Salixrötternas påverkan på täckdikningen Utfört av:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Salixrötternas påverkan på täckdikningen Utfört av:"

Transkript

1 RAPPORT Salixrötternas påverkan på täckdikningen Utfört av:

2 Förord Tack till alla salixodlare som har tagit sig tid att svara på enkäten och dela med sig av sina erfarenheter. Tack till Lennart Edvardsson och Hans Tengström, Sal, Grästorp som ställde sina salixodlingar till förfogande för genomförande av den praktiska delen av projektet. Tack till Åsa Käck, Hushållningssällskapet, Väst som genomförde enkäten hos salixodlare samt genomförde studien av rötterna i jordprofilen under den praktiska delen av projektet. Tack till Fredrik och Daniel på XR miljöhantering, Skövde som genomförde all filmning med kamera samt spolning i täckdikningen. Tack till Kjell Gustafsson, agroväst och Pär Aronsson, SLU som varit med i projektets styrgrupp. Tack till Jordbruksverket som möjliggjorde studien genom finansiering. Skara september 2013 Carina Lindh LRF konsult AB Kämpagatan SKARA Omslagsbilden: Jordprofil i studien Salixrötternas påverkan på täckdikningen. Foto: Carina Lindh, LRF konsult AB 2

3 Sammanfattning I många samtal med lantbrukare, där frågan ställs om de kan tänka sig att odla salix på sin åkermark får man oftast ett nej till svar på grund av att salixrötterna förstör täckdikningen. Trots många års odling av salix finns det ändå ett mycket bristfälligt underlag att bedöma hur stort problemet egentligen är med salixrötter, som växer in i täckdikningarna. I denna förstudie har en enkätundersökning gjorts med salixodlare i Västra Götalands län samt Västmanland och Uppsala län för att kartlägga de erfarenheter som finns, gällande sin täckdikning och dess problem. Totalt har 125 salixodlare svarat på enkäten. Den visade totalt sett att 72 % (68 st av 94) av odlarna har salix på helt eller delvis täckdikad mark. 63 % (43 st av 68) av odlarna har inte upplevt några problem i sin täckdikning. Ca 37 % (25 st av 68) av odlarna som hade salix på helt eller delvis täckdikad mark upplever att det är eller har varit problem med dräneringen. Hos 22 % (15 st av 68) av odlarna har det på helt eller delvis dränerad mark, konstaterats rotinväxt. Då salix är en gröda med stort vattenbehov är det inte är säkert att inväxningen av rötter med en något sämre avvattning som följd på skiftet är ett problem under den tid det växer salix på skiftet. Det är först när kringliggande skiften påverkas eller när salixodlingen upphör som det är negativt. Ut i från de erfarenheter som framkom vid enkäten kan man säga att som odlare bör du utgå från att rötterna kan komma att växa in i dräneringen. Ett sätt att minska rötterna i stamledningarna, vattenledningar, avloppsledningar m.m. kan vara att lämna m breda salix friagator ovanför dessa. I studien har det dessutom ingått en praktisk del där vi testat modern teknik som filmning av täckdikningar med syfte att se täckdikenas kondition samt spolning med varierande tryck, för att se om det går att rensa täckdikningen från rötter. Vid filmning kunde man se en ökning av rötter i täckdikningen vid salixodling, jämfört med den filmning som gjorts i en stamledning i spannmålsodling, där det inte fanns någon tendens till rötter. I samtliga täckdikningar som studerats har alla problem som t ex slam, sediment, deformationer, rottrådar, enstaka rötter och ansamlingar av rötter, graderats i en skala 1 till 4. Vid grad 1 och grad 2 är dessa inga problem då avvattningen inte påverkas nämnvärt. Det är först när man kommer upp i grad 3 och 4 som ett minskat flöde kan ses. Totalt har det uppkommit 6 anmärkningar på grad 3 och 2 anmärkning på grad 4. Av dessa totalt 8 anmärkningar är det enbart en anmärkning av grad 4 som gett näst intill ett totalt stopp på 99 %. Det man också kunde se var att det fanns mindre rötter i 2 tums plastslang, än i 2 tum tegelrör. Att filma täckdikningar kommer troligen aldrig att vara aktuellt i någon större omfattning hos enskilda lantbrukare, utan kan mer ses som ett hjälpmedel i studiesyfte. Spolning av täckdikningar skulle rent teknisk kunna användas mer av odlarna, för att rensa täckdikningar från eventuella rötter, slam och sediment, men faktorer som hur man kommer in i täckdikningen och bärighet i fält påverkar genomförandet av spolning. Spolning kan göras i täckdikningar från 50 mm (2 tum) och uppåt. Det man behöver tänka på vid spolning är att tegelrör inte skall spolas med högre tryck än 120 kg för då kan de glida isär eller spricka. Men helt klart, så förbättras täckdikningens funktion avsevärt vid spolning. 3

4 Innehåll 1. Inledning Mål Bakgrund Metod, urval och omfattning Resultat :1 Västra Götalands län :2 Västmanland och Uppsala län :3 Företag som slutat med salix :4 Företag som slutat med salix :5 Test av teknik och metoder :5:1 Kamera :5:2 Spolning :5:3 Rensband :6 Bästa tidpunkt :7 Val av gård/gårdar :8 Grävning av inspektionsschakt :9 Rötter i jordprofilen :10 Jordprov :11 Kamerainspektioner :11:1 Gradering grad :11:2 Gradering grad :11:3 Gradering grad :11:4 Gradering grad :12 Spolningsarbeten :12:1 Jämförelse av ospolad och spolad täckdikning :13 Grop :13:1 Koordinater :13:2 Jordprovsanalys :13:3 Rötter i jordprofilen :13:4 Fakta om täckdikningen :13:5 Kamerainspektion och spolning

5 5:14 Grop :14:1 Koordinater :14:2 Jordprovsanalys :14:3 Rötter i jordprofilen :14:4 Fakta om täckdikningen :14:5 Kamerainspektion och spolning :15 Grop :15:1 Koordinater :15:2 Jordprovsanalys :15:3 Rötter i jordprofilen :15:4 Fakta om täckdikningen :15:5 Kamerainspektion och spolning :16 Grop :16:1 Koordinater :16:2 Jordprovsanalys :16:3 Rötter i jordprofilen :16:4 Fakta om täckdikningen :16:5 Kamerainspektion och spolning :17 Grop :17:1 Koordinater :17:2 Jordprovsanalys :17:3 Rötter i jordprofilen :17:4 Fakta om täckdikningen :17:5 Kamerainspektion och spolning :18 Utlopp 1 i kanal :18:1 Koordinater :18:2 Fakta om täckdikningen :18:3 Kamerainspektion och spolning :19 Utlopp 2 i kanal :19:1 Koordinater :19:2 Fakta om täckdikningen :19:3 Kamerainspektion och spolning :20 Kamerainspektioner och spolning i utlopp och brunnar :21 Utlopp 1- i kanal, grannfastighet :21:1 Koordinater :21:2 Fakta om täckdikningen :21:3 Kamerainspektion och spolning :22 Brunn 1 mot Pukagården, grannfastighet :22:1 Koordinater :22:2 Fakta om täckdikningen :22:3 Kamerainspektion och spolning

6 5:23 Brunn 1 mot brunn 2, grannfastighet :23:1 Koordinater :23:2 Fakta om täckdikningen :23:3 Kamerainspektion och spolning :24 Brunn 2 vid väg, grannfastighet :24:1 Koordinater :24:2 Fakta om täckdikningen :24:3 Kamerainspektion och spolning :25 Brunn 3 - mot brunn 2, grannfastighet :25:1 Koordinater :25:2 Fakta om täckdikningen :25:3 Kamerainspektion och spolning :26 Stamledning i spannmålsodling :27 Sammanställning av kamerainspektioner :28 Kostnad för filmning i täckdikningar :28:1 Scenario 1, kamera och spolning i stamledning :28:2 Scenario 2, kamera och spolning i sug -och stamledning 51 5:29 Kostnad för spolning av täckdikningar :29:1 Scenario 3, spolning i stamledning :29:2 Scenario 4, spolning i sug -och stamledning Diskussion :1 Frågeställningar som bör utredas vidare :2 Hur går man vidare Slutsats Referenser Tabellbilaga 1. Kartläggning av salixrötternas påverkan på täckdikningen :2 Sammanfattande tabeller :3 Kommentarer från företagarna :4 Frågor till odlare av salix :5 Frågor till före detta odlare av salix Tabellbilaga 2. Analysrapport

7 1. Inledning Förstudien har utförts av Carina Lindh på LRF konsult AB i Skara, på uppdrag av Agroväst/ Energigården. I många samtal med lantbrukare, där frågan ställs om de kan tänka sig att odla salix på sin åkermark får man oftast ett nej till svar på grund av att salixrötterna förstör täckdikningen. Trots många års odling av salix finns det ändå ett mycket bristfälligt underlag att bedöma hur stort problemet egentligen är med salixrötter, som växer in i täckdikningarna. I denna förstudie har 125 salixodlare eller före detta salixodlare intervjuats om sina erfarenheter om sin täckdikning och dess funktion under den tid det växt salix på åkermarken. I förstudien har det även ingått en praktisk del där modern teknik, som kamera inspektioner och spolning har testats. Detta för att se om det utan grävning går att se hur en täckdiknings kondition är samt hur spolning med varierande tryck kan rensa en täckdikning från rötter. Projektet är finansierat av Jordbruksverket. 2. Mål Projektets mål är att: Kartlägga de erfarenheter som finns gällande salixrötters påverkan på täckdikningen hos salixodlare i Västra Götaland, Uppsala och/eller i Västmanlands län. Finna lämplig teknik för att kunna identifiera problem i täckdikningen orsakad av salix samt se hur utbrett problemen med rötter kan vara i täckdikningen. Ta fram en mer preciserad fortsättningsansökan som avses lämnas in till SLF. 3. Bakgrund Salix började odlas på försök i Sverige under 1970-talet, men fick sitt genombrott först i början av 1990-talet genom omställning -90. Sedan andra halvan av 1990-talet har salix arealen länge varit mer eller mindre konstant ca hektar. År 2013 finns det ca hektar av salix i Sverige enligt Jordbruksverkets statistik. Nyplanteringen av salix i Sverige ligger enligt Lantmännen Agroenergi på ca 100 hektar/år, vilket inte uppväger den areal som bryts upp. Intresset från lantbrukarna för att nyplantera och/eller omplantera redan befintliga odlingar av salix är mycket svagt och lönsamheten för grödan har under en längre tid uppfattats som otillräcklig av många odlare. Samtidigt framstår grödan som förhållandevis lönsam i de jämförande ekonomiska kalkyler som utarbetats av docent Håkan Rosenqvist (1). En fråga som man då kan ställa sig är varför inte salixodlingen ökar i Sverige? Är det fel på rådgivningen om grödan eller finns det andra aspekter som kan göra att salixgrödan hamnar i skymundan jämfört med andra grödor? Något som ytterligare kan ha bidragit till grödans tvivelaktiga rykte är återkommande maskinhaverier och ogynnsam väderlek vid skörd, vilket försvårat eller fördröjt skörden. Energimyndigheten har nu initierat flera utvecklingsprojekt för att förbättra 7

8 skördemaskinernas prestanda och tillgänglighet. En telefonenkät har genomförts i Västra Götaland, Västmanland och Västerbotten med syfte att utreda varför man väljer att inte odla sin mark utan istället väljer att lägga den i träda (Lindh Carina, 2009) (2). I enkätstudien togs bl.a. frågan upp hur lantbrukarna såg på möjligheten att använda trädan till odling av bioenergi, bl.a. salix. Av svaren framkom att ett av de vanligaste skälen för att inte odla salix på sin åkermark var att grödan negativt påverkar täckdikningen genom rotinväxt i dräneringsledningarna. Att denna inställning är vanlig bland lantbrukare styrks ytterligare i två genomförda telefonenkäter med salixodlare i Västra Götaland, dels i ett elevarbete vid BYS (Biologiska Yrkeshögskolan i Skara) (3) om lönsamheten för salixodling, dels i ett projekt inom VärmeForsk Bättre och effektivare samverkan för ökad användning av åkerbränslen i värmeverk (4). Det finns idag ett mycket bristfälligt underlag att bedöma hur stort problemet är med att salixrötterna växer in i dräneringsledningar. Ett examensarbete vid SLU (Larsson & Käck, 1991) (5) presenterar en studie av salixrötter i dräneringsledningar i 7 salixodlingar i Mellansverige. Resultatet från denna studie kan sammanfattas enligt tabell 1. Tabell 1. Sammanfattning av resultat från studien av Larsson & Käck (1991) Bestånds ålder vid inventering Plats Jordart och dränering 1990 Resultat Ultuna 1, Uppsala län Ultuna 2, Uppsala län Rundelen, Östergötlands län Lilla Ljunga, Östergötlands län Grimstad, Östergötlands län Styv lera. Dränerad med 4 plaströr Styv lera. Dränerad med 4 plaströr 1983 Kompakterad, strukturskadad, mullfattig, mkt styv lera. Dränerad med tegelrör 1929 Organogen jord. Dränerad med 2 plaströr 1984 Mo. Dränerad med 2 släta plaströr ca år 6 år 4 år 2 år 4 år Salixrötter i nämnvärd omfattning i 1 av 5 provpunkter Enstaka salixrötter i 2 av 6 provpunkter. Lera i ledningarna Salixrötter i 3 av 3 provpunkter. Rören halvfulla med jord Liten mängd salixrötter i 1 av 3 provpunkter. Betydande mängder rötter av andra växter i denna provpunkt. Ledningarna till hälften fyllda med järnutfällningar Betydande mängd rötter i 3 av 3 provpunkter, varav ca hälften salixrötter. Järnutfällningar i ledningarna 8

9 Äng, Örebro län Bennebo, Västmanlands län Kompakt, mjälig lera. Dränerad med 2 plaströr 1981 Mulljord med gyttjelera i alven. Dränerad ca 1925 med stamledning av 4 cementrör 3 år 4 år Ett fåtal salixrötter i 3 av 3 provpunkter. Lera i botten av dräneringsledningarna Inga rötter funna i någon av de tre provpunkterna på stamledningen Utöver denna studie finns det uppgifter om att Lennart de Maré på dåvarande Lantbruksstyrelsen undersökte inväxtningsförloppet i en salixodling under 1980-talet och fann att rötterna trängde in i skarvarna mellan cementrör respektive i slitsarna i plaströr (6). Det är således detta underlag som idag är tillgängligt när det gäller att bedöma om och i så fall hur stort problem är med inväxtning av salixrötter i dräneringsledningar. Det finns sannolikt salixodlare med egen erfarenhet av rötter i dräneringsledningar, men det saknas en systematisk uppföljning och sammanställning av detta. 4. Metod, urval och omfattning Kartläggning av erfarenheter Jordbruksverket har tagit fram samtliga lantbrukare som sökt EU stöd i SAM 2005, SAM 2009 och SAM 2010, med grödkod 65. Området har begränsats till Västra Götaland, Uppsala samt Västmanlands län. Från SAM 2010 har de 50 största odlarna av salix i Västra Götaland och de 50 största salixodlarna i Uppsala och Västmanland valts ut för deltagande i enkätundersökningen. Vid en jämförelse med SAM 2010, har salixodlare med sista år för ansökning om utbetalning av gårdsstöd för salix i Sam 2005 och SAM 2009 resulterat i listor över brukare som antas upphört med sin odling av salix detta år. Utifrån dessa listor har de 15 största före detta odlarna med slutår 2005 valts ut från Västra Götaland, Uppsala och Västmanlands län. Från dessa län har motsvarande antal före detta odlare med slutår 2009 valts ut efter samma parametrar. Förutom dessa 15 odlare i vartdera länet har reserver tagits fram från SAM 2005 och SAM 2009, då viss osäkerhet finns om företag från främst 2005 fortfarande är aktuella som företag. Från samtliga listor från Jordbruksverket har salixodlingar som drivits som dödsbo plockats bort på grund av svårigheter att få fram fakta om dessa odlingar. Totalt omfattar enkätundersökningen 100 stycken odlare som odlar salix idag samt 31 stycken före detta odlare av salix som kontaktas genom utskick av informationsoch presentationsbrev samt frågeformulär. Utskicken följdes upp med telefonsamtal. Av de 100 odlare som fick utskicket intervjuades 94 stycken. Av de sex som inte intervjuades var det en som inte ville svara på några frågor och fem som det inte gick 9

10 att få kontakt med trots upprepade försök vid olika tidpunkter i veckan och på dagen. Minst sju försök har gjorts med vardera odlaren. Telefonintervjuer har gjorts med: de 47 största odlarna av salix i Västra Götaland de 47 största odlarna i Uppsala eller Västmanland 31 lantbrukare som har slutat med salix Under telefonintervjun användes det frågeformulär som LRF konsult AB tagit fram, se bilaga 1:4 och 1:5. Följande frågeställningar belystes: Vilka konstaterade skador från salixrötter finns i täckdikningen? Vilka observationer finns som tyder på problem med täckdikningen? Är problemen större vid någon viss jordart? Ökar problemen vid stigande ålder på salixbeståndet? Kan man se någon skillnad i täckdikningens funktion efter det att salixen har brutits upp och om så är fallet efter hur många år syntes någon skillnad? Lämplig teknik för att kunna identifiera problem i täckdikningen I projektet har en praktisk del ingått där målet har varit att testa metoder och teknik för fastställande av en täckdiknings kondition. De tekniska lösningar som skall testats är: Kamera, spolning och rensband. Frågeställningar som ska utredas är: Finns någon teknik för att mäta en täckdiknings funktion? Finns det teknik som gör att man kan gå in med en kamera i en 2 tums täckdikning (sugledning) alternativt stamledningar för att se om en eventuell igenväxtning kan ses som punktvisa stopp i täckdikningssystemet eller är det mer utbrett i hela systemet? Kan man på något sätt hitta en teknik som finns idag för att se hur stor del av täckdikningen som påverkats av salixodlingen? Vid igenväxtning inuti en täckdikning kan täckdikningen rensas med den teknik som idag finns för spolning av täckdikning? När på året ska projekt genomföras för att uppnå bästa resultat för genomförande år 2? Hur hittar vi rätt odlingar? Hur utvärderar man resultatet? Innan vi har kunnat genomföra den praktiska delen har kontakt tagits med JTI samt med företag som idag arbetar med inspektion med kamera i avloppsrör och dräneringar runt byggnationer samt spolningsföretag. Genom anbud har en auktoriserad operatör valts att genomföra inspektionerna med kamera samt utföra spolningsarbeten. Val av gårdar Vid kartläggningen av erfarenheter bland salixodlare, har frågan ställts om de är intresserade av att vara med i en studie. Utifrån dessa svar har möjliga gårdar tagits fram. Vid val av gårdar har det också tagits hänsyn till salixens skördetidpunkt, stubbhöjd, gräsbevuxna kant zoner, markens bärighet, närhet till väg, viss hänsyn 10

11 har också tagits till jordart. I förstudiens praktiska del har enbart gårdar i Västra Götaland beaktats. Grävningsarbeten All grävning har utförts av ett lokalt etablerat gräv -och täckdikningsföretag. Innan grävningsarbeten har påbörjats har det gjorts en ledningskoll av grävfirman för att hitta eventuellt nedgrävda kablar i marken. Platsen för grävning har valts ut genom att se efter lämpliga platser på täckdikningskartan samt efter odlarens egna erfarenheter av sin täckdikning. Enda krav som ställts är att rörmaterialet i sugledningar måste vara av både lergods och plast samt vara i dimensionerna 2 tum och 3 tum. Grävningen utfördes någon dag innan inspektionerna påbörjades, dock öppnades inte täckdikningen förrän kamerainspektionen gjordes. Grävningsschakten låg sedan öppna fram till alla studier var gjorda. Grävningsschakten fylldes då igen av odlaren med traktor och lastare. Totalt har 5 grävningsschakt grävts ovanför täckdikningen. Räkning av rötter i jordprofil Räkning av rötter har gjorts i varje grävningsschakt. Täckdikningen är placerad i 0- punkten. Första nivå av rötterna är räknade mellan 0-10 cm, nästa cm, cm, cm, cm, cm, cm, cm och mer än 80 cm. Dimensioneringen av rötterna klassas i fyra klasser; mindre än 1mm, 1-2 mm, 2-5 mm samt över 5 mm. Jordprov Jordprov har tagits i grävningsschakten, i markytan och i alven vid ca 50 cm djup. Jordproverna har tagits med jordborr och skickats i provlådor för analys. Utförande av inspektioner med kamera Genom anbud har en auktoriserad operatör (Xr miljöhantering, Skövde) valts att genomföra inspektionerna med kamera samt utfört spolningsarbeten. Vid kamerainspektion har kamerabussen parkerats så nära utloppet, inspektionsbrunn eller det grävda schaktet, som möjligt. I det grävda schaktet har täckdikningen öppnats. På samtliga inspektionsställen har storlek på kamerahuvud valts utifrån täckdikningens dimension. I 50 mm (2 tums) ledningar har en 40 mm kamera med rakseende använts. I 75 mm (3 tum) har en 55 mm kamera med rakseende använts. I 100 mm (4 tums) ledningar upp till 150 mm (6 tum) har en 55 mm kamera, rakseende, med förhöjningsring använts. Kameran har förts med handkraft in i täckdikningen. Där sediment och lera varit ett problem i täckdikningarna har en ursköljning skett innan ny kamerainspektion gjorts. Vid problem med rötter, trådar, sediment, lera har ytterligare spolning skett i täckdikning, innan ny inspektion med kamera gjorts. Ingång med kamera har skett i de 5 inspektionsschakten samt i 2 utlopp i kanal samt ytterligare i ett utlopp i kanal och brunnar på intilliggande fastighet. Kamerainspektionerna har skett både i med och motfall av täckdikningen. 11

12 Spolning av täckdikningar Ansvarig person för spolning har valt utrustning utifrån behovet. I de flesta fall har spolning skett med ½ tum slang. I några enstaka fall har 1-1/4 tum använts. Spolarmunstycke har också valts efter behov. Vanligast förekommande spolarmunsstycket har varit BL-patent, men vid något tillfälle har s.k. isbrytarmunsstycke använts. Spolning av ledningar har gjorts med varierande tryck, anpassat efter behovet. De flesta inspektionerna med kamera har krävt en lätt ursköljning av täckdikningen, innan ingång med kamera har skett. Som lägsta tryck har använts 20 kg med en beräknad vattenmängd på 20 liter per minut upp till 78 kg tryck med en beräknad vattenmängd på ca 60 liter per minut. Vid spolning för att rensa täckdikningen, har trycket varierat från 78 kg tryck motsvarande ca 60 liter per minut upp till 150 kg med en beräknad vattenmängd på 200 liter per minut. 5. Resultat Enligt den enkätundersökning som gjorts med salixodlare i Västra Götaland, Uppsala och Västmanlands län har 72 % (68 st av 94) av företagen salix på helt eller delvis täckdikad mark. 63 % (43 st av 68) av företagen har inte upplevt några problem. Ca 37 % (25 st av 68) av företagen med salix på helt eller delvis täckdikad mark upplever att det är eller har varit problem med dräneringen. På 22 % (15 st av 68) av företagen med salix på helt eller delvis dränerad mark har rotinväxt konstaterats. De 31 företag som har eller skulle ha slutat med salix 2005 och 2009 är inte medräknade ovan. Drygt hälften (52 %) av dräneringarna var gjorda på 1950-talet eller tidigare. Då var det vanligast med tegelrör i sugledningar samt tegel eller cement i stammar. Dessutom användes sällan något annat täckmaterial än matjord. Intervjuade odlare har fått svara på frågan om de inte har problem eller har haft problem med täckdikningen under den tid som det växt salix på arealen. Vid intervjun fick de gradera på en skala från indikerar att de inte har upplevt några direkta problem. 10 betyder att det är helt tätt i någon ledning. På 18 % av företagen med helt eller delvis täckdikad mark graderar man sina problem som 6 eller mer. Observera att en 10:a indikerar att det varit problem på ett eller flera fläckar och är ingen bedömning av hela fältet. För mer ingående studie av rapporten Kartläggning av salixrötternas påverkan på täckdikning, se bilaga Västra Götalands län Av de 47 företag som intervjuades var det ca 30 % (14 stycken) som hade salix på ej dränerad mark, ca 4 % (2 stycken) som hade salix på delvis täckdikad mark och 64 % (30 stycken) som hade planterat salix på täckdikad mark. 2 % av de tillfrågade (1 12

13 styck) visste inte om arealen var täckdikad. All redovisning nedan avser de 30 stycken, motsvarande 64 %. Enligt lantbrukarnas egna bedömningar om vilken jordart de har, är mellanlera 40 %, lerjord 13 % och styv lera 10 % vanligast förekommande. Övriga jordarter som t.ex. sandjordar och mulljordar 30 % samt de som inte vet vilken jordart de har 7 %. Av den mark som är täckdikad d.v.s. de 30 stycken motsvarande 64 %, är 3 % täckdikad under 1940-talet, 36 % under 1950-tal, 10 % under 1960-tal, 27 % under 1970 tal, 7 % under 1980 tal samt 17 % som ej vet när täckdikningen är gjord. Det vanligaste materialet i sugledningarna enligt studien var tegel med 64 %, medan det i stammarna var vanligast med cement 57 %. Se övrig fördelning i diagram 1 och 2. Diagram 1. Schematisk bild över material som använts i sugledning hos de 30 stycken odlare som planterat salix på täckdikad mark. Första siffran i fördelningen visar antal, den andra delen i procent. Diagram 2. Schematisk bild över material som använts i stamledningarna hos de 30 stycken odlare som planterat salix på täckdikad mark. Första siffran i fördelningen visar antal, den andra delen i procent. 13

14 50 % (15 av 30) av odlarna anser sig inte ha några synliga problem. Övriga 50 % (15 av 30) har avvattningsproblem som påverkar salixfältet eller närliggande fält. Av dessa 15 är det 7 odlare som har grävt av täckdikningen och konstaterat stopp inne i täckdikningen. I två fall av dessa har stopp konstaterats, trots att odlingarna har en 6 meter respektive 10 meters bred gata över stamledningen. 5.2 Västmanland och Uppsala län Av de 47 företag som intervjuades var det ca 15 % (7 stycken) som hade salix på ej dränerad mark, 23 % (11 stycken) som hade salix på delvis täckdikad mark och 53 % (25 stycken) som hade planterat salix på täckdikad mark. 9 % av de tillfrågade (4 stycken) visste inte om arealen var täckdikad. All redovisning nedan avser de 25 stycken, motsvarande 53 %. Enligt lantbrukarnas egna bedömningar om vilken jordart de har, är mellanlera 50 %, styv lera 24 % och lerjord 12 % vanligast förekommande. Övriga jordarter som t.ex. sandjordar och mulljordar 6 % samt de som inte vet vilken jordart de har 8 %. Av den mark som är täckdikad d.v.s. de 25 stycken motsvarande 53 %, är 8 % täckdikad under 1920 talet, 16 % under 1930-tal, 4 % under 1940-talet, 36 % under 1950-tal, 12 % under 1960-tal, 12 % under 1970 tal, 12 % under 1980 tal. Det vanligaste materialet i sugledningarna enligt studien var tegel med 68 %, medan det i stammarna var vanligast med cement 40 %. Se övrig fördelning i diagram 3 och 4. Diagram 3. Schematisk bild över material som använts i sugledning hos de 25 stycken odlare som planterat salix på täckdikad mark. Första siffran i fördelningen visar antal, den andra delen i procent. 14

15 Diagram 4. Schematisk bild över material som använts i stamledningarna hos de 25 stycken odlare som planterat salix på täckdikad mark. Första siffran i fördelningen visar antal, den andra delen i procent. 64 % (16 av 25) av odlarna anser sig inte ha några synliga problem. På 32 % (8 av 25) har avvattningsproblem som påverkar salixfältet eller närliggande fält. Av dessa 8 är det 5 odlare som har grävt av täckdikningen och konstaterat stopp i täckdikningen. Det visade sig också att stammen låg grunt hos två av de 5 odlarna, 30 respektive 80 cm djup. 4 % (1 av 25) svarade att han ej vet om täckdikningen påverkats. 5.3 Företag som slutat med salix 2009 Av de 15 företag som intervjuades var det 20 % (3 stycken) som hade salix på ej dränerad mark, 40 % (6 stycken) som hade salix på delvis täckdikad mark och 27 % (4 stycken) som hade planterat salix på täckdikad mark. 13 % av de tillfrågade (2 stycken) visste inte om arealen var täckdikad. All redovisning nedan avser de 4 stycken, motsvarande 27 %. Enligt lantbrukarnas egna bedömningar om vilken jordart de har, är mellanlera den dominerande jordarten 50 %. Övriga jordarter är lättlera 25 % och 25 % sandjord med lerinslag. Av den mark som är täckdikad d.v.s. de 4 stycken motsvarande 27 %, är 25 % täckdikad under 1930-tal, 25 % under 1940-talet, 50 % under 1950-tal. Alla sugledningarna och stamledningar var av tegel. 50 % (2 av 4) av odlarna anser sig inte ha några synliga problem. På resterande 50 % (2 av 4) har det blivit problem med avvattning. Det är i stamledningarna som stopp har påvisats. En av odlarna har uppgett att det endast var ett skifte som problem uppkommit. Odlaren hade inte några egna idéer varför bara det fältet hade problem, när de andra hade samma odlingsförutsättningar. Sugledningarna verkade det inte vara några problem i. Ingen av de 4 före detta odlarna av salix kan se några skillnader i täckdikningens funktion, efter det att salixen brutits upp. 15

16 5.4 Företag som slutat med salix 2005 Av de 16 företag som intervjuades var det 12 % (2 stycken) som hade salix på ej dränerad mark, 12 % (2 stycken) som hade salix på delvis täckdikad mark och 56 % (9 stycken) som hade planterat salix på täckdikad mark. 20 % av de tillfrågade (3 stycken) visste inte om arealen var täckdikad. All redovisning nedan avser de 9 stycken, motsvarande 56 %. Enligt lantbrukarnas egna bedömningar om vilken jordart de har är mellanlera den vanligaste förekommande jordarten 28 %. Övriga jordarter är 17 % lättlera, 11 % styv lera, mulljord 11 % samt de som ej vet vilken jordart de har 33 %. Av den mark som är täckdikad d.v.s. de 9 stycken motsvarande 56 %, är 22 % täckdikad under 1930-tal, 11 % under 1940-talet, 22 % under 1950-tal samt 45 % under 1960-tal. En sugledning var av plast med stam av betong hos en av odlarna, hos resterande 8 odlare var både sugledningar och stam av tegel. 33 % (3 av 9) av odlarna anser sig inte ha några synliga problem. 11 % (1 av 9) vet ej om salixodlingen har påverkat avvattning. Resterande 56 % (5 av 9) anser sig ha problem. Hos 2 av dessa 5 har rötter konstaterats inne i en stam. 1 av dessa har själv rensat sin täckdikning med rensband efter att salixodlingen upphört. Hos de övriga 3 odlarna har man noterat att det stod kvar vatten längre än tidigare. Ingen av de 9 före detta odlarna av salix kan se några skillnader i täckdikningens funktion, efter det att salixen brutits upp. 5:5 Test av teknik och metoder En del av projektet har varit att testa metoder och teknik för fastställande av en täckdiknings kondition. De tekniska lösningar som testats är: Kamera Spolning Rensband 5:5: 1 Kamera Det finns idag kamerautrustning som kan filma i täckdikningar från 40 mm, se bild 1, upp till 1600 mm. Kamerans huvud kan vara böjbart eller rakseende. Det rakseende huvudet kan enbart se framåt, medan ett böjbart huvud kan riktas mot sidorna och med denna funktion kan man då t ex se någon meter in i sugledning, när man filmar stamledningen. Rakseende kameror används främst i dimensioner från 40 mm upp till 150 mm. Rent tekniskt är det svårt att få en kamera med böjbart huvud att fungera inne i de mindre dimensionerna, men ny teknik är på gång där 75 mm (3 tum) skulle kunna filmas med böjbart huvud. I dimensioner 150 mm och uppåt kan en 55 mm kamera användas, den kompletteras då med en förhöjningsring som höjer upp kameran, vilket ger en bättre bild. Det finns även kameror med drivning (på vagn), dessa används enbart i större dimensioner av ledningar som t.ex. 6 tum och uppåt. Kamera med drivning kommer troligen inte att användas i någon större omfattning i samband med studier av täckdikningar, då dessa oftast inte använder sig av dessa 16

17 dimensioner. Räckvidden för kamerorna beror på rörålens längd. Standardlängden för rörålen är ca 60 m för kameror utan drivning och för kamera med drivning 400 m. Kameran kräver el som tas direkt från kamerabussen. Filmer och datainformation sparas i Tv2 och Tv3 filer som bla är läsbara för kommunernas datasystem, Vabas. Men går relativt lätt att öppna även i andra system, viss datasupport kan dock behövas. Efter inspektionerna med kamera har allt inspelat material överlämnats på CD skiva. Vid öppnandet av CD skivan startas inspelningarna i bifogat program. I samma program finns möjligheter att bland annat hämta ut stillbilder samt rapporter som visar eventuella problem enligt en graderad skala 1-4. Dataupptagning görs i både med -och motfall i täckdikningen det vill säga åt vilket håll vattnet avvattnas. Bild 1. Kamera TC 40 rakseende (40 mm kamerahuvud) 5:5: 2 Spolning Spolbilarna är utrustade med högtrycksspolning och uppsugning i samma bil och kan spola rent i ledningar i dimensioner mellan mm. I vissa spolbilar får endast rent vatten (dricksvatten) användas, spolbilarna fylls då på vid speciella vattendepåer. Det finns också spolbilar som kan hämta sitt vatten i närliggande vattendrag eller återanvända redan använt vatten genom filtrering. Spolbilen är utrustad med två olika dimensioner på slangar ½ tum och 1-1/4 tum. Spolbilens slang används även för att komma fram till där spolningen skall ske. Om man måste parkera långt ifrån, minskar den längd som finns för spolning. Man kan använda sig av förlängning men då minskar trycket vid spolningen. Dessutom kan man beroende på problem välja mellan ett antal munstycken som t.ex. BL-patent,BL missil, Global 17

18 EMF, Global GR, Global MF, Global IS, se bild 2. Det som skiljer sig mellan de olika munstyckena är hur många strålar den har samt om de är framåtriktade eller bakåtriktade eller en kombination av dessa. Spolbilschaufförerna kan också utföra rotskärning i betong, där enbart spolning inte räcker till. Rotskärningen är mekanisk med länk och drivs med hjälp av vatten. Detta kan göras i dimensioner mm. I plastledningar kan man med ett roterande vattenmunsstycke få en liknande effekt. Bild 2. Global IS (även kallad Isbrytarmunstycke) arbetar med tre strålar framåt och bakåt spolning. Används i första hand till att ta upp stopp, isproppar mm. 5:5:3 Rensband I ett tidigt skede av den praktiska studien framkom det att rensband inte används idag av de etablerade firmorna som utför spolningsarbeten, utan har ersatts med spolning alternativt med rotskärning. Verkningsgraden är betydligt sämre med rensband än med rotskärning samt att resultatet inte blir lika bra. I den enkät som gjordes i början av projektet, bland salixodlare, framkom det dock att en salixodlare själv, gjort punktvis rensning med rensband i sin salixodling. Flödet blev bättre i täckdikningen efter denna åtgärd. Men då denna metod troligen aldrig kommer användas i någon större omfattning av odlarna själva, görs inga praktiska studier med rensband i detta projekt. 5:6 Bästa tidpunkt Då det krävs att man måste ta sig fram med både kamerabuss och spolbil ute i fält måste salixen vara skördad, vilket görs under vinter vårvinter. Bästa tidpunkt för kamerainspektioner och spolning är därmed på våren så snart det torkat upp. Salixen 18

19 får inte hinna växa för mycket efter skörd, för även detta hindrar fordonens framkomlighet. 5:7 Val av gård/gårdar Under studiens gång har det visat sig att val av gård kan vara ett problem då det är många faktorer som måste sammanfalla för att inspektionerna med kamera och spolning ska blir så optimal som möjligt. Förutom att hitta salixodlare som är intresserade av att vara med i en studie och då helst med olika jordarter, måste hänsyn tas till hur man kommer in i täckdikningen. Finns inspektionsbrunnar på salixskiftet, kan dessa vara en möjlig ingång in i täckdikningen. De kan då användas till kamerainspektioner i stamledningar samt vid spolning. En fördel med detta är att man kan göra inspektioner och spolning i växande salix samt slipper att gräva. Vid grävning måste kamerainspektioner och spolning ske i direkt närhet av skörd. Salixen får inte hinna växa för mycket efter skörden, dessutom kan en hög stubb, efter skörd, försvåra framkomligheten och i värsta fall stoppa både kamera och spolbil. Ytterligare parametrar som man måste tänka på är att marken måste bära ett tungt fordon, bara vattenmängden i en full spolbil är liter. Den totala vikten på spolbilen är ca 30 ton. Vägar i direkt anslutning eller vändtegar ute i fält, som legat en längre tid är därför ett måste om inte skiftet i sig är körbart. En regnig period kan också ställa till med stora problem, då det inte bär ute i fält. Huvuddelen av inspektionerna har gjorts i en salixodling på Pukagården Sal, Grästorp, mellan den 20 augusti till och med den 5 september 2012 på ett skifte som bröts upp efter skörd, våren 2012 på grund av rostangrepp, se bild 3. Skiftets areal är ca 0,8 hektar, Hos samma odlare men på ett annat skifte med växande salix har dessutom ett utlopp i kanal studerats, där odlaren redan har ett konstaterat stopp. Bild 3. Salixskifte skördad i maj- återväxt nedslagen med totalröjare innan inspektion med kamera och spolningsarbeten 19

20 Skiftet som valts ut för inspektionerna, saknar brunnar. För att denna del i studien skall kunna studeras har ytterligare inspektioner gjorts på en grannfastighet i växande salix. På den fastigheten har enbart stamledningar studerats samt möjligheterna att gå in med kamera via brunnar. Från början var det planerat att ytterligare en gård med en lättare jord, skulle vara med i studien, men på grund av att salixen inte blev skördad som det var tänkt, fick den uteslutas ur studien. 5:8 Grävning av inspektionsschakt All grävning har utförts av en lokalt etablerad grävning och täckdikningsföretag med lång erfarenhet av grävning och täckdikningsarbeten. Innan grävningsarbeten har påbörjats har grävfirman gjort en ledningskoll, för att hitta eventuella nedgrävda kablar/ledningar i marken för t.ex. vatten/avlopp, el, telefon m.m. Detta är en mycket viktig åtgärd som måste göras innan grävning sker, annars kan det bli en stor kostnad att reparera skadade kablar och ledningar. För att komma in i täckdikningen har 5 inspektionsschakt grävts ovanför täckdikningen. I studien anges dessa som grop 1 grop 5. Platserna för inspektionsschakten valdes ut efter täckdikningskarta samt lantbrukarens erfarenheter av sin täckdikning. Enda krav som ställts är att rörmaterialet i sugledningar och stammar måste vara av både lergods och plast samt vara i dimensionerna 2 tum upp till 3 tum. Groparnas placering, se bild 4, samt dess koordinater, se tabell 2. Bild 4. Schematisk kartbild över skiftet. 1-5 anger groparnas placering. Ingång med kamera har skett både i med och mot fall av vattenavrinningen. Vattenavrinningen sker åt vänster på bilden med utlopp i kanal 20

Kommentarer till bildspel Exempel från rådgivning

Kommentarer till bildspel Exempel från rådgivning Sida 1(9) Kommentarer till bildspel Exempel från rådgivning Bildmaterial härrör från Ronny Sköller, Anuschka Heeb (länsstyrelsen Östergötland), Tilla Larsson och Magdalena Nyberg (jordbruksverkets vattenenhet)

Läs mer

Täckdikning en viktig och lönsam investering

Täckdikning en viktig och lönsam investering Täckdikning en viktig och lönsam investering Jordbrukaredag 2013 Zivko Rasic Simon Månsson Varför dränera åkrarna? Dåliga brukningsförhållanden TID Ojämn upptorkning, surhålorna torkas upp senare Sämre

Läs mer

Markavvattning för ett rikt odlingslandskap

Markavvattning för ett rikt odlingslandskap Markavvattning för ett rikt odlingslandskap Anuschka Heeb Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden

Läs mer

Dränering Från missväxt till tillväxt

Dränering Från missväxt till tillväxt Dränering Från missväxt till tillväxt En dränerad jord ger mer Det främsta målet med dränering av jordbruksmark i Sverige är att leda bort ett överskott av vatten. Med en väldränerad jord ökar möjligheten

Läs mer

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne 1. Skapa bra dränering 2. Använd bra växtföljd Struktureffekter Växtskyddsproblem Sex viktiga åtgärder för hög skörd och

Läs mer

Tidningsrubriker 2010. GRÖDAN kräver VATTEN. Tidningsrubriker 2007. Tidningsrubriker 2008. Tidningsrubriker 2008. i lagom mängd

Tidningsrubriker 2010. GRÖDAN kräver VATTEN. Tidningsrubriker 2007. Tidningsrubriker 2008. Tidningsrubriker 2008. i lagom mängd Mycket nederbörd 2012 Marken och vattnet Kerstin Berglund, SLU, Uppsala GRÖDAN kräver VATTEN ATL, 2008 i lagom mängd Tidningsrubriker 2007 Tidningsrubriker 2008 2007-07-05 Lantbrukare hotas av kostsam

Läs mer

Installationsanvisningar för BIOROCK 2011

Installationsanvisningar för BIOROCK 2011 Installationsanvisningar för 2011 LÄS NOGA HELA MANUALEN INNAN INSTALLATION AB Evergreen Solutions West 08 4100 77 27 031 744 07 37 040 630 29 66 Innehåll Det viktigaste kom ihåg inför din installation:...

Läs mer

Gödsling med svavel och kalium till lusern

Gödsling med svavel och kalium till lusern Gödsling med svavel och kalium till lusern H14-0135-ALF Svavelbrist (t.v.) i slåttervall, Östergötland 2015. Foto: Louice Lejon Publicerat 2016-10-25 Anders Månsson, Hushållningssällskapet Östergötland

Läs mer

Foto: Per-Erik Larsson. Mekaniskt Vallbrott

Foto: Per-Erik Larsson. Mekaniskt Vallbrott Foto: Per-Erik Larsson Mekaniskt Vallbrott Jordbruksinformation 1 2014 Mekaniskt vallbrott på rätt sätt Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland För att få ut maximal nytta av vallen är vallbrottet

Läs mer

Ur stämmoprotokoll och räkenskaper.

Ur stämmoprotokoll och räkenskaper. Ur stämmoprotokoll och räkenskaper. 1965.05.06 Bland övriga frågor, tog Reymond Skjulstad upp frågan om man inte genom eget arbete på vägen skulle kunna underhålla och förbättra den till en ringa kostnad.

Läs mer

Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter.

Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter. Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter. Undersökningen är finansierad med hjälp av KULM-medel inom det svenska miljöprogrammet för jordbruk och bekostas gemensamt

Läs mer

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014 Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014 Utvecklingen går fort och höstvetet är nu inne i axgång. Då grödan skiftar färg i samband med axgång blir mätvärdena lite mer osäkra.

Läs mer

TRÄDA - Varför odlar man inte sin mark

TRÄDA - Varför odlar man inte sin mark RAPPORT 2009-09-15 TRÄDA - Varför odlar man inte sin mark Carina Lindh Energirådgivare LRF KONSULT AB Sammanfattning På uppdrag av LRF har LRF konsult fått i arbete att genomföra ett projekt där målet

Läs mer

Bakgrund. Resurseffektiv vårsädesodling i plöjningsfria odlingssystem. David Kästel Mats Engquist. Gårdarna. Förutsättningar

Bakgrund. Resurseffektiv vårsädesodling i plöjningsfria odlingssystem. David Kästel Mats Engquist. Gårdarna. Förutsättningar Resurseffektiv vårsädesodling i plöjningsfria odlingssystem Demonstrationsodling Bakgrund David Kästel Mats Engquist Projektfinansiärer Jordbruksverket Väderstadsverken Jordbearbetningen har en stor betydelse

Läs mer

Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling.

Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling. Linköping 2012-01-18 Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling. Delrapport: Utvecklad beståndsetablering vid radhackning på 50 cm radavstånd Sammanfattning Två försök med

Läs mer

DAGVATTEN OCH TRUMRÖR

DAGVATTEN OCH TRUMRÖR RÖR OCH BRUNNAR DAGVATTEN OCH TRUMRÖR Säker lösning på dräneringar, dagvattenavlopp och trumrör. Trumrör används för att leda dränerings- eller dagvatten under marken. Mindre (110 mm) dagvattenrör används

Läs mer

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 2014

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 2014 Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 214 Nu har kväveupptaget kommit igång på allvar i höstvetet. Sedan förra mätningen, sex dagar tidigare, har grödan på fälten runt nollrutorna

Läs mer

Greppa Fosforn. Johan Malgeryd Rådgivningsenheten norr, Linköping

Greppa Fosforn. Johan Malgeryd Rådgivningsenheten norr, Linköping Greppa Fosforn Johan Malgeryd Rådgivningsenheten norr, Linköping Greppa Fosforn Pilotprojekt inom Greppa Näringen Startades 2006 Finansiering från Naturvårdsverket/HaV + miljöskattemedel Mål Projektets

Läs mer

Teknisk PM Geoteknik. Detaljplan Hällebäck. Stenungsund 2013-08-26

Teknisk PM Geoteknik. Detaljplan Hällebäck. Stenungsund 2013-08-26 Detaljplan Hällebäck Stenungsund 2 (6) Beställare Samhällsbyggnad Plan 444 82 Stenungsund Daniela Kragulj Berggren, Planeringsarkitekt Konsult EQC Karlstad Lagergrens gata 8, 652 26 Karlstad Telefon: 010-440

Läs mer

BRF Fastighet T25:2012

BRF Fastighet T25:2012 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Inspektionsutlåtande 2 Projektinformation 3 Klassifikationshistorik 4 Övrig information 5 Sträcka 1 : renslucka - rl3 6-10 Sträcka 2 : wc2 - samlingsledning

Läs mer

Vattrudan, Hallstavik, Norrtälje kommun

Vattrudan, Hallstavik, Norrtälje kommun Detaljplaneunderlag Vattrudan, Hallstavik, Norrtälje kommun Detaljplan för verksamhetsområde söder om västra infarten PM Mark och vatten Stockholm 2010-10-05 Beställare: Norrtälje kommun Projektbeteckning:

Läs mer

Slamspridning på Åkermark

Slamspridning på Åkermark Slamspridning på Åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund under åren 1981-2010 Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv, Lomma, Staffanstorp

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling

Bibliografiska uppgifter för Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling Bibliografiska uppgifter för Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Ståhl P. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet

Läs mer

Slamtömning. i Linköpings kommun

Slamtömning. i Linköpings kommun Slamtömning i Linköpings kommun 1 Tömning av enskilda avloppsanläggningar Tömning av enskilda avloppsanläggningar sker löpande under året enligt schemalagda turer. Slamavskiljare, slutna tankar och minireningsverk

Läs mer

E4 Förbifart Stockholm

E4 Förbifart Stockholm FS Gemensamt Bilaga 1 Analys av grundvattenförhållande och ARBETSPLAN Bilaga_1_Edeby_ekhage Objektnamn E4 Förbifart Stockholm Entreprenadnummer FS Entreprenadnamn Gemensamt Beskrivning 1 Bilaga 1 Beskrivning

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor. Foto: Per Ståhl

Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor. Foto: Per Ståhl Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor Foto: Per Ståhl Jordbruksinformation 1 2012 1 Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor Text: Per Ståhl, Hushållningssällskapet Linköping Radhackning

Läs mer

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 20, 2014

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 20, 2014 Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka, 14 Även denna vecka har kväveupptaget i höstvetet varit mycket lågt. I nollrutorna hade inget ytterligare kväve tagits upp sedan förra veckans

Läs mer

Lönsam salixodling. Tre goda exempel

Lönsam salixodling. Tre goda exempel Lönsam salixodling Tre goda exempel Innehåll Salix och lönsamhet 3 Tre exempel på lönsam salixodling 4 Nynäs Gård 6 Åby Västergård 10 Puckgården Salsta 14 Så kan salix bli lönsamt 18 2 Salix och lönsamhet

Läs mer

Jord- och skogsbruksministeriets förordning

Jord- och skogsbruksministeriets förordning Nr 204 / 2006 Jord- och skogsbruksministeriets förordning om kvalitetskrav och maximikostnader för stödberättigad åkerdränering Given i Helsingfors den 21 mars 2006 I enlighet med jord- och skogsbruksministeriets

Läs mer

Slam som fosforgödselmedel på åkermark

Slam som fosforgödselmedel på åkermark Slam som fosforgödselmedel på åkermark Kersti Linderholm Umeå 2013-05-15 Kersti.linderholm@silvberg.se Ingen mat utan fosfor Symptom av fosforbrist i korn (t.v.) (Foto: Søren Holm. Med tillstånd från Yara

Läs mer

Gårdsstödet grönsaker, bär och matpotatis

Gårdsstödet grönsaker, bär och matpotatis Gårdsstödet grönsaker, bär och matpotatis Innehåll Vad är tillstånd för grönsaker, bär och matpotatis?...........5 Kan jag få tillstånd för grönsaker, bär och matpotatis?........5 Hur får jag tillstånd

Läs mer

SVAVEL- OCH KALIUMGÖDSLING TILL EKOLOGISK BLANDVALL, L3-2298

SVAVEL- OCH KALIUMGÖDSLING TILL EKOLOGISK BLANDVALL, L3-2298 SVAVEL- OCH KALIUMGÖDSLING TILL EKOLOGISK BLANDVALL, L3-2298 Ola Hallin Hushållningssällskapet Sjuhärad, Box 5007, 514 05 Länghem E-post: Ola.Hallin@hushallningssallskapet.se Sammanfattning Ekologisk blandvall

Läs mer

Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna. Klimatförändringarna och täckdikningen

Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna. Klimatförändringarna och täckdikningen Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna Klimatförändringarna och täckdikningen Klimatförändringarna och täckdikningen Odlings landskapets tekniska system måste anpassas

Läs mer

Nästan en tredjedel av åkermarken behöver nydräneras eller omdräneras. 4 av 10 planerar dikesunderhåll

Nästan en tredjedel av åkermarken behöver nydräneras eller omdräneras. 4 av 10 planerar dikesunderhåll JO 41 SM 1402, korrigerad version 2014-04-14 Dränering av jordbruksmark 2013 Slutlig statistik Drainage of agricultural land, final statistics I korta drag Resultaten har ändrats på grund av att en felaktig

Läs mer

Energigrödornas ekonomi. Håkan Rosenqvist Billeberga

Energigrödornas ekonomi. Håkan Rosenqvist Billeberga Energigrödornas ekonomi Håkan Rosenqvist Billeberga Vem är jag och vem finansierar min presentation Håkan Rosenqvist Arbetar huvudsakligen med forskning, utredning och undervisning som egenföretagare Huvudområden

Läs mer

OBS! Fel i texten kan ha uppkommit då dokumentet överfördes från papper. OBS! Fotografier och/eller figurer i dokumentet har utelämnats.

OBS! Fel i texten kan ha uppkommit då dokumentet överfördes från papper. OBS! Fotografier och/eller figurer i dokumentet har utelämnats. Tidskrift/serie: Gröna fakta. Utemiljö Utgivare: Utemiljö; SLU, Movium Redaktör: Nilsson K. Utgivningsår: 1988 Författare: Bergman M., Nilsson K. Titel: Rotzonen ett ekologiskt reningsverk Huvudspråk:

Läs mer

Jordbruksinformation 9 2010. Starta eko Potatis

Jordbruksinformation 9 2010. Starta eko Potatis Jordbruksinformation 9 2010 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan

Läs mer

Väg E6 och 896 vid Lomma, kollektivtrafikåtgärder

Väg E6 och 896 vid Lomma, kollektivtrafikåtgärder Tekniskt PM Avvattning och ledningar Väg E6 och 896 vid Lomma, kollektivtrafikåtgärder Lomma kommun, Skåne Län Vägplan 2016-06-03 Projektnummer: 145981 1 Innehåll 2 ALLMÄNT 3 3 AVVATTNING 3 3.1 Förutsättningar

Läs mer

Skötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark

Skötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark Skötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark Målet med planteringen Inför beskogningen bör man ha ett mål med sin plantering. Beroende på åkerns belägenhet, status och storlek blir metoder

Läs mer

Innehållsförteckning. Sammanfattning 4: Målet med Fill and drill 5: Försöket 6: Resultatet av försöket 7: Maskinen 8: Slutsatser 9: Källförteckning

Innehållsförteckning. Sammanfattning 4: Målet med Fill and drill 5: Försöket 6: Resultatet av försöket 7: Maskinen 8: Slutsatser 9: Källförteckning Innehållsförteckning Sammanfattning 4: Målet med Fill and drill 5: Försöket 6: Resultatet av försöket 7: Maskinen 8: Slutsatser 9: Källförteckning Bilagor Siktanalys, Baskarpsand Sammanfattning: År 1930

Läs mer

3.6 Generella statistiska samband och en modell med för sockerskörden begränsande variabler

3.6 Generella statistiska samband och en modell med för sockerskörden begränsande variabler 3.6 Generella statistiska samband och en modell med för sockerskörden begränsande variabler Hans Larsson, SLU och Olof Hellgren, SLU Inledning En uppgift för projektet var att identifiera ett antal påverkbara

Läs mer

Puhtaiden vesien puolesta - opas jätevesien maailmaan

Puhtaiden vesien puolesta - opas jätevesien maailmaan Page 1 of 5 Bruks- och underhållsanvisningar för markbädd Markbädd Slamavskiljare Fördelningsbrunn Uppsamlingsrör Uppsamlingsbrunn Markbädd I en markbädd grundar sig reningen på en biologisk process som

Läs mer

Källor och flöden Möjliga åtgärder Uppföljning av resultat. lars-göran gustafsson @ dhi

Källor och flöden Möjliga åtgärder Uppföljning av resultat. lars-göran gustafsson @ dhi Källor och flöden Möjliga åtgärder Uppföljning av resultat lars-göran gustafsson @ dhi Möjliga källor till tillskottsvatten Anslutna ytor Överläckning Inläckage Dränering Flödets tidsvariation Geohydrologin

Läs mer

Uponor IQ Jordbruksdränering

Uponor IQ Jordbruksdränering Uponor IQ Jordbruksdränering 0 00 .. Uponor IQ Jordbruksdränering Varför dränera? Täckdikning av jordbruksarealer ger effekt både torra och regniga år. Bruknings- och skördekostnaderna minskar tack vare:

Läs mer

SUNNE KOMMUN GC-BRO ÖVER SUNDET DETALJPLAN GEOTEKNISK UTREDNING PM GEOTEKNIK. Örebro 2012-11-19. WSP Samhällsbyggnad Box 8094 700 08 Örebro

SUNNE KOMMUN GC-BRO ÖVER SUNDET DETALJPLAN GEOTEKNISK UTREDNING PM GEOTEKNIK. Örebro 2012-11-19. WSP Samhällsbyggnad Box 8094 700 08 Örebro SUNNE KOMMUN GC-BRO ÖVER SUNDET DETALJPLAN GEOTEKNISK UTREDNING PM GEOTEKNIK Örebro WSP Samhällsbyggnad Box 8094 700 08 Örebro Lars O Johansson tfn; 019/17 89 50 2 SUNNE KOMMUN GC-BRO ÖVER SUNDET DETALJPLAN

Läs mer

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Greppa Näringen Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Karlskrona 22 april Vad är Greppa Näringen? Resultat för Blekinge Skyddszoner och fosforläckage Material från Greppa Näringen Allmänt Rådgivningsprojekt

Läs mer

Vattenrening nr 53400

Vattenrening nr 53400 53400 Experimentlåda Vatten Lärarhandledning Vattenrening nr 53400 Innehåll Lista över komponenter... Bildöversikt förpackningens innehåll... Särskilda inlärningsmål... 2 Experiment... 2.1 Experiment

Läs mer

RAPPORT. Majavallen, Lindsdal Uppdragsnummer 2292867000 KALMAR KOMMUN. Översiktlig geoteknisk undersökning. Sweco Infrastructure AB.

RAPPORT. Majavallen, Lindsdal Uppdragsnummer 2292867000 KALMAR KOMMUN. Översiktlig geoteknisk undersökning. Sweco Infrastructure AB. KALMAR KOMMUN Majavallen, Lindsdal Uppdragsnummer 2292867000 Översiktlig geoteknisk undersökning Växjö 2011-09-19 Sweco Infrastructure AB Växjö Markbyggnad Anders Petersson Tommy Ivarsson 1 (5) Sweco Sweco

Läs mer

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten? Anvisning till blanketten Åtagande för utvald miljö miljöersättning för naturfrämjande insatser på åkermark Ingår i landsbygdsprogrammet 1. På länsstyrelsens webbplats www.lansstyrelsen.se kan du läsa

Läs mer

Kokbok till Översyn av dränering 14D

Kokbok till Översyn av dränering 14D Sida 1(7) Kokbok till Översyn av dränering 14D KRAV: Lantbrukaren ska ha fått startbesök (1Aa). GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR: Vid rådgivningen ska eventuella täckdikningsplaner, plankartor och profilritningar

Läs mer

Svaret kanske ligger i en nygammal täckdikningsteknik, så kallad reglerbar dränering, (se figur 1).

Svaret kanske ligger i en nygammal täckdikningsteknik, så kallad reglerbar dränering, (se figur 1). Reglerbar dränering Om SMHI:s klimatscenarier slår in kommer klimatet i Sverige att förändras om 50-100 år. Odlingssäsongen kommer att blir längre och vinter, vår och höst regnigare. Man kan räkna med

Läs mer

Energigrödornas ekonomi!

Energigrödornas ekonomi! Är det lönsamt eller hur blir det lönsamt att odla Salix? Länsstyrelserna i Uppsala län inbjuder er till tre intressanta kurser/seminarier angående odling och framtidsutsikt av energigrödor På denna kurs/seminarium

Läs mer

Fältprotokoll Datum, jordprovtagning: 2008-05-19

Fältprotokoll Datum, jordprovtagning: 2008-05-19 Bilaga 2 Fältprotokoll Datum, jordprovtagning: 2008-05-19 Metod: Spade Mätning: XRF Referensyta: 0.5 m över vattenytan Övrigt (t.ex. väder): Uppehåll, 12 C Provtagare: Veronika Landin Norr om bruket: 3.5

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Yttrande gällande åtgärdsprogram för Nedre Arbogaåns åtgärdsområde (Dnr 537-5058-14) LRF:s kommungrupp i Arboga Mälardalen har fått möjlighet att lämna synpunkter på åtgärdsprogram

Läs mer

Sammanställning av enkätundersökningen om förekomst och skador av vildsvin 2010

Sammanställning av enkätundersökningen om förekomst och skador av vildsvin 2010 Sammanställning av enkätundersökningen om förekomst och skador av vildsvin Eleonore Marcusson Verksamhetsutvecklare LRF Västra Sverige Innehållsförteckning Introduktion... 3 Enkätens uppbyggnad... 3 Svarsfrekvens:...

Läs mer

Minnesanteckningar från informationsmöte med intressenter i Marielundsbäcken

Minnesanteckningar från informationsmöte med intressenter i Marielundsbäcken Minnesanteckningar från informationsmöte med intressenter i Marielundsbäcken Kvibille Gästis 2014-05-21 Närvarande Markägare och arrendatorer: Karl-Olof Johnsson, Göran Andreasson, Thomas Nydén och Lars

Läs mer

Ledningstyper & Material

Ledningstyper & Material Ledningstyper & Material 2015-02-11 1 Ledningstyper Tre typer av ledningar finns i marken Avlopp Dag-& Dränvatten Dricksvatten 2015-02-11 2 Dricksvatten Dricksvatten transporteras alltid i trycksatta system

Läs mer

Infomöten via LRF-lokalavdelningar

Infomöten via LRF-lokalavdelningar www.vattenkartan.se Infomöten via LRF-lokalavdelningar Finansierad via NV s våtmarksstrategi/havsmiljöpengar 2008, 2009 Vattendirektivet Greppa Näringen Våtmarker 64 åtgärder inom jordbruket för god vattenstatus

Läs mer

SOTENÄS KOMMUN ÖSTORM. Detaljplan. Geoteknisk utredning

SOTENÄS KOMMUN ÖSTORM. Detaljplan. Geoteknisk utredning SOTENÄS KOMMUN ÖSTORM Detaljplan Geoteknisk utredning PM angående markförhållanden och grundläggningsförutsättningar Planeringsunderlag Göteborg 2006-08-31 Ärende nr. 06-142 Handläggare Jan-Ove Gustafsson/Mattias

Läs mer

Inventering av snäckor i fem östgötska rikkärr

Inventering av snäckor i fem östgötska rikkärr 1(6) Inventering av snäckor i fem östgötska rikkärr Utförd 2006 och 2009 2(6) Inventering av snäckor i fem östgötska rikkärr Utförd 20062006-2009 Inventeringen har genomförts som en del i EU-LIFE-projektet

Läs mer

Projekteringsunderlag

Projekteringsunderlag Projekteringsunderlag ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING FÖR EXPLOATERINGSOMRÅDE NORR OM NORRA RINGVÄGEN, ÄLMHULTS KOMMUN SLUTRAPPORT 2012-09-14 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 2 Undersökningsresultat...

Läs mer

Åtgärder för att hindra ytvattenerosion. - En bilddokumentation av HIR Malmöhus

Åtgärder för att hindra ytvattenerosion. - En bilddokumentation av HIR Malmöhus Åtgärder för att hindra ytvattenerosion - En bilddokumentation av HIR Malmöhus Förord Denna skrift är en bilddokumentation över ytvattenerosion som lokalt kan ge stora problem i odlingen och även ge förluster

Läs mer

HAMMARÖ KOMMUN ROSENLUND PLANOMRÅDE SAMT CIRKULATIONSPLATS ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING PM GEOTEKNIK. Örebro 2012-06-29

HAMMARÖ KOMMUN ROSENLUND PLANOMRÅDE SAMT CIRKULATIONSPLATS ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING PM GEOTEKNIK. Örebro 2012-06-29 HAMMARÖ KOMMUN ROSENLUND PLANOMRÅDE SAMT CIRKULATIONSPLATS ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING PM GEOTEKNIK Örebro WSP Samhällsbyggnad Box 8094 700 08 Örebro Lars O Johansson tfn; 019/17 89 50 2 HAMMARÖ

Läs mer

Jordbruksinformation 8 2015. Starta eko. Potatis

Jordbruksinformation 8 2015. Starta eko. Potatis Jordbruksinformation 8 2015 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan

Läs mer

Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18

Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18 Kväveupptag (kg/ha) 14-4-29 Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18 Nu har vi påbörjat årets mätningar av kväveupptag i höstvete med handburen N-sensor. Vid senaste mätningen var upptaget

Läs mer

Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel i äldre ekologiska vallar på lättare mineraljordar vid låg nivå på stallgödseltillförsel.

Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel i äldre ekologiska vallar på lättare mineraljordar vid låg nivå på stallgödseltillförsel. Redovisning av demonstrationsodling Kaliumgödsling till ekologisk vall med svag stallgödseltillförsel Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad 2007-12-12 Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel

Läs mer

Vem behöver blanketten? Vad kan du överta med den här blanketten?

Vem behöver blanketten? Vad kan du överta med den här blanketten? Anvisning till blanketten Övertagande av SAM-ansökan och åtagande 2015 Följ anvisningen så att du fyller i ansökan rätt. Kom ihåg att lämna in ansökan i rätt tid! Observera att länsstyrelserna har särskilda

Läs mer

Verksamhetsplan 2016 Energigården, Agroväst. Bakgrund. Syfte och mål

Verksamhetsplan 2016 Energigården, Agroväst. Bakgrund. Syfte och mål Verksamhetsplan 2016 Energigården, Agroväst Bakgrund Agroväst har sedan 2005 arbetat med att stödja utvecklingen av förnybar energi från jord och skog. En förstudie visade att lantbruket i Västra Götaland,

Läs mer

Släketäkt gynnar gäddlek

Släketäkt gynnar gäddlek Släketäkt gynnar gäddlek LOVA-projekt Ett försök att förbättra lekmiljön för gädda Vattenrådet Snoderån Gotland 1 978-91-980886-2-5 2 Förord I miljösammanhang har myndigheter och experter under flera pår

Läs mer

Skoterkörning på åker- och skogsmark

Skoterkörning på åker- och skogsmark www.snöskoterrådet.se Skoterkörning på åker- och skogsmark Var får jag köra snöskoter? Var får jag köra snöskoter? I lagen står det att körning med motordrivet fordon är förbjuden på snötäckt jordbruksmark

Läs mer

Markkartering jordprovtagning analyser

Markkartering jordprovtagning analyser Markkartering jordprovtagning analyser Jordbruksinformation 6 2002 Markkartering Med markkartering menar man provtagning och analys av åkerjord samt upprättande av protokoll och karta, så att man kan hänföra

Läs mer

Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd

Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd Ingrid Wesström, SLU, Institutionen för markvetenskap, Box 7014, 750 07 Uppsala. Med dämningsbrunnar på stamledningarna kan grundvattennivån i

Läs mer

Att anlägga eller restaurera en våtmark

Att anlägga eller restaurera en våtmark Att anlägga eller restaurera en våtmark Vad är en våtmark? Att definiera vad som menas med en våtmark är inte alltid så enkelt, för inom detta begrepp ryms en hel rad olika naturtyper. En våtmark kan se

Läs mer

Rör i bostadshus. Miimu Airaksinen, TkD

Rör i bostadshus. Miimu Airaksinen, TkD Rör i bostadshus Miimu Airaksinen, TkD Antal av bostadshus i Finland 2 Renvationspotential i bostadshus 3 Läckage Läckage i rör spiller vatten och skadar strukturerna 30 m 3 /år sytråd Hålets storlek 300

Läs mer

Transport och dränering

Transport och dränering Januari 2015 Dräneringssystem för torra och problemfria utomhusytor Solutions for Essentials Wavin dräneringsrör leder ytvatten under marken Efter störtskurar är det viktigt att överskottsvatten leds bort

Läs mer

Tips och råd för villa- och fritidshusägare med egna avloppsanläggningar

Tips och råd för villa- och fritidshusägare med egna avloppsanläggningar Tips och råd för villa- och fritidshusägare med egna avloppsanläggningar I Knivsta kommun finns närmare 2 000 avloppsanläggningar, som töms med olika intervaller. Om du vill veta vad som gäller för just

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost REMISSYTTRANDE Till: vattenmyndigheten.kalmar@lansstyrelsen.se Synpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Södra Östersjöns

Läs mer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling 165 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning

Läs mer

Rörflen och biogas. Håkan Rosenqvist 2014-02-12

Rörflen och biogas. Håkan Rosenqvist 2014-02-12 Rörflen och biogas Håkan Rosenqvist 2014-02-12 Vem är jag och vem finansierar min presentation Håkan Rosenqvist Arbetar huvudsakligen med forskning, utredning och undervisning som egenföretagare Huvudområden

Läs mer

BILAGA RA8:4 BILAGA RA8:3. Brunnar - dagvatten, mm Y10 DNB301 DNB293 DNB562 DNB561 DNB560. Klippans kommun

BILAGA RA8:4 BILAGA RA8:3. Brunnar - dagvatten, mm Y10 DNB301 DNB293 DNB562 DNB561 DNB560. Klippans kommun BILAGA RA8:3 Brunnar - dagvatten, mm Y10 Y9 DNB301 DNB293 BILAGA RA8:4 DNB562 DNB561 DNB560 0 25 50 75 100 125 150 175 200 225 250 m WSP Environmental Laholmsvägen 10 302 48 Halmstad Klippans kommun Kompletterande

Läs mer

Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun

Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun S O R P E T, S Ö R E N P E T T E R S S O N V Ä S T A N K Ä R R 6 1 0 7 5 V Ä S T E R L

Läs mer

Tank, brunn eller både och!

Tank, brunn eller både och! Tank, brunn eller både och! En enskild avloppsanläggning består vanligtvis av en slamavskiljare och en infiltrations- eller markbäddsanläggning. Syftet med anläggningen är både att rena avloppsvattnet

Läs mer

Övertagande. Anvisning till blanketten Övertagande av SAM-ansökan och åtagande SAM-ansökan. Vem behöver blanketten?

Övertagande. Anvisning till blanketten Övertagande av SAM-ansökan och åtagande SAM-ansökan. Vem behöver blanketten? Anvisning till blanketten Övertagande av SAM-ansökan och åtagande 2014 Följ anvisningen så att du fyller i ansökan rätt. Kom ihåg att lämna in den i rätt tid! Observera att länsstyrelserna har särskilda

Läs mer

Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.

Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush. Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 0325-618610 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård

Läs mer

Ekologisk vallodling på Rådde gård 1997-2008 December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.

Ekologisk vallodling på Rådde gård 1997-2008 December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush. Ekologisk vallodling på Rådde gård - December Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 03-6186 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård Rådde ligger på västsidan

Läs mer

Agroforestry/poppelodling på Stationsmossen, Rådde gård

Agroforestry/poppelodling på Stationsmossen, Rådde gård Agroforestry/poppelodling på Stationsmossen, Rådde gård Målsättning Att visa på alternativ till granplantering på nedlagd betesmark på mulljord i syfte att utnyttja marken på ett ekonomiskt och miljöanpassat

Läs mer

Bild: Bo Nordin. Kvävegödsling utifrån grödans behov. Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken

Bild: Bo Nordin. Kvävegödsling utifrån grödans behov. Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken Bild: Bo Nordin Kvävegödsling utifrån grödans behov Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken Innehåll Gödsling utifrån grödans behov - 20, SJVFS 2004:62...4 Vid tillsynsbesöket...4 Genomgång

Läs mer

Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Foto: Urban Hjälte

Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Foto: Urban Hjälte Naturvårdsenheten Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Inledning och bakgrund Rapporten redovisar den avsänkning som gjordes av Forserumsdammen samt de biotopvårdsåtgärder

Läs mer

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten? Anvisning till blanketten Åtagande för utvald miljö miljöersättning för naturfrämjande insatser på åkermark Ingår i landsbygdsprogrammet 1. På länsstyrelsens webbplats www.lansstyrelsen.se kan du läsa

Läs mer

Översvämning i Hallsbergsområdet

Översvämning i Hallsbergsområdet Uppdragsrapport Översvämning i Hallsbergsområdet i september 2015 - Konsekvenser för växtodlingen Johan Gottfridsson, Hushållningssällskapet, HS Konsult AB 2 Innehåll Om rapporten... 5 Sammanfattning...

Läs mer

Bilaga B Behov och effekt av medelgiva av P, K och kalk sammanställning av data från 32 gårdar i Mellansverige

Bilaga B Behov och effekt av medelgiva av P, K och kalk sammanställning av data från 32 gårdar i Mellansverige Bilaga B Behov och effekt av medelgiva av P, K och kalk sammanställning av data från 32 gårdar i Mellansverige Mats Söderström, Inst. f. mark och miljö, SLU, Skara Syfte Avsikten med denna sammanställning

Läs mer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling 157 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning

Läs mer

B e m ä s t r a r e g n e t utan magi

B e m ä s t r a r e g n e t utan magi B e m ä s t r a r e g n e t utan magi Regn kan vara skillnaden på ett dåligt år och ett bra år. För många till och med på ett dåligt liv och ett bra liv. Människan har i alla tider försökt bemästra vädrets

Läs mer

Ekonomi biogas. Håkan Rosenqvist 2014-06-03

Ekonomi biogas. Håkan Rosenqvist 2014-06-03 Ekonomi biogas Håkan Rosenqvist 2014-06-03 Vem är jag och vem finansierar min presentation Håkan Rosenqvist Arbetar huvudsakligen med forskning, utredning och undervisning som egenföretagare Huvudområden

Läs mer

Grundvattenkvaliteten i Örebro län

Grundvattenkvaliteten i Örebro län Grundvattenkvaliteten i Örebro län I samband med en kartering som utförts (1991) av SGU har 102 brunnar och källor provtagits och analyserats fysikaliskt-kemiskt. Bl.a. har följande undersökts: Innehåll...

Läs mer

Tillväxthinder och lösningar

Tillväxthinder och lösningar Tillväxthinder och lösningar Anders Krafft VäxtRåd VäxtRåd Tillhör Lantmännen Lantbruk Bedriver oberoende rådgivning i östra Mellansverige sedan början av 8-talet Idag 6 rådgivare med kontor i Uppsala

Läs mer

Projekt: Förstudie av vattenförbättrande åtgärder inom Kärrabo Kustvårdsförening. Sida 1 av 5

Projekt: Förstudie av vattenförbättrande åtgärder inom Kärrabo Kustvårdsförening. Sida 1 av 5 Projekt: Förstudie av vattenförbättrande åtgärder inom Kärrabo Kustvårdsförening. Sida 1 av 5 Delprojekt: Vattenförande dike nord-/sydlig riktning, norr om delprojekt 02 Nr på karta: 07 Datum: Reviderat

Läs mer

Svartlösavägen 96 (Privat)

Svartlösavägen 96 (Privat) Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Inspektionsutlåtande 2 Projektinformation 3 Klassifikationshistorik 4 Sträcka 1 : Renslucka - Golvbrunn i tvättstuga 5-8 Sträcka 2 : Renslucka - Gatans ledning

Läs mer

Slutrapport för projektet Mera Grönt

Slutrapport för projektet Mera Grönt Slutrapport för projektet Mera Grönt 1. Vilket projekt redovisar du? Journalnummer 2009-1061 Projektnamn: Kompetensutvecklingsprojekt Trädgård Dalarna-Gävleborg Mera Grönt Stödmottagare: Länsstyrelsen

Läs mer