelse föreslås inom strandskyddat område. 62BOmrådet vid E22 Handlingarna presenterar skissartade idéer om hur området närmast trafikplatsen vid E22 kan utvecklas. En företagsby med idébeteckningen Groplats Eslöv nämns. Små företag i innovationsbranschen är målgruppen, men platsen ska även skapa entré till Eslöv och skapa underlag för kollektivtrafik och service. Rastplats Gårdstånga nämns också. Här föreslås en utveckling som kan tillgodose främst ett regionalt behov, men även ett lokalt. Kontor, konferensanläggning, hotell och matställe föreslås. Andra funktioner som nämns är beställningstaxi och skolskjuts. Med utgångspunkt i gällande översiktsplan presenteras möjligheten att etablera externhandel 6

7 här. Samtidigt refereras Eslövs handelspolicy (antagen 28 sept 2009) som säger att externhandel i första hand ska koncentreras till Eslöv utmed väg 113/17 och ska vara tillgänglig för gående och cyklister. Länsstyrelsen menar att Gårdstångarondellen är en olämplig lokalisering för en handelsetablering med tanke på att läget är helt och hållet bilorienterat och därmed kommer att generera bilresor och minska köpkraften i mer centrala lägen av befintliga tätorter. Särskilt olämplig är platsen för dagligvaruhandel, eftersom det är sannolikt att boende i Flyinge kommer att göra sina inköp där i stället för att handla i en eventuell tillkommande butik i Flyinge. Idéerna om Groplats Eslöv och Rastplats Gårdstånga är knapphändigt beskrivna och det är svårt att få en bild av hur de hänger ihop med varandra, både idémässigt och geografiskt, eller om det är två helt fristående etableringar. Tanken om att tillgodose regionala och lokala behov på en plats är intressant men behöver konkretiseras så att det framgår hur platsen blir tillgänglig och attraktiv för respektive målgrupp. Det är då också nödvändigt att beskriva hur stor den lokala marknaden är. Besöksintensiva verksamheter är olämpliga till dess att en hållplats för Skåneexpressen etablerats. Beskrivningen angående Rastplats Gårdstånga kompletteras, föreslagna användningsområden minskar. Ingen handelsetablering föreslås. Skåneexpressen förutsätts. Beskrivningen angående Groplats Eslöv kompletteras. 63BKonsekvenser Parallellt med att planerna för området konkretiseras måste konsekvenserna av förslagen beskrivas. Miljömålen är tillsammans med bland annat folkhälsomål och regionala utvecklingsmål viktiga utgångspunkter i det arbetet. Länsstyrelsen menar att tillgången till kollektivtrafik är en viktig variabel när det gäller alternativdiskussionen. Fortsatt diskussion om konsekvenserna kommer att ske vid inbokat möte för avgränsning av miljökonsekvensbeskrivning. Kommunen kommer att arbeta vidare med scenariot förtätning. Miljömål och folkhälsomål beskrivs i miljökonsekvensbeskrivningen. 5BHälsa och säkerhet samt Miljökvalitetsnormer 64BVattenfrågor Ett flertal frågeställningar och idéer i programmet berör vatten såsom vattenanvändning, påverkan på vattenmiljöer och översvämningsrisker. I programmet redovisas förslag som innebär att goda boendemiljöer och rekreationsmöjligheter kan samverka med en positiv utveckling av vattenkvaliteten i jordbrukslandskapet. Vattenförsörjnings och avloppsfrågor belyses väl på en övergripande nivå genom att olika alternativ till lösningar beskrivs. De utredningar, underlag och förslag som föreslås tas 7

8 fram i det kommande planarbetet innebär goda möjligheter att beskriva hur åtgärder inom planområdet kan beakta hälso- och säkerhetsfrågor avseende vattentäkten samt hur förslaget kan komma att påverka miljökvalitetsnormerna för vatten. I det kommande planarbetet förutsätts att tydliga preciseringar och ställningstaganden görs avseende dessa frågor. Det är också lämpligt att beskriva berörda yt- grundvattenförekomster som omfattas av miljökvalitetsnormer. För mer information hänvisas till vattenkartan. Beskrivningen av vattenfrågorna har uppdaterats och kompletterats och frågor kring miljökvalitetsnormerna för vatten belyses i miljökonsekvensbeskrivningen. 65BFarligt gods För fortsatt planering i anslutning till E22 rekommenderas Länsstyrelsernas riskpolicy samt Riktsam Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen. Dokumenten finns på Länsstyrelsens hemsida. Rastplats Gårdstånga är för närvarande utsedd som uppställningsplats för rast- och dygnsvila för fordon lastade med farligt gods. Det fortsatta arbetet bör visa om uppställningsplatsen behöver omlokaliseras och i så fall vart det kan ske. Riktsam ska innehållas i kommande detaljplanering. Eventuell omlokalisering bedöms kunna ske i närområdet. 6BStörande verksamheter Länsstyrelsen ställer sig tveksam till idén att etablera bostäder i angränsning till kläckeriverksamheten. Samråd bör ske med verksamhetsutövaren. Skyddsavståndet kring avloppsreningsverket kvarstår så länge verket används. Handlingarna saknar information om Stift SV Avels- & Hästsportcenters skyddsavstånd. Området i anslutning till kläckeriverksamheten är omformulerat till utredningsområde för blandad bebyggelse. Bebyggelse inom skyddsavstånd avses inte kunna uppföras så länge reningsverket används. Handlingarna kompletteras med en beskrivning av Stift SV Avels- & Hästsportcenters behov av skyddsavstånds. 67BVindkraftverk Det finns tre vindkraftverk vid Getinge. I handlingarna är det västligaste verket felmarkerat på vissa kartor. För korrekt placering, se bifogad karta där även ett skyddsavstånd med 500 m radie lagts in till samtliga verk. Vindkraftverken har tillstånd enligt miljöskyddslagen med villkor för ljud och rörliga skuggor. Det finns en risk att "Bostäder Västra Getinge" och "Bostäder Sandbyvägen" utsätts för rörliga skuggor under eftermiddag och kväll. I tillståndet finns ett villkor att vindkraftverksamheten inte får ge upphov till rörliga skuggor överstigande 8 timmar per år på uteplatser vid bostäder. Det finns även villkor som begränsar ljudet till 40 dba. Om 8

9 bostäder, som kan drabbas av ljud och skuggor, byggs blir den som äger vindkraftverken skyldig att hålla dessa villkor. Det kan få stora ekonomiska konsekvenser som de inte kunde förutse när de byggde verken (i ett lämpligt vindkraftområde enligt gällande översiktsplan). Det kan också leda till att boende känner sig störda. Kommunen bör utreda risken för olägenheter av rörliga skuggor, vilket kan göras enkelt i beräkningsprogram som alla vindkraftsexploatörer har tillgång till (WindPRO). Av sändlistan framgår inte att ägaren/ägarna av vindkraftverken fått del av handlingarna. Eftersom de blir berörda bör de informeras och ges möjlighet att lämna synpunkter. Kartan korrigeras angående vindkraftverkens placering. Ägarna avses informeras om samrådet. 68BTrafikbuller Länsstyrelsen menar att bullerfrågorna måste utredas om bostadsbebyggelse blir aktuell nära väg E22, men även i anslutning till väg 104. Bullerfrågan utreds av kommunen i samband med detaljplaneläggning. Redovisning av frågan sker senast i samband med utställning av planförslagen. 69BRadon Vid misstanke om högriskmark bör detaljerad mätning göras inom ramen för detaljplanearbetet. Enligt en kommunöversiktlig inventering ligger planområdet i ett lågrisk- och normalriskområde. Frågan belyses vid detaljplaneläggning. 56BRiksintressen 70BKulturmiljövården Planområdet berör riksintresse för kulturmiljövården Svenstorp Hviderup Flyinge Västra Hoby. Båda de redovisade utbyggnadsstrategierna (Scenario A och B) påverkar riksintresseområdet liksom idéerna för området vid E22. Handlingarna saknar redovisning av hur eventuell utbyggnad påverkar riksintressets värden. För att kunna bedöma förslagen ur ett kulturmiljöperspektiv krävs en analys och fördjupad studie av riksintressets motivtext och uttryck för riksintresset. I detta sammanhang är Länsstyrelsens regionala kulturmiljöprogram ett användbart material. Riksintresset omfattar även Lunds kommun där Flyinge kungsgård utgör en värdekärna. Utvecklingen av anläggningen Flyinge kungsgård måste beaktas i arbetet med fördjupningen för Flyinge Gårdstånga. Hur eventuell utbyggnad påverkar riksintressets värden avses beskrivas i miljökonsekvensbeskrivningen. 9

10 57BÖvrigt 71Bostadsfrågor och demografi Enligt programhandlingen ska den föreslagna utvecklingen av Flyinge och Gårdstånga ske så att god service kan finnas och så att förutsättningar skapas för ett gott boende hela livet med närhet till både stad och landsbygd. Omfattningen av bostadsutbyggnaden framgår inte av handlingen. Det är därför svårt att avgöra på vilket sätt förslaget (eller scenarierna) svarar mot behov och efterfrågan av bostäder i Eslövs kommun och i regionen. Handlingarna bör också tydligare belysa de demografiska förutsättningarna, vilken utvecklingen kommunen planerar för samt hur det befintliga bostadsbeståndet ser ut (storlek, upplåtelseformer, ålder). Det ger en bild av vilken typ av service och bostäder som kan komma att behövas och efterfrågas. Behövs fler äldreboenden? Finns det olika typer av bostäder och upplåtelseformer i byarna? Nollalternativet skapar enligt handlingarna demografisk obalans. Vad som avses med detta är oklart. Därmed bör det även framgå på vilket sätt alternativa utbyggnadsförslag bidrar till demografisk balans (som också bör definieras). På detta vis kan behovet av service och kollektivtrafik tydliggöras. 72BRiktlinjer för bostadsförsörjning Riktlinjer för bostadsförsörjning ska antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod enligt lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (2000:1383). I dagsläget saknar Eslöv aktuella riktlinjer för bostadsförsörjning. Riktlinjerna utgör en grund för kommunens arbete med bostadsförsörjning och är därmed viktiga ställningstaganden för översiktsplanering. Kopplingen mellan översiktsplan, fördjupningar av översiktsplan och riktlinjer för bostadsförsörjning bör framgå i dokumenten. I samband med eller som underlag för riktlinjer för bostadsförsörjning finns ett stort värde av att ta fram långsiktiga behovs- och marknadsanalyser. Som stöd för kommunernas arbete med framtagandet av riktlinjer för bostadsförsörjning har Länsstyrelsen i Skåne tagit fram ett BoPM TBoendeplaneringT (Länsstyrelserapport 2010:3). Boverket har två skrifter om boendeplanering: TBoendeplanering T(2006) och TBoendeplanering i praktikent (2005). Omfattningen av bostadsutbyggnaden beskrivs i samrådshandlingen. Begreppet demografisk obalans utgår. Frågan om riktlinjer för bostadsförsörjningen utreds tillsammans med kommunledningskontoret. 73BHästsport Flyingeområdet utmärks som ett centrum för hästsport med Flyinge Kungsgårds stuteriverksamhet, skolverksamhet med studenter på Hippologigymnasiet och -program, yrkeshögskolan för unghästutbildare, hovslagarutbildning, utbildning av privatryttare och nationella och regionala tävlingar. En bro för ryttare och gående över Kävlingeån anlades 2006 över ån vid Stuterivägen och ridvägarna på båda sidor om ån har utökats och förbättrats. 10

11 I det fortsatta arbetet föreslås en översiktlig analys av befintliga och lämpliga områden för ridstråken på norra och södra sidan om Kävlingeån och hur de ska bindas samman samt lämpliga övergångar över ån. Passage för häst och ryttare över väg 104 mellan ridstråk och område utpekat för hästgårdar norr om vägen bör redovisas. Befintliga ridvägar redovisas, medan tillkommande ridvägar avses preciseras i utställningsskedet. 74BHushållning med åkermark Åkermark är enligt MB 3 kap 4 av nationell betydelse. Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Bedömning av lämplig markanvändning enligt 2 kap PBL bör beakta dessa aspekter. Hur stora arealer åkermark avses exploateras? Vilken klass har åkermarken? Med vilken täthet? Kommunen bedömer bostadsförsörjningen som ett så väsentligt samhällsintresse att jordbruksmark kan tas i anspråk. I området finns nästan uteslutande jordbruksmark eller översvämningshotad mark att tillgå varför förtätning av de befintliga orterna varit en ledstjärna. 58BSkydd av tätortsnära områden för friluftsliv och naturvård Planområdet är utpekat som särskilt värdefullt tätortsnära naturområde i enlighet med ett regeringsuppdraget TSkydd av tätortsnära områden för friluftsliv och naturvård.t Syftet med regeringsuppdraget var att de mest värdefulla tätortsnära områden som utpekats i programmet skall skyddas mot exploatering av bebyggelse och infrastruktur och ges ett varaktigt skydd och förvaltning som natur- eller kulturreservat. Inom en stor del av området Flyinge ängar pågår idag arbetet med bildande av ett naturreservat, för att tillvarata områdets höga landskapsmässiga värden och utveckla området för friluftslivet och naturvården. 75BVärdefulla ämnen Länsstyrelsen upplyser om att den grushushållningsplan som refereras är gammal. Ett nytt materialhushållningsprogram finns på Länsstyrelsens hemsida. 59BAnnan lagstiftning enligt vilken tillstånd eller dispens krävs 76BFornlämningar/arkeologiska utredningar Synliga gravhögar och under mark dolda fornlämningar är karakteristiskt för den skånska fullåkersbygden. Endast en bråkdel av de under mark dolda fornlämningarna är idag kända och registrerade i fornminnesregistret. Den fördjupade översiktsplanen redovisar ett antal utbyggnadsprojekt. Sannolikheten är stor att flera av dessa kan komma att beröra fornlämningar. Det är därför viktigt att kommunen tar detta i beaktande vid den fortsatta planläggningen. För att skapa ett bättre planeringsunderlag bör arkeologiska utredningar för att klargöra fornlämningssituationen initieras tidigt i planprocessen eftersom förekomsten av fornlämningar kan påverka detaljplanernas utformning. 11

12 Arkeologiska utredningar kan genomföras med olika detaljeringsgrad och med olika insatser. En översiktlig bedömning (arkeologisk utredning steg 1) utifrån befintligt kunskapsunderlag kompletterat med en studie i fält kan ge en fingervisning om var sannolikheten är störst att fornlämningar kan komma att beröras vid en exploatering. Planområdet omfattar tidigare planerade utbyggnader som inte har exploaterats på grund av den fornlämningsrika trakten. Flera av de förslagna områdena kan beröras, vilket sannolikt leder till att den faktiska utbyggnaden inte blir så omfattande som planförslaget anger. En översiktlig arkeologisk utredning avses göras inför vidare planläggning. 7BDikningsföretag Inom området finns flera dikningsföretag. Ett dikningsföretag är en vattenverksamhet med tillstånd enligt miljöbalken eller äldre lagstiftning. Samråd ska ske med dikningsföretag om mer vatten kommer att ledas dit eller om de berörs av någon annan vattenverksamhet. Dikningsföretag har ingen skyldighet att ta emot ytterligare vatten om de inte har kapacitet till det. Det är lämpligt att ompröva dikningsföretag om fler delägare tillkommer och när vattenförhållandena ändras i området. 78BStrandskydd Längs med Kävlingeåns vattendrag gäller förordnande om strandskydd enligt 7 kap 13 miljöbalken. Syftet med strandskyddet är att bevara strandområdena som livsmiljö för växt- och djurliv och tillgängliga för friluftslivets behov. Detta innebär att strandskyddets båda syften ska beaktas inom strandskyddszonen i fysisk planering för att skyddssyftet ska uppnås. Kommunen har inte redovisat hur utbyggnadsområden för bostäder och torg samt centrum inom strandskyddsområde vid Gårdstånga längs med Kävlingeån är förenliga med strandskyddet. Avser kommunen upphäva strandskyddet i samband med kommande detaljplaner? Att upphäva strandskyddet genom bestämmelser i en detaljplan förutsätter att det finns särskilda skäl enligt 7 kap. 18 c d miljöbalken. Ingen utbyggnad avses ske inom strandskyddat område. Dispens avses sökas i samband med etablering av broförbindelser. 79BArtskydd Kävlingeåns dalgång med vattendrag hyser ett antal skyddsvärda och fridlysta arter. Handlingarna kan gärna kompletteras med en översiktlig beskrivning av särskilt skyddsvärda arter som karaktäreriserar dalgången med vattendraget. 12

13 13B1.2 Skånetrafiken Skånetrafiken anser att nya utbyggnadsområden kring Gårdsstånga bör placeras inom en radie på 1,5 km från eventuell motorvägshållplats på E:22 i Gårdsstånga. Vidare menar Skånetrafiken att 1,5 km är det avstånd som en daglig resenär kan tänka sig att ta sig från bostad till hållplats. Blir avståndet längre är det lätt att bilen blir ett attraktivare val då det dessutom är väldigt bra bilförbindelser både mot Malmö och Lund från Gårdstånga. Flyinge kommer alltid att ha ett visst grundutbud av busstrafik men Skånetrafiken tror inte att detta utbud kommer att kunna öka särskilt mycket. Därför anser Skånetrafiken att utbyggnaden i Flyinge inte bör vara allt för stor då kollektivtrafikutbudet troligtvis inte kan konkurrera med bilen. Planförslaget utgår från Scenario A vilket innebär en förtätning av båda orterna i kombination med en utbyggnad i anslutning till orterna vilket kan ge underlag för ökad kollektivtrafik i både Flyinge och Gårdstånga. I båda orterna är den tillkommande bebyggelsen placerad inom en radie av 1,5 km från befintlig busshållplats. I Gårdstånga ligger delar av utredningsområdet längs väg 104 längre från den planerade motorvägshållplatsen. Planområdet är utökat och bebyggelse på landsbygden utanför orterna begränsas. 14B1.3 Trafikverket Trafikverket anser att planorådet är beläget i ett område som saknar en utbyggd samhällsservice och en väl fungerande kollektivtrafik vilket medför att det enskilda bilåkandet ökar, vilket står i konflikt med en långsiktigt hållbar utveckling av samhället. Det måste naturligtvis även finnas möjlighet att exploatera i andra lägen, där det finns andra skäl för nyetableringar, men dessa måste främst utgöra kompletteringar till befintlig bebyggelse och vara av relativt ringa omfattning. Flyinge är den ort som kan erbjuda viss service, även om livsmedelsförsäljning saknas och det är därmed dit eventuella etableringar främst bör förläggas. Trafikverket anser att ett fortsatt planarbete måste bygga på ett synsätt som innebär en hållbar planering och därför utformas så att etableringar sker främst som kompletteringar till befintlig bebyggelse och inte vara av så stor omfattning som programmet antyder. Det måste naturligtvis också ses som en planförutsättning att bebyggelse placeras och utformas så att den inte störs av buller som överskrider gällande riktvärden och så att befintliga anslutningar till de allmänna vägarna kan utnyttjas. En av huvudintentionerna med planen är att genom förtätning och utbyggnad i anslutning till befintlig bebyggelse visa en offensiv hållning i ett regionalt sammanhang och skapa bättre underlag för service och kollektivtrafik. Översiktliga bullerbräkningar har gjorts för utbyggnadsområdena och bullerfrågan kommer att belysas ytterligare i det vidare planarbetet. 13

14 16B T15B1.4 Räddningstjänsten SYD Räddningstjänsten SYD tillstyrker remitterad plan under förutsättning att vissa synpunkter beaktas. Hänsyn ska tas till de risker som är kopplade till transporter av farligt gods på E22. Detta gäller främst den markanvändning som är kopplad till Groplats Eslöv, men även annan bebyggelse i närheten av E22. Länsstyrelsens riktlinjer för riskhänsyn RIKTSAM ska innehållas i fortsatt planering. Allmänt gäller att bostadsbebyggelse och industri, eller annan verksamhet som medför hälso- eller säkerhetsrisker, inte bör samlokaliseras. Vid planeringen av markanvändning bör således hänsyn tas till såväl befintliga och planerade bostads- respektive industriområden. Planområdet ligger utanför normal insatstid för räddningstjänsten (10 min). Innebörden av detta är att räddningstjänstens ingripande inte kan utgöra en förutsättning för att utrymma personer samt begränsa brandspridning mellan byggnader. Hänsyn bör tas till behovet av brandvatten vid projektering av vattenförsörjning till planområdet. Brandvattennätet ska vara utformat enligt konventionellt system beskrivet i VAV P83. 80B 81Bebyggelsen vid E22 har begränsats så att verksamheter ligger minst 30 m från vägen och bostäder minst 70 m från vägen. Synpunkterna får beaktas i den eventuellt kommande, efterföljande prövningen. 82BRiktsam ska innehållas i kommande detaljplanering. 17B1.5 Regionala tillväxtnämnden, Region Skåne Region Skåne anser att programförslaget visar på en hög ambitionsnivå och ger en bred bild av de aktuella områdena i Eslövs kommun och områdenas utvecklingsmöjligheter. Det är positivt att Eslövs kommun planerar for att bygga bostäder. Bostadsutbudet är en viktig utvecklingsfaktor för Skåne. Ett av målen i det regionala utvecklingsprogrammet för Skåne är att bostadsproduktionen ska öka, minst 5000 lägenheter per år i Skåne, med en allsidig sammansättning gällande hustyper och upplåtelseform. Region Skåne menar att det är viktigt att utbyggnad sker i goda kollektivtrafiklägen då det värnar hållbara fysiska strukturer. Region Skåne tycker att det är bra att kommunen har med det ökade behovet av bostäder, som väntas uppstå i samband med etableringen av ESS-anläggningen i Lund, i planeringen. Planen föreslår en förtätning av orterna Flyinge, Gårdstånga och Getinge. Att arbeta med förtätning istället för ianspråktagande av ny mark vid nybyggnation är frågor som Region Skåne anser är viktiga eftersom det motverkar utglesning samtidigt som det värnar om det öppna landskapet. I det regionala utvecklingsprogrammet for Skåne är ett av målen att en väsentlig del av tillkommande bebyggelse for bostäder, arbetsplatser och service sker i goda kollektivtrafiklägen. 14

15 Region Skåne instämmer i intentionerna avseende tillgång till rekreation och friluftsliv och tycker att det är positivt att kommunen har för avsikt att utveckla Kävlingeåns dalgång. Region Skåne ser fram emot en fortsatt dialog med kommunen i frågor av regional betydelse. 18B1.6 Försvarsmakten Försvarsmakten har inget att erinra mot planförslaget. 19B1.7 Lantmäterimyndigheten Lantmäteriet har inga synpunkter i detta skede. 6B2. POLITISKA SAMMANSLUTNINGAR T20B2.1 Socialdemokraterna i Eslöv Flyinge och Gårdstånga/Getinge tillhör de byar som kommer att ligga närmst ESSanläggningen vilket ger extra tillväxtpotential, men även närheten till Lund ger gynnsamma förhållande. Redan idag har Flyinge med omnejd många arbetspendlare från både Lund och Malmö. Man väljer byarna för småskaligheten, dess naturvärde och dess närhet. För hästsporten i Sverige är Flyinge ett viktigt namn som man också ska utnyttja och ta tillvara. För ett sammanhållet Flyinge ska man göra det rundare och ta tillvara de utbyggnadsmöjligheter som finns norröver kring det som benämns Slåttervägen i idéskissen. För att stärka den sammanhållna bykänslan bör man också planera för en tydligare centrumbildning med möjlighet till en torgliknande plats och i detaljplan ge förutsättningar för etablering av lokal handel och service. Fotbollsplanerna kan med fördel också flyttas till den norra delen av orten i ett läge närmare skolan. Samtidigt bör man se över och utveckla idrottsområdet i Gårdstånga. Vikten av att bevara naturvärdena kring Kävlingeån, och framför allt vid Flyinge Ängar måste betonas. Om man fortsätter utvecklingen av Getinge längst med Sandbyvägen kan det vara av vikt att binda samman Getinge och Gårdstånga med ytterligare en gångbro. Då skapas också ett naturligare rörelsemönster för rekreation i området och mellan byarna. Scenariot att bygga samman Flyinge med Gårdstånga kan möjligen vara intressant på lång sikt, men främst ska man utveckla orterna varför sig och ta tillvara på de utbyggnadsområden som ger sammanhållna byar. Utökad kollektivtrafik och bra möjligheter att ta sig både till Lund och Eslöv är av största vikt för tillväxten. Det är viktigt för att såväl de yngre som de äldre ska kunna ges möjlighet att ta tillvara de handels-, sport- och nöjesmöjligheter och det serviceutbud som finns i Lund och Eslöv. Arbetspendling med kollektivtrafik är också en viktig förutsättning för att kunna leva och bo miljöklokt på landet. Att på längre sikt planera för någon form av rälsgående 15

16 kollektivtrafik mellan Eslöv-Flyinge-Lund är inte orimligt. Men planeringen får inte vara en belastning för att snarast bygga ut busstrafiken. För fortsatta utbyggnadsmöjligheter måste kommunen vara fortsatt aktiv köpare av mark på de platser där utbyggnad görs möjlig för att kunna driva en snabb utveckling. Vatten och Avlopp har tidigare aviserats som en knäckfråga och begränsande faktor för att snabbt börja bygga i området. Här är det viktigt att kommunen med kraft engagerar sig för en hållbar lösning. Samrådsförslaget utgår från scenario A, där nybyggnationen sker genom förtätning och i nära anslutning till existerande bebyggelse. Ytterligare bebyggelse föreslås norr om Slåttervägen. Flyttning av idrottsområdet i Flyinge föreslås. Planen ger stöd för en utökad kollektivtrafik genom utökat resandeunderlag. Frågan om förbindelse mot Lunds föreslagna spårnät bör belysas i det kommande planarbetet. Vatten- och avloppsfrågan belyses genom mindre kompletteringar i förhållande till planprogrammet. 7B3. GRANNKOMMUNER 21B3.1 Svalövs kommun Svalövs kommun ser det som mycket positivt att Eslövs kommun engagerar sig starkt i utvecklingen på landsbygden. Programmet redovisar stora ambitioner för tillkommande bostäder. Det är ett viktigt initiativ som detta program innebär, att betrakta landsbygden och de små samhällena i ett utvecklingssammanhang. Landsbygdens förutsättningar till andra värden än den urbana miljöns är emellertid inte alltid självklara. Idén att ha en utgångspunkt i hästintresset är därför en viktig och bärande strategi. Samtidigt är skalfaktorn väsentlig. När ett samhälle blir större följer också förväntningarna på service och ett vidare utbud än bara boendet. Programmet berör dessa frågor men den framtida planen skulle vinna väsentligt på att dessa frågor behandlas mera genomgående. Naturmiljön är en väsentlig attraktionsfaktor i ett landsbygdsperspektiv. Kävlingeåns dalgång är ett starkt inslag i det aktuella området. Programmet är emellertid aningen passivt i sin karaktär och bortser från möjligheterna att utveckla natur- och rekreationsmark för att ytterligare stärka attraktionen och tillföra nya kvalitéer i planområdet. I samrådshandlingen beskrivs natur- och rekreationsmöjligheterna längs ådalen ytterligare. 2B3.2 Lunds kommun Lunds kommun ställer sig positiv till en utbyggnad och förtätning av orterna Flyinge och Gårdstånga, vilket kan ge ett bra underlag för kollektivtrafik och service. Det är positivt att det skapas plats för verksamheter utmed väg E22 men att etablera externhandel i området är dock inte lämpligt menar Lunds kommun eftersom. Argument mot en sådan 16

17 8B etablering finns i Eslövs handelpolicy och översiktsplan. Etablering av externhandel kan bidra till en utträngningseffekt vilket tvingar människor att i större utsträckning använda bil eller buss för att handla dagligvaror. Genom att skapa centrumbildningar i byarna skapas bra platser för service och handel. Eslövs tätort samt stadsdelen Lund NE ligger dessutom så nära att handel och andra servicefunktioner fins inom ett godtagbart avstånd. Utbyggnaden inområdet måste ta hänsyn till de kulturmiljö- och naturvärden som finns i området. Vad gäller tillgängliggörandet av Kävlingeåns ådal för rekreativa värden är det något som Lunds kommun välkomnar. Skapandet av en sådan miljö leder inte bara till att boendemiljöerna upplevs som mer attraktiva utan skapar även en möjlig rekreationsmiljö norr om Lund NE. Det är glädjande att satsning på hästnäring ses som en mellankommunal fråga då den är vikigt för bygden på båda sidor kommungränsen. Planens intention är inte att etablera externhandel längs väg E22. Eslövs kommun välkomnar mellankommunalt samarbete kring tillgängliggörandet av Kävlingeåns ådals rekreativa värden och hästnäring. 23B3.3 Sjöbo kommun Som den hästtätaste kommunen i sydöstra Skåne ser Sjöbo kommun i grunden positivt på initiativet att etablera hästrelaterade verksamheter inom planområdet, till exempel en företagsby för hästnära tjänster kopplat till boende". Eftersom det är tänkbart att en specialiserad anläggning av det slaget kan ha betydelse för hur hästnäringen påverkas i Sjöbo kommun framöver, ser kommunen samtidigt ett behov av att idén belyses som en mellankommunal fråga i det fortsatta planläggningsarbetet. Sjöbo kommun har i övrigt inget att erinra mot förslaget till fördjupad översiktsplan. Exemplet en företagsby för hästnära tjänster utgår i planförslaget. I övrigt välkomnar Eslövs kommun ett samarbete i frågor om hästnäringen. 24B3.4 Hörby kommun Hörby kommun har inget att erinra mot planförslaget. 25B3.5 Klippans kommun Klippans kommun avstår från att avge yttrande över fördjupad översiktsplan för Flyinge och Gårdstånga. 26B3.6 Höörs kommun Höörs kommun har inte något att erinra mot förslaget. 17

18 4. KOMMUNALA ORGAN 27B4.1 Kommunledningskontoret (KLK) Kommunledningskontoret har vid sin granskning funnit att planprogrammet väl täcker befintliga förutsättningar och framtida frågeställningar. KLK anser att det är viktigt att ta hänsyn till de planerade anläggningarna Max-lab IV och ESS i norra Lund trots osäkerheten kring den framtida utvecklingen och dess konsekvenser. KLK anser att det är viktigt att den fördjupade översiktsplanen tar upp och bedömer konsekvenserna av olika genomförandescenarier och möjligheter till etapputbyggnad. Detta för att få fungerande, attraktiva och hållbara samhällen under hela genomförandetiden. ESS har belysts mer ingående i samrådsförslaget. Etapputbyggnad redovisas i plankartorna under respektive ort. 28B4.2 Miljöavdelningen Miljöavdelningen anser att upplägget är oklart eftersom det inte är en tydlig uppdelning mellan bakgrund och förslag. Scenarierna som benämns i texten framgår inte av idéskisserna vilket gör dem svårtolkade. Miljöavdelningen anser att bebyggelsen borde koncentreras mer, särskilt vid Getinge och Gårdstånga där de nya bebyggelseytorna på flera ställen uppdelas av mindre åkrar. Miljöavdelningen föreslår mer bebyggelse i Getingebacken som en möjlig lösning och undrar om inte mark för mindre verksamheter borde finnas i Gårdstånga och Getinge. Miljöavdelningen ifrågasätter planering av bostäder vid tungt trafikerade vägar. Bebyggelse på norra sidan av väg 104 vid Gårdstånga delar upp samhället i två delar. Bättre och säkrare miljö skulle kunna uppnås med all bebyggelse på en sida. Annars bör man ge förslag på hur väg 104 kan dras om. Miljöavdelningen anser att man bör planera in översvämningsområden och att dagvattenhanteringen bör planeras så att minsta möjliga påverkan på Kävlingeån sker. Kävlingeån är klassat som regionalt särskilt värdefullt och den ekologiska statusen i ån är otillfredsställande vilket medför att åtgärder måste göras för att förbättra tillståndet i ån. Miljöavdelningen anser att kommunens naturvårdsprogram bör vara en rubrik där bland annat planerna på reservat i Flyinge ingår. Även friluftsliv bör ha egen rubrik och beskriva befintliga gångstråk och ridvägar. Vilka områden som berörs av strandskydd bör framgå liksom vad vattenskyddsområdet innebär. Miljöavdelningen anser att hållbart stadsbyggande borde diskuteras mer. Miljöklassning av byggnader och möjlighet för lokal produktion av värme skulle kunna ingå. 18

19 Planförslaget utgår från scenario A som i första hand innebär förtätning. Bebyggelsen i samrådsförslaget är mer sammanhängande än i planprogrammet och bebyggelse på Getingebacken har tillkommit. Mark för verksamheter ingår i Groplats Eslöv, men även centrumbildningen i Getinge kan innehålla mindre verksamheter. Bulleråtgärder krävs för tillkommande bebyggelse i bullerutsatta områden. Samrådshandlingen har kompletterats med avsnitt om översvämningar, naturvårdsprogram, friluftsliv, strandskydd och vattenskyddsområde. 29B4.3 Avdelningen Gata, trafik o park (GToP) 83BGToP anser att det är viktigare att satsa på att skapa en samlad by i stället för att splittra satsningen på flera närliggande områden. En samlad ort skapar bättre underlag för bättre kollektivtrafik än en utsträckt bebyggelse med stopp vid flera hållplatser. GToP är tveksamma till ortscentrum i Gårdstånga/Getinge och verksamhetsetableringar i Groplats Eslöv. I yttrandet uppmärksammar GToP även trafikkonsekvenser samt frågor som de anser inte är lösta. 84B 85BYtterligare samråd och diskussioner har förts med GToP och redaktionella ändringar har gjorts utifrån avdelningens yttrande. 30B4.4 VA-avdelningen VA-avdelningen påtalar i sitt yttrande att dagvattenfrågan borde tas upp och utredas. En del av avloppsreningsverket kommer eventuellt att finnas kvar vilket betyder att skyddsavstånd kommer troligtvis även att behövas i framtiden. Vattentäkten kan behöva användas som reservvattentäkt. Utöver detta tillägg påtalas redaktionella ändringar som bör göras i planhandlingarna. Ytterligare samråd och diskussioner har förts med VA-avdelningen och redaktionella ändringar har gjorts utifrån avdelningens yttrande. 4.5 Barn och Familj Barn och Familj anser att nuvarande dimensionering för grundskola och förskola svarar mot dagens behov, men kan inte möta någon betydande nybyggnad av bostäder. En utbyggnad som medför en fördubblad storlek av Flyinge och en tredubblad storlek av Gårdstånga-Getinge innebär att en stor kapacitetsökning behövs. Det är möjligt och lämpligt att öppna en skola i Gårdstånga-Getinge för åldrarna upp till 12 år. Flyingeskolan behöver också byggas ut för dessa åldrar och en högstadiedel bör anläggas i anslutning till befintlig skola. I annat fall behöver högstadiet på Ölyckeskolan i 19

20 Löberöd byggas ut för att klara av det ökade elevtalet. Mark för skolorna behöver reserveras i planarbetet. Förskolekapaciteten behöver förmodligen ligga runt 300 platser efter full utbyggnad, vilket innebär en tredubbling. Mark behöver reserveras både i Flyinge och i Gårdstånga- Getinge. Trafikfrågorna är centrala. Väg 104 betraktas som farlig väg i skolskjutshänseende och en utbyggnad mellan byarna längs vägen kräver bra trafiklösningar för att möjliggöra rimlig rörelsefrihet för barn och ungdom på ett tillräckligt säkert sätt. Säkra skolvägar är en del i detta. Av samma skäl är det viktigt med ett välutbyggt GC-nät inom orterna. Tillgängligheten för Kävlingeåns dalgång för rekreation är viktig med tanke på bristen på allemansrättslig mark i övrigt. Det har också en stor betydelse för områdets attraktivitet som boendeort och som utflyktsmål. Det är även en tillgång för skolans och förskolans verksamhet. Gångbroar över ån är speciellt värdefulla i rekreationshänseende, men också för att binda ihop de olika delarna av bebyggelsen. Delar av det obebyggda området mellan Slåttervägen och Tulpanvägen kan med fördel utvecklas till ett grönt hjärta för rekreation och aktiviteter i Flyinge. Det utgör då även en resurs för (den utbyggda) skolan och förskolan intill. Mark för förskola och grundskola har reserverats i Flyinge och Gårdstånga. Förslag till broförbindelser redovisas för respektive ort. Ett grönt hjärta reserveras längs Promenaden mellan Slåttervägen och Tulpanvägen. 31B4.6 Servicenämnden Servicenämnden påpekar att kommunen i det kommande planeringsarbetet måste ta hänsyn till utökning av såväl förskola samt låg- och mellanstadieskola. I samrådsförslaget reserveras mark för utbyggnad av förskola och grundskola. 20