Oseriös Marknadsföring

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Oseriös Marknadsföring"

Transkript

1 Magisteruppsats Handelsrätt D, 10 poäng Oseriös Marknadsföring Riskfritt och företagsekonomiskt sunt? Dan Hammerlid Handledare: Lena Rönnberg VT 2004 UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för handelsrätt Ekonomikum, Kyrkogårdsgatan 10, Uppsala Postadress: Box 513, Uppsala Tel

2 Sammanfattning Marknadsföring kan ofta vara en svår balansakt mellan vad som är tillåtet och samtidigt genialt och vad som är otillåtet. Det danska bryggeriföretaget Carlsbergs slogan, probably the best beer in the world, har exempelvis bidragit till att ge dem ett mycket starkt varumärke, medan många liknande påståenden endast har lett till att företaget som yttrat dem hamnat i domstol. I den här uppsatsen görs en genomgång av utfallen i samtliga marknadsföringsmål i Marknadsdomstolen sedan den nya marknadsföringslagen trädde ikraft Genomgången görs bland annat i syfte att finna vilka sanktioner och kostnader en näringsidare som gör sig skyldig till överträdelser av marknadsföringslagens bestämmelser kan förväntas bli drabbad av. Kan medvetna överträdelser av marknadsföringslagen till och med vara försvarbara av företagsekonomiska skäl? Enligt min mening så finns det med nuvarande lagstiftning få skäl att hålla sig på behörigt avstånd från vad som klassas som otillbörlig marknadsföring. Detta gäller framför allt i konsumentbranscher där det gäller att synas för att över huvud taget sälja något. På vilken sida om gränsen man väljer att balansera bör bero på branschförhållanden, ens marknadsposition och andra faktorer. I många branscher gäller det att lysa starkast för att över huvud taget överleva. Det statistiska underlaget som presenteras här visar också att påföljderna som riskeras vid en överträdelse av marknadsföringslagen är begränsade och går att kalkylera med i samband med utformandet av marknadsföringskampanjer. Det som direkt riskeras är oftast bara motpartens och de egna rättegångskostnaderna vid en potentiell tvist. I särskilt allvarliga och mycket sällsynta fall riskeras marknadsstörningsavgift och skadestånd. Det som indirekt riskeras är i huvudsak kundernas förtroende och företagets goda renommé. Oseriös marknadsföring Sammanfattning 2 (50)

3 Innehåll Förkortningar Inledning Bakgrund och problemställning Syfte Avgränsning Material och metod Disposition Marknadsföringsrättens begrepp Marknadsföring Förhållandet till den grundlagsskyddade tryck- och yttrandefriheten Varningsbrev och förhållandet till immaterialrättsliga överväganden God marknadsföringssed (4 1 st.) Lagstridighetsprincipen (O)vederhäftig (4 1 st.) (O)tillbörlig (4 1 st.) Sanktionssystemet i marknadsföringslagen Sanktionssystemet i 1975 års marknadsföringslag Sanktionssystemet i 1995 års marknadsföringslag Vitessanktionerat förbudsföreläggande Vitessanktionerat informationsföreläggande Marknadsstörningsavgift Skadestånd Utplåning eller ändring av vilseledande framställningar Vissa processrättsliga aspekter Rättegångskostnader Marknadsföringslagens tillämplighet Den grundlagsskyddade tryck- och yttrandefriheten Analys baserad på Marknadsdomstolens avgöranden Domslut i Marknadsdomstolen Överrepresenterade branscher och företag Konsumentverket/KO Föreläggande om vite i Marknadsdomstolen Direktverkande sanktioner Marknadsstörningsavgift Skadestånd Utplånande av vilseledande framställningar Rättegångskostnader Överträdelser Riskfritt och företagsekonomiskt sunt?...32 Bilaga A: Marknadsdomstolens avgöranden...33 Källor...49 Offentligt tryck...49 Rättspraxis...49 Litteratur...49 Internetkällor...50 Intervjuer...50 Oseriös marknadsföring Innehåll 3 (50)

4 Förkortningar EU Europeiska unionen ICC International Chamber of Commerce / Internationella handelskammaren ICC:s Grundregler ICC:s Grundregler för reklam (ICC:s internationella kodex för reklam) KO Konsumentombudsmannen MD Marknadsdomstolen MFL Marknadsföringslag (1995:450) Prop. Proposition till riksdagen RF Regeringsformen SOU Statens offentliga utredningar TF Tryckfrihetsförordningen YGL Yttrandefrihetsgrundlagen Oseriös marknadsföring Förkortningar 4 (50)

5 1 Inledning I detta kapitel ges en inledande presentation av uppsatsämnet. I anslutning till detta preciseras uppsatsens syfte och frågeställningar och nödvändiga avgränsningar görs. Använt material och vald metod diskuteras därefter kort. Avslutningsvis presenteras uppsatsens disposition i syfte att ge en överblick av uppsatsen och underlätta förståelsen av det fortsatta resonemanget. 1.1 Bakgrund och problemställning Det är okontroversiellt att hävda att det finns en stark koppling mellan marknadsekonomi och marknadsföring och jag skulle t.o.m. vilja gå så långt som att säga att de är ömsesidigt beroende av varandra. Om företag inte gavs någon möjlighet att marknadsföra sina produkter skulle vissa producenter ha betydligt svårare att få avsättning för dem och konkurrensen skulle därmed riskera att snedvridas kraftigt. Marknadsföringens stora ekonomiska betydelse för företagen kan dock leda till missbruk. Det kan exempelvis vara frestande för företag att använda påståenden i marknadsföringen som är osanna eller i vart fall inte kan styrkas. För att en marknadsekonomi ska fungera väl krävs därför att både näringsidkare och konsumenter är skyddade mot vilseledande marknadsföring och andra otillbörliga marknadsföringsåtgärder. Detta ställer krav på marknadsföringen som måste vara både tillräckligt informativ och vederhäftig. Otillbörlig konkurrens anses vara skadligt, inte enbart för de som drabbas i det särskilda fallet, utan för hela samhället i ett större perspektiv. Marknadsföringslagen (1995:450), MFL, bildar kärnan i den del av den svenska lagstiftningen som har till huvuduppgift att skydda konsumenter och konkurrerande företags intressen på marknadsföringens område. Enligt 1 MFL så har lagen till syfte att främja konsumenternas och näringslivets intressen i samband med marknadsföring av produkter och att motverka marknadsföring som är otillbörlig mot konsumenter och näringsidkare. Som komplement till marknadsföringslagen finns dessutom speciallagar på ett antal områden. Dessa kommer dock inte att beröras närmare här. Den nuvarande marknadsföringslagen trädde i kraft den 1 januari Den äldre marknadsföringslagen (1975:1418) som då ersattes ansågs förlita sig alltför mycket på generella generalklausuler och saknade i stor utsträckning preciserade regler. Utvecklingen på rättsområdet förlitade sig därför på en omfattande praxisbildning i Marknadsdomstolen. Utredningen ansåg att merparten av de normer som utvecklats i praxis med fördel kunde preciseras i lagtexten. Generalklausulerna skulle därigenom ges en minskad betydelse och en förbättrad tydlighet skulle uppnås i lagstiftningen. Näringsidkare skulle få mer konkreta normer att följa och en bättre regelefterlevnad skulle bli resultatet. 1 Den nya lagen introducerade också en ny sanktionsavgift kallad marknadsstörningsavgift. Det huvudsakliga skälet var att utredningen ansåg att ekonomiska sanktioner riktade mot juridiska personer skulle vara betydligt effektivare och bättre lämpade än straffrättsliga påföljder riktade mot fysiska personer. Dessutom skulle en bättre likformighet uppnås i lagstiftningen, eftersom motsvarande sanktionsavgift redan fanns på plats i konkurrenslagen (1993:20) sedan ett par år tillbaka. 2 Näringsidkare hade i den äldre marknadsföringslagstiftningen givits viss möjlighet att erhålla skadestånd. Denna möjlighet utökades i den nya lagen samtidigt som det öppnades en möjlighet även för konsumenter att erhålla skadestånd. Möjligheten till interimistiska beslut utökades också i den nya lagen för att tillgodose kravet på snabba ingripanden. Därigenom förbättrades 1. SOU 1993:59, s 21 ff. 2. Ibid. Oseriös marknadsföring Inledning 5 (50)

6 möjligheten att stoppa skadliga åtgärder innan påföljden för konsumenter eller andra näringsidkare blev irreparabla. 3 Frågan är då i hur hög grad de nya sanktionsmöjligheterna verkligen har kommit att utnyttjas i praktiken för att skydda konsumenternas och näringslivets intressen och för att motverka otillbörlig marknadsföring? Hur stor andel av målen i Marknadsdomstolen innehåller krav på marknadsstörningsavgift och skadeståndsanspråk? Vilken av katalogreglerna utgör den vanligaste grunden för yrkande och utdömande om marknadsstörningsavgift och skadestånd? Vilka genomsnittliga rättegångskostnader rör det sig om i Marknadsdomstolen? En annan intressant fråga är om det kan påvisas att vissa företag eller branscher är överrepresenterade i marknadsföringsmål i Marknadsdomstolen sedan 1995 års marknadsföringslag infördes? Om så är fallet, vad kan det bero på? Konsumentombudsmannen, konkurrenter som berörs av marknadsföringen och sammanslutningar av konsumenter, löntagare eller näringsidkare kan enligt 38 MFL väcka talan i marknadsföringsmål vid Marknadsdomstolen. Hur stor andel av målen i Marknadsdomstolen har förts av respektive grupp? Går det att observera några trender? 1.2 Syfte Syftet med uppsatsen är att, utifrån Marknadsdomstolens avgöranden sedan 1996, göra en systematisk analys av de överträdelser av marknadsföringslagen som sker. Analysen ligger sedan till grund för en diskussion om det i ett enskilt företag går att föra ett företagsekonomiskt resonemang kring möjligheterna som skapas och riskerna som tas genom att företagets marknadsföring tillåts balansera på gränsen till det otillåtna. 1.3 Avgränsning Den domstolspraxis varpå detta arbete baseras utgörs av Marknadsdomstolens avgöranden sedan För att kunna utröna om införandet av den nya marknadsföringslagen innebar ett trendbrott av något slag, hade det naturligtvis varit intressant att utöka genomgången till att även innefatta tidigare avgöranden i Marknadsdomstolen. På grund av det i arbetet redan omfattande antalet mål var en sådan utökning dock inte möjlig. Stockholms tingsrätt är första instans för vissa typer av marknadsföringsmål, nämligen de som inbegriper krav på marknadsstörningsavgift eller skadestånd. Även om det hade varit av visst intresse att ta med mål från Stockholms tingsrätt i underlaget till grund för analysen, bl.a. för att kontrollera tillförlitligheten och representativiteten i det övriga materialet, så har jag av omfångsskäl med endast något enstaka undantag tvingats att begränsa mig till mål i Marknadsdomstolen. En naturlig avgränsning har också gjorts genom att endast för arbetet relevanta mål i Marknadsdomstolen har medtagits. Mål som exkluderats är exempelvis sådana som bedömts enligt till marknadsföringslagen närliggande men helt fristående lagar, exempelvis konkurrenslagen och produktsäkerhetslagen. Även mål som bedömts enligt någon av de s.k. annexlagarna till MFL, som t.ex. prisinformationslagen och konsumentkreditlagen, har inte ansetts vara intressanta inom ramen för detta arbete. 1.4 Material och metod Uppsatsen utnyttjar i huvudsak en traditionell juridisk metod. Den grundas på en egen systematisk genomgång av samtliga avgöranden i Marknadsdomstolen sedan den trädde ikraft den 1 3. SOU 1993:59, s 21 ff. Oseriös marknadsföring Inledning 6 (50)

7 januari Därutöver baseras uppsatsen på egen efterforskning i litteratur, offentliga publikationer och övrig rättspraxis. Alla dessa källor finns redovisade i den avslutande källförteckningen. Som komplement till detta så har Konsumentverket tillfrågats om sina erfarenheter med den nuvarande marknadsföringslagen, genom en intervju gjord med byråchef Annika Hernodh. 1.5 Disposition Uppsatsen inleds i kapitel 2 med en genomgång av några av de marknadsföringsrättsliga begrepp som ligger till grund för för de allmänna krav som ställs på all marknadsföring. I det efterföljande tredje kapitlet beskrivs sedan vilka sanktioner som står till buds för att upprätthålla lagen och i viss mån hur sanktionssystemet förändrades i och med ikraftträdandet av den nya marknadsföringslagen Kapitlet innehåller också en diskussion kring Marknadsdomstolens behörighet och vissa processrättsliga aspekter som är viktiga för det fortsatta resonemanget. I kapitel 4 kommer så uppsatsens höjdpunkt. Här görs en systematisk analys av Marknadsdomstolens avgöranden sedan införandet av den nya marknadsföringslagen. Utfallet av de marknadsrättliga sanktioner som numera tillhandahålls ligger sedan i kapitel 5 till grund för en diskussion kring vilka kostnader som är förknippade med överträdelser av lagen och om det med en företagsekonomisk kalkyl går att beräkna om det rent av skulle kunna vara lönsamt med smärre medvetna överträdelser av marknadsföringslagen. En stor del av uppsatsen tas upp av den övergripande genomgång av Marknadsdomstolens avgöranden som presenteras i bilaga A. Förutom att utgöra grunden för detta arbete är det min förhoppning att denna sammanställning även kan utnyttjas i andra sammanhang, just på grund av sin översiktliga karaktär. Oseriös marknadsföring Inledning 7 (50)

8 2 Marknadsföringsrättens begrepp Den fortgående internationaliseringen och avregleringen av olika marknader har lett till att det konkurrensutsatta området ständigt vidgas. Den ökande konkurrensen i kombination med den tekniska utvecklingen har inneburit att befintliga marknadsföringsmetoder utvecklas och blir alltmer sofistikerade och nya marknadsföringsmetoder introduceras. Från att tidigare ha begränsats till framför allt skyltar och reklam i tryckt skrift så har marknadsförare hittat nya vägar att nå ut till konsumenterna. I radio- och TV-sändningar samt på Internet gör sig reklambudskapen numera ständigt påminda. För att reglera och i viss mån kontrollera utvecklingen har olika lagar stiftats på det marknadsrättsliga området. Marknadsföringslagen (1995:450), MFL, har därvid intagit en central roll för att ta tillvara på konsumenternas och näringslivets intressen i samband med marknadsföring av olika produkter. I detta kapitel presenteras vissa marknadsföringsrättsliga begrepp och några av de allmänna krav som marknadsföringslagen ställer på marknadsföring. Presentationen är dock på intet sätt avsedd att vara uttömmande. 2.1 Marknadsföring Marknadsföringslagen är enligt 2 1 st. tillämplig då näringsidkare marknadsför eller själva efterfrågar produkter i sin näringsverksamhet. För att förstå lagens räckvidd är det nödvändigt att framför allt ha en god uppfattning om vad som menas med begreppet marknadsföring, men också vad som avses med näringsidkare och produkter. Med produkter avses enligt 3 MFL inte uteslutande varor och tjänster, utan även fast egendom, arbetstillfällen och andra nyttigheter. Enligt förarbetena till marknadsföringslagen har uttrycket nyttigheter i detta sammanhang en vidsträckt innebörd. 4 Det innefattar, utöver sådant som explicit räknas upp i lagtexten, även exempelvis elektrisk kraft, aktier och andra värdepapper, krediter samt rättigheter av olika slag. Någon definition av begreppet näringsidkare återfinns inte i marknadsföringslagen. Enligt motiven ansågs inte detta nödvändigt eftersom begreppet är så vedertaget i den marknads- och konsumenträttsliga lagstiftningen. 5 Marknadsdomstolen har dock uttalat att även begreppet näringsidkare har en vidsträckt betydelse. Det omfattar varje fysisk och juridisk person som yrkesmässigt driver verksamhet av ekonomisk art, oavsett företagsform. Det ställs inget krav på att verksamheten drivs i vinstsyfte, vilket medför att även exempelvis ideella föreningar är näringsidkare i marknadsföringslagens mening om de främjar sitt syfte genom att bedriva ekonomisk verksamhet. Lagen är också tilllämplig på statliga och kommunala bolag och andra offentliga organ som driver ekonomisk verksamhet. En verksamhet tillåts t.o.m. ha åtminstone begränsade inslag av myndighetsutövning och ändå klassas som näringsverksamhet. 6 Marknadsföring definieras i 3 MFL som reklam och andra åtgärder i näringsverksamhet som är ägnade att främja avsättningen av och tillgången till produkter. I förarbetena framhålls att redan själva saluhållandet bör räknas som en marknadsföringsåtgärd, även om det är helt passivt. 7 Detta betyder att det exempelvis inte ens krävs att en produkt exponeras i en butik för att förfarandet ska klassas som marknadsföring. Även muntlig säljargumentering av en försäljare gentemot en enskild kund faller in under begreppet. Marknadsdomstolen har dessutom uttalat att det inte finns någon begränsning i lagens tillämplighet beroende på vilket media som används vid marknadsföringen. 8 Även marknadsföring som sker via Internet är därför underkastad marknads- 4. Prop 1994/95:123, s Ibid. 6. MD 1994:21, MD 2000:21, MD 2003: Prop 1994/95:123, s MD 2000:8. Oseriös marknadsföring Marknadsföringsrättens begrepp 8 (50)

9 föringslagens bestämmelser. Även marknadsföringsbegreppet ges därmed en vidsträckt innebörd Förhållandet till den grundlagsskyddade tryck- och yttrandefriheten Vad som inte direkt framgår av lagtexten är dock att endast kommersiell reklam omfattas av lagen. Möjligheten att tillämpa marknadsföringslagen på reklam i tryckt skrift beror nämligen på lagens förenlighet med tryckfrihetsförordningen. Även om gränsdragningsproblematiken inte kommit till uttryck i lagtext så framhävs det i propositionen att marknadsföringslagen ska tillämpas med särskilt beaktande om principerna för tryck- och yttrandefrihet. 9 Tryckfrihetsförordningen, TF, och yttrandefrihetsgrundlagen, YGL, äger företräde framför marknadsföringslagen i tveksamma fall genom sin speciella ställning som grundlagar. 10 Enligt 1 kap. 1 2 st. TF är tryckfrihetens syfte att säkerställa ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning. I förarbetena till TF anfördes att tryckfriheten i första hand har till uppgift att säkerställa en fri nyhetsförmedling och en obeskuren politisk debatt. 11 Därutöver gavs den också en mer vidsträckt kulturell betydelse som grundval för en allmän upplysning. Det anfördes vidare att TF inte har till uppgift att i alla avseenden reglera användningen av tryckta skrifter och att användningen i den enskilda näringsverksamhetens tjänst inte kräver något grundlagsskydd. Detta betyder dock inte att all reklam faller utanför tryckfrihetsförordningens tillämpningsområde. För att ett ingripande vid sidan av TF ska kunna ske, krävs att reklammeddelandet lämnas i kommersiell verksamhet och i kommersiellt syfte och har rent kommersiella förhållanden till föremål. 12 Marknadsföringslagens tillämplighet i dessa fall grundas alltså inte på en specifik bestämmelse i TF utan på en tolkning av TF:s syften, i kombination med motivuttalanden och rättspraxis. Tillämpligheten avgörs av reklambudskapets innebörd och syfte och inte av framställningens yttre form. Det är inte ovanligt att kommersiell reklam förses med en del informativa uppgifter. Marknadsdomstolen har dock uttalat att ett informativt inslag i sig inte hindrar ett ingripande med stöd av marknadsföringslagen. 13 Avgörande i bedömningen är istället enligt domstolen kopplingen som finns mellan den föreliggande informationen och näringsidkaren samt dennes tillhandahållna nyttigheter, vid en helhetsbedömning av reklambudskapet. Man menade att kommersiell reklam, på vilken marknadsföringslagen är tillämplig, utgörs av just information som kan tjäna till förmån för avsättningen av ett bolags nyttigheter. Vidare är det enligt 1 kap. 2 2 st. TF förbjudet för myndighet eller annat allmänt organ att genom förhandscensur hindra spridning av tryckt skrift bland allmänheten om inte åtgärden har stöd i förordningen. Inskränkningar i spridningsrätten för reklam i tryckt skrift får endast meddelas i allmän lag i de fall som uttryckligen anges i 1 kap. 9 TF. Hit hör bl.a. förbud mot alkoholoch tobaksreklam. Marknadsföringslagens generalklausul rörande god marknadsföringssed omfattas däremot inte av undantaget. Regleringen i TF avviker därmed från den i YGL, som medger i 1 kap st. att undantag från spridningsrätten generellt får göras i fråga om kommersiell reklam, eller villkor som meddelas för sådan reklam, genom föreskrifter i allmän lag. Jag anser att Marknadsdomstolen har gjort en välavvägd summering av det här sagda i ett av sina avgöranden: 14 [E]tt förbud som avser reklam i tryckt skrift [får inte] ha sådan generell innebörd att det kan inskränka den yttrande- och informationsfrihet som TF är avsedd att värna. Vad som 9. Prop 1994/95:123, s Bernitz, Marknadsföringslagen, s Prop. 1948:230, s Prop. 1986/87:151, s MD 2002: MD 1999:26. Oseriös marknadsföring Marknadsföringsrättens begrepp 9 (50)

10 enligt denna norm är och vad som inte är förenligt med TF torde endast kunna avgöras på grundval av samtliga omständigheter i det enskilda fallet. Denna viktiga regel tar sig enligt min mening uttryck i en stor del av de fällande domar i Marknadsdomstolen som innefattar ett förbudsföreläggande. Förbud mot exempelvis vissa angivna ovederhäftiga eller vilseledande formuleringar i en näringsidkares marknadsföring är aldrig generellt hållna utan exakt preciserade. Förbuden är endast i mycket begränsad mån generaliserade genom att de också innefattar andra formuleringar av väsentligen samma innebörd Varningsbrev och förhållandet till immaterialrättsliga överväganden För att en åtgärd ska räknas som marknadsföring krävs inte att den vänder sig till allmänheten eller en större krets. Utsändande av s.k. varningsbrev kan exempelvis komma att bedömas som en marknadsföringsåtgärd i marknadsföringslagens mening. I ett mål som togs upp i Marknadsdomstolen hade statliga Sjöfartsverket skickat ut varningsbrev till svenska återförsäljare av sjökort med påståenden om att en tysk konkurrent hade gjort sig skyldig till upphovsrättsintrång och därför också olaglig marknadsföring av sjökort. 15 Marknadsdomstolen ansåg att breven hade till syfte att förmå återförsäljarna att upphöra med försäljningen av konkurrentens sjökort och därigenom gynna försäljningen av de egna sjökorten. Breven ansågs alltså ha ett kommersiellt syfte och kommersiella förhållanden till föremål. Varningsbreven kunde därmed prövas enligt marknadsföringslagen och befanns otillbörliga och i strid med god affärssed enligt 4 MFL. Marknadsdomstolen har intagit ståndpunkten att den marknadsrättsliga bedömningen sker fristående från eventuella immaterialrättsliga överväganden. 16 Att ett förfarande utgör exempelvis varumärkes- eller upphovsrättsintrång, föranleder inte att ett förbud kan meddelas enligt marknadsföringslagen. Domstolen har alltså inte ansett sig behörig att ta ställning i immaterialrättsliga tvister, eller till den i sådana tvister inte sällan förekommande användningen av varningsbrev i sig. Marknadsdomstolens prövning inskränker sig därför till frågan om den påtalade marknadsföringsåtgärden strider mot marknadsföringslagen. 2.2 God marknadsföringssed (4 1 st.) Marknadsföringslagens generalklausul i 4 innehåller normen god marknadsföringssed. Detta uttryck ersatte i den nya marknadsföringslagen de två tidigare uttrycken god affärssed samt på annat sätt otillbörlig. Enligt 3 MFL avses med god marknadsföringssed god affärssed eller andra vedertagna normer som syftar till att skydda konsumenter och näringsidkare vid marknadsföring av produkter. Enligt förarbetena till marknadsföringslagen omfattar begreppet god marknadsföringssed därför både mer och mindre än uttrycket god affärssed, eftersom det endast är sådan god affärssed som har det uttryckligen angivna syftet som innefattas. 17 Marknadsdomstolens praxis är en viktig normgivande källa för vad som anses vara god marknadsföringssed. Andra normgivande källor är riktlinjer som Konsumentverket har utarbetat tillsammans med olika branschorganisationer samt myndigheters råd, riktlinjer och föreskrifter på olika områden. 18 I förarbetena uttalas vidare att även internationellt vedertagna normer och standarder kan vara av betydelse vid bedömningen av god marknadsföringssed. Internationella Handelskammaren, ICC, har exempelvis utarbetat ett accepterat regelsystem med internationella utomrättsliga koder för 15. MD 1999: MD 1999:28 och MD 2002: Prop. 1994/95:123, s Prop. 1994/95:123, s 42 f.; Konsumentverket, God marknadsföringssed. Oseriös marknadsföring Marknadsföringsrättens begrepp 10 (50)

11 vad som är god affärssed. Två av de viktigaste regelsystemen är ICC:s Grundregler för reklam och ICC:s Regler för säljfrämjande åtgärder: ICC:s Grundregler för reklam är tillämpliga på all slags reklam som är ägnad att främja avsättningen av eller tillgången till varor, tjänster eller andra nyttigheter. Bland de grundläggande principerna återfinns krav på att reklam ska vara laglig, hederlig och vederhäftig. Dessutom gäller bl.a. att den inte får utformas på ett stötande sätt utan den ska utformas med en känsla av socialt ansvar och vara förenlig med god affarssed. Den etiska standard som grundreglena anger gäller alla som verkar inom reklamen annonsörer, reklambyråer, media och andra som framställer eller förmedlar reklam. 19 ICC:s Regler för säljfrämjande åtgärder är en särskilt utformad kodex för situationer när marknadsföring utnyttjas i syfte att med en extra förmån eller förväntan om en sådan förmån göra produkter mer attraktiva. De gäller exempelvis tilläggs-, rabatt- och gratiserbjudanden och innehåller förutom motsvarande grundläggande principer som Grundreglerna bl.a. krav på att det inte uppstår ett överdrivet intryck av tilläggsförmånens värde. 20 Som ett exempel kan nämnas att reklam enligt ICC:s Grundregler för reklam, artikel 4 punkten 2, inte utan vägande skäl får spela på människors rädsla eller fruktan. Denna regel har varit vägledande för Marknadsdomstolen i flera avgöranden när det gällt att bedöma om en viss marknadsföringsåtgärd följer god marknadsföringssed Lagstridighetsprincipen Normen god marknadsföringssed inrymmer även den s.k. lagstridighetsprincipen. En marknadsföringsåtgärd som innebär eller kan befaras leda till överträdelse av annan tvingande lagstiftning, som exempelvis produktsäkerhetslagen (1988:1604) eller prisinformationslagen (1991:601), är enligt denna princip otillbörlig enligt marknadsföringslagen. Principen kommer också till uttryck i ICC:s Grundregler för reklam och har, av lagstiftaren, ansetts så självklar och väl förankrad att den inte behövt lagfästas (O)vederhäftig (4 1 st.) Enligt generalklausulen i 4 MFL ska marknadsföring stämma överens med god marknadsföringssed och även i övrigt vara tillbörlig mot konsumenter och näringsidkare. Detta är marknadsföringslagens materiella huvudbestämmelse och innebär bl.a. att all marknadsföring ska vara vederhäftig. Den som i marknadsföring använder ett visst påstående ska kunna styrka att påståendet är riktigt. I annat fall är påståendet att anse som ovederhäftigt och marknadsföringen därmed vilseledande och otillbörlig. Enligt marknadsföringslagen gäller alltså den omvända bevisbördans princip i vederhäftighetsfrågor. 23 Att all marknadsföring ska vara vederhäftig och alltså inte avsedd att vilseleda är ett centralt krav inom marknadsföringsrätten, som vad det gäller reklam också återfinns i ICC:s Grundregler för reklam. Med tanke på antalet mål som rör vederhäftighetsfrågor framstår denna regel som marknadsföringslagens viktigaste. Av Marknadsdomstolens praxis framgår att höga krav ställs på vederhäftighet när exempelvis miljöargument används i en näringsidkares marknadsföring. 24 Särskilt höga krav ställs vid mark- 19. Internationella Handelskammaren, ICC:s Grundregler för reklam. 20. Internationella Handelskammaren, ICC:s Regler för säljfrämjande åtgärder. 21. MD 2000:8 och MD 2001: Prop. 1994/95:123, s 43; MD 2003: Svensson m.fl., Praktisk marknadsrätt s 96 ff.; MD 2002:12. Oseriös marknadsföring Marknadsföringsrättens begrepp 11 (50)

12 nadsföring till barn och sjuka eller vid marknadsföring av en produkt som antyder medicinsk verkan, vilket förutom läkemedel ofta är fallet för exempelvis hälsokost, bantningsmedel och kosmetiska preparat. 25 Vid distansköp har köparen ingen möjlighet att i förväg verifiera säljarens påståenden. Det leder också till att särskilt höga vederhäftighetskrav måste ställas på säljarens marknadsföring även i dessa fall. Det gäller att med erforderlig styrka kunna visa att det budskap som marknadsföringen förmedlar till konsumenterna är vederhäftigt. 26 Såsom Marknadsdomstolen framhållit i en rad avgöranden gäller också särskilt höga vederhäftighetskrav i fråga om jämförelser som görs i reklam, i synnerhet vid jämförelser med namngivna konkurrenters produkter. Marknadsdomstolen har i en stor mängd mål uttalat att utgångspunkten vid vederhäftighetsbedömningen är hur en framställning i reklam vid en översiktlig läsning uppfattas av dem till vilka den vänder sig, d.v.s. målgruppen. Vilket intryck andra kan få eller vad avsändaren eller annonsören har menat har ingen betydelse vid bedömningen. 27 Varje reklamenhet ska dessutom i princip vara vederhäftig i sig (O)tillbörlig (4 1 st.) Förutom att stämma överens med god marknadsföringssed så ställs i 4 MFL krav på att en marknadsföringsåtgärd även i övrigt ska vara tillbörlig. Detta krav omfattar alla slag av otillbörliga åtgärder som faller under marknadsföringslagen. Marknadsföringslagens materiella bestämmelser består, förutom av generalklausulen i 4, också bl.a. av den s.k. regelkatalogen i Denna innehåller konkreta förbud mot vissa vanligt förekommande otillåtna marknadsföringsåtgärder samt några regler av påbudskaraktär: 5 Reklamidentifiering 6 Vilseledande reklam 7 Vilseledande förpackningsstorlekar 8 Vilseledande efterbildningar 8 a Jämförande reklam 9 Konkursutförsäljningar 10 Utförsäljningar 11 Realisationer 12 Obeställda produkter 13 Tydlig information vid förmånserbjudanden Ytterligare materiella bestämmelser rörande garantier och obeställd reklam finns i 13 a respektive 13 b. Marknadsföring i strid med dessa bestämmelser eller något av förbuden i regelkatalogen är otillbörlig. 29 Som ett exempel kan nämnas en marknadsföringsåtgärd i vilken en annan näringsidkares verksamhet omnämns. När det gäller uppgifter som i marknadsföring lämnas om ett annat företag eller dess produkter ställs som tidigare nämnts särskilt höga vederhäftighetskrav. Marknadsföringslagen ger dessutom en möjlighet att ingripa även mot framställningar som visserligen inte innehåller annat än fullt riktiga uppgifter i sak, men som är utformade på ett sätt som onödigtvis misskrediterar den som utpekas. Något krav på att någon eller några särskilda näringsidkare pekas ut finns heller inte. Misskrediteringen kan vara riktad mot en mer obestämd krets av 24. MD 1995: Svensson m.fl., Praktisk marknadsrätt s 102 f.; MD 2003: MD 2004: Se exempelvis MD 2003:32, MD 2004:12 samt MD 2004: MD 1975: Bernitz, Marknadsföringslagen, s 31 ff. Oseriös marknadsföring Marknadsföringsrättens begrepp 12 (50)

13 näringsidkare och ändå anses otillåten. 30 Om framställningen således befinns misskreditera den andra näringsidkarens verksamhet så strider den mot 6 eller, om det är frågan om jämförande reklam, mot 8 a 1 st 5 och är därmed otillbörlig. Eftersom generalklausulen omfattar alla former av otillbörlig marknadsföring, strider marknadsföringsåtgärden även mot 4. Det är viktigt att komma ihåg att de konkretiserade förbuden i regelkatalogen täcker långt ifrån alla former av otillbörlig, och därmed otillåten, marknadsföring. Man ska därför inte tolka bestämmelserna i regelkatalogen e contrario. Att en viss marknadsföringsåtgärd saknar ett uttryckligt förbud innebär inte att man kan dra slutsatsen att den är tillbörlig och marknadsrättsligt tillåten Se exempelvis MD 2001:27, MD 2002:2, MD 2002:18 och MD 2004: Bernitz, Marknadsföringslagen, s 32 f. Oseriös marknadsföring Marknadsföringsrättens begrepp 13 (50)

14 3 Sanktionssystemet i marknadsföringslagen Förbud och ålägganden vid vite är de dominerande påföljderna om en näringsidkare bryter mot reglerna i marknadsföringslagen. Så var det också innan införandet av 1995 års marknadsföringslag. Däremot finns det andra tydliga skillnader mellan sanktionssystemen i de båda marknadsföringslagarna. För att senare kunna föra ett resonemang kring effektiviteten av de nya sanktionsmöjligheterna krävs åtminstone en översiktlig kännedom om sanktionssystemet i 1975 års marknadsföringslag. Därför ges här inledningsvis en inblick i vilka sanktionsmöjligheter som tidigare stod till buds innan en något mer djupgående beskrivning görs av det nuvarande systemet. 3.1 Sanktionssystemet i 1975 års marknadsföringslag 1975 års marknadsföringslag baserades på tre generalklausuler i 2 4 rörande otillbörlig marknadsföring, informationsskyldighet respektive produktotjänlighet. Bestämmelsen om farliga och otjänliga varor överflyttades dock sedermera till den närliggande produktsäkerhetslagen (1988:1604). Endast förbud och ålägganden vid vite var kopplade till de tre generalklausulerna. En näringsidkare vars marknadsföringsåtgärd befanns överträda 2 eller 4 kunde förbjudas att fortsätta eller upprepa handlingen. Förbudet kunde, precis som idag, utsträckas att omfatta även handlingar av väsentligen samma innebörd. En överträdelse av 3 kunde sanktioneras genom ett åläggande, d.v.s. en förpliktelse, att lämna information i ett visst angivet hänseende. Förbud och ålägganden skulle dessutom enligt 5 förenas med vite om det ej av särskilda skäl befanns obehövligt. Utöver generalklausulerna innehöll 1975 års marknadsföringslag i 6 8 tre kriminaliserade förfaranden. 6 innehöll ett förbud mot uppsåtlig användning av vilseledande framställningar. I 7 förbjöds erbjudanden till konsumenter där rabattfrimärken eller andra köpbevis, som lämnades ut i samband med försäljning av en produkt, kunde lösas in mot annat än pengar. Slutligen förbjöds genom 8 användning av andra varianter av kombinationserbjudanden där varorna uppenbart saknade ett naturligt samband och förfarandet försvårade för konsumenter att bedöma erbjudandets värde. Dessa preciserade materiella bestämmelser var straffbelagda och straffet var normalt böter, men även fängelse i högst ett år kunde utdömas vid grövre överträdelser. Den rättsliga prövningen av dessa ärenden utfördes inte av Marknadsdomstolen, utan av allmän domstol. Överträdelser av dessa straffsanktionerade bestämmelser var, på samma sätt som överträdelser mot bestämmelserna i den nuvarande regelkatalogen, otillbörliga och stred därmed även mot generalklausulen om otillbörlig marknadsföring i 2. Som ett alternativ till åtalsanmälan i allmän domstol kunde därför KO föra en förbudstalan enligt generalklausulen i Marknadsdomstolen. I praktiken valdes också nästan alltid denna möjlighet framför en åtalsanmälan. Det ansågs dock att själva möjligheten till straffsanktion signalerade om att samhället särskilt ogillade dessa närmare preciserade marknadsföringsmetoder. 32 Bestämmelserna i generalklausulerna befanns alltför vaga för att de skulle kunna förenas med en straffsanktion utan att rättssäkerheten skulle riskeras. 33 Det kan dock vara värt att notera att förbud och ålägganden till skillnad från straff inte endast kan riktas mot fysiska, utan också mot juridiska personer. Slutligen kan sägas att Marknadsdomstolen även hade möjligheten att enligt 13 utfärda interimistiska förbud och ålägganden, om särskilda skäl förelåg. 32. Bernitz, Svensk marknadsrätt, s 93 ff. 33. A a, s 98 f. Oseriös marknadsföring Sanktionssystemet i marknadsföringslagen 14 (50)

15 3.2 Sanktionssystemet i 1995 års marknadsföringslag Den nuvarande marknadsföringslagen (1995:450) trädde i kraft den 1 januari Därefter har det tillkommit ett antal förändringar och tillägg, men den nu gällande lagstiftningen kommer i det följande att benämnas 1995 års marknadsföringslag eller bara marknadsföringslagen, när ingen förväxlingsrisk med den gamla lagen finns. I 1995 års marknadsföringslag infördes regler om rättegångskostnader som i huvudsak innebär att den som förlorat målet får betala motpartens rättegångskostnad. I uppsatsens analysdel kommer denna lagförändring visa sig vara nog så viktig. Att tvingas ersätta motpartens rättegångskostnader är emellertid ingen sanktionsmöjlighet i dess rätta bemärkelse och kommer därför inte att behandlas närmare i detta avsnitt. Hur uppkomna rättegångskostnader fördelas diskuteras istället i avsnitt I de följande avsnitten redogörs nu för de olika sanktionsmöjligheterna i 1995 års marknadsföringslag Vitessanktionerat förbudsföreläggande En näringsidkare som vidtar en otillbörlig marknadsföringsåtgärd kan enligt 14 MFL förbjudas att fortsätta med den eller att vidta någon annan liknande åtgärd. Av lagens förarbeten framgår att ett förbud kan tillgripas så snart ett förfarande, vare sig det rör sig om ett aktivt handlande eller en underlåtelse att informera, objektivt sett är otillbörligt enligt lagen. 34 Det rör sig alltså om ett strikt ansvar, där varken uppsåt eller vårdslöshet krävs från näringsidkarens sida. Ett förbud är enligt 14 2 st. inte så begränsat att det bara kan meddelas näringsidkaren, en anställd hos honom, eller annan som handlar på näringsidkarens vägnar. Förbudet kan nämligen dessutom meddelas var och en som i övrigt på ett väsentligt sätt har bidragit till marknadsföringen. Enligt lagmotiven är syftet i första hand att möjliggöra ingripande mot reklambyråer och andra som yrkesmässigt hjälper näringsidkare med utformning av reklam och andra marknadsföringsåtgärder. För att medverkansansvar ska vara vid handen krävs dock ett deltagande som väsentligen har bidragit till den otillbörliga marknadsföringsåtgärden. Marknadsdomstolen har vid ett flertal tillfällen ansett att ett sådant ansvar föreligger om någon utformat eller åtminstone tagit aktiv del i utformningen av marknadsföringsmaterialet, eller på annat sätt aktivt medverkat i marknadsföringen. 35 En tidning som inför en reklamannons utan att ta någon aktiv del i dess utformning har i Marknadsdomstolens praxis ansetts ha ett visst ansvar för marknadsföringen. Granskningsskyldigheten är dock begränsad och medverkansansvar kan bara utdömas om det borde ha varit uppenbart för tidningen att annonsen är otillbörlig. 36 Ett förbud ska enligt 19 MFL förenas med vite, om det inte av särskilda skäl är obehövligt. Om det är lämpligt med hänsyn till omständigheterna, kan det också enligt 4 lagen (1985:206) om vite bestämmas att ett vite ska vara löpande. Det betyder att vitesbeloppet ska betalas vid varje överträdelse. Ett löpande vite kan enligt förarbetena till viteslagen aktualiseras i situationer då det finns skäl att befara att en näringsidkare kan komma att åsidosätta domstolens beslut upprepade gånger. Vid bedömningen bör exempelvis näringsidkarens tidigare beteende, säljformen och marknadens beskaffenhet vägas in Vitessanktionerat informationsföreläggande Enligt 4 2 st. MFL ska en näringsidkare vid marknadsföring lämna sådan information som är av särskild betydelse ur konsumentsynpunkt. I förarbetena anges dessutom att information ska 34. Prop. 1994/95:123, s Se exempelvis MD 1986:6 och MD 2000: MD 1995: Prop. 1984/85:96, s 51. Oseriös marknadsföring Sanktionssystemet i marknadsföringslagen 15 (50)

16 lämnas så snart ett inte helt obetydligt behov föreligger och inte bara i fall som är särskilt allvarliga. 38 När det gäller förmånserbjudanden så ställs i 13 MFL uttryckliga krav på att näringsidkaren ska lämna tydlig information. Den ska innehålla villkoren för att utnyttja ett erbjudande, erbjudandets beskaffenhet och värde, samt de tidsgränser och andra begränsningar som gäller för erbjudandet. Enligt förarbetena bör informationen vara så tydlig att en presumtiv köpare har möjlighet att bedöma erbjudandet och dess förmånlighet och därigenom kunna göra ett rationellt köpval. 39 Förbud och ålägganden vid vite är de dominerande påföljderna vid överträdelser av marknadsföringslagen. En handläggningsmässigt mycket viktig bestämmelse återfinns dessutom i 21 MFL och innebär att Konsumentombudsmannen direkt kan meddela näringsidkaren ett förbuds- eller informationsföreläggande i fall som inte är av större vikt. Domstolarna kan även meddela ett förbud eller åläggande interimistiskt fram tills dess ett slutgiltigt beslut föreligger Marknadsstörningsavgift I förarbetena till 1995 års marknadsföringslag diskuteras flitigt hur sanktionssystemet bör vara konstruerat för att man ska få önskad effekt. I 1975 års marknadsföringslag fanns, som tidigare nämnts, utöver förbud och ålägganden vid vite en direktverkande straffsanktion där näringsidkaren kunde dömas till böter eller fängelse i högst ett år. Denna sanktion handlades av polis, åklagare och allmän domstol efter medgivande av Konsumentombudsmannen. Eftersom straffsanktionen av olika skäl mycket sällan kom till användning ansågs i motiven att ett system med en sanktionsavgift skulle ha en större preventiv verkan. Avgiften skulle till skillnad från straffsanktionen kunna påföras både fysiska och juridiska personer. Dessutom skulle den vara mer dynamisk i och med att den kan anpassas till storleken på företaget i fråga och på överträdelsens karaktär och omfattning. Handläggningen skulle dessutom kunna ske i samma ordning som förbud och ålägganden vilket man hoppades skulle leda till ett mer homogent och effektivt system. Den till marknadsföringsrätten närliggande konkurrensrätten hade dessutom ett likartat system med en konkurrensskadeavgift. 40 Den nya marknadsföringslagen skulle till slut komma att få ett system med direktverkande sanktioner efter mönster från konkurrenslagen. Enligt 22 MFL kan en näringsidkare som uppsåtligen eller av oaktsamhet brutit mot någon bestämmelse i regelkatalogen, d.v.s. 5 13, åläggas att betala marknadsstörningsavgift till staten. En näringsidkare som rimligtvis borde ha insett att någon av dessa bestämmelser skulle komma att överträdas genom förfarandet kan anses ha uppfyllit det subjektiva rekvisitet oaktsamhet. 41 I marknadsföringslagens förarbeten uttalas att marknadsstörningsavgift bör utdömas i fall där det föreligger ett mer påtagligt behov att skydda allmänna konsument- och och näringsidkarintressen. I motiven framhålls också att överträdelser som visar på nonchalans inför klara och tydliga regler, eller som innebär att ett förfarande som tidigare har lett till påföljd upprepas, bör bemötas med marknadsstörningsavgift. När så inte är fallet har det ansetts tillräckligt att näringsidkaren tillrättavisas och avskräcks från upprepade förseelser genom ett vitesbelagt förbudsföreläggande. Utdömande av marknadsstörningsavgift kan därmed sägas vara kopplat till särskilt klandervärda förseelser. Det påpekas också i motiven att marknadsstörningsavgift inte ska utdömas i samtliga fall av marknadsföring som strider mot de specifika reglerna i 5 13, även om överträdelsen sker uppsåtligen eller av oaktsamhet. När överträdelsen bedöms som ringa bör ingen avgift påföras. 42 En viss vägledning om vad som bedöms som ringa kan fås genom att studera Marknadsdomstolens och även Stockholms tingsrätts uttalanden i frågan Prop. 1984/85:96, s Prop. 1984/85:96, s Prop. 1984/85:96, s 99 ff. 41. Jfr prop. 1992/93:56, s Prop. 1994/95:123, s 104 f. Oseriös marknadsföring Sanktionssystemet i marknadsföringslagen 16 (50)

17 Marknadsstörningsavgiften ska enligt 24 MFL fastställas till lägst kr och högst 5 miljoner kr, men får inte överstiga tio procent av näringsidkarens årsomsättning närmast föregående räkenskapsår. Vid fastställande av storleken på avgiften ska enligt motiven särskild hänsyn tas till hur allvarlig överträdelsen är och hur länge den har pågått Skadestånd Skadeståndsregleringen i den svenska lagstiftningen är tänkt att verka förebyggande och ge förutsättningar för att ekonomiskt kompensera den som lidit skada. Skadeståndsregler på marknadsrättens område finns bl.a. i köplagen och i olika konsumenträttsliga lagar. För att undvika en dubbelreglering på detta område föreslogs i förarbetena till 1995 års marknadsföringslag att ett skadestånd till följd av otillbörliga marknadsföringsåtgärder i första hand skulle ta sikte på det utomobligatoriska området, d.v.s. fall där ett avtalsförhållande saknas mellan parterna som annars skulle kunna ligga till grund för en skadeståndstalan. 45 Redan 1975 års marknadsföringslag innehöll en skadeståndsklausul. Rätten att erhålla skadestånd var dock begränsad till konkurrerande näringsidkare. I förarbetena till 1995 års marknadsföringslag föreslogs att skadeståndsmöjligheten skulle kvarstå eftersom man ansåg att den ökar effektiviteten i sanktionssystemet. Rätten till skadestånd skulle dock utvidgas till en större krets. En lämplig avgränsning skulle i huvudsak ske genom det inom svensk skadeståndsrätt grundläggande kravet på adekvat kausalitet, d.v.s. att det ska föreligga ett orsakssamband mellan marknadsföringsåtgärden och skadan för att ersättningsskyldighet ska uppkomma. 46 Skadeståndsreglerna i den nuvarande marknadsföringslagen återfinns i 29. Den som vid marknadsföring uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot en föreskrift i 5 13 b ska enligt 29 1 st. ersätta den skada som därigenom uppkommer för en konsument eller någon annan näringsidkare. Detsamma gäller den som genom upprepade otillbörliga marknadsföringsåtgärder överträder tidigare förbuds- eller informationsförelägganden. Det borde enligt förarbetena endast i undantagsfall utgöra något problem att visa att näringsidkaren varit oaktsam när han gjort sig skyldig till överträdelse av ett förbuds- eller informationsföreläggande. 47 Genom det tidigare förbuds- eller informationsföreläggandet har näringsidkaren blivit uppmärksammad på att förfarandet i fråga anses otillbörligt. Om näringsidkaren då upprepar förfarandet på nytt, måste det enligt motiven krävas starka skäl för att inte anse att åtminstone oaktsamhet föreligger. Skadeståndet utgör i första hand endast ersättning för den förmögenhetsskada, exempelvis minskad omsättning eller utebliven vinst, som uppstått genom den otillbörliga marknadsföringsåtgärden. Enligt 29 2 st. får hänsyn dock tas till omständigheter av annan än ekonomisk art vid bedömning av skadeståndsbeloppets storlek. Detta gäller dock bara ersättning som utgår till annan näringsidkare och inte till konsumenter. Den som gör anspråk på ersättningen måste som tidigare nämnts kunna visa på adekvat kausalitet, d.v.s. att det finns ett orsakssamband mellan marknadsföringsåtgärden och den uppkomna skadan. Omfattningen av skadan som ersättningsanspråken grundar sig på måste också kunna visas. Dock får enligt förarbetena regeln om bevislättnad i 35 kap. 5 rättegångsbalken tillämpas om det föreligger svårigheter att uppskatta skadans omfattning Jämför domskälen i MD 1998:7 med MD 1998:20 och mål T i Stockholms tingsrätt. 44. Prop. 1994/95:123, s 105 f. 45. Prop. 1994/95:123, s 108 f. 46. Prop. 1994/95:123, s Prop. 1994/95:123, s Prop. 1994/95:123, s 111 f. Oseriös marknadsföring Sanktionssystemet i marknadsföringslagen 17 (50)

18 3.2.5 Utplåning eller ändring av vilseledande framställningar Den sista sanktionsmöjligheten som står till buds i marknadsföringslagen gäller utplånande av vilseledande framställningar. Vid överträdelse av ett förbudsföreläggande eller bestämmelserna i 5 13 får domstolen med stöd av 31 MFL och efter vad som är skäligt, besluta att vilseledande framställning som finns på vara, förpackning, trycksak, affärshandling eller liknande ska utplånas eller ändras så att den inte längre är vilseledande. Om det inte kan uppnås på annat sätt, får rätten dessutom besluta att egendomen ska förstöras. Handläggningen av denna typ av ärenden regleras i stor utsträckning genom att rättegångsbalkens regler för tvistemål tillämpas. 3.3 Vissa processrättsliga aspekter Vid tillkomsten av 1995 års marknadsföringslag beslutades om ett tvåinstanssystem där Stockholms tingsrätt var första instans och Marknadsdomstolen andra och sista instans. Lagstiftarna ansåg att svarandens rättstrygghet annars skulle riskeras genom den nyinförda sanktionsformen marknadsstörningsavgift. Rättssäkerhetsaspekten har för denna en helt annan innebörd än för förbuds- och åläggandemål. Redan vid denna tidpunkt var det dock många som ifrågasatte lämpligheten i att även rena förbuds- och åläggandemål skulle få ett tvåinstanssystem. Några år senare ändrades detta och fr.o.m. den 1 april 1999 ska enbart talan i marknadsföringsmål som innefattar krav på marknadsstörningsavgift eller skadestånd väckas i Stockholms tingsrätt. Dessa mål går sedan att överklaga till Marknadsdomstolen. Talan i alla andra mål ska väckas direkt i Marknadsdomstolen. Marknadsdomstolens avgöranden kan inte överklagas MFL reglerar vem som får väcka talan i marknadsföringsmål vid Marknadsdomstolen eller, i förekommande fall, vid Stockholms tingsrätt. Denna rätt begränsas till Konsumentombudsmannen, konkurrenter som berörs av marknadsföringen och till sammanslutningar av konsumenter, löntagare eller näringsidkare. Enskilda personer kan alltså inte väcka talan vid Marknadsdomstolen. I fråga om utdömande av marknadsstörningsavgift är det dock enligt 39 konsumentombudsmannen som i första hand kan väcka talan i domstol. I förarbetena nämns som skäl att eftersom det offentligrättsliga inslaget är så framträdande i en sån talan så skulle en direkt talerätt för enskilda vara mindre lämplig. 50 Om KO avstår sin primära talerätt, kan dock en näringsidkare som berörs eller en sammanslutning av näringsidkare, genom att utnyttja sin subsidiära talerätt, väcka talan om att en marknadsstörningsavgift ska dömas ut. En skadeståndstalan med stöd av 29 marknadsföringslagen kan väckas av den näringsidkare, men även av den enskilda konsument, som åsamkats skada Rättegångskostnader Enligt rättegångsbestämmelserna i MFL tillämpar domstolen i huvudsak rättegångsbalkens bestämmelser för processer i tvistemål. Detta betyder enligt huvudregeln i 18 kap. 1 rättegångsbalken att den part som förlorar ett mål i regel blir skyldig att ersätta motparten för dennes rättegångskostnader. När flera medparter är ansvariga för rättegångskostnaden till samma motpart är som huvudregel deras ansvar solidariskt enligt 18 kap. 9 RB. Om kärandens yrkande endast bifallits till viss del, alternativt om flera yrkanden gjorts och parterna ömsom vunnit och ömsom förlorat, kan Marknadsdomstolen enligt 18 kap. 4 RB förordna att vardera parten ska svara för sina egna rättegångskostnader. För att beivra missbruk av talerätten kan, enligt 18 kap. 3 RB, en vinnande part, som genom fel eller försummelse föranlett en onödig rättegång förpliktas utge ersättning för motpartens rättegångskostnader. 49. Lagutskottets betänkande 1998/99:LU Prop. 1994/95:123, s 133. Oseriös marknadsföring Sanktionssystemet i marknadsföringslagen 18 (50)

19 Av 18 kap. 8 RB följer att ersättning för rättegångskostnad till fullo ska motsvara kostnaden för rättegångens förberedande och talans utförande, jämte ombudsarvode, såvitt kostnaden varit skäligen påkallad för tillvaratagande av partens rätt. Dessutom ska ersättning utgå för partens eget arbete och tidsspillan med anledning av rättegången. 3.4 Marknadsföringslagens tillämplighet Marknadsföringslagen är tillämplig på marknadsföringsåtgärder som riktar sig till kunder i Sverige. Det är därför inte ovanligt att ett företag hävdar att deras marknadsföring helt eller delvis riktar sig mot kunder utanför Sveriges gränser för att undgå dess tillämplighet. Marknadsdomstolen har klarlagt att det räcker att en marknadsföringsåtgärd delvis riktar sig mot den svenska marknaden och svensk publik för att marknadsföringslagen ska vara tillämplig på den. 51 Att någon försäljning inte har skett till kunder i Sverige har heller inte ansetts utgöra hinder mot en prövning enligt marknadsföringslagen. För marknadsföring som sker via Internet, har Marknadsdomstolen dessutom vidhållit att marknadsföringslagen är tillämplig oavsett om reklamen finns lagrad på en server i Sverige eller i något annat land. 52 Som framgår av Marknadsdomstolens praxis finns heller inget hinder mot att förbud meddelas i fråga om ett visst förfarande även om svaranden har upphört med det. 53 Förbud mot bolag vars verksamheten helt har upphört har också meddelats av Marknadsdomstolen Den grundlagsskyddade tryck- och yttrandefriheten Den komplicerade gränsdragningsproblematiken gentemot tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen som uppstår vid en bedömning av marknadsföringslagens tillämplighet har redan i viss mån diskuterats i samband med att begreppet marknadsföring utvecklats i avsnitt Eftersom denna fråga är av yttersta vikt vid en bedömning av Marknadsdomstolens behörighet kommer den att ges ett utökat utrymme här. Som tidigare nämnts krävs enligt den rådande rättsuppfattningen att en framställning är av rent kommersiell natur för att ett ingripande ska kunna ske enligt marknadsföringslagen mot reklam i tryckt skrift. Det betyder att framställningen ska lämnas i kommersiell verksamhet och i kommersiellt syfte och ha rent kommersiella förhållanden till föremål. Hit hör framställningar som handlar om en näringsidkares affärsverksamhet eller däri tillhandahållna produkter och som har ett kommersiellt, vanligtvis avsättningsfrämjande syfte. Framställningar, exempelvis tidningsartiklar, som uteslutande består av rent redaktionellt material och inte har ett kommersiellt syfte eller avser rent kommersiella förhållanden kan således inte angripas med stöd av marknadsföringslagen. I förarbetena till 1975 års marknadsföringslag angavs att ingripanden med stöd av lagen inte borde kunna ske mot reklam som var inriktad på att bibringa allmänheten vissa värderingar eller påverka dess allmänna beteende i viss riktning. 55 Sådana framställningar skyddades och skyddas alltjämt såvitt avser tryckta skrifter av tryckfrihetsförordningen. Särskilt vikten av att undvika en rättstillämpning som är tvivelaktig ur tryckfrihetsrättslig synpunkt betonades i motiven. Vid tvekan i gränsdragningsärenden skulle tryckfriheten ges företräde. Dessa principer, som fortfarande anses gälla, har i ett flertal fall legat till grund för bedömningen av Marknadsdomstolens behörighet att ingripa mot en tryckt skrift MD 2002: MD 2000: Se exempelvis MD 1999:25, MD2001:12, MD 2001:22 och MD 2004: MD 1982:9 och MD 2001: Prop. 1970:57, s Se exempelvis MD 1998:12 och MD 2002:34. Oseriös marknadsföring Sanktionssystemet i marknadsföringslagen 19 (50)

20 Tryckfrihetsförordningen är enligt 1 kap. 1 TF tillämplig på tryckta skrifter. Yttrandefrihetsgrundlagen bygger på samma principer som tryckfrihetsförordningen, men gäller enligt 1 kap. 1 1 st. YGL andra medier, exempelvis radio, TV, film och ljudupptagningar. Gränsdragningsproblematiken mellan marknadsföring och yttrandefrihet kan därför hanteras analogt som den mellan marknadsföring och tryckfrihet. Internet faller generellt sett utanför både tryckfrihetslagens och yttrandefrihetsgrundlagens tilllämpningsområde. 57 Hemsidor på Internet saknar nämligen normalt sett en ansvarig utgivare. En hemsida tillhörande ett svenskt massmedieföretag som också bedriver traditionell publicering omfattas dock av grundlagsskyddet genom den särskilda databasregeln i 1 kap. 9 yttrandefrihetsgrundlagen. På samma sätt som tidigare framhållits för tryckta skrifter, måste reklam på ett svenskt massmedieföretags hemsida således vara av rent kommersiell natur för att ett ingripande enligt marknadsföringslagen ska kunna ske Svensson m.fl., Praktisk marknadsrätt s 58 f. 58. MD 2003:10. Oseriös marknadsföring Sanktionssystemet i marknadsföringslagen 20 (50)

Svensk författningssamling SFS_1995:450 SFSJsenaste lydelse Utfärdad: 1995-04-27. Marknadsföringslag (1995:450) Civildepartementet KONS

Svensk författningssamling SFS_1995:450 SFSJsenaste lydelse Utfärdad: 1995-04-27. Marknadsföringslag (1995:450) Civildepartementet KONS Svensk författningssamling SFS_1995:450 SFSJsenaste lydelse Utfärdad: 1995-04-27 Marknadsföringslag (1995:450) Civildepartementet KONS Ändringar,'införda

Läs mer

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2003:32 2003-11-06 Dnr C 3/03

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2003:32 2003-11-06 Dnr C 3/03 MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2003:32 2003-11-06 Dnr C 3/03 KÄRANDE L. Optiker Aktiebolag, 556150-0256, Box 104, 461 23 TROLLHÄTTAN Ställföreträdare: styrelseledamoten P. L., adress som ovan SVARANDE Axet Optik

Läs mer

Glasögonfyndet i Göteborg AB, Box 4054, 422 04 HISINGS-BACKA Ombud: jur. kand. R. E., Advokatfirman Winn AB, Östra Larmgatan 1, 411 07 GÖTEBORG

Glasögonfyndet i Göteborg AB, Box 4054, 422 04 HISINGS-BACKA Ombud: jur. kand. R. E., Advokatfirman Winn AB, Östra Larmgatan 1, 411 07 GÖTEBORG MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2009:2 2008: Datum 2009-02-11 Dnr C 11/08 KÄRANDE Glasögonfyndet i Göteborg AB, Box 4054, 422 04 HISINGS-BACKA Ombud: jur. kand. R. E., Advokatfirman Winn AB, Östra Larmgatan 1,

Läs mer

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2013:17 2013-11-14 Mål nr C 13/12

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2013:17 2013-11-14 Mål nr C 13/12 MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2013:17 2013-11-14 Mål nr C 13/12 KÄRANDE Inwido Sverige AB, 556583-4693, Box 153, 574 22 Vetlanda Ombud: advokaten H-G. F. och jur.kand. M. J., Gärde Wesslau Advokatbyrå, Box 684,

Läs mer

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2004:25 2004-10-28 Dnr B 1/04. Konsumentombudsmannen (KO), 118 87 STOCKHOLM

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2004:25 2004-10-28 Dnr B 1/04. Konsumentombudsmannen (KO), 118 87 STOCKHOLM MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2004:25 2004-10-28 Dnr B 1/04 SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), 118 87 STOCKHOLM SVARANDE 1. 3 Call Aktiebolag, Box 92002, 120 06 STOCKHOLM 2. 3-Net Aktiebolag, adress som ovan

Läs mer

Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD. Prima Travel Aktiebolag, Stora Åvägen 21, 434 36 ASKIM. marknadsföring av paketresor

Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD. Prima Travel Aktiebolag, Stora Åvägen 21, 434 36 ASKIM. marknadsföring av paketresor MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2008:6 2008-04-11 Dnr B 2/07 KÄRANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD SVARANDE Prima Travel Aktiebolag, Stora Åvägen 21, 434 36 ASKIM SAKEN marknadsföring av paketresor

Läs mer

Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD. marknadsföring av paketresor

Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD. marknadsföring av paketresor MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2009:3 2008: Datum 2009-02-17 Dnr B 5/08 KÄRANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD SVARANDE Abitur AB, Box 2071, 429 12 SÄRÖ SAKEN marknadsföring av paketresor

Läs mer

Miljöargument i marknadsföringen. Martin Suserud Jurist på Rättsenhet 2

Miljöargument i marknadsföringen. Martin Suserud Jurist på Rättsenhet 2 Miljöargument i marknadsföringen Martin Suserud Jurist på Rättsenhet 2 Rättsavdelningen Konsumentverket/KO Rättsenhet 1 - Hälsa, Resor, Elektronisk kommunikation Rättsenhet 2 - Finansiella tjänster, Boende/Energi,

Läs mer

MARKNADSDOMSTOLEN DOM MD 2013:16 2013-10-15 Mål nr C 4/12

MARKNADSDOMSTOLEN DOM MD 2013:16 2013-10-15 Mål nr C 4/12 MARKNADSDOMSTOLEN DOM MD 2013:16 2013-10-15 Mål nr C 4/12 KÄRANDE BYGGmax AB, 556645-6215, Box 6063, 171 06 Solna Ombud: advokaten J. N. och jur.kand. E. J., Advokatfirman L. KB, Studentgatan 6, 211 38

Läs mer

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2006:21 2006-08-29 Dnr B 7/05. Konsumentombudsmannen (KO), 118 87 STOCKHOLM

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2006:21 2006-08-29 Dnr B 7/05. Konsumentombudsmannen (KO), 118 87 STOCKHOLM MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2006:21 2006-08-29 Dnr B 7/05 KÄRANDE Konsumentombudsmannen (KO), 118 87 STOCKHOLM SVARANDE SAKEN Svenska Aller Aktiebolag, 251 85 HELSINGBORG Ombud: advokaten Sven A. Olsson och

Läs mer

Företagshemligheter och marknadsrätt. Henrik Bengtsson / Partner / Advokat. Den 17 januari 2011

Företagshemligheter och marknadsrätt. Henrik Bengtsson / Partner / Advokat. Den 17 januari 2011 OTILLBÖRLIG KONKURRENS Företagshemligheter och marknadsrätt Henrik Bengtsson / Partner / Advokat Den 17 januari 2011 Disposition 1. MD:s praxis i siffror 2. Materiella frågor 3. Sanktioner skadestånd och

Läs mer

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2006:24 2006-09-13 Dnr C 30/05

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2006:24 2006-09-13 Dnr C 30/05 MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2006:24 2006-09-13 Dnr C 30/05 KÄRANDE Boendeförmedling i Linköping Kommanditbolag, Box 2116, 580 02 LINKÖPING Ombud: bolagsjuristen Bo Ohlsson, Svensk Fastighetsförmedling AB, Box

Läs mer

Ulf Bernitz. Svensk marknadsrätt. Tredje reviderade upplagan. Juristförlaget

Ulf Bernitz. Svensk marknadsrätt. Tredje reviderade upplagan. Juristförlaget Ulf Bernitz Svensk marknadsrätt Tredje reviderade upplagan Juristförlaget Innehåll Förord IX Vissa förkortningar XI 1 Marknadsrätten - en presentation 1 1.1 Vårt decentraliserade ekonomiska system 1 1.2

Läs mer

Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 Karlstad. MOTPART Spendrups Bryggeriaktiebolag, Box 3006, 143 03 Vårby Ombud: bolagsjuristen M. E.

Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 Karlstad. MOTPART Spendrups Bryggeriaktiebolag, Box 3006, 143 03 Vårby Ombud: bolagsjuristen M. E. MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2011:5 2008: Datum 2011-03-08 Dnr B 3/10 SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 Karlstad MOTPART Spendrups Bryggeriaktiebolag, Box 3006, 143 03 Vårby Ombud: bolagsjuristen

Läs mer

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2007: 9 2007-04-05 Dnr C 7/06

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2007: 9 2007-04-05 Dnr C 7/06 MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2007: 9 2007-04-05 Dnr C 7/06 KÄRANDE Allt om Bostad i Skandinavien AB, Birger Jarlsgatan 110, 114 20 STOCKHOLM Ombud: advokaten A. A., Advokatfirman C. i Linköping AB, Teknikringen

Läs mer

Innehåll. Promemorians huvudsakliga innehåll... 5. 1 Författningsförslag... 7 Förslag till lag om ändring i konsumentkreditlagen (2010:1846)...

Innehåll. Promemorians huvudsakliga innehåll... 5. 1 Författningsförslag... 7 Förslag till lag om ändring i konsumentkreditlagen (2010:1846)... Innehåll Promemorians huvudsakliga innehåll... 5 1 Författningsförslag... 7 Förslag till lag om ändring i konsumentkreditlagen (2010:1846)... 7 2 Ärendet... 11 3 Straffavgift vid bristande kreditprövning...

Läs mer

Marknadsföringslag (2008:486)

Marknadsföringslag (2008:486) Marknadsföringslag (2008:486) SFS nr: 2008:486 Departement/myndighet: Justitiedepartementet KO Utfärdad: 2008-06-05 Ändrad: t.o.m. SFS 2011:915 Inledande bestämmelse 1 /Upphör att gälla U:2011-08-01/ Denna

Läs mer

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2004:24 2004-10-21 Dnr B 2/03. Konsumentombudsmannen (KO), 118 87 STOCKHOLM

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2004:24 2004-10-21 Dnr B 2/03. Konsumentombudsmannen (KO), 118 87 STOCKHOLM MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2004:24 2004-10-21 Dnr B 2/03 KÄRANDE Konsumentombudsmannen (KO), 118 87 STOCKHOLM SVARANDE Vodafone Sverige Aktiebolag, 371 80 KARLSKRONA Ombud: advokaten Carl Anders Svensson, Advokatfirman

Läs mer

SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD

SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2009:13 2008: Datum 2009-06-04 Dnr B 8/08 SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD MOTPART Bank2 Bankaktiebolag, Box 7824, 103 97 STOCKHOLM Ombud: advokaten P-E.

Läs mer

Informations- och förbudsförelägganden

Informations- och förbudsförelägganden KONSUMENTOMBUDSMANNEN [ KONSUMENTVERKET*""""" KONSUMENTOMBUDSMANNEN 'NK. 2015-09m f FÖRELÄGGANDE 2015-09-08 FF 2015:4 b IF 2015:3 b Dnr 2014/1211 uy 2* ^. ^.l.^...isjvedfonenet AB ""Björkgatan 77 753 23

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. 2. Kruuse Svenska Aktiebolag, 556012-2391 Box 8013 171 08 Solna

HÖGSTA DOMSTOLENS. 2. Kruuse Svenska Aktiebolag, 556012-2391 Box 8013 171 08 Solna Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 4 februari 2010 B 4063-08 KLAGANDE 1. Hill s Pet Nutrition Incorporated c/o Colgate Palmolive A/S Smedeland 9 DK-2600 Glostrup Danmark 2.

Läs mer

Promemorians huvudsakliga innehåll... 5

Promemorians huvudsakliga innehåll... 5 Innehåll Promemorians huvudsakliga innehåll... 5 1 Lagtext... 7 1.1 Förslag till lag om ändring i konsumentkreditlagen (2010:1846)... 7 1.2 Förslag till lag om ändring i lagen (2014:275) om viss verksamhet

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 november 2009 Ö 1342-09 KLAGANDE Albihns Service Aktiebolag, 556519-9253 Box 5581 114 85 Stockholm Ombud: Advokat A-CN och jur.kand.

Läs mer

MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2012:1 2012-01-17 Dnr C 12/11

MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2012:1 2012-01-17 Dnr C 12/11 MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2012:1 2012-01-17 Dnr C 12/11 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Stockholms tingsrätts dom 2011-03-09 i mål nr T 3930-10, se bilaga (ej bilagd här) KLAGANDE BrilliantSmile Nordic AB, Styrgången

Läs mer

Nordic Media Sweden Aktiebolag, Stora Fiskaregatan 9 H, 222 24 Lund Ombud: jur.kand. H-O. M., Juristfirman H-O. M., Klostergatan 1, 222 22 Lund

Nordic Media Sweden Aktiebolag, Stora Fiskaregatan 9 H, 222 24 Lund Ombud: jur.kand. H-O. M., Juristfirman H-O. M., Klostergatan 1, 222 22 Lund MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2011:3 2008: Datum 2011-02-09 Dnr C 6/09 KÄRANDE Swemedia AB, Carl Gustafs väg 46, 214 21 Malmö Ombud: advokaten E. T., Advokatbyrån S. & Co AB, Anna Lindhs plats 4, 211 19 Malmö

Läs mer

IT-relaterade tvister i Marknadsdomstolen. Antonina Bakardjieva Engelbrekt

IT-relaterade tvister i Marknadsdomstolen. Antonina Bakardjieva Engelbrekt IT-relaterade tvister i Marknadsdomstolen Antonina Bakardjieva Engelbrekt Tvister med svag IT anknytning Marknadsföring av konventionella produkter i nya medier (läs Internet) Marknadsföring (tillhandahållande)

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 31 oktober 2013 T 1637-12 KLAGANDE Gotlands kommun, 212000-0803 621 81 Visby Ombud: Advokat RH MOTPART SÖ Ombud: Advokat BT SAKEN Skadestånd

Läs mer

Marknadsföring av guldköptjänster

Marknadsföring av guldköptjänster MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2011:11 2008: Datum 2011-05-24 Dnr C 8/10 KÄRANDE/GENSVARANDE SMS Guld AB, Box 5075, 102 42 Stockholm Ombud: advokaten D. T. och jur.kand. A. J., Advokatfirman Konsultbyrån för Marknadsrätt

Läs mer

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Maj 2015 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring i marknadsföringslagen

Läs mer

Erik Segersällsväg 3 B, 126 50 HÄGERSTEN. Marknadsföring av företagskatalog och branschregister

Erik Segersällsväg 3 B, 126 50 HÄGERSTEN. Marknadsföring av företagskatalog och branschregister MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2009:36 2008: Datum 2009-11-19 Dnr C 31/08 KÄRANDE 1. Eniro AB, 169 87 STOCKHOLM 2. Din Del Aktiebolag, Box 6010, 171 60 SOLNA Ombud för 1 och 2: advokaten A. K. och jur.kand. J.

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 24 april 2003

Läs mer

Marknadsföring i periodisk skrift av konfektionsvaror under varukännetecken som helt eller delvis används och är registrerat för en tobaksvara

Marknadsföring i periodisk skrift av konfektionsvaror under varukännetecken som helt eller delvis används och är registrerat för en tobaksvara MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2008:7 2008-04-22 Dnr B 1/07 KÄRANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD SVARANDE Brandwork Scandinavia AB, Brahegatan 4, 114 37 STOCKHOLM Ombud: advokaten H. W.

Läs mer

AVSKRIFT MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2000:7 2000-03-09 Dnr B 6/99. Konsumentombudsmannen (KO), 118 87 STOCKHOLM

AVSKRIFT MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2000:7 2000-03-09 Dnr B 6/99. Konsumentombudsmannen (KO), 118 87 STOCKHOLM 1 AVSKRIFT MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2000:7 2000-03-09 Dnr B 6/99 KÄRANDE Konsumentombudsmannen (KO), 118 87 STOCKHOLM SVARANDE SPC Super Personal Computer Trading i Uppsala AB, 556299-2247, Box 23027, 750

Läs mer

Marknadsföring av varningsskyltar

Marknadsföring av varningsskyltar MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2010:23 2008: Datum 2010-08-26 Dnr C 32/09 Dnr C 33/09 KÄRANDEN Mål C 32/09 Safe Xrossing Sweden AB, Skräddarbackens byväg 1, 784 54 Borlänge Ombud: advokaten A. G., H. Advokatbyrå

Läs mer

Yellow Register On Line AB, Box 1272, 501 12 Borås Ombud: advokaten G. B., W. Advokatbyrå, Box 7543, 103 93 Stockholm

Yellow Register On Line AB, Box 1272, 501 12 Borås Ombud: advokaten G. B., W. Advokatbyrå, Box 7543, 103 93 Stockholm MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2011:22 2008: Datum 2011-08-18 Dnr C 9/10 KÄRANDE Småföretagare mot Yellow Register Online, Flygargatan 5, 128 34 Skarpnäck Ombud: advokaten D. T. och jur.kand. A. J., Advokatfirman

Läs mer

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2002:3 2002-02-06 Dnr B 5/01. Konsumentombudsmannen (KO), 118 87 STOCKHOLM

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2002:3 2002-02-06 Dnr B 5/01. Konsumentombudsmannen (KO), 118 87 STOCKHOLM MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2002:3 2002-02-06 Dnr B 5/01 KÄRANDE Konsumentombudsmannen (KO), 118 87 STOCKHOLM SVARANDE SPP Livförsäkring AB, 516401-8524, 103 73 STOCKHOLM Ombud: jur.kand. B. M., adress som ovan.

Läs mer

KÄRANDE A.D.-man International AB, Box 5325, 102 47 Stockholm Ombud: advokaten M. L., Advokatfirman B. R., Birger Jarlsgatan 73 75, 113 56 Stockholm

KÄRANDE A.D.-man International AB, Box 5325, 102 47 Stockholm Ombud: advokaten M. L., Advokatfirman B. R., Birger Jarlsgatan 73 75, 113 56 Stockholm MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2010:24 2008: Datum 2010-10-05 Dnr C 31/09 KÄRANDE A.D.-man International AB, Box 5325, 102 47 Stockholm Ombud: advokaten M. L., Advokatfirman B. R., Birger Jarlsgatan 73 75, 113

Läs mer

Stockholms tingsrätts, avdelning 5, beslut den 5 mars 2009 i mål nr T 822-08, se bilaga (ej bilagd här)

Stockholms tingsrätts, avdelning 5, beslut den 5 mars 2009 i mål nr T 822-08, se bilaga (ej bilagd här) MARKNADSDOMSTOLENS DOM BESLUT 2009:20 2008: Datum 2009-07-06 Dnr C 5/09 ÖVERKLAGAT BESLUT KLAGANDE Stockholms tingsrätts, avdelning 5, beslut den 5 mars 2009 i mål nr T 822-08, se bilaga (ej bilagd här)

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 19 december 2013 T 1831-12 KLAGANDE Fondförsäkringsaktiebolaget SEB Trygg Liv, 516401-8243 106 40 Stockholm Ombud: Advokaterna HF och GJ

Läs mer

KÄRANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 Karlstad. SVARANDE Northmill AB, Box 1045, 164 21 Stockholm. Marknadsföring av krediter

KÄRANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 Karlstad. SVARANDE Northmill AB, Box 1045, 164 21 Stockholm. Marknadsföring av krediter MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2010:30 2008: Datum 2010-12-21 Dnr B 1/10 KÄRANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 Karlstad SVARANDE Northmill AB, Box 1045, 164 21 Stockholm SAKEN Marknadsföring av krediter

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) Mål nr meddelat i Stockholm den 29 januari 2003 Ö 4380-01 KLAGANDE 1. TV4 Aktiebolag, 556242-7152, Tegeluddsvägen 3, 115 79 STOCKHOLM 2. TV Spartacus Kommanditbolag,

Läs mer

Konsumentverket arbetar för dig!

Konsumentverket arbetar för dig! Konsumentverket arbetar för dig! Obeställd e-postreklam - Lagstiftning, Tillämpning och Tillsyn Ola Svensson Rättsenhet 3 Konsumentverket/KO De viktigaste konsumentlagarna Marknadsföringslagen Avtalsvillkorslagen

Läs mer

AGA Gas Aktiebolag, 172 82 SUNDBYBERG Ombud: advokaten M. W., MAQS Law Firm Advokatbyrå AB, Box 7009, 103 86 STOCKHOLM

AGA Gas Aktiebolag, 172 82 SUNDBYBERG Ombud: advokaten M. W., MAQS Law Firm Advokatbyrå AB, Box 7009, 103 86 STOCKHOLM MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2009:26 2008: Datum 2009-09-25 Dnr C 1/09 KÄRANDE AGA Gas Aktiebolag, 172 82 SUNDBYBERG Ombud: advokaten M. W., MAQS Law Firm Advokatbyrå AB, Box 7009, 103 86 STOCKHOLM SVARANDE

Läs mer

Granskning av avtalsvillkor gällande fiberanslutning till villa

Granskning av avtalsvillkor gällande fiberanslutning till villa PM Datum 2015-04-16 2014/1165 Granskning av avtalsvillkor gällande fiberanslutning till villa Bakgrund Som en del av arbetet i Bredbandsforums Villagrupp har Konsumentverket under början av 2015 genomfört

Läs mer

2012-04-12 Dnr C 22/11

2012-04-12 Dnr C 22/11 MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2012:2 2012-04-12 Dnr C 22/11 KÄRANDE CANEA Partner Group Aktiebolag, Packhusgatan 6, 411 13 Göteborg Ombud: adv. C. W. och jur.kand. K. L., G. W. Advokatbyrå, Kungstorget 2, 411

Läs mer

SVARANDE 1. M. & Co AB, Box 1219, 114 79 Stockholm 2. J. M., Fredrikslundsvägen 7, 168 34 Bromma. Marknadsföring av företagskataloger m.m.

SVARANDE 1. M. & Co AB, Box 1219, 114 79 Stockholm 2. J. M., Fredrikslundsvägen 7, 168 34 Bromma. Marknadsföring av företagskataloger m.m. MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2011:10 2008: Datum 2011-04-12 Dnr C 11/10 KÄRANDE Eniro Sverige AB, 169 87 Stockholm Ombud: advokaten L. F. L. och jur.kand. J. B., N. & Co. Advokatbyrå KB, Box 1435, 111 84 Stockholm

Läs mer

y MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2011:18 2011-07-05 Dnr C 8/11

y MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2011:18 2011-07-05 Dnr C 8/11 y MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2011:18 2011-07-05 Dnr C 8/11 KÄRANDE Specsavers Sweden AB, Box 205, 401 23 Göteborg Ombud: advokaten S. B., B. & McK. Advokatbyrå, Box 180, 101 23 Stockholm SVARANDE Synsam Service

Läs mer

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2003:12 2003-04-28 Dnr B 6/02. Konsumentombudsmannen (KO), 118 87 STOCKHOLM

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2003:12 2003-04-28 Dnr B 6/02. Konsumentombudsmannen (KO), 118 87 STOCKHOLM MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2003:12 2003-04-28 Dnr B 6/02 SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), 118 87 STOCKHOLM MOTPART Wasa Kredit AB, 556311-9204, Box 7233, 103 89 STOCKHOLM Ombud: advokaten Staffan Wilow,

Läs mer

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2007:20 2007-09-21 Dnr C 31/06

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2007:20 2007-09-21 Dnr C 31/06 MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2007:20 2007-09-21 Dnr C 31/06 KÄRANDE Eniro Sverige AB, 169 87 STOCKHOLM Ombud: advokaten M. J. S. & Partners Advokatbyrå KB, Engelbrektsgatan 7, 114 32 STOCKHOLM SVARANDE Millivanilli

Läs mer

KONSUMENTOMBUDSMANNEN FÖRELÄGGANDE FF 2013:07 Processrådet Gunnar Wikström 2013-05-29 Dnr 2012/1717 - Föreläggande. Skäl. 1 Bakgrund.

KONSUMENTOMBUDSMANNEN FÖRELÄGGANDE FF 2013:07 Processrådet Gunnar Wikström 2013-05-29 Dnr 2012/1717 - Föreläggande. Skäl. 1 Bakgrund. Sida 1 av 6 KONSUMENTOMBUDSMANNEN FÖRELÄGGANDE FF 2013:07 Processrådet Gunnar Wikström 2013-05-29 Dnr 2012/1717-23(9 Adressat Prognosia AB Organisationsnummer 556722-7946 Föreläggande KO förbjuder Prognosia

Läs mer

169 87 Stockholm Ombud: advokaterna L. F. L. och C. v H., N. & Co. Advokatbyrå KB, Box 1435, 111 84 Stockholm

169 87 Stockholm Ombud: advokaterna L. F. L. och C. v H., N. & Co. Advokatbyrå KB, Box 1435, 111 84 Stockholm MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2011:9 2008: Datum 2011-04-11 Dnr C 24/10 KÄRANDE Eniro Sverige AB, 169 87 Stockholm Ombud: advokaterna L. F. L. och C. v H., N. & Co. Advokatbyrå KB, Box 1435, 111 84 Stockholm

Läs mer

Optik Smart Eyes AB, Kyrkogatan 18, 411 15 Göteborg Ombud: advokaten S. E., Advokatfirman E. AB, Stora Nygatan 31, 411 08 Göteborg

Optik Smart Eyes AB, Kyrkogatan 18, 411 15 Göteborg Ombud: advokaten S. E., Advokatfirman E. AB, Stora Nygatan 31, 411 08 Göteborg MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2010:19 2008: Datum 2010-06-30 Dnr C 20/09 KÄRANDE Glasögonfabriken i Göteborg AB, c/o Glasögonfabriken i Sverige AB, Lilla Bommen 1, 411 04 Göteborg Ombud: jur. kand. R. E., Advokatfirman

Läs mer

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2015:8 2015-05-21 Mål nr B 1/14

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2015:8 2015-05-21 Mål nr B 1/14 MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2015:8 2015-05-21 Mål nr B 1/14 KÄRANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 Karlstad SVARANDE SverigesEnergi elförsäljning Privat 1 AB, 556497-3856, Box 24140, 104 51 Stockholm

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-12-17. Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-12-17. Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-12-17 Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre. Nya administrativa sanktioner på finansmarknadsområdet

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-03-06

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-03-06 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-03-06 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 20 februari

Läs mer

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2004:16 2004-06-23 Dnr B 11/03. Konsumentombudsmannen (KO), 118 87 STOCKHOLM

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2004:16 2004-06-23 Dnr B 11/03. Konsumentombudsmannen (KO), 118 87 STOCKHOLM MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2004:16 2004-06-23 Dnr B 11/03 KÄRANDE Konsumentombudsmannen (KO), 118 87 STOCKHOLM SVARANDE Vodafone Sverige Aktiebolag, 556421-0309, 371 80 KARLSKRONA Ombud: advokaten Carl Anders

Läs mer

I gränslandet mellan reklam och samhällsinformation. Insamlingsforum 23 april 2013 Tobias Eltell

I gränslandet mellan reklam och samhällsinformation. Insamlingsforum 23 april 2013 Tobias Eltell I gränslandet mellan reklam och samhällsinformation Insamlingsforum 23 april 2013 Tobias Eltell Några highlights Skillnaden mellan marknadsföring och information Tryck- och yttrandefrihet Yttrandefrihetsbrotten

Läs mer

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2003:21 2003-06-27 Dnr C 23/02

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2003:21 2003-06-27 Dnr C 23/02 MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2003:21 2003-06-27 Dnr C 23/02 KÄRANDE TDCF Förlag AB, 556109-6149, Box 623, 301 16 HALMSTAD Ombud: advokaten Olof Jisland, Advokatfirman Vinge KB, Box 11025, 404 21 GÖTEBORG SVARANDE

Läs mer

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2005:16 2005-05-24 Dnr C 23/04

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2005:16 2005-05-24 Dnr C 23/04 MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2005:16 2005-05-24 Dnr C 23/04 KÄRANDE B locket AB, Pipersväg 165, 170 73 SOLNA Ombud: advokaten Per Eric Alvsing, Advokatfirman Vinge KB, Box 1703, 111 87 STOCKHOLM SVARANDE Autobytel

Läs mer

Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD

Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2009:35 2008: Datum 2009-11-17 Dnr B 10/08 SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD MOTPART Bahnhof AB (publ), Box 6220, 102 34 STOCKHOLM Ombud: advokaten W. D.,

Läs mer

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2005:36 2005-12-09 Dnr C 17/05

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2005:36 2005-12-09 Dnr C 17/05 MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2005:36 2005-12-09 Dnr C 17/05 KÄRANDE Tretti AB, Norrbackagatan 47 B, 113 41 STOCKHOLM Ombud: advokat Björn Ulvgården och jur. kand. Manne Bergnéhr, Hellström & Partners Advokatbyrå

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (11) meddelad i Stockholm den 22 juni 2011 KLAGANDE TV4 AB Ombud: Advokat Monique Wadsted och jur. kand. Anna Jussil MAQS Law Firm Advokatbyrå AB Box 7009 103 86 Stockholm

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 27 januari 2015 T 407-13 KLAGANDE Secora Sverige AB, 556707-8976 Strandbergsgatan 61 112 51 Stockholm Ombud: Advokat HDK och advokat TS

Läs mer

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2006:25 2006-10-05 Dnr C 5/05

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2006:25 2006-10-05 Dnr C 5/05 MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2006:25 2006-10-05 Dnr C 5/05 KÄRANDE EDSA Förlag AB (tidigare TDCF Förlag AB), Box 623, 301 16 HALMSTAD Ombud: advokaterna Per Ericsson och Elin Ask, Advokatbyrån Gulliksson AB,

Läs mer

AVSKRIFT MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2001:17 2001-06-15 Dnr B 3/00. Konsumentombudsmannen (KO), 118 87 STOCKHOLM

AVSKRIFT MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2001:17 2001-06-15 Dnr B 3/00. Konsumentombudsmannen (KO), 118 87 STOCKHOLM AVSKRIFT MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2001:17 2001-06-15 Dnr B 3/00 1 KÄRANDE Konsumentombudsmannen (KO), 118 87 STOCKHOLM SVARANDE Länsförsäkringar Wasa Liv Försäkrings AB, 516401-6627, 173 81 STOCKHOLM SAKEN

Läs mer

Mediakontakten S. & B. AB, Fabriksgatan 11, 504 38 BORÅS Ombud: advokaten B. S., Kungsgatan 24, 441 30 ALINGSÅS. Marknadsföring av medietjänster

Mediakontakten S. & B. AB, Fabriksgatan 11, 504 38 BORÅS Ombud: advokaten B. S., Kungsgatan 24, 441 30 ALINGSÅS. Marknadsföring av medietjänster MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2009:37 2008: Datum 2009-12-15 Dnr C 26/08 KÄRANDE Sincerus AB, Söderhallarna 108, 118 26 STOCKHOLM Ombud: advokaterna K. L. och D. T., Advokatfirman för Marknadsrätt, Sveavägen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. MOTPART AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad, 556016-9095 115 77 Stockholm

HÖGSTA DOMSTOLENS. MOTPART AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad, 556016-9095 115 77 Stockholm Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 9 juni 2010 T 156-09 KLAGANDE Korsnäs Aktiebolag, 556023-8338 801 81 Gävle Ombud: Advokaterna O N och O H MOTPART AB Fortum Värme samägt

Läs mer

OTILLBÖRLIG KONKURRENS Marknadsrätt och företagshemligheter. Henrik Bengtsson / partner / advokat Den 15 januari 2013

OTILLBÖRLIG KONKURRENS Marknadsrätt och företagshemligheter. Henrik Bengtsson / partner / advokat Den 15 januari 2013 1 OTILLBÖRLIG KONKURRENS Marknadsrätt och företagshemligheter Henrik Bengtsson / partner / advokat Den 15 januari 2013 2 Disposition 1. MD:s praxis i siffror 2. Materiella frågor 3. Skadestånd vid vilseledande

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelat i Stockholm den 28 oktober 2011 Ö 1586-09 KLAGANDE LP. Ombud: Advokaterna PB och EN

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelat i Stockholm den 28 oktober 2011 Ö 1586-09 KLAGANDE LP. Ombud: Advokaterna PB och EN Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 28 oktober 2011 Ö 1586-09 KLAGANDE LP Ombud: Advokaterna PB och EN MOTPARTER 1. Laholms Sparbank, 549201-6059 Box 77 312 22 Laholm Ombud:

Läs mer

2. KO yrkar ersättning för rättegångskostnader med belopp som senare kommer att anges.

2. KO yrkar ersättning för rättegångskostnader med belopp som senare kommer att anges. KONSUMENTOMBUDSMANNEN STÄMNINGSANSÖKAN Verksjuristen Patrik Havermann 2015-02-20 2013/414 Marknadsdomstolen SÖKANDE Konsumentombudsmannen Box 48 651 02 Karlstad MOTPART Eniro 118 118 AB, 556476-5294 Gustav

Läs mer

MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2009:39 2008: Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD. Marknadsföring av konsumentkrediter

MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2009:39 2008: Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD. Marknadsföring av konsumentkrediter MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2009:39 2008: 2009-12-18 Datum Dnr B 6/09 KÄRANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD SVARANDE IKANO Bank SE, Box 717, 343 81 ÄLMHULT Ombud: advokaten C. A. S. och

Läs mer

MARKNADSDOMSTOLEN DOM MD 2013:7 2013-04-30 Mål nr B 2/12

MARKNADSDOMSTOLEN DOM MD 2013:7 2013-04-30 Mål nr B 2/12 MARKNADSDOMSTOLEN DOM MD 2013:7 2013-04-30 Mål nr B 2/12 KÄRANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 Karlstad SVARANDE Z. M. med registrerad firma Maxi Elit Norrköping, Box 1432, 600 44 Norrköping

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 3 oktober 2003 T 184-03 KLAGANDE Hyr-Börsen i Roslagen Aktiebolag, 556295-7539, Box 60, 184 61 ÅKERSBERGA Ombud: advokaten J.S. och jur.

Läs mer

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2004:7 2004-03-18 Dnr B 9/03. Konsumentombudsmannen (KO), 118 87 STOCKHOLM

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2004:7 2004-03-18 Dnr B 9/03. Konsumentombudsmannen (KO), 118 87 STOCKHOLM MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2004:7 2004-03-18 Dnr B 9/03 KÄRANDE Konsumentombudsmannen (KO), 118 87 STOCKHOLM SVARANDE Siba Aktiebolag, Box 8865, 402 72 GÖTEBORG Ombud: advokaten Lili-Ann T Tullborg, Advokatfirman

Läs mer

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2006:15 2006-06-29 Dnr B 5/05. Konsumentombudsmannen (KO), 118 87 STOCKHOLM

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2006:15 2006-06-29 Dnr B 5/05. Konsumentombudsmannen (KO), 118 87 STOCKHOLM MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2006:15 2006-06-29 Dnr B 5/05 KÄRANDE Konsumentombudsmannen (KO), 118 87 STOCKHOLM SVARANDE Tidnings Aktiebolaget Metro, Box 45075, 104 30 STOCKHOLM Ombud: advokaten Gabriel Lidman,

Läs mer

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2006:9 2006-04-13 Dnr C 29/05

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2006:9 2006-04-13 Dnr C 29/05 MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2006:9 2006-04-13 Dnr C 29/05 KÄRANDE TDCF Förlag AB, Box 623, 301 16 HALMSTAD Ombud: advokaterna Per Ericsson och Elin Ask, Advokatbyrån Gulliksson AB, Box 739, 220 07 LUND SVARANDE

Läs mer

Box 210, 101 24 Stockholm Ombud: advokaten H. W., Advokatfirman L. KB, Box 1065, 101 39 Stockholm

Box 210, 101 24 Stockholm Ombud: advokaten H. W., Advokatfirman L. KB, Box 1065, 101 39 Stockholm MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2010:15 2008: Datum 2010-05-19 Dnr C 1/10 KÄRANDE Svensk Mjölk AB, Box 210, 101 24 Stockholm Ombud: advokaten H. W., Advokatfirman L. KB, Box 1065, 101 39 Stockholm SVARANDE Valio

Läs mer

KONKURRENSVERKET. Ansökan om upphandlingsskadeavgift ANSÖKAN. Sökande. Motpart. Saken. Yrkande. Förvaltningsrätten i Stockholm 115 76 Stockholm

KONKURRENSVERKET. Ansökan om upphandlingsskadeavgift ANSÖKAN. Sökande. Motpart. Saken. Yrkande. Förvaltningsrätten i Stockholm 115 76 Stockholm ANSÖKAN Swedish Competition Authority 2011-11-18 Dnr 702/11 1(8) Förvaltningsrätten i Stockholm 115 76 Stockholm Ansökan om upphandlingsskadeavgift Sökande Konkurrensverket, 103 85 Stockholm Motpart Försvarsmakten,

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS BESLUT

REGERINGSRÄTTENS BESLUT 1 (5) REGERINGSRÄTTENS BESLUT meddelat i Stockholm den 20 augusti 2008 KLAGANDE AA MOTPART Leg. läk. BB ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrättens i Stockholm beslut den 3 mars 2006 i mål nr 366-06 SAKEN Avvisad

Läs mer

MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2010:13 2008tum Dnr

MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2010:13 2008tum Dnr MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2010:13 2008tum Dnr 2010-05-11 Dnr C 16/09 KÄRANDE Procter & Gamble Sverige Aktiebolag, Box 27303, 102 54 Stockholm Ombud: advokaten P. v. H., H. Legal Advokat, Kaptensgatan 12,

Läs mer

Remissvar Ett stärkt konsumentskydd vid telefonförsäljning (SOU 2015:61)

Remissvar Ett stärkt konsumentskydd vid telefonförsäljning (SOU 2015:61) Finansdepartementet Enheten för offentlig förvaltning Konsumentenheten 103 33 Stockholm Stockholm Vår referens Dnr 2015-11-02 Ulrica Dyrke Fi2015/3612/OFA/KO Remissvar Ett stärkt konsumentskydd vid telefonförsäljning

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 28 mars 2006 T 2100-05 KLAGANDE OCH MOTPART 1. Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning Box 3327 103 66 Stockholm Ombud:

Läs mer

Konsumentverkets författningssamling

Konsumentverkets författningssamling Konsumentverkets författningssamling ISSN 0347-8041 Konsumentverkets allmänna råd för marknadsföring av tobaksvaror till konsumenter; beslutade den 24 juli 2009. KOVFS 2009:7 Utkom från trycket den 29

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 9 maj 2012 B 3272-10 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART J-A S SAKEN Artskyddsbrott ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Hovrätten

Läs mer

MARKNADSRÄTT EU-DOMSTOLEN 2011

MARKNADSRÄTT EU-DOMSTOLEN 2011 MARKNADSRÄTT EU-DOMSTOLEN 2011 Presentation för SFIR 17 januari 2012 Advokaten Lena Frånstedt Lofalk Marknadsrätt EU-domstolen 2010 En dom den 12 maj 2011 i mål mellan KO och Ving Sverige AB om vad som

Läs mer

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2006:5 2006-02-23 Dnr C 13/05

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2006:5 2006-02-23 Dnr C 13/05 MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2006:5 2006-02-23 Dnr C 13/05 KÄRANDE Telecall AB (tidigare ONOFF Sverige AB), Box 710, 194 27 UPPLANDS VÄSBY Ombud: John Örtengren, Alvägen 17 B, 191 33 SOLLENTUNA SVARANDE Elgiganten

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (11) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 19 mars 2014 Ö 5306-13 KLAGANDE Juridikfronten, 802472-8704 Carl Krooks gata 42 252 25 Helsingborg Ställföreträdare: MT MOTPART RAP

Läs mer

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2007:31 2007-12-12 Dnr C 26/06

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2007:31 2007-12-12 Dnr C 26/06 MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2007:31 2007-12-12 Dnr C 26/06 KÄRANDE Föreningen Greenpeace Norden, Box 15164, 104 65 STOCKHOLM Ombud: jur. kand. J. P., Norra Linnégatan 3, 451 31 STRÖMSTAD SVARANDE Vattenfall

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 27 mars 2006 T 4088-03 KLAGANDE CR Ombud: Advokat PA MOTPART EM-Plan Aktiebolags konkursbo, 556304-5185 c/o konkursförvaltaren advokat LN

Läs mer

Homeinvest Scandinavia TS-Konsult i Malmö, Box 19053, 200 73 Malmö Ombud: jur.kand. D. D., MAQS Law Firm Advokatbyrå i Malmö, Box 74, 201 20 Malmö

Homeinvest Scandinavia TS-Konsult i Malmö, Box 19053, 200 73 Malmö Ombud: jur.kand. D. D., MAQS Law Firm Advokatbyrå i Malmö, Box 74, 201 20 Malmö MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2011:4 2008: Datum 2011-03-01 Dnr C 3/10 KÄRANDE Homeinvest Scandinavia TS-Konsult i Malmö, Box 19053, 200 73 Malmö Ombud: jur.kand. D. D., MAQS Law Firm Advokatbyrå i Malmö, Box

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 9 juli 2015 T 3935-14 KLAGANDE Nordic Gas Cleaning AB:s konkursbo, 556758-1664 Ombud: Jur.kand. TL MOTPART JH Ombud: Jur.kand. CB SAKEN

Läs mer

Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område - genomförande av direktiv 2004/48/EG (Ds 2007:19)

Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område - genomförande av direktiv 2004/48/EG (Ds 2007:19) SVEA HOVRÄTT YTTRANDE 2007-10-01 Stockholm Dnr 417/07 Justitiedepartementet Enheten för immaterialrätt och transporträtt 103 33 Stockholm Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område - genomförande

Läs mer

Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET

Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET 1 Kom ihåg!» Samarbeta INTE om priser.» Dela INTE upp marknaden.» Utbyt INTE strategiskt viktig information. 2 Du

Läs mer

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2001:10 2001-04-11 Dnr C 1/00. Stockholms tingsrätts, avd. 8, dom 1999-12-07 i mål T 8-527-98, bilaga (ej bilagd här)

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2001:10 2001-04-11 Dnr C 1/00. Stockholms tingsrätts, avd. 8, dom 1999-12-07 i mål T 8-527-98, bilaga (ej bilagd här) 1 MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2001:10 2001-04-11 Dnr C 1/00 ÖVERKLAGAD DOM Stockholms tingsrätts, avd. 8, dom 1999-12-07 i mål T 8-527-98, bilaga (ej bilagd här) KLAGANDE La-Pa Service & Konsult AB, 556541-2425,

Läs mer

Marknadsföring av katalogtjänster på Internet

Marknadsföring av katalogtjänster på Internet MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2011:8 2008: Datum 2011-04-05 Dnr C 12/10 KÄRANDE Hittapunktse AB, Norr Mälarstrand 6, 112 20 Stockholm Ombud: advokaten P. E. A., Advokatfirman Vinge KB, Box 1703, 111 87 Stockholm

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 23 november 2012 T 2085-11 KLAGANDE AH Ombud: Konsumentombudsmannen Box 48 651 02 Karlstad MOTPART Rehab Center Svedala Kommanditbolag,

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 8 juni 2015 T 2762-14 KLAGANDE Malmö stad 205 80 Malmö Ombud: Advokat JK och jur.kand. DD MOTPART CB Ombud: Jur.kand. JM SAKEN Intrångsersättning

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 3 juli 2009 T 2955-08 KLAGANDE 1. ALL 2. HL 3. EL 4. ML Ombud för 1-4: Advokat BS MOTPART Nora kommun, 212000-2007 Tingshuset 713 80 Nora

Läs mer

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2001:28 2001-12-10 Dnr C 19/00

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2001:28 2001-12-10 Dnr C 19/00 1 MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2001:28 2001-12-10 Dnr C 19/00 KÄRANDE Ahhaaa AB, 556492-0584, Borgarfjordsgatan 16, 164 40 KISTA Ombud: advokaten E.W. och jur. kand. F.F., S. & G. Advokatbyrå KB, Box 7418, 103

Läs mer

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2003:15 2003-05-16 Dnr C 6/02

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2003:15 2003-05-16 Dnr C 6/02 MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2003:15 2003-05-16 Dnr C 6/02 KÄRANDE Mäklarhuset i Norrköping AB, 556302-5732, Drottninggatan 65, 602 32 NORRKÖPING Ombud: advokaten G. G. SVARANDE 1. A. L., Mostugevägen 15 A, 616

Läs mer