Att strypa en tumör #12. Fler kinesiska studenter väljer Uppsala universitet. Han utforskar vemodets anatomi

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att strypa en tumör #12. Fler kinesiska studenter väljer Uppsala universitet. Han utforskar vemodets anatomi"

Transkript

1 Uppsala studentkårs tidning. Grundad / Killar har inte ensamrätt på att vara socialt handikappade. 15/ Tittar i badrumsspegeln och ser Boris Jeltsin glo tillbaka med suddig blick. 19/ Efter att programmet hade sänts var alla i Skottland säkra på att de var av ädel vikingabörd. Fler kinesiska studenter väljer Uppsala universitet Foto: institutionen för genetik och patologi, Uppsala universitet /NYHETER Jinzhi Hu, Att strypa en tumör Forskare vid institutionen för genetik och patologi kan vara steget närmare en behandling mot cancer. Metoden utnyttjar tumörens svaga punkt: den saknar egen blodförsörjning /NYHETER Uppsalagruppen har kunnat visa att nybildningen av blodkärl är beroende av speciella instruktörsmolekyler. Det är viktiga rön för cancerforskningen, eftersom tumörer utnyttjar kroppens cirkulationssystem för sin egen syreförsörjning. Gruppen försöker kartlägga de olika instruktörsmolekylerna, då kvaliteten på de nybildade blodkärlen varierar mycket beroende på vilka tillväxtfaktorer som bundit till vilka instruktörer. Bilden föreställer den gelklump som forskarna använder som modell för en tumör. Jing Zhao och Deng är tre av de många kinesiska studenter som kommit till Uppsala för att plugga. Jag såg ett program på den statliga kinesiska televisionen. De visade kända universitet i världen och då nämndes Uppsala som det bästa i Sverige, kanske till och med i Norra Europa. Så jag kollade upp det på nätet, säger Jinzhi Hu (till vänster i bild). Vid höstterminens start skrev drygt 100 kinesiska studenter in sig vid universitetet. Många hittar hit genom att söka på nätet, andra lockas genom aktiva rekryteringsinsatser. Han utforskar vemodets anatomi 16 17/PORTRÄTT Existentiella frågor är terapiresistenta, det är det som är poängen. Läkare och patient är på samma nivå inför det faktum att man måste dö. Det säger Owe Wikström, professor i religionspsykologi och aktuell med boken Till längtans försvar eller vemodet i finsk tango. 04/ DEBATT FORTSATT KAMP I SPÅREN AV -68«POSTTIDNING, Övre Slottsgatan 7, UPPSALA Foto: Veronika Skärlund #12 30/10 20/11

2 Ergo #12 / 2008 LEDARE / 03 SVÅRFÅNGADE ATTITYDER F örra veckan publicerade sociologiska institutionen vid Uppsala universitet för fjärde året i rad Mångfaldsbarometern, som enligt författarna Orlando Mella och Irving Palm årligen kartlägger attityder till etnisk mångfald bland befolkningen i Sverige. De flesta svenskar är enligt rapporten välvilligt inställda till mångfald, men en tendens som lyfts fram är att andelen med i statistisk mening extrema negativa attityder ökar. Särskilt stor är ökningen bland högutbildade och kvinnor, som generellt sett har de mest positiva attityderna. Det finns inga motsvarande uppgifter om hur många som har extrema positiva attityder till mångfald och vilka de kan tänkas vara. Att presentationen av statistiken inte förhåller sig helt opartisk i förhållande till sitt eget studieområde kan vara förlåtet. Däremot väcks frågan om den inte har väl stora anspråk. KARTLÄGGER VERKLIGEN Mångfaldsbarometern attityder till etnisk mångfald bland befolkningen i Sverige? Nja, strängt taget kartlägger den inget annat än hur de 805 personerna i det slumpmässiga urvalet har svarat på sociologernas mer eller mindre välfunna frågor. Huruvida respondenternas svar verkligen överensstämmer med deras attityder är mer osäkert. Dels för att de kanske inte svarar sanningsenligt, men framförallt för att vi inte har en aning om vad de läser in i frågorna. För att ta ett exempel: 61 procent av de svarande instämmer i påståendet Alla utlänningar som begått brott i Sverige bör tvingas att lämna landet. Hade allihop svarat likadant om frågan istället hade formulerats så här? Den politiske flyktingen och trebarnspappan Hussein, som i förrgår ertappades med att cykla utan lyse i centrala Uppsala, ska utvisas till sitt hemland Egypten, där han kommer att dömas till döden. Knappast. Ändå är det enligt logikens lagar egentligen samma fråga, med den skillnaden att den är mer konkret och griper tag i fantasin på ett annat sätt. De flesta som svarade tänkte kanske på grövre brott och mindre dramatiska följder av en utvisning. Eller också tänkte de inte alls. Samtidigt är det möjligt att åtminstone någon av respondenterna menade just att alla utlänningar som begår brott bör utvisas, oavsett hur liten förseelsen är och oavsett vilka konsekvenserna blir. Samma svar på en fråga kan alltså dölja två eller flera helt olika attityder. SÅ VILKA ÄR ALTERNATIVEN? En ingång finns inom hjärnforskningen. Exempelvis har forskare kunnat visa att den del i hjärnan som aktiveras när vi känner rädsla, amygdala, reagerar hos försökspersoner som får titta på ansikten med än annan hudfärg än deras egen. En intressant fråga är hur väl utfallet i sådana studier överensstämmer med de attityder människor påstår att de har. Ett annat sätt är att titta på vad människor faktiskt gör snarare än vad de säger sig tycka. Hur ofta blir invandrare diskriminerade vid arbetsintervjuer på grund av sitt utseende och sitt namn? Skiljer sig påföljderna för invandrare som begår brott i jämförelse med svenska brottslingar? Ökar antalet våldsbrott med rasistiska motiv? Enkätstudier är inte värdelösa de kan peka på viktiga tendenser. Men i en undersökning som får en sådan spridning i samhället som Mångfaldsbarometern vore det på sin plats med några ord om dess begränsningar. HEJ STUDENT! Namn: Josefin Sivertsson. Pluggar: Genusvetenskap. Hur många terminer i Uppsala: Tre som student men har bott i Uppsala hela livet. Här sitter jag helst och pluggar: Halvliggandes hemma i min soffa eller i Kalmars bibliotek. Bästa nationen: Kalmar. Senast köpta kurslitteratur: Unbearable weight. Feminism, culture, and the body av Susan Bordo. Bästa utgång i Uppsala: Kalmars klubbar och Modem på Orange. Onödigaste grejen i mitt kylskåp: Jag tror att det är en papaya. Här äter jag lunch i Uppsala: Ur en microvarm plastburk. Tränar: På att lära mig skriva med vänster hand. Favoritprodukt på Systemet: Innis & Gunn. Favoritprodukt på Apoteket: Resorb. Favoritmusik att plugga till: Roxettes Look sharp från Roligaste kurs jag läst: Genusvetenskap Sämsta kurs jag läst: En teoretisk kurs i engelsk uttalslära. Favoritgalleri i Uppsala: Det där som är en ombyggd toalett. Favoritpromenad i Uppsala: Genom Stabbyskogen och ut till Berthåga. Värsta korridorminnet: När jag städade ur kylskåpen i somras. Bästa studentbostadsområdet: Bortom bullret. Mest överskattat i Uppsala: Att bada i Fyrisån. Godaste fyllekäket: Vita bönor i tomatsås på rostat bröd. Favoritgata i Uppsala: Västra ågatan. Favoritbibliotek i Uppsala: Stadsbiblioteket. Här shoppar jag kläder i Uppsala: Helping hand och H&M. Bästa lördagsfikat: Hugos. Det gör jag helst en ledig söndag: Tittar på Ensam mamma söker i Ekebyborgen. Ergo grundades 1924 och är Uppsala studentkårs tidning sedan Redaktionen är obunden gentemot både kårstyrelse och opposition. CHEFREDAKTÖR/ ANSV. UTGIVARE Gusten Holm REDAKTÖR Hanna Strandberg SIDREDIGERING Robert Ringefors och redaktörerna AD Lotta Hähnel ANNONSBOKNING Tomat annonsbyrå /02 UPPLAGA OCH PERIODICITET exemplar 14 nr per år PRENUMERATION 150 kr/år ANNONSPRISER Helsida fyrfärg: kr Halvsida fyrfärg: kr TRYCKERI UNT ISSN ADRESSÄNDRING Eftertryck utan redaktionens skriftliga medgivande tillåts ej. För obeställt material ansvaras ej. Utebliven tidning: (endast boende i Uppsala) berglin HÖSTEN 2008 UTKOMMER ERGO: #13 21/11 #14 12/12

3 Ergo #12 / 2008 NYHETER / 5 Mansdominerade utbildningar granskas ur genusperspektiv Fler kvinnliga förebilder och obligatorisk utbildning för alla lärare i genusmedveten pedagogik. Det är två önskemål från de ingenjörsstudenter vid Uppsala universitet som har granskat sina utbildningar ur ett genusperspektiv. Nyligen kom rapporten från den genusgranskning av tre ingenjörsutbildningar som studenter på teknisknaturvetenskapliga fakulteten genomförde förra läsåret. Syftet var att upptäcka om det finns strukturer som kan utgöra hinder för kvinnliga studenter och att få ett kunskapsunderlag för att förbättra genusmedvetenheten på utbildningarna. Femton studenter från andra och tredje årskursen, varav åtta kvinnliga studenter och sju manliga, granskade undervisningen, studiemiljön och förekomsten av kvinnliga och manliga förebilder. Att studenterna själva fått granska sin utbildning har varit en fungerande metod, menar Kristina Juhlin, som pluggar teknisk fysik och deltog i projektet. Vi har gått på våra egna föreläsningar, antecknat och observerat hur studenter och lärare agerar. Man blir mer observant och lär sig se mönster på ett helt annat sätt än tidigare, säger hon. Granskarna såg exempel både på genusmedveten pedagogik och stereotypa könsuppfattningar bland lärare och handledare. Några av resultaten i rapporten är att Det råder brist på kvinnliga förebilder vad gäller lärare, handledare och författare till kurslitteratur. It/datorer och deras användande upplevs som en manlig domän. Vid laborationer väljer studenterna oftast att jobba i könsuppdelade grupper. Kvinnliga studenter får mer hjälp, på gott och ont. ETT AV GRANSKARNAS förbättringsförslag är fler kvinnliga förebilder: Man kan lyfta fram de framstående kvinnliga forskare som finns i historien, säger Kristina Juhlin. En större andel kvinnliga föreläsare vore också bra, menar hon, men där måste nog förändringen bli mer långsiktig eftersom det inte finns hur många kvinnor som helst att tillgå inom området. Ett annat förslag från studenterna är obligatorisk utbildning i genusmedveten pedagogik för alla lärare. De här utbildningarna är ju ganska mansdominerade. Då blir det lätt så att lärarna refererar till studenterna som Citat ur rapporten En bra föreläsare ur ett genusperspektiv är medveten, men det ska inte göras till en fråga. Ett dåligt exempel är följande: Tjena grabbar, ehh, oj... och tjejen, det fanns visst en sådan också. Bättre är i så fall hej. En bra linje är alltså medveten och diskret. I stort sett alla exempel givna av föreläsaren under kursens gång är fruktansvärt könsstereotypa. Bilden som ges är att alla killar är hjälplösa datanördar som inte kan ta hand om sig själva, bara pratar om hur snabba deras datorer är och därför har svårt att få kontakt med tjejer. Tjejer är i sin tur lite mystiska killar, vilket kan få kvinnliga studenter att känna sig exkluderade. Det gäller att lärarna blir medvetna om det, säger Kristina Juhlin. GUSTEN varelser som uppför sig på för killar obegripliga sätt och inte går att förstå sig på. De förstår sig i sin tur inte på killarna heller, men det är bra att de finns eftersom de tar hand om killarna som annars antagligen skulle svälta ihjäl (...) Föreläsaren tilltalar konsekvent studenterna som grupp som om de bara bestod av killar, och verkar inte fatta att de tjejer som finns där är där för att de faktiskt är intresserade av ämnet. Varför skulle inte en tjej kunna gå till en fest och bara prata om sin nya processor till exempel? Killar har inte ensamrätt på att vara socialt handikappade. TAS GENUSFRÅGOR UPP PÅ DIN UTBILDNING? PÄR SVENSSON, Historia C Det är lite upp till var och en på den här nivån vad man väljer att skriva om i sin uppsats. Om man vill kan man ju välja ett genusperspektiv. På tidigare nivåer tog vi absolut upp genusfrågorna. Jag tycker att genusperspektivet kan förbättras i vår utbildning och få bättre kvalitet genom att bli mer aktuellt till sin form. ANDREAS POUSETTE, teknisk fysik och kandidatprogram i företagsekonomi Nej, inte i så stor utsträckning, särskilt inte i teknisk fysik. I ekonomutbildningen har det kommit upp ibland men det skulle kunna vara lite mer eftersom debatten om könsrollerna med mera är het. ELLINOR SKAGEGÅRD, medie- och kommunikationsvetenskap C Det ges utrymme för genusfrågor i lite olika vinklar men just på C-kursen är det mycket egna arbeten och vi har inte direkt föreläsningar med genusperspektiv. De här frågorna är viktiga men det är ännu mer intressant om man kan hitta nya vinklar på dem! TANAJI SEN, International Humanitary Action (NOHA) Ja, mycket dessutom. Men inte som ett speciellt ämne, vi diskuterar könsskillnader och genusproblematik och hur människor berörs av det här. Det är relevant och mycket intressant, en viktig del av vår utbildning särskilt i detta ämne. ANNAMARIA OLSSON, socionomutbildningen Ja, vi har faktiskt inslag om genus i varje kurs och det är noga med att lyfta upp genusperspektiven. Det kommer ofta upp och ingår naturligt i vår utbildning. TEXT OCH FOTO: ELLEN PERSSON

4 06 / NYHETER Ergo #12 / 2008 NYHETER I KORTHET Prisbelönt utmärkning av flugsnappare Årets BEST-stipendium på kronor går till Sofia Bryntse, för hennes uppsats i systemvetenskap A GIS tool for biological research visualising flycatcher breeding data collected on Öland. Sofia Brynte har tagit fram en applikation som visualiserar redan kända data om hur flugsnappare häckar på Öland. Genom att informationen visas på en interaktiv karta får forskarna lättare en överblick, jämfört med om de skulle gå igenom de databaser och tabeller som kartan bygger på. Det känns ofattbart att jag fått stipendiet, och extra roligt är att jag fått kombinera mina två största intressen: mjukvaruutveckling och grön biologi, vilket är det jag vill arbeta med även i framtiden. Jusek, Computer Sweden, VJS och IT-konferensen Sundsvall42 delar varje år ut BEST-stipendiet till studenter inom det systemvetenskapliga området. Barack Obama skiljer sig från John McCain genom sin intellektuella briljans, tycker Bill Peterson. Foto: Gusten Holm Hudkrämer kan få motsatt effekt Återfuktande hudkrämer torkar ut huden och gör den känsligare för yttre påfrestningar, visar en färsk avhandling från Uppsala universitet. Izabela Buraczewska har undersökt vad som händer på molekylär nivå och kan visa att hudens försämrade skyddsbarriärer är kopplade till förändringar i aktiviteten av de gener som är involverade i produktionen av hudens egna fetter. Mina resultat visar att krämer är olika och att kunskapen om olika ingrediensers effekt på huden är viktig för att kunna skräddarsy behandlingen av olika hudtyper, säger hon. Säkrare sex på nytt sätt Nu utökar Uppsala studentkår, i samarbete med Kuratorskonventet, kampanjen Kondoma Mera! till att även gälla feminina kondomer, eller femidomer som de också kallas. Det som är unikt med femidomen är att den är det enda preventivmedel som används av den omslutande parten, man som kvinna, och skyddar mot både oönskade graviditeter och könssjukdomar. Liksom kondomen skyddar den användarens slemhinnor, men till skillnad från kondomen kan den föras in åtta timmar i förväg, vilket säkert uppskattas av många, säger Csilla Szép, projektledare för Kondoma Mera!»USA behöver någon som är superskärpt«det amerikanska presidentvalet står för dörren. I ett studentrum på Rackarberget bor en av väljarna en miljövetare från Indiana som vill ha en aktiv klimatpolitik och minskade ekonomiska klyftor och tycker att det är lite larvigt med family values. Han är sannolikt mer insatt än de flesta i sitt lands politik. Bill Peterson följer noga vad som händer i maktens rum i Washington, även om sändningarna från kongressens utfrågningar och liknande är lite svåra att följa under hans utbytesår på SLU i Uppsala. Politik påverkar livet för oss alla vare sig vi vill eller inte, så det är bäst att hålla sig informerad, säger han. Bland jordbruksingenjörerna vid hans eget universitet Purdue University i West Lafayette, Indiana, fördelar sig de politiska sympatierna inte riktigt som de brukar inför 2008 års presidentval. Jordbruksfolk i USA är alltid konservativa eller i åtminstone i mitten, så normalt är det nog republikanerna som gäller. Många av mina kursare från östoch västkusten säger att de valde Purdue för att komma bort från liberalerna där hemma. Men den här gången är det nog en liten övervikt för Obama. Själv gör han ingen hemlighet av att han håller på demokraten. Obama har en sådan komplett bakgrund, han är en fantastisk person. En annan viktig skillnad mellan de båda kandidaterna är Obamas intellektuella skärpa, anser Bill Peterson. Intelligens i sig gör en inte till en bra president, men om vi verkligen vill förändra vårt land behöver vi någon som är superskärpt, och jag tror inte att John McCain är det. Samtidigt vill han inte gå för hårt fram vare sig mot John McCain eller hans kontroversiella vicepresidentkandidat. Jag är inget Sarah Palin-fan, men att vi antingen kommer att få den första kvinnliga vicepresidenten eller den förste afroamerikanske presidenten är något jag är väldigt stolt över när det gäller det amerikanska presidentvalet. NÄR VI TRÄFFAS har Barack Obama ett rejält försprång i opinionsmätningarna. Men inget är givet på förhand, konstaterar Bill Peterson. Han tar upp den så kallade Bradley-effekten, ett fenomen som uppmärksammades sedan svarte kandidaten Tom Bradley förlorade guvernörsvalet i Kalifornien 1982, trots att han ledde i opinionsmätningarna inför valet. Många anser att utfallet berodde på en dold rasism hos vissa väljare. 26 år senare förekommer dold rasism fortfarande i det amerikanska samhället, menar Bill Peterson. Men den är svår att upptäcka. Det är nog något som varje individ måste arbeta med hos sig själv. Som den miljövetare han är ser han klimatfrågan som en av de viktigaste utmaningarna de kommande åren. När det vetenskapliga samfundet, som har hundratals års erfarenhet, säger att det pågår en global uppvärmning och vi måste göra något nu svarar vissa politiker att tänk om ni har räknat fel?. Nej, vi har inte räknat fel! Det här är exakt vetenskap. Och så behandlas det ibland som om det vore en åsikt vilken som helst. Ett annat av de största och mest akuta problemen i USA är de stora inkomstklyftorna, menar han. Jag skulle kunna leva med det, om alla hade tillgång till grundläggande samhällsservice. Där är vi inte idag. Det är naturligtvis en fråga om att människor inte är villiga att betala mer skatt, säger han, men inte bara det: Idag är det för mycket fokus på försörjningsstöd och bidrag. Det fungerar inte. Jag behöver bara gå till mig själv jag är en rätt lat person. Om jag inte hade haft föräldrar som hade drivit på mig att lyckas skulle jag nog leva på det sociala och sitta hemma och röka cigaretter. Istället tycker han att man borde satsa på att förbättra skolan för att hjälpa de grupper som har det sämst ställt. Många av de allmänna skolorna i städer som Chicago är verkligen bedrövliga. Barnen är rädda för att gå till skolan, det är alldeles för många elever i varje klass, det finns inga läroböcker, lärarna är unga och oerfarna eller också har de slutat bry sig, för de har ändå ingen möjlighet att lära ut något. Den stora upptagenheten av etik och moral som präglade 2004 års valrörelse har möjligen tonats ned denna gång, kanske på grund av att den ekonomiska krisen har givit politikerna annat att prata om. Det glädjer Bill Peterson. Jag är naturvetare, jag vill ha hårda fakta. Det är lite larvigt att oroa sig över någon slags family togetherness när vi har så mycket större problem. GUSTEN

5 Foto: Hanna Strandberg Ergo #12 / 2008 NYHETER / 07 Juridicums lärare ska undervisa mindre Undervisningsskyldigheten för lärarna på juridiska institutionen ska minskas rejält de kommande två åren. Följden kan bli att studenterna får mindre lärarledd tid, befarar studieutskottets ordförande Hanna Mörck. Idag har lärarna i sin tjänst som lärare på juridiska institutionen 443 så kallade lektorstimmar per år i undervisningstid, inklusive examinationer och rättning av PM. En lektorstimme beräknas utifrån uppskattningen att det går åt tre timmars arbetstid för att hålla i en timmes undervisning. Men nu ska schablonen ändras så att en lektorstimme motsvarar fyra klocktimmar. Undervisningsskyldigheten för alla som undervisar på institutionen sänks till 400 timmar vid årsskiftet 2008/09 och för de anställda lektorerna till 300 timmar året därpå. Examination kommer dock inte att ingå i de 300 timmarna. Hanna Mörck, ordförande i Juridiska föreningens studieutskott, har inget att säga om minskningen av lärarnas undervisningsskyldighet i sig, men är starkt kritisk till det sätt på vilket den genomförs. Den här reformen är inte på något sätt finansierad. Ändå har det beslutats att den ska genomföras. Det finns en uppenbar risk att pengarna kommer att tas från grundutbildningsanslagen och att det drabbar studenterna i form av färre undervisningstimmar, säger hon. Juridiska institutionens prefekt Olle Lundin medger i sin skrivelse till fakultetsnämnden att förändringarna är kostsamma, men skriver att de är nödvändiga för institutionens efterlevnad av lärarnas arbetstidsavtal. Hanna Mörck är skeptisk till den förklaringen: I så fall har man brutit mot avtalet i flera år. Vad är det som hänt i år som gör att reformen nu måste genomföras? På fakultetsnämndens senaste sammanträde föreslog hon att frågan skulle bordläggas till dess att en tydlig konsekvensanalys genomförts och nödvändiga medel finns tillgängliga för att reformen ska kunna genomföras men förslaget röstades ned. Studenterna reserverade sig mot det slutliga beslutet. Varken juridiska institutionens prefekt Olle Lundin eller juridiska fakultetens dekanus Torbjörn Andersson ville kommentera ärendet innan denna tidnings pressläggning. GUSTEN Den 17 oktober togs det första spadtaget för Studenthälsans nya motionsanläggning, som kommer att stå klar i januari 2010 i kvarteret Blåsenhus. De som höll i spadskaftet var från vänster Studenthälsans direktör Claes-Göran Svahn, Uppsala universitets rektor Anders Hallberg och Hans Antonsson, regiondirektör för Akademiska Hus. Anläggningen byggs i två våningar med en total yta på drygt kvadratmeter. På bottenvåningen byggs idrottshall, motionshall, klättervägg och omklädningsrum, på övervåningen ett stort gym med träningsmaskiner och en spinninglokal. Annons

6 08 / NYHETER Ergo #12 / 2008 Två instruktörsmolekyler En instruktörsmolekyl Tillväxtfaktor i kombination med två olika instruktörsmolekyler ger god kärlnybildning, med fler fungerande kärl och fler förgreningar. Det här är godis för cancerceller i en tumör. Tillväxtfaktor med hjälp av en instruktörsmolekyl ger viss kärlnybildning, med sämre funktion och färre förgreningar. Här blir det svårare för cancercellerna i en tumör att få tillgång till det livsnödvändiga syret. Bilderna föreställer den gelklump som forskargruppen använder som modell för en tumör. Blodets dolda vapen i Uppsalaforskare har för första gången någonsin kunnat visa att det behövs speciella instruktörsmolekyler för att blodkärlsceller ska bilda fungerande blodkärl. Blodkärlsbildning är idag ett stort område inom cancerforskningen, då blod transporterar syre och cancerceller behöver syre för att överleva. Gruppen bakom de nya rönen vill ta reda på hur man stoppar nybildningen av blodkärl, för att med läkemedel kunna strypa tumörens syretillförsel. V id institutionen för genetik och patologi vid Uppsala universitet arbetar Lena Claesson-Welshs forskargrupp med att ta reda på exakt hur blodkärlsceller förstår att de ska organisera sig till rör istället för att växa längs med underlaget och bilda en matta. Celler som odlas i ett laboratorium saknar de viktiga komponenter som finns naturligt i kroppen och som gör att cellerna bildar vävnader och or- gan istället för att bara lägga sig sida vid sida. Forskargruppen ägnar sig åt att ta reda på vilka komponenter som är nödvändiga för utvecklingen av blodkärl. Först och främst behöver blodkärlscellerna speciella tillväxtfaktorer för att de ska växa och föröka sig. Dessa tillväxtfaktorer behöver i sin tur binda till kofaktorer, så kallade instruktörsmolekyler, för att cellerna ska kunna bilda blodkärl. Det är det vi som första forskargrupp någonsin har kunnat visa, och vi arbetar fortfarande med att kartlägga de olika instruktörsmolekylerna, berättar Laurens van Meeteren, postdoktorand i gruppen. Blodkärlsceller, eller endotelceller som de egentligen heter, använder sig av flera olika grupper av cellspecifika tillväxtfaktorer. Utöver dessa finns ett okänt antal så kallade kofaktorer, som behövs för att skicka en fullständig signal in i cellen, så att den kan börja tillverka de ämnen som är nödvändiga för att bilda blodkärl. Det är en mycket komplex process, där bindning till en kofaktor ger viss, men inte tillräcklig, blodkärlstillväxt. Det behövs två eller fler kofaktorer för att skapa fungerande blodkärl, men inte alla tillväxtfaktorer kan binda till de nödvändiga molekylerna. DET ÄR METODERNA som skiljer Uppsalagruppen från andra grupper som sysslar med liknande forskning. Förutom arbetet med stamceller, som utvecklas till de celler som bygger upp ett blodkärl, arbetar man med en speciell kollagengel som sprutas in i möss och som bildar en fast klump vid kontakt med musens kroppsvärme. Gelklumpen fungerar som en modell för cancer, då den innehåller syreberoende molekyler och signalämnen som lockar till sig blodkärlsceller på samma sätt som en tumör. Vi kan se att blodkärl snabbt växer in i gelklumpen, och beroende på vilka tillväxtfaktorer och kofaktorer som tillsätts, får vi olika resultat. Hittills har vi tittat på två molekyler som binds till olika tillväxtfaktorer, instruktörsmolekylerna heparansulfat och neuropilin 1. Bindning till enbart heparansulfat ger

7 Ergo #12 / 2008 NYHETER / 09 Endast tillväxtfaktor Tillväxtfaktor utan instruktörsmolekyler ger extremt dålig kärlnybildning. Att helt ta bort instruktörsmolekylerna kan vara ett bra vapen mot cancercellerna i en tumör, som dör utan syre. Utan tillväxtfaktor Utan vare sig tillväxtfaktor eller instruktörsmolekyler fås ingen kärlnybildning. Tumören får aldrig en chans att växa sig stor, då varje cancercell behöver syre för att överleva och syret inte kan nå in till cellerna utan blodkärl. Foto: Institutionen för genetik och patologi, Uppsala universitet kampen mot cancer av celler och programmerad celldöd, funktioner som spelar stor roll vid cancer. Laurens van Meeteren vid sitt mikroskop. en svag blodkärlstillväxt, medan bindning till båda kofaktorerna ger fler blodkärl och fler förgreningar. Vi har under arbetets gång upptäckt att neuropilin 1 krävs för den tredimensionella strukturen hos blodkärl, säger Laurens van Meeteren. Förmågan hos tillväxtfaktorerna att binda till de nödvändiga instruktörsmolekylerna påverkar i sin tur aktiveringen av ett signalsystem i cellkärnan, vars uppgift det är att se till att blodkärlen som bildas fungerar som de ska och att de innehåller alla de typer av celler som behövs för att stabilisera kärlet och tillgodose blodgenomströmningen. Signalsystemet aktiveras av stress och är inblandat i bland annat specialiseringen FORSKARGRUPPENS NÄSTA MÅL är att ta reda på om de viktiga instruktörsmolekylerna binder till endotelcellen, tumörcellen eller båda två, nödvändig information då man vill ta fram läkemedel och behandlingar. Jag hoppas att det visar sig att de endast binder till endotelcellen, då det är lättare att påverka en frisk cell med normal funktion, än en tumörcell som växer okontrollerat. Till syvende och sist är det kroppens eget maskineri som säkerställer utvecklingen och nybildningen av blodkärl, inte de sjuka cellerna i en tumör, förklarar Laurens van Meeteren. Lena Claesson-Welsh, professor vid Institutionen för genetik och patologi, berättar om gruppens andra projekt, som hon tror kan få betydelse vid framtida cancerbehandlingar. Vår grupp har ett världsomspännande patent på en blodkärlshämmare, som vi snart vet hur den fungerar. Vi forskar även kring kärlläckage och svullnad, som är en komplikation vid vissa cancerformer, och nu förstår vi vad som händer Illustration: Hanna Strandberg med kärlet när det läcker. Nästa steg är att lista ut hur vi kan utnyttja den kunskapen, säger hon. I dagsläget finns behandlingar med antikroppar riktade mot de tillväxtfaktorer som påverkar blodkärlstillväxten, men resultaten har inte varit helt tillfredsställande. I framtiden tror Laurens van Meeteren att man kommer att behöva en kombination av antikroppar, som riktas mot både tillväxtfaktorerna och de nödvändiga kofaktorerna. HANNA

8 Foto: Hanna Strandberg 10 / NYHETER Ergo #12 / 2008 Ett ögonblick Stella Papasotiriou, internationellt ansvarig på Uppsala studentkår, som precis dragit igång fadderverksamheten International buddy programme, för internationella studenter (intisar). Vad går fadderverksamheten ut på? Verksamheten är till för att hjälpa nyanlända internationella studenter att komma tillrätta i Uppsala. Ingen fråga är för stor eller för liten för faddrarna, som ska ställa upp med råd och tips under välkomstveckan som hålls vid terminsstart, samt ge stöd i början av intisens studietid. Hur är projektet tänkt att fungera rent praktiskt? De studenter som är intresserade av att få en fadder måste gå in på kårens hemsida och fylla i ett formulär redan i hemlandet, så att vi hinner ordna en fadder i tid. Information om detta kommer att skickas ut i samband med antagningsbeskedet och faddern kommer sedan att gå igenom alla praktiska detaljer. Väl i Uppsala blir intisen hämtad på stationen och skjutsad till sin studentbostad, och kommer även fortsättningsvis att ha kontakt med sin fadder. Hur skiljer sig den här satsningen från de fadderprojekt som redan finns i Uppsala? Det här är ett försök till central verksamhet. Flera studentföreningar har egna fadderprojekt, men vissa av dem riktar sig bara till utbytesstudenter eller studenter vid en viss fakultet medan vi vänder oss till alla studenter som kommer utifrån. I och med den här satsningen kommer de flesta av studentföreningarna att integrera sin fadderverksamhet med vår. Varför ska man anmäla sig som intis respektive fadder? Jag har själv varit både intis och fadder. När jag kom till Uppsala visste jag inte hur någonting fungerade och jag kände mig väldigt ensam. En fadder hade varit till stor hjälp då. Sedan är det väldigt roligt att vara fadder. Man får kontakt med människor som inte vet någonting om Sverige, vilket blir en stor utmaning. Det är trevligt att få känna sig behövd, att få visa runt och hjälpa någon som annars skulle vara helt lost. Dessutom får man lära sig en massa om andra länder och kanske en chans att öva på sitt tredje språk, om man har läst något. HANNA Annons

9 Ergo #12 / 2008 NYHETER / 11 Det är viktigt att kunna hjälpa våldsutsatta kvinnor på deras eget språk. Det menar Anuta Sjunghamn och Nadja Hatem, aktiva i kvinnojouren Terrafem. Foto: Hanna Strandberg Modersmålet närmast hjärtat På Vaksalagatan 6 ligger kvinnojouren Terrafems Uppsalakontor. Kvinnorna som arbetar på jouren hjälper flickor och kvinnor som utsätts för våld av män i sin närhet. Samtalet sker på den utsatta kvinnans modersmål för att nå fram till, och förstå henne rätt. Tillsammans behärskar jourkvinnorna på Terrafem 43 olika språk. Den ideella organisationen Terrafem bildades för åtta år sedan och arbetar för kvinnors och flickors rätt att leva utan mäns våld och dominans. Terrafem driver Sveriges enda jourtelefon för kvinnor med utländsk härkomst och arbetar utifrån både könsoch etnicitetsperspektiv. På huvudkontoret i Stockholm, lokalkontoren i Göteborg, Malmö, Uppsala och snart även i Eskilstuna arbetar ett stort antal jourkvinnor med att ta emot samtal. Drygt 600 utsatta kvinnor hör årligen av sig, och jouren handlägger runt 4000 ärenden av skiftande karaktär varje år. Kvinnorna som ringer erbjuds känslomässigt stöd, i form av möten och samtal, samt juridisk rådgivning. Terrafem har även kvinnojour, tjejhusboende, ett antal stödlägenheter och en opinionsavdelning, som samlar statistik inför framtida påverkansarbete. De som startade organisationen hade jobbat länge inom kvinnojourer och tyckte att det fanns luckor vid bemötandet av kvinnor med utländsk härkomst. Det handlade främst om språkbarriärer, vilket inte är så konstigt när man tänker efter, det är ju på modersmålet man lär sig uttrycka känslor. Tvingas man använda ett annat språk går mycket av informationen förlorad, säger Anuta Sjunghamn, jurist, ordförande för Terrafem Uppsala och anställd på huvudkontoret i Stockholm sedan ett och ett halvt år tillbaka. FÖR ATT BLI JOURKVINNA på Terrafem krävs att man har ett annat språk än svenska som modersmål, att man är över arton och att man kan ställa upp och ta minst två timmars samtal vid två tillfällen per månad. För att sitta i juristjouren krävs dessutom att man är utbildad jurist, alternativt juridikstuderande. Alla blivande jourkvinnor genomgår en intern utbildning på Terrafem innan de får ta emot samtal. Efter genomförd utbildning tilldelas varje jourkvinna en erfaren handledare för att få hjälp med att bearbeta det hon kommer att ställas inför. Vi har en stor pool av jourkvinnor som kan ringas in vid behov. Samtliga drivs av ett inre engagemang, vilket behövs då»det ÄR JU PÅ MODERS- MÅLET MAN LÄR SIG UTTRYCKA KÄNSLOR. TVINGAS MAN ANVÄNDA ETT ANNAT SPRÅK GÅR MYCKET AV INFORMATIO- NEN FÖRLORAD.«man inte får någon ersättning. De flesta jourkvinnorna är mellan 25 och 35 år och många är utbildade socionomer och jurister. Man kan se det som ett komplement till sin teoretiska utbildning, ett sätt att förstå hur socialtjänst och rättsväsende fungerar innan man går ut i arbetslivet. Dessutom ger en anställning på Terrafem poäng inför en eventuell tingsmeritering, säger Nadja Hatem, även hon jurist och anställd på huvudkontoret, där hon driver jourverksamheten tillsammans med Anuta Sjunghamn. TROTS ETT STORT ANTAL jourkvinnor runt om i landet har det varit svårt att hitta frivilliga i Uppsala. Eftersom organisationen är ideell och främst drivs av statliga medel, bidrag från kommunen, Brottsofferfonden och Länsstyrelsen finns inte resurser till att annonsera om verksamheten. Vi behöver nå ut till de misshandlade kvinnorna. Mörkertalet är väldigt stort, och många har en lång historia av misshandel bakom sig. Normaliseringsprocessen (när kvinnan bortförklarar misshandeln inför sig själv, reds anm) gör att kvinnan tvekar att söka hjälp. Det börjar ju aldrig med ett slag, utan kommer istället smygande, i form av verbal misshandel. Till slut är hon så nedtryckt att hon inte reagerar när slagen kommer. Vårt arbete går ut på att stärka kvinnan i hennes situation. Vi är inte till för att rädda kvinnorna, vi vill att de ska rädda sig själva, säger Nadja Hatem. HANNA FÖR ATT KOMMA i kontakt med någon av jourkvinnorna på Terrafem för stödsamtal eller juridisk rådgivning ringer du gratis på journummer: Numret syns inte på din telefonräkning. VILL DU ARBETA som jourkvinna i Uppsala ringer du verksamhetsledare Mina Azad på lokalkontoret i Uppsala, telefonnummer: eller mobilnummer:

10 12 / NYHETER Ergo #12 / 2008 Fortsatt ökning av free movers Högskoleverket rapporterar att antalet utländska studenter vid svenska universitet fortsätter att öka. Så även i Uppsala. Det är i första hand antalet free movers som har ökat. Det är studenter som kommit hit på egen hand, de flesta för att läsa vid något av de tjugotal masterprogram som ges på engelska vid universitetet. Ulrica Ouline vid internationella kansliet tror att det finns mellan och 2000 free movers vid Uppsala universitet. Utöver de som kommit hit på egen hand finns det studenter som deltar i utbyten som är generella för hela universitetet, university wide exchanges. Vissa institutioner har även särskilda utbyten för sina studenter, department specific exchanges. Universitetsledningen arbetar med att tillsätta en arbetsgrupp som ska utveckla en internationaliseringsstrategi. Vi tycker att det här är viktigt att främja, säger prorektor Kerstin Sahlin. Hon anser att det intressanta är att locka till sig bra studenter, det är viktigt med kvalitet. Vilket land studenterna kommer ifrån spelar inte så stor roll. Men hon ser enbart positivt på ökad öppenhet. Det är viktigt för att studenterna ska vara rustade för en internationell arbetsmarknad. Det står i universitetets mål och strategier att vi ska verka för en bättre värld. Det här är ett sätt att göra det på. Lars Fransson på universitetets informationsavdelning betonar dock att Uppsala universitet inte är intresserat av att få tusentals sökanden. Det skulle bara ge merarbete vid urvalsprocessen och dessutom öka risken för besvikna studenter eftersom en lägre andel av de som söker faktiskt skulle bli antagna. Han säger att universitetet inte vill ses som kommersiellt utan ägnar sig åt så kallad targeted recruitment. Man har valt att satsa på mässsor riktade till masterstudenter, samt arbetat med att utveckla partnerskap med andra universitet. Det är ett billigt och effektivt sätt för oss att rekrytera kunniga studenter, säger Lars Fransson. EFTERSOM DET INTE FINNS någon central enhet som är ansvarig för de utländska studenter som kommit hit på egen hand är det upp till varje institution att ordna med mottagandet och se till att studenterna känner sig hemma i Uppsala. Att se till att studenterna verkar i en miljö som de trivs i och där de kan prestera bra är viktigare än att skapa en jämn fördelning mellan olika nationaliteter, säger Kerstin Sahlin. I år anordnades för första gången ett särskilt informationsmöte, och en träff med rektorn, för de internationella masterstudenterna. Bland annat IBG har ett eget mottagningsprogram för sina studenter och enligt Lars Fransson är de dessutom bra på att hålla ihop grupperna. I huvudsak är studenterna nöjda. Det här är mogna studenter, oftast duktiga och flitiga och de klarar sig bra. Men det är klart att det finns problem. Möjligheterna att arbeta samtidigt med studierna har förbättrats under senare år. Men det är fortfarande svårt för utländska studenter att stanna i Sverige efter examen. Ett än mer akut problem är att vissa har svårt att hitta bostad. VERONIKA SKÄRLUND Chinese Students and Scholars Association in Uppsala samlar varje lördagkväll sina medlemmar för att spela basket och badminton. Från vänster ses Xiaoyu Wang, Jian Wan, Deng, Jing Zhao, Jinzhi Hu och Yang Liu. Uppsala lockar allt Antalet studenter från Kina har ökat de senaste åren, framför allt på institutioner inom teknatfakulteten. Riktad rekrytering har använts för att locka till sig studenter, men också utbyten på grundutbildningsnivå ger resultat. Uppsala universitet lockar till sig alltfler utländska studenter. Eftersom det är förbjudet enligt lag att registrera studenters nationalitet är det ingen som vet hur många som kommer från varje enskilt land. Det rör sig om åtminstone ett hundratal kinesiska studenter som kommit hit i år, säger Lars Fransson på universitetets informationsavdelning. Den absoluta majoriteten av dessa läser på masternivå. Eftersom de flesta masterprogram är tvååriga finns en nästan lika stor grupp kinesiska studenter som kom hit i augusti Det är i första hand masterprogram inom teknisk-naturvetenskapliga fakulteten som lockar utländska studenter. Institutionen för biologisk grundutbildning (IBG) är en av de institutioner som tidigt ansträngde sig för att bli mer internationell. Bland annat utvecklade man samarbetsavtal med kinesiska universitet. Masterprogrammet i molekylär bioteknik, vilket gavs vid institutionen fram till vårterminen 2008, lockade nästan bara kinesiska studenter. TRENDEN ÄR DOCK att grupperna blir mer blandade och det tycker vi är positivt, säger Lars Göran Josefsson, utbildningssamordnare vid IBG. Idag har institutionen två masterprogram med totalt 191 studenter, varav 71 är kineser. Nu arbetar vi med att utveckla en kurs som ska ges för kinesiska och svenska studenter tillsammans. Vi försöker belysa samma biologiska frågeställningar, men ur olika nationella perspektiv, säger Lars Göran Josefsson.

11 Ergo #12 / 2008 NYHETER / 13»Sverige är säkert«simin Hu och Jinzhi Hu är två av de kinesiska studenter som lockats av gratis utbildning och tryggheten i Uppsala. Båda är aktiva i den kinesiska studentorganisationen CSSAU och hjälper nyanlända studenter att trivas. Foto: Veronika Skärlund Simin Hu och Jinzhi Hu kom till Uppsala i augusti De kom från Shanghai respektive Peking för att läsa vid institutionen för biologisk grundutbildning (IBG). Jag såg ett program på den statliga kinesiska televisionen. De visade kända universitet i världen och Uppsala nämndes som det bästa i Sverige, kanske till och med i Norra Europa. Så jag kollade upp det på nätet, säger Jinzhi. En äldre student vid Simins universitet läste en master i Uppsala och rekommenderade henne att söka. Samtidigt hade hon blivit antagen av ett amerikanskt universitet. Där gällde det en PhD och jag var inte säker på att jag ville bo i USA i fem år. Mina föräldrar tyckte att Europa kunde vara ett bra alternativ. Sverige har rykte om sig att vara säkert, så jag flyttade hit, säger hon. De är båda överens om att det är enklare att söka till universitet i Sverige än i till exempel USA. Ett engelsktest behövs för att bli antagen, men Uppsala accepterar flera varianter, inte bara ett, som de amerikanska universiteten. Det är också en fördel att utbildningen är gratis i Sverige. Enligt Jinzhi skulle motsvarande utbildning i till exempel Danmark kosta euro. Utan stipendium är det få som skulle klara det. Det betyder dock inte att det är billigt för de kinesiska studenterna att läsa här. Jinzhi gjorde av med totalt kronor under sina fyra år vid universitetet i Peking. Då ingick skolavgifter, bostad och mat. I Sverige går det åt ungefär kronor om året. Jinzhi Hu och Simin Hu. Simin och Jinzhi är aktiva i CSSAU, Chinese Students and Scholars Association Uppsala. Den har funnits sedan 1986, men på senare tid har antalet medlemmar ökat markant. I augusti i år hade organisationen 241 medlemmar. Totalt räknar man med att det bor 500 kineser i Uppsala idag, omkring 260 av dessa är studenter. CSSAU hjälper kinesiska studenter att komma tillrätta i Uppsala. De hämtar på flygplatsen, ordnar sammankomster och fester. Varje lördag träffas man på Fyrisskolan för att spela badminton och basket. När en institution hade problem med att hitta boende till nyanlända studenter kontaktade man organisationen och bad om hjälp. Både Jinzhi och Simin räknar med att vara kvar här åtminstone läsåret ut. Jinzhi skulle gärna stanna längre än så. Det senaste året har jag ägnat all min tid åt att studera. I somras följde jag med en kompis till Jönköping och tyckte verkligen om det. Då insåg jag att jag behöver mycket mer tid för att hinna lära känna Sverige, säger han. Han hoppas på en plats på forskarutbildningen och tror att han har större chanser att komma in än någon som inte har studerat i Uppsala. VERONIKA SKÄRLUND fler studenter från Kina Institutionen för informationsteknologi har ett nära samarbete med Tongji universitet i Shanghai. Sedan fyra år tillbaka skickar man varje år ett tiotal studenter dit, och tar samtidigt emot lika många därifrån. Även institutionen för informationsvetenskap, avdelningen för statistik, samarbetar med universitet i Kina för utbyten på grundutbildningen. Institutionen för lingvistik och filologi arbetar för att utveckla ett liknande utbyte. Utbyten på grundutbildningen kan vara ett sätt att locka utländska studenter till masterprogrammen. Nöjda studenter som berättar om oss när de återvänder hem är ett av de mest effektiva sätten att sprida information om vår institution och vårt universitet, säger Anders Berglund vid Institutionen för informationsteknologi. Studenterna kan även lockas till Uppsala på andra sätt. De flesta hittar själva information genom att söka på nätet. Enligt Lars Fransson är det dock få av dessa som har möjlighet att komma. Vissa är inte behöriga, andra kan inte finansiera sina studier själva och det finns få stipendier att söka i Sverige. AKTIV REKRYTERING från utländska universitet är något som pågått under tre-fyra år. Studenter får höra talas om Uppsala universitet genom sin heminstitution eller via något av våra ombud på studentmässor, säger Lars Fransson. Att partneruniversitet rekommenderar utbildningar här till de studenter som inte får plats på deras egna masterutbildningar är vanligt. Representanter för institutioner på teknisk-naturvetenskapliga fakulteten har också besökt studentmässor i Kina. Sex sådana mässor kommer att besökas den här terminen. Det är osäkert om antalet kinesiska studenter kommer att fortsätta öka. Chinese Scholarship Council, som genom stipendium gjort det möjligt för många kinesiska studenter att komma till Sverige, har Idag ges strax över 20 masterprogram på engelska vid Uppsala universitet. Inför höstterminen 2009 planeras 25 program med totalt 56 olika inriktningar. Alla utom ett av dessa är tvååriga. Ungefär 400 studenter registrerade sig på de engelskspråkiga masterprogramen med start i september av dessa har utlänsk härkomst. Motsvarande siffra för program som började höstterminen 2007 är 200. De utländska studenterna kommer i första hand från Asien. Minst 130 av dessa är kineser. Enligt Chinese Student nyligen ändrat sin policy. I fortsättningen kommer de framför allt att ge stipendium för forskarutbildningar. Det kan bidra till att antalet kinesiska studenter på masterutbildningar i utlandet minskar. Införande av studieavgifter för icke-europeiska studenter på högre utbildning kan också påverka. Om, eller när, så kommer att ske är ännu oklart. VERONIKA SKÄRLUND and Scholar Association in Uppsala fi nns det omkring 260 kinesiska studenter vid Uppsala Universitet. Flest kinesiska studenter fi nns på masterprogrammet i datavetenskap vid insitutionen för informationsteknologi (drygt hälften av 80), masterprogrammet i biologi och masterprogrammet i tillämpad bioteknik vid institutionen för biologisk grundutbildning (knappt en tredjedel av 191), samt på masterprogrammet i samhällsvetenskap, inriktning statistik, vid institutionen för informationsvetenskap (ca 13 av 13 som började 2008).

12 14 / NYHETER Ergo #12 / 2008 Per Löwdin Utbildningsbidraget har spelat ut sin roll Doktorander befinner sig ofta i en otrygg situation när det gäller socialförsäkringar. Mest utsatta är de som har stipendium som huvudsaklig inkomstkälla. De hamnar helt utanför socialförsäkringssystemen. Föräldrapenningen är beroende av den sjukpenningsgrundande inkomst (SGI) man tjänat in. Den som har stipendium, har officiellt inga inkomster och betalar inte någon skatt. Stipendiater som får barn får således endast ut lägstanivåersättningen à 180 kronor om dagen. Den som blir sjuk blir helt beroende av stipendiegivarens nåd. Detta är en, minst sagt, oacceptabel situation. Den som har utbildningsbidrag får behålla detta vid sjukdom eller föräldraledighet i samma utsträckning som om han eller hon hade haft en vanlig anställning. Emellertid skiljer sig utbildningsbidraget från doktorandtjänsten i det, att kostnaden inte faller på socialförsäkringssystemet, istället täcks den av fakultetsanslag eller andra medel avsedda för forskning. Det medför att man på många institutioner ser snett på dem som tar ut föräldraledighet under utbildningsbidragstid. En allvarlig komplikation med utbildningsbidraget är att det inte räknas som sjukpenningsgrundande inkomst. Det medför, att vid övergången till doktorandtjänst efter två år, som gäller för alla som har utbildningsbidrag, så blir doktoranden i princip utförsäkrad direkt efter övergången till tjänst och uppnår inte full SGI och därmed rätten till full föräldrapenning förrän efter åtta månaders anställning. Flera försämringar har genomförts på senare år. Det gäller särskilt för dem som har utbildningsbidrag höjdes kraven för att en inkomst skall räknas som sjukpenningsgrundande radikalt. Tidigare räckte det med en inkomst från assistenttjänstgöringen på ca kronor för att bli behörig till sjuk- och föräldrapenning. Plötsligt krävdes en inkomst på ca Det medförde att den tjugoprocentiga assistenttjänstgöringen, som de flesta har i förening med utbildningsbidrag, inte längre berättigade till sjuk- eller föräldrapenning. Den som har bidraget reducerat till 80 procent för att ha 20 procent undervisning eller andra uppgifter på institutionen hamnar faktiskt i en sämre ekonomisk situation vid sjukdom eller föräldraskap än dem som bara har utbildningsbidrag. Ytterligare en allvarlig försämring är att kraven för att få full föräldrapenning höjts. Tidigare räckte det med sex månaders anställning. Den som höll på att bli förälder hade alltså ett par månader på sig för att gå över till doktorandtjänst. Bättre institutioner brukade hastigt förordna gravida kvinnliga doktorander (men sällan blivande pappor) på doktorandtjänst så snart graviditeten var fastställd. Åtta-månaders-regeln innebär att man i princip måste vända sig till prefekten omedelbart efter befruktningen, och meddela att man riskerar att bli utförsäkrad om man inte omgående får doktorandtjänst. Något som svårligen låter sig göras praktiskt, inte minst därför att det kan ta någon månad innan graviditeten kan fastställas. Doktorander befinner sig just i den fas i livet då man skaffar sig barn. Därför är det vanligt att de hamnar i denna situation, och de lösningar som tillämpats, uppfinningsrikt mickel med dateringen av förordnanden eller att doktoranden får kvarstå på utbildningsbidrag är tveksamma. Hålen i socialförsäkringen har blivit större. De senaste årens försämringar har varit oavsiktliga. Beslut har fattats om generella regelverk. Politikerna har, oavsett partifärg, inte alls tänkt på den situation som skapats av att man finansierar en stor del av doktorandforskningen med utbildningsbidrag istället för med doktorandtjänster. Bäst har dessa frågor hanterats av den Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden, som sedan många år tillbaka begränsat utbildningsbidragstiden till högst ett år. I praktiken har man en modell som innebär, att man går högst ett år på bidrag och sedan tre år på doktorandtjänst. I sin strävan att rekrytera de främsta studiebegåvningarna erbjuder många av fakultetens institutioner doktorandtjänst från första dagen. Utbildningsbidraget har spelat ut sin roll. Det är klart läge att omvandla utbildningsbidragen till doktorandtjänster. Vill man att de mest begåvade ska välja forskarbanan måste man erbjuda drägliga villkor. Annons

13 Ergo #12 / 2008 NYHETER / 15 FORSKNING PÅGÅR De sjungande patrioterna Ingen sjunger längre om att dö för moder Svea. Ändå har 1800-talets bortglömda patriotiska sånger format mycket av vår nationsuppfattning, visar historikern Hanna Enefalk i en ny avhandling. I det närmaste 30 proc. av Akademiska Sångföreningens senaste höst samlade medlemmar ha under de rödas uppror mördats eller stupat i befrielsekriget. Detta har blivit ödesdigert i synnerhet för körens tenorer. De flesta av dessa offer hörde till de bästa tenorerna inom föreningen. Helsingforstidningen Hufvudstadsbladets kärva rapportering den 16 maj 1918 visar hur de krigiska ideal som hyllades i patriotiska sånger i Norden vid 1900-talets början kunde användas för att motivera unga män att offra sina liv. Hanna Enefalk menar att sångerna var ett uttryck för vad socialpsykologen Michael Billig kallar banal nationalism : Ofta tänker vi på nationalism som en explosion av våld och massmord i ett land någonstans i öst det är inget som finns här hos oss. Men titta på alla banala markörer för nationalism som finns i vardagen. I dagens Sverige kan man tänka på de svenska flaggorna på gurkorna i matbutiken. Vad gör de där? Sådana vardagliga små markörer gör att man när som helst kan mobilisera en mer militant nationalism. Inspirerad av begreppet banal nationalism menar hon att sångerna också uttryckte en banal androcentrism, en ständig upptagenhet av krigisk manlighet. I texterna finns en könshierarki. Nationen ska bäras upp av män och inte vilka män som helst, utan män med vapen. Men sångerna användes inte bara för att fostra ynglingar till kanonmat. De kunde också ge en skjuts i karriären för sina upphovsmän, uteslutande unga akademiker, som genom sina alster fick uppmärksamhet från äldre män med makt och kunde klättra uppåt i samhället. Om man verkligen lyckades med ett par patriotiska sånger kunde man få en tjänst och det var inte det sämsta, för det var ont om betalda tjänster eller uppmärksamhet, kanske direkt från kungahuset, vilket gav social status. Praktexemplet, Uppsalaskalden Gunnar Wennerberg, blev minister till slut. Dels för de otroligt populära Gluntarne, men också för att han skrev patriotiska hymner, som är bortglömda idag men som han blev mycket hyllad för på sin tid. Sångerna påverkade däremot inte hur Sverige faktiskt agerade utrikespolitiskt, menar Hanna Enefalk. Det är inte utan orsak hon kallar sin avhandling En patriotisk drömvärld : Ett par lyckade patriotiska sånger kunde på 1800-talet vara en väg in i det politiska etablissemanget, berättar Hanna Enefalk. De här personerna hade ingen koll på hur utrikespolitiken egentligen fungerade. Medan regeringen resonerade realpolitiskt och tog ställning till vad ett land av Sveriges storlek hade råd med och klarade av, så skrev mina unga akademiker sånger om att vi nog inte ska vänta på att Ryssland ska attackera, utan borde hoppa på dem direkt. I BÖRJAN AV 1800-TALET framfördes sångerna främst av studenter och i de borgerliga hemmen, men i slutet av århundradet uppstod en vilja att nå ut till befolkningsflertalet. Det visade sig åtminstone inledningsvis vara svårt. Medelklassen köpte gärna patriotiska sånger, men bland den bredare allmänheten fanns inte alls samma kommersiella efterfrågan. Det berodde enligt Hanna Enefalk inte på att de lägre klasserna skulle sakna musikintresse. Vanliga människor muciserade, men enligt mina patrioter på helt fel sätt. De sjöng skillingtrycksvisor och snuskiga visor och spelade dansmusik, ofta importerad från utlandet. Och det var ju fel, fel, fel. Hon är inte förvånad över att det kunde vara svårt att relatera till de högstämt patriotiska sångerna för människor ur de lägre samhällsklasserna i det fattiga jordbrukarlandet Sverige. Folk satt och tänkte på hur de skulle få pengarna att räcka eller hur de skulle kunna skrapa ihop till en biljett till Amerika så att de kunde ta sig härifrån. Att då börja sjunga att vi är bröder som ska dö för moder Svea är inte relevant. Den slutsatsen verkar även de sjungande patrioterna ha dragit. Därför försökte de göra budskapet lite mindre pompöst, ta bort de värsta stilblommorna och använda ett enklare språk allt för att barn och allmänhet skulle förstå bättre. Istället för att tala om ett abstrakt fädernesland tog man ner det till träden, ängarna och jorden runt det egna hemmet. Det visade sig vara en framgångsrik satsning. En viktig del i strategin var att pumpa ut de patriotiska sångerna i folkskolorna, där ju eleverna fick lov att sjunga dem vare sig de ville eller inte. Sångerna kom därigenom att bli en viktig del när grunden lades till den nationsuppfattning vi har idag. Sverige är ju för många det vi kan se: naturen, hembygden. Så det var en väldigt lyckad kursändring inom den nationella diskursen. GUSTEN Hanna Enefalk försvarade sin avhandling En patriotisk drömvärld. Musik, nationalism och genus under det långa 1800-talet den 24 oktober. Foto:Gusten Holm KRÖNIKA NIKLAS AREVIK Niklas Arevik är frilansjournalist och högstadielärare. Goda råd är dyra Ni vet de där morgnarna. Man släpar sig upp med alltjämt övertrasserat sömnkonto, känner sig lika balanserad som Elisabeth Höglunds frisyr, tittar i badrumsspegeln och ser Boris Jeltsin glo tillbaka med suddig blick. Tittar i morgonbladet och ser Per Håkan Börjesson poppa fram med något ärtigare uppsyn. Per Håkan Börjesson är finansproffs, rapporterar TT. Han har skrivit en bok som heter Så här kan alla svenskar bli miljonärer, som innehåller bli rik-tips som är för att gravt misshandla ordet underdrift lite vaga i konturerna. Det första rådet lyder och håll i er nu för det här är guld: Ha lägre kostnader än intäkter varje månad. Ja du, Per Håkan. Det låter väl rimligt? Han fortsätter oförtövat: Gå igenom din privatekonomi, Köp aktier och, det blir bara bättre och bättre, Spara tio procent av din lön varje månad. Jaha!, ropas det med unison förvåning över Sveriges alla frukostbord och radioapparater, det är alltså så man blir miljonär. Och din gamla snälla bullmormor börjar omgående lägga undan 1200 spänn i månaden, tvingas leva snålt som fan tills hon 173 år gammal kan teckna en prenumeration på Connoisseur. Min preliminära diagnos var att Per Håkan Börjesson inte riktigt har alla hästar hemma i hagen. Men sen kommer det till mig, lika plötsligt och brutalt som en sur fis i fejset. Karln är ju ett pedagogiskt geni. Detta sanslöst tramsiga snömos till bok toppar i skrivande stund AdLibris försäljningslista. Han måste ju ha tjänat en förmögenhet på den. OCH DET ÄR DET som är hans egentliga tips: Lyssna inte på vad jag säger, gör som jag gör. Skriv en bok med värdelösa tips och kräng till dina landsmän. Vi kunde ju alla lova att köpa varandras böcker. Tänk vad pengar vi kommer att tjäna. Eller ännu bättre, vi hoppar över det onödiga och tidskrävande mellanledet med boken och skänker 230 kronor var till varandra. Vi kommer att bli miljonärer allihop! Det Per Håkan Börjesson inte har förstått är att mina tips är lika bra som hans. Ekonomi utan tillväxt är ett nollsummespel, och pengar på hög genererar ingen tillväxt. För att inte tala om de börsspekulationer han rekommenderar för denna pengahög. När någon vinner står andra som förlorare. Precis som i Bingolotto. Och när kurserna slår i backen som närsynta duvhökar, och Sveriges alla Per-Håkan-Börjessonar står i tv och säger åt din gamla bullmormor att ha is i magen, och inte paniksälja, skulle jag vilja åtminstone en gång bara en enda gång! få höra reportern fråga: Och hur gjorde du själv, med din aktieportfölj? Hade du is i magen? Orgastiskt skulle jag sedan beskåda hur Per Håkan Börjesson börjar skruva på sig, stammande förklara att emedan han kan spelet, känner till koderna och har de rätta kontakterna, har han sålt i god tid, och gjort sig ännu en sval miljon på bullmormors pension, som nu lika gärna kan använda sina folkaktier till att torka sig i röven med, eftersom de är billigare än dasspapper. Jag viker ihop tidningen, tar en klunk kaffe till och funderar över Per Håkan Börjessons sista tips: Var försiktig när du lyssnar på rådgivare.

14 Foto: Gusten Holm 16 / PORTRÄTT Ergo #12 / 2008

15 Ergo #12/ 2008 PORTRÄTT / 17 Owe Wikström är professorn i religionspsykologi som lyckats med bedriften att skriva bästsäljare om tillvarons grundvillkor. I sin nya bok utforskar han en ny väg in i de existentiella frågorna: vemodet. Längtans profet En stämningsbild inleder Owe Wikströms senaste bok Till längtans försvar eller vemodet i finsk tango. Det är sensommarkväll och författaren bommar igen sommarstugan inför vintern: Semestertiden är till ända, havskanten öde. De barn och barnbarn som befolkat sandstranden har sedan några veckor åkt tillbaka till staden. Den känsla som kommer smygande är bekant från många liknande situationer. Det är en nästan överväldigande glädje blandad med en vag, men lika påtaglig oro. Men så under några korta sekunder får känslan en förlängning en överton som varken handlar om stugan eller om sommaren. Han drabbas av insikten om att vi lever våra korta liv på tidens smala näs med ett ofattbart tidshav runtom oss. Jag mejlar för att boka en intervju med mannen bakom dessa allvarsord. Svaret kommer från ett tangentbord utan bokstäverna å, ä och ö någonstans i östra Pyrinéerna: gusten, boken har jag inte sett ens sj lv, men visst kan vi tala lite om den, men r i Andorra och vandrar till tisdag kv ll, sen r det en massa arbete med kulturr`det, men stñt p`` mig lite senare. /svettig owe Bråddjupt allvar samsas med en slags rastlös, nyfiken bekymmerslöshet hos Owe Wikström, ibland i samma mening. På tal om finsk tango är det förresten inte vemod han först associerar till när vi träffas utanför Konditori Fågelsången en gråmulen dag någon vecka senare, utan ett klipp på Youtube. Slå på Frank Zappa och Finnish Tango. Han spelade en tango som extranummer efter en rockkonsert i Helsingfors. Skithäftigt. OWE WIKSTRÖM ÄR PRÄST, psykoterapeut och professor i religionspsykologi vid Uppsala universitet, känd för sin forskning om förhållandet mellan religion och olika kliniska psykologiska tillstånd, och för sina studier av bland annat Dostojevskijs författarskap. Så här i slutet av karriären ägnar han dock det mesta av sin tid utanför universitetets murar. Han åker runt i landet och föreläser, medverkar ofta i tidningar och radioprogram och sitter i Statens kulturråd. Som författare nådde han den stora publiken med Långsamhetens lov (2001), där han tar upp den moderna människans förhållande till tiden. Den följdes av reflektioner kring rum och resande i Ikonen i fickan (2003) och vår ansvarighet inför våra medmänniskor i Sonjas godhet (2006). Jag är nog en ganska rå och enkel kristen person, om jag ska rannsaka mig själv. Men jag doserar mitt budskap väldigt stillsamt. Alla tre böckerna är skrivna på samma sätt. Jag nyttjar det yttre rummet för att reflektera kring inre världar. Men eftersom jag sysslar med religion tyckte jag ändå att det saknades något. Jag ville skriva om existentiella och andliga frågor lite mer explicit, fast utan att börja i dem. Till längtans försvar beskriver han som en pamflett för att uppmärksamma en del av tillvaron som han tycker får för liten plats i vår tid. På den mediala, kulturella arenan ryms ganska få markörer för vemodet. Samtidigt tycker jag som gammal sjukhuspräst och psykolog att när det smäller, när man får en tumör, eller när det händer något med brorsan eller mamma, då ställer sig människan förr eller senare ändå de här frågorna: Vad är syftet? Hur ska jag stå ut? Finns det någon mening? Det är en profylaktisk åtgärd att klura kring de här frågorna ibland. Vemodet är inget man bör eller kan bota, menar han. Existentiella frågor är terapiresistenta, det är det som är poängen. Läkare och patient är på samma nivå inför det faktum att man måste dö. Det handlar inte om hälsa och ohälsa, utan om graden av närhet till existensens grundnivå. Det är inte deppighet, utan realism. BOKENS FÖRSTA DEL utforskar vemodets anatomi ; de specifika situationer, ofta kopplade till upplevelser av musik eller naturen, som väcker vemodet till liv. Det lilla vemodet att man saknar barnen, börjar bli äldre eller hör en fantastisk låt av Sting som man lyssnade på första gången man var kär gränsar till en större upplevelse av att hela livet är skönt men samtidigt på väg ifrån en. Det är så jag kommer in på de existentiella frågorna. Det stora, existentiella vemodet, eller vemodets förlängningar, ringar han in med hjälp av tre begrepp; hemlösheten människan har ingen fast grund att stå på, inget inre GPS för att orientera sig i tillvaron; ändligheten människan måste förhålla sig till att hon en dag ska dö; och slutligen andligheten finns det någon transcendent verklighet eller är allt bara påhitt? Själv bär Owe Wikström med sig dessa livsfrågor sedan sin djupsinniga tonårstid hemma i Luleå. Grundstämningen av att tillvaron är provisorisk, den har jag nog känt väldigt länge. En del kallar det puerilt man kommer aldrig över den där ungdomsperioden. Jag är väl kvar i den. Men jag tror att den finns kvar hos många: Tänk när man var ung, vad man tänkte mycket. Nu hinner man aldrig tänka, man ska bara svara på mejl hela tiden. Så när man ger ord åt de här frågorna väcker det ofta gensvar i människors inre. I bokens tredje och avslutande del kopplar han frågeställningarna till den religiösa föreställningsvärlden, som han menar tillhandahåller ett språk och symboler för att kanalisera människans längtan. Bortom det lilla vemodet finns det stora vemodet. Där bortom finns en ontologisk törst. Människan har per se en generalbrist; hon är utkörd ur paradiset. Altaret eller ikonen suger upp den här längtan och ger en sorts svar. I den meningen upplever nog religiösa inte världen bara som längtan, utan att det också finns en hemkomst. SAMTIDIGT ÄR HAN NOGGRANN med att även den som inte har en tro ska kunna ta till sig det han skriver. Jag är nog en ganska rå och enkel kristen person, om jag ska rannsaka mig själv. Men jag doserar mitt budskap väldigt stillsamt. Folk får säga ja eller nej. En person som absolut tycker att det här är fel ska åtminstone kunna förstå resonemangen om livsfrågor och längtan. Denna del av boken kan ses som en uppgörelse med den form av religionskritik som reducerar religionen till något flummigt en samling ologiska föreställningar som intellektuellt oärliga människor ägnar sig åt. Den missar att det religiösa livet handlar om så mycket mer än bara ett tankesystem, menar Owe Wikström. Religionsfenomenologerna talar mycket mer i icke-kognitiva termer: Jag böjer mig mot altaret, jag gör ett korstecken, jag bugar mig mot Mecka. Man gör något med kroppen. Hela det rituella, språkspelet, det vill jag fånga. Många älskar att gå in i kyrkorummet och tända ett ljus, men säger sig inte kunna tro. Det finns många intellektuella ateister som inte är det emotionellt det kognitiva korresponderar inte med vad de faktiskt gör. Han riktar en udd mot alla tvärsäkra ateister såväl som religiösa som tror sig ha kommit fram till det slutgiltiga svaret på livets gåtor. Den som har rätt brukar i regel inte ha rätt, citerar han nobelpristagaren Imre Kertész. Jag är emot fundamentalister åt båda hållen. Det är därför jag kallar boken Till längtans försvar. Tror jag. GUSTEN

16 18 / PORTRÄTT Ergo #12 / 2008 Vad Madde inte vet om kommunikation är inte värt att veta. Foto: Sofie Toftgård Socialt geni och äkta hårkonstnär MÖTEN I DEN ANDRA STADEN Ergo tittar i en serie närmare på livet utanför den akademiska världen i Uppsala. Man kan dela upp människor i många olika grupper och kategorier. Det är skönt tycker de flesta. Att veta vem som är kvinna och vem som är man, vem som är äldre, vem som är yngre, vem som är kristen, vem som pluggar till läkare och vem som jobbar som nagelteknolog. Vissa kategorier är snävare än så. Det finns människor som plockar bort russinen från lussebullen, det finns människor som läser tidningen baklänges och det finns människor som helst inte vill prata hos frisören. Själv tillhör jag den sistnämnda gruppen. Jag pratar inte i frisörstolen. Är fullkomligt nöjd med att läsa en bok eller bläddra i Damernas Värld då saxen, och personen vars hand saxen sitter i, förändrar mig, förbättrar mig. Jag vill inte ge respons på några fraser utanför kategorin hår. Detta är inga översittarfasoner, det är bara så det är och jag tror att frisörerna får prata tillräckligt under en dag ändå. Det har emellertid inte alltid varit så. Det fanns en tid då jag mötte en spegelbild som både pratade och skrattade. Det fanns ett undantag. Detta undantag bär namnet Madeleine Sundberg, men kallas Madde. Och jag har precis återfunnit henne. MADDE KAN BLANDA FÄRGEN koppar med exakt precision. Madde är kvinnan jag 2005 kunde prata om i alla sammanhang, och få respons, eftersom alla jag träffade klippte sig hos denna behagligt personliga frisör. Antagligen gör de flesta det fortfarande, hon tog nämligen med sig ungefär femtio procent av sin ex-salongs klientel då hon bytte stol. Och de som inte hängde med var kanske sådana som jag, som inte fattade någonting, som trodde att hon blivit headhuntad av en salong i en större stad, i en större värld och försvunnit ur Uppsalasfären. Madde är ett socialt geni och dessutom en äkta hårkonstnär. En klippning hos Madde är ett koncept. Ett koncept som inkluderar syrliga skratt, vardagsfilosofi och en förbannat fin frisyr. Jag njuter av att höra henne prata. Inte bara då hon pratar om sin pojkvän eller om sina vänner, som hon för övrigt haft sedan lågstadiet, utan kanske mest då hon teoretiserar yrket. Hon kan prata om en klippning som om allt baserades på psykologi. En fråga kan ge svar på 100 betyder att om man frågar om kunden kommer direkt från jobbet och får svaret nej vet man att kläderna han eller hon har på sig just där är kundens stil och denna stil i kombination med samtalston säger en hel del om personligheten, och personligheten avgör vilken frisyr personen ifråga kräver och behöver. Madde kan också prata om svårigheten i kommunikation vid klippning. Det kan låta ungefär såhär: Det kunden tänker är sällan det kunden säger och det kunden säger är inte vad jag hör och vad jag hör är inte vad kunden ser i spegeln då jag har hört klart. Tänk dig en teckning där det finns pilar mellan kunden och kundens pratbubbla, frisören, saxen och spegeln. En kommunikationskedja som ibland brister och när den brister så vågar de missnöjda nästan aldrig påpeka det. Att de är missnöjda. De tror att de sårar mig, men jag tar inte sådant personligt. Att en permanent går ur på en vecka är inte mitt fel, inte heller hårläggningens fel utan det kan handla om väder eller hur kundens hår mår för tillfället. En klippning som inkluderar syrliga skratt, vardagsfilosofi och en förbannat fin frisyr. Jag suger åt mig hårkunskap. Och hon fortsätter: Vi får kurser i kommunikation, visste du det? Där får vi se tafatta filmer om människor iklädda svart kåpa, i frisörstol, berätta om hur mycket de hatar då frisören trycker in handdukssnibben i deras öron efter hårtvätt. Men att frisören inte förstår då de säger ifrån. Vi fnissar feminint. Precis som vi fnissar åt diskussionen om när, i våra liv, vi varit som fulast. Jag är förtjust i tanken om att hon var ett högljutt, frågvist och argt barn med alldeles för stora tänder. Som till och med farmor blev trött på. Med rött hår. JAG HAR MADDE I MIN TELEFONBOK. Jag har druckit grönt citruste i Hårcompaniets personalrum. Det är jag stolt över och jag vet inte varför. Madde upprepar hela tiden mitt namn då hon pratar med mig. Vill du se hur vår centraldammsugare fungerar Sofie, ta en kaka Sofie, vad fin du är i håret Sofie, ledsen att jag gäspar hela tiden Sofie. Det är ett retoriskt grepp och hon fångar mig i det. Jag vill stanna i hennes värld, där det luktar blommigt av hårspray, där lamporna lyser så starkt att de antagligen förmedlar D-vitamin, där det springer omkring en liten, liten svartvitfläckig hund som är glad fastän han knappt syns och där jag får känna mig som en efterlängtad samtalspartner. Det är inte bara jag som känner så här. Maddes pappa också. Han brukar komma förbi salongen och dricka kaffe då han har tid. Snacka gött. Men det är heller inte bara jag och Maddes pappa som känner så här. Alla hennes kunder gör det. Gissar jag. För de kommer nästan alltid tillbaka. Och tillbaka. Och tillbaka. SOFIE TOFTGÅRD

17 Ergo #12 / 2008 KULTUR / 19 ESSÄ Såga rättvist! All litteratur är inte lika bra. Men ingen roman förtjänar en kritiker som redan från början har domen klar för sig och sedan använder recensionen till att föra sina anklagelser i bevis, skriver Sofia Ohlsson Djerf. Kritikern ska inte dansa naken på författarens grav, även om han skulle ha lust till det, säger författaren Theodor Kallifatides och påstår samtidigt att svensk litteraturkritik misslyckats med konsten att bedöma alla romaner efter samma värderingar. Det är ett skarpt yttrande som kräver bakgrund, förklaring, utredning. Hur mår den svenska litteraturkritiken idag? Olycksfågeln, Camilla Läckbergs kriminalroman om polisen Patrik Hedström, blev en enorm läsarframgång men uppmärksammades sparsmakat i kulturpressen. Theodor Kallifatides roman Mödrar och söner följdes av spaltmeter efter spaltmeter i tidningarna, och fick senare Siripriset Dessa böckers mottagande i Dagens Nyheters, Sydsvenska Dagbladets och Göteborgs-Postens recensioner ger en blygsam fingervisning om vilka spelregler som gäller i dagens Litteratursverige. Recensionerna av Olycksfågeln fylls av nedvärderande ord och vardagliga uttryck som morsan. Redan i rubriken ges ett negativt omdöme där ord som småttigheten och brister får sammanfatta läsupplevelsen. Fokus ligger på händelser runtomkring; bröllopsbestyr och bullbak blir mer analyserade än spänningen och morden. Recensenterna uppehåller sig vid ovidkommande detaljer som författarens ålder. Göteborgs- Postens Mats Johnson avslutar exempelvis sin recension med följande omdöme: deckarförfattare i den hårdkokta genren brukar tacka kriminaltekniker, pensionerade mordutredare och annat yrkesfolk för att visa att man har gjort sin hemläxa. Läckberg, född 1974, tackar utöver ett par konsulter på Tanumshede polisstation sin mormor, farmor och farfar för att de ställt upp som barnvakter. Det är faktiskt lite rart. En omotiverad kritik, ett övertramp som saknar motsvarighet bland recensionerna av Mödrar och söner. Kallifatides ålder eller familj nämns överhuvudtaget inte, istället ligger fokus på språket, berättargreppen, motiven. Jämförelser görs ständigt med Kallifatides tidigare romaner. Recensionerna av Mödrar och söner tilldelas dessutom fler ord, är mer personligt skrivna, har en väl avvägd disposition, ligger stilistiskt högre och tar till sin hjälp uttryck som stoisk och janusansikte och stilfigurer som alliteration. Recensionerna av Kallifatides roman saknar externa jämförelser, medan Läckberg jämförs med både Maria Lang och Val McDermid. Det visar att Kallifatides blivit en känd och erkänd svensk författare, någon att räkna med, någon som inte behöver jämförelser, men det visar också hur liten plats Läckberg tilldelats i detta litterära drama. Självklart ska de olika recensionerna skilja sig åt, de måste skilja sig åt. All litteratur förtjänar inte rosor och en författare måste tåla ris. Men vad ingen litteratur förtjänar är en recensent som redan på sida ett har domen klar för sig och sedan Det är till syvende och sist författaren som drabbas av denna snedvridna kritik. Sofia Ohlsson Djerf läser till journalist. Texten bygger på hennes C-uppsats i litteraturvetenskap. använder recensionen för att bevisa riktigheten i sitt påstående. Litteraturen förtjänar en recensent som fördomsfritt öppnar pärmarna, bedömer efter lika och relevanta premisser och sedan ger ett omdöme underbyggt med argument och genomtänkt disposition; i ett sådant fall får recensenten tycka hur mycket och hur illa hon vill. Vad har då kulturchefer och recensenter att säga till sitt försvar? Jonas Thente, litteraturredaktör på Dagens Nyheter, hävdar bestämt att det inte finns några som helst skillnader mellan recensioner av olika genrer om du syftar på genrelitteratur (deckare/fantasy/chicklit) så skall det inte skilja sig åt där heller förutom att de senare formerna mer sällan recenseras. Upsala Nya Tidnings kulturchef Bo-Ingvar Kollberg menar också han att alla romaner bedöms på samma grunder: det finns kriterier som skiljer god litteratur från dålig; ett fint berättande, skickliga personteckningar och en bra komponerad historia. Av samma åsikt är Magnus Eriksson, Svenska Dagbladets recensent som även håller i kursen Att läsa och förstå kritik vid Växjö högskola. Han ser inga problem med den svenska litteraturkritiken, den litterära bevakningen här är bättre än i många andra länder. Alla genrer ska behandlas lika och det gör vi på Svenska Dagbladet. Att olika genrer ges olika mycket utrymme, olika fokuseringar, olika ordval och olika premisser verkar ha gått genomskinligt, tyst, tyst förbi. Det är till syvende och sist författaren som drabbas av denna snedvridna kritik. Verket och författaren står i fokus i recensionen; det är berättaren som har skrivit ett verk som litteraturkritikern ska recensera. Utan författare ingen recension. Theodor Kallifatides drömmer om en idealisk, stor litteraturkritik, en litteraturkritik som är en självständig verksamhet ungefär på samma sätt som när en musiker tolkar ett verk. Kritikern tolkar boken, relaterar till andra böcker från andra tider och länder, skapar ett sammanhang, öppnar möjligheter till en ännu djupare förståelse. Läckberg har klarat sig bra på den svenska litterära marknaden trots liten uppmärksamhet på kultursidorna och slarvigt skrivna recensioner, men inte alla författare kan överleva utan rättvisa recensioner. För recensioner får följder för den litterära verksamheten, får följder för vilka romaner som köps in till svenska bibliotek, får följder för vilka böcker som nomineras till skrivpriser och för vilka författare som sitter i tv-sofforna. Recensionerna får följder trots att de inte ensamma avgör hur många böcker som säljs på marknaden. Därför ska alla romaner bedömas efter lika värdepremisser. Och därför ska inte kritikern dansa naken på författarens grav. Malin Nauwerck, Edinburgh Vikingablod Svenskar som är utomlands har alla stött på dem. De som tror att Scandinavia = Utopia. I Edinburgh kallar vi dem Scandinavian lovers. Att vara Scandinavian lover sträcker sig långt bortom att handla på Ikea eller tro att alla svenskar är långa, blonda och snygga. Det är mycket mer perverst än så. I Skottland är skandinav nämligen = viking. Skottarna betraktar vikingarna delvis som sina, för på 900-talet flyttade en hel del norrmän hit som bosättare. Uppenbarligen kom de bra överens med högländarna och assimilerades snabbt in i samhället det är därför det finns dialektala ord här som påminner om svenska, exempelvis bairn (barn), greet (gråta), flit (flytta) och whit ye efter? (vad är du ute efter?) Eftersom Skottland har ett ganska känsligt förhållande till England (tänk Braveheart), betraktas vikingarna fortfarande i hög grad som allierade. Till skillnad från engelsmännen avstod vikingarna från att bränna ner byar, våldta och massakrera de stackars strävsamma högländarna som inte ville någonting annat än att vara ifred. Skottarna hedrar vikingarna till exempel genom att ha på sig vikingahjälmar på gatorna. (Det bör nämnas att det inte alltid är positivt att vara viking. You were all about raidings, säger en kille anklagande till mig och jag känner mig lika handfallen som när en norrman en gång skällde ut mig för att jag inte hjälpte Norge under andra världskriget.) NYLIGEN SÄNDES ETT TV-PROGRAM i Skottland som hette True Blood of the Vikings (obs sant!). Programidén gick ut på att spåra vikingagener hos befolkningen i små skotska, inavlade byar i Högländerna. Efter att programmet hade sänts var alla i Skottland säkra på att de var av ädel vikingabörd. Det var förstås jättebra ytterligare ett sätt att markera avstånd gentemot England. Med andra ord tycker skottarna att de har mer gemensamt med mig i egenskap av renblodig skandinav än vad de har med det engelska förtryckarpacket vars gener lär vara rejält uppblandade vid det här laget. Träffpunkten för Braveheart-fans och Scandinavian lovers är kursen i fornisländska, old Norse, på Scandinavian department. Den består av mig och tre män. Två wannabe-vikingar från Nordamerika och en riktig viking från Skottland (åtminstone enligt egen utsago han har fått sina gener undersökta). Den ene nordamerikanen äger E-types samlade album. Den andre har ett specialintresse i vikingabåtar och medeltida slagfält. Nästa vecka ska han ha en presentation om svärd. För dem är jag kursens exotiska inslag och efter ett tag inser jag att det någonstans faktiskt är smickrande. Som svensk är jag inte reducerad till Abba den här gången utan till viking. I Sverige ser jag ut som resten av befolkningen, i Skottland är jag en valkyria. Därför rullar jag mina tungspets-r, spänner musklerna och håller tillsvidare tyst om mitt blonderade hår och tyska påbrå.

18 20 / RECENSIONER Ergo #12 / 2008 Betygen sätts i skala 0 5 BÖCKER Idyll som övergår i tragedi Huset vid moskén av Kader Abdolah Norstedts Huset vid moskén vimlar av människor. Familjen som bor där, med Agha Jan som överhuvud, ansvarar för att hålla efter moskén och de har låtit nyckeln till helgedomen gå i arv i generationer. De står för kontinuiteten medan nya imamer avlöser varandra med sina olika karaktärer och budskap. Familjen lever mycket traditionellt och de förväntas vara förebilder i samhället eftersom de är kopplade till moskén. Samtidigt präglas huset av stor öppenhet. Invånarna har koranen som sitt ideal, men varje dag begår de mänskliga misstag, stora och små. Det hör till livet. I huset bor flera karismatiska kvinnor, men det är tydligt att de är underställda männen. Och de kvinnor som inte själva har tagit sig makt eller har turen att vara gift med någon som lyssnar på dem, de förpassas till mörkret och har bara ett värde som mor till en son. Detta förtryck och andra kulturella och religiösa krav antyds ligga till grund för den utveckling som sedan sker och löper amok. Personerna i boken upplever dock att det största hotet mot deras livsstil och kultur är inflytandet från Amerika, genom den värdsliga ledaren för landet, Shahen. De vänder sig till de muslimska ledarna, ayatollorna, för vägledning och trygghet, men det visar sig att det istället är just ayatollorna och deras fanatiska islamism som är på väg att störta dem i fördärvet. Den nya islamistiska regimen kränker flera av de ideal som familjen alltid förknippat med islam. Zinat, en av kvinnorna i huset, blir torterare i ett kvinnofängelse. Hon säger att hon bara gör som Allah har bett henne, men de andra känner inte igen den Allah som skulle be om något sådant. De anser att tro i första hand är en personlig fråga; något som visserligen svetsar samman människor men som måste komma inifrån. Detta gör att de stämplas som fiender till islam. Från en ganska idyllisk skildring övergår berättelsen i en krigsscen där familjen nästan förvånat ser sina närmaste anhållas och avrättas. De människor som de har litat på överger och förråder dem, och den religion de fortfarande håller högt missbrukas och vänds emot dem. Boken ger insikt i tankegångar, samhällsrörelser och vardagstragedier i revolutionens Iran. Författaren med pseudonymen Kader Abdolah flydde från Iran till Holland där han fortfarande bor. FILM Kall skräck med nyanser Låt den rätte komma in Regi : Tomas Alfredsson Filmstaden KLARA JOHANSSON John Ajvide Lindqvist har inrett ett eget rum i den svenska litteraturen. I gränslandet mellan högt och lågt - mellan skräckgenren och modern dystopi - berättar han om smuts, ondska och ensamhet. Och om osäkerhet. I Ajvide Lindqvists böcker är osäkerheten ett karaktärsdrag hos trasiga och av livet misshandlade rollfigurer. Samtidigt blir den också ett tillstånd hos läsaren, som leds in i värld som till förvillelse liknar vår svenska vardag, men där hela den gotiska traditionens skräckgalleri har tagit plats. I Låt den rätte komma in är det vampyren som gör ett återbesök i den svenska förorten. Tidigt åttiotal i Blackeberg utanför Stockholm. Oskar (Kåre Hedbrant), en mobbad 12-årig pojke, ser en jämnårig flicka flytta in i grannlägenheten. Ett antal mord sker i trakten. Flickan Eli (Lina Leandersson) bor med en man, kanske hennes pappa, som heter Håkan (Per Ragnar). Håkans uppgift visas snart för tittaren - han mördar åt Eli. Mellan Oskar och Eli växer vänskap och kärlek fram. Eli blir ett stöd i kampen mot mobbarna, Oskar överger inte Eli trots att han efter hand förstår att hon är vampyr. I sin filmversion har Alfredsson på ett magnifikt sätt lyckats hitta ett bildberättande som förmedlar Ajvide Lindqvists stämningar. Vi möter en kall och färglös, men ändå nyansrik, värld. Inte olikt Roy Anderssons tidlösa svenska landskap, men med en helt annan filmisk optik. Här söker kameran hela tiden upp delarna av scenrummet. Fönsterhaken, telefonen eller Rubiks kub - alla får de närbilder förärade. När kameran inte går nära, växlar Alfredsson ändå hela tiden fokus. Förmål och ansikten träder ut och in i suddighet eller skuggor. Ibland - men inte ofta - beledsagade av tidstypisk rekvisita i bild och på ljudspår. En radiosignatur, en leksak, en skiva med Gyllne Tider. Sedan kommer vi naturligtvis också nära huvudpersonernas ansikten. Hedbrant och Leandersson är helgjutna i sina roller De gör inte så mycket, men det behöver de inte heller. Här gör Alfredssons kamera jobbet. Huvudrollsinnehavarnas underspel och den dystra scenografin skapar alltså tillsammans med det precisa och sparsmakade bildspråket en filmisk parallell till förlagans litterära stil. När det gäller berättelsen är dock relationen till Ajvide Lindqvists roman inte lika kongenial. Utan att jag vet riktigt hur det går till transformeras den dystra och kusliga moderna saga som jag för några år sedan läste till en effektiv filmberättelse om hämnd, vänskap och övermänsklighet - eller om fantasi. Ibland dras mina tankar ofrivilligt till Pippi Långstrump, eller Karlsson på taket. Den ensamma pojkens behov av stöd förkroppsligas i en räddare, i en allsmäktig ängel som står utanför vardagen. MUSIK Förutbestämd perfektion Tiger Lou A partial print (Startracks) PER VESTERLUND På något märkligt sätt får jag ibland känslan av att all musik som på ett eller annat sätt har sitt ursprung i Berlin blir kall och kantig. Låtarna på Tiger Lous tredje album skrevs i den tyska huvudstaden och det låter vasst, metalliskt och så hårt svetsat att det är svårt att hitta en väg in i ljudbilden. Som elektronisk musik i rockform. Enligt pressmeddelandet var låtordningen redan bestämd när Tiger Lou, som egentligen heter Rasmus Kellerman, gick in i studion. Och det är nog där någonstans, i känslan av förutbestämd perfektion, mitt problem ligger. Avsaknaden av sprickor att få fäste i och ryckas med av. Det hindrar dock inte från att det är en riktigt mäktig upplevelse att slå på första spåret The more you give på hög volym i en nedsläckt lägenhet. ANDREAS JAKOBSSON Ett skickligt bildspråk i Låt den rätte komma in sklidrar svenskt 80-tal med finess. Foto: Sandrew Metronome

19 22 / NATIONERNA Ergo #12 / /11 Städdag Vi träffas kl. 12 och gör sedan nationshuset skinande rent. Efteråt följer gratis sexa! 8/11 Gåsmiddag Höstens stora bal! Fyra rättters middag och efterföljande dans till såväl liveband som DJ ända till 04. Sittningen kostar 370 kr, eller 340 kr om man går alkoholfritt, och anmälan görs till 1Q senast 3 november. 21/11 Elias Melin-seminarium Nationens Landskapsförening ger det fjärde i raden av seminarier om tidigare inspektorer, och denna gången har turen kommit till botanikern Elias Melin. Seminariet börjar kl. 18 prick i nationens stora sal, ingen anmälan krävs. Efteråt följer en enklare sexa, anmälan till denna görs till 1Q senast 18 november. Ölkällaren Djäknen Uppsalas mysigaste pub. Öppet tis tors 18 24, fre lör Lunch Vegetarisk sopplunch med ekologisk ambition. Öppet mån fre Helgfika Massor med gott fi ka. Öppet lör sön Biblioteket med kurslitteratur för konstvetenskap, öppet måndagar Mottagningstider 1Q & 2Q mån 15 17, tisons 11 13, tor Tfnnr: 1Q , 2Q och uthyrningsfrågor , 3Q Varmt välkomna till den vackraste av nationer, önskar Oskar, Emma och Sofia 8/11 Höstbal VÄSTGÖTA Restaurang från kl varje dag utom söndag Klubb Tuesdays by Snerikes, alla tisdagar fram till kl med 3 Dansgolv Bordsbokning: Expeditionstid: Mån Fre tis & tors Q Peter Q Rebecka Q Lars Södermanlands-Nerikes nation S:t Olofsgatan 16, Uppsala. SÖDERMAN- LANDS-NERIKES Snerikes hit men inte längre VÄSTMAN- LANDS-DALA 8/11 Velvet. Live; Tiger Lou + No Room For Squares, Gratis inträde för v-dalingar. 60 kronor för övriga. 15/11 Höstgask. Sittning från 18 dk. Släpp På släppet spelar Those dancing days + The Pale Corners. Biljettsläpp: 27 oktober. Sittningsbiljett: 300 kr. Släppbiljett: 80 kronor (100 kronor i dörren). Måndag Söndag Puben har öppet måndag till söndag, Lördag Lördagsfika (ej terminskort). Söndag Brunch (ej terminskort). 1 Q och 2 Q har mottagningstider mån 10 13, tis 15 18, ons och 16-19, tor samt fre Ekonomiexpedition: (vid frågor om handlån, handhar ej terminskortsärenden) har öppet mån fre samt tis Biblioteket med en läsesal (26 tysta läseplatser) och ett gruppstudierum är öppet mån-tor 15 18, samt fredag Trådlöst bredband. Telefon: Kuratorsexpeditionen , Bibliotek , Klubbverket och Gilleverket E-post: Västmanlands-Dala nation, Sankt Larsgatan 13, Uppsala Välkomna till Västmanlands-Dala nation För studenternas nytta och nöje sedan 1639 UPLANDS 1/11 Kransnedläggning 8/11 Gås-Anders middag. Höstens stora bal, med läcker svartsoppa, förträffl ig gås & en underbart vacker trädgård. Vi valsar efter middagen till Wijkmanska Bleckets smäktande toner! Kom till Uplands Nation och fi ra hösten med oss! 18/11 Städdag med efterföljande sexa Svantes Källare: Öppet måndag lördag, Irländsk mysstämning, mitt i Uppsala! OrkAn: Ditt ljus i slutet av tunneln! Varje fredag serveras det goda drinkar till mysig lounge-jazz. I valvet spelar levande band! Öppet Café Wijkman: Varje lördag Kanske det chokladigaste fi ket i Uppsala! Ärter & Våffler: Varje torsdag Gratis soppa om du kommer i högtidsdräkt! Café Holmgren: Varje vardag En lugn stund mitt i studierna blir desto bättre med en kopp kaffe och en liten kaka. Kom och värm dig, eller spela lite Wii med fi kavärdarna! Kuratorernas mottagningstider är: Må/Ti/Fr: 11 13, On: Telefon: E-post: Vill du hjälpa till att skapa julstämning för de som inte har möjlighet till det annars? Kontakta Uplands Nations 1Q Karl Arvinder. Vi behöver hjälp med allt man kan tänka sig; laga mat, pynta, städa, duka, köra bil, springa ärenden & tusen saker till! Jul på Uplands är en ideell verksamhet och har återkommit varje jul under många många år. Uplands Nation Eftersom skönhet kommer inifrån, faktiskt! GOTLANDS 4/11 landskap 5 15/11 Lambskallegasque 17dk 15/11 04-släpp Rhymatic live! Släpp öppnar v.44 Höstlov, nationen håller stängt öppnar v.45 Expen open mån ons 11 13, tors Bettys öppet från tis tors och fre Helgfika öppet från lör sön Lambskallegasque mer GUTE kan det inte bli! 30/10 HalloweenOrvar. Övervåningen är öppen och galet utspökad. Kom som du är eller utklädd. Levande teatern hjälper till att stila till lokalerna. 2 våningar 2 barer och massa vampyrer. Öppet /10 Club Evening. Stans snyggaste club har öppet Kom i tid för en bra mingelplats! Gäst DJ: från Peter, Bjorn and John! 1/11 Lördagsfika kl Kom och prata om gårdagen eller ladda inför kvällen. 1/11 Kransnedläggning vid nationsgraven. Samling vid nationen /11 Älggasken 04-gask. Ypsilon är värdinnor för höstens sista föreningsgask. Hela huset öppet och VAPNET på scen! Förköp fi nns i kansliet och på lördagsfi kat. Släpp Kom och dansa natten lång på något av alla dansgolven! 9/11 Städdag. Kom och polera nationens alla vrår kl /11 Städsexa En fest som tack till alla medlemmar som städat! Kl: 18dk. 14/11 Club Evening. Stans snyggaste club har öppet Kom i tid för en bra mingelplats eller för att öva in bästa dansmovet till den fräna musiken. Gäst DJ:s! 15/11 Höstfest Nationens höstbal. Släpp med sittande sexa kl OBS! Klädsel Högtidsdräkt! Entré endast 50kr. Storband på scen: Phontrattarne! 20/11 Landskap då bla. vårens klubbverk skall väljas! 21/11 Jazz med Phontrattarne på scen Varje dag Majs Café har öppet mån tors 9 18, fre Frukostbuffé varje dag mellan 9 11, Lunch med hemlagad husmanskost, alltid två rätter att välja mellan varav en vegetarisk. Se hemsidan för meny! Pris: 35 40kr. Kaffe fi nns för alla smaker, riktig espresso, latte eller krav & rättvisemärkt bryggkaffe, välj och vraka. Nationen tillhandahåller ett fl ertal norrländska dagstidningar för den vetgirige. Orvars krog Uppsalas bästa pub är öppen mån tor 18 01, fre , lör , sön Vår berömda Robboburgare fi nns givetvis kvar och är om möjligt godare än någonsin. Kom och kasta pil, spela ett spel eller passa på att utnyttja vårt nya kanonerbjudande; 2 burgare för 1 på fredagar kl: Passa på att sitta utomhus på terassen om vädret tillåter. Infravärme, fi ltar och mys utlovas! Ny & fräsch datorsal med läsplatser, bibliotek med 36 tysta, bekväma platser samt café öppet hela dagen! NORRLANDS Norrlands nation där 04-gaskerna är störst, bäst och roligast ÖSTGÖTA 31/10 Våga säga nej till alla fåniga Halloweenfester och gå på klubb på ÖG istället! Vi kör som vanligt mellan 19 och 01, och utlovar många överraskningar samt några sköna gäst-dj s. För mer info se hemsidan när det börjar närma sig. 1/11 Allhelgonavandring. I samband med Alla helgons dag promenerar vi till nationsgraven för kransnedläggning och för att tända ljus, sedan fi ka på lördagsfi kat. Samling på nationen kl 12. 7/11 Bubba K, kortare namn i år men fortfarande lika bra, om inte bättre! Skön electro, house och techno! I källaren varma, svajande reagge-beats. Gratis innan 21. 9/11 Städfest. Kom och gör nationen ren och passa på att lära känna ämbetsmän och huset. Dyk upp vid tio, städa under dagen (lunch ingår givetvis) och på kvällen blir det trevligt partaj. 14/11 Studio Dicore. Vi bryter mot gamla traditioner och ger er en kväll där blandningen inte är närvarande utan avgörande. Inte för att alla ska kunna dansa men för att alla ska kunna känna sig utvalda. För det är ni. Gratis innan 21, se hemsidan för mer info. Studio Dicore 15/11 Gåsbal. Höstens bal då nya seniorer och hedersledamöter skall installeras. Vi äter gås och svartsoppa i vackra högtidsdräkter och sedan dans till 04. Klädsel: högtidsdräkt. Tid 17DK. För biljetter, se hemsidan. 19/11 Studio Dicore anordnar föreläsning, den här gången med temat Media. För mer info, se hemsidan. 21/11 2night-stand med Soulville U-a. På övre golvet spelar Hannah det du allra helst vill höra och i källaren fi nns Soulville U-a med den gamla skolan, northern och 70 s soul. Dessutom kan du lyxa i cocktailbaren, eller äta middag i restaurangen som har bordservering. Gratis inträde innan 21 Ny hemsida, och den är la fi n: ostgotanation.se. Mjölkbaren: vardagar Lördagsfika: Tages pub: Mån tors från 19 1Q s mottagningstider: Mån, Tors 16 18, Tis, Tors, Fre Kontakt: 1Q Camilla, , 2Q Björn, , 3Q Cattis, även bordsbokning, , 31/10 Indiegasque! Släpp till 04. Nordpolen på scen! 1/11 Kransnedläggning på nationsgraven 2/11 Allmänt val. Val av styrelse och 2Q. 7/11 Restaurang SMAKA! Vegitarisk och vegansk meny. 8/11 Teater: Strindbergs Fordringsägare i Pub kronan 16:00 14/11 Restaurang SMAKA! Vegitarisk och vegansk meny. 15/11 Ostkakegille. Biljetter säljs hos 1Q. Först till kvarn! Pub Kronan Må to 18 00, Klubbfria Fr lö Glasnost 80-talsmusiken tar över pub Kronan varje måndag! Frk. Nylins Eftr. Söndagsfi ka Stand up Downstairs En av Sveriges bästa stand up-klubbar enligt både publik och komiker. Första tisdagen varje månad Expeditionstid mån fre samt mån och tors Östgöta Nation - Alltid steget före... KALMAR Den lilla nationen med det stora hjärtat

20 Ergo #12 / 2008 NATIONERNA / 23 30/10 Stortorsdag, öppet till 02! 4/11 Städsexa 7/11 Gåsslabb 8/11 Gåsbal 17/11 Seniorskollegium Lunch Mån Fre 11:30 13:15 Pub Tis, Ons Avgång Tor Holmiana Tor 18dk Utgång Tor Sunday s Sön Mottagningstider Mån, Tis, Fre Ons Tor STOCKHOLMS Stockholms Nation - Undrar hur det känns att inte vara främst? GÖTEBORGS 7/11 Fredámiddag! Nationens kuratel och klubbverk är i Lund och under tiden dansar förra terminens ämbetsmän på bordet. Kom och avnjut en äkta Fredámiddag på Göteborgs! För anmälan se lista i Pubentrén eller kontakta V.44 Nationen har novemberlov och har därför stängt, med andra ord välkommen tillbaka V.45 Glenns Pub & Kök Torsdag: God Husman! Fredag: Schysst mat, roligare än bara burgare! Lördagslunch: Goda soppor till bra priser Sôndagsbrunch: Äntligen här igen! Tel Mottagningstider Mån Ons samt Tors Göteborgs, nu med en nymålad pub! SNIF idrottsförening. Se kalendarium på hemsidan. Kuratorsexpeditionen har öppet mån ons kl & tors kl Besöksadress: S:t Larsgatan 5 Tel: E-post: Bordsbokning: För hyra av festvåningen: nation.uu.se Smålands nation i studenternas intresse VÄRMLANDS 30/10 Café 11 16, Lunch 12 14, PUB /10 Lunch KLUBB 054 : 18 01, 4 barer, 2 dansgolv, Nationskören har konsert i helga trefaldighets kyrka gratis kl 20! 1/11 MASKERADGASQUE 18dk 320/280kr Tema Medeltid Släpp 23 04! 2/11 Söndagsfika Härligt helgfi ka m baguetter, pajer & bakverk! 3/11 Café 11 16, Lunch /11 Café 11 16, Lunch PUB /11 Café 11 16, Lunch 12 14, PUB /11 Lunch följt av Gustav II Adolf-firande med föreläsning och fi ka 7/11 Lunch KLUBB 054 : 18 01, 4 barer, 2 dansgolv 8/11 ORDENSMIDDAGAR 9/11 Söndagsfika Härligt helgfi ka m baguetter, pajer & bakverk! 10/11 Café 11 16, Lunch /11 Café 11 16, Lunch 12 14, PUB /11 Café 11 16, Lunch 12 14, PUB /11 Café 11 16, Lunch 12 14, PUB /11 Lunch KLUBB 054 : 18 01, 4 barer, 2 dansgolv 16/11 Söndagsfika Härligt helgfi ka m baguetter, pajer & bakverk! 17/11 Café 11-16, Lunch /11 Café 11 16, Lunch 12 14, PUB /11 POLERINGSGASQUE Städa med oss från kl 14, vi bjuder på middag & fest! 20/11 Café 11 16, Lunch 12 14, PUB Mottagningstider för 1Q och 2Q: Mån Ons 11 13, Tors samt Fre med stadens grädda och dansa som höstlöv i vinden till livebandsmusik. Släpp /11 Klubb Polaroid En stillbild i rörelse-dans, dans, dans! Pub Ghuben: månd lör 18 01, söndagar Klubb Polaroid, onsdagar jämna veckor Lördagsfika: lördagar Lördagsrestaurang Två Rum och Kök: lördagar Boka bord hos 3Q på eller z Kuratorskonventet CC Ameli Frenne, , Mottagningstid: ons 11 13, tors CP Gustaf Hallgren, Mottagningstid: tors VCC Anna Sjöberg Gästkortförsäljning Gästkort säljs till studenter som inte studerar i Uppsala men som vill besöka studentnationerna. Entréplan Övre Slottsgatan 7, , tis-fre , lör ANNONS KVART Söndagsbrunch: , ingen brunch på städdagar. Mottagningstid månd tors 11 13, tors Q Thor: , 2Q Christian: , 3Q Ina-Maria: , KXM David: , Vad är väl en bal på slottet när man kan välja GH? SMÅLANDS 24/10 Clap to this! Uppsalas bästa live-klubb återkommer för första gången för terminen, missa inte det! Öppet till 02, mer information kommer senare. 8/11 Gåsmiddag. Höstens bal. Sätt på dig högtidsdräkt och ha trevligt tillsammans med oss. Kl: 18dk, pris: 380:-/330:-. osa senast 4/11. Varmt välkomna! Pub Hyttan: Måndag Torsdag Fredag Fredagslyx: Varje fredag Fika: Lördagar Onsdagsquiz I puben med de allvetande quizmastrarna, varje vecka från kl. 20 Biblioteket läsplatser vardagar kl 10 17, utlåning mån kl Glasblåsarna övar sön kl Kören sjunger klockan mån kl Syjuntan syr och knypplar tis kl Heltidarna VT2008: 1Q Jon Q Daniel Q Casper Klubbmästare Charlotte Köksmästare Lisa En värmlandspôjk blir bare gla! GÄSTRIKE- HÄLSINGE 8/11 Höstbal 17dk. Ät utsökt middag, umgås

21 24 / KALENDARIUM Ergo #12 / 2008 VÄLKOMMEN TILL ERGOS KALENDARIUM. Vi tar gärna emot dina evenemangstips. Vi reserverar oss för eventuella ändringar. Nästa Ergo kommer den 21/11. Lämningsdatum till nästa nummer är 11/11. E-post: Tel: Fax: För studentföreningarna är 9/11 sista lämningsdag. Skicka till kårens informationsansvariga Klara Johansson. E-post: Tel: Fax: ROCK & POP 31/10 Kalmar nation: Bohemians U A och Nordpolen. 1/11 Orange: The Zulu Experience. 5/11 Katalin: Tomas Andersson Wij. 5/11 Bistro Hijazz: Agaton Klubb. 6/11 Bistro Hijazz: Rockridge Brothers. 11/11 Velvet: Tiger Lou. 12/11 Katalin: Rebecka Törnqvist. 12/11 Bistro Hijazz: Agaton Klubb. 16/11 Katalin: Ron Sexsmith. 16/11 UKK: ABBA Forever A Tribute to ABBA A Music Show. 19/11 UKK: Bo Kaspers Orkester. 19/11 Bistro Hijazz: Agaton Klubb. 20/11 Bistro Hijazz: Sweetheartdeal. JAZZ & BLUES 31/10 Katalin: Rolf Wikström Blues Band. 31/10 Uppsala universitets aula: Frode Kjekstad och Uppsala University Jazz Orchestra. 2/11 Kulturoasen: Ferlin i ord och musik i jazzton. 9/11 Kulturoasen: New Orleansjazz av klassiskt snitt. 13/11 UKK: Trio X Evergreens. 14/11 Katalin: Blues Battle: Good Morning Blues vs Arnesen Blues Band. 15/11 Katalin: Jonas Kullhammar Quartet/Uppsala Storband. 15/11 Bistro Hijazz: Lounge Lizards. 16/11 Kulturoasen: Lou Lou. FOLKLIKT 30/10 2/11 UKK: Uppsala International Sacred Music Festival /11 Katalin: Salsa!! Live + DJ:s. 3/11 Katalin: M. A. Numminen + The Coloured Office Paper. 4/11 Katalin: Detektivbyrån. 4 9/11 Reginateatern: Hej Povel! en hyllning med Lasse Eriksson, Meta Roos m fl. Tony Matelli visas på Uppsala konstmuseum tom 30/11. 4/11 Bistro Hijazz: Gunnel Mauritzson Band. 4/11 Ekocaféet: Eva Rune & Mattias Perez, Dalarna. 8/11 Bistro Hijazz: Hundår. 11/11 Ekocaféet: Wreesvijk sjunger Wreesvijk. 13/11 Bistro Hijazz: Splet. 14/11 Bistro Hijazz: Radio Kairo. 19/11 Ekocaféet: Linda Malmström & Mats Brandemark. 20/11 Katalin: Steve Forbert. 21/11 Bistro Hijazz: Bulgur Bros. KLASSISKT & KÖR 31/10 UKK: La Cappella Till ängeln med de brinnande händerna. 31/10 UKK: Stabat Mater Dolorosa Christian and Muslim Homage to Mary. 31/10 UKK: Vingt regards sur l Enfant-Jésus. 31/10 Helga Trefaldighets kyrka: Allhelgonakonsert med Värmlands nationskör. 1/11 UKK: Mamane Barka. 1/11 UKK: Homayoun Shajarian. 1/11 Helga Trefaldighets kyrka: Cuncordu e Tenore de Orosei. 1/11 UKK: Shashank. 1/11 UKK: Soeur Marie Keyrouz & l Ensemble de la Paix. 1/11 UKK: Ariid Andersen Trio. 2/11 UKK: Psalmfrossa. 2/11 UKK: The Hilliard Ensemble Arkhangelos. 5/11 UKK: Aly Bain, Bruce Molsky & Ale Möller. 6/11 UKK: Uppsala Kammarorkester Naturlyrik och danser. 7/11 UKK: Höstlöven. 8/11 Katalin: Konsert med Cikada + Dans till Bumble bee bojs. 8/11 UKK: Barnkonsert Villi vickar med julskinkan. 8/11 UKK: Romansafton. 9/11 UKK: Den kände och okände Jan Johansson. 9/11 UKK: Elvis Forever A tribute to the king. 11/11 UKK: Situation Tellus En konsert för allas vår moder jord. 12/11 Reginateatern: Sånger av Vysotskij Dan Fägerquist. 13/11 Reginateatern: Uppsala Tartu: jubileumskonsert med Kärt Johanson och Väsen. Foto: Tony Matelli 13/11 UKK: Anne-Sophie Mutter. 15/11 Alfvénsalen: Uppsala Kammarstråkar. 18/11 UKK: Roland Pöntinen & Anders Widmark. 20/11 UKK: Uppsala Kammarsolister. KONST & UTSTÄLL- NINGAR Bror Hjorths Hus: Lea Ahmed Jussilainen och Yasmine Ekman Munir. Lyckan kommer, lyckan går. T o m 16/11. Museidagen på Biotopia. Uppsalas museer visar upp sig på Biotopia. Bror Hjorths Hus arrangerar skulpturverkstad. 9/11. Kaleido konsthantverk: Cilla Ramnek, textil mm. T o m 23/11. Uppsala konstmuseum: Ingrid Atterberg, Retrospektiv. T o m 9/11. Marianne Lindberg De Geer, Vilse i kulturen. T o m 9/11. Tony Matelli, Amerikansk hyperrealism och civilisationskritik. T o m 30/11. Uppsala stadsbibliotek: Arbete pågår, fotoutställning. Vernissage: 11/11. T o m 23/11. Gottsundabiblioteket: Gösta Knutsson 100 år. T o m 3/11. Ett O-djur blir till. Vernissage: 6/11. T o m 26/11. Museum Gustavianum: Vikingatid Aros. T o m 17/11. Döden & Jakten på mördaren. T o m 16/11. TEATER & SCEN Uppsala stadsteater: Zorro 31/10 och 1/11 på Stora scenen. Gösta Berlings saga 31/10, 5 & 6/11 på Lilla scenen. Tjuven 17, 18, 29 & 30/10 på Stora scenen. Hey Girl! gästspel 5 & 6/11 på Stora scenen. Löjtnanten från Inishmore, genrep: 13/11, premiär: 14/11. 15, 18, 19, 20 & 21/11 på Lilla scenen. Blåmärken, genrep: 14/11, premiär: 15/11. 19, 20 & 21/11. Rigoletto/Djurisk åtrå, genrep: 18/11, premiär: 19/ & 21/11 på Ettan. Reginateatern: Di Leva Låt kärleken växa 31/10, 1 & 2/11. Lycka och välgång Teater C 3/11. Rolf Det går så länge som det går 5 & 12/11. Man i djungeln Kalle Westerdahl 6, 13 & 20/11. Jag vill ha en egen måne Kessel och Lindberg 7 & 14/11. Baghdad Burning 14/11. Heja världen show! 16/11. P4 Lajv Idah 19/11. Frankenstein Kesselofski & Fiske 19, 20 och 21/11. Den starkaste fi sken 21/11. FÖREDRAG & DE- BATT 30/10 En lag som upprör varför behövs den?. Med Ingvar Åkesson, generaldirektör, Försvarets radioanstalt (FRA) Plats: Universitetshuset, sal IX, kl Arrangör: Utrikespolitiska föreningen. 2/11 Möt Mr Såpbubbla. Med Göran Rämme. Museum Gustavianum kl /11 Det svenska försvaret och geopolitikens återkomst. Med docent Ingemar Dörfer, gästforskare vid Utrikespolitiska institutet och fd forskningschef på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och Dr Pål Jonson, utrikespolitisk rådgivare på moderaternas riksdagskansli och tidigare politiskt sakkunnig på Försvarsdepartementet. Plats: Universitetshuset, sal IX, kl Arrangör: Utrikespolitiska föreningen. 4/11 Tisdagslunch om kvinnors klassresor i dagens Sverige. Med Lena Sohl. Lunchrummet, Centrum för genusvetenskap kl /11 Från Newton till poesi. Med Jörgen Sjöström, fi l. Dr. i fysik och författare till Newton och gravitationen. På himmelen och på jorden, och Birgitta Östlund, litteraturvetare, som visar hur man kan skildra naturvetenskap med hjälp av poesi. Stadsbiblioteket kl Entré: 40 kr. 8/11 Arkivens dag. Nöjen och underhållning ur Uppsalas arkiv. Stadsbiblioteket kl /11 Museidagen: Ett nytt museum Myntkabinettet. Myntkabinettet, Universitetshuset kl /11 Varför får konstnärer allt färre barn? Om barn, etnicitet och konstnärskap. Med Magdalena Dziurlikowska, Lea Ahmed Jussilainen och Yasmine Ekman Munir. Bror Hjorths Hus kl /11 Kubas politiska fångar kamp mot ett demokratiskt samhälle. Med Magnus Krantz, journalist. Plats: Universitetshuset, sal IX, kl Arrangör: Utrikespolitiska föreningen. 10/11 Feminismen och arbetarrörelsen. Med Yvonne Hirdman, professor i historia vid SU. Stadsbiblioteket kl /11 Kura skymning Tema: Kärlek i Norden. Säg till om jag stör? Med Anne Harbom, föreningen Norden. Stadsbiblioteket kl /11 Om Ernest Hemingway. Med professor Håkan Westling. Rudbecksalen, Rudbecklaboratoriet kl /11 Uppsalas parker. Med Karin Åkerblom, processledare för stadsutveckling. Stadsbiblioteket kl Entré: 40 kr. 12/11 IT-säkerhet. Med Veronika Berglund och Torbjörn Wictorin. Kyrkogårdsgatan 2 C kl /11 Övergivna platser en resa i globaliseringens spår. Med Jan Jörnmark, docent i ekonomisk historia vid Göteborgs universitet. Plats: Uplands nation, kl Arrangör: Utrikespolitiska föreningen. 13/11 Mitt Amerika Merete Mazzarella. Geijersalen, Engelska parken kl /11 Brain imaging studies of the sex differences in the human brain. Med Dr. Ivanca Savic. Institutionen för Psykologi, Trädgårdsgatan 18, rum 1022 kl /11 Ny teknik når nya målgrupper. UKK kl /11 Hur du lyckas med företagssamarbeten. Med Sture Hogmark. Ångströmlaboratoriet, Polhemssalen kl /11 Dinosaur Day. Evolutionsmuseet Paleontologi, Norbyvägen 22 kl /11 Sverige i Afghanistan mellan talibaner och NATO. Med Torbjörn Pettersson, generalsekreterare i Svenska Afghanistankommittén och Mattias Otterstedt, Afghanistanansvarig på UD. Plats: Universitetshuset, sal IX, kl Arrangör: Utrikespolitiska föreningen. 18/11 Synvända idag Kampen för livsvärdena. Med Elisabet Hermodsson, författare och fi losof. Stadsbiblioteket kl /11 Universitetets likabehandlingsarbete seminarium för anställda. Universitetshuset, sal X kl /11 Sveriges Radio satsar på webben. Med Mats Åkerlund, chef för Nya medier på Sveriges Radio. Kyrkogårdsgatan 2 C kl /11 Svensk penningpolitik i en globaliserad värld. Med Irma Rosenberg, förste vice riksbankschef. Plats: Universitetshuset, sal IX, kl Arrangör: Utrikespolitiska föreningen. ÖVRIGT 4, 11 & 18/11 Visningar av stjärnhimlen vid det gamla astronomiska observatoriet i Observatorieparken, med början kl 19 och 20, stjärnklara tisdagar om vädret tillåter. Kostnad: 30 kr. 8/11 Tant Gröns Kulturoas och Kulturköket välkomnar er till en rysk afton! Rysk mat, dryck och kultur tills ni stupar. Plats: Kulturoasen. Entré med mat: 290 kr. Entré utan mat (pub, konsert, dansbiljett): 150 kr. Förköp på Tant Gröns Skafferi eller UNT City /11 Vägval Ryssland. Medvedev, Putin och framtiden. Kursen syftar till att ge fördjupade kunskaper om den politiska, ekonomiska och sociala utvecklingen i Ryssland, samt vidare att beskriva Rysslands relationer till omvärlden idag. Alfvénsalen, Orphei Drängars plats /11 Vibafemba + Ulla Skoog = sant. Plats: Stora salen, UKK. 15/11 Fängslade författares dag. Samarrangemang mellan Reginateatern och Svenska Penklubben. Plats: Reginateatern. 19/11 Feskarn & Caviar. Möte mellan mat, dryck, musik och människor. Plats: Kulturoasen. STUDENT- FÖRENINGAR Botaniska sektionen 12/11 kl Biotopia, Vasagatan 4. Vägkanterna vår största slåtteräng. Henrik Berg, fd inventerare för Vägverkets projekt Artrika Vägkanter, berättar om vägkanternas naturvärden och vad man kan göra för att bevara dem. Alla intresserade är välkomna! Dynamicus 3/11 kl Förhandlingsföreläsning i samarbete med TRIA, sal 1209 på Seminariegatan 1. Förberedande inför höstens förhandlingstävling. Anmälan görs till: sista anmälningsdag är den 29/10! 4/11 kl Terminens första P-pub! P-pub med Nisse Forslund från Arbetslivsresurs på ämnet Konfl ikthantering. Lokal är i skrivande stund inte bestämd, men snart kommer mer info om var och hur du anmäler dig, så håll ögonen öppna. 9 10/11 Kryssning med Dynamicus! Kalasa på Viking Line =) Ett teknat spex Vi söker en producent och en kapellmästare/orkesterledare till vårens storspex. Vi letar också efter gruppledare för sy, bygg, mat & mys, pr & tryck, ljud/ljus & specialeffekter. För mer info och ansökan, maila: Spexlek, teaterlek och impro. 5/11, 26/11 samt 10/12. Ångströmslaboratoriet korr 2000 kl Fly

22 Ergo #12 / 2008 KALENDARIUM / 25 inluppar och tentaångest för ett ögonblick och kom och lek med oss en stund vi bjuder på fi ka! Vill man pröva på att skriva manus håller vi till på Uthgård på torsdagar från kl /11 är det Julstämma för alla medlemmar. Avslutas med Julbord på Uthgård. I december hålls Skådespelaraudition för vårens storspex. För mer info och intresseanmälan, se: www. spexet.nu Gröna studenter 31/10 2/11 Visioner för en grön högskola. En hel helg med seminarier, debatter och möten, där Gröna Studenters idéprogram ska diskuteras. Plats: Pustegränd 1 3 vid Slussen i Stockholm. För mer information, se: gronastudenter.se 9/11 Behövs en grön ideologi? Del I. Plats: Västgöta Nation (på övervåningen under söndagsfi kat), kl Till första delen av vår studiecirkel läser vi texten Grön Ekonomi av Kristian Skånberg samt Finns en grön ekonomisk teori av Ulf Söderström. 19/11 Behövs en grön ideologi? Del II. Plats: Miljöpartiets kansli i Stockholm, Pustegränd 1-3, kl Till andra delen läser vi Varför är inte alla Gröna Ekofeminister av Lotta Hedström och Är queerteori grön? av Angela Aylward. Heimdal Föreningen Heimdal inbjuder till torsdagstalarkvällar på föreningens lokaler, St Larsgatan 10 (bakom V-Dala nation). Avgift: 20 kr, gratis för medlemmar. 30/10 kl Andreas Norlén, Ronald Reagan och hans tid. 6/11 kl Peter Ericsson, Gustav II Adolf och universitetet. 13/11 kl Allan Widman, Sverige och NATO. 20/11 kl Rolf K Nilsson, Lejonet och Björnen fi nns det ett hot från öster? Laboremus Laboremus är Uppsalas socialdemokratiska studentförening. Vår verksamhet består av studiecirklar, kårpolitik (genom vårt kårparti, S- studenter) och öppna seminarier: 5/11. Seminarium med Uppsala Kvinnojour. 12/11. Seminarium med Anders Ygeman, riksdagsman (s), miljöpolitiskt ansvarig. Välkomna! För kontakt, maila: eller ring: Den 6 november uppträder Uppsala Kammarorkester på musikens hus. Litteraterna Litteraterna ordnar spökdiné! Kvällen den 7/11 kl (prick) träffas vi på kyrkogården vid det lilla vita kapellet till tonerna av Domkyrkans klämtande, för ett gemensamt avtåg till hemlig ort. Temat är litterär och retorisk skräck och utklädning uppmuntras. Anmäl dig genom att sätta in 240 kr (alkoholfritt 200 kr) på plusgiro Skriv namn och om du vill ha vegetarisk/vegansk mat eller om du har några allergier. I priset ingår underhållning, mat och skälig mängd dryck, men ta med kontanter om mer dryck önskas. Sista anmälningsdag är 27/11. För frågor, maila: com. See you in the dark side of kyrkogården. Pax et Bellum 16/11 kl Fredsmuseum, Uppsala Slott, ingång H: Öppning och presentation av utställningen Bortglömd fred. Arrangör: Pax et Bellum, i samarbete med Fredsmuseum. Philochoros Måndagar Nybörjarkurs i folkdans. Plats: Norrlands nation. Onsdagar Ordinarie dansträning. Plats: Norrlands nation. 8/11. Samarrangemang med V-Dala spelmanslag på Drabanten. 15/11. Folkmusikafton. Se: philochoros för mer info. Piratstudenterna Torsdagar Piratöl. Plats: V-Dalas pub. Söndagar Piratfi ka. Plats: Värmlands Söndagsfi ka. S:t Ansgars kyrka. Kyrkan på Studentvägen Söndagar kl 9.30: Laudes. Kl 10.00: Högmässa, kyrkfrukost. Kl 21.30: Completorium. Måndagar kl 7.30: Laudes. Kl 21.30: Completorium. Tisdagar kl 7.30: Mässa. Kl 21.30: Completorium. Onsdagar kl 7.30: Laudes. Kl 20.00: Mässa, fi ka. Torsdagar kl 7.30: Laudes. Kl 21.30: Completorium. Fredagar kl 8.30: Mässa. Lördagar kl 10.00: Mässa. Kl 18.00: Vesper. För mer info, se: ansgar.nu eller maila: Uppsala Studenters Filmstudio 30/10 kl Herr Lazarescus död av Cristi Puiu, Rumänien /11 kl Blå ängeln av Josef von Sternberg, Tyskland /11 kl Konsten att gråta i kör av Peter Schønau Fog, Danmark. 20/11 kl De andras liv av Florian Henckel von Donnersmarck, Tyskland Visningar på Slottsbiografen, Nedre Slottsgatan 6. Info: uu.se/studorg/usf/ Uppsala Studentradio 98,9 Bli vår nya medarbetare! Studentradion 98,9 är Uppsalas största studentmedium. Varje termin letar vi efter nya medarbetare! Är du sugen på att göra radio? Vi tar hand om dig på vilket stadium i idé/tankeprocessen du än befi nner dig. Besök: com för mer info, eller hör av dig på: I november börjar en ny omgång av radiokursen Sänt var det här. Vill du höra dig själv i etern och lära dig att göra radio? Håll då utkik efter kommande datum på Studentradions och Folkuniversitetets webbsidor och anmäl dig på den sistnämnda! Vi håller till på bottenplanet i Ekonomikum, på kortsidan mot Luthagsesplanaden. Studentradion 98,9 hör du varje vardag mellan på frekvensen 98,9 och via: www. studentradion.com, där vi kommer ha sändningar dygnet runt. Studentradion 98,9 sänder kultur-, nöjes-, musikoch samhällsprogram, samt håller dig uppdaterad på de senaste studentnyheterna och det bästa nationslivet. Uppsjö 30/10 kl Punschärta, Foto: MIU Grindstugan. 15/11. Buskskyttarnas jubelbal, Helsingfors. 15/11. SjöLunds bal Cubalibre, Lund. 20/11 kl Punschärta, Grindstugan. Alla tisdagar kl Baldamsuttagning, Grindstugan. Anmälan sker till Flöjten: fl Utrikespolitiska föreningen 4/11 kl Resegruppsmöte. Vi träffas för att fortsätta planeringen av Vitrysslandresan. Självklart bjuds det på fi ka! UF-lokalen, Ekonomikum. 5/11 kl Debate Club (in English). Come and debate all kinds of topics. We follow the same rules as the British Parliament. Location: ÖG nation. 8/11 kl Filmsöndag! Vi visar Charlie Wilson s War. Fredsmuseum, Slottet. UF-medlemskapskort måste visas i dörren. 9/11 kl Programgruppsmöte. Vi spånar fram idéer kring föredrag och debatter för våren Kom och delge oss Dina förslag! UF-lokalen, Ekonomikum. 19/11 kl Debate Club (in English), ÖG Nation. 20/11 Studiebesök på Ryska Ambassaden i Stockholm, föranmälan görs på: ufuppsala.se. ANNONS 4-SPALT 60MM

23 KÅRSIDORNA Vikten av engagemang Jag skulle vilja prata om vikten av studentrepresentation, vikten av att engagera sig i sin utbildning. Uppsala studentkår tillsätter varje år runt 950 studentrepresentanter runtom på Uppsala universitet. Det är personer som sitter i alltifrån centrala organ såsom universitetets styrelse till jämställdhetsgrupper på institutionsnivå. Det är dessa studenter som gör kårens arbete möjligt. Utan dem skulle vi aldrig ha den genomslagskraft vi faktiskt har. Vi är representerade i nära nog alla grupper på universitetet där beslut fattas och bereds. Det är förstås också viktigt att poängtera att vi inte bara är representerade, vi är också med och tar aktiv del i de beslut som fattas. Även om det förstås finns gradskillnader är universitetet oftast otroligt glada att det finns studenter som vill vara en del i utvecklingen av utbildningen. Med detta kommer också en insikt som kanske inte alltid känns som den mest närliggande, nämligen att studenternas åsikt spelar roll, man kan påverka sin situation och den framtida situationen för kommande studenter. Ett konkret exempel är förstås kursvärderingar, som tyvärr inte alltid är en självklarhet även om det är det mest påtagliga exemplet när man har möjlighet att förändra en utbildning för sina efterföljare, Engagerade i Uppsala studentkår under en utbildningshelg på Norreda torp. förhoppningsvis till det bättre. Som studentrepresentant kan man känna sig ganska isolerad bland universitetets representanter, och det kan bidra till en känsla av maktlöshet. Man är dock inte ensam. Med sig har man nära nog tusen andra representanter och i förlängningen alla studenter på Uppsala universitet. Vad kåren måste arbeta med är att kommunicera detta, att underlätta engagemanget, att vara ett stöd. Engagemang kan vara desillusionerande om det alltid hamnar hos den enskilde att bära hela bördan och ansvaret. Engagemang måste näras och utvecklas tillsammans med andra. Ett exempel på hur organisering kan hjälpa studenter här och nu är studenterna på det nya socionomprogrammet. De lyckades driva igenom ett fritt profilval på socionomprogrammet, trots att ledningen höll hårt på att platserna på de olika profilerna skulle delas lika. Detta blev möjligt främst på grund av studenternas eget engagemang, men också med hjälp av det stöd som kåren kunde erbjuda i form av strategiska Foto: Klas-Herman Lundgren överväganden och kunskap om hur universitetet fungerar. Den enda skillnaden mellan att eventuellt bli lottad till en inriktning man inte ville ha och att faktiskt få välja själv var deras egen vilja att förändra sin situation. Även om man inte ska måla upp en bild som säger att studenterna alltid får sin vilja fram så är det nästan alltid så att man kan förändra sakernas tillstånd i rätt riktning, steg för steg. Bara man engagerar sig. Daniel Fredriksson Uppsal studentkårs vice ordförande - Vill du träffa internationella studenter? - Vill du få en givande erfarenhet? Bli fadder i The International Buddy Programme! Gå in på för att läsa mer eller kontakta Uppsala studentkårs internationellt ansvariga på ,

Protokoll fört vid doktorandnämndens sammanträde 7 maj 2009. Petra Hansson, doktorandnämndens ordförande, förklarade sammanträdet öppnat.

Protokoll fört vid doktorandnämndens sammanträde 7 maj 2009. Petra Hansson, doktorandnämndens ordförande, förklarade sammanträdet öppnat. Doktorandnämnden Protokoll Uppsala studentkår 2009-05-07 Närvarande: Noel Dew FDR, My Svensson HDR, Johan Alsiö MDR, Johan Olerud MDR, Marco Bianchi VDNO, Petra Hansson DNO, Rebecca Fransson VDNO Protokoll

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004 Genus och programmering av Kristina von Hausswolff Inledning Under läsåret 3/ var jag med i ett projekt om Genus och datavetenskap lett av Carin Dackman och Christina Björkman. Under samma tid, våren,

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points Utbildningsplanen

Läs mer

Bristande kvalitet i den högre utbildningen

Bristande kvalitet i den högre utbildningen Statistik Bristande kvalitet i den högre utbildningen Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Inledning Nästan 30 procent av alla nyexaminerade säger

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Statistik Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Undersökning bland nyexaminerade jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Läs mer

Genusmedveten kompetensförsörjning vid Luleå tekniska universitet

Genusmedveten kompetensförsörjning vid Luleå tekniska universitet Genusmedveten kompetensförsörjning vid Luleå tekniska universitet Ylva Fältholm Eira Andersson Eva Källhammer Avdelningen för arbetsvetenskap Luleå tekniska universitet Syfte Påverka den ojämna könsfördelningen

Läs mer

Läkarprogrammet 2015/2016

Läkarprogrammet 2015/2016 Läkarprogrammet 2015/2016 330 HP UPPSALA CAMPUS 100% Förebygga, lindra och läka kraven på läkaren är höga. Du ska behärska vetenskapens senaste landvinningar men även kunna se och möta människan bakom

Läs mer

Fråga 1. Fråga 2. Fråga 3

Fråga 1. Fråga 2. Fråga 3 Doktoranders arbetsmiljö - enkät december 2009 57 st svar Fråga Är du nöjd med din arbetstid? Nej jag jobbar för mycket 4 25% Ja det är lagom 40 70% Nej jag jobbar för lite 3 5% Fråga 2 Håller du i någon

Läs mer

Tre månader i Modena

Tre månader i Modena Tre månader i Modena Jag läser sjuksköterskeprogrammet på Hälsouniversitetet i Linköping och jag har spenderat 12 veckor i italienska Modena. Universitetet där heter Università degli studi di Modena e

Läs mer

Omställning till universietsstudier

Omställning till universietsstudier Miniprojekt, pedagogisk grundkurs II, vt 2001. Ann-Kathrin Holm, Fysikalisk-kemiska institutionen. Omställning till universietsstudier En enkätstudie i hur kemistudenter inom grundkursen uppfattar universitetsstudier

Läs mer

Preliminärt schema VT2013: (Observation förändringar av både dagar och aktivitet kan förekomma!)

Preliminärt schema VT2013: (Observation förändringar av både dagar och aktivitet kan förekomma!) Information till dig som önskar bli fadder för våra internationella studenter isk@kau.se Preliminärt schema VT2013: (Observation förändringar av både dagar och aktivitet kan förekomma!) 11 14 Jan Ankomstdagar.

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points UTBILDNINGSPLAN PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora

Läs mer

Fastställande av utbildningsplan Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap 2001-06-13.

Fastställande av utbildningsplan Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap 2001-06-13. UTBILDNINGSPLAN PROGRAMMET RÄTTSVETENSKAP MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG The programme of Legal Science with focus on internationalisation, 120/160 points Fastställande av utbildningsplan

Läs mer

FÖRSLAG TILL SVENSKA BASKETBOLLFÖRBUNDETS RIKTLINJER GÄLLANDE UTLANDS- ÖVERGÅNGAR FÖR SPELARE UNDER 18 ÅR

FÖRSLAG TILL SVENSKA BASKETBOLLFÖRBUNDETS RIKTLINJER GÄLLANDE UTLANDS- ÖVERGÅNGAR FÖR SPELARE UNDER 18 ÅR FÖRSLAG TILL SVENSKA BASKETBOLLFÖRBUNDETS RIKTLINJER GÄLLANDE UTLANDS- ÖVERGÅNGAR FÖR SPELARE UNDER 18 ÅR Inledning... 1 Vem har tagit fram detta?... 1 Internationellt regelverk och ersättning... 2 Föreningens

Läs mer

Study Abroad in Asia- (Kina och Hong Kong) 2015-2016

Study Abroad in Asia- (Kina och Hong Kong) 2015-2016 Sida 1 (5) Arbetsdokument 2014-10-21 Study Abroad in Asia- (Kina och Hong Kong) 2015-2016 Landsövergripande information De allra flesta lärosäten i Kina erbjuder kurser på kandidatnivå (Undergraduate,

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Linköpings kommun Statistik & Utredningar 9 november 2009 Sten Johansson 013-20 88 52. Utländska gäststudenter i Linköping 2009

Linköpings kommun Statistik & Utredningar 9 november 2009 Sten Johansson 013-20 88 52. Utländska gäststudenter i Linköping 2009 Linköpings kommun Statistik & Utredningar 9 november 2009 Sten Johansson 013-20 88 52 Utländska gäststudenter i Linköping 2009 Enligt statistik från OECD ( Education at a Glance ) fanns det år 2006 i hela

Läs mer

Karolinska Institutet ett medicinskt universitet

Karolinska Institutet ett medicinskt universitet Karolinska Institutet ett medicinskt universitet Erik G Svensson Uppsala 2014-08-19 Anna-Lena Paulsson, Internationella kansliet Handlingsplan för internationalisering 2014-2017 för utbildning på grundnivå

Läs mer

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 I JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 TRAFFICKING Trafficking, den tredje största organiserade brottsligheten i världen. Det är fruktansvärt att människohandel förekommer 2013. Allvarliga brott

Läs mer

UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET

UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET Ung Cancer är en ideel l organisation som arbetar för att förbättr a levnadsvillkoren för unga vuxna cancer drabbade. Med det menar vi unga vuxna mellan 16 30

Läs mer

Sammanställning av resultat Enkätundersökning Speak the J(F) up! 2011

Sammanställning av resultat Enkätundersökning Speak the J(F) up! 2011 1. Vilken termin läser du? Sammanställning av resultat Enkätundersökning Speak the J(F) up! 2011 2. Är du medlem vid JF idag? Besvarad av 137 st. Ja: 131 Nej: 6 3. Om du svarade ja på fråga 1: Tycker du

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan Dnr FAK1 2010/159 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Magister-/masterprogram i redovisning och finansiering Masterprogramme in Accounting and Finance Programkod: SAMRE/SAAAF Programmets

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Diskussionsunderlag kring arbetsmiljö Exempel och möjliga åtgärder

Diskussionsunderlag kring arbetsmiljö Exempel och möjliga åtgärder Diskussionsunderlag kring arbetsmiljö Exempel och möjliga åtgärder Varför arbeta med studenternas arbetsmiljö? Vi måste se studentgruppen för vad den är. Studenter är vuxna människor, och många studenter

Läs mer

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap STOCKHOLMS UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i barn- och ungdomsvetenskap, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga

Läs mer

Därför går jag aldrig själv om natten.

Därför går jag aldrig själv om natten. Därför går jag aldrig själv om natten. Pressrapport Ny trygghetsbelysning i området Lappkärrsberget. Ett samarbetsprojekt mellan Stockholms Stad och Fortum. Innehåll Sammanfattning 3 Resultat från undersökning

Läs mer

Reserapport efter utbytesstudier.

Reserapport efter utbytesstudier. Reserapport efter utbytesstudier. Shanghai Kina. Karl SSK hösten 2012 1) Vilket program läser du på? Jag läser till sjuksköterska på campus Norrköping och är nu inne på min femte termin. 2) Vilket universitet,

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Antagning till utbytesstudier vid University of Minnesota Law School

Antagning till utbytesstudier vid University of Minnesota Law School Uppsala universitet Rektor Juridiska avdelningen Marie Stern Wärn Antagning till utbytesstudier vid University of Minnesota Law School Anmälan NN har i en anmälan till Justitieombudsmannen (JO) riktat

Läs mer

Samlade systrar 70 Inblick

Samlade systrar 70 Inblick 70 Inblick Samlade systrar Text: Sara Brinkberg Foto: Maria Macri xx Det händer att tjejer tar hissen upp till åttonde våningen i Fryshuset i Stockholm för att knacka på. Eller att föräldrar och skolkuratorer

Läs mer

Jämlikhetsplan. Kungl. Musikhögskolan. Kungl. 2013-2014 Musikhögskolan. Dnr15/211. Faställd av rektor 150420. Dnr 13/711. Fastställd av rektor 131009

Jämlikhetsplan. Kungl. Musikhögskolan. Kungl. 2013-2014 Musikhögskolan. Dnr15/211. Faställd av rektor 150420. Dnr 13/711. Fastställd av rektor 131009 Jämlikhetsplan 2015-2017 Jämlikhetsplan Kungl. 2013-2014 Musikhögskolan Dnr15/211. Faställd av rektor 150420 Kungl. Musikhögskolan Dnr 13/711. Fastställd av rektor 131009 Jämlikhetsplan 2015-2017 för KMH

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. Linje 14

Verksamhetsplan 2015. Linje 14 Verksamhetsplan 2015 Linje 14 Om Linje 14 Örebro kommun och Örebro universitet bedriver sedan 2003 verksamheten Linje 14, ett samverkansarbete som går ut på att motivera fler ungdomar att studera vidare

Läs mer

Förslag till åtgärder för att förbättra doktoranders studiesociala villkor vid universitet och högskolor som staten är huvudman för

Förslag till åtgärder för att förbättra doktoranders studiesociala villkor vid universitet och högskolor som staten är huvudman för Promemoria U2012/2475/UH 2012-04-19 Utbildningsdepartementet Förslag till åtgärder för att förbättra doktoranders studiesociala villkor vid universitet och högskolor som staten är huvudman för Sammanfattning

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Poesi utan gränser Språk kan skapa murar men också förena Ett projekt för att synliggöra och främja den språkliga mångfalden i Uppsala med omnejd

Poesi utan gränser Språk kan skapa murar men också förena Ett projekt för att synliggöra och främja den språkliga mångfalden i Uppsala med omnejd Poesi utan gränser Språk kan skapa murar men också förena Ett projekt för att synliggöra och främja den språkliga mångfalden i Uppsala med omnejd Föreningen Poesi utan gränser Uppsala Språklärarsällskap

Läs mer

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra.

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Vi erbjuder möten som kan utveckla ditt företag. Och dig. Att samverka med forskare sätter igång kreativa processer och lyfter frågan

Läs mer

Hur fungerar ett utbyte? Våga ta steget!

Hur fungerar ett utbyte? Våga ta steget! Sikte på utlandet Våga ta steget! Hur fungerar ett utbyte? Vad finns det egentligen för möjligheter för dig som student vid LTH när du har sikte på utlandet? LTH:s Internationella avdelning tillsammans

Läs mer

Heta argument mot tobak

Heta argument mot tobak Heta argument mot tobak Hej! Det du håller i din hand är några tips till dig som förälder. Foldern har i huvudsak bara ett syfte att hjälpa dig med argument när du ska prata med ditt barn om tobak och

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

From: Netigate Sent: den 29 augusti 2014 13:32:25 To: si@si.se Cc: Subject: Läsårsredogörelse 2014

From: Netigate <info@netigate.se> Sent: den 29 augusti 2014 13:32:25 To: si@si.se <si@si.se> Cc: Subject: Läsårsredogörelse 2014 From: Netigate Sent: den 29 augusti 2014 13:32:25 To: si@si.se Cc: Subject: Läsårsredogörelse 2014 Answers submitted by novakova@vse.cz 8/29/2014 1:32:25 PM (01:34:28) Adress-

Läs mer

ROLLSPEL E 012 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning

ROLLSPEL E 012 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning ROLLSPEL E 012 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning Ordlista syo-konsulent studie- och yrkesval studieinriktning gymnasium/gymnasieskola nationella program lokala inriktningar praktisk och teoretisk utbildning

Läs mer

Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling. Musikanten

Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling. Musikanten Trygghetsplan Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Musikanten 2014-2015 1 Örebro kommuns trygghetsvision Alla barn och ungdomar i Örebro kommun har rätt till en trygg miljö i förskolor

Läs mer

Yttrandena från Göteborgs universitet. Göteborgs universitet Rektor Box 100 405 30 Göteborg

Yttrandena från Göteborgs universitet. Göteborgs universitet Rektor Box 100 405 30 Göteborg Göteborgs universitet Rektor Box 100 405 30 Göteborg Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Caroline Cruz caroline.cruz@hsv.se

Läs mer

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Jonathan Jensen Dejtinghandboken.com Innehåll Inledning... 3 Tips 1: Varför?... 4 Tips 2: Våga fråga... 6 Tips 3: Visa inte allt (på en gång)... 7 Tips

Läs mer

- En praktisk guide för du som vill åka på utbytestermin utomlands

- En praktisk guide för du som vill åka på utbytestermin utomlands Intresserad av att studera utomlands? Så går du tillväga! - En praktisk guide för du som vill åka på utbytestermin utomlands Till dig som har tänkt åka utomlands och studera: det är glädjande att du har

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Vilken termin ska man åka?

Vilken termin ska man åka? Under höstterminen 2012 åkte jag till Kina som utbytestudent till ett universitet som heter Shanghai Jiao Tong University (SJTU). Jag valde Jiao Tong för att det ligger i min favoritstad Shanghai och är

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

Foto: Chris Ryan. Vad är en lärare egentligen?

Foto: Chris Ryan. Vad är en lärare egentligen? Foto: Chris Ryan Vad är en lärare egentligen? Foto: Istockphoto Det här är inte en lärare Som lärare är du ständigt exponerad för omvärlden. Du betraktas och bedöms av eleverna och deras anhöriga, av rektorerna,

Läs mer

Reseberättelse från Danmark

Reseberättelse från Danmark Reseberättelse från Danmark Namn: Sara Ohlsson E-mail: sparrizzen@hotmail.com Skola: Ersta Sköndal Högskola, Instituitionen för vårdvetenskap Utbytesland, stad samt skola: Danmark, Köpenhamn, Diakonissestiftelsen

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

RADIOSKRIVARKLUBBEN LÄRARHANDLEDNING AV: ANDERS EDGREN ILLUSTRATION: VERONICA GRÖNTE/ PENNVÄSSAREN

RADIOSKRIVARKLUBBEN LÄRARHANDLEDNING AV: ANDERS EDGREN ILLUSTRATION: VERONICA GRÖNTE/ PENNVÄSSAREN RADIOSKRIVARKLUBBEN LÄRARHANDLEDNING AV: ANDERS EDGREN ILLUSTRATION: VERONICA GRÖNTE/ PENNVÄSSAREN 1 RADIOSKRIVARKLUBBEN Radioskrivarklubben är ett projekt som UR drivit sedan mitten av 1990-talet. Målet

Läs mer

En samordnare tillsattes på MCC. Under åren har det varit fyra (4) olika samordnare.

En samordnare tillsattes på MCC. Under åren har det varit fyra (4) olika samordnare. 1 Rapport MCC:s fadderprogram hösten 2012 Bakgrund Rapporten gjordes av Linda Hårsta-Löfgren under hennes praktik vid MCC under hösten 2012. Innan Linda for till Sri Lanka fick hon ett underlag med frågeställningar

Läs mer

SLUTA SKJUTA UPP OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP

SLUTA SKJUTA UPP OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP SLUTA SKJUTA UPP OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP C H R I S T I N A J O H A N S S O N, S T U D E N T H Ä L S A N W W W. H I S. S E / S T U D E N T H A L S A N Bild 1 FÖRELÄSNINGENS

Läs mer

Engagerade medarbetare skapar resultat!

Engagerade medarbetare skapar resultat! Föreläsningsanteckningar Berit Friman, vd Dale Carnegie Sverige 11 februari 2015 Engagerade medarbetare skapar resultat! Berit Friman är en av Sveriges mest erfarna föreläsare och utbildare inom områdena

Läs mer

Likabehandlingsplan och policy för IT-fakulteten 2010

Likabehandlingsplan och policy för IT-fakulteten 2010 Beslut 2009-12-17 dnr F 1 5443/09 Likabehandlingsplan och policy för IT-fakulteten 2010 Universitetets likabehandlingspolicy 2007-2010 Den strategiska planen för Göteborgs Universitet anger riktlinjerna

Läs mer

Kursledaren: Serguei Shimorin. Övningsledarna: Daniel Zavala Svensson, Shiva Samieinia, Nils Dalarsson.

Kursledaren: Serguei Shimorin. Övningsledarna: Daniel Zavala Svensson, Shiva Samieinia, Nils Dalarsson. Kursanalys av SF1624 för CINTE, vårtermin 2015 1 Kvantitativa data Moment TEN1 Poäng på moment 7.5hp Antal registrerade 83 Antal godkända på moment 33 Prestationsgrad 40% Antal med slutbetyg 33 Examinationsgrad

Läs mer

Att våga tala. - går det att lära sig? Mina egna små erfarenheter... Fredrik Bengtsson

Att våga tala. - går det att lära sig? Mina egna små erfarenheter... Fredrik Bengtsson Att våga tala - går det att lära sig? Mina egna små erfarenheter... Fredrik Bengtsson Vad jag tänkte prata om... Vem är jag? Vad gör jag här? min bakgrund som talare Går det att lära sig att våga nåt?

Läs mer

Sida 1 av 7. Slutrapport. ULVIS Unga Lär Vuxna Internet på eget Språk. Uppsala den 4 december 2012. Serbiska Kulturföreningen Sloga

Sida 1 av 7. Slutrapport. ULVIS Unga Lär Vuxna Internet på eget Språk. Uppsala den 4 december 2012. Serbiska Kulturföreningen Sloga Sida 1 av 7 Slutrapport ULVIS Unga Lär Vuxna Internet på eget Språk Uppsala den 4 december 2012 Serbiska Kulturföreningen Sloga Sida 2 av 7 Inledning Det här är fjärde året i rad som vi får ekonomisk hjälp

Läs mer

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD.

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Ungdomarnas mänskliga rättigheter kränks. I mitt arbete träffar jag ungdomar som lever under förhållanden som inte är förenliga med

Läs mer

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter.

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. 1. Inledning Sveriges förenade studentkårer, SFS, har under lång tid arbetat för att de stora bristerna i sjukförsäkringssystemet

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Mitt utbyte i Shanghai, Kina hösten 2011 Reserapport

Mitt utbyte i Shanghai, Kina hösten 2011 Reserapport Mitt utbyte i Shanghai, Kina hösten 2011 Reserapport 1. Vilket program läser du på? Sjuksköterskeprogrammet i Norrköping. 2. Vilket Universitet, land och stad åkte du till? Jiao Tong University i Shanghai,

Läs mer

Till dig som söker asyl i Sverige

Till dig som söker asyl i Sverige Senast uppdaterad: 2015-09-28 Till dig som söker asyl i Sverige www.migrationsverket.se 1 Reglerna för vem som kan få asyl i Sverige står i FN:s flyktingkonvention och i svensk lag. Det är som prövar din

Läs mer

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig Kvalitetsindex Standard, anhörig Rapport 20111103 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Konsthögskolan i Umeå

Konsthögskolan i Umeå Konsthögskolan i Umeå Kandidatprogrammet i fri konst, 180 hp Masterprogrammet i fri konst, 120 hp Konsthögskolan är vackert och centralt belägen vid Umeälvens strand. Skolan startade 1987, i före detta

Läs mer

Det låter underbart! Och hur gör man? Om jag vill träffa en ny kompis? Ja, då får man komma till oss och då gör vi en kort intervju.

Det låter underbart! Och hur gör man? Om jag vill träffa en ny kompis? Ja, då får man komma till oss och då gör vi en kort intervju. Kompis Sverige Kan du berätta lite om Kompis Sverige? Absolut! Kompis Sverige vi jobbar med kompis förmedling. Ok! Vi vill att folk ska träffas och vi tycker idag att det är jättesvårt i Sverige att få

Läs mer

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund Årskurs 2-enkät 2014 Kurt Westlund Elevernas trivsel och trygghet ligger konstant på en fortsatt hög nivå. Färre elever upplever sig dåligt bemötta, kränkta, utsatta för hot eller våld. Däremot försvagas

Läs mer

Jämställdhetsplan 2011 2013

Jämställdhetsplan 2011 2013 Jämställdhetsplan 2011 2013 Antagen av institutionsstyrelsen 2011-06-08 Innehåll Jämställdhet mellan kvinnor och män... 2 Ansvarsfördelning... 2 Jämställdhetsplanen antagen 2007... 3 Läget vt- 11... 3

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Dnr: L 2015/93 Fastställd av FUN: 2015-06-04 Versionsnr: 3 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Området och ämnet Området Examensområdet informationsteknologi definieras

Läs mer

VÅGA PRATA SEX MED BARNEN OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA

VÅGA PRATA SEX MED BARNEN OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA Vad gör man om man sitter på en fin middag när ens barn plötsligt utbrister Min pappa har en jättestor snopp!. Journalisten och författaren Hillevi Wahl frågade sexualupplysare,

Läs mer

Förverkliga dina drömmar på. Einar Hansen. gymnasiet! Natur och Estet1

Förverkliga dina drömmar på. Einar Hansen. gymnasiet! Natur och Estet1 Förverkliga dina drömmar på Einar Hansen gymnasiet! Natur och Estet1 Grattis! Du har tre fantastiska år framför dig Gymnasietiden är speciell. För första gången har du möjlighet att välja skola och program

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Ungdomars åsikter om Ungdomsmottagningar. April 2013. Therese Persson Barnrättspraktikant

Ungdomars åsikter om Ungdomsmottagningar. April 2013. Therese Persson Barnrättspraktikant Ungdomars åsikter om Ungdomsmottagningar April 13 Therese Persson Barnrättspraktikant Inledning Utifrån en motion från Henrietta Serrate (S) har Folkhälsoutskottet och Hälso- och sjukvårdsberedningen fått

Läs mer

Reserapport- utbytestermin West Virginia University, USA

Reserapport- utbytestermin West Virginia University, USA Reserapport- utbytestermin West Virginia University, USA Jag heter Veronica och har precis avslutat mitt 16 veckor långa utbyte på sjuksköterskeprogrammet i Morgantown, West Virginia. Utbytet innefattade

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

STYRELSEN PROTOKOLL 2010/2011:9 1 (5)

STYRELSEN PROTOKOLL 2010/2011:9 1 (5) 1 (5) Närvarande styrelseledamöter: Ella Brodin Johan Gärdebo Michael Jonsson Niclas Karlsson (t o m 6) Lukas Klingsbo Eric Lennerth Pontus Sandström Frånvarande: Karin Nordlund Presidiet: Gabriel Ledung

Läs mer

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska GRAFISK FORM ILLUSTRATION ÖVERSÄTTNING TRYCK TRYCKT PÅ MILJÖVÄNLIGT PAPPER Att studera

Läs mer

Enkätresultat. Kursenkät, Flervariabelanalys. Datum: 2010-03-29 08:47:04. Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Grupp:

Enkätresultat. Kursenkät, Flervariabelanalys. Datum: 2010-03-29 08:47:04. Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Grupp: Enkätresultat Enkät: Status: Kursenkät, Flervariabelanalys stängd Datum: 2010-03-29 08:47:04 Grupp: Besvarad av: 13(40) (32%) Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Helheten Mitt helhetsomdöme

Läs mer

Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror

Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror Ulrika Haake Docent i pedagogik, ledarskapsforskare och prodekan för samhällsvetenskaplig fakultet Sveriges Ingenjörer - Västerbotten,

Läs mer

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald.

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald. Mångfaldsövningar Isberget När vi möter en människa skapar vi oss först en uppfattning av henne utifrån det som är synligt och hörbart. Ofta drar vi då slutsatser om hur denna människa är, och vi tror

Läs mer

RESEBERÄTTELSE: Valencia

RESEBERÄTTELSE: Valencia RESEBERÄTTELSE: Valencia Jenny Holmberg, Vårterminen 2010 Vårterminen 2010 spenderade jag i Valencia på Universidad Politecnica de Valencia (UPV), som utbytesstudent från KTH:s Samhällsbyggnadsprogram

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

Institutionen för kemiteknik, LTH 1. Jämställdhetsplan 2008 för Institutionen för Kemiteknik

Institutionen för kemiteknik, LTH 1. Jämställdhetsplan 2008 för Institutionen för Kemiteknik Institutionen för kemiteknik, LTH 1 Jämställdhetsplan 2008 för Institutionen för Kemiteknik Antagen av institutionsstyrelsen 13/2 2008 Institutionen för kemiteknik, LTH 2 Åtgärdsplan 2008 Det övergripande

Läs mer

Stockholms universitets handlingsplan för breddad rekrytering 2009-2012

Stockholms universitets handlingsplan för breddad rekrytering 2009-2012 1 (7) 2009-02-19 Dnr SU 29-0405-09 Stockholms universitet Studentavdelningen Stockholms universitets handlingsplan för breddad rekrytering 2009-2012 1. Inledning Stockholms universitet - Det öppna universitetet

Läs mer

Jag var 20 år när jag smittades av HIV Lärarhandledning

Jag var 20 år när jag smittades av HIV Lärarhandledning Jag var 20 år när jag smittades av HIV Lärarhandledning Vision: Ambitionen med Medix filmer är att fler elever ska uppfylla en större del av målen för årskursen. Alla elever har olika inlärningsstilar.

Läs mer

Jämställdhetsrapport för institutionen för datavetenskap

Jämställdhetsrapport för institutionen för datavetenskap Jämställdhetsrapport för institutionen för datavetenskap 12 juni 2009 Inledning Sedan 2001 har Lunds universitet en gemensam jämställdhetspolicy. Jämn könsfördelning (intervallet 40/60) inom alla befattningar,

Läs mer

Protokoll fört vid föredragning för rektor 2015-06-11

Protokoll fört vid föredragning för rektor 2015-06-11 1 (8) Protokoll fört vid föredragning för rektor 2015-06-11 Ärende 1. Förslag till ledamot i styrelsen för Stiftelsen Karl Jeppssons Minne (dnr SU FV-1.2.2-1935-15). Föredragande: Anna Riddarström, Ledningskansliet.

Läs mer

5. Vad kunde du tillgodoräkna inom ditt program? 5 veckor ortopedi, 2 veckor lungmedicin samt 5 veckor kardiologi.

5. Vad kunde du tillgodoräkna inom ditt program? 5 veckor ortopedi, 2 veckor lungmedicin samt 5 veckor kardiologi. Reserapport efter utbytesstudier 1. Vilket program läser du på? Läkarprogrammet 2. Vilket universitet, land och stad åkte du till? University of Crete, Heraklion, Grekland 3. Vilken termin åkte du och

Läs mer

Välkomstbrev VT15. - Din guide till en bra skolstart på det Beteendevetenskapliga programmet. Faddergeneraler: Agnes och Jesper

Välkomstbrev VT15. - Din guide till en bra skolstart på det Beteendevetenskapliga programmet. Faddergeneraler: Agnes och Jesper Välkomstbrev VT15 - Din guide till en bra skolstart på det Beteendevetenskapliga programmet Faddergeneraler: Agnes och Jesper Faddrar: Niclas N.O, Niklas F., Tobias, Camilla, Tova, Kajsa, Filippa, Rei,

Läs mer

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri!

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Hej, det här är Chris från Chris Beat Cancer. I dag har jag ett väldigt speciellt videoklipp till er. Jag blir ofta kontaktad

Läs mer

Spegeln. RFSL Norrköpings medlemstidning. Nummer 4-2006 Sida 1 Redaktör & ansvarig utgivare Veronika Augustsson veronika.augustsson@norrkoping.rfsl.

Spegeln. RFSL Norrköpings medlemstidning. Nummer 4-2006 Sida 1 Redaktör & ansvarig utgivare Veronika Augustsson veronika.augustsson@norrkoping.rfsl. Sida 1 Redaktör & ansvarig utgivare Veronika Augustsson veronika.augustsson@norrkoping.rfsl.se Styrelsen har ordet... 1 Lavinartad spridning...1 Samkönat partnervåld... 1 Rockfesten... 2 HBT-filmtävlingen

Läs mer