Tillgångsprisers roll i penningpolitiken -En studie i hur centralbanker bör beakta tillgångspriser vid utformandet av penningpolitiken-

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tillgångsprisers roll i penningpolitiken -En studie i hur centralbanker bör beakta tillgångspriser vid utformandet av penningpolitiken-"

Transkript

1 Tillgångsprisers roll i penningpolitiken -En studie i hur centralbanker bör beakta tillgångspriser vid utformandet av penningpolitiken- The Role of Asset Prices in Monetary Policy - A Study in How Central Banks Should Pay Attention to Asset Prices in Monetary Policy - Magisteruppsats i nationalekonomi Högskolan i Karlstad Höstterminen 1997 Författare: Andreas Gunnarsson Tobias Lindqvist Handledare: Karl-Markus Modén

2 Förord Förord Detta examensarbete har skrivits som en del i vår högskoleutbildning på Matematikekonomiprogrammet, vid Högskolan i Karlstad. Arbetet med uppsatsen har varit mycket inspirerande och lärorikt, främst tack vare att det behandlade ämnet intresserar oss båda. Att sedan ämnet är aktuellt i dessa dagar har gjort arbetet än mer spännande. Vi vill framföra ett tack till alla, som på ett eller annat sätt varit inblandade i denna uppsats. Särskilt vill vi tacka Ann Ponton och Lars-Erik Larsson på Riksbanken, för hjälp med insamling av data. Vi vill också tacka vår handledare Karl-Markus Modén som under arbetets gång bidragit med nyttiga synpunkter. Karlstad Andreas Gunnarsson Tobias Lindqvist II

3 Sammanfattning Sammanfattning Denna uppsats behandlar tillgångsprisernas roll i penningpolitiken. I teoridelen för vi ett resonemang utifrån andra författares studier och utifrån våra egna kunskaper om tillgångsprisers påverkan på ekonomin. Främst diskuterar vi hur den privata konsumtionen kan tänkas påverkas av förändrade aktie- och egnahempriser. Det grundläggande sambandet som vi utgår ifrån i detta arbete är att ökade aktie- respektive egnahempriser leder till ökad privat förmögenhet och detta kan i sin tur öka den privata konsumtionen. En ökad konsumtion är inflationsdrivande och detta kan vara viktigt att ta hänsyn till, vid utformandet av penningpolitiken. Med våra teoretiska resonemang som bakgrund försöker vi, bland annat med hjälp av två olika statistiska undersökningar, komma fram till hur tillgångspriser bör beaktas i penningpolitiken. Vi beräknar aktie- och egnahemprisers samband med både privat konsumtion och inflation, dels med korrelation och dels med en polynomial tidsförskjutningsmodell. I båda undersökningarna försöker vi hitta hur sambanden ser ut med olika tidsförskjutningar. I korrelationsberäkningarna finner vi att aktiepriser korrelerar positivt med den privata konsumtionen med en tidsförskjutning på 3-6 månader. Egnahempriser korrelerar positivt med den privata konsumtionen ett år framåt i tiden. Vad gäller beräkningarna med den polynomiala modellen kan sägas att aktiepriser en tid tillbaka i tiden påverkar privat konsumtion och inflation mer än aktiepriser närliggande i tiden. Generellt sett har vi funnit få signifikanta statistiska samband mellan tillgångspriser och inflation. Detta är dock inte oväntat, eftersom ett antal störningsmoment kan uppträda innan vi ser en påverkan på inflationen. I detta arbete drar vi slutsatsen att tillgångsprisernas utveckling är viktig att beakta, men samtidigt svår att tolka. Endast den långsiktiga utvecklingen på tillgångsmarknaderna bör påverka penningpolitikens utformning. Tillgångsprisernas utveckling har under de senaste åren fått en större betydelse för ekonomin, och därför bör centralbanker lägga ner mer tid på att analysera de svårtolkade samband som i praktiken råder mellan tillgångspriser och inflation. Att använda tillgångspriser som en indikator i penningpolitiken skulle kunna underlätta inflationsprognoser. III

4 Abstract Abstract This thesis deals with the roll of asset prices in monetary policy. In the theory part we discuss, from studies of other authors and from our own knowledge, how asset prices affect the economy. Foremost we discuss how changes in stock- and house prices can effect the private consumption. The basic relation we assume in this study is that increasing stock- and house prices lead to an increase in private property and this can lead to an increase in the private consumption. An increasing consumption is inflationary and this can be important to have in mind in monetary policy. In the light of our theoretical discussion, we try to, from two different statistical surveys, come to a conclusion about how asset prices should be treated in monetary policy. We estimate the connection of stock- and house prices with both private consumption and inflation, by means of correlation as well as a polynomial distributed lag model. In both studies we try to find what the relations look like with different time lags. In the calculations of correlation we find that stock prices have a positive correlation with the private consumption, lagged 3-6 months. House prices correlate positively with private consumption one year ahead in the future. The estimations from the polynomial model say that stock prices in the past affect private consumption and inflation more than stock prices closer in time. Generally we have found few statistical significant relations between asset prices and inflation. This is not a surprise since a lot of other factors can have an influence before the inflation will be affected. In this study we draw the conclusion that it is important to pay attention to changes in asset prices, although they are difficult to interpret. Only changes in the long run should affect the monetary policy. Changes in asset prices during the last years have become more important for the economy, and therefore central banks should spend more time in analyzing the hardly interpreted relations that exists in reality between asset prices and monetary policy. Using asset prices as an indicator in monetary policy could be helpful in prognosis inflation. IV

5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Förord Sammanfattning Abstract Innehållsförteckning 1 INLEDNING...I 1.1 TILLGÅNGSPRISER PRIVAT FÖRMÖGENHET TILLGÅNGSPRISERNAS UTVECKLING PROBLEMOMRÅDE SYFTE AVGRÄNSNINGAR MÅLGRUPP METOD UNDERSÖKNINGSMETOD VETENSKAPLIGT SYNSÄTT TYP AV DATA LITTERATURSTUDIER OCH PRESENTATION AV DATA VAL AV ANGREPPSSÄTT TEORI TILLGÅNGSPRISERS ROLL I EKONOMIN Olika typer av svängningar i tillgångspriser Tillgångsprisers relation till investeringar, konsumtion och skuldsättning Tillgångsprisers relation till räntan Tillgångsprisers relation till inflationen AKTIE- OCH EGNAHEMPRISERS OLIKA PÅVERKAN PÅ PRIVAT KONSUMTION RATIONELLA BUBBLOR OCH TEORIN OM SKULDDEFLATION REGRESSIONSANALYS MED POLYNOMIAL TIDSFÖRSKJUTNINGSMODELL TEST AV SÄSONGVARIATIONER TILLGÅNGSPRISER OCH PENNINGPOLITIK PENNINGPOLITIKEN VID FAST RESPEKTIVE RÖRLIG VÄXELKURS INFLATIONSINDIKATORER Allmän diskussion Riksbankens inflationsindikatorer Urval av indikatorer CENTRALBANKERS BEAKTANDE AV TILLGÅNGSPRISER BÖR CENTRALBANKER TA HÄNSYN TILL TILLGÅNGSPRISER? Tidigare författares åsikter Centralbankers svåra val Tillgångsprisers egenskaper som indikator HUR SKALL TILLGÅNGSPRISER BEAKTAS PENNINGPOLITIKEN VID TILLGÅNGSDEFLATION LÄGET PÅ TILLGÅNGSMARKNADERNA IDAG ANALYS OCH RESULTATPRESENTATION V

6 Innehållsförteckning 5.1 UNDERLAG FÖR BERÄKNINGARNA Korrelationer Regressionsanalyser Test av säsongvariationer KORRELATIONSBERÄKNINGAR Aktieprisers korrelation med privat konsumtion Aktieprisers korrelation med inflation Sammanfattning av korrelationsberäkningar med aktiepriser Egnahemprisers korrelation med privat konsumtion Egnahemprisers korrelation med inflation Sammanfattning av korrelationsberäkningar med egnahempriser REGRESSIONSANALYS MED POLYNOMIAL TIDSFÖRSKJUTNINGSMODELL Aktiepriser - Privat konsumtion Aktiepriser - Inflation Egnahemprisers påverkan på privat konsumtion och inflation SAMMANFATTNING AV BERÄKNINGARNA KRITISK GRANSKNING Allmän diskussion om möjliga felkällor Validitet och reliabilitet JÄMFÖRELSE MED TIDIGARE STUDIER FÖRSLAG TILL FORTSATTA STUDIER SLUTSATSER Källförteckning Appendix 1 Appendix 2 VI

7 1 Inledning 1 Inledning I detta kapitel börjar vi med att definiera tillgångspriser och privat förmögenhet. Tillgångsprisernas utveckling i modern tid redovisas. Vårt problemområde och syfte kommer därefter att behandlas. Vilka avgränsningar vi ansett nödvändiga att göra och vilken målgrupp vi vänder oss till, redovisas också. 1.1 Tillgångspriser Tillgångspriser är som det hörs på namnet priset på tillgångar. En tillgång ger en viss avkastning över tiden. Dess värde eller pris idag definieras som det diskonterade nuvärdet av dess framtida avkastning. Tillgångar införskaffas ej i ett konsumtionssyfte utan när en tillgång köps ses det i stället som en investering. Tillgångspriser ingår därför ej i konsumentprisindex, KPI, som i Sverige och i de flesta andra länder är det mått som representerar inflationen. 1 När vi i denna uppsats talar om tillgångar syftar vi på de tillgångsslag som utgör större delen av en privatpersons förmögenhet. Exempel på dessa är aktier, egnahem 2, obligationer och pensioner. Vi fokuserar framförallt på aktier och egnahem. Priser på dessa två tillgångar är enkelt observerbara på väl fungerande aktiva marknader, exempelvis Stockholms Fondbörs, där aktiehandel bedrivs. Som ovan nämns, utgör värdet på en tillgång idag det diskonterade nuvärdet av dess framtida avkastning. Det är många gånger svårt att förutse de framtida avkastningar som en tillgång genererar. Förväntningar om framtida avkastningar får en stor betydelse för värdet på en tillgång. Även förväntningar om räntan som ligger till grund för val av diskonteringsränta utgör en stor känslighet för tillgångsvärdet. Förväntningar utgör alltså en stor osäkerhet kring värdet på en tillgång. Ytterligare faktorer kring osäkerheten är psykologiska och irrationella beteende. Dessa två beteende går ofta hand i hand och kan få konsekvenser på den reala ekonomin. Exempel på detta är den börskrasch som ägde rum hösten Veckan innan påminde media om att det snart är exakt tio år sedan den så kallade svarta måndagen. När så tioårsdagen kom, den 17 oktober 1997, föll börserna kraftigt runt om i världen. Den psykologiska faktorn så väl som det irrationella beteendet syns tydligt här. Ett annat exempel på detta är påståenden av typen: Börsen går upp när ett lag från den ursprungliga Nationalligan vinner över lagen från Amerikaligan. Detta har slagit in efter 28 av de tidigare 31 finalerna eller miljonärer lyssnar inte på astrologer, men miljardärer gör det. 3 Dessa påståenden vittnar om hur svårt det kan vara att finna logiska förklaringar till utvecklingen på aktiemarknaden. Vad som ligger bakom prisförändringar på en tillgång är alltså många gånger svårt att avgöra. De bakomliggande faktorerna är dock av avgörande betydelse för hur den reala ekonomin påverkas på lång sikt. 1.2 Privat förmögenhet En persons, eller ett hushålls, totala förmögenhet definieras som det diskonterade nuvärdet av samtliga inkomstgenererande tillgångar, minus skulder. För de flesta individer utgör värdet på egnahem en relativt stor andel av deras totala förmögenhet. Den viktigaste tillgången i en persons förmögenhet är dock humankapitalet, det vill säga personens kunskaper. Humankapitalet är en försäkring för att få ett jobb och en god lön. Den privata förmögenheten 1 Se Ringqvist, (1993), för fakta kring KPI, bland annat hur indexet är uppbyggt. 2 Fastigheter och egnahem representerar samma sak i denna uppsats. 3 Wendel & Örn, (1998), sid 14 f 1

8 1 Inledning påverkar konsumtionen. Tack vare de finansiella marknaderna behöver en person inte konsumera exakt den avkastning som hans eller hennes tillgångar ger i varje period. Med hjälp av finansiella marknader kan personen konsumera mer än avkastningen, genom att låna. På lång sikt leder en ökad förmögenhet till ökad konsumtion. Kortsiktigt behöver dock inte detta samband alltid gälla bland annat på grund av felaktiga förväntningar om förmögenheten eller irrationella köpbeteenden. 1.3 Tillgångsprisernas utveckling Vad gäller tillgångspriser så är det framförallt priser på aktier och fastigheter som speglar den reala utvecklingen i ekonomin. De kanske allvarligaste ekonomiska svårigheterna i modern tid inträffade efter första världskriget. Depressionen som följde under 1930-talet avspeglades mycket tydligt i priset på aktier och fastigheter. Under de senaste decennierna har utvecklingen på aktiemarknaderna mer och mer integrerats. En anledning till detta är teknikens utveckling där datorer till stor del underlättat kapitalrörligheten och ökat snabbheten i informationsspridningen. I Diagram 1.1 kan vi se utvecklingen av aktiepriser i några olika länder. Diagram 1.1 Aktieprisindex 4 (nominellt), månadsdata från 1970:1 till 1997: Index 1970= Finland Frankrike Sverige Tyskland År Källa: Ecowin, Hanson & Partners AB Efter oljekrisen 1973 sjönk aktiekurserna kraftigt i många industriländer. Under andra delen av 1980-talet steg aktiepriserna i Sverige, mest på grund av spekulation. När sedan denna så kallade spekulationsbubbla 5 sprack i början på 1990-talet, började aktiepriserna att sjunka kraftigt. I några av de länder vars valuta deprecierades under hösten 1992, till exempel Finland och Sverige, ägde därefter en kraftig börsuppgång rum som sedan har fortsatt nästan oavbrutet 4 Aktieprisindex representeras av Copenh se i Danmark, HEX i Finland, CAC40 i Frankrike, AFGX i Sverige och DAGS i Tyskland. 5 Se mer om detta i avsnitt

9 1 Inledning fram till hösten I de flesta industriländerna har börsutvecklingen de senaste fem åren varit stark. Den 17 oktober 1997 avbröts dock uppgången på världens aktiemarknader. Valutakriser i sydostasien, spekulationer om övervärderade aktiemarknader världen över och det faktum att det nästan precis på dagen var tio år sedan den svarta måndagen, ledde till ett stort kursras på aktiebörser världen över. De flesta aktiebörserna återhämtade dock snabbt en stor del av nedgången. Den ekonomiska krisen i sydostasien är, i skrivandets stund, på inget sätt över och efter den snabba återhämtningen råder fortfarande oro över den framtida utvecklingen. Vad gäller den amerikanska aktiemarknaden kan allmänt sägas att den under de senaste 15 åren varit utsatt för betydligt mindre svängningar än övriga marknader i västvärlden. 6 Svängningarna på marknaden för egnahem har inte varit lika stora som svängningarna på aktiemarknaden. 7 I Appendix 1 kan vi se den nominella utvecklingen i egnahempriser och aktiepriser i Sverige, från 1970 fram till idag. Priser på aktier och egnahem påverkas, på ett liknande sätt, av förändringar i ett flertal ekonomiska variabler. Vissa förändringar i ekonomin påverkar dock aktiepriser och egnahempriser på olika sätt. En förändring i skattelagstiftningen kan till exempel leda till att aktiepriser stiger och att egnahempriser sjunker. I detta fall fungerar dessa två tillgångsslag som substitut till varandra. För att titta lite närmare på dessa samband har vi beräknat korrelationen i Sverige mellan prisförändringar på aktier och egnahem mellan åren 1970 och Vi fann dock inte något signifikant samband under denna tidsperiod. 9 Vi har även delat in denna tidsperiod i tre mindre perioder; 1970 till 1982, 1982 till 1992 och 1992 till Mellan åren 1982 och 1992 fann vi en positiv korrelation med signifikans på 0,10-nivån. De andra två tidsperioderna gav inga signifikanta resultat. 11 Under 1980-talet skedde, som tidigare nämnts, kraftiga prisuppgångar på aktier, fastigheter och andra tillgångar i många industriländer. Därefter följde kraftiga fall i tillgångspriser i de flesta länder. Denna utveckling överensstämmer till stor del med konjunkturen. Det som dock är anmärkningsvärt beträffande tillgångsprisernas utveckling de senaste decennierna är aktieprisernas stora svängningar 12 och att strukturella förändringar i ländernas ekonomier tycks ha förstärkt svängningarna Varför den amerikanska aktiemarknadens svängningar varit mindre står det att läsa om i Berg & Galvenius, (1994), sid Prisutvecklingen i egnahem denna period hade en standardavvikelse på 0,027, vilket kan jämföras med 0,109 för utvecklingen i Affärsvärldens generalindex. Standardavvikelsen är beräknad utifrån procentuella förändringar (kvartalsdata) i nominella egnahem- och aktiepriser för Sverige, från till Korrelationen har beräknats utifrån nominella värden (kvartalsdata från 1970:1 till 1997:3) på Affärsvärldens generalindex och egnahempriser, där vi för båda dataserierna beräknat procentuella förändringar. 9 Korrelationskoefficienten är 0,045 med ett p-värde på 0, skedde en skatteomläggning som gynnade aktier relativt fastigheter, 1992 släppte Sverige kronan fri. 11 Korrelationskoefficienterna från 1970:1 till 1982:3, 1982:4 till 1992:3 och 1992:4 till 1997:3 är -0,042, 0,262 respektive -0,301 med p-värden 0,772, 0,098 respektive 0, Standardavvikelsen för Generalindex har för 1970-, och 1990-talet varit 0,080, 0,118 respektive 0,124. Beräkningarna är baserade på nominell kvartalsdata i Affärsvärldens Generalindex (procentuella förändringar) för Sverige, från till Berg & Galvenius, (1994), sid 18 3

10 1 Inledning Utvecklingen på kreditmarknaderna är högst sannolikt en bidragande orsak till tillgångsprisernas utveckling de senaste femton åren. 14 En kraftig kreditexpansion i privat sektor skedde i de länder som snabbt avreglerade sina finansiella marknader, samtidigt som realräntan efter skatt var negativ ända fram till slutet av 1980-talet. 15 De var i dessa länder som svängningarna i tillgångspriser var som störst. För Sveriges del bidrog dessutom sannolikt skattereformen i början av 1990-talet till nedgången i tillgångspriser, eftersom hushåll och företag blev mer räntekänsliga och beskattningen av fastigheter skärptes Problemområde Sveriges Riksbank har ett inflationsmål på två procent med en tillåten avvikelse på en procentenhet. Detta mål preciserades efter den dramatiska valutakrisen i Sverige under november Inflationsmålet är dock ej det slutliga målet för den ekonomiska politiken utan i västvärldens ekonomier, inklusive den svenska, ses numera låg och stabil inflation som en förutsättning för att uppnå de grundläggande målen, hög tillväxt, hög sysselsättning och högt allmänt välstånd. Eftersom politiken påverkar inflationen och den makroekonomiska utvecklingen i övrigt med fördröjning måste politiken styras av en prognos över inflationsutvecklingen. Visar Riksbankens prognos över den framtida inflationen att inflationsmålet kommer att överskridas behöver penningpolitiken stramas åt. Penningpolitiken i Sverige bedrivs numera under en rörlig kronkurs och Riksbanken har ett flertal möjliga faktorer att titta på när de skall gör sina inflationsprognoser. 17 I denna uppsats behandlar vi ej användbarheten hos alla dessa indikatorer utan vi fokuserar på användbarheten av tillgångspriser, som inflationsindikator. Tillgångspriser skall alltså ej ses som ett mål i sig, utan endast som en faktor att möjligtvis beakta för att uppnå inflationsmålet. Efter den finansiella avregleringen, som för de flesta industriländer skedde i mitten av talet, har tillgångsprisernas utveckling fått en större betydelse för den reala ekonomins utveckling. Man kan ställa sig frågan hur starka sambanden är mellan förändringar i tillgångspriser och faktorer i den reala ekonomin, såsom privat konsumtion 18 och inflation. Intressant vore även att undersöka hur dessa samband ser ut med olika tidsförskjutningar. En central fråga i sammanhanget är om centralbanker bör beakta tillgångspriser i sina inflationsprognoser. Om tillgångsprisernas utveckling förtäljer mycket om den framtida inflationsutvecklingen är detta naturligtvis en anledning till att de skall beaktas. Skulle centralbanker i större utsträckning ta hänsyn till tillgångspriser och inte som på 1980-talet i bland annat Sverige, enbart fokusera på konsumentpriser, kan kanske en del svårigheter i ekonomin, beroende på att penningpolitiska åtgärder satts in för sent, förhindras. Nästa centrala fråga är hur tillgångspriser skall beaktas om centralbanken kommit fram till att de är en användbar indikator för inflationen. Skall tillgångspriser vägas in i konsumentprisindex eller skall de få vara en enskild ekonomisk indikator för penningpolitiken? Hur skall förändringar i tillgångspriser tolkas, det vill säga är prisförändringarna spekulativa eller 14 Se Schinasi, (1995), sid 20 ff, för fler orsaker till tillgångsprisernas uppseendeväckande utveckling internationellt de senaste femton åren. 15 Kreditmarknaderna, med marknadsräntor, började fungera först Det kan därför vara svårt att avgöra om realräntan var negativ under perioden innan. 16 Berg & Galvenius, (1994), sid Se avsnitt 4.2 för en kort diskussion kring dessa. 18 Med konsumtion menar vi fortsättningsvis privat konsumtion. 4

11 1 Inledning motiverade? Tillgångspriser kan antingen lyftas fram som en explicit indikator i penningpolitiken eller som en intern indikator. 19 Oavsett hur en centralbank väljer att beakta tillgångspriser är det ett måste att skapa trovärdighet för sin penningpolitik. 1.5 Syfte Syftet med denna uppsats är att i allmänhet undersöka vilken roll tillgångspriser har i ekonomin och i synnerhet hur tillgångspriser bör beaktas vid utformandet av penningpolitiken. 1.6 Avgränsningar I de statistiska undersökningarna har vi begränsat oss till elva EU-länder 20 och det empiriska datamaterialet sträcker sig från till Genomgående i uppsatsen läggs tyngden av resonemanget på svenska förhållanden, men vi gör hela tiden jämförelser med andra länder. När vi studerar hur förändringar i tillgångspriser påverkar andra ekonomiska variabler tittar vi endast på hur priser på aktier och egnahem påverkar dessa variabler. Framförallt är det dessa tillgångsprisers påverkan på inflation och privat konsumtion som behandlas i denna uppsats. 1.7 Målgrupp Målgruppen för denna uppsats är personer med ett intresse i makroekonomi. Läsare av uppsatsen förutsätts besitta grundläggande kunskaper inom detta område. Vi förutsätter även att läsaren har grundläggande kunskaper inom statistik. I de fall där begrepp används och ej förklaras görs hänvisningar till litteratur, där läsare med otillräckliga förkunskaper kan förkovra sig. Vår förhoppning är att Riksbanken efter studier av uppsatsen kommer till ytterligare insikt hur tillgångspriser skall beaktas, vid utformandet av penningpolitiken. 19 Med en explicit inflationsindikator menas att den inte enbart används för interna prognoser utan även lyfts fram för allmänheten som en viktig indikator. 20 De länder som ingår i undersökningen är: Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Italien, Nederländerna, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tyskland och Österrike. De fyra EU-länderna Grekland, Irland, Luxemburg och Portugal ingår ej i undersökningen, eftersom vi för dessa länder ej lyckats få data för tillräckligt långa tidsperioder. 5

12 2 Metod 2 Metod I detta kapitel beskriver vi den metod vi använder oss av i uppsatsen. Val av undersökningsmetod förklaras. Vetenskapligt synsätt behandlas, där vi fastslår vilket synsätt vi har och varför vi ser på verkligheten på detta sätt. Vi behandlar även vilken typ av data som ligger till grund för undersökningen och hur denna har samlats in. I den typ av kvantitativ undersökning vi ägnar oss åt förefaller det självklart vilket synsätt och vilken undersökningsmetod vi haft, men vi anser ändå att det bör fastslås så att en läsare, kanske oinvigd i ämnet, får reda på från vilken utgångspunkt författarna genomfört undersökningen. Kapitlet avslutas med en diskussion kring vårt val av angreppssätt. 2.1 Undersökningsmetod 21 Vilken undersökningsmetod man väljer att använda beror på vilken kunskapsnivå man har inom området och vad man skall undersöka. Den typ av undersökning vi har gjort är en förklarande undersökning. En sådan undersökning försöker förklara olika faktorer och variabler och sambanden mellan dessa. I denna typ av undersökning brukar kvantitativ data användas, så även i detta fall. 2.2 Vetenskapligt synsätt 22 Man kan särskilja olika forskares synsätt genom att granska deras verklighetssyn, vilken kunskap de söker, antaganden om människan och på vilket sätt problemet angrips. Synsättet grundar sig på filosofiska resonemang och på hur verkligheten ser ut och fungerar. Det leder följaktligen till olika forskningsresultat beroende på vilket synsätt forskaren har valt. För en läsare är det av stor vikt att veta hur forskaren har angripit problemet och med vilken världsbild, om han själv vill kunna utvärdera avhandlingens trovärdighet. Denna uppsats utgår från positivismens synsätt. Genomgående i uppsatsen har vi gjort klar åtskillnad mellan fakta och värderingar. Vi har även i vår undersökning varit utomstående bedömare och ej deltagare, då vi varken arbetar för några uppdragsgivare eller själva har väsentligt inflytande på Riksbankens arbete. 2.3 Typ av data Data kan klassificeras efter hur den samlas in och delas in i sekundärdata och primärdata. Sekundärdata är data som någon annan redan samlat in och primärdata är data som samlas in speciellt för ens egen undersökning och anpassas därefter. Vi har i vårt arbete använt oss av sekundärdata i form av värden på inflation, privat konsumtion, aktieindex och priser på egnahem. Data kan även delas in i kvantitativ och kvalitativ data. Kvantitativ data anger absoluta mått, till exempel antal eller kronor. Kvalitativ data kan mer betecknas som förståelsedata, till exempel är känslor och kvalitet egenskaper som det är svårt att sätta ett numeriskt värde på, 21 Avsnitt 2.1 bygger på Wiedersheim-Paul & Eriksson, (1991), sid 155 ff. Läs vidare här om andra typer av undersökningsmetoder. 22 Läs vidare om olika vetenskapliga synsätt i Arbnor & Bjerke, (1994), sid 14. 6

13 2 Metod men samtidigt kan vara väldigt viktiga då de kan påverka andra faktorer. Vi använder oss uteslutande av kvantitativ data i denna uppsats. 2.4 Litteraturstudier och presentation av data Innan vi började med vår undersökning skaffade vi oss kännedom om litteraturen inom det område vi tänkt undersöka. Den litteratur vi till största delen studerat har varit forskningsartiklar ur ekonomiska tidskrifter och material från Sveriges Riksbank. Datamaterialet som ligger till grund för våra statistiska beräkningar har vi till större delen erhållit från Riksbanken 23 och nedan redovisas vilka länder och vilka tidsperioder som omfattas. I samtliga beräkningar har nominell data använts. Data över prisutvecklingen på egnahem har vi endast för Sverige. Kvartalsdata från till använder vi för egnahem. Kvartalsdata över privat konsumtion från till har vi för fem länder och för sex länder var startpunkten senare än Månadsdata över inflation från till har vi för samtliga i undersökningen deltagande länder. I vår undersökning behövde vi även data på hur börserna i de olika länderna utvecklats. Vi valde att låta Affärsvärldens generalindex och motsvarande index utomlands representera börsutvecklingen. För alla länder har vi månadsdata från till förutom Spanien där vi har data från Val av angreppssätt En individs konsumtion styrs av den totala storleken på hans eller hennes förmögenhet idag och av förväntningar om den i framtiden. 25 Den privata förmögenheten kan sägas vara privata tillgångar minus privata skulder. De stora tillgångsposterna är egnahem, aktier, obligationer, försäkringar, banktillgodohavanden, pensioner och humankapital. Med en andel på cirka 40 procent av det totala tillgångsvärdet är egnahem den största tillgångsposten i de svenska hushållens förmögenhetsportfölj. Aktiers 26 värdeandel i portföljen uppgår till knappt 20 procent. 27 Vi har valt att enbart studera egnahems och aktiers samband med konsumtion och inflation. Anledningen till vårt val är dels att aktier och egnahem, som ovan nämns, utgör en relativt stor andel av förmögenheten och av denna anledning påverkas värdet av förmögenheten kraftigt vid prisförändringar på dessa tillgångar. Båda dessa tillgångsslag har också ett klart definierat marknadsvärde, där priserna varierar i större utsträckning, än för de andra tillgångsslagen. Variationerna gör det svårt att förutsäga det framtida värdet på dessa tillgångar och påverkar därmed i större utsträckning den privata förmögenheten. Obligationer, försäkringar och banktillgodohavanden har däremot ett värde som till större del är förutsägbart i framtiden. Förändringar i värdet på dessa tillgångar är för en privatperson relativt små. Förändringar i värdet på den fordran som allmänheten har på staten i form av pensioner är även de relativt små. Pensionerna är också låsta till den dag man pensioneras och 23 Riksbanken hämtade datan från Ecowin. 24 Finland och Tyskland från , Danmark från , Belgien från och Nederländerna från Det finns flera olika klassiska läror om vad som påverkar en individs konsumtion. Se bland annat Hall & Taylor, (1993), sid Här ingår även fondsparande och därmed en del av pensionssparandet. 27 Sveriges Riksbank, (1997), sid 17 7

14 2 Metod för större delen av allmänheten påverkas därför ej dagens konsumtion i lika stor utsträckning av en förändring i värdet på pensioner, som vid en prisförändring på till exempel aktier. Vad gäller vårt val att studera EU-länder var delvis anledningen att data för dessa länder var förhållandevis lättillgänglig. Vi anser även att det är ytterst intressant att studera EU-länder med tanke på att en europeisk valutaunion så småningom kommer att bildas. Om ett land överväger ett inträde i EMU 28, bör nämligen den penningpolitik som det landet idag för, anpassas till övriga möjliga deltagarländers penningpolitik. Flera tänkbara angreppssätt kan tillämpas när tillgångsprisers förhållande till den övriga ekonomin skall undersökas. Det är svårt att avgöra vilken typ av modell som är bäst att använda i detta fall. Vi har därför valt att i analysen använda två olika statistiska modeller. Dessa två modeller tror vi även tillsammans, på ett fördelaktigt sätt, ger en helhetsbild av sambandet mellan tillgångspriser och konsumtion respektive inflation. I teoridelen förklarar vi varför vi valt de modeller vi valt. Innan vi utför våra beräkningar förs en ingående diskussion om hur vi tror att sambanden ser ut. 28 Europeiska Monetära Unionen 8

15 3 Teori 3 Teori I detta kapitel beskriver vi den teori som ligger till grund för uppsatsen. Vi hänvisar vid vissa tillfällen till annan litteratur, för djupare studier. En teoretisk diskussion förs kring tillgångsprisernas relation till ett flertal, enligt oss intressanta ekonomiska variabler. 29 Den mest ingående diskussionen förs kring tillgångsprisernas relation med privat konsumtion och inflation. Vi behandlar den statistiska polynomiala undersökningsmodellen som används i analysen. En teoretisk diskussion kring säsongvariationer avslutar kapitlet. 3.1 Tillgångsprisers roll i ekonomin I detta avsnitt för vi en diskussion kring tillgångsprisers relation till ett antal ekonomiska variabler, som vi anser relevanta att behandla. Vi inleder dock med en diskussion kring de bakomliggande orsakerna till förändringar i tillgångspriser Olika typer av svängningar i tillgångspriser Det finns skadliga och icke skadliga svängningar i tillgångspriser. Att priset på tillgångar går upp och ned är helt naturligt och ofta motiverat. Svängningar återspeglar ofta förändringar i fundamentala förhållanden och utgör därmed styrsignaler för allokeringen av ekonomins resurser. En hel ekonomi kan uppleva stigande tillgångspriser orsakat av en högre ekonomisk tillväxt. Tillgångspriser påverkas av en mängd olika faktorer som till exempel räntor, skatteregler, faktorer i omvärlden och mängden likvida medel i samhället. Uppgångar på tillgångsmarknader kan även vara spekulativa och är då ofta ej nyttiga för samhället. Spekulativa uppgångar styrs av ständigt uppskruvade förväntningar om framtida prisstegringar på tillgångar. Flera fall i historien visar att perioder av stigande tillgångspriser, som inte svarar mot fundamentala faktorer i ekonomin, brukar övergå i snabba prisfall när spekulationsbubblorna spricker, och även följas av svåra makroekonomiska bakslag. I de fall då prisuppgångar på tillgångar ej varit motiverade har ofta en kraftig kreditexpansion åtföljt uppgången. Vid frånvaron av en stram penningpolitik, som begränsar kreditexpansionen, kan spekulationsbubblor byggas upp. 30 Uppgången under 1980-talet kan inte förklaras med att de fundamentala förhållandena blev så mycket gynnsammare utan i stället med en snabb kreditexpansion. 31 En svårighet för världens centralbanker ligger i att avgöra om prisuppgångar på tillgångsmarknader är motiverade eller spekulativa Tillgångsprisers relation till investeringar, konsumtion och skuldsättning 32 Tillgångsprisernas utveckling är, via effekter på bland annat privata investeringar och privat konsumtion, viktiga för den ekonomiska utvecklingen. I en förlängning kan stigande tillgångspriser åstadkomma en ökning av inflationen. Vad gäller tillgångsprisernas effekt på hushållens konsumtion kan sägas att när tillgångspriserna stiger känner sig hushållen rikare och 29 När vi diskuterar tillgångsprisernas relation till olika ekonomiska variabler, som till exempel investeringar, antar vi att övriga ekonomiska variabler är konstanta. Bakom en slutsats som till exempel säger att stigande tillgångspriser ökar investeringar, ligger därmed bland annat antagandet om en oförändrad ränta. 30 Hur den kraftiga kreditexpansionen i Sverige på 1980-talet kunde äga rum står det att läsa om i Bäckström, (1993), sid 457 ff. 31 BIS, (1993), passim 32 Bygger på Sveriges Riksbank, (1997), sid 17, om ej annat anges. 9

16 3 Teori de blir mer benägna att konsumera. Utvecklingen av privat konsumtion påverkas i hög grad av hushållens samlade resurser under deras livstid, det vill säga den faktiska och förväntade inkomstutvecklingen. Den förväntade inkomstutvecklingen manifesteras i prissättningen på olika typer av tillgångar som sammantaget utgör hushållens förmögenhet. De största enskilda tillgångarna är aktier och egnahem. Den finansiella avregleringen har inneburit att tillgångspriserna idag spelar en ännu större roll för konsumtionen än tidigare. Efter avregleringen av kreditmarknaderna fick hushållen ökad tillgång till kredit och därmed större möjligheter att fatta över livscykeln optimala konsumtions- och investeringsbeslut. Reala tillgångar som förut inte uppfattades som likvida blev belåningsbara. Det blev till exempel lättare att belåna egnahem. 33 Har man till exempel en villa som stigit kronor i värde är det lättare att få täckning för lån och det blir frestande att ta ut en extra inteckning och köpa till exempel en båt eller aktier. Vi nämner tidigare spekulativa uppgångar i tillgångspriser och att ofta en kraftig kreditexpansion åtföljt dessa uppgångar. Individer vill nämligen låna mer pengar när tillgångspriserna stiger, för att förväntningarna om framtida inkomstströmmar från dessa tillgångar skruvas upp. Banker och andra långivare vill även låna ut mer pengar när tillgångspriserna stiger eftersom låntagarna i detta läge har större möjlighet att tillhandahålla säkerheter. Den privata skuldsättningen har alltså en tendens att öka vid stigande tillgångspriser och konsumtionen torde därför ha blivit mer känslig för förmögenhetsutvecklingen efter den finansiella avregleringen. 34 Prisförändringar på aktiemarknader kan teoretiskt påverka den reala ekonomin på två sätt. Det ena sättet är att värderingen av befintligt kapital (reflekterat i aktiekurserna) relativt kostnaden för nytt kapital förändras. Kvoten mellan dessa värden benämns Tobins q. 35 Om aktiekurserna stiger av motiverade anledningar, så att värdet av befintligt kapital överstiger dess återanskaffningsvärde kommer det att löna sig att investera i nytt kapital. 36 Företagets ledning kan dock ha tillgång till information, som visar på att företagets framtidsutsikter inte är så ljusa som aktieplacerarna tror. I detta läge kommer några investeringar ej att göras, även om Tobins q är större än ett. Det andra sättet, som togs upp tidigare i detta avsnitt, består i att ändrade aktiekurser leder till en förändring i hushållens förmögenhet som i sin tur påverkar konsumtionen. Det har i praktiken visat sig svårt att lägga fram några belägg för att investeringar påverkas via olika kvoter på Tobins q. Vad gäller förmögenhetens effekt på privat konsumtion är resultaten mer positiva. Sambanden mellan tillgångspriser och privat konsumtion har dock huvudsakligen behandlat sambandet mellan utvecklingen av egnahempriser och privat konsumtion och mer sällan sambandet mellan aktiekurser och privat konsumtion. I denna uppsats undersöker vi båda dessa samband. På lång sikt förefaller det naturligt att hushållen betraktar stigande aktiekurser som ett hållbart förmögenhetstillskott som ökar deras livsinkomst och konsumtionsutrymme. På kort sikt finns det emellertid ett antal faktorer som talar för att sambandet är svagare. Genomslaget av kursrörelser på privat konsumtion bör vara begränsat eftersom hushållen försöker hålla en jämn konsumtionsbana över tiden. Till detta kommer det andelsmässigt stora innehavet hos 33 Berg & Galvenius, (1994), sid Vi gör ej några empiriska undersökningar om sambandet mellan tillgångspriser och privat skuldsättning, utan vi anser att detta samband är klarlagt i tidigare undersökningar. Bland annat visar Lehmussaari, (1990), att under och 1980-talet i de nordiska länderna, har skuldsättningen ökat när tillgångspriserna stigit. 35 Burda &Wyplosz, (1993), sid 79 ff 36 I denna situation är Tobins q större än ett. Bland annat Tobin, (1969) och Alchian & Klein, (1973), pekar på att Tobins q spelar en viktig roll för investeringsbeslut. 10

17 3 Teori hushållsgrupper med högre inkomster och förmögenhet, det vill säga hos hushållsgrupper med låg konsumtionsbenägenhet. Deras placeringar torde ha ett starkt långsiktigt inslag vilket innebär att de lägger mindre vikt vid kortsiktiga prisfluktuationer. Vidare utgörs en stor andel av aktieinnehavet av pensionssparande som är låst över lång tid. En alternativ teoretisk diskussion kring tillgångsprisernas samband med konsumtionen bör även föras. Hushållens konsumtionsbeteende ändras nämligen när deras förväntningar om det framtida värdet av deras humankapital ändras. Det kan visas teoretiskt att en ökad upplevd osäkerhet leder till minskad konsumtion och ökat sparande för normala nyttofunktioner. Den ekonomiska krisen i Sverige i början av 1990-talet, gjorde människor mycket osäkra om framtiden och de nyss nämnda mönstren i konsumtion och sparande visade sig tydligt. Kausaliteten kan alltså vara sådan att aktiepriser stiger därför att konsumtionen minskat och inte tvärtom, det vill säga att konsumtionen ökar därför att aktiepriserna stigit. Resonemanget lyder som följer. Konsumtionen minskar och sparandet ökar till följd av att hushållen drabbats av en negativ chock vad gäller framtidsförväntningar. En del av det ökade sparandet når aktiemarknaden och börsen stiger. När hushållen senare får tillbaka framtidstron kommer de dock att minska sparandet och aktiepriserna kommer att sjunka Tillgångsprisers relation till räntan Räntan kan användas som ett medel i penningpolitiken. Riksbanken kan till exempel höja styrräntan för att svalka av en överhettad ekonomi. Tillgångspriserna kan tänkas påverkas av räntenivån i landet på flera olika sätt. När Riksbanken höjer reporäntan och marknadsräntorna av denna anledning stiger, missgynnas låntagare med rörlig ränta. Nästan alla fastigheter är belånade, vilket gör att priset på dessa sjunker. En högre ränta minskar även värdet av den framtida fordran allmänheten har på staten i form av pensioner. 37 Denna framtida fordran ses alltså som en tillgång. Det är dock tveksamt om denna effekt får en individ att känna sig fattigare och på så sätt minska sin efterfrågan och konsumera mindre. De flesta individer i samhället ägnar förmodligen inte denna tankegång någon större uppmärksamhet. Anledningen till att vi tar upp pensioner när vi behandlar tillgångsprisers relation till räntan, är att vi vill trycka på att det viktiga i sammanhanget inte är tillgångsprisernas förändring, utan om förändringen får effekter. Förmodligen känner sig individen i detta fall inte fattigare och därför påverkas ej konsumtionen nämnvärt av förändringen i värdet av pensionen, orsakat av en räntehöjning. Aktiemarknaden påverkas också av ränteförändringar. Priset på en aktie är lika med det förväntade diskonterade värdet av alla framtida utdelningar denna aktie berättigar till. Utdelningens storlek avspeglar vinstnivån i företaget. En penningpolitisk åtstramning som höjer räntenivån i samhället för med sig att diskonteringsräntan blir högre. Samtidigt innebär en högre räntenivå att efterfrågeläget i ekonomin dämpas, vilket bör leda till lägre vinster och utdelningar. En penningpolitisk åtstramning borde alltså leda till fallande aktiekurser och en expansiv penningpolitik borde leda till stigande aktiekurser. Höjda räntor minskar även efterfrågan på aktier eftersom alternativa placeringar såsom obligationer och vanligt banksparande blir mer attraktivt. Även räntan påverkar aktiemarknaden. Detta kunde tydligt ses under den internationella börskraschen i oktober När börserna runt om i världen sjönk, sökte sig investerare till 37 De framtida pensionsutbetalningarna diskonteras med en högre ränta och därav sjunker nuvärdet av de framtida inkomstströmmarna. 11

18 3 Teori andra tillgångsmarknader såsom obligationsmarknaden. När efterfrågan på obligationer ökar behöver emittenten ej erbjuda en så hög ränta för att investerarna skall köpa obligationerna. Marknadsräntorna runt om i världen sjönk alltså Tillgångsprisers relation till inflationen Vi kommer i analysdelen, Kapitel 5, att empiriskt undersöka om det finns något samband mellan förändringar i tillgångspriser och förändringar i konsumtion respektive inflation. Man kan misstänka att sambandet mellan tillgångspriser och konsumtion är starkare än sambandet mellan tillgångspriser och inflation. Vårt resonemang bakom detta är att högre tillgångspriser ökar individers förmögenhet och efterfrågan i ekonomin ökar. Konsumtionen ökar av denna anledning. Ökningen av konsumtionen utgör en press uppåt på inflationen. Inflationen påverkas dock av flera andra ekonomiska variabler och dessa kan, samtidigt som konsumtionsökningen, förändras och pressa ned inflationen. Vi kan däremot säga att om dessa andra variabler är konstanta, skulle en ökning av konsumtionen leda till att inflationen stiger. Inflationen kan beskrivas med vissa enkla allmänt vedertagna modeller. 38 Genomgående för dessa modeller är att en förväntningsterm ingår. En ökning av den förväntade inflationen ökar den faktiska inflationen, i dessa modeller. Om det finns ett positivt samband mellan tillgångspriser och inflation borde inflationsförväntningarna öka vid stigande tillgångspriser och detta borde pressa upp dagens inflation. Riksbanken väger dock inte in tillgångspriser i sitt inflationsmått och tillgångspriser lyfts heller inte i någon större utsträckning fram som en viktig ekonomisk indikator för utformandet av penningpolitiken. Detta faktum är ett incitament för allmänheten att, vid ökade tillgångspriser, inte ha förväntningar om en högre inflation i framtiden, trots att det kan förekomma ett sådant samband. Vad gäller förväntningar så kan dessa skapa inflation om de är felaktiga, till exempel kan förväntningar om framtida löneinkomster överskattas och leda till kraftigt ökad konsumtionsefterfrågan, och ökad framtida inflation. Förväntade löneinkomster är en del förväntade faktorinkomster 39. Aktiepriser går upp när förväntade framtida vinster (utdelningar) ökar. Förväntade framtida löneinkomster är dock en viktigare del av faktorinkomsterna, så hushållets subjektiva förmögenhet behöver inte ha ökat. Den del av förmögenheten som vi fokuserar på är den finansiella förmögenheten, och det finansiella sparandet. Om efterfrågan på varaktiga konsumtionsvaror och speciellt egnahem ökar, så är det ett tecken på att förväntningarna har förbättrats. Om produktivitetstillväxten är god kan både reala vinster och löner öka och det finns då ingen motsättning mellan den del av förmögenheten som beror på löneinkomster och den del som beror på kapitalinkomster. Ofta sjunker aktiemarknader när rapporter om ökad tillväxt publiceras. Detta beror sannolikt på att aktiemarknaden på kort sikt tror att en ökad efterfrågan kommer att pressa upp lönenivån, på bekostnad av lägre vinster. För att möta den ökade efterfrågan kommer dock företagen att öka sina investeringar. Teknologiska framsteg (inbyggda i de nya investeringsvarorna) kan då möjliggöra för företagen att betala högre löner, med bibehållen lönsamhet. Motsättningen mellan löner och vinster är därför enbart skenbar och kortsiktig. Resonemanget ovan leder till att det främst är felaktiga förväntningar hos hushållen, som är en länk mellan tillgångspriser och inflation. Å andra sidan kan man argumentera för att kortsiktiga uppgångar i tillgångspriser, baserade på felaktiga förväntningar, är självkorrigerande och om 38 Se till exempel Hall & Taylor, (1993), sid 507 ff. 39 Lön plus kapitalinkomster. 12

19 3 Teori företagen ej ökar sina investeringar efter en sådan här uppgång, så är ingen större skada skedd. Det finns visserligen en inflationsimpuls, men den är lika kortvarig som aktieprisuppgången. 3.2 Aktie- och egnahemprisers olika påverkan på privat konsumtion Hushållens framtidsförväntningar styr fastighetspriser och privat konsumtion. Stigande fastighetspriser kan därmed vara orsak till eller indikator på en framtida konsumtionsuppgång. Aktiepriserna däremot, styrs inte i lika stor utsträckning av hushållens förväntningar utan kanske i högre grad av andra aktörers förväntningar, som till exempel utländska investerare. Den moderna tekniken har möjliggjort att blixtsnabbt flytta kapital till olika delar av världen. Detta medför att stora delar av det kapital som finns på ett lands aktiemarknad kommer från utländska investerare. Stigande aktiepriser i ett land behöver därför inte leda till ökad konsumtion i det landet, för de utländska investerarna. Detta är en motivering till att sambandet mellan aktiekurser och privat konsumtion inte är lika starkt som det mellan fastighetspriser och privat konsumtion. Det finns däremot förhållanden som talar emot detta. Egnahem är en tillgång med låg likviditet. En ökning av värdet på egnahem för en privatperson innebär ej att likvida tillgångar, som skulle kunna användas för konsumtion, ökar. De flesta privatpersoner ser sitt egnahem i första hand som en bostad och inte som en investering med lönsamhetskrav. En ökad förmögenhet tack vare stigande egnahempriser leder alltså inte direkt till ökade konsumtionsmöjligheter. Dessa direkta möjligheter kommer först den dagen man säljer sin fastighet. 40 Däremot ser privatpersoner, i de flesta fall, sitt aktieägande som en investering med lönsamhetskrav. Aktiemarknaden har en väl fungerande andrahandsmarknad och eftersom tillgången, aktien, i sig inte har någon större betydelse för en privatperson är det enkelt att sälja den och öka sin konsumtion. Detta resonemang talar för att aktiepriser påverkar den privata konsumtionen i större utsträckning än egnahempriser, men gäller främst på kort sikt. I analysdelen, Kapitel 5, redovisar vi resultaten av vår undersökning och kan därmed se vilka teoretiska resonemang i detta avsnitt, som får stöd i empirin. 3.3 Rationella bubblor och teorin om skulddeflation 41 Som tidigare nämnts kan uppgångar i tillgångspriser vara av det spekulativa slaget. Aktiepriser, och andra tillgångspriser, kan drivas upp till höjder som är helt omotiverade och som inte alls är baserade på korrekta förväntningar om fundamentala variabler. Med rationella bubblor menas att denna process fortgår till en punkt, där samtliga aktörer plötsligt ändrar sina förväntningar om hur långt processen kommer att fortsätta. Marknaden drabbas av en omedelbar kollaps. De kanske mest dramatiska sambanden mellan finansiella och reala förändringar har historiskt ägt rum vid finansiella kriser. Teorin om skulddeflation är ett möjligt scenario för den ekonomiska utvecklingen efter att en spekulativ uppgång på tillgångar avbrutits. När den kreditexpansion upphör, som drivit förloppet med branta prisstegringar på tillgångar, börjar skuldsatta aktörer att sälja tillgångar för att kunna amortera på sina skulder. 40 En individ som äger en fastighet som stigit i värde kan dock, som tidigare påpekats, försöka att belåna fastigheten ytterligare, för att erhålla likvida medel. 41 Fisher, (1933), utvecklade teorin om skulddeflation som en förklaring till depressionen på 1930-talet. Minsky, (1991), har vidare formulerat hypotesen om finansiell instabilitet. 13

20 3 Teori Prisuppgången på tillgångar avstannar och förbytts i ett snabbt fall. Soliditeten hos hushåll och företag sjunker. För att förbättra soliditeten och klara skuldbördan ökar de sparandet 42, vilket i sin tur leder till att den inhemska efterfrågan faller. Spridningseffekterna till den reala ekonomin kan bli så kraftiga att den allmänna prisnivån sjunker. Detta skulle innebära att aktörernas reala skuldbörda ökar, vilket i sin tur driver fram ett ännu högre sparande och ekonomin dras ned i en djup depression. 3.4 Regressionsanalys med polynomial tidsförskjutningsmodell Den polynomiala tidsförskjutningsmodellen vi har valt att använda tar hänsyn till att en förändring i en variabel får effekter på en annan variabel under flera tidsperioder. Modellen är av denna anledning en dynamisk modell och vi använder den för att undersöka om det finns några samband mellan tillgångspriser och konsumtion respektive inflation. Vi utför även korrelationsberäkningar för att undersöka dessa samband. 43 Vår polynomiala modell undersöker andragradssamband och utgår från att en variabel har en effekt på andra variabler under en viss tidsperiod. Denna effekt kan uppträdda på två olika sätt. Antingen avtar effekten med tiden tills den når sitt minimum, för att därefter tillta, eller så når den ett maximum efter några perioder och avtar därefter. En fördel med en sådan här modell är att man kan reducera problemet med multikollinaritet genom att ställa villkor för parametrarna i modellen enligt Ekvation 3.5. De skattade betaparametrarna i Ekvation 3.5 talar om hur stor påverkan den oberoende variabeln, med en viss tidsförskjutning, har på den beroende variabeln. Ett problem med en modell av den här typen är att den lämpliga tidsförskjutningen oftast inte är känd utan måste utvärderas på ett eller annat sätt. När man skall välja vilken tidsförskjutningsmodell som passar bäst för den egna undersökningen, måste man ha en idé om hur påverkningsmönstret från den oberoende variabeln tillbaka i tiden ser ut. Man kan till exempel anta att påverkan från den oberoende variabeln minskar linjärt tillbaka i tiden. I den typ av undersökning vi gör anser vi dock att det rimligaste antagandet är att påverkan från den oberoende variabeln följer ett andragradssamband. 44 Den omedelbara påverkan på konsumtionen av till exempel en ökning i fastighetspriser, tror vi ej är lika stor som efter ett antal kvartal. Vid en viss tidpunkt tillbaka i tiden bör dock fastighetsprisers påverkan på dagens konsumtion avta. Vi anser att antaganden att påverkan från den oberoende variabeln skulle följa någon funktion av högre grad är orimligt. Att sambandet mellan fastighetspriser och konsumtion till exempel skulle vara ett fjärdegradssamband verkar föga troligt. I Ekvation 3.1 ses den modell vi utgår ifrån: 45 yt = α + γ 0zt0 + γ 1zt1 + γ 2zt2 + et (Ekvation 3.1) Vi definierar variablerna (z) som: zt0 = xt + xt 1 + xt xt n (Ekvation 3.2) z = x + 2x +... nx (Ekvation 3.3) t1 t 1 t 2 t n 42 BIS, (1993), har undersökt sambandet mellan reala prisutvecklingen på tillgångar och finansiellt sparande i den privata sektorn, för olika länder. De fann att ett signifikant negativt samband rådde under 1980-talet och under början av 1990-talet. 43 Läs om korrelation i Griffiths, Hill & Judge, (1997), sid 25 ff. 44 I ekonomiska undersökningar av denna typ, där denna modell används, är detta det vanligaste antagandet, enligt Griffiths, Hill & Judge, (1997), sid 314 ff. 45 Se Griffiths, Hill & Judge, (1997), sid 314 ff, för vidare diskussion kring modellen. 14

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 36 7 december 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 36 7 december 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 36 7 december 2005 Räkna med minskad husköpkraft när räntorna stiger! I takt med att ränteläget stiger de närmaste åren riskerar den svenska husköpkraften att dämpas. Idag

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

Riksbanken och fastighetsmarknaden

Riksbanken och fastighetsmarknaden ANFÖRANDE DATUM: 2008-05-14 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Barbro Wickman-Parak Fastighetsdagen 2008, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46

Läs mer

Det ekonomiska läget och penningpolitiken

Det ekonomiska läget och penningpolitiken Det ekonomiska läget och penningpolitiken SCB 6 oktober Vice riksbankschef Per Jansson Ämnen för dagen Penningpolitiken den senaste tiden (inkl det senaste beslutet den september) Riksbankens penningpolitiska

Läs mer

Sätta ihop tre relationer till en modell för BNP, arbetslöshet och inflation på kort och medellång sikt: Okuns lag

Sätta ihop tre relationer till en modell för BNP, arbetslöshet och inflation på kort och medellång sikt: Okuns lag Dagens föreläsning Sätta ihop tre relationer till en modell för BNP, arbetslöshet och inflation på kort och medellång sikt: Okuns lag Efterfrågekurvan (AD-relationen) Phillipskurvan Nominell kontra real

Läs mer

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för

Läs mer

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad FRÅGA 1. 12 poäng. Varje deluppgift ger 1 poäng. För att få poäng på delfrågorna krävs helt rätt svar. Svar på deluppgifterna skrivs på en och samma sida, som vi kan kalla svarssidan. Eventuella uträkningar

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 8 16 mars 2004

FöreningsSparbanken Analys Nr 8 16 mars 2004 FöreningsSparbanken Analys Nr 8 16 mars 2004 Se upp med hushållens räntekänslighet! Huspriserna fortsätter att stiga i spåren av låg inflation, låga räntor och allt större låneiver bland hushållen. Denna

Läs mer

1 ekonomiska 3 kommentarer juli 2008 nr 5, 2008

1 ekonomiska 3 kommentarer juli 2008 nr 5, 2008 n Ekonomiska kommentarer I den dagliga nyhetsrapporteringen avses med begreppet ränta så gott som alltid den nominella räntan. Den reala räntan är emellertid mer relevant för konsumtions- och investeringsbeslut.

Läs mer

), beskrivs där med följande funktionsform,

), beskrivs där med följande funktionsform, BEGREPPET REAL LrNGSIKTIG JeMVIKTSReNTA 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Diagram R15. Grafisk illustration av nyttofunktionen för s = 0,3 och s = 0,6. 0,0 0,0 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 s = 0,6 s = 0,3 Anm. X-axeln

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Bostadspriserna i Sverige

Bostadspriserna i Sverige Bostadspriserna i Sverige 56 Trots att svensk ekonomi befinner sig i en djup lågkonjunktur ökar bostadspriserna. Det finns tecken på att bostadspriserna för närvarande ligger något över den nivå som är

Läs mer

Skulder, bostadspriser och penningpolitik

Skulder, bostadspriser och penningpolitik Översikt Skulder, bostadspriser och penningpolitik Lars E.O. Svensson Penningpolitikens mandat Facit från de senaste årens penningpolitik Penningpolitiken och hushållens skuldsättning Min slutsats www.larseosvensson.net

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Effekten på svensk BNP-tillväxt av finansiell turbulens

Effekten på svensk BNP-tillväxt av finansiell turbulens Konjunkturläget december 7 FÖRDJUPNING Effekten på svensk BNP-tillväxt av finansiell turbulens Tillgångar bedöms i dagsläget vara högt värderade på många finansiella marknader. Konjunkturinstitutet uppskattar

Läs mer

Centralbankens mål och medel genom historien perspektiv på dagens penningpolitik

Centralbankens mål och medel genom historien perspektiv på dagens penningpolitik Centralbankens mål och medel genom historien perspektiv på dagens penningpolitik Riksbankschef Stefan Ingves Nationalekonomiska föreningen 6 maj 215 Dagens presentation Historiskt perspektiv på dagens

Läs mer

Sverige behöver sitt inflationsmål

Sverige behöver sitt inflationsmål Sverige behöver sitt inflationsmål Fores 13 oktober Vice riksbankschef Martin Flodén Varför inflationsmål? Riktmärke för förväntningarna i ekonomin Underlättar för hushåll och företag att fatta ekonomiska

Läs mer

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA? Varför högre tillväxt i än i euroområdet och? FÖRDJUPNING s tillväxt är stark i ett internationellt perspektiv. Jämfört med och euroområdet är tillväxten för närvarande högre i, och i Riksbankens prognos

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

Vad händer om huspriserna i USA rasar?

Vad händer om huspriserna i USA rasar? Fördjupning i Konjunkturläget januari 28 (Konjunkturinstitutet) Internationell konjunkturutveckling 3 FÖRDJUPNING Vad händer om huspriserna i USA rasar? En simulering av ett 3-procentigt husprisfall i

Läs mer

Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson

Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson Finanskriser: Bad policy, bad bankers and bad luck 2 The new normal Dopad BNP-tillväxt The great moderation Hög privat skuldsättning Låg offentlig

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Sverige och EMU Sveriges riksdag beslutade 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen 2003 höll vi folkomröstning där 56% röstade NEJ till inträde i EMU 1952 gick vi med

Läs mer

FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT 2012. Kommentarer Peter Englund

FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT 2012. Kommentarer Peter Englund FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT 2012 Kommentarer Peter Englund HÅLLBARA STATSFINANSER Övertygande analys Långsiktig hållbarhet => mål för statens finansiella nettoförmögenhet (på lång sikt) => mål för finansiellt

Läs mer

Penningpolitik och Inflationsmål

Penningpolitik och Inflationsmål Penningpolitik och Inflationsmål Inflation Riksbankens uppgifter Upprätthålla ett fast penningvärde Främja ett säkert och effektivt betalningsväsende Penningpolitik Finansiell stabilitet Vad är inflation?

Läs mer

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Handelskammaren Värmland, Karlstad 3 mars 2015 Agenda Ekonomiska läget Varför är inflationen låg? Aktuell penningpolitik

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Penningpolitiken, bostadspriserna och hushållens skuldsättning

Penningpolitiken, bostadspriserna och hushållens skuldsättning ANFÖRANDE DATUM: 2004-09-20 TALARE: Irma Rosenberg PLATS: Sparbanken Finn, Grand Hotel, Lund SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Hushållens räntekänslighet

Hushållens räntekänslighet Hushållens räntekänslighet 7 Den nuvarande mycket låga räntan bidrar till att hålla nere hushållens ränteutgifter och stimulera konsumtionen. Men hög skuldsättning, i kombination med en stor andel bolån

Läs mer

Penningpolitiskt beslut

Penningpolitiskt beslut Penningpolitiskt beslut Februari 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Morgan Stanley 13 februari 2015 Låga räntor ger stöd åt inflationsuppgången Beredskap för mer Konjunktur och inflation

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 268 mnkr. Det är en ökning med 6 mnkr sedan förra månaden. Räntan för månaden

Läs mer

Tentamen, grundkurs i nationalekonomi HT 2004

Tentamen, grundkurs i nationalekonomi HT 2004 Tentamen, grundkurs i nationalekonomi HT 2004 Makroekonomi, 5 poäng, 5 december 2004 Svara på bifogad svarsblankett! Riv av svarsblanketten och lämna bara in den. Ringa gärna först in dina svar på frågeblanketten

Läs mer

Ekonomi. Makroekonomi. Makroekonomi. Plan för makroekonomi. Ekonomi hur man allokerar knappa resurser. Lär Lätt! Makroekonomi Kap 1-5, 7, 9

Ekonomi. Makroekonomi. Makroekonomi. Plan för makroekonomi. Ekonomi hur man allokerar knappa resurser. Lär Lätt! Makroekonomi Kap 1-5, 7, 9 Makroekonomi Lär Lätt! Makroekonomi Kap 1-5, 7, 9 Ekonomi Ekonomi hur man allokerar knappa resurser Mikroekonomi studerar individer och företag (enskilda individer) Makroekonomi studerar aggregerade variabler

Läs mer

Sveriges ekonomi fortsätter att bromsa

Sveriges ekonomi fortsätter att bromsa Den 26 oktober 2016 släpper Industriarbetsgivarna sin konjunkturrapport 2016:2. Nedanstående är en försmak på den rapporten. Global konjunktur: The New Normal är här för att stanna Efter en tillfällig

Läs mer

Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen

Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen Europeiska kommissionen - Pressmeddelande Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen Bryssel, 05 maj 2015 Den ekonomiska tillväxten i Europeiska unionen drar nytta av ekonomisk

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

Provtenta. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Kårmedlemskap + legitimation uppvisas vid inlämnandet av tentan.

Provtenta. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Kårmedlemskap + legitimation uppvisas vid inlämnandet av tentan. Institutionen för ekonomi Våren 2009 Rob Hart Provtenta Makroekonomi NA0133 Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Regler Svara på 5 frågor. (Vid svar på fler än 5 frågor räknar jag 5 genomsnittspoäng per fråga.)

Läs mer

Tentamen. Makroekonomi NA0133. November 2015 Skrivtid 3 timmar.

Tentamen. Makroekonomi NA0133. November 2015 Skrivtid 3 timmar. Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 November 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Inlämningsuppgift

Inlämningsuppgift Inlämningsuppgift 3 40994 41000 37853 Uppg. 20 Finanskrisen 2008-09 Island - varför klarade Island av finanskrisen? Frågeställning Vi har valt att undersöka varför Island lyckades återhämta sig så pass

Läs mer

Månadskommentar oktober 2015

Månadskommentar oktober 2015 Månadskommentar oktober 2015 Månadskommentar oktober 2015 Ekonomiska läget Den värsta oron för konjunktur och finansiella marknader lade sig under månaden. Centralbankerna med ECB i spetsen signalerade

Läs mer

Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden

Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden Fördjupning i Konjunkturläget januari 8 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden I denna fördjupning används världsmodellen NiGEM och Konjunkturinstitutets

Läs mer

Skuldsättningen bland husköparna stiger låt realräntan komma mer i fokus!

Skuldsättningen bland husköparna stiger låt realräntan komma mer i fokus! Swedbank Analys Nr 12 3 december 2009 Skuldsättningen bland husköparna stiger låt realräntan komma mer i fokus! Småhuspriserna har stigit ca 7 % jämfört med bottennivån första kvartalet. Kredittillväxten

Läs mer

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för:

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Finansiell ekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: 21FE1B Nationalekonomi 1-30 hp, ordinarie tentamen 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 18/3 16 Tid: 09:00 13:00 Hjälpmedel: Miniräknare, rutat papper,

Läs mer

Pensioner hur svårt kan det va?

Pensioner hur svårt kan det va? Peter Malmqvist Pensioner hur svårt kan det va? Pensionsberäkningar Fondförsäkringens betydelse Aktiers svängningar ökar Historisk avkastning styr Valutautvecklingens effekt Obligationer viktiga Fredrik,

Läs mer

Reseströmmar en översikt 2000 2012

Reseströmmar en översikt 2000 2012 Reseströmmar en översikt 2000 2012 Innehållsförteckning 15 Sammanfattning 16 Inledning 18 Utländska gästnätter på hotell i Sverige 12 Samband mellan utrikeshandel och gästnätter 16 Samband mellan växelkursens

Läs mer

Makroekonomiska effekter av ett skuldkvotstak

Makroekonomiska effekter av ett skuldkvotstak Konjunkturläget juni 2016 81 FÖRDJUPNING Makroekonomiska effekter av ett skuldkvotstak Ett skuldkvotstak på 600 procent dämpar tillväxten i hushållens skulder och kan ha negativa effekter på BNP. Ökningstakten

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen

Läs mer

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen i ekonomin Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen utlöstes i september 2008 Investmentfirman Lehman Brothers går omkull vilket blir startskottet på en global finanskris Men grunderna till krisen var helt

Läs mer

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 5 Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik Idag Pengar och inflation, del 2. Konjunkturer (förändringar i produktion på kort sikt): Definitioner. AD (Aggregated demand)-modellen.

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys 2 augusti 212 Makrofokus Patrik Foberg +46 8 46 84 24 Patrik.foberg@penser.se Sven-arne Svensson +46 8 46 84 2 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Inflationstakten i sjönk,7% i juli

Läs mer

Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet)

Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget augusti 2012 115 FÖRDJUPNING Effekter av de tillfälliga statsbidragen till kommunsektorn under finanskrisen Kommunsektorn tillfördes sammantaget 20 miljarder kronor i tillfälliga statsbidrag

Läs mer

17 MAJ, 2016: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FOKUS

17 MAJ, 2016: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FOKUS 17 MAJ, 2016: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FOKUS Flera centralbanker bedriver en mycket expansiv penningpolitik för att ge stöd åt den ekonomiska utvecklingen och för att inflationen skall stiga.

Läs mer

22 FEBRUARI, 2016: MAKRO & MARKNAD BLANDAD STATISTIK OCH RÄDSLA PRESSAR AKTIER

22 FEBRUARI, 2016: MAKRO & MARKNAD BLANDAD STATISTIK OCH RÄDSLA PRESSAR AKTIER 22 FEBRUARI, 2016: MAKRO & MARKNAD BLANDAD STATISTIK OCH RÄDSLA PRESSAR AKTIER Året har inletts med fallande aktiekurser och marknadssentimentet har varit ordentligt nedtryckt, dock har börsen återhämtat

Läs mer

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för:

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Finansiell ekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen 21FE1B Nationalekonomi 1-30 hp 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum:

Läs mer

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Fondbolagens förening 25 maj 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Konjunkturen förbättras God BNP-tillväxt Arbetsmarknaden stärks Anm. Årlig procentuell

Läs mer

Råoljeprisets betydelse för konsumentpriserna

Råoljeprisets betydelse för konsumentpriserna Konjunkturläget mars 1 85 FÖRDJUPNING Råoljeprisets betydelse för konsumentpriserna Priset på råolja har sjunkit betydligt sedan mitten av. Bara sedan sommaren i fjol har priset på Nordsjöolja fallit med

Läs mer

21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT

21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT 21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT En enig FOMC-direktion valde att höja räntan i USA med 25 baspunkter till 0,25-0,50%. Räntehöjningen var till största del väntad eftersom ekonomin

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST SAMMANFATTNING De svenska bolåneräntorna förblir låga under de kommande åren och det är fortfarande mest fördelaktigt att

Läs mer

Tentamen, del 1. Makroekonomi NA juni 2014 Skrivtid 90 minuter.

Tentamen, del 1. Makroekonomi NA juni 2014 Skrivtid 90 minuter. Jag har svarat på följande två frågor: 1 2 3 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen, del 1 Makroekonomi NA0133 5 juni 2014 Skrivtid 90 minuter. Regler Svara på 2 frågor. (Vid svar på fler

Läs mer

Makrokommentar. Januari 2017

Makrokommentar. Januari 2017 Makrokommentar Januari 2017 Lugn start på aktieåret Det hände inte mycket på finansmarknaderna i januari, men aktierna utvecklades i huvudsak positivt. Marknadsvolatiliteten, här mätt mot det amerikanska

Läs mer

Hur brukar återhämtningar i produktiviteten se ut?

Hur brukar återhämtningar i produktiviteten se ut? Hur brukar återhämtningar i produktiviteten se ut? FÖRDJUPNING De senaste tre åren har arbetsproduktiviteten, mätt som produktion per arbetad timme eller produktion per sysselsatt, varit väldigt låg. Under

Läs mer

4 MAJ, 2015: MAKRO & MARKNAD

4 MAJ, 2015: MAKRO & MARKNAD 4 MAJ, 2015: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FÖRARSÄTET Veckan som gick präglades av stora rörelser. Vi fick bland annat se den största dagliga nedgången på Stockholmsbörsen sedan oron i oktober förra

Läs mer

Möjligheter och framtidsutmaningar

Möjligheter och framtidsutmaningar Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Svensk finanspolitik 2013

Svensk finanspolitik 2013 Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 8 november 212 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Det senaste årets utveckling och penningpolitik Försämrade tillväxtutsikter och lågt

Läs mer

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Om Riksbanken Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansdepartementet Finansinspektionen Riksgälden

Läs mer

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning ANFÖRANDE DATUM: 5-4-6 TALARE: Vice riksbankschef Henry Ohlsson PLATS: Facken inom industrin, Aronsborg, Bålsta SVERIGES RIKSBANK SE- 7 Stockholm (Brunkebergstorg ) Tel +46 8 787 Fax +46 8 5 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Bättre utveckling i euroländerna

Bättre utveckling i euroländerna Bättre utveckling i euroländerna I denna skrift presenteras fakta rörande BNP, tillväxt, handel och sysselsättning för Sverige och övriga utanförländer jämfört med euroländerna. Den gängse bilden av att

Läs mer

Gör vi motsvarande övning men fokuserar på relativa arbetskraftskostnader istället för relativ KPI framträder i grunden samma mönster.

Gör vi motsvarande övning men fokuserar på relativa arbetskraftskostnader istället för relativ KPI framträder i grunden samma mönster. Avtalsrörelsen avgörande för konkurrenskraften! Ett vanligt argument som framförs i debatten kring avtalsförhandlingarna är att det egentligen inte spelar någon större roll för industrins konkurrenskraft

Läs mer

Brister i EMU-utredningen

Brister i EMU-utredningen Brister i EMU-utredningen Inledning Vi närmar oss alltmera den tidpunkt som påkallar beslut angående den europeiska monetära unionen EMU. Statsministern har antytt att han snart kommer att bestämma sig

Läs mer

Månadskommentar mars 2016

Månadskommentar mars 2016 Månadskommentar mars 2016 Ekonomiska utsikter Måttligt men dock högre löneökningar Den svenska avtalsrörelsen ser ut att gå mot sitt slut och överenskomna löneökningar ligger kring 2,2 procent vilket är

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014 Vice riksbankschef Martin Flodén Översikt Makrotillsyn: ett nytt policyområde växer fram Är penningpolitiken ett lämpligt verktyg för makrotillsynen? Hur

Läs mer

Ska vi oroas av hushållens skulder?

Ska vi oroas av hushållens skulder? Disponibelinkomsterna har ökat snabbare än bostadspriserna sedan finanskrisen 31 procent (inkomster) jämfört med 22 procent (priser) 12 Disponibel inkomst i relation till bostadspriser 11 Index 237:3=1

Läs mer

1 ekonomiska 16 kommentarer maj 2008 nr 4, 2008

1 ekonomiska 16 kommentarer maj 2008 nr 4, 2008 n Ekonomiska kommentarer I denna kommentar gör vi ett försök att uppskatta vilka effekter oljepriset har på svensk inflation. Om priset på olja ökar med 1 procent så visar beräkningarna att prisnivån blir,5

Läs mer

Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder

Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder Linköpings universitet Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Peter Andersson Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder Denna övning syftar till att öka förståelsen

Läs mer

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden Utveckling 1-2:a tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46

Läs mer

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi 2005-05-03 Räkna med amortering Svenska hushåll ökar sin skuldsättning, framförallt vad gäller lån på bostäder. När räntan är låg är

Läs mer

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Sverige - en liten öppen ekonomi i en osäker omvärld Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och

Läs mer

Dags att skrota inflationsmålet? Swedbank 7 december 2016

Dags att skrota inflationsmålet? Swedbank 7 december 2016 Dags att skrota inflationsmålet? Swedbank 7 december 2016 Per Jansson Vice riksbankschef Två delar Del 1: Den svenska penningpolitiska debatten Negativ reporänta i synnerhet Del 2: Blick framåt penningpolitikens

Läs mer

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Mälardalens högskola Västerås 7 oktober 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Agenda Om Riksbanken Inflationsmålet Penningpolitiken den senaste tiden: minusränta

Läs mer

Dags att köpa aktier? Om aktiesparande på turbulenta finansmarknader Urban Bäckström

Dags att köpa aktier? Om aktiesparande på turbulenta finansmarknader Urban Bäckström Dags att köpa aktier? Om aktiesparande på turbulenta finansmarknader Urban Bäckström Aktiespararnas Summer Campus 2009 22-24 juni i Tällberg, Dalarna 1 Utkommer den 19 augusti 2009 Ekerlids Förlag 2 Turbulenta

Läs mer

Är hushållens skulder ett problem?

Är hushållens skulder ett problem? Är hushållens skulder ett problem? Alexandra Leonhard alexandra.leonhard@boverket.se Vad gör Boverket och f.d. BKN? BKN:s uppdrag: Kreditgarantier Förvärvsgarantier Hyresgarantier Stöd till kommuner Analyser:

Läs mer

Penningpolitik och samhällsekonomisk stabilitet

Penningpolitik och samhällsekonomisk stabilitet ANFÖRANDE DATUM: 2004-05-12 TALARE: vice riksbankschef Villy Bergström PLATS: Fastighetsvärlden, Vinterträdgården, Grand Hotel, Sthlm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholmshem december 2007

Finansiell månadsrapport Stockholmshem december 2007 Finansiell månadsrapport Stockholmshem december 2007 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 7 917 mnkr. Det är en ökning med 85 mnkr sedan förra månaden, och 87% av ramen är utnyttjad.

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år) SYSSELSÄTTNINGSGRAD 198 26 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år 8 % Finland 75 EU 15 EU 25 7 65 6 55 5 8 82 84 86 88 9 92 94 96 98 2 4** 6** 2.5.25/TL Källa: Europeiska kommissionen 1 ARBETSLÖSHETSGRAD

Läs mer

Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Beslut om kontracykliskt buffertvärde 2015-09-07 BESLUT FI Dnr 15-11646 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Läs mer

Makroekonomiska risker och möjligheter för Sverige

Makroekonomiska risker och möjligheter för Sverige Makroekonomiska risker och möjligheter för Sverige John Hassler Prins Bertil Seminariet Göteborg 2016 Världskonjunkturen Lägre tillväxt förutspås för kommande år. EU och USA kommer inte tillbaks till trend

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

sfei tema företagsobligationsfonder

sfei tema företagsobligationsfonder Kort fakta om företagsobligationer Vad är företagsobligationer för något? Företagsobligationer är precis som det låter obligationer som emitteras av företag. Det ökande intresset från investerare och bankernas

Läs mer

Månadskommentar Augusti 2015

Månadskommentar Augusti 2015 Månadskommentar Augusti 2015 Månadskommentar augusti 2015 Ekonomiska läget Konjunkturoron förstärktes under augusti drivet av utvecklingen i Kina. En fortsatt svag utveckling för det preliminära inköpschefsindexet

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommentarer I denna studie kommer vi fram till att störningar i efterfrågan och utbud på bostäder förklarar en mycket liten del av fluktuationerna i svensk inflation och BNP. Vi finner dock

Läs mer

Makrokommentar. December 2016

Makrokommentar. December 2016 Makrokommentar December 2016 Bra månad på aktiemarknaden December blev en bra månad på de flesta aktiemarknader och i Europa gick flera av de breda aktieindexen upp med mellan sju och åtta procent. Även

Läs mer