Tema: Skatterättvisa Kajsa hoppade över skatten Vad är rättvisa skatter? Att finansiera fattigdomsbekämpning. februari kr ISSN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tema: Skatterättvisa Kajsa hoppade över skatten Vad är rättvisa skatter? Att finansiera fattigdomsbekämpning. februari 2008 30kr ISSN 1654-6067"

Transkript

1 alt En annan värld är möjlig! Röster från en global rättviserörelse. #3 februari kr ISSN Tema: Skatterättvisa Kajsa hoppade över skatten Vad är rättvisa skatter? Att finansiera fattigdomsbekämpning

2 I n n e h å l l Skatterättvisa nu! 3 Kajsa hoppade över skatten 6 Vad är rättvisa skatter? 7 Nordic Tax Justice Network en kort historik 9 Hur finansiera fattigdomsbekämpningen? 10 Att fly en skatt! 13 Skattepolitik i centrum för det amerikanska primärvalet 14 Redaktion: Johan Rootzén, Karin Råghall och Veronika Skärlund Ansvarig utgivare: Johan Rootzén Layout: Anton Andreasson Omslagsbild: Linnéa Mindemo Material: Vi strävar ständigt efter att utveckla tidningen, att ge utrymme för nya röster. Vi tar tacksamt emot bidrag i form av exempelvis texter, bilder eller illustrationer. Skicka artikelförslag till attac.se så svarar vi så fort vi kan! Redaktionen förbehåller sig rätten att korrigera texter. Om skatterättvisa alt #3 februari 2008 Uttrycket skatterättvisa är ganska nytt i den svenska debatten, i grunden ett försök till en översättning av engelskans Tax Justice. Idén om skatterättvisa omfattar flera underliggande frågeställningar men i grunden handlar det om tron på utjämnande skattesystem som en förutsättning för reell demokrati. En demokrati där ekonomin och marknaden är underordnad det demokratiska systemet och inte, som många gånger tycks vara fallet idag, motsatsen. För att det här ska bli möjligt är det viktigt att sprida kunskap om skattefrågor och på så sätt försöka väcka opinion. I det här numret av Alt tar vi oss an skatterättvisa. Få ämnen kan väl få fart på en diskussion som frågan om skatter. I detta temanummer försöker vi belysa frågan ur lite olika perspektiv. Dessutom lyfter vi fram ett antal exempel på hur man kan arbeta med skattefrågor på olika nivåer. En annan värld är möjlig genom skatterättvisa! Alt finansieras med stöd från SIDA genom Forum Syd vilka ej har medverkat vid utformningen av materialet och ej heller tar ställning till de synpunkter som framförs. Som medlem av Attac Sverige får du fyra nummer av Alt per år. För dig som inte är medlem är det möjligt att beställa lösnummer för 30 kr per nummer. Kontakta oss på Attac Sverige: Attac Sverige, Tegelviksgatan Stockholm, ATTAC Association pour la Taxation des Transactions financières a l Aide aux Citoyens ATTAC Föreningen för beskattning av valutatransaktioner för medborgarnas bästa

3 Skatterättvisa nu! Text och foto: Johan Rootzén 225 miljarder! 7 trillioner! 11,5 trillioner! Man skulle kunna tro att detta är citat hämtade från en lek där dagisbarn försöker övertrumfa varandra i konsten att komma på höga siffror. Men siffrorna är hämtade från en helt annan verklighet. De är bitar i det ganska snåriga pussel som de internationella kapital- och finansmarknaderna utgör. Marknader som fått allt friare tyglar de senaste årtiondena. Detta är en verklighet som kan tyckas avlägsen och främmande men som faktiskt påverkar oss alla. Hittills har diskussionen om fattigdomsbekämpning och ekonomisk rättvisa mest handlat om skuldavskrivning och utökat bistånd Skatter - få ämnen kan väl få blodet att rusa kring ett fikabord som detta. Ofta kretsar diskussionen om skatter kring hur olika nivåer bör höjas eller sänkas. Mer sällan hör man någon diskussion om de tankar som ligger till grund för den skattemodell som finns i Sverige och många andra länder. Denna skattemodell bygger på en överenskommelse, där vi som medborgare gemensamt har kommit överens om att avstå från en del av våra inkomster för att finansiera en lång rad gemensamma nyttor såsom sjukvård, utbildning och kommunikationer. Systemet har självklart sina brister, men grundtanken - med ett progressivt, solidariskt system där var och en bidrar efter förmåga - har förmodligen ett ganska brett stöd. Vad man än tycker om skatter så är det den del av ekonomin som kanske tydligast är underställd demokratisk kontroll. Ett progressivt skattesystem är på så sätt en av grundförutsättningarna för ett fungerande, demokratiskt välfärdssamhälle. Denna modell med starka offentliga finanser och en utvecklad inkomstfördelning har utsatts för många attacker, men det starka folkliga stödet gjorde att den länge var ohotad. Efter årtionden av avregleringar ser förutsättningarna idag dock något annorlunda ut, spelplanen har ritats om. På den internationella finansmarknaden kan de som har resurser, individer och företag, agera utan någon större insyn. Det erbjuds gott om kryphål för den som vill undvika skatter och avgifter på nationalstatsnivå. Världens skatteparadis spelar en central roll i det här systemet. Genom att erbjuda en kombination av hög anonymitet och låga skattesatser erbjuder dessa frizoner för kapitalflykt. På detta sätt urholkar skatteparadisen möjligheten för enskilda stater att driva en politik baserad på en gemensamt finansierad välfärd. Ett av målen för Attac har sedan starten varit att lyfta diskussionen om hur man kan öka insynen och den demokratiska kontrollen över dessa marknader. Dessa frågor har av olika anledningar tenderat att hamna något i skymundan. Hittills har diskussionen om fattigdomsbekämpning och ekonomisk rättvisa mest handlat om skuldavskrivning och utökat bistånd. Det här är viktiga frågor men bara delar i ett mer komplicerat pussel. Om vi någonsin ska kunna få bukt med dessa orättvisor måste vi bredda fokus och inte enbart se till inflödet av resurser, utan också 3

4 till de resurser som flödar ut ur länder både i Syd och i Nord. Den brittiska biståndsorganisationen Oxfam har visat att uppemot 7 trillioner dollar transfereras genom skatteparadis varje år. Tax Justice Network har genom ett antal studier uppskattat att 11,5 trillioner dollar hålls utom räckhåll för beskattning. Sammantaget gör det här att de uteblivna skatteintäkterna i världen som helhet kan räknas i hundratals miljarder dollar varje år. Det här är ett problem som rör alla världens länder, men hårdast drabbas de länder i Syd som bäst skulle behöva dessa intäkter. De kryphål som skatteparadisen erbjuder minskar möjligheten att föra en progressiv, utjämnande skattepolitik. I förlängningen innebär det att en större del av skattebördan hamnar på småföretag och medel- och låginkomsttagare och att mer pengar hamnar i privata fickor istället för i den gemensamma kassan. Ett steg bort från tanken om ett samhälle där vi gemensamt tar ansvar och bidrar efter förmåga. Skatter kan spela en avgörande roll i detta pussel. Skatter är, rätt utformade, avgörande för utvecklingen av ett rättvist/jämlikt samhälle. Det finns massor av sätt man kan lyfta de här frågorna på, bara fantasin sätter gränserna. Tåga in på din bank och fråga vad de har för sig på Caymanöarna. Bjud in en representant från någon av de svenska storbankerna till debatt. Frågor som skatter och skatterättvisa framstår ibland som ganska torra och tekniska. Det kan vara svårt att se några kopplingar till det som sker runt omkring oss i vår vardag. Svårt att veta hur man ska lyfta dessa frågor. Men faktum är att man inte behöver leta särskilt länge för att hitta exempel på hur dessa tendenser påverkar samhället runt omkring oss. Ett ganska tydligt exempel är inrikesflyget. SAS och Malmö Aviation står tillsammans för en ganska stor del av flygtrafiken inom Sverige. Gemensamt för dessa båda flygbolag är att man står som ägare till väldigt få av de plan som ingår i den egna flygflottan. Som ägare står istället ett antal företag registrerade i skatteparadis som Jersey och Irland. Genom att ta omvägen genom skatteparadis gör man det näst intill omöjligt för både myndigheter och passagerare att skaffa sig insyn, både när det gäller ägandeförhållanden och skatteåtaganden. Genom att smita från skatt snedvrider man också konkurrensen gentemot andra transportslag. Det här är en viktig detalj i sammanhanget. Inte minst när vi diskuterar hur man ska möta klimatutmaningen. Detta är bara ett av en hel rad exempel på företag som utnyttjar den ekonomiska gråzon som skatteparadisen erbjuder. Några andra aktörer som är viktiga att belysa är de banker och revisionsbyråer som tjänar stora pengar på att göra hela den här infrastrukturen möjlig. Faktum är att nästan alla stora svenska banker finns registrerade i skatteparadis. Sverige och världen är rikare än någonsin. Samtidigt läser vi om hur klyftorna i samhället växer, och ser hur hundratals miljoner människor fortfarande lever i fattigdom. I grunden är det här en fördelningsfråga och en progressiv skattepolitik kan vara ett av verktygen för att komma till bukt med problemet. Det finns alltså anledning att ifrågasätta de aktörer som bidrar till att undergräva det skattesystem som utgör en grundbult i vårt demokratiska system. Det finns massor av sätt man kan lyfta de här frågorna på, bara fantasin sätter gränserna. Tåga in på din bank och fråga vad de har för sig på Caymanöarna. Bjud in en representant från någon av de svenska storbankerna eller från någon revisionsfirma som KPMG eller Ernst & Young till debatt. Ta initiativ till organiseringen av ett Revisorer Utan Gränser. Brist på resurser och personal gör att skattemyndigheterna i många länder i Syd för en mycket ojämn kamp. Starta en studiecirkel för att lära er mer om de här frågorna; svenska Ekobrottsmyndighetens och Tax Justice Networks hemsidor är en bra start om man vill hitta information. Det finns minst 225 miljarder anledningar att engagera sig för skatterättvisa, börja nu! < Källor: Closing the floodgates Collecting tax to pay for development. Rapport framtagen av Tax Justice Network på uppdrag det norska Utrikesdepartementet, Finansiella offshore-marknader och skatteparadis. Rapport från Brottsförebyggande rådet, Tax us if you can the true story of a global failure. Briefing paper från Tax Justice Network, The shirts of their backs how tax policies fleece the poor. Rapport från Christian Aid,

5 Race to the bottom! Skattekonkurrens mellan länder gör att många fattiga länder har tvingats att sänka sina bolagsskatter, ofta drastiskt, för att locka till sig utländska investeringar. Ett exempel är på hur det här kan påverka ett samhälle är Bolivia. Bolivia är ett av Sydamerikas fattigaste länder men har samtidigt stora fyndigheter av gas och olja. Bolivias gasindustri privatiserades 1996 efter påtryckningar från bland andra IMF och en sammanslutning bestående av främst utländska gas- och oljebolag tog över utvinningen. Dessa företag lyckades få till en uppgörelse där man enbart betalade blygsamma 18 procent av marknadsvärdet för den utvunna gasen och oljan i skatt. Tanken bakom privatiseringen var att utvinningstakten skulle öka och att Bolivia, även om man bara fick en liten del av kakan, skulle öka sina intäkter. Mycket riktigt ökade utvinningstakten ganska fort, och bolag som British Gas och BP kunde räkna in stora vinster, men samtidigt förblev den bolivianska statens intäkter förhållandevis små. Tio år efter privatiseringarna var det bolivianska folkets tålamod slut, man hade sett hur de utländska bolagen år efter år kammade hem miljardvinster, men i en majoritet av den bolivianska befolkningens vardag såg man ingen förändring till det bättre. Detta var en del av bakgrunden till de uppmärksammade blockader, ledda av en bred koalition av gruvarbetare, lärare och representanter från ursprungsbefolkningen, som lamslog Bolivia under några månader Ett av kraven från de protesterande var att en större del av inkomsterna från gas- och oljeutvinningen genom höjda skattenivåer skulle tillfalla den bolivianska staten. Inkomster som skulle kunna användas till fattigdomsbekämpning och utbyggnad av gemensamma välfärdstjänster. Detta är bara ett av många exempel på hur länder tvingas konkurrera med förmånliga skattevillkor i en slags nedåtgående spiral. I takt med att de inhemska skatteintäkterna minskar ökar beroendet av utomstående aktörer. Vad är ett skatteparadis? Världens skatteparadis utgör en gråzon i det internationella ekonomiska systemet och det kan vara svårt att sätta fingret på exakt vad som utmärker ett skatteparadis. Det finns idag drygt 70 länder eller territorier som betecknas som skatteparadis. Gemensamt för dessa är att de är länder eller territorier vars lagar kan användas för att undvika eller smita undan skatt i ett annat land. OECD (Organisation for Economic Cooperation and Development) definierar skatteparadis som ett juridiskt område där: juridiska personer som inte är medborgare betalar väldigt låg skatt eller helt slipper undan skatt det inte finns något fungerade utbyte med andra länder av information gällande skatter företag, individer eller organisationer garanteras skydd mot insyn från utomstående finns några krav på lokala företag som ägs av ickemedborgare att ha någon inhemsk/lokal verksamhet. Det räcker att ett territorium uppfyller en majoritet av dessa kriterier för att räknas som ett skatteparadis. Kriterierna är hämtade från Tax Justice Networks rapport Tax us if you can the true story of a global failure (2005). Exemplet är hämtat från Christian Aids rapport The shirts of their backs how tax policies fleece the poor (2005).

6 Kajsa hoppade över skatten Text: Anton Andreasson. Foto: Sam Judson/Flickr Nyligen bestämde Kajsa Bergqvist sig för att lägga av med friidrotten. Vid 31 års ålder vill hon enligt samstämmiga medieuppgifter hålla på med något annat. Träningsuppehållet nyligen gav uppenbarligen inte ny inspiration utan tvärtom bara mersmak för att sadla om, kanske börja jobba med trädgård istället. Och visst har hon råd med det. Med tillgångar på omkring 90 miljoner kronor är hon inte bara en av Sveriges kommersiellt sett mest framgångsrika idrottsstjärnor. Hon är också fri att rulla tummarna resten av livet. Ekonomiskt oberoende, som det heter. Men efter sju år i Monaco flyttar Kajsa hem till Svedala. Och hon är inte ensam. Det är nämligen inte längre lika fördelaktigt för de allra rikaste att fly de svenska skattmasarna de finns inte kvar! Staffan Andersson, skattechef på Erik Penser Fondkommission säger till nättidningen E24 att incitamenten att fly landet har minskat drastiskt när såväl arvs-, gåvo- och förmögenhetsskatten slopats. Även det exklusiva magasinet HQ+ konstaterar att Sverige är ett skatteparadis. Nåja, Schweiz är fortfarande ett lönsamt land att bo i om du har hög lön och vill slippa inkomstskatt. Men Schweiz, liksom många andra europeiska länder, har faktiskt kvar sin förmögenhetsskatt. Faktum är att företagare i Sverige, som betalar en vinstskatt på 28 procent, beskattas lägre än kollegorna i exempelvis Tyskland, Storbritannien och USA. I en artikel i GP (28/12, 2007) skriver Sten Sjögren att svenska bolag numera kan sälja onoterade aktier utan att behöva betala skatt på vinsten. Dessutom är utdelningen från icke börsnoterade bolag till ett ägarbolag skattefri. Men Sverige är fortfarande ett högskatteland. Visserligen är även konsumtionskatterna relativt sett låga (med undantag för t ex bränsle, alkohol och tobak) men vi hamnar i topp inom EU vad gäller den totala skattenivåns andel av BNP. Och tur är väl det. Trots en skev fördelning mellan skatterna på arbete och kapital, så är skatt i sig en stöttepelare i en fungerande demokrati. Problemet är bara att människor som inte smiter får bära en större del av bördan. För skatter är en fråga om solidaritet mellan såväl medborgare inom ett land som länder emellan. På samma sätt som vi inte bör konkurrera med varandra om vilket land som har lägst minimilön eller slappast miljölagstiftning, bör vi inte heller konkurrera om vem som har lägst statsinkomster. Monaco, som helt saknar inkomstskatt, har heller inget informationsutbyte om inkomster med andra länder. Landet finns följaktligen med på OECD:s svarta lista över skatteparadis där länder med sämst insyn i bankverksamheten återfinns. Skatteflykt är alltså inte bara osolidariskt utan samtidigt en hyllning till det dunkla, det dolda, till ett system där man inte behöver stå till svars för sina handlingar eftersom allt är hemligt och inga spår lämnas. Inte undra på att skatteparadis som Monaco används för att finansiera kriminell verksamhet på hög nivå. Givetvis är inte Kajsa personligen en tvivelaktig aktör i demokratins utkanter. Hon är ju bara en taktisk skatteplanerare. Men såsom smitande svensk mångmiljonär har hon likväl varit osolidarisk mot oss andra svenskar, precis som Monaco är osolidariskt mot andra länder i Europa. Om detta saknas det en bred debatt. Det behövs också en renässans för det kanske mest tabubelagda ordet för vår generation solidaritet. I brist på en gigantisk snigel i ögat på nationsnivå, behöver vi skapa en gemensam syn på hur vi ska finansiera vår framtid. Skatterättvisa är här ett viktigt steg. < Skatteflykt är en hyllning till det dunkla, det dolda, till ett system där man inte behöver stå till svars för sina handlingar eftersom allt är hemligt och inga spår lämnas 6

7 Vad är rättvisa skatter? Text: Kalle Grill Det är uppenbart orättvist att många rika privatpersoner och företag genom skatteplanering och rent fusk lägger beslag på pengar som avsetts gå till offentliga utgifter. Men vi kan inte utgå från att lagen eller ens lagens andemening bestämmer vad som är rättvist. Tvärtom ska lagen se till att rättvisa råder. Så hur ser rättvisa skatter ut? Nationellt och globalt? För att få perspektiv på detta måste vi fråga oss vad rättvisa är en filosofisk fråga. Det finns två sorters filosofiska rättviseteorier historiska och ahistoriska. Enligt de historiska är en situation rättvis om den uppkommit på rätt sätt, om inga moraliska felaktigheter lett fram till den. En serie av i sig rättfärdiga handlingar kan i princip leda till stor ojämlikhet. Man måste därför skilja på rättvisa och jämlikhet. Libertarianska eller nyliberala teorier om rättvisa är i allmänhet historiska. Enligt ahistoriska rättviseteorier är en situation rättvis om saker och ting är fördelade på rätt sätt i nuet. Rätt sätt kan innebära lika till alla, mer till de som presterat mer eller något annat. I allmänhet bör fördelning och omfördelning ske enligt vissa regler, för att vi ska kunna planera vår tillvaro. Men i princip kan allt omfördelas, hur ägandet sett ut historiskt spelar ingen roll. Socialliberala och socialistiska teorier om rättvisa är i allmänhet ahistoriska. De historiska teorierna talar till viktiga aspekter av vår känsla för rättvisa rätten att lyckas och rätten att fritt använda det som är vårt. Så länge vi inte begår några övergrepp utan samverkar med andra i frivilliga överenskommelser kan ingen invända mot att vi skaffar oss mer tillgångar. Filosofen och ärkelibertarianen Robert Nozicks klassiska exempel är att många personer är beredda att betala en liten summa var för att se en idrottsstjärna framträda. Resultatet blir att idrottsstjärnan blir rik, men varför skulle inte detta vara rättvist, när var och en i publiken valt fritt hur de ska använda sina pengar? Det finns minst två betydande svagheter i de historiska teorierna. En är att många frivilliga val kan leda till katastrofala konsekvenser som ingen önskat. En annan är att de frivilliga valen alltid sker mot bakgrund av de omständigheter vi befinner oss i. Frågan blir därför vad som är ett rättvist utgångsläge. Libertarianska teorier talar om ett ursprungligt tillägnande av jorden, som rimligen skedde för tusentals år sedan. Det är oklart exakt hur ett sådant tillägnande går till, varför det tillmäts så stor betydelse, och varför det inte innebär en orättvisa mot de generationer som föds när hela jorden redan tagits i anspråk. I den politiska debatten förekommer ofta en retorik som talar till vår känsla för den historiska rättvisan. Människor ska inte straffas för sin framgång eller sina val. Denna retorik låtsas inte om de problem som finns med historiska teorier och förvränger därigenom teorierna. Det tydligast exemplet på det är att man i allmänhet bortser från frågan om det rättvisa utgångsläget och istället antar att den fördelning som för tillfället råder är rättvis. Även de mest marknadsälskande filosofer undviker sådana uppenbara inkonsekvenser. Historien är full av övergrepp och fördelningen av tillgångar i nuet beror i stor utsträckning på dessa övergrepp. Historiska teorier måste förhålla sig till detta, rimligen genom att kräva någon Det tydligast exemplet på det är att man i allmänhet bortser från frågan om det rättvisa utgångsläget och istället antar att den fördelning som för tillfället råder är rättvis. 7

8 form av korrigering. Med tanke på hur lång och komplicerad historien är tycks det närmast omöjligt att komma fram till hur nuet skulle kunna korrigeras till att efterlikna hur världen hade sett ut om inga övergrepp hade begåtts. Robert Nozick själv säger att när det gäller korrigering finns därför kanske en plats för ahistoriska teorier. Ahistoriska teorier har inte de historiska teoriernas svagheter. Oönskade fördelningskonsekvenser kan undvikas genom omfördelning och inget rättvist utgångsläge behöver definieras. Ahistoriska teorier kan också ta fasta på vår rätt att lyckas och vår rätt att fritt använda det som är vårt, men balanserar dessa värden mot andra som värdet av jämlikhet, effektivitet och rättten till ett gott liv även för de som inte föds som barn till framgångsrika och generösa föräldrar. Det finns plats för materiell framgång även med en aktiv omfördelning av tillgångar, och vad vi har rätt att använda fritt beror ju på vad som rättmätigt är vårt, det vill säga det som den bästa teorin om rättvisa säger att vi ska ha. De allra flesta filosofer föredrar därför ett ahistoriskt perspektiv på rättvisa. Huvudfrågan i modern politisk filosofi är inte om ett ahistoriskt perspektiv är riktigt, utan hur olika värden ska balanseras inom detta perspektiv. Traditionellt sett handlar teorier om rättvisa om situationen i ett samhälle. Men teorier om rättvisa kan även tillämpas inom syskonskaror, skolklasser, arbetsplatser, kommuner, stater och globalt. Inom filosofin finns fortfarande en viss tendens att betrakta nationalstaten som den naturliga arenan för rättvisa, samt att se global rättvisa som ett särskilt problem. Till viss del är detta befogat eftersom det inte finns någon global regering som kan implementera rättvisa principer globalt. Men det är intellektuellt otillfredsställande att dra en teoretiskt sett godtycklig gräns vid nationalstaten. Bättre vore om samma principer kunde gälla globalt, men möjligen tillämpas olika beroende på praktiska omständigheter som närvaron eller frånvaron av en regering. Inom filosofin finns fortfarande en viss tendens att betrakta nationalstaten som den naturliga arenan för rättvisa, samt att se global rättvisa som ett särskilt problem. Ingen av de filosofiska teorierna utgår från hur saker och ting råkar vara fördelade i världen i nuläget. Det vore alltför godtyckligt. Istället försöker de hitta allmänna principer för rättvis fördelning. Ska man tala om rättvisa skatter med någon sorts filosofiskt djup måste man därför vidga perspektivet och fråga sig vad som är rättvisa principer för fördelning i allmänhet. När man funderat ett tag kan man lägga de historiska teorierna på hyllan och fokusera på frågan om vilka egenskaper hos en person som ska avgöra hur mycket tillgångar som fördelas till den personen. Ska prestation spela roll? Vilken sorts prestation i så fall? Ska det spela roll vad personen gör med det hon har? Hur stora eftergifter ska vi göra för effektiviteten? Människor som försvarar skatteplanering och kanske till och med skattefusk tänker sig att vi har någon slags moralisk rätt till våra bruttoinkomster. Det är de inte ensamma om. Faktum är att de allra flesta av oss närmast automatiskt tänker att bruttoinkomsten i någon mening är vår, även om vi inte har något emot att betala delar av den i skatt. Siffrorna finns ju där på lönebeskedet eller kontoutdraget. Men detta är ett tankefel. Vi har juridisk rätt till vår nettoinkomst, och därmed en viss moralisk rätt. Men bruttoinkomsten är bara ett abstrakt mätvärde, ett hjälpmedel för att sätta ett marknadspris på arbete och annat. Om vi alla skulle få behålla vår bruttoinkomst skulle vi inte ha några skatter och därmed ingen stat och därmed ingenting som liknar det samhälle vi har idag och därmed ingen bruttolön. Oavsett vilken teori om rättvisa vi väljer är beskattning ett viktigt verktyg för att närma oss en rättvis fördelning. Det finns många teorier om rättvisa och ingen enighet bland filosofer om vilken som är den rätta. Men det är helt klart att världen som den ser ut idag inte är rättvis enligt någon teori. Ibland kan det tyckas onödigt att ens fundera på den perfekta rättvisan med tanke på de enorma, uppenbara orättvisor som omger oss. Men ibland behövs eftertanke, om inte annat för att samla filosofiska argument till nästa debatt om skatteparadis eller tobinskatt. < 8

9 Nordic Tax Justice Network en kort historik Text: Kajsa Åkerström Den 9 11 juni 2006 samlades representanter från Attac Sverige, Norge och Finland för att dra igång en nordisk gren av det internationella Tax Justice Network (TJN). Medverkade vid lanseringen gjorde även TJN:s internationella koordinator John Christensen. Grundtanken med nätverket är att föra samman olika aktörer i samhället med intresse för skattefrågor: forskare, journalister, fackrepresentanter, aktivister m.fl. Nätverket står alltså öppet för alla med intresse för den här typen av frågor. På lanseringen av nätverket slog Nordic Tax Justice Network (NTJN) fast att man tillsammans ska arbeta för att se till så att de nordiska regeringarna arbetar aktivt på den internationella arenan för principerna om rättvisa skatter. För att det ska vara möjligt att bedriva en utjämnande, progressiv skattepolitik på nationalstatsnivå krävs transparenta regelverk och välutvecklat internationellt informationsutbyte. En annan uppgift för NTJN är ta vara på den kompetens som finns inom Norden när det gäller skattefrågor. I Norden finns en ganska lång erfarenhet av att bedriva en skattepolitik där medborgarna gemensamt tar ansvar för finansieringen av en väl utbyggd offentlig sektor som tillhandahåller tjänster som vård, skola och omsorg. Sedan nätverket bildades har dess styrgrupp haft regelbundna telefonmöten för att planera kampanjer och utbyta erfarenheter. Hittills har nätverket bland annat arbetat med att ta fram ett översiktsdokument för att kartlägga skattesitua- tionen i de nordiska länderna, samt haft kontakt med det afrikanska Tax Justice Network för att undersöka möjligheterna till gemensamt kampanjarbete eller erfarenhetsutbyte. Under hösten 2007 genomförde nätverket en kampanj för att få flygbolag med statligt ägande att sluta hyra flygplan som är registrerade i skatteparadis. Under 2008 kommer nätverket att arbeta vidare för att uppmärksamma skatteflyktsfrågor i Norden. Vi arbetar nu för att skattefrågorna ska uppmärksammas på nästa Europeiska Sociala Forum som kommer att ta plats i Malmö i höst. < Tax Justice Network i korthet: Nätverket för skatterättvisa (Tax Justice Network, TJN) har uppkommit som en frukt av de globala sociala forumen och den internationella Attacrörelsen. TJN sammanför organisationer, sociala rörelser och enskilda personer som vill verka för internationellt skattesamarbete och mot skatteflykt och skattekonkurrens. Under en tid som präglas av globalisering verkar nätverket för ett skattesystem som är socialt rättvist, demokratiskt och progressivt. Ur ett internationalistiskt perspektiv arbetar TJN för ett skattesystem som gynnar de fattiga i såväl Syd som Nord, som finansierar allmänna nyttigheter, som beskattar aktiviteter med skadliga sidoeffekter, aktiviteter som smutsar ner och skapar oacceptabla ojämlikheter. TJN driver sin kampanj för samhällsförändring genom att delta i den allmänna debatten och genom att sprida information om skattefrågor. Källa: TJNs Mission statement. Vill du veta mer om NJTN eller bli medlem i nätverket? Läs mer på nätverkets hemsida: blogi.kaapeli.fi/tjnnordic. Artikel i Stockholms fria: 9

10 Hur finansiera fattigdomsbekämpningen? Intervju med John Christensen från Tax Justice Network. Översättning och bearbetning: Veronika Skärlund. Foto: Sergio Lub/Flickr. Det har uppskattats att för varje dollar i bistånd som flyter in i den afrikanska kontinenten, strömmar åtminstone fem dollar tillbaka ut genom olagliga kanaler, in i skatteparadis kopplade till finansiella centra i Väst. Dessa siffror borde räcka för att övertala människor om vikten av de här frågorna. Det är dags att sluta att ensidigt fokusera på fattigdomssymptomen och istället försöka identifiera och ta itu med de underliggande orsakerna till den ihärdiga fattigdomen i en värld av rikedomar. Det säger John Christensen som arbetar på Tax Justice Network i London. Alt tog kontakt med honom via e-post för att få reda på hur han resonerar kring frågor som rör skatterättvisa. Det vi prioriterar högst är att informera allmänheten om vikten av effektiva och rättvisa skattesystem. Det är den mest hållbara vägen för att kunna tillhandahålla grundläggande utbildning och sjukvård i fattigare länder. Bistånd och lån är, i bästa fall, kortsiktiga lösningar. Vi menar att om vi verkligen vill hjälpa fattiga länder borde vi ta initiativet till ett förbättrat internationellt samarbete för att motverka de problem som hänger samman med kapital- och skatteflykt, något som har skapat fattigdom i många afrikanska och latinamerikanska länder. Dessa problem kvarstår eftersom de rika länderna i Nord har valt att förbise att skatteparadis dränerar fattiga länder på finansiella resurser. Finns det någon skillnad i de mönster för skattesmitning och liknande metoder som används i länder i Nord och i Syd, eller kan samma angreppssätt användas globalt? Vilken anser du är Tax Justice Networks viktigaste fråga? Liknande tekniker för skattesmitning används jorden runt. Förmögna individer och företag använder samma instrument, bland annat hemliga, utlandsbaserade företag och expertgrupper, hemliga bankkonton, olaglig fakturering, felaktig prissättning, ägaruppdelning för att dölja ägandeskap, listan kan göras lång. Skatteparadisen tillhandahåller de ekonomiska gråzoner som främjar denna skattesmitning, och samtidigt stimulerar de efterfrågan genom att uppfylla de förutsättningar som krävs för att skattefusksindustrin ska vara möjlig. Dessa frågor ses ofta som tekniska och ogreppbara. Har du några tips på hur man skulle kunna göra för att mobilisera kring skatterättvisa på ett lokalt/nationellt plan? Vilken roll kan/borde Attac och NTJN spela? Vi förstår komplexiteten och svårigheterna i att förstå specialisternas språk i den här frågan. Det är därför vi investerat så mycket tid i att publicera guider på nätet, till exempel Tax Us If You Can, vilka är till för att hjälpa aktivister att Dessutom möjliggör skatter för länder att skydda sig själva från ojämlikhet, vilken kan leda till högre brottslighet och större osäkerhet. 10

11 förstå både språket och problemen. Ordlistan i Tax Us If You Can är till särskild hjälp för de som inte har en skatteplaneringsbakgrund. Samtidigt kan man säga att skatterättvisa i vissa aspekter är mindre komplext än handelsrättvisa. Ingen förnekar komplexiteten, men de grundläggande frågorna är faktiskt ganska straight forward: Hållbar utveckling är en uppbyggningsprocess som kräver enorma investeringar i fysisk och mänsklig infrastruktur. Utan tillförlitliga källor av statliga inkomster är det fullständigt omöjligt för utvecklings- och utvecklade länder att upprätthålla nivån på utbildning, sjukvård och andra offentliga tjänster. Skatter är allmänt erkända som de mest tillförlitliga källorna till statliga inkomster. Det finns andra källor, så som bistånd och lån, men dessa är nästan alltid förknippade med särskilda krav och villkor, och skulder för med sig stora räntekostnader. Så om vi vill gå vidare, förbi biståndsberoende och skuldsättning, måste vi ta itu med skatteregimernas effektivitet och rättvisa. Vår erfarenhet är att dessa frågor sällan tas upp i den nationella politiska debatten. Har du någon kunskap om hur den svenska regeringen agerar och kommunicerar angående dessa frågor på ett internationellt plan? Jag delar er uppfattning, det finns få regeringar, varken i Europa eller någon annanstans som är aktivt involverade i att försöka tackla problemen med skatteparadis. Europeiska Unionen leder vägen med sitt sätt att försöka bemöta skattesmitning genom sitt Savings Tax Directive och genom sina försök att skapa en harmoniserad skattebas för företagsbeskattning. Intressant nog så stödjer majoriteten av demokraternas presidentkandidater i USA aktivt försök att ta itu med skatteparadis. En av de ledande kandidaterna har skrivit under Stop Tax Haven Abuse Act som för närvarande ligger framför senaten. Men länder som Sverige kan och borde ta en mer aktiv roll, särskilt vad det gäller att övervinna kapitalflykt och skattesmitning i fattigare länder. I er rapport, Cloosing the Floodgates, är det mycket fokus på att förändra synen på skatter, från något negativt till något positivt. Hur tror du att det kan göras på ett effektivt sätt? Många skulle bli chockade över att få veta att Afrika för närvarande är den kontinent där antalet miljonärer och mångmiljonärer ökar mest. Samtidigt består fattigdomen, och tillgången till offentliga tjänster fortsätter att försämras i de flesta länder på kontinenten. Varför händer det här? På grund av att skattesmitning förekommer i stor skala i hela Afrika. Skatter levererar de resurser som staten använder för att tillhandahålla offentliga tjänster. Majoriteten av de europeiska länderna frodas tack vare att det har investerat enorma summor skattepengar i utbildning, sjukvård, forskningsprogram på universiteten, och infrastruktur. Länder som saknar dessa offentliga investeringar får det väldigt svårt att attrahera jobbskapande investeringar. Dessutom möjliggör skatter för länder att skydda sig själva från ojämlikhet, vilken kan leda till högre brottslighet och större osäkerhet. Vidare är skatter grunden för demokratiska styrelseskick: Det är mycket troligare att medborgarna visar ett aktivt intresse för regeringen när de betalar skatt och kan förvänta sig välfärdstjänster tillbaka. Om de styrande istället förlitar sig på andra inkomstkällor, till exempel olja, så är de mindre troligt att de kommer att bry sig om befolkningens behov och önskningar. I samma rapport konstaterar ni också att det enda som behövs för att tackla problemen som kapitalflykt och skattesmitning ger upphov till är politisk vilja. Det får det att låta väldigt enkelt, men hur uppnås egentligen denna politiska vilja? Kampanjen för att ta itu med de fattiga ländernas skuldproblem har visat att offentliga påtryckningar på politiker kan tvinga dem att agera. I decennier har politiker blockerat ansträngningar att undanröja skatteparadis eftersom de är finansierade av inflytelserika intres- Utan tillförlitliga källor av statliga inkomster är det fullständigt omöjligt för utvecklingsoch utvecklade länder att upprätthålla nivån på utbildning, sjukvård och andra offentliga tjänster. 11

12 segrupper och eftersom det finns ett enormt politiskt motstånd mot förändringar i systemen. I skriften Closing the Floodgates identifierar vi ett flertal effektiva lösningar, många innebär bara att höja transparensnivån på de globala marknaderna. Alla är överens om att genomskinlighet förbättrar marknadens effektivitet och minskar räckvidden för korruption. Dessa platser har blivit finansiella mellanhänders, särskilt bankirers och revisorers, arbetsfält just för att de är hemliga och kan användas för kriminella och oetiska ändamål. Det finns tvingande bevis på att skatteparadis är skadliga för globaliserade marknader och för social stabilitet. Vi måste engagera oss i massiva utbildningsprogram för att informera folk om den roll som skatteparadisen spelar när det gäller att skapa fattigdom världen över. Och genom att göra det hoppas vi kunna bygga upp tillräcklig opinion för att få slut på hycklandet: Vi i Nord kritiserar utvecklingsländer för att vara korrupta samtidigt som vi tillåter våra egna finansiella system att korrumperar skatteregimer över hela jorden. Vad kan göras för att belysa de institutioner och individer som möjliggör skattesmitning, den så kallade pin stripe infrastrukturen? Och vad kan göras för att motverka den? Revisorer, jurister och bankmän innehar viktiga och privilegierade positioner i de flesta samhällen, men de ställs sällan till svars för sina handlingar. Kulturen av skatteundvikande verksamhet, vilken jag lärde känna på nära håll under de dryga 14 år jag arbetade i skatteparadiset Jersey och mer nyligen i London där jag arbetar för tillfället, är i högsta grad antisocial. Revisorer hävdar att deras handlingar inte är politiska, men detta påstående är nonsens: i mars 2004 publicerade The Guardian följande citat i en artikel om skattelagar i Storbritannien: Regler är regler, men regler är till för att brytas. Detta är inte en avhoppad students eller en antiglobaliseringsaktivists ord. Istället togs de från en intervju med en anställd vid ett Londonbaserat revisionsföretag. Och det fortsatte: Sverige är inte medlem av FNs skattekommitté, men skulle kunna bidra med finansiell hjälp till kommitténs arbete. I längden skulle sådan hjälp vara långt mycket mer effektiv än majoriteten av alla biståndsprogram. Oavsett vilka lagar som finns kan revisorer och jurister hitta sätt att komma runt dem. Det här citatet fångar den antisociala anda som råder i de utlandsbaserade finansiella centrens infrastruktur, det vill säga i de flesta skatteparadis. I stort går deras aktiviteter obemärkta förbi. Det här måste förändras. De borde ställas till svars för sina handlingar. Deras yrkesmässiga organisationer borde publicera konkreta riktlinjer för den professionella etik som gäller angående inblandning i skattesmitningsaktiviteter. Regeringar borde anamma entydiga, generella principer mot skattesmitning. Dessa bör tydliggöra att skattesmitning är skadligt för det offentligas intressen. Tax Justice Network har gett ut en uppförandekod för skatter, vilken vi hoppas kommer att utgöra ett nyttigt inlägg i den bredare debatten om skatters roll i samhället. 1 I Closing the floodgates nämns bland annat förstärkta skatteinstitutioner i Syd som en alternativ lösning. Hur kan det gå till rent praktiskt? Och hur kan ett land som Sverige bidra i den processen? Det mest effektiva sättet att stödja skatteadministrationer i Syd skulle vara genom att förändra de revisionssystem som används i Europa och introducera en land-för-land rapporteringsstandard för multinationella företag, 2 samt genom att förstärka Förenta Nationernas skattekommittés arbete. Denna kommitté skapades 2003 med målet att hjälpa utvecklingsländer att förstärka sina nationella skatteregimer. Det ska göras genom ett fördjupat internationellt samarbetet för bekämpande av kapitalflykt och skattesmitning. Sverige är inte medlem av FNs skattekommitté, men skulle kunna bidra med finansiell hjälp till kommitténs arbete. I längden skulle sådan hjälp vara långt mycket mer effektiv än majoriteten av alla biståndsprogram. < ) Se: TR-Code_short.pdf 2) Se: 12

13 Att fly en skatt! Text: Inge Skatt. Foto: miss_rouge/flickr Ekonomisk teori säger oss att en effektiv skatt är en skatt som är svår att undvika. Detta illustreras enkelt med en skatt på kaffe. Om en konsument tycker lika mycket om kaffe som om te, kommer en skatt på kaffe leda till att konsumenten väljer att dricka mer te och mindre kaffe, allt annat lika. På detta vis säger man att konsumenten flyr skatten. Skatter kan sägas vara ineffektiva i den mån de sätter en kil mellan det pris en konsument är villig att betala för en vara, och det pris vid vilket företag är villiga att sälja varan. Effekten i exemplet ovan blir att mindre kaffe konsumeras än vad som är marknadsekonomiskt effektivt. Den som inte kan undvika en skatt brukar sägas bära bördan av skatten, och att avgöra vilka samhällsgrupper som bär den slutliga skattebördan är av central betydelse när man vill avgöra om en skatt har eftersträvansvärda ekonomiska och fördelningspolitiska effekter. Ett omdiskuterat exempel är den nu borttagna arvsskatten som var en skatt på den förmögenhet som lämnas kvar i form av arv till efterlevande vid dödsfall. Problemet med arvsskatten var att den kunde undvikas genom att man gav bort sin förmögenhet en tid innan dödsfallet och därmed kringgick skatten. Det går alltså inte att ha en arvsskatt utan en gåvoskatt. Vill man inte ha en gåvoskatt kan man då heller inte ha en arvsskatt. Ett annat exempel är förmögenhetskatter som kan undvikas genom skatteplanering där man flyttar delar av, eller hela, sin förmögenhet till något utländskt skatteparadis. Konsekvensen blir att mindre kapital finns tillgängligt för inhemska investeringar, vilket påverkar tillväxten negativt. Ett annat lysande exempel på skatteflykt är svårigheten att beskatta investeringar i företag kraftigare i det egna landet än i utlandet. Om inhemska och utländska investerare upplever att Sverige har en ofördelaktigt hög skatt på investeringar väljer de helt enkelt att investera i något annat land. Detta kan jämföras med en flykt från inkomstskatten. Det är mindre sannolikt att en arbetare väljer att bosätta sig och arbeta utomlands även om denne upplever att skatten på arbete är betydligt högre i hemlandet än i utlandet. Det är alltså svårare för en arbetare att fly från en höjd inkomstskatt än det är för en investerare att fly från en höjd skatt på investeringar. Ovanstående exempel illustrerar tydligt hur marknadskrafterna i stort sett bestämmer vilka typer av skatter som är gångbara, men detta betyder inte att man inte kan ge skatteproblematiken en politisk dimension. Man kan likna skattepolitikerns uppgift vid att innesluta en gas i ett läckande kärl, där gasen är marknadskrafterna. Men en viktig lärdom är att kärlets ofullkomlighet inte behöver innebära att det måste överges, utan det är fullt möjligt att med politiska medel täppa till läckorna och på så vis transformera en ineffektiv skatt till en effektiv sådan. Det är emellertid alltid svårt att konstruera en skatt som både är effektiv och rättvis. < 13

14 Skattepolitik i centrum för det amerikanska primärvalet Text: Johanna Rickne, doktorand i nationalekonomi, Uppsala Universitet. Foto: Eric I. E./Flickr Under våren avgörs vilka kandidater som får tävla om makten i vita huset i USA. I centrum för de ekonomiska diskussionerna står skattepolitiken. Det handlar om ifall man ska återställa inkomstskatterna till de nivåer som föregick Bushs sänkningar, eller om man väljer att göra dessa sänkningar permanenta, och det kommer att ha fundamentala konsekvenser för den amerikanska inkomstfördelningen. Den framgångsrike republikanske kandidaten Mike Huckabees föreslagna FairTax skulle innebära att alla skatter på inkomst, förutom momsen, avskaffades. Valets betydelse är stor även i ett internationellt perspektiv, då USA ofta framstår, och framhålls, som ett föredöme för ekonomisk politik i många utvecklingsländer. År 2001 och 2003 drev president George W. Bush igenom stora skattesänkningarna för höginkomsttagare i USA. Enligt det argument som kallas trickledown economics skulle höginkomsttagarnas större inkomster ge ökade investeringar och högre konsumtion vilket i sin tur skulle ge fler jobb och därmed ökande inkomster även för låginkomsttagare. Konsekvenserna har dock blivit en hastigt ökande inkomstojämlikhet då inkomsten för låginkomsttagare minskat i samma takt som den för höginkomsttagare ökat. Idag lever 5,3 miljoner fler amerikaner i fattigdom än då Bush valdes in i vita huset år Det demokratiska partiet kommer under våren att utse en presidentkandidat som slopar Bushs skattesänkningar: Hillary Clinton eller Barack Obama. Enligt CNNs sammanräkning av nationella opinionsundersökningar genomförda sedan jul leds det republikanska partiets uttagning av Mike Huckabee, före detta baptistpastor och guvernör i Arkansas. Han vill inte, som sina medtävlare, bevara de genomförda skattesänkningarna, utan istället ersätta alla skatter på inkomst med en enhetlig moms. Under reformnamnet FairTax vill Mike Huckabee avskaffa alla skatter på enskilda individers inkomster, allt ifrån gåvoskatt till fastighetsskatt, inkomstskatt liksom skatt på kapitalvinster. Dessa ska sedan ersättas av en enhetlig moms på procent som utmäts på alla inköp. Personer med inkomster under en lägre gräns ska återfå de momspengar som spenderats och betalar på så sätt ingen skatt alls. Företrädare för FairTax hävdar att den enhetliga skatten blir lättare att administrera och mycket svår att undvika. Personer som tidigare arbetat utan att betala skatt inlemmas automatiskt i den vita ekonomin. Eftersom skatten bara skulle gälla nytillverkade varor, och inte de som säljs i andra hand, uppmuntras återanvändande vilket skulle gynna miljön. Fördelningspolitiskt skulle reformen, liksom en platt skatt, relativt dagens progressiva system, minska bördan för låg- och höginkomsttagare på bekostnad av medelinkomsttagarna. Ett lands skattesystem får ökad betydelse i ljuset av den ekonomiska globaliseringen. När den internationella rörligheten för varor och kapital ökar finns vinnarna bland de individer med resurser och kapacitet, de som står i en position där de kan dra nytta av utvecklingen. Personer som av olika skäl saknar den möjligheten, de återfinns ofta bland låginkomsttagare, missgynnas. Exempelvis kan personer med hög utbildning och stora ekonomiska resurser lättare utnyttja nya affärsmöjligheter i utlandet, medan personer med låg utbildning, vilka kanske försörjer andra familjemedlemmar, inte har samma möjlighet att flytta eller söka sig till en ny bransch då produktion flyttas utomlands och arbetstillfällen försvinner. Denna dynamik medför att en stats samlade inkomst kan öka då höginkomsttagarna får det bättre, samtidigt som majoriteten av befolkningen får det sämre ställt: globaliseringen riskerar att skapa rika länder med fattiga befolkningar. Ett ökande utanförskap och ojämlika inkomster kan dock motverkas med progressiva skattesystem och socialförsäkringar. USAs ekonomiska politik kan tjäna som förebild för andra länder som är intresserade av att uppnå samma grad av materiell standard. Landet har också, genom sina starka maktpositioner inom internationella långivarorgan såsom IMF och Världsbanken, möjlighet att aktivt sprida sin politik. Utvecklingsländer saknar ofta de resurser och institutioner som rikare länder har när det gäller att motverka globaliseringens snedvridningar. Att sänka skatterna skulle för dessa länder innebära att den begränsade resursbasen minskades ytterligare. < 14

15 M e d l e m av Adam Boman Ett antal moderata politiker har blåst samhället på pengar genom att betala svart för olika tjänster. Det är förstås kaffepengar jämfört med de summor som stjäls globalt med hjälp av skatteparadis - pengar som hade kunnat gå till vård, utbildning, fattigdomsbekämpning osv. Då är det en klen tröst att......det är häftigt att betala skatt. Borg Cederschiöld Clase etc. 5 Serie av Adam Boman, ett samarbete med babian.se. Attac har modet att ifrågasätta både den nyliberala politiken och förlegade traditioner hos vänstern. Attac-Europa möttes i Paris Attac Portugal Cirka två gånger per år möts representanter från Attac-organisationer i Europa. Attac Frankrike stod värd för årets första möte och Sofia Kjellén och Beatrice Jansson var där från Attac Sverige. Efter en lååång resa från flygplats till möteslokal anlände vi en knapp timme sent till Attacs kansli i Paris, där mötet skulle hållas. Vi redogjorde för Attac Sveriges verksamhet och det politiska läget i Sverige i allmänhet. De stora frågorna på detta möte var att Attac-medlemmar i Marocko sitter fängslade efter en 1 maj demonstration (Attac-rörelsens första politiska fångar), sommaruniversitetet i Tyskland, ESF i Malmö och att Attac firar 10 år. Punkten Attac tio år bestod av diskussion om framgångar och misslyckanden och vart Attac-rörelsen nu ska ta vägen. Många nämnde att framgången för Attac är att våra frågor är uppe till diskussion och att man faktiskt lyckats ändra på inställningen till den enda vägens politik. Attac har också varit inflytelserik i den globala rättviserörelsen. Ändå minskar medlemsantal och antalet lokalgrupper i de flesta Attac. En del av förklaringen till detta är kanske att Attac inte lyckas kommunicera sitt budskap tillräckligt konkret, att vi har för många till synes spretande frågor utan självklart sammanhang och att det politiska engagemanget går i vågor. Efter tre intensiva dagar åkte vi trötta men inspirerade och uppfyllda över den otroliga styrka som finns i Attac-Europa nätverket tillbaka till Sverige. För mer information om Attac-Europa och vad som diskuterades i Paris, håll utkik på hemsidan. Tillskott på Attac-kontoret Bea Jansson Vi är glada över att ha Kristina Guth från Tyskland som praktikant. Hon har precis avslutat sina studier i statsvetenskap och litteratur, och ska stanna hos oss till juni för att hjälpa till med allt från utskick och riksårsmötesförberedelser till att sammanställa en skrift med rubriken Att finansiera global välfärd på olika nivåer. Kristina pratar svenska men målet är att bli ännu bättre. Hon kan nås på Bea Jansson 15

16 Begränsad eftersändning Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med nya adressen på baksidan (ej adressidan) Attac Sverige, Tegelviksgatan 40, Stockholm, Attac Sveriges Riksårsmöte! Den 1 2 mars är det dag för Attac Sveriges sjunde riksårsmöte, denna gång i Stockholm. Årsmötet är Attac Sverige högsta beslutande organ. Under årsmötet kommer vi att diskutera vad Attacs budskap är och hur vi bättre når ut med det, fastslå verksamhetsplanen för 2008 och behandla de motioner som kommit in. I år gäller det bland annat eventuella ändringar av Attac Sveriges stadgar, införande av ett ungdomsmedlemskap samt diskussioner kring vårt deltagande i European Social Forum i Malmö hösten Vi väljer också ledamöter till Gemensamma Arbetsgruppen, som ansvarar för den övergripande samordningen av Attac Sverige. Förslag på lämpliga personer till GA, redaktionsgruppen samt hemsidegruppen skickas till Alla beslut tas genom en kombination av så kallat påverkanstorg och vanliga plenumförhandlingar allt för att undvika stelnande mötesformer. Förutom själva årsmötet kommer det att bli workshops, föreläsning och fest! Men framförallt är årsmötet en möjlighet för alla medlemmar från hela landet att träffas, umgås och diskutera politik och aktuell verksamhet. Sista dag för att skicka in motioner var första februari. Motionerna, dagordningen och övriga möteshandlingar kommer snart att finnas på hemsidan. Vill du ha dem hemskickade per post kontakta Attac-kontoret: Tegelviksgatan 40, Stockholm. Tele Anmälan och registrering Du kan anmäla dig till riksårsmötet genom att skicka ett mail med kontaktuppgifter till eller fylla i formuläret på hemsidan. Det går också bra att anmäla sig på ovanstående telefonnummer. När du kommer till årsmötet är det viktigt att du registrerar dig. Vi håller till i de fina lokalerna i Midsommargården på Telefonplan 3 (www.midsommargarden.se). Reseutjämning Ett reseutjämningssystem kommer att användas, vilket gör att du som reser långt inte behöver betala hela resan själv. Genom detta system försöker vi dela på resekostnaderna. Så fungerar reseutjämningssystemet: - Alla mötesdeltagare betalar max 300 kronor för sin resa till och från Stockholm. - För att finansiera systemet betalar de som har resekostnader under 200 kronor 100 kronor till utjämningen. - För att erbjudandet om reseutjämningen ska gälla krävs att du väljer ett ekonomiskt och miljövänligt resande, och att du anmäler ditt deltagande i tid senast 15 februari. Boende Bra om man kan fixa boende själv. Går inte det kan Attac Stockholm eventuellt hjälpa till med solidaritetsboende hos andra attacare. Har du frågor går det bra att kontakta Niklas Olin på eller Vi ses i Stockholm! Gå med i Attac. Förvärvsarbetande: 300 kr/år Studenter, arbetslösa, pensionärer: 150 kr/år Just nu: Bara 75 kronor per år för dig upp till 20 år! Sätt in pengarna på PG Glöm inte uppge namn, adress och e-postadress. Även gåvor tas tacksamt emot. Tema för nästa nummer av Alt: Attac 10 år av globaliseringsdebatt.

Vad är rättvisa skatter?

Vad är rättvisa skatter? Publicerad i alt., #3 2008 (med smärre redaktionella ändringar) Vad är rättvisa skatter? Det är uppenbart orättvist att många rika privatpersoner och företag genom skatteplanering och rent fusk lägger

Läs mer

Aktivitetstips. Drömlandet

Aktivitetstips. Drömlandet Aktivitetstips Drömlandet Drömlandet är ett rollspel. Deltagarna får en uppgift men förutsättningarna förändrar sig efter vägen och övningen blir en annan. Övningen inleder med att ta upp svårigheten med

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 15.7.2013 2013/0024(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och

Läs mer

1 maj 2013 Älmhult Gott folk och bästa mötesdeltagare

1 maj 2013 Älmhult Gott folk och bästa mötesdeltagare 1 maj 2013 Älmhult Lennart Värmby (V), gruppledare landstinget Kronoberg Gott folk och bästa mötesdeltagare vare sig ni är infödda Älmhultabor eller utsocknes som jag, så är det med glädje vi samlas här

Läs mer

SANNINGEN OM MILJONÄRERNA DIN GUIDE TILL DEN NYA SYMBOLPOLITIKEN. Det blir knappast miljonärerna som betalar skattehöjningarna.

SANNINGEN OM MILJONÄRERNA DIN GUIDE TILL DEN NYA SYMBOLPOLITIKEN. Det blir knappast miljonärerna som betalar skattehöjningarna. SANNINGEN OM MILJONÄRERNA DIN GUIDE TILL DEN NYA SYMBOLPOLITIKEN Det blir knappast miljonärerna som betalar skattehöjningarna. SAMMANFATTNING Särskilt Socialdemokraterna har sedan hösten 29 drivit kampanj

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

Motion 2014:12 av Håkan Jörnehed m.fl. (V) om att bli ett skatteparadisfritt landsting

Motion 2014:12 av Håkan Jörnehed m.fl. (V) om att bli ett skatteparadisfritt landsting Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-03-18 LS 1406-0753 Landstingsstyrelsen Motion 2014:12 av Håkan Jörnehed m.fl. (V) om att bli ett skatteparadisfritt landsting Föredragande

Läs mer

TEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning. (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/)

TEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning. (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/) Lektion 33 SCIC 13/06/2014 TEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning A. Olika skatter (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/) Före: Uttala de markerade

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

Svensk finanspolitik 2013

Svensk finanspolitik 2013 Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik

Läs mer

HAR FRIHANDELS- OVÄNNERNA NÅGOT STÖD?

HAR FRIHANDELS- OVÄNNERNA NÅGOT STÖD? Rapport från Svensk Handel HAR FRIHANDELS- Johan Norberg Paula Werenfels Röttorp HAR FRIHANDELS- september 2000 SVENSK HANDEL 1 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord 5 Positiva till frihandel 6 U-landsfrågan 7

Läs mer

1 Vad behöver göras?... 2 2 Hur ska vi bära oss åt individer?... 3 3 Hur ska vi bära oss åt organisationer och företag?... 5

1 Vad behöver göras?... 2 2 Hur ska vi bära oss åt individer?... 3 3 Hur ska vi bära oss åt organisationer och företag?... 5 Slutsatser Våra politiker talar inte klartext med sina väljare. De verkar tycka att det vore politiskt självmord att göra det. Därför finns det en påtaglig risk för att vi kommer att se kostnaderna för

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Halmstad febr. 1982 Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Läkarförbundets agerande under det gångna året har mer än tidigare präglats av egoism, hyckleri och bristande samhällsansvar. Då jag inte kan stödja

Läs mer

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

RÄKNA MED FATTIGDOM. Hur internationella skatteregler håller folk i fattigdom

RÄKNA MED FATTIGDOM. Hur internationella skatteregler håller folk i fattigdom RÄKNA MED FATTIGDOM Hur internationella skatteregler håller folk i fattigdom KORT OM ACTIONAID ActionAid är en internationell hjälporganisation som sedan 1972 har arbetat i nära relation med fattiga och

Läs mer

Pensionärer Utomlands

Pensionärer Utomlands Pensionärer Utomlands Pensionärerna som väljer att flytta utomlands blir allt fler. 2014 fanns det drygt 120 000 personer bosatta utomlands som tog emot svensk pension. Hela 603 000 personer runt om i

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Motion: En ny kostym idésmedjan Attac Sverige

Motion: En ny kostym idésmedjan Attac Sverige Motion: En ny kostym idésmedjan Attac Sverige Är ett annat Attac möjligt? Jag tror det, och jag ska förklara hur det kan se ut. Det aktuella politiska läget motiverar också Attac som fortsatt plattform

Läs mer

Gör ett annat Europa möjligt!

Gör ett annat Europa möjligt! Gör ett annat Europa möjligt! Åsa Westlund Socialdemokratisk ledamot i Europaparlamentet Foto: Peter Berggren/Imagine De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp Foto: Curt Berggren/Imagine Bättre

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2010/2027(INI) 9.6.2010 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 Ashley Fox (PE441.298v02-00) Den demografiska utmaningen och solidariteten mellan generationerna

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Att bedriva effektiv framgångsrik förändring har varit i fokus under lång tid. Förändringstrycket är idag högre än någonsin

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Professor Assar Lindbeck om välfärdsstatens utveckling: "Sverige är inne i ond cirkel"

Professor Assar Lindbeck om välfärdsstatens utveckling: Sverige är inne i ond cirkel Professor Assar Lindbeck om välfärdsstatens utveckling: "Sverige är inne i ond cirkel" Sverige är inne i en ond cirkel. Men det är få deltagare i den politiska debatten som förstår eller vågar säga att

Läs mer

5 skäl för att inte införa förmögenhetsskatt på vanligt fondsparande

5 skäl för att inte införa förmögenhetsskatt på vanligt fondsparande 5 skäl för att inte införa förmögenhetsskatt på vanligt fondsparande Fondbolagens förening Oktober 2011 STUREPLAN 6, SE-114 35 STOCKHOLM, SWEDEN, TEL +46 (0)8 506 988 00, INFO@FONDBOLAGEN.SE, FONDBOLAGEN.SE

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 I JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 TRAFFICKING Trafficking, den tredje största organiserade brottsligheten i världen. Det är fruktansvärt att människohandel förekommer 2013. Allvarliga brott

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

En bättre värld i arv. Information om testamentsdonation

En bättre värld i arv. Information om testamentsdonation En bättre värld i arv Information om testamentsdonation En hälsning från direktorn 3 Hoppet om något bättre blir verklighet Någon dag, någonstans i världen, kan ett barn som lever i extrem fattigdom få

Läs mer

Effekterna av vårdnadsbidraget

Effekterna av vårdnadsbidraget Effekterna av vårdnadsbidraget - Kraftiga neddragningar i förskolan - Begränsningar i barns rätt till förskola - Minskad jämställdhet i familjeliv och arbetsliv - Minskat deltagande i arbetslivet - Tillbakagång

Läs mer

Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna

Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna Latinamerikagrupperna är medlem av Frivilligorganisationernas Insamlingsråd, FRII. Som medlem förbinder sig Latinamerikagrupperna att följa FRIIs kvalitetskod vilken

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Varför är vår uppförandekod viktig?

Varför är vår uppförandekod viktig? Vår uppförandekod Varför är vår uppförandekod viktig? Det finansiella systemet är beroende av att allmänheten har förtroende för oss som bank. Få saker påverkar kunden mer än det intryck du lämnar. Uppförandekoden

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

Men dom glömde pensionärerna! Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Dom sa:

Men dom glömde pensionärerna! Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Dom sa: Dom sa: Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Men dom glömde pensionärerna! Detta är en affisch från Socialdemokraterna Med moderat politik skulle du ha tusen kronor

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Stadgar EAPN Sverige 2006

Stadgar EAPN Sverige 2006 Stadgar EAPN Sverige 2006 Stadgar antagna av EAPN Sveriges årsmöte 2006. 1 Namn och inriktning European Anti-Poverty Network (EAPN) Sverige är en självständig ideell förening ansluten till det europeiska

Läs mer

Upptäck 7 trick som förvandlar ditt nyhetsbrev till en kassako

Upptäck 7 trick som förvandlar ditt nyhetsbrev till en kassako LYSTRING FÖRETAGARE som vill ha fler referenser, högre intäkter och fler kunder, klienter eller patienter som jagar dig istället för tvärtom Upptäck 7 trick som förvandlar ditt nyhetsbrev till en kassako

Läs mer

Hur finansierar ideella föreningar och organisationer sin verksamhet?

Hur finansierar ideella föreningar och organisationer sin verksamhet? Hur finansierar ideella föreningar och organisationer sin verksamhet? Om ideella samhällets olika intäktskällor och förslag på förändringar En rapport om finansiell rådgivning av Sid 1(10) Innehållsförteckning

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun Kommunikationsstrategi för Tibro kommun 1. Bakgrund, grundläggande begrepp 1.1 Vision Tibro 2017 Tibro kommun har tagit fram en framtidsvision, Vision Tibro 2017, samt ett antal program och aktiviteter

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

Individer som jämlikar

Individer som jämlikar Linköpings universitet Politisk teori 2 Ht 2013 Individer som jämlikar Föds alla människor med samma förutsättningar? Elisabeth Kindeland Grupp B 9/25/2013 Individer som jämlikar - Föds alla människor

Läs mer

Nu kräver vi. 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET

Nu kräver vi. 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET Nu kräver vi förändring 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET Svenska kollektivavtal ska gälla på alla arbetsplatser i Sverige. Jorge Nunez, metallarbetare, Ludvika När politikerna

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna Så inleds vår samverkansöverenskommelse för mandatperioden. Kraftsamling kring Eskilstunas budget för 2016 - Vi gasar och bromsar samtidigt

Läs mer

Motion till riksdagen 2013/14:S23002 hp av Leif Jakobsson m.fl. (S) Storföretag och beskattning

Motion till riksdagen 2013/14:S23002 hp av Leif Jakobsson m.fl. (S) Storföretag och beskattning NUMMER DELAD [ ] Kommittémotion Motion till riksdagen 2013/14:S23002 hp av Leif Jakobsson m.fl. (S) Storföretag och beskattning Innehållsförteckning Förslag till riksdagsbeslut... 1 Motivering... 2 Bakgrund

Läs mer

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare?

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? 040-54 41 10 kontakt@bcms.se www.bcms.se BCMS Scandinavia, Annebergsgatan 15 B, 214 66 Malmö 1 Sammanfattning Varför är det

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

#4av5jobb. #4av5jobb. Du som företagare skapar jobben. Elisabeth Thand Ringqvist, vd Företagarna

#4av5jobb. #4av5jobb. Du som företagare skapar jobben. Elisabeth Thand Ringqvist, vd Företagarna Du som företagare skapar jobben SMÅFÖRETAGEN Elisabeth Thand Ringqvist, vd Företagarna SMÅFÖRETAG SKAPAR STOR TILLVÄXT Det är lätt att tro att alla jobb skapas av de stora och multinationella företagen.

Läs mer

Vad finns det för kritik mot Liberalismen?

Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Inledning och syfte Uppgiften går ut på att formulera en politisk-filosofisk forskningsfråga med hjälp utav de problem som vi stött på under kursen gång. Efter

Läs mer

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla Ordbok 1 SVT Fri television /Om alla, för alla Välkommen att vara med och utveckla SVT! Vi har många utmaningar framför oss. En av de största är att göra viktiga frågor i samhället intressanta och engagerande

Läs mer

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Hur är det att leva i ett fattigt land? Hur ska fattiga länder kunna bli rika? Hur kommer jorden att se ut i

Läs mer

VI OCH DOM 2010/01/22

VI OCH DOM 2010/01/22 VI OCH DOM 2010/01/22 Integration och invandring En bild av olika människor I Norbotten, Till.exempel.I Boden lever många människor med olika bakgrund. Vissa är födda i Sverige och andra i utlandet. Integration

Läs mer

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Gordon Hahn Jobbar för en organisation som heter Serus och har varit med och tagit fram en plattform för hur man kan jobba

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

Föreningen för Förändring

Föreningen för Förändring Föreningen för Förändring Vem är jag? Egentligen helt oväsentligt. Vad är FF? Den gemensamma nämnaren och, därmed hjärtefrågan, är åsikten att det svenska folkets inflytande över Sveriges styre måste ökas.

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Stadgar Union to Union

Stadgar Union to Union Stadgar Union to Union Antagna av föreningsstämman 2015-05-07 Union to Union är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening. Union to Union har sitt säte i Stockholm. Medlemmar i föreningen

Läs mer

LYCK. Tips och idéer till roliga och lärorika lektioner i samband med aktuellt tema i Lyckoslanten. Nr 1-2011 Skatter

LYCK. Tips och idéer till roliga och lärorika lektioner i samband med aktuellt tema i Lyckoslanten. Nr 1-2011 Skatter L e k t i o n st i p s f r å n S w e d b a n k o c h S pa r b a n k e r n a LYCK SLANTEN Tips och idéer till roliga och lärorika lektioner i samband med aktuellt tema i Lyckoslanten. Nr 1-2011 Skatter

Läs mer

Kan välfärden räddas?

Kan välfärden räddas? Kan välfärden räddas? HAR VÄLFÄRDEN VERKLIGEN FÅTT MER? Källa: SKL, SCB, Egna beräkningar Källa: SKL, SCB, Egna beräkningar 140 miljarder sänkt skatt. Sen 2001 sänkt skatt ca 300 miljarder per år. Hur

Läs mer

Rådslagsmaterial Minskade klyftor

Rådslagsmaterial Minskade klyftor Rådslagsmaterial Minskade klyftor Socialdemokraterna i Örebro Örebro arbetarekommun har tagit initiativ till ett antal lokala rådslag. Rådslagen syftar till att öka kunskapen och debatten om respektive

Läs mer

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen i ekonomin Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen utlöstes i september 2008 Investmentfirman Lehman Brothers går omkull vilket blir startskottet på en global finanskris Men grunderna till krisen var helt

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiska programmet / 2008-11-23/25 1 Inledning Löneskillnader påverkar inkomstfördelningen och därmed också fördelning av möjligheter till konsumtion. Till detta kommer

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige

En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige 2 Innehåll 4 6 8 10 12 14 Vi ser familjeföretagens utmaningar PwC:s analys Familjeföretagen vill vara hållbara Innovation och talang viktiga

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Frihet i Iran genom svensk export?

Frihet i Iran genom svensk export? Av Emilie Eriksson Frihet i Iran genom svensk export? För att Iran skall kunna nå frihet behöver många omständigheter förändras. Yttrandefriheten måste stärkas och ledarna väljas på demokratisk grund.

Läs mer

Samarbete för välfärd och konkurrens på lika villkor. Rapport om kampen mot skatteflykt i Europa

Samarbete för välfärd och konkurrens på lika villkor. Rapport om kampen mot skatteflykt i Europa Samarbete för välfärd och konkurrens på lika villkor Rapport om kampen mot skatteflykt i Europa 2 Kampen mot skatteflykt i Europa BAKGRUND Under de senaste årtiondena har svensk ekonomi blivit allt mer

Läs mer

Konkurrens på sjysta villkor

Konkurrens på sjysta villkor KKV1000, v1.3, 2011-12-15 2012-11-13 1 (5) Verksstaben Jimmy Dominius 08-7001580 Konkurrens på sjysta villkor Anförande av Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom den 13 november 2012 vid konferensen

Läs mer

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen!

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen! HUNGERPROJEKTET KVINNORS LEDARSKAP RAPPORT 2014 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året har varit med och stöttat våra

Läs mer

Föreläsningspaket 2013-2014

Föreläsningspaket 2013-2014 Föreläsningspaket 2013-2014 Makten över maten I Sverige står maten idag för 25 procent av växthusgaserna, från produktion och transport tills den hamnar på tallriken eller i soporna. Olika livsmedel ger

Läs mer

Husqvarna Group rapporterar årligen om sitt hållbarhetsarbete i enlighet med riktlinjerna för Global Reporting Initiative.

Husqvarna Group rapporterar årligen om sitt hållbarhetsarbete i enlighet med riktlinjerna för Global Reporting Initiative. Uppförandekod Husqvarna Groups uppförandekod följer FNs Global Compacts principer kring mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och korruption riktade till företag. Husqvarna Group stödjer FN Global Compact

Läs mer

Aktivism och feministiska frizoner på nätet

Aktivism och feministiska frizoner på nätet Aktivism och feministiska frizoner på nätet Alla fattar inte riktigt varför jag gör det här, säger Joanna som är en av de fem nätaktivister jag pratat med. Hon och många andra lägger varje dag flera timmar

Läs mer

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Flexibilitet, snabbhet och kompetens är företagens viktigaste framgångsfaktorer i framtiden. Den globala konkurrensen mellan företagen hårdnar.

Läs mer

Sammanfattning. intervjustudie om verksamhetsstyrning i den svenska äldreomsorgen

Sammanfattning. intervjustudie om verksamhetsstyrning i den svenska äldreomsorgen Sammanfattning En väl fungerande omsorg om gamla människor står högt på den politiska dagordningen i Sverige. Äldreomsorg är en tung post i Sveriges samlade offentliga utgifter. År 2011 uppgick kommunernas

Läs mer

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi?

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi? Vad är ekonomi? 1 Vi har bara en jord. Dess resurser är begränsade. Ekonomi är hushållning av begränsade resurser. pengar, arbetskraft, miljö, råvaror, energi Vad ska produceras? Vad ska vi lägga vår energi

Läs mer

Egendomsskattekommittén Pressmeddelande 2004-06-14

Egendomsskattekommittén Pressmeddelande 2004-06-14 Egendomsskattekommittén Pressmeddelande 2004-06-14 Cecilia Landelius Huvudsekreterare 08-405 47 52 070-554 81 56 Mats Johansson Utredningssekreterare 073-203 07 09 Egendomsskatter Reform av arvs- och gåvoskatter

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

En guide till. Före tag 1. Ungdoms Leader. - där ungdomar kan köra sitt eget race!

En guide till. Före tag 1. Ungdoms Leader. - där ungdomar kan köra sitt eget race! Före tag 1 En guide till Ungdoms Leader - där ungdomar kan köra sitt eget race! Innehållsförteckning Sid 3 Ungdomar inom Leader Sid 5 U-lag, vad ska ett sådant göra? Sid 6 Vad måstefinnas för att skapa

Läs mer

DN Debatt: Professor Assar Lindbeck attackerar den nygamla vänstern: "Antikapitalister motsäger sig själva"

DN Debatt: Professor Assar Lindbeck attackerar den nygamla vänstern: Antikapitalister motsäger sig själva DN Debatt: Professor Assar Lindbeck attackerar den nygamla vänstern: "Antikapitalister motsäger sig själva" Det mest utmärkande för dagens antikapitalistiska rörelser är deras motsägelsefullhet. När de

Läs mer

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK FRIHET Svenska Investeringsgruppens vision är att skapa möjligheter för ekonomisk tillväxt och frihet genom att identifiera de främsta fastighetsplaceringarna på marknaden. Vi vill hjälpa våra kunder att

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Ministerrådet inom Klimat, Energi, Miljö Från Norden till Jorden Professor Peter Lund och projektgruppen pp från: NordForsk - Nordisk Innovations

Läs mer

UTBILDNINGSKATALOG. För utveckling av besöksnäringen ALUN

UTBILDNINGSKATALOG. För utveckling av besöksnäringen ALUN UTBILDNINGSKATALOG F Ö R E L Ä S N I N G W O R K S H O P A F F Ä R S U T V E C K L I N G För utveckling av besöksnäringen ALUN VIKTEN AV ATT UTVECKLAS! I framtiden gäller det inte bara att ha rätt kunskaper

Läs mer

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa 2013-02-26 Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011) 2 Folkhögskolornas

Läs mer

Ekonomiskt kretslopp

Ekonomiskt kretslopp Samhällets ekonomi Ekonomiskt kretslopp Pengar, varor och tjänster flödar genom samhället Enkel förklaringsmodell (så här såg det ut innan banker och den offentliga sektorn dök upp): Större förklaringsmodell

Läs mer

Stegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här.

Stegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här. Stegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här. Kör igång, och var inte rädd för att begå misstag. Ha alltid i bakhuvudet varför

Läs mer