Postadress Besöksadress Telefon Fax E-post Internet Bankgiro Postgiro

Transkript

1 Dokument Sida YTTRANDE 1 (5) Datum Referens: Samhällspolitik och analys/lise Donovan Direkttel: E-post: lise.donovan@tco.se Justitiedepartementet STOCKHOLM INBJUDAN ATT LÄMNA EUROPEISKA KOMMISSIONENS FÖRSLAG TILL DIREKTIV OM SKYDDET FÖR FÖRETAGSHEMLIGHETER Proposal for a Directive of the European parliament and of the council on the protection of undisclosed know-how and business information (trade secrets) against their unlawful acquisition, use and disclosure Ju 2013/8252/L1 Inledning TCO har inbjudits att lämna synpunkter på Europeiska kommissionens förslag till direktiv om skyddet för företagshemligheter. TCO, har i samband med kommissionens öppna konsultation om skyddet för företags-hemligheter på EU-nivå i ett yttrande till Justitiedepartementet (Ju2012/7406/L1), redogjort för sin syn på en EU-reglering. TCO:s inställning i denna sak är i grunden inte ändrad och synpunkterna i yttrandet gör sig alltjämt gällande. I dag finns inga gemensamma regler i EU till skydd för företagshemligheter. Medlemsstaternas reglering på området skiljer sig åt. I Sverige finns lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter (FHL) medan andra länder inte har några särskilda lagar på området. TCO anser att skydd för företagshemligheter är en viktig fråga men att den inte är lämplig att reglera på EU-nivå. Vi har invändningar mot att harmonisera dessa regler på EU-nivå. De syften som ligger bakom kommissionens intresse ge ett effektivt skydd för företagshemligheter gränsöverskridande kan helt eller delvis uppnås på andra och mindre ingripande sätt. TCO har farhågor när det gäller regler om skydd för företagshemligheter dels att de kan innebära inskränkningar i yttrandefriheten och möjligheten att slå larm om missförhållanden, dels att långtgående regler på detta område kan inskränka möjligheten för arbetstagare att byta arbetsgivare och då dra nytta av den allmänna kunskap och de erfarenheter man förvärvat. Postadress Besöksadress Telefon Fax E-post Internet Bankgiro Postgiro STOCKHOLM Linnégatan tco@tco.se I:\PRELYTTR\REMISSER\Yttranden 2013\Y Europeiska kommissionens förslag till direktiv om skyddet för företagshemligheter.dot/iw/

2 2 (5) Med hänvisning till den korta tid som TCO har haft till sitt förfogande för att lämna synpunkter har vi inte haft möjlighet att granska och fördjups oss i förslaget på det sätt som vi hade önskat men för regeringens fortsatta arbete med direktivet vill TCO åtminstone peka på följande. Allmänna synpunkter TCO noterar att företagshemlighetsärenden och ärenden om brott mot lojalitetsplikten och sekretessavtal ökat markant de senaste åren. Anställda binds också i en ökande omfattning upp genom sekretess- och konkurrensklausuler. Till det kommer kraftfulla sanktioner som utdöms av domstolarna. Bestämmelser om skydd för företagshemligheter är av stor betydelse. Det är ett välfungerande skydd som kan förutsättas gynna bl.a. forskning och utveckling och därmed bidra till stabila företag och anställningar. En lagstiftning om skydd för företagshemligheter vare sig den är nationell eller på EU-nivå får dock inte leda till oönskade inlåsningseffekter som hämmar en rörlig arbetsmarknad och ett tillvaratagande av löntagarnas yrkeskunnande. Detta förstärks av det faktum att Sverige och EU bland annat präglas av en alltmer kunskapsintensiv arbetsmarknad. En skärpning av lagstiftningen motverkar också flexibla och branschanpassade kollektivavtalslösningar. Bestämmelserna om företagshemligheter får heller inte träffa den anställdes personliga skicklighet, erfarenhet och kunskap. Vikten av att reglerna på detta område är tydliga, välavvägda och förutsebara kan inte nog understrykas. TCO har alltså förståelse för att det finns ett behov av att skydda genuina företagshemligheter, men dessa regler hänger naturligt ihop med yttrandefrihet, meddelarfrihet och andra rättigheter som skyddas i de svenska grundlagarna. De svenska reglerna på detta område går ofta längre när det gäller öppenhet och inte minst vår offentlighetsprincip, som inte finns på europeisk nivå. När det gäller den svenska lagen om företagshemligheter har TCO varnat för att den riskerar att leda till tysta arbetsplatser. Det måste också finnas utrymme för en nationell whistleblower. I Sverige gäller att grundlagarna är överordnade vanlig lag i normhierarkiskt avseende, dvs. grundlag går före lagen om företagshemligheter vid en konflikt. EU-rätten däremot går vid en konflikt i princip före nationell lagstiftning, även svensk grundlag. Det är därför viktigt att regeringen i det fortsatta arbetet bevakar att direktivet inte i något avseende kan komma att tolkas så att det inskränker skyddet i de svenska grundlagarna. TCO är mot all eventuell utvidgning av kriminalisering på detta område genom EU-lagstiftning. TCO anser att dagens svenska regler om företagshemligheter - tillsammans med de arbetsrättsliga reglerna och brottsbalkens regler i sig är alltför långtgående. I svensk rätt är det en lång tradition att undvika straffpåföljder när andra effektiva sanktionsformer står till buds för att upprätthålla respekten för ingångna avtal. Detta gäller med särskild styrka inom arbetsrättens område. Enligt TCO:s uppfattning är väl avvägda skadestånd ensamt eller i kombination med andra arbetsrättsliga sanktioner i princip en tillräcklig sanktionsform. TCO vill också peka på den reglering som i dag finns i FHL där det krävs synnerliga skäl för att en arbetstagare som slutat sin anställning ska kunna ådra sig skadeståndsansvar. Den bestämmel-

3 3 (5) sen är viktig att slå vakt om i det fortsatta arbetet på EU-nivå. Straffrättsliga påföljder bör som huvudregel inte förekomma när det handlar om avtalsbrott. Synpunkter på enskilda artiklar i direktivförslaget Artikel 2 - Definitioner Den svenska lagens definition av begreppet företagshemligheter är vid. Men det är viktigt att inte skydda mer än sådant som är frukterna av ett självständigt utvecklingsarbete och liknande. Reglerna ska utgå från objektiva kriterier av vad som är en företagshemlighet och inte skydda sådant som en arbetsgivare av andra skäl vill hålla hemligt och som kan skada verksamheten om det kommer ut, t.ex. olika missförhållanden i vid bemärkelse. Direktivförslagets definition av begreppet företagshemlighet i artikel 2 verkar vara ett försök att beskriva begreppet i objektiva termer, som TCO finner tilltalande. Att begreppet företags-hemlighet definieras snävt är också viktigt ur perspektivet att dessa regler står i konflikt med en önskan att ny kunskap ska kunna spridas fritt i samhället till en gemensam nytta. Det är för den enskilde arbetstagaren viktigt att inte i onödan begränsas i sina möjligheter att dra nytta av sina kunskaper och erfarenheter från tidigare anställningar. Sådana inlåsningseffekter är skadliga och således inte önskvärda ur varken den enskildes eller samhällets perspektiv. Direktivförslagets definition av begreppet trade secret är identiskt med definitionen av s.k. undisclosed information i TRIPS-avtalet. I förslaget finns inget uttalat krav på att informationen ska röra något särskilt förhållande och uppställer inte ens, som i den svenska lagen, krav på att den ska omfatta affärs- eller driftförhållanden i näringsidkarens rörelse. Enligt TCO:s uppfattning bör det krävas att den information som skyddas är företagsspecifik och att den inte rör helt triviala omständigheter. TCO förutsätter att skydd endast ska ges information i näringsverksamhet som kan påverka konkurrensen med andra näringsidkare och menar att det tydligt bör framgå av direktivet. En företagshemlighet ägs inte exklusivt av ett företag. Gränsen mellan vad som är en anställds personliga skicklighet, kunskap och erfarenhet och arbetsgivarens företagshemligheter är inte alltid skarp. Det är viktigt att det klart framgår för de anställda vilken information som arbetsgivaren betraktar som en företagshemlighet. Det finns enligt TCO:s uppfattning skäl att överväga en ordning där det ankommer på en arbetsgivare att i förväg identifiera och klargöra vilka handlingar som enligt arbetsgivarens uppfattning utgör företagshemligheter. Artikel 3 - Olagligt anskaffande, utnyttjande och röjande av företagshemligheter I punkten 2 definieras vad som utgör ett otillåtet förfogande över en företagshemlighet. Definitionen är bred och också ageranden som med hänsyn till omständigheterna kan anses strida mot god affärssed är enligt förslaget ett otillåtet förfogande. Vad som är god affärssed skiftar förmodligen över tid och mellan olika medlemsstater. Det är enligt TCO:s uppfattning angeläget att det olagliga agerandet avgränsas så precist och konkret som möjligt. Artikel 4 - Lagligt anskaffande, utnyttjande och röjande av företagshemligheter TCO noterar med tillfredsställelse att förslaget undantar från olaglig hantering företagshemlighet som vidarebefordrats av en anställd till en arbetstagarföreträdare under vissa omständigheter. Det är av stor vikt att en anställd utan risk för att göra sig skyldig till en överträdelse i detta avseende ska kunna rådfråga en facklig förtroendevald om ett avslöjande

4 4 (5) av ett missförhållande eller annan situation på en arbetsplats. Det innebär en trygghet för den enskilde som vill påtala missförhållanden och oegentligheter. I artikeln anges vidare att medlemsstaterna ska se till att bestämmelserna i direktivet inte träffar ageranden där bl.a. yttrandefriheten används eller där en företagshemlighet röjs i syfte att avslöja en förseelse eller olaglig verksamhet. TCO välkomnar detta klargörande. Vi ser det som en stor fördel att detta skrivs in ett EU-direktiv där många medlemsstater saknar det grundlagsskydd för yttrandefrihet som finns i Sverige. Ett alternativ till denna reglering hade varit att redan i definitionen av företagshemlighet i artikel 2 punkten 1 klarlägga att information om ett förhållande som utgör ett brott eller annat allvarligt missförhållande inte är en företagshemlighet. TCO gör bedömningen att förslaget till punkten 2 b) från arbetstagarsynvinkel är en bättre lösning än den svenska motsvarigheten i FHL. För att undantaget ska gälla kräver den svenska lagen att missförhållandet är av allvarlig art eller att företagets agerande kan leda till brott med fängelse i straffskalan. Direktivförslaget nämner t.ex. annat olaglig verksamhet utan krav på straffvärde, men framför allt the respondent acted in the public interest. En anställd har alltså rätt att avslöja olagligheter, vanskötsel och liknande, för att söka rättelse i det allmännas intresse. Förslaget innebär dels att ett avslöjande med detta stöd undantas från kriminalisering, dels ett stöd för att utnyttja en i Sverige grundlagsfäst rättighet, nämligen meddelarfriheten, dvs. rätten att vända sig till media för att påtala missförhållanden och andra oegentligheter. Vi är inte helt övertygade om att artikel 4 i sin nuvarande lydelse täcker in offentlighetsprincipen och meddelarskyddet. Däremot saknar TCO i direktivförslaget ett skydd mot repressalier för anställda som utnyttjar möjligheterna i artikel 4. Det är visserligen bra att det i dessa fall inte är fråga om olagligt tillägnande, men det bör finnas en skrivning mot repressalier, som t.ex. uppsägning, avsked eller disciplinära åtgärder, mot den som utnyttjar möjligheten att avslöja missförhållanden och olagligheter. Artikel 7 - Begränsningsperiod TCO förutsätter att den svenska modellen beaktas, bl. a. när det gäller lagliga och kollektivavtalsenliga förhandlingsordningar som bl.a. innehåller bestämmelser om att rättstvister ska förhandlas och tidsfrister för när sådan förhandling ska påkallas respektive när talan ska väckas. Artikel 8 - Bevarande av konfidentialitet kring företagshemligheter under rättsliga förfaranden Direktivförslaget innehåller sekretess vid domstolsförhandlingar vid processer om företagshemligheter. Här vill TCO särskilt peka på skäl 28 som framhåller vikten av att skyddet för företagshemligheter inte får inkräkta på rätten till tillgångar till handlingar. Det är extra viktigt att framhålla detta eftersom punkten 2 a) förordar närmast absolut sekretess. Det är alltså väsentligt att sekretess vid eventuella rättegångar enligt artikel 8 varken står i konflikt med skäl 28 eller med den svenska huvudregeln om att domstolsprocesser ska vara offentliga.

5 5 (5) Domstolen kan sedan besluta om stängda dörrar, men av direktivet ska framgå att det är ett beslut som domstolen självständigt fattar beslut om. TJÄNSTEMÄNNENS CENTRALORGANISATION (TCO) Eva Nordmark Ordförande Lise Donovan Jurist