Skatter i Sverige SKATTESTATISTISK ÅRSBOK. Tax Statistical Yearbook of Sweden 2006

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skatter i Sverige SKATTESTATISTISK ÅRSBOK. Tax Statistical Yearbook of Sweden 2006"

Transkript

1 2006 Skatter i Sverige SKATTESTATISTISK ÅRSBOK Tax Statistical Yearbook of Sweden 2006

2 Via Skatteverkets webbplats på Internet, kan man dygnet runt ladda ner eller beställa blanketter och broschyrer, få information, räkna ut sin skatt m.m. Boken Skatter i Sverige hittar du under kategorin Övrigt/Om oss. Välj Förvaltningsinformation och du finner boken under rubriken Statistik. Foto omslag: Anders Bergman, Bergmans Bilder Omslag: Lennart Söderberg, Skatteverket Originalarbete och tryckning: Elanders Gotab, Vällingby 2006 SKV 152 utgåva 9, Skatter i Sverige 2006 ISSN ISBN Beställning: Fritzes kundservice, Stockholm, Tel

3 Skatteverket ger nu ut den nionde upplagan av den skattestatistiska årsboken, Skatter i Sverige Den första kom 1998 och var en fortsättning på den tidigare publikationen som utgavs av Statistiska centralbyrån (SCB) 1992, 1994 och Syftet med Skatter i Sverige är att ge en översiktlig och samlad bild över ekonomisk statistik avseende det svenska skattesystemet. Publikationen ska kunna användas som underlag i samhällsdebatten, där skattepolitiken utgör en av de viktigaste och mest kontroversiella frågorna. Dessutom ska boken tjäna som en vägledning till de många statistikkällor som finns på området. Inledningsvis i kapitel 1 behandlas skatter i ett ekonomiskt och historiskt perspektiv. Därefter följer i kapitel 2 en information om offentliga sektorns inkomster och utgifter utifrån nationalräkenskaperna. I kapitel 3-6 presenteras statistik om skatt på arbete, kapital samt varor och tjänster. Kapitel 7 utgör en fördjupning inom företagsbeskattningen. Kapitel 8 behandlar inkomstfördelning och kapitel 9 skatteskulder och uppbördsförluster. En redogörelse av fel och fusk samt skattekontroll och skattebrott redovisas i kapitel 10 och 11. I kapitel 12 redovisas resultat från de attitydundersökningar som Skatteverket riktat mot företagen under Därefter presenteras den svenska skatteadministrationen i kapitel 13 och de svenska skatternas historia i kapitel 14. Årsboken avslutas med internationella jämförelser i kapitel 15. Inom varje kapitel har ambitionen varit att ge en fyllig redogörelse av alla förekommande skatter, även sådana som är beloppsmässigt obetydliga, Förord men som ibland väcker stort intresse i den allmänna debatten. Förutom statistik över olika offentliga skatteinkomster (skatteutfallet) har vi så långt möjligt försökt presentera statistik över antalet skattskyldiga (skattesubjekt) som betalar skatterna samt de inkomster, tillgångar, varor m.m. (skattebaserna) som beskattas. I anslutning till de statistiska diagrammen och tabellerna finns förklarande texter om skatteregler och uppbördsförfaranden. Liksom tidigare har en strävan varit att publicera så aktuell statistik som möjligt samt tidsserier bakåt i tiden. Möjligheten till exempelvis aktuell inkomstskattestatistik begränsas dock av att statistiken bygger på taxeringen ett år efter inkomståret. När det gäller internationell skattestatistik som publiceras av Eurostat (EU:s statistikkontor) eller OECD förekommer av naturliga skäl eftersläpningar i sammanställningen av statistik från medverkande länder. Skatteverket ger även ut ett särtryck på engelska av denna bok, Taxes in Sweden Särtrycket innehåller en omfattande sammanfattning av det viktigaste innehållet i boken och är en ingång till tabellerna i respektive kapitel. Alla tabeller i den svenska delen är även försedda med engelsk text. Skatter i Sverige har framställts av analysenheten vid Skatteverket. Redaktör har varit Katrin Wallberg. Utöver Skatteverket har Finansdepartementet bidragit med kapitel 1 och SCB med kapitel 2 och 8. Solna i november 2006 Mats Sjöstrand Generaldirektör Förord In English: This is the ninth annual edition of the Tax Statistical Yearbook of Sweden, from 2003 called Taxes in Sweden. The purpose of the publication is to present an overview of the Swedish tax system as well as up-to-date statistics on tax bases, tax revenue and other relevant aspects of taxation. To make the yearbook accessible to an English-speaking audience, an English summary is available as a separate publication, Taxes in Sweden 2006, and at our website.www.skatteverket.se. The English summary contains references to tables in the Swedish edition. These references are put in brackets, e.g. [12.1] in the English summary is a reference to table 12.1 in the Swedish edition. Furthermore, all tables in the Swedish edition contains an English translation.

4 Skatter i Sverige 2006 S K A T T E S T A T I S T I S K Å R S B O K FÖRORD / Preface 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING / Table of contents 4 SAMMANFATTNING / Summary 5 DEL 1 ÖVERBLICK / OVERVIEW 1 Skatter i ett ekonomiskt och historiskt perspektiv, Taxes in an economical and historical perspective, Anders Kristoffersson, Finansdepartementet 16 2 Den offentliga sektorn i nationalräkenskaperna, The public sector in the national accounts, Jonas Larsson, SCB 32 DEL 2 SKATTEBASER OCH SKATTEINKOMSTER / TAX BASES AND TAX REVENUE 3 Totala skatter i Sverige, Total taxes in Sweden, Annika Persson, Skatteverket 44 4 Skatt på arbete, Taxes on labour, Annika Persson, Skatteverket 52 5 Skatt på kapital, Taxes on capital, Bodil Edler, Skatteverket 98 6 Skatt på varor och tjänster, Taxes on goods and services, Mats Andersson, Skatteverket Företagsbeskattning, Business taxation, Katrin Wallberg, Skatteverket 156 DEL 3 SÄRSKILDA REDOVISNINGAR / SPECIAL TOPICS 8 Skatt, inkomstfördelning och förmögenhet, Taxes, income distribution and wealth, Petter Lundberg, SCB Skatteskulder och uppbördsförluster, Tax arrears and collection losses, Bodil Edler, Skatteverket Fel och fusk, Tax errors and tax evasion, Håkan Malmer, Skatteverket Skattekontroll och skattebrott, Tax control and tax crime, Håkan Malmer och Per Göran Blomgren, Skatteverket Attityder till skattesystemet och Skatteverket, Opinions on the tax system and the Tax Agency, Ali Bahrami, Skatteverket Administration av skattesystemet, The tax administration, Nils Johansson, Skatteverket Skatternas historia under 1900-talet, A century of taxes, Nils Johansson, Skatteverket Svenska skatter i internationell jämförelse, Swedish taxes in an international perspective, Charlotte Holmberg, Skatteverket 298 DETALJERAD INNEHÅLLSFÖRTECKNING / Detailed table of contents 321 SAKORDSREGISTER / Index 327 4

5 1 Skatter i ett ekonomiskt och ett historiskt perspektiv I detta kapitel presenteras en ekonomisk och historisk referensram som bakgrund till redovisningen av enskilda skatter i efterföljande kapitel. Skattesystemets huvuduppgifter Skattesystemets grundläggande uppgift är att finansiera offentliga utgifter. Utöver detta grundläggande fiskala syfte brukar skattesystemet tilldelas tre kompletterande huvuduppgifter: att skapa samhällsekonomisk balans, att fördela inkomsterna rättvist och att fördela resurserna effektivt. Grundläggande beskattningsprinciper Nära förknippade med olika fördelningspolitiska aspekter är två grundläggande beskattningsprinciper: intresseprincipen och skatteförmågeprincipen. Enligt intresseprincipen ska skatteuttaget knytas till olika gruppers intresse av olika slag av offentlig verksamhet. Skatteförmågeprincipen innebär att skatten ska betalas efter de skattskyldigas förmåga att betala skatten. En ekonomisk klassificering av olika skatter En ekonomisk klassificering av olika skatter kan ske på många sätt. I den här boken är utgångspunkten skatt på arbete och skatt på kapital. En annan vanlig distinktion är direkta och indirekta skatter. Med direkta skatter avses skatter som utgår på inkomster och förmögenheter. Indirekta skatter utgår vid omsättning av varor och tjänster och består av moms och punktskatter på t.ex. alkohol och tobak. Dessa två indelningsgrunder kan kombineras i en fyrdelning av de svenska skatterna; direkta och indirekta skatter på arbete och kapital. Skatternas utveckling de senaste 25 åren De svenska skatternas utveckling under de senaste 25 åren kan mycket kortfattat beskrivas på detta sätt: Sammanfattning från sam- till särbeskattning 1971 avskaffades sambeskattningen av giftas inkomster. Sambeskattningen medförde att marginaleffekterna på extra arbetsinsatser för ett hushåll blev höga och detta i kombination med en ökad förvärvsfrekvens för kvinnor ansågs som ett problem, bl.a. ur jämställdhetssynpunkt. från direkt till indirekt beskattning Uttaget av socialavgifter har ökat, bl.a. för att finansiera pensionssystemet. Punktskatterna har fått större betydelse för finansiering av offentliga utgifter. skattereformen De formella skattesatserna sänktes, skattebaserna breddades, styrande inslag togs bort, proportionell skatt på kapital infördes (30 procent). efter skattereformen Skatteuttaget på arbete har ökat, bl.a. genom allmänna egenavgifter. En inkomstskattereform har dock fr.o.m. år 2000 påbörjats med skattereduktion (kompensationen fullständigt genomförd 2006) och en höjning av den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt. Hänsyn tas till internationella krav med nya villkor för bl.a. beskattning av kapitalinkomster. Det finns inslag av skatteväxling (ökad vikt åt skatter på miljöskadliga aktiviteter samtidigt som skatterna på arbete sänkts). 2 Den offentliga sektorn i nationalräkenskaperna I kapitlet redovisas översiktligt den offentliga sektorns inkomster och utgifter i enlighet med nationalräkenskaperna (NR), som är en statistisk sammanställning i kontoform över hela den svenska ekonomin, uppdelad på olika sektorer och olika slag av inkomster och utgifter. Den offentliga sektorn delas upp i tre delsektorer: statlig sektor, kommunal sektor samt socialförsäkringssektor. Inkomsterna delas upp i Sammanfattning

6 Sammanfattning skatter, socialförsäkringsavgifter, ränteinkomster och övriga inkomster. Utgifterna består av transfereringar, konsumtion och investeringar. Skillnaden mellan inkomster och utgifter är det finansiella sparandet. År 2005 var de totala inkomsterna miljarder kronor, varav skatterna inklusive socialförsäkringsavgifter utgjorde miljarder kronor. Utgifterna uppgick till miljarder kronor, varav transfereringar utgjorde 639 miljarder kronor. Det finansiella sparandet uppgick år 2005 till 74 miljarder kronor, eller 3 procent av bruttonationalprodukten (BNP). Under perioden ökade de löpande inkomst- och förmögenhetsskatterna från knappt 301 till 532 miljarder kronor. Skatterna på produktion och import ökade under samma period från 260 till 462 miljarder kronor. Uppgifter om skattekvoten, dvs. skatternas andel av BNP, används ofta i den ekonomiska debatten. Under perioden har den totala skattekvoten varierat mellan 49 och 53 procent var skattekvoten 51 procent. Av den offentliga sektorns utgifter 2004 används nästan hälften, 44 procent, till socialt skydd. Andra viktiga ändamål är hälso- och sjukvård (13 procent), utbildning (15 procent) samt allmän offentlig förvaltning, däribland räntor på statsskulden (12 procent). 3 Totala skatter Kapitlet innehåller en samlad översikt över skatterna på arbete, kapital samt på varor och tjänster (i enlighet med de definitioner som används i Årsbokens kapitel 4-6). På grund av olikheter i sättet att beräkna och periodisera skatterna så skiljer sig totalbeloppen en aning från beloppen i nationalräkenskaperna. Det senaste året som det går att få en helhetsbild över samtliga skatter för är De totalt fastställda skatterna summerade då till miljarder kronor. Skatterna som andel av bruttonationalprodukten den s.k. skattekvoten uppgick år 2004 till 50,4 procent. Skatt på arbete svarade för 64 procent av skatteuttaget, skatt på kapital för 10 procent och skatt på varor och tjänster för 26 procent. Av skatten avsåg 420 miljarder kronor (32 procent) kommunalskatt och 165 miljarder kronor (13 procent) avgifter till pensionssystemet. EU-skatterna, dvs. den del av mervärdesskatten och tullinkomsterna som ingår i avgiften till EU, uppgick till 7 miljarder kronor (0,6 procent). Resten, ca 704 miljarder kronor (54 procent), kan sägas vara statliga skatter. 4 Skatt på arbete I kapitlet redovisas skatteunderlag och skatteinkomster från förvärvsarbete. Som skatt på arbete räknas dels fysiska personers inkomstskatt och dels socialavgifter. Skatt på arbete idag År 2004 uppgick skatten på arbete till 824 miljarder kronor, motsvarande 32,0 procent av BNP. Sysselsättning och inkomster Från högkonjunkturåret 1990 till lågkonjunkturåret 1993 minskade antalet arbetade timmar med nio procent. Antalet totalt arbetade timmar var som lägst år Därefter har en viss återhämtning skett. Sett över hela perioden 1993 till 2005 har antalet arbetstimmar ökat med 6,5 procent. Återhämtningen under perioden kan i första hand hänföras till att fler är sysselsatta. Befolkningen har ökat. Slås de arbetade timmarna ut per invånare har antalet arbetade timmar ökat med 2,8 procent mellan 1993 och 2005 från 740 till 761 timmar. Andelen heltidsanställda 2004 var bland männen 81 procent och bland kvinnorna 60 procent. Genomsnittsinkomsten för en heltidsarbetande 2004 var kr. Direkt skatt på arbete De taxerade förvärvsinkomsterna 2004 var miljarder kronor och utgör basen för skatteberäkningen. Skatten tas ut som statlig och kommunal inkomstskatt. Den genomsnittliga kommunalskatten är 31,60 procent år Statlig inkomstskatt tas fr.o.m ut i två skikt, med 20 respektive 25 procent. Den högsta marginalskatten år 2006 är 56,6 procent. År 2004 hade 16 procent av inkomsttagarna över 20 år inkomster över skiktgränsen för statlig inkomstskatt. Motsvarande andel för heltidsanställda män var 40 procent och för heltidsanställda kvinnor 20 procent. Socialavgifter Socialavgifter tas ut i olika former: arbetsgivaravgifter (egenavgifter för egenföretagare), allmän pensionsavgift och den särskilda löneskatten (ska betalas på förvärvsinkomster som inte är förmånsgrun-

7 dande, vissa försäkringsersättningar och pensionskostnader). År 2004 uppgick socialavgifterna till 432 miljarder kronor, och de svarade därmed för drygt hälften av alla skatter på arbete. 5 Skatt på kapital Dagens kapitalbeskattning innefattar skatt på löpande kapitalinkomster, skatt på innehav av kapital samt skatt som tas ut då kapitalet byter ägare. Skatt på kapital idag Kapitalskatterna inklusive bolagsskatterna uppgick år 2004 till 136 miljarder kronor, varav bolagsskatten var 72 miljarder kronor. Kapitalskatterna ökade något under 2004 men nivån är fortfarande långt från toppåret Som andel av BNP ökade de och låg år 2004 på 5,3 procent jämfört med 4,3 procent året innan. Hushållens kapitalsituation Ambitionen med kapitalbeskattningen är att ha en likvärdig beskattning av olika kapitalplaceringsformer för att motverka skatteplanering. Hushållens nettoförmögenhet hade ett marknadsvärde på ca miljarder kronor år 2004 eller i genomsnitt ca kr/invånare. Den skatt på kapital som hushållen betalar består i första hand av fastighetsskatt, skatt på räntor, utdelningar och kapitalvinster och förmögenhetsskatt. Skatten reduceras för betalning av skuldräntor. År 2004 betalade hushållen knappt 31 miljarder i skatt på kapital (inklusive fastighetsskatt och förmögenhetsskatt) eller i genomsnitt ca kr/invånare. Olika typer av kapitalskatt Underlaget för fastighetsskatt är taxeringsvärdet, som i princip ska uppgå till 75 procent av marknadsvärdet. Skattesatserna varierar för olika fastighetstyper. Fastighetsskatten uppgick till 24 miljarder kronor år Drygt hälften av den var hänförlig till småhus. Skatten på hushållens kapitalinkomster, netto, uppgick år 2004 till knappt 12 miljarder kronor. Även om de senaste årens siffror visar det motsatta kan man långsiktigt se en tendens att hushållen sparar mer i värdepapper och mindre på banken. Detta har betydelse för utvecklingen av kapitalvinsterna relativt ränteinkomsterna. Individerna betalade drygt fem miljarder i förmögenhetsskatt år Sedan 1992 är förmögenhetsskatten proportionell, och utgår med 1,5 procent av skattepliktig förmögenhet över skattepliktsgränsen. I samband med att frysningen av taxeringsvärdena för småhus upphörde år 2001 höjdes gränsen för uttag av förmögenhetsskatt till 1 miljon kronor för ensamstående och 1,5 miljoner kronor för sambeskattade par. År 2002 höjdes gränsen ytterligare, till 1,5 miljoner kronor för ensamstående och 2 miljoner kronor för sambeskattade par och 2005 höjdes nivån för sambeskattade till 3 miljoner kronor. År 2004 hade hushåll en nettoförmögenhet över skattepliktsgränsen och den samlade beskattningsbara förmögenheten för hushållen var 366 miljarder kronor. 6 Skatt på varor och tjänster Med skatt på varor och tjänster avses sådana skatter som utgår på produktion, konsumtion och försäljning av varor och tjänster. De består av dels den generella mervärdesskatten, momsen, dels punktskatter på specifika varor och tjänster. År 2004 uppgick skatterna på varor och tjänster till 336 miljarder kronor, motsvarande 13 procent av BNP eller 26 procent av de totala skatterna. Moms Moms tas ut i varje led i produktionskedjan och nästan alla varor och tjänster är skattepliktiga. Den generella skattesatsen är 25 procent. Två lägre skattesatser är tillåtna inom EU. I Sverige beskattas livsmedel och hotelltjänster med 12 procent och tidningar, böcker, resor med kollektivtrafik och olika kulturella aktiviteter med 6 procent. Nettouppbörden av momsen blir inkomst för staten. År 2004 uppgick den, exklusive kompensationer för moms betald av statliga myndigheter, till 238 miljarder kronor. Punktskatter Punktskatterna uppgick år 2004 till 98 miljarder kronor. De energi- och miljörelaterade punktskatterna har ökat i betydelse under senare år och svarade 2004 för cirka två tredjedelar av den totala punktskatteuppbörden. I motsvarande mån har alkohol- och tobaksskatternas andel sjunkit. Fordonsbeskattningens andel av punktskatterna (exklusive skatt på drivmedel) har varit i stort sett oförändrad de senaste Sammanfattning

8 Sammanfattning åren. Tullmedlens fiskala betydelse för svenska staten har efter Sveriges inträde i EU helt upphört även om de fortfarande redovisas som inkomst i statsbudgeten. Tullmedel, särskilda jordbrukstullar och sockeravgifter tillfaller nämligen EU:s gemensamma budget efter avdrag med tio procent för respektive medlemsstats administrationskostnader. Energi- och miljöskatterna inbringade sammanlagt 65 miljarder kronor under 2004, varav större delen hänförde sig till skatter på bensin och olja. Alkohol- och tobaksskatterna uppgick till 18 miljarder kronor, varav 8 miljarder kronor var tobaksskatt och 10 miljarder kronor var alkoholskatt. Fordonsskatterna utgjorde 9 miljarder kronor, importskatterna cirka 4 miljarder kronor och övriga punktskatter cirka 2 miljarder. Energiskatterna har under senare år fått en alltmer miljömässig profil, med en förskjutning från ren energibeskattning till en beskattning av miljöskadliga utsläpp. Inom EU har vidare införts ett system för handel med s.k. utsläppsrätter av växthusgaser för vissa typer av anläggningar. Detta system kan komma att påverka energibeskattningen. I budgetpropositionen hösten 2006 föreslås nämligen att koldioxidskatten slopas för de anläggningar som omfattas av denna utsläppsrättshandel. 7 Företagsbeskattning I kapitlen 4-6 beskrivs det svenska skattesystemet utifrån olika skattebaser. I kapitel 7 ges en samlad beskrivning av företagsbeskattningen. Den skattemässiga termen för företagsbeskattning är inkomst av näringsverksamhet. En grundläggande princip för företagsbeskattning är att man utgår från det bokföringsmässiga resultatet och en annan att den ska vara neutral i förhållande till olika företagsformer. Företagsstrukturen i Sverige Mycket stora företag är relativt sett vanligare och medelstora mindre vanliga i Sverige än i andra länder. Antalsmässigt dominerar de allra minsta utan anställda. De enskilda firmorna och aktiebolagen är de vanligaste företagsformerna i Sverige. När det gäller ekonomisk aktivitet är aktiebolagen helt dominerande och svarar för 96 procent av den totala omsättningen. Endast 2,5 procent av företagen i Sverige kan räknas som internationella i det avseendet att de har bolag i minst två länder, men de står för 43 procent av samtliga anställda i näringslivet. 53 procent av de internationella företagen är svenskägda och en 47 procent är utlandsägda. Skatt för juridiska personer Den totala skatten för juridiska personer år 2004 uppgick till 115 miljarder kronor, varav aktiebolagen tillsammans med banker och försäkringsbolag svarade för 88 procent. Ett fåtal mycket stora bolag (0,04 procent) står för 31 procent av den totala skatten. Aktiebolagens samlade överskott för 2004 uppgick till 256 miljarder och de ackumulerade underskotten till 473 miljarder. Ett underskott som uppstår vid taxeringen får, om det inte kan kvittas mot en vinst, rullas vidare till kommande års taxeringar för att kvittas mot eventuella framtida överskott. Fysiska personer som näringsidkare Fysiska personer kan bedriva näringsverksamhet direkt, som enskild näringsverksamhet, eller indirekt via handelsbolag. Andelen med redovisade underskott år 2004 var 45 procent bland de enskilda näringsidkarna och 40 procent bland delägarna i handelsbolag. De överskott som redovisas är oftast små. För endast 14 procent av samtliga enskilda näringsidkare och 15 procent av delägare i handelsbolag med överskott översteg överskottet kr. Nyföretagande Under 2004 startades nya företag i Sverige, vilket är en ökning med 14 procent jämfört med De flesta av de nystartade företagen är små, och man kan räkna med att en stor del av dem försvinner inom några år. Av de företag som startades 2001 var 62 procent fortfarande verksamma efter tre år. 8 Skatt och inkomstfördelning och förmögenhet Detta kapitel sätter fokus på tre områden: inkomster som ett mått på den ekonomiska standarden och fördelning av inkomster mellan olika grupper av individer och hushåll den direkta beskattningen av individer och hur direkta skatter och bidrag omfördelar den ekonomiska standarden mellan olika grupper kvinnors och mäns förmögenhet

9 Den direkta beskattningen av individen År 2004 betalade en inkomsttagare i genomsnitt 36 procent av sin totala skattepliktiga inkomst i direkta skatter. Med direkt beskattning menas inkomstskatt, allmänna egenavgifter, egenavgifter för näringsidkare, förmögenhetsskatt och fastighetsskatt. Jämfört med 1991 det första året efter skattereformen är det en ökning med 7 procentenheter. Under perioden har beskattningen blivit mindre progressiv, dvs. skillnaderna mellan skattesatserna i olika inkomstklasser har minskat. Den högsta marginalskatten, den andel i skatt som en inkomsttagare betalar på toppskiktet av sin inkomst, ökade kontinuerligt under perioden Från och med 1999 har den högsta marginalskatten legat på ungefär samma nivå. År 2006 är den högsta marginalskatten 56,60 procent. Marginaleffekten, den effekt en inkomstökning har på skatten och olika bidrag och avgifter, är högst för ensamstående med barn och de äldsta pensionärerna. Omfördelning genom skatter och bidrag Skatter och transfereringar har som syfte att omfördela inkomster mellan grupper och mellan perioder av livet då försörjningsbörda och försörjningsmöjligheter varierar. Den disponibla inkomsten uppgick 2004 till i genomsnitt 85 procent av faktorinkomsten. Ett genomsnittligt hushåll, år, betalade därmed kr mer i direkta skatter än vad som gavs tillbaka i form av bidrag och ersättningar. Hushåll med en årsinkomst under kr fick mer i bidrag och ersättningar än vad de betalade i direkt skatt. Inkomstfördelningen för individer och hushåll Inkomstspridningen var ganska konstant under 1980-talet men har ökat under talet och fram till år Mellan år 2000 och 2004 har spridningen minskat något, men ligger fortfarande på en, för Sverige, hög nivå. De med de högsta inkomsterna har haft en avsevärt bättre utveckling än vad övriga grupper har haft. Kapitalinkomsternas betydelse har ökat, och ökade kapitalvinster förklarar en stor del av den ökade inkomstspridningen. Under 2004 hade samtliga åldersgrupper en högre disponibel inkomst än vad de i motsvarande ålder hade Kvinnors och mäns förmögenhet Förmögenhetsfördelningen är mycket ojämn. År 2004 ägde de 1 procent mest förmögna individerna en fjärdedel av den sammanlagda förmögenheten. Nettoförmögenhetens medianvärde för samtliga individer var kr. År 2004 hade omkring hushåll en marknadsvärderad förmögenhet som var större än en miljon kronor. Förmögenheten bestod till 71 procent av fastigheter och till 8 respektive 15 procent av bankmedel och aktier/ aktiefonder. 9 Skatteskulder och uppbördsförluster Uteblivna betalningar av påförda skatter leder till att det finns en differens mellan fastställda skatter och de skatter som betalas in uppbördsförluster. Uppbördsförlusterna för inkomstskatt, arbetsgivaravgifter, moms och punktskatter uppgick 2005 till 4,6 miljarder kronor eller 0,3 procent av de totala skatterna. Konkursernas omfattning har stor betydelse för hur stora belopp som restförs hos kronofogden. Antalet företagskonkurser och berörda anställda har minskat sedan föregående år och var under 2005 ca respektive ca Skuldbalansen Skattefordringarna exklusive dröjsmålsavgifter var knappt 35 miljarder kronor vid utgången av 2005, varav 12,8 miljarder avsåg fysiska personer och 20,8 miljarder avsåg juridiska personer. Det fanns fysiska personer och juridiska personer med skatteskulder. Bland fysiska personer med skatteskuld är skulden mindre än kr i 40 procent av skuldfallen, och över 1 miljon kronor i en procent av skuldfallen. Den sistnämnda gruppens andel av totala skuldsumman uppgick till 38 procent. För åtta procent av de juridiska personerna med skatteskulder översteg skulden 1 miljon kronor, men dessa svarar för hela 73 procent av de juridiska personernas totala skatteskulder. 10 Fel och fusk Med skattefusk torde man i vanligt språkbruk avse felaktiga handlingar som görs medvetet och i syfte att undgå skatt. Benämningen skattefel använder Skatteverket som sammanfattande begrepp för både avsiktliga och oavsiktliga fel. Sammanfattning 9

10 Sammanfattning Skatteundandragande genom svartarbete Skatteverket har åren genomfört en kartläggning av svartarbetet. Som ett led i kartläggningsarbetet har en rad undersökningar genomförts. I det här kapitlet återges ett sammandrag av de viktigaste resultaten. Svarta arbetsinkomster kan indelas i: Oredovisad löneinkomst (lön/förmåner) Oredovisad företagarinkomst Den mest heltäckande skattningen av dolda arbetsinkomster kan fås indirekt via nationalräkenskaperna. I dessa finns en diskrepans mellan officiellt redovisad inkomst för hushållssektorn och hushållens utgifter. I Sverige har diskrepansen beräknats till ca 5 procent av BNP vilket motsvarar dolda arbetsinkomster (underlag) på mdkr räknat på 2002 års nivå. Revisionsmetoden förklarar 71 miljarder kronor En skattning av dolda inkomster bland företag baserad på genomförda skatterevisioner landar på 71 miljarder kronor. Denna skattning är till 85 procent hänförliga till småföretag och inkomsterna fördelar sig på ungefär lika delar på oredovisad löneinkomst och oredovisad företagarinkomst. Intervjuundersökningar förklarar 20 miljarder kronor Skatteverket har också gjort mycket detaljerade intervjuundersökningar. Syftet har varit att få ett grepp om omfattning och struktur av den del av svartarbete där köpare och säljare gör upp om ett svart pris och båda aktörer därför är medvetna om att de utför och köper svarta tjänster. Vad gäller varor har gjorts en separat undersökning av varor som köpts svart Intervjuundersökningarna förklarar cirka 20 miljarder kronor av svartarbetet. Svartarbetet har ökat År 1997 gjorde dåvarande Riksrevisionsverket (RRV) en omfattande undersökning av utfört svartarbete och svart varuförsäljning m.m. En jämförelse mellan Skatteverkets och RRV:s undersökningar påvisar en ökning av andelen av befolkningen som arbetat svart 13 procent år 2005 mot 11 procent år Allt svartarbete har inte kunnat påvisas Av den diskrepans i nationalräkenskaperna, som ovan berörts och som indikerar ett svartarbete på miljarder kronor har genomförda undersökningar kunnat ge innehåll åt cirka 90 miljarder dvs. har kunnat förklara 75 procent. Andra former av skatteundandragande Utöver svartarbetet förekommer även andra former av skatteundandragande. De kanske mest betydelsefulla, som beskrivs i det här kapitlet, är: Skattefusk kopplat till individernas finansiella tillgångar Skattefusk i anslutning till punktskattebelagda varor Internet och elektronisk handel m.m. Momsbedrägerier vid export och import Andra skattefel med internationell anknytning Deklarationsfusk bland löntagare Skatteverkets bedömning av skattefelets storlek m.m. Det är, både i RRV:s och i Skatteverkets undersökningar, ekonomiska drivkrafter som är de främsta förklaringarna till svartarbete. I enkätundersökningar instämmer många i påståendet att det finns skattefusk därför att personer i ledande ställning bryter mot samhällets normer. Sammantaget bedöms skattefelet i Sverige ligga i storleksordningen 100 miljarder kronor. Skatteverket kommer under 2007 att inleda ett arbete med att beskriva och uppskatta det totala skattefelet. Skattefuskets effekter De allvarligaste skadeverkningarna bedöms inte vara förlorade skatteinkomster för staten, utan de negativa effekterna på samhällsmoralen och demokratins funktionssätt genom den inte avsedda omfördelningen av skattebördan. Dessutom finns risk att ekonomiskt effektiva företag konkurreras ut av mindre effektiva skattefuskande företag. 10

11 11 Skattekontroll och skattebrott För att förhindra skattefusk finns ett straffrättsligt sanktionssystem, främst skattebrottslagen. Parallellt finns ett administrativt sanktionssystem med skattetillägg och förseningsavgifter. Genom skattekontrollen kan man upptäcka och åtgärda skattefusk och andra felaktigheter. Skattekontrollen År 2005 hanterade Skatteverket 87 miljoner kontrolluppgifter och 17 miljoner deklarationer avseende inkomstskatt, moms, arbetsgivaravgifter, avdragen skatt och punktskatter. Under samma tid fattades beskattningsbeslut till följd av själva kontrollen. Inkomstbeskattningen svarar för 42 procent av det totala antalet beslut. Det skattemässiga värdet av kontrollen uppgick till 15 miljarder kronor. En stor del av skattebrotten upptäcks i samband med skatterevisioner. Skatterevisionerna har dock minskat från över per år i slutet av 1980-talet till knappt år Den preventiva effekten av skattekontrollen dvs. de skattskyldigas bedömning av risken för upptäckt vid skatteundandragande och dess konsekvenser, bedöms som betydande. Tillämpningen av det straffrättsliga sanktionssystemet Skatteverkets brottsanmälningar (avseende alla brott) minskade under 1990-talet, för att sedan fördubblas mellan åren 2001 och 2005 till ca Under år 2005 var personer misstänkta för skattebrott och drygt personer lagfördes för brott enligt skattebrottslagen varav 263 personer fick fängelse ovillkorligt. Den genomsnittliga strafftiden för fängelsedomarna år 2005 uppgick till drygt 18 månader. Skatteverket biträder åklagare i skattebrottsutredningar Sedan år 1998 kan Skatteverket under åklagarens ledning utföra brottsutredningar vid särskilda skattebrottsenheter. I de ärenden som skattebrottsenheterna avslutat fanns brottsmisstankar mot drygt 300 personer år 1999, ett antal som ökat till år 2005 till följd av en stark utbyggnad och effektivare verksamhet. Skattebrottslingen Skattebrottslingen har i stort sett samma sociala bakgrund som medelsvensson. Drygt 50 procent av skattebrottslingarna är lagförda sedan tidigare men bara 3-4 procent är kroniska brottslingar. Den sociala situationen tenderar att försämras för dem som dömts för skattebrott. Sammanfattning Tillämpning av det administrativa sanktionssystemet Skattetillägg tas ut vid utebliven deklaration och vid oriktig uppgift i deklaration. Antalet beslut om skattetillägg år 2005 var nästan och den totala nettosumman av skattetillägg uppgick till miljoner kronor. Några få stora belopp svarar för en stor del av summan. Antalet fysiska och juridiska personer som berörs av besluten är mycket lägre än antalet beslut, eftersom en person kan få flera skattetilläggsbeslut. Förseningsavgift ska betalas om deklarationen inte lämnas i tid. År 2005 påfördes förseningsavgifter till ett värde av 274 miljoner kronor. Flest förseningsavgifter, , påfördes den månatliga skattedeklarationen som avser mervärdesskatt och arbetsgivaravgifter, och det totala värdet uppgick till 109 miljoner kronor. Antalet förseningsavgifter vid den årliga taxeringen var ca , beloppsmässigt motsvarande 161 miljoner kronor. 12 Attityder till skattesystemet och Skatteverket Skatteverket har sedan mitten på 1980-talet genomfört stora enkätundersökningar om allmänhetens inställning till skattesystemet, skattefusket och skattekontrollen respektive till skatteregionernas sätt att arbeta. Den senaste undersökningen av allmänhetens synpunkter genomfördes under oktober november Företagens attityder har undersökts fem gånger; 1997, 1999, 2001, 2003 samt I det här kapitlet redovisas några intressanta resultat från undersökningen av företagens attityder Undersökningen bestod av två enkäter med slumpmässiga urval om respektive företag. Inställningen till skattesystemet och skattefusk Runt hälften av företagen uppger att de tycker illa om skattesystemet i stort, och att skattesystemet inte är enkelt. Skatteverkets broschyrer och blanketter får i stort 11

12 Sammanfattning bra betyg, men upplevs ändå vara svåra att förstå. 38 procent av företagen tror att Skatteverket skulle upptäcka skattefusk i ett företag som deras, medan 27 procent inte tror det. En övervägande majoritet av företagen anser att omfattningen av skattefusk totalt sett är ett allvarligt samhällsproblem. Skatteverkets sätt att arbeta Enligt den senaste mätningen hade tre av fyra företag på något sätt haft kontakt med Skatteverket under de senaste 12 månaderna (t.ex. via personligt besök, brev, hemsidan eller servicetelefonen). Två av tre företagen uppger att de är nöjda med kontakten med Skatteverket. Endast sju procent är missnöjda. Hälften av samtliga svarande företag uppger att de har förtroende och 10 procent saknar förtroende för Skatteverket. Resultatet är i stort oförändrat över tiden. 40 procent av samtliga svarande företag tycker att Skatteverket utför sitt jobb på ett bra sätt, endast åtta procent tycker inte det. De kvalitetsområden som företagen är mest nöjda med, rangordnat efter andelen instämmande, är bemötande och tillgänglighet. Hur Skatteverkets personal bemöter skattebetalarna har stor betydelse för förtroendet för Skatteverket. Närmare hälften av företagen upplever att Skatteverkets personal lyssnar på dem och är villiga att hjälpa dem att lösa sina problem. Vart tredje företag tycker emellertid att personalen är reserverad och strikt och följer reglerna oavsett vad de leder till. Och vart femte företag anser att personalen är nedlåtande, misstänksam och utgår från att skattebetalarna vill smita undan beskattning. Svarsmönstret är likartat inom de flesta kvalitetsområdena. Mest positiva är nystartade företag, enskilda företag, tätortsföretag samt bokförings- och revisionsbyråer. Stora företag (minst 50 anställda) samt företag där företagaren i huvudsak haft en uppväxt utanför Sverige är genomgående mest nöjda inom nästan samtliga områden. Mindre nöjda företag finns bland aktiebolag, företag med minst sex kontakter med Skatteverket, storstadsföretag samt företag med ett ärende rörande företagets inkomstskatt. Jämfört med 1999 års undersökning har företagens attityder till Skatteverket förbättrats inom många skatteregioner och skillnaderna mellan regionerna har minskat. Malmö och Göteborg får bättre och Stockholmsregionen sämre betyg jämfört med de övriga regioner, enligt årets resultat. Trots att resultaten generellt blivit bättre finns det ett antal delområden där samtliga regioner återigen redovisar dåliga resultat: att få kontakt med rätt tjänsteman, att komma fram på telefon, personalens skriftspråk samt om företagen får en ursäkt ifall fel begåtts av Skatteverket. 13 Administration av skattesystemet Detta kapitel behandlar skatteadministrationen ur olika synvinklar: den politiska nivån, där skattepolitik och skattelagstiftning utformas, den egentliga skatteadministrationen och slutligen rättsväsendet. Den politiska nivån Inom riksdagen behandlas skattepolitiska frågor av skatteutskottet. Inom regeringen är det finansdepartementets skatteavdelning som utformar propositioner och lagtexter inom skatteområdet. Skatteadministrationen Till skatteadministrationen räknas såväl Skatteverkets verksamhet, som en stor del av kronofogdemyndigheternas arbete respektive Tullverkets uppbörd av moms, tulllar m.m. vid import från länder utanför EU. Dessutom kan man räkna in Vägverkets uppbörd av fordonsskatt samt trängselskatt, tingsrätternas hantering av stämpelskatt samt Ekonomistyrningsverkets arbete med inkomstredovisning och inkomstprognoser. Skatteverket är central förvaltningsmyndighet för exekutionsväsendet. Totala antalet fast anställda inom skatteförvaltningen och exekutionsväsendet var ca personer vid ingången av år Antalet årsarbetskrafter inom skatteförvaltningen var år 2005 drygt Rättsväsendet Rättsväsendets hantering av skatter avser dels tvister vid de allmänna förvaltningsdomstolarna, dels skattebrott som anhängiggörs vid de allmänna domstolarna. Ekobrottsmyndigheten (EBM) fungerar, vid sidan av den vanliga åklagarmyndigheten, som en åklagarmyndighet som specialiserat sig på ekonomisk brottslighet, dit skattebrott räknas. 12

13 Skatteadministrationens kostnader Kostnaderna för skattesystemet, varav merparten belöper på Skatteverket, beräknades för 1992 till 4,7 miljarder kronor, vilket motsvarade 0,5 procent av skatteinkomsterna. Någon nyare beräkning har inte gjorts. 14 Skatternas historia under 1900-talet Samhället, och därmed skatterna, har förändrats till oigenkännlighet under talet. Produktionen har mångdubblats och en allt större del av de samlade resurserna tas i anspråk för offentliga tjänster, socialförsäkringar respektive omfördelning. Skattekvoten har stigit från 8 procent vid det förra sekelskiftet till över 50 procent vid millennieskiftet Perioden I början av 1900-talet var tullar och acciser (punktskatter) statens viktigaste inkomstkälla, men inkomstskatten expanderade mest. Mellan 1900 och 1940 steg skattekvoten från 8 till 15 procent. Två uppbördsreformer genomfördes 1917 och Vid den senare övertog staten ansvaret för debitering och uppbörd av alla skatter och avgifter. Preliminär skatt infördes. Perioden Under efterkrigstiden steg skattetrycket successivt för att finansiera den allt större offentliga sektorn. Först på 1960-talet blev dock skattetrycket i Sverige märkbart högre än i andra länder. Inkomstskatten steg och även den indirekta beskattningen blev allt viktigare. Omsättningsskatten återinfördes 1960 och ersattes 1969 av en mervärdesskatt, moms. Skattekvoten steg från 21 procent 1950 till 40 procent Perioden efter 1975 Skatteuttaget fortsatte att stiga snabbt under 1970-talet och skattekvoten 1977 var 53 procent. Under 1980-talet varierade skattekvoten mellan 50 och 55 procent. Skattesystemet möjliggjorde olika former av skatteplanering vilket medförde ett behov att reformera beskattningen. Detta skedde främst genom skattereformen 1990/91. Reformen innebar sänkta skattesatser som finansierades genom bredare skattebaser och höjda indirekta skatter. I detta kapitel beskrivs också vissa förändringar av skatteadministrationen. 15 Svenska skatter i internationell jämförelse I kapitel 15 jämförs skatterna i Sverige med skatterna i övriga länder i EU och OECD. Det är dock viktigt att vara medveten om att det finns skillnader i regelsystem mellan olika länder, vilket försvårar jämförelserna. Även statistikens kvalitet varierar mellan länderna. Jämförelser av BNP Bruttonationalprodukten, BNP, används ofta för att beskriva levnadsstandarden. För att komma ifrån skillnader i BNP som beror av skillnader i ländernas prisnivåer kan man använda s.k. köpkraftsparitetstal (PPP, Purchasing Power Parities). Sverige kom 2005, när det gäller BNP per invånare mätt i PPP, på 13: e plats i en rangordning av 30 OECD-länder. Skattekvoten Skattekvoten, de totala skatternas andel av BNP, brukar användas för att studera skattestrukturen i olika länder. I Sverige, där många transfereringar är beskattade, blir skattekvoten högre än i andra länder. Likaså ingår de lagstadgade socialavgifterna som en del i skattekvoten i Sverige. I en del andra länder, där sådana avgifter tas ut efter avtal med arbetsmarknadens parter, blir skattekvoten lägre. Skattekvoten i Sverige var 50,6 procent 2003, vilket kan jämföras med genomsnittet för EU 15 och OECD på 40,5 respektive 36,3 procent. Skatt på arbete Ett sätt att göra internationella jämförelser, som är mer neutrala i förhållande till hur skatte- och bidragssystemen är uppbyggda, är att mäta den disponibla inkomsten (bruttolönen minus inkomstskatt plus transfereringar, i procent av bruttolönen). Sverige ligger här ganska lågt. I åtta länder; Belgien, Tyskland, Danmark, Ungern, Nederländerna, Österrike, Polen och Finland får en ensamstående industriarbetare med en genomsnittlig lön mindre kvar än i Sverige. För den som är gift med två barn är den disponibla inkomsten lägre i Danmark, Polen och Turkiet. Den högsta marginalskatten i Sverige är bland de högsta i OECD och inträder vid en lägre nivå än i de flesta andra länder. För medelinkomsttagare är marginalskatten inte särskilt hög i Sverige. De högsta marginalskatterna för medelinkomsttagare finns i Ungern, Tyskland och Belgien, med- Sammanfattning 13

14 Sammanfattning an de högsta marginalskatterna för höginkomsttagare finns i Danmark, Belgien och Sverige. Skatt på kapital Skattebaserna i kapitalbeskattningen är rörliga vilket sätter gränser för hur hög beskattningen kan vara utan att kapitalet flyttar utomlands. Skatten på reavinster är betydligt högre i Sverige än i resten av EUländerna. Även om skattesatsen för företagens vinster är förhållandevis låg i Sverige, gör dubbelbeskattningen utdelningsinkomster beskattas först hos företagen och sedan hos aktieägarna att skattebelastningen blir relativt hög. Sverige är ett av fåtal länder i EU som tillämpar en generell förmögenhetsskatt. Skatt på varor och tjänster EU har fastställt miniminivån för normalskattesatsen på moms till 15 procent. Medlemsländerna kan dock tillämpa två reducerade skattesatser vilket gör att momsskattesatserna varierar kraftigt inom EU. Sverige har tillsammans med Danmark den högsta normala momsskattesatsen bland EU-länderna, 25 procent. EU:s punktskattesystem omfattar gemensamma regler för beskattning av bränslen, alkohol och tobak. Sveriges punktskatter på blyfri bensin ligger nära genomsnittet för EU. När det gäller sprit har Sverige den högsta skattesatsen i EU. Sverige ligger på en tredjeplats när det gäller skatt på vin efter Irland och Storbritannien. Trots att tobaksskatten i Sverige är lägre än EU-snittet är priset på cigaretter i Sverige det femte högsta bland EU-länderna. Detta beror dels på priserna före skatt, dvs. tillverkningskostnader och handelsmarginaler, och dels på den höga momsen. 14

15

16 16 Översättning av Adam Smiths fyra grundläggande principer om beskattning.

17 1 Skatter i ett ekonomiskt och historiskt perspektiv I detta kapitel presenteras en ekonomisk och historisk referensram som bakgrund till redovisningen av enskilda skatter i efterföljande kapitel. Introducerade perspektiv och begrepp kan bidra till tolkningen av olika statistiska data. I det första avsnittet skisseras kortfattat ett skattesystems olika uppgifter. Olika beskattningsprinciper behandlas i det andra avsnittet. I det tredje avsnittet introduceras en ekonomisk klassificering av de svenska skatterna. Avslutningsvis anläggs ett historiskt perspektiv, där huvuddragen i de senaste decenniernas utveckling på skatteområdet redovisas. 1.1 Skattesystemets huvuduppgifter Det svenska skattesystemets faktiska utformning och utvecklingen på skatteområdet präglas av den sammanvägning av olika tänkbara skattepolitiska mål som görs vid olika tidpunkter. I detta avsnitt värderas inte dessa olika mål och vad de betytt för de svenska skatternas utformning och utveckling. I stället redovisas de olika huvuduppgifter som skattesystemet har och kan ha. I den skatteekonomiska litteraturen är dessa huvuduppgifter knutna till de olika slag av verkningar som skatter har på ekonomin Finansieringen av offentliga utgifter En första och helt grundläggande uppgift för skattesystemet är att finansiera offentliga utgifter. I ekonomiskt avseende handlar detta fiskala syfte om att skapa ett realekonomiskt utrymme för den offentliga sektorns resursanspråk. Utan en begränsning av hushållens och företagens resursanspråk kommer samhällets knappa produktionsresurser att överutnyttjas med risk för inflation. Det fiskala syftet handlar alltså om den reala användningen av samhällets resurser och dess fördelning på realekonomiska storheter som privat konsumtion, privata investeringar, offentlig konsumtion och offentliga investeringar. Inom ramen för en balans mellan dessa reala storheter kan skattesystemet finansiera transfereringar som går tillbaka till den privata sektorn i ekonomin, till hushåll och företag. Exempelvis påverkas hushållens disponibla inkomster, som i hög grad bestämmer den privata konsumtionen, i betydande omfattning av skattefinansierade transfereringar. Utöver det grundläggande fiskala syftet brukar skattesystemet tilldelas tre kompletterande huvuduppgifter; stabilisera samhällsekonomin, jämna ut inkomstfördelningen och effektivisera resursallokeringen Stabiliseringspolitiken Bakom det fiskala syftet ligger önskemål om samhällsekonomisk balans. Det handlar om traditionella stabiliseringspolitiska makromål för den ekonomiska politiken som full sysselsättning, stabil prisnivå och balans i förhållande till omvärlden. Med varierande styrka har skattepolitiken under en lång följd av år utformats med hänsyn till dessa mål, där politikens inverkan på exempelvis privat konsumtion och privata investeringar har varit centrala frågor Fördelningspolitiken En annan huvuduppgift för skattesystemet gäller dess inverkan på inkomst- och förmögenhetsfördelningen i samhället. I första hand handlar det om skatternas omfördelning av inkomster mellan individer eller grupper på olika inkomstnivåer, dvs. skatternas effekter på den s.k. vertikala inkomstfördelningen. Vid sidan av det vertikala rättvisebegreppet finns också en föreställning om s.k. horisontell rättvisa, där den fördelningspolitiska frågan i stället handlar om att individer med samma totala inkomster (eventuellt på samma välfärdsnivå) ska beskattas på ett likvärdigt sätt ( likar skall beskattas lika ). I års skattereform spelade principen om horisontell rättvisa en central roll. En förbättrad balans mellan beskatt- 1 skatter i ett ekonomiskt och historiskt perspektiv 17

18 1 skatter i ett ekonomiskt och historiskt perspektiv ningen av kapital- och arbetsinkomster utgjorde en viktig dimension i olika likformighetssträvanden liksom önskemålen att beskatta olika slag av arbetsinkomster respektive olika slag av kapitalinkomster på ett likvärdigt sätt Allokeringspolitiken Förutom att skatter påverkar resursanvändningen mellan privat och offentlig sektor inverkar de också på effektiviteten i den privata resursanvändningen. Det handlar här om avvägningen mellan konsumtion och sparande, mellan olika slag av sparande och konsumtion, mellan arbete och fritid och mellan olika slag av investeringsprojekt och skatternas inverkan på individernas välfärd. Samhällsekonomiska kostnader beaktas För de allra flesta skatter gäller att de i mindre eller större utsträckning styr hushålls och företags val mellan olika aktiviteter. Genom denna styrning påverkas effektiviteten i samhällets användning av olika resurser. I vissa avseenden kan styreffekterna vara åsyftade. Exempelvis påverkar miljörelaterade skatter eller alkohol- och tobaksskatter prisbildningen så att individer och företag i sina beslut kommer att beakta olika slag av samhällsekonomiska kostnader i form av miljöförstöring och negativa hälsoeffekter. Sådana s.k. Pigouskatter har en viktig funktion i det att de kan bidra till att exempelvis negativa miljöeffekter beaktas, internaliseras, i prisbildningen. Skattens påverkan styrs av priskänsligheten Men skatter ger också i allmänhet upphov till icke avsedd styrning och effektivitetsförluster i form av s.k. överskottsbördor. Med överskottsbördan av en skatt avses den förlust av privat välfärd som uppkommer utöver den köpkraftsindragning som mäts genom de inkomster skatten ger för det offentliga. 1 Storleken på dessa effektivitetsförluster är förutom skattesatsernas höjd också beroende av hur pass priskänsliga efterfrågan och utbudet är på den aktuella marknaden. Priskänsligheten är betydelsefull då den bestämmer hur mycket en skatt påverkar individers eller företags val. Hög priskänslighet medför att exempelvis individens faktiska konsumtionsval vid skatter kommer att avvika mer från valet av konsumtionsnivå och sammansättning i frånvaro av skatter än vid en låg priskänslighet. Beskattning av ekonomiska aktiviteter med hög priskänslighet medför därför större välfärdsförluster än om skattebaser med låg priskänslighet väljs. Avvägning mellan effektivitets- och fördelningsmål Det faktum att olika skatter kan ge olika stora välfärdsförluster är en grundläggande föreställning bakom tankarna på en s.k. optimal beskattning. Vid optimal beskattning ska skatterna tas ut på ett sådant sätt att de totala effektivitetsförlusterna minimeras. I praktiken är det ofta svårt att utforma en optimal skattestruktur. Förutom administrativa problem kan kunskapen om efterfrågans och utbudets priskänslighet för olika varor eller tjänster vara otillräcklig. Därutöver aktualiseras en sammanvägning med fördelningspolitiska mål. Om man bekänner sig till principen om horisontell rättvisa ( likar skall beskattas lika ) talar detta för enhetliga skattesatser (jfr års skattereform). Betonas i stället principen om vertikal rättvisa uppkommer ibland en konflikt: Det är förhållandevis vanligt att nödvändighetsvaror, exempelvis mat, där efterfrågan är förhållandevis prisokänslig, utgör en stor andel av låginkomsttagarnas konsumtion. I den faktiska skattepolitiken görs därför en avvägning mellan effektivitets- och fördelningsmålen. 1.2 Grundläggande beskattningsprinciper Nära förknippade med olika fördelningspolitiska aspekter på skattesystemets utformning är två grundläggande beskattningsprinciper, intresseprincipen och skatteförmågeprincipen. Utöver dessa finns ett antal andra principer, bl.a. neutralitetsprincipen som i korthet innebär att skatterna ska styra så lite som möjligt. Dessa alternativa principer behandlas inte här Intresseprincipen Enligt intresseprincipen ska skatteuttaget knytas till olika gruppers intresse av olika slag av offentlig verksamhet. Det kan handla om offentliga investeringar i infrastruktur av olika slag, där skatten tas ut av dem som särskilt drar nytta av investe- 1 För den enskilde individen kan överskottsbördan mätas som den extrabetalning, utöver den faktiska skatt han erlägger, han är beredd att göra för att slippa skatten. 18

19 ringen. Enligt denna princip får skatterna karaktär av avgifter, som debiteras för en viss tjänst. finns betydande inslag av utgiftsskatt (mervärdesskatten och olika slag av punktskatter på privat konsumtion) Skatteförmågeprincipen Enligt skatteförmågeprincipen ska skatten utgå efter de skattskyldigas förmåga att betala skatten. Enligt vissa tolkningar av principen motiverar detta ett progressivt skatteuttag, där de med högre inkomster kan betala en större andel av inkomsten i skatt än de med lägre inkomster. Enligt andra tolkningar är skatteförmågeprincipen i stället förenlig med ett proportionellt skatteuttag. Ibland har skatteförmågeprincipen använts för att motivera bolagsskatten, där bolagen antas ha en skatteförmåga utöver den hos företagens ägare. Ett annat område där skatteförmågeprincipen anförts gäller beskattningen av värdestegring på olika kapitaltillgångar (exempelvis aktier eller bostäder). Enligt ett visst synsätt antas skatteförmågeprincipen omöjliggöra beskattning av orealiserad värdestegring. Med detta synsätt görs en stark koppling mellan skatteförmågeprincipen och den s.k. realisationsprincipen, som innebär att värdeförändringar kan beskattas först när de realiseras. Utöver intresse- och skatteförmågeprinciperna finns ett par andra centrala dimensioner på varje skattesystems utformning som kort ska kommenteras Inkomst- och utgiftsskatt En individs inkomst kan användas för antingen konsumtion (utgifter) eller sparande. Utmärkande för en inkomstskatt är att skatten utgår oberoende av om inkomsten konsumeras eller sparas. Vid en utgiftsskatt, däremot, undantas på ett eller annat sätt den del av inkomsten som sparas från beskattning. Det svenska skattesystemet, liksom nästan alla andra länders skattesystem, bygger på en inkomstskatteprincip, även om det Nominell och real beskattning En andra central dimension gäller i vilken utsträckning olika skattebaser ska justeras med hänsyn till förändringar av den allmänna prisnivån, dvs. huruvida inflationen beaktas eller ej. Frågan aktualiseras i första hand vid utformningen av inkomstskatten men har också bäring på utformningen av olika varuskatter. Vid nominell beskattning beaktas ej det förhållandet att realvärdet hos en viss nominell inkomst kommer att sjunka i tider av inflation. Vid beskattningen av arbetsinkomster kan det reala skatteuttaget mellan olika år hållas oförändrat genom en indexerad skatteskala, där olika skiktgränser och avdrag inflationsjusteras. I Sverige tillämpas ett sådant system sedan års skattereform. Frågan om nominell eller real beskattning är också aktuell vid utformningen av skatterna på kapitalinkomster, där vid inflation såväl tillgångars som skulders reala värde urholkas under beskattningsåret. Utan inflationskorrigering av skattebasen kommer en ökad inflation att höja det reala skatteuttaget på ränteinkomster samtidigt som de reala ränteutgifterna efter skatt sjunker. 2 För Sveriges del, där de nominella kapitalinkomsterna beskattas, begränsas detta problem genom att en förhållandevis låg skattesats (30 procent) tillämpas. För varuanknutna skatter där skatteuttaget är knutet till konsumtionens volym, ej dess värde, kommer i normalfallet det reala skatteuttaget att sjunka i perioder av inflation. Det reala skatteuttaget kan upprätthållas antingen genom årsvisa beslut av riksdagen eller genom en lagreglerad, automatisk indexering av skattesatserna. I Sverige tillämpas i princip det senare systemet sedan skatter i ett ekonomiskt och historiskt perspektiv 2 Betydelsen av inflationens inverkan på det reala skatteuttaget på ränteinkomster och de reala ränteutgifterna efter skatt kan illustreras med några räkneexempel. Förutsättningen är att den nominella räntan i ekonomin ges som summan av en realränta på 4 % och inflationstakten. I frånvaro av inflation blir alltså den nominella räntan 4 % medan den vid 2 % inflation blir 6 %. Det reala skatteuttaget definieras som skatteuttaget i förhållande till realräntan. Antag att nominella kapitalinkomster beskattas med 30 %. I frånvaro av inflation blir då det reala skatteuttaget 30 % av 4 % i förhållande till 4 % vilket ger 30 %, dvs. lika med det nominella skatteuttaget. Vid 2 % inflation, däremot blir det reala skatteuttaget 30 % av 6 % i förhållande till 4 %, dvs. 45 % (1,8/4), dvs. högre än det nominella skatteuttaget. För de reala ränteutgifterna efter skatt som definieras som den nominella räntan efter skatt med avdrag för inflationen blir det så här. I frånvaro av inflation blir den reala ränteutgiften efter skatt 2,8 % (4-0,3*4-0). Vid 2 % inflation sjunker den reala ränteutgiften efter skatt till 2,2 % (6-0,3*6-2). 19

20 1 skatter i ett ekonomiskt och historiskt perspektiv 1.3 En ekonomisk klassificering av olika skatter En ekonomisk klassificering av skatter kan ske på många olika sätt. Den indelning som presenteras i detta avsnitt, och som innebär att de olika skatterna antingen ses som skatter på arbete eller på kapital, är förhållandevis vanlig i den ekonomiska litteraturen. Dessförinnan ska dock en annan möjlig och vanligt förekommande distinktion introduceras Direkta och indirekta skatter Sedan lång tid tillbaka brukar de olika skatterna indelas i direkta och indirekta skatter. Med direkta skatter avses sådana som utgår på inkomster och förmögenheter. De främsta exemplen i Sverige är den statliga och kommunala inkomstskatten, såväl på förvärvsinkomster som kapitalinkomster. Med indirekta skatter avses sådana skatter som utgår vid omsättning av varor och tjänster. Till denna grupp hör mervärdesskatten, men även specifika konsumtionsskatter, punktskatter, som skatterna på exempelvis alkohol och tobak. Till de indirekta skatterna räknas oftast också arbetsgivaravgifter och andra socialavgifter som utgår på lönesumman eller på egenföretagares inkomster. Klassificeringen av dessa som skatter är emellertid inte självklar då de i varierande omfattning ger sociala förmåner (se nedan för distinktionen mellan skatt och avgift) Skattesubjekt och skatteobjekt En mer ekonomiskt orienterad karakteristik av de direkta och indirekta skatterna kan utgå från begreppen skattesubjekt och skatteobjekt. Med skattesubjekt avses den som är skattskyldig, dvs. den som har att erlägga skatten och är formellt betalningsskyldig. Skatteobjektet, däremot, är den som bär den faktiska bördan av skatten genom att reala disponibla inkomsten sjunker. En avvikelse mellan skattesubjekt och skatteobjekt uppkommer i det fall marknadsförhållandena gör det möjligt för skattesubjektet att undgå bördan av skatten genom att vältra över skatten på andra grupper (konsumenter, löntagare, pensionärer, kapitalägare m.fl.) Övervältring av skatter I praktiken uppkommer avvikelsen mellan skattesubjekt och skatteobjekt genom att olika priser i ekonomin påverkas av skatten. Exempelvis kan en höjning av arbetsgivaravgiften, där företagen är skattesubjekt, påverka konsumentpriserna, lönerna eller vinsterna. Därigenom kommer konsumenter, löntagare och företagens ägare att i vissa proportioner få bära bördan av den avgift/skatt för vilken företagen är formellt betalningsskyldiga. Ekonomer talar här om skatters incidens, ett fenomen som just handlar om hur olika skatter övervältras. Direkta skatter kan då definieras som sådana skatter som inte övervältras från skattesubjektet. Bördan av skatten stannar hos den skattskyldige. Motsatsvis är indirekta skatter sådana skatter som övervältras. Hur olika skatter övervältras är i grunden empiriska frågor som handlar om priskänsligheten på olika marknader. Därmed blir med nödvändighet varje gränsdragning mellan direkta och indirekta skatter något godtycklig. Ibland brukar gränsdragningen göras normativt, där man säger att indirekta skatter är sådana skatter som inte avses att bäras av skattesubjektet. Skatten betalas in av någon annan En skatt kan definieras som direkt skatt enligt ovanstående definition även om skatten ifråga levereras in av någon annan än den formellt skattskyldige. I det svenska inkomstskattesystemet tillämpas en teknik med uttag av preliminärskatt, där exempelvis arbetsgivaren för den skattskyldiges räkning betalar in skatten under inkomståret. Detsamma gäller sedan ett antal år tillbaka för inkomstskatten på bankräntor och vissa aktieutdelningar. Detta innebär naturligtvis inte att dessa inkomstskatter i någon ekonomisk mening övervältras på arbetsgivare eller banker och att de därför skulle klassificeras som indirekta skatter. Direkta skatter kan påverka ekonomin utan att de övervältras. Exempelvis påverkar inkomstskatten på arbetsinkomster utbudet av arbetskraft, oklart dock med vilken styrka, vilket kan medföra effekter på sysselsättning och tillväxt. 1.4 En fyrdelning av de svenska skatterna Indelningen i direkta och indirekta skatter, baserad på överensstämmelse mellan skattesubjekt och skatteobjekt (och bristen på överensstämmelse) kan kombineras med en annan indelning. Denna innebär att skatterna klassificeras utifrån om de är att betrakta som skatter på arbete eller skatter på kapital. Arbete och kapital antas därvid 20

Skatter i Sverige. Tax Statistical Yearbook of Sweden 2007

Skatter i Sverige. Tax Statistical Yearbook of Sweden 2007 2007 Skatter i Sverige skattestatistisk årsbok Tax Statistical Yearbook of Sweden 2007 Via Skatteverkets webbplats på Internet, www.skatteverket.se, kan man dygnet runt ladda ner eller beställa blanketter

Läs mer

SKATTESTATISTISK ÅRSBOK. Skatter i Sverige. Tax Statistical Yearbook of Sweden 2008

SKATTESTATISTISK ÅRSBOK. Skatter i Sverige. Tax Statistical Yearbook of Sweden 2008 2008 SKATTESTATISTISK ÅRSBOK Skatter i Sverige Tax Statistical Yearbook of Sweden 2008 2008 Skatter i Sverige SkatteStatiStiSk årsbok Tax Statistical Yearbook of Sweden 2008 Via Skatteverkets webbplats

Läs mer

Skatter i Sverige SKATTESTATISTISK ÅRSBOK. Tax Statistical Yearbook of Sweden 2009

Skatter i Sverige SKATTESTATISTISK ÅRSBOK. Tax Statistical Yearbook of Sweden 2009 2009 Skatter i Sverige SKATTESTATISTISK ÅRSBOK Tax Statistical Yearbook of Sweden 2009 Via Skatteverkets webbplats på Internet, www.skatteverket.se, kan man dygnet runt ladda ner eller beställa blanketter

Läs mer

Skatter i Sverige. Tax Statistical Yearbook of Sweden 2011

Skatter i Sverige. Tax Statistical Yearbook of Sweden 2011 2011 Skatter i Sverige skattestatistisk årsbok Tax Statistical Yearbook of Sweden 2011 Via Skatteverkets webbplats på Internet, www.skatteverket.se, kan man dygnet runt ladda ner eller beställa blanketter

Läs mer

Förord. Rikskatteverket i december 2001. Mats Sjöstrand Generaldirektör

Förord. Rikskatteverket i december 2001. Mats Sjöstrand Generaldirektör 2 Via RSV:s hemsida på Internet, www.rsv.se kan man dygnet runt beställa blanketter och broschyrer, få information, räkna ut sin skatt m.m. Skattestatistisk årsbok finns under kategorin Förvaltningsinformation.

Läs mer

Skatter i Sverige SKATTESTATISTISK ÅRSBOK. Tax Statistical Yearbook of Sweden 2012

Skatter i Sverige SKATTESTATISTISK ÅRSBOK. Tax Statistical Yearbook of Sweden 2012 2012 Skatter i Sverige SKATTESTATISTISK ÅRSBOK Tax Statistical Yearbook of Sweden 2012 Via Skatteverkets webbplats på Internet, www.skatteverket.se, kan man dygnet runt ladda ner eller beställa blanketter

Läs mer

Skattestatistisk årsbok 1999. Tax Statistical Yearbook of Sweden 1999

Skattestatistisk årsbok 1999. Tax Statistical Yearbook of Sweden 1999 1 Skattestatistisk årsbok 1999 Tax Statistical Yearbook of Sweden 1999 2 En god herde klipper fåren men skinnar dem inte. KEJSAR TIBERIUS FÖRORD 3 Förord Riksskatteverket (RSV) ger nu ut den andra upplagan

Läs mer

Skatter i Sverige SKATTESTATISTISK ÅRSBOK. Tax Statistical Yearbook of Sweden 2013

Skatter i Sverige SKATTESTATISTISK ÅRSBOK. Tax Statistical Yearbook of Sweden 2013 2013 Skatter i Sverige SKATTESTATISTISK ÅRSBOK Tax Statistical Yearbook of Sweden 2013 Via Skatteverkets webbplats på Internet, www.skatteverket.se, kan man dygnet runt ladda ner eller beställa blanketter

Läs mer

Detaljerad innehållsförteckning

Detaljerad innehållsförteckning Detaljerad innehållsförteckning DETAILED TABLE OF CONTENTS 1 Skatter i ett ekonomiskt och historiskt perspektiv 16 1.1 Skattesystemets huvuduppgifter...17 1.1.1 Finansieringen av offentliga utgifter...17

Läs mer

Attityder till skattesystemet och skattemyndigheten

Attityder till skattesystemet och skattemyndigheten 207 11 Attityder till skattesystemet och skattemyndigheten 11.1 Inledning Riksskatteverket, RSV, har sedan mitten av 1980-talet genomfört stora enkätundersökningar riktade till allmänheten om deras inställning

Läs mer

Översättning av Adam Smiths fyra grundläggande principer om beskattning.

Översättning av Adam Smiths fyra grundläggande principer om beskattning. 16 Översättning av Adam Smiths fyra grundläggande principer om beskattning. 1 Skatter i ett ekonomiskt och historiskt perspektiv I detta kapitel presenteras en ekonomisk och historisk referensram som bakgrund

Läs mer

Undersökning: Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU

Undersökning: Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU Undersökning: Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU 27 FÖRORD Förord Ett viktigt mål för s Aktiesparares Riksförbund är att verka för en internationellt konkurrenskraftig riskkapitalbeskattning

Läs mer

Skatteskulder och uppbördsförluster

Skatteskulder och uppbördsförluster 159 8 Skatteskulder och uppbördsförluster 8.1 Inledning Uppbördsförlusterna, skillnaderna mellan de fastställda skatterna och hur mycket som betalats in, uppgick 1999 till cirka 5,7 miljarder kr eller

Läs mer

Svenska skatter i internationell jämförelse

Svenska skatter i internationell jämförelse 235 14 Svenska skatter i internationell jämförelse 14.1 Inledning Vid jämförelser av olika länders skatter och avgifter är det viktigt att veta att det kan föreligga skillnader mellan länderna i definitionerna

Läs mer

TAXNEWS. Budgetpropositionen för 2015 presenterad

TAXNEWS. Budgetpropositionen för 2015 presenterad Budgetpropositionen för 2015 presenterad Redaktion Utgivare Tina Zetterlund tina.zetterlund@kpmg.se Prenumerera på TaxNews För mer information kontakta Den nya regeringen har idag överlämnat sin budgetproposition

Läs mer

Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU. Sammanfattning

Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU. Sammanfattning Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU 25 Sammanfattning Förord Förord Ett viktigt mål för s Aktiesparares Riksförbund är att verka för en internationellt konkurrenskraftig riskkapitalbeskattning

Läs mer

Skattefridagen 2014 16 juli

Skattefridagen 2014 16 juli Skattefridagen 2014 16 juli Skattefridagen 2014 16 juli Skattefridagen är den dag på året då normalinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att kunna betala årets alla skatter. År

Läs mer

Maj 2010. Sveriges största skattebetalare. - småföretagen står för välfärden

Maj 2010. Sveriges största skattebetalare. - småföretagen står för välfärden Maj 2010 Sveriges största skattebetalare - småföretagen står för välfärden Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Så gjordes undersökningen... 6 Bolagsskatt, arbetsgivaravgift och inkomstskatt...

Läs mer

Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU

Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU 29 FÖRORD Förord s Aktiesparares Riksförbund, Aktiespararna, verkar för en internationellt konkurrenskraftig kapitalbeskattning för enskilda aktieägare

Läs mer

RP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt

RP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om rundradioskatt ändras

Läs mer

Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor inför budgetpropositionen 2015

Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor inför budgetpropositionen 2015 1/6 Remissvar Datum Ert datum Finansdepartementet 2014-10-13 2014-10-06 ESV Dnr Er beteckning 3.4-969/2014 Fi2014/3347 Handläggare Lalaina Hirvonen 103 33 Stockholm Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor

Läs mer

Skattenyheter från Visma Spcs

Skattenyheter från Visma Spcs Av Jan-Erik W Persson och Anders Andersson Innehåll 2 000 kr i lönehöjning 2009 men ändå ingen statlig skatt 1 Prisbasbeloppet ökar med 1 800 kr 1 Skiktgränserna för statlig skatt år 2009 höjs med ca 6,4

Läs mer

Inkomstdeklaration 1 2015 Inkomståret 2014

Inkomstdeklaration 1 2015 Inkomståret 2014 Inkomstdeklaration 1 2015 Inkomståret 2014 Senast den 4 maj 2015 ska deklarationen finnas hos Skatteverket. Namn och adress är keramiker och hälftenägare till en keramisk verkstad som drivs i handelsbolagsform.

Läs mer

TEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning. (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/)

TEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning. (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/) Lektion 33 SCIC 13/06/2014 TEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning A. Olika skatter (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/) Före: Uttala de markerade

Läs mer

Beskattningens icke-fiskala syften

Beskattningens icke-fiskala syften 1 Nordiska Skattevetenskapliga Forskningsrådets seminarium 2008 Ekonomisk generalrapport Beskattningens icke-fiskala syften av Tobias Lindhe 1 och Jan Södersten 2 1 Tobias Lindhe, Skatte- och Tullavdelningen,

Läs mer

Bästa företagsformen. nya skatteregler 2016? Ulf Bokelund Svensson

Bästa företagsformen. nya skatteregler 2016? Ulf Bokelund Svensson Bästa företagsformen nya skatteregler 2016? Ulf Bokelund Svensson Vanligaste företagsformerna Enskild näringsverksamhet Aktiebolag Handelsbolag Kommanditbolag Ekonomisk förening Bostadsrättsförening Samarbetsform

Läs mer

Hushållens ekonomiska standard

Hushållens ekonomiska standard Hushållens ekonomiska standard Sta Hushållens ekonomiska standard Innehåll Innehåll Hushållens ekonomiska standard... 5 De totala beloppen för olika inkomstslag... 6 Inkomstspridning... 7 Ekonomisk standard

Läs mer

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN MER LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN I höstens budget vill Moderaterna genomföra ytterligare skattelättnader för dem som jobbar, sänkt skatt för pensionärer och en höjning av den nedre brytpunkten för statlig

Läs mer

Inledande synpunkter på de rättsliga aspekterna på icke-fiskala skatter

Inledande synpunkter på de rättsliga aspekterna på icke-fiskala skatter Nordiska Skattevetenskapliga Forskningsrådets seminarium den 30 31 oktober 2008 Professor Peter Melz Juridisk generalrapportör Inledande synpunkter på de rättsliga aspekterna på icke-fiskala skatter Avsikten

Läs mer

Hushållens ekonomiska standard 2013

Hushållens ekonomiska standard 2013 Hushållens ekonomiska standard 2013 SCB, Stockholm 08-506 940 00 SCB, Örebro 019-17 60 00 www.scb.se STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(16) Hushållens ekonomiska standard 2013 Uppgifterna i denna sammanställning

Läs mer

Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092)

Yttrande om promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag (Fi 2007/5092) Finansdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE 20 augusti 2007 Dnr: 6-18-07 Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092) I promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" beskriver

Läs mer

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall 659 35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall prop. 1999/2000:2 Del 2, s. 600-604 prop. 1995/96:109, s. 94-95 prop. 1992/93:151 Särskilda bestämmelser

Läs mer

Svensk finanspolitik 2013

Svensk finanspolitik 2013 Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik

Läs mer

Ratio. Svensk skattepolitik: Från Pomperipossa via århundradets skattereform till värnskattens utdragna avskaffande. The Swedish model Rapport nr.

Ratio. Svensk skattepolitik: Från Pomperipossa via århundradets skattereform till värnskattens utdragna avskaffande. The Swedish model Rapport nr. Ratio The Swedish model Rapport nr. 3 Svensk skattepolitik: Från Pomperipossa via århundradets skattereform till värnskattens utdragna avskaffande Av Åsa Hansson 1 Förord Inom ramen för Ratios välfärdsstatsprojekt

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushållning. Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ulrika Rosqvist-Lindahl,

Läs mer

Skatter för arbete, förkovran och ansvar. En uppdatering och sammanfattning av Sacos skatterapporter 2005 2008. Eva Löfbom

Skatter för arbete, förkovran och ansvar. En uppdatering och sammanfattning av Sacos skatterapporter 2005 2008. Eva Löfbom Skatter för arbete, förkovran och ansvar En uppdatering och sammanfattning av Sacos skatterapporter 2005 2008 Eva Löfbom Omslag: Johan Wikström är studentmedlem hos Akademikerförbundet SSR, dessutom praktikant

Läs mer

Boverket. Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006

Boverket. Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006 Boverket Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006 Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006 Boverket december 2006 Titel: Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006

Läs mer

Sommar- och extrajobb Information till skolungdom och studerande

Sommar- och extrajobb Information till skolungdom och studerande 2006 Sommar- och extrajobb Information till skolungdom och studerande Arbetsgivaren måste enligt lag dra skatt från din lön. Skatteavdraget kan bli för stort för dig som bara jobbar extra. Jämka så blir

Läs mer

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för

Läs mer

Det svenska skatte- systemet

Det svenska skatte- systemet Det svenska skatte- systemet och den svenska debatten Åsa Sohlman Arenas ekonomiska råd, rapport 7 Publicerat i juni 2013. Copyright: Åsa Sohlman och Arena Idé. Bild: Holger.Ellgaard/Wikimedia Commons.

Läs mer

Budgetpropositionen, KPI-konsekvenser

Budgetpropositionen, KPI-konsekvenser STATSTSKA CENTRALBYRÅN Pm 1(6) Budgetpropositionen, KP-konsekvenser Denna Pm redogör för hur de skatteförslag som presenterades i budgetpropositionen för 2007 (PROP. /07:1) kan komma att påverka KP. Fryst

Läs mer

LYCK. Tips och idéer till roliga och lärorika lektioner i samband med aktuellt tema i Lyckoslanten. Nr 1-2011 Skatter

LYCK. Tips och idéer till roliga och lärorika lektioner i samband med aktuellt tema i Lyckoslanten. Nr 1-2011 Skatter L e k t i o n st i p s f r å n S w e d b a n k o c h S pa r b a n k e r n a LYCK SLANTEN Tips och idéer till roliga och lärorika lektioner i samband med aktuellt tema i Lyckoslanten. Nr 1-2011 Skatter

Läs mer

Skatter och samhällsekonomisk effektivitet

Skatter och samhällsekonomisk effektivitet Thomas Sonesson 1999 Skatter och samhällsekonomisk effektivitet Inledning Under alldeles speciella förhållanden behövs inga skatter. Om perfekt konkurrens råder på alla marknader erhålls automatiskt i

Läs mer

Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU

Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU 2011 1 Förord Sveriges Aktiesparares Riksförbund, Aktiespararna, grundades 1966 i syfte att verka för en internationellt konkurrenskraftig kapitalbeskattning

Läs mer

Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1

Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1 Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. De viktigaste

Läs mer

PM Dok.bet. PID124950 2015-01-19

PM Dok.bet. PID124950 2015-01-19 1 (13) PM Pensionsutvecklingsavdelningen Stefan Granbom Gunilla Larsson Skatt före och från och med 66-årsåret Kunskaperna om de ekonomiska konsekvenserna i valet mellan att fortsätta att arbeta eller

Läs mer

Information om nya skatteförfarandet

Information om nya skatteförfarandet Information om nya skatteförfarandet Förra hösten beslutade riksdagen om en ny och mycket omfattande lag Skatteförfarandelagen (förkortas SFL). Lagen kommer att ersätta flera äldre lagar som reglerat hur

Läs mer

Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946

Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946 Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946 S12260 14-03 Sammanfattning Vad blev det för pension 2014? är den fjärde rapporten i Folksam rapportserie

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

S-politiken - dyr för kommunerna

S-politiken - dyr för kommunerna S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.

Läs mer

Bakgrund. Inlösen 2015 2

Bakgrund. Inlösen 2015 2 Inlösen 2015 Information till aktieägarna i HiQ International AB (publ) avseende styrelsens förslag om uppdelning av aktier och obligatoriskt inlösenförfarande Bakgrund BAKGRUND HiQ International ABs (

Läs mer

Deklaration och skatter i Sverige

Deklaration och skatter i Sverige Deklaration och skatter i Sverige I den här broschyren får du en översiktlig bild av det svenska skattesystemet och Skatteverket. Du får även kort information om hur du deklarerar dina inkomster och betalar

Läs mer

DUBBELBESKATTNINGSAVTAL

DUBBELBESKATTNINGSAVTAL DUBBELBESKATTNINGSAVTAL Det första svenska avtalet för undvikande av dubbelbeskattning ingicks 1928 med Tyska riket. Avtalet tillämpades av Sverige gentemot Tyska Demokratiska Republiken (DDR) ända fram

Läs mer

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi Handelns betydelse för Sveriges ekonomi 2014 7% 6% 5% En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln

Läs mer

5 skäl för att inte införa förmögenhetsskatt på vanligt fondsparande

5 skäl för att inte införa förmögenhetsskatt på vanligt fondsparande 5 skäl för att inte införa förmögenhetsskatt på vanligt fondsparande Fondbolagens förening Oktober 2011 STUREPLAN 6, SE-114 35 STOCKHOLM, SWEDEN, TEL +46 (0)8 506 988 00, INFO@FONDBOLAGEN.SE, FONDBOLAGEN.SE

Läs mer

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Branschekonomi och skatter Björn Arnek Januari 2008 Sammanfattning Syftet med följande rapport är att ge en bild av lönsamheten i hotell- respektive

Läs mer

Pensionärernas köpkraft halkar efter

Pensionärernas köpkraft halkar efter Pensionärernas köpkraft halkar efter Innehåll Sammanfattning......................................................... 3 Pensionärerna har tappat en femtedel i köpkraft gentemot löntagarna... 5 Utveckling

Läs mer

Skattejämförelse småhus och bostadsrätter

Skattejämförelse småhus och bostadsrätter Skattejämförelse småhus och bostadsrätter En jämförelse av skatter och avgifter vid köp, under boendetiden och vid försäljning av småhus/äganderätter och lägenheter/bostadsrätter i Sverige Villaägarnas

Läs mer

På avstämningsdagen för aktiespliten den 9 maj 2008 delas en (1) befintlig aktie i HiQ i två (2) aktier, varav en (1) inlösenaktie.

På avstämningsdagen för aktiespliten den 9 maj 2008 delas en (1) befintlig aktie i HiQ i två (2) aktier, varav en (1) inlösenaktie. INLÖSEN 2008 information till aktieägarna i hiq international ab (publ) inför årsstämma den 30 april 2008 avseende styrelsens förslag om uppdelning av aktier och obligatoriskt inlösenförfarande 1 Bakgrund

Läs mer

StatistikInfo. Inkomster i Västerås 2012. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12. [Skriv text]

StatistikInfo. Inkomster i Västerås 2012. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12. [Skriv text] StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se Frida Wahlström, Tfn 021-39 13 55 StatistikInfo

Läs mer

Yttrande på promemorian Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för 2012 (dnr Fi2011/1936)

Yttrande på promemorian Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för 2012 (dnr Fi2011/1936) YTTRANDE 10 maj 2011 Dnr. 6-10-11 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande på promemorian Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för 2012 (dnr Fi2011/1936) KONJUNKTURINSTITUTETS SAMLADE BEDÖMNING

Läs mer

SANNINGEN OM MILJONÄRERNA DIN GUIDE TILL DEN NYA SYMBOLPOLITIKEN. Det blir knappast miljonärerna som betalar skattehöjningarna.

SANNINGEN OM MILJONÄRERNA DIN GUIDE TILL DEN NYA SYMBOLPOLITIKEN. Det blir knappast miljonärerna som betalar skattehöjningarna. SANNINGEN OM MILJONÄRERNA DIN GUIDE TILL DEN NYA SYMBOLPOLITIKEN Det blir knappast miljonärerna som betalar skattehöjningarna. SAMMANFATTNING Särskilt Socialdemokraterna har sedan hösten 29 drivit kampanj

Läs mer

Se till att du får pension. Information till företagare

Se till att du får pension. Information till företagare Se till att du får pension Information till företagare Se till att du får pension Som företagare måste du själv ansvara för att du tjänar in till din pension, till skillnad mot en vanlig löntagare. I den

Läs mer

2007-03-07. Förslag till regelförenklingar på skatteområdet

2007-03-07. Förslag till regelförenklingar på skatteområdet 2007-03-07 Förslag till regelförenklingar på skatteområdet INNEHÅLL 1 PERSONBESKATTNING... 3 1.1 REFORMERA EXPERTSKATTEN... 3 2 NÄRINGSBESKATTNING... 3 2.1 SLOPA CFC-REGLERNA FÖR VERKSAMHET INOM EES-OMRÅDET...

Läs mer

Information från Skatteverket

Information från Skatteverket Information från Skatteverket Informationsträffar och besök Nyföretagarträffar och andra informationsträffar. Företagsbesök Nyföretagarinformationer Starta företag - Riktar sig till personer som funderar

Läs mer

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Offentliga finanser 125 FÖRDJUPNING FÖRDJUPNING Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Konjunkturinstitutets prognoser för såväl svensk ekonomi i dess helhet som de offentliga finanserna har hittills

Läs mer

PM Dok.bet. PID124950 2013-11-19

PM Dok.bet. PID124950 2013-11-19 1 (12) PM Pensionsutvecklingsavdelningen Stefan Granbom Gunilla Larsson Skatt före och från och med 66-årsåret Kunskaperna om de ekonomiska konsekvenserna i valet mellan att fortsätta att arbeta eller

Läs mer

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Ändring i reglerna om uttag i näringsverksamhet

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Ändring i reglerna om uttag i näringsverksamhet Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Ändring i reglerna om uttag i näringsverksamhet december 2014 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen

Läs mer

Bör skatteavvikelser integreras i budgetprocessen?

Bör skatteavvikelser integreras i budgetprocessen? Bör skatteavvikelser integreras i budgetprocessen? AV ROBERT BOIJE Robert Boije är verksam på avdelningen för penningpolitik. Sedan våren 1996 redovisas så kallade skatteavvikelseberäkningar som en bilaga

Läs mer

24 Brottsanmälan. 24.1 Allmänt. 24.2 Anmälan om misstänkt skattebrott. Brottsanmälan, Avsnitt 24 391

24 Brottsanmälan. 24.1 Allmänt. 24.2 Anmälan om misstänkt skattebrott. Brottsanmälan, Avsnitt 24 391 24 Brottsanmälan Brottsanmälan, Avsnitt 24 391 24.1 Allmänt I detta avsnitt behandlas SKV:s skyldighet att anmäla misstänkt skattebrott enligt Skattebrottslagen (1971:69), SkBrL. I Handledning i skatterevision,

Läs mer

Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar

Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar 1 (6) Handläggare Datum PS 2014-01-13 Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar Bostadsbeskattningskommittén har nu lämnat sitt betänkande (SOU 2014:1). Bostadsbeskattningskommittén

Läs mer

24 Brottsanmälan. 24.1 Allmänt. 24.2 Anmälan om misstänkt skattebrott. Brottsanmälan, Avsnitt 24 373

24 Brottsanmälan. 24.1 Allmänt. 24.2 Anmälan om misstänkt skattebrott. Brottsanmälan, Avsnitt 24 373 24 Brottsanmälan Brottsanmälan, Avsnitt 24 373 24.1 Allmänt I detta avsnitt behandlas SKM:s skyldighet att anmäla misstänkt skattebrott enligt Skattebrottslagen (1971:69), SkBrL. I Handledning i skatterevision,

Läs mer

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Ekonomiska analyser Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Sedan 2004 har hälso- och sjukvårdens andel av BNP ökat med 0,5 procentenheter medan socialtjänstens andel ökat med 0,2 procentenheter.

Läs mer

Taxeringsvärden för småhus och bostadsrätter i Sverige

Taxeringsvärden för småhus och bostadsrätter i Sverige Taxeringsvärden för småhus och bostadsrätter i Sverige En jämförelse av taxeringsvärden och hur de speglar marknadsvärdet för småhus och bostadsrätter i Sverige 2000-2009. På uppdrag av Villaägarna WSP

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

Stämpelskatten - en skuldsättningsmaskin

Stämpelskatten - en skuldsättningsmaskin Stämpelskatten - en skuldsättningsmaskin Så mycket lånade svenska hushåll för att betala stämpelskatt 2012 Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg

Läs mer

Hushållens disponibla inkomster inom olika delar av den officiella statistiken

Hushållens disponibla inkomster inom olika delar av den officiella statistiken NR/FSR, NR/OEM 2012-11-29 Hushållens disponibla inkomster inom olika delar av den officiella statistiken Hushållens disponibla inkomster är ett begrepp som används med olika definitioner och betydelser

Läs mer

Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP)

Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP) Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP) Särskild löneskatt slår hårt mot seniorer Vart femte företag i Sverige skulle minska antalet anställda över 65 år om

Läs mer

Information från Skatteverket 2014-05-10

Information från Skatteverket 2014-05-10 Information från Skatteverket 2014-05-10 Vår vision är ett samhälle där alla vill göra rätt för sig Med vänlig hälsning Skatteverket Starta företag? Hjälp att komma igång och att komma vidare! Efter kontakt

Läs mer

Den totala kommunalskatten i Norrköping är oförändrad år 2015.

Den totala kommunalskatten i Norrköping är oförändrad år 2015. FS 2014:10 2014-12-19 FOKUS: STATISTIK Kommunalskatten 2015 Den totala kommunalskatten i Norrköping är oförändrad år 2015. Norrköping på 64:e plats av 290 kommuner. Den nya organisationen Region Östergötland,

Läs mer

Arbetsmarknaden, skatterna och skolan. Helena Svaleryd

Arbetsmarknaden, skatterna och skolan. Helena Svaleryd Arbetsmarknaden, skatterna och skolan Helena Svaleryd Positiv arbetsmarknadsutveckling 90 85 80 75 70 65 1987 1990 1993 1996 1999 2002 2005 2008 2011 Sysselsättningsgrad Arbetskraftsdeltagande Krisens

Läs mer

Deklaration inkomst av tjänst med royaltyersättning

Deklaration inkomst av tjänst med royaltyersättning Deklaration inkomst av tjänst med royaltyersättning Lisa Bergström är författare och har inkomst av tjänst som författare, dramaturg, regissör, översättare och lärare. Utöver dessa inkomster har hon royaltyersättningar

Läs mer

Aktuell analys. Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015. 23 oktober 2014

Aktuell analys. Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015. 23 oktober 2014 Aktuell analys 23 oktober 2014 Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015 Den nya regeringen presenterade idag sin budget för 2015. Vinnarna är ensamstående med underhållsstöd och pensionärer. Underhållsstödet

Läs mer

Förord. Skattebetalarna och SPF kan med följande rapport avslöja att dessa åtgärder har varit otillräckliga.

Förord. Skattebetalarna och SPF kan med följande rapport avslöja att dessa åtgärder har varit otillräckliga. Pensionärerna förlorar 1,8 miljarder kronor i köpkraft 2014 Förord Vid årsskiftet sänktes pensionerna för tredje gången de senaste fem åren, som följd av att bromen i pensionssystemet återigen slagit till.

Läs mer

2014 Robert Boije. Gör om gör rätt. - Sacos förslag till nytt skattesystem Underlagsrapport

2014 Robert Boije. Gör om gör rätt. - Sacos förslag till nytt skattesystem Underlagsrapport 2014 Robert Boije Gör om gör rätt - Sacos förslag till nytt skattesystem Underlagsrapport Gör om gör rätt Sacos förslag till nytt skattesystem Underlagsrapport Robert Boije Robert Boije och Saco 2014 ISBN:

Läs mer

risk för utrikes födda

risk för utrikes födda Utrikes födda i pensionsåldern har lägre inkomster än äldre som är födda i Sverige. Inkomstskillnaderna kan dessutom komma att öka. Skälet är att de som kommer till Sverige idag inte förvärvsarbetar i

Läs mer

Utbildningskostnader

Utbildningskostnader Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av

Läs mer

Preliminär inkomstdeklaration och debiterad preliminärskatt. Preliminär inkomstdeklaration 1 Enskild näringsidkare och delägare i handelsbolag m.fl.

Preliminär inkomstdeklaration och debiterad preliminärskatt. Preliminär inkomstdeklaration 1 Enskild näringsidkare och delägare i handelsbolag m.fl. SKV 0 utgåva F- och SA-skatt Preliminär inkomstdeklaration och debiterad preliminärskatt Preliminär inkomstdeklaration Enskild näringsidkare och delägare i handelsbolag m.fl. Beskattningsår Person-/Organisationsnummer

Läs mer

Betänkande (SOU 2004:66) Egendomsskatter Reform av arvs- och gåvoskatter

Betänkande (SOU 2004:66) Egendomsskatter Reform av arvs- och gåvoskatter Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Drottninggatan 21 103 33 Stockholm E-post: registrator@finance.ministry.se Betänkande (SOU 2004:66) Egendomsskatter Reform av arvs- och gåvoskatter (Aktiespararna)

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: Sänkt bolagsskatt, investeraravdrag och stärkt rättssäkerhet

Jobb- och tillväxtsatsningar: Sänkt bolagsskatt, investeraravdrag och stärkt rättssäkerhet Promemoria 2012-09-13 Jobb- och tillväxtsatsningar: Sänkt bolagsskatt, investeraravdrag och stärkt rättssäkerhet Regeringen föreslår att bolagsskatten sänks till 22 procent och aviserar att ett investeraravdrag

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi 2005-05-03 Räkna med amortering Svenska hushåll ökar sin skuldsättning, framförallt vad gäller lån på bostäder. När räntan är låg är

Läs mer

Höstbudgeten för 2007: väntade förslag med jobbavdrag och sänkt ersättning i a-kassan

Höstbudgeten för 2007: väntade förslag med jobbavdrag och sänkt ersättning i a-kassan Pressmeddelande Stockholm den 16 oktober 2006 Höstbudgeten för 2007: väntade förslag med jobbavdrag och sänkt ersättning i a-kassan Vid årsskiftet sänks skatten för löntagarna, medan familjepolitiska förslagen

Läs mer

2015-09-10 Dnr 2015:1392

2015-09-10 Dnr 2015:1392 2015-09-10 Dnr 2015:1392 Vad är den offentligfinansiella effekten av att både avskaffa uppskovsräntan på kapitalvinstskatten, samt maxgränsen för uppskov vid försäljning av privatbostäder? Anta att förändringen

Läs mer

Inkomstfördelningen bland pensionärer. Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet

Inkomstfördelningen bland pensionärer. Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet Inkomstfördelningen bland pensionärer Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet Hur är inkomsterna för pensionärerna? Andelen fattiga pensionärer

Läs mer

Egendomsskattekommittén Pressmeddelande 2004-06-14

Egendomsskattekommittén Pressmeddelande 2004-06-14 Egendomsskattekommittén Pressmeddelande 2004-06-14 Cecilia Landelius Huvudsekreterare 08-405 47 52 070-554 81 56 Mats Johansson Utredningssekreterare 073-203 07 09 Egendomsskatter Reform av arvs- och gåvoskatter

Läs mer

Sektorräkenskaper, kvartalsvis

Sektorräkenskaper, kvartalsvis Nationalräkenskaper 2013 Sektorräkenskaper, kvartalsvis 2012, 3:e kvartalet Företagens vinstkvot minskade under tredje kvartalet Under tredje kvartalet 2012 var de centrala indikatorerna inom hushålls-

Läs mer

Begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande Avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från 12 000 till 1 800 kronor per år.

Begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande Avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från 12 000 till 1 800 kronor per år. Aktuell analys 10 oktober 2014 Effekter av skatteförslag från nya regeringen Den nya regeringen har lämnat några skatteförslag på remiss. De som arbetar och tjänar över 50 000 kronor per månad får betala

Läs mer