Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Företagsekonomi. Peter Edsjö, Tobias Eriksson & Erik Ragnarsson. Underprissättning.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Företagsekonomi. Peter Edsjö, Tobias Eriksson & Erik Ragnarsson. Underprissättning."

Transkript

1 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Företagsekonomi Peter Edsjö, Tobias Eriksson & Erik Ragnarsson Underprissättning En studie av nyintroducerade aktier på Stockholmsbörsen under Under pricing A study in initial public offerings at the Stockholm Exchange during C-uppsats 10 poäng Matematikekonomiprogrammet Karlstads universitet Karlstad Tfn Fax I Termin: Vt 2007 Handledare: Martin Behre

2 Förord Detta har varit ett intressant och otroligt stort ämne att studera. Vi har under hela tiden sett nya vinklingar som man skulle kunna undersöka ytterligare. Målet för oss är inte att hitta ett unikt sätt att bli miljonär på utan att få insikt i hur börsintroduktioner går till och se om det finns skillnader mellan år, branscher, garanter med mera. Vi skulle vilja tacka Gösta Carlsberg på Affärsvärlden och Nils Liljedahl på OMX Group som ställt upp och svarat på våra frågor angående börsintroduktioner och noteringskraven på Stockholmsbörsen. Dessutom skulle vi vilja tacka vår handledare Martin Behre för idérik handledning och bra tillgänglighet. Till sist vill vi även tacka Johan Bergström för hjälpen med teorin bakom den statistiska analysen och Per-Ola Ohlsson för hjälpen med korrekturläsningen. Karlstad, Juni 2007 Peter Edsjö Tobias Eriksson Erik Ragnarsson I

3 Sammanfattning Syftet med uppsatsen är att undersöka om det förkommer underprissättning och om den består de första fem månaderna samt finna sannolikheten för en positiv utveckling efter börsintroduktionen. Eftersom vi har studerat kursförändringar efter börsintroduktioner har vi valt att använda en kvantitativ metodansats i form av en eventstudie. Teorierna behandlar främst förklaringar till varför en underprissättning sker samt hur publicitet och informations asymmetri påverkar prissättningen. Teorier som berörs är bland annat Winners Curse, Cascade theory och Signalling theory. Våra empiriska data kommer främst från bolagens prospekt samt kursinformation från Affärsvärlden och Stockholmsbörsen. Prospekten har visat kursintervall och introduktionsdatum, val av garant med mera. Affärsvärlden visar branschtillhörighet samt bransch- och indexhistorik. Stockholmsbörsen tillför slutkurser för samtliga bolag samt information om noteringskrav och -process. Studien visar att de nyintroducerade bolagen har varit underprissatta med i genomsnitt 2,17% under perioden , vilket är betydligt lägre än vad tidigare studier visat. Detta beror främst på att de tidigare studierna har baserats på den amerikanska marknaden och under en tidsperiod då större underprissättning har förekommit än under Den genomsnittliga utvecklingen efter 5 dagar, 1 månad, 3 månader, 5 månader respektive 1 år har varit 2,40%, 2,46%, 3,06%, 3,73% respektive 5,01%. Det har även förkommit stora skillnader mellan olika branscher, garanter, introduktionsår, introduktionspris och överteckningsgrad. II

4 Abstract The purpose of this essay is to examine if it occurs under pricing and if it last the first five month and find the probability of a positive share development after a initial public offering. Since we have studied exchange fluctuation after initial public offerings have we chosen to use an quantitative method approach. The theories consider explanations to why under pricing occurs and how publicity and information asymmetry affect the price determination. Winners Curse, Cascade theory and Signalling theory are some of the theories that are mentioned. Our empirical data is mainly captured from the companies prospects and share price information from Affärsvärlden and the Stockholm Exchange. The prospects has shown share price intervals, initial public offering dates, underwriter etc. Affärsvärlden show type of business and index history. The Stockholm Exchange contribute closing prices for all of the studied companies and information about demands for quotation and the process regarding initial public offerings. Our study show that initial public offerings have been under priced with an average of 2,17% during the period , which is considerably lower than earlier studies. The reason is mainly because the earlier studies has based on the American stock market and under a period when larger under pricing have existed. The average development after 5 days, 1 month, 3 months, 5 months respectively 1 year has been 2,40%, 2,46%, 3,06%, 3,73% respectively 5,01%. It has also occurred big differences between different type of business, underwriters, year of introduction, oversubscribtion and initial share price. III

5 I EHÅLLSFÖRTECK I G 1 I LED I G OCH BAKGRU D Inledning Bakgrund Problemdiskussion Frågeställningar Syfte Avgränsningar Definitioner Disposition METOD Metodansats Statistikinsamling Analys och Undersökning Källhantering Validitet, Reliabilitet och Objektivitet REFERE SRAM Noteringskrav Noteringsprocessen De tre parterna Prissättning Underprissättning mellan olika tidsperioder Underprissättning mellan olika länder Winners Curse The cascade theory Asymmetrisk information Signalling theory Sammanfattning av referensram BERÄK I GSU DERLAG Introduktionsår Branscher Garanter Introduktionspris Överteckningsgrad Jämförelseindex RESULTAT - UTVECKLI GSSKILL ADER Introduktionsår Branscher Garanter Introduktionspris Överteckningsgrad Statistiska test på samtliga bolag Statistiska test på branscher och garanter...26 IV

6 6 A ALYS AV UTVECKLI GSSKILL ADER Introduktionsår Branscher Garanter Introduktionspris Överteckningsgrader Statistiska test på samtliga bolag Statistiska test på branscher och garanter Sammanfattande analys SLUTSATSER AVSLUTA DE KAPITEL Trovärdighetsdiskussion Förslag till vidare forskning REFERE SER BILAGOR Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga FIGURLISTA Figur 4-1: Antal introduktioner per år under Figur 4-2: Antal introduktioner per bransch...17 Figur 4-3: Antal introduktioner per garant...18 Figur 4-4: Antal introduktioner i respektive prisintervall...19 Figur 4-5: Antal introduktioner i respektive överteckningsintervall...19 Figur 4-6: AFGX utveckling mellan till Figur 5-1: Utveckling nyintroduktioner med bas introduktionsår...21 Figur 5-2: Utveckling av nyintroducerade bolag per bransch...22 Figur 5-3: Utveckling av nyintroducerade bolag per garant...23 Figur 5-4: Utveckling av nyintroducerade bolag med bas introduktionspris...24 Figur 5-5: Utveckling av nyintroducerade bolag med bas överteckningsgrad...24 Figur 5-6: Utveckling av samtliga nyintroducerade bolag enskilt och justerat med AFGX...25 Figur 5-7: Utveckling för två garanter och två branscher...26 TABELLISTA Tabell 3-5: Underprissättning USA Tabell 3-6: Underprissättning 10 i-länder...13 Tabell 5-6: Beräkningar av sannolikhet för positiv utveckling och bättre än AFGX...25 Tabell 5-7: Beräkningar av sannolikhet för positiv utveckling för 2 garanter & 2 branscher.26 Tabell 7.1: Utveckling IPO...33 V

7 1 Inledning och Bakgrund Under detta inledande kapitel kommer vi börja med att redogöra kort för vad en nyintroduktion är och varför företag vill börsnoteras. Dessutom kommer vi att beröra några tidigare artiklar kring ämnet och vad dessa har kommit fram till, för att i senare kapitel kunna redogöra för skillnader i vår analys jämfört med vad andra har kommit fram till. Vi kommer här även att förtydliga vår frågeställning, vad syftet med arbetat är och hur vi avgränsat ämnet samt en kort redogörelse av diverse termer. 1.1 Inledning Vid en börsintroduktion erbjuds allmänheten att köpa aktier i bolaget för första gången; företaget går från att vara privat till att bli publikt. Nyintroduktioner tillhör den primära marknaden som är direkt knuten till att anskaffa kapital åt företaget, vilket är den huvudsakliga anledningen till nyintroduktioner. Antalet introduktioner varierar kraftigt från år till år. När börsklimatet är bra introduceras många företag, och när klimatet är sämre introduceras färre bolag. Ett exempel på detta är att det under åren introducerades 55 medan det mellan åren introducerades endast 6 bolag (Vilenius 2003). När ett företag ska introduceras på börsen krävs en grundlig värdering av företaget som sedan används för att fastställa ett introduktionspris som ska gälla vid den tidpunkt då aktien introduceras på börsen. Arbetet med introduktionen utförs av en garant, ofta i form av en investmentbank, i samförstånd med styrelsen och de dåvarande ägarna (Lindroth 2004). När aktien sedan släpps kommer den redan första dagen antingen att stiga eller sjunka i värde. Det är allmänt känt att en nyintroducerad aktie ofta stiger i värde efter första dagen, vilket innebär att introduktionspriset var för lågt och att aktien var underprissatt. Vid studier av börsintroduktioner finns det olika ansatser att utgå ifrån. Några vanliga ansatser är analys av motiv till börsintroduktion, timing av introduktionstillfälle och analys av vad som händer efter introduktionen. Vi kommer att fokusera på utvecklingen efter introduktionen men samtliga ansatser kommer att beröras för att få en helhetsbild av fenomenet introduktioner. De tidigare undersökningarna inom området har främst varit på den amerikanska markanden innan och under IT-eran vid slutet av 1990-talet. 1.2 Bakgrund Introduktionen av många IT-bolag runt millennieskiftet visade sig vara extremt underprissatta, vissa aktier steg med flera hundra procent på bara första handelsdagen. Ett exempel på detta är dataspelsbolaget Daydream som steg nästan 500% redan första handelsdagen (Nordström 2006). Även överprissatta aktier har förekommit, med främst Telia färskt i minnet (Bleacher 2003). Stora undersökningar där tusentals börsintroduktioner studerats visar att 70% av alla introduktioner har efter första dagen på börsen haft ett högre pris än introduktionspriset (Ritter & Welch, 2002). Ritter, som har gjort undersökningar av nyintroduktioner på den amerikanska marknaden, hävdar även att det är vanligt att aktierna på lång sikt tenderar att prestera sämre än jämförbara företag som sedan tidigare funnits på börsen. 1

8 Skribenten Mikael Vilenius (2003) på tidningen Affärsvärlden redogör för utvecklingen av nyintroduktioner på första handelsdagen och utvecklingen ett år framåt under tidsperioden 1994 till 2002 på Stockholmsbörsen. Han har kommit fram till att under perioden 1995 till 1999 ökade aktierna kraftigt, med mellan 18-34% i genomsnitt första dagen, för att sedan sjunka till en genomsnittlig nedgång på 3,7% år Uppgången berodde på det rådande börsklimatet under slutet av 1990-talet då främst IT-bolagen steg kraftigt att den sedan sjönk beror på börsnedgången efter att den så kallade IT-bubblan sprack. Det finns många olika motiv till att notera ett företag på börsen. Det främsta som framhävts i teoriböckerna är att bolaget ska få tillgång till riskkapital, just denna funktion är idag endast av underordnad betydelse (Lindroth 2004). Lindroth som är skribent på Affärsvärlden menar att idag handlar det istället om att få tillgång till en annan sorts riskkapital, det egna bolagets noterade aktier. Aktierna kan användas för att köpa andra företag samt som ingrediens i olika incitamentprogram (bonusprogram) till personal och ledning. En notering ger också bolag mer uppmärksamhet och underlättar rekrytering, inte minst av ledning och vd. En notering innebär även att ägarnas tidigare låsta pengar blir rörliga och att de då lättare kan avskaffa sina innehav. Underlättandet av riskspridning och förändrad ägarstruktur är även det goda anledningar till notering på börsen (Lindroth 2004). Enligt Gösta Carlberg 1 är det många företag som försöker påverka ekonomijournalister att skriva positiva saker om företagen i samband med börsintroduktionerna. Hur populär en introduktion blir är starkt korrelerad med vad pressen skriver, detta eftersom många investerare agerar utifrån hur andra investerare agerar oavsett vad de tror om bolaget. Genom att kunna påverka aktiens popularitet har journalisterna en stor makt över introduktionen. Carlberg hävdar ändå bestämt att det viktigaste sättet att bedöma om det är värt att teckna aktier vid en introduktion är att läsa företagets prospekt och tidigare årsredovisningar. Under våren har Stockholmsbörsen fluktuerat rejält, vilket har inneburit att inga företag har introducerats på börsens under det första kvartalet. Många bolag ligger i startgropen för att börsintroduceras så snart börsklimatet blir stabilare, exempel på börskandidater 2007 är Setra Group, Acne, Duni, All Tele, Thule och We (Huldschiner 2007). Detta medför att denna uppsats blir högaktuell att läsa för de som funderar på att teckna aktier vid kommande introduktioner. 1.3 Problemdiskussion Resonemanget om att aktierna i genomsnitt stiger under första dagen bygger på ett antal faktorer. När ett företag ska introduceras tar de oftast hjälp av en garant som agerar rådgivare till företaget som ska introduceras. Företaget som säljer ut sina aktier, garanten samt investerarna utgör de tre huvudaktörerna vid en börsintroduktion. Dessa tre aktörer har självklart som syfte att tjäna pengar på introduktionen. Andra syften kan vara maktfaktorer, marknadsföring och status. Dessa tre komponenters egenintresse kan skapa viss problematik i vilket introduktionspris som sätts. 1 Intervju med Gösta Carlberg på Affärsvälden den 16 maj Telefon: Mail: (Carlberg är skribent på tidningen Affärsvärlden och vice Vd i Unga Aktiesparare) 2

9 Garanten får ofta kompensation som är beroende av den första dagens uppgång vilket medför att garanten rekommenderar ett lägre introduktionspris än det verkliga företagsvärdet. Dessutom förbinder sig garanten ofta att stödköpa aktier under en viss tidsperiod om kursen faller, vilket leder till att de vill sätta ett lägre pris (Chowdhry & Nanda 1996). Målet för företagets tidigare ägare är att få så bra betalt som möjligt för sin del av bolaget, alltså är inte deras mål att nå kraftig uppgång första handelsdagen. Ur investerarnas synvinkel vill de givetvis att aktierna ska stiga så mycket som möjligt under första dagen och förespråkar därför ett lågt pris. Ofta krävs ett lägre pris än för motsvarande, redan etablerade, företag för att investerarna ska välja att teckna aktier i bolaget. Om underpriset inte finns skulle investerarna istället välja att köpa liknande aktier på börsen istället eftersom dessa är förknippade med lägre risk. Här uppstår viss problematik för bolaget. Om ett underpris sätts på aktien får inte de tidigare ägarna så bra betalt som de skulle kunna få, samtidigt som de kanske inte får sålt alla aktier om priset sätts för högt. Att sätta ett lågt pris är ofta ett taktiskt drag av företagen för att öka efterfrågan på aktien och samtidigt skapas en positiv anda bland de nya ägarna som i sin tur leder till bra marknadsföring för företaget. Om introduktionen sätts till ett för högt värde så sjunker aktien strax efter introduktionen, detta leder till att de nya aktieägarna förlorar pengar vilket kan skapa problem för bolaget vid framtida eventuella nyemissioner. Det förekommer även osäkerhet kring bolagets marknadsvärde till skillnad från ett redan etablerat bolag, där bolagets marknadsvärde kan utläsas av köp- och säljkurserna som finns på bolagets aktier. Det är även svårare att analysera dessa bolag eftersom de ofta befinner sig i en tillväxtfas och har begränsad historik. Det är även vanligt att bolagen går med förlust och kommer till börsen för att få tillgång till riskkapital, detta är ett vanligt fenomen för bland annat hälsovårdsföretag. Andra problem som kan medföra att analysen blir svårare att genomföra är att när börsen är inne i en positiv trend tenderar marknaden att visa på större underprissättningar än vid negativa trender då allt färre vill teckna aktier i nyintroduktioner. Vid negativa trender har i vissa fall överprissättning uppstått. Om vi istället hade valt en längre tidsperiod än hade vi fått problem med att hitta kurshistorik på vissa bolag på grund av att många av dessa bolag har blivit uppköpta eller gått i konkurs sedan de introducerats. Inom vissa branscher förekommer det sällan introduktioner och därför kan det bli svårt att bedöma om introduktionerna är representativa för branschen. 1.4 Frågeställningar Vi har valt huvudfrågeställningen: Är nyintroducerade aktier underprissatta? För att kunna komma fram till ett svar i denna fråga har vi valt ett antal underfrågeställningar: Hur har de nyintroducerade aktierna utvecklats under de första 5 månaderna och efter 1 år? Hur har de nyintroducerade aktierna utvecklats i förhållande till AFGX? 3

10 Förekommer det skillnader i underprissättning mellan olika: - Garanter? - Branscher? - Prisintervall? - Introduktionsår? - Överteckningsgrad? Hur stor sannolikhet är det att ett nyintroducerat företag får positiv avkastning? Hur stor sannolikhet är det att ett nyintroducerat företag utvecklas bättre än AFGX? 1.5 Syfte Vi har som syfte med uppsatsen att undersöka om underprissättning förkommer och ifall den består de första fem månaderna. Vi ska även försöka utskilja skillnader i underprissättning mellan branscher, garanter, introduktionsår, överteckningsgrad och introduktionspris. 1.6 Avgränsningar Vi har valt att avgränsa oss till nyintroducerade bolag mellan och på Stockholmsbörsens A- och O-lista. Med Stockholmsbörsen avser vi endast A- och O-listan, numera kallade Large Cap, Mid Cap och Small Cap. Vi har alltså inte med introduktionerna på Nya marknaden och NGM. Dessa har valts bort eftersom det förkommer mindre handel och under många dagar saknas det avslut överhuvudtaget i aktien. Det är ofta stora skillnader på köp och säljkurser på dessa marknader och det medför att aktiekursen blir hackig och oregelbunden. Vi valde tidsperioden 2001 till 2006 på grund av att börsen har under dessa år först gått ner kraftigt för att stå stilla en period för att till slut visa på en kraftig uppgång. Med dessa år får vi med såväl pessimistiskt som normalt som positivt börsklimat vilket är bra för analysen. Analysen är även en totalanalys vilket innebär att vi har sett på samtliga introduktioner och inte lyft ut några, vilket leder till en bra statistisk representation. Vi kommer endast studera introduktionernas utveckling efter 1 dag, 1 vecka (5 handelsdagar), 1 månad, 3 månader, 5 månader samt 1 år. Att vi valt dessa tidpunkter är på grund av att upp till fem månader återspeglar aktiens utveckling på kort sikt och efter 1 år på medellång sikt. Om vi endast hade valt exempelvis första dagen och 5 månader kunde vi ha missat stora avvikelser som skedde däremellan. Vi har även valt att endast se på riktiga nyintroduktioner, alltså bortser vi från listbyten och avknoppningar från redan noterade börsbolag. Listbyten innebär inte några förändringar i bolagen alltså ska det inte förkomma någon skillnad i pris beroende på om aktien ligger på A- eller O-listan. Vi har inte heller tagit med avknoppningar/uppdelningar av företag eftersom det då inte kommer ut något prospekt som allmänheten får teckna aktier i och börsvärdet av det avknoppade bolaget och huvudbolaget torde vara detsamma. Vi har inte heller valt att justera för utspädnings- och optionsprogram vid introduktioner, detta ser vi som allt för ingående för denna uppsats. 4

11 1.7 Definitioner Nedan följer ett antal termer som förkommer i uppsatsen som är bra att ha kännedom om. IPO Introduktionspris Prospekt Prisintervall Underprissättning Garant Due Diligence AFGX Initial Public Offering (IPO) är den engelska benämningen på en börsintroduktion, det vill säga när ett företag tar steget från att vara privat till att bli publikt. Introduktionspriset är det pris som allmänheten får teckna en aktie för i bolaget vid börsintroduktionen. Prospektet är ett dokument som visar bland annat bolagets finansiella ställning i form av resultat- och balansräkning. Prospektet är den främsta informationskällan för dem som vill investera i företaget vid introduktionstillfället. Med prisintervall menar vi det intervall som bolaget uppger i sitt prospekt som introduktionspriset ska hamna i. Underpriset är skillnaden mellan stängningskursen första handelsdagen och introduktionspriset, alltså första dagens uppgång. Garanten är oftast en form av en investmentbank som anlitas av bolaget som vill introduceras för att hjälpa till med introduktionen. Garanten genomför en omfattande analys av företaget, utformar prospekt, ger rekommendation till prisintervall och storlek av introduktion (antalet aktier som ska säljas till nya ägare), tar hand om juridiska frågor gällande börsintroduktionen med mera. Due Diligence är en omfattande företagsbesiktning som görs när företag ska byta ägare, vilket är fallet vid en börsintroduktion. För att göra en fullständig Due Diligence krävs det ett antal speciallister inom olika områden, exempelvis juridik och redovisning, för att kunna få en bra bild om företaget. Denna process genomförs oftast av garanten. AFGX står för Affärsvärldens generalindex och är ett brett aktieindex som ska avspegla den svenska börsen. Indexet är förmögenhetsviktat vilket innebär att varje akties vikt står i proportion till dess börsvärde. Branschindex Affärsvärlden har delat upp börsen i 9 branschindex och 31 underbranschindex, även dessa är förmögenhetsviktade. De olika branscherna är råvaror, industri, konsumentvaror, hälsovård, finans, ITföretag, telekommunikation, media och underhållning samt tjänster. 5

12 1.8 Disposition För att lättare få en helhetsbild av arbetet har vi valt att använda denna punkt till att visa upplägget för alla kapitel som följer. Kapitel 1 Inledning Kapitel 2 Metod Kapitel 3 Referensram Här berör vi kortfattat vad en börsintroduktion är och hur den går till samt innebörden av diverse begrepp som kommer behandlas i uppsatsen. Vi redogör även för några frågeställningar som vi kommer att utreda som uppstått ifrån problemdiskussionen. Under metodkapitlet går vi igenom statistikinsamling, val av statistikindelning och analysmodell. Dessutom berör vi uppsatsens validitet, reliabilitet och objektivitetet. Referensramen består av tidigare empiriska studier, teorier om IPO och forskningsartiklar. Dessutom redogörs för noteringskrav, beskrivning av de tre parternas intressen samt prissättningen. Kapitel 4 Beräkningsunderlag I detta kapitel visas hur de valda bolagen är fördelade med avseende på undersökningsparametrarna. Kapitel 5 Resultat Kapitel 6 Analys Kapitel 7 Slutsatser Kapitel 8 Avslutning Under resultatavsnittet redogörs för utvecklingsskillnaderna mellan de olika undersökningsparametrarna. Här gör vi en analys av resultatet utifrån vår referensram. Analysen utgår ifrån ett objektivt synsätt. Under kapitlet drar vi slutsatser av resultatet och analysen. Vi besvarar även frågeställningarna från första kapitlet. Till slut diskuterar vi slutsatsernas trovärdighet och ger förslag till vidare forskning. 6

13 2 Metod Metodavsnittet visar vilken ansats vi har valt och varför samt kort beskrivet vilka fördelar och nackdelar som finns med kvantitativa och kvalitativa undersökningar. I detta avsnitt kommer vi även att redogöra för hur statistiken samlats in och vilka formler som använts vid beräkningarna. Slutligen redogör vi för källhanteringen och begreppen validitet, reliabilitet samt objektivitet. 2.1 Metodansats Jacobsen (2002) påvisar att det är syftet och problemområdet som avgör vilken metodansats som ska väljas. Syftet i denna uppsats är att undersöka om det förekommer underprissättning och om den positiva effekten varar i fem månader, alltså ska metodansatsen väljas utifrån detta. Vi har valt att använda en eventstudiemetod, vilket innebär att observationer görs på vad som sker med aktiekursen efter olika händelser, i vårt fall hur aktiekursen förändrats efter företagets börsintroduktion. Vi hade även kunnat göra en case-baserad undersökning där vi följt ett specifikt företag under deras introduceringsprocess. Eftersom uppsatsen ska undersöka om det förekommer underprissättning överlag anser vi att eventstudiemetoden är det bästa valet. Det finns olika sätt att se på vad som är god forskning. Valet står ofta mellan att använda sig av ett kvalitativt eller kvantitativt perspektiv. I en kvalitativ undersökning, som ofta består av intervjuer, läggs attityder, värderingar och föreställningar in i analysen. Den lämpar sig bra i studier som är svåra att sätta siffror på (Jacobsen 2002). Den kvalitativa analysen kan användas när man vill gå djupare in på ämnet, exempelvis genom att analysera hur en viss lag ska tolkas. En kvantitativ undersökning består ofta av datainsamling från enkäter eller mätinstrument. Den blandar inte in känslor utan är mer statistisk och objektiv till sin natur (Jacobsen 2002). Det finns givetvis för- och nackdelar med båda metoderna men i vår undersökning känns den kvantitativa ansatsen betydligt mer rättvisande eftersom vi ska jämföra kursutvecklingar för börsintroducerade bolag under olika perioder. 2.2 Statistikinsamling För perioden till har börskursstatistik samlats in på samtliga bolag som introducerats på Stockholmsbörsen. All kursinformation för respektive bolag är hämtade från Stockholmsbörsens hemsida, stockholmsborsen.se. Där finns information om slut-, högsta- och lägstapris för alla dagar som aktien har varit noterad på börsen. Kursförändringarna har jämförts med affärsvärldens generalindex och respektive bolags branschindex enligt affärsvärlden. Dessa data har vi fått från affärsvärldens egen statistik över hur indexen har utvecklats, statistiken finns tillgänglig på afv.se. Vi har fått reda på prisintervallen från respektive bolags prospekt och introduktionspriset från skatteverkets hemsida samt bolagens nyheter. 7

14 2.3 Analys och Undersökning I analysen kommer arbetets resultat att presenteras och analyseras utifrån de teorier som presenteras under referensramen. Analysen kommer att göras så objektivt som möjligt för att minska risken för felaktiga slutsatser. Formlerna som kommer att användas för beräkning av underprissättning, utveckling och utveckling gentemot index är: Underprissättning = Slutkurs första handelsdagen Introduktionspris Introduktionspris Slutpris efter period X Introduktionspris Utveckling = Introduktionspris där X 1vecka = 1 månad 3 månader 5 månader Utveckling gentemot index = Aktieutveckling Indexutveckling Dessutom kommer vi för vissa parametrar att göra statistiska t-fördelningstest, vilket används för att testa signifikans i undersökningar med små populationer (Montgomery & Runger 2003). För att sedan kunna utläsa sannolikheten för positiv avkastning och utveckling gentemot index använder vi oss av interpolation (Eldén & Wittmeyer-Koch 2001). Samtliga beräkningar har gjorts i Excel. Tabell för t-fördelning finns i bilaga 2, formler för statistiska testen visas nedan: T värde = Medelvärde Väntevärde S tan dard avvikelse * Antal Observationer (Montgomery & Runger 2003) X X 1 Interpolat ion = P( X ) = F1 + * ( F2 F1 ) X X 2 1 där F = Sannolikhe ten ( ex 80%) X = T värde ( ex 1,96) (Eldén & Wittmeyer-Koch 2001) S tan dard avvikelse 2 = ( Värde Medelvärde) Antal Observatio ner 1 (Montgomery & Runger 2003) Statistiken kommer att användas för att se om vi kan dra några slutsatser med hög signifikans. Vi kommer att fokusera på de parametrar som vi kan säkerställa med en felmarginal på 5- respektive 10 procent, alltså de värden som ger mer än 90- respektive 95 procents sannolikhet. Vi har även valt att endast exakt definiera värden som överstiger 75 procent, i övriga fall bedömer vi att osäkerheten är alltför hög för att dra några generella slutsatser. 2.4 Källhantering Under arbetets gång kommer vi att använda ett antal olika typer av källor. Vi kommer att använda oss av både förstahandsinformation och andrahandsinformation beroende på vad vi redogör för. I inledningen och under bakgrunden har det används andrahandsinformation i form av främst svenska tidningsartiklar, det är dessa och tidigare uppsatser som har väckt vårt intresse för just detta ämne. Under metodavsnittet används kurslitteratur för att redogöra för statistikinsamling och tillvägagångssättet av analysen. 8

15 Referensramen består företrädesvis av andrahandsinformation i form av vetenskapliga artiklar skrivna av amerikanska forskare samt förstahandsinformation från Stockholmsbörsen. Resultatdelen består främst av förstahandsinformation hämtad från respektive bolags introduktionsprospekt samt kurshistorik hämtad från Stockholmsbörsen och Affärsvärlden. I analysen använder vi oss sedan av den informationen vi anskaffat oss tidigare i arbetet för att dra relevanta slutsatser. 2.5 Validitet, Reliabilitet och Objektivitet Vid en vetenskaplig undersökning ska forskaren, oavsett vilken metod som används för att samla in empiri, alltid granska undersökningens trovärdighet utifrån vissa aspekter. Tre viktiga aspekter är reliabilitet, validitet och objektivitet. Reliabilitet syftar till att empirin måste vara tillförlitlig och trovärdig. Undersökningen får inte vara behäftad med uppenbara mätfel. En undersökning har hög tillförlitlighet om en annan undersökning med samma metod för datainsamling skulle ge ett snarlikt resultat (Jacobsen 2002). Validitet avser i vilken utsträckning man mäter det som avses att mätas, och att det som mäts uppfattas som relevant. Jacobsen (2002) använder sig av ett exempel där man i en undersökning av flera organisationer drar slutsatsen att de som har en speciell kultur ser ut att uppnå bättre resultat och att det är kulturen som är orsak till framgången. Men kan det inte då tänkas att det är organisationens framgång som skapar kulturen och inte tvärtom? Är det då säkert att det är kulturen i organisationen som mäts? Objektivitet avser korrekt återgivning av data och att inte medvetet utelämnar viktiga uppgifter. Objektivitet kan även likställas med saklighet och opartiskhet. Känslor och egna åsikter ska inte blandas in i analysen, det kan leda till olika resultat utifrån vem som har gjort analysen. 9

16 3 Referensram Denna del presenterar till en början vägen till att bli börsintroducerad, genom att först gå igenom noteringskraven och noteringsprocessen samt de tre parterna vid noteringen. Därefter redogörs för hur prissättning påverkar utvecklingen och hur underprissättningen har förändrats över tid samt skillnader i underprissättning mellan olika länder. Sist presenteras några viktiga teorier som kommer att behandlas samt artiklar som har berört ämnet börsintroduktioner. 3.1 oteringskrav För att ett bolag ska få notera sig på Stockholmsbörsens A- och O-lista ställs vissa krav på bolagen avseende vissa aspekter. OMX, som är ägare av Stockholmsbörsen, vill genom dessa krav säkerställa allmänhetens förtroende för aktiemarknaden. Här kommer en sammanfattning av kraven som idag ställs för att noteras på Stockholmsbörsen: Bolaget ska ha bildats enligt de regler och lagar som fanns vid tiden när bolaget bildades. Bolagens aktier ska uppfylla kraven som finns i lagstiftningen för det land där bolaget bildades. En grundläggande förutsättning för att bolaget ska få notera sig är att deras aktier ska kunna överlåtas fritt så att handel kan ske. Det är också viktigt att bolagets samtliga aktier ska ingå i noteringen. Bolaget ska ha redovisningshandlingar för minst tre år tillbaka i tiden enligt rådande lagstiftning. Det ska även finnas en tillfredsställande verksamhetsberättelse som bland annat berättar om bolagets affärsidé. Detta för att investerare ska kunna göra en bedömning av verksamhetens utveckling. Bolagen ska kunna dokumentera att deras verksamhet är lönsam. Det ska framgå från deras finansiella redovisning att bolaget gått med tillräcklig vinst i jämförelse med branschen i övrigt. En huvudregel är att bolaget ska ha varit vinstgivande det senaste året. Bolaget kan visa att det har gått bra även utan finansiell redovisning. Detta ska ske genom ett välarbetat prospekt. Finansiell information ska finnas för att investeraren ska kunna göra en välgrundad bedömning av bolaget och dess verksamhet. Det kan ske genom exempelvis kassaflödesvärdering. För att få en väl fungerande prisbildningsmekanism krävs ett tillräckligt utbud och efterfrågan på bolagets aktier. Av bolagets aktier ska ett tillräckligt antal av dem (ca 25%) vara i allmänhetens ägo. Med allmänhetens ägo menar man att någon direkt eller indirekt äger mindre än 10% av aktiekapitalet eller rösterna i bolaget. Börsen kan även godkänna en procentsats som är lägre än 25% av aktierna om det bedöms att handeln kan fungera tillfredsställande ändå. Det totala marknadsvärdet av aktierna ska vara minst 1 miljon Euro. Styrelsen ska vara sammansatt för att ha tillräcklig kompetens och erfarenhet för att kunna leda ett noterat bolag. (Nordic Exchange 2006) Dessa krav måste alltså vara uppfyllda, undantag kan förekomma, för att bolaget ska kunna noteras, men det innebär inte per automatik att man får tillträde till börsen. Stockholmsbörsen har rätt att avslå ansökan om noteringen bedöms kunna allvarligt skada förtroendet för värdepappersmarknaden eller investerarens intressen (Nordic Exchange 2006). 10

17 För att försäkra oss om att noteringskraven inte har förändrats tog vi kontakt med Nils Liljedahl 2. Enligt Liljedahl har inte noteringskraven ändrats nämnvärt under den senaste tioårsperioden, en smärre förändring har däremot skett när Stockholmsbörsen 2006 gick över till att tillhöra den nordiska börsen. Inte heller de nya redovisningsreglerna IFRS, som infördes 2005, har enligt Liljedahl påverkat noteringskraven nämnvärt. 3.2 oteringsprocessen Att genomföra en börsintroduktion är en krävande process för företaget och dess anställda. Processen tar vanligtvis ca ett halvår från det att ett bolag bestämt sig för att satsa på en börsnotering till dess att de får ett godkännande av bolagskommittén vid Stockholmsbörsen. Det första steget bolaget tar är att anlita en investmentbank, som agerar projektledare, samt en börsrevisor som ska granska att bolaget uppfyller alla villkor för en notering (OMX 2007). Efter detta sätter en omfattande genomgång av bolaget igång, en så kallad due diligence. Syftet med granskningen är att se så att allting står rätt till och att kartlägga de eventuella risker som finns i bolaget. Garanten tittar bland annat på om det i styrelsen döljs några motsättningar om strategival eller sakfrågor. I extrema fall kan sådana upptäckter leda till att investmentbanken blåser av hela noteringsprocessen. När ett godkännande för börsintroduktion av bolaget kommer från bolagskommittén har företaget sex månader på sig att slutföra processen. En notering av ett normaltstort företag till Stockholmsbörsen brukar ha ett femtiotal inblandade i själva noteringsprocessen (Lindroth 2004). 3.3 De tre parterna Garanten, ofta i form av en investmentbank, genomför en omfattande analys av företaget, utformar prospekt, ger rekommendation till prisintervall och storlek av introduktion (antalet aktier som ska säljas till nya ägare), tar hand om juridiska frågor gällande börsintroduktionen med mera. Garantens uppgift är även att marknadsföra bolaget inför introduktionen, främst mot institutionella köpare. Dessutom förbinder sig garanten ofta att stödköpa aktier under en viss inledande tidsperiod, detta för att stabilisera aktiepriset. Justera stödköp är en viktig del av garantens funktion (Chowdhry & Nanda 1996). Ofta brukar garanter med en bra historia få hjälpa större och mindre riskfyllda bolag än garanter med en sämre bakgrund som brukar få ta sig an mer riskfyllda bolag. I Sverige är det vanligt att två investmentbanker samarbetar med jobbet att introducera företaget. Köparna, både privatpersoner och institutioner, ser helst att priset sätts lågt så att aktien stiger kraftigt redan första dagen. Om det är en ägare som säljer hela sitt innehav vid introduktionen vill denne givetvis att priset sätts så högt som möjligt. Vanligare är att de tidigare ägarna säljer en del av sitt innehav, då vill de både ha ett bra pris för de aktier de säljer men samtidigt att deras kvarvarande innehav ska stiga i värde. Alla tre parter har som huvudmål att tjäna så mycket pengar som möjligt. 2 Telefonintervju med Nils Liljedahl på Nordic Markets den 7 maj 2007 på telefon (Liljedahl är författare av noteringskraven på nordiska marknaden) 11

18 3.4 Prissättning Det finns många aspekter som måste tas hänsyn till vid prissättningen av aktierna vid en börsintroduktion, under denna punkt kommer vi beröra några av dessa. Företagen kan välja mellan att sätta höga eller låga introduktionskurser. Låga nominella priser (ex 25kr/aktie) lockar privatpersoner i högre grad än höga nominella priser (ex 200kr/aktie) som lockar institutioner (Lipman 2000). En hög aktiekurs leder ofta till mindre handel i aktien än en lägre kurs. Fernando et al (2003) har funnit att institutioner är bättre informerade investerar och föredrar att köpa aktier med högre introduktionspriser. Detta tyder på att introduktioner med ett högt nominellt pris tenderar att prestera bättre än de med ett lågt nominellt pris. I vår undersökning har större delen av bolagen legat i intervallet kr per aktie. Företagen kan välja mellan att sätta ett fast teckningspris för aktien (ex Gant kr per aktie) eller utnyttja möjligheten med ett intervall (ex Indutrade kr per aktie), det sistnämnda är betydligt vanligare. Ett stort intervall indikerar en större osäkerhet i bolagets värde och vice versa. Om introduktionen får en hög överteckningsgrad leder det ofta till ett högt pris i intervallet, medan en knappt övertecknad introduktion leder till lägre pris i intervallet och till och med i vissa fall ett pris lägre än det intervallet indikerat. I bolagens prospekt framgår ofta att det slutliga priset sätts dagen innan introduktionen efter övervägande mellan garanten och styrelsen. Oftast sätts ett underpris på aktien för att få många investerare att teckna aktier vid introduktionen. Underprissättning, som leder till uppgång redan första dagen, är även ett sätt att få de nya ägarna att uppskatta bolaget och bli villiga att köpa mer aktier vid en eventuell nyemission. Vanliga motiv till börsnotering är att anskaffa nytt kapital, öka publiciteten och imagen, realisera investeringen genom att få marknadsvärde på aktierna och som vi tidigare nämnt få tillgång till de egna aktierna för eventuella uppköp och incitamentprogram. Många företag väljer att ta steget in på börsen efter att börsen har stigit kraftigt (Rydqvist & Högholm 1995). 3.5 Underprissättning mellan olika tidsperioder Ritter och Loughran (2004) redogör för hur underprissättning av nyintroducerade bolag på den amerikanska marknaden har förändrats över tiden. De har studerat tidsperioden 1980 till 2003 och sett stora skillnader mellan underprissättning beroende på vilka år bolagen har noterats. Under 1980-talet var den genomsnittliga underprissättningen endast 7,3% för att sedan stiga till 14,8% under de första åtta åren av 1990-talet. År 1999 och år 2000 introducerades det betydligt fler bolag än genomsnittsåret och underprissättningen var betydligt högre än andra år. Ritter och Loughran hävdar att den kraftiga ökningen i underprissättning under slutet på 1990-talet främst berodde på IT-bubblan, detta resonemang är väl spritt och accepterat inom IPO forskningen. Nedan syns ett utdrag från en tabell som finns med i den vetenskapliga artikeln Why has IPO Underpricing Changed Over Time? Som är publicerad av Financial Management Tidsperiod Antal introduktioner Underpris ,3% ,8% ,0% ,7% ,7% (Tabell 3-5: Underprissättning USA ) (Ritter & Loughran 2004) 12

19 3.6 Underprissättning mellan olika länder Ritter (2003) har även skrivit artiklar om skillnader mellan den amerikanska IPO markanden och andra IPO marknader. I undersökningarna är det stora skillnader i underprissättning mellan länder, dock bör noteras att beräkningarna är grundade på olika tidsperioder. Sverige har enligt undersökningen en genomsnittlig underprissättning på 30,5% och för Danmark är motsvarande siffra 5,4%. Den amerikanska siffran är 18,4% och baseras på observationer vilket är betydligt mer än övriga länder i studien. Även fast resultatet är baserat på olika tidsperioder så går det inte att komma ifrån de signifikanta skillnader som finns i underprissättning mellan länder (Tabell 3-6). Land Antal introduktioener Tidsperiod Underpris Australien ,1% Danmark ,4% Finland ,1% Frankrike ,6% Kanada ,3% Norge ,5% Spanien ,7% Sverige ,5% Tyskland ,7% USA ,4% (Tabell 3-6: Underprissättning 10 i-länder) (Ritter 2003) 3.7 Winners Curse Om alla investerare hade haft samma framtidstro om företaget skulle det inte uppstå någon felprissättning eftersom det riktiga värdet då redan skulle vara känt. Nu uppstår felprissättning på grund av att det finns en grupp välinformerade investerare som har bättre information än andra aktörer på marknaden. Om de välinformerade investerarna anser att introduktionspriset är underprissatt kommer de att vilja teckna aktier i bolaget, vilket med största sannolikhet kommer att leda till att introduktionen blir kraftigt övertecknad (Rock 1986). Eftersom antalet aktier som säljs ut är begränsat måste en fördelning av aktierna ske när introduktionen blir övertecknad. I och med fördelningen kommer investeraren att få en mindre andel aktier när priset är underprissatt än när det är överprissatt. Det är detta fenomen som kallas för Winners Curse eller vinnarens förbannelse. Alltså om investeraren får så många aktier han vill ha beror det på att aktien inte är underprissatt, för då hade de välinformerade investerarna tecknat fler aktier. 3.8 The cascade theory Vid börsintroduktioner är det viktigt för det aktuella företaget att deras aktier fulltecknas. Dels för att de ska få in så mycket likvida medel som de tänkt sig, dels för att icke fulltecknade introduktioner kan leda till dålig publicitet. Just dålig publicitet är något företag framförallt vill undvika. En investerare påverkas, enligt Bikhchandani et al (1998), mycket av psykologi genom att ta stor hänsyn till hur andra investerare reagerar på introduktionen, även om man själv har mycket god information om företaget. Det är mycket på grund av denna psykologiska effekt som underprissättning är vanligt förekommande vid börsintroduktioner. 13

20 The cascade theory grundar sig i att företag väljer att underprissätta sina aktier vid introduktioner eftersom detta leder till att det skapas en ökad efterfrågan vilket medför en så kallad positive cascade. Om garanten sätter ett lågt pris lockar det investerare att köpa aktien vilket leder till ökad efterfrågan på aktien vilket i sin tur leder till positiv publicitet för företaget då investerarna förknippar företagets popularitet med kvalité och inte lågt pris. En kaskad innebär alltså att investerare försöker bedöma hur stort intresset är vid introduktionen genom att kolla på andra investerare, mer än att utgå från sina egna kunskaper om bolaget. Lyckas bolaget få till en positiv spiral leder detta i princip alltid till en stor övertäckning av aktien (Bikhchandani et al 1998). 3.9 Asymmetrisk information När forskare har försökt att förklara underprissättning förekommer ofta en del teorier om asymmetrisk information. Alltså att olika parter i introduceringsprocessen har olika mycket information om marknaden och vad priset borde sättas till. En av teorierna handlar om att det finns en asymmetrisk information mellan garanten och företaget som ska börsintroduceras. Enligt Baron (1982) har garanten bättre information om aktiens rätta värde eftersom de kan bedöma efterfrågan på aktien bättre än företaget. Eftersom garanten har incitament att sätta ett lägre pris än marknadspriset blir det lättare för garanten att hitta investerare och dessutom få möjligheten att erbjuda sina kunder ett förmånligt pris. Detta gynnar garanten som får ett gott rykte bland investerarna och med mindre ansträngning kan få introduktionen fulltecknad. En annan teori handlar om att underprissättning beror på att det föreligger asymmetrisk information mellan företaget som ska börsintroduceras och investerarna som ska köpa aktierna. Rationella investerare förstår att det finns risk för att vissa företag som börsintroduceras är dåliga investeringar eftersom introduktionspriset kan vara högre än marknadspriset. Företag med hög kvalitet kommer att signalera detta genom att medvetet underprissätta sina aktier för att göra investerarna nöjda och dessutom få utrymme i media genom en lyckad utförd introduktion (Ritter & Welch 2002). Ritter & Welch (2002) diskuterar yttrligare ett scenario i sin vetenskapliga artikel. Scenariot behandlar asymmetrisk information som baseras på att förhållandet i informationstillgången är tvärt om mot ovan, alltså att investerarna har mer information gällande efterfrågan än vad företaget har. Investerarna skulle här inte köpa aktien till mer eller lika mycket som marknadspriset, utan kräver ett underpris vilket i princip tvingar företaget till att sätta ett underpris om de ska lyckas få alla aktier tecknade Signalling theory Det är ofta kursförändringen som investerarna främst tittar på när de utvärderar om en introduktion har varit lyckad eller ej. För i princip alla investerare likställs en kraftig uppgång med en lyckad notering. Desto större underprissättning desto större är sannolikheten för en positiv kursutveckling. Signalling theory är utvecklad av Allen och Faulhaber (1989), de menar att underprissatta introduktioner ger en mer positiv signal till de nya ägarna. Den positiva signalen medför en positiv bild av företaget hos de nya ägarna vilket är fördelaktigt vid eventuella nyemissioner som företaget måste göra. 14

Nyintroduktioner. En undersökning av underpris och långsiktig prestation av nyintroducerade aktier på Stockholmsbörsen

Nyintroduktioner. En undersökning av underpris och långsiktig prestation av nyintroducerade aktier på Stockholmsbörsen Nyintroduktioner En undersökning av underpris och långsiktig prestation av nyintroducerade aktier på Stockholmsbörsen Kandidatuppsats inom Finansiell Företagsstyrning Författare: Handledare: Göteborg 2005-01-10

Läs mer

Investeringsaktiebolaget Cobond AB. Kvartalsrapport december 2014

Investeringsaktiebolaget Cobond AB. Kvartalsrapport december 2014 Investeringsaktiebolaget Cobond AB Kvartalsrapport december 2014 INNEHÅLL Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Aktiekurs och utdelningar 4 Allmänt om bolaget 6 2 KVARTALSRAPPORT DECEMBER 2014 HUVUDPUNKTER Aktiekursen

Läs mer

Välkommen till Aktiespararna och Aktiekunskap ABC

Välkommen till Aktiespararna och Aktiekunskap ABC Välkommen till Aktiespararna och Aktiekunskap ABC 1 Övergripande mål Det övergripande målet med Aktiekunskap ABC är att du, med Aktiespararnas Gyllene regler som grund, ska kunna praktiskt tillämpa ett

Läs mer

Välkommen till. Aktiespararna och Aktiekunskap ABC

Välkommen till. Aktiespararna och Aktiekunskap ABC Välkommen till Aktiespararna och Aktiekunskap ABC 1 Övergripande mål Det övergripande målet med Aktiekunskap ABC är att du, med Aktiespararnas Gyllene regler som grund, ska kunna praktiskt tillämpa ett

Läs mer

Marknadsobligation. Du får. den korg som. stiger mest

Marknadsobligation. Du får. den korg som. stiger mest Marknadsobligation 643 EN PRODUKT FRÅN HANDELSBANKEN CAPITAL MARKETS Möjlighet till hög avkastning Kapitalskyddad placering Mycket bra riskspridning En helhetslösning Du får den korg som stiger mest Marknadsobligation

Läs mer

Snabbväxande B3IT offentliggör notering på Nasdaq First North Premier och publicerar prospekt

Snabbväxande B3IT offentliggör notering på Nasdaq First North Premier och publicerar prospekt Pressmeddelande 27 maj, 2016 Snabbväxande B3IT offentliggör notering på Nasdaq First North Premier och publicerar prospekt Styrelsen och ägarna av B3IT Management AB (publ) ( B3IT eller Bolaget ) har,

Läs mer

Andra AP-fondens index över andel kvinnor i börsbolagen: styrelser, ledningar och anställda

Andra AP-fondens index över andel kvinnor i börsbolagen: styrelser, ledningar och anställda Andra AP-fondens index över andel kvinnor i börsbolagen: styrelser, ledningar och anställda En studie genomförd av Nordic Investor Services i maj 2016 Andra AP-fondens Kvinnoindex 2016 - Sammanfattning

Läs mer

ENIRO OFFENTLIGGÖR VILLKOREN FÖR FÖRETRÄDESEMISSIONEN

ENIRO OFFENTLIGGÖR VILLKOREN FÖR FÖRETRÄDESEMISSIONEN PRESSMEDDELANDE, Stockholm, 24 november 2010 ENIRO OFFENTLIGGÖR VILLKOREN FÖR FÖRETRÄDESEMISSIONEN Eniro AB (publ) ( Eniro eller Bolaget ) offentliggjorde den 28 oktober 2010 en företrädesemission på cirka

Läs mer

Turbowarranter. För dig som är. helt säker på hur. vägen ser ut. Handelsbanken Capital Markets

Turbowarranter. För dig som är. helt säker på hur. vägen ser ut. Handelsbanken Capital Markets Turbowarranter För dig som är helt säker på hur vägen ser ut Handelsbanken Capital Markets Hög avkastning med liten kapitalinsats Turbowarranter är ett nytt finansiellt instrument som ger dig möjlighet

Läs mer

BULL & BEAR INVESTERING MED TYDLIG HÄVSTÅNG

BULL & BEAR INVESTERING MED TYDLIG HÄVSTÅNG DECEMBER 2013 BÖRSHANDLADE PRODUKTER BULL & BEAR INVESTERING MED TYDLIG HÄVSTÅNG BUILDING TEAM SPIRIT TOGETHER RISKINFORMATION VEM BÖR INVESTERA? Bull & Bear-produkter är lämpade för svenska sofistikerade

Läs mer

Nyintroducerade aktiers kursutveckling ur en småsparares perspektiv

Nyintroducerade aktiers kursutveckling ur en småsparares perspektiv UPPSALA UNIVERSITET Företagsekonomiska institutionen Kandidatuppsats VT-2011 Nyintroducerade aktiers kursutveckling ur en småsparares perspektiv - En studie av den svenska börsmarknaden under åren 2000-2008

Läs mer

Aktierelaterade derivat, antal kontrakt per dag Aktier, antal avslut per dag Aktieomsättning per dag, miljarder kr

Aktierelaterade derivat, antal kontrakt per dag Aktier, antal avslut per dag Aktieomsättning per dag, miljarder kr PRESSMEDDELANDE, 22-7-2 Stockholmsbörsen statistikrapport första halvåret 22 1 - Aktieomsättningen uppgick till 1 574 (2 235) miljarder kronor, en minskning med 3 procent. - Omsättningshastigheten var

Läs mer

Verksamhets- och branschrelaterade risker

Verksamhets- och branschrelaterade risker Riskfaktorer En investering i värdepapper är förenad med risk. Inför ett eventuellt investeringsbeslut är det viktigt att noggrant analysera de riskfaktorer som bedöms vara av betydelse för Bolagets och

Läs mer

IR-enkät 2012. Totalt har 113 respondenter från drygt 100 bolag noterade på Nasdaq OMX Stockholm besvarat generella frågor om svensk aktiemarknad

IR-enkät 2012. Totalt har 113 respondenter från drygt 100 bolag noterade på Nasdaq OMX Stockholm besvarat generella frågor om svensk aktiemarknad IR-enkät 2012 Totalt har 113 respondenter från drygt 100 bolag noterade på Nasdaq OMX Stockholm besvarat generella frågor om svensk aktiemarknad Undersökningen genomfördes under perioden 20 nov 7 dec 51

Läs mer

AK TIEINFORMATION KURSUTVECKLING PÅ STOCKHOLMSBÖRSEN 2003 2005 AKTIEHANDEL 2005 (MILJONER AKTIER) London NASDAQ Stockholm. B-aktien, SEK OMX SPI-index

AK TIEINFORMATION KURSUTVECKLING PÅ STOCKHOLMSBÖRSEN 2003 2005 AKTIEHANDEL 2005 (MILJONER AKTIER) London NASDAQ Stockholm. B-aktien, SEK OMX SPI-index AKTIEINFORMATION BÖRSHANDEL Ericssonaktien noteras på Stockholmsbörsen (A- och B-aktier). B-aktien noteras även på Londonbörsen. Ericssonaktien kan också handlas i form av American Depositary Shares (ADS)

Läs mer

Handelsbankens Warranter

Handelsbankens Warranter Handelsbankens Warranter Nokia Abp, aktie Första emissionsdag 18.07.2005 Handelsbanken Capital Markets Warrantspecifika villkor 18 juli 2005 Dessa warrantspecifika villkor utgör tillsammans med de allmänna

Läs mer

Dustin Group fastställer slutligt pris i börsintroduktionen till 50 kronor per aktie handel på Nasdaq Stockholm inleds idag

Dustin Group fastställer slutligt pris i börsintroduktionen till 50 kronor per aktie handel på Nasdaq Stockholm inleds idag DETTA PRESSMEDDELANDE FÅR INTE DISTRIBUERAS ELLER PUBLICERAS, DIREKT ELLER INDIREKT, INOM ELLER TILL USA, AUSTRALIEN, KANADA ELLER JAPAN ELLER NÅGON ANNAN JURISDIKTION DÄR SÅDAN DISTRIBUTION ELLER PUBLICERING

Läs mer

O B L I G O I N V E S T M E N T M A N A G E M E N T

O B L I G O I N V E S T M E N T M A N A G E M E N T O B L I G O I N V E S T M E N T M A N A G E M E N T US Recovery AB Kvartalsrapport september 2016 INNEHÅLL Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Beräknat aktie per värde och utdelningar 4 Kursutveckling 4 Drift och

Läs mer

warranter ett placeringsalternativ med hävstång

warranter ett placeringsalternativ med hävstång warranter ett placeringsalternativ med hävstång /// www.warrants.commerzbank.com ////////////////////////////////////////////////////////////////// Warranter en definition En warrant är ett finansiellt

Läs mer

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade Incitamentsprogram i svenska börsnoterade bolag Studie genomförd av KPMG 2012 KPMG I SVERIGE Innehåll Inledning...3 Kategorisering av programmen...4 Nya program under perioden...5 Program per bransch...6

Läs mer

Direktavkastning = Analytiker Leo Johansson Lara 20/11-16 Axel Leth

Direktavkastning = Analytiker Leo Johansson Lara 20/11-16 Axel Leth Denna analys behandlar direktavkastning och består av 3 delar. Den första delen är en förklaring till varför direktavkastning är intressant just nu samt en förklaring till vad direktavkastning är. Den

Läs mer

Nordic Secondary AB. Kvartalsrapport december 2014

Nordic Secondary AB. Kvartalsrapport december 2014 Nordic Secondary AB Kvartalsrapport december 2014 innehåll Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Aktiekurs och utdelningar 4 Allmänt om bolaget 6 Portföljöversikt 7 2 Kvartalsrapport december 2014 Huvudpunkter Aktiekursen

Läs mer

Handelsbanken Capital Markets

Handelsbanken Capital Markets Handelsbanken köpwarrant Nokia Abp aktie Lösenpris: EUR 10 Slutdag: 26.11.2004 Handelsbanken Capital Markets Warrantspecifika villkor 18.8.2004 Dessa warrantspecifika villkor utgör tillsammans med de allmänna

Läs mer

Handelsbanken Capital Markets

Handelsbanken Capital Markets Handelsbanken säljwarrant Nordea AB aktie Lösenpris: EUR 6 Slutdag: 25.11.2005 Handelsbanken Capital Markets Warrantspecifika villkor 23.8.2004 Dessa warrantspecifika villkor utgör tillsammans med de allmänna

Läs mer

Handelsbanken Capital Markets

Handelsbanken Capital Markets Handelsbanken köpwarrant Ericsson AB aktie Lösenpris: SEK 20 Slutdag: 25.11.2005 Handelsbanken Capital Markets Warrantspecifika villkor 23.8.2004 Dessa warrantspecifika villkor utgör tillsammans med de

Läs mer

Del 16 Kapitalskyddade. placeringar

Del 16 Kapitalskyddade. placeringar Del 16 Kapitalskyddade placeringar Innehåll Kapitalskyddade placeringar... 3 Obligationer... 3 Prissättning av obligationer... 3 Optioner... 4 De fyra positionerna... 4 Konstruktion av en kapitalskyddad

Läs mer

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade Incitamentsprogram i svenska börsnoterade bolag Studie genomförd av KPMG 2011 KPMG I SVERIGE Innehåll Inledning...3 Kategorisering av programmen...4 Nya program under perioden...5 Program per bransch...6

Läs mer

Analytiker Simon Johansson Gustav Nordkvist

Analytiker Simon Johansson Gustav Nordkvist Concentric Rekommendation: Behåll Riktkurs DCF: 115 Den goda vinsttillväxten - Bolaget har sedan sin notering genererat en god vinsttillväxt trots en mer eller mindre oförändrad omsättning. Detta tyder

Läs mer

Aktieinformation. Börshandel. Kursutveckling

Aktieinformation. Börshandel. Kursutveckling Aktieinformation Börshandel Ericssonaktien noteras på OMX Nordiska Börs Stockholm (Aoch ). B-aktien noteras även på Londonbörsen. Ericssonaktien kan också handlas i form American Depositary Shares (ADS)

Läs mer

Handelsbankens Warranter

Handelsbankens Warranter Handelsbankens Warranter Underliggande Ericsson AB, B-aktie Neste Oil Abp, aktie Nordea Bank AB, FDR Stora Enso Abp, R-aktie Tietoenator AB, aktie TeliaSonera AB, aktie UPM-Kymmene Abp, aktie Första emissionsdag

Läs mer

Vad händer med aktiepriset efter en nyintroduktion? En kvantitativ analys av nyintroduktionerna på Stockholmsbörsen mellan åren 2000 och 2005

Vad händer med aktiepriset efter en nyintroduktion? En kvantitativ analys av nyintroduktionerna på Stockholmsbörsen mellan åren 2000 och 2005 Södertörns högskola Institutionen för ekonomi och företagande Företagsekonomi C-uppsats 10 poäng Handledare: Curt Scheutz Höstterminen 2005 Vad händer med aktiepriset efter en nyintroduktion? En kvantitativ

Läs mer

Marknadsföringsmaterial januari Bull & Bear. En placering med klös

Marknadsföringsmaterial januari Bull & Bear. En placering med klös Marknadsföringsmaterial januari 2017 Bull & Bear En placering med klös Bull & Bear en placering med klös Bull & Bear ger dig möjlighet att tjäna pengar på aktier, aktieindex och råvaror, i både uppgång

Läs mer

NYINTRODUKTIONER PÅ NASDAQ OMX STOCKHOLM EN STUDIE OM UNDERPRISSÄTTNING & RISK. Kandidatuppsats i Företagsekonomi. John Lyrebrant Adam Mallick

NYINTRODUKTIONER PÅ NASDAQ OMX STOCKHOLM EN STUDIE OM UNDERPRISSÄTTNING & RISK. Kandidatuppsats i Företagsekonomi. John Lyrebrant Adam Mallick NYINTRODUKTIONER PÅ NASDAQ OMX STOCKHOLM EN STUDIE OM UNDERPRISSÄTTNING & RISK Kandidatuppsats i Företagsekonomi John Lyrebrant Adam Mallick VT 2010:KF14 Förord Den här uppsatsen behandlar nyintroduktioner

Läs mer

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade. Studie genomförd av KPMG 2013 KPMG I SVERIGE

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade. Studie genomförd av KPMG 2013 KPMG I SVERIGE Incitamentsprogram i svenska börsnoterade bolag Studie genomförd av KPMG 2013 KPMG I SVERIGE Incitamentsprogram i svenska börsnoterade bolag 3 Inledning KPMG har genomfört en studie av de incitamentsprogram

Läs mer

Catella. Avkastningspotential 7 Trygg Placering 5 Lönsamhet 4. Redovisade förbättrar resultat med drygt 100 % jämfört med samma period föregående

Catella. Avkastningspotential 7 Trygg Placering 5 Lönsamhet 4. Redovisade förbättrar resultat med drygt 100 % jämfört med samma period föregående Independent Analysis Catella Redovisade förbättrar resultat med drygt 100 % jämfört med samma period föregående år Ambitionerna för framtiden är dock högre vad gäller lönsamhet då Catella vill uppnå en

Läs mer

Förnyelsebar Energi I AB

Förnyelsebar Energi I AB O B L I G O I N V E S T M E N T M A N A G E M E N T Förnyelsebar Energi I AB Kvartalsrapport september 2015 INNEHÅLL Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Aktiekurs och utdelningar 4 Allmänt om bolaget 6 Om rapporten

Läs mer

ILLIKVIDITETSRABATTER I SVENSKA BOLAG

ILLIKVIDITETSRABATTER I SVENSKA BOLAG ILLIKVIDITETSRABATTER I SVENSKA BOLAG En studie rörande företags finansiella hälsas påverkan på bolagets illikviditetsrabatt En Kandidatuppsats i Företagsekonomi Handledare: Katarzyna Cieslak Jakob Dingertz

Läs mer

O B L I G O I N V E S T M E N T M A N A G E M E N T

O B L I G O I N V E S T M E N T M A N A G E M E N T O B L I G O I N V E S T M E N T M A N A G E M E N T US Opportunities AB Kvartalsrapport september 2016 INNEHÅLL Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Beräknat värde per aktie och utdelningar 4 Kursutveckling 4 Drift

Läs mer

Box IR:s årliga IR-enkät. Augusti september 2010

Box IR:s årliga IR-enkät. Augusti september 2010 Box IR:s årliga IR-enkät Augusti september 2010 Executive summary Att intresset för finansiell kommunikation och Investor Relations-frågor bland svenska börsbolag är stort framgår av den enkätundersökning

Läs mer

XACT Bull och XACT Bear. Så fungerar XACTs börshandlade fonder med hävstång

XACT Bull och XACT Bear. Så fungerar XACTs börshandlade fonder med hävstång XACT Bull och XACT Bear Så fungerar XACTs börshandlade fonder med hävstång 1 Så fungerar fonder med hävstång Den här broschyren är avsedd att ge en beskrivning av XACTs börshandlade fonder ( Exchange Traded

Läs mer

Alternativa aktiemarknaden i Sverige AB (publ)

Alternativa aktiemarknaden i Sverige AB (publ) 1 Bokslutskommuniké 2013 för Alternativa aktiemarknaden i Sverige AB (publ) Nettoomsättningen under året blev 3,7 (3,8) milj kr. Resultat efter finansiella poster blev -0,8 (-0,2) milj kr. Fjärde kvartalet

Läs mer

www.pwc.se/riskpremiestudien Riskpremien på den svenska aktiemarknaden

www.pwc.se/riskpremiestudien Riskpremien på den svenska aktiemarknaden www.pwc.se/riskpremiestudien Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Studie mars 2012 Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Innehåll Introduktion... 3 Sammanfattning av årets studie... 4 Undersökningsmetodik...

Läs mer

BNP PARIBAS EDUCATED TRADING

BNP PARIBAS EDUCATED TRADING UNLIMITED TURBOS En investering i värdepapper kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Unlimited turbos är högriskplaceringar och det är därför

Läs mer

XACT Bull XACT Bear MARKNADSFÖRINGSMATERIAL

XACT Bull XACT Bear MARKNADSFÖRINGSMATERIAL XACT XACT Bear MARKNADSFÖRINGSMATERIAL Innehållsförteckning Fonder med hävstång...3 Fondernas placeringsstrategi...4 Hävstång...4 Daglig ombalansering...4 Fonderna skapar sin hävstång i terminsmarknaden...5

Läs mer

Nordic Secondary II AB. Kvartalsrapport december 2014

Nordic Secondary II AB. Kvartalsrapport december 2014 Nordic Secondary II AB Kvartalsrapport december 2014 innehåll Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Aktiekurs och utdelningar 4 Allmänt om bolaget 6 Portföljöversikt 7 2 Kvartalsrapport december 2014 Huvudpunkter

Läs mer

Berky Partnership. Långsiktiga investeringar i värdebolag utanför de stora börserna. Powered by

Berky Partnership. Långsiktiga investeringar i värdebolag utanför de stora börserna. Powered by Berky Partnership Långsiktiga investeringar i värdebolag utanför de stora börserna Powered by Erbjudandet i sammandrag Teckningskurs: 10 000 kr per aktie Ingen överkurs, inget courtage Teckningspost: 25

Läs mer

Handelsbanken Capital Markets

Handelsbanken Capital Markets Handelsbanken säljwarrant Ericsson AB aktie Lösenpris: SEK 8 Slutdag: 28.5.2004 Handelsbanken Capital Markets Warrantspecifika villkor Dessa warrantspecifika villkor utgör tillsammans med de allmänna villkoren

Läs mer

O B L I G O I N V E S T M E N T M A N A G E M E N T

O B L I G O I N V E S T M E N T M A N A G E M E N T O B L I G O I N V E S T M E N T M A N A G E M E N T US Recovery AB Kvartalsrapport mars 2016 Innehåll Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Beräknat aktie per värde och utdelningar 4 Kursutveckling 4 Portföljöversikt

Läs mer

Catena Media publicerar prospekt i samband med notering på Nasdaq First North Premier

Catena Media publicerar prospekt i samband med notering på Nasdaq First North Premier EJ FÖR DISTRIBUTION ELLER PUBLICERING, DIREKT ELLER INDIREKT, I ELLER TILL USA, AUSTRALIEN, KANADA, NYA ZEELAND, HONG KONG JAPAN, SCHWEIZ, SYDAFRIKA ELLER ANNAT LAND TILL VILKET SÅDAN DISTRIBUTION ELLER

Läs mer

Handelsbanken Capital Markets

Handelsbanken Capital Markets Underliggande Nokia, aktie Ericsson B aktie Stora Enso R aktie Första emissionsdag 11.5.2005 Handelsbanken Capital Markets Warrantspecifika villkor 11 maj 2005 Dessa warrantspecifika villkor utgör tillsammans

Läs mer

O B L I G O I N V E S T M E N T M A N A G E M E N T

O B L I G O I N V E S T M E N T M A N A G E M E N T O B L I G O I N V E S T M E N T M A N A G E M E N T US Opportunities AB Kvartalsrapport september 2015 INNEHÅLL Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Beräknat värde per aktie och utdelningar 4 Kursutveckling 4 Drift

Läs mer

En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009. Nordnet Bank AB. Arturo Arques

En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009. Nordnet Bank AB. Arturo Arques En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009 Nordnet Bank AB Arturo Arques Inledning Riksdagen och arbetsmarknadens parter har i praktiken tvingat alla löntagare att själva ta ansvar för sin pensionsförvaltning

Läs mer

US Recovery AB. Kvartalsrapport december 2014

US Recovery AB. Kvartalsrapport december 2014 US Recovery AB Kvartalsrapport december 2014 innehåll Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Aktiekurs och utdelningar 4 Fastighetsöversikt 5 Drift, förvaltning och finansiering 6 Struktur 7 Allmänt om bolaget 7 2

Läs mer

Swedbank ABs. SPAX Lån 599. Slutliga Villkor Lån 599

Swedbank ABs. SPAX Lån 599. Slutliga Villkor Lån 599 Slutliga Villkor Lån 599 Swedbank ABs SPAX Lån 599 Dollarintervall - Återbetalningsdag 2013-02-19 Serie A (SWEODOL1) - BAS (sidan 4) Emissionskurs 100 procent och återbetalningskurs lägst 100 procent.

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

Bakgrund. Frågeställning

Bakgrund. Frågeställning Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå

Läs mer

Investeringsaktiebolaget Cobond AB

Investeringsaktiebolaget Cobond AB O B L I G O I N V E S T M E N T M A N A G E M E N T Investeringsaktiebolaget Cobond AB Kvartalsrapport mars 2015 Innehåll Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Allmänt om bolaget 4 Aktiekurs och utdelningar 4 Kursutveckling

Läs mer

Månadsrapport augusti månad: Kommentar och statistik om privatpersoners Internethandel i aktier, optioner och fondandelar

Månadsrapport augusti månad: Kommentar och statistik om privatpersoners Internethandel i aktier, optioner och fondandelar Pressmeddelande 20-09- Månadsrapport augusti månad: Kommentar och statistik om privatpersoners Internethandel i aktier, optioner och fondandelar Nordens största Internetmäklare med verksamhet i Sverige,

Läs mer

Andra AP-fondens index över andel kvinnor i börsbolagen: styrelser, ledningar och anställda

Andra AP-fondens index över andel kvinnor i börsbolagen: styrelser, ledningar och anställda Andra AP-fondens index över andel kvinnor i börsbolagen: styrelser, ledningar och anställda En studie genomförd av Nordic Investor Services juni 2012 Andra AP-fondens Kvinnoindex 2012 - Sammanfattning

Läs mer

Marknadsföringsmaterial mars - 2012. Bull & Bear

Marknadsföringsmaterial mars - 2012. Bull & Bear Marknadsföringsmaterial mars - 2012 Bull & Bear 1 Bull & Bear En placering med klös Bull Om du tror på stigande marknad ska du välja Bull. Stiger marknaden får du minst dubbelt så mycket som uppgången.

Läs mer

Yale Endowment Plan. Yales portfölj 1986 Yales portfölj 2010. Reala tillgångar; Private. Equity; 5% Reala tillgångar; 26% Aktier; 17%

Yale Endowment Plan. Yales portfölj 1986 Yales portfölj 2010. Reala tillgångar; Private. Equity; 5% Reala tillgångar; 26% Aktier; 17% 1 Yale Endowment Plan Universitetets pensionsfond har ett värde på omkring $ 16,6 Mdr och förvaltaren heter sedan 1985 David Swensen och är världskänd för att ha uppfunnit The Yale Model" som är en populär

Läs mer

O B L I G O I N V E S T M E N T M A N A G E M E N T

O B L I G O I N V E S T M E N T M A N A G E M E N T O B L I G O I N V E S T M E N T M A N A G E M E N T US Recovery AB Kvartalsrapport mars 2015 Innehåll Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Aktiekurs och utdelningar 4 Kursutveckling 5 Drift och förvaltning 5 Portföljöversikt

Läs mer

Global Fastighet Utbetalning 2008 AB

Global Fastighet Utbetalning 2008 AB o b l i g o i n v e s t m e n t m a n a g e m e n t Global Fastighet Utbetalning 2008 AB Kvartalsrapport juni 2015 INNEHÅLL Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Beräknat värde per aktie och utdelningar 4 Kursutveckling

Läs mer

O B L I G O I N V E S T M E N T M A N A G E M E N T

O B L I G O I N V E S T M E N T M A N A G E M E N T O B L I G O I N V E S T M E N T M A N A G E M E N T US Opportunities AB Kvartalsrapport december 2015 Innehåll Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Beräknat värde per aktie och utdelningar 4 Kursutveckling 4 Drift

Läs mer

Andra AP-fondens Kvinnoindex 2014 - Sammanfattning

Andra AP-fondens Kvinnoindex 2014 - Sammanfattning Andra AP-fondens index över andel kvinnor i börsbolagen: styrelser, ledningar och anställda En studie genomförd av Nordic Investor Services i maj 14 Andra AP-fondens Kvinnoindex 14 - Sammanfattning Andelen

Läs mer

Investeringsaktiebolaget Cobond AB. Kvartalsrapport juni 2014

Investeringsaktiebolaget Cobond AB. Kvartalsrapport juni 2014 Investeringsaktiebolaget Cobond AB Kvartalsrapport juni 2014 INNEHÅLL Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Aktiekurs och utdelningar 4 Allmänt om bolaget 5 Marknadskommentar 6 2 KVARTALSRAPPORT JUNI 2014 HUVUDPUNKTER

Läs mer

Investeringsaktiebolaget Cobond AB

Investeringsaktiebolaget Cobond AB o b l i g o i n v e s t m e n t m a n a g e m e n t Investeringsaktiebolaget Cobond AB Kvartalsrapport juni 2015 INNEHÅLL Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Aktiekurs och utdelningar 4 Kursutveckling 4 Allmänt

Läs mer

ÖverUnder När du tror aktien ska sluta över eller under en viss kurs

ÖverUnder När du tror aktien ska sluta över eller under en viss kurs UnderÖver ÖverUnder När du tror aktien ska sluta över eller under en viss kurs Med ÖVER och UNDER kan du på ett nytt och enkelt sätt agera på vad du tror kommer att hända på börsen. När du köper en ÖVER

Läs mer

Andra AP-fondens index över andel kvinnor i börsbolagen: styrelser, ledningar och anställda

Andra AP-fondens index över andel kvinnor i börsbolagen: styrelser, ledningar och anställda Andra AP-fondens index över andel kvinnor i börsbolagen: styrelser, ledningar och anställda En studie genomförd av Nordic Investor Services i maj 2013 Andra AP-fondens Kvinnoindex 2013 Sammanfattning Andelen

Läs mer

Aktieindexobligation Norden Topp 10

Aktieindexobligation Norden Topp 10 www.handelsbanken.se/mega Aktieindexobligation Norden Topp 10 En placering i tio intressanta aktier i Norden Historisk hög avkastning, i genomsnitt 9,1 procent per år sedan millennieskiftet Möjlighet till

Läs mer

MINI FUTURES EN FARTFYLLD INVESTERING

MINI FUTURES EN FARTFYLLD INVESTERING FEBRUARI 2013 BÖRSHANDLADE PRODUKTER MINI FUTURES EN FARTFYLLD INVESTERING BUILDING TEAM SPIRIT TOGETHER RISKINFORMATION INNEHÅLL Vem bör investera? Mini Futures är lämpade för svenska sofistikerade icke-professionella

Läs mer

Svensk dagspress en betydande källa för VDs beslutsfattande

Svensk dagspress en betydande källa för VDs beslutsfattande Svensk dagspress en betydande källa för VDs beslutsfattande Regi har nyligen genomfört en undersökning hos viktiga beslutsfattare i Sverige, en av frågorna var Bortsett från interna och/eller externa rådgivare.

Läs mer

OLIKA INDEX. Continuous Assisted Quotation 40 CAC40 Visar utvecklingen för de 40 mest omsatta aktierna på NYSE Euronext i Paris, Frankrike.

OLIKA INDEX. Continuous Assisted Quotation 40 CAC40 Visar utvecklingen för de 40 mest omsatta aktierna på NYSE Euronext i Paris, Frankrike. EUROPA Continuous Assisted Quotation 40 CAC40 Visar utvecklingen för de 40 mest omsatta aktierna på NYSE Euronext i Paris, Frankrike. Deutscher Aktien Index 30 DAX30 Visar utvecklingen för de 30 mest omsatta

Läs mer

Risk och Framtidstro

Risk och Framtidstro Risk och Framtidstro en rapport om 70 och 80 talisters agerande på bolåne aktie och fondmarknaden under finanskrisen Mika Burman Götz Privatekonom Nordnet Telefon: 08 506 332 18 Mobil: 076 765 44 88 E

Läs mer

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Mars 2015 Rapporten presenterar marknadsriskpremien och andra kritiska komponenter som krävs för att uppskatta avkastningskravet på den svenska aktiemarknaden.

Läs mer

Dentala ädelmetallegeringar

Dentala ädelmetallegeringar VD brev november - Lägesrapport i AU Holding. Kära aktieägare, De senaste dagarna har jag fått flera mail från aktieägare med frågor rörande kvartalsredogörelsen för perioden 01.01.2009 30.09.2009. Då

Läs mer

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden. Studie mars 2009

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden. Studie mars 2009 Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Studie mars 2009 Innehåll Introduktion 1 Sammanfattning av årets studie 1 Marknadsriskpremien på den svenska aktiemarknaden 3 Undersökningsmetodik 3 Marknadsriskpremien

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Föreskrifter och anvisningar 6/2013

Föreskrifter och anvisningar 6/2013 Föreskrifter och anvisningar 6/2013 Erbjudande och börsnotering av värdepapper BILAGA Utredning av förutsättningar för börsintroduktion Dnr FIVA 7/01.00/2013 Utfärdade 10.6.2013 Gäller från 1.7.2013 FINANSINSPEKTIONEN

Läs mer

Swedbanks Bull-certifikat råvaror x 3 för dig som tror på uppgång

Swedbanks Bull-certifikat råvaror x 3 för dig som tror på uppgång Swedbanks Bull-certifikat råvaror x 3 för dig som tror på uppgång Tror du på uppgång? Då är Swedbanks Bull-certifikat något för dig! Swedbanks Bull-certifikat passar dig som tror på en stigande marknad

Läs mer

Del 4 Emittenten. Strukturakademin

Del 4 Emittenten. Strukturakademin Del 4 Emittenten Strukturakademin Innehåll 1. Implicita risker och tillgångar 2. Emittenten 3. Obligationer 4. Prissättning på obligationer 5. Effekt på villkoren 6. Marknadsrisk och Kreditrisk 7. Implicit

Läs mer

Prissättningsmetoder vid börsintroduktioner - En studie om volatilitet och avkastning

Prissättningsmetoder vid börsintroduktioner - En studie om volatilitet och avkastning ISRN: LIU-IEI-FIL-A--11/01021--SE Prissättningsmetoder vid börsintroduktioner - En studie om volatilitet och avkastning Pricing methods at an IPO - A study about volatility and return Marta Johansson Rydell

Läs mer

Hur påverkas aktiekursen vid olika externa händelser? -En studie av företagen Telia, Glocalnet och Ericsson

Hur påverkas aktiekursen vid olika externa händelser? -En studie av företagen Telia, Glocalnet och Ericsson Företagsekonomiska institutionen STOCKHOLMS UNIVERSITET Kandidatuppsats 10 poäng HT 2005 Hur påverkas aktiekursen vid olika externa händelser? -En studie av företagen Telia, Glocalnet och Ericsson Författare:

Läs mer

O B L I G O I N V E S T M E N T M A N A G E M E N T

O B L I G O I N V E S T M E N T M A N A G E M E N T O B L I G O I N V E S T M E N T M A N A G E M E N T US Recovery AB Kvartalsrapport juni 2016 Innehåll Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Beräknat aktie per värde och utdelningar 4 Kursutveckling 4 Portföljöversikt

Läs mer

Vilka variabler har ett samband med aktiekursutvecklingen för nyintroducerade företag på börsen?

Vilka variabler har ett samband med aktiekursutvecklingen för nyintroducerade företag på börsen? Vilka variabler har ett samband med aktiekursutvecklingen för nyintroducerade företag på börsen? En studie av nyintroducerade företag på Stockholmsbörsens A- och O- lista mellan åren 2000 och 2005 Seminariearbete

Läs mer

Handelsbanken Capital Markets

Handelsbanken Capital Markets Handelsbanken köpwarrant TeliaSonera AB aktie Lösenpris: EUR 5 Slutdag: 29.5.2006 Handelsbanken Capital Markets Warrantspecifika villkor 19.8.2004 Dessa warrantspecifika villkor utgör tillsammans med de

Läs mer

Swedbank ABs. SPAX Lån 602. Slutliga Villkor Lån 602

Swedbank ABs. SPAX Lån 602. Slutliga Villkor Lån 602 Slutliga Villkor Lån 602 Swedbank ABs SPAX Lån 602 Dollarintervall - Återbetalningsdag 2013-03-26 Serie A (SWEODOL3) - BAS (sidan 4) Emissionskurs 100 procent och återbetalningskurs lägst 100 procent.

Läs mer

Om IR Nordic Markets 2014

Om IR Nordic Markets 2014 Nordic Markets 2014 Om IR Nordic Markets 2014 Omfattning Totalt: 1561 bolagsspecifika bedömningar 160 Nordiska bolag 545 sell-side analytiker I Sverige: 580 bolagsspecifika bedömningar 62 Svenska bolag

Läs mer

Handelsbankens Warranter

Handelsbankens Warranter Handelsbankens Warranter Underliggande Sampo Abp Nordea Bank AB Tietoenator Abp med Första emissionsdag 21-22.10.2004 Handelsbanken Capital Markets Warrantspecifika villkor 21-22.10.2004 Dessa warrantspecifika

Läs mer

Offentliga Fastigheter Holding I AB

Offentliga Fastigheter Holding I AB O B L I G O I N V E S T M E N T M A N A G E M E N T Offentliga Fastigheter Holding I AB Kvartalsrapport mars 2015 INNEHÅLL Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Beräknat värde per aktie och utdelningar 4 Kursutveckling

Läs mer

Förnyelsebar Energi I AB

Förnyelsebar Energi I AB O B L I G O I N V E S T M E N T M A N A G E M E N T Förnyelsebar Energi I AB Kvartalsrapport juni 2015 INNEHÅLL Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Aktiekurs och utdelningar 4 Allmänt om bolaget 6 Om rapporten

Läs mer

Global Fastighet Tillväxt 2007 AB. Kvartalsrapport december 2014

Global Fastighet Tillväxt 2007 AB. Kvartalsrapport december 2014 Global Fastighet Tillväxt 2007 AB Kvartalsrapport december 2014 innehåll Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Aktiekurs och utdelningar 4 Fastighetsöversikt 5 Drift, förvaltning och finansiering 6 Struktur 7 Allmänt

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Handelsbanken Capital Markets

Handelsbanken Capital Markets Handelsbanken köpwarrant Nordea AB aktie Lösenpris: EUR 5,5 Slutdag: 26.11.2004 Handelsbanken Capital Markets Warrantspecifika villkor Dessa warrantspecifika villkor utgör tillsammans med de allmänna villkoren

Läs mer

Swedbanks Bear-certifikat råvaror x 3 för dig som tror på nedgång

Swedbanks Bear-certifikat råvaror x 3 för dig som tror på nedgång Swedbanks Bear-certifikat råvaror x 3 för dig som tror på nedgång Tror du att marknaden kommer falla? Då är Swedbanks Bear-certifikat något för dig! Swedbanks Bear-certifikat passar dig som tror att marknaden

Läs mer

Stora Enso Abp aktie

Stora Enso Abp aktie Handelsbanken säljwarrant Stora Enso Abp aktie Lösenpris: EUR 10 Slutdag: 23.4.2004 Handelsbanken Capital Markets Warrantspecifika villkor Dessa warrantspecifika villkor utgör tillsammans med de allmänna

Läs mer

Swedbanks Bull-certifikat valutor x 10 för dig som tror på uppgång

Swedbanks Bull-certifikat valutor x 10 för dig som tror på uppgång Swedbanks Bull-certifikat valutor x 10 för dig som tror på uppgång Tror du på en stigande marknad, dvs att någon av valutorna EUR, GBP, JPY eller USD kommer stärkas mot SEK? Då kan Swedbanks Bull-certifikat

Läs mer

Offentliga Fastigheter Holding I AB

Offentliga Fastigheter Holding I AB o b l i g o i n v e s t m e n t m a n a g e m e n t Offentliga Fastigheter Holding I AB Kvartalsrapport juni 2015 INNEHÅLL Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Beräknat värde per aktie och utdelningar 4 Kursutveckling

Läs mer

sfei tema företagsobligationsfonder

sfei tema företagsobligationsfonder Kort fakta om företagsobligationer Vad är företagsobligationer för något? Företagsobligationer är precis som det låter obligationer som emitteras av företag. Det ökande intresset från investerare och bankernas

Läs mer

Månadsanalys Augusti 2012

Månadsanalys Augusti 2012 Månadsanalys Augusti 2012 Positiv trend på aktiemarknaden efter uttalanden från ECB-chefen ÅRETS ANDRA RAPPORTSÄSONG är i stort sett avklarad och de svenska bolagens rapporter kan sammanfattas som stabila.

Läs mer