Statsråden och dreven

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Statsråden och dreven"

Transkript

1 RAPPORT nr 1:2001 Statsråden och dreven Rainer-affären 1983 och Freivalds-affären 2000 LARS NORD

2

3 Statsråden och dreven Rainer-affären 1983 och Freivalds-affären 2000 av LARS NORD

4 RAPPORT nr 1:2001 Statsråden och dreven Text och analys Lars Nord, Demokrati-Institutet, Sundsvall Tidigare rapporter Nr 1 Mediernas roller i demokratin (febr 2000) Nr 2 Lokal mångfald I Lika eller unika? (april 2000) Nr 3 Lokal mångfald II Engagerade och blaserade läsarter (april 2000) Nr 4 Lokal mångfald III Språkriktighet och begriplighet (april 2000) Nr 5 Lindström och Ahlenius (maj 2000) Nr 6 Kvinnor och Medier (juli 2000) Nr 7 Jesús Alcalá (oktober 2000) Nr 8 Lär känna Din nyhetskonsument (oktober 2000) Nr 9 Kroppar utanför fartyget (november 2000) Grafisk produktion MediaMontage AB, Stockholm Tryck Nykopia, Stockholm Utgiven av Stiftelsen Institutet för Mediestudier Stockholm 2001 ISSN

5 Förord Stiftelsen institutet för mediestudier startade sin verksamhet i mars Bakgrunden till etablerandet av stiftelsen var att personer från olika delar av det svenska samhällslivet under en tid diskuterat behovet av ett fristående institut för granskning av och forskning kring journalistiken i svenska medier. Institutet är sålunda helt oberoende av alla politiska och ekonomiska intressen i samhället. Tyngdpunkten för verksamheten inom institutet utgörs av beskrivningar och analyser av mediernas innehåll, funktion och utveckling. I fullgörandet av vår uppgift har institutet ett uttalat intresse av att samverka med andra institut och organisationer där detta främjar ökad kunskap om medierna och bidrar till en vital diskussion om mediernas roll och betydelse i ett demokratiskt samhälle. Vidare eftersträvar institutet att verksamheten ska vara tillgänglig för alla, presenteras på ett verksamt sätt i olika former och därigenom medverka till att en bred allmänhet kan vinna ökad förståelse och respekt för värdet av en vid yttrandefrihet. Ove Rainer, Mona Sahlin, Stig Malm, Björn Rosengren, Anna-Greta Leijon och Laila Freivalds är bara några ledande personer som tvingats avgå från sina poster i samband med politiska affärer. I samtliga dessa fall har de inblandade huvudpersonerna förklarat sin politiska sorti med att trycket från medierna blev för stort. Den politiska makten måste emellertid finna sig i en kritisk granskning och starka medier är en förutsättning för en väl fungerande demokrati. Givetvis kan man även fråga sig om en granskning till varje pris är av godo för demokratin. Det är mot denna bakgrund som föreliggande rapport ska ses. I denna rapport belyses frågan om mediernas roll i den politiska opinionsbildningen genom en jämförelse av mediebevakningen kring två justitieministrars fall; Ove Rainer 1983 och Laila Freivalds De 3

6 frågor som diskuteras i rapporten är bl. a. vad som kännetecknar ett mediedrev och huruvida det rörde sig om ett sådant i de båda fallen. Undersökningen har genomförts av forskare vid Demokratiinstitutet vid Mitthögskolan i Sundsvall. Demokratiinstitutets föreståndare Lars Nord har varit projektansvarig och i forskargruppen har för övrigt ingått Anna Norling, Jonas Ohlsson och Jesper Strömbäck. Professor Håkan Hvitfelt har fungerat som vetenskaplig rådgivare i projektet. Det grafiska arbetet har utförts av Kristina Brink. Undersökningen bör ses som ett bidrag till den fortsatta diskussionen kring mediernas roll i den politiska opinionsbildningen; finns det fog för den hårda granskningen som ofta kallas för ett mediedrev, eller går medierna för långt i sin fokusering på det privata och personliga? Undertecknad vill rikta ett stort tack till författarna för deras bidrag. Gunilla Jarlbro Föreståndare, Stiftelsen Institutet för Mediestudier 4

7 Innehåll Inledning Undersökningens syfte och uppläggning Metod och material Då och nu jämförelse 1983 och Sammanfattning Den politiska journalistikens nya villkor Från politik till affärer Skandalen som nyhet Dreven driver på Händelseförloppen Rainer-affären Freivalds-affären Resultatdel Mediebevakningens omfattning Mediebevakningens inriktning Huvudsaklig tendens Journalistens förhållningssätt Avgångskrav Huvudsaklig vinkling Trivialiserande inslag Spin-off Sammanfattning (vinkling) Huvudsaklig källa Får huvudpersonen komma till tals? Analys och diskussion Litteratur Bilagor

8 Vad vi ser i dag är ett gladiatorspel som är lika förnedrande för alla inblandade: deltagarna, arrangörerna och åskådarna. Du har journalisterna som säger att politikerna ska vara ett föredöme, och du har Mannen och Kvinnan På Gatan som säger att politikerna ska vara ett föredöme trots att alla vet att ingen klarar av att vara ett sånt föredöme. Eller kanske just därför? För vi vet ju att någon förr eller senare faller igenom. Förr eller senare kan man hitta någon liten läckerhet, i form av någon som kört för fort eller hellre rattfull, eller ännu hellre struntat i p- böterna, eller ännu mycket hellre använt tjänstebilen för privat bruk. Och då jagas politikern några varv runt arenan, sen stormar vilddjuren in och sen släpas de blodiga resterna iväg till något landshövdingeresidens i Närke och memoarer på Tidens förlag. Bengt Ohlsson Dagens Nyheter

9 Inledning I september 2000 avgick justitieminister Laila Freivalds efter debatten kring hennes köp av den egna bostaden i samband med att denna omvandlades från hyresrätt till bostadsrätt. Diskussionen gällde främst det moraliskt försvarbara i att ett socialdemokratiskt statsråd på detta sätt agerade i strid mot socialdemokratins officiella bostadspolitik. I november 1983 avgick justitieminister Ove Rainer efter debatten kring hans köp av privatobligationer i syfte att minska sin taxerade inkomst. Inte heller Rainers agerande var olagligt men ansågs privatmoraliskt förkastligt inom socialdemokratin. Fallen Freivalds och Rainer är bara två i raden av politiker eller andra offentliga personer som de senaste decennierna lämnat sina poster efter så kallade politiska affärer. En bidragande orsak till deras avgång har enligt dem själva varit mediernas intensiva och enligt huvudpersonerna överdrivet närgångna rapportering där inga klara gränser dragits mellan offentligt och privat. Medierna har kanske inte skapat affärerna i sak, men mediernas bevakning har i flera fall ansetts vara droppen som fått bägaren att rinna över. Förre centerledaren Lennart Daléus avgång den 19 januari 2001 är det senaste exemplet i raden. Daléus ansåg sig knappast förföljd av medierna, men de var enligt honom själv en bidragande orsak att dra sig tillbaka från politikens maktcentrum. I botten för beslutet låg enligt den dåvarande centerledaren partiets låga opinionssiffror, men skriverierna om Daléus taxiresor hade också bidragit till att göra det mindre attraktivt för honom att stanna kvar. Många är de som skyllt på medierna i samband med sin avgång. Listan mellan fallen Rainer och Daléus kan göras lång: Stig Malm, Anna-Greta Leijon, Per-Anders Örtendahl, Jacob Palmstierna, Björn Rosengren, Mona Sahlin, Sigvard Marjasin och Laila Freivalds. Därtill kan läggast ett stort antal politiker på lokal nivå som funnit medieuppmärksamheten kring den egna personen alltför närgången och därför hoppat av sitt uppdrag. Frågan om mediernas bevakning av politikens personer kan man förhålla sig till på olika sätt. Ett perspektiv är att den politiska makten måste finna sig i en kritisk granskning, och att starka medier är en förutsättning för en väl fungerande demokrati. God journalistik handlar, sägs det ibland, om att berätta om det som någon inte vill ska berättas. I den meningen måste därför politiker som är inblandade i tvivelaktiga affärer eller vars moral ifrågasätts finna sig i en hård 7

10 granskning. Det går inte att automatiskt skylla på medierna så fort man hamnar i rubrikerna. Samtidigt är det relevant att fråga sig om kritik till varje pris är av godo för demokratin. Om det finns skiljelinjer mellan det offentliga och det privata finns det rimligen också gränser för vad medierna i allmänt intresse bör berätta. Om den kritiska granskningen ersätts av en kritik utan granskning blir de demokratiska effekterna av mediernas rapportering snarast kontraproduktiva de spär på politikermisstroende och ökar klyftan mellan folket och de folkvalda. Automatiska skandalrubriker så fort en politiker gör en utlandsresa i tjänsten är knappast ett exempel på en självständig och professionell journalistik. Tveklöst är det så att nästan all politisk debatt i Sverige i dag förs via medierna. Samtidigt kretsar allt mer av denna debatt kring personerna i politiken. Mot denna bakgrund är det kanske inte så underligt att svart-vita perspektiv ibland slår igenom. Politiker skyller allt på medierna, och uppfattar inte längre deras granskande uppgift som relevant. Journalister ser politiker som potentiella skurkar, och glömmer att de också är människor med såväl förtjänster som brister. En utgångspunkt för den här studien är därför att försöka stimulera till en mer nyanserad diskussion kring relationen mellan medier och politik i samband med så kallade affärer eller skandaler. Om ingenting sägs är det förmodligen skadligt för demokratin, men att alla överdrifter vidareförmedlas är knappast heller det demokratiskt bästa. I så fall återstår den väsentliga uppgiften att granska vad som är relevant och rimligt att rapportera och hur medierna bör fungera i samband med dessa händelser. Undersökningens syfte och uppläggning I fallen med de avgående justitieministrarna kan konstateras att både Rainers och Freivalds avgång föregicks av en stundtals intensiv debatt i medierna. Syftet med föreliggande studie är därför att undersöka och jämföra mediebilderna av dessa två fall med varandra. Vilka likheter och vilka skillnader finns och vad beror de på? Hur utvecklas affärerna i medierna? Vilka aktörer kommer till tals och vilken uppfattning företräder de? Är medierna både aktör och arena (domare och skådeplats)? Är det befogat att tala om mediedrev i dessa båda fall eller följer rapporteringen andra mönster? I denna rapport följer närmast ett kapitel som introducerar några olika tidsbilder. De aktuella åren 1983 och 2000 jämförs här med avseende på politik och mediesituationen och de skillnader som finns i dessa system vid de olika tidpunkterna. Avsikten är att dessa två tidsavsnitt ska spegla typiska drag i medie- och politiksystemen vid dessa tidpunkter och underlätta förståelsen av hur dessa båda affärer beskrivits i den offentliga debatten. Därefter följer ett teorikapitel kring 8

11 medieutvecklingen som diskuterar den politiska journalistikens förändrade villkor, nyhetskriterier och nyhetsperspektiv. Särskild uppmärksamhet ägnas i denna del relationen mellan medier och politiska skandaler liksom det för denna studie centrala begreppet mediedrev: vad är ett mediedrev med avseende på tid, medier, omfattning, samspel och initiativ? Avsnittet refererar också till annan forskning på området, svensk och internationell. Resultatdelen inleds med att de båda händelseförloppen översiktligt beskrivs i syfte att introducera fallen och vad som särskilt kännetecknade varje affär. Resultatdelen omfattar sedan en genomgång av det studerade materialet, både med kvalitativa och kvantitativa redovisningar. I fokus för innehållsanalyserna står frågan om det rör sig om mediedrev i de båda beskrivna fallen. Studien avslutas med en analys av resultatet och diskussion kring mediedrevsbegreppets giltighet. Metod och material Mediematerialet i denna studie granskas genom en kvantitativ innehållsanalys, kompletterad med vissa kvalitativa observationer Denna metod är tveklöst den vanligaste vid studier av det journalistiska utbudet. En rad typer av innehållsanalyser nämns vanligen inom medieforskningen. Det gäller den rent deskriptiva innehållsanalysen som beskriver ett faktiskt medieinnehåll. En sådan analys skiljer sig från den normativa innehållsanalysen, vilken relaterar innehållet till särskilda uppställda normer. En tredje variant av innehållsanalyser är de explorativa eller förklarande i vilka innehållet antingen utgör en oberoende variabel som kan förklara till exempel medieeffekter eller utgör beroende variabel i studier där de bakomliggande orsakerna till medieinnehållet undersöks (Johansson 1998, Shoemaker Reese 1996 och Asp 1986). Den kvantitativa innehållsanalysen bygger på en kvantifiering av det synliga innehållet och en systematisering i syfte att kunna dra generella slutsatser. Strävan efter systematik kännetecknas av att allt relevant material studeras och att data är relevanta för de vetenskapliga problem eller antaganden som formulerats. En annan grundtanke är att forskaren med denna inriktning är skiljd från mätinstrumentet och att det således ska vara möjligt att tack vare precisa definitioner nå samma resultat oberoende av vem som gör analysen. Den kvantitativa innehållsanalysen har fördelen av kunna säkerställa att resultatet blir det samma under vissa klart angivna förutsättningar. Eftersom de olika kategorierna beskrivs noga och den studerade analysenheten är given är det sannolikt att andra som granskar materialet utifrån samma förutsättningar kommer till samma resultat. Kvantifieringen gör det i vart fall fullt möjligt för olika personer att göra en likartad bedömning av vad som varit typiskt i det studerade materialet. Ofta är det korrekt att beskriva metoden som en kvantifiering av data utifrån kvalitativa observa- 9

12 tioner (Asp 1986 och Hvitfelt 1985). Det analyserade medieutbudet är ursprungligen av kvalitativt slag, men kodas och tilldelas olika värden som sedan redovisas i tabeller och diagram. Det kan därför vara korrekt att säga att all kvantitativ analys börjar med någon form av kvalitativ analys, och att skillnaden mellan metoderna inte gäller frågan om tolkningen förekommer utan snarare hur tolkningen går till (Asp 1986). Ett problem med denna kvantitativa metod gäller vilka avvägningar forskarna gör innan artiklar och artiklar och inslag tilldelas olika värden. Vad avgör till exempel om en artikel eller ett inslag i sin helhet ska betraktas som kritiskt eller uppskattande? Får en tematisk tendens i rubrik och ingress större vikt än en helhetstendens i brödtexten? Får ett löp i TV-nyheterna med viss tendens ge vika för inslagets huvudsakliga innehåll? Görs det överhuvudtaget någon koppling mellan de analyserade delar publiken vanligen uppfattar och de värden artiklar och inslagna tilldelats? Förekomsten av eleganta tabeller i ett material kan leda in i en förrädisk tvärsäkerhet. Det är ingen lätt uppgift att kvantifiera kvalitativa iakttagelser. Kvantitativt inriktade forskare bör redogöra för de viktigaste principerna vid kvantifieringen av medieutbudet. Innehållsanalyserna i denna rapport är kvantitativa, men har kompletterats med en sammanställning av vissa kvalitativa observationer i form av typiska citat ur artiklar och inslag. I den kvantitativa delen har varje artikel eller inslag studerats som en enhet, och kodats med avseende på innehåll och inriktning. Kodningen av samtliga artiklar och inslag har gjorts efter ett på förhand konstruerat kodschema, som finns redovisat i bilaga. Principen vid kodningen har här varit att enheten tilldelats de värden som ansetts rimliga vid en total genomläsning enligt den s k huvudandelsmetoden, där den övervägande tendensen i varje analyserad enhet varit vägledande för kodningen. Parallellt med denna kvantitativa innehållsanalys har en noggrann granskning gjorts av allt analyserat material. Nyckelcitat och för varje enhet typiska satser har valts ut och redovisas i studiens resultatdel på ett tematiskt sätt. Valet av citat har gjorts för att öka förståelsen av det analyserade materialet och ge läsaren en bättre känsla för dess särart. Det material som omfattas av denna studie består av artiklar ur de fyra storstadstidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet samt nyhetssändningarna Aktuellt 21.00, Rapport och Nyheterna i TV Studien omfattar artiklar och inslag om Raineraffären 1983 (gäller ej TV 4 Nyheterna) samt Freivaldsaffären Startpunkt för innehållsanalysen har varit den första publiceringen kring varje händelse och slutpunkt den dag då ministrarna tillkännagivit sin avgång. Det innebär konkret att Rainermaterialet omfattar perioden 1 november 9 november 1983 och Freivaldsmaterialet 25 augusti 21 september Värt att notera är att material som innebär artiklar och inslag efter det att avgången blivit känd inte har medtagits, 10

13 då syftet främst varit att studera mediernas roll då utgången av affärerna fortfarande varit oviss. Totalt sett har 89 artiklar och inslag analyserats 1983 och 66 stycken I några fall redovisas i tabeller och figurer ett mindre antal artiklar och inslag då några av dessa ej gått att klassificera. Urvalet av tidningar och TV-nyheter har gjorts för att få med ledande rikstäckande medier med en stor allmän publik. Den relativa tyngdpunkten på breda medier som tabloidtidningar och TV motiveras också med att deras bild av politiken kan antas få större opinionsmässigt genomslag än mer specialiserade och elitorienterade medier, även om de senare har en nog så viktig långsiktig och dagordningsskapande roll. Avslutningsvis kan frågan ställas om det överhuvudtaget är möjligt att jämföra två till det yttre liknande händelser med 17 års mellanrum. Förändringar när det gäller såväl politiken som journalistiken är väl värda att beakta och kommentera i detta sammanhang. Av den anledningen följer här närmast ett kapitel om politiker och medier i Sverige vid dessa båda tidpunkter. Avsikten är att ge en relief till de två politiska affärerna som här granskas, genom att ange några av de politiska och massmediala villkor som rådde 1983 och

14 Då och nu en jämförelse mellan 1983 och 2000 Världen såg radikalt annorlunda ut för 17 år sedan. De största utrikespolitiska händelserna vid denna tid präglades alla av det kalla krigets logik. Natos beslut att placera ut medeldistanskärnvapen i Europa för att möta ett liknande sovjetiskt hot föranledde omfattande allmänna protester i väst och fick de sovjetiska diplomaterna att avbryta de pågående nedrustningsförhandlingarna i Genève. USA invaderade ön Grenada i Västindien för att stoppa en marxistisk revolutionär regim som tagit makten. Sovjetunionen sköt ner ett sydkoreanskt passagerarplan då det sades ha kommit in över sovjetiskt territorium. Efter tre års arbete avslutades 1983 den europeiska säkerhetskonferensen i Madrid med ett slutdokument som bland annat skulle göra det lättare för östblocksländernas invånare att få utresetillstånd. Den polske medborgarrättskämpen Lech Walesa fick Nobels fredspris, men tilläts inte åka till Norge för att hämta priset. Konflikternas tid 1983 Det bistra internationella klimatet präglade också Sverige. Överstelöjtnanten vid flygvapnet, Bertil Ströberg, dömdes mot sitt nekande till sex års fängelse för spioneri efter att ha erbjudit polska ambassaden i Stockholm hemliga handlingar. Den svenska ubåtskommissionen under ledning av Sven Andersson pekade ut Sovjetunionen som ansvarigt för ubåtskränkningen i Hårsfjärden och regeringen framförde en skarp protest i ärendet. Kommissionsmedlemmen Carl Bildt kom att kritiseras hårt i den efterföljande svenska debatten efter att ha diskuterat ubåtsproblematiken med amerikanska försvarsexperter i Pentagon. De säkerhetspolitiska frågorna spelade en mycket större roll 1983 än de gör i dag. Den främsta anledningen var förstås det internationella politiska klimatet: kapprustningen och konkurrensen mellan det kapitalistiskt frihetliga väst och det kommunistiskt totalitära öst. Denna världsbild gav också nationalstaten en annan roll. Världen var uppbyggd kring existensen av nationalstater som antingen tillhörde något av de båda blocken eller, som Sverige, valde att ställa sig utanför dessa block. Men också detta var ett ställningstagande som påverkade möjligheten att forma en egen politik. Sverige var neutralt i förhållande till något, och förtroendet för den neutrala positionen var viktigt. Samarbeten mellan länder var på en väsentligt lägre nivå än i dag. Samarbetsorgan där Sverige fanns med som Efta 12

15 eller ESK-processen för gemensam fred och säkerhet hade mest till uppgift att se till de enskilda staternas intressen och hade inte några överstatliga ambitioner. Nato och Warszawapakten var de mest vitala organisationerna när europeisk politik skulle utformas från väst eller öst. De ekonomiska samarbetsorganen var svagare utvecklade än de militära. Dåvarande EG bestod 1983 av 10 länder. Förutom de sex ursprungsländerna hade Irland, Danmark och Storbritannien tillkommit kom Grekland med. Sverige valde att inte gå med i EG men ingick 1972 i ett frihandelsavtal med EG. En viktig anledning var att många av Sveriges stora handelspartners var medlemmar. Den svenska neutralitetspolitiken var ett viktigt hinder mot att ansöka om medlemskap i EG. Under 1980-talet fanns i Sverige en debatt om hur man skulle förhålla sig till det nya Europa som man då tyckte sig se växa fram, även om det primära under 1980-talets början ändå var det kalla kriget och förhållningssättet till det som neutral stat. Som en följd av detta fanns också andra förutsättningar för de enskilda länderna att föra en självständig ekonomisk politik. Sverige kunde, likt de flesta andra länder, bedriva en effektiv konjunkturpolitik med åtstramningar och expansion allt efter den svenska konjunkturen. Blev kostnadsläget gentemot omvärlden för högt återställde en devalvering snart den svenska exportindustrins konkurrenskraft. Ränteläget kunde justeras i stort uteslutande efter förhållanden i den svenska nationella ekonomin. Krisbranscher erhöll omfattande statligt stöd för att rädda jobben. Den svenska politiken uppvisade ett tydligare konfliktmönster än i dag. Den stora symbolkonflikten gällde införandet av löntagarfonder vilket riksdagen beslutade trots kraftiga protester från näringslivet och den borgerliga oppositionen. I konflikten om löntagarfonderna, som i hög grad bekräftade en ideologisk polarisering i svensk politik, ställdes vänsterpartiernas krav på ekonomisk demokrati mot högerpartiernas värnande om näringsfriheten. Konflikten förstärktes av att socialdemokraterna 1982 övertagit regeringsmakten efter sex år av borgerliga regeringar. Perioden mellan 1982 och 1986 präglades av socialdemokratins återkomst till makten. Sverige befann sig i lågkonjunktur, med ökande skillnader i inkomst och växande underskott i budgeten. Inflationen utgjorde också ett hot mot ekonomin. Ett nytt skattesystem där sänkta marginalskatter var en viktig del drevs igenom. Som första åtgärd vid regeringsskiftet devalverades den svenska kronan med 16 procent och sammanräknat med den redan tidigare devalveringen på 10 procent, gjord av den borgerliga regeringen, devalverades den svenska kronan med 26 procent inom loppet av ett år. Vid rekryteringen till regeringen vid regeringsbildningen 1982 rekryterades också flera ministrar från annat håll än via den traditionella vägen riksdagen. Detta var möjligt efter de avbrott på sex år då socialdemokraterna varit i opposition. Bland dessa alternativt tillsatta ministrar fanns Folkets 13

16 Hus-direktören Bengt Göransson, TCO-ordföranden Lennart Bodström och Postens generaldirektör Ove Rainer ingen av dem hade en plats i riksdagen. Samförståndets tid 2000 På många sätt har de politiska förutsättningarna förändrats kraftigt fram till vår tid. Det kalla kriget är slut efter kommunismens kollaps och Berlinmurens fall Även det fortfarande kommunistiska Kina har anammat marknadsekonomiska principer. USA är världens enda kvarvarande supermakt, men landets globala dominans skapas numera mer av den överlägsna ekonomiska styrkan snarare än antalet kärnvapen. Under Bill Clintons åtta år vid makten växte den amerikanska ekonomin utan avbrott och gjorde USA till en motor i världsekonomin. Frihandelsprinciper och fritt flöde av varor och kapitel har blivit centrala element i 2000-talets världsekonomi. De största förändringarna har möjligen kommit på Europanivån, där EU och EMU står för ett djupgående politiskt och ekonomiskt samarbete mellan medlemsländerna. Utvidgningen av dessa institutioner till att omfatta flera stater är en central politisk fråga. Diskussioner om fördjupat utrikespolitiskt samarbete står på dagordningen i en nära framtid. Det folkvalda EU-parlamentet stärker gradvis sin ställning gentemot de fortfarande mest inflytelserika EUorganen: kommissionen och ministerrådet. Sverige är medlem av EU sedan 1 januari 1995, men har hittills valt att stå utanför EMU. I praktiken har ändå den svenska ekonomiska politiken underkastats internationaliseringens krav. Det har lett till avregleringar, ränteharmonisering, inflationsbekämpning och en sanering av statsfinanserna i syfte att minska budgetunderskott och statsskuld. Kapitalets ökade rörlighet har medverkat till en utjämning av skillnader i nationella skattesystem. Den svenska inrikespolitiken påverkas av EU på flera sätt. Gränsen mellan vad som är utrikespolitik och vad som är inrikespolitik är idag inte alls så tydligt som under tidigt 1980 tal. I politiken kan detta märkas på flera olika sätt. Frågor som tidigare hade en stark nationell prägel såsom jordbruksstöd och utrikespolitik är idag inte alls särkilt nationella. Det finns till och med diskussioner om vissa gemensamma beskattningsregler inom det europeiska samarbetet, för att inte nämna valutasamarbetet och försvarssamarbetet. EU har på många områden lämnat principen om mellanstatligt samarbete och övergått till samarbetsformer av mer överstatlig karaktär. Första halvåret 2001 är Sverige ordförandeland i EU. Sverige driver viktiga framtidsfrågor som utvidgning, miljö och sysselsättning. Möjligheten att påverka utvecklingen i Europa sker inom ett fördjupat och institutionaliserat organ där Sverige är medlem. Detta utgör en klar kontrast till det kalla krigets Europa, där Sverige många gånger hade ambitioner att spela en roll genom att stå 14

17 utanför befintliga allianser. Men Europa har förändrats från att vara en skådeplats för supermaktsrivalitet till att göra anspråk på att vara en enhet där de flesta av Europas stater i dag vill vara medlemmar. Inrikespolitiskt kan också en trend mot ökat samförstånd noteras. Socialdemokratin har vunnit de två senaste valen, 1994 och 1998, och har i dag en solid parlamentarisk majoritet tillsammans med stödpartierna miljöpartiet och vänsterpartiet. Opinionsmätningarna visar inga tecken på att ett regeringsskifte skulle vara förestående vid ett nyval. En uppluckring av den forna blockpolitiken har skett på flera sätt framförallt för att folkpartiet, och i synnerhet centerpartiet, gjort upp med den socialdemokratiska regeringen vid olika tillfällen i centrala politiska frågor. Den tidigare givna konfliktdimensionen mellan höger och vänster i svensk politik är inte död på 2000-talet, men måste ses tillsammans med andra, nya konfliktmönster som mellan tillväxt och miljö eller internationalism och isolationism. Samhällsförändringarna är således påtagliga såväl internationellt som nationellt vid en jämförelse mellan åren 1983 och Mot den bakgrunden är det inte märkligt om också betydande skillnader föreligger när det handlar om politiskt beteende och opinion. På flera väsentliga områden har de politiska villkoren förändrats. Det gäller till exempel valdeltagandet. Sverige har alltid haft ett internationellt sett högt valdeltagande. Under en tioårsperiod före 1983, var valdeltagandet hela tiden 90 procent eller mer. Under en lika lång period före 2000 låg valdeltagandet vid alla riksdagsval en bit under 90 procent. Notabelt är vidare allmänhetens förtroende visat samma sjunkande tendens för de politiska institutionerna i samhället. Den parlamentariska situationen har också förändrats kraftigt. Socialdemokraterna och vänsterpartiet hade 1983 tillsammans 186 riksdagsmandat av totalt 349. Centerpartiet var fortfarande ett relativt stort parti även om det under perioden från 1973 och fram till 1983 minskade från 90 mandat till 56 mandat. Efter valet 1998 bildade socialdemokraterna minoritetsregering men med ett nära samarbete med vänsterpartiet och miljöpartiet. Tillsammans har dessa partier nu 190 mandat. Antalet partier i riksdagen är nu sju. Miljöpartiet har varit i riksdagen och 1994 och framåt. Kristdemokraterna har varit i riksdagen sedan Sammanfattning I sin bok Bråka inte om vår tids demokratisyn presenterar statsvetaren Leif Lewin två olika demokratisyner, samarbetsdemokrati och majoritetsdemokrati (Lewin 1998). Lewin säger sig kunna se olika tendenser i den politik som förts i Sverige från det Oscarianska väldet och fram till idag. Majoritetsdemokratin är en slags demokratisyn där motsättningarna är en viktig del i att kunna komma framåt, genom en öppen diskussion där argumenten presenteras och ståndpunkterna görs tydliga. Detta 15

18 bidrar till att olika ståndpunkter kommer fram, ståndpunkter som ofta står långt ifrån varandra. Alternativen ställs mot varandra, och de alternativ som får bifall är de som genomförs. Detta gör, menar Lewin, underlättar ansvarsutkrävandet. I och med det kalla krigets slut och Berlinmurens fall finns inte längre något yttre hot mot demokratin och dess grundvärderingar. Samarbetsdemokratin kännetecknas av kompromisser, genom att ge och ta kan man på lång sikt uppnå delar av den politik man vill föra. De långsiktiga överenskommelserna ger en stabilitet i politiken, men till priset av färre valmöjligheter. Vidare har samarbetsdemokratin fördelen av att vara mer effektiv med kompromisser kan man hela tiden driva politikern framåt, men resultatet kan bli beslut som ingen egentligen är riktigt nöjd med. Just 1990-talet kännetecknas av ett, enligt Lewins mening, tydligt ökat inslag av samarbetsdemokrati. Vi har haft krisuppgörelsen 1991 mellan socialdemokraterna och de fyra borgerliga partierna liksom samarbetet mellan centern och socialdemokraterna kring sänkta ersättningsnivåer i sjukoch arbetslöshetsförsäkringarna (Lewin 1998). Det är inte alldeles enkelt att schematiskt fånga alla typiska tendenser vid två olika tidpunkter i den moderna politiska historien. Det finns likheter och skillnader som inte har beaktats vid denna jämförelse. En central iakttagelse är emellertid att 1980-talets politiska liv kännetecknades av tydliga konfliktmönster och stora ideologiska motsättningar jämfört med 20 år senare har marknadsekonomin segrat på de flesta håll runt om i världen och de flesta demokratiska länder styrs i praktiken av liberalt sinnade mittenregeringar även om de formella partibeteckningarna varierar. Det centrala för denna studie har här varit att visa upp två tidsbilder och reflektera över hur de kan ha sin betydelse för hur politiska affärer och skandaler skildras i medierna. När det gäller de politiska förutsättningarna kan konstateras att de kan ha sin betydelse för affärerna rådde ett konfliktklimat som sannolikt ganska snabbt partipolitiserade Raineraffären och gjorde den till ett inslag i den vanliga politiska striden fanns inte samma grundmurade politiska motsättningar och det skulle göra det rimligt att anta att Freivaldsaffären delvis utspelade sig mot en annan politisk bakgrund där nya konfliktmönster och perspektiv fick större genomslag. Hur bevakningen av affärerna såg ut beror naturligtvis inte bara på den politiska situationen utan också i hög grad på medierna själva. I nästa kapitel studeras därför hur den politiska journalistiken utvecklats, med särskild betoning på skildringen av medierade politiska skandaler, därefter följer en redogörelse för det empiriska materialet: Rainer-affären 1983 och Freivalds-affären 2000 och hur de bevakades av medierna. 16

19 Den politiska journalistikens nya villkor Politisk journalistik handlar till stora delar om att skildra den politiska verkligheten och det politiska skeendet. Uppgiften att informera medborgarna om detta skeende och ge dem relevant information om viktiga samhällshändelser brukar, tillsammans med granskningsuppgiften och forumfunktionen, framhållas som grundläggande för massmedierna i den moderna demokratin (SOU 1995:37). Inte desto mindre brukar i journalistforskningen ofta framhållas att medierna av olika skäl ger en bild av politiken som aldrig kan bli en spegling av verkligheten (Strömbäck 2000, McNair 1998 och Hvitfelt 1989). Detta kan bero på såväl faktorer utom som inom medierna. Till den förra kategorin kan kan nämnas samhällsekonomi, politik, konkurrenter, annonsörer, källor och publik och till de interna faktorerna journalisternas bakgrund och erfarartiklar och inslag, redaktionell organisation och företagsledning. Forskningsmässigt brukar studier av journalistikens produktionsvillkor framhållas som ett huvudområde för journalistikforskningen (Shoemaker-Reese 1991 och Nord 2000). Flera svenska studier kring mediernas bild av den politiska verkligheten konstaterar att förekomsten av en medielogik, eller en dramaturgisk form som uppmuntrar det avvikande, spekulativa, personliga och konfliktfyllda i stor utsträckning ger en bild av politiken som inte överensstämmer med verkligheten (Strömbäck 1998, Bergström 1994 och Asp 1990). Utvecklingen kan sägas ha lett till en samtidig personifiering och elitisering av allmänhetens bild av politiken, då allt färre medborgare har egen erfarenhet av detta område. Partiledarna är via TV väl bekanta för oss alla, medan få invånare känner igen det egna kommunalrådet som skyndar över Stora torget. Politiken har medialiserats. Från politik till affärer När det gäller den politiska journalistiken i Sverige kan först konstateras att den under stora delar av förra seklet var nära sammankopplad med det politiska systemet och föga självständig gentemot detta system. Flera av de första moderna dagstidningarna i Sverige var visserligen delvis grundade i syfte att driva en egen opinionsbildning för att driva på den politiska utvecklingen i landet i demokratisk riktning, men när demokratin och parlamentarismen väl var vunnen runt 1920 utvecklades den svenska dagspressen till en renodlad partipress, där olika tidningar stödde olika existe- 17

20 rande politiska uppfattningar, inte bara på ledarplats utan också i övrigt redaktionellt innehåll. Den svenska partipressen innebar inte bara ett innehållsmässigt politiskt färgat innehåll partier etablerade sig också som ägare av dagstidningar och tidningsmarknaden formades efter politiska behov (Nord 2000). Den politiska kopplingen till journalistiken förstärktes genom genombrottet för radio och TV, som båda formades i ett public service-system med breda samhällsintressen representerade i styrelsen och där programverksamheten reglerades i ett avtal med staten med krav på opartiskhet och saklighet i den politiska rapporteringen. Sveriges Radio och Sveriges Television hade inte som pressen ensidiga partipolitiska band, men väl en bred politisk förankring (Hadenius 1998). Mångfalden i pressen garanterades genom många tidningar med olika partifärg, mångfalden i etermedierna upprätthölls genom att monopolliknande radio och TV utfäste sig att släppa fram olika politiska röster. Dagens etermedielandskap karaktäriseras dock av ett blandsystem, med både public service-verksamhet och en privat sektor, vilket har påverkat programinnehållet då utbudet av underhållningsprogram har ökat (Hadenius - Weibull 1999). I Sverige, liksom i flertalet andra västeuropeiska länder präglas emellertid utvecklingen under senare delen av 1900-talet av en tilltagande avpartipolitisering av de nationella mediesystemen och ett ökat utrymme för journalistisk professionalism (McQuail - Siune 1998). Idealet om en självständig journalistroll har förvisso alltid varit stark i en anglosaxisk medietradition där medierna som granskande motvikter till statsmakterna ofta framhållits. Den allmänna efterfrågan på journalistiskt material präglat av sakligt innehåll och relevant information kan emellertid sägas vara den avgörande förklaringen till att politiska värderingar i mycket hög grad ersatts av journalistiska förhållningssätt på de flesta redaktioner. En bidragande faktor som underlättat professionaliseringen har självklart också varit journalistutbildningens framväxt och stärkandet av den journalistiska yrkesidentiteten. Med professionaliseringen av mediesystemet har journalisterna som kollektiv mer blivit en självständig maktfaktor vid sidan av övriga maktgrupperingar i samhället (Patterson 1998). Det är emellertid knappast korrekt att schematiskt beskriva utvecklingen av den politiska journalistiken som en övergång från politiska till professionella ideal i det journalistiska arbetet. En förändringsprocess, minst lika stark som professionaliseringen och avpartipolitiseringen av mediesystemet, är en parallell kommersialisering och marknadsstyrning av journalistiken som till inte oväsentlig del också påverkar bevakningen och rapporteringen om den politiska utvecklingen (Hvitfelt 1999 och McManus 1994). En viktig förutsättning för kommersialiseringen kan spåras i en medveten strävan hos den politiska makten att av effektivitetsskäl avreglera befintliga mediesystem och öppna fältet för konkurrens. I de fall politiker inte 18

Journalistkårens partisympatier

Journalistkårens partisympatier partisympatier 20 Kapitel 13 Journalistkårens partisympatier Kent Asp Journalister är en yrkesgrupp med makt. Det är ett skäl till varför det både ur ett vetenskapligt och i ett samhällsperspektiv är av

Läs mer

Uppgift 5 Mediernas innehåll och demokratin

Uppgift 5 Mediernas innehåll och demokratin Uppgift 5 Mediernas innehåll och demokratin Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap A, nät HT10 nr 5 Kursledare: Piotr Urniaz Institutionen för kultur- och medievetenskaper Umeå Universitet Oktober 2011

Läs mer

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla Ordbok 1 SVT Fri television /Om alla, för alla Välkommen att vara med och utveckla SVT! Vi har många utmaningar framför oss. En av de största är att göra viktiga frågor i samhället intressanta och engagerande

Läs mer

En stad tre verkligheter

En stad tre verkligheter Uppsats i Historia1, Delkurs 1 Högskolan Dalarna, VT 2010 En stad tre verkligheter En uppsats om Sundsvallspressens bevakning av den stora strejken 1909 Rickard Björling Innehåll 1. Inledning. s. 2 1.1

Läs mer

Uppgift 6 Mediernas villkor

Uppgift 6 Mediernas villkor Uppgift 6 Mediernas villkor Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap A, nät HT11 nr 6 Kursledare: Piotr Urniaz Institutionen för kultur- och medievetenskaper Umeå Universitet November 2011 Av Margareta

Läs mer

Ändring av målet för mediepolitiken som avser att motverka skadliga inslag i massmedierna

Ändring av målet för mediepolitiken som avser att motverka skadliga inslag i massmedierna Promemoria 2014-03-28 Ku2014/772/MFI Kulturdepartementet Ändring av målet för mediepolitiken som avser att motverka skadliga inslag i massmedierna Denna promemoria innehåller förslag till ändring av det

Läs mer

Med publiken i blickfånget

Med publiken i blickfånget Med publiken i blickfånget Tidningsredaktioners arbete med publikundersökningar under 1930-1980-tal Ulrika Andersson 1 Författare: Ulrika Andersson Författaren Foto: JMG, Göteborgs universitet Tryck: Vulkan

Läs mer

Femte jobbskatteavdraget i medierna

Femte jobbskatteavdraget i medierna Femte jobbskatteavdraget i medierna December 2013 Daniel Löfstedt Innehåll 1. Inledning sid 3 2. Metod sid 3 3. Sammanfattning och analys sid 3 4. Jobbskattefrågan är huvudämne eller central för artikelns

Läs mer

FORSKNING OM JOURNALISTIK I

FORSKNING OM JOURNALISTIK I FORSKNING OM JOURNALISTIK I JOURNALISTIK I TEORI OCH PRAKTIK JESPER STRÖMBÄCK 2016-01-26 http://www.jesperstromback.org/ JOURNALISTIK SOM FORSKNINGSOMRÅDE Journalistikens ideal vad utmärker den goda journalistiken?

Läs mer

MEDIER, SAMHÄLLE OCH KOMMUNIKATION

MEDIER, SAMHÄLLE OCH KOMMUNIKATION MEDIER, SAMHÄLLE OCH KOMMUNIKATION Ämnet medier, samhälle och kommunikation har sin bas inom medie- och kommunikationsvetenskap, journalistikvetenskap och samhällsvetenskap. Det behandlar såväl traditionella

Läs mer

Sydnytt, SVT1, 2013-04-22, kl. 18.10 och Sverige idag, SVT1, 2013-04-24, inslag om en opinionsundersökning; fråga om opartiskhet och saklighet

Sydnytt, SVT1, 2013-04-22, kl. 18.10 och Sverige idag, SVT1, 2013-04-24, inslag om en opinionsundersökning; fråga om opartiskhet och saklighet 1/5 BESLUT 2013-09-16 Dnr: 13/01041 och 1072 SAKEN Sydnytt, SVT1, 2013-04-22, kl. 18.10 och Sverige idag, SVT1, 2013-04-24, inslag om en opinionsundersökning; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Uppförandekod för förtroendevalda i Sotenäs kommun

Uppförandekod för förtroendevalda i Sotenäs kommun Uppförandekod för förtroendevalda i Demokrati och respekt Två honnörsord i demokratin är frihet och jämlikhet. Friheten innebär att alla opinioner och viljeyttringar ska få komma till uttryck. Alla människor

Läs mer

Medier, förhandling och demokrati

Medier, förhandling och demokrati Medier, förhandling och demokrati Den här texten knyter närmast an till kapitlet om demokrati i Förhandlingens retorik. Ämnet är de moderna mediernas betydelse för demokratiska förhandlingar i politiska

Läs mer

Skavlan, SVT1, 2014-02-05, inslag med Sveriges statsminister; fråga om opartiskhet och saklighet

Skavlan, SVT1, 2014-02-05, inslag med Sveriges statsminister; fråga om opartiskhet och saklighet 1/5 BESLUT 2015-03-30 Dnr: 14/02929 SAKEN Skavlan, SVT1, 2014-02-05, inslag med Sveriges statsminister; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider

Läs mer

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag Demokrati Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Gustav Vasa kallade till två riksmöten 1527 och 1544 där präster, adel, borgare och bönder samlades

Läs mer

Politisk kommunikation

Politisk kommunikation Politisk kommunikation Journalistikens politiska villkor och uttryck Föreläsning 2 VT 2011 Gary Bergqvist Medierna förmedlar oftast allmänhetens bild av verkligheten Vem har makten över mediernas innehåll?

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Journalistik. Mediernas mekanismer Ht 2010

Journalistik. Mediernas mekanismer Ht 2010 Journalistik Mediernas mekanismer Ht 2010 Journalistik? Vad är det för dig? Vad skiljer journalistik från andra skrivna och berättade former? Def. enl. NE: journalistik, benämning på såväl insamling, urval,

Läs mer

Momentguide: Aktörer inom internationell politik

Momentguide: Aktörer inom internationell politik Momentguide: Aktörer inom internationell politik Tidigare var stater den enda verkligt betydelsefulla aktören på den internationella arenan. Efter andra världskriget har staterna engagerat sig i olika

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

Medierna som moralisk domstol - hur det påverkar organisationer och företag

Medierna som moralisk domstol - hur det påverkar organisationer och företag Morgonrock Fredag 14 februari, Vetenskapens Hus i Luleå Medierna som moralisk domstol - hur det påverkar organisationer och företag PERNILLA PETRELIUS KARLBERG, ekonomie doktor vid Handelshögskolan i Stockholm.

Läs mer

1.2 Medierapportering vid lokala förändringar... 7 1.3 Göteborgs-Posten som en del av Göteborg... 8 1.4 Sex varv runt jorden, varje dag...

1.2 Medierapportering vid lokala förändringar... 7 1.3 Göteborgs-Posten som en del av Göteborg... 8 1.4 Sex varv runt jorden, varje dag... 2 3 4 1. Ett nytt system... 7 1.2 Medierapportering vid lokala förändringar... 7 1.3 Göteborgs-Posten som en del av Göteborg... 8 1.4 Sex varv runt jorden, varje dag... 9 1.4.1 Det nya betalsystemet...

Läs mer

Medierna och riksdagsvalet sambandet mellan publicitet och valresultat

Medierna och riksdagsvalet sambandet mellan publicitet och valresultat Medierna och riksdagsvalet sambandet mellan publicitet och valresultat En delrapport från TNS Sifo Om undersökningen Analysperiod: 13 januari 18 juni 2014 Medieurval: SR Ekot 16:45, SVT Rapport 19:30,

Läs mer

DN DEBATT: "Farligt försvaga riksbanken". Tre ekonomiprofessorer dömer ut valutapolitiska utredningens förslag

DN DEBATT: Farligt försvaga riksbanken. Tre ekonomiprofessorer dömer ut valutapolitiska utredningens förslag DN DEBATT: "Farligt försvaga riksbanken". Tre ekonomiprofessorer dömer ut valutapolitiska utredningens förslag Valutapolitiska utredningen föreslår att regeringen ska ta över ansvaret för valutapolitiken

Läs mer

Jesper Strömbäck Arbetarrörelsens forskarnätverk

Jesper Strömbäck Arbetarrörelsens forskarnätverk Jesper Strömbäck Arbetarrörelsens forskarnätverk 2010-12- 07 http://www.jesperstromback.wordpress.com För att demokratin ska fungera bör människor vara så informerade som möjligt i olika samhällsfrågor

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Kalla kriget 1945-1991

Kalla kriget 1945-1991 Kalla kriget 1945-1991 Sovjetunionen vs. USA Kampen om världsherraväldet Kalla kriget 1 Varför kallas det Kalla Kriget? Kallt krig för att det aldrig blev riktigt hett det blev inte direkt krig, väpnade

Läs mer

Sammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från

Sammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från välfärdsstat till välfärdssamhälle handlar om de faktorer som påverkar privatiseringen av skattefinansierade välfärdstjänster. I analysen

Läs mer

Medias inflytande. Hur påverkas samhället av media, och hur påverkar media samhället?

Medias inflytande. Hur påverkas samhället av media, och hur påverkar media samhället? Samhällskunskap årskurs 8 Arbetsområde: Media År: XT 201X Medias inflytande Hur påverkas samhället av media, och hur påverkar media samhället? Förmågor i fokus Reflektera över hur individer och samhällen

Läs mer

Betänkandet Radio och TV i allmänhetens tjänst Riktlinjer för en ny tillståndsperiod (SOU 2005:1)

Betänkandet Radio och TV i allmänhetens tjänst Riktlinjer för en ny tillståndsperiod (SOU 2005:1) FÖRVALTNINGSSTIFTELSEN för Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB YTTRANDE 2005-05-25 Utbildnings- och kulturdepartementet 103 33 STOCKHOLM Betänkandet Radio och TV

Läs mer

Partierna och politikerna i medierna

Partierna och politikerna i medierna Partierna och politikerna i medierna En undersökning av Boråspolitiken i de sociala- och traditionella medierna Oskar Eklöf 1. Inledning 1.1. Bakgrund Under 2-talet har internet revolutionerat informations-

Läs mer

Medborgarpanelen. Valpanelens åsikter över tid. Titel: Valpanelens åsikter över tid. University of Gothenburg Sweden Box 100, S Gothenburg

Medborgarpanelen. Valpanelens åsikter över tid. Titel: Valpanelens åsikter över tid. University of Gothenburg Sweden Box 100, S Gothenburg Medborgarpanelen Valpanelens åsikter över tid Titel: Valpanelens åsikter över tid University of Gothenburg Sweden Box 100, S-405 30 Gothenburg Redovisning av resultat Under tidsperioden mars 13 till oktober

Läs mer

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp

Läs mer

Jonas Ebbesson Orättvisa miljöer

Jonas Ebbesson Orättvisa miljöer Jonas Ebbesson Orättvisa miljöer Även miljöfrågor polariserar rika mot fattiga. Miljöpolitik kan vara rasistisk. I många länder är miljörättvisa en politisk stridsfråga. Varför inte i Sverige? I "Cancergränden",

Läs mer

Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP

Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika

Läs mer

Inslaget: I inslaget beskrivs att undersökningen bygger på en enkät som skickats till kommunerna, samt intervjuer.

Inslaget: I inslaget beskrivs att undersökningen bygger på en enkät som skickats till kommunerna, samt intervjuer. Begäran om beriktigande och genmäle betr. programmet Medierna (ett inslag med rubriken Manipulerad graffittibild som sändes i P1 den 31 jan 2015 kl. 11.03) I ett inslag i Medierna den 31 januari 2015 ges

Läs mer

FINNS DET FORTFARANDE EN PARTIPRESS?

FINNS DET FORTFARANDE EN PARTIPRESS? Finns det fortfarande en partipress? FINNS DET FORTFARANDE EN PARTIPRESS? Lennart Weibull S verige har en stark partipolitisk tradition inom dagspressen. Mycket tidigt fanns det en nära anknytning mellan

Läs mer

Politisk skandal! Spelar det någon roll om du är man eller kvinna?

Politisk skandal! Spelar det någon roll om du är man eller kvinna? Politisk skandal! Spelar det någon roll om du är man eller kvinna? Tobias Bromander, doktorand i statsvetenskap, Linnéuniversitetet Tobias.Bromander@lnu.se Finns det skillnader i hur medierna rapporterar

Läs mer

Massmedier. Press, radio och tv i den digitala tidsåldern. Tionde uppdaterade upplagan. Stig Hadenius Lennart Weibull Ingela Wadbring

Massmedier. Press, radio och tv i den digitala tidsåldern. Tionde uppdaterade upplagan. Stig Hadenius Lennart Weibull Ingela Wadbring Massmedier Press, radio och tv i den digitala tidsåldern Tionde uppdaterade upplagan Stig Hadenius Lennart Weibull Ingela Wadbring UNivnrsrrATc-B'.^'.c ' Innehåll Förord 11 DEL I INTRODUKTION 1. Massmedierna

Läs mer

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati Därför demokrati Studiematerial från riksdagen Bild 1. Faktamaterial till bilderna om demokrati Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna som hör

Läs mer

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet!

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Trä- och Möbelindustriförbundet och Skogsindustrierna Visby den 5 juli 2010 1 Vi representerar företag med 40 000 anställda Trä- och Möbelindustriförbundet

Läs mer

Riksdagen en kort vägledning

Riksdagen en kort vägledning Riksdagen en kort vägledning September 2007 Folket bestämmer Sverige är en demokrati. Det innebär att folket får vara med och bestämma hur Sverige ska styras. Alla kan inte vara med och bestämma om allting.

Läs mer

UPPFÖRANDEKOD FÖR FÖRTROENDEVALDA I VADSTENA KOMMUN

UPPFÖRANDEKOD FÖR FÖRTROENDEVALDA I VADSTENA KOMMUN 1 (5) UPPFÖRANDEKOD FÖR FÖRTROENDEVALDA I VADSTENA KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige Beslutsdatum/paragraf 2016-03-23 14 Giltighetstid tills annat beslut fattas Uppföljningsdatum 2017-03-30 Beteckning

Läs mer

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen? RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.

Läs mer

Sverigedemokraterna i valrörelsen 2010

Sverigedemokraterna i valrörelsen 2010 Sverigedemokraterna i valrörelsen 2010 Urval och begrepp Urval: Den största politiska nyhetsartikeln varje dag i 8 ledande medier: SVT Aktuellt 21.00 (endast mån-fre) SVT Rapport 19.30 TV4 Nyheterna 19.00

Läs mer

Varför börjar man som idéhistoriker att forska i ämnet populärvetenskap?

Varför börjar man som idéhistoriker att forska i ämnet populärvetenskap? DEN BETYDELSEFULLA POPULÄRVETENSKAPEN Populärvetenskapen hyllas liksom den kritiseras, men ofta uteblir det djupgående resonemanget. Ikaros korresponderade med Kaj Johansson, idéhistoriker vid Göteborgs

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (9) meddelad i Stockholm den 30 november 2010 KLAGANDE Lotteriinspektionen Box 199 645 23 Strängnäs MOTPART AB Kvällstidningen Expressen, 556025-4525 Ombud: Advokat Ulf Isaksson

Läs mer

Pedagogisk planering. Ämne: Samhällskunskap höstterminen Ämnesområden: Beslutsfattande och politiska idéer, Samhällsresurser och fördelning

Pedagogisk planering. Ämne: Samhällskunskap höstterminen Ämnesområden: Beslutsfattande och politiska idéer, Samhällsresurser och fördelning Pedagogisk planering Ämne: Samhällskunskap höstterminen 2014 Ämnesområden: Beslutsfattande och politiska idéer, Samhällsresurser och fördelning Syfte reflektera över hur individer och samhällen formas,

Läs mer

LUNDS UNIVERSITET. Kan medierna vara en arena för drogprevention?gunilla Jarlbro

LUNDS UNIVERSITET. Kan medierna vara en arena för drogprevention?gunilla Jarlbro Kan medierna vara en arena för drogprevention?gunilla Jarlbro 1 Du är inte ensam på banan Många aktörer Sjukvården Läkemedelsindustrin Bloggarna Dagstidningar Vänner och bekanta 2 När spelar medierna störst

Läs mer

Nato-medlemskap och svensk militär

Nato-medlemskap och svensk militär Nato-medlemskap och svensk militär närvaro i Afghanistan Nato-medlemskap och svensk militär närvaro i Afghanistan Ulf Bjereld F rågan om svenskt Nato-medlemskap är fortfarande kontroversiell i svensk politik

Läs mer

Praktikrapport - Socialdemokraterna i Stockholms län

Praktikrapport - Socialdemokraterna i Stockholms län Mika Metso Statsvetenskapliga institutionen Yrkesförberedande praktik, HT 2011 Stockholms universitet Praktikrapport - Socialdemokraterna i Stockholms län Praktikplats: Socialdemokraterna i Stockholms

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

Väljarkontraktet Karin Nelsson

Väljarkontraktet Karin Nelsson Väljarkontraktet 2014-06-29 Karin Nelsson Mätning om partisympati? Sverige Tycker har genomfört en undersökning om svenska folkets relation till sitt parti med avseende på olika parametrar. Undersökningen

Läs mer

FÖRTROENDET FÖR MASSMEDIER

FÖRTROENDET FÖR MASSMEDIER Förtroendet för massmedier FÖRTROENDET FÖR MASSMEDIER LENNART WEIBULL E n grundtanke i all opinionsbildning är att det inte bara är budskapet som är det viktiga: det handlar även om vem som framför det.

Läs mer

Vårdförbundets mediehandbok Konsten att påverka

Vårdförbundets mediehandbok Konsten att påverka Vårdförbundets mediehandbok Konsten att påverka Varför ska vi ha kontakt med medier? Genom att medverka i medier kan Vårdförbundet sprida kunskap och påverka opinionen. Press, radio, tv och sociala medier

Läs mer

SVERIGE INFÖR UTLANDET

SVERIGE INFÖR UTLANDET SVERIGE INFÖR UTLANDET INSTALLNINGEN till Sveriges s. k. kulturpropaganda har under årens lopp i hög grad växla t. Kring det andra världskrigets slut rådde av allt att döma en viss oro för att vårt land

Läs mer

Upptäck Samhälle. Provlektion: Hur genomför man ett demokratiskt beslut?

Upptäck Samhälle. Provlektion: Hur genomför man ett demokratiskt beslut? Upptäck Samhälle Upptäck Samhälle är ett grundläromedel i samhällskunskap för årskurs 4-6 som utgår från de fem samhällsstrukturerna i Lgr 11. Författare är Göran Svanelid. Provlektion: Hur genomför man

Läs mer

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Om Sektor 3 och United Minds United Minds är ett analys- och rådgivningsföretag med huvudkontor i Stockholm. Genom undersökningar och analyser

Läs mer

Stockholms Universitet Masterprogrammet i Statsvetenskap Praktikrapport Fackförbundet SKTF. Praktikrapport

Stockholms Universitet Masterprogrammet i Statsvetenskap Praktikrapport Fackförbundet SKTF. Praktikrapport Praktikrapport Praktik - Fackförbundet SKTF Omfattning: 2010-09-01-2011-01-21. 20 veckor (30 hp), heltid. Handledare: Besöks-/Postadress: Therese Svanström Andersson, Stabschef SKTF. 08-7896533 / 070-2983244

Läs mer

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här

Läs mer

Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken

Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken Ossian Wennström SACO 2001 Tryck: SACO, Stockholm ISSN 1401-7849 Innehåll Sammanfattning 1 Inledning 2 Definitioner och urval i arbetsmarknadsstatistiken

Läs mer

Kommunikation. Att överföra budskap. Elevens namn:

Kommunikation. Att överföra budskap. Elevens namn: Kommunikation Att överföra budskap Elevens namn: 1. Redogör (gärna med en figur) för den sk. kommunikationsmodellen! 2. Kommunikationen betraktas som personlig, när sändaren vänder sig till en eller några

Läs mer

Pedagogisk planering. Ämne: Samhällskunskap höstterminen Ämnesområden: Beslutsfattande och politiska idéer, Samhällsresurser och fördelning

Pedagogisk planering. Ämne: Samhällskunskap höstterminen Ämnesområden: Beslutsfattande och politiska idéer, Samhällsresurser och fördelning Pedagogisk planering Ämne: Samhällskunskap höstterminen 2014 Ämnesområden: Beslutsfattande och politiska idéer, Samhällsresurser och fördelning Syfte reflektera över hur individer och samhällen formas,

Läs mer

1 Sammanfattning och slutsatser

1 Sammanfattning och slutsatser 1 Sammanfattning och slutsatser 1.1 Bakgrund Enligt regeringsformens 11 kap. 9 skall vid tillsättning av statlig tjänst avseende fästas endast vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet. Det

Läs mer

Mer resurser till jobb, skola och välfärd eller fler skattesänkningar? Socialdemokraternas valplan 2014

Mer resurser till jobb, skola och välfärd eller fler skattesänkningar? Socialdemokraternas valplan 2014 Mer resurser till jobb, skola och välfärd eller fler skattesänkningar? Socialdemokraternas valplan 2014 Innehåll Vad avgör val? Förmågan att: Se människors problem och utmaningar Föreslå konkreta åtgärder

Läs mer

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008 En granskning av socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson Urban Ahlins anföranden, skriftliga frågor, interpellationer, pressmeddelanden och debattartiklar under perioden oktober 2006 23 juni 2008.

Läs mer

Edward de Bono: Sex tänkande hattar

Edward de Bono: Sex tänkande hattar Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar

Läs mer

Rapport, SVT1, 2013-08-01, kl. 9.30, inslag om en fettdiet; fråga om opartiskhet och saklighet

Rapport, SVT1, 2013-08-01, kl. 9.30, inslag om en fettdiet; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT 2013-11-25 Dnr: 13/01745 SAKEN Rapport, SVT1, 2013-08-01, kl. 9.30, inslag om en fettdiet; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget kritiseras men frias. Granskningsnämnden anser att det

Läs mer

Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet

Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet Göteborgarnas relation till kyrka och religion Göteborgarnas relation till kyrka och religion Jan Strid Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet sedan 1990-talets

Läs mer

Alla är media Ny Strategisk Marknadsföring.

Alla är media Ny Strategisk Marknadsföring. Alla är media Ny Strategisk Marknadsföring. Bakgrund 1. Macro Under hela 1900-talet har vår ekonomi byggt på att nå massorna. Massproduktion > massdistribution > massmedia > mass..a köpare! (Mass)mediaföretagens

Läs mer

FÖRTROENDE- BAROMETER 2007

FÖRTROENDE- BAROMETER 2007 FÖRTROENDE BAROMETER 07 FÖRTROENDE FÖR SAMHÄLLSINSTITUTIONER, PARTIER, MASSMEDIER OCH FÖRETAG Resultat presenterade vi MedieAkademins seminarium den 21 november 07. För undersökningen ansvarar professorerna

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Kalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv.

Kalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv. Kalla kriget Kalla kriget var en konflikt mellan USA och Sovjetunionen som utspelade sig från år 1945 till år 1989. USA och Sovjetunionen var två supermakter som bildades efter det Andra världskriget då

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Inslagen frias. Granskningsnämnden anser att de inte strider mot kraven på opartiskhet och saklighet.

Inslagen frias. Granskningsnämnden anser att de inte strider mot kraven på opartiskhet och saklighet. 1/6 BESLUT 2013-02-04 Dnr: 12/01630, 1636 och 1776 SAKEN Aktuellt, SVT2, 2012-08-19 och 2012-09-09, inslag om konflikten i Syrien, fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslagen frias. Granskningsnämnden

Läs mer

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG.

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. Jag, min kommun och europeiseringen Rutger Lindahl Centrum för Europaforskning (CERGU) Göteborgs universitet INTERNATIONALISERING och GLOBALISERING inte bara

Läs mer

Betänkande av kommittén för en översyn av grundlagen

Betänkande av kommittén för en översyn av grundlagen 10.2. 2010 Publikationens titel Betänkande av kommittén för en översyn av grundlagen Författare Justitieministeriets publikation Kommittén för en översyn av grundlagen Ordförande: minister, kansler Christoffer

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

What s on tonight. Passar för: Gymnasiet, samhällskunskap, mediekunskap

What s on tonight. Passar för: Gymnasiet, samhällskunskap, mediekunskap What s on tonight Vad är det egentligen som avgör vad som passar in i TV? Samtidigt som Egypten skakades av demonstrationer våren 2011 var det upplopp i den indiska staden Hyderabad, där en grupp separatister

Läs mer

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7 Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7! " # $ % & ' ( ' ) '!*!*! + '! + ( " ) + " %!,! -' *! ' ! '! *!)!!!. / )+' 01 $ 2 Syfte Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna

Läs mer

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt 1 Lund 16/5 2014 Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt Varför är humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning viktig? För det första har humanistisk och samhällsvetenskaplig

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN Josefine Sternvik 2003 Dagspressens annonsmarknad Annonserna

Läs mer

Libanonkriget i svensk opinion

Libanonkriget i svensk opinion Libanonkriget i svensk opinion Libanonkriget i svensk opinion Ulf Bjereld I år är det 40 år sedan sexdagarskriget 1967 mellan Israel och dess arabiska grannstater. Sedan dess ockuperar Israel bl a den

Läs mer

Medier, makt, demokrati Olof Petersson

Medier, makt, demokrati Olof Petersson Medier, makt, demokrati Olof Petersson i Anders Raavik Jupskås, Karl Kristian Rådahl Kirchhoff och Andreas Snildal, red., Demokratiet før og nå. Essays fra Oslostudenternas demokratiuke. Unipub, Oslo 2009,

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Malta 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Malta är en konstitutionell republik och en parlamentariskt uppbyggd rättsstat. Domstolsväsendet

Läs mer

Nothing but the truth

Nothing but the truth Nothing but the truth I avsnittet Nothing but the truth visas hur nyheter väljs ut och vinklas. Många vill föra fram sina budskap, paketerade som nyheter. Hur mycket av det media återger är färgat av journalisternas

Läs mer

Ägarintressen, ägarnas påverkan av budskap, opinionsbildning i samhället

Ägarintressen, ägarnas påverkan av budskap, opinionsbildning i samhället Ägarintressen, ägarnas påverkan av budskap, opinionsbildning i samhället Kunskaper om olika ägarintressen inom mediaområdet, ägarnas möjligheter att påverka innehållet i medier samt opinionsbildningen

Läs mer

JOSEFINE STERNVIK. Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld

JOSEFINE STERNVIK. Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld UNGAS nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld JOSEFINE STERNVIK N yhetsvanor hos dagens unga har förändrats dramatiskt både om vi jämför med äldres

Läs mer

Trots alla bekymmer som man har i Västtyskland

Trots alla bekymmer som man har i Västtyskland Direktör GONTER TRIESCH: Medbestämmanderätt i västtyska företag Direktör Gunter Triesch, f. 1926, är direktör för Deutsches Industrieinstitut i Köln, som arbetar med industriforskning och handlägger gemensamma

Läs mer

Ring P1, , inslag med ett lyssnarsamtal; fråga om opartiskhet och saklighet

Ring P1, , inslag med ett lyssnarsamtal; fråga om opartiskhet och saklighet 1/5 BESLUT 2016-04-18 Dnr: 15/03392 SAKEN Ring P1, 2015-12-09, inslag med ett lyssnarsamtal; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget kritiseras men frias. Granskningsnämnden anser att det brister

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Ju mer vi är tillsammans

Ju mer vi är tillsammans Ju mer vi är tillsammans Tjugosju kapitel om politik, medier och samhälle SOM-undersökningen 2003 SOM-rapport nr 34 Sören Holmberg och Lennart Weibull (red) Redaktörer: Sören Holmberg och Lennart Weibull

Läs mer

UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION

UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Plenarhandling 29.1.2015 B8-0000/2014 UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av kommissionen i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen om 2014

Läs mer

Plus, SVT1, 2015-09-17, inslag om en dusch; fråga om opartiskhet och saklighet

Plus, SVT1, 2015-09-17, inslag om en dusch; fråga om opartiskhet och saklighet 1/6 BESLUT 2016-03-07 Dnr: 15/03197 SAKEN Plus, SVT1, 2015-09-17, inslag om en dusch; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider mot kraven

Läs mer

Momentguide: Nationalekonomiska teorier

Momentguide: Nationalekonomiska teorier Momentguide: Nationalekonomiska teorier Ekonomi, hushållning med knappa resurser, har varit centralt i mänsklighetens liv och leverne genom alla år. För de allra flesta människor och stater har det handlat

Läs mer