C-UPPSATS. Bubblan som sprack
|
|
- Björn Lind
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 C-UPPSATS 2008:036 Bubblan som sprack IT-kraschens inverkan på konkurser bland IT-företag i Luleå Hanna Nordin Luleå tekniska universitet C-uppsats Historia Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen för Samhällsvetenskap 2008:036 - ISSN: ISRN: LTU-CUPP--08/036--SE
2 Abstrakt: Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka de i Luleå registrerade IT-företag som gick i konkurs som en följd av den internationella IT-kraschen i början av 2000-talet. Den teori som använts är den av Kindleberger framlagda teorin kring ekonomiska bubblor och krascher. Kindleberger menar att ekonomiska bubblor är en naturlig del av det ekonomiska system vi har idag, och har så varit under en lång tid. En ekonomisk bubbla kan karakteriseras genom att den växer fram under ett stadium av mani där aktörerna på marknaden agerar irrationellt och priser har ett orealistiskt värde, detta stadium följs av en panik då aktörerna inser att situationen inte är hållbar. Slutligen kraschar marknaden då alla vill sälja det som de inköpt under det maniska stadiet. I Luleå resulterade IT-kraschen i att nära 40 % av de Luleå-registrerade IT-företagen i staden under en kort period gick i konkurs. Storleken på företagen varierade till såväl antal anställda som aktiekapital och de delområden av IT-branschen som de verkade inom var spridda och varierade stort. Den likhet som återfinns bland företagen är att majoriteten av dem tycks ha gått i konkurs på grund av en krympande marknad efter kraschen. Det finns också information som tyder på en omogen marknad, det vill säga att kunderna inte var redo för att använda den teknik som företagen representerade.
3 Innehållsförteckning: 1. Inledning Syfte och frågeställningar Uppsatsens relevans Avgränsningar Metod Material och källkritik Forskningsläge Disposition Kindlebergers teorier kring krascher Mani Panik och krasch Krisingripande Viktiga ekonomiska begrepp Bolagsformer Konkurser Nyemissioner Tidigare bubblor Tulpansvindeln Den svenska finans- och bostadskraschen Konceptet IT och datorernas utveckling IT ett modernt begrepp för ett äldre koncept Datorernas utveckling Internets framväxt från ARPANET till World Wide Web Upptakten till IT-bubblan och den följande kraschen IT-bubblans inverkan på IT-branschen i Luleå IT-branschen i Luleå Konkurser bland IT-företag i Luleå under perioden Analys Sammanfattning av analysen Referenser Litteratur Tingsrätten i Luleå Konkursår 2001: Konkursår 2002: Konkursår 2003: Internetkällor Dagens Industri Nationalencyklopedin Bilaga
4 1. Inledning Genom historien har de ekonomiska systemen världen över drabbats av spekulationsfaser som regelmässigt följts av krascher. Dessa krascher kan karaktäriseras på olika vis. Bland annat brukar de inledas med en slags mani som i sin tur leder till att aktörerna som är involverade i det ekonomiska systemet slutar tänka fullt realistiskt. Priser övervärderas och ogenomtänkta lån tas. Det genom historien återkommande resultatet av sådant beteende blir en ekonomisk bubbla som växer sig allt större för att sedan krascha när bubblan spricker. Ekonomhistorikern Kindleberger menar att dessa krascher är en naturlig del av dagens ekonomiska system och har så varit under en längre tid. 1 Under 1990-talet utvecklades informationstekniksbranschen (IT-branschen) i en positiv riktning, speciellt i USA. Affärerna var lukrativa och nya tekniker presenterades på marknaden. Eftersom tiden gick blev dock utvecklingen allt mer hektisk. I media talades det stort om den nya tekniken som skulle revolutionera vårt sätt att leva. Investeringar i ITbranschen blev allt mer ogenomtänkta och allt fler IT-entreprenörer dök upp i näringslivet. 2 Ett beteende som tydligt följde den ovannämnda process som utgör en ekonomisk bubblas framväxt. Mot slutet av decenniet började de med erfarenhet av ekonomiska bubblor att se orosmoln flockas vid horisonten. De visste att en bubbla tenderar att följas av en krasch, speciellt när bubblan uppnått stora proportioner. Efter en period med hastigt stigande, och ofta orealistiska priser, började det kring årsskiftet att märkas en förändring. I april 2000 började marknaden att rasa nedåt, aktievärden sjönk och såväl kraschen som den nedåtgående trenden för informationsteknik- (IT-) företagen var påtaglig. 3 IT-kraschen påverkade företag världen över, inte bara i USA där bubblan haft sin start. Effekterna av den har varit, och är fortfarande i viss mån, märkbara på såväl global som lokal nivå. I staden Luleå i norra Sverige gick 16 IT-företag i konkurs året efter kraschen, sammanslaget hade de kring 110 anställda men många av dem hade året innan haft ännu fler. De följande åren kom ytterligare företag att gå i konkurs. Nästintill 40 % av de Luleåregistrerade IT-företagen kom att gå i konkurs under perioden Kindleberger (1996) Mani, panik och krasch 2 Cassidy (2002) dot.con, sid , Jörnmark (2002) IT-bubblan och telekomkrisen 4 Tingsrätten i Luleå 1
5 1.1 Syfte och frågeställningar Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka de i Luleå registrerade IT-företag som gick i konkurs som en följd av den internationella IT-kraschen i början av 2000-talet. De frågor som främst kommer att undersökas närmare är: Finns det något mönster bland företagen som gått i konkurs? o Var företagen små eller stora? o Var företagen gamla och etablerade eller nya? o Hörde företagen till samma del av IT-marknaden eller olika delar? Vilka är huvudorsakerna till konkurserna? Vidare syftar även uppsatsen till att beskriva bakgrunden till IT-bubblan och kraschen på ett generellt plan. 1.2 Uppsatsens relevans Begreppen IT-bubbla eller IT-krasch är något som de flesta vuxna människor i dagens Sverige kommit i kontakt med på ett eller annat sätt. Antalet personer som vet vad begreppen innebär tycks dock vara färre. Då denna händelse i stor del påverkat den informationsteknik vi lever med idag samt den svenska ekonomin ser jag det som ytterst viktigt att undersöka den närmare samt att lägga fram information om den på ett sådant sätt att fler individer kan förstå innebörden och förloppet av kraschen. Vidare är även detta ämne ett ämne som ligger nära i tiden och inte blivit behandlat i stor utsträckning. 1.3 Avgränsningar Till att börja med avgränsas uppsatsen till att beröra endast de företag som är registrerade i Luleå under tiden kring kraschen. IT-kraschen i stort, på en mer generell och global nivå, kommer endast att beröras flyktigt som bakgrundsmaterial och kommer inte att undersökas vidare i empirin, detta då en sådan undersökning ligger utanför uppsatsens huvudsyfte. Anledningen till att fokus läggs vid Luleå är den att material som behandlar IT-branschen i Luleå finns att tillgå. Som uppsatsens syfte klargör är det här en undersökning av de företag som gått i konkurs under åren just efter kraschen. Därför behandlar uppsatsen inte andra IT-företag i Luleå i 2
6 detalj utan endast en översikt ges. Anledningen till att just konkursföretagen är de som valts att fokusera på är att de på ett tydligt sätt visar på en påverkan av IT-kraschen samt att en undersökning av denna påverkan är intressant. Tidsmässigt ligger fokus på åren just efter kraschen, det vill säga år 2001 till och med år Anledningen till att perioden som undersöks börjar med år 2001 är den att företag som gått i konkurs före 2000 inte gjort så på grund av kraschen då denna inträffade just detta år, och konkurserna under år 2000 själv är så fåtaliga att det inte märks någon skillnad i konkursstatistiken. Detta blir märkbart först år Anledningen till att 2003 avslutar perioden är den att effekterna av kraschen då började avta och IT-branschen började sakta återhämta sig. Vidare bör nämnas att allt eftersom tiden passerar blir det en större risk att det inte är kraschen som orsakat konkursen. Perioden mellan åren 1999 och 2007 kommer även att behandlas i viss mån för att skapa referenspunkter för den smalare tidsperiod som huvudfokus ligger på. Slutligen vill jag nämna att jag gjort en avvägning vad gäller konkursföretagens identiteter och integritet, samt identiteten på dem som står bakom företagen. Namn på företag och personer är inte relevant för uppsatsen utan endast den statistik och information som företagen i fråga representerar. Därför väljer jag, på grund av etiska skäl, att inte omnämna några namn vad gäller konkursföretagen som studeras närmare. 1.4 Metod Denna uppsats bygger främst på litteraturstudier samt kvalitativa och kvantitativa undersökningar. Den har även komparativa inslag. Här nedan följer en kort genomgång av de ovan nämnda metoderna samt hur de används i uppsatsen. Litteraturstudier, även kallade dokumentstudier, går ut på att forskaren studerar olika dokument och använder dessa som källor. Det kan vara en bok, ett protokoll eller någon annan form av nedskriven källa. Även studier av muntliga källor kan räknas till litteraturstudier. 5 I arbetet med denna uppsats har denna metod flitigt använts vid arbetet med metod, teori och bakgrund. 5 Andersen (red.)(1994) Vetenskapsteori och metodlära en introduktion, sid
7 Den metod som använts mest i arbetet bakom den empiriska delen av uppsatsen är den kvantitativa metoden. En forskare som arbetar med kvantitativa metoder försöker att kvantifiera sitt material, det vill säga göra det beräkningsbart, för att sedan kunna se mönster och samband. Inom samhällsvetenskapen utgörs den kvantitativa forskningen främst av massdataundersökningar och utrycks ofta i form av statistik. 6 Även en kvalitativ metod har använts vid arbetet med empirin. En kvalitativ undersökning är tolkande till sin natur, vilket betyder att forskaren tolkar den information han har efter vissa referensramar. Wallén menar att kvalitativa metoder ofta används när syftet med undersökningen är att karaktärisera och identifiera olika företeelser. 7 Inledningsvis började arbetet med empirin i en eftersökning av material. Materialet har främst sökts fram i databaser för att sedan kontrolleras mot arkivmaterial hos tingsrätten i Luleå. Detta arbete har i stor del varit kvalitativt då vid varje konkursfall varit tvungen att göras en bedömning om företag varit IT-orienterat eller ej. De krav som ställts på ett IT-företag reflekteras av definitionen av IT i kapitel 5.1. Efter det att företagen valts har arbetet blivit allt mer kvantitativt. Ur konkursdokumenten från tingsrätten har en hel del kvantitativa data, såsom till exempel de antal anställda ett företag haft och dess kapitalvärde, hämtats. Vidare har också en hel del kvantifieringar av kvalitativt tolkat material gjorts, exempel på detta är material som anger orsakerna bakom konkurserna. De är alla angivna på individuella sätt men när orsaken tolkats kvalitativt kan den placera i en kategori med andra orsaker som är likadana eller liknande och sedan kan mängden inom varje kategori räknas. Vidare har också kvantitativ metod varit till stor användning i arbetet med att ta fram information kring hur stor IT-branschen i Luleå var, hur många företag som gått i konkurs ett visst år och hur stor del av IT-branschen i Luleå dessa utgör. Ur material från databaser och tingsrätten har dessa siffror kunnat räknas fram. 6 Bjereld m.fl. (2002), Varför vetenskap?, sid Wallén (1999) Vetenskapsteori och forskningsmetodik, sid
8 Slutligen har uppsatsen, som ovan nämnts, även till viss del varit komparativ. En komparativ studie är en studie som är jämförande. 8 Ett tillvägagångssätt kan vara att jämföra de mätresultat eller observationer forskningen grundar sig på med en referens som ligger utanför forskningens empiri. 9 Den komparation som främst gjorts i denna uppsats är jämförelsen av IT-bubblan med en annan tidigare ekonomiska bubbla, Tulpansvindeln som ägde rum under 1600-talet. 1.5 Material och källkritik Det material som teori- och bakgrundsdelarna av denna uppsats grundar sig i är främst hämtat från böcker men även från Internet. Det Internetmaterial som använts utgörs främst av material från Nationalencyklopedin. Då detta är ett erkänt nationellt uppslagsverk anser jag att detta är en pålitlig källa. Vidare har information från tidningen Dagens Industris hemsida använts. Dels är det en artikel som behandlar information som är allmänt känd inom affärsvärlden och som jag använt på ett vis som gör eventuella vinklingar i artikeln irrelevanta, och dels är det information kring den svenska aktiebörsen som använts. Den sistnämnda utgörs endast av statistik, då information som denna utgör en del av tidningens kärnverksamhet ser jag denna börsinformation som pålitlig. Vidare har en del enstaka hemsidor använts för att slå upp kortfattad information om bland annat företag och Luleå kommun. De har använts på ett så generellt vis att eventuell vinkling av den information som finns på hemsidorna i frågan inte är speciellt relevant. Den huvudkälla som använts till teoriavsnittet är boken Manier, panik och krascher av Charles P. Kindleberger. Då Kindlebergers forskning är vedertagen och denna bok utgör en av hörnstenarna av forskningen kring ekonomiska kriser anser jag att boken, samt teorin den representerar, är såväl relevant som pålitlig. Till avsnittet som berör tidigare krascher har två böcker använts som huvudkällor, Finansiella kriser förr och nu av Johan A Lybeck samt Tystnadens historia och andra essäer av Peter Englund. Johan A Lybeck var vid tiden för skrivandet och publiceringen av boken professor i nationalekonomi vid Göteborgsuniversitet. Boken har en noggrann notförteckning med tillhörande källangivelser och gör ett förtroendeingivande intryck. Jag anser att boken är 8 Bjereld m.fl. (2002), sid Wallén (1999), sid
9 pålitlig som källa. Peter Englund som är professor i historia är känd för att de böcker han publicerar är mer av en litterär karaktär än ren forskning, trots den litterära karaktären brukar han ha ett noggrant undersökt material som han arbetar med. 10 Ur denna bok, som är en essäsamling, har jag använt avsnittet som behandlar Tulpansvindeln. Englund refererar vidare till ytterligare litteratur som behandlar ämnet och det han skriver tycks vara överensstämmande med andra källor, såsom Kindleberger. Då informationen stämmer väl överens med annan information har jag valt att använda denna källa då den är väl skriven. Huvudkällorna till kapitel 5 är de två böckerna Den skapande människan av Staffan Hansson och dot.con av John Cassidy. Den första boken är en allmän teknikhistoriebok och har i denna uppsats använts för att gestalta datorernas tekniska utveckling. Staffan Hansson var vid skrivandet och publiceringen av boken professor i teknikhistoria vid Luleå tekniska universitet där boken används i undervisningen. Jag anser att denna bok är en pålitlig källa som kommer väl till pass vid beskrivandet av datorernas historia. Den andra boken behandlar IT-kraschen och dess rötter samt även Internets utveckling till viss del. Författaren, John Cassidy, är en väletablerad journalist och har främst jobbat med ekonomisk journalistik. Noggranna notangivelser, ett appendix med aktievärden och liknande samt tydliga referenser till vetenskapsmän som hjälpt honom i arbetet med boken, däribland historiker, gör att den känns korrekt och förtroendeingivande. Ytterligare en bok har använts till detta kapitel 5, Systemutveckling på 2000-talet av Lars Wiktorin. Även i denna bok finns notförteckningar med och bokens författare har en lång yrkeserfarenhet inom IT-branschen. Boken har använts som undervisningsmaterial vid Stockholms Universitet och dess innehåll är baserat på praktiska erfarenheter från ITbranschen. Utöver dessa böcker har ett fåtal andra böcker även använts för kortfattad information. Vissa av dessa är inte av en fullt vetenskaplig natur och har därför använts på ett försiktigt vis. I dessa fall har informationen korsrefererats med information i andra oberoende källor. Dessa böcker är: Historiens största börsbubbla av Ronald Fagerfjäll och The Coming Internet Depression av Michael Mandel. Andra mer pålitliga böcker som använts är: A history of World Societies av John P. McKay med flera och Computers av Larry och Nancy Long. 10 Behrendtz (2002) Tal om Peter Englunds författarskap 6
10 Som nämnts i det föregående delkapitlet, kapitel 1.4, så har en stor del av informationen till empirin hämtats från databaser för att sedan jämföras med det arkivmaterial som finns hos tingsrätten i Luleå. Jag har använt mig utav två databaser. Den första, som jag använt mest, är Affärsdatas databas som går att återfinna på deras hemsida. Den andra som jag använt mig utav för att komplettera den informationen jag fått från Affärsdata är Statistiska Centralbyråns (SCB) databas kring konkurser. Den första databasen grundar sig på källor som är erkända inom affärsvärden och rekommenderades till mig av en bibliotekarie på universitetsbiblioteket. Vidare är det en betaltjänst som vänder sig till näringslivet, vilket inger en viss trovärdighet. Då jag i efterhand kontrollerat och kompletterat de uppgifter jag fått från denna databas med material från tingsrätten anser jag att informationen som finns där är korrekt. Jag har dock två reservationer, dels kan man inte vara säker på att alla konkursföretag lagts in i deras databas även om så tycks vara och dels fick de tekniska problem just innan jul vilket ledde till att deras service stängdes ned och när den sedan gjordes tillgänglig igen var den sökfunktion som jag använt mig mest av inte längre tillgänglig. Därav behovet av att använda SCB för viss information. Informationen i SCBs databas ser jag som pålitlig då detta är den organisation som har till uppgift att tillhandahålla en stor del av svensk statistik och information här ifrån används för en hel del olika ändamål, såsom bland annat forskning och undersökningar. Trots att materialet är pålitligt så har jag en reservation. Konkurserna i databasen är ordnade efter ett så kallt SIN-register där varje bransch är representerad av en siffra. Till skillnad från affärsdatas databas är SCBs databas ordnad så att man bara kan söka på en huvudkategori och inte underkategorier. Då återförsäljning av datorer räknas under kategorin för återförsäljning och inte den för dataverksamhet innebär det att vissa mörkertal kan förekomma, men dessa borde vara små och det rör sig endast om årtalen innan Materialet från tingsrätten ser jag som pålitligt då det rör sig om juridiska dokument och konkursförvaltarna, som till största del är författarna av dokumenten, tycks inte ha varit jäviga i något av fallen. Information i detta delkapitel som inte åtföljs av en fotnot är hämtad från de berörda källorna. 7
11 1.6 Forskningsläge Forskning kring ekonomiska bubblor är något som gjorts i relativt stor utsträckning. Ett av de mer framstående namnen inom området är Charles P Kindleberger som under sin levnadstid var professor vid Massachusetts Institute of Technology (MIT). Inom den Svenska forskningskretsen kring finanskriser återfinns namn som exempelvis Johan A Lybeck, Erik Lundberg och Lars Jonung. Vad gäller forskning kring själva IT-bubblan är det mer sparsamt. Ett fåtal amerikanska böcker går att återfinna och de svenska böcker som skrivits är av en journalistisk karaktär och ofta sensationsinriktade. Boken boo.com och IT-bubblan som sprack av Gunnar Lindstedt tycks vara det närmaste en genomgående och mer vetenskaplig bok kring IT-bubblan i svenska tappning man kan komma. Vad gäller IT-bubblans inverkan på IT-branschen i Luleå är mig veterligen ingen forskning gjord. Informationen till detta delkapitel är hämtad från sökningar i biblioteksdatabasen Libris efter ämnesområdet ekonomiska kriser samt sökorden krascher och bubblor under ämnesområdet ekonomi samt historia. 1.7 Disposition Kapitel ett utgör inledningen till uppsatsen och berör syfte, frågeställning samt motivering till uppsatsen. I detta kapitel behandlas även metod, tidigare forskning, avgränsningar samt källkritik och material. Slutligen görs även denna genomgång av kapitelindelning. Uppsatsens andra kapitel behandlar den teori som denna uppsats utgår ifrån. Anledningen till att teorin får ett eget kapitel är att det är så pass mycket information som presenteras kring denna att det blir tydligast och enklast på så vis. Uppsatsen tredje, fjärde samt femte kapitel utgör bakgrundsinformation som är relevant både för förståelsen av kraschen samt för utformningen av den empiriska delen av uppsatsen. Kapitel 3 behandlar bakgrundsinformation av en ekonomisk karaktär, som till exempel vad 8
12 som räknas för att ett företag ska vara ett aktiebolag, när ett företag går i konkurs och vad en nyemission är. Kapitel 4 behandlar två exempel av tidigare krascher, den nederländska Tulpansvindeln under 1600-talet samt den svenska finans- och fastighetskraschen under talet. Kapitel 5 behandlar i sin tur datorernas historia och IT-kraschen ur ett mer generellt perspektiv. Kapitel 6 utgör empiridelen av uppsatsen. Här ligger fokus på hur IT-bubblan påverkat Luleå. Speciellt berörs konkurser bland IT-företagen i Luleå under perioden I det följande kapitlet, kapitel 7, görs sedan en analys av det material som lagts fram. I kapitel 8 görs sedan en sammanfattning av uppsatsen i sin helhet. 9
13 2. Kindlebergers teorier kring krascher En av grundtankarna inom många ekonomiska teorier är att människan är en rationell och nyttomaximerande varelse som gör väl genomtänkta val baserade på kunskap. 11 Ett annat antagande som ofta görs är att utbudet bör formas av efterfrågan, det är helt enkelt inte rationellt att producera till exempel 300 skjortor om marknadsundersökningarna visar att troligtvis bara 200 av dem kommer att säljas. Utbud och efterfrågan brukar också ha en avgörande roll när det kommer till prissättning av varor. Det är orealistiskt att försöka sälja en skjorta för 1000 kronor om man som affärsman vet att målgruppen som skjortan är riktad till är villiga att betala högst 400 kronor för en skjorta. Vidare är det inte optimalt att sälja skjortan för 100 kronor i ovanstående fall då det, tack vare efterfrågan, går att få mer pengar för den. 12 Dessa antaganden stämmer i de flesta fall, men i vissa situationer slutar människan att agera rationellt och den efterfrågan som styr marknaden rubbas. Charles P. Kindleberger har forskat kring ekonomiska bubblor och krascher, vad som leder fram till dem och hur de brukar ta form. I hans teorier framgår tydligt att det vid framväxten av ekonomiska bubblor inte längre är normala ekonomiska regler och beteenden som styr Mani Dagligen sker förändringar som påverkar marknaden men då dessa förändringar ofta är av mindre storlek leder de sällan till drastiska resultat. Om en större förändring av marknaden däremot uppstår kan resultaten bli allt mer drastiska. En sådan stor förändring brukar kallas för förskjutning och kan i sin tur leda till att spekulationsobjekt uppstår. 14 Denna större händelse kan vara i stort sätt vad som helst, exempel hämtat från historien visar på att orsaken kan ligga i såväl krigsutbrott som fredsavtal, omfattande spridning av ny teknik, rekord- som katastrofskördar och mycket mer. Kindleberger skriver att det spelar mindre roll vad katalysatorn till förskjutningen är, vad det än må vara kommer dess påverkan att hålla i sig om händelsen är omfattande nog att ha inflytande över människans uppfattning av marknaden. 15 Efter att förskjutningen inträffat och ett spekulationsobjekt gjort entré på marknaden börjar en ekonomisk bubbla sakta att formas, först på liten skala för att sedan växa sig större och större. 11 Eklund (2004), Vår ekonomi En introduktion till samhällsekonomi sid Ibid., sid Kindleberger (1996), sid Ibid., sid. 65 & Ibid., sid
14 Det hela inleds med att investerare och företag uppfattar en ny och större efterfrågan och investerar för att producera mer än vad de gör i detta läge. Allt eftersom efterfrågan ökar så ökar utbudet. 16 Kindleberger beskriver denna investeringsfas som indelad i två moment, det första utgörs av att investerare och företag som ovan nämnt investerar medan det andra momentet utgörs av allmänhetens inblandande. Under det första momentet sker investeringarna med en slags rationell tanke bakom, syftet med investeringarna är att producera. Under den andra fasen börjar den rationella tanken trubbas av och investeringarna görs istället för att få tag på en vara som kan stiga i värde som sedan kan säljas vidare med en fin vinstmarginal. 17 När detta inträffar är det inte längre en realistisk efterfrågan som styr marknaden. Detta beteende har kommit att benämnas på många olika sätt genom tiderna, här följer några exempel: mani, köpeufori, finansiella orgier, volymsjuka, ett epidemiskt begär att snabbt bli rik och slutligen även en vansinnig expansionsrush. 18 Det är under det andra momentet som bubblan växer sig stor. En stor del av de pengar som investeras i en sådan bubbla är ofta inte pengar som det finns täckning för. Många av investerarna tar lån för att investera med en för tillfället rationellt uttänkt idé i bakhuvudet, ett lån är lätt att återbetala efter det att investeringen sålts vidare för ett högre pris än vad man själv köpt det för. 19 Vad är det som leder till att rationella människor ger sig in i denna maniska handel? Kindlebergers svar på den frågan är att individer ser företag, vänner och bekanta göra vinster och ger sig därför in i leken på egen hand. Ett citat han ofta använt sig utav inom sin undervisning kring finanskrascher sammanfattar fenomenet ur hans perspektiv väl: Det finns ingenting som har så störande inverkan på ens välbefinnande och omdöme som att se att en vän har blivit rik. 20 Även om människan generellt framstår som irrationell i en situation där en bubbla växer fram tycks det genom historien funnits de som behållit lugnet och tänkt rationellt trots manin som rått runtomkring dem. Kindleberger nämner ett citat angående Söderhavsbubblan, en ekonomisk bubbla på 1700-talet, som tyder starkt på detta: 16 Kindleberger (1996), sid Ibid., sid Ibid., sid. 36 & Ibid., sid Ibid., sid
15 Den verkliga höjningen utöver kapitalet kommer att vara inbillad; ett plus ett kommer aldrig, hur man än tänjer på varje aritmetik, att bli tre och ett halvt, alltså måste allt fiktivt värde förr eller senare bli en förlust för någon. Det enda sättet att hindra att det drabbar en själv måste vara att sälja ut i god tid enligt principen rädda sig den som kan Panik och krasch Allt eftersom manin fortlöper blir det allt mer tydligt att det inte rör sig om en stabil ekonomisk utveckling, såsom ovanstående citat antyder. När handel sköts med lånade pengar växer marknaden egentligen inte. Alla vinster som görs grundar sig i någon annans förlust. När verkligheten börjar kristalliseras och människorna inser hur situationen egentligen ser ut sker nästa steg i utvecklingen av den ekonomiska bubblan. Panik bryter ut och de involverade försöker alla att sälja det de investerat i. De som lyckas sälja i tid landar på fötterna medan de andra faller hårt då bubblan slutligen spricker och det de investerat i drastiskt sjunker i värde. 22 När den ekonomiska bubblan väl spruckit brukar ett finansiellt nödläge infinna sig, det är detta nödläge som utgör själv kraschen. Det som tidigare var en hastig uppåtväxande trend blir en lika hastig, om inte ännu hastigare, nedgående trend. Hur länge detta krisläge håller i sig varierar från krasch till krasch. I vissa fall rör det sig om dagar medan det i andra fall rör sig om år innan ekonomin återhämtar sig. 23 Vidare kan en krasch också fortlöpa kontinuerlig eller svänga fram och tillbaka mellan kris och ett mindre svårt läge. 24 En kris som orsakats av en lokal bubbla kan spridas vidare till andra marknader, på liknande vis kan även bubblor spridas till andra länder. Speciellt i modern tid då den internationella marknaden är väl sammanflätad kan kriser i ett land påverka kriser i ett annat. 25 I likhet med det tidigare beskrivna förloppet kring hur manin sprider sig kan panik och ekonomisk osäkerhet sprida sig internationellt via psykologiska kanaler. Rent ekonomiska spridningskanaler för en kris kan bero på till exempel förändringar av priserna för en vara i ett land som påverkar priserna på samma vara i ett annat land eller förändringar av räntorna i ett 21 Kindleberger (1996), sid. 55 (Kindleberger har i sin tur hämtat citatet från Carswells bok South Sea Bubble) 22 Ibid., sid & Ibid., sid Ibid., sid Ibid., sid
16 land. 26 Ett tydligt exempel på hur en krasch kan sprida sig är den stora depressionen med start år 1929 som hastigt spred sig från USA till Europa där den bredde ut sig. 27 Sammanfattningsvis kan det sägas att kriser kan se väldigt olika ut från gång till annan, detta leder i sin tur till att de blir svåra att definiera. Kindleberger gör i inledningen av sin bok Manier, panik och krascher en intressant liknelse i ett försök att definiera en ekonomisk kris: det kan vara så att det för finanskriser gäller detsamma som för vackra kvinnor (i vår kultur): de är svåra att definiera men fullt igenkännliga när man träffar på dem Krisingripande Åsikterna om hur situationen bör hanteras när väl krisen brutit ut är kluvna. Vissa menar att man bör avvakta och låta paniken och krisen reda ut sig själv, denna metod skulle kunna benämnas som en slags rida-ut-stormen-taktik. Denna åsikt brukar delas in i två underkategorier. Dels finns det de som anser att de som råkat illa ut förtjänar den situation de hamnat i, krisen ses som ett straff för det oresonliga beteendet under manifasen. Den andra inriktningen ser paniken och kraschen som en händelse som rensar upp i systemet och rensar ut sådana saker som just spekulationsbubblor och på så vis uppehåller en hälsosam marknad. 29 Sedan finns det de som anser att man bör göra något åt krisen, att det är viktigt att snarast vända på kristrenden. De som är av denna mening brukar ofta gå med på att det är bra att systemet rensas från bubblor och att marknaden hålls hälsosam, men de menar också att en kris kan komma i vägen för investeringar som ligger utanför området för den ekonomiska bubblan och på så vis skada marknaden och ekonomin ytterligare. De menar att risken är stor att sunda investeringar går förlorade på grund av bland annat höga räntor. 30 Den intressantaste frågan är inte om man bör agera eller ej. Enligt Kindleberger går det egentligen inte att låta bli att agera. Staten pressas till det eller så beblandar sig någon rik välgörare i situationen, och har någon väl börjat agera och ingripa så menar Kindleberger att det bara är att fortsätta Kindleberger (1996), sid McKay m.fl. (2004), A history of World Societies sid Kindleberger (1996), sid Ibid., sid Ibid., sid Ibid., sid
17 Den intressantaste frågan är hur man ska agera. Här nedan följer beskrivningar över några metoder för ingripande som använts genom historien. Den första metoden är att avvakta och vänta. Vad som händer när krisen bryter ut är som tidigare nämnts att det blir en rusning, de som har köpt vill sälja och de som känner sig osäkra med placeringen av sina ekonomiska medel i en bank vill hämta ut dem. För att kunna avvakta och se vad som sedan ska hända krävs det att marknaden, företaget eller banken i fråga kan överleva denna rusning. Det finns exempel från 1700-talet som visar på hur ett antal brittiska banker klarat sig genom börskrascher. Det fungerade som så att då insättarna kom tillströmmande till den otursdrabbade banken för att hämta ut sina pengar höll banken öppet och lät dem alla ställa sig i kö. Sedan började bankpersonalen lugnt och sansat, och väldigt långsamt, att göra i ordning betalningar i den minsta valören. En av insättarna lämnade banken med sina 8000 pund i shilling och sixpence. Då det var tidskrävande att räkna de små valörerna tog det lång tid att ge en kund sina pengar, på så vis han banken inte betala ut pengar till speciellt många under en dag och efterhand när krisstämningen började släppa hade de inte förlorat speciellt mycket pengar. 32 Nästa metod går ut på en total stängning av marknaden, den marknad som är berörd av kraschen. Denna metod användes exempelvis 1873 då hela New York-börsen stängdes ned i ett försök att hindra en rusning. Andra sätt som använts för att stänga marknaden är bland annat instiftningen av en allmän helgdag. Om detta görs stannar all handel av tillsvidare. Ytterligare ett sätt att dra in de offentliga bankrapporterna med syfte om att undanhålla det krisartade läget från folket. Även detta gjordes i samband med stängandet av New Yorkbörsen Trots att metoden att stänga ned använts flitigt genom historien är Kindleberger kritisk till den. Han menar att det inte leder till någon positiv utveckling utan bara maskerar paniken och trycker den under marken, den försvinner inte. Vidare menar han att en stängning kan leda till att paniken vid nästa krasch blir desto större då folk med stängningen i minnet agerar ännu snabbare för att hinna sälja innan en möjlig stängning görs och låser fast deras medel och valmöjligheter. 33 Något som visat sig vara effektivt genom historien är banksamverkan. Denna metod för krisingripande går ut på att banker samarbetar i så kallade räddningskommittéer, fonder för 32 Kindleberger (1996), sid Ibid., sid
18 lånegarantier, andra lånefonder eller genomför fusioner av svaga banker. 34 Speciellt lånegarantier tycks ha varit en effektiv metod för att undvika panik. Genom att flera banker gått tillsammans och lånat ut pengar till exempelvis en bank på randen till konkurs har denna bank kunnat betala tillbaka alla sina skulder och ge investerarna tillbaka sina pengar innan den gått i konkurs. Tack vare detta har ett panikartat krisläge kunnat undvikas, dels genom att ingen utöver de större bankerna som utfört lånegarantin förlorat pengar och dels genom att samarbetet mellan de större bankerna tyder på en ekonomisk och finansiell stabilitet som är förtroendeingivande och lugnande. 35 Utöver att låna pengar finns det ytterligare en vanlig metod för att rädda ett företag i svårigheter, att utfärda säljbara värdepapper. Problemet med denna metod är att det i en krissituation är svårt att sälja värdepapper, så trots att det är en bra lösning i många fall där ett företag behöver nytillskott är det inte att lita på i en krissituation då marknaden är osäker. 36 Vid en genomgång av krisingripande bör långivare i sista hand beröras, detta är den metod som Kindleberger själv lägger störst vikt vid när det kommer till hur en kris bör hanteras. Kan hända kanske inte för att den är bäst i alla fall utan snarare för att den är komplex och har ett stort användningsområde. Lånet kommer ofta från en centralbank eller stat men kan komma från i stort sett vem som helst. Ofta är lånet riktad till en verksamhet inom den egna nationen men det har genom historien även förekommit internationella lån. Som namnet antyder är detta lån oftast den sista utvägen för en verksamhet och syftet med lånet blir således att betala tillbaka skulder, täcka upp hål i ekonomin och komma tillbaka upp på fötterna efter kraschen. Som vid vanliga lån är det viktigt att låntagaren ska kunna betala tillbaka pengarna i framtiden, lån i sista hand bör alltså inte ges till företag som bedöms sakna en framtid. 37 Mängden pengar som ska lånas ut och tidpunkten för när det bör utlånas är något som inom detta samanhang ofta diskuterats. Kindleberger skriver att det är bättre att låna ut för mycket än för lite, speciellt om det rör sig om krediter. Den överblivna delen av lånet, om det blir en sådan, kan alltid betalas tillbaka menar han. När lånen bör ges är dock svårare att svara på. Kindleberger skriver skämtsamt att det är en konst att hitta rätt tidpunkt Ibid., sid Kindleberger (1996), sid Ibid., sid Ibid., sid Ibid., sid
19 Trots att ett lån i sista hand oftast löser de ekonomiska problem en verksamhet kan tänkas ha ställer sig Kindleberger kritisk till vissa aspekter av metoden. Han menar att vetskapen om ett lån i sista hand kan leda till att de som är involverade i handeln av en marknad som sväller till en ekonomisk bubbla kan agera extra vårdslöst då de känner sig säkra på att få ett lån för att täcka möjliga bakslag. Kindleberger menar att ett lån i sista hand endast är bra om möjligheten till lånet inte är känt eller i alla fall inte säker. 39 Med tanke på hur manisk och irrationell handeln vid framväxten av en ekonomisk bubbla tenderar att vara är det inte konstigt att Kindleberger reserverar sig om effekterna av dessa lån i ett längre tidsperspektiv. 39 Kindleberger (1996), sid
20 3. Viktiga ekonomiska begrepp Genom uppsatsen behandlas olika ekonomiska termer som kan te sig igenkännliga för läsaren men ändå svåra att förstå. Här nedan följer en kort beskrivning av och bakgrund till vissa av dessa termer, bland annat konkurser, olika bolagsformer och nyemissioner. 3.1 Bolagsformer Ett bolag kan se ut på många olika sätt. Därför kommer här att ges en kort genomgång av vad ett bolag egentligen är, vilka olika bolagsformer som finns och vad som skiljer dessa åt. Till att börja med bör det sägas att ett bolag är ett slags avtal mellan ett antal personer, fysiska eller juridiska. Avtalet går ut på att personerna som är involverade, bolagsmännen, har ett gemensamt ändamål som de nu avser ägna sig åt. Genom att avtalet ingås är de involverade förpliktigade att sträva efter att uppnå ändamålet. I Sverige finns det fyra ofta förekommande typer av bolag: enkla bolag, handelsbolag, kommanditbolag och aktiebolag. 40 Den grundläggande formen för ett bolag kallas enkelt bolag. Ett enkelt bolag är inte infört i det så kallade handelsregistret 41, ett register som hålls hos Bolagsverket där alla personer, bolag och föreningar som idkar näringsverksamhet är nedtecknade. 42 Vidare så är ett enkelt bolag inte en juridisk person. 43 Termen juridisk person syftar till en icke fysik person som har såväl rättigheter som skyldigheter inför lagen 44, exempelvis ett handelsbolag eller en förening. Då ett enkelt bolag inte betecknas som en juridisk person är det inte bolaget i sig utan bolagsmännen i egen person som står inför lagen. 45 När ett bolag förs in i handelsregistret blir det ett handelsbolag. 46 Ett handelsbolag är en juridisk person och såväl bolaget som bolagsmännen delar på ansvaret för verksamheten. Rättigheter inom bolaget mellan bolagsmännen är inte reglerade i lag utan fastställs genom överenskommelser bolagsmännen sinsemellan. Rätten för enskilda bolagsmän att granska 40 Nationalencyklopedin (2008a) Bolag 41 Nationalencyklopedin (2008b) Enkelt bolag 42 Nationalencyklopedin (2008c) Handelsregister 43 Nationalencyklopedin (2008b) 44 Nationalencyklopedin (2008d) Juridiskperson 45 Nationalencyklopedin (2008b) 46 Nationalencyklopedin (2008a) 17
andelsbolag och kommanditbolag
H andelsbolag och kommanditbolag av Christer Nilsson Publicerad 2010-03-15 Handelsbolag och kommanditbolag är bolagsformer som har vissa likheter men dess skillnader är viktiga att komma ihåg. Denna artikel
Läs merVad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.
Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på
Läs merSamhällsekonomiska begrepp.
Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar
Läs merDepressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet:
Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: o Stor industriell expansion i slutet 1900talet. USA hade passerat både GB och Tyskland. Världskriget hade betytt ett enormt uppsving.
Läs merAKTIEBOLAG ÄR EN BOLAGSFORM SOM KAN VARA LÄMPLIG NÄR DET GÄLLER ATT BEDRIVA NÄRINGSVERKSAMHET. CHRISTER NILSSON
AKTIEBOLAG ÄR EN BOLAGSFORM SOM KAN VARA LÄMPLIG NÄR DET GÄLLER ATT BEDRIVA NÄRINGSVERKSAMHET. Av CHRISTER NILSSON Aktiebolag är en bolagsform som kan vara ett lämpligt val för den näringsverksamhet som
Läs merInlämningsuppgift
Inlämningsuppgift 3 40994 41000 37853 Uppg. 20 Finanskrisen 2008-09 Island - varför klarade Island av finanskrisen? Frågeställning Vi har valt att undersöka varför Island lyckades återhämta sig så pass
Läs merSkriv! Hur du enkelt skriver din uppsats
Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd
Läs merVarför fanns det ett stort uppsving från talet:
Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920- talet: o Stor industriell expansion i slutet 1900talet. USA hade passerat både GB och Tyskland. Världskriget hade betytt ett enormt uppsving.
Läs merSamhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder
Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla
Läs merThree Monkeys Trading. Tänk Just nu
Three Monkeys Trading Tänk Just nu Idag ska vi ta upp ett koncept som är otroligt användbart för en trader i syfte att undvika fällan av fasta eller absoluta uppfattningar. Det är mycket vanligt att en
Läs merLönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006
Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Branschekonomi och skatter Björn Arnek Januari 2008 Sammanfattning Syftet med följande rapport är att ge en bild av lönsamheten i hotell- respektive
Läs merNadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM
Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata
Läs merChecklista. Hur du enkelt skriver din uppsats
Checklista Hur du enkelt skriver din uppsats Celsiusskolans biblioteksgrupp 2013 När du skriver en uppsats är det några saker som är viktiga att tänka på. Det ska som läsare vara lätt att få en överblick
Läs merInternationell Ekonomi
Internationell Ekonomi Sverige och EMU Sveriges riksdag beslutade 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen 2003 höll vi folkomröstning där 56% röstade NEJ till inträde i EMU 1952 gick vi med
Läs merAtt skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport
Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort
Läs merRedovisat eget kapital i balansräkningen. 2011 Bengt Bengtsson
Redovisat eget kapital i balansräkningen 2011 Bengt Bengtsson Redovisat eget kapital i balansräkningen Företagets skuld till ägaren Skillnaden mellan företagets tillgångar och skulder brukar benämnas företagets
Läs merBOLAGSFORMER. Allmänt om bolagsformer
Allmänt om bolagsformer Det är viktigt att välja rätt bolagsform, då den ger ramarna för verksamheten. Innan det är dags att slutgiltigt bestämma sig för vilken bolagsform man skall välja, är det bra att
Läs merGrundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström
Wall Street har ingen aning om hur dåligt det är därute. Ingen aning! Ingen aning! Dom är idioter! Dom förstår ingenting! Jim Cramer, programledare CNN (tre veckor före finanskrisen) Grundkurs i nationalekonomi,
Läs merEkonomi Sveriges ekonomi
Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom
Läs merKOMPANJONSAVTAL. Inledning
Inledning KOMPANJONSAVTAL Ofta ägs och drivs företag av två eller flera personer tillsammans och det är då viktigt att upprätta ett gemensamt kompanjonsavtal som reglerar samarbetet. Kompanjonsavtal är
Läs mer2004 Mäklarsamfundets rekommendation om prissättning för att motverka lockpriser.
ett år senare! 2004 Mäklarsamfundets rekommendation om prissättning för att motverka lockpriser. 2011 "Av säljaren accepterat pris - en frivillig överenskommelse mellan fastighetsmäklarna i Stockholms
Läs merEFG-härvan: Skandalchefen fick nytt toppjobb
EFG-härvan: Skandalchefen fick nytt toppjobb http://www.realtid.se/articlepages/200803/31/20080331200617_realtid707/20080331200617_ Realtid707.dbp.asp Magnus Olsson var finanschef på Helsingborgs kommun
Läs mersfei tema företagsobligationsfonder
Kort fakta om företagsobligationer Vad är företagsobligationer för något? Företagsobligationer är precis som det låter obligationer som emitteras av företag. Det ökande intresset från investerare och bankernas
Läs merIndustriell ekonomi IE1101 HT2009 Utvärdering av företagsspel. Hot & Cold Grupp F
Industriell ekonomi IE1101 HT2009 Utvärdering av företagsspel Hot & Cold Grupp F!! Hur gick det för er? Jämförelse med tidigare plan Initialt följde vi vår plan fram till det första marknadsmötet då vi
Läs merFärre konkurser 2011 trots ekonomisk oro
Konkursstatistik för december 2011 2012-01-09 UC ledande leverantör av aktuell svensk konkursstatistik Färre konkurser 2011 trots ekonomisk oro Företagskonkurserna minskade med 3 procent i år jämfört med
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551); SFS 2005:812 Utkom från trycket den 2 december 2005 utfärdad den 24 november 2005. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga
Läs merOrdlista. aktie. aktiebolag. aktiekapital. aktieteckning. aktieägare. ansvarsfrihet. apportegendom
Start Ordlista Ordlista A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö A aktie ägarandel i ett aktiebolag En aktie ger bland annat rätt till en del av företagets vinst och rösträtt vid bolagsstämman.
Läs merII. IV. Stordriftsfördelar. Ifylles av examinator GALLRINGSFÖRHÖR 12.6.1998. Uppgift 1 (10 poäng)
Uppgift 1: poäng Uppgift 1 (10 poäng) a) Vilka av följande värdepapper köps och säljs på penningmarknaden? (rätt eller fel) (5 p) Rätt Fel statsobligationer [ ] [ ] aktier [ ] [ ] kommuncertifikat [ ]
Läs merUtbudet på arbetskraft
Arbetsmarknaden Arbetsmarknaden är var individer (arbetstagare) säljer ut sin arbetskraft (specialkunnande+tid) mot betalning. Arbetsmarknaden har en utbudssida, en efterfrågesida och ett pris lönen. Så
Läs merAtt skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport
Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin & årtal Handledare: namn Abstract/Sammanfattning Du skall skriva
Läs merGOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK
FRIHET Svenska Investeringsgruppens vision är att skapa möjligheter för ekonomisk tillväxt och frihet genom att identifiera de främsta fastighetsplaceringarna på marknaden. Vi vill hjälpa våra kunder att
Läs merProvtentasvar. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. 10 x x liter mjölk. 10 x x 40. arbete för 100 liter mjölk
Institutionen för ekonomi Våren 2009 Rob Hart Provtentasvar Makroekonomi NA0133 Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. 1. (a) 10 x 60 + 100 liter mjölk - arbete för 100 liter mjölk 10 x 100 (b) (c) BNP är 1000 kronor/dag,
Läs merMetod- PM: Påverkan på Sveriges apotek efter privatiseringen
Metod- PM: Påverkan på Sveriges apotek efter privatiseringen Problem Sedan privatiseringen av landets apotek skedde för 3 år sedan är det många som hävdar att apoteken inte har utvecklats till det bättre,
Läs merVerksamhets- och branschrelaterade risker
Riskfaktorer En investering i värdepapper är förenad med risk. Inför ett eventuellt investeringsbeslut är det viktigt att noggrant analysera de riskfaktorer som bedöms vara av betydelse för Bolagets och
Läs merS e t t e r w a l l s
S e t t e r w a l l s FÖRSTUDIE AVSEENDE ASSOCIATIONSFORM FÖR UNGA KLARA 2 1. Bakgrund och frågeställning 1.1 Unga Klara är för närvarande en verksamhetsgren inom Stockholms Stadsteater AB (Stadsteatern).
Läs merTidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2
1 Samhällsekonomi Strävansmål: Du skall efter kursen ha kunskaper om hur beslut om ekonomi kan påverka dig, det svenska samhället och i förlängningen resten av världen Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4 Bedömningsmatris
Läs merskuldkriser perspektiv
Finansiella kriser och skuldkriser Dagens kris i ett historiskt Dagens kris i ett historiskt perspektiv Relativt god ekonomisk utveckling 1995 2007. Finanskris/bankkris bröt ut 2008. Idag hotande skuldkris.
Läs merAtt skriva en vetenskaplig rapport
Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är en koncentrerad
Läs merASSOCIATIONSRÄTT I OCH II 2013-10-09 1
ASSOCIATIONSRÄTT I OCH II 2013-10-09 1 VAD ÄR ETT BOLAG? En (i) sammanslutning av fysiska personer med ett (ii) gemensamt syfte Det gemensamma syftet bestäms i avtal Bolaget kan vara juridisk person med
Läs merDen Kreativa Nervositeten
Den Kreativa Nervositeten Jan Alpsjö www.lentos.se tel: 0705-120206 1 DEN KREATIVA NERVOSITETEN Den Kreativa Nervositeten riktar sig till personer som skall förbereda en presentation. Syftet är att kunna
Läs merINTRODUKTION TILL KURSEN. Makroekonomi
INTRODUKTION TILL KURSEN ROB HART Makroekonomi I makroekonomi studerar vi ekonomisk aktivitet inom systemet i sin helhet; företeelser som tillväxt, inflation och arbetslöshet analyseras,
Läs merInförande av övervakningssystem av anställdas Internet aktiviteter
Införande av övervakningssystem av anställdas Internet aktiviteter Införande av övervakningssystem av anställdas Internet aktiviteter, med Internet aktiviteter menas övervakning av mail och vilka webbsidor
Läs merHur skriver man en vetenskaplig uppsats?
Kullagymnasiet Projektarbete PA1201 Höganäs 2005-01-19 Hur skriver man en vetenskaplig uppsats? Anna Svensson, Sp3A Handledare: Erik Eriksson Innehållsförteckning 1. Inledning sid. 1 - Bakgrund - Syfte
Läs merLitteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund
Litteraturstudie Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Vad är en litteraturstudie? Till skillnad från empiriska studier söker man i litteraturstudier svar på syftet
Läs merInvandrarföretagare i Sverige och Europa. Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009
Invandrarföretagare i Sverige och Europa Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009 Sammanfattning 1 Sammanfattning I denna rapport har möjligheter och hinder för företagandet i Sverige jämförts med motsvarande
Läs merAFFÄRSPLAN. En ungdomssatsning av NyföretagarCentrum för dig som är 18 35 år. Från idé till Eget Företag. Vi hjälper dig på vägen.
AFFÄRSPLAN En ungdomssatsning av NyföretagarCentrum för dig som är 18 35 år. Från idé till Eget Företag. Vi hjälper dig på vägen. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Jag/vi och idén 2 Företagsägare och affärsidé 3
Läs merTjänsteföretagen och den inre marknaden
November 2005 Tjänsteföretagen och den inre marknaden Denna rapport bygger på en SCB-undersökning av företagens kunskaper om och attityder till den inre marknaden som gjorts på uppdrag av Kommerskollegium
Läs merDU VET VÄL ATT DU KAN FÖLJA BÖRSTJÄNAREN I REALTID PÅ TWITTER!
börs Världsmarknaden update valutor aktier råvaror index valutor Ett marknadsbrev från Börstjänaren Världsmarknaden update valutor aktier råvaror index valutor 2 3 tjänaren VECKA 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11
Läs merBOKSLUTSKOMMUNIKÉ FX INTERNATIONAL AB (publ)
BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FX INTERNATIONAL AB (publ) Juli 2014 - juni 2015 Nettoresultat av valutahandel: 475 tkr. Resultat före skatt: 13 tkr. Resultat per aktie före skatt: 0,01 kr. Valutafonden beräknas starta
Läs merVad gör Riksbanken? S V E R I G E S R I K S B A N K
Vad gör Riksbanken? S V E R I G E S R I K S B A N K Tillägg den 7 september 2017 KPIF målvariabel för penningpolitiken Sedan september 2017 använder Riksbanken KPIF, konsumentprisindex med fast ränta,
Läs merRutiner för opposition
Rutiner för opposition Utdrag ur Rutiner för utförande av examensarbete vid Avdelningen för kvalitetsteknik och statistik, Luleå tekniska universitet Fjärde upplagan, gäller examensarbeten påbörjade efter
Läs merKällkritik. - om att kritiskt granska och värdera information. Ted Gunnarsson 2014-04-10
Källkritik - om att kritiskt granska och värdera information Ted Gunnarsson 2014-04-10 Källkritik - Innehåll Vad är källkritik? Varför källkritik? De källkritiska kriterierna Exempel på källkritiska frågor
Läs merGYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT
GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT Ditt gymnasiearbete ska bygga kring den frågeställning du kommit fram till i slutet av vårterminen i årskurs 2 och du ska i ditt arbete besvara din frågeställning
Läs merFASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR
FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,
Läs merDentala ädelmetallegeringar
VD brev november - Lägesrapport i AU Holding. Kära aktieägare, De senaste dagarna har jag fått flera mail från aktieägare med frågor rörande kvartalsredogörelsen för perioden 01.01.2009 30.09.2009. Då
Läs merTentamen. Makroekonomi NA0133. Juni 2015 Skrivtid 3 timmar.
Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 Juni 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler än
Läs merKAPITALFÖRSÖRJNING FÖR UNGA INNOVATIONSBASERADE BOLAG NYEMISSIONSPRAXIS I SVERIGE
KAPITALFÖRSÖRJNING FÖR UNGA INNOVATIONSBASERADE BOLAG NYEMISSIONSPRAXIS I SVERIGE 1 1 Tre provocerande frågor: 1) Varför försvåras och hindras tillkomsten av nya, framgångsrika, oberoende innovationsbaserade
Läs merAtt skriva en vetenskaplig rapport
Birgittaskolan Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är
Läs merSamhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder
Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla
Läs merUr boken Sälj med hjärtat/service med hjärtat
Ur boken Sälj med hjärtat/service med hjärtat Säljare av olika skäl Hur ser du på din egen säljarroll? Jag möter människor som arbetar med försäljning av olika skäl och som ser helt olika på sina uppdrag
Läs merAnalys och samband. Ett sammanfattande case KAPITEL 10
KAPITEL 10 Analys och samband Ett sammanfattande case tidigare kapitel har vi introducerat årsredovisningen, dess uppställningsform I och de tre olika rapporter som den typiskt innehåller. I kapitel 4
Läs merAB Svensk Exportkredit Exportkreditbarometern juni Svensk export går starkt
AB Svensk Exportkredit Exportkreditbarometern juni Svensk export går starkt Exportkreditbarometern juni 1 SEK:s Exportkreditbarometer juni I denna nionde Exportkreditbarometer presenteras resultat från
Läs merKoncernens fakturering uppgick i kvartalet till 1 005 MSEK, vilket var en ökning med 12 procent. Valutaeffekter svarade för hela ökningen.
1 SECO TOOLS AB Delårsrapport januari - september år Kvartalets resultat före skatt var oförändrat jämfört med föregående år. Försäljningen för kvartalet steg totalt med 12 procent. En fortsatt konjunkturförsvagning
Läs merÅrsredovisning. Anna Karin Pettersson Lektion 10
Årsredovisning Anna Karin Pettersson 2017-05-22 Lektion 10 Innehåll Introduktion Årsredovisningens delar Finansiell analys (räkenskapsanalys) 2 Litteratur FARs. Samlingsvolym K3 kapitel 3 6, 8 Lärobok,
Läs merOrsakerna till den industriella revolutionen
Modelltexter Orsakerna till den industriella revolutionen Industriella revolutionen startade i Storbritannien under 1700-talet. Det var framför allt fyra orsaker som gjorde att industriella revolutionen
Läs merKällkritisk metod stora lathunden
Källkritisk metod stora lathunden Tryckt material, t ex böcker och tidningar, granskas noga innan det publiceras. På internet kan däremot alla enkelt publicera vad de önskar. Därför är det extra viktigt
Läs merAnvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå
Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar
Läs merFöretagsamheten 2014 Gotlands län
Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...
Läs merUPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.
UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen
Läs merFinansinspektionen och makrotillsynen
ANFÖRANDE Datum: 2015-03-18 Talare: Martin Andersson Möte: Affärsvärldens Bank och Finans Outlook Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35
Läs merVÅRT GEMENSAMMA FÖRETAGANDE. Arbetsmaterial för företagande i kompanjonskap
VÅRT GEMENSAMMA FÖRETAGANDE Arbetsmaterial för företagande i kompanjonskap VÅRT GEMENSAMMA FÖRETAGANDE Arbetsmaterial och diskussionsunderlag för kompanjoner som skall skriva kompanjonsavtal Att driva
Läs merPlaceringskod. Blad nr..av ( ) Uppgift/Fråga: 1 (6 poäng)
Uppgift/Fråga: 1 (6 poäng) Diskutera kortfattat skillnaderna mellan eget kapital (aktiekapital) och främmande kapital (lån) (minst 3 relevanta skillnader * 2 poäng/skillnad = 6 poäng) Uppgift/Fråga: 2
Läs mer51 URSÄKTER FÖR ATT SLIPPA GÖRA RÄTT FÖR SIG
51 URSÄKTER FÖR ATT SLIPPA GÖRA RÄTT FÖR SIG Av Annika Abrahamsson från Alkb För ganska precis ett år sedan fick jag ett redaktörsuppdrag av en författare med eget förlag, och det skulle visa sig att denne
Läs merMånadskommentar, makro. Oktober 2013
Månadskommentar, makro Oktober 2013 Uppgången fortsatte i oktober Oktober var en positiv månad för aktiemarknader världen över. Månaden började lite svagt i samband med den politiska låsningen i USA och
Läs merNågonting står i vägen
Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna
Läs merBOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE
BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE Praktisk kriskommunikation Det du behöver veta för att kommunicera och agera på rätt sätt i en krissituation. Och hur du förbereder dig innan krisen är ett faktum. Av Jeanette
Läs merPenningpolitik när räntan är nära noll
Penningpolitik när räntan är nära noll 48 Sedan början på oktober förra året har Riksbanken sänkt reporäntan kraftigt. Att reporäntan snabbt närmat sig noll har aktualiserat två viktiga frågor: Hur långt
Läs merDel 14 Kreditlänkade placeringar
Del 14 Kreditlänkade placeringar Srukturinvest Fondkommission 1 Innehåll 1. Obligationsmarknaden 2. Företagsobligationer 3. Risken i obligationer 4. Aktier eller obligationer? 5. Avkastningen från kreditmarknaden
Läs merLärjungaskap / Följ mig
Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och
Läs merBeskrivning av statistiken
Beskrivning av statistiken Produkt: Strukturstudie av näringslivet i Sverige 2001 2002 Statistikansvarig myndighet Institutet för tillväxtpolitiska studier, ITPS Studentplan 3, 831 40 ÖSTERSUND Telefon
Läs merDags att köpa aktier? Om aktiesparande på turbulenta finansmarknader Urban Bäckström
Dags att köpa aktier? Om aktiesparande på turbulenta finansmarknader Urban Bäckström Aktiespararnas Summer Campus 2009 22-24 juni i Tällberg, Dalarna 1 Utkommer den 19 augusti 2009 Ekerlids Förlag 2 Turbulenta
Läs merRegeringens proposition 2008/09:73
Regeringens proposition 2008/09:73 Överlåtelse av aktier i Venantius AB till AB Svensk Exportkredit samt åtgärder för förstärkt utlåning från AB Svensk Exportkredit och Almi Företagspartner AB Prop. 2008/09:73
Läs merStrategi under maj. Månadsbrev Maj 2013. I korthet: I korthet:
Strategi under maj Ny all time high Midas kom att utvecklas mycket starkt under maj och avkastningen uppgick till 4,57%, vilket innebar en ny all time high. Som jämförelse steg STOXX Europé 600 med 1,40%
Läs merCash or Crash Småföretagens ekonomiindikator
Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator Cash or Crash? Hur går det för Sveriges småföretag? Vi har hört mycket om krisens effekter i storbolagen, inledningsvis de finansiella företagen och de större
Läs merSV BILAGA XIII RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 1 av 5: LIKVIDA TILLGÅNGAR)
BILAGA XIII RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 1 av 5: LIKVIDA TILLGÅNGAR) 1. Likvida tillgångar 1.1. Allmänna kommentarer 1. Detta är en sammanfattande mall som innehåller information om tillgångar för övervakning
Läs merVarför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?
Varför högre tillväxt i än i euroområdet och? FÖRDJUPNING s tillväxt är stark i ett internationellt perspektiv. Jämfört med och euroområdet är tillväxten för närvarande högre i, och i Riksbankens prognos
Läs merTio gyllene regler för aktieinvesteringar. En samling insiktsfulla pärlor
Tio gyllene regler för aktieinvesteringar En samling insiktsfulla pärlor Förord Tio gyllene regler för aktieinvesteringar Aberdeen har arbetat med placeringar i mer än 30 år. Under den tiden har marknadscykler
Läs merGlobala Utblickar i en turbulent värld. SKAGEN Fonders Nyårskonferens 2009. Presentation av Charlotta Mankert
Et nødskudd. 1888. Beskuren. Av Christian Krohg, en av en av Skagenmålarna. Bilden tillhör Skagens Museum. Globala Utblickar i en turbulent värld SKAGEN Fonders Nyårskonferens 2009 Presentation av Charlotta
Läs merGWA ARTIKELSERIE VAD ÄR PROBLEMEN?
GWA ARTIKELSERIE Titel: Kan företagsrekonstruktion och konkurs samordnas Rättområde: Obeståndsrätt Författare: Advokat Peter Thörnwall Datum: 2007-06-25 Regeringen har beslutat utreda om förfarandet för
Läs merSVAR Remissvar: Lägre kapitalkrav för privata aktiebolag (Ds 2019:6) Ju20129/01733/L1
SVAR 2019-07-05 Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 Stockholm Remissvar: Lägre kapitalkrav för privata aktiebolag (Ds 2019:6) Ju20129/01733/L1 Srf konsulternas
Läs merDen successiva vinstavräkningen
Södertörns Högskola Institutionen för ekonomi och företagande Företagsekonomi Kandidatuppsats 10 poäng Handledare: Ogi Chun Vårterminen 2006 Den successiva vinstavräkningen -Ger den successiva vinstavräkningen
Läs merFråga 2. Det finns alltså två delar i det här arbetet: Svara kort på varje delfråga (se nedan). Skriv en 400 ord om vad du lärt dig av detta.
Fråga 2 Hur ser religioner ut? Det är inte så lätt att förstå vad religion är. Begreppet flyter ut för mig ju mer jag försöker fixera det. Därför vill jag att du hjälper mig förstå vad religion är genom
Läs merFacit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi
Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x
Läs merTentamen. Makroekonomi NA0133. November 2015 Skrivtid 3 timmar.
Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 November 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler
Läs merInternationell Ekonomi
Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Nationalekonomi på högskolan består av: Mikroekonomi producenter och konsumenter Makroekonomi hela landet Internationell ekonomi handel mellan länder Varför
Läs merIntroduktion till studiehandledningen
1 Introduktion till studiehandledningen Innehåll På kursen Börs- och värdepappersrätt är vi flera undervisande lärare och därmed finns också flera pedagogiska grepp representerade. Till de moment som jag
Läs merBUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom
BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt
Läs merBULL & BEAR INVESTERING MED TYDLIG HÄVSTÅNG
DECEMBER 2013 BÖRSHANDLADE PRODUKTER BULL & BEAR INVESTERING MED TYDLIG HÄVSTÅNG BUILDING TEAM SPIRIT TOGETHER RISKINFORMATION VEM BÖR INVESTERA? Bull & Bear-produkter är lämpade för svenska sofistikerade
Läs merFrågor och svar vid övergång till spelrätter i Hammarö GK
Frågor och svar vid övergång till spelrätter i Hammarö GK Vad är det som föranlett en övergång till spelrätter på Hammarö GK? Klubben har fått fler utträdesansökningar än vanligt och vi har ingen kö för
Läs merInformations- och kommunikationsteknikens utveckling i Kronobergs län 1998-2003
Informations- och kommunikationsteknikens utveckling i Kronobergs län 1998-2003 Utveckling av antal företag i Kronobergs län fördelat över bransch 1998 2002 Index 1998 = 100 250 200 150 100 Telekommunikation
Läs mer