Statistisk årsbok för Sverige

Transkript

1 Denna fil innehåller text och diagramavsnitt. Varje kapitel inleds med en innehållsförteckning. De hänvisningar som avser tabeller är länkade till kapitelvisa excelfiler med motsvarande innehåll. Dessa innehåller även diagramunderlagen. Statistisk årsbok för Sverige Statistical Yearbook of Sweden 27

2 Statistisk årsbok för Sverige Statistical Yearbook of Sweden 27 Statistiska centralbyrån 27

3 Statistical Yearbook of Sweden 27 Official Statistics of Sweden Statistics Sweden 27 Producent Producer SCB, Avdelningen för information och publicering Statistics Sweden Box 243, SE Stockholm statistisk.arsbok@scb.se Förfrågningar Åsa Trankvill Inquiries asa.trankvill@scb.se Lillebror Alin lillebror.alin@scb.se Sveriges officiella statistik fri att återge Denna publikation är en del av Sveriges officiella statistik (SOS). Den officiella statistiken får fritt användas och återges. Det är alltså tillåtet att kopiera och på annat sätt mångfaldiga innehållet i publikationen. Ange alltid källa (SCB + publikation) när du citerar. Den särskilda SOS-logotypen får enligt lag inte användas vid vidarebearbetningar av statistiken. Official statistics of Sweden free to quote This publication is a part of the official statistics of Sweden (SOS). The official statistics may be used freely and quoted. In other words, permission is granted to copy and reproduce the contents in this publication. When doing so, please always state the source (Statistics Sweden and the name of the publication). Use of the particular SOS logotype is prohibited when further processing the statistics. Om du citerar ur denna publikation, var god uppge källan på följande sätt: Källa: SCB, Statistisk årsbok för Sverige 27 When quoting material from this publication, please state the source as follows: Source: Statistics Sweden, Statistical Yearbook of Sweden 27 Omslagsbild: Claes Cassel Cover: Claes Cassel ISSN ISBN URN:NBN:SE:SCB-27-A1SA71_pdf Printed in Sweden SCB-Tryck, Örebro 26.12

4 Förord Preface Statistisk årsbok för Sverige 27 innehåller i koncentrerad form en stor del av den statistik som produceras i Sverige. Statistiken presenteras ämnesvis i tabeller, diagram och kortare textavsnitt. Tabell- och diagramrubriker är översatta till engelska och det utförliga sakregistret (på svenska och engelska) gör det lätt att hitta rätt tabell. Källhänvisningarna och avsnittet Statliga statistiska publikationer ger hänvisningar till ytterligare statistikpublicering. Internationella översikter finns i slutet av boken på de sidor som har blå kant. Redaktörer för årsboken har varit Åsa Trankvill och Lillebror Alin. Åsa Westlund har svarat för den nya layouten och gjort alla diagram. Ulla Sundberg har bistått i det redaktionella arbetet. Redaktionen vill framföra ett stort tack till alla de myndigheter, organisationer och enskilda som bistått med värdefullt underlag till årsboken. Ett särskilt tack till följande personer på Danmarks Statistik: Philip Sonne och Margrethe Pihl Bisgaard för inspiration och Karsten Bjergkvist för hjälp med programvara vid omläggningen av vår årsbok. Ett stort tack även till Kim Huuhko och Hans Baumgartner på Statistikcentralen i Finland för ovärderlig hjälp med de internationella tabellerna. Statistiska centralbyrån i december 26 Cecilia Westström Martin Lagnerö The Statistical Yearbook of Sweden 27 contains a large amount of the statistics produced in Sweden in a concentrated form. The statistics are presented by subject in tables, diagrams and with brief text descriptions. Table headings and diagram headings are translated into English and the detailed index (both in Swedish and English) makes it easy to find the right table. The source information and the section on Governmental Statistical Reports act as guides to other statistical publications. International summaries are provided in the blue striped pages at the end of the book. Åsa Trankvill and Lillebror Alin are the editors of the yearbook. Åsa Westlund designed the new layout and made all the graphs and Ulla Sundberg assisted in the editorial work. The editors would like to thank all the authorities, organisations and individuals who have provided valuable input to the yearbook. Special thanks to the following persons at Statistics Denmark: Philip Sonne and Margrethe Pihl Bisgaard for inspiration and Karsten Bjergkvist for the software for the new production system of our yearbook. Great thanks also to Kim Huuhko and Hans Baumgartner at Statistics Finland for invaluable help with the international tables. Statistics Sweden, December 26 Cecilia Westström Martin Lagnerö

5 Teckenförklaring Statistisk årsbok 27 Teckenförklaring Key to symbols Sveriges officiella statistik Official Statistics of Sweden Upprepning Repetition Intet finns att redovisa (värdet noll) Zero Mindre än hälften av den använda enheten, Less than half unit of measure Uppgift inte tillgänglig eller alltför osäker för att anges.. Data not available Uppgift kan inte förekomma. Not applicable Preliminär uppgift (markeras inte i de internationella tabellerna) * Provisional or estimated figure (not used in the international tables) Tusen kronor tkr SEK thousands (see below) Miljoner kronor mnkr SEK millions (see below) Miljarder kronor mdkr SEK billions (see below) En halvfet linje, som avskär en tidsserie, markerar att uppgifterna på ömse sidor om linjen inte är fullt jämförbara. I tabeller med avrundade tal kan smärre avvikelser förekomma mellan summan av dessa tal och den redovisade slutsumman. Substantial breaks in the homogeneity of a series are indicated by a vertical line through the column In tables where figures have been rounded to the nearest final digit, there may be a slight discrepancy in the sum of the items as shown. Note for foreign readers If s or s are omitted, this is indicated (in the Swedish text only) by 1 (1 -tal) or 1. Following Swedish practice, whole numbers and decimals are separated by a comma (,). Hektar, ha = 1 sq. hectometre (=1 a) Krona, kronor, kr = Swedish crowns, SEK. For exchange rates see tables 491 and 719. Ton, t = Metric tonnes Km 2 = Sq. km. 4 Statistiska centralbyrån

6 Statistisk årsbok 27 Kvalitetsdeklaration Kvalitetsdeklaration Quality declaration När det gäller årsboksuppgifternas kvalitet hänvisas till: angivna källor SCB:s webbplats For information on the quality of data in the Yearbook, please see: stated sources Statistics Sweden s website Statistiska centralbyrån 5

7 Innehåll Statistisk årsbok 27 Sida Page Innehåll Contents 3 Förord Preface 4 Teckenförklaring Key to symbols 5 Kvalitetsdeklaration Quality declaration 7 Kartor Maps 15 Geografiska uppgifter Geographical data 31 Miljö och väder Environment and weather 69 Befolkning Population 129 Jordbruk, skogsbruk och fiske Agriculture, forestry and fishery 163 Näringsverksamhet Business activities 193 Energi Energy 25 Boende, byggande och bebyggelse Housing and construction 223 Handel med varor och tjänster Trade in goods and services 245 Transporter och kommunikationer Transport and communications 283 Informations- och kommunikationsteknik Information technology 313 Arbetsmarknad Labour market 361 Hushållens ekonomi Household finances 385 Priser och konsumtion Prices and consumption 417 Nationalräkenskaper National accounts 435 Offentlig ekonomi Public finances 463 Finansmarknad Financial market 485 Socialförsäkring Social insurance 499 Socialtjänst Social welfare 511 Hälso- och sjukvård Health and medical care 537 Rättsväsende Judicial system 565 Utbildning och forskning Education and research 69 Kultur och fritid Culture and leisure 643 Medborgarinflytande Citizen influence 661 Tio-i-topp Top ten 681 Internationella översikter International perspectives 738 Förkortningar Abbreviations 739 Tabellanmärkningar Notes 752 Statliga statistiska publikationer Governmental statistical reports 78 Statistiska standarder Standards, classifications 782 Mått och vikt Weights and measures 784 SI-systemet Système International d Unités 785 Engelskt sakregister English subject index 793 Svenskt sakregister Swedish subject index 88 Foto Photo En detaljerad innehållsförteckning återfinns i början av varje ämnesavsnitt A detailed list of contents will be found at the beginning of each subject division 6 Statistiska centralbyrån

8 Statistisk årsbok 27 Kartor Kartor Maps Sida Page 8 1 Folktäthet invånare per km 2 Population density inhabitants per sq. km 1 2 Befolkningsförändringar Population changes 11 3 Andel av befolkningen i åldern 65 år eller äldre kommunvis Percentage of the population aged 65 or olderby municipality 12 4 Andel utrikes födda per kommun, procent Foreign-born persons in each municipality,percent 13 5 Var bor vi? Where do we live? 14 6 Bruttoregionprodukten per invånare i EU-länderna efter NUTS 2-region Regional gross domestic product per capita ineu member states Statistiska centralbyrån 7

9 Kartor Statistisk årsbok 27 1 Folktäthet invånare per km 2 Population density inhabitants per sq. km. 8 Statistiska centralbyrån

10 Statistisk årsbok 27 Kartor Statistiska centralbyrån 9

11 Kartor Statistisk årsbok 27 2 Befolkningsförändringar Population changes Källa: SCB, Enheten för regional planering och naturresurser. 1 Statistiska centralbyrån

12 Statistisk årsbok 27 3 Andel av befolkningen i åldern 65 år eller äldre kommunvis Percentage of the population aged 65 or older by municipality Kartor Källa: SCB, Enheten för regional planering och naturresurser. Statistiska centralbyrån 11

13 Kartor Statistisk årsbok 27 4 Andel utrikes födda per kommun, procent Foreign born persons in each municipality, percent Källa: SCB, Enheten för regional planering och naturresurser. 12 Statistiska centralbyrån

14 Statistisk årsbok 27 5 Var bor vi? Where do we live? Kartor Källa: SCB Enheten för regional planering och naturresurser. Statistiska centralbyrån 13

15 Kartor 6 Statistisk årsbok 27 Bruttoregionprodukten per invånare i EU-länderna efter NUTS2-region Regional gross domestic product per capita in EU member states Källa: Karta: SCB, Enheten för regional planering och naturresurser; Data och koordinater: Eurostat, GISCO. 14 Statistiska centralbyrån

16 Geografiska uppgifter Statistisk årsbok 27 Sida Page Geografiska uppgifter Geographical data 17 7 Geografiska uppgifter Geographical data 18 8 Öar i Sverige Islands in Sweden 2 9 Kust och stränder i Sverige Coast and shores in Sweden 22 1 Sveriges län och residensstäder den 1 januari 26 Counties and county capitals in Sweden Land- och vattenarealer inkl. havsvatten den 1 januari 26, km 2 Area of land and water incl. seawater, sq. km Kust och stränder, länsvis, km Coast and shores, by county Samtliga öar i hav och insjöar efter storleksklass, länsvis All islands in seas or lakes, by size and county 3 14 Rikets indelningar den 1 januari 26 Administrative and other divisions 16 Statistiska centralbyrån

17 Statistisk årsbok 27 7 Geografiska uppgifter Geographical data Läge, gränser Geographical position, boundaries Nordligaste punkt Most northerly point: Treriksröset 69 4 N bredd Lat N. Sydligaste punkt Most southerly point: Smygehuk 55 2 N bredd Lat N. Avstånd Distance: Smygehuk Treriksröset km. Västligaste punkt Most westerly point: Skäret Stora Drammen NV om Kosteröarna 1 58 Ö om Greenwich Long E. Östligaste punkt Most easterly point: Ön Kataja S om Torne älvs mynning 24 1 Ö om Greenwich Long E. Landgräns mot Finland 586 km, landgräns mot Norge km. Territorialvattengränsen (12 nautiska mil) 1) För den sammanhängande gräns som bestäms av fastlandet och de invid detta belägna öarna och skären km. För det friliggande området runt Gotland (inkl. Gotska Sandön) 565 km. Areal Area Arealen (inkl. större insjöar men exkl. vatten utanför kustlinjen) är km 2, därav landareal km 2. Arealen vatten mellan kustlinjen och territorialgränsen är km 2. Öar, km 2 Islands (kringliggande småöar inte inräknade) Gotland 2 994, Öland 1 347, Orust 346, Hisingen 199, Värmdö 181, Tjörn 148, Väddö och Björkö 128, Fårö 113, Selaön 95, Gräsö 93, Svartsjölandet 82. Bergshöjder, meter över havet Mountains Norrbottens län: Kebnekaise (Giebmegáisi) 2 111, Sarektjåhkkå 2 89, Kaskasatjåkka Geografiska uppgifter (Gasskasèohkka) 2 76 (Sulitelma (Sulidälbmá) 1 86). Västerbottens län: N Storfjället (Stoere Vaerie) (Marsfjället (Maaresvaerie) 1 59). Jämtlands län: Helagsfjället (Maajåelkie) 1 796, Templet (Storsola) 1 728, Lillsylen ) (Åreskutan 1 42, Sielkentjahke 1 314). Västernorrlands län: Solbergsliden 594. Dalarnas län: Storvätteshågna (Gealta) 1 24, Mulen 1 191, Härjehågna (Städjan 1 131, Transtrandsfjällen 945). Värmlands län: Granberget vid Höljes 71, Brånberget 691. Västra Götalands län: Galtåsen 362, Hökensås 354, Ålleberg 334, Kinnekulle 36, Billingen 34. Jönköpings län: Tomtabacken 377 (Taberg 343). Östergötlands län: Stenabohöjden 327 (Omberg 263). Hallands län: Hallandsås (Högalteknall) 226. Skåne län: Söderåsen 21. Vattenområden, km 2 Drainage areas Vänern- Göta älv 5 2 (därav inom Sverige 42 8), Torneälven 4 2 (d:o 25 3) 3), Ångermanälven 31 9 (d:o 3 4), Dalälven 29 (d:o 27 9), Umeälven 26 7 (d:o 26 5), Indalsälven 26 7 (d:o 24 7), Luleälven 25 2 (d:o 24 5), Mälaren-Norrström 22 6, Ljusnan 19 8, Kalixälven , Vättern-Motala ström 15 5, Ljungan 12 9, Skellefteälven 11 6, Piteälven 11 2, Lagan 6 44, Helge å 4 78, Emån Sjöar, km 2 vattenyta Lakes Vänern 5 49, Vättern 1 888, Mälaren 1 84, Hjälmaren 463, Storsjön i Jämtland 456, Siljan med Insjön och Orsasjön 354, Torneträsk (Duortnosjávri) 322, Hornavan (Tjårvek) 23-28, Uddjaure (Ujják) 19-25, Bolmen 184, Ströms Vattudal , Stora Lulevatten 165, Storavan (Buovððahávva) , Kallsjön 155, Åsnen 15, Dellensjöarna 132, Sommen 132, Skagern 131, Stora Le och Foxen 131, Storuman (Stuora Ubmeje) , Suorvajaure (Suorvajávvre) 32-21, Flåsjön , Virihaure (Virihávrre) 18, Frykensjöarna 12, Glafsfjorden 12, Torrön och Malgomaj (Jetneme) Floder, km Rivers Klarälven-Göta älv 72 (därav inom Sverige 52), Muonioälven- Torneälven 57, Dalälven 52, Umeälven 46 (d:o 45), Luleälven 45 (d:o 44), Ångermanälven 45 (d:o 44), Kalixälven 43, Ljusnan 43, Järpströmmen-Indalsälven 42, Skellefteälven 41, Piteälven 37, Ljungan 35, Toftaån- Lagan 27, Ätran Fr.o.m. 1 juli 1979 ändrades terrirorialvattengränsen från 4 till 12 nautiska mil (1 n.m. = m). 2 Storsylens högsta topp (1 762 m) ligger i Norge. 3 Hela området ovanför bifurkationen till Kalixälven (9 91 km 2 ) har räknats till Torneälvens område. Källa: SCB och Lantmäteriverket ( Statistiska centralbyrån 17

18 Geografiska uppgifter Statistisk årsbok 27 8 Öar i Sverige Islands in Sweden I uppslagsböcker definieras ö som landmassa omfluten av vatten. Inget står om hur kanal skall betraktas. I SCB:s undersökning har kanal ej ansetts avgränsa ö, om det ej tidigare har funnits vatten i form av sund eller liknande på platsen. Uppgifterna om öarna är beräknade utifrån Lantmäteriverkets digitala s.k. vattenmask i skala 1:1. De minsta öarna som ingår i denna studie är endast några kvadratmeter stora. Nr Namn Län Areal, ha 1 Gotland Gotlands Öland Kalmar Orust Västra Götalands Hisingen Västra Götalands Värmdö Stockholms Tjörn Västra Götalands Väddö och Björkö Stockholms Fårö Gotlands Selaön Södermanlands Gräsö Uppsala Svartsjölandet Stockholms Hertsön Norrbottens Alnön Västernorrlands Ekerö och Munsö Stockholms Tosterön-Aspön Södermanlands Ingarö Stockholms Ljusterö Stockholms Torsö Västra Götalands Ammerön Jämtlands Kållandsö Västra Götalands Hemsön Västernorrlands Mörkö Stockholms Omö Stockholms Hammarö Värmlands Bolmsö Kronobergs Härnön Västernorrlands Frösön Jämtlands Gotska Sandön Gotlands Vätö Stockholms Lidingö Stockholms N Finnö och Yxnö Östergötlands Adelsö Stockholms Visingsö Jönköpings Vindö och Djurö Stockholms Sandön Norrbottens Singö Stockholms Torö Stockholms Ängesön Västerbottens Holmön Västerbottens Fågelbrolandet Stockholms Rånön Norrbottens Obbolaön Västerbottens Utö Stockholms Lovön Stockholms Södra Muskö Stockholms Sollerön Dalarnas Blidö Stockholms Torpön Östergötlands Storön Norrbottens Ängsön Västmanlands 2 11 Norrtälje örikaste kommunen Det totala antalet öar i hav, insjöar och vattendrag är st. med en sammanlagd landareal motsv. 2,6 procent av Sveriges landareal. De län som har flest antal öar är Stockholms län och Västra Götalands län med vardera ca 3 öar. Kommuner med flest antal öar är Norrtälje och Värmdö med närmare 11 vardera, Östhammar med ca 7 5 och Oskarshamn med ca 6. Samtliga kommuner har åtminstone en ö. Tio kommuner består endast av öar; Ekerö, Värmdö, Lidingö, Mörbylånga, Borgholm, Gotland, Öckerö, Tjörn, Orust och Hammarö. Fler insjööar än havsöar 98 4 av de öarna omslutes av hav. Stockholms län har de flesta havsöarna med ca 29. I Västra Götalands län finns det drygt 14 öar och utanför kusten i Kalmar län närmare 13. Kommuner med flest havsöar är samma som ligger i topp 18 Statistiska centralbyrån

19 Statistisk årsbok 27 vad gäller totala antalet öar dvs. Norrtälje (1 5), Värmdö (1 5), Östhammar (7 1) och Oskarshamn (5 4). Av de 87 kommuner som har havskust saknar fem havsöar. Dessa är Burlöv, Lomma, Skurup, Ystad och Laholm. Två kommuner saknar insjööar I insjöarna, inkl. Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren, och vattendragen finns det öar. Till insjöarna räknas här de öar som ligger i insjöar på havsöar. Län med störst antal insjööar är Västra Götalands (15 5), Norrbottens (13 7) och Värmlands (12 4). Den kommun som i särklass har flest insjööar är Arjeplog (4 7). Därefter kommer Strömsunds kommun (2 9), Lidköping (2 6) och Säffle (2 4). Endast Geografiska uppgifter två kommuner saknar insjööar, nämligen Lidingö och Vaxholm. 14 gånger fler öar i Vänern än i Vättern I de fyra största sjöarna finns ca 15 8 öar. I vår största sjö Vänern finns det öar. Vättern är den sjö av våra fyra största sjöar som har minst antal öar, nämligen 858. I Mälaren finns det öar och i Hjälmaren stycken. Men de flesta är små, mycket små, mycket små Cirka 15 öar av de har mindre landareal än 1 m 2, dvs. drygt 3x3 m. Källa: SCB Statistiska meddelanden MI 5 SM 11 ( Sveriges statistiska databaser, SSD: Miljö. Statistiska centralbyrån 19

20 Geografiska uppgifter Statistisk årsbok 27 9 Kust och stränder i Sverige Coast and shores in Sweden Kustlinje finns inte definierat i uppslagsböcker, men med kust avses landsträckan utmed hav eller större insjö. Med strandlinje avses enligt uppslagsböcker gränslinje mellan land och vatten. I denna årsbok används begreppet kust endast i benämningen fastlandskust, varmed avses det ställe där svenska fastlandet möter havsvatten. Längden på fastlandskusten är alltså längden på gränslinjen mellan svenska fastlandet och havsvatten. Begreppet strandlinje används i alla övriga fall där land möter vatten. Kust respektive strand används i förenklingssyfte synonymt med kustlinje resp. strandlinje. Uppgifterna om kust- och strandlängd är beräknade utifrån Lantmäteriverkets digitala s.k. vattenmask i skala 1:1. Nio och ett halvt varv runt jorden Den sammanlagda längden på fastlandskusten och stränderna i Sverige är 385 km. Det motsvarar nio och ett halvt varv runt jordklotet. Av den totala längden svarar insjöarnas och vattendragens stränder för km, stränder på öar i insjöar och vattendrag för 28 8 km, havsöarnas stränder för 31-9 km och fastlandskusten för 11 5 km. Strändernas svall hörs bäst i Norrbotten Av länen har Norrbottens län den i särklass längsta sammanlagda längden kust och strand 22 procent av den totala längden i landet. Kortast sträcka har Gotlands län, med mindre än en procent av rikssiffran. 39 meter kust och strand till var och en I Kiruna kommun finns det 16 8 km strand. De 15 kommuner som har längst kust- och strandlinje ligger alla med ett undantag i Norrland. De 15 kommuner som har kortast sträcka strand och kust är ytmässigt sett små kommuner i storstadsregionerna eller kommuner i Skåne. Genomsnittet kust- och strandlängd per ytenhet är 86 m kust och strand per km 2. Och eftersom antalet invånare per km 2 är 22, så har varje individ i genomsnitt tillgång till 39 m kust och strand. Vänern har 1 79 km strand Av stränderna kring de fyra största sjöarna har Vänern den längsta sträckan med 1 79 km. Vättern har 55 km, Mälaren km och Hjälmaren 357 km. 2 Statistiska centralbyrån

21 Statistisk årsbok 27 Geografiska uppgifter Kommuner som har längst respektive kortast sträcka kust och strand, km Kod Kommun Insjöar och vattendrag Havsöar Öar i insjöar och vattendrag Fastlandskust Strand o. kust totalt Andel av totalt i riket % Längst 2584 Kiruna ,4 256 Arjeplog , 251 Jokkmokk , 2523 Gällivare , 2313 Strömsund , Härjedalen , Åre , 2422 Sorsele , Storuman ,8 239 Älvdalen ,8 Kortast 183 Sundbyberg 4 1 5, Burlöv 7 1 8,2 184 Solna , Åstorp 23 23,6 123 Staffanstorp 24 24,6 126 Bjuv ,6 162 Danderyd , Lomma ,9 16 Täby ,1 123 Järfälla ,1 Källa: SCB Statistiska meddelanden MI 5 SM 11 ( Sveriges statistiska databaser, SSD: Miljö. Statistiska centralbyrån 21

22 Geografiska uppgifter Statistisk årsbok 27 1 Sveriges län och residensstäder den 1 januari 26 Counties and county capitals in Sweden Källa: SCB Rikets indelningar 26 ( 22 Statistiska centralbyrån

23 Miljö och väder Statistisk årsbok 27 Sida Page Miljö och väder Environment and weather Väder Weather Miljö markanvändningen Environment land use Skyddad natur Protected nature 4 18 Växthuseffekten The greenhouse effect Årsmedeltemperaturen i Sverige och globalt , avvikelse från normalvärdet för perioden Average temperature, deviation from normal values in Sweden and worldwide 42 2 Varmaste juni, juli och augusti samt varmaste sommaren, medeltemperatur Warmest June, July, August and warmest summer, average temperatures (Celsius) Medeltemperaturen i juni, juli och augusti Average temperatures in June, July, August (Celsius) Sommartemperaturen (medeltemperatur för månaderna juni, juli och augusti) Average summer temperatures (Celsius) Nederbörd i mm Precipitation Medeltemperatur Average temperature (Celsius) Nederbörd i mm, maxvärde Precipitation, maximum values (Celsius) Medeltemperatur, maxvärde Average temperatures, maximum values (Celsius) 5 27 Kalla och varma dagar samt dagar med nederbörd på platser runt om i landet Cold and warm days, and days with precipitation across Sweden Markanvändningen omkring år 2, hektar Land use, by county, hectares Bebyggd mark och tillhörande mark år 2, hektar Built-up areas and associated land, by county, hectares 53 3 Nationalparker, areal och år för beslut om avsättande som nationalpark National parks, area and year of decision to set aside land as a national park Naturreservat, naturvårdsområden och djurskyddsområden, länsvis Nature reserves, nature management areas and wildlife protection areas, by county Översikt över antal rödlistade arter (taxa) i olika kategorier inom de olika organismgrupperna Overview of all red-listed and endangered species, by status Rödlistade arters förekomst i olika landskapstyper Red-listed species in different types of landscape Akut hotade ryggradsdjur Critically endangered vertebrates Däggdjur efter rödlistekategori och naturtyp år 25 Mammalia by red list category and type of natural environment De 2 största kemikalierna med avseende på kvantitet och omsättning i ton år 24 The 2 most common chemicals in terms of quantity and turnover in tonnes De största hälsofarliga och konsumenttillgängliga produkttyperna (m.a.p. kvantitet), fördelade efter faroklass år 24 Products hazardous to health and available to consumers, classified in terms of hazard category Bekämpningsmedel efter olika användningsområden Pesticides by category of use Jordbrukets användning av kväve och fosfor från mineral(handels)- och stallgödsel 25 Use of nitrogen and phosphorus from fertilisers and manure in Swedish agriculture, by county 6 4 Oljeutsläpp i svenska farvatten Oil spills in Swedish waters 32 Statistiska centralbyrån

24 Statistisk årsbok 27 Miljö och väder Sida Page 6 41 Sammanställning av areal av tillrinningsområde, vattenföring, belastning samt genomsnittlig arealförlust av närsalter på havsbassänger år 25, baserat på mätningar i flodmynningarna och arealviktade beräkningar för ej övervakade områden List of areas of catchment regions, discharges, load and average area loss of nutrient salts in sea basins in 25, based on measurements from river estuaries and area-weighted calculations for unmonitored regions 6 42 Sammanställning av belastning av metaller på havsbassänger år 25, baserat på mätningar nära flodmynningarna och arealviktade beräkningar för ej övervakade områden List of loads and area losses of metals in sea basins in 25, based on measurements from river estuaries and areaweighted calculations for unmonitored regions Utsläpp och vattenmängder från större kommunala reningsverk 24, efter storleksklass Discharges to water from municipal wastewater treatment plants by size, total discharges Genomsnittliga halter av näringsämnen, metaller och organiska miljögifter i slam från kommunala reningsverk 22. Median- och medelvärden för storleksklasser Concentrations of phosphorus, nitrogen, metals and organic indicator substances in sludge from municipal wastewater treatment plants. Medians and weighted Utsläpp till luft av koldioxid (CO 2 ), metan (CH 4 ) och dikväveoxid (N 2 O) Emissions to air of carbon dioxide, methane and nitrous oxide Skattningar av förändringar av luftföroreningar i tätorter jämfört med vintern 1986/87 Estimated changes in air pollution in urban areas compared with winter 1986/ Vattenanvändning per användarkategori och län år 2, 1 m 3 Water use by category of use and county Återvinning krav och nivåer för varugrupper där producentansvar införts Recycling requirements and levels for commodities with producer responsibility Miljöräkenskaper, den primära miljösektorn i Sverige Environmental accounts, the primary environmental industry in Sweden 66 5 Miljöräkenskaper, miljöpåverkan och ekonomiska data för branscher, offentliga myndigheter och hushåll 23 Environmental accounts, environmental impact and economic data by industry, public authorities and households Miljöräkenskaper, miljöskatter i Sverige, löpande priser, mnkr Environmental accounts, environmental taxes, current prices, SEK m Utdömda miljösanktionsavgifter, antal ärenden och belopp i kronor Environmental sanction charges, number and amounts i SEK Miljöräkenskaper, miljömotiverade direkta subventioner i Sverige, löpande priser, mnkr Environmental accounts, environmentally motivated direct subsidies, current prices, SEK m Statistiska centralbyrån 33

25 Miljö och väder Statistisk årsbok Väder Weather Källa: SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut ( 34 Statistiska centralbyrån

26 Statistisk årsbok 27 Miljö och väder Statistiska centralbyrån 35

27 Miljö och väder Statistisk årsbok Miljö markanvändningen Environment land use Av landets totala areal på 45 miljoner hektar upptar skogsmark den dominerande andelen med 52 procent. Vattenarealen uppgår till 9 procent, varav de fyra största sjöarna tillsammans svarar för 2 procent. Jordbruksmarken uppgår till 8 procent och den bebyggda marken till endast 3 procent av landets totala yta. Markanvändningen 2, procent av total areal Markanvändning Procent Jordbruksmark 7,6 Skogsmark 52,2 Bebyggd mark med tillhörande mark 2,9 Golfbanor och skidpister,1 Täkter,1 Öppen myr exkl. torvtäkt 8,6 Naturligt gräsbevuxen mark, hedmark o.dyl. 7,2 Berg i dagen och övrig mark 12,4 Vatten 8,9 Totalt 1, Nära en tredjedel av den bebyggda marken är avsedd för transporter I den bebyggda marken inräknas tillhörande mark som trädgårdar, parkeringsplatser, upplagsytor inom industrin osv. Mark för transporter t.ex. vägar inräknas också i den bebyggda marken, dock inräknas inte golfbanor, slalombackar, motionsspår och kraftledningsgator. Den bebyggda arealen uppgår endast till 3 procent av den totala landarealen. Av den bebyggda marken är 44 procent bostadsmark (29 procent permanentbostäder och 15 procent fritidshus). Vidare är 31 procent mark avsedd för transporter av olika slag. Resterande 25 procent fördelar sig på industri, handel osv. till betydligt lägre procentsatser. Bebyggd mark fördelad efter bebyggelsetyp Typ Procent Bostadsmark, permanentbostäder 28,7 Fritidshus 14,8 Industri 5,7 Handel och affärsverksamhet 1,4 Offentlig service, fritidsanläggningar m.m. 3, Transporter 31, Tekniska anläggningar,9 Övrig bebyggd mark 13,6 Totalt 1, Omkring 3 procent av den bebyggda marken ligger i tätorterna. Mest tätbebyggt är det i Stockholms län där 15 procent av länets totala landareal är bebyggd. Här är också fritidshusens andel av den bebyggda marken i särklass högst. Lägst andel bebyggd mark har Norrbottens län med endast,6 procent. I de tre nordligaste länen har mark avsedd för transporter en betydligt högre andel av den bebyggda marken än genomsnittet för landet. Endast 3 procent är bebyggt 36 Statistiska centralbyrån

28 Statistisk årsbok 27 Halva Skåne är jordbruksmark Drygt 8 procent av Sveriges landareal utgörs av jordbruksmark. Skåne är det län som utan jämförelse har den högsta andelen jordbruksmark hälften (5 procent) av länets landareal. Som god tvåa kommer Gotlands län där en tredjedel (33 procent) av länsarealen utgörs av jordbruksmark. Man ser knappt skogen för alla träd Det finns i landet 23,5 miljoner hektar skogsmark, vilket motsvarar 57 procent av landarealen, eller 52 procent av totalarealen (dvs. med vatten inkluderat). De största skogsarealerna finns i norrlandslänen. Andelen skog är högst i Gävleborgs län och Västernorrlands län med 82 respektive 78 procent av landarealen. Virkesförrådet på skogsmark består till 39 procent av tall och 42 procent av gran, 11 procent av björk. Resterande 8 procent utgörs av andra trädslag eller torra träd. Procent av landarealen inom respektive län som är jordbruksmark och skogsmark Län Jordbruksmark Skogsmark Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands 33 4 Blekinge Skåne 5 32 Hallands Västra Götalands Värmlands 8 77 Örebro Västmanlands Dalarnas 3 71 Gävleborgs 5 82 Västernorrlands 3 78 Jämtlands 1 55 Västerbottens 2 6 Norrbottens 1 4 Totalt 8 57 Miljö och väder Få orörda sjöar Tillsammans täcker sjöar, kanaler och större vattendrag en yta av närmare 4 km 2, vilket utgör 9 procent av rikets totalareal. I denna areal är inte vattendrag, sex meter och smalare samt sjöar mindre än några 1- tal m 2, inräknade. Ytan av dessa vattendrag och sjöar kan beräknas till cirka 1 2 km 2, motsvarande,3 procent av landets yta. Sedan århundraden tillbaka har ett stort antal av Sveriges sjöar dikats ut eller sänkts för att erhålla ny odlingsbar mark. I många vattendrag är flödet reglerat i syfte att producera vattenkraft. Den reglerade sjöytan omfattar närmare 2 km 2, vilket utgör hälften av den totala vattenarealen i landet. Källa: SCB Markanvändningen i Sverige ( Statistiska centralbyrån 37