Redaktörens Rader. Vi Östra Realare nr 31, Föreningen Östra Realare. Observandum

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Redaktörens Rader. Vi Östra Realare nr 31, 2007. Föreningen Östra Realare. Observandum"

Transkript

1 Nr

2 Vi Östra Realare nr 31, 2007 Redaktörens Rader Nummer 31 April 2007 Grundad 1954 Organ för Ansvarig utgivare: Jan Berglund Redaktion: P-O Lindström, chefredaktör. Karsten F Larsen Håkan Stålfors Omslagsbilden väcker minnen: Barndom, sommar och GLASS! Detta nummer av Vi Östra Realare är det sjätte som nuvarande redaktion presterar. På sätt och vis blir det svårare och svårare eftersom vi söker undvika att upprepa oss. En nyhet i detta nummer är att vi på initiativ av skolans rektor och vår kamrat i styrelsen, Urs Göbel, inleder ett samarbete med skolans elevtidning Östra. Vi skall byta redaktionellt material och ser fram emot att få trycka artiklar skrivna av elever i skolan, samtidigt som vi hoppas att något av det material vi producerar kan intressera dagens elever. Vi kan glädja oss åt att Hans Dahlmans besök i höstas gav både en trevlig kväll och ett roligt inslag i tidningen. Det känns à propos honom rätt med den sortens föreningsmöten. Bröderna Wästberg och Clarence Crafford har varit populära föredragshållare och det finns fler gamla elever som vi försöker intressera för ett besök i sin gamla skola. I höstas var det 40 år sedan en lärarstrejk gav Carl Bildt tillfälle att framträda i TV och det är med glädje vi kan publicera vår styrelsekamrat Gunilla Bolinders anteckningar från den händelsen. Jag vet inte om hon förekom i något TV-program på den tiden, men idag är hon som läkare känd som en hängiven rök- och snusmotståndare. Hon var för en tid sedan nerbjuden till Kapstaden för att argumentera för snusets skadliga effekter och på så vis motverka Swedish Match snuskampanj. I övrigt måste jag fortsätta uppmana Er läsare och föreningsmedlemmar att bidra med bilder och uppslag till kommande nummer. P-O Lindström Chefredaktör Artiklar, bilder och andra bidrag till nästa nummer mottages tacksamt. Adress: Karlavägen Stockholm Observandum Detta nummer av Vi Östra Realare utkommer i april Det föregående numret (Nr 30) daterades oktober 2005, då tidningen förelåg färdigredigerad. Tryck och distribution skedde dock först på våren Någon utgåva 2006 kommer alltså inte att finnas. Visst finns på webben! Gå till och välj Föreningar i menyn till vänster. 2

3 Nostalgi Vi Östra Realare nr 31, 2007 Hans Dahlman, Student-62 från ÖR, är för de flesta känd som signaturen Lelle Printer och även en välbekant radioröst i satirprogrammet På håret. Vid höstmötet 2006 kåserade han över temat Nostalgi eftersom han nyligen utkommit med boken Pojkarnas nostalgibok det skimrande 50-talet. De församlade medlemmarna uppskattade tydligt innehållet, som om det varit deras egna minnen. Genom vänligt tillmötesgående från Hans har Vi Östra Realare fått tillfälle att här återge ett litet utdrag ur boken, som vi hoppas skall ge mersmak! Redaktionen Plugget en värld för sig På 50-talet gick alla i den klassiska Folkskolan, världens första, från 1842, innan Enhetsskolan kom på allvar. Några gick vidare till den femåriga realskolan och tog realen i trista gråa mössor, ganska få gick igenom gymnasiet och tog studenten och vann sina vackra vita mössor efter en krävande tentamen med censor och allt. I början av 50-talet var det fortfarande lugnt på skolfronten, men i slutet hade reformerna hunnit röra om i grytan och gjort både lärare och elever oroliga. Och skolor med enbart pojkar gossläroverk eller enbart flickor flickskolor försvann också. Det märkvärdigaste med denna gamla skola var kanske att många som gick bara sju klasser i folkskolan var förvånansvärt duktiga i Modersmålet och Räkning. Knappast sämre än dem som går ut Grundskolan idag. Och i geografi och historia var de sannolikt bättre. Folkskolan hade en hög lägstanivå, som man skulle sagt idag, tack vare en enkel organisation, klara mål och viss disciplin. Folkskolelärarna liksom adjunkterna vågade vara auktoriteter. De sa till så fort de såg något dumt, såg inte mellan fingrarna. Nolltolerans. De hade relativt hög status. Men alla lärare var förstås inte lika framgångsrika. Med en fyrfältstabell kunde man dela in dem i a) de stränga, som var sadistiska b) de stränga, som var inspirerande c) de snälla, som var inspirerande och d) de snälla, som bara var förvirrade. Den tidens lärare stod i ännu högre grad än nu ensamma i klassrummet, de var kaptener på sitt skepp, utan nån styrman att tala med. Solitärer. Envåldshärskare. Regissörer för den teater som spelades i varje lärosal. De kunde därför ostört utveckla sin ledarstil, så att den framåt pensionsåldern kunde bli extremt egenartad. Det finns en uppsjö historier om läraroriginal, men de behöver inte berättas, ty varje läsare har sitt eget minne av dem: Tjocka Lund, Röda Rudolf, Flaskan, Klossen, Matahari, Caligula, Halte Jesus och Gestapo-Lasse. Vi elever trodde ju att de talade om oss i kollegierummet. Att de jämförde och återgav dumma svar och diskuterade tänkbara bestraffningar. Senare i livet fick man klart för sig att de aldrig yppade nånting om sin egen lärargärning för sina kolleger, man ville ju framför allt inte avslöja några svagheter. Den snälla fröken Höstterminen 1950 började jag i första klass i Klara Folkskola för fröken Brunn. Hon var väldigt snäll. Men man måste stå upp och svara och alla fick tala om vad de hette. - Vad heter du då, kom frågan till mig. Kallsvetten kom, man anade det värsta. - Hans, försökte jag. - Jo, men du heter väl något mera? - Johan. - Men du har ju ett tredje namn, va? - Jävla käring, tänkte jag, men pep tyst: - Teofron! - Högre, sa fröken Brunn. - TEOFRON! Hela klassen hoppade upp ur bänkarna och tjoade glatt: - Till och från! Till och från! Han heter Till och från!!! 3

4 Vi Östra Realare nr 31, 2007 Fröken Brunn var snäll. Hon menade inte att vara så elak. En gång hade fröken Brunn tagit fram en plansch med flaggor från hela världen och så frågade hon vilka färger som var vackrast. - Blått och vitt, föreslog jag. Det blev alldeles tyst en lång stund. Sen tyckte fröken Brunn att hon måste förklara det oförlåtliga misstaget. - Du har kanske släktingar i Finland. - Nä, jag tycker att blått och vitt är snyggt ihop. - Du menar blått och gult! - Näe, gult och blått passar inte så bra Detta var början på en tillvaro som avvikare, att aldrig oreflekterat följa den stora majoriteten. Det fanns disciplin. Men knappast särskilt förtryckande. I småskolan när man var förstagluttare, andraglidare eller tredjeklassar silltunna skulle man ställa upp utanför klassrummet, gå in tillsammans på lärarens signal, sätta sig ned utan att slamra med bänkarna, räcka upp handen, när man kunde svara och stå upp när man svarade. Man fick inte ta med ytterkläder in i klassrummet och inte ha mössan på sig inomhus. Den som pratade (för högt och mycket) på lektionen fick anmärkning. Det fanns inga kvartssamtal, men betyg i uppförande och ordning. Det behövdes inte mycket prat och många för sena ankomster för B i ordning. B i uppförande var värre. Några av grabbarna kunde omöjligt sitta stilla, de knuffade på dem ikring sig, kastade kritor och papperstussar, slogs på rasterna och sparkade på skolporten så att det blev märken eller skar med kniv i bänklocket. De hade väl ADHD eller Damp eller Asperger fast man inte visste det på den tiden. Sådana fanns det några stycken i varje klass, numera tycks de vara i majoritet. Skolans inre hotbild Det fanns många hot i skolan. Skoltandläkaren uppe på vinden var hemsk. Borrarna var rena monstren och lät så också. Tandläkaren sa att man skulle vara duktig och göra lagningarna utan bedövning. Så duktig var man inte. Bedövningsnålen var tjock. Precis som nålen, när man skulle vaccinera sig. Då måste man också vara duktig. Eftersom det stod flera andra barn och tittade på var man duktigare då. Lungröntgen var också läskigt. Det gjorde inte ont, men skivan man skulle pressa bröstet mot var iskall. Ljuset var också iskallt. Och så surrade det på något olycksbådande sätt. Man förstod att nazisternas tortyr var något liknande. Andra elever kunde också vara ett hot. Mobbning existerade även på 50-talet. De som var rödhåriga och hade fräknar och glasögon förföljdes. Dem sprutade man vatten på eftersom man måste släcka eldsvådan. De som var duktiga skälldes för plugghästar - dock inte utan viss respekt. Man hade ju läst om Sivar Ahlruds tvillingdetektiver och deras kusin Hubert. Där fanns både rödhåringar och en glasögonorm och plugghäst i hjälterollerna. De som var fattiga och hade trasiga kläder fick också veta det. Och de som inte hade innekläderna, fick inte stå så nära centrum i klustret av klassens populäraste grabbar. När det var populärt med svarta skinnjackor, fick jag en blågrön galonjacka för 25:- från Åbergs herrekipering i Gamla Stan, där Far kände ägaren. När man skulle ha en beige duffel, fick jag en mossgrön lodenrock. De gröna nyanserna som skapade så mycket lidande kommer jag aldrig att glömma I varje klass fanns det en tjockis och en som var lite kort och spenslig. En Butcho och en Lillis. Tjockisen blev bara mobbad om han inte också var stark. Annars tilltalades eleverna med efternamn, även sinsemellan, åtminstone i realskolan och gymnasiet. På det viset störde det inte att de flesta hette Lars eller Hans. I en klass fanns det sex Lars och fem Hans, om man inkluderade Lars-Olof och Lars-Erik. Varför föräldrarna var så fantasilösa undrade man inte heller över. Hette någon Hjalmar eller Rutger kunde det också bli en mobbningsorsak. När någon mobbad ville ge igen kunde det bli slagsmål. Inte alls så våldsamt som i Guillous Ondskan, men i alla fall. Alla stod runtomkring och ropade Mera blod! Mera blod! Men det menade man inte. 4

5 Vi Östra Realare nr 31, 2007 Korvgubbarnas mystik Utanför skolgårdarna stod en korvgubbe eller en glassgubbe, beroende på årstid och väderlek. Korvgubbarna ansattes då och då av Hälsovårdsnämnden, som drog in tillståndet när snusket var alltför påfallande. Vi ungar brydde oss knappast. Men man såg ju sorgkanterna under naglarna. Och när duvorna hade släppt kluttar på korvlådans lock, som korvgubben nödtorftigt försökt torka av, då avstod man kanske från mellanmålet den dagen. Korvgubbarna hade namn: Korv-Acke, Korv-Johan eller Korv-Walle. Det sades om någon av dem att han egentligen var miljonär. Hur det gått till fanns det olika teorier om. Antingen hade han levt sparsamt och stoppat pengarna i madrassen eller satsat korvvinsten i aktier. Säkert var att de tjänade rätt bra på sina korvar, i synnerhet om de fått option på ett bra ställe. Han som stod på Klara Västra Kyrkogata med Klara Folkskola på ena sidan och ingången till Esseltes stora komplex på den andra var lyckligt lottad. Man beställde inte korv; En slang, löd ordern. Ibland En slang i vagga med mycke spackel, dvs en korv med bröd och mycket senap. Senap kunde också heta halka. Ketchupen kom lite senare på 50-talet. Priset steg under decenniet, men 45 öre var länge gångbart, hade man inte det kunde man tjacka bara ett brö med senap på för 15 öre. Glassgubbarna var desamma som korvgubbarna. De dök upp efter några veckors semester i slutet av april och var ett vårtecken. Då köpte man glass även om det var nollgradigt i luften. De billigaste pinnarna 30-öres fanns i smakerna päron och vanilj. Femtioöresglassarna smakade vanilj, jordgubb eller kokos. Top Hat kom inte förrän i slutet av 50-talet. Det fanns på 50-talet glassar som hette Alaskapinne med päron eller vanilj för 30 öre, Puckstång kostade 50 öre (vanilj, jordgubb eller nougat). En annan glass hette Guld-Puck, vanilj- och chokladsmak, och kostade 65 öre. Top Hat lanserades Från Pojkarnas nostalgibok det skimrande 50-talet av Hans Dahlman UDDA AKTIVITETER Under mina 9 år i Östra Real var jag med om några aktiviteter som var litet speciella. När jag gick i realskolan deltog skolan i en insamlingsaktivitet för något behjärtansvärt ändamål, minns ej vilket. Den genomfördes på så sätt att skolans elever en eftermiddag, i grupper om tre, gick runt i ett område som var bestämt och delade ut ett upprop som förklarade ändamålet med insamlingen och informerade om att vi skulle komma tillbaks nästa dag med våra insamlingsbössor. Min grupp bestod av en pojke som heter Hans Bergström, Carl Tham och jag själv. Vårt distrikt avgänsades av Kungsträdgårdsgatan, Wahrendorfsgatan och Arsenalsgatan.Jag minns att vi besökte bl a synagogan och Stockholms Enskilda Bank. En vaktmästare på banken hänvisade till att banken stödde insamlingar centralt så vi måste traska i väg med tomma bössor. På Arsenalsgatan fick vi kanske utdelning i någon affär, men distriktet var dåligt i insamlingssammanhang. I tredje klass gav oss kristendomsläraren i uppdrag att besöka olika kristna organisationer för att på så vis få en bild av hur det kristna Sverige fungerade. Även i detta fall var Hans, Carl och jag en grupp och vi fick i uppdrag att besöka Sjömanskyrkan vid Katarinavägen. Där intervjuade vi en ung sjömanspräst och jag minns en trevlig eftermiddag. Senare fick alla grupper inför den samlade klassen redovisa sina resultet P-O Lindström 5

6 Vi Östra Realare nr 31, 2007 Ett samtal med Östra Realaren och sångaren Mauro Scocco Redaktionen för tidningen Vi Östra Realare fick tillfälle att intervjua Östra Realaren och grundaren av talangjakterna vid Östra Real Mauro Scocco mellan hans många engagemang. Snart kommer en ny bok, ett album och en samlingsbox mm. Denne man har sannerligen många järn i elden samtidigt! Bild på klassen (HS3A) tagen Notera att Mauro fick på detta foto heta Maria Scocco. Mauro, berätta lite om dig själv och hur din musikaliska bana grundlades? Jag föddes 1962 och flyttade när jag var sex år till Stockholm från Fristad utanför Borås i Västergötland. Tidigt blev jag intresserad av musik, mycket tack vare min far, som är italienare och spelade gitarr i sin ungdom. Mitt i gymnasiestudierna bildade jag 1980 Ratata. Efter mycket slit i replokalerna och månget brev till skivbolagen släppte gruppen 1981 sin första singel - "För varje dag". Singeln finns på vårt debutalbum, som kort och gott heter "Ratata". Gruppen, bestående av fyra personer, splittrades senare för att vara i det närmaste upplöst vid releasen av det andra albumet, "Jackie". Till slut återstod i princip en duett bestående av mig och Johan Ekelund, som varit med gruppen som musiker från start. Vi hade mycket gemensamt och mycket att lära varandra, och strax innan nästa skivsläpp, "Äventyr" 1983, blev Johan Ratatas andra hälft. Året därpå, 1984 släpptes albumet "Paradis", där vi skrev och producerade alla spår tillsammans. Sakta men säkert blev vi etablerade i den svenska pop-världen. Nästa platta "Sent i september" stadfäste detta med det mest kända spåret som hette "I dina ögon". Framgångarna växte mer och mer och 1987 kom skivan "Mellan dröm och verklighet". Hitspåret och första singeln från albumet heter "Så länge vi har varann", där gruppen fick förstärkning av Anni- Frid Lyngstads ljuva stämma. 6

7 Vi Östra Realare nr 30, 2005 Efter en kortare paus gjorde vi come-back med "Människor under molnen" som kom Så har det rullat på och jag har solo även gjort megahits som "Sarah", "Vem är han?", "Till de ensamma", "Nelly" och "Överallt". Jag har även producerat och medverkat på andra berömda artisters verk, bl a med text och musik till Lisa Nilssons succéplatta "Himlen runt hörnet" Vilka är dina minnen från tiden i Östra Real? Mina främsta minnen är väl kopplade till den vänskapskrets som formades under de åren. Här började ju musiken på allvar ta den form som jag sedan dess har ägnat mig åt. Jag minns särskilt två egensinniga bröder till lärare som bl a införde skolleg så att man skulle kunna "avslöja" knarklangare...hette dom Fridén eller något sådant? (Georg och Erik Fridén. Red. anm.) Vad var viktigt för dina framgångar inom musiken? Musiken började som en hobby redan i mellanstadiet men det var på Östra som saker började falla på plats och även en viss stilkänsla började infinna sig så sakteliga. Framgången har väl berott på envishet, talang och tur i lagom doser! Har du några tips till dagens elever vid Östra som vill göra musikalisk karriär? Nej, egentligen inte...men om jag måste så: Jag skulle möjligen kunna avråda från att försöka gå några "genvägar" genom realityserier eller utvik och även Idol som jag inte tror bygger långvariga karriärer utan mer dagsländor. Var ödmjuk men om du tycker att du gör något som är bra och förtjänar en chans så var inte rädd för att stå på dig och tro på dig själv. Om absolut ingen annan tycks se din talang så beror det nog tyvärr på att den inte existerar eller inte har hittat sitt rätta forum Något övrigt du skulle vilja framföra till eleverna och föreningens medlemmar? Glöm inte att det som står i kvällspressen om artister och kändisar i allmänhet har en sanningshalt på mellan 0 och 50%! Mauro Scocco är inte bara kompositör, producent och artist, utan också delägare i skivbolaget Diesel Music AB tillsammans med Johan Ekelund och Torbjörn Sten. Richard Livijn BIRGER NORDHOLMS STIFTELSE Birger Nordholms stiftelse tillkom 1990 med anledning av att den tidigare eleven vid skolan med detta namn donerat pengar till föreningen. Ändamålet med stiftelsen är att årligen dela ut stipendier till en eller flera elever vid skolan som Visat ett gott och föredömligt kamratskap eller på annat sätt genom betydande insatser visat stort intresse för skolan och dess verksamhet. Stiftelsens styrelse beslöt att utdela Birger Nordholms stipendium 2006 till två elever: Ruth Arvidsson och Cathrine Everts. Båda är ledande medlemmar av elevrådets styrelse. Motiveringen lyder: Ruth och Cathrine har på ett konstruktivt sätt och med stort engagemang bidragit till en positiv utveckling på Östra Real. De har aktivt arbetat för ökad elevdemokrati, vågat ta obekväma beslut, tagit ställning mot vissa elevgruppers alkoholkonsumtion och på så sätt verkat för en bättre skola. P-O Lindström 7

8 KGF om KGF Vi Östra Realare nr 31, 2007 I tidigare nummer av Vi Östra Realare har vi berättat om de många föreningar som fanns bland skolans elever, särskilt i mitten på förra seklet. En av dessa, Kristliga Gymnasieförbundet, var visserligen bland de mindre men typisk för en tid då vi hade obligatorisk morgonbön, Kristendom på schemat, och de allra flesta ungdomar blev konfirmerade! En tidigare ordförande delar här med sig av några hågkomster från 1950-talet. Alldeles innanför de magnifika ekportarna till Östra Real fanns det en trapphall och på dess väggar glasskåp där olika föreningar visade upp sig. Det var särskilt en som intresserade mig när jag gick i skolan på femtiotalet. Den hade den kryptiska rubriken KGF. Eftersom mina initialer var desamma, KGF som i K-G Fridman, vore det väl intressant att få veta vad de betydde. Snart nog fick jag veta. En gymnasist, som jag träffat på scoutläger på Gotland, Anders Hammar, sedermera präst men då ordförande i KGF, frågade om inte jag ville vara med. Kristliga Gymnasieförbundet var det som huserade bakom glasskivan på skåpet. Nu höll man på att bilda KRF, Kristliga Realskoleföreningen och där kunde jag som ännu gick i realskolan få vara med. Steinar Härnryd blev ordförande och hans bror Christer var också med. Vi ordnade debatter om tro och vetande i Hedenius anda. Stellan Arvidsson var ett namn som var ett rött skynke för oss kristna vill jag minnas. KGF:arna var inte många på skolan; en handfull var vi. På gymnasiet gick Olle Elgenmark som spelade orgel. Han blev mycket riktigt organist som yrke efter studenten och han bosatte sig i Norrköping. Anders Hammar var en drivande ordförande och när han så småningom tog studenten, fick jag förtroendet att bli ordförande. Eftersom vi var så få var samarbetet med KGFare på andra skolor viktigt. Vi samlades till skolgudstjänster i Gustav Vasa kyrka ungefär en gång i månaden under ledning av Ulf Grenstedt som var den förste skolprästen i Stockholm. Han efterträddes av Ragnar Wittgren, som senare hamnade på Stadsmissionen. I Gustav Vasa kyrka var Östra Reals Sång-Pelle, Nisse Björk, organist (vilket jag inte hade en aning om när jag kom med i KGF). Döm om min förvåning när vi en gång stötte ihop på kyrktrappan! Gudstjänsterna i Gustav Vasa förbereddes i en liten grupp gymnasister där vi fick tipsa skolprästen hur vi reagerade på aktuell text. Där var jag med och fick mina första impulser till att själv predika. Bakom teckningssalarna disponerade vi ett litet kapell med gamla bänkar som en gång funnits i aulan. Där hade vi varje år passionsandakter tiden närmast påsk. De hölls på frukostrasterna och samlade sex till tio personer varje gång. Jag kände då att lärarna såg med välvilja på det vi hade för oss och det var bra för självförtroendet. Stockholmsavdelningen av KGF, alltså den gemensamma för alla gymnasier i Stockholm, ordnade vinterläger i Sigtuna på jullovet i början av januari och sommarläger på Julita i Södermanland i början av juni efter skolslutet. Här deltog jag och lärde känna många, både äldre och yngre, som jag alltjämt har kontakt med. Många, men långt ifrån alla, blev präster. För oss som gick i pojkläroverk var dessa läger särskilt trevliga genom att vi träffade flickor från hela staden. De gick bl a i Lyceum, Nya Elementar för flickor, Södra flickläroverket och Aphuset, som det kallades på Timmermansgatan. På Sigtunalägren fick vi lyssna till föredrag av den intellektuelle giganten Olof Hartman, som var direktor på Sigtunastiftelsen. Han hade pigga ögon och en mycket intensiv framtoning. Han talade över huvudet på oss alla gymnasister, men gav oss ändå en behållning för livet genom sitt sätt att vara och sitt sätt att utstråla tron på Herren Jesus Kristus. När jag tagit studenten var jag några år vice ordförande i Stockholmsavdelningen av KGF, gifte mig med Inger som tog studenten 1964 i Östra Real och började sedan arbeta med information, horisontell sådan, i bank och verkstadsindustri och skogsindustri. Men längtan att arbeta med vertikal information har gjort att jag sedan sju år är präst och nu är jag verksam i Bromma församling som komminister. Jag misstänker att åren i KGF på Östra Real har varit grundläggande för denna min kallelse. K-G Fridman, realstudent

9 Vi Östra Realare nr 30, 2005 Lars-Erik Larsson, in memoriam En vacker måndagsmorgon i februari när jag kom till kontoret hade Lars-Erik, som så ofta, ringt mig och lämnat ett meddelande på telefonsvararen föregående lördag. Jag ringde upp, en av hans döttrar svarade, men lämnade det sorgliga beskedet att han somnat in för gott på lördagskvällen. Lars-Erik hade efter TV-kvällen gått ned till sin älskade ljud- och bildstudio i källaren för att avsluta dagens arbete. Han kom aldrig upp igen. Symboliskt att han fick sluta sina dagar i det rum där han älskade att tillbringa sin tid. Han skulle snart fylla 91 år, var still going strong och ägnade fortfarande tid åt fysisk träning. Lars-Erik var född och uppvuxen i Sveg. Svegs IK och Härjedalen låg honom varmt om hjärtat och han var självklar gäst vid Sveg IKs 100-årsjubileum förra våren i februari kom han som ung gymnastikdirektör till Östra Real. Johannes Lundberg var rektor och den stränge kapten Dankwards gymnastiklärare. Lars-Erik blev kvar på vår skola i hela sitt yrkesliv och många är de elever som åtskilliga år efter sin examen stött på honom i livet och hört honom säga: Du har ju gått i Östra Real, avgångsår och namn tillade han också. Han hade ända till slutet ett otroligt minne och var varje år med på olika studentjubiléer och mindes. Trots att han och hustru Margareta tidigt efter pensionen flyttade till ett trevligt hus i Bovallstrand var han alltid angelägen att hålla kontakten och gärna komma till Stockholm för att visa lite film eller bara umgås. Det helt oförtjänta tillnamnet Gestapo dröjde det länge innan vi som vuxna vågade tilltala honom med. Det visade sig nu att han tyckte det var ganska kul och vi skämtade ofta om det. Denne Gestapo som, ju längre tiden gick blev allt snällare och visade ett allt större hjärta för det som rörde Östra Real. Lars-Erik är kanske mest berömd för att tillsammans med sin hustru Margareta ha producerat ett stort antal filmer om idrott och idrottsevenemang. Han var tveklöst den som bevakat och filmat flest olympiader, 14 närmare bestämt, liksom inte mindre än 40 världsmästerskap. Speciellt vi som sysslade mycket med idrott har outplånliga och varma minnen av honom. Lars-Erik kommer därför att leva kvar för alltid hos oss. Saknaden är stor och våra tankar går till Margareta och de fyra döttrarna med familjer. Hur ska det vara i omklädnadsrummet grabbar? Ja, nu har även Lars-Eriks stämma tystnat. Jan Berglund, Ordförande FÖR I nummer 27 (2002) skrev Lars-Erik om sina år på ÖR. Vi återger här ett utdrag ur den artikeln: Jag, Lars-Erik Larsson, fick anställning vid Östra Real i februari Bara efter några veckor blev jag av Rektor tillfrågad att överta kollegan Curt Johanssons tjänst på 13 veckotimmar. Blev nu Stockholms yngste gymnastiklärare och tog steget in i äktenskapet samma sommar. För mej som bara kom från idrotten och inte hade någon officersutbildning var det inte alltid så lätt. De flesta gymnastiklärare var ju officerare, så även på ÖR. Jag mottogs med ett förmaningstal av min äldre kollega, som slutade med att han la bort titlarna och jag skulle få säga Kapten. 9

10 Vi Östra Realare nr 31, 2007 Uppe i kollegierummet hade inte en övningslärare så stort anseende. Närmast rektor vid kollegiebordet satt lektorerna, sedan adjukterna, sedan extralärarna, sedan ordinarie övningslärarna. Jag som icke ordinarie övningslärare fick inte någon stol vid kollegiebordet utan var hänvisad till en stol vid väggen. Det tog många år innan lektorerna la bort titlarna. Adjunkterna gjorde det några år tidigare. Östra Reals gymnastiktrupp Redan hösten 1943 satte jag igång med extraträning i gymnastik för dom yngre. Vi tränade 2 ggr i veckan och efter några år blev det uppvisning på Lingdagarna i Eriksdalshallen. Pojkarna gjorde succé och Svensk Filmindustri hakade på med en filminspelning, som gick som förspel på landets biografer. I truppen märktes bl.a. Francois Bronett som blev framgångsrik cirkusdirektör för Cirkus Scott, blivande SAF-chefen Olof Ljunggren, advokaten Bertil Södermark, läkaren Claes Thorén, m.fl. Sveriges första stavhopp inomhus När jag filmade Ragge Lundberg i stavfinalen i OS 1952 väcktes tanken att göra en grop i gymnastiksalen på skolan. Samma höst invigde Ragge Sveriges första stavhopp inomhus på ÖR. Det blev svenskt rekord med 3.90 inför alla Stockholmstidningarnas sportjournalister med Torsten Tegnér och R:et Eklöw i spetsen. Basket introduceras Hösten 1951 hade jag tjänstledigt för studier i USA. Vid universitetet i Minnesota kom jag närmare i kontakt med basketboll, som var en stor idrottsgren däröver. Basketkorgar sattes upp både på kort- och långsidorna i gymnastiksalen. Jag kände en viss tillfredsställelse att ha varit med om att införa detta spel i Sverige. Skolans handbollsgrabbar var väl inte så förtjusta. Musiken ersatte kommandot Jag lät bygga in en dubbel grammofonspelare utdragbar i väggen. Därmed gavs möjligheter att elegant växla över från den ena skivan till den andra. Även om det låter lite skrytsamt, tar jag med några rader av redaktör TRY (Nils Löfstrand) i Svenska Dagbladet 25. januari 1956 efter ett besök i gymnastiken här på ÖR: I en strategisk position mitt emellan grammofonens manöverknapp och eleverna står gymnastiklärare Lars-Erik Larsson och tänjer sin vältrimmade kropp i tangotakt, han också man har en bestämd känsla av att skolgymnastiken sent omsider hittat rätt. Mer och mer insåg jag att musiken var ett förnämligt pedagogiskt hjälpmedel i undervisningen. Filmintresset hade vaknat Har alltid varit intresserad av fotografering och nu började jag alltmer att även filma. Tidigt insåg jag hur film kunde användas i undervisningen. Startade därför filmning av idrottare i olika tekniska grenar och utarbetade filmslingor som vi använde hos oss på ÖR. Filmslingorna fick stor spridning inom och även utom landets gränser. Tog mig för att filma studentexamen vid skolan under åren Dessa filmer har nu utarbetats till video och kan förvärvas. Filmningen blev mer och mer omfattande. I 20 år kom jag att göra Riksidrottsförbundets årliga film. Det blev 14 OS och 40 VM innan jag slutade 1980 med OS i Moskva. Ramundberget blev favoritplatsen på sportlovet Sportloven -44 och -45 tillbringade vi i Åre. Sedan blev det Ramundberget för hela slanten. Jag är ju själv Härjedaling och på långt håll släkt med Norbergs på Ramundberget. Dom första åren fanns ingen väg fram till Ramundberget utan vi kom med bussarna till Bruksvallarna för att därifrån fortsätta på skidor de 9 km fram till Fjällhotellet. För min del blev det 16 oförglömliga besök med Östra Real. Alla älskade den underbara naturen och det gästvänliga bemötandet. Än idag får jag brev från gamla elever som årligen besöker Ramundberget efter att ha varit på sportlovet här uppe. Nu på gamla dar funderar jag över: Hur kunde jag ta med upp till 100-talet elever och ha ansvar som ledare. Fjällen är inte att leka med i dåligt väder, även om ledarna var mycket fjällvana och kunniga. Till slut När jag nu på gamla dar tänker tillbaka på tjänstgöringen vid Östra Real känner jag mig tillfreds, att fått verka i denna läroanstalt, med sådana härliga och arbetsvilliga ungdomar, med respekt för skolan och lärarna och en okuvlig vilja att komma fram här i livet. Hav tack, grabbar! Lars-Erik Larsson, Gymnastiklärare 10

11 Urs Göbel tackar för sig Vi Östra Realare nr 30, 2005 Åtta år har gått sedan Urs Göbel tog över platsen som rektor och under sin tid har han blivit närmast en ikon. För tidningen Östra, utgiven av eleverna på journalistprogrammet, berättar han här om sin tid på skolan, framtiden, fritiden och den beryktade Madeiraresan. Vi Östra Realare har fått tillfälle att utnyttja Östras intervju, och återger den med stor glädje härnedan, särskilt med tanke på att Urs Göbel är vice ordförande i F.Ö.R. Klockan är strax efter åtta på morgonen. Mina ögon känns som tegelstenar, jag fick nog för lite sömn igår. Vi sitter utanför expeditionen och bläddrar snabbt igenom frågorna en gång till. Jag börjar känna mig lite nervös, även om jag gjort ett flertal intervjuer tidigare. Jag tror det beror på att Urs, på skolan åtminstone, har fått något av en kändisstämpel och blivit en sorts legend. Efter en kort presentation försvinner dock nervositeten och han börjar väldigt öppenhjärtligt berätta om sig själv. Att han haft jobbet som rektor de senaste åtta åren och att klockan är så pass lite (för mig åtminstone) märks inte ett dugg på honom. Skönt att prova annat. Jag frågar honom om han tycker att det är mycket att göra som rektor på Östra Real och svaret får mig att tänka om. - Nu på senaste tiden har det blivit väldigt mycket jobb, även under min fritid. Så, ja, det kommer att bli skönt att få prova på annat och vidga mina vyer. För det är sant, Urs Göbel kommer efter detta läsår att sluta som rektor på Östra Real. Eller som rektor, punkt slut, rättare sagt. Flykting ifrån Holland Sammanlagt har Urs varit på Östra Real under 16 år, han började som elev vid tio års ålder. Han gick sedan humanistisk linje 1, men hade till en början inte så mycket tur med studierna som vissa kanske tror. Urs var nämligen flykting från Holland, där hans föräldrar varit med i motståndsarmén mot tyskarna. I början hade jag faktiskt ganska dåliga betyg. Eftersom jag inte kunde svenska var det ett stort hinder. Men ju mer tiden gick, desto mer trivdes jag också bättre med tillvaron. Vid den tiden fanns ingen stödundervisning, något som jag anser vara mycket viktigt. Efter studenten blev han reseledare för ett svenskt företag, med inriktning på resor i Östeuropa. Vid 22 år var han till och med deras främste man i Ungern. Men efter ett tag ville hans föräldrar att han skulle satsa på något mer långsiktigt, så han valde att återigen gå till skolbänken, nu var han däremot på andra sidan. Och detta är något han aldrig har ångrat. Skolans värld är enormt spännande, man får ju vara med och forma framtiden, säger han och det märks att han valde rätt väg. Mycket arbete på sistone Som rektor har det egentligen blivit för mycket arbete. Jag skulle helst inte vilja jobba så här intensivt, nu får någon annan fortsätta, men med det sagt så har det varit, och är fortfarande, väldigt roligt. Men familjen är faktiskt viktigare och det kommer att bli skönt att få göra annat. Jag har skrivit en hel del läroböcker i engelska och tyska, något som jag inte hittat tid till att göra på sistone, säger han, samtidigt som han andas ut. Jag kan tänka mig att Urs fått en rekommendation av någon nära att sluta som rektor, eftersom han 1 På den tiden hette det latinlinjen (sätt.anm.) 11

12 Vi Östra Realare nr 31, 2007 känns som en person som inte är nöjd förrän något är perfekt. På både gott och ont. Före detta politiker Egentligen är det självklart att det är svårt för honom att lämna skolans värld. En riktigt stor del av Urs Göbels liv har kretsat kring just skola och utbildning. Förutom rektor, lärare, läroboksförfattare och elev har han även politiskt varit insatt i skolvärlden. Han satt under en tid i Skola, kultur, och Fritid för moderaterna i Upplands Väsbys kommunalråd. Men jag var väldigt ljusblå. Vi (moderaterna) samarbetade med vänstern, något som är högst otänkbart i riksdagen. Jag var faktiskt ganska röd i min ungdom, men efter min tid som reseledare i forna Östblocket förändrades en del av mina politiska åsikter. Jag såg verkligheten, säger han med en lite allvarlig ton. Positiv och glad Men tonen byts ganska snabbt när vi börjar prata om hur Urs är utanför den här byggnaden. Jag tror nog att jag är positiv, glad, social och optimistisk. Jag tycker verkligen om att umgås. Jag lever med filosofin att problem är till för att lösas. Så i sådana fall är han då tävlingsinriktad? Nej det vill jag väl inte säga, i alla fall inte på ett överdrivet sätt, hellre ser att jag att man har roligt tillsammans än att ta saker på blodigt allvar. Däremot, när det gäller skolan och saker i arbetsvärlden, då är jag tävlingsinriktad. Jag försöker alltid hitta saker som kan göra bättre. Som till exempel att få lärarna att samarbeta bättre. Den beryktade Madeiraresan Madeiraresan var faktiskt i syfte att öka samarbetet lärare emellan. Vi försöker för tillfället att bli certifierade i Investors in People, där vi har avklarat 35 av 40 dokument, säger han samtidigt som han vill och lyckas få fram att det inte var en nöjesresa för personalen med skolans pengar. Det är nog ganska många lärare som fått en och annan fråga om det. Jag blir tvungen att fråga hur mycket den kostade. Jag minns inte på rak arm, men jag tror att det var ungefär kronor. Men då måste man komma ihåg att det var 85 personer som åkte med och den varade nästan en vecka. Pengarna kom ifrån försäljningen av stugan uppe i Dalarna och eftersom de pengarna endast får användas till fortbildning för lärare, ansåg vi att detta var helt klart befogat. Jag är dessutom säker på att Madeiraresan har gett skolan en skjuts framåt. Gör vardagen speciell Förutom att vara med familjen och fortsätta med skrivandet vet Urs inte riktigt vad han kommer att göra. Bara att kunna ta det lugnt ser han fram emot, men också att resa och prova på annat. Samtidigt gör han ganska mycket redan idag på sin fritid. Han spelar ganska mycket tennis, läser en hel del och försöker, som han säger, göra vardagen till något speciellt. Nå t speciellt brukar innebära en film eller en teaterpjäs. Något som jag tyckte var lite ironiskt var att en pjäs som jag faktiskt sett med skolan (Jösses flickor), tyckte han inte något vidare om eftersom den förhärligade kommunismen och blundade för verkligheten. En verklighet som han som sagt upplevde i allra högsta grad redan vid ung ålder. Gillar sociala sporter Urs är också ganska aktiv rent fysiskt sett. Jag föredrar sporter där man kan umgås samtidigt. Tennis, segla, cykla och promenera är väl det jag gör mest. Långfärdsskridskor också, när vädret tillåter, däremot har jag inte speciellt lätt för golf, säger han och jag tänker att han nog inte kommer att ha svårt att hitta saker att göra när han slutat jobba åtminstone. Moderniserat skolan När jag frågar honom vad han är mest nöjd med av allt han gjort på skolan, svarar han att det var att ta med skolan in i 2000-talet. När jag började som rektor här på skolan var det 30 % som saknade fullständiga betyg när de gick ut och de flesta av dessa elever kom från området runt skolan. Flera av arbetsmetoderna var gammalmodiga. Nu är samarbetet mellan lärarna mycket bättre, vår databas är kopplad till resten av Stockholms, vi har elever från över 100 olika grundskolor och förra året var det bara tolv elever som gick ut utan fullständiga betyg. Att ha ändrat profilen på skolan är helt klart det jag är mest stolt över. Nu har vi flera spännande inriktningar som juridik, journalistik, handel, ekonomi, life science, alltså inte bara de vanliga som finns på alla skolor. När han ska beskriva skolan med tre ord svarar han, efter lite betänketid, medansvar, öppenhet och medinflytande. Han frågar mig och min kollega om vi håller med. Han får väl inget riktigt svar, men jag håller nog med honom att dessa ord passar in. Däremot vet jag inte om jag hade valt samma tre som han. Text: Morgan Berglund Williams Foto: Kai Ekeberg 12

13 Från studentskrivningar till gubbskiva Det har från nyare medlemmar i föreningen framförts önskemål till redaktionen om en beskrivning av hur studentexamen gick till förr i världen. Jag själv, som tog studenten 1958, berättar gärna om hur det gick till på 1950-talet Studierna i fjärde ring, det sista året i dåtidens gymnasium, var helt inriktade på studentexamen, och jakten på betyg för att komma in på högskolor var klart markerad. Studentskrivningarna var helt klart de viktigaste proven och min årgång var den första som skrev den engelska skrivningen på höstterminen. Sedan följde resten i mars med skrivningen i svenska som inledning. Vid morgonbönen dessa dagar uppmanade rektorn skolans elever att respektera sina skrivande kamrater i aulan och skrivsalen och inte stoja för mycket. Det nationella intresset var så stort att tidningarna publicerade uppsatsämnena och på motsvarande sätt uppmärksammades proven i matematik och fysik då, förutom uppgifterna även förslag till lösningar, fanns i tidningarna. När skrivningarna rättats fortsatte undervisningen som vanligt fram till den spännande dag då rektor tillkännagav vilka som kvalificerat sig för att gå vidare till de muntliga förhören. Samtidigt fick vi veta dels vilken dag dessa förhör skulle ske, dels vilka ämnen förhören skulle omfatta. De aktuella eleverna, vilka benämndes abiturienter, skulle genomgå förhör i oftast fyra, ibland tre, ämnen. Förhören genomförde i grupper om fyra eller fem elever. Eleverna på reallinjen hade alltid engelska som ett ämne och i övrigt berodde urvalet bl a på hur skrivningarna gått. Förhören leddes av läraren i respektive ämne och bedömdes av en s.k. censor. Censorerna som oftast var äldre akademiker, kunde i undantagsfall gripa in och överta förhören. Själva förhören var av intresse även för lärarna, som ju ville att deras elever skulle göra bra ifrån sig. För den skull var undervisningen de sista veckorna före examen något av förberedelser inför muntan. Så minns jag att lektorn i fysik, Gunnar Almqvist, nämnde att den aktuelle censorn, professor Hjalmars, gärna ställde frågor om teaterkikare. För den skull tittade jag före muntan i en gammal lärobok efter teaterkikarens konstruktion och när jag kom tillbaka till min pulpet efter att vid svarta tavlan ha redovisat strålgången i ett gitter så låg på pulpeten en lapp med professorns instruktion: Visa hur en teaterkikare är konstruerad. Åter en anledning att prisa Gunnar. Han hade nämligen gett oss problemet med gittret i måndagsläxa några veckor före muntan och visste att jag hade läst den läxan. Efter förhören samlades censorerna och lärarna i kollegierummet för att tillsammans bestämma vilka som skulle godkännas och vilka betyg de skulle få. Abiturienterna var vid den tidpunkten samlade i sångsalen, i vissa fall i osäkerhet om utfallet. Om allt gick bra kom vaktmästare Hansson in och meddelade Alla godkända. Då tjoade vi i fönstren mot gården och viftade med de vita mössorna för att sedan gå ned till kollegierummet och säga adjö till rektor och lärarna. Sedan gick vi ner till skolans ingång och på trappan sjöngs studentsången. Därefter vidtog de familjevisa hyllningarna och hemfärderna i diverse fordon. Det kan noteras att på 40- och tidigt 50-tal fanns en tradition att om någon abiturient kuggats så sjöng inte kamraterna på trappan. Per Wästberg nämner i sin senaste bok, De hemliga rummen, att den dag han tog sin examen 1952, var det fyra som kuggades och sången uteblev givetvis, Traditionen var vidare att de nyblivna studenterna några dagar efter den sista examensdagen bjöd sina lärare på middag på någon trevlig restaurant. Då var det vanligt med titelbortläggning och själv har jag som minne av skivan tre lärarautografer på insidan av svettremmen i min studentmössa. Dagen efter gubbskivan fick vi hämta våra betyg, varefter det vidtog fotografering av samtliga studenter och rektorn framför skolans trappa. P-O Lindström 13

14 Vi Östra Realare nr 31, 2007 Lärarstrejken 1966 eleverna styrde skolan med Carl Bildt i spetsen Praktik i samhällskunskap att bli drabbad av en strejk. Höstterminen 1966 gick jag sista ring i R III b i Östra Real och skulle ta studenten till våren. Plötsligt måndagen den 10 oktober spreds en oro i skolan och jag skrev i min dagbok: Det tisslades och tasslades överallt i skolan om att det skulle bli strejk för lärarna. TV kom och intervjuade några i skolan och på kvällen meddelades i Aktuellt att det blir lärarstrejk i morgon. Det var den 11 oktober 1966 som fackförbundet SACO utlöste vad som skulle komma att bli en månadslång svensk lärarstrejk, som späddes på med lockout, sedan förhandlingarna med Statens avtalsverk strandat. Eleverna fick uppdraget att studera på egen hand något som i dag f.ö. tycks vara allt vanligare, s.k. lärarlösa lektioner. Jag kan vittna om att ingen vann på detta under denna lärarlösa månad 1966, som dock lämnade en hel del andra roliga minnen. Tisdagen den 11 oktober blev en ledig dag i ösregn i medierna meddelades att läget verkade allvarligt. Ingen elev var väl i det läget särskilt ledsen över den plötsliga ledigheten. Jag själv och några klasskamrater passade på att ta simborgarmärket på Åkeshovsbadet, vilket var obligatoriskt i gymnastikämnet. Klokt får man väl säga, både detta obligatorium och vårt utnyttjande av den lediga tiden. Elevrådet tar befälet, jag blir svensklärare! Två dagar senare hade elevrådet med Carl Bildt i spetsen beslutat att organisera undervisningen i skolan och ett antal elever tilldelades ansvar för olika ämnen. Själv blev jag utsedd till lärare i svenska för min klass! Jag noterade i dagboken att elevrådet jobbade som galningar för att få igång organisationen. Från och med den 14 oktober lades schemana om och självundervisningen började. Man ska komma ihåg att vi gick i skolan även på lördagar på den tiden. I min egen klass var ambitionerna höga och disciplinen god, vi gjorde så gott vi kunde. Under de närmaste veckorna avtog dock viljan till självundervisning påtagligt och klassen gjorde i stället utflykter till t.ex. bowlinghallar och simhallar, eller kvällsaktiviteter med partymusik hemma hos varandra. Vi hade en god sammanhållning och Jag en svensklärare: Gunilla Bolinder gjorde också en Ålandstur och dansade för fullt (men obs! något fylleri förekom faktiskt inte). I den övriga skolan var inte alltid disciplinen lika god som i min klass. Ett antal stormöten ägde rum i aulan, mer och mer turbulenta. En grupp elever ville inleda en elevstrejk, vilket elevrådet envist motsatte sig. Själv antecknade jag i dagboken att jag hoppades att elevstrejkbråkstakarna skulle slås ner av elevrådet, så jag var tydligen inte på upprorsmakarnas sida. Jag gick själv på extraundervisning i fysik några kvällar i veckan, då studentskrivningarna ändå verkade bli av så småningom. Oron för vårens studentexamen började emellertid öka. Under denna strejkmånad inställdes förstås alla skriftliga prov, för min del två i engelska, ett i matematik, ett i svenska och ett i fysik något som skulle ställa krav på högre studietakt senare. Jag upplevde situationen i skolan som totalt kaotisk och oorganiserad, trots elevrådets ambitioner. Pop, dans och underhållning Elevrådet övergick nu till att arrangera trevliga evenemang och det ordnades discokvällar med dans och konserter i aulan. Vi hade bl.a. uppträdande med The Hounds, en popgrupp som startats året innan av sex musikbegåvade killar, bl.a. östrarealaren Henrik Salander. Gruppen fick ett antal stora hits och jag minns mycket väl gunget i aulan när 14

15 Vi Östra Realare nr 30, 2005 de släppte loss The Lion sleeps tonight, som sedan kom att ligga på svensktoppen i många veckor. Henrik Salander fick sedan en helt annan karriär och är numera inom utrikesdepartementet ambassadör och generalsekreterare för kommissionen om massförstörelsevapen (Weapons of Mass Destruction Commission). TV-debut Tisdagen den 18 oktober, då strejken pågått en vecka, fick jag göra mitt första TV-framträdande i Aktuellt! Jag intervjuades tillsammans med Carl Bildt om strejken och minns att jag sa att eleverna måste ha en piska över sig, annars gör de ingenting ett uttalande som nog verkade lite lillgammalt då. Men, med numera 35 års erfarenhet av att undervisa och utbilda läkarstudenter, tror jag dock att jag hade rätt. Slut på strejken applåder för lärarnas återkomst! Måndagen den 7 november återgick allt till det normala. Strejken avblåstes efter förlikning och eleverna applåderade när lärarna kom tillbaka till skolan! Rektor Walter Ekman (som jag senare fick en livslång vänskap med i ) och elevrådsordföranden Carl Bildt intervjuades åter i TV om hur strejken avlöpt. Av detta minns jag inget, bara att glädjen var stor att ordningen återställdes. Jag uttryckte dock i min dagbok irritation över att fysikläraren under denna långa frånvaro inte hunnit rätta den senaste skrivningen! Sensmoral: Nog borde lärarna fått bättre villkor och status, så dagens skolmoras kanske hade undvikits. Nog var vi snällare på den tiden, ingen vandalism uppstod, roliga fester gick att ha i möblerade hem, nästan inga alkoholproblem och vi var mer sammansvetsade i klassen än man är nu. Nog ville vi ha våra lärare som förebilder och vägvisare därom vittnar applåderna vid deras återkomst! Det är bra för minnet att skriva dagbok! Gunilla Bolinder student 1967 Har du alkoholproblem? Och har svårt att välja vin till maten? Varför inte anlita en professionell Sommelier för en trevlig och lärorik genomgång som lösning på problemet! Ring idag och boka! Richard Livijn, Sommelier (inte bara föreningens kassör!) på eller e-post: 15

16 Unikt tillfälle: Femton lärarprofiler från gamla Östra Real av Brynolf Ström Föreningen har kommit över ett fåtal exemplar av denna eftertraktade, men sedan länge utgångna bok. Intresserade medlemmar erbjuds nu att köpa den (först till kvarn...). Priset är 495 kr (porto 30 kr tillkommer): Manschettknapparna i lager! F.Ö.R.s medlemmar har möjlighet att köpa de snygga manschettknapparna med skolans emblem. Manschettknapparna är den perfekta gåvan till den nybakade studenten, till jubilaren, och till alla dem som känner stolthet och glädje över att gå/ha gått i vår fina skola. Och de är inte förbehållna pojkar! De exklusiva manschettknapparna, finns i två utföranden med försilvrat respektive förgyllt märke på blå emalj och kostar 395 kr respektive 450 kr per par. Porto tillkommer med 30 kr. Beställningar av boken och manschettknapparna sker enklast genom inbetalning på Plusgiro ,. Har Du frågor, kan Du kontakta Richard Livijn på telefon eller mail: Redaktionen vill till sist utnyttja färgtrycket till att återge en bild från rockmusikalen Kom och gör hål i min kevlarsjäl som elever på Östra Real satte upp i början på Flickan med det röda bandet om armen heter Jade Menor och spelade huvudrollens Bianca. 16

Veronica s. Dikt bok 2

Veronica s. Dikt bok 2 Veronica s Dikt bok 2 Det är bra att ha en syster Min syster betyder så mycket för mig. Jag vet att hon betyder likadant för mig. Om jag vill henne något så vet jag att hon finns där för mig. Jag är glad

Läs mer

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett.

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett. Förvandlingen Det var sent på kvällen och jag var ensam hemma. Jag måste upp på vinden och leta efter något kul och läskigt att ha på mig på festen hos Henke. Det skulle bli maskerad. Jag vet att jag inte

Läs mer

IP: Oj (skratt) svåra frågor du ställer (skratt).. Oj, nu måste jag tänka efter vad det är allt

IP: Oj (skratt) svåra frågor du ställer (skratt).. Oj, nu måste jag tänka efter vad det är allt ÖVNINGSTEXT FÖR KODNING Kan du berätta lite om vad du har jobbat med? IP: Oj (skratt) svåra frågor du ställer (skratt).. Oj, nu måste jag tänka efter vad det är allt som jag har sysslat med ja, först då

Läs mer

Några händelser på 1960-talet

Några händelser på 1960-talet Några händelser på 1960-talet Det var väl på 1960-talet som revolutionen av Högre Allmänna Läroverket för Gossar i Helsingborg började. I början gick bara pojkar på denna skola. När jag tog studenten 1967

Läs mer

Sune slutar första klass

Sune slutar första klass Bra vänner Idag berättar Sunes fröken en mycket spännande sak. Hon berättar att hela skolan ska ha ett TEMA under en hel vecka. Alla barnen blir oroliga och Sune är inte helt säker på att han får ha TEMA

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

barnhemmet i muang mai måndag 17 september - söndag 14 oktober

barnhemmet i muang mai måndag 17 september - söndag 14 oktober barnhemmet i muang mai måndag 17 september - söndag 14 oktober Nu har det gått nästan en hel månad sedan vårt förra veckobrev. Detta brev har dröjt så länge helt enkelt för att det har hänt så mycket att

Läs mer

FEBRUARI 2012. JVM-Distans. den 22 februari 2012

FEBRUARI 2012. JVM-Distans. den 22 februari 2012 FEBRUARI 2012 JVM-Distans den 22 februari 2012 Då var första tävlingen avklarad för oss äldre igår, resultatet från min egen sida var inte alls suveränt, faktiskt inte ens i närheten.. Men med tanke på

Läs mer

SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer.

SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer. R I F T A M N IO N 0 O 2 K 5 1 0 2 6 1 SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer. Så mycket mer än

Läs mer

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner.

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Veronicas Diktbok Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Vi gör roliga saker tillsammans. Jag kommer alltid

Läs mer

Prov svensk grammatik

Prov svensk grammatik Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.

Läs mer

2012 PUBLIC EXAMINATION. Swedish. Continuers Level. Section 1: Listening and Responding. Transcript

2012 PUBLIC EXAMINATION. Swedish. Continuers Level. Section 1: Listening and Responding. Transcript 2012 PUBLIC EXAMINATION Swedish Continuers Level Section 1: Listening and Responding Transcript Board of Studies NSW 2012 Section 1, Part A Text 1 THOMAS: THOMAS : THOMAS : [Knocks on the door] Kom igen

Läs mer

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS Christoffer Mellgren Roller: 3 kvinnor, 3 män Helsingfors 060401 1. MOTELLET. (Ett fönster står öppet mot natten. Man hör kvinnan dra igen det, och sedan dra

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Helges resa till Holland i mars 2010 Onsdag den 24 mars.

Helges resa till Holland i mars 2010 Onsdag den 24 mars. Helges resa till Holland i mars 2010 Onsdag den 24 mars. Nu är jag på väg till Holland. Här står flygplanet som jag ska åka med till Schiphol i Amsterdam. Jag tycker att planet ser väldigt säkert ut. Sådär

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Kåre Bluitgen Vad handlar boken om? Boken handlar om Axel, som inte har råd att ha de dyra märkeskläderna som många i klassen har. Han blir retad för hur hans kläder ser ut. Axel fyller

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Feriepraktik 2014 - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Dagbok... 3 Intervju frågor och svar... 5 Slutsats... 9 Inledning

Läs mer

Inplaceringstest A1/A2

Inplaceringstest A1/A2 SVENSKA Inplaceringstest A1/A2 Välj ett ord som passar i meningen. Skriv inte det! Ring in bokstaven med det passande ordet! Exempel: Smöret står i kylskåpet. a) om b) på c) i d) från Svar c) ska ringas

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

Utvärdering av projektet Flodagruppen

Utvärdering av projektet Flodagruppen Utvärdering Flodagruppen 1 Utvärdering av projektet Flodagruppen Elever och föräldrar Johan Heintz Handledare: Annika Hall Sveagatan 15 Kurator vid Dergårdens gymnasium, 413 14 Göteborg Lerum e-mail: johan.heintz@kulturverkstan.net

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

Se mig Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11. Eleverna tränar på följande förmågor. Författare: Bente Bratlund

Se mig Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11. Eleverna tränar på följande förmågor. Författare: Bente Bratlund sidan 1 Författare: Bente Bratlund Vad handlar boken om? Jonna och Sanna var bästa kompisar och gjorde allt tillsammans. De pratade om killar, viskade och skrattade tillsammans, och hade ett hemligt språk

Läs mer

Eleverna i Kallingeskolan F-6 har gjort en egen tolkning av likabehandlingsplanen

Eleverna i Kallingeskolan F-6 har gjort en egen tolkning av likabehandlingsplanen Eleverna i Kallingeskolan F-6 har gjort en egen tolkning av likabehandlingsplanen Det finns en likabehandlingsplan som gäller för barn och vuxna på Kallingeskolan och där står det saker som vi måste veta

Läs mer

Utvärdering 2014 deltagare Voice Camp

Utvärdering 2014 deltagare Voice Camp 214 Voice Camp Utvärdering 214 deltagare Voice Camp 55 deltagare Har det varit roligt på lägret? (%) 1 8 6 4 2 Ja Nej Varför eller varför inte? För att jag har fått uppleva min dröm Lägret har varit roligt,

Läs mer

SUNE Tidningen Hästfynd nr 5, 2004

SUNE Tidningen Hästfynd nr 5, 2004 SUNE Tidningen Hästfynd nr 5, 2004 (utdrag ur en horsemanshiptränares dagbok) Text: Sven Forsström Foto: Inger Lantz En vinterdag för ungefär ett år sedan ringde min telefon. Som så många andra gånger

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer

NYHETSBREV YOUTH WITHOUT BORDERS. !Vi bjuder på fika och informerar om vårt möte och vem som kommer att bo hos vem.

NYHETSBREV YOUTH WITHOUT BORDERS. !Vi bjuder på fika och informerar om vårt möte och vem som kommer att bo hos vem. av 5 1 NYHETSBREV YOUTH WITHOUT BORDERS Vårt första nyhetsbrev Jag hoppas att ni alla vet vid detta laget vad era ungdomar håller på med här i skolan efter lektionstid. Annars är det kanske tid att ni

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Innehållsförteckning. Kapitel 1

Innehållsförteckning. Kapitel 1 Innehållsförteckning Kapitel 1, Zara: sid 1 Kapitel 2, Jagad: sid 2 Kapitel 3, Slagna: sid 3 Kapitel 4, Killen i kassan: sid 5 Kapitel 5, Frågorna: sid 7 Kapitel 6, Fångade: sid 8 Kapitel 1 Zara Hej, mitt

Läs mer

Inledning. Övning 1: Frågestund

Inledning. Övning 1: Frågestund Kamratskap Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren

Läs mer

Jag är så nyfiken på den konstiga dörren. Jag frågar alla i min klass om de vet något om den konstiga dörren, men ingen vet något.

Jag är så nyfiken på den konstiga dörren. Jag frågar alla i min klass om de vet något om den konstiga dörren, men ingen vet något. Kapitel 1 Hej Hej! Jag heter Julia. Min skola heter Kyrkmon. Jag är 8 år, jag tycker om att ha vänner. Min favoritfärg är turkos och svart.jag har många kompisar på min skola. Mina kompisar heter Albin,

Läs mer

Tillsammans med Birger, Maria, Helena och Annika fick jag en god kopp kaffe.

Tillsammans med Birger, Maria, Helena och Annika fick jag en god kopp kaffe. Måndag den 9 november 2009 Hej kära dagbok. Jag började min resa tidigt den här dagen. Redan klockan 5.30 blev jag hämtad av Birger och damerna. Birger körde oss så lugnt och säkert till Arlanda. På Arlanda

Läs mer

En olydig valp. Publicerat med tillstånd Puzzel på valpkurs Text Isabelle Halvarsson Bild Margareta Nordqvist Bonnier Carlsen 2011

En olydig valp. Publicerat med tillstånd Puzzel på valpkurs Text Isabelle Halvarsson Bild Margareta Nordqvist Bonnier Carlsen 2011 En olydig valp Det var en varm dag fram på höstkanten. I en bil satt den lilla jack russell-valpen Puzzel. Hon var en terrier och rätt så envis av sig. När dörren öppnades slank hon snabbt ut. Tyst som

Läs mer

2014/2015. konfirmand

2014/2015. konfirmand 2014/2015 konfirmand 1 Nya kompisar, läger och gå på vatten Vi lever i en tid där vi möter många olika tankar värderingar och trosuppfattningar. Det kan vara positivt men också förvirrande. Vad är rätt

Läs mer

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i Ensamhet Danielle hade precis slutat jobbet och var på väg hemåt för en lugn och stilla fredagskväll för sig själv. Hon hade förberett med lite vin och räkor, hade inhandlat doftljus och köpt några bra

Läs mer

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Kapitel 2 - Brevet 6-7 Kapitel 3 - Nycklarna 8-9 Kapitel 4 - En annan värld 10-11 Albin Kapitel 5 - En annorlunda vän 12-13 Kapitel 6 - Mitt uppdrag 14-15 Kapitel 7 -

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning I III Lättläst version Ill II REGERINGSKANSLIET Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven

Läs mer

Hur tycker du skolan fungerar?

Hur tycker du skolan fungerar? Hur tycker du skolan fungerar? För att få veta mer om hur det fungerar i skolan vill vi ställa några frågor till dig som går i årskurs 9. Statistiska centralbyrån (SCB) och Göteborgs universitet genomför

Läs mer

längtan, relationer, bön, Ande, tro, Kyrka, Jesus, hopp, identitet, 2014-2015 längtan, relationer, bön, Ande, tro, Kyrka, Jesus, hopp, identitet,

längtan, relationer, bön, Ande, tro, Kyrka, Jesus, hopp, identitet, 2014-2015 längtan, relationer, bön, Ande, tro, Kyrka, Jesus, hopp, identitet, längtan, relationer, bön, Ande, tro, Kyrka, Jesus, hopp, identitet, livsviktigt, Gud, smärta,framtid.. längtan, relationer, bön, Ande, tro, Kyrka, Jesus, hopp, identitet, livsviktigt, Gud, smärta,framtid..

Läs mer

10 september. 4 september

10 september. 4 september I AM GREGER PUTTESSON 4 september Hej dumma dagbok jag skriver för att min mormor gav mig den i julklapp! Jag heter Greger förresten, Greger Puttesson. Min mamma och pappa är konstiga, de tror att jag

Läs mer

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv.

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Hej, jag mitt namn John. Jag har inte velat posta det här, men nu har jag äntligen tagit mig modet att göra det. Jag måste

Läs mer

Bjuder på några bilder av de vuxna också.

Bjuder på några bilder av de vuxna också. Efter en busstur till havsnära Löderups strandbad startade dagen på bästa sätt nämligen med fika! Det är nog aldrig fel med fika om du frågar ungdomarna i. Efter fikastunden var det sedan dags att få sig

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Hitta information (kurs C)

Hitta information (kurs C) Hitta information (kurs C) I dagstidningar finns det ofta annonser för olika typer av nöjen och aktiviteter. Svara på frågorna med hjälp av annonserna på nästa sida. A. Var kan man lyssna på musik gratis?

Läs mer

Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida.

Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida. Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida. Min bästa kompis heter Frida. Frida och jag brukar leka ridlektion

Läs mer

GEMENSAM ELEVENKÄT ÅK 9

GEMENSAM ELEVENKÄT ÅK 9 GEMENSAM ELEVENKÄT ÅK 9 Elevenkät databas ge29e1.sav HUR ÄR DET PÅ VÅR SKOLA? Skolor kan vara mycket olika. Du ska nu få tala om hur Du tycker att din skola är. Så här ska det gå till: Nedan följer några

Läs mer

Kapitel 1 Ljudet. -Nej, hur lät det? undrade Kalle -Det lät "wha wha"

Kapitel 1 Ljudet. -Nej, hur lät det? undrade Kalle -Det lät wha wha Författare: Filip Sahlberg 2014 Kapitel 1 Ljudet Alexander och Kalle var i deras hemliga kemirum i källaren. En otrevlig källare med gamla tegelväggar och avloppsvatten rör som läckte. Plötsligt hörde

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

EN SEPTEMBER-REPRIS SFI. Hur är det idag? Får jag låna ditt busskort? Vad vill du ha, kaffe eller te? Vad vill du ha, nötter eller godis?

EN SEPTEMBER-REPRIS SFI. Hur är det idag? Får jag låna ditt busskort? Vad vill du ha, kaffe eller te? Vad vill du ha, nötter eller godis? SFI EN SEPTEMBERREPRIS Hur är det idag? Får jag låna ditt busskort? Vad vill du ha, kaffe eller te? Vad vill du ha, nötter eller godis? Vill du ha lite mer? Kan du hjälpa mig? Oj, förlåt! Tack för lånet!

Läs mer

Hälsoenkät. Elevens namn: Klass: Datum:

Hälsoenkät. Elevens namn: Klass: Datum: Hälsoenkät Elevens namn: Klass: Datum: Framtagen av Cathrine Lundberg, Norrköping, Kristina Dalenius, Lerum, Lena Mangelus, Göteborg med stöd av Riksföreningen för Skolsköterskor 2011 Skola/Arbetsmiljö

Läs mer

För att undervisningen skulle fungera var det nödvändigt att arbeta i mindre grupper. Då kunde barnen jobba i sin egen takt.

För att undervisningen skulle fungera var det nödvändigt att arbeta i mindre grupper. Då kunde barnen jobba i sin egen takt. 68 Årskurslöst är min modell Det blev roligare att vara lärare under 80-talet. Eleverna blev mer öppna och spontana. När den nya läroplanen kom 1980 ökade också den pedagogiskafriheten. Jag fick lättare

Läs mer

Mitt USA I augusti 2013 flyttade jag till North Carolina, USA. Mitt enda mål var att bli en bättre simmerska, men det jag inte visste då var att mycket mer än min simning skulle utvecklas. Jag är född

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

med mig lite grejer som jag kunde använda till att bygga en hydda med. Jag hittade löv några stockar och träd.

med mig lite grejer som jag kunde använda till att bygga en hydda med. Jag hittade löv några stockar och träd. Kapitel 1 Resan Jag har väntat länge på att göra denna resan. Jag heter Hanna och är 23 år. Jag ska åka båt till en Ön Madagaskar. Jag kommer ha med mig en hel besättning. Vi tog med oss väldigt mycket

Läs mer

Om författaren. Om boken

Om författaren. Om boken av Joel Om författaren Namn Joel Ålder 10 år Tidigare utgivna böcker Den magiska dörren Böcker som jag inspireras av Marlons böcker. Intressen Jag gillar att göra sagor, spela datorspel och titta på tv.

Läs mer

Övning 1: Vad är självkänsla?

Övning 1: Vad är självkänsla? Självkänsla Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren

Läs mer

Han som älskade vinden

Han som älskade vinden Draken är färdig hos smeden Torbjörn Nilsson i Råby. Jörgens lilla blå MG Midget får också vara med på bild. Han som älskade vinden Det var en gång en man som tyckte om det som rörde sig. Han älskade vinden

Läs mer

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet?

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet? Studieteknik STUDIEHANDLEDNING Syftet med dessa övningar är att eleverna själva ska fördjupa sig i olika aspekter som kan förbättra deras egen inlärning. arna görs med fördel i grupp eller parvis, och

Läs mer

Seniorernas veckobrev V.43

Seniorernas veckobrev V.43 Denna vecka har vi fokuserat på att avsluta alla uppdrag då vi efter höstlovet kommer att påbörja ett nytt tema med nya utmaningar. Det vi redan nu kan avslöja är att begreppet kärlek kommer att få en

Läs mer

Erik på fest Lärarmaterial

Erik på fest Lärarmaterial sidan 1 Författare: Torsten Bengtsson Vad handlar boken om? Erik ska på fest hos Lea. Erik längtar för han är lite kär i henne. Erik ger en vampyrmask till Lea i present. De äter tårta, glass och godis.

Läs mer

Du är den jag vill ha

Du är den jag vill ha Text (Rosa): Måns Gahrton l Text (Ville): Johan Unenge Du är den jag vill ha Baserat på en berättelse av Måns Gahrton och Johan Unenge Illustrationer: Johan Unenge www.livetenligtrosa.se du är den jag

Läs mer

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott.

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott. Hej! Hej! Jag heter Peter och jag är tio år. Jag går på Tallbergskolan. Det finns många snälla på våran skola, men våran vaktmästare är jag väldigt rädd för. Han ser sur ut. Jag har en bästis som heter

Läs mer

Lär känna dig själv samtidigt som du börjar älska dig själv och ditt liv.

Lär känna dig själv samtidigt som du börjar älska dig själv och ditt liv. Lär känna dig själv samtidigt som du börjar älska dig själv och ditt liv. Lär dig älska dig själv. Börja stormtrivas i ditt eget skin. Spräng bort dina osäkerheter Gå emot dina rädslor Stå för din sak

Läs mer

Allt är inte så krångligt som man tror!

Allt är inte så krångligt som man tror! Allt är inte så krångligt som man tror! Av: Johannes Djerf Jag skulle vilja börja med att visa ett filmklipp ifrån min favoritserie, Simsons. Homer, pappa i familjen Simpson har planerat en fin uteplats

Läs mer

Värderingsövning -Var går gränsen?

Värderingsövning -Var går gränsen? OBS! jag har lånat grundidén till dessa övningar från flera ställen och sedan anpassat så att man kan använda dem på högstadieelever. Värderingsövning -Var går gränsen? Detta är en övning i att ta ställning

Läs mer

TÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning

TÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning ÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning Ordlista arbetslöshetskassa kassakort montera reparera preliminärt gatubelysning övertid projekt gatukontoret fackman installation armatur arbetsmoment högspänning

Läs mer

Tappa inte bort häftet för det ska du lämna in tillsammans med de skriftliga arbetsuppgifterna. Lycka till! Sofia

Tappa inte bort häftet för det ska du lämna in tillsammans med de skriftliga arbetsuppgifterna. Lycka till! Sofia Namn: Klass: Din uppgift: Ni kommer att arbeta med detta vecka 39 till vecka 43. Ni har svensklektionerna till ert förfogande. Uppgifterna ska lämnas in, allt tillsammans, senast måndag vecka 45. Då blir

Läs mer

barnhemmet i muang mai måndag 15 oktober - söndag 18 november

barnhemmet i muang mai måndag 15 oktober - söndag 18 november barnhemmet i muang mai måndag 15 oktober - söndag 18 november Oj, oj oj, nu går tiden fort det har redan gått fem veckor sedan förra veckobrevet! Var tog de fem veckorna vägen? Jo, de försvann i en massa

Läs mer

Ett smakprov ur Näsdukar Argument Förlag och Catharina Segerbank. Du hittar fl er smakprov på www.argument.se

Ett smakprov ur Näsdukar Argument Förlag och Catharina Segerbank. Du hittar fl er smakprov på www.argument.se 10 Den första näsduken 11 Det är den 31 oktober 1988. Jag och en väninna sitter i soffan, hemma i mitt vardagsrum. Vi skrattar och har roligt. Plötsligt går vattnet! Jag ska föda mitt första barn. Det

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Michael Dahl Vad handlar boken om? Boken handlar om Erik, som ständigt drömmer mardrömmar om att han är en drake. En dag när han vaknar ur sin mardröm, hör han en röst som han inte

Läs mer

Kap. 1 Ljudet. - Sluta tjuvlyssna, Tommy! Just då blängde Ulf på Mimmi. Han sa åt Mimmi att inta skrika så åt sin snälla klasskompis Tommy.

Kap. 1 Ljudet. - Sluta tjuvlyssna, Tommy! Just då blängde Ulf på Mimmi. Han sa åt Mimmi att inta skrika så åt sin snälla klasskompis Tommy. Av: Signe Sundequist CC BY NC ND 2014 Kap. 1 Ljudet Mimmi satt i klassrummet och lyssnade på sin stränga magister Ulf. Det var en tråkig lektion. Då hörde Mimmi ett ljud som lät "pa pa pa". Mimmi viskade

Läs mer

Den magiska dörren. By Alfred Persson

Den magiska dörren. By Alfred Persson Den magiska dörren By Alfred Persson 1 Hej Ffcbtgbgfjbfgjb Hej jag heter Benjamin. Jag är 10 år och går på Heliås. Mina ögon är bruna och håret är svart och jag har 5 finnar. Jag gillar att ha matte då

Läs mer

Om att bli mer lik Gud och sig själv.

Om att bli mer lik Gud och sig själv. Om att bli mer lik Gud och sig själv. 2 Helgjuten Om att bli lik Gud och sig själv 3 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form & Illustration: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167

Läs mer

Kapitel 1 hej Hej jag heter Trulle jag har ett smeknamn de är Bulle. Min skola heter Washinton Capitals jag går i klass 3c de är en ganska bra klass.

Kapitel 1 hej Hej jag heter Trulle jag har ett smeknamn de är Bulle. Min skola heter Washinton Capitals jag går i klass 3c de är en ganska bra klass. Kapitel 1 hej Hej jag heter Trulle jag har ett smeknamn de är Bulle. Min skola heter Washinton Capitals jag går i klass 3c de är en ganska bra klass. Jag har en kompis i min klass han är skit snäll mot

Läs mer

»På de stora skivbolagen är det bara pengar som styr«

»På de stora skivbolagen är det bara pengar som styr« 98 jämställdhet »På de stora skivbolagen är det bara pengar som styr«de flesta associerar ordet skivbolag till fräscha kontor, guldskivor och stora studios genom vilka namnkunniga artister gör entré och

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

Det var en kylig vårmorgon år 1916. Tre barn från den

Det var en kylig vårmorgon år 1916. Tre barn från den Det var en kylig vårmorgon år 1916. Tre barn från den lilla bergsbyn Aljustrel nära Fatima i Portugal märkte ingenting ovanligt. Som vanligt hade de gått upp före gryningen, ätit frukost och vallat föräldrarnas

Läs mer

Mitt sista samtal till Pappa. på hans begravning

Mitt sista samtal till Pappa. på hans begravning Mitt sista samtal till Pappa på hans begravning den 19 maj 2011 Kära Carl-Fredriks närmaste! För sista gången har vi alla pratat med Carl-Fredrik, nu måste vi vänja oss vid att bara prata om honom. Vi

Läs mer

Din uppgift: trovärdig verklig inte

Din uppgift: trovärdig verklig inte Din uppgift: Ni kommer att arbeta med detta vecka 39 till vecka 43. Ni har svensklektionerna till ert förfogande. Uppgifterna ska lämnas in, allt tillsammans, senast fredag vecka 43. En kortare redovisning

Läs mer

Lidköping, Sockerbruket 071109

Lidköping, Sockerbruket 071109 Arbetsgruppen Regionalt handlingsprogram Barn och ungas kultur och fritid -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Lidköping,

Läs mer

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK Framförandeteknik Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Innehåll Inledning... 1 Retorik för lärare... 2 Rätt röst hjälper dig nå fram konsten att tala inför grupp... 3 Analys... 4 Sammanfattning:...

Läs mer

barnhemmet i muang mai måndag 16 juni - måndag 14 juli

barnhemmet i muang mai måndag 16 juni - måndag 14 juli barnhemmet i muang mai måndag 16 juni - måndag 14 juli Det är lugnt på Phuket när det är sommar i Europa, i alla fall mycket lugnare. Men hos oss är allt som vanligt fast med lite mindre besök. Och som

Läs mer

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist En fjärils flykt Gunnel G Bergquist Livet för en del människor, Är kantat av sorg och vemod. Framtiden för dem Saknar oftast ljus och glädje. För andra människor Flyter livet på som en dans. Tillvaron

Läs mer

Ett steg fram. Förberedelse. Genomförande

Ett steg fram. Förberedelse. Genomförande Ett steg fram Vilka möjligheter du har till jobb, bostad och utbildning varierar mycket beroende på exempelvis din hudfärg, kön och sexualitet, vilken klass du kommer ifrån och vilken funktionsförmåga

Läs mer

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av?

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av? MBT 2013 Undervisning av Ulrika Ernvik Guds dröm om mej! Gud har en dröm! Ps 139:13-18 Gud har en dröm för varenda liten människa även mej. Drömmen handlar mest om vem han vill att jag ska VARA mer än

Läs mer

Sånglösa Struket Här är all text som strukits mellan 10 november och 10 december.

Sånglösa Struket Här är all text som strukits mellan 10 november och 10 december. Struket 2012-12-16 23.42 Struket! Här är all text som strukits mellan 10 november och 10 december. Hallå! Var är du? Du måste lyssna?, var är du? Du kan inte bara försvinna sådär! Du går med din hund.

Läs mer

Informationsbrev oktober 2015

Informationsbrev oktober 2015 Informationsbrev oktober 2015 Hej alla föräldrar! Nu har terminen varit igång i några veckor och vi börjar lära känna varandra i de olika grupperna. Eftersom föräldramötet inte blev av så bifogar vi ett

Läs mer

!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Träffen! Ett filmmanus av! Linda Åkerlund!

!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Träffen! Ett filmmanus av! Linda Åkerlund! Träffen Ett filmmanus av Linda Åkerlund Linda Åkerlund Skapat datum: Kamomillgången 15 25 oktober 2015 61145 Nyköping Version 8 070-5883143 Slutmanus 151102 INT. SEBASTIANS VARDAGSRUM -KVÄLL Sebastian,

Läs mer

Räkna med Rutiga Familjen

Räkna med Rutiga Familjen Räkna med Rutiga Familjen Ett grafiskt mattespel som behandlar de fyra räknesätten med positiva och negativa tal. Utan siffror och symboler. Med lärande agenter. Saga Http://rutigafamiljen.se 2008-11-06

Läs mer

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander Uppläsning av Cecilia Frode Indiska Berättelser del 8 Hej Jag heter

Läs mer

Inledning. Henrik Storm Attraktionsakademin. Hej!

Inledning. Henrik Storm Attraktionsakademin. Hej! Inledning Hej! Det här är en bok som är skriven till dig som är kille och som verkligen längtar efter att få träffa de tjejer du vill vara med men som fastnat någonstans på vägen. Jag vill ge dig chansen

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer