VATTEN OCH AVLOPP Ett stort tekniskt system

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VATTEN OCH AVLOPP Ett stort tekniskt system"

Transkript

1 VATTEN OCH AVLOPP Ett stort tekniskt system Anders Proos Emelie Liljegren Johanna Lundqvist

2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Frågeställningar... 3 Sveriges historia... 4 Viktiga personer... 4 Avloppsnätet... 5 Miljö... 7 Diskussion... 8 Källkritik:

3 Inledning Vatten och avloppssystem är ett stort tekniskt system som är väldigt etablerat i vårt moderna svenska samhälle. Man tänker sällan på hur beroende vi är av att detta system ska fungera. Nästan hela svenska samhället är uppbyggt med dessa system och man glömmer lätt hur viktiga de är för att vi ska kunna fortsätta leva som vi gör idag. Redan på 1700-talet var det mycket folk som flyttade in till städerna. Den industriella revolutionen gjorde att urbaniseringen tog fart. Städerna förändrades och det blev mer och mer trångbott. Många invånare på liten yta innebär att det behövs stor tillgång till vatten och någonstans att göra av allt avfall. Det som skedde var att invånarna i städerna kastade sitt avfall på gatorna. Detta resulterade till att stadsmiljöerna blev mycket smutsiga. Den ohälsosamma stadsmiljön och brist på vatten och hygien gjorde att sjukdomar spreds. Politikerna hade ett intresse att försöka förhindra sjukdomar och fattigdom. Ingenjörerna försökte därför hitta på en teknisk lösning som skulle ge städerna en renare miljö. Resultatet blev en form av det tekniska vatten och avloppssystemet som vi har idag. Vi tror att det finns mycket intressant historia och många spännande orsaker till dagens uppbyggda vatten och avloppssystem, därför har vi valt vatten och avloppssystem som ämne. Syfte Syftet med arbetet är att få en inblick i ett tekniskt system, i vårt fall vatten och avloppssystem och se hur det har påverkat samhället, miljön och människan genom tiden. Vi vill lära oss och förstå hur olika aktörer kan spela in och påverka en tekniks utveckling. Metod Vi har mestadels använt oss av tryckta källor. Den bok vi hämtat mest fakta från är bekvämlighetsrevolutionen. Vi har även använt oss av avhandlingar från Lunds universitet, rapporter från Luleås universitet, nationalencyklopedin och hämtat fakta från vår kurslitteratur. Vi har varit mycket försiktiga med att använda oss av internetkällor och har granskat dem kritiskt innan vi använt fakta från aktuella internetsidor. Genom att använda oss av nedanstående frågeställningar har vi försökt komma fram till en förståelse hur vatten och avloppssystemen har påverkat samhället, miljön och människan genom utvecklingens tidsperiod. Frågeställningar För att uppnå vårt syfte tar vi hjälp av följande frågeställningar: o Hur påverkar vatten och avloppssystemen miljön idag i jämförelse med hur det såg ut i början av utvecklingen i Sverige? o Vilka var aktörerna som påverkade uppbyggandet av systemen under hela utvecklingens period? o Vilka var orsakerna till att dagens vatten och avloppssystem har blivit etablerat? 3

4 Sveriges historia I Sverige har vattensystemet varit etablerat i vardagen i nästan 150år, dock i början använde man vattnet enbart till att släcka bränder i de större tätorterna (Rapport från Luleå Universitet, 2007). Ett stort problem under mitten av 1800-talet var att många dog i svåra koleraepidemier i både Stockholm och Göteborg, sammanlagt i Sverige blev ca personer sjuka mellan Kolera sprids genom ohygieniskt hanterade födoämnen, det fanns ingen riktigt bra uppfattning om vad som spred kolera på den tiden men man hade aningar om att det spreds via andningen i näsan och inte via munnen (Vattenportalen, 2006). Några faktorer som spelade en stor roll i kolerans framfart: Allt vatten fraktades med smutsiga hinkar. Inga riktiga kvalitétstester gjordes på vattnet. Endast självutnämnda experter testade vattnet genom att smaka på det. Smakade det bra var det bra kvalité. De använde naturen som avloppsreservoar, vattenreservoar, soptipp och badplats. Detta ledde till att människorna badade i sjukdomar. Hade man inte råd att hämta frisktvatten ifrån brunnar eller vattendrag så fick det duga med smutsigt. De som var styrande i Sverige under den tiden insåg då att hela befolkningen måste få tillgång till friskt dricksvatten för att stoppa epidemierna. En anledning till att börja upprätta vatten och avloppsnät i Sverige var att gatorna var extremt skitiga då de användes på nästan samma sätt som naturen (avloppsreservoar, vattenreservoar). Sverige var ett av de länder i Europa som var väldigt sena med att skaffa allmänna vattenledningar. Man har hittat exempel på vattenledningar från mitten av 1500-talet i Malmö som var urborrade stockar gjorda av trä. Det dröjde ända till 1861 för det första vattenreningsverket att invigas och redan 1875 hade Sverige upprättat vattenledningsnät i fjorton städer runt om i landet. År 1909 fanns det 65 städer med vattenledningsnät (Bekvämlighetsrevolution, 2008). För att underlätta pumpverket anlade man oftast vattenverken vid olika vattenfall så att de kunde drivas med hjälp av vattenkraften. Innan elektriciteten fick uppmärksamhet i Sverige användes oftast ångkraft, självtryck eller dieselmotorer. Det material man använde för att tillverka ledningarna i de tidiga vattenledningsverken var gjutjärnsrör som de flesta investerare satsade på (Rapport från Luleå Universitet, 2007). Viktiga personer Några personer som var betydelsefulla för VA-systemens framgång i Sverige var far och son Richert och Fredrik Leijonancker. Leijonancker ( ) var en ingenjör som blev utbildad vid Mariebergs högre artelleriläroverk, det ledde till en stor framgång för Leijonancker och blev senare officer i Väg och vattenbyggnadskåren. Han blev senare även chef för Väg och vattenbyggnadsstyrelsen. År 1853 bestämde sig Leijonancker sig för att 4

5 bege sig till England i uppdrag av Stockholm stad för att inhämta kunskaper om vattensystem, för att sedan ge ett förslag om hur man ska sätta upp ett vattenledningsnät. Josef Richert, fadern, studerade också på Mariebergs högre artelleriläroverk och hade Leijnoncker som lärare. Efter utbildningen på Marieberg blev Josef Richert chef för väg och vattenbyggnadskåren, senare fick Josef Richert ansvar för vatten och avlopp, han fick också ansvar för utbyggnaden av dessa system i hela Göteborg. Josef Richert släppte den första boken inom vatten och avloppssystem, kallad "Om vattenledning och vattenflopp" (Rapport från Luleå Universitet, 2007). Johan Richert, sonen, hade också en stor betydande roll i VA-systemens utveckling. Efter att Josef Richert hade avgått som chef tog Johan Richert direkt över posten och fortsatte med utvecklingen 1888 (Rapport från Luleå Universitet, 2007). Johan Richert arbetade senare som konsult i Stockholm, även i Norge, Finland, Ryssland och Kina inom VA-system (Tekniskamuseet). Avloppsnätet England var väldigt tidiga med att införa ett avloppsnät och det finns dokumenterat att man hade inmurade ledningar i husen redan på 1830-talet som var anpassade för köks- och tvättvatten. Sverige var senare med den tekniken och på 1880-talet infördes ett gemensamt avloppssystem. Några som var mycket positiva för ett avloppssystem var läkare då de trodde att det skulle ha en positiv effekt på människans hälsa (www.vattenportalen.se, 2006). Det finns få källor angående avloppsnätet jämfört med hur många källor det finns till vattenledningsnätet på grund av att politiker påstod att det var större behov av att få ett friskare vatten än att få ett bättre avloppsnät. Avloppsledningarna var tvungna att utvecklas parallellt med vattenledningarna på grund av att flera vattenledningar ger ett ökat deponeringsproblem. Det var väldigt stor förvirring om vad avloppssystemet skulle vara anpassat till, ifall det endast skulle vara spillvatten, spill och dagvatten (i separerade rör) eller ifall det skulle vara ett kombinerat system (spill- och dagvatten i samma rör). Stockholm var en av de första städer i Sverige som anlade ett avloppssystem och använde kombinerat system som en standard, anledningen varför de valde de kombinerade systemet var för att avloppssystemet ersatte de flesta diken och dikena användes för både spill- och dagvatten. Det fanns några aktörer som kämpade emot det kombinerade systemet då det var väldigt avancerat att försöka fördela upp spillvattnet och dagvattnet när det väl hade förts in i avloppsnätet. I försvar för det kombinerade systemet sade man att det inte fanns ett behov för något annat än ett kombinerat då det inte än hade införts WC än (Vattenportalen, 2006). Bild: Arbetsledare vid anläggandet av ett VA-system (Rapport från Luleå Universitet, 2007). 5

6 År 1909 ändrades planerna och ett system med dagvatten och spillvatten i två olika rör skulle användas. Anledningen var att dagvatten plötsligt ansågs väldigt farligt och mycket smutsigare än spillvatten då dagvattnet slet med sig smuts och annat ifrån takpannor. De styrande ville inte att detta skulle blanda sig med spillvattnet. Det blev en stor investering för de städer som redan hade installerat ett avloppssystem utan kombinerade rör. I USA utvecklades Snabbfiltret under 1800-talet men det var inget som länderna i Europa ville satsa på då det hade kortare livslängd och krävdes mer personal för att underhålla det än vad det behövdes för det långsamfiltret. Snabbfiltret skulle dock slå igenom i Europa när det användes i samband med kemisk fällning, sedimentering och klorering. Detta hände på 1920-talet(Rapport från Luleå Universitet, 2007). De första reningsverken sattes i bruk på 1930-talet och de första teknikerna för att rena vattnet var en mekanisk teknik för att ta bort de grövre partiklarna talet kom en biologisk teknik för att ta bort organiskt material (Vattenportalen, 2006). Redan på 1950-talet var det en självklarhet att hushållen i Stockholm fick sitt vatten från det kommunala vattenledningsnätet och att det fanns ett fungerade avloppssystem. Det var bekvämt att kunna tappa obegränsat med vatten från kranen vilket ledde till att invånarna hittade nya användningsområden för vatten. Det blev t.ex. populärt att installera vattenspolande toaletter, badkar och dusch i hemmen. Vattenanvändningen ökade snabbt ända fram till år Anledningen var att vattenpriset var kraftigt subventionerat med hjälp av skattemedel. När vattenledningen väl etablerats vande sig hushållen vid att de inte behövde tänka på vare sig tillgång eller kvalitén på vattnet År 1955 kom VA-lagen vilket gjorde att fastighetsägarna själva fick stå för en del av kostnaden. Detta gjorde att hushållen blev mer medvetna om kostnaden för sin vattenförbrukning. Vattenförbrukningen per person och dygn har ökat från 300 till 340 liter från 1950-talet till år En tänkbar orsak till den blygsamma ökningen av vattenförbrukningen på 50 år kan vara att det utvecklats fler vattensnåla hushållsapparater, som exempelvis tvättmaskiner och diskmaskiner. Diskmaskinen är en hushållsmaskin vars användning har ökat kraftig sedan 1950-talet. Vid rätt utnyttjad diskmaskin används faktiskt mindre vatten än vid handiskning. Förbättringarna av systemen från år till år framstår som marginella, men resultatet av utvecklingen ses ändå över tiden vara mycket omfattande (Bekvämlighetsrevolutionen). Enligt Naturvårdsverkets undersökning beräknas vattenanvändningen öka med 21 procent i Sverige mellan 2000 och 2015 vid antagande om samma förbrukning i relation till produktion 2015 som de förhållanden som gällde Vid antagande om vatteneffektivitet beräknas istället vattenuttaget öka med 14 procent mellan år 2000 och 2015 (Statistiska centralbyrån, 2000). Industrisektorn är enligt statistik från 2005 den största vattenanvändaren i Sverige, ca två tredjedelar av allt sötvatten används av industrin i Sverige. Om man jämför med övriga Europa är tillgången på vatten i Sverige förhållandevis god (Statistiska centralbyrån, 2005). Efter millennieskiftet är i stort sett alla bostäder i Stockholms innestad och närförorter anslutna till kommunala avloppssystem (Bekvämlighetsrevolutionen, 2008). 6

7 Miljö Under mitten av 1800-talet hade större städer som Stockholm svåra miljöproblem. Ända fram till 1860-talet tömdes dasstunnorna mitt inne i staden. Det var inte nya problem, utan de berodde på att människorna levde så tätt och drev sina verksamheter nära inpå varandra. Antalet ökade invånare ledde till att miljöproblemen blev allt större. Stora mängder latrin och restprodukter från konsumtionen samlades och då dessa inte togs omhand på ett bra sätt, blev städernas ekosystem förorenade och på så sätt skapades också bra förutsättningar för spridning av sjukdomar som bland annat kolera, men också för insekter och skadedjur. I och med de snabbt växande industristäderna blev många vattendrag och gator förorenade och avfallshögarna blev allt fler. Från mitten av 1800-talet blev de sanitära förhållandena rejält förbättrade och ett omfattande reformarbete genomfördes. Under den tiden inrättades flera hälsovårdsnämnder. Vatten och avloppssystem byggdes, standardkraven på bostäder höjdes, och renhållningsväsendet organiserades på ett nytt och bättre sätt (Bekvämlighetsrevolutionen, 2008). Vattenförsörjningen krävde betydande arbetsinsatser av hushållen under 1800-talets mitt och kvalitén på vattnet var mycket låg och det berodde på att man inte hade lyckats klart skilja hushållsanvändningen som dricksvatten från användningen av vatten som avloppsmottagare. (Bekvämlighetsrevolutionen, 2008). I början var dessa miljöproblem lokala, men till följd av förbättringar av de sanitära förhållandena fick miljöproblemen en ny karaktär. Problemen försköts i tid och rum då avloppssystemen förorenade stränder och vattendrag längre bort. Föroreningarna ökade då vattenklosetter blev aktuellt under tidigt 1900-tal. Man var övertygad om att vattnets självrenande egenskaper skulle lösa problemet på egen hand (Bekvämlighetsrevolutionen, 2008). När de första kommunala reningsverken uppkom i Sverige under 1950-talet, var det största syftet att komma till rätta med de stora vattenvårdsproblem som var kopplade till kommunala avlopp. Det var synliga föroreningar, syrebrist, övergödning av sjöar och vattendrag samt skumbildning man ville få bukt på och därför är reningsverken byggda så att de i första hand avlägsnar större partiklar, biologiskt nedbrytbart material och fosfor (nationalencyklopedin). Det viktigaste fram till 1900-talet var att man skulle kunna förse hushållen med säkert dricksvatten. Under denna tid blev det möjligt att få vatten genom att vrida på en kran och det gjorde att vattenanvändningen steg avsevärt, för att sedan minska. Idag är det är de enskilda avloppen som står för de största utsläppen som bidrar till bland annat övergödning och algblomning i våra sjöar och i vissa fall också till att det blir för hög bakteriehalt i vattnet. Detta kan leda till badförbud. Näringsutsläppet minskar om avloppsvattnet rensas genom tillexempel markbädd eller infiltration (Stockholms stad). 7

8 Även idag bidrar orenade avloppsutsläpp inte bara till övergödning, utan även till smittspridning och syrebrist i vattendragen. Det kan räcka med att man borstar tänderna i dricksvatten som har kommit i kontakt med förorenat avloppsvatten för att vi människor ska riskera att bli sjuka. Om man inte alls skulle rena de enskilda utsläppen skulle fler sjöar vara igenväxta. Men om vi skulle bli bättre på att rena de enskilda avloppen skulle många av de sjöar som idag har låg vattenkvalitet förbättras (avloppsguiden). Övergödning och syrebrist i vattendrag leder inte bara till att vi inte kan bada eller att de blir igenväxta utan också till att det börjar lukta samt att fiskar dör ut och att den biologiska mångfalden minskar (Luleå universitet). Diskussion Innan industrialiseringen och urbaniseringen bodde de flesta i Sverige på sina egna gårdar. De flesta hade sin egen brunn och sin egen plats att slänga sitt avfall. Folket var mer utspritt i hela landet. Det kan därför inte ha funnits något större behov av ett gemensamt vatten och avloppssystem. Industrialiseringen måste ha varit en stor bidragande orsak till att vattensystemen var i behov att förändras. Många människor flyttade in till städerna och det ledde till att det blev mycket folk på liten yta. Problemet blev att man inte hade någonstans att göra av sitt avfall och det fanns inte någonstans att få tag på rent vatten. Eftersom man slängde allt avfall direkt ut på gatan blev det självklart smutsigt, förorenat och ohälsosamt. Det var inte konstigt att det inte fanns tillgång till rent vatten inne i städerna. När det inte fanns rent vatten spreds sjukdomarna snabbare än tidigare. Vi tror också att en bidragande orsak till smittspridningen var att folket bodde mycket tätt. De hade säkert ingen kunskap om att en bra hygien förebygger sjukdomar. Man trodde att vattnet kunde rena sig själv och därför kan det vara en orsak till varför de inte såg att det var ett problem. Idag rengör vi vattnet i reningsverken och detta har gjort att vi har förutsättningar för att kunna ha en bra hygien. Den stora skillnaden från idag och förr ca 100 år sedan var att vi har idag kunskap och kan kontrollera vattnets kvallite på ett bättre sätt. Det är inte konstigt att folket blev sjuka då de trodde att vattnet var rent när det såg rent ut och smakade gott. Då läkarna hade intresse av att folket skulle vara friska var det de som var aktiva i forskningen kring att förbättra hälsan hos folket. Vi tror att läkarna var de enda som var tillräckligt insatta i smittspridningen för att förstå hur viktigt det är med bra hygien och rent vatten. Eftersom att läkarna var välutbildade hade de stort inflytande på staten. De styrande i Sverige var säkerligen väldigt måna om att folket skulle må bra och ha en hög välfärd. Vi tror detta på grund av att friskt folk som kan arbeta drar in skatteintäkter och även för att det kostar när folket blir sjuka. Staten kan ha varit den största aktören som har påverkat utvecklingen av vatten och avloppssystemen för att det var dem som kunde finansiera utvecklingen. 8

9 Eftersom ingenjörerna också var välutbildade och hade stor kunskap om teknik tror vi att de också hade stort inflytande på utvecklingen av vatten- och avloppssystemen. Detta tror vi eftersom det var ett bra tillfälle för ingenjörerna att tjäna pengar genom att utveckla ett system som folket hade behov av. Pengar är alltid en drivande faktor. Vi tror att behovet av vatten har blivit större på grund av att vi har blivit allt mer bekväma och skaffat oss fler användningsområden. Det måste ha blivit en stor förändring i samhället när man plötsligt fick tillgång till obegränsat med vatten. I början av utvecklingen hade vattnet ett väldigt lågt pris på grund av att staten subventionerade det och vi tror att subventionen hade en positiv effekt på både samhället och på utvecklingen av vattensystemet då alla kunde ta del av det. Eftersom vattnet var billigt kunde alla användningsområden användas flitigt och säkerligen kunde en konkurrens skapas mellan de olika utvecklarna. I och med väldigt många fler kunde börja använda saker så som vattenspolade toaletter, badkar osv. tror vi också att det skapades en stor konkurrens mellan utvecklarna då efterfrågan för till exempel badkar blev så pass mycket större. Innan VA-systemen uppkom såg man smutsen och föroreningarna mycket tydligare då man kände stanken och såg smutsen med egna ögon. Idag är dessa problem dolda, vi vet att naturen är förorenad men vi ser det inte. Vi tar inte till oss problemet på samma sätt nu när vi inte ser det. Det är lättare att förstå problemet när man själv upplever det. Vi blir dagligen informerade om att vi människor håller på att förstöra vår planet med farliga utsläpp, men ändå gör vi ingenting för att förhindra detta. Syftet med VA-systemen var att göra miljön i städerna renare, men det man gjorde var att man försköt problemet ut i sjöar och natur, där man inte såg det. Det som i början var ett lokalt problem, blev ett globalt. Nu kan man undra om VA-systemen verkligen löste problemen? Framtiden: Eftersom vattenanvändningen inte har ökat särskilt mycket de senaste 50 åren tror vi inte det kommer att öka mycket mer i framtiden. Vi tror att vi kommer att utveckla fler vattensnåla och effektiva maskiner och system. Eftersom vi idag har stora miljöproblem kommer vi troligtvis vara medvetna om hur utvecklingen borde formas. Vi tror att det kommer bli mer aktuellt med återvinning av vatten och avloppsvatten och på så sätt att man kan använda de till andra saker, exempelvis använda dagvatten som spolvatten i våra toaletter. Tekniken och forskningen har under den senare tiden gått fort framåt och vi tror att den kommer fortsätta att göra det, men inte i samma takt. 9

10 Referenslista Litteratur: Gyberg Per och Hallström Jonas, 2009, Världens gång Teknikens utveckling, Studentlitteratur AB, Lund Pettersson Ronny, 2008, Bekvämlighetsrevolutionen, Stockholmia förlag Elektroniska källor: Vattenprotalen hämtat från Avloppsguiden hämtat från Tekniskamuseet hämtat från Nationalencyklopedin hämtat från Stockholms stad hämtat från Prognoser och statistik från internet: Prognos över vattenuttag och vattenanvändning Hämtat från Sveriges officiella statistik, vattenuttag och vattenanvändning i Sverige df, Rapporter från internet: Rapport från Luleå Universitet, 2007 hämtat från FR-0713-SE.pdf, BILD: Luleå Kommuns bildarkiv hämtat från FR-0713-SE.pdf, Källkritik: Vi har mestadels använt oss av litteratur i tryckt form bl.a. boken Bekvämlighetsrevolutionen. Fakta vi hittat handlar mest om är historia och utveckling från Stockholm därför valde vi att skriva mest om Stockholms historia. Vi har använt oss av en del källor från internet då vi varit ganska kritiska innan vi använt dem. Många av våra internetkällor är statliga och känns därför som säkra källor. Vi har hämtat fakta från rapporter från Lund och Luleå. I dessa har vi hittat mycket användbar och relevant fakta från. 10

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får du och din

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen för åk 4-9 ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får

Läs mer

Information om enskilda avlopp

Information om enskilda avlopp Information om enskilda avlopp I den här broschyren har vi sammanfattat viktig information om enskilda avlopp. Här hittar du information om varför vi måste rena avloppsvatten, vilka reningskrav som ställs,

Läs mer

VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt.

VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt. VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt. I den här broschyren vill vi ge dig sakliga besked om vad det innebär när Mälarenergi har ansvaret för vatten och avlopp hos dig. Vår syn på Vatten och

Läs mer

Bra att veta om vatten och avlopp för småhusägare i Järfälla kommun

Bra att veta om vatten och avlopp för småhusägare i Järfälla kommun 2015-10-01 Bra att veta om vatten och avlopp för småhusägare i Järfälla kommun Det här bladet innehåller kortfattad information och förklaringar om de bestämmelser som gäller för det kommunala vattnet

Läs mer

Var rädd om vårt vatten! Kostnadsfri rådgivning för dig med eget avlopp

Var rädd om vårt vatten! Kostnadsfri rådgivning för dig med eget avlopp Var rädd om vårt vatten! Kostnadsfri rådgivning för dig med eget avlopp Miljösamverkan östra Skaraborg Vänern Mariestad Töreboda Lidköping Götene Karlsborg Skara Tibro Skövde Falköping Tidaholm Hjo Vättern

Läs mer

Inventering av enskilda VA-anläggningar 2012

Inventering av enskilda VA-anläggningar 2012 Inventering av enskilda VA-anläggningar 2012 Områden kring delar av Ljungaån, Hägnaån, Sävsjöån, Vämmesån och Bodaån samt bäckar runt Ärnanäsasjön och Allsarpasjön Miljö- och byggförvaltningen Stina Pernholm,

Läs mer

Välkommen till Torekovs reningsverk

Välkommen till Torekovs reningsverk Torekovsverket Välkommen till Torekovs reningsverk Torekovs avloppsreningsverk ligger i södra delen av Torekovs tätort och togs i drift på 1960-talet. Det byggdes senast ut 2001. Verket tar idag hand om

Läs mer

För att minska avloppets miljöpåverkan och upprätthålla dess funktion kan man använda dessa tips:

För att minska avloppets miljöpåverkan och upprätthålla dess funktion kan man använda dessa tips: Enskilt avlopp Ungefär 10 % av de svenska hushållen har enskilt avlopp. Tillsammans släpper de ut lika mycket övergödande ämnen som alla de övriga hushållen, som är anslutna till kommunala reningsverk,

Läs mer

Välkommen till Roslagsvatten

Välkommen till Roslagsvatten Välkommen till Roslagsvatten r o s l a g s vat t e n å r s red o v i s ning 2 0 0 7 Knivsta Vallentuna Österåker Täby Danderyd Vaxholm Ekerö Roslagsvatten AB är ett VA-bolag som ansvarar för den kommunala

Läs mer

VA-fakta för fastighetsägare

VA-fakta för fastighetsägare VA-fakta för fastighetsägare VA-fakta för fastighetsägare Uppsala Vatten och Avfall AB är VA-huvudman i Uppsala kommun. Här följer information om vatten och avlopp i en fastighet. Utgåva 2011 Ansvarsfördelning

Läs mer

Information om dag- och dräneringsvatten

Information om dag- och dräneringsvatten Information om dag- och dräneringsvatten 1 Inledning I den här broschyren ges information om hur du på bästa sätt tar hand om dag- och dräneringsvatten för att minska risken för översvämning och skador

Läs mer

Gott, friskt och alltid till hands. i en kran nära dig. Värt att veta om vatten och avlopp i Örebro kommun. orebro.se

Gott, friskt och alltid till hands. i en kran nära dig. Värt att veta om vatten och avlopp i Örebro kommun. orebro.se Gott, friskt och alltid till hands. i en kran nära dig Värt att veta om vatten och avlopp i Örebro kommun orebro.se 1 Varje invånare i vår kommun använder ca 100 liter vatten varje dag. Det är dels dricksvatten,

Läs mer

Separering av dag- och spillvatten. VA-avdelningen

Separering av dag- och spillvatten. VA-avdelningen Separering av dag- och spillvatten VA-avdelningen Separering av ledningar Kommunens avloppssystem ska hantera både dagvatten och spillvatten. I dagvatten räknas regn-, smält- och dräneringsvatten. Spillvatten

Läs mer

Översvämning i källare. Vad kan du som fastighetsägare göra och vilket ansvar har kommunen?

Översvämning i källare. Vad kan du som fastighetsägare göra och vilket ansvar har kommunen? Översvämning i källare Vad kan du som fastighetsägare göra och vilket ansvar har kommunen? Innehållsförteckning Ordlista...3 Om en översvämning inträffar!...4 Vatten tränger in genom fastighetens avloppssystem...6

Läs mer

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Varje droppe är värdefull Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Vad använder du vatten till? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt viktigaste livsmedel. Du använder vatten till mycket, till

Läs mer

Välkommen till Öresundsverket

Välkommen till Öresundsverket Öresundsverket Välkommen till Öresundsverket Öresundsverket ligger i centrala Helsingborg och är det största av ett tiotal avloppsreningsverk inom NSVA. Det byggdes 1974 och tar idag hand om spillvatten

Läs mer

Avloppssystem. Avloppsvatten. Avloppssystem består av. Avloppsvatten. Spillvatten. Avloppsvatten. vatten som leds från fastigheter, gator och vägar

Avloppssystem. Avloppsvatten. Avloppssystem består av. Avloppsvatten. Spillvatten. Avloppsvatten. vatten som leds från fastigheter, gator och vägar Avloppsvatten Avloppssystem vatten som leds från fastigheter, gator och vägar 2012-05-30 2 Avloppsvatten Avloppssystem består av vatten som leds från fastigheter, gator och vägar Avloppsnät Pumpstationer

Läs mer

Den här broschyren kommer att ge dig information som kan underlätta vid en planering inför nyanläggning eller en ändring av en befintlig

Den här broschyren kommer att ge dig information som kan underlätta vid en planering inför nyanläggning eller en ändring av en befintlig Den här broschyren kommer att ge dig information som kan underlätta vid en planering inför nyanläggning eller en ändring av en befintlig avloppsanläggning. 1 Broschyrens innehåll: Varför ska jag rena mitt

Läs mer

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.

Läs mer

fa f kta om vatten och avlopp

fa f kta om vatten och avlopp fakta om vatten och avlopp innehåll 3 4 7 11 12 16 17 18 21 22 Vattentjänstbranschen Vattentjänstbranschens aktörer och lagar Hur finansieras vattentjänstbranschen? Vatten genom tiderna Vattenförsörjning

Läs mer

Hållbara kliv vårt vatten i åk 4 studiebesök på reningsverket Sundet Kranvatten dagvatten spillvatten tekniska system. Spillvatten

Hållbara kliv vårt vatten i åk 4 studiebesök på reningsverket Sundet Kranvatten dagvatten spillvatten tekniska system. Spillvatten Hållbara kliv vårt vatten i åk 4 studiebesök på reningsverket Sundet Kranvatten dagvatten spillvatten tekniska system Spillvatten (Information hämtad från Växjö kommuns hemsida http://www.vaxjo.se/bygga--

Läs mer

Små avloppsanläggningar

Små avloppsanläggningar Information från Miljö- och byggenheten Små avloppsanläggningar Slamavskiljare Enligt miljöbalken får inte avloppsvatten som kommer från hushåll och som inte genomgått längre gående rening än slamavskiljning

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar

Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar Beslutade av Miljöskyddsnämnden 2006-12-12, 88 Reviderade 2007-05-29, 44 Reviderade 2009-03-31, 20 Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar Lagstiftning Miljöbalken Avloppsvatten är ett samlingsbegrepp

Läs mer

Miljövänlig avloppsrening

Miljövänlig avloppsrening Miljövänlig avloppsrening Paketlösning för avlopp! Typgodkänd slamavskiljare med alla delar för infiltration eller markbädd. Beprövad reningsmetod Låg uppflytningsrisk Hög finish Konkurrenskraftigt pris

Läs mer

Information om dag- & dräneringsvatten

Information om dag- & dräneringsvatten Information om dag- & dräneringsvatten Information från VA- och Gatuavdelningen I den här broschyren vill vi informera om hur man på bästa sätt tar hand om sitt dag- och dräneringsvatten för att minska

Läs mer

Riktlinjer - enskilda avloppsanläggningar för Ölandskommunerna Borgholm och Mörbylånga

Riktlinjer - enskilda avloppsanläggningar för Ölandskommunerna Borgholm och Mörbylånga Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden i Borgholms kommun 2007-08-30 Antagen av Miljö- och Byggnadsnämnden i Mörbylånga kommun 2008-09-24 Riktlinjer - enskilda avloppsanläggningar för Ölandskommunerna Borgholm

Läs mer

Avancerat system för biologiskt avloppsunderhåll BioAmp + Free-Flow. Mer än 85 års erfarenhet PS 12 08

Avancerat system för biologiskt avloppsunderhåll BioAmp + Free-Flow. Mer än 85 års erfarenhet PS 12 08 Avancerat system för biologiskt avloppsunderhåll BioAmp + Free-Flow Mer än 85 års erfarenhet AVLOPPENS HISTORIA MODERNA AVLOPPSSYSTEM Septiktanken introducerades; avlopps vattnet rann obehandlat ut i floder

Läs mer

E n s k i l t a v l o p p

E n s k i l t a v l o p p Enskilt avlopp Avloppsvatten kan orsaka övergödning som leder till algblomning, igenväxning, syrebrist och fiskdöd. Avloppsvatten innehåller också parasiter, bakterier och virus som kan förorena. Om du

Läs mer

Information om dag- och dräneringsvatten

Information om dag- och dräneringsvatten Information om dag- och dräneringsvatten Information från Karlshamns kommun, VA-enheten din VA-leverantör I den här broschyren vill vi informera om hur fastighetsägaren kan ta hand om sitt dag- och dräneringsvatten

Läs mer

Information om dag- och dräneringsvatten.

Information om dag- och dräneringsvatten. Information om dag- och dräneringsvatten. Information från Mälarenergi - din VA-leverantör I den här broschyren vill vi informera om hur man på bästa sätt tar hand om sitt dag- och dräneringsvatten för

Läs mer

Från fabriken Fosfaten till en världsomfattande koncern med jordens vattenresurser i fokus

Från fabriken Fosfaten till en världsomfattande koncern med jordens vattenresurser i fokus Del 1: Fosfaten Från fabriken Fosfaten till en världsomfattande koncern med jordens vattenresurser i fokus Vårt stora behov av rent vatten och växtnäring Allt liv på jorden är beroende av rent vatten.

Läs mer

Hur reningsverket fungerar

Hur reningsverket fungerar Kommunalt avlopp Det vatten du använder hemma, exempelvis när du duschar eller spolar på toaletten, släpps ut i ett gemensamt avloppssystem där det sen leds vidare till reningsverket. Hit leds även processvatten

Läs mer

Dag- och dräneringsvatten

Dag- och dräneringsvatten Dag- och dräneringsvatten Information till fastighetsägare I denna broschyr finns information om vad fastighetsägare som ansluter sig till det allmänna vatten- och avloppsnätet kan tänka på för att undvika

Läs mer

Slam- och oljeavskiljaranläggning

Slam- och oljeavskiljaranläggning Slam- och oljeavskiljaranläggning Förord Denna skrift har tagits fram av samtliga kommunala VA-huvudmän i Dalarna med syftet att ge dig som fastighetsägare respektive verksamhetsutövare kortfattad information

Läs mer

Bra att veta om enskilt avlopp

Bra att veta om enskilt avlopp Bra att veta om enskilt avlopp Kurödsvägen 9 451 55 Uddevalla Telefon: 0522-13 000 E-post: info@bramiljo.se www.bramiljo.se www.biovac.se Vår syn på hållbart avlopp De enskilda avloppen står för 14 % av

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING INTRODUKTION: HÅLLBAR UTVECKLING Vad innebär hållbar utveckling? Begreppet hållbar utveckling blev känt i och med att FN startade den så kallade Brundtlandskommissionen

Läs mer

Plan för avloppsvattensystem

Plan för avloppsvattensystem 1 Plan för avloppsvattensystem Bilaga till bygglovs- eller åtgärdstillståndsansökan Planen gäller: samt: nytt avloppsvattensystem till ny byggnad effektivering av befintligt avloppsvattensystem nytt avloppsvattensystem

Läs mer

Dagordning. 18.00 Samling 18.10 Presentation av inventeringen 18.40 - Frågor 19.00 - Fika 20.00 Dörrarna stängs. Miljöenheten 2014-03-04

Dagordning. 18.00 Samling 18.10 Presentation av inventeringen 18.40 - Frågor 19.00 - Fika 20.00 Dörrarna stängs. Miljöenheten 2014-03-04 Dagordning 18.00 Samling 18.10 Presentation av inventeringen 18.40 - Frågor 19.00 - Fika 20.00 Dörrarna stängs Välkomna till Informationsmöte inför avloppsinventering Fogdön Helena Segervall, miljöchef

Läs mer

Miljöteknik och gröna innovationer inom vatten/va - området

Miljöteknik och gröna innovationer inom vatten/va - området Miljöteknik och gröna innovationer inom vatten/va - området Ulf E Andersson Presentation på Inspiration Vatten 25-26 november 2013 1 Varför behövs teknikutveckling och innovationer inom vatten/va? Sverige

Läs mer

Kommentar till ABVA 91 Råd och anvisningar till fastighetsägare rörande vatten & avlopp i Robertsfors kommun

Kommentar till ABVA 91 Råd och anvisningar till fastighetsägare rörande vatten & avlopp i Robertsfors kommun Kommentar till ABVA 91 Råd och anvisningar till fastighetsägare rörande vatten & avlopp i Robertsfors kommun Detta meddelande är ett komplement till ABVA, som innehåller bestämmelser för brukande av kommunens

Läs mer

Innehåller snabb kylskåpsguide! 7 enkla tips på hur du kan hjälpa miljön

Innehåller snabb kylskåpsguide! 7 enkla tips på hur du kan hjälpa miljön Innehåller snabb kylskåpsguide! 7 enkla tips på hur du kan hjälpa miljön Stora resultat börjar med små steg i ditt hem Följ med på en kort tur genom ett helt vanligt hem. Efter besöket kommer du att kunna

Läs mer

Tömning av enskilt avlopp - det här behöver du veta

Tömning av enskilt avlopp - det här behöver du veta Tömning av enskilt avlopp - det här behöver du veta En informationsfolder till dig som har tömning av enskilt avlopp i Gnesta kommun Din avloppsanläggning ska skydda miljön Anledningen till att vi har

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-01-01 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MBN 8/15-01-29 Miljö- och byggnämnden Tills vidare

Läs mer

Dagvattenseparering. Information om frånkoppling av dag- och dräneringsvatten från spillvattenledning

Dagvattenseparering. Information om frånkoppling av dag- och dräneringsvatten från spillvattenledning Dagvattenseparering Information om frånkoppling av dag- och dräneringsvatten från spillvattenledning Innehåll Kontaktpersoner för information... 2 Separering av dag- och dräneringsvatten från spillvatten...

Läs mer

Policy för enskilda avlopp i Vårgårda kommun

Policy för enskilda avlopp i Vårgårda kommun 1(7) Policy för enskilda avlopp i Vårgårda kommun Antagen av Miljönämnden 2010-10-12 74 2(7) Bakgrund Naturvårdsverkets allmänna råd från 2006 om små avloppsanordningar för hushållsspillvatten lägger betoningen

Läs mer

IN-DRÄN Max. Foto: www.fotoakuten.se. Stora avloppssystem - låga driftskostnader

IN-DRÄN Max. Foto: www.fotoakuten.se. Stora avloppssystem - låga driftskostnader FU N K 10 T IO N Å R SG IN-DRÄN Max S A R A Foto: www.fotoakuten.se Stora avloppssystem - låga driftskostnader N TI IN-DRÄN Max IN-DRÄN Max är lösningen för er som behöver bygga ett gemensamt avlopp. Ni

Läs mer

Små avloppsanläggningar

Små avloppsanläggningar Små avloppsanläggningar Information till den som ska anlägga en ny eller ändra en befintlig anläggning. Ett hushåll använder dagligen ca 1000 liter vatten som blir förorenat och måste tas omhand innan

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2012-09-18 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MYN 82/12-10-11 Myndighetsnämnden 2014-12-31 Dokumentansvarig

Läs mer

PROJEKT. Inventering av enskilda avloppsanläggningar. Perstorp, Karlsborgs kommun 2014-10-22

PROJEKT. Inventering av enskilda avloppsanläggningar. Perstorp, Karlsborgs kommun 2014-10-22 PROJEKT Inventering av enskilda avloppsanläggningar i Perstorp, Karlsborgs kommun 2014-10-22 BESÖKSADRESS Hertig Johans torg 2 Skövde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41 83 87 E-POST miljoskaraborg@skovde.se

Läs mer

Information om inventering av. Enskilda avlopp. Förste miljöinspektör Eva Bayard 0512-570 27 eva.bayard@essunga.se

Information om inventering av. Enskilda avlopp. Förste miljöinspektör Eva Bayard 0512-570 27 eva.bayard@essunga.se Information om inventering av Enskilda avlopp Förste miljöinspektör Eva Bayard 012-70 27 eva.bayard@essunga.se Enskilda avlopp Det finns ca 1 700 enskilda avlopp i kommunen, där de flesta är gamla anläggningar

Läs mer

Avloppsfrågor - Green Island. Karin Palmqvist Larsson, Miljö- och hälsoskyddsenheten 2013-11-30

Avloppsfrågor - Green Island. Karin Palmqvist Larsson, Miljö- och hälsoskyddsenheten 2013-11-30 Avloppsfrågor - Green Island Karin Palmqvist Larsson, Miljö- och hälsoskyddsenheten 2013-11-30 Ingmarsö & Brottö Enskilt vatten och avlopp 80% torr toalett och BDT-avlopp Gemensamt avlopp i Ingmarsöbyn.

Läs mer

Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G.

Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G. Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G. Innehållsförteckning. Sida nr. 1. Inledning. 2. Frågeställning. 3-8. Svar på frågorna. 9. Intervju med Åke Elgemark. 10. Bilder ifrån reningsverket. 11.

Läs mer

Några exempel på de vanligaste fungerande lösningarna för avloppsvattenbehandling i glesbygden

Några exempel på de vanligaste fungerande lösningarna för avloppsvattenbehandling i glesbygden Några exempel på de vanligaste fungerande lösningarna för avloppsvattenbehandling i glesbygden Målsättningen för avloppsvattenbehandlingen i Väståboland är att hindra förorening av vattendrag och grundvatten

Läs mer

Informationsträff om enskilda avlopp. Varför ska vi rena avlopp? 2011-10-26. Ebba af Petersens. Ebba af Petersens. WRS Uppsala AB

Informationsträff om enskilda avlopp. Varför ska vi rena avlopp? 2011-10-26. Ebba af Petersens. Ebba af Petersens. WRS Uppsala AB 2011-10-26 Informationsträff om enskilda avlopp Ebba af Petersens WRS Uppsala AB & Avloppsguiden AB ebba.af.petersens@wrs.se Ebba af Petersens WRS Uppsala AB ebba@avloppsguiden.se Kastellholmen, Stockholm

Läs mer

Checklista för val och installation av återströmningsskydd

Checklista för val och installation av återströmningsskydd Checklista för val och installation av återströmningsskydd Samtliga fastighetsägare i Borgholms kommun som är anslutna till den allmänna dricksvattenanläggningen skall förse inkommande dricksvattenledning

Läs mer

Stoppa onödan! Många bäckar små... Låt inte pengarna rinna iväg. Vad kan du göra åt dyra elräkningar? Här får du råd. om kallt och varmt vatten

Stoppa onödan! Många bäckar små... Låt inte pengarna rinna iväg. Vad kan du göra åt dyra elräkningar? Här får du råd. om kallt och varmt vatten Stoppa onödan! Många bäckar små... Låt inte pengarna rinna iväg. Vad kan du göra åt dyra elräkningar? Här får du råd. om kallt och varmt vatten Hur mycket energi som går åt i ditt hushåll beror på många

Läs mer

ISPA INFORMATIONSBLAD 2000/PL/16/P/PE/016. Nationella fonden för miljöskydd och vattenförvaltning

ISPA INFORMATIONSBLAD 2000/PL/16/P/PE/016. Nationella fonden för miljöskydd och vattenförvaltning ISPA INFORMATIONSBLAD 2000/PL/16/P/PE/016 Åtgärdens benämning: Förbättring av vattenkvaliteten i Stettin Myndighet som ansvarar för genomförandet Namn: Adress: Nationella fonden för miljöskydd och vattenförvaltning

Läs mer

Grön Flagg- rapport. Tema: Vattenresurser. Nåntunaskolan. Kontaktperson: Johanna Öhlund

Grön Flagg- rapport. Tema: Vattenresurser. Nåntunaskolan. Kontaktperson: Johanna Öhlund Grön Flagg- rapport Tema: Vattenresurser Nåntunaskolan Kontaktperson: Johanna Öhlund 1. Miljöråd a. Hur ofta har miljörådet träffats? Miljörådet träffades 1 gång i veckan under 4 veckor i början av höstterminen,

Läs mer

Även följande miljömål kan kopplas till enskilda avlopp; Levande sjöar och vattendrag, Giftfri miljö och Hav i balans samt levande kust och skärgård.

Även följande miljömål kan kopplas till enskilda avlopp; Levande sjöar och vattendrag, Giftfri miljö och Hav i balans samt levande kust och skärgård. Dnr. 2008/mn 0374 Datum 08-12-02 1(10) Policy för enskilda avlopp i Syftet med denna policy är dels att säkerhetsställa en enhetlig bedömning och handläggning på förvaltningen. Samtidigt som det tydliggör

Läs mer

Åtgärdsstrategi Växjösjöarna

Åtgärdsstrategi Växjösjöarna Åtgärdsstrategi Växjösjöarna Varför plan och unika åtgärder? Syfte /geografisk avgränsning Tidplan Finansiering Resultat i etapp 1. Andreas Hedrén, Växjö kommun Växjösjöarna geografiska förutsättningar

Läs mer

Är ditt avlopp grönt, gult eller rött? ÅTGÄRDA FÖRBÄTTRA

Är ditt avlopp grönt, gult eller rött? ÅTGÄRDA FÖRBÄTTRA Är ditt avlopp grönt, gult eller rött? ÅTGÄRDA FÖRBÄTTRA OK Ställ diagnos på ditt avlopp med hjälp av Svea Avloppsguide. Bildspelet tar cirka fem minuter. Föregående 1 Jag ger dig lite tumregler, men det

Läs mer

Telefon dagtid E-post Personnummer/organisationsnummer

Telefon dagtid E-post Personnummer/organisationsnummer MILJÖAVDELNINGEN Ansökan, enskilt avlopp avledning av avloppsvatten till enskild avloppsanläggning enligt 13 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899) Insändes till: Miljöavdelningen

Läs mer

Hur en slambrunn/slamavskiljare fungerar

Hur en slambrunn/slamavskiljare fungerar Hur en slambrunn/slamavskiljare fungerar Avloppsslam Slam bildas vid all rening av avloppsvatten. Beroende på typ av avlopp indelas avloppsvattnet upp i svartvatten (toaletter, bad-, disk- och tvättvatten)

Läs mer

VAT TEN OCH AV L O P P

VAT TEN OCH AV L O P P 6 a5 folder 05-09-06 15.59 Sida 1 FA K TA OM VAT TEN OCH AV L O P P 6 a5 folder 05-09-06 15.59 Sida 2 F Ö R O R D Den här broschyren ger basfakta kring Sveriges vattenförsörjning och avloppshantering.

Läs mer

Stoppa onödan! Många bäckar små... Låt inte pengarna rinna iväg. Vad kan du göra åt dyra elräkningar? Här får du råd. om kallt och varmt vatten

Stoppa onödan! Många bäckar små... Låt inte pengarna rinna iväg. Vad kan du göra åt dyra elräkningar? Här får du råd. om kallt och varmt vatten Stoppa onödan! Många bäckar små... Låt inte pengarna rinna iväg. Vad kan du göra åt dyra elräkningar? Här får du råd. om kallt och varmt vatten Hur mycket energi som går åt i ditt hushåll beror på många

Läs mer

DISTANSUTBILDNING Miljö och V/A-teknik

DISTANSUTBILDNING Miljö och V/A-teknik DISTANSUTBILDNING Miljö och V/A-teknik Rent vatten är vårt viktigaste livsmedel och en förutsättning för en frisk natur. En utbildning i tiden för dig som vill jobba med vatten- och miljöfrågor. DISTANSUTBILDNING

Läs mer

Information om fettavskiljare.

Information om fettavskiljare. Information om fettavskiljare. Information från Mälarenergi - din VA-leverantör Västerås stad tar genom Mälarenergi hand om och renar avloppsvatten från hushåll och företag. De senaste åren har fettavlagringar

Läs mer

Miljöarbete pågår. Vi renar avloppsvatten från en halv miljon människor

Miljöarbete pågår. Vi renar avloppsvatten från en halv miljon människor Miljöarbete pågår Vi renar avloppsvatten från en halv miljon människor Mycket bra studiebesök. Man får lära sig att avlopp är ett stort miljöproblem, hur problemet löses och hur man kan hjälpa till litegrann

Läs mer

Informationsblad 1: Vilka krav gäller för enskilda avloppsanordningar?

Informationsblad 1: Vilka krav gäller för enskilda avloppsanordningar? Informationsblad 1: Vilka krav gäller för enskilda avloppsanordningar? Detta informationsblad är tänkt som ett komplement till dokumentet Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun och

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

VeVa Tynningö Prel. version

VeVa Tynningö Prel. version Prel. version Frida Pettersson, Erik Kärrman 1. - Syfte Målet med etta uppdrag var att ta fram beslutsunderlag som visar ekonomiska och miljömässiga konsekvenser vid introduktion av avloppslösningar på

Läs mer

Vatten och avlopp på landsbygden

Vatten och avlopp på landsbygden Vatten och avlopp på landsbygden Innehåll Kontakta oss 2 Vatten- och avloppspolicy 3 Inledning 4 Om allmänt vatten och avlopp 4 Utbyggnad av allmänt VA på landsbygden 5 Områden som inte omfattas av utbyggnadsplanen

Läs mer

Riktlinjer för fettavskiljare i Haninge kommun

Riktlinjer för fettavskiljare i Haninge kommun Riktlinjer för fettavskiljare i Haninge kommun Varför kräver vi fettavskiljare? Fett i avloppet ställer till med stora problem i ledningsnätet. I det kalla avloppsvattnet stelnar fettet och fastnar i avloppsledningarna.

Läs mer

VVS. Vattenrening. EL & VVS - för din säkerhet

VVS. Vattenrening. EL & VVS - för din säkerhet Vattenrening VVS Med rätt vattenfilter kan du ta bort sand, sediment, grövre partiklar, utfällt järn samt dålig lukt och smak. Filter finns också om du behöver avkalka vattnet. EL & VVS - för din säkerhet

Läs mer

Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen.

Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen. Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen. Ekostaden Mer än hälften av jordens befolkning bor i städer och allt fler väljer att flytta från landsbygden till

Läs mer

Läs igenom broschyren innan du lämnar in ansökan!

Läs igenom broschyren innan du lämnar in ansökan! Miljöavdelningen Samhällsbyggnadsförvaltningen Den här broschyren ger dig information om sådant som är viktigt att känna till vid planering av avlopp för fastigheter som inte kan anslutas till kommunalt

Läs mer

Vad är vatten? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt främsta livsmedel. Vatten är även en förutsättning för allt liv på jorden.

Vad är vatten? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt främsta livsmedel. Vatten är även en förutsättning för allt liv på jorden. Vattnets väg Vad är vatten? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt främsta livsmedel. Vatten är även en förutsättning för allt liv på jorden. Vi ställer mycket höga krav på dricksvatten vad gäller

Läs mer

Vattenskadesäkert byggande VASKA. Vattenskaderisker Råd och anvisningar

Vattenskadesäkert byggande VASKA. Vattenskaderisker Råd och anvisningar Vattenskadesäkert byggande VASKA Vattenskaderisker Råd och anvisningar Här inträffar skadorna! Tvättstuga 7% Annat utrymme 29% Kök 23% Toalett 4% Bad/Dusch 37% Se över villans ledningssystem, tätskikt

Läs mer

KENREXMETODEN. - En trygg och enkel avloppslösning

KENREXMETODEN. - En trygg och enkel avloppslösning KENREXMETODEN - En trygg och enkel avloppslösning LÅT OSS rena ditt avloppsvatten med kenrexmetoden Kenrexmetoden, kompakt, trygg, miljövänlig och enkel lösning på avloppsvattenrening för enskilda fastigheter.

Läs mer

Kostnader och intäkter för produktion och distribution av vatten samt behandling av avloppsvatten för kommuner och kommunala bolag

Kostnader och intäkter för produktion och distribution av vatten samt behandling av avloppsvatten för kommuner och kommunala bolag Kostnader och intäkter för produktion och distribution av vatten samt behandling av avloppsvatten för kommuner och kommunala bolag fördelade per vattendistrikt Producent Producer Förfrågningar Inquiries

Läs mer

Sju frågor och lika många svar om miljöförvaltningens avgifter INFORMATION TILL FASTIGHETSÄGARE. Miljöförvaltningen

Sju frågor och lika många svar om miljöförvaltningens avgifter INFORMATION TILL FASTIGHETSÄGARE. Miljöförvaltningen Sju frågor och lika många svar om miljöförvaltningens avgifter INFORMATION TILL FASTIGHETSÄGARE Miljöförvaltningen Sju vanliga frågor och svar Vill du veta mer om hur vi på miljöförvaltningen arbetar och

Läs mer

ATT PLANERA FÖR ENSKILT AVLOPP... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1. VARFÖR BEHÖVS EN AVLOPPSANLÄGGNING?... 3 2. BESTÄMMELSER OM ENSKILDA AVLOPP...

ATT PLANERA FÖR ENSKILT AVLOPP... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1. VARFÖR BEHÖVS EN AVLOPPSANLÄGGNING?... 3 2. BESTÄMMELSER OM ENSKILDA AVLOPP... Att planera för enskilt avlopp Informationsmaterial från Miljö- och hälsoskyddsavdelningen Oktober 2014 1 Innehållsförteckning ATT PLANERA FÖR ENSKILT AVLOPP... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1. VARFÖR BEHÖVS

Läs mer

Utbrott av Cryptosporidier i Skellefteå 2011. Vad hände? Vad gjorde vi? Lärdomar

Utbrott av Cryptosporidier i Skellefteå 2011. Vad hände? Vad gjorde vi? Lärdomar Utbrott av Cryptosporidier i Skellefteå 2011 Vad hände? Vad gjorde vi? Lärdomar 72000 inv i kommunen 36000 inv i centralorten 7200 kvkm (Sveriges största kustkommun) 1 500 sjöar, 5 älvar och 36 mil kust

Läs mer

Kustnära avlopp. Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden.

Kustnära avlopp. Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden. Kustnära avlopp Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden. I Mönsterås kommun finns ca 1000 enskilda avloppsanläggningar.

Läs mer

E n s k i l t a v l o p p

E n s k i l t a v l o p p Enskilt avlopp Avloppsvatten kan orsaka övergödning som leder till algblomning, igenväxning, syrebrist och fiskdöd. Avloppsvatten innehåller också parasiter, bakterier och virus som kan förorena. Om du

Läs mer

Svenska för dig Läs & diskutera!

Svenska för dig Läs & diskutera! Svenska för dig Läs & diskutera! Med Lgr 11 som utgångspunkt har denna nya spännande serie vuxit fram. Delarna fokuserar på olika moment i svenskämnet för att tillsammans täcka in det centrala innehållet

Läs mer

Kretslopp av avloppsfraktioner vad vet vi om avloppsfraktionerna? Anna Richert Richert Miljökompetens anna@richert.se

Kretslopp av avloppsfraktioner vad vet vi om avloppsfraktionerna? Anna Richert Richert Miljökompetens anna@richert.se Kretslopp av avloppsfraktioner vad vet vi om avloppsfraktionerna? Anna Richert Richert Miljökompetens anna@richert.se Nya avfall att ta hand om Urinsortering Klosettvattensortering Minireningsverk Kemisk

Läs mer

Tank, brunn eller både och!

Tank, brunn eller både och! Tank, brunn eller både och! En enskild avloppsanläggning består vanligtvis av en slamavskiljare och en infiltrations- eller markbäddsanläggning. Syftet med anläggningen är både att rena avloppsvattnet

Läs mer

Frågor och svar vid möte i Östernäs 2010-10-24

Frågor och svar vid möte i Östernäs 2010-10-24 Frågor och svar vid möte i Östernäs 2010-10-24 K = Kommunen S = Samfälligheten E = Entreprenör 1. Varför bygger Norrtälje kommun ut ledningsnätet i Räfsnäs men inte i Östernäs? K svarar: Området mellan

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Rekommendationer för dag- och dränvattenhantering

Rekommendationer för dag- och dränvattenhantering Rekommendationer för dag- och dränvattenhantering Information från Borås Energi och Miljö AB I denna informationsskrift vill vi informera om hur man på ett bra och säkert sätt tar hand om sitt dagoch dräneringsvatten

Läs mer

Bruna vatten. Andreas Hedrén och Carl-Philip Jönsson Länsstyrelsen i Kronobergs Län

Bruna vatten. Andreas Hedrén och Carl-Philip Jönsson Länsstyrelsen i Kronobergs Län Bruna vatten Andreas Hedrén och Carl-Philip Jönsson Länsstyrelsen i Kronobergs Län Varför är vattnet brunt? Vattenfärgen bestäms framför allt av humushalten men även järnhalten. Humus består av lösta organiska

Läs mer

GRUNDFOS SOLOLIFT+ SOLOLIFT+ SKAPA NYA FACILITETER DÄR DE BEHÖVS

GRUNDFOS SOLOLIFT+ SOLOLIFT+ SKAPA NYA FACILITETER DÄR DE BEHÖVS GRUNDFOS SOLOLIFT+ SOLOLIFT+ SKAPA NYA FACILITETER DÄR DE BEHÖVS DET FINNS EN SOLOLIFT+ FÖR VARJE BEHOV Små avloppspumpstationer Grundfos Sololift+ Grundfos Sololift+ är konstruerad speciellt för att hantera

Läs mer

Enskilt avlopp. Vilken teknik passar dina förutsättningar? 1

Enskilt avlopp. Vilken teknik passar dina förutsättningar? 1 Enskilt avlopp Vilken teknik passar dina förutsättningar? 1 Utgivare/copyright: Kunskapscentrum Små Avlopp Illustratör: Bo Rosander Grafisk formgivning: Bild & Kultur AB Uppsala 2011 Denna broschyr är

Läs mer

MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET

MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET Lektionsupplägg: Rent vatten, tack! Lär er mer om grundvatten och låt eleverna, med hjälp av sina kunskaper och fantasi, konstruera en egen vattenrenare. Lärarinstruktion

Läs mer

Om dag- och dräneringsvatten

Om dag- och dräneringsvatten Om dag- och dräneringsvatten Information och råd till fastighetsägare och verksamhetsutövare BEGREPPSFÖRKLARING Avloppsvatten Förorenat vatten som avleds i avloppsledningsnätet. Kan bestå av spillvatten,

Läs mer

Ansök om enskild avloppsanordning. - Information från Miljöenheten. Bankgiro 621-6907. Tel 0152-291 00. Strängnäs kommun. kommunstyrelsen@strangnas.

Ansök om enskild avloppsanordning. - Information från Miljöenheten. Bankgiro 621-6907. Tel 0152-291 00. Strängnäs kommun. kommunstyrelsen@strangnas. Ansök om enskild avloppsanordning - Information från Miljöenheten Detta informationsblad syftar till att ge dig som fastighetsägare/entreprenör den information som är viktig att känna till vid planering

Läs mer