ABFs verksamhetsberättelse 2013

Transkript

1 Förbundsexpeditionen Box Stockholm Telefon: ABFs verksamhetsberättelse 13 Att motverka klassamhället är, och har alltid varit, en av ABFs stora utmaningar. Ge mest till dem som får minst. För ABF är detta en kamp som ständigt pågår. Genom studiecirkeln kan människor ut byta erfarenheter, få nya kunskaper och agera tillsammans. Studiecirkeln är en motor för engagemang och samhälls för ändring. Den sociala samvaron som en studiecirkel ger, att interagera med andra och att lära sig nya saker i grupp, stärker människor och bidrar till att motverka klassamhället. ARBETARNAS BILDNINGSFÖRBUND VERKSAMHETSBERÄTTELSE & ÅRSREDOVISNING 13

2 ABF motverkar klassamhället ABF är det ledande studieförbundet. Verksamheten växer och under året har fler än tre miljoner studietimmar ge nomförts i studiecirklar runtom i landet. Det är onekligen en glädjande start på ABFs andra århundrade. * ABF ska finnas i människors vardag och erbjuda verktyg för bildning och kunskapsinhämtning på lika villkor. Orätt visor kan aldrig förändras utan människor som går samman för att förändra dem. Organisering i föreningar och folk rörelser är helt avgörande för en levande demokrati, och för en samhällsutveckling som ger alla lika bra odds i livet. * Under 13 har ABF arbetat med verksamhetsmålet att mot verka klassamhället. ABF vill ge människor verktyg att för ändra sig själv och i längden även samhället. ABF motver kar klassamhället genom folkbildning i studiecirklar, där människor fritt och frivilligt söker ny kunskap och utveck las tillsammans med andra. Vi motverkar också klassam hället gen om riktade insatser för att bekämpa orättvisor och snedvridningar. Ett exempel är vår läsfrämjande verk samhet, där ABF sedan 1999 samarbetar tillsammans med LO för att få fler män att läsa för barn. Det är viktigt för barn att se och höra vuxna läsa, som förebilder. Ett annat exem pel är läxläsning i områden där många barn som saknar möjlighet att plugga hemma och därför behöver stöttning med läxorna. Där gör ABF och våra samarbetsorganisatio ner stor och viktig skillnad genom att vara närvarande i områden där behoven av folkbildning är som allra störst. * Att motverka klassamhället är också att göra kulturen till gänglig för fler och att ge människor möjlighet att få ut trycka sig och göra sin röst hörd. Det sker i många olika former hos ABF, inte minst genom: våra teatergrupper, våra musikverksamheter och alla samtal som förs. Under 13 startade ABF en satsning på podradio som metod i folk bildningen. Podradio är i dag en självklar kulturyttring, det är ett enkelt sätt för människor att komma till tals och göra sin röst hörd i samhället med hjälp av digital teknik. Jag vill tacka alla er som bidragit till vår verksamhet: an ställda, förtroendevalda, cirkelledare. Och till alla er som lyssnat, skapat, sökt kunskap och mött nya insikter: Tack för att ni valt ABF det är för er vi finns till. Tillsammans gör vi en annan värld möjlig! Annika Nilsson ABFs förbundssekreterare

3 ABF är Sveriges ledande studieförbund ABF, Arbetarnas Bildningsförbund, är Sveriges ledande studieförbund. ABF är en ideell organisation och består av 59 medlems organisationer som tillsammans formar förbundet. Verksamheten finns i landets alla kommuner. ABF grundades 1912 som en samarbetsorganisation för bildnings arbete inom arbetarrörelsens politiska och fackliga grenar samt konsumentkooperationen. Förutom stiftarorganisationerna är hyresgäst rörelsen, bo st ads kooperationen och organisationer för pensionärer, funk tionshindrade och invandrare anslutna. ABF är parti po litiskt obundet men delar arbetarrörelsens värderingar. Studiecirkeln är kärnan i ABFs verksamhet. Omkring 70 procent arran geras i samarbete med medlems- och samarbetsorganisationer och runt 30 procent vänder sig till allmänheten. Utöver ämnena i studie program met kan den som vill starta en studiecirkel inom prak tisk taget vilket ämne som helst. Programverksamheten med föreläsningar, seminarier, debatter och kulturarrangemang är en annan grundsten. Fritt och frivilligt sammanfattar folkbildningens grund idé. Studie cirkelns pedagogiska metod bygger på att del tagarna utformar studie planen tillsamman med cirkel ledaren och bidrar med önskemål och erfarenheter på lika villkor. Huvuddelen av ABFs verksamhet finansieras gen om samhällsbidrag. Det garanterar en fri och självständig folkbildning som är oberoende av såväl näringsliv som samhällsinstanser. ABF är indelat i 54 avdelningar, 22 distrikt och en för bundsexpedition. Varje enhet är en egen juridisk person med fristående styrelse. Förbunds stämman är högsta be slutande organ. Den består av 140 ombud, dels utsed da av de centralt anslutna medlemsorganisationerna, dels av ABFs avdelningar och dist rikt. Förbundsstämman sam manträder vartannat år. Läs mer på Foton: (sidhänvisning och placering på sidan uppifrån och från vänster) ABF Malmö: 8 9, 23:1, ABF Örebro: 23:3 Sara Appelgren: 26:1 Milan Bogicevic: 25 Ulrika Flodin Furas: 21 Lena Granefelt: 31 Charlotte Gustavsson: 16 Tomas Hjort: 19 Paulia Holmberg: 33 Johan Knobe: Ida Knudsen: 17 Kalle Laajalaa: 27:1, 27:2 Frida Lenholm: omslag, 3, 4 5, 10:2, 12, 14, 22 Johan Lindel: baksidan, 2, 6 7 Elisabeth Ohlson Wallin: 27:3 Rosalie Sanyang: 11 Emil Tavassoli: 24:2 Mattias Vepsä: 1, 15, 24:1 Missing People: 23:2 Texter: Förbundsexpeditionen och Frida Lenholm Redaktör: Marianne Hertzberg Grafisk form, layout & prepress: Graffoto AB Tryck: TMG Stockholm, 14 Artikelnummer: AB9884 För tre år sedan var de kaxiga killar på glid. Nu har de rosats för sin teaterpjäs Det här är jag där de med scener tagna ur verkligheten berättar om hur det är att vara andra generationens invandrare i dagens Sverige. Läs mer på sidan 6. INNEHÅLL 3 Motverka klassamhället! 4 Gratis läxhjälp förändrar ungas liv 6 Livets teater: Det här är jag 8 Yalla Trappan lyckas med integration 10 ABFs engagemang i världen: Global koll 12 Helen Petterson: ABF ska finnas där behoven är störst 13 Läsbryggan vill få pojkar och män att läsa mer 15 Centrala händelser 28 Verksamhetsförändringar 30 Centralt anställda 31 Medlemsorganisationer 32 Organisationer med samarbetsavtal Centralt förtroendevalda 33 Representanter för ABF 34 ABF och samhällsbidragen 36 Året som gått 38 Årsredovisning 40 Räkenskaper 48 Statistik

4 Ett av Arbetarnas bildningsförbunds prioriterade mål är att motverka klassamhället. Det gör ABF genom att vara på ställen där andra viktiga sam hällsfunktioner inte finns kvar. Vi försöker stärka individen så att de själva kan förändra sin situation, säger Carin Forsberg och Niklas Skeppar på ABFs förbundsexpedition. Motverka klassamhället! a tt motverka klassamhället kan på ett sätt låta som en övermäktig uppgift för ett studieförbund. Men Carin Forsberg och Niklas Skeppar, som båda arbetar på förbundsexpeditionen, tycker att ABF har en klar strategi för att lyckas. Det handlar om att fokusera på människors egna för mågor utan att lägga allt ansvar på den enskilde individen. Vi försöker stärka individen så att de själva kan förändra sin situation. Det är inte samma typ av individfokus som den nuvarande regeringen har. De menar att allt löser sig om män niskor bara skaffar sig ett jobb. Men för de här grupperna är det inte bara att skaffa ett jobb, säger Carin Forsberg. Vad är det då ABF gör rent konkret? Det handlar mycket om olika former av projekt för att få människor att komma när mare arbetsmarknaden eller att öka sin studiemotivation. En del projekt är stora och stöttas av aktörer som till exempel Eu ropeiska Socialfonden. Andra projekt är mindre och vänder sig till en liten grupp människor. Niklas Skeppar berättar att mycket av arbetet handlar om att vara på ställen där andra samhällsfunktioner har för svunnit. Ibland har ABF spelat en avgörande roll. När det var oroligt i bostadsområdet Berga utanför Kal mar klev ABF in och drog igång ett projekt för ungdomar. Det har fungerat bra och nu är det betydligt lugnare där. Båda understryker att det hela tiden är viktigt att inte se arbetet med att motverka klassklyftor som ett välgörenhets projekt. Det är viktigt med människosynen. Vi delar inte ut soppa till fattiga. Vi ger folk verktyg för att förändra sin vardag, sä ger Niklas Skeppar. Båda tror att fokus på att arbeta mot klassklyftor också har påverkat ABF som organisation. Det finns en större medvetenhet kring de här frågorna nu jämfört med tidigare. Vi hade inte dålig verksamhet förut, men då utgick vi ofta från vilka förslag som kom in utifrån. Nu känner jag att vi mer medvetet bestämmer oss för det här ska vi göra och sedan knyter vi kontakter med rätt organisationer, säger Carin Forsberg. Det finns många levnadsberättelser där ABF har varit del aktiga i att få människor att ta nya kliv i livet. Carin Forsberg berättar om en kvinna som genom åren har gått in och ut i försörjningsstöd och åtgärder. Hon har haft svårt med sociala kontakter. När kvinnan började i ett av ABFs projekt var hennes självförtroende i botten. Hon började i en hantverkscirkel, vilket kan låta banalt. Men det hade en större betydelse än resultatet av själva hantverket. I cirkeln och i samvaron med andra var det något som lossnade. Där kunde hon börja prata och reflektera över sig själv och andra. Det, och en engagerad projektleda re som skapade broar mellan myndigheter, ABF och delta garna i projektet, gjorde att kvinnan idag har ett arbete. Det är som en av ABFs många projektledare sa: Egent ligen är det enkelt. Det handlar om att se en människa. Att se en människa för vad den är bakom attityder, funktions hinder, arbetslöshet eller vad det nu kan vara för någonting och att få den människan att få en plats i en grupp, att få ett sammanhang, säger Carin Forsberg. motverka klassamhället 3

5 ABFs satsning på gratis läxhjälp, som görs på flera platser i landet, ger barn och ungdomar bättre förutsättningar att klara sin skolgång. Läxhjälpen har bland annat bidragit till att elever har höjt sina betyg, klarat av gymnasiet och fått jobb eller gått vidare till högre studier. Det har också minskat antalet skolkade timmar. Gratis läxhjälp m förändrar ungas liv ånga elever har inte möjlighet att plugga hemma och behöver stöttning med läxorna. Det ville vi göra något åt, säger Mikael Sanfridson, verksamhets utvecklare på ABF Linköping. ABFs läxhjälp i Skäggetorp utanför Linköping drog igång under hösten 13 tack vare studen ter på universitetet och bostadsbolaget Willhem, där ABF är hyresgäst. Bostadsbolaget bidrar med arbetsmaterial som miniräknare, block och pen nor samt subventionerar en del av hyran till loka lerna. ABF hjälper till med handledare. Lokalerna har plats för ett 40-tal elever och det är i ämnena samhällskunskap, svenska, engelska och mate matik som efterfrågan är störst. Det finns alltid ett behov av läxhjälp och den ska vara gratis. Ekonomi ska aldrig behöva drabba barnen, säger Mikael Sanfridson. 4 motverka klassamhället Självklart hjälper vi också till om det är nå gon som vill ha stöttning och vägledning i något annat ämne. Vi ska möta de behov som finns och fortsätta diskussionerna där lärarna inte hinner med. Behovet av läxhjälp är stort och stundtals har det varit trångt i lokalerna, berättar Mikael San fridson. Därför kommer ABF att även samarbeta med föreningar och skolan i Skäggetorp för att fortsätta samla och skapa resurser för skolung domarna. Skäggetorp är en plats där det är hög arbets löshet och låg medelinkomst. Trångboddheten är en annan faktor. Det är inte ovanligt att det bor fem barn och två vuxna i en trea. Det gör att det inte finns någon möjlighet för barnen att göra sina läxor hemma, berättar Mikael Sanfridson. Vi vill ge de här barnen bra förutsättningar att kunna göra läxorna i lugn och ro och att de får den hjälp de behöver. För eleverna blir också läxhjälpen en aktivitet som de kan gå till. Det skapar på lång sikt tryggare bostadsområden. Läxhjälpen har bland annat bidragit till att elever har klarat av gymnasiet, lyckats ta studen ten och fått fast jobb eller kunnat gå vidare till universitetet. Andra har minskat antalet under kända ämnen i betyget och flera elever har mins kat antalet skolkade skoltimmar. Med läxhjälpen vill vi möta individens behov där eleverna behöver den. Vi vill heja på, beröm ma och få eleverna att förstå att skolarbetet är viktigt. Klarar man inte av skolan får man inget jobb, säger Mikael Sanfridson.

6 Koncentrera dig, uppmanar ledaren Luljeta Hasanaj. Zemrita tar ett djupt andetag och läser glosorna högt. Ett fnitter bryter ut. Det är från kompisarna Semsija och Elma som sitter mitt emot. ä ven i Köping anordnar ABF gratis läx hjälp sedan hösten 13. Läxhjälpen är ett samarbete mellan ABF Västmanland och Unga Örnar, och riktar sig till barn i årskurs fyra och fem på Nibblesko lan, som är den skolan i Köping med flest nationaliteter. Själva läxläsningen hålls på Unga Örnars fritidsgård Cramen i det invandrartäta miljon programsområdet Nygård. Cramen har blivit barnens näste. Det är en plats dit de kan komma för att fika, prata, spela spel, pyssla och göra sina läxor, säger Kalle Viborg som är fritidsle dare på träffpunkt Cramen. När de är duktiga ger vi dem alltid beröm. Det är viktigt. Då känner barnen att åh, jag kan det här och vill lära sig mer, säger Maria Tabib, som är den andra ledaren. Maria Tabib tillägger att hon tycker det är roligt att se barnen utvecklas. Klockan är tre på eftermiddagen denna onsdag när vi besöker träffpunkten Cramen. Det har blivit dags för veckans läxläsning som bedrivs i de enkla men funk tionella lokalerna. Eleverna är på plats liksom deras två ledare som hjälper dem med läxorna. Zemrita, från årskurs fem, suckar högt över de engel ska glosorna som är så svåra. Koncentrera dig, uppmanar ledaren Luljeta Hasanaj. Zemrita tar ett djupt andetag och läser glosorna högt. Ett fnitter bryter ut. Det är från kompisarna Sem sija och Elma som sitter mitt emot och tragglar med sina läxor i matte och svenska. De kan vara lite busiga för att de känner varandra så bra. Men samtidigt är de motiverade och kommer hit för att de verkligen vill göra sina läxor och få bra resultat på proven, berättar Luljeta Hasanaj. Läxläsningen har blivit ett uppskattat inslag på fri tidsgården. Något som Kalle säger att han är stolt över då barnen går härifrån nöjda. Han tillägger be stämt att: det är ledarna som gör ett fantastiskt jobb. Det har blivit dags för ett välbehövligt mellanmål. Zemrita, flickan med de engelska glosorna, berättar att hon är här för att det är roligt och att hon får hjälp här. Kompisen Semsija nickar instämmande. Om det är något som är svårt i skolan lär vi oss det bättre här, säger Semsija, som efter att hon druckit upp sin O boy fortsätter envist med dagens matteläxa. motverka klassamhället 5

7 För tre år sedan var de kaxiga killar på glid. Nu har de rosats för sin teaterpjäs Det här är jag där de med scener tagna ur verkligheten berättar om hur det är att vara andra generationens invandrare i dagens Sverige. Livets teater b enjamin, Almir, Amro, David, Ibrahim och Ismael glider in i ABFs lokaler i centrala Ny köping. De är några av killarna i teaterföre ställningen Det här är jag, den verklighets baserade pjäsen om hur de som andra genera tionens invandrare blir bemötta i samhället, av myndigheter och rasister. Det är också en teater om kärlek, fördomar, missuppfattningar och strul. Det är en teater som har för ändrat deras liv eller som Benjamin säger: Den har gjort mig till en bättre människa. Det hela började för tre år sedan. Då var killarna ett stö kigt gäng som personalen på fritidsgården Arnö i Nyköping inte orkade med. De hade inga ambitioner eller mål med sina liv och ville inte heller komma in i det svenska samhället. Jag kände att jag ville göra något. Jag kunde se mig själv i killarna och hur jag var när jag var i deras ålder, säger Mohammed Moaid, teatergruppens ledare. Han startade en samtalsgrupp och hans roll var inte att agera som lärare utan som någon de kunde se upp till och respektera. Killarna kom. De pratade om ämnen som re spekt, heder, döden, vett, etikett, sunt förnuft och om livets möjligheter. Samtalskvällarna rullade på och det gick ett år. Mohammed kände att han ville göra mer och tog kontakt med Niclas Ericson, verksamhetsansvarig på ABF Sörmland, som föreslog teater. Jag tänkte, hur kan jag få upp killarna på scenen? De 6 motverka klassamhället kommer bara att tycka att det är larvigt, berättar Mohammed. Men det blev tvärtom. Killarna tyckte att det var kul. Till sammans med ABF Sörmland och teater Sörmland växte scenerna till Det här är jag fram. Föreställningen gav hös ten 13 stående ovationer på Nyköpings teater och spelas nu på skolor i Nyköping. Det är en föreställning med mycket skratt men också allvar. Det har hänt att folk i publiken har gråtit för att de känner att det är deras liv som spelas upp. Killarna berör och varje gång de står på scen känner jag mig stolt, säger en rörd Mohammed Moaid. Nu vill han åka runt till skolor i hela Sverige med föreställ ningen och använda den som diskussionsunderlag för frågor som rasism, integration och förståelse. Innan dess ska de bland annat spela för Socialdemokraterna i kommunen. Det är en chans att visa hur de som andra generationens invand rare kan påverka samhället i dag, menar Niclas Ericson. Engagemanget hos Mohammed, killarna och Niclas är överväldigande. Det är också summan på kronor, som teaterprojektet fått av Nyköpings kommun, ett bevis på. Pengarna ska användas till att verka förebyggande. Denna gång är det killarna själva som ska bli nya Mohammeds och hjälpa unga killar på glid. Mohammed har betytt mycket för mig. Han hjälpte mig hitta den rätta vägen, säger Ismael och ger Mohammed en kram av tacksamhet innan han slinker ut i vinterkylan.

8 Låt oss få berätta om våra liv Det är en föreställning med mycket skratt men också allvar. Det har hänt att folk i publiken har gråtit för att de känner att det är deras liv som spelas upp. Killgruppen i Arnö startades 12. Tanken var att fånga upp unga killar som hamnat på fel bana i livet. Killarna har tagit sig från samtalsgruppen till scenen. Teaterfö reställningen Det här är jag handlar om olika händel ser i killarnas liv och är verklighetsbaserade historier. Killarna berättar om strul de har gjort eller varit med om, bemötanden med myndigheter och hur det är att möta högerextremismen. Föreställningen, som har spe lats i främst skolor i ett 10-tal städer, är gjord med glim ten i ögat och är kryddad med både humor och allvar. Initiativtagare är Mohammed Mouaid. motverka klassamhället 7

9 8 motverka klassamhället

10 Kvinnokooperativet Yalla Trappan i Malmö är unikt på många sätt. De har lyckats ge arbete, bryta isoleringen och få in invandrarkvinnor i samhället. Dessutom har de som det enda arbets integrerande sociala företaget i Europa startat ett samarbete med IKEA. Yalla y alla Trappan kommer att ha syservice på IKEA i Malmö och hjälpa till med att sy bland annat gardiner, kuddar, dukar och förkläden, berättar ordförande Christina Merker-Siesjö. Men att hjälpa IKEA och andra före tag är bara en liten del av vad kvinnorna gör. Den stora verksamheten är att driva en syateljé, erbjuda städ- och konferens service och att arbeta med catering och lunch med inspiration från det arabiska köket. De flesta kvinnorna kommer från Mellanöstern och har bott i Sverige 15 år. För många av dem är Yalla Trappan deras första avlönade arbete. Vi har lyckats med att få in invand rarkvinnorna, som står längst bort från arbetsmarknaden, i arbete och delak tighet. Kvinnorna har fått en menings full vardag, säger Christina. Tidigare bestod kvinnornas vardag i att öppna dörren, gå till Rosengårds centrum och hem igen. Arbetet har fått kvinnorna att växa. De har fått tillbaka sin hälsa, stolthet, självkänsla och blivit föredömen för sina barn, säger Christi na Merker-Siesjö. Yalla Trappan bildades 1 maj 10 och har idag 14 anställda och flera rappan praktikanter. Det är ett arbetsintegrer ande socialt företag där samhälls- och medlemsvinsten är det viktiga. Det är genom ABF Malmö och dess bolag ABL konsult som Yalla Trappan har skapats. Sedan drygt 3 år driver kvinnorna ko operativet själva. Verksamheten, som bedrivs i lokalerna i Rosengård, har fått stor uppmärksamhet i media. Yalla Trappan tar emot cirka 15 studiebesök i Yalla Trappan är ett exempel på ett lyckat integrationsprojekt. Det är bara att komma hit, öppna dörren och se själv. månaden, både från Sverige och andra delar av världen. Yalla Trappan är ett exempel på ett lyckat integrationsprojekt. Det är bara att komma hit, öppna dörren och se själv. Vi lever i en tid med stora utman ingar som arbetslöshet, utanförskap, segregation och växande klyftor mellan fattiga och rika. Vi kan inte rädda världen, men med Yalla Trappan vill vi dra vårt strå till stacken och visa på en möjlighet för män niskor som samhället stängt dörren för. Yalla Trappan bär sina egna kost na der och har inga kommunala bidrag. Likalönsprincipen och kollektivavtal gäller. Något vinstintresse finns inte heller och eventuellt överskott går tillbaka till anställningar, utökad arbetstid eller gemensamt beslutade invester ingar. Christina Merker-Siesjö betonar att både partnerskap och utveckling behövs för att hålla verksamheten lev ande. Nyligen har de börjat med marmelad tillverkning och under hösten 13 kom boken Resan till Yalla som innehåller kvinnornas egna berättelser om deras erfarenheter från deras hemländer till Yalla Trappan. Den glädje, förhoppning och stolt het som jag möter från kvinnorna här är fantastisk. Det här är det bästa jag gjort i hela mitt yrkesliv, avslutar Chris tina Merker-Siesjö. motverka klassamhället 9

11 ABFs engagemang i världen e folkbildningsaktion En folkbildningsaktion från ABF för att fokusera på och bidra till att befria Palestina, Israel och världen från ockupationen Är detta en människa? 1 10 m o t v e r k a tt viktigt steg för ABF är den satsning som nu görs på att öka det interna tionella arbetet. ABFs paroll gör en annan värld möjlig! är vid det här laget ganska välkänd, men det är kanske i just det internationella sammanhangen som innebörden av parollen blir tydlig. Det är viktigare nu mer än någonsin att vi till sammans med våra medlemsorganisationer enga gerar oss i vad som händer i världen så att vi kan vara med och göra skillnad, säger Kristin Spolan der, internationellt ansvarig på ABF. ABFs internationella verksamhet finns runt om i världen. Den behövs för att motverka klassam hällen, stärka folkrörelser, möta klimathoten och bygga demokratiska samhällen i länder där män niskor vuxit upp med förtryck och korruption, menar Kristin Spolander. Jag är imponerad och stolt över studiecirkeln som en demokratisk metod. Den förändrar männi skors liv och därför ska den exporteras, säger hon. Numera finns ABF på alla kontinenter för att bygga demokratiska folkrörelser och göra en an nan värld möjlig. I Gambia har studie cirkeln ex empelvis använts av en kvinnoorga nisa tion för att lära kvinnorna i flera byar att skriva, läsa och räk na. Det har resulterat i att kvinnorna inte längre blir lurade på marknaden dit de går för att sälja sina varor. Dessutom har cirkeln gjort dessa kvin nor gladare, gett ökat självförtroende och också gett dem makt över sin vardag, menar Kristin Spolander. Jag minns en av kvinnorna som läste upp en dikt som hon själv hade skrivit. Den stolthet som hon visade var fantastisk att se, berättar hon. I en annan del av Afrika, nämligen Kenya, har studiecirkelns kraft använts för att sprida kunskap och starta diskussioner kring frågor som jämställd het, drogmissbruk och hiv/aids. Efter förra valet i Kenya blev studiecirkeln en metod för konfliktlös ning efter oroligheterna som rådde där då. klassamhället I en studiecirkel får alla komma till tals och öva på demokrati. Cirkeln utvecklar och stärker människor. Den motverkar förtryck. De senaste åren har också internet skapat möjlig heter för ABF att sprida folkbildning. Bland annat finns numera ABFs webbaserade mötesplats Global koll för alla som vill lära sig mer om, och kanske arbeta med, internationella frågor. Här kan du exempelvis läsa om Pa le stinakonflikten och dis kutera den med andra. Min ambition med studiematerialet för Pales tina är att skapa en cirkel på nätet med män niskor från hela världen och att försöka få med deltagare från Ghaza i cirkeln. Kanske hitta någon som bor där som kan berätta om sitt liv. En annan ambition som Kristin Spolander har är att belysa den internationella verksamheten och få fler avdelningar inom ABF att intressera sig för att vilja engagera sig i internationella projekt. Det är här hemma som arbetet börjar, menar hon. Eller som Jan Eliasson sa en gång: Om ABF hade bildats i dag så hade det bildats ett världsabf. Det är precis det vi vill åstadkomma, säger Kristin Spolander. ABFs webbplats Global koll, som lan se r ades 13, är en plattform för ABFs internationella verksamhet. Där hittar du studiematerial, information, artiklar, filmer, tips och diskussioner.

12 I en studiecirkel får alla komma till tals och öva på demokrati. motverka klassamhället 11

13 Helén Pettersson ABFs ordförande Ålder: 41 år Bor: I Umeå och Stockholm. Vilken studiecirkel jag borde gå: Jag borde fortfarande lära mig hur man fäller träd ordentligt. Jag har köpt mer skog nu och jag har på egen hand kommit upp ett par meter till när det gäller vilka träd jag törs fälla, men jag borde lära mig det här ordentligt innan det börjar bli farligt. ABF ska finnas där behoven är störst ce n tmroatlvae h r äk n a dkellassesra m h ä l l e t

14 ABFs ordförande Helén Petterson beskriver 13 som ett år med stora kontraster: glädjen över att studiecirkeltimmar ökar blandas med ilskan över klassklyftorna som blir allt tydligare. d et häftigaste med ABF är att vi finns där nästan inga andra har någon verksam het, säger hon. När Helén Petterson för ett år sedan skulle sammanfatta sin första tid som ABF-ordförande handla de det mycket om hur hon bäst skulle lära känna organisationen och hur hon skulle hinna med att besöka alla spän nande projekt som hon ville åka till. Den här gången tycker hon att hon börjar bli varm i kläderna. Det känns skönt och jag börjar bli trygg i min roll. Jag vet hur saker funge rar på ett annat sätt. Hur skulle du beskriva verksamhets året 13? Fantastiskt! Igen, kan jag ju tillägga. Vi fortsätter att öka och det känns bara positivt i hela organisationen när man är ute. Ökningen som hon pratar om går att hitta på flera ställen. Men kanske är hon allra mest glad över att antalet studie timmar som det pågick studiecirklar förra verksamhetsåret uppgick till smått sanslösa studietimmar. För att förstå hur mycket det är går det att översätta siffran till antalet studietim mar per dag som det pågick en ABF- cirkel. Efter lite snabb räkning får vi fram att det blir över studietimmar per dag. Man kan inte annat än att bli glad över siffrorna. Cirklarna är fortfarande populära och passar många, även om det finns en del som säger att cirkeln är en förlegad studieform. När Helén ska plocka ut några av de allra roligaste och mest minnesvärda ABF-ögonblicken måste hon fundera en stund. Till slut nämner hon 100-årsjubi leumen i Göteborg och i Katrineholm helt olika i storlek, men båda fina min nen. Fast det starkaste uppdraget un der året var nog att invigningstala när ett monument invigdes i Halmstad där ABF deltagit i ett norskt projekt där smeder från hela världen smitt rosor som sedan sattes ihop till ett monument till minne av de som dödas på Utöya. I Sverige var smeder från Halmstad med och gjorde detta ihop med ABF. De smidde också en jätteros som sattes upp i Halmstad. Av alla invigningstal jag Om man ska klara av att göra både en rejäl och reell skillnad i samhället, då måste vi finnas hos dem som har störst behov. hållit var det nog det där som satt när mast hjärtat och som jag alltid kommer att bära med mig. Under året som gått har ABF haft fokus på ett av verksamhetsmålen: att motverka klassamhället. Det tycker Helén att ABF har gjort på många olika sätt. Framför allt menar hon att organi sationen får en viktigare funktion i en tid då stora grupper nästan helt lämnas utanför samhället. Och det gör man ge nom att finnas kvar med sin verksamhet på ställen där nästan alla andra sam hällsinstitutioner försvunnit. Vi kan se på vissa ställen att post skylten är borta, Försäkringskassans skylt är nedplockad, men där på ett hus sitter det minsann en ABF-skylt. Det gör att vi når de som är långt ifrån arbets marknad och långt från utbildningssys temen. Skälet till att ABF finns just där är en kel, menar hon. Om man ska klara av att göra både en rejäl och reell skillnad i samhället, då måste vi finnas hos dem som har störst behov. Det är kanske inte den enklaste vägen att gå och vore ABF bara intresserade av statsbidrag och cirklar som fyllde sig själva skulle man kanske satsa på annan verksamhet. Men vi har ju ett annat syfte och en annan mening med vår verksamhet än att bara ordna utbildningar. Det som slår mig och som gör mig glad och stolt, det är att vi riktar så mycket verksamhet till precis de som vi är till för. Så vad är det viktigaste ABF har att komma med i den här frågan? Vi låter människor växa vilket män niskor gör när de ökar sina färdigheter. Det kan vara praktiska kunskaper, till exempel hantverk. Men får man en kun skap kan man känna sig mer studiemo tiverad. Det krävs självförtroende för att människor ska komma vidare och det kan vi ge. Nästa verksamhetsår kommer ABF att fortsätta att arbeta även med en annan av sina huvudfrågor: att stärka folkrö relserna. Vi kan inte rädda världen själva utan vi hoppas få hela Folkrörelsesveri ge på fötter. Det är ett valår som står framför oss och valutgången har stor betydelse för vilken roll vi i folkrörelser na ska ha i framtiden. Därför kommer vi att fokusera på att folk ska gå och rösta, det blir prio ett för oss. motverka klassamhället 13

15 f Läsbryggan vill få För att sprida projektet Läsbryggan har ABF Väster norrland haft författarbesök i skolor, på bib pojkar och män liotek och idrottsföreningar, ordnat läsecirk lar och författarcaféer, samarbetat med lärare och för att läsa eningsliv, med boenden för ensamkommande flykting mer barn samt arrangerat Läs för mig pappa -dagar. ör att motverka att läsandet minskar, i syn nerhet bland unga killar och män, startade ABF Västernorrland till sammans med folkbiblioteken och länsbiblio teken i juni 11 projektet Läsbryggan med målet att ändra på mäns och pojkars inställning till böcker. Läsandet i Sverige sjunker med alarmerande siffror. Jäm fört med 1980-talet där 80 procent av föräldrarna läste för sina barn är vi idag nere på hälften. Jag tror det beror på att många män tycker att det är omanligt att läsa. Det har inte heller funnits en tradition i deras liv att läsa böcker. Det är som Gunilla Molloy, docent i svenska, skrev i en debattartikel i DN: Om vuxna män inte läser böcker så kommer inte heller deras söner att göra det, säger Eivor Schultz, kulturansvarig ABF Västernorrland. Hon menar att läsandet är viktigt också av demokratiska skäl. Det ökar läsförståelsen som bidrar till att barnen kla rar sig bra i skolan. Vi vill att män ska upptäcka att skönlitterära böcker kan ge ett roligare, rikare och mer lustfullt liv och att de genom böckerna kan ta del av andra människors världar och gestaltningar. Dessutom utvecklar läsandet den empa tiska förmågan, säger Eivor Schultz. 14 m o t v e r k a klassamhället Många av papporna som vi pratar med har berättat att det var som en aha-upplevelse för dem när de insåg hur vik tigt läsandet var för deras barn och att de själva, som står barnet så nära, är barnets bästa läsförebild. Vems är ansvaret att få män och pojkar att läsa mer? Ensam är inte stark. Därför är det viktigt att vi samarbe tar med biblioteken för att öka läsförståelsen. Men den störs ta läsfrämjande insatsen är när barnet får se sin pappa in sjunken i en bok. Slutligen, vilken bok skulle du vilja tipsa om? Leif G W Perssons bok Gustavs grabb som handlar om starka band mellan en far och hans son. I boken får man följa hur hans läsande öppnade dörren till att bli den pro fessor som han är idag. Den handlar om den klassresa han har gjort och hur han alltid, trots klassresan, bär med sig sin arbetarklassbakgrund. Skulle vi få honom som förfat tarbesök skulle det inte vara svårt att få män att komma och kanske även läsa hans bok till att börja med.

16 C Folkbildning mot främlingsfientlighet Diskussionsklimatet har hårdnat och svaga grupper ställs i större utsträckning mot varandra. Arbetarrörelsen har en tradition av att stå i främsta ledet mot ras ism och främlingsfientlighet. Diskussionen om hur samhället förändras får inte styras av främlingsfientliga partier. Vi behöver diskutera våra strategier för att kunna bekämpa deras politik. Flera av ABFs avdelningar har under 13 tagit upp kampen mot rasism på olika sätt. ABF Dala Finnmark, har utbildat antirasistiska ambassadörer som ska stå upp emot rasistiska åsikter och uttalanden. Det är bara ett exempel på hur det arbetas med folkbildning mot främlingsfientlighet runt om i landet, säger Herman Geijer på ABFs förbunds expedition. Vad kan vi göra åt det ras istiska näthatet? Hur påverkas barnen av rasstereotyper i barnkulturen? Behöver vi fler politiska konflikter för att rasism och högerpopulism inte ska breda ut sig? Det här var några av frågorna som diskuterades under Antirasistiskt forum, som anordnades under en dag i mars 13 i ABF-huset i Stockholm. Forumet, som innehöll 15 programpunkter, besöktes av närmare 500 personer. Bland de medverkande fanns bland annat Nick Lowles från den brittiska kampanjen Hope not hate som samtalade med Expos vice vd Alex Bengtsson. Hela Antirasistiska forumet webbsändes och har i efterhand varit välbesökt på ABF Play. CENTRALA HÄNDELSER Så arbetar förbunds expeditionen Förbundsexpeditionen har ansvar för det förbundsövergrip ande arbetet inom ABF, ett arbete som utförs i linje med beslut fattade av förbundsledningen, förbunds styrelsen och förbundsstämman. Förbunds sekreteraren ansvarar för att arbetet på expeditionen organiseras och utförs på rätt sätt. De aktiviteter som förbundet genom för nationellt har till syfte att uppmuntra och sprida bildning och kultur. Vårt arbe te riktar sig till flera olika målgrupper: Medlemsorganisationernas och samar bets orga nisation er nas företrädare och medlemmar, de anställda i hela ABForga nisationen, cirkel ledarna, allmänhe ten, opinions bildare inom kultur- och bild nings området med flera. ABF Play Under 13 gick människor in på ABFPlay drygt gånger och tittade på filmer. Flera avdelningar, däribland ABF Umeå och ABF Malmö, började under året att regel bundet sända föreläsningar och temadagar. Intresset för ABFPlay bland våra medlemsoch samarbetsorganisationer och inom ABF fortsätter att öka. ABFpod #statsapparaten Under andra halvåret 13 började ABF att bryta ny mark för ny verksamhet i form av podradio. Målet med ABFpod är att låta alla människor komma till tals och kunna göra sina röster hörda. På ett enkelt sätt ska folk kunna ta del av inspelade föreläsningar och arrangemang samtid igt som de klipper gräset, åker buss eller sorterar strumpor i tvättstugan. I samarbete med Arbetarrörelsens Tankesmedja och tidskrifterna Tiden, Tvärdrag och Libertas fick programmet #statsapparaten bli ABFpods testprogram. Redan andra avsnittet hade över lyssnare och satsningen banade väg för den nya portalen ABFpod.se som lanseras i början av 14. Webbutiken I ABFs webbutik finns studiematerial, böcker, filmer och profilmaterial. Under 13 startades arbetet med att utveckla ABF förbundets webbutik och skapa ett nytt utseende. Syftet är att öka servicen till ABF-organisationen och våra medlems- och samarbetsorganisationer. ABFs Community Under året har vi arbetat med att öka känne domen om vårt community. I commu ni tyt går det att starta grupper utifrån olika intressen, använda communitygrupper för distanscirklar, diskutera i diskussionsforumen och blogga. Inspi rationen till communityt kommer från sociala medier. En av funktionerna i com mu ni tyt är integreringen med Facebook. Du kan använda användarnamnet och lösenordet i Facebook för att logga in i ABFs community. ABF på webben Allt fler anmäler sig till våra kurser och studiecirklar på webben. Under året besöktes abf.se av över unika besökare. Fokus på nyheterna på webben har legat på ABFs två prioriterade områden, motverka klassamhället och stärka folkrörelserna. Under året påbörjades ett omfattande arbete med att göra om söket på abf.se. Detta för att det ska bli lättare att hitta cirklar men också för att lyfta fram våra medlems- och samarbetsorganisationer i söket. En utbildningsdag kring tillgänglighet och sökoptimering anordnades för 15 av ABFs superredaktörer. Även två grundutbildningar genomfördes för anställda inom ABF som arbetar med webben. Förvaltare av ABFs portal 13 har varit Nansen. centrala händelser 15

17 C CENTRALA HÄNDELSER Tidningen Fönstret ABFs kultur- och reportagemagasin Tidningen Fönstrets huvudmålgrupp är ABFs alla studiecirkelledare landet över som får tidningen hemskickad utan kostnad. Fönstret kom under 13 ut med fyra utgåvor, om 100 sidor vardera. Under året har en särskild satsning gjorts för att ytterligare förbättra träffsäkerheten i distributionen av tidningen till landets cirkelledare. Den nya distributionsmodellen ska implementeras under 14. Fönstrets redaktion bestod av Jonas Helling (chefredaktör) och Maria Ullsten (redaktionschef). Under perioden feb ruari till och med augusti var Jonas Helling föräldraledig och då hade Maria Ullsten rollen som tillförordnad chefredaktör samtidigt som journalisten Elisabet Wahl kontrakterades som tillfällig redaktör. 16 c e n t r a l a händelser WeSign inledde verksamhetskonferensen WeSigns sista projektår har präg lats av fokus på folkbildning. Under året fortsatte WeSign att bjuda in hörande och döva till mötesforum på flera platser i landet. De har uppmuntrat till studiecirklar och föreläsningar på svenskt teckenspråk. WeSign Västra Götaland arran gerade firandet av Teckenspråkets dag den 14 maj i samarbete med Röhsska Museet. Dagen blev en succé och ett digert program presenterades med följden att Stadsmuseet i Göteborg tar sig an firandet 14. WeSign inledde ABFs verksamhetskonferens i ABF-huset i Stockholm med teckenspråkspoesi av Xuejia Zacsko samt en visuell sång framförd på American SignLan guage, ASL. Tillsammans med Språkrådet och Riksteatern fick WeSign möjlighet att arrangera ett seminarium i riksdagen med hjälp av kontakter i kulturutskottet som har deltagit i projektets mentorsgrupp. Projektets medlemmar skrev en frågan till kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth. Frågan handlade om vem som bär ansvaret för Sveriges teckenspråkiga kultur. Ministern svarade och frågan kommer att följas upp. WeSign deltog under Döv-Expo i Malmö och på Dövas dag i Sunds vall där lokala ABF-avdelningar kopplades samman med dövför eningar och teckenspråkiga medborgare. Projektmedlemmarna besökte även Sveriges kommuner och landstings kulturkonferens på Kulturhuset i Stockholm. Ett studiematerial togs fram gen om att anordna en föreläsningsdag där alla föreläsningar filmades. Detta för att kunna lansera en e-bok i samband med Örebros bokmässa 14. WeSign utbildade sju teckenspråkiga handledare från olika håll i landet som efter utbildningen kan utbilda studiecirkelledare i respektive region. WeSign uppdrog två aktörer att skapa en animerad film för att uppmuntra folkbildning på teckenspråk som ett medel för att göra en annan värld möjlig. Filmen finns att se på: vimeo. com/ I Göteborg genomförde WeSign i samarbete med Sjöfartsmuseet guidade visningar på teckenspråk via en så kallad QR-kod, en film i en smartphone som man äger eller som man kan låna på plats vilket gör att man kan ta del av en visuell visning. WeSign arbetade nära Örebro Bokmässa för att även 14 kunna erbjuda ett teckenspråkigt program (ej endast teckenspråkstolkade programpunkter). Webbplatsen och facebooksidan upp daterades ständigt och ett nyhetsbrev har kontinuerligt skickats ut. Projekt WeSign har erhållit stöd från Arvsfonden och pågår fram till februari 14.

18 Utvecklingsarbete med funktionshinderorganisationerna I arbetet med att stärka folkrörelserna ska ABF vara en pe dagogisk resurs för organisationerna. Samarbetet mellan ABF och funktionshinderorganisationerna har stärkts under 13. Under förra året genomfördes förbundsspecifika sats ningar med många förbund utifrån deras behov av utveck lingsarbete så som exempelvis medlemsutveckling. Under året har styrelse-, studieorganisatörs- och cirkelledarutbild ningar genomförts tillsammans med flera organisationer. Nya studiematerial har tagits fram tillsammans med Riks förbundet Attention, Riksförbundet HjärtLung och Handi kapphistoriska föreningen. Studiekommittén, medlemsorganisationernas studiean sva r iga på central nivå och ABF, har träffats vid två tillfällen. Teman för mötena var Folkrörelsen i fram tiden och För eningsstudier. Kommittén har utvecklats till ett forum för samtal och lärande kring gemensamma frågor som exempel vis styrelse- och funktionsutbildningar, flexibelt lärande samt de utmaningar som förbunden står inför. ABF deltog i Dysleximässan hösten 13 med bokbord och föreläsningen Ett läslyft för Sverige från ord till hand ling. ABF har tillsammans med Riksförbundet för social och mental hälsa, RSMH, tagit fram en fotoutställning, Som ingen annan. Utställningen finns att tillgå som vand ringsutställning. Projektet Flexibelt lärande med lärstilar i fokus har dokumenterat metoder för hur vi kan använda tekniken som vi förfogar över inom ABF, i folkbildningen och internet i övrigt, för att skapa en ökad tillgänglighet till våra studier och arrangemang. I projektet deltog ILOC, Riksförbundet för stomi och reservoaropererade, Psoriasisförbundet, Synskadades Riksförbund och Riksförbundet för social och mental hälsa, RSMH. ABFs verksamhetsansvariga på länsnivå har haft en tvåda garsöverläggning för att stärka det lokala arbetet med funk tionshinderföreningarna. I arbetet med organisationerna centralt, regionalt och lokalt sker fortlöpande erfarenhets utbyte och kompetensutveckling. En central arbetsgrupp med representanter från fyra ABF-distrikt har bildats under året för att utveckla arbetet med att stärka folkrörelserna. ABF har tillsammans med Riks förbundet för social och mental hälsa, RSMH, tagit fram en foto utställning, Som ingen annan. Utställningen finns att tillgå som vandringsutställning. ABF går från ord till handling all verksamhet ska vara tillgänglig 16 All verksamhet inom ABF ska vara tillgänglig för personer med funktionsnedsättning 16. Det beslut ade förbundsstämman 12. Nu sätter vi igång det praktiska arbetet, säger Christian Lindgren, vice ordförande i ABFs förbundsstyrelse och Örjan Brinkman, ledamot i förbundsstyrelsen. Under 13 startades ett intensivt arbete för att göra ABFs verksamhet tillgängligt för personer med funktionsnedsättning. Förbundsstämman beslutade 12 att samtliga lokaler som ABF använ- der ska ha full tillgänglighet sen ast 16. En verksamhetsgenomgång och handlingsplan har påbörjats. För att inventera lokaler har ett samarbete inletts med Tillgänglighetsdatabasen TD. Vi ska inventera alla våra lokaler. Därefter blir lokalernas tillgänglighet sökbart via internet. Vill man veta om studiecirkeln i franska är tillgänglig ska det gå att kolla upp via nätet i förväg, säger Christian Lindgren. Det ingår i ABFs grunduppdrag från staten att prioritera mål- gruppen personer med funktionsnedsättning. Nu kraftsamlar vi för att gå i mål 16, säger Örjan Brinkman. Alla ABFs 54 avdelningar ska göra handlingsplaner för tillgänglighet. I dessa redovisas inventering, åtgärdsplan, tidplan och budget för arbetet. I månadsskiftet september oktober utbildades ansvar iga från ABFs avdelningar i tillgäng lighet av bland annat Barbro Lindgren, med lång erfarenhet från Handikappförbunden och Ylva Bjelle, med bakgrund från bland annat Handisam, numera Bjelle Media. Tillgänglig information och kommunikation, liksom bemötande är aspekter som tas upp under utbildningen. Checklistor och en manual för att göra handlingsplaner har tagits fram. ABF blir det första studieförbund som går från ord till handling. Många har en policy för tillgänglighet i bokhyllan. Men nu ska vi ut och göra verkstad, säger Christian Lindgren. centrala händelser 17

19 C C CENTRALA HÄNDELSER Seniorverksamhet PRO Jämlika barn leka bäst Unga Örnar projektet Jämlika barn utsåg under våren tre nya projektorter: ABF- och Unga Örnaravdelningar i Södra Småland, Väst manland och Värmland. Under 13 hölls två gemensamma pro jektträffar där deltagarna fick chansen att utbyta erfa renheter och tankar. Ett visst arbete lades också ner på att stödja tidigare pro jektorter i deras fortsatta arbete med att stärka sam arbetet mellan ABF och Unga Örnar. Under hösten startades läxläsningsgrup per i Köping och Alvesta. Ett studiematerial om kulturverk samhet och ett om läxläsning togs fram inom projektet. Materialet har spridits både inom och utanför pro jektet. Under året togs även ett nytt studiematerial om barnkonventio nen fram. Materialet, ska kunna ge nomföras på distans och kommer att implementeras och utvärderas under 14. Inom ramen för projek tet tillsattes även en referensgrupp som började arbetet med att ta fram ett material som ska fokusera på hur samarbetet mellan ABF och Unga Örnar kan förstärkas samt på ett enkelt sätt ska förklara hur det går till att rapportera studieverk samhet till ABF. Slutresultatet kom mer att presenteras under 14. Utifrån en studieöversyn, som gjordes av PRO 13, har PRO och ABF under 13 påbörjat ett utvecklingsprojekt med fokus på dessa områden: breddning av studieutbudet. PRO:s studieverksamhet behöver utvecklas med fler nya ämnen och tema, metodutveckling. I samarbete med ABF ska PRO utveckla metoder, ämnen och teman i studie- och kulturverksamhe ten, samt strukturerad funktions- och ledarutbildning. Målet är att stärka ledarskapet inom PRO samt öka antalet studie cirklar som handlar om organisationsfrågor och intressepolitik. Under året har PRO utbildat ett centralt handledarlag som ska kunna hålla utbildningar på dis t rikts- och avdelningsnivå. I september träffades handledarlaget för första gången på en utbildning i metodik och pedagogik. I slutet av 13 bildades en arbetsgrupp med uppgift att skapa en lathund kring hur PRO kan få större flexibilitet i upplägg av kurser och studiecirklar och hur ABF och PRO gemensamt kan hitta nya ämnesområden. ABF och Europasamarbete Integration I början av året anordnades en nationell träff för ABFs verksamhetsansvariga för invandrarorganisationer som genomfördes i samarbete med ABF i Uppsala län. Temat var projektplanering och projektstöd. En ledarutbildning i föräldrastöd genom fördes under ledning av Sonia Sherefay och i samarbete med Birgitta Andersson från ABF Skellefteå. Ledarutbildningen byggde på Sonia Sherefays bok Förälder i det mångkulturella Sverige. Utbildningen var öppen för ABF-anställda och cirkelled are i våra lokala medlems- och samarbetsorganisationer. Under året har Makedoniska Riksförbun det påbörjat ett utvecklingsarbete med sina lokalföreningar som ska syfta till organi sa tionsutveckling. Under hösten deltog ett trettiotal medlemmar ur lokalförening arna i en kick off arrangerad av ABF och Viskadalens folkhögskola. 18 c e n t r a l a händelser ABF deltar i Solidars tre verksamhetsområden, Social Affairs Com mittee (SAC), International Cooperation Forum (ICF) och Education Experts Network (EEN). Läs mer om Solidar på I SAC har ett arbete med att ta fram ett Positioning Paper on Social Economy grundlagts genom två konferenser där ABF har tagit en aktiv del i arbetet. Fokus i övrigt för arbetsgruppen ligger inom ramen för de så kallade Decent Work-, Decent Life-begreppen. I EEN har ABF lagt grunden för kommitténs vidare arbete som också leds av ABF. Genom arbetsgruppen har vi fortsatt att arbeta med validering inom ramen för Build ing Learning Societies och beviljats ett projektstöd för att ut veckla arbetet för validering av icke-formellt och infor mellt lärande. ABF är en av flera partner i detta projekt. I ICF arbetar man mest med aktiviteter riktade utanför Europas gränser men vi har även initierat en projektansökan om Development Education där ABF är partner. ABFs förbundsexpedition arbetar också med att stimulera våra ABF-avdelningar till ökad aktivitet tillsammans med våra partner i Europa. Verksamhetsåret avslutades med en nationell träff för ABF-anställda med verksamhetsansvar för PRO. Fokus låg på det nystartade utvecklingsprojektet.

20 Internationellt 13 lanserades globalkoll.se, en mö tes plats för internationell verksamhet och internationella studier. ABF har under året på olika sätt skapat bättre förutsättningar för att starta interna tionella projekt. Genom finansiering från Palmecent ret och deras kontakter inledde ABF ett samverkansprojekt med oppositio nella grupper från Syrien under 13. Fyra utbildningar för representanter från den syriska oppositionen har gen omförts i Turkiet med mellan och 40 deltagare. Syftet med utbildningarna var att underlätta oppositionens kamp mot Assad-regimen genom att stärka deras embryon till rester av organisa tioner att verka för en seger mot regi men. Över tio projektledningsmöten har hållits och OPC:s projekthandbok har översatts till arabiska. I Sverige finns en grupp kring Syri enprojektet som leds av ABF Göteborg och ABF Malmö, ABF Stockholm, och ABF Uppsala Län. I gruppen ingår ABFs förbundsexpedition. centrala händelser 19