VATTEN OCH AVLOPP Ett stort tekniskt system
|
|
- Tobias Hermansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 VATTEN OCH AVLOPP Ett stort tekniskt system Anders Proos Emelie Liljegren Johanna Lundqvist
2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Frågeställningar... 3 Sveriges historia... 4 Viktiga personer... 4 Avloppsnätet... 5 Miljö... 7 Diskussion... 8 Källkritik:
3 Inledning Vatten och avloppssystem är ett stort tekniskt system som är väldigt etablerat i vårt moderna svenska samhälle. Man tänker sällan på hur beroende vi är av att detta system ska fungera. Nästan hela svenska samhället är uppbyggt med dessa system och man glömmer lätt hur viktiga de är för att vi ska kunna fortsätta leva som vi gör idag. Redan på 1700-talet var det mycket folk som flyttade in till städerna. Den industriella revolutionen gjorde att urbaniseringen tog fart. Städerna förändrades och det blev mer och mer trångbott. Många invånare på liten yta innebär att det behövs stor tillgång till vatten och någonstans att göra av allt avfall. Det som skedde var att invånarna i städerna kastade sitt avfall på gatorna. Detta resulterade till att stadsmiljöerna blev mycket smutsiga. Den ohälsosamma stadsmiljön och brist på vatten och hygien gjorde att sjukdomar spreds. Politikerna hade ett intresse att försöka förhindra sjukdomar och fattigdom. Ingenjörerna försökte därför hitta på en teknisk lösning som skulle ge städerna en renare miljö. Resultatet blev en form av det tekniska vatten och avloppssystemet som vi har idag. Vi tror att det finns mycket intressant historia och många spännande orsaker till dagens uppbyggda vatten och avloppssystem, därför har vi valt vatten och avloppssystem som ämne. Syfte Syftet med arbetet är att få en inblick i ett tekniskt system, i vårt fall vatten och avloppssystem och se hur det har påverkat samhället, miljön och människan genom tiden. Vi vill lära oss och förstå hur olika aktörer kan spela in och påverka en tekniks utveckling. Metod Vi har mestadels använt oss av tryckta källor. Den bok vi hämtat mest fakta från är bekvämlighetsrevolutionen. Vi har även använt oss av avhandlingar från Lunds universitet, rapporter från Luleås universitet, nationalencyklopedin och hämtat fakta från vår kurslitteratur. Vi har varit mycket försiktiga med att använda oss av internetkällor och har granskat dem kritiskt innan vi använt fakta från aktuella internetsidor. Genom att använda oss av nedanstående frågeställningar har vi försökt komma fram till en förståelse hur vatten och avloppssystemen har påverkat samhället, miljön och människan genom utvecklingens tidsperiod. Frågeställningar För att uppnå vårt syfte tar vi hjälp av följande frågeställningar: o Hur påverkar vatten och avloppssystemen miljön idag i jämförelse med hur det såg ut i början av utvecklingen i Sverige? o Vilka var aktörerna som påverkade uppbyggandet av systemen under hela utvecklingens period? o Vilka var orsakerna till att dagens vatten och avloppssystem har blivit etablerat? 3
4 Sveriges historia I Sverige har vattensystemet varit etablerat i vardagen i nästan 150år, dock i början använde man vattnet enbart till att släcka bränder i de större tätorterna (Rapport från Luleå Universitet, 2007). Ett stort problem under mitten av 1800-talet var att många dog i svåra koleraepidemier i både Stockholm och Göteborg, sammanlagt i Sverige blev ca personer sjuka mellan Kolera sprids genom ohygieniskt hanterade födoämnen, det fanns ingen riktigt bra uppfattning om vad som spred kolera på den tiden men man hade aningar om att det spreds via andningen i näsan och inte via munnen (Vattenportalen, 2006). Några faktorer som spelade en stor roll i kolerans framfart: Allt vatten fraktades med smutsiga hinkar. Inga riktiga kvalitétstester gjordes på vattnet. Endast självutnämnda experter testade vattnet genom att smaka på det. Smakade det bra var det bra kvalité. De använde naturen som avloppsreservoar, vattenreservoar, soptipp och badplats. Detta ledde till att människorna badade i sjukdomar. Hade man inte råd att hämta frisktvatten ifrån brunnar eller vattendrag så fick det duga med smutsigt. De som var styrande i Sverige under den tiden insåg då att hela befolkningen måste få tillgång till friskt dricksvatten för att stoppa epidemierna. En anledning till att börja upprätta vatten och avloppsnät i Sverige var att gatorna var extremt skitiga då de användes på nästan samma sätt som naturen (avloppsreservoar, vattenreservoar). Sverige var ett av de länder i Europa som var väldigt sena med att skaffa allmänna vattenledningar. Man har hittat exempel på vattenledningar från mitten av 1500-talet i Malmö som var urborrade stockar gjorda av trä. Det dröjde ända till 1861 för det första vattenreningsverket att invigas och redan 1875 hade Sverige upprättat vattenledningsnät i fjorton städer runt om i landet. År 1909 fanns det 65 städer med vattenledningsnät (Bekvämlighetsrevolution, 2008). För att underlätta pumpverket anlade man oftast vattenverken vid olika vattenfall så att de kunde drivas med hjälp av vattenkraften. Innan elektriciteten fick uppmärksamhet i Sverige användes oftast ångkraft, självtryck eller dieselmotorer. Det material man använde för att tillverka ledningarna i de tidiga vattenledningsverken var gjutjärnsrör som de flesta investerare satsade på (Rapport från Luleå Universitet, 2007). Viktiga personer Några personer som var betydelsefulla för VA-systemens framgång i Sverige var far och son Richert och Fredrik Leijonancker. Leijonancker ( ) var en ingenjör som blev utbildad vid Mariebergs högre artelleriläroverk, det ledde till en stor framgång för Leijonancker och blev senare officer i Väg och vattenbyggnadskåren. Han blev senare även chef för Väg och vattenbyggnadsstyrelsen. År 1853 bestämde sig Leijonancker sig för att 4
5 bege sig till England i uppdrag av Stockholm stad för att inhämta kunskaper om vattensystem, för att sedan ge ett förslag om hur man ska sätta upp ett vattenledningsnät. Josef Richert, fadern, studerade också på Mariebergs högre artelleriläroverk och hade Leijnoncker som lärare. Efter utbildningen på Marieberg blev Josef Richert chef för väg och vattenbyggnadskåren, senare fick Josef Richert ansvar för vatten och avlopp, han fick också ansvar för utbyggnaden av dessa system i hela Göteborg. Josef Richert släppte den första boken inom vatten och avloppssystem, kallad "Om vattenledning och vattenflopp" (Rapport från Luleå Universitet, 2007). Johan Richert, sonen, hade också en stor betydande roll i VA-systemens utveckling. Efter att Josef Richert hade avgått som chef tog Johan Richert direkt över posten och fortsatte med utvecklingen 1888 (Rapport från Luleå Universitet, 2007). Johan Richert arbetade senare som konsult i Stockholm, även i Norge, Finland, Ryssland och Kina inom VA-system (Tekniskamuseet). Avloppsnätet England var väldigt tidiga med att införa ett avloppsnät och det finns dokumenterat att man hade inmurade ledningar i husen redan på 1830-talet som var anpassade för köks- och tvättvatten. Sverige var senare med den tekniken och på 1880-talet infördes ett gemensamt avloppssystem. Några som var mycket positiva för ett avloppssystem var läkare då de trodde att det skulle ha en positiv effekt på människans hälsa ( 2006). Det finns få källor angående avloppsnätet jämfört med hur många källor det finns till vattenledningsnätet på grund av att politiker påstod att det var större behov av att få ett friskare vatten än att få ett bättre avloppsnät. Avloppsledningarna var tvungna att utvecklas parallellt med vattenledningarna på grund av att flera vattenledningar ger ett ökat deponeringsproblem. Det var väldigt stor förvirring om vad avloppssystemet skulle vara anpassat till, ifall det endast skulle vara spillvatten, spill och dagvatten (i separerade rör) eller ifall det skulle vara ett kombinerat system (spill- och dagvatten i samma rör). Stockholm var en av de första städer i Sverige som anlade ett avloppssystem och använde kombinerat system som en standard, anledningen varför de valde de kombinerade systemet var för att avloppssystemet ersatte de flesta diken och dikena användes för både spill- och dagvatten. Det fanns några aktörer som kämpade emot det kombinerade systemet då det var väldigt avancerat att försöka fördela upp spillvattnet och dagvattnet när det väl hade förts in i avloppsnätet. I försvar för det kombinerade systemet sade man att det inte fanns ett behov för något annat än ett kombinerat då det inte än hade införts WC än (Vattenportalen, 2006). Bild: Arbetsledare vid anläggandet av ett VA-system (Rapport från Luleå Universitet, 2007). 5
6 År 1909 ändrades planerna och ett system med dagvatten och spillvatten i två olika rör skulle användas. Anledningen var att dagvatten plötsligt ansågs väldigt farligt och mycket smutsigare än spillvatten då dagvattnet slet med sig smuts och annat ifrån takpannor. De styrande ville inte att detta skulle blanda sig med spillvattnet. Det blev en stor investering för de städer som redan hade installerat ett avloppssystem utan kombinerade rör. I USA utvecklades Snabbfiltret under 1800-talet men det var inget som länderna i Europa ville satsa på då det hade kortare livslängd och krävdes mer personal för att underhålla det än vad det behövdes för det långsamfiltret. Snabbfiltret skulle dock slå igenom i Europa när det användes i samband med kemisk fällning, sedimentering och klorering. Detta hände på 1920-talet(Rapport från Luleå Universitet, 2007). De första reningsverken sattes i bruk på 1930-talet och de första teknikerna för att rena vattnet var en mekanisk teknik för att ta bort de grövre partiklarna talet kom en biologisk teknik för att ta bort organiskt material (Vattenportalen, 2006). Redan på 1950-talet var det en självklarhet att hushållen i Stockholm fick sitt vatten från det kommunala vattenledningsnätet och att det fanns ett fungerade avloppssystem. Det var bekvämt att kunna tappa obegränsat med vatten från kranen vilket ledde till att invånarna hittade nya användningsområden för vatten. Det blev t.ex. populärt att installera vattenspolande toaletter, badkar och dusch i hemmen. Vattenanvändningen ökade snabbt ända fram till år Anledningen var att vattenpriset var kraftigt subventionerat med hjälp av skattemedel. När vattenledningen väl etablerats vande sig hushållen vid att de inte behövde tänka på vare sig tillgång eller kvalitén på vattnet År 1955 kom VA-lagen vilket gjorde att fastighetsägarna själva fick stå för en del av kostnaden. Detta gjorde att hushållen blev mer medvetna om kostnaden för sin vattenförbrukning. Vattenförbrukningen per person och dygn har ökat från 300 till 340 liter från 1950-talet till år En tänkbar orsak till den blygsamma ökningen av vattenförbrukningen på 50 år kan vara att det utvecklats fler vattensnåla hushållsapparater, som exempelvis tvättmaskiner och diskmaskiner. Diskmaskinen är en hushållsmaskin vars användning har ökat kraftig sedan 1950-talet. Vid rätt utnyttjad diskmaskin används faktiskt mindre vatten än vid handiskning. Förbättringarna av systemen från år till år framstår som marginella, men resultatet av utvecklingen ses ändå över tiden vara mycket omfattande (Bekvämlighetsrevolutionen). Enligt Naturvårdsverkets undersökning beräknas vattenanvändningen öka med 21 procent i Sverige mellan 2000 och 2015 vid antagande om samma förbrukning i relation till produktion 2015 som de förhållanden som gällde Vid antagande om vatteneffektivitet beräknas istället vattenuttaget öka med 14 procent mellan år 2000 och 2015 (Statistiska centralbyrån, 2000). Industrisektorn är enligt statistik från 2005 den största vattenanvändaren i Sverige, ca två tredjedelar av allt sötvatten används av industrin i Sverige. Om man jämför med övriga Europa är tillgången på vatten i Sverige förhållandevis god (Statistiska centralbyrån, 2005). Efter millennieskiftet är i stort sett alla bostäder i Stockholms innestad och närförorter anslutna till kommunala avloppssystem (Bekvämlighetsrevolutionen, 2008). 6
7 Miljö Under mitten av 1800-talet hade större städer som Stockholm svåra miljöproblem. Ända fram till 1860-talet tömdes dasstunnorna mitt inne i staden. Det var inte nya problem, utan de berodde på att människorna levde så tätt och drev sina verksamheter nära inpå varandra. Antalet ökade invånare ledde till att miljöproblemen blev allt större. Stora mängder latrin och restprodukter från konsumtionen samlades och då dessa inte togs omhand på ett bra sätt, blev städernas ekosystem förorenade och på så sätt skapades också bra förutsättningar för spridning av sjukdomar som bland annat kolera, men också för insekter och skadedjur. I och med de snabbt växande industristäderna blev många vattendrag och gator förorenade och avfallshögarna blev allt fler. Från mitten av 1800-talet blev de sanitära förhållandena rejält förbättrade och ett omfattande reformarbete genomfördes. Under den tiden inrättades flera hälsovårdsnämnder. Vatten och avloppssystem byggdes, standardkraven på bostäder höjdes, och renhållningsväsendet organiserades på ett nytt och bättre sätt (Bekvämlighetsrevolutionen, 2008). Vattenförsörjningen krävde betydande arbetsinsatser av hushållen under 1800-talets mitt och kvalitén på vattnet var mycket låg och det berodde på att man inte hade lyckats klart skilja hushållsanvändningen som dricksvatten från användningen av vatten som avloppsmottagare. (Bekvämlighetsrevolutionen, 2008). I början var dessa miljöproblem lokala, men till följd av förbättringar av de sanitära förhållandena fick miljöproblemen en ny karaktär. Problemen försköts i tid och rum då avloppssystemen förorenade stränder och vattendrag längre bort. Föroreningarna ökade då vattenklosetter blev aktuellt under tidigt 1900-tal. Man var övertygad om att vattnets självrenande egenskaper skulle lösa problemet på egen hand (Bekvämlighetsrevolutionen, 2008). När de första kommunala reningsverken uppkom i Sverige under 1950-talet, var det största syftet att komma till rätta med de stora vattenvårdsproblem som var kopplade till kommunala avlopp. Det var synliga föroreningar, syrebrist, övergödning av sjöar och vattendrag samt skumbildning man ville få bukt på och därför är reningsverken byggda så att de i första hand avlägsnar större partiklar, biologiskt nedbrytbart material och fosfor (nationalencyklopedin). Det viktigaste fram till 1900-talet var att man skulle kunna förse hushållen med säkert dricksvatten. Under denna tid blev det möjligt att få vatten genom att vrida på en kran och det gjorde att vattenanvändningen steg avsevärt, för att sedan minska. Idag är det är de enskilda avloppen som står för de största utsläppen som bidrar till bland annat övergödning och algblomning i våra sjöar och i vissa fall också till att det blir för hög bakteriehalt i vattnet. Detta kan leda till badförbud. Näringsutsläppet minskar om avloppsvattnet rensas genom tillexempel markbädd eller infiltration (Stockholms stad). 7
8 Även idag bidrar orenade avloppsutsläpp inte bara till övergödning, utan även till smittspridning och syrebrist i vattendragen. Det kan räcka med att man borstar tänderna i dricksvatten som har kommit i kontakt med förorenat avloppsvatten för att vi människor ska riskera att bli sjuka. Om man inte alls skulle rena de enskilda utsläppen skulle fler sjöar vara igenväxta. Men om vi skulle bli bättre på att rena de enskilda avloppen skulle många av de sjöar som idag har låg vattenkvalitet förbättras (avloppsguiden). Övergödning och syrebrist i vattendrag leder inte bara till att vi inte kan bada eller att de blir igenväxta utan också till att det börjar lukta samt att fiskar dör ut och att den biologiska mångfalden minskar (Luleå universitet). Diskussion Innan industrialiseringen och urbaniseringen bodde de flesta i Sverige på sina egna gårdar. De flesta hade sin egen brunn och sin egen plats att slänga sitt avfall. Folket var mer utspritt i hela landet. Det kan därför inte ha funnits något större behov av ett gemensamt vatten och avloppssystem. Industrialiseringen måste ha varit en stor bidragande orsak till att vattensystemen var i behov att förändras. Många människor flyttade in till städerna och det ledde till att det blev mycket folk på liten yta. Problemet blev att man inte hade någonstans att göra av sitt avfall och det fanns inte någonstans att få tag på rent vatten. Eftersom man slängde allt avfall direkt ut på gatan blev det självklart smutsigt, förorenat och ohälsosamt. Det var inte konstigt att det inte fanns tillgång till rent vatten inne i städerna. När det inte fanns rent vatten spreds sjukdomarna snabbare än tidigare. Vi tror också att en bidragande orsak till smittspridningen var att folket bodde mycket tätt. De hade säkert ingen kunskap om att en bra hygien förebygger sjukdomar. Man trodde att vattnet kunde rena sig själv och därför kan det vara en orsak till varför de inte såg att det var ett problem. Idag rengör vi vattnet i reningsverken och detta har gjort att vi har förutsättningar för att kunna ha en bra hygien. Den stora skillnaden från idag och förr ca 100 år sedan var att vi har idag kunskap och kan kontrollera vattnets kvallite på ett bättre sätt. Det är inte konstigt att folket blev sjuka då de trodde att vattnet var rent när det såg rent ut och smakade gott. Då läkarna hade intresse av att folket skulle vara friska var det de som var aktiva i forskningen kring att förbättra hälsan hos folket. Vi tror att läkarna var de enda som var tillräckligt insatta i smittspridningen för att förstå hur viktigt det är med bra hygien och rent vatten. Eftersom att läkarna var välutbildade hade de stort inflytande på staten. De styrande i Sverige var säkerligen väldigt måna om att folket skulle må bra och ha en hög välfärd. Vi tror detta på grund av att friskt folk som kan arbeta drar in skatteintäkter och även för att det kostar när folket blir sjuka. Staten kan ha varit den största aktören som har påverkat utvecklingen av vatten och avloppssystemen för att det var dem som kunde finansiera utvecklingen. 8
9 Eftersom ingenjörerna också var välutbildade och hade stor kunskap om teknik tror vi att de också hade stort inflytande på utvecklingen av vatten- och avloppssystemen. Detta tror vi eftersom det var ett bra tillfälle för ingenjörerna att tjäna pengar genom att utveckla ett system som folket hade behov av. Pengar är alltid en drivande faktor. Vi tror att behovet av vatten har blivit större på grund av att vi har blivit allt mer bekväma och skaffat oss fler användningsområden. Det måste ha blivit en stor förändring i samhället när man plötsligt fick tillgång till obegränsat med vatten. I början av utvecklingen hade vattnet ett väldigt lågt pris på grund av att staten subventionerade det och vi tror att subventionen hade en positiv effekt på både samhället och på utvecklingen av vattensystemet då alla kunde ta del av det. Eftersom vattnet var billigt kunde alla användningsområden användas flitigt och säkerligen kunde en konkurrens skapas mellan de olika utvecklarna. I och med väldigt många fler kunde börja använda saker så som vattenspolade toaletter, badkar osv. tror vi också att det skapades en stor konkurrens mellan utvecklarna då efterfrågan för till exempel badkar blev så pass mycket större. Innan VA-systemen uppkom såg man smutsen och föroreningarna mycket tydligare då man kände stanken och såg smutsen med egna ögon. Idag är dessa problem dolda, vi vet att naturen är förorenad men vi ser det inte. Vi tar inte till oss problemet på samma sätt nu när vi inte ser det. Det är lättare att förstå problemet när man själv upplever det. Vi blir dagligen informerade om att vi människor håller på att förstöra vår planet med farliga utsläpp, men ändå gör vi ingenting för att förhindra detta. Syftet med VA-systemen var att göra miljön i städerna renare, men det man gjorde var att man försköt problemet ut i sjöar och natur, där man inte såg det. Det som i början var ett lokalt problem, blev ett globalt. Nu kan man undra om VA-systemen verkligen löste problemen? Framtiden: Eftersom vattenanvändningen inte har ökat särskilt mycket de senaste 50 åren tror vi inte det kommer att öka mycket mer i framtiden. Vi tror att vi kommer att utveckla fler vattensnåla och effektiva maskiner och system. Eftersom vi idag har stora miljöproblem kommer vi troligtvis vara medvetna om hur utvecklingen borde formas. Vi tror att det kommer bli mer aktuellt med återvinning av vatten och avloppsvatten och på så sätt att man kan använda de till andra saker, exempelvis använda dagvatten som spolvatten i våra toaletter. Tekniken och forskningen har under den senare tiden gått fort framåt och vi tror att den kommer fortsätta att göra det, men inte i samma takt. 9
10 Referenslista Litteratur: Gyberg Per och Hallström Jonas, 2009, Världens gång Teknikens utveckling, Studentlitteratur AB, Lund Pettersson Ronny, 2008, Bekvämlighetsrevolutionen, Stockholmia förlag Elektroniska källor: Vattenprotalen hämtat från Avloppsguiden hämtat från Tekniskamuseet hämtat från Nationalencyklopedin hämtat från Stockholms stad hämtat från Prognoser och statistik från internet: Prognos över vattenuttag och vattenanvändning Hämtat från Sveriges officiella statistik, vattenuttag och vattenanvändning i Sverige df, Rapporter från internet: Rapport från Luleå Universitet, 2007 hämtat från FR-0713-SE.pdf, BILD: Luleå Kommuns bildarkiv hämtat från FR-0713-SE.pdf, Källkritik: Vi har mestadels använt oss av litteratur i tryckt form bl.a. boken Bekvämlighetsrevolutionen. Fakta vi hittat handlar mest om är historia och utveckling från Stockholm därför valde vi att skriva mest om Stockholms historia. Vi har använt oss av en del källor från internet då vi varit ganska kritiska innan vi använt dem. Många av våra internetkällor är statliga och känns därför som säkra källor. Vi har hämtat fakta från rapporter från Lund och Luleå. I dessa har vi hittat mycket användbar och relevant fakta från. 10
KONSTEN ATT RENA VATTEN ELLEN LINDMAN, 12TEC
FÖRSÄTTSBLAD KONSTEN ATT RENA VATTEN 17/10-12 ELLEN LINDMAN, 12TEC Innehållsförteckning KONSTEN ATT RENA VATTEN MÅL/SYFTE HUR DET GÅR TILL HISTORIA & FRAMTID VATTENRENING & MILJÖ METOD GENOMFÖRANDE REFERENSER
Läs merLEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL
LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får du och din
Läs merLEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL
LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen för åk 4-9 ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får
Läs merProduktkedja Vagga till grav (cradle to grave) Ekologiskt fotavtryck Miljöbelastning Konkreta exempel på hur varje individ kan konsumera smartare
Den funktionella staden Som en del av vår utställning den hållbara staden finns tre interaktiva skärmar, alla tre med samma innehåll. Skärmarna består av 7 faktafilmer och 6 interaktiva uppdrag. Punkterna
Läs merVatten- och avloppssystemen i Göteborg
Vatten- och avloppssystemen i Göteborg Dricksvatten Dricksvattnet är vårt viktigaste livsmedel och kvaliteten kontrolleras regelbundet. Göteborgarnas råvatten, det producerade dricksvattnet vid vattenverken
Läs merVA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt.
VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt. I den här broschyren vill vi ge dig sakliga besked om vad det innebär när Mälarenergi har ansvaret för vatten och avlopp hos dig. Vår syn på Vatten och
Läs merInformation om enskilda avlopp
Information om enskilda avlopp I den här broschyren har vi sammanfattat viktig information om enskilda avlopp. Här hittar du information om varför vi måste rena avloppsvatten, vilka reningskrav som ställs,
Läs merUPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa
UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.
Läs merNSVA - Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB
NSVA - Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB Kommunalt VA-bolag Bildades 2009 Sex ägarkommuner 230 000 invånare 160 medarbetare Därför bildades NSVA Säkrar VA-kompetens i regionen Optimal utveckling av
Läs merVatten och luft. Åk
Vatten och luft Åk 4 2016 Olika sorters vatten Saltvatten Det finns mest saltvatten på vår jord. Saltvatten finns i våra stora hav. Sötvatten Sötvatten finns i sjöar, åar, bäckar och myrar. Vi dricker
Läs merVar rädd om vårt vatten! Kostnadsfri rådgivning för dig med eget avlopp
Var rädd om vårt vatten! Kostnadsfri rådgivning för dig med eget avlopp Miljösamverkan östra Skaraborg Vänern Mariestad Töreboda Lidköping Götene Karlsborg Skara Tibro Skövde Falköping Tidaholm Hjo Vättern
Läs mer1800-talets Stockholm
Stockholm 1800-2200 1800-talets Stockholm Befolkning Omkring år 1850 hade Stockholm ca 93 000 invånare vilket är väldigt lite om man jämför med med de ca 900 000 människor som idag räknas tillhöra Stockholms
Läs merVägen mot hållbara VAsystem. Anna Linusson, VD Svenskt Vatten
Vägen mot hållbara VAsystem Anna Linusson, VD Svenskt Vatten Svenskt Vatten Sverige ska ha friskt dricksvatten, rena sjöar och hav och människor tillgång till långsiktigt hållbara vattentjänster. Vilka
Läs merOch vad händer sedan?
Och vad händer sedan? I STORT SETT ALLA MÄNNISKOR I SVERIGE SOM BOR i en tätort är anslutna till ett vatten- och avloppsledningsnät. Men så har det inte alltid varit. Visserligen fanns vattenledningar
Läs merLedningstyper & Material
Ledningstyper & Material 2015-02-11 1 Ledningstyper Tre typer av ledningar finns i marken Avlopp Dag-& Dränvatten Dricksvatten 2015-02-11 2 Dricksvatten Dricksvatten transporteras alltid i trycksatta system
Läs mer196 Svar på motion av Signe Levin (S) angående att rena dagvattnet (KS/2015:537)
Kommunstyrelsen PROTOKOLLSUTDRAG SID 1 (2) 2016-12-05 196 Svar på motion av Signe Levin (S) angående att rena dagvattnet (KS/2015:537) Sammanfattning Rubricerad motion anmäldes vid kommunfullmäktiges sammanträde
Läs merFrån fabriken Fosfaten till en världsomfattande koncern med jordens vattenresurser i fokus
Del 1: Fosfaten Från fabriken Fosfaten till en världsomfattande koncern med jordens vattenresurser i fokus Vårt stora behov av rent vatten och växtnäring Allt liv på jorden är beroende av rent vatten.
Läs merVälkommen till Roslagsvatten
Välkommen till Roslagsvatten r o s l a g s vat t e n å r s red o v i s ning 2 0 0 7 Knivsta Vallentuna Österåker Täby Danderyd Vaxholm Ekerö Roslagsvatten AB är ett VA-bolag som ansvarar för den kommunala
Läs merDags för tillsyn i ditt område!
Är ditt avlopp miljösäkert? Dags för tillsyn i ditt område! Innehåller guide och checklista! Linköpings kommun linkoping.se/avlopp Därför är det viktigt att avloppet är säkert För att förhindra att bakterier
Läs merGodkänd hantering av dag- och dräneringsvatten. eem.se. Så här leder du regn-, smält- och dränvatten rätt och minskar risken för översvämning.
Godkänd hantering av dag- och dräneringsvatten Så här leder du regn-, smält- och dränvatten rätt och minskar risken för översvämning. www.sevab.com eem.se Information om dag- och dräneringsvatten Mer än
Läs merInformation om enskilda avlopp
Information om enskilda avlopp I den här broschyren har viktig information sammanfattats om enskilda avlopp, till exempel om varför avloppsvatten måste renas, vilka reningskrav som ställs, hur det går
Läs merför dig, dina grannar och Gotlands framtid.
för dig, dina grannar och Gotlands framtid. Klart Vatten livsviktigt för Gotland Region Gotland driver satsningen Klart Vatten som med grundvatten i fokus bidrar till att höja kvaliteten på avloppen. Vårt
Läs merKenya Projektrapport. I samarbete med Nores och PLAN International FAMILJER FÅR RENT OCH VARMT VATTEN BARN FÅR EN BÄTTRE FRAMTID
Projektrapport 2018-2019 Kenya I samarbete med Nores och PLAN International 800 FAMILJER FÅR RENT OCH VARMT VATTEN 21 200 BARN FÅR EN BÄTTRE FRAMTID 9 600 KUBIKMETER RENT OCH VARMT VATTEN 1 600 UTDELADE
Läs merKommentar till ABVA 91 Råd och anvisningar till fastighetsägare rörande vatten & avlopp i Robertsfors kommun
Kommentar till ABVA 91 Råd och anvisningar till fastighetsägare rörande vatten & avlopp i Robertsfors kommun Detta meddelande är ett komplement till ABVA, som innehåller bestämmelser för brukande av kommunens
Läs merENSKILDA AVLOPP I TANUMS KOMMUN. Miljöavdelningen Tanums kommun 457 81 Tanumshede. mbn.diarium@tanum.se 0525-18000
ENSKILDA AVLOPP I TANUMS KOMMUN Miljöavdelningen Tanums kommun 457 81 Tanumshede mbn.diarium@tanum.se 0525-18000 Den här broschyren vänder sig till dig som planerar att anlägga en enskild avloppsanläggning.
Läs merLärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6. Avloppsvatten
Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6 Avloppsvatten Varför gör vi ett material om vatten? Vatten- och avloppsavdelningen i Enköpings kommun arbetar för att vattnet som vi använder
Läs merVÄLKOMMEN TILL INFORMATIONSMÖTE
1 www.ystad.se VÄLKOMMEN TILL INFORMATIONSMÖTE Carina Barthel, Miljöchef, Ystad-Österlenregionens miljöförbund Rasmus Ahlm, Miljöinspektör, Ystad-Österlenregionens miljöförbund Christina Molin, VA-chef,Ystads
Läs merVälkommen till Lundåkraverket
Lundåkraverket Välkommen till Lundåkraverket Lundåkraverket ligger i södra Landskrona och är det näst största reningsverket inom NSVA. Det togs i drift redan 1962, men har sedan dess byggts ut och förändrats
Läs merBra att veta om vatten och avlopp för småhusägare i Järfälla kommun
2015-10-01 Bra att veta om vatten och avlopp för småhusägare i Järfälla kommun Det här bladet innehåller kortfattad information och förklaringar om de bestämmelser som gäller för det kommunala vattnet
Läs merGott, friskt och alltid till hands. i en kran nära dig. Värt att veta om vatten och avlopp i Örebro kommun. orebro.se
Gott, friskt och alltid till hands. i en kran nära dig Värt att veta om vatten och avlopp i Örebro kommun orebro.se 1 Varje invånare i vår kommun använder ca 100 liter vatten varje dag. Det är dels dricksvatten,
Läs merInventering av enskilda VA-anläggningar 2012
Inventering av enskilda VA-anläggningar 2012 Områden kring delar av Ljungaån, Hägnaån, Sävsjöån, Vämmesån och Bodaån samt bäckar runt Ärnanäsasjön och Allsarpasjön Miljö- och byggförvaltningen Stina Pernholm,
Läs merdin guide till enskilt avlopp
din guide till enskilt avlopp www.avloppsplatsen.se I Sveriges avlånga land finns många fastigheter utanför gränsen för kommunala avlopp. Dessa behöver någon form av enskilt avlopp och det är till dig
Läs merInformation om dag- och dräneringsvatten
Information om dag- och dräneringsvatten 1 Inledning I den här broschyren ges information om hur du på bästa sätt tar hand om dag- och dräneringsvatten för att minska risken för översvämning och skador
Läs merBrandholmens avloppsreningsverk.
Brandholmens avloppsreningsverk. 1 2 Brandholmens avloppreningsverk. Vattnet i Nyköping. I Nyköpings kommun är ca 55 % av vårt dricksvatten producerat av ytvatten från bland andra sjön Yngaren. Vattnet
Läs merBDT-vatten Bad-, Disk- och Tvättvatten från hushåll, även kallat gråvatten och BDT-avlopp.
Ordlista avlopp Aktivt slam Biologiskt slam för rening av avloppsvatten bestående av bakterier och andra mikroorganismer som bryter ned avloppsvattnets innehåll av organiskt material vid tillgång på syre.
Läs merVA-taxa utanför verksamhetsområde Populärversion
VA-taxa utanför verksamhetsområde 2019 Populärversion Vilkor och avgifter utanför verksamhetsområde Kommunen ska enligt vattentjänstlagen förse de invånare som bor inom det så kallade verksamhetsområdet
Läs merInventering av enskilda avlopp i Havridaån, Gnosjö kommun 2010-2011
Dnr : 2010-0368-446 akt 4 Inventering av enskilda avlopp i Havridaån, Gnosjö kommun 2010-2011 Figur 1. Karta över det område som inventerats i projektet Havridaån Postadress Besöksadress Telefon Telefax
Läs merFÖRORENINGAR I VATTENDRAG
FÖRORENINGAR I VATTENDRAG 1 Föroreningar i vattendrag Mål och krav FN, EU och Sverige Miljökvalitet Viskan Föroreningar Källor Spridning Åtgärder 2 Ramdirektivet för vatten Vi ska uppnå en långsiktigt
Läs mer1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas)
Bilar 1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas) T- Ford 1908-1927 av Henry Ford, Ford Motor Company Michigan USA 1950-60-70 amerikanska V8 motorer Vad är orsaken till att människan utvecklar
Läs merInformation. Är det dags att rätta till avloppet?
Information Är det dags att rätta till avloppet? BESÖKSADRESS Hertig Johans torg 2 Skövde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41 83 87 E-POST miljoskaraborg@ skovde.se WEBBPLATS www.miljoskaraborg.se Den här
Läs merPolitiskt seminarium. Torsås 25 februari 2015
Politiskt seminarium Torsås 25 februari 2015 Ett gott liv i en livskraftig kommun Nya politiker Ny politiskt majoritet Lära känna varandra Fortsätta samverkan mellan Torsås kommun och Kustmiljögruppen
Läs merOm vatten, kretslopp och ekosystem
Om vatten, kretslopp och ekosystem Årskurs 4-6 Bild/framsida Inledning Var kommer vatten ifrån? Vad händer när det har runnit ner i avloppet? Vem fixar vattenledningen? Övning tillsammans med den tillhörande
Läs merVarje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?
Varje droppe är värdefull Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Vad använder du vatten till? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt viktigaste livsmedel. Du använder vatten till mycket, till
Läs merInformation om dag- & dräneringsvatten
Information om dag- & dräneringsvatten Information från VA- och Gatuavdelningen I den här broschyren vill vi informera om hur man på bästa sätt tar hand om sitt dag- och dräneringsvatten för att minska
Läs merInventering av enskilda avlopp i Storån del 2, Gnosjö kommun 2012
Dnr : 2011-1300-446 akt 10 Inventering av enskilda avlopp i Storån del 2, Gnosjö kommun 2012 Figur 1. Karta över det område som inventerats i projektet Storån del 2 Postadress Besöksadress Telefon Telefax
Läs mer3 oktober 2012. Samhällsbyggnadsenheten
Avloppsmöte i SånnaS 3 oktober 2012 Historik ändrad lagstiftning 1987 gav Naturvårdsverket ut en handbok om allmänna råd för små avloppsanläggningar. Tekniska beskrivningar och rekommendationer Drogs tillbaka
Läs merVattnet, toaletterna och tvålens roll för de Globala Hållbarhetsmålen
Vattnet, toaletterna och tvålens roll för de Globala Hållbarhetsmålen Cecilia Chatterjee-Martinsen Generalsekreterare WaterAid Sverige @C_Martinsen @WaterAidSverige cecilia@wateraid.se Claudine, 10 år,
Läs merVattenbrist. life. and. means. health. Audrey Hepburn. Vattenbrist 103
Water is life Vattenbrist and clean water means health. Audrey Hepburn Vattenbrist 103 Petra Wadström Vatten är en mänsklig nödvändighet och helt nödvändigt för vår överlevnad. Petra Wadström är uppfinnare
Läs merÖversvämning i källare. Vad kan du som fastighetsägare göra och vilket ansvar har kommunen?
Översvämning i källare Vad kan du som fastighetsägare göra och vilket ansvar har kommunen? Innehållsförteckning Ordlista...3 Om en översvämning inträffar!...4 Vatten tränger in genom fastighetens avloppssystem...6
Läs merMiljöteknik och gröna innovationer inom vatten/va - området
Miljöteknik och gröna innovationer inom vatten/va - området Ulf E Andersson Presentation på Inspiration Vatten 25-26 november 2013 1 Varför behövs teknikutveckling och innovationer inom vatten/va? Sverige
Läs merMånga av hemmets funktioner, såsom wc, dusch och matlagning, producerar avloppsvatten. Att spola en vattentoalett förbrukar mycket vatten.
Att spola en vattentoalett förbrukar mycket vatten. Många av hemmets funktioner, såsom wc, dusch och matlagning, producerar avloppsvatten. 1-2 I industriländer och i rika familjer i utvecklingsländer använder
Läs merBedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun
Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun Antagna av tillstånds- och myndighetsnämnden 2013-01-23 Innehållsförteckning Inledning.. 3 Funktionskrav......3 Säker funktion och användarvänlighet.........3
Läs merStyrdokument. Policy enskilda avlopp i Svenljunga kommun GRUNDKRAV
Styrdokument Dokumenttyp: Policy Beslutat av: Miljö- och byggnämnden Fastställelsedatum: 2009-05-18 53 Ansvarig: Miljö- och byggchefen Revideras: Vid behov Följas upp: Vid behov Policy enskilda avlopp
Läs merTillsammans för världens mest hållbara stad
Tillsammans för världens mest hållbara stad Bräddning i Stockholm från kombinerat ledningsnät BERÄKNINGAR, PROPORTIONER OCH ÅTGÄRDSNIVÅ MATHIAS VON SCHERLING, PROJEKT UTREDNING OCH UTVECKLING Nödbrädd
Läs merFör att minska avloppets miljöpåverkan och upprätthålla dess funktion kan man använda dessa tips:
Enskilt avlopp Ungefär 10 % av de svenska hushållen har enskilt avlopp. Tillsammans släpper de ut lika mycket övergödande ämnen som alla de övriga hushållen, som är anslutna till kommunala reningsverk,
Läs merVälkommen till Torekovs reningsverk
Torekovsverket Välkommen till Torekovs reningsverk Torekovs avloppsreningsverk ligger i södra delen av Torekovs tätort och togs i drift på 1960-talet. Det byggdes senast ut 2001. Verket tar idag hand om
Läs merInformation om dag- och dräneringsvatten
Information om dag- och dräneringsvatten Information från Karlshamns kommun, VA-enheten din VA-leverantör I den här broschyren vill vi informera om hur fastighetsägaren kan ta hand om sitt dag- och dräneringsvatten
Läs merRiktlinjer enskilda avlopp
Fastställd av myndighetsnämnden 22 2018-02-22 Bilaga xx till Ljusdals kommuns VA-plan, fastställd av KF x xx-xx-xx Riktlinjer enskilda avlopp ljusdal.se Innehållsförteckning Inledning... 3 Lagstiftning...
Läs merInformation om dagoch dräneringsvatten
Information om dagoch dräneringsvatten I den här broschyren vill vi informera om hur man på bästa sätt tar hand om sitt dag- och dräneringsvatten för att minska risken för översvämning och skador på fastighet.
Läs merInformation om dag- och dräneringsvatten.
Information om dag- och dräneringsvatten. Information från Mälarenergi - din VA-leverantör I den här broschyren vill vi informera om hur man på bästa sätt tar hand om sitt dag- och dräneringsvatten för
Läs merRiktlinjer för prövning och tillsyn av små avlopp. Antagen av Miljö- och byggnämnd , 110. SÄTERS KOMMUN Miljö- och byggnämnden
Riktlinjer för prövning och tillsyn av små avlopp Antagen av Miljö- och byggnämnd 2018-09-26, 110 SÄTERS KOMMUN Miljö- och byggnämnden 1 Bakgrund Tidigare riktlinjer för små avlopp antogs av Miljö- och
Läs merEnkla Processer spar energi
Ny teknik inom avloppsvattenrening Enkla Processer spar energi Henrik Hansson Hydropress Huber AB Lund 2008-11-12 Ett Globalt FöretagF Mer än 50 dotterbolag, agenter och representanter världen över Nära
Läs merInnehåller snabb kylskåpsguide! 7 enkla tips på hur du kan hjälpa miljön
Innehåller snabb kylskåpsguide! 7 enkla tips på hur du kan hjälpa miljön Stora resultat börjar med små steg i ditt hem Följ med på en kort tur genom ett helt vanligt hem. Efter besöket kommer du att kunna
Läs merTelefon bostad. Personnr / org. nummer. Fritidsbostad Permanentbostad Antal hushåll: Annan, ange vad:
ANSÖKAN/ANMÄLAN Sökande ENSKILD AVLOPPSANORDNING enligt 13 och 14 Förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (ansökan inlämnas i 2 exemplar) bostad arbete Mobiltelefon Fastighetsbeteckning Personnr
Läs merNär det gäller avloppsanläggningens placering finns olika avstånd man måste ta hänsyn till. När behöver man söka tillstånd eller göra en anmälan?
Varför är avloppsrening viktigt? Minska syrebrist och övergödning Utsläpp av dåligt renat avloppsvatten till våra hav, sjöar, åar och bäckar kan ge syrebrist i vattnet med dålig lukt som följd. Det kan
Läs merSammanställning av enkät angående vatten, avlopp och avfallshantering
Sammanställning av enkät angående vatten, avlopp och avfallshantering Innehållsförteckning 1 Bakgrund...3 2 Privatpersoner...3 2.1 Vatten och avlopp...4 2.2 Slamtömning...5 2.3 Frågor om avfallshantering...5
Läs merFrågor och svar. Hyllinge 29/5 2012. Samhällsbyggnadsenheten
Frågor och svar Hyllinge 29/5 2012 Historik- ändrad lagstiftning 1987 gav Naturvårdsverket ut en handbok om allmänna råd för små avloppsanläggningar. Handboken beskrev tekniska beskrivningar och rekommendationer
Läs merToalettlösningar/dass och Naturvårdsverkets nya modell för bidrag
Toalettlösningar/dass och Naturvårdsverkets nya modell för bidrag Förvaltarträff 4 oktober 2018 Karin Emilsson, Sweco karin.emilsson@sweco.se Tåkern naturreservat Högbonden med 1 vandrarhem UPPLÄGG VAD
Läs merKronobergs Miljö. - Din framtid!
Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft
Läs merProjektbeskrivning WAiK Water Action in Kenya
Projektbeskrivning WAiK Water Action in Kenya WAiK Water Action in Kenya WAiK är en demokratiskt, politiskt och religiöst obunden ideell förening som arbetar för att förse människor i Nyanza provinsen
Läs merSeparering av dag- och spillvatten. VA-avdelningen
Separering av dag- och spillvatten VA-avdelningen Separering av ledningar Kommunens avloppssystem ska hantera både dagvatten och spillvatten. I dagvatten räknas regn-, smält- och dräneringsvatten. Spillvatten
Läs merEN SUND INVESTERING I MILJÖVÄNLIGT AVLOPP VÄLJ RÄTT ENSKILT AVLOPP ÅRS GARANTI ENSKILDA AVLOPP FÖR ALLA BEHOV OCH STORLEKAR
EN SUND INVESTERING I MILJÖVÄNLIGT AVLOPP 15 GARANTI ÅRS VÄLJ RÄTT ENSKILT AVLOPP ENSKILDA AVLOPP FÖR ALLA BEHOV OCH STORLEKAR VÄLJ DITT ENSKILDA AVLOPP MED OMSORG När man ser hur många enskilda avloppssystem
Läs merHur reningsverket fungerar
Kommunalt avlopp Det vatten du använder hemma, exempelvis när du duschar eller spolar på toaletten, släpps ut i ett gemensamt avloppssystem där det sen leds vidare till reningsverket. Hit leds även processvatten
Läs merAlla kunskapstester. Mälaren. En sammanställning av samtliga kunskapstester. Visste du att...
Alla kunskapstester En sammanställning av samtliga kunskapstester Mälaren 1. Varifrån kommer ditt kranvatten? Mälaren Östersjön Stockholms ström 2. Hur stor är Mälaren? Sveriges största sjö Sveriges andra
Läs merKnivsta där framtiden bor
Knivsta ingen kustkommun men mycket vatten x x VA-plan Inledning Nuläge Plan för allmänt VA Faktorer som styr Plan VA-planeringen för utbyggnad av allmänt VA Planer Plan i väntan på allmänt VA Genomförande,
Läs merAvloppssystem. Avloppsvatten. Avloppssystem består av. Avloppsvatten. Spillvatten. Avloppsvatten. vatten som leds från fastigheter, gator och vägar
Avloppsvatten Avloppssystem vatten som leds från fastigheter, gator och vägar 2012-05-30 2 Avloppsvatten Avloppssystem består av vatten som leds från fastigheter, gator och vägar Avloppsnät Pumpstationer
Läs merVA-fakta för fastighetsägare
VA-fakta för fastighetsägare VA-fakta för fastighetsägare Uppsala Vatten och Avfall AB är VA-huvudman i Uppsala kommun. Här följer information om vatten och avlopp i en fastighet. Utgåva 2011 Ansvarsfördelning
Läs merVärlden idag och i morgon
Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den
Läs merca Utkik Historia Gleerups 2016 red: Mikael C. Svensson Bellevueskolan Malmö
ca1780-1890 Utkik Historia Gleerups 2016 red: Mikael C. Svensson Bellevueskolan Malmö Efter det här blir världen aldrig sig lik! Så har människor säkert sagt många gånger under historiens gång. Ibland
Läs merVälkommen till Öresundsverket
Öresundsverket Välkommen till Öresundsverket Öresundsverket ligger i centrala Helsingborg och är det största av ett tiotal avloppsreningsverk inom NSVA. Det byggdes 1974 och tar idag hand om spillvatten
Läs merGlobala hållbarhetsmålen - hur rör de oss? Vattenstämman 16 maj 2017
Globala hållbarhetsmålen - hur rör de oss? Vattenstämman 16 maj 2017 Globala risker 2017 Stor påverkan Massförstörelsevapen Händelser med extremt väder Vattenkriser 2017 Stor sannolikhet Händelser med
Läs merMiljövänlig avloppsrening
Miljövänlig avloppsrening Paketlösning för avlopp! Typgodkänd slamavskiljare med alla delar för infiltration eller markbädd. Beprövad reningsmetod Låg uppflytningsrisk Hög finish Konkurrenskraftigt pris
Läs merVA-policy. Oskarshamns kommun
VA-policy VA-policy Antagen av KF 2013-04-08, 59 Upprättad som ett samarbetsprojekt mellan samhällsbyggnadsnämnden och tekniska nämnden. Arbetet med planen utförs med stöd av Länsstyrelsen (LOVA). Postadress
Läs merVVS. Vattenrening. EL & VVS - för din säkerhet
Vattenrening VVS Med rätt vattenfilter kan du ta bort sand, sediment, grövre partiklar, utfällt järn samt dålig lukt och smak. Filter finns också om du behöver avkalka vattnet. EL & VVS - för din säkerhet
Läs merDen här broschyren kommer att ge dig information som kan underlätta vid en planering inför nyanläggning eller en ändring av en befintlig
Den här broschyren kommer att ge dig information som kan underlätta vid en planering inför nyanläggning eller en ändring av en befintlig avloppsanläggning. 1 Broschyrens innehåll: Varför ska jag rena mitt
Läs merKapacitet: 23 m3 per timme Använd Teknologi: Partikel filter, Nanofilter (NF), UV, ph justering, klorberedskap, vattenmätning.
Kund: Dalsøyra vattenverk Norge Privat Vattenverk Kapacitet: 23 m3 per timme Använd Teknologi: Partikel filter, Nanofilter (NF), UV, ph justering, klorberedskap, vattenmätning. Photo: The population of
Läs merTillsammans för världens mest hållbara stad
Tillsammans för världens mest hållbara stad Nytänkande och samverkan för framtiden vision Tillsammans för världens mest hållbara stad verksamhetsidé Vi är en samhällsbyggare i framkant som driver och utvecklar
Läs merInformation om fettavskiljare.
Information om fettavskiljare. Information från Mälarenergi - din VA-leverantör Västerås stad tar genom Mälarenergi hand om och renar avloppsvatten från hushåll och företag. De senaste åren har fettavlagringar
Läs merRiktlinjer för enskilda avloppsanläggningar
Beslutade av Miljöskyddsnämnden 2006-12-12, 88 Reviderade 2007-05-29, 44 Reviderade 2009-03-31, 20 Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar Lagstiftning Miljöbalken Avloppsvatten är ett samlingsbegrepp
Läs merEtt arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G.
Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G. Innehållsförteckning. Sida nr. 1. Inledning. 2. Frågeställning. 3-8. Svar på frågorna. 9. Intervju med Åke Elgemark. 10. Bilder ifrån reningsverket. 11.
Läs merRiktlinje. Riktlinjer för små avlopp BMN 2018/0054. Antagna av byggnads- och miljöskyddsnämnden
Riktlinje Riktlinjer för små avlopp BMN 2018/0054 Antagna av byggnads- och miljöskyddsnämnden 2018-03-21 54. Ersätter Riktlinjer för enskilt avlopp 17, 2014-11-19 Riktlinjerna ska vägleda och underlätta
Läs merVA-taxa Populärversion
VA-taxa 2019 Populärversion Ordlista VA-taxa är hur man tar betalt för VA-tjänsterna, alltså taxekonstruktionen. Fastighet är ett mark- eller vattenområde som är fast egendom med tillhörande fastighetstillbehör
Läs merDagvatten och dräneringsvatten Alnarp den 19 20 oktober 2011. Utveckling av dagvattensystem
Dagvatten och dräneringsvatten Alnarp den 19 20 oktober 2011 Utveckling av dagvattensystem Lars Erik Widarsson, dagvattenspecialist NSVA (Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB) NSVA Nordvästra Skånes
Läs merPROJEKT. Inventering av enskilda avloppsanläggningar. Skövde kommun
PROJEKT Inventering av enskilda avloppsanläggningar i Varola, Skövde kommun 2013-06-04 BESÖKSADRESS Hertig Johans torg 2 Skövde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41 83 87 E-POST miljoskaraborg@skovde.se WEBBPLATS
Läs merDen gröna påsen i Linköpings kommun
Den gröna påsen i Linköpings kommun Metod- PM 4 Thea Eriksson Almgren Problem I Linköping idag används biogas för att driva stadsbussarna. 1 Biogas är ett miljövänligt alternativ till bensin och diesel
Läs merSvenska för dig Läs & diskutera!
Svenska för dig Läs & diskutera! Med Lgr 11 som utgångspunkt har denna nya spännande serie vuxit fram. Delarna fokuserar på olika moment i svenskämnet för att tillsammans täcka in det centrala innehållet
Läs merVar med och spara på. vårt fina vatten! Tips och information till boende och verksamma i Eksjö kommun om att spara på vattnet
Var med och spara på vårt fina vatten! Tips och information till boende och verksamma i Eksjö kommun om att spara på vattnet Maj 2017 Begränsningar av vattenanvändningen i Eksjö tätort Den 1 december 2016
Läs merANHÅLLAN OM BEFRIELSE FRÅN ANSLUTNING TILL ALLMÄNT AVLOPPSNÄT
ANHÅLLAN OM BEFRIELSE FRÅN ANSLUTNING TILL ALLMÄNT AVLOPPSNÄT Västkustens miljöenhet Ansökan enligt 11, lag om vattentjänster 119/2001. Datum då ansökan inkommit: DNr: 1. Sökandes kontaktuppgifter 2. Uppgifter
Läs merTillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet
Tillsammans gör vi skillnad Miljömål i korthet Kungsbacka kommun Vi kan inte vänta längre Vi påverkar alla miljön med vårt sätt att leva. Därför kan vi inte längre vänta på att klimatförändringarna försvinner
Läs merInformation om enskilda avlopp
Information om enskilda avlopp Dagens program Varför ska vi rena avloppsvatten? Lagstiftning vilka krav och regler gäller? Teknik vad finns det att välja på? Hur gör man från ansökan till färdig anläggning
Läs mer