Tema: Skatterättvisa Kajsa hoppade över skatten Vad är rättvisa skatter? Att finansiera fattigdomsbekämpning. februari kr ISSN
|
|
- Christer Hermansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 alt En annan värld är möjlig! Röster från en global rättviserörelse. #3 februari kr ISSN Tema: Skatterättvisa Kajsa hoppade över skatten Vad är rättvisa skatter? Att finansiera fattigdomsbekämpning
2 I n n e h å l l Skatterättvisa nu! 3 Kajsa hoppade över skatten 6 Vad är rättvisa skatter? 7 Nordic Tax Justice Network en kort historik 9 Hur finansiera fattigdomsbekämpningen? 10 Att fly en skatt! 13 Skattepolitik i centrum för det amerikanska primärvalet 14 Redaktion: Johan Rootzén, Karin Råghall och Veronika Skärlund Ansvarig utgivare: Johan Rootzén Layout: Anton Andreasson Omslagsbild: Linnéa Mindemo Material: Vi strävar ständigt efter att utveckla tidningen, att ge utrymme för nya röster. Vi tar tacksamt emot bidrag i form av exempelvis texter, bilder eller illustrationer. Skicka artikelförslag till redaktion@ attac.se så svarar vi så fort vi kan! Redaktionen förbehåller sig rätten att korrigera texter. Om skatterättvisa alt #3 februari 2008 Uttrycket skatterättvisa är ganska nytt i den svenska debatten, i grunden ett försök till en översättning av engelskans Tax Justice. Idén om skatterättvisa omfattar flera underliggande frågeställningar men i grunden handlar det om tron på utjämnande skattesystem som en förutsättning för reell demokrati. En demokrati där ekonomin och marknaden är underordnad det demokratiska systemet och inte, som många gånger tycks vara fallet idag, motsatsen. För att det här ska bli möjligt är det viktigt att sprida kunskap om skattefrågor och på så sätt försöka väcka opinion. I det här numret av Alt tar vi oss an skatterättvisa. Få ämnen kan väl få fart på en diskussion som frågan om skatter. I detta temanummer försöker vi belysa frågan ur lite olika perspektiv. Dessutom lyfter vi fram ett antal exempel på hur man kan arbeta med skattefrågor på olika nivåer. En annan värld är möjlig genom skatterättvisa! Alt finansieras med stöd från SIDA genom Forum Syd vilka ej har medverkat vid utformningen av materialet och ej heller tar ställning till de synpunkter som framförs. Som medlem av Attac Sverige får du fyra nummer av Alt per år. För dig som inte är medlem är det möjligt att beställa lösnummer för 30 kr per nummer. Kontakta oss på redaktion@attac.se. Attac Sverige: Attac Sverige, Tegelviksgatan Stockholm, info@attac.se ATTAC Association pour la Taxation des Transactions financières a l Aide aux Citoyens ATTAC Föreningen för beskattning av valutatransaktioner för medborgarnas bästa
3 Skatterättvisa nu! Text och foto: Johan Rootzén 225 miljarder! 7 trillioner! 11,5 trillioner! Man skulle kunna tro att detta är citat hämtade från en lek där dagisbarn försöker övertrumfa varandra i konsten att komma på höga siffror. Men siffrorna är hämtade från en helt annan verklighet. De är bitar i det ganska snåriga pussel som de internationella kapital- och finansmarknaderna utgör. Marknader som fått allt friare tyglar de senaste årtiondena. Detta är en verklighet som kan tyckas avlägsen och främmande men som faktiskt påverkar oss alla. Hittills har diskussionen om fattigdomsbekämpning och ekonomisk rättvisa mest handlat om skuldavskrivning och utökat bistånd Skatter - få ämnen kan väl få blodet att rusa kring ett fikabord som detta. Ofta kretsar diskussionen om skatter kring hur olika nivåer bör höjas eller sänkas. Mer sällan hör man någon diskussion om de tankar som ligger till grund för den skattemodell som finns i Sverige och många andra länder. Denna skattemodell bygger på en överenskommelse, där vi som medborgare gemensamt har kommit överens om att avstå från en del av våra inkomster för att finansiera en lång rad gemensamma nyttor såsom sjukvård, utbildning och kommunikationer. Systemet har självklart sina brister, men grundtanken - med ett progressivt, solidariskt system där var och en bidrar efter förmåga - har förmodligen ett ganska brett stöd. Vad man än tycker om skatter så är det den del av ekonomin som kanske tydligast är underställd demokratisk kontroll. Ett progressivt skattesystem är på så sätt en av grundförutsättningarna för ett fungerande, demokratiskt välfärdssamhälle. Denna modell med starka offentliga finanser och en utvecklad inkomstfördelning har utsatts för många attacker, men det starka folkliga stödet gjorde att den länge var ohotad. Efter årtionden av avregleringar ser förutsättningarna idag dock något annorlunda ut, spelplanen har ritats om. På den internationella finansmarknaden kan de som har resurser, individer och företag, agera utan någon större insyn. Det erbjuds gott om kryphål för den som vill undvika skatter och avgifter på nationalstatsnivå. Världens skatteparadis spelar en central roll i det här systemet. Genom att erbjuda en kombination av hög anonymitet och låga skattesatser erbjuder dessa frizoner för kapitalflykt. På detta sätt urholkar skatteparadisen möjligheten för enskilda stater att driva en politik baserad på en gemensamt finansierad välfärd. Ett av målen för Attac har sedan starten varit att lyfta diskussionen om hur man kan öka insynen och den demokratiska kontrollen över dessa marknader. Dessa frågor har av olika anledningar tenderat att hamna något i skymundan. Hittills har diskussionen om fattigdomsbekämpning och ekonomisk rättvisa mest handlat om skuldavskrivning och utökat bistånd. Det här är viktiga frågor men bara delar i ett mer komplicerat pussel. Om vi någonsin ska kunna få bukt med dessa orättvisor måste vi bredda fokus och inte enbart se till inflödet av resurser, utan också 3
4 till de resurser som flödar ut ur länder både i Syd och i Nord. Den brittiska biståndsorganisationen Oxfam har visat att uppemot 7 trillioner dollar transfereras genom skatteparadis varje år. Tax Justice Network har genom ett antal studier uppskattat att 11,5 trillioner dollar hålls utom räckhåll för beskattning. Sammantaget gör det här att de uteblivna skatteintäkterna i världen som helhet kan räknas i hundratals miljarder dollar varje år. Det här är ett problem som rör alla världens länder, men hårdast drabbas de länder i Syd som bäst skulle behöva dessa intäkter. De kryphål som skatteparadisen erbjuder minskar möjligheten att föra en progressiv, utjämnande skattepolitik. I förlängningen innebär det att en större del av skattebördan hamnar på småföretag och medel- och låginkomsttagare och att mer pengar hamnar i privata fickor istället för i den gemensamma kassan. Ett steg bort från tanken om ett samhälle där vi gemensamt tar ansvar och bidrar efter förmåga. Skatter kan spela en avgörande roll i detta pussel. Skatter är, rätt utformade, avgörande för utvecklingen av ett rättvist/jämlikt samhälle. Det finns massor av sätt man kan lyfta de här frågorna på, bara fantasin sätter gränserna. Tåga in på din bank och fråga vad de har för sig på Caymanöarna. Bjud in en representant från någon av de svenska storbankerna till debatt. Frågor som skatter och skatterättvisa framstår ibland som ganska torra och tekniska. Det kan vara svårt att se några kopplingar till det som sker runt omkring oss i vår vardag. Svårt att veta hur man ska lyfta dessa frågor. Men faktum är att man inte behöver leta särskilt länge för att hitta exempel på hur dessa tendenser påverkar samhället runt omkring oss. Ett ganska tydligt exempel är inrikesflyget. SAS och Malmö Aviation står tillsammans för en ganska stor del av flygtrafiken inom Sverige. Gemensamt för dessa båda flygbolag är att man står som ägare till väldigt få av de plan som ingår i den egna flygflottan. Som ägare står istället ett antal företag registrerade i skatteparadis som Jersey och Irland. Genom att ta omvägen genom skatteparadis gör man det näst intill omöjligt för både myndigheter och passagerare att skaffa sig insyn, både när det gäller ägandeförhållanden och skatteåtaganden. Genom att smita från skatt snedvrider man också konkurrensen gentemot andra transportslag. Det här är en viktig detalj i sammanhanget. Inte minst när vi diskuterar hur man ska möta klimatutmaningen. Detta är bara ett av en hel rad exempel på företag som utnyttjar den ekonomiska gråzon som skatteparadisen erbjuder. Några andra aktörer som är viktiga att belysa är de banker och revisionsbyråer som tjänar stora pengar på att göra hela den här infrastrukturen möjlig. Faktum är att nästan alla stora svenska banker finns registrerade i skatteparadis. Sverige och världen är rikare än någonsin. Samtidigt läser vi om hur klyftorna i samhället växer, och ser hur hundratals miljoner människor fortfarande lever i fattigdom. I grunden är det här en fördelningsfråga och en progressiv skattepolitik kan vara ett av verktygen för att komma till bukt med problemet. Det finns alltså anledning att ifrågasätta de aktörer som bidrar till att undergräva det skattesystem som utgör en grundbult i vårt demokratiska system. Det finns massor av sätt man kan lyfta de här frågorna på, bara fantasin sätter gränserna. Tåga in på din bank och fråga vad de har för sig på Caymanöarna. Bjud in en representant från någon av de svenska storbankerna eller från någon revisionsfirma som KPMG eller Ernst & Young till debatt. Ta initiativ till organiseringen av ett Revisorer Utan Gränser. Brist på resurser och personal gör att skattemyndigheterna i många länder i Syd för en mycket ojämn kamp. Starta en studiecirkel för att lära er mer om de här frågorna; svenska Ekobrottsmyndighetens och Tax Justice Networks hemsidor är en bra start om man vill hitta information. Det finns minst 225 miljarder anledningar att engagera sig för skatterättvisa, börja nu! < Källor: Closing the floodgates Collecting tax to pay for development. Rapport framtagen av Tax Justice Network på uppdrag det norska Utrikesdepartementet, Finansiella offshore-marknader och skatteparadis. Rapport från Brottsförebyggande rådet, Tax us if you can the true story of a global failure. Briefing paper från Tax Justice Network, The shirts of their backs how tax policies fleece the poor. Rapport från Christian Aid,
5 Race to the bottom! Skattekonkurrens mellan länder gör att många fattiga länder har tvingats att sänka sina bolagsskatter, ofta drastiskt, för att locka till sig utländska investeringar. Ett exempel är på hur det här kan påverka ett samhälle är Bolivia. Bolivia är ett av Sydamerikas fattigaste länder men har samtidigt stora fyndigheter av gas och olja. Bolivias gasindustri privatiserades 1996 efter påtryckningar från bland andra IMF och en sammanslutning bestående av främst utländska gas- och oljebolag tog över utvinningen. Dessa företag lyckades få till en uppgörelse där man enbart betalade blygsamma 18 procent av marknadsvärdet för den utvunna gasen och oljan i skatt. Tanken bakom privatiseringen var att utvinningstakten skulle öka och att Bolivia, även om man bara fick en liten del av kakan, skulle öka sina intäkter. Mycket riktigt ökade utvinningstakten ganska fort, och bolag som British Gas och BP kunde räkna in stora vinster, men samtidigt förblev den bolivianska statens intäkter förhållandevis små. Tio år efter privatiseringarna var det bolivianska folkets tålamod slut, man hade sett hur de utländska bolagen år efter år kammade hem miljardvinster, men i en majoritet av den bolivianska befolkningens vardag såg man ingen förändring till det bättre. Detta var en del av bakgrunden till de uppmärksammade blockader, ledda av en bred koalition av gruvarbetare, lärare och representanter från ursprungsbefolkningen, som lamslog Bolivia under några månader Ett av kraven från de protesterande var att en större del av inkomsterna från gas- och oljeutvinningen genom höjda skattenivåer skulle tillfalla den bolivianska staten. Inkomster som skulle kunna användas till fattigdomsbekämpning och utbyggnad av gemensamma välfärdstjänster. Detta är bara ett av många exempel på hur länder tvingas konkurrera med förmånliga skattevillkor i en slags nedåtgående spiral. I takt med att de inhemska skatteintäkterna minskar ökar beroendet av utomstående aktörer. Vad är ett skatteparadis? Världens skatteparadis utgör en gråzon i det internationella ekonomiska systemet och det kan vara svårt att sätta fingret på exakt vad som utmärker ett skatteparadis. Det finns idag drygt 70 länder eller territorier som betecknas som skatteparadis. Gemensamt för dessa är att de är länder eller territorier vars lagar kan användas för att undvika eller smita undan skatt i ett annat land. OECD (Organisation for Economic Cooperation and Development) definierar skatteparadis som ett juridiskt område där: juridiska personer som inte är medborgare betalar väldigt låg skatt eller helt slipper undan skatt det inte finns något fungerade utbyte med andra länder av information gällande skatter företag, individer eller organisationer garanteras skydd mot insyn från utomstående finns några krav på lokala företag som ägs av ickemedborgare att ha någon inhemsk/lokal verksamhet. Det räcker att ett territorium uppfyller en majoritet av dessa kriterier för att räknas som ett skatteparadis. Kriterierna är hämtade från Tax Justice Networks rapport Tax us if you can the true story of a global failure (2005). Exemplet är hämtat från Christian Aids rapport The shirts of their backs how tax policies fleece the poor (2005).
6 Kajsa hoppade över skatten Text: Anton Andreasson. Foto: Sam Judson/Flickr Nyligen bestämde Kajsa Bergqvist sig för att lägga av med friidrotten. Vid 31 års ålder vill hon enligt samstämmiga medieuppgifter hålla på med något annat. Träningsuppehållet nyligen gav uppenbarligen inte ny inspiration utan tvärtom bara mersmak för att sadla om, kanske börja jobba med trädgård istället. Och visst har hon råd med det. Med tillgångar på omkring 90 miljoner kronor är hon inte bara en av Sveriges kommersiellt sett mest framgångsrika idrottsstjärnor. Hon är också fri att rulla tummarna resten av livet. Ekonomiskt oberoende, som det heter. Men efter sju år i Monaco flyttar Kajsa hem till Svedala. Och hon är inte ensam. Det är nämligen inte längre lika fördelaktigt för de allra rikaste att fly de svenska skattmasarna de finns inte kvar! Staffan Andersson, skattechef på Erik Penser Fondkommission säger till nättidningen E24 att incitamenten att fly landet har minskat drastiskt när såväl arvs-, gåvo- och förmögenhetsskatten slopats. Även det exklusiva magasinet HQ+ konstaterar att Sverige är ett skatteparadis. Nåja, Schweiz är fortfarande ett lönsamt land att bo i om du har hög lön och vill slippa inkomstskatt. Men Schweiz, liksom många andra europeiska länder, har faktiskt kvar sin förmögenhetsskatt. Faktum är att företagare i Sverige, som betalar en vinstskatt på 28 procent, beskattas lägre än kollegorna i exempelvis Tyskland, Storbritannien och USA. I en artikel i GP (28/12, 2007) skriver Sten Sjögren att svenska bolag numera kan sälja onoterade aktier utan att behöva betala skatt på vinsten. Dessutom är utdelningen från icke börsnoterade bolag till ett ägarbolag skattefri. Men Sverige är fortfarande ett högskatteland. Visserligen är även konsumtionskatterna relativt sett låga (med undantag för t ex bränsle, alkohol och tobak) men vi hamnar i topp inom EU vad gäller den totala skattenivåns andel av BNP. Och tur är väl det. Trots en skev fördelning mellan skatterna på arbete och kapital, så är skatt i sig en stöttepelare i en fungerande demokrati. Problemet är bara att människor som inte smiter får bära en större del av bördan. För skatter är en fråga om solidaritet mellan såväl medborgare inom ett land som länder emellan. På samma sätt som vi inte bör konkurrera med varandra om vilket land som har lägst minimilön eller slappast miljölagstiftning, bör vi inte heller konkurrera om vem som har lägst statsinkomster. Monaco, som helt saknar inkomstskatt, har heller inget informationsutbyte om inkomster med andra länder. Landet finns följaktligen med på OECD:s svarta lista över skatteparadis där länder med sämst insyn i bankverksamheten återfinns. Skatteflykt är alltså inte bara osolidariskt utan samtidigt en hyllning till det dunkla, det dolda, till ett system där man inte behöver stå till svars för sina handlingar eftersom allt är hemligt och inga spår lämnas. Inte undra på att skatteparadis som Monaco används för att finansiera kriminell verksamhet på hög nivå. Givetvis är inte Kajsa personligen en tvivelaktig aktör i demokratins utkanter. Hon är ju bara en taktisk skatteplanerare. Men såsom smitande svensk mångmiljonär har hon likväl varit osolidarisk mot oss andra svenskar, precis som Monaco är osolidariskt mot andra länder i Europa. Om detta saknas det en bred debatt. Det behövs också en renässans för det kanske mest tabubelagda ordet för vår generation solidaritet. I brist på en gigantisk snigel i ögat på nationsnivå, behöver vi skapa en gemensam syn på hur vi ska finansiera vår framtid. Skatterättvisa är här ett viktigt steg. < Skatteflykt är en hyllning till det dunkla, det dolda, till ett system där man inte behöver stå till svars för sina handlingar eftersom allt är hemligt och inga spår lämnas 6
7 Vad är rättvisa skatter? Text: Kalle Grill Det är uppenbart orättvist att många rika privatpersoner och företag genom skatteplanering och rent fusk lägger beslag på pengar som avsetts gå till offentliga utgifter. Men vi kan inte utgå från att lagen eller ens lagens andemening bestämmer vad som är rättvist. Tvärtom ska lagen se till att rättvisa råder. Så hur ser rättvisa skatter ut? Nationellt och globalt? För att få perspektiv på detta måste vi fråga oss vad rättvisa är en filosofisk fråga. Det finns två sorters filosofiska rättviseteorier historiska och ahistoriska. Enligt de historiska är en situation rättvis om den uppkommit på rätt sätt, om inga moraliska felaktigheter lett fram till den. En serie av i sig rättfärdiga handlingar kan i princip leda till stor ojämlikhet. Man måste därför skilja på rättvisa och jämlikhet. Libertarianska eller nyliberala teorier om rättvisa är i allmänhet historiska. Enligt ahistoriska rättviseteorier är en situation rättvis om saker och ting är fördelade på rätt sätt i nuet. Rätt sätt kan innebära lika till alla, mer till de som presterat mer eller något annat. I allmänhet bör fördelning och omfördelning ske enligt vissa regler, för att vi ska kunna planera vår tillvaro. Men i princip kan allt omfördelas, hur ägandet sett ut historiskt spelar ingen roll. Socialliberala och socialistiska teorier om rättvisa är i allmänhet ahistoriska. De historiska teorierna talar till viktiga aspekter av vår känsla för rättvisa rätten att lyckas och rätten att fritt använda det som är vårt. Så länge vi inte begår några övergrepp utan samverkar med andra i frivilliga överenskommelser kan ingen invända mot att vi skaffar oss mer tillgångar. Filosofen och ärkelibertarianen Robert Nozicks klassiska exempel är att många personer är beredda att betala en liten summa var för att se en idrottsstjärna framträda. Resultatet blir att idrottsstjärnan blir rik, men varför skulle inte detta vara rättvist, när var och en i publiken valt fritt hur de ska använda sina pengar? Det finns minst två betydande svagheter i de historiska teorierna. En är att många frivilliga val kan leda till katastrofala konsekvenser som ingen önskat. En annan är att de frivilliga valen alltid sker mot bakgrund av de omständigheter vi befinner oss i. Frågan blir därför vad som är ett rättvist utgångsläge. Libertarianska teorier talar om ett ursprungligt tillägnande av jorden, som rimligen skedde för tusentals år sedan. Det är oklart exakt hur ett sådant tillägnande går till, varför det tillmäts så stor betydelse, och varför det inte innebär en orättvisa mot de generationer som föds när hela jorden redan tagits i anspråk. I den politiska debatten förekommer ofta en retorik som talar till vår känsla för den historiska rättvisan. Människor ska inte straffas för sin framgång eller sina val. Denna retorik låtsas inte om de problem som finns med historiska teorier och förvränger därigenom teorierna. Det tydligast exemplet på det är att man i allmänhet bortser från frågan om det rättvisa utgångsläget och istället antar att den fördelning som för tillfället råder är rättvis. Även de mest marknadsälskande filosofer undviker sådana uppenbara inkonsekvenser. Historien är full av övergrepp och fördelningen av tillgångar i nuet beror i stor utsträckning på dessa övergrepp. Historiska teorier måste förhålla sig till detta, rimligen genom att kräva någon Det tydligast exemplet på det är att man i allmänhet bortser från frågan om det rättvisa utgångsläget och istället antar att den fördelning som för tillfället råder är rättvis. 7
8 form av korrigering. Med tanke på hur lång och komplicerad historien är tycks det närmast omöjligt att komma fram till hur nuet skulle kunna korrigeras till att efterlikna hur världen hade sett ut om inga övergrepp hade begåtts. Robert Nozick själv säger att när det gäller korrigering finns därför kanske en plats för ahistoriska teorier. Ahistoriska teorier har inte de historiska teoriernas svagheter. Oönskade fördelningskonsekvenser kan undvikas genom omfördelning och inget rättvist utgångsläge behöver definieras. Ahistoriska teorier kan också ta fasta på vår rätt att lyckas och vår rätt att fritt använda det som är vårt, men balanserar dessa värden mot andra som värdet av jämlikhet, effektivitet och rättten till ett gott liv även för de som inte föds som barn till framgångsrika och generösa föräldrar. Det finns plats för materiell framgång även med en aktiv omfördelning av tillgångar, och vad vi har rätt att använda fritt beror ju på vad som rättmätigt är vårt, det vill säga det som den bästa teorin om rättvisa säger att vi ska ha. De allra flesta filosofer föredrar därför ett ahistoriskt perspektiv på rättvisa. Huvudfrågan i modern politisk filosofi är inte om ett ahistoriskt perspektiv är riktigt, utan hur olika värden ska balanseras inom detta perspektiv. Traditionellt sett handlar teorier om rättvisa om situationen i ett samhälle. Men teorier om rättvisa kan även tillämpas inom syskonskaror, skolklasser, arbetsplatser, kommuner, stater och globalt. Inom filosofin finns fortfarande en viss tendens att betrakta nationalstaten som den naturliga arenan för rättvisa, samt att se global rättvisa som ett särskilt problem. Till viss del är detta befogat eftersom det inte finns någon global regering som kan implementera rättvisa principer globalt. Men det är intellektuellt otillfredsställande att dra en teoretiskt sett godtycklig gräns vid nationalstaten. Bättre vore om samma principer kunde gälla globalt, men möjligen tillämpas olika beroende på praktiska omständigheter som närvaron eller frånvaron av en regering. Inom filosofin finns fortfarande en viss tendens att betrakta nationalstaten som den naturliga arenan för rättvisa, samt att se global rättvisa som ett särskilt problem. Ingen av de filosofiska teorierna utgår från hur saker och ting råkar vara fördelade i världen i nuläget. Det vore alltför godtyckligt. Istället försöker de hitta allmänna principer för rättvis fördelning. Ska man tala om rättvisa skatter med någon sorts filosofiskt djup måste man därför vidga perspektivet och fråga sig vad som är rättvisa principer för fördelning i allmänhet. När man funderat ett tag kan man lägga de historiska teorierna på hyllan och fokusera på frågan om vilka egenskaper hos en person som ska avgöra hur mycket tillgångar som fördelas till den personen. Ska prestation spela roll? Vilken sorts prestation i så fall? Ska det spela roll vad personen gör med det hon har? Hur stora eftergifter ska vi göra för effektiviteten? Människor som försvarar skatteplanering och kanske till och med skattefusk tänker sig att vi har någon slags moralisk rätt till våra bruttoinkomster. Det är de inte ensamma om. Faktum är att de allra flesta av oss närmast automatiskt tänker att bruttoinkomsten i någon mening är vår, även om vi inte har något emot att betala delar av den i skatt. Siffrorna finns ju där på lönebeskedet eller kontoutdraget. Men detta är ett tankefel. Vi har juridisk rätt till vår nettoinkomst, och därmed en viss moralisk rätt. Men bruttoinkomsten är bara ett abstrakt mätvärde, ett hjälpmedel för att sätta ett marknadspris på arbete och annat. Om vi alla skulle få behålla vår bruttoinkomst skulle vi inte ha några skatter och därmed ingen stat och därmed ingenting som liknar det samhälle vi har idag och därmed ingen bruttolön. Oavsett vilken teori om rättvisa vi väljer är beskattning ett viktigt verktyg för att närma oss en rättvis fördelning. Det finns många teorier om rättvisa och ingen enighet bland filosofer om vilken som är den rätta. Men det är helt klart att världen som den ser ut idag inte är rättvis enligt någon teori. Ibland kan det tyckas onödigt att ens fundera på den perfekta rättvisan med tanke på de enorma, uppenbara orättvisor som omger oss. Men ibland behövs eftertanke, om inte annat för att samla filosofiska argument till nästa debatt om skatteparadis eller tobinskatt. < 8
9 Nordic Tax Justice Network en kort historik Text: Kajsa Åkerström Den 9 11 juni 2006 samlades representanter från Attac Sverige, Norge och Finland för att dra igång en nordisk gren av det internationella Tax Justice Network (TJN). Medverkade vid lanseringen gjorde även TJN:s internationella koordinator John Christensen. Grundtanken med nätverket är att föra samman olika aktörer i samhället med intresse för skattefrågor: forskare, journalister, fackrepresentanter, aktivister m.fl. Nätverket står alltså öppet för alla med intresse för den här typen av frågor. På lanseringen av nätverket slog Nordic Tax Justice Network (NTJN) fast att man tillsammans ska arbeta för att se till så att de nordiska regeringarna arbetar aktivt på den internationella arenan för principerna om rättvisa skatter. För att det ska vara möjligt att bedriva en utjämnande, progressiv skattepolitik på nationalstatsnivå krävs transparenta regelverk och välutvecklat internationellt informationsutbyte. En annan uppgift för NTJN är ta vara på den kompetens som finns inom Norden när det gäller skattefrågor. I Norden finns en ganska lång erfarenhet av att bedriva en skattepolitik där medborgarna gemensamt tar ansvar för finansieringen av en väl utbyggd offentlig sektor som tillhandahåller tjänster som vård, skola och omsorg. Sedan nätverket bildades har dess styrgrupp haft regelbundna telefonmöten för att planera kampanjer och utbyta erfarenheter. Hittills har nätverket bland annat arbetat med att ta fram ett översiktsdokument för att kartlägga skattesitua- tionen i de nordiska länderna, samt haft kontakt med det afrikanska Tax Justice Network för att undersöka möjligheterna till gemensamt kampanjarbete eller erfarenhetsutbyte. Under hösten 2007 genomförde nätverket en kampanj för att få flygbolag med statligt ägande att sluta hyra flygplan som är registrerade i skatteparadis. Under 2008 kommer nätverket att arbeta vidare för att uppmärksamma skatteflyktsfrågor i Norden. Vi arbetar nu för att skattefrågorna ska uppmärksammas på nästa Europeiska Sociala Forum som kommer att ta plats i Malmö i höst. < Tax Justice Network i korthet: Nätverket för skatterättvisa (Tax Justice Network, TJN) har uppkommit som en frukt av de globala sociala forumen och den internationella Attacrörelsen. TJN sammanför organisationer, sociala rörelser och enskilda personer som vill verka för internationellt skattesamarbete och mot skatteflykt och skattekonkurrens. Under en tid som präglas av globalisering verkar nätverket för ett skattesystem som är socialt rättvist, demokratiskt och progressivt. Ur ett internationalistiskt perspektiv arbetar TJN för ett skattesystem som gynnar de fattiga i såväl Syd som Nord, som finansierar allmänna nyttigheter, som beskattar aktiviteter med skadliga sidoeffekter, aktiviteter som smutsar ner och skapar oacceptabla ojämlikheter. TJN driver sin kampanj för samhällsförändring genom att delta i den allmänna debatten och genom att sprida information om skattefrågor. Källa: TJNs Mission statement. Vill du veta mer om NJTN eller bli medlem i nätverket? Läs mer på nätverkets hemsida: blogi.kaapeli.fi/tjnnordic. Artikel i Stockholms fria: 9
10 Hur finansiera fattigdomsbekämpningen? Intervju med John Christensen från Tax Justice Network. Översättning och bearbetning: Veronika Skärlund. Foto: Sergio Lub/Flickr. Det har uppskattats att för varje dollar i bistånd som flyter in i den afrikanska kontinenten, strömmar åtminstone fem dollar tillbaka ut genom olagliga kanaler, in i skatteparadis kopplade till finansiella centra i Väst. Dessa siffror borde räcka för att övertala människor om vikten av de här frågorna. Det är dags att sluta att ensidigt fokusera på fattigdomssymptomen och istället försöka identifiera och ta itu med de underliggande orsakerna till den ihärdiga fattigdomen i en värld av rikedomar. Det säger John Christensen som arbetar på Tax Justice Network i London. Alt tog kontakt med honom via e-post för att få reda på hur han resonerar kring frågor som rör skatterättvisa. Det vi prioriterar högst är att informera allmänheten om vikten av effektiva och rättvisa skattesystem. Det är den mest hållbara vägen för att kunna tillhandahålla grundläggande utbildning och sjukvård i fattigare länder. Bistånd och lån är, i bästa fall, kortsiktiga lösningar. Vi menar att om vi verkligen vill hjälpa fattiga länder borde vi ta initiativet till ett förbättrat internationellt samarbete för att motverka de problem som hänger samman med kapital- och skatteflykt, något som har skapat fattigdom i många afrikanska och latinamerikanska länder. Dessa problem kvarstår eftersom de rika länderna i Nord har valt att förbise att skatteparadis dränerar fattiga länder på finansiella resurser. Finns det någon skillnad i de mönster för skattesmitning och liknande metoder som används i länder i Nord och i Syd, eller kan samma angreppssätt användas globalt? Vilken anser du är Tax Justice Networks viktigaste fråga? Liknande tekniker för skattesmitning används jorden runt. Förmögna individer och företag använder samma instrument, bland annat hemliga, utlandsbaserade företag och expertgrupper, hemliga bankkonton, olaglig fakturering, felaktig prissättning, ägaruppdelning för att dölja ägandeskap, listan kan göras lång. Skatteparadisen tillhandahåller de ekonomiska gråzoner som främjar denna skattesmitning, och samtidigt stimulerar de efterfrågan genom att uppfylla de förutsättningar som krävs för att skattefusksindustrin ska vara möjlig. Dessa frågor ses ofta som tekniska och ogreppbara. Har du några tips på hur man skulle kunna göra för att mobilisera kring skatterättvisa på ett lokalt/nationellt plan? Vilken roll kan/borde Attac och NTJN spela? Vi förstår komplexiteten och svårigheterna i att förstå specialisternas språk i den här frågan. Det är därför vi investerat så mycket tid i att publicera guider på nätet, till exempel Tax Us If You Can, vilka är till för att hjälpa aktivister att Dessutom möjliggör skatter för länder att skydda sig själva från ojämlikhet, vilken kan leda till högre brottslighet och större osäkerhet. 10
11 förstå både språket och problemen. Ordlistan i Tax Us If You Can är till särskild hjälp för de som inte har en skatteplaneringsbakgrund. Samtidigt kan man säga att skatterättvisa i vissa aspekter är mindre komplext än handelsrättvisa. Ingen förnekar komplexiteten, men de grundläggande frågorna är faktiskt ganska straight forward: Hållbar utveckling är en uppbyggningsprocess som kräver enorma investeringar i fysisk och mänsklig infrastruktur. Utan tillförlitliga källor av statliga inkomster är det fullständigt omöjligt för utvecklings- och utvecklade länder att upprätthålla nivån på utbildning, sjukvård och andra offentliga tjänster. Skatter är allmänt erkända som de mest tillförlitliga källorna till statliga inkomster. Det finns andra källor, så som bistånd och lån, men dessa är nästan alltid förknippade med särskilda krav och villkor, och skulder för med sig stora räntekostnader. Så om vi vill gå vidare, förbi biståndsberoende och skuldsättning, måste vi ta itu med skatteregimernas effektivitet och rättvisa. Vår erfarenhet är att dessa frågor sällan tas upp i den nationella politiska debatten. Har du någon kunskap om hur den svenska regeringen agerar och kommunicerar angående dessa frågor på ett internationellt plan? Jag delar er uppfattning, det finns få regeringar, varken i Europa eller någon annanstans som är aktivt involverade i att försöka tackla problemen med skatteparadis. Europeiska Unionen leder vägen med sitt sätt att försöka bemöta skattesmitning genom sitt Savings Tax Directive och genom sina försök att skapa en harmoniserad skattebas för företagsbeskattning. Intressant nog så stödjer majoriteten av demokraternas presidentkandidater i USA aktivt försök att ta itu med skatteparadis. En av de ledande kandidaterna har skrivit under Stop Tax Haven Abuse Act som för närvarande ligger framför senaten. Men länder som Sverige kan och borde ta en mer aktiv roll, särskilt vad det gäller att övervinna kapitalflykt och skattesmitning i fattigare länder. I er rapport, Cloosing the Floodgates, är det mycket fokus på att förändra synen på skatter, från något negativt till något positivt. Hur tror du att det kan göras på ett effektivt sätt? Många skulle bli chockade över att få veta att Afrika för närvarande är den kontinent där antalet miljonärer och mångmiljonärer ökar mest. Samtidigt består fattigdomen, och tillgången till offentliga tjänster fortsätter att försämras i de flesta länder på kontinenten. Varför händer det här? På grund av att skattesmitning förekommer i stor skala i hela Afrika. Skatter levererar de resurser som staten använder för att tillhandahålla offentliga tjänster. Majoriteten av de europeiska länderna frodas tack vare att det har investerat enorma summor skattepengar i utbildning, sjukvård, forskningsprogram på universiteten, och infrastruktur. Länder som saknar dessa offentliga investeringar får det väldigt svårt att attrahera jobbskapande investeringar. Dessutom möjliggör skatter för länder att skydda sig själva från ojämlikhet, vilken kan leda till högre brottslighet och större osäkerhet. Vidare är skatter grunden för demokratiska styrelseskick: Det är mycket troligare att medborgarna visar ett aktivt intresse för regeringen när de betalar skatt och kan förvänta sig välfärdstjänster tillbaka. Om de styrande istället förlitar sig på andra inkomstkällor, till exempel olja, så är de mindre troligt att de kommer att bry sig om befolkningens behov och önskningar. I samma rapport konstaterar ni också att det enda som behövs för att tackla problemen som kapitalflykt och skattesmitning ger upphov till är politisk vilja. Det får det att låta väldigt enkelt, men hur uppnås egentligen denna politiska vilja? Kampanjen för att ta itu med de fattiga ländernas skuldproblem har visat att offentliga påtryckningar på politiker kan tvinga dem att agera. I decennier har politiker blockerat ansträngningar att undanröja skatteparadis eftersom de är finansierade av inflytelserika intres- Utan tillförlitliga källor av statliga inkomster är det fullständigt omöjligt för utvecklingsoch utvecklade länder att upprätthålla nivån på utbildning, sjukvård och andra offentliga tjänster. 11
12 segrupper och eftersom det finns ett enormt politiskt motstånd mot förändringar i systemen. I skriften Closing the Floodgates identifierar vi ett flertal effektiva lösningar, många innebär bara att höja transparensnivån på de globala marknaderna. Alla är överens om att genomskinlighet förbättrar marknadens effektivitet och minskar räckvidden för korruption. Dessa platser har blivit finansiella mellanhänders, särskilt bankirers och revisorers, arbetsfält just för att de är hemliga och kan användas för kriminella och oetiska ändamål. Det finns tvingande bevis på att skatteparadis är skadliga för globaliserade marknader och för social stabilitet. Vi måste engagera oss i massiva utbildningsprogram för att informera folk om den roll som skatteparadisen spelar när det gäller att skapa fattigdom världen över. Och genom att göra det hoppas vi kunna bygga upp tillräcklig opinion för att få slut på hycklandet: Vi i Nord kritiserar utvecklingsländer för att vara korrupta samtidigt som vi tillåter våra egna finansiella system att korrumperar skatteregimer över hela jorden. Vad kan göras för att belysa de institutioner och individer som möjliggör skattesmitning, den så kallade pin stripe infrastrukturen? Och vad kan göras för att motverka den? Revisorer, jurister och bankmän innehar viktiga och privilegierade positioner i de flesta samhällen, men de ställs sällan till svars för sina handlingar. Kulturen av skatteundvikande verksamhet, vilken jag lärde känna på nära håll under de dryga 14 år jag arbetade i skatteparadiset Jersey och mer nyligen i London där jag arbetar för tillfället, är i högsta grad antisocial. Revisorer hävdar att deras handlingar inte är politiska, men detta påstående är nonsens: i mars 2004 publicerade The Guardian följande citat i en artikel om skattelagar i Storbritannien: Regler är regler, men regler är till för att brytas. Detta är inte en avhoppad students eller en antiglobaliseringsaktivists ord. Istället togs de från en intervju med en anställd vid ett Londonbaserat revisionsföretag. Och det fortsatte: Sverige är inte medlem av FNs skattekommitté, men skulle kunna bidra med finansiell hjälp till kommitténs arbete. I längden skulle sådan hjälp vara långt mycket mer effektiv än majoriteten av alla biståndsprogram. Oavsett vilka lagar som finns kan revisorer och jurister hitta sätt att komma runt dem. Det här citatet fångar den antisociala anda som råder i de utlandsbaserade finansiella centrens infrastruktur, det vill säga i de flesta skatteparadis. I stort går deras aktiviteter obemärkta förbi. Det här måste förändras. De borde ställas till svars för sina handlingar. Deras yrkesmässiga organisationer borde publicera konkreta riktlinjer för den professionella etik som gäller angående inblandning i skattesmitningsaktiviteter. Regeringar borde anamma entydiga, generella principer mot skattesmitning. Dessa bör tydliggöra att skattesmitning är skadligt för det offentligas intressen. Tax Justice Network har gett ut en uppförandekod för skatter, vilken vi hoppas kommer att utgöra ett nyttigt inlägg i den bredare debatten om skatters roll i samhället. 1 I Closing the floodgates nämns bland annat förstärkta skatteinstitutioner i Syd som en alternativ lösning. Hur kan det gå till rent praktiskt? Och hur kan ett land som Sverige bidra i den processen? Det mest effektiva sättet att stödja skatteadministrationer i Syd skulle vara genom att förändra de revisionssystem som används i Europa och introducera en land-för-land rapporteringsstandard för multinationella företag, 2 samt genom att förstärka Förenta Nationernas skattekommittés arbete. Denna kommitté skapades 2003 med målet att hjälpa utvecklingsländer att förstärka sina nationella skatteregimer. Det ska göras genom ett fördjupat internationellt samarbetet för bekämpande av kapitalflykt och skattesmitning. Sverige är inte medlem av FNs skattekommitté, men skulle kunna bidra med finansiell hjälp till kommitténs arbete. I längden skulle sådan hjälp vara långt mycket mer effektiv än majoriteten av alla biståndsprogram. < ) Se: TR-Code_short.pdf 2) Se: 12
13 Att fly en skatt! Text: Inge Skatt. Foto: miss_rouge/flickr Ekonomisk teori säger oss att en effektiv skatt är en skatt som är svår att undvika. Detta illustreras enkelt med en skatt på kaffe. Om en konsument tycker lika mycket om kaffe som om te, kommer en skatt på kaffe leda till att konsumenten väljer att dricka mer te och mindre kaffe, allt annat lika. På detta vis säger man att konsumenten flyr skatten. Skatter kan sägas vara ineffektiva i den mån de sätter en kil mellan det pris en konsument är villig att betala för en vara, och det pris vid vilket företag är villiga att sälja varan. Effekten i exemplet ovan blir att mindre kaffe konsumeras än vad som är marknadsekonomiskt effektivt. Den som inte kan undvika en skatt brukar sägas bära bördan av skatten, och att avgöra vilka samhällsgrupper som bär den slutliga skattebördan är av central betydelse när man vill avgöra om en skatt har eftersträvansvärda ekonomiska och fördelningspolitiska effekter. Ett omdiskuterat exempel är den nu borttagna arvsskatten som var en skatt på den förmögenhet som lämnas kvar i form av arv till efterlevande vid dödsfall. Problemet med arvsskatten var att den kunde undvikas genom att man gav bort sin förmögenhet en tid innan dödsfallet och därmed kringgick skatten. Det går alltså inte att ha en arvsskatt utan en gåvoskatt. Vill man inte ha en gåvoskatt kan man då heller inte ha en arvsskatt. Ett annat exempel är förmögenhetskatter som kan undvikas genom skatteplanering där man flyttar delar av, eller hela, sin förmögenhet till något utländskt skatteparadis. Konsekvensen blir att mindre kapital finns tillgängligt för inhemska investeringar, vilket påverkar tillväxten negativt. Ett annat lysande exempel på skatteflykt är svårigheten att beskatta investeringar i företag kraftigare i det egna landet än i utlandet. Om inhemska och utländska investerare upplever att Sverige har en ofördelaktigt hög skatt på investeringar väljer de helt enkelt att investera i något annat land. Detta kan jämföras med en flykt från inkomstskatten. Det är mindre sannolikt att en arbetare väljer att bosätta sig och arbeta utomlands även om denne upplever att skatten på arbete är betydligt högre i hemlandet än i utlandet. Det är alltså svårare för en arbetare att fly från en höjd inkomstskatt än det är för en investerare att fly från en höjd skatt på investeringar. Ovanstående exempel illustrerar tydligt hur marknadskrafterna i stort sett bestämmer vilka typer av skatter som är gångbara, men detta betyder inte att man inte kan ge skatteproblematiken en politisk dimension. Man kan likna skattepolitikerns uppgift vid att innesluta en gas i ett läckande kärl, där gasen är marknadskrafterna. Men en viktig lärdom är att kärlets ofullkomlighet inte behöver innebära att det måste överges, utan det är fullt möjligt att med politiska medel täppa till läckorna och på så vis transformera en ineffektiv skatt till en effektiv sådan. Det är emellertid alltid svårt att konstruera en skatt som både är effektiv och rättvis. < 13
14 Skattepolitik i centrum för det amerikanska primärvalet Text: Johanna Rickne, doktorand i nationalekonomi, Uppsala Universitet. Foto: Eric I. E./Flickr Under våren avgörs vilka kandidater som får tävla om makten i vita huset i USA. I centrum för de ekonomiska diskussionerna står skattepolitiken. Det handlar om ifall man ska återställa inkomstskatterna till de nivåer som föregick Bushs sänkningar, eller om man väljer att göra dessa sänkningar permanenta, och det kommer att ha fundamentala konsekvenser för den amerikanska inkomstfördelningen. Den framgångsrike republikanske kandidaten Mike Huckabees föreslagna FairTax skulle innebära att alla skatter på inkomst, förutom momsen, avskaffades. Valets betydelse är stor även i ett internationellt perspektiv, då USA ofta framstår, och framhålls, som ett föredöme för ekonomisk politik i många utvecklingsländer. År 2001 och 2003 drev president George W. Bush igenom stora skattesänkningarna för höginkomsttagare i USA. Enligt det argument som kallas trickledown economics skulle höginkomsttagarnas större inkomster ge ökade investeringar och högre konsumtion vilket i sin tur skulle ge fler jobb och därmed ökande inkomster även för låginkomsttagare. Konsekvenserna har dock blivit en hastigt ökande inkomstojämlikhet då inkomsten för låginkomsttagare minskat i samma takt som den för höginkomsttagare ökat. Idag lever 5,3 miljoner fler amerikaner i fattigdom än då Bush valdes in i vita huset år Det demokratiska partiet kommer under våren att utse en presidentkandidat som slopar Bushs skattesänkningar: Hillary Clinton eller Barack Obama. Enligt CNNs sammanräkning av nationella opinionsundersökningar genomförda sedan jul leds det republikanska partiets uttagning av Mike Huckabee, före detta baptistpastor och guvernör i Arkansas. Han vill inte, som sina medtävlare, bevara de genomförda skattesänkningarna, utan istället ersätta alla skatter på inkomst med en enhetlig moms. Under reformnamnet FairTax vill Mike Huckabee avskaffa alla skatter på enskilda individers inkomster, allt ifrån gåvoskatt till fastighetsskatt, inkomstskatt liksom skatt på kapitalvinster. Dessa ska sedan ersättas av en enhetlig moms på procent som utmäts på alla inköp. Personer med inkomster under en lägre gräns ska återfå de momspengar som spenderats och betalar på så sätt ingen skatt alls. Företrädare för FairTax hävdar att den enhetliga skatten blir lättare att administrera och mycket svår att undvika. Personer som tidigare arbetat utan att betala skatt inlemmas automatiskt i den vita ekonomin. Eftersom skatten bara skulle gälla nytillverkade varor, och inte de som säljs i andra hand, uppmuntras återanvändande vilket skulle gynna miljön. Fördelningspolitiskt skulle reformen, liksom en platt skatt, relativt dagens progressiva system, minska bördan för låg- och höginkomsttagare på bekostnad av medelinkomsttagarna. Ett lands skattesystem får ökad betydelse i ljuset av den ekonomiska globaliseringen. När den internationella rörligheten för varor och kapital ökar finns vinnarna bland de individer med resurser och kapacitet, de som står i en position där de kan dra nytta av utvecklingen. Personer som av olika skäl saknar den möjligheten, de återfinns ofta bland låginkomsttagare, missgynnas. Exempelvis kan personer med hög utbildning och stora ekonomiska resurser lättare utnyttja nya affärsmöjligheter i utlandet, medan personer med låg utbildning, vilka kanske försörjer andra familjemedlemmar, inte har samma möjlighet att flytta eller söka sig till en ny bransch då produktion flyttas utomlands och arbetstillfällen försvinner. Denna dynamik medför att en stats samlade inkomst kan öka då höginkomsttagarna får det bättre, samtidigt som majoriteten av befolkningen får det sämre ställt: globaliseringen riskerar att skapa rika länder med fattiga befolkningar. Ett ökande utanförskap och ojämlika inkomster kan dock motverkas med progressiva skattesystem och socialförsäkringar. USAs ekonomiska politik kan tjäna som förebild för andra länder som är intresserade av att uppnå samma grad av materiell standard. Landet har också, genom sina starka maktpositioner inom internationella långivarorgan såsom IMF och Världsbanken, möjlighet att aktivt sprida sin politik. Utvecklingsländer saknar ofta de resurser och institutioner som rikare länder har när det gäller att motverka globaliseringens snedvridningar. Att sänka skatterna skulle för dessa länder innebära att den begränsade resursbasen minskades ytterligare. < 14
15 M e d l e m av Adam Boman Ett antal moderata politiker har blåst samhället på pengar genom att betala svart för olika tjänster. Det är förstås kaffepengar jämfört med de summor som stjäls globalt med hjälp av skatteparadis - pengar som hade kunnat gå till vård, utbildning, fattigdomsbekämpning osv. Då är det en klen tröst att......det är häftigt att betala skatt. Borg Cederschiöld Clase etc. 5 Serie av Adam Boman, ett samarbete med babian.se. Attac har modet att ifrågasätta både den nyliberala politiken och förlegade traditioner hos vänstern. Attac-Europa möttes i Paris Attac Portugal Cirka två gånger per år möts representanter från Attac-organisationer i Europa. Attac Frankrike stod värd för årets första möte och Sofia Kjellén och Beatrice Jansson var där från Attac Sverige. Efter en lååång resa från flygplats till möteslokal anlände vi en knapp timme sent till Attacs kansli i Paris, där mötet skulle hållas. Vi redogjorde för Attac Sveriges verksamhet och det politiska läget i Sverige i allmänhet. De stora frågorna på detta möte var att Attac-medlemmar i Marocko sitter fängslade efter en 1 maj demonstration (Attac-rörelsens första politiska fångar), sommaruniversitetet i Tyskland, ESF i Malmö och att Attac firar 10 år. Punkten Attac tio år bestod av diskussion om framgångar och misslyckanden och vart Attac-rörelsen nu ska ta vägen. Många nämnde att framgången för Attac är att våra frågor är uppe till diskussion och att man faktiskt lyckats ändra på inställningen till den enda vägens politik. Attac har också varit inflytelserik i den globala rättviserörelsen. Ändå minskar medlemsantal och antalet lokalgrupper i de flesta Attac. En del av förklaringen till detta är kanske att Attac inte lyckas kommunicera sitt budskap tillräckligt konkret, att vi har för många till synes spretande frågor utan självklart sammanhang och att det politiska engagemanget går i vågor. Efter tre intensiva dagar åkte vi trötta men inspirerade och uppfyllda över den otroliga styrka som finns i Attac-Europa nätverket tillbaka till Sverige. För mer information om Attac-Europa och vad som diskuterades i Paris, håll utkik på hemsidan. Tillskott på Attac-kontoret Bea Jansson Vi är glada över att ha Kristina Guth från Tyskland som praktikant. Hon har precis avslutat sina studier i statsvetenskap och litteratur, och ska stanna hos oss till juni för att hjälpa till med allt från utskick och riksårsmötesförberedelser till att sammanställa en skrift med rubriken Att finansiera global välfärd på olika nivåer. Kristina pratar svenska men målet är att bli ännu bättre. Hon kan nås på kristina@attac.se. Bea Jansson 15
16 Begränsad eftersändning Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med nya adressen på baksidan (ej adressidan) Attac Sverige, Tegelviksgatan 40, Stockholm, Attac Sveriges Riksårsmöte! Den 1 2 mars är det dag för Attac Sveriges sjunde riksårsmöte, denna gång i Stockholm. Årsmötet är Attac Sverige högsta beslutande organ. Under årsmötet kommer vi att diskutera vad Attacs budskap är och hur vi bättre når ut med det, fastslå verksamhetsplanen för 2008 och behandla de motioner som kommit in. I år gäller det bland annat eventuella ändringar av Attac Sveriges stadgar, införande av ett ungdomsmedlemskap samt diskussioner kring vårt deltagande i European Social Forum i Malmö hösten Vi väljer också ledamöter till Gemensamma Arbetsgruppen, som ansvarar för den övergripande samordningen av Attac Sverige. Förslag på lämpliga personer till GA, redaktionsgruppen samt hemsidegruppen skickas till valberedningen@attac.se. Alla beslut tas genom en kombination av så kallat påverkanstorg och vanliga plenumförhandlingar allt för att undvika stelnande mötesformer. Förutom själva årsmötet kommer det att bli workshops, föreläsning och fest! Men framförallt är årsmötet en möjlighet för alla medlemmar från hela landet att träffas, umgås och diskutera politik och aktuell verksamhet. Sista dag för att skicka in motioner var första februari. Motionerna, dagordningen och övriga möteshandlingar kommer snart att finnas på hemsidan. Vill du ha dem hemskickade per post kontakta Attac-kontoret: Tegelviksgatan 40, Stockholm. Tele Anmälan och registrering Du kan anmäla dig till riksårsmötet genom att skicka ett mail med kontaktuppgifter till arsmote@attac.se eller fylla i formuläret på hemsidan. Det går också bra att anmäla sig på ovanstående telefonnummer. När du kommer till årsmötet är det viktigt att du registrerar dig. Vi håller till i de fina lokalerna i Midsommargården på Telefonplan 3 ( Reseutjämning Ett reseutjämningssystem kommer att användas, vilket gör att du som reser långt inte behöver betala hela resan själv. Genom detta system försöker vi dela på resekostnaderna. Så fungerar reseutjämningssystemet: - Alla mötesdeltagare betalar max 300 kronor för sin resa till och från Stockholm. - För att finansiera systemet betalar de som har resekostnader under 200 kronor 100 kronor till utjämningen. - För att erbjudandet om reseutjämningen ska gälla krävs att du väljer ett ekonomiskt och miljövänligt resande, och att du anmäler ditt deltagande i tid senast 15 februari. Boende Bra om man kan fixa boende själv. Går inte det kan Attac Stockholm eventuellt hjälpa till med solidaritetsboende hos andra attacare. Har du frågor går det bra att kontakta Niklas Olin på niklasolin@yahoo.se eller Vi ses i Stockholm! Gå med i Attac. Förvärvsarbetande: 300 kr/år Studenter, arbetslösa, pensionärer: 150 kr/år Just nu: Bara 75 kronor per år för dig upp till 20 år! Sätt in pengarna på PG Glöm inte uppge namn, adress och e-postadress. Även gåvor tas tacksamt emot. Tema för nästa nummer av Alt: Attac 10 år av globaliseringsdebatt.
Vad är rättvisa skatter?
Publicerad i alt., #3 2008 (med smärre redaktionella ändringar) Vad är rättvisa skatter? Det är uppenbart orättvist att många rika privatpersoner och företag genom skatteplanering och rent fusk lägger
Läs merAktivitetstips. Drömlandet
Aktivitetstips Drömlandet Drömlandet är ett rollspel. Deltagarna får en uppgift men förutsättningarna förändrar sig efter vägen och övningen blir en annan. Övningen inleder med att ta upp svårigheten med
Läs merEn skatteparadisfri framtid
En skatteparadisfri framtid Eva Nilsson Attac och FBF, Åbo 25/10/2014 Frågor Vad innebär skatteparadisekonomin? Vem är egentligen boven? Hurdana problem möter länder i globala syd? Varför är det så svårt
Läs merPolitisk Teori 2 Jag kommer i denna hemtentamen att redogöra vad jag ser för problem med Robert Nozick teori om självägarskap. Dels övergripande ur individens synpunkt och dels ur ett lite större perspektiv
Läs merKonjunkturrådets rapport 2018
Konjunkturrådets rapport 2018 Finansminister Magdalena Andersson 17 januari 2018 Finansdepartementet 1 Bra och viktig rapport Den ekonomiska ojämlikheten i Sverige är låg i ett internationellt perspektiv,
Läs merStoppa skatteflykt. 11-punkts program mot skatteflykt
Stoppa skatteflykt 11-punkts program mot skatteflykt Vänsterpartiet 2016 Vänsterpartiets program mot skatteflykt och skatteundandragande Skatteflykt och aggressiv skatteplanering med eller utan skatteparadis
Läs merSkatt för välfärd. en rapport om skatterna och välfärden
Skatt för välfärd en rapport om skatterna och välfärden Rapporten framtagen av Vänsterpartiets stadshusgrupp i Malmö Januari 2012 För mer information: http://malmo.vansterpartiet.se Skatterna och välfärden
Läs merDet är rättvist. Men hur? En granskning om rättvisa utifrån John Rawls & Robert Nozick
Linköpings universitet Heshmat Khosrawi Statsvetenskap2 Politiskteori2 733G36 Grupp: A Jörgen Odalen & Jonathan Josefsson HT 13 Det är rättvist Men hur? En granskning om rättvisa utifrån John Rawls & Robert
Läs mer#4av5jobb. #4av5jobb. Du som företagare skapar jobben. Elisabeth Thand Ringqvist, vd Företagarna
Du som företagare skapar jobben SMÅFÖRETAGEN Elisabeth Thand Ringqvist, vd Företagarna SMÅFÖRETAG SKAPAR STOR TILLVÄXT Det är lätt att tro att alla jobb skapas av de stora och multinationella företagen.
Läs merSave the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning
Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra
Läs mer'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'
1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet
Läs meren hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.
en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker
Läs merFrågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som behöver det mest?
Är Sverige till Salu?? Ja idag är Sverige till salu! Vill vi ha det så? Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som
Läs merHemtentamen politisk teori II.
Hemtentamen politisk teori II. Inledning: Att kunna formulera en fråga som är politisk-filosofiskt var inte det lättaste för mig, eftersom det inom vilken gräns kan man skapa en sådan fråga. Något som
Läs merFörst några inledande frågor
ISSP 2006 Siffrorna anger svarsfördelning i %. Först några inledande frågor Fråga 1 Anser Du att människor bör följa lagen utan undantag, eller finns det vissa tillfällen då människor bör följa sitt samvete
Läs merDaniel Waldenström Spencer Bastani Åsa Hansson
Daniel Waldenström Spencer Bastani Åsa Hansson Twitter #snskunskap WiFi SNSGuest Lösenord snskunskap 1 Daniel Waldenström Inledning 2 Rapportens utgångspunkter Stora förändringar sedan århundradets skattereform
Läs merTEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning. (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/)
Lektion 33 SCIC 13/06/2014 TEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning A. Olika skatter (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/) Före: Uttala de markerade
Läs mer!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!
Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.
Läs merVarför är det så svårt för välfärdsstaten att få
Välfärdstjänsternas dilemma Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få det att gå ihop i ett rikt land som Sverige? Varför finns det en ständig oro över hur välfärden ska finansieras trots att inkomsterna
Läs merFN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst
FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder
Läs merKommentarer till Konjunkturrådets rapport
Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-
Läs merSamhällsekonomiska begrepp.
Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar
Läs merJa, vad har du fått för reaktioner från bankkunder den här veckan?
Sida 1 av 6 Ja, vi har bjudit in Nordeas ledning och också bankföreningen men ingen av dem har velat komma till Agenda. Men här har vi i stället finansmarknadsminister Per Bolund. Välkommen. Tack så mycket.
Läs merSammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna
Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning resultat testgruppen Medverkande 63 personer Fråga 1: Känner du till att politikerna satt och ringde? Ja:
Läs merPensionärer Utomlands
Pensionärer Utomlands Pensionärerna som väljer att flytta utomlands blir allt fler. 2014 fanns det drygt 120 000 personer bosatta utomlands som tog emot svensk pension. Hela 603 000 personer runt om i
Läs merSänkt arbetsgivaravgift. nya jobb
Sänkt arbetsgivaravgift ger nya jobb Rapport från Företagarna oktober 2010 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsgivaravgiften den viktigaste skatten att sänka... 4 Sänkt arbetsgivaravgift = fler jobb?... 6 Policyslutsatser
Läs merEkonomi Sveriges ekonomi
Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom
Läs merInkomstfördelning: En konfliktfråga.
Martine Barikore Polkand 3 Politisk Teori Grupp B Hemtenta Inkomstfördelning: En konfliktfråga. Inledning Idag är inkomstfördelningen en fråga som diskuteras ganska mycket på den politiska arenan. Vad
Läs merSANNINGEN OM MILJONÄRERNA DIN GUIDE TILL DEN NYA SYMBOLPOLITIKEN. Det blir knappast miljonärerna som betalar skattehöjningarna.
SANNINGEN OM MILJONÄRERNA DIN GUIDE TILL DEN NYA SYMBOLPOLITIKEN Det blir knappast miljonärerna som betalar skattehöjningarna. SAMMANFATTNING Särskilt Socialdemokraterna har sedan hösten 29 drivit kampanj
Läs merHANDLEDNING MITT LIV SOM BARN EN DOKUMENTÄRFILM OM BARN I SOCIALT UTANFÖRSKAP I SVERIGE. Foto: Frank Ashberg
HANDLEDNING MITT LIV SOM BARN EN DOKUMENTÄRFILM OM BARN I SOCIALT UTANFÖRSKAP I SVERIGE Foto: Frank Ashberg I filmen "Mitt liv som barn en dokumentärfilm om barn i socialt utanförskap" får vi möta Lilly,
Läs merAnsvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar
2013-09-16 Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Alliansregeringenvillstärkadrivkrafternaförjobbgenomattgelågoch
Läs merGRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram
En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/
Läs merInlämningsuppgift
Inlämningsuppgift 3 40994 41000 37853 Uppg. 20 Finanskrisen 2008-09 Island - varför klarade Island av finanskrisen? Frågeställning Vi har valt att undersöka varför Island lyckades återhämta sig så pass
Läs merÖvriga handlingar. SSU:s 38:e förbundskongress 2015
Övriga handlingar SSU:s 38:e förbundskongress 2015 1 2 Uttalanden Jämlik framtid Det är det jämlika samhället som vi människor blir fria att forma våra liv utan att vår bakgrund bestämmer förutsättningarna.
Läs mer1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1
Linköpings Universitet Gabriella Degerfält Hygrell Politisk Teori 2 930427-7982 733G36 Frihet är ett stort och komplext begrepp. Vad är frihet? Hur förenligt är libertarianismens frihetsdefinition med
Läs merUtforskandeperspektivet
fördjupning Utforskandeperspektivet 1. Vad kännetecknar perspektivet Utforskande? Utforskandeperspektivet handlar om att söka information, lyssna och ta till vara gruppens kunnande. Utforskandeperspektivet
Läs merEuropeiska unionens råd Bryssel den 26 oktober 2016 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare
Europeiska unionens råd Bryssel den 26 oktober 2016 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2016/0337 (CNS) 13730/16 ADD 3 FISC 170 IA 99 FÖRSLAG från: inkom den: 26 oktober 2016 till: Komm. dok. nr: Ärende:
Läs merEtt Norrköping för alla inte bara några få
Ett Norrköping för alla inte bara några få Vänsterpartiet Norrköping Valfrågor 2018 Norrköping behöver jämlikhet Sverige och Norrköping är rikare än någonsin tidigare. Ändå säger de flesta politiker att
Läs merSvenska staten och skatteteori
Svenska staten och skatteteori Plan Svenska staten Skatteteori Hur bör skatter utformas? 1 2 Upplägg Offentliga utgifter som andel av BNP Varför skatter? Hur bör skatter utformas? Viktiga kriterier för
Läs merSamhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder
Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla
Läs merHur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?
RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.
Läs merJonas Ebbesson Orättvisa miljöer
Jonas Ebbesson Orättvisa miljöer Även miljöfrågor polariserar rika mot fattiga. Miljöpolitik kan vara rasistisk. I många länder är miljörättvisa en politisk stridsfråga. Varför inte i Sverige? I "Cancergränden",
Läs merJanuari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter
Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets
Läs merTYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET
SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar
Läs merUTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER
UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig
Läs merVad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.
Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på
Läs merSkatter och offentliga ingrepp. Åsa Hansson Docent i nationalekonomi
Skatter och offentliga ingrepp Åsa Hansson Docent i nationalekonomi Föreläsningsplan Varför skatter? Finansiera offentlig sektor Varför en offentlig sektor? Kollektiva beslut - social choice Önskvärt skattesystem
Läs merMentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap
Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder
Läs merR-2004/0584 Stockholm den 9 juli 2004
R-2004/0584 Stockholm den 9 juli 2004 Till Finansdepartementet Inledning Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 3 maj 2004 beretts tillfälle att avge yttrande över Egendomsskattekommitténs huvudbetänkande
Läs merNovember 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter
Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets
Läs merVarför är vår uppförandekod viktig?
Vår uppförandekod Varför är vår uppförandekod viktig? Det finansiella systemet är beroende av att allmänheten har förtroende för oss som bank. Få saker påverkar kunden mer än det intryck du lämnar. Uppförandekoden
Läs merFrågor & svar om a-kassan. inför 7 september
Frågor & svar om a-kassan inför 7 september Frågor och svar om a-kassan Fråga: Varför bör den som blir arbetslös ha sin inkomst tryggad? Svar: Alla människor behöver kunna planera sin ekonomi. Det faktum
Läs merUpptäck 7 trick som förvandlar ditt nyhetsbrev till en kassako
LYSTRING FÖRETAGARE som vill ha fler referenser, högre intäkter och fler kunder, klienter eller patienter som jagar dig istället för tvärtom Upptäck 7 trick som förvandlar ditt nyhetsbrev till en kassako
Läs merMåste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt?
Frågor och svar on StegVis: Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt? På sikt är det viktigt att alla som arbetar i förskolan/skolan känner väl till arbetssättet. Då talar till
Läs merHalmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm
Halmstad febr. 1982 Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Läkarförbundets agerande under det gångna året har mer än tidigare präglats av egoism, hyckleri och bristande samhällsansvar. Då jag inte kan stödja
Läs merDiskussionsmaterialet i workshoppen består av tre delar: a. Utgångsläget b. Vår nya inriktning c. Så blir vi Socialdemokraterna framtidspartiet
Syftet med workshopen är att deltagarna ska få göra hela resan som ligger bakom inriktningen Socialdemokraterna framtidspartiet. De ska också få möjlighet att reflektera kring vad den innebär för dem själva
Läs merDemokrati & delaktighet
Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:
Läs merHemtenta Vad är egentligen demokrati?
Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick
Läs merDet behövs en ny skattereform!
Det behövs en ny skattereform! Presentation på Finanspolitiska rådets seminarium den 13 juni 2018 Erik Åsbrink Århundradets skattereform Byggde på principer om enkelhet och likformighet Innebar breda skattebaser
Läs merLätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i
Lätt svenska Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i MÖJLIGHETERNAS LAND BYGGER VI TILLSAMMANS Vi vill att Sverige ska vara möjligheternas land. Här ska alla få möjlighet
Läs merFÖRSLAG TILL YTTRANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 15.7.2013 2013/0024(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och
Läs merUPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.
UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen
Läs merDe 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte?
20 vanliga avslutstekniker att använda för att öka din försäljning Du kanske blir förvirrad när du läser det här, men det är alldeles för många säljare som tror och hoppas, att bara för att de kan allt
Läs mersocialdemokraterna.se WORKSHOP
socialdemokraterna.se WORKSHOP Innehållsförteckning: Vårt fokus ligger på framtiden!...3 Del 1: Vårt utgångsläge...4 Del 2: Vår nya inriktning, Socialdemokraterna framtidspartiet...8 Del 3: Hur blir vi
Läs merBloggar - Som marknadsföring och varumärkesbyggande. Calle Johansson Essä i Digitala Distributionsformer Högskolan Väst - 23 maj 2011
Bloggar - Som marknadsföring och varumärkesbyggande Calle Johansson Essä i Digitala Distributionsformer Högskolan Väst - 23 maj 2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 2 Inledning 3 Beskrivning 3 Diskussion
Läs merHur bildar jag en lokalgrupp?
Hur bildar jag en lokalgrupp? Innehåll Vilka är vi? Så här gör du för att starta en lokalgrupp Hur går det första mötet till? Det lokala årsmötet Vad kan vi som lokalgrupp göra? Hur finansierar vi verksamheten?
Läs mer7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018
7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen 2 (7) Innehållsförteckning Fler jobb och jämlik
Läs merDEN OFFENTLIGA SEKTORN OCH FINANSPOLITIKEN (S
DEN OFFENTLIGA SEKTORN OCH FINANSPOLITIKEN (S.189-201 DEN OFFENTLIGA SEKTORN Den offentliga sektorn omfattar: Staten Kommunerna De olika statliga instanserna Nattväktarstaten: försvar, rättsväsendet och
Läs merFINLAND I EUROPA 2002 UNDERSÖKNING
A FINLAND I EUROPA 2002 UNDERSÖKNING TILL INTERVJUPERSONEN: Om Ni är man, svara på frågorna i GS1. Om Ni är kvinna, svara på frågorna i GS2. GS1. MÄN: Här beskrivs kortfattat några personers egenskaper.
Läs merJOBBAR DU HELTID ÄR DU RIK. - Så blev (nästan) alla Sveriges heltidsjobbare till de nya rika i den politiska debatten
JOBBAR DU HELTID ÄR DU RIK - Så blev (nästan) alla Sveriges heltidsjobbare till de nya rika i den politiska debatten SAMMANFATTNING De Rödgröna har sedan hösten 29 drivit kampanj mot de skattesänkningar
Läs merBarn i världen - fattiga och rika, är alla lika?
Tema Barn i världen - fattiga och rika, är alla lika? Uppstart: VI inleder med en diskussion i klassen. Klassen delas in i grupper om 4-5 elever (grupperna ska bestå under arbetets gång). Som vanligt när
Läs merByt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val.
Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val. Jag bryr mig om valet i höst! För jag tror på alla människors lika värde och rätt. Och jag vägrar ge upp.
Läs merFinanspolitiska rådets rapport Finansdepartementet 16 maj 2012
Finanspolitiska rådets rapport 2012 Finansdepartementet 16 maj 2012 1 Rapportens innehåll Bedömning av finanspolitiken Finanspolitiska medel och analysmetoder Den långsiktiga skuldkvoten Generationsräkenskaper
Läs merGör ett annat Europa möjligt!
Gör ett annat Europa möjligt! Åsa Westlund Socialdemokratisk ledamot i Europaparlamentet Foto: Peter Berggren/Imagine De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp Foto: Curt Berggren/Imagine Bättre
Läs merFacit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi
Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x
Läs mer2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser:
2. Kulturrelativism KR har flera problematiska konsekvenser: Ingen samhällelig praxis kan fördömas moraliskt, oavsett hur avskyvärd vi finner den. T.ex. slaveri. Vi kan inte heller meningsfullt kritisera
Läs merNågonting står i vägen
Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna
Läs merSmåföretagande i världsklass!
Småföretagande i världsklass! Vi vill att: det ska vara kul att driva företag fler vågar starta och livnära sig som företagare fler företag kan vara lönsamma och växa allt företagande ska bedrivas rättvist
Läs merGlöd och dynamik när Ingrepp stod i centrum
Glöd och dynamik när Ingrepp stod i centrum The Politics of Magma. Så heter skriften där forskar- och konstnärsgruppen Ingrepp har formulerat sitt program. Och lite som magma blev det när Ingrepp presenterade
Läs merOrdbok. SVT Fri television /Om alla, för alla
Ordbok 1 SVT Fri television /Om alla, för alla Välkommen att vara med och utveckla SVT! Vi har många utmaningar framför oss. En av de största är att göra viktiga frågor i samhället intressanta och engagerande
Läs merRÖSTA FINLAND TILLBAKA
SANNFINLÄNDARNAS RIKSDAGSVALPROGRAM 2019 RÖSTA FINLAND TILLBAKA Den offentliga maktens uppgift är försvara Finlands och finländarnas intressen. Något annat rimligt skäl för en existerande finländsk stat
Läs merKan välfärden räddas?
Kan välfärden räddas? HAR VÄLFÄRDEN VERKLIGEN FÅTT MER? Källa: SKL, SCB, Egna beräkningar Källa: SKL, SCB, Egna beräkningar 140 miljarder sänkt skatt. Sen 2001 sänkt skatt ca 300 miljarder per år. Hur
Läs merFokus på Sveriges ekonomi
Vi står för fakta. Åsikterna får du stå för själv. Ekonomifakta är en källa till information och kunskap om Sveriges ekonomi. Näringslivets Ekonomifakta AB ägs av Svenskt Näringsliv och ska inspirera till
Läs merSamhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder
Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla
Läs merKommentar till Konjunkturinstitutets rapport Svenska skatter. SNS-seminarium den 4 september 2019 Erik Åsbrink
Kommentar till Konjunkturinstitutets rapport Svenska skatter SNS-seminarium den 4 september 2019 Erik Åsbrink Några iakttagelser med anledning av rapporten Skattekvoten i Sverige har sänkts med ca 5 procentenheter
Läs merDITT AVTRYCK I VÄRLDEN. Om att testamentera till Hoppets Stjärna
DITT AVTRYCK I VÄRLDEN Om att testamentera till Hoppets Stjärna Ditt avtryck i världen Det vi gör i våra liv lämnar ett avtryck. För de flesta av oss handlar det kanske inte om historiska saker som nobelpris
Läs merEn kraft för förändring
En kraft för förändring Varför finns det fortfarande människor som går hungriga? Det finns tillräckligt med odlingsbar jord i världen för att utrota hungern och tillräckligt med resurser för att uppfylla
Läs merStrategisk plan 2013-2017 skelett
Strategisk plan 2013-2017 skelett Vision Jordens Vänner verkar för miljö och solidaritet. Målet är en ekologiskt och socialt hållbar värld. Vi verkar för en radikal omställning som gör det möjligt för
Läs merLärartips. till filmerna I grumliga vatten och Vet du vad din middag åt till frukost? Naturskyddsföreningen 2012
Lärartips till filmerna I grumliga vatten och Vet du vad din middag åt till frukost? Naturskyddsföreningen 2012 Juni 2012 Hej lärare! Naturskyddföreningens filmpaketet för skolan innehåller fyra korta
Läs merUr läroplan för de frivilliga skolformerna:
Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet på Vasagymnasiet har en inriktning VIP (Vasagymnasiets internationella profil) som passar dig som är nyfiken på Europa och tycker det är viktigt med ett
Läs merEtt naturligt steg för Sverige. Dags för euron
Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed
Läs merSkatteförslag för tillväxt och välstånd. Januari 2004
Skatteförslag för tillväxt och välstånd Januari 2004 1 Skatteförslag för tillväxt och välstånd Sverige behöver fler företagare och växande företag. Tillväxten i små och medelstora företag är bra för Sveriges
Läs merPromemoria 2016-04-28. Finansdepartementet. Finansministern. Arbetet mot skatteflykt, skatteundandragande och penningtvätt
Promemoria 2016-04-28 Finansdepartementet Finansministern Arbetet mot skatteflykt, skatteundandragande och penningtvätt Ett fungerande skattesystem där var och en gör rätt för sig är en förutsättning för
Läs merJobb för unga 2008-07-23. Ung i konflikt med arbetsgivaren Om den unge på arbetsmarknaden. Projekt MUF Mångfald Utveckling Framtid.
Projekt MUF Mångfald Utveckling Framtid Ung i konflikt med arbetsgivaren Om den unge på arbetsmarknaden juli 2008 Delrapport Jobb för unga 2008-07-23 INNEHÅLL Innehåll...2 Om projekt MUF...3 Sammanfattning...4
Läs merHANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS
HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en
Läs mer1. Fem tips till punkter att ta upp under samtalet 2. Debattinlägg på Föräldrakrafts hemsida
Till dig som är paneldeltagare vid Föräldrakrafts seminarium Vägen till arbete i Almedalen den 30 juni Stockholm i juni 2015 INSPEL INFÖR PANELSAMTAL 1. Fem tips till punkter att ta upp under samtalet
Läs merTitel: Strävan efter medarbetarengagemang: Choklad, vanilj eller jordgubbe?
Titel: Strävan efter medarbetarengagemang: Choklad, vanilj eller jordgubbe? Av Bill Sims, Jr. Ärligt talat så har vi allvarliga problem med säkerhetskulturen, Bill. Det är verkligen en märklig upplevelse
Läs merForskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning
Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning Vi har gjort en kort sammanfattning över vad vi har kommit fram till i projektet. Det är bra om du
Läs merTal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"
SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala
Läs merFörändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga
Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Att bedriva effektiv framgångsrik förändring har varit i fokus under lång tid. Förändringstrycket är idag högre än någonsin
Läs mer