PLAN- PROGRAM FÖR MÖLLE

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PLAN- PROGRAM FÖR MÖLLE"

Transkript

1 PLAN- PROGRAM FÖR MÖLLE Upprättat den 4 september 2012 Godkänt i kommunstyrelsen den 2 oktober 2012 Reviderat inför andra upplagan den 14 augusti 2014 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN

2 INNEHÅLL SYFTE...3 GEOGRAFI...4 HISTORIA OCH BEBYGGELSE...6 LANDSKAP OCH GRÖNSTRUKTUR TRAFIK OCH HUVUDSTRUKTURER GÄLLANDE DETALJPLANER...22 NÄRINGSLIV OCH TURISM...24 VATTEN...28 RIKSINTRESSEN...30 ÖVERSIKTPLAN INFÖR FORTSATT PLANERING...40 ANGÅENDE RIKSINTRESSEN...40 ANGÅENDE KULTURMILJÖN...42 ANGÅENDE DETALJPLANERING...44 FÖRSLAGSDELEN HAMNEN...46 FÖRSLAGSDELEN STATIONSOMRÅDET FÖRSLAGSDELEN SCA:S STUGBY...50 BILAGA MED PROTOKOLL...52 NYTRYCK 2014 Upplagan av planprogram för Mölle som trycktes efter godkännandet i oktober 2012 är slut. Inför den andra upplagan under hösten 2014 har mindre språkliga redigeringar gjorts i planprogrammet.

3 SYFTE BAKGRUND Länsstyrelsen beslutade 2009 att ålägga kommunen att ta fram nya detaljplaner för Mölle och hotade med föreläggande enligt 12 kap PBL om inte kommunen påbörjat arbetet inom något år. UPPDRAGET Under ledning av planchef Mila Sladic, som ansvarar för planavdelningen, upprättades den 8 september 2009 ett plandirektiv som redovisar Höganäs kommuns ställningstagande för kommande detaljplanering i Mölle. Kommunsstyrelsen beslutade att anta plandirektivet för Mölle by den 13 oktober I plandirektivet står också att planavdelningen inledningsvis ska ta fram ett program för hela Mölle by som ska vara utgångspunkt och underlag för kommande detaljplaner. Aktuella planeringsförutsättningar redivisas i detta dokument. Det betonas att kommande detaljplaner ska säkerställa de riksintressanta natur- och kulturmiljövärden som finns och ge riktlinjer för tillkommande bebyggelse. PROGRAMMET För att kunna ta fram ett program för Mölle by har det skapats en arbetsgrupp den 22 september 2010 bestående av 6 tjänstemän inom kommunen. Arbetsgruppen består av Daniel Axelsson - handläggare, Henrik Ranby - stadsantikvarie, Joachim Runesson - vatten och avlopp, Rikard Åkesson - kommunekolog, Peter Nyström - näringsliv och turism och Christer Thorstensson - bygglov. I juli 2012 tog Gustav Johnsson över som handläggare för Daniel Axelsson. Programprocessen är ett tidsmässigt förlängt program med fokusering på dialog och bred förankring inom kommunen och med boende i Mölle. METOD Det har gjorts närmare ett tjugotal inventeringar i Mölle för att få in känslan av Mölle på plats. Inventeringarna har utförts vid olika årstider och i bildmaterialet finns alla årstider representerade. Det gjordes även en särskild inventering och utredning av parkeringssituationen i Mölle under sommaren Det har förts en dialog med Mölle byförening som anordnat diskussionsgrupper för olika frågeställningar och det skrivna resultatet från dessa möten har uppmärksammats i framtagandet av planprogrammet. LÄSHÄNVISNING De flesta kapitel avslutas med en sammanfattning av kommunens ställningstaganden inför fortsatt planering och exploatering. Dessa ställningstaganden utgör tillsammans riktlinjer och grund för fortsatt utveckling i Mölle. UNDERLAG Som underlag för programmet har följande skrifter använts: - Översiktplan 2002, aktualiserad 2005 och Bebyggelse och miljö i Mölle, en kulturhistorisk byggnadsinventering från 1999 och beslutad av kommunstyrelsen Ang: Visioner i Mölle, en sammanställning av de diskussioner som förts av olika arbetsgrupper i Mölle från Värdefull natur i Höganäs kommun, Naturvårdsplan för Höganäs kommun BESLUT Planprogrammet godkändes av kommunstyrelsen den 2 oktober Beslutet i sin helhet finns som bilaga i slutet av detta dokument. 3

4 GEOGRAFI MÖLLE Mölle är ett fiskeläge och hamnen ligger där sandkust möter klippkust, vid foten av Kullaberg där landsväg 111 har sitt slut. Samhället vätter åt sydväst och klättrar upp för berget, i lä från nordanvinden. Det är ett spännande, kuperat, vackert och dramatiskt landskap. Människor har bott i området sedan stenåldern och ortsnamnet Mölle har kunnat dokumenteras från Under senare delen av 1800-talet utvecklades Mölle till en badort med det uppseendeväckande och syndiga gemensamma badandet av män och kvinnor. För Mölle blev detta ett uppsving med etablering av hotellanläggningar och serveringar. Mölles läge i Höganäs kommun. MÖLLE Ängelholm Helsingborg I Mölle bor det idag ungefär 675 invånare (enligt SCB 1 januari 2014), invånarantalet har varit i det närmaste konstant sedan 1970-talet då Gylleröd byggdes. Det vackra läget och unika boendet gör Mölle attraktivt och priserna för en bostad är höga. Många av husen fungerar som sommarboenden och Mölle är att betrakta som en sommarort. Från Mölle till Höganäs är det lite drygt en mil, till Helsingborg 3,5 mil och till Ängelholm ungefär 3 mil. Mölles läge i Skåne län. 4

5 Barakullen Solviken Badplats Mölle mosse Karl XII:s skansar MÖLLE Småbåtshamn Badplats Fågelviken Fäladen Mölle by. 5

6 HISTORIA OCH BEBYGGELSE MÖLLES BEBYGGELSE OCH KULTURMILJÖKARAKTÄR Kulturmiljö är både form, innehåll och upplevelse. I Mölle är samspelet mellan dramatisk topografi och varierad bebyggelse från sekelskiftet 1900 en dominerande aspekt. Kulturmiljön innehåller visserligen äldre delar som fiskarlängor från1800-talet och en 1700-talspir, men det är kaptenshus, hotell och pensionat med frontespiser och glasverandor som dominerar. Det finns många vitputsade hus i Mölle men även gammal panelarkitektur i pärlgrått, grönt och ockrafärger och villor i tegel och tjärad träpanel. Mölles domineras av en arkitektur präglad av sommarnöje, lätthet, romantik och sekelskifte Det är denna karaktär, fäst på hovfotograf Peter P. Lundh hundraåriga glasplåtar, som utgör det starka turistvarumärket Mölle. ATT NÄRMA SIG MÖLLE Landvägen nås Mölle från söder. Den gamla vägen leder ner från Möllehässlebacken och ut i en vindpinad allé i ett öppet jordbrukslandskap med Kullaberg till höger och havet till vänster. Efter att ha rundat Ryhuset passeras Gylleröd. Mölle kapells vita fasader avtecknar sig mot bergets skogklädda sluttning. Här kan man välja riktning, antingen mot Mölle hamnallé och vidare mot hamnen eller följa Kullabergsvägen upp mot naturreservatet. Två andra sätt att närma sig Mölle är med båt från havet, vilket ger vyn av hur samhället klättar upp på bergsluttningen eller att återvända från Kullens fyr och från Italienska vägen se ut över Mölles taklandskap och en stor del av Kullabygden. Liknande vyer över Mölle bjuder stigen från Ransvik eller utsiktspunken på Barakullen. HISTORIA Med rötterna i 1400-talet var Mölleläge en gång ett renodlat fiskeläge vid Kullabergs fot. I närheten låg tre mindre byar: Mölle by, Gylleröd och uppe på bergssluttningen Bökebolet. Det är fiskeläget och dessa tre byar som är dagens Mölle. Fram till Mölle års stora brand dominerade den skånsk by- och fiskelägeskaraktären med halmtak och korsvirkeshus. Med branden och det sena 1800-talets turistinvasion lades grunden till den Mölle-karaktär vi känner idag. Återuppbyggnaden skedde med brandsäkerheten som ledstjärna och tegel från Höganäs. Avstånden mellan husen ökades och korsvirke ersattes med putsade tegelhus. Typiskt blev nya kaptenshusen med sockelvåning, frontespis och glasveranda, ofta med papp- eller eternittak. Med 1800-talets ökande sjöfart öppnades nya kulturella kontaktytor och samhället blev kosmopolitiskt med arkitekturinfluenser från Frankrike (Hotell Kullaberg), Nordamerika (Isaac Svens lanthandel) och Sydafrika (Villa Africa). Även europeisk jugend och alpina influenser kan iakttas 6

7 Mölle Mölle bland bebyggelsen. DE EXPANSIVA ÅREN Mölles storhetstid som badort satte sina tydliga spår i bebyggelseutvecklingen. På några få år byggdes flera stora etablissemang så som Hotell Kullaberg (1890), pensionat Mölle/turisthotellet (1903), Grand Hotell Ahlbäck (1909) m. fl. Tillsammans med gamla Hotell Mölleberg och Elversson sätter dessa mäktiga hotellbyggnader med sina stora glasverandor mot havet fortfarande sin prägel på Mölle. Deras stora byggnadsvolymer bryter mot villabebyggelsens mindre skala. Harastolens stenbrott skapade omkring år 1900 ett trappstegs-landskap med några tydliga hyllor, som för hundra år sedan fylldes med villor. Under 1900-talet lades ytterligare årsringar till, tidiga 1900-talsvillor, efterkrigstidsbebyggelse, 1970-talsområdet Gylleröd och slutligen Vita byn. Under en stor del av 1900-talet moderniserades många hus med mexisten och eternit, sällan med lyckat resultat. Många äldre byggnader, som Hotell Kullaberg, har sedan ett 15-tal år tillbaka återställts. Någon expansion lik den kring början av 1900-talet har aldrig återupprepats. Därför är det fortfarande den tidens Mölle som utgör samhällets dominerande grundton, eller om man så vill utgör myten om Mölle med tyska badgäster, randiga baddräkter och ett syndens näste där män och kvinnor badade ihop. 7

8 HISTORIA OCH BEBYGGELSE Mölle Mölle KARAKTÄR, ÅRSRINGAR OCH VÄRDESKAPANDE DELAR Mölles bebyggelse kan anses vara varierad, ibland på gränsen till kaotisk. Det finns emellertid en historisk logik i bebyggelsen med mycket tydliga årsringar: längorna i den gamla bykärnan, sekelskiftesbebyggelsen och hotellen på sluttningen och de stora villorna från sekelskiftet 1900 och det tidiga 1900-talet från Villa Italienborg upp mot Ransviksvägen. I bebyggelsen finns några tydliga kulturhistoriska pärlor som är väl värda att nämna. Stationshuset, missionshuset, Villa Italienborg, Villa Africa, Villa Marga, Isac Svens lanthandel och ruffen är några av dessa, liksom Hotell Kullaberg, Turisthotellet och Hotell Kullaberg. Det finns många fler pärlor som tillsammans skapar en varierad helhet. Typisk för Mölle är de låga murarna i lokal rödgrå sprängsten och att många villor är byggda på höga socklar för att kompensera sluttningarna. Typiskt är också att hus med volymuppdelning med frontespiser, avtrappningar genom verandor och sockelvåningar. Synliga sadeltak, täckta med rött tegel, svart papp och möllegrön plåt dominerar. Till Mölle hör också försvarshistoriska anläggningar som Karl XII:s skansar från tidigt 1700-tal och ett fort från 1940-talet ur Skånelinjen vid hamnen. Ovanför Karl XII:s skansar finns en årsring villor från tidigt 1900-tal. Här, liksom uppe på Bökebolet, ligger påkostade villor med drag av jugend, nationalromantik och 1920-talsklassicism. Det rör sig om arkitektoniskt 8

9 Foto från sekelskiftet. Foto från genomtänkta byggnader på stora tomter, vissa i puts, andra i brunt eller tjärat trä. På många tomter står stora träd och bidrar till en harmonisk övergång till Kullabergs naturreservat. Till detta bidrar också vissa byggnader med alp-karaktär, exempelvis Villa Marga. Mölle har ytterligare några yttre årsringar. Uppe i bergsluttningen, i anslutning till före detta Hotell Elversson, numera Bellavista, ligger villabebyggelse från 1950-talet och framåt samt Svenska cellulosa aktiebolagets semesteranläggning tals hus ligger också i anslutning till Västra bangatan. En annnan årsring utgör Gylleröds 1970-talsområde, byggt enligt SCAFT-konceptets planering (stadsbyggnad, Chalmers, arbetsgruppen för trafiksäkerhet) och en välfunnen kombination av modernistisk stadsplanering med säckgator och traditionsanknuten villaarkitektur i form av lätt varierade typhus i form av skånelängor. Gylleröd uppmärksammades i sin samtid och illustrerade uppslagsordet arkitektur i Bra Böckers lexikon. 9

10 HISTORIA OCH BEBYGGELSE INFÖR FORTSATT PLANERING: Till kulturmiljövärdena hör några av Kullabygdens starkaste visuella ikoner, vyer som turister och besökare sett på bild och förväntar sig att se vid ett besök och som bör bevaras. Till de allra viktigaste hör: 1) Utblicken från hamnplan mot Kullabergs rundade silhuett. 2) Utblickarna från piren upp mot Mölles bebyggelse som klättrar upp på klippsluttningen och Harastolen som kröns av Grand Hotells glasverandor och torn. Grand Hotell och Möllegården skapar en tydlig profil. 3) Utblicken från Italienska vägens sväng ut över Mölle och Kullabygden. 4) Vyn mot den vita Mölle kapell som avtecknar sig mot Kullabergs trädbeklädda sluttning. Nyckeln till att tillvarata riksintresset är att utveckla Mölles anrika turistvarumärke, att bygga vidare på den befintliga karaktären och vårda det man har. Detta kan skapa nya arbetstillfällen inom besöks- och turistverksamheten. Nyckelordet bör vara kvalitetsturism, präglad av starka och positiva naturoch kulturupplevelser, av hav, bad, båtar, mat och rekreation. En viktig del av utvecklingen är att skapa nya detaljplaner som reglerar byggrätterna och ger tydliga juridiska spelregler om vad som går att göra i Mölle och inte och skapar rättssäkerhet för samhällets fastighetsägare. Nya byggnaders anpassning till den befintliga kulturmiljön är ett krav inom riksintressen. Exakt hur denna anpassning skall ske är avhängig vilken årsring av Mölle man befinner sig i. I den äldre bykärnan är exempelvis rektangulära hus med sadeltak lämpliga. Där så är lämpligt kan avstyckningar och nybyggen släppas fram förutsatt att detta inte står i konflikt med de kulturhistoriska värdena. Kulturskydden av enskilda byggnader skall utformas så att byggnaderna både behåller sin karaktär och kan användas på lämpligt sätt. Kulturskydden bör främst värna om framsidor och utseenden mot gatan men funktionellt motiverade förändringar mot baksidan skall kunna genomföras som en del av bebyggelseutvecklingen. Anpassning kan ligga i att ta upp volym-, färgoch materialkaraktär i den äldre bebyggelsen eller dess finlemmade, romantiska hållning. Nya byggnader skall vara positiva tillskott i helhetsmiljön men inte så dominanta att de bryter den befintliga helheten. Enklare hus kan lämpligen utföras med traditionen som förebild medan direkt pastischarkitektur (alltså nya hus som halvhjärtat härmar gamla byggnadsstilar) bör undvikas. Pastischer bör inte förväxlas med seriösa kopior eller rekonstruktioner av hus som gått förlorade, något som ibland kan vara motiverat. En viktig byggnadsaspekt är att hantera trafik och bilbestånd. Kravet på att biluppställning där det går skall ordnas på respektive tomt måste hävdas och ombyggnader av garage till gästhus minskas. Utvecklad kollektivtrafik till Kullens fyr och en diskret placerad infartsparkering kan gynna även kulturmiljöaspekten. 10

11 Häradsekonomisk karta Ett stängt Mölle utan hotell och kommersiellt liv vid hamnen kan i sig vara ett hot mot kulturmiljön. Av detta följer att Mölle måste planeras för entreprenörer och att kunna locka nya invånare i livets etableringasfas, exempelvis med service. Hamnområdet bör kunna utvecklas med att planlägga området för kommersiellt liv. Turist- och marint anknutna aktiviteter bör prioriteras, exempelvis badhus, fiskrestauranger med mera. 11

12 LANDSKAP OCH GRÖNSTRUKTUR MÖLLES LANDSKAPSBILD Mölle har en unik landskapsbild och likväl som man har många vackra vyer från Mölle mot hav och Kullaberg så är också Mölle vackert att skåda från havet med Kullaberg som fond. Från väg 111 möts man av Mölle fälad som en vacker vy mot Öresund och Mölle kapell som lyser vit mot Kullabergs mörka och mäktiga trädbeklädda sluttning strax bakom. Vyerna och landskapet besitter stora allmänna värden och är riksintressanta. Varje förändring i Mölle måste ta hänsyn till dessa värden. MÖLLES LÄGE Den rika naturen i Mölle med omgivning beror på mångfalden av naturtyper, se bilder på detta uppslag. Här finns berget som bland annat är sydexponerat med gnejs och grönsten, skog i varierande ålder och struktur samt det gamla fiskeläget med bakgrund i medeltiden. I den nyare delen av byn ligger stationshuset och mindre ytor ruderatmark efter banvallen. Tillsammans med bergets sydläge ger det omgivande havet ett varmt lokalklimat som gynnar sydliga arter. Till alla dessa förutsättningar kan även räknas byns läge vid Mölle betesfälad med anor från bronsåldern. Själva byn är starkt kulturbetingad och genom kombinationen av trädgårdar med berg- och skogsvegetation, närheten till Kullaberg, fälad i syd, åldern och havsläget, är byn unik som samhälle i västra Skåne. Allt detta märks bland växtarterna men även bland smådjuren (insekterna). Ett flertal rödlistade arter (arter som är klassificerade i en nationell lista och som kräver särskild hänsyn) finns i dessa gränsland mellan natur och kultur. 12

13 Redigerat foto från Vy från väg 111 mot Mölle kapell, som invigdes Foto från

14 LANDSKAP OCH GRÖNSTRUKTUR Karta från Länsstyrelsen i Skåne över Natura 2000 området närmast Mölle. OMGIVANDE LANDSKAP Mölle är omgärdat av vackert landskap som är skyddat och klassat som riksintresse. Ovanstående bild är hämtad från Länsstyrelsen i Skåne och beskriver naturvärdena på Kullaberg närmast Mölle. I en fortsättning av kartan beskrivs Kullaberg i sin helhet. Kullaberg är uppdelat i två naturreservat, Östra Kullaberg och Västra Kullaberg (som delvis syns på bilden ovan). Även söder om Mölle finns riksintresse för naturvård för Mölle fälad. Fäladen är en spillra av den forna Kulla fälad, det vill säga den gemensamma utmarken för alla byar som sträckte sig från Kullaberg ända in i Helsingborgs kommun. Betestraditionen och att gräsmarken inte utsatts för konstgödning har tillsammans med ovan nämnda skapat en artrik flora och då även ett rikt fågelliv. 14

15 Orthofoto från Markerade områden behandlas på nästa sida. 15

16 LANDSKAP OCH GRÖNSTRUKTUR OMRÅDEN UTANFÖR TOMTMARK Reservaten Västra och Östra Kullaberg samt Mölle fälad behandlas inte här då de inte berörs av planarbetet. 1. Kusten från Solvik till hamnen utmed Norra Strandvägen Omfattas av strandskydd utom Tångviken norr om hamnen. Utgör en fortsättning av Kullaberg klippkust. Stort inslag av grönsten, en svart basisk bergart, har gett området namnet Svarta hallar. Grönsten är generellt positivt för floran och gynnar förekomsten av ovanligare arter. Här finns ex. flockarun, strandkalkmossa, broddnäbbmossa, glansbräken, skånskt oxbär (största förekomsten i Kullabygden, endem vilket innebär att den enbart finns här och på Bjärehalvön), brudbröd, ängshavre och hartmanstarr. Under 2010 har det första fyndet i Sverige gjorts här av dansk stensöta. I brynen mot Strandvägen finns även bland annat stenfrö och flikros. Tångviken, stranden närmast hamnen, är en klassisk och rik lokal för strandbeta där den är känd sedan Rikligt med tång gynnar arten. 2. Karl XII:s skansar Ett kulturskyddat försvarsverk byggt på talets början och tjänar idag ett bättre syfte än så. Skansarna, som hävdas med slåtter, domineras av en örtrik torräng med arter som ex. ekorrsvingel, blodnäva, vittåtel, sandlök, vårtåtel, vårbrodd, väddklint, rödklint, brudbröd, backvial, käringtand, tjärblomster, blåmunkar, mandelblomma, backtimjan, rotfibbla, sommarvicker, backglim med flera. 3. Ras- och skogsmark mellan reservatet och Solviksvägen Omfattar fastigheterna Mölle 12:2, 12:11 och 12:17. Denna del omfattas inte av naturreservat men är ändå en naturlig del av det där skogsmarken, mestadels ek, fortsätter ned mot bebyggelsen och omfattas även rasoch klippmark. Ekskog på sydberg gynnar särskilt förekomsten av insekter, ett flertal rödlistade. 4. Kusten från hamnen österut utmed Södra Strandvägen (inklusive Fågelviken) Till större delen strandskyddad. Ohävdad strandäng med rik förekomst av strandkål i strandbrinken. Mot hamnen finns Kullabygdens enda förekomst av strandmalört. 5. Mölle station med spårområde Ett större sammanhängande grusområde med svag gräsmark. Omgiven av träd- och buskmark, en grön korridor med bland annat oxelplanteringar som fortsätter söderut utmed GC-vägen där denna ansluter till Mölle fälad. Utmed banvallen återfinns rödlistat lindbjörnbär (akut hotad) som har få förekomster i landet. Spårområdet har även ett kulturhistoriskt värde. Vid boulebanan och grusmarken finns rödlistad murlansmossa. Artkännedomen är annars begränsad. Denna typ av grusmark, om den störs måttligt, hyser annars oftast små, annuella växtarter och insekter som missgynnas generellt av igenväxning, sten- och asfaltsbeläggning med mera. 6. Området vid Mölle kapell, SCA-stugorna Innefattar allé med hästkastanj. Området norr om Mölle kapell mellan SCA s stugbyområde och fram till den gamla municipalgränsen för Mölle, innehåller bok och ek samt den rödlistade blomsterbjörnbär. Även om området inte är Natura 2000, eller naturreservat så är området att betrakta som en del av detta sammanhängande intresse. Nordöstra hörnan av fastigheten för SCA-stugor är skogsklädd med bok och upplevs som en del av naturreservatet Östra Kullaberg. En mängd mindre stigar korsar området. 7. Skog och buskmark vid sydöstra Gylleröd Fuktigare blandlövskog med tät undervegetation av björnbär. Mot banvallen dominerar buskmark med igenväxande beteshage. Hög grundvattennivå. 16

17 OMRÅDEN PÅ TOMTMARK 8. Sammanhängande berg bland bebyggelse Berg i gnejs, sydexponerad, med krattskog och buskage som löper genom bebyggelsen ger Mölle ett karaktärsdrag tillsammans med Grand Hotel. Inslaget av skog är större i dess östra del med större tomter. Artkunskapen om området är begränsad men samma arter kan förväntas som i omgivningarna. 9. Alkärr, nu reducerat genom bebyggelse, ligger mellan husen vid Högkulls- och Mossvägen Kraftigt sumpigt i dess centrala del. Tidigare mer öppet och nyttjat för rekreation. Två mindre bäckar rinner till kärret. 10. Tennisbanorna Större grönområde som är dåligt känt avseende naturvärden men som säkert också hyser intressanta arter vid närmare granskning. Grönområdet i sig är värdefullt att bevara som en grön allmän oas i Mölle. BLOMSTERBJÖRNBÄR Finns generellt på ett 30-tal olika platser inom byn, oftast i rest- och klippmark, i anslutning till enskild mark. Växten är rödlistad och bör uppmärksammas i samband med plan- och byggfrågor. Mölle är, med några undantag, den enda kända platsen för arten inom landet. Bild tagen från Karl XII:s skansar bort mot Fyren på Kullaberg. INFÖR FORTSATT PLANERING: Rubus polyanthemus eller Blomsterbjörnbär. Mölles landskapsbild med utblickar från Mölle och blickar mot Mölle är av riksintresse. Förändring som påverkar landskapsbilden måste noga avvägas mot detta intresse. De gröna ytor, gröna kilar och berg i dagen som finns i Mölle, ska så långt det är möjligt bevaras. Dessa utgör kopplingen mellan Mölle och naturreservatet och är viktiga i vyn från havet och är att betrakta som en del av kulturmiljön. I Mölle finns en unik fauna och ett flertal rödlistade arter. Hänsyn till dessa måste tas och hanteras vid fortsatt planering. Parkering på naturmark, framförallt mot havet längs Norra Strandvägen, behöver förhindras. Bättre är att naturligt förbinda hamnen med ett gångstråk utefter strandlinjen mot Solviken. 17

18 TRAFIK OCH HUVUDSTRUKTURER H Utblick Landmärke Knutpunkt H Stråk Hållplats Karta över huvudstrukturer och trafikmönster i Mölle. HUVUDDRAG Mölle binds samman genom ett relativt finmaskigt och oregelbundet nät av vägar, stigar och trappor med Kullabergsvägen som den sammanlänkande ryggraden. Vägarna i Mölle är smala och saknar trottoar, med något enstaka undantag. De äldsta husen ligger oftast med långsidan och entrén mot vägen och då vätter oftast andra långsidan mot Öresund. För hus som är byggda i mer modernare tid har det varit utsikten mot havet varit det som orienterat bebyggelsen. Själva gatunätet som består av smala vindlande gator är att betrakta som en del av kulturmiljön och är i sig bevarandevärd. 18

19 Kullabergsvägen är smal och saknar trottoar. I bakgrunden ser vi Grand Hotel, som är ett framträdande landmärke i Mölle. Några stigar har skyltats......andra är mer svårupptäckta. Mölle består av tre ursprungliga byar: Gylleröd, Mölle by (fiskeläget) och Bökebolet (en bit upp på berget). Det finns två knutpunkter i Mölle där den ena är stationshuset vid busshållsplatsen och det andra är hamnen. Hela Mölle är som ett enda stort landmärke och det är framförallt hotelbygganderna som sticker ut lite extra. Vyn från 111:an mot Mölle kapell, byggt 1935 med Kullabergs trädfasad i bakgrunden är en vacker vy och ett landmärke som utgör entrén till den samlade bebyggelsen. UTBLICKAR Utblickarna från byn är många och det finns ett flertal vackra vyer ut över havet och mot fyren på Kullaberg. 19

20 TRAFIK OCH HUVUDSTRUKTURER BUSS Slutstationen för bussen till Mölle är hållplatsen precis framför den gamla järnvägsstationen. För närvarande trafikeras sträckan mellan Mölle och Höganäs av linje 222 som avgår en gång i timmen med några fler avgångar på morgonen. Lördagar och söndagar går den varannan timme. För att ta sig vidare ut i naturreservatet måste man idag gå, cykla, köra bil eller rida. Det är idag inte möjligt att ta sig vidare med kollektivtrafik ut i naturreservatet. Det har diskuteras olika möjligheter för detta och en bussförbindelse ut till fyren och naturrummet på Kullaberg, från stationen i Mölle, är en möjlig lösning. GÅNG OCH CYKEL Cykling sker utmed vägarna och den gamla banvallen är idag cykelväg söderut mot Nyhamnsläge och vidare mot Höganäs. Promenader i Mölle sker utmed vägarna eller så kan man leta sig fram på någon av de många små gångar och stigar som går från havet, upp för berget, mellan husen och ut i Kullabergsnaturreservat. PARKERING Parkering i Mölle sker lite varstans: på naturmark, längs gatorna, inom den egna fastigheten och på anvisade platser. En tillfällig besökare till Mölle med bil parkerar helst i hamnen, eller i närheten av den och vidare längs Norra Strandvägen bort mot badet i Ransvik. Boende i Mölle parkerar inom den egna fastigheten eller längs allmän väg. I takt med det ökande intresset för att besöka Mölle har många fastighetsägare valt att inreda garage till boningsrum, eller på annat vis byggt bort sina möjligheter att anordna parkering inom den egna fastigheten. Detta leder till att allt fler parkerar längs allmän väg och sammantaget med det höga besökstrycket blir resultatet att parkering i Mölle under högsäsong stundtals upplevs som besvärlig. Det blir besvärligt med många parkerade bilar på allmän väg för de som ska köra på vägarna och särskilt för den tyngre trafiken. Många vill parkera så nära sin målpunkt det går, samtidigt som det finns andra lediga parkeringsplatser i Mölle, även när det är som mest bilar. Dessa parkeringsmöjligheter finns en bit från målpunkterna och är inte så väl anvisade. Kullabergsvägen är smal, brant och bebyggelsen ligger tätt inpå med många direkta utfarter mot vägen. 20

21 En välutnyttjad parkering vid hamnen. Parkering på natur- och grönytor Gröna ytor tas i anspråk som parkeringsplatser i Mölle och successivt övergår grönytorna till att felaktigt betraktas som parkeringsbara ytor, detta sker framförallt längs Norra Strandvägen. Längs Norra Strandvägen borde bilparkering regleras och hamnen kopplas samman med ett gångstråk längs Norra Strandvägen och havet till Solviken. Parkering till verksamheter De verksamheter som finns i Mölle har ibland svårt att tillgodose parkeringsmöjligheter för den egna verksamheten. Besökare får parkera utmed allmän väg eftersom verksamheten inte kan ordna egen parkering i tillräcklig utsträckning inom den egna fastigheten. Detta samtidigt som några verksamheter har relativt många lediga parkeringsplatser. Parkeringsproblematiken kan inte sägas vara ett generellt problem utan gäller endast för några och under en begränsad tid på året. Dialog är ett nyckelord för att förbättra parkeringssituationen. Infartsparkering I gällande ÖP 2002 framhålls att de kan anläggas en infartsparkering i anslutning till Kyrkan. Idag finns det två alternativ som ska beaktas i fortsatt planläggning och det är i närheten av kyrkan och vid stationen. Konsekvenserna och effekterna av en infartsparkering måste studeras vidare i fortsatt planläggning. INFÖR FORTSATT PLANERING: Det slingrande och finmaskiga gatunätet, samt de små stigar och gångar som leder från havet och upp genom Mölle och ut i naturreservatet, är att betrakta som en del av riksintresset för kulturmiljön och ska bevaras i kommande planering. Det finns begränsade möjligheter att anlägga nya parkeringsplatser i Mölle. I arbetet med nya detaljplaner kommer parkeringsfrågan att studeras ytterliggare. Mycket parkering sker utmed allmän väg som borde ske inom den egna fastigheten eller på särskilt aviserade platser. Parkering på naturmark ska förhindras och minskas på allmän väg i Mölle. Det behövs en bättre kollektivtrafikkoppling mellan Mölle och naturrummet på Kullaberg, främst under sommarmånaderna. Mölle har många kvalitéer med utblickar, landmärken och en speciell struktur som måste värnas, framhållas och förstärkas i kommande planering. Gång- och cykelvägar ska prioriteras, göras säkrare samt märkas ut enhetligt och tydligt. Nya sträckningar av GC-vägar upp mot Kullaberg ska utredas i fortsatt planering. 21

22 GÄLLANDE DETALJPLANER / Gällande detaljplaner i Mölle. Bilden visar ett spektra från mörkt till ljust, där den mörkaste är äldst och ljusast är yngst. 22

23 Den äldsta stadsplanen för Mölle från GÄLLANDE DETALJPLANER I Mölle finns det 30 stycken gällande detaljplaner. Utav dessa 30 detaljplaner är det några få planer som gäller för den största ytan i Mölle och dessa är också de äldsta. Dessa äldre detaljplaner är upprättade mellan 1948 och 1965 i en tid då planeringsidealet såg annorlunda ut. De intentioner som finns i de äldre detaljplanerna har inte genomförts och idag anses de otidsenliga, försvårar bygglovsprövning för befintliga byggnader och skyddar inte riksintresset för kulturmiljön i Mölle. I de tidiga detaljplanerna fanns ambitionen att räta ut vägar och riva mycket av de äldre husen något som idag är otänkbart och står i strid mot bevarandet av kulturmiljön. Eftersom bygglovsprövningen utifrån de äldre detaljplanerna varit svårhanterlig har det i många ärenden bedömts nödvändigt att hänvisa till en ändring av gällande detaljplan. Dessa ändringarna har resulterat i många och små detaljplaner, vilket är ett mycket tidskrävande arbete och inget effektivt sätt att ersätta de äldre och större detaljplanerna på. De i stora drag inaktuella äldre detaljplanerna skapar rättsosäkerhet för de enskilda fastighetsägarna och för de som vill köpa och bygga till på en fastighet i Mölle. Detaljplaner äldre än 1965 behöver förnyas. Planer gjorda mellan 1965 och 1995 bör ses över och vid behov förnyas eller ersättas i samband med omarbetningen av de äldre detaljplanerna. De planer som fortfarande har genomförandetid kvar kan inte, så länge de har genomförandetid kvar, ingå i ny planläggning. INFÖR FORTSATT PLANERING: Nya detaljplaner måste säkra riksintresset för kulturmiljön. De äldre och inaktuella detaljplanerna måste ersättas med nya detaljplaner som skapar en rättssäkerhet för fastighetsköpare och fastighetsägare i Mölle och som värnar kulturmiljövärdena i Mölle. Nya detaljplaner måste täcka större ytor i Mölle för att effektivt förnya de äldre detaljplanerna och beakta en helhetssyn. Mölle har många kvalitéer med utblickar, landmärken och en speciell struktur som måste värnas, framhållas och förstärkas, i kommande planering. 23

PLANPROGRAM för MÖLLE 2012-04-10

PLANPROGRAM för MÖLLE 2012-04-10 PLANPROGRAM för MÖLLE 2012-04-10 Syftet Uppdraget Kommunsstyrelsen beslöt den 13 oktober 2009 att anta ett plandirektiv för Mölle by. Plandirektivet upprättades 8 september 2009 och i denna framhålls kommunens

Läs mer

Riksintressen & skyddade naturområden kring Höganäs

Riksintressen & skyddade naturområden kring Höganäs Riksintressen & skyddade naturområden kring Höganäs 2013-08-20 Ebba Löfblad & Gun Lövblad, Profu i Göteborg AB Lennart Lindeström, Svensk MKB AB BILAGA C:3 till MKB 1 Inledning En genomgång har gjorts

Läs mer

Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2

Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2 2009-10-15 Strömstad Kommun VINDKRAFTSPLAN 2009 Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR INNEHÅLL 1. MILJÖBALKEN...2 2. RIKSINTRESSEN, MB 3 & 4 kap...2 2.1 Naturvård, 3 kap 6... 2 2.2 Friluftsliv, 3 kap 6...

Läs mer

VÄSTRA SILJAN SAMRÅDSHANDLING

VÄSTRA SILJAN SAMRÅDSHANDLING LIS Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg till översiktsplan för Mora kommun F3. VÄSTRA SILJAN SAMRÅDSHANDLING 144 Arbetsgrupp Tommy Ek, Stadsarkitekt/förvaltningschef Stadsbyggnadsförvaltningen

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING

ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN: Anolfsbyn 1:43 i Skållerud Melleruds kommun, Västra Götalands län Behovsbedömningen är en analys som leder fram

Läs mer

Användning av mark- och vattenområden

Användning av mark- och vattenområden ANVÄNDNINGSKARTA Användning av mark- och vattenområden Här redovisas hur kommunen i stora drag anser att Åryds mark- och vattenområde ska användas samt riktlinjer för fortsatt planering, byggande och andra

Läs mer

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16 SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16 bruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3, OMRÅDESBESKRIVNINGAR bruk Dalsland består av följande dokument: Planförslag

Läs mer

PLANUTREDNING FÖR LERBERGET 62:19 ÖSTRA LERBERGET, LERBERGET HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN

PLANUTREDNING FÖR LERBERGET 62:19 ÖSTRA LERBERGET, LERBERGET HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN KS/2014/36 PLANUTREDNING FÖR LERBERGET 62:19 ÖSTRA LERBERGET, LERBERGET HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN Det aktuella utredningsområdet 2014-04-17 FÖRSLAG TILL BESLUT Planavdelningen får i uppdrag att genomföra

Läs mer

planprogram 2012-11-27 Detaljplan för KUNGBÄCK 1:38 m. fl. (Stensvik) Strömstads kommun, Västra Götalands län 1. (12)

planprogram 2012-11-27 Detaljplan för KUNGBÄCK 1:38 m. fl. (Stensvik) Strömstads kommun, Västra Götalands län 1. (12) planprogram --7 Detaljplan för KUNGBÄCK :38 m. fl. (Stensvik) Strömstads kommun, Västra Götalands län. () Innehållsförteckning INLEDNING 3 Bakgrund Planens syfte och huvuddrag PLANDATA 3 Läge, areal och

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping SPN 263/2008 BEHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde inom Arkösund i Norrköping Stadsbyggnadskontoret, fysisk planering den 27 mars 2009 SAMRÅDSHANDLING

Läs mer

LANDSBYGDSUTVECKLING

LANDSBYGDSUTVECKLING Utdrag ur tillägget till den kommuntäckande översiktsplanen. Tillägget kommer inom en mycket snar framtid vara tillgängligt på www.alvkarleby.se, boende och miljö, bostäder och tomter, gällande planer

Läs mer

Behovsbedömning för Detaljplan för Solberga, etapp 7, inom Tyresö kommun

Behovsbedömning för Detaljplan för Solberga, etapp 7, inom Tyresö kommun Upprättad dec 2008 Behovsbedömning för Detaljplan för Solberga, etapp 7, inom Tyresö kommun Slutsats av behovsbedömningen / Motivering Omvandlingen från fritidshusbebyggelse till ett villaområde med kommunalt

Läs mer

Strandskydd och boende vid stranden. Foto: Jana Andersson

Strandskydd och boende vid stranden. Foto: Jana Andersson Strandskydd och boende vid stranden Foto: Jana Andersson Vad är strandskydd? Sveriges stränder är en naturtillgång av mycket stort värde. Stränderna längs sjöar och vattendrag, liksom stränderna längs

Läs mer

RIKSINTRESSEN, FÖRORDNINGAR OCH PROGRAM

RIKSINTRESSEN, FÖRORDNINGAR OCH PROGRAM RIKSINTRESSEN, FÖRORDNINGAR OCH PROGRAM RIKSINTRESSEN, FÖRORDNINGAR OCH PROGRAM God hushållning med mark och vattenresurser är ett nyckelbegrepp i den lagstiftning som reglerar markanvändningen. Den fysiska

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. Planprogram för del av. TYLUDDEN 1:1 m fl. Tylösand, HALMSTAD KS 2012/0326

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. Planprogram för del av. TYLUDDEN 1:1 m fl. Tylösand, HALMSTAD KS 2012/0326 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Planprogram för del av TYLUDDEN 1:1 m fl Tylösand, HALMSTAD KS 2012/0326 Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 2012-06-18 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM

Läs mer

FAMMARP 8:2, Kronolund

FAMMARP 8:2, Kronolund BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för FAMMARP 8:2, Kronolund Frösakull, HALMSTAD Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2012-04-30 Reviderad 2013-11-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun

Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun 1(10) Naturvårdsenheten Naturvårdshandläggare Linnea Bertilsson Enligt sändlista Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun Innehåll Förslag till beslut Ärendets handläggning

Läs mer

P ROGRAM 1(15) tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. inom Arkösund i Norrköping

P ROGRAM 1(15) tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. inom Arkösund i Norrköping 1(15) P ROGRAM tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde inom Arkösund i Norrköping, fysisk planering den 22 september 2009 G O D K Ä N N A N D E H A N D L I N G

Läs mer

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP BEHOVSBEDÖMNING OCH STÄLLNINGSTAGANDE TILL DETALJPLAN FÖR JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN OM PLANEN KAN ANTAS INNEBÄRA BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN ENLIGT 6 KAP 11 MB Bild på planområdet

Läs mer

25(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka 25(60)

25(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka 25(60) 25(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka 25(60) 26(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka NATUR, FRILUFTSLIV OCH TURISM Människan mår bra av att uppleva grönska. Grönstrukturen tilldelas i huvudsak

Läs mer

Markanvändning och bebyggelseutveckling

Markanvändning och bebyggelseutveckling 54 Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun Markanvändning och bebyggelseutveckling Tätorterna Ellenö Utgångspunkter Om Ellenö Ellenö är kommunens sydligast belägna samhälle, cirka 6 km söder om Färgelanda.

Läs mer

Stad möter land. Strategier för staden Ystad 2030

Stad möter land. Strategier för staden Ystad 2030 Stad möter land Strategin går ut på att hantera mötet mellan stad och land, den stadsnära landsbygden. Ystad är en väl avgränsad stad där gränsen mellan stad och land är viktig. Strategin tar ett grepp

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) J. 3 VINDKRAFTSPOLICY FÖR LOMMA KOMMUN Introduktion Denna policy bygger på kommunens utredning Vindkraft i Lomma kommun 2004. För att ta del av bakgrunden till och fördjupade

Läs mer

4 MARKANVÄNDNING OCH BEBYGGELSEUTVECKLING 4.6 Ellenö

4 MARKANVÄNDNING OCH BEBYGGELSEUTVECKLING 4.6 Ellenö 4.6 ELLENÖ Utgångspunkter Om Ellenö Ellenö är kommunens sydligast belägna samhälle, cirka 6 kilometer söder om Färgelanda. Avståndet till Uddevalla är 2 mil. Samhället har vuxit upp kring en hållplats

Läs mer

Stora Höga med Spekeröd

Stora Höga med Spekeröd Stora Höga med Spekeröd Bakgrund Stora Höga är ett samhälle som byggts ut kraftigt under senare tid. Läget nära järnväg och motorväg med goda kommunikationer åt både norr och söder samt närheten till bad,

Läs mer

Naturvårdens intressen

Naturvårdens intressen Naturvårdens intressen I Motala är det alltid nära till naturen. Inom Motala tätort är så mycket som en tredjedel av landarealen grönytor, med skiftande kvalitet och betydelse för boendemiljön och för

Läs mer

ANSÖKAN OM STRANDSKYDDSDISPENS FÖR UPPFÖRANDE AV AVLOPPSPUMPSTATION PÅ DEL AV FASTIGHETEN ÅGESTA 1:4 ANSÖKAN FRÅN STOCKHOLM VATTEN AB

ANSÖKAN OM STRANDSKYDDSDISPENS FÖR UPPFÖRANDE AV AVLOPPSPUMPSTATION PÅ DEL AV FASTIGHETEN ÅGESTA 1:4 ANSÖKAN FRÅN STOCKHOLM VATTEN AB 1 (2) HANDLÄGGARE Nicklas Johansson 08-535 364 68 nicklas.johansson@huddinge.se Tillsynsnämnden ANSÖKAN OM STRANDSKYDDSDISPENS FÖR UPPFÖRANDE AV AVLOPPSPUMPSTATION PÅ DEL AV FASTIGHETEN ÅGESTA 1:4 ANSÖKAN

Läs mer

Äntligen! Äntligen har en av Sveriges vackraste platser blivit naturreservat.

Äntligen! Äntligen har en av Sveriges vackraste platser blivit naturreservat. Mina damer och herrar Äntligen! Äntligen har en av Sveriges vackraste platser blivit naturreservat. Se så vackert här är.. På de branta sluttningarna växer ädellövskog med en fantastisk blomning av ramslök

Läs mer

DETALJPLAN FÖR FRILUFTSOMRÅDE (CAMPING) DEL AV HAPARANDA 29:31 STRANDEN HAPARANDA Haparanda kommun Norrbottens län

DETALJPLAN FÖR FRILUFTSOMRÅDE (CAMPING) DEL AV HAPARANDA 29:31 STRANDEN HAPARANDA Haparanda kommun Norrbottens län DETALJPLAN FÖR FRILUFTSOMRÅDE (CAMPING) DEL AV HAPARANDA 29:31 STRANDEN HAPARANDA Haparanda kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING Tänkt lokalisering på stranden i rött 1(17) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Handlingar...

Läs mer

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Planförslaget Detaljplanen omfattar två områden, ett större väster om Norrsundavägen (väg 859)

Läs mer

Fråga om detaljplaneuppdrag för Villa Ekbacken, stadsdelen Skärsätra

Fråga om detaljplaneuppdrag för Villa Ekbacken, stadsdelen Skärsätra 2010-09-14 Dnr MSN/2010:988 Kommunstyrelsen Start-PM Fråga om detaljplaneuppdrag för Villa Ekbacken, stadsdelen Skärsätra Ärendet Villa Ekbacken ägs för närvarande av den kanadensiska staten och utgör

Läs mer

Husensjö 8:5 med flera, Husensjö. Underlag för planuppdrag

Husensjö 8:5 med flera, Husensjö. Underlag för planuppdrag Detaljplan för del av fastigheten Husensjö 8:5 med flera, Husensjö Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att möjliggöra uppförandet

Läs mer

Remiss ang översyn av det utvidgade strandskyddet för Kalmar kommun

Remiss ang översyn av det utvidgade strandskyddet för Kalmar kommun TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Rebecka Persson 2014-11-28 KS 2014/0865 Björn Strimfors Kommunstyrelsen Remiss ang översyn av det utvidgade strandskyddet för Kalmar kommun Förslag till

Läs mer

Behovsbedömning för planer och program

Behovsbedömning för planer och program BEHOVSBEDÖMNING 1 (13) Kommunstyrelseförvaltningen Behovsbedömning för planer och program Enligt Plan- och bygglagen (PBL), Miljöbalken (MB) och förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (1998:905)

Läs mer

NATUR, VATTEN OCH VÅTMARKER

NATUR, VATTEN OCH VÅTMARKER NATUR Tomelilla kommun rymmer många olika landskapstyper. Den sydöstra kommundelen präglas av det låglänta landskapet vid Österlenslätten. Kommunens mellersta del, vid det som kallas Södra mellanbygden,

Läs mer

TILLÄGG TILL PLANBESTÄMMELSER

TILLÄGG TILL PLANBESTÄMMELSER Ändring av detaljplan Tillägg till Detaljplan för del av fastigheten Stuverum 1:9 (La 040924) Lofta, i Västerviks kommun Kalmar län KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Enheten för samhällsbyggnad 2016-12-13 TILLÄGG

Läs mer

Fördjupad översiktsplan 12.1 Natur- och kulturmiljö

Fördjupad översiktsplan 12.1 Natur- och kulturmiljö Fördjupad översiktsplan 12.1 Natur- och kulturmiljö Grönstruktur Landskapet runt är omväxlande. Skogsmarken dominerar men det finns även stora arealer med åkermark eller öppen mark. En levande landsbygd

Läs mer

Förslag till ändring av detaljplan för del av Getterö Lilla 2:2, Gryt, Valdemarsviks kommun, Östergötlands län

Förslag till ändring av detaljplan för del av Getterö Lilla 2:2, Gryt, Valdemarsviks kommun, Östergötlands län 1 VALDEMARSVIKS KOMMUN Förslag till ändring av detaljplan för del av Getterö Lilla 2:2, Gryt, Valdemarsviks kommun, Östergötlands län GRANSKNINGSHANDLING 2014-09-10 P L A N B E S K R I N N I N G HANDLINGAR

Läs mer

Program för detaljplan för Ås-Hov 1:173, Byn 1:4 och 1:45. Sjövillan Krokoms kommun 2015-10-01

Program för detaljplan för Ås-Hov 1:173, Byn 1:4 och 1:45. Sjövillan Krokoms kommun 2015-10-01 Program för detaljplan för Ås-Hov 1:173, Byn 1:4 och 1:45 Sjövillan Krokoms kommun 2015-10-01 Krokoms kommun Postadress 835 80 Krokom Besöksadress Offerdalsvägen 8 Tel. 0640-161 00 Fax 0640-161 05 krokoms.kommun@krokom.se

Läs mer

4. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN

4. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN GGG Juridiska gränser Detaljplanelagt område Naturreservat, Miljöbalken 7 kap Skyddsområde vattentäkt, Miljöbalken 7 kap Strandskydd, Miljöbalken 7 kap Riksintressen - Miljöbalken 3 kap Friluftsliv och

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING 2010-02-19 PLAN PLAN.2007.76 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Kolartorp 3 Haninge kommun har i samarbete med kommunekolog genomfört en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 och miljöbalken

Läs mer

Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun

Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun Rapport 2014-06-13 Uppdragstagare: Tomelillavägen 456-72 275 92 Sjöbo Tel 0416-151 20 rune.gerell@sjobo.nu

Läs mer

Markanvändning och bebyggelseutveckling

Markanvändning och bebyggelseutveckling TÄTORTERNA Markanvändning och bebyggelseutveckling ELLENÖ Utgångspunkter Om Ellenö Ellenö är kommunens sydligast belägna samhälle, cirka 6 kilometer söder om Färgelanda. Avståndet till Uddevalla är 2 mil.

Läs mer

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad

Läs mer

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG 1(5) Dnr 518/2014 FASTIGHETEN KATTARP 13:67 KATTARP, HELSINGBORGS STAD UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE Fastighetsägaren Ab Helsingborgshem inkom med ansökan om detaljplaneändring den 10 april 2014. SYFTE

Läs mer

Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030

Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030 Staden möter havet Strategin går ut på att bättre utnyttja Ystads unika läge vid havet och bättre koppla ihop staden med havet. Att koppla staden till havet handlar om att flytta ut hamnverksamheten till

Läs mer

Detaljplan för Häggvik 2:4, 6:9, 7:8 m fl

Detaljplan för Häggvik 2:4, 6:9, 7:8 m fl Detaljplan för Häggvik 2:4, 6:9, 7:8 m fl Fritidshus på Ringkallen Nordingrå, Kramfors kommun Upprättad av Palle Sjölander AB 2014-01-16 Ringkalleberget sett från Mädan (nordväst om planområdet) PLANBESKRIVNING

Läs mer

DEL AV JONSTORP 11:3 M FL,

DEL AV JONSTORP 11:3 M FL, Dnr KS/2012/528 PLANBESKRIVNING Detaljplan för, i Jonstorp, Höganäs kommun, Skåne län Platsen för detaljplanen, juli 2012 LAGA KRAFT-HANDLING, 2013-05-28 FÖRORD OM DETALJPLAN En detaljplan styr hur marken

Läs mer

HÖGANÄS KOMMUN Kommunledningskontoret Planavdelningen PLANBESKRIVNING LAGAKRAFT. Detaljplan för Stubbarp 21:1 m fl, Stenedal Höganäs kommun, Skåne län

HÖGANÄS KOMMUN Kommunledningskontoret Planavdelningen PLANBESKRIVNING LAGAKRAFT. Detaljplan för Stubbarp 21:1 m fl, Stenedal Höganäs kommun, Skåne län HÖGANÄS KOMMUN Kommunledningskontoret Planavdelningen PLANBESKRIVNING LAGAKRAFT Detaljplan för Stubbarp 21:1 m fl, Stenedal Höganäs kommun, Skåne län HANDLINGAR Plankarta, skala 1:1000 med planbestämmelser

Läs mer

G E S T A L T N I N G S P R O G R A M

G E S T A L T N I N G S P R O G R A M Diarienummer 09-0805 ÄNGELHOLMS KOMMUN G E S T A L T N I N G S P R O G R A M Förslag till detaljplan för del av fastigheten Barkåkra 50:3 m. fl., Tvärbanan, Ängelholms kommun Antagandehandling Modell över

Läs mer

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Bilaga. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Kommunen ska i all planering och i beslut som gäller exploatering av mark och vatten (översiktsplanering, bygglov, strandskyddsprövning

Läs mer

SICKLAÖN 73:10 Ansökan om bygglov för nybyggnad av fritidshus, Skuruparken

SICKLAÖN 73:10 Ansökan om bygglov för nybyggnad av fritidshus, Skuruparken 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE 2015-07-15 B 2015-000987 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden SICKLAÖN 73:10 Ansökan om bygglov för nybyggnad av fritidshus, Skuruparken Förslag till beslut Miljö- och stadsbyggnadsnämnden

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Tallparksgården, Öregrund Östhammars kommun, Uppsala län. Upprättad 2014-03-11 Reviderad -

PLANBESKRIVNING. Tallparksgården, Öregrund Östhammars kommun, Uppsala län. Upprättad 2014-03-11 Reviderad - Dnr 2011SBN1258 1 (14) Samhällsbyggnadsförvaltningen PLANBESKRIVNING Tallparksgården, Öregrund Östhammars kommun, Uppsala län Upprättad 2014-03-11 Reviderad - Detaljplanen omfattar följande handlingar:

Läs mer

Planprogram för Kärnekulla 1:4

Planprogram för Kärnekulla 1:4 Diarienummer BN13/329 Planprogram för Kärnekulla 1:4 Habo kommun Behovsbedömning 2014-12-03 Behovsbedömningens syfte Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när en detaljplan eller

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING PL 390 Detaljplan för del av kv. GAUTIOD m.m. (område vid Västra Långgatan), Köpings tätort, Köpings kommun Västra Långgatan från söder. Foto Stadsarkitektkontoret, juni 2012. BEHOVSBEDÖMNING 2016-02-12

Läs mer

Rädda Våneviks gammelskog!

Rädda Våneviks gammelskog! Foto: Marit Stigsdotter Rädda Våneviks gammelskog! En gammal artrik, strandnära skog hotas av Oskarshamns kommuns planer på att exploatera delar av den för villabebyggelse. Skogen är en nyckelbiotop hemvist

Läs mer

Barsta hamn (Barsta 1:37,1:32 m.fl.) Nordingrå församling, Kramfors kommun. Detaljplaneprogram Barsta Hamn. Program till detaljplan för område vid

Barsta hamn (Barsta 1:37,1:32 m.fl.) Nordingrå församling, Kramfors kommun. Detaljplaneprogram Barsta Hamn. Program till detaljplan för område vid Detaljplaneprogram Barsta Hamn Program till detaljplan för område vid Barsta hamn (Barsta 1:37,1:32 m.fl.) Nordingrå församling, Kramfors kommun Planeringens Syfte Syftet med planeringen är att reglera

Läs mer

Detaljplan för Vallsjöbaden. Torset 2:6 m.fl. Sävsjö kommun GRANSKNINGSHANDLING. Vallsjön

Detaljplan för Vallsjöbaden. Torset 2:6 m.fl. Sävsjö kommun GRANSKNINGSHANDLING. Vallsjön Detaljplan för Vallsjöbaden Torset 2:6 m.fl. Sävsjö kommun GRANSKNINGSHANDLING Handlingar Planhandlingarna består av: plankarta med planbestämmelser denna planbeskrivning (inkl. miljöbedömning) fastighetsförteckning

Läs mer

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Holmia 9 i stadsdelen Hersby

Detaljplan för fastigheten Holmia 9 i stadsdelen Hersby 2015-08-18 Dnr MSN/2015:673 Planutskottet Start-PM Detaljplan för fastigheten Holmia 9 i stadsdelen Hersby Ärendet Ägaren till Holmia 9 (Villa Solgården) har sökt planbesked i syfte att ändra användning

Läs mer

PLANUPPDRAG. Detaljplan för Björnögården, Norra Björnö 1:1, Västerås. Byggnadsnämnden

PLANUPPDRAG. Detaljplan för Björnögården, Norra Björnö 1:1, Västerås. Byggnadsnämnden 2013-06-04 Dnr 2011/111-BN-213 Lovisa Gustavsson Tel 021-39 00 00 Byggnadsnämnden Detaljplan för Björnögården, Norra Björnö 1:1, Västerås PLANUPPDRAG Ansökan Fastighetskontoret har från Stadsbyggnadskontoret

Läs mer

Start-PM. Ärendet. 2014-07-31 Dnr MSN/2014:541. Planutskottet. Detaljplan för Västra Bosön

Start-PM. Ärendet. 2014-07-31 Dnr MSN/2014:541. Planutskottet. Detaljplan för Västra Bosön 2014-07-31 Dnr MSN/2014:541 Planutskottet Start-PM Detaljplan för Västra Bosön Ärendet Idag finns områdesbestämmelser som omfattar Västra Bosön. Bestämmelsernas syfte är att bevara den kulturhistoriskt

Läs mer

VEDDÖKILEN LANDSKAPSANALYS 2012-05-09

VEDDÖKILEN LANDSKAPSANALYS 2012-05-09 Innehållsförteckning Inledning 3 Naturgeografi 4 Kulturgeografi 6 Rumslig visuell analys 9 Landskapskaraktärsområden 12 Framställt av: Liljewall Arkitekter AB www.liljewall-arkitekter.se tel. 031-350 70

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING OCH AVGRÄNSNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING, MKB, FÖR DEL AV GÄDDVIK 1:10, GÄDDVIK ÖSTRA, NORRA

BEHOVSBEDÖMNING OCH AVGRÄNSNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING, MKB, FÖR DEL AV GÄDDVIK 1:10, GÄDDVIK ÖSTRA, NORRA Söderköpings kommun BEHOVSBEDÖMNING OCH AVGRÄNSNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING, MKB, FÖR DEL AV GÄDDVIK 1:10, GÄDDVIK ÖSTRA, NORRA FINNÖ Behovsbedömning I enlighet med bestämmelserna i Plan- och bygglagen,

Läs mer

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 BEHOVSBEDÖMNING Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt

Läs mer

DEL AV HULABÄCK 19:1 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. tillhörande detaljplan för. STENINGE, HALMSTADS KOMMUN plan E 292 K

DEL AV HULABÄCK 19:1 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. tillhörande detaljplan för. STENINGE, HALMSTADS KOMMUN plan E 292 K BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för DEL AV HULABÄCK 19:1 STENINGE, HALMSTADS KOMMUN plan E 292 K Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 2013-03-26 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNINGAR ÄNDRING AV DETALJPLANER I VERKSAMHETSOMRÅDET BRÄNNERIET I HÖGANÄS, HÖGANÄS KOMMUN SKÅNE LÄN

TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNINGAR ÄNDRING AV DETALJPLANER I VERKSAMHETSOMRÅDET BRÄNNERIET I HÖGANÄS, HÖGANÄS KOMMUN SKÅNE LÄN KS/2011/653 ÄNDRING AV DETALJPLANER I VERKSAMHETSOMRÅDET BRÄNNERIET 1. Stadsplan för område vid Brännerigatan (12-HÖS-311, 32/74) 2. Stadsplan för del av Plöninge 1:17 m.fl. (12-HÖS-486, 1/80) 3. Detaljplan

Läs mer

Ansökan om dispens från strandskydd enligt 7 kap. 18 miljöbalken

Ansökan om dispens från strandskydd enligt 7 kap. 18 miljöbalken 1(6) Myndighetsnämnden för miljö och byggnad Myndighetsenheten - Miljö Ansökan om dispens från strandskydd enligt 7 kap. 18 miljöbalken INFORMATION Strandskyddet kom till på 1950-talet för att förhindra

Läs mer

Länsstyrelsens remiss om utökat strandskydd KS-2014/625

Länsstyrelsens remiss om utökat strandskydd KS-2014/625 Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Sara Frykberg Datum KS-2014/625 2014-05-19 Kommunstyrelsen Länsstyrelsens remiss om utökat strandskydd KS-2014/625 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar

Läs mer

PLANBESKRIVNING LAGA KRAFT

PLANBESKRIVNING LAGA KRAFT PLANBESKRIVNING LAGA KRAFT ENKELT PLANFÖRFARANDE Detaljplan för Brunnby-Bräcke 10:2, 26:2 m fl, i Strandbaden Höganäs kommun, Skåne län Krapperupsvägen Slettvägen Strandbadsskogen Dannevangsvägen HANDLINGAR

Läs mer

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar DAGORDNING Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar 40 min Förslag till bebyggelse Fortsatt arbete Frågestund 50 min Medverkande: stadsbyggnadskontoret,

Läs mer

Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs

Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs Plats Dialogmöte 1 hölls i Ladan, som ligger på Lennartsnäs, Öråkers gård. I byggnaden finns olika butiker, verksamheter och det anordnas även en del aktiviteter. Beskrivning

Läs mer

Yttrande. Boverket Box Karlskrona. Remiss. Riksantikvarieämbetets ställningstagande. Riksantikvarieämbetet handläggning

Yttrande. Boverket Box Karlskrona. Remiss. Riksantikvarieämbetets ställningstagande. Riksantikvarieämbetet handläggning Yttrande Datum 2012-04-02 Dnr 331-674-2012 Ert datum 2012-02-15 Er beteckning 10113-630/2012 Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Remiss från Boverket överklagande av beslut om upphävande av detaljplan för

Läs mer

Gällande fastigheterna Öregrund 4:53, del av 8:1, 54:4-10 samt 54:12-19

Gällande fastigheterna Öregrund 4:53, del av 8:1, 54:4-10 samt 54:12-19 ANTAGANDEHANDLING 1(6) Detaljplan för TALLBACKEN Gällande fastigheterna Öregrund 4:53, del av 8:1, 54:4-10 samt 54:12-19 Östhammars kommun, Uppsala län Upprättad 2009-06-01 Reviderad 2009-11-11 Godkänd

Läs mer

KEBAL 1:33. Samrådshandling PLANBESKRIVNING. Detaljplan för. Kebal, Strömstads kommun 2008-10-16

KEBAL 1:33. Samrådshandling PLANBESKRIVNING. Detaljplan för. Kebal, Strömstads kommun 2008-10-16 Detaljplan för KEBAL 1:33 Kebal, Strömstads kommun Samrådshandling 2008-10-16 PLANBESKRIVNING Till detaljplanen hör följande handlingar: Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Plankarta med bestämmelser,

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Antagandehandling 2009-08-12. Ändring av detaljplan för del av Grönviks varv, Näs 1:230 Ödsmål

PLANBESKRIVNING. Antagandehandling 2009-08-12. Ändring av detaljplan för del av Grönviks varv, Näs 1:230 Ödsmål STENUNGSUNDS KOMMUN Antagandehandling 2009-08-12 PLANBESKRIVNING Ändring av detaljplan för del av Grönviks varv, Näs 1:230 Ödsmål Stenungsunds kommun Västra Götalands län Normalt Planförfarande 1 Normalt

Läs mer

Upphävande av byggnadsplan för Ebbarp 1:18 m. fl.

Upphävande av byggnadsplan för Ebbarp 1:18 m. fl. Upphävande av byggnadsplan för Ebbarp 1:18 m. fl. Habo kommun Plan- och genomförandebeskrivning 2014-10-09 Upphävd av byggnadsnämnden 2014-10-09, 86 Laga kraft 2014-11-08 2 Plan- och genomförandebeskrivning

Läs mer

Del av Slite 4:11 m fl

Del av Slite 4:11 m fl Stadsarkitektkontoret Förslag till detaljplan för Del av Slite 4:11 m fl Gotlands kommun Stadsarkitektkontoret 2009-06-17 Stadsarkitektkontoret tidplan planbeskrivning Detaljplanen består av följande

Läs mer

HÖGANÄS KOMMUN Planavdelningen. PLANBESKRIVNING Samrådshandling NORMALT PLANFÖRFARANDE. Detaljplan för Del av Ornakärr 2:22, Mjöhult Höganäs kommun

HÖGANÄS KOMMUN Planavdelningen. PLANBESKRIVNING Samrådshandling NORMALT PLANFÖRFARANDE. Detaljplan för Del av Ornakärr 2:22, Mjöhult Höganäs kommun HÖGANÄS KOMMUN Planavdelningen PLANBESKRIVNING Samrådshandling NORMALT PLANFÖRFARANDE Detaljplan för Del av Ornakärr 2:22, Mjöhult Höganäs kommun Planområde Planområdets läge i Mjöhult, Kullabygdens flygfoto

Läs mer

Planstudie över Allarängen. Upprättad i september 2004 av PLAN & BYGG

Planstudie över Allarängen. Upprättad i september 2004 av PLAN & BYGG Planstudie över Allarängen Upprättad i september 2004 av PLAN & BYGG BAKGRUND I översiktsplanen beskrivs s k serviceorter på landsbygden och Allarängen är en av dem. Tanken är att ny bebyggelse på landsbygden

Läs mer

Planhandlingarna består av: Plankarta, skala 1:1000, med planbestämmelser. Samrådsredogörelse

Planhandlingarna består av: Plankarta, skala 1:1000, med planbestämmelser. Samrådsredogörelse GRANSKNINGSHANDLING PLANBESKRIVNING Detaljplan för Säters Camping (Säter 4:24) mm Säters kommun, Dalarnas län HANDLINGAR Planhandlingarna består av: Plankarta, skala 1:1000, med planbestämmelser Samrådsredogörelse

Läs mer

Detaljplan för del av Kungsbacka 3:1, fl ytt av Göteborgsvägen Kungsbacka

Detaljplan för del av Kungsbacka 3:1, fl ytt av Göteborgsvägen Kungsbacka Planbeskrivning Detaljplan för del av Kungsbacka 3:1, fl ytt av Göteborgsvägen Kungsbacka Antagandehandling enkelt planförfarande Upprättad i februari 2012, reviderad i juni 2012 av FÖRVALTNINGEN FÖR PLAN

Läs mer

DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER OCH KONTOR FÄRJAN 2 Haparanda kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING. Haparanda med Färjan 2. Färjan 2 GRANSKNING PBL 5:18

DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER OCH KONTOR FÄRJAN 2 Haparanda kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING. Haparanda med Färjan 2. Färjan 2 GRANSKNING PBL 5:18 DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER OCH KONTOR FÄRJAN 2 Haparanda kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING Haparanda med Färjan 2 1(15) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Handlingar... 3 Planens syfte och huvuddrag... 3 Avvägning

Läs mer

SYNPUNKTER PÅ DETALJPLAN FÖR FALSTERBO 2:22 M FL flerbostadshus vid Sjögatan i Falsterbo

SYNPUNKTER PÅ DETALJPLAN FÖR FALSTERBO 2:22 M FL flerbostadshus vid Sjögatan i Falsterbo Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Vellinge kommun 235 81 Vellinge SYNPUNKTER PÅ DETALJPLAN FÖR FALSTERBO 2:22 M FL flerbostadshus vid Sjögatan i Falsterbo Falsterbonäsets Naturvårdsförening har tagit

Läs mer

8. Grönområden och fritid

8. Grönområden och fritid 8:1 8. Grönområden och fritid 8.1 Långsiktigt hållbar utveckling Bevara Vallentunas del av Storstockholms grönstruktur Välja och avgränsa grönområden med hänsyn till landskapsbild, värdefull natur, intressant

Läs mer

Inventering av groddjur i småvatten Under våren 2013 utfördes en särskild inventering av groddjur i småvatten. Under inventeringen uppsöktes samtliga

Inventering av groddjur i småvatten Under våren 2013 utfördes en särskild inventering av groddjur i småvatten. Under inventeringen uppsöktes samtliga 24 Inventering av groddjur i småvatten Under våren 2013 utfördes en särskild inventering av groddjur i småvatten. Under inventeringen uppsöktes samtliga vattensamlingar inom utpekade sträckor. Samtliga

Läs mer

Samrådshandling oktober 2013

Samrådshandling oktober 2013 Samrådshandling oktober 2013 Sektorn för samhällsbyggnad Ändring av detaljplan för del av Djupedalsäng 1:14 Återvinningsstation vid Råstensvägen Härryda kommun Planbeskrivning Planbeskrivningens uppgift

Läs mer

Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT

Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT Riksintresse för kulturmiljövården Eriksgatan" Önnersta - Aspa (fd Penningby) (D43) KUNSKAPSUNDERLAG Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT Värden Kunskapsvärde Ursprunglig vägsträckning, kontinuerligt brukad

Läs mer

PLANBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING. 1 Dnr:KS-SA.2013.66. Detaljplan för fastigheten köpmannen 3 och del av Valdemarsvik 3:1

PLANBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING. 1 Dnr:KS-SA.2013.66. Detaljplan för fastigheten köpmannen 3 och del av Valdemarsvik 3:1 1 Detaljplan för fastigheten köpmannen 3 och del av Valdemarsvik 3:1 Valdemarsviks kommun, Östergötlands län. PLANBESKRIVNING 2 Innehållsförteckning 1 HANDLINGAR 3 2 PLANPROCESSEN- EN ÖVERSIKT AV NORMALT

Läs mer

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun 1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun Martorn på Ängelbäcksstrand inom Bjärekustens naturreservat. Bilaga 1 Karta med Natura 2000 område Bjärekusten

Läs mer

STRANDSKYDD. Landsbygdsutveckling Tillägg till Översiktsplan

STRANDSKYDD. Landsbygdsutveckling Tillägg till Översiktsplan STRANDSKYDD Landsbygdsutveckling Tillägg till Översiktsplan 1 SAMRÅDSHANDLING STRANDSKYDD Allmänt Ändrade strandskyddsbestämmelser gäller fr o m 1 juli 2009. För ett utvecklat strandskydd med bättre lokal

Läs mer

PLANBESKRIVNING 1(6) DETALJPLAN FÖR ÖVERBYN 2:165 M FL (ABBAS STUGBY & CAMPING) TORSBY KOMMUN VÄRMLANDS LÄN

PLANBESKRIVNING 1(6) DETALJPLAN FÖR ÖVERBYN 2:165 M FL (ABBAS STUGBY & CAMPING) TORSBY KOMMUN VÄRMLANDS LÄN 1(6) DETALJPLAN FÖR ÖVERBYN 2:165 M FL (ABBAS STUGBY & CAMPING) TORSBY KOMMUN VÄRMLANDS LÄN PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Planen består av plankarta med bestämmelser, denna beskrivning, genomförandebeskrivning,

Läs mer

Resö 12:1 m.fl. Tanums kommun

Resö 12:1 m.fl. Tanums kommun Naturvårdsplan Resö 12:1 m.fl. Tanums kommun Cecilia Nilsson 2001-08-10 1 Innehållsförteckning sida Syfte 2 Bakgrund 2 Området idag 2 Förändringar och åtgärder: Strandområdet 4 Tallskog på sandjord 4 Hällmarkskog

Läs mer

Samhällsbyggnadsförvaltningen. Anmälningsärenden 2015

Samhällsbyggnadsförvaltningen. Anmälningsärenden 2015 Samhällsbyggnadsförvaltningen ÄRENDEBLAD Upprättad: Diarienummer: 2015-11-18 MOB.2015.13 Samhällsbyggnadsnämnden Anmälningsärenden 2015 Sammanfattning Information och meddelanden som inkommer till kommunen

Läs mer

SAMRÅD GRANSKNING ANTAGANDE LAGA KRAFT PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR

SAMRÅD GRANSKNING ANTAGANDE LAGA KRAFT PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR SAMRÅD GRANSKNING ANTAGANDE LAGA KRAFT PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR HYBO 1:28, 12:1, 2:63 MED FLERA UPPHÄVANDE AV DEL AV DETALJPLAN FÖR HYBO STATIONSSAMHÄLLE LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN Datum: 2014-10-29

Läs mer

DETALJPLAN FÖR DEL AV TUREBERG 29:52, EDSBERGS BÅTKLUBB. Antagandehandling Dnr 2013/0357 KS.203

DETALJPLAN FÖR DEL AV TUREBERG 29:52, EDSBERGS BÅTKLUBB. Antagandehandling Dnr 2013/0357 KS.203 DETALJPLAN FÖR DEL AV TUREBERG 29:52, EDSBERGS BÅTKLUBB Antagandehandling 2014-05-15 Dnr 2013/0357 KS.203 INNEHÅLL: PLANBESKRIVNING: Handlingar 3 Syfte 3 Planområdet 3 Bakgrund 3 GÄLLANDE PLANER OCH BESLUT

Läs mer

BRASTAD OCH BRODALEN

BRASTAD OCH BRODALEN BRASTAD OCH BRODALEN Bakgrund Brastad är centralort i kommunens norra del. Under 1970- och 80- talen växte samhället kraftigt. Flera tillverkningsindustrier som skapade arbetstillfällen och den ökade befolkningen

Läs mer

3. Kattvik med närmaste omgivning anpassad utbyggnad

3. Kattvik med närmaste omgivning anpassad utbyggnad 3. Kattvik med närmaste omgivning anpassad utbyggnad Kattvik är ett av de samhällen som kommunen anser bör växa i kraft av läge och bostadsefterfrågan. Det har drygt 100 bostadshus och c:a 90 fastboende.

Läs mer

PM om detaljplanering och strandskydd på Västra Bosön

PM om detaljplanering och strandskydd på Västra Bosön 1 (7) HANDLÄGGARE TEL DIREKT DATUM Ingela Isaksson 08-731 30 05 2015-01-09 PM om detaljplanering och strandskydd på Västra Bosön Detta PM är upprättat i samband med att detaljplanläggning har inletts för

Läs mer