Västerbotten. Livet som ny. En skrift från Länsstyrelsen Västerbotten om flyktingmottagandet i länet. Tryggheten viktig på HVB-hemmet Pangea

Transkript

1 ANNONS ANNONS t t i M Västerbotten En skrift från Länsstyrelsen Västerbotten om flyktingmottagandet i länet Livet som ny i Sverige Amina fortsätter kampen i Sverige SIDan 3 Tryggheten viktig på HVB-hemmet Pangea SIDan 5 Nu väntar gymnasiet för eleverna på introduktionsprogrammet SIDan 7 Danayt längtar till jobbet varje dag SIDan 10

2 2 Flyktingsituationen i världen FN:s flyktingorgan UNHCR beräknar att cirka 45 miljoner människor i dag är på flykt eller lever i flyktingliknande förhållanden. I år väntas cirka människor söka skydd i Sverige, många från Syrien. Men det är länderna nära konfliktområden som tar emot majoriteten av flyktingarna. I Libanon, ett land med knappt 4,5 miljoner invånare, befinner sig just nu över en miljon syrier. Foto: Jan Lindmark Västerbotten nytt hem för många nyanlända Varje år blir Västerbotten nytt hem för ca 700 nyanlända med flyktingbakgrund. Nyanlända som sökt skydd i Sverige från krig, förtryck och förföljelser. Nyanlända med samma drömmar som infödda västerbottningar om en ljus framtid med skola, arbete och ett tryggt liv för familjen. Västerbotten har en lång tradition av flyktingmottagande som vilar på en grund av solidaritet, humanitet och framåtanda, men också på det faktum att vårt län behöver inflyttning för att klara välfärden. Nyanlända är en viktig resurs för arbetskraftsförsörjningen och en avgörande fråga för Västerbottens framtid är hur väl vi tar tillvara på kompetensen och kraften hos alla inflyttare vi har inte råd att göra ett dåligt jobb. Kommuner, myndigheter, näringsliv och organisationer arbetar för ett gott mottagande av nyanlända i utbildningar och på arbetsplatser. Föreningar och civila samhället verkar för att öppna dörrarna till social samvaro och en rik fritid. De goda krafterna i Västerbotten är många men vi behöver stärka engagemanget ytterligare för att ge bästa möjliga förutsättningar för en bra etablering i Sverige som ökar delaktighet och gemenskap: öppna våra arbetsplatser för praktikanter, välkomna nya medlemmar i våra föreningar, hjälpa och stödja barn och ungdomar som saknar föräldrar i landet. Du som enskild kan göra skillnad! Jag är oerhört stolt över det engagemang och goda värdskap som visas i länet och vi lägger på det sättet tillsammans en bra grund för ett fortsatt öppet och välkomnande Västerbotten. Till sist vill jag välkomna dig som är nyanländ i länet. Jag hoppas att Västerbotten kommer ge dig de bästa möjligheterna att växa, leva och trivas. Migration är en av vår tids viktigaste frågor. Människor rör sig mellan nationsgränser på grund av kärlek, arbete, studier men även på grund av krig, konflikter, våld och förföljelse. Nationsgränser har suddats ut samtidigt som murar byggs upp och gränsbevakning skärps runt EU. De som kommer till Sverige och vill bosätta sig här och är medborgare i ett land utanför EU måste söka uppehållstillstånd. Det finns flera olika grunder för uppehållstillstånd, bland annat uppehållstillstånd som arbetstagare, som gäststudent, som familjeanknytning eller för att man söker asyl, det vill säga skydd. Mitt Västerbotten handlar om de människor som kommit hit för att söka skydd. Sverige har skrivit under FN:s flyktingkonvention. Detta innebär att varje asylansökan ska prövas och asyl ska ges till flyktingar som har skäl att vara rädd för förföljelse i sitt hemland på grund av sin ras, sin nationalitet, sin religiösa eller politiska uppfattning, sitt kön eller sin sexuella läggning eller att han eller hon tillhör en viss samhällsgrupp. Enligt svensk utlänningslag kan uppehållstillstånd också beviljas vid exempelvis väpnad konflikt eller andra svåra motsättningar i ett land. Asylsökande 2013 de största nationaliteterna Vägen till Sverige ser olika ut. Ett fåtal blir som Amina (sid 3) uttagen som kvotflykting och har uppehållstillstånd beviljat vid inresa till Sverige. De flesta söker dock asyl på plats i Sverige som Rahnuma (sid 3). Vissa har kommit till Sverige med flyg, för andra har vägen till ett stängt Europa kantats av många svåra och farliga strapatser. Läs om Tabans resa till Sverige på sidan 4. Majoriteten av de människor som är på flykt runt om i världen är antingen internflyktingar i sitt eget hemland eller har flytt till grannlandet. 81 % av världens flyktingar befann sig enligt UNHCR i slutet av 2012 i utvecklingsländer. Bara en mindre andel av världens flyktingar kommer till Europa och till Sverige. Källa: UNHCR och Migrationsverket Fakta: asyl i Sverige Under 2013 sökte personer asyl i Sverige, varav ärenden avgjordes under året. Alla som söker asyl får inte uppehållstillstånd och kan stanna i Sverige. Av de ärenden som avgjordes 2013 fick 49 procent uppehållstillstånd. Under 2014 väntas omkring personer söka skydd. Källa: Migrationsverket Magdalena Andersson, landshövding i Västerbotten Frågor gällande innehållet i denna bilaga besvaras av Gabriella Strååt, integrationsutvecklare, , gabriella.straat@lansstyrelsen.se eller Lars Göran Brandt integrationsdirektör, , larsgoran.brandt@lansstyrelsen.se. Skribent och fotograf: Camilla Carbin (om ej annat anges). Karta: Carlos Paz von Friesen Grafisk form och produktion: Peter Öberg, Mediehuset i Umeå AB. Mitt Västerbotten finns att ladda ner som PDF på Länsstyrelsen Västerbottens hemsida. De fem största länderna, antal asylsökande Syrien, Eritrea, 4844 Somalia, 3901 Afghanistan, Serbien, 1669 Länder där fler än hundra personer sökte asyl 2013

3 3 Bosättning Under asyltiden kan Migrationsverket ordna boende på ett så kallat anläggningsboende, ofta i en lägenhet som Migrationsverket hyr. Asylsökande kan även välja att ordna boende på egen hand. Efter asyltiden, när den nyanlände beviljats uppehållstillstånd, kan arbetsförmedlingen eller Migrationsverket hjälpa till med bosättning i en kommun. Även nyanlända kan välja att ordna bosättning på egen hand. Kvotflyktingar har redan uppehållstillstånd och en kommunplacering klar vid inresa till Sverige. Med penna och kamera som vapen Trots hot och risk för långa fängelsestraff fortsatte Amina att rapportera från krigets Syrien. Men demonstrationerna som inspirerades av den arabiska våren utvecklades till 2000-talets värsta tragedi. Till slut kunde hon inte stanna kvar. De hotade att döda mina barn om jag inte lämnade landet, berättar den syriska journalisten Amina. Amina slår på datorn och visar ett filmklipp från en by utanför Aleppo, Syrien. Vi ser en tältstad full med hemlösa barn avteckna sig i bakgrunden. En 9-årig pojke rotar efter mat i en container. Att det var ett otroligt farligt uppdrag hindrade henne inte. Jag var den första kurdiska kvinnan som besökte och rapporterade från muslimska platser, berättar journalisten, författaren och barn- och kvinnorättsaktivisten Amina. För drygt ett år sedan kom hon som kvotflykting till Sverige och Lycksele, där hon bor i en lägenhet tillsammans med sina fyra barn. Levde under hot Under inbördeskriget intervjuad Amina rebellerna och rapporterade från de befriade områdena. Hon hotades, fördes bort och riskerade långa fängelsestraff men fortsatte att rapportera och informera befolkningen om situationen för Syriens kvinnor och barn. När Amina inte arbetade som journalist verkade hon som aktivist och är fortfarande aktiv i kampen för Syriens och kurdiska kvinnor och barns rättigheter. De hotade att döda mina barn om jag inte lämnade landet Jag fick stora problem när de såg allt vad jag hade skrivit, berättar Amina. Men jag var inte rädd för Assad trots att jag blev bortförd flera gånger. Jag var van, säger hon. Men till slut blev hoten för allvarliga och 2012 var hon tvungen att lämna Syrien och flydde till Istanbul. De hotade att döda mina barn om jag inte lämnade landet, berättar Amina. Fortsatt engagemang i Sverige Från Istanbul fortsatte hon sin kamp, skickade mat och mediciner samt organiserade och hjälpte utländska journalister att rapportera från Syrien. Men möjligheterna att stanna i Turkiet var obefintliga och hon fick Fakta: kvotflyktingar Kvotflyktingar benämns de flyktingar som vidarebosätts via FN:s flyktingorgan, UNHCR. Sverige tar varje år emot ca kvotflyktingar som alla har uppehållstillstånd vid inresa till Sverige. Kvotflyktingar vidarebosätts ofta från flyktingläger men även andra flyktingar som inte har någon möjlighet att återvända till sitt hemland eller få uppehållstillstånd i det land de befinner sig i kan komma i fråga för vidarebosättning. För närvarande tar cirka 25 länder emot kvotflyktingar. Under 2014 kommer upp till 750 av Sveriges ca 1900 vidarebosättningsplatser användas för syrier och statslösa palestinier i området kring Syrienkonflikten. Källa: Migrationsverket & arbetsförmedlingen hjälp av UNHCR att komma till Sverige som kvotflykting. Idag studerar hon på sfi i Lycksele, undervisar i arabiska på Medborgarskolan och har precis skrivit klart sin andra roman. Hennes engagemang för kvinnor och barns rättigheter i krig fortsätter från Sverige, hon har deltagit på flertalet kvinnokonferenser i världen och har även valt att engagera sig partipolitiskt i Lycksele. Framtiden för mig och mina barn finns i Sverige, säger Amina. Lång väntan för att börja nytt liv För några dagar sen började Rahnuma från Bangladesh och hennes två barn sitt nya liv i Sverige. För andra gången. När familjen till slut fick en kommunplacering i Bjurholm hade familjen redan rotat sig i Gällivare. Det som skulle varit ett positivt besked resulterade i tårar. Rahnuma och hennes två barn på åtta och tio år hade bott i Gällivare i ett och ett halvt år, hunnit förälska sig i staden och skaffat vänner innan de fick en kommunplacering i Bjurholm. Det kändes tungt eftersom jag redan börjat mitt nya liv i Gällivare. Och barnen Fakta: kommunplacering Efter asyltiden, när den nyanlände beviljats uppehållstillstånd, kan arbetsförmedlingen eller Migrationsverket hjälpa till med bosättning i en kommun, - en så kallad kommunplacering. Den nyanlände får då ett bosättningserbjudande i någon av de kommuner i Sverige som har tecknat en överenskommelse med staten om mottagande av nyanlända. Den nyanlända kan också välja att ordna bosättning i en kommun på egen hand. Källa: Migrationsverket & arbetsförmedlingen tänkte att vi skulle bo där för alltid, säger hon. Först fick familjen vänta på besked om uppehållstillstånd. I nio månader trängdes de i en av Migrationsverkets treor i Gällivare, tillsammans med två somaliska kvinnor och en kvinna från Nigeria som också hade barn, innan beslutet om uppehållstillstånd äntligen kom. De som har fått uppehållstillstånd ska egentligen inte bo kvar i Migrationsverkets lägenheter, men väntetiderna på kommunplacering är långa och Rahnuma fick vänta ytterligare nio månader på ett besked om vilken kommun som kunde ta emot henne. I dag väntar ca med permanent uppehållstillstånd (PUT) på Migrationsverkets anläggningsboenden. Bostadsbristen är den främsta orsaken till de långa väntetiderna och eftersom det saknas platser i kommunerna kan väntetiderna komma att bli ännu längre under 2014, säger Per-Erik Bjurholt, områdeschef för mottagning, Migrationsverket. Medan Rahnuma och hennes barn väntade på placering fick de flytta till en etta i Gällivare, fortfarande i Migrationsverkets regi. Barnen gick i skolan och scouterna, Rahnuma läste på sfi och gick med i en folkdansgrupp. Hon ville anamma allt vad svensk kultur och tradition hade att erbjuda. Oro för barnen Bristen på platser i kommunerna får konsekvenser för både den enskilda individen och samhället. Problemet blir att de långa väntetiderna ibland fördröjer integrationen av nyanlända. Det är aldrig lyckat att gå och vänta i en passiv miljö i ett tillfälligt boende. Det tar också längre tid innan de nyanlända kan påbörja etableringsaktiviteterna fullt ut, säger Per-Erik. För Rahnuma och hennes två barn innebar den långa väntan på kommunplacering ett känslomässigt uppbrott. De hade hunnit rota sig i Gällivare, i synnerhet barnen som oroade sig och hade separationsångest inför flytten till Bjurholm. Den sista månaden delade Rahnuma ut lappar i brevlådor och försökte med alla medel att själv ordna ett boende i Gällivare. Men nu har jag försökt nog. Nu tänker jag att vi ska stanna i Bjurholm. När vi bodde i Migrationsverkets lägenhet drömde vi att vi en dag skulle ha en stor lägenhet, och nu har vi fått det. Rahnuma älskar naturen och tystnaden i Bjurholm och beskriver det som det perfekta stället för en författare. Hon blev förälskad i Gällivare men tror att hon kan hitta inspiration till en roman här. Hon har tidigare gett ut en kokbok.

4 4 Ensamkommande barn Asylsökande barn under 18 år som kommer till Sverige utan medföljande vårdnadshavare kallas ensamkommande flyktingbarn väntas ensamkommande Med bara sex månaders skolgång från hemlandet började Taban läsa in grundskolan, med universitetsstudier som mål. 17-årige Taban flydde ensam till Sverige Varje dag tvingas barn från hela världen att fly och lämna sitt land och sin familj. Taban är en av många. Efter en åtta månader lång flykt kom han till Vindelns boende för ensamkommande barn. Jag tänkte aldrig att jag skulle kunna få gå i skola. Jag tänkte, bara jag kan få ett rum att sova i, säger Taban. En människa väljer inte att fly sitt hemland, man tvingas till det konstaterar 17-åriga Taban. Hans flykt började för två år sedan när talibanerna dödade hans bror och lämnade kroppen till hans föräldrar. Efter hans brors död gömde sig familjen och hans föräldrar tvingade Taban att fly. Redan efter 15 dagar på flykt var pengarna slut och Taban var tvungen att jobba ihop pengar hos smugglare för att för att få hjälp att ta sig över gränsen mellan Afghanistan och Iran. De var 1516 stycken som försökte ta sig över gränsen men alla klarade sig inte. Jag hörde hur någon skrek att iransk polis sköt och att någon var död, berättar Taban. Det här var början på flertalet farliga resor mellan gränser, inom länder och mellan olika smugglare. Gruppen minskade allt eftersom, vissa blev bortförda, andra dog. Han färdades i bakluckor under hetsiga bilfärdar, tillbringade svåra nätter i skogen, sov i parker och letade gammal mat och frukt. Han blev tagen, misshandlad och förnedrad av polis i Iran, Turkiet, Grekland, Ungern och Makedonien. I Makedonien slog de oss med batong och sparkade oss. Jag låg på marken men de fortsatte slå. När han i september 2012 klev av tåget i Malmö hade flykten pågått i 8 månader och gått genom tio länder. Trots dåliga erfarenheter av polisen i andra länder gick han fram till den första polis han såg och fick en adress till Migrationsverket där han sökte asyl. Någon dag senare kom han till Vindeln och Brånets boende för ensamkommande barn. Nytt liv i Sverige Tiden under flykten hade handlat om att överleva. Först nu kunde han tänka på sin familj. Han visste inte var de var eller om de levde. Han kände sig ensam, hade mardrömmar och grät hela nätterna, men stödet av personal på boendet och av hans gode man, som varit som en extramamma, har hjälpt mycket berättar Taban. Efter ett par månader fick han kontakt med familjen som befann sig i Kabul, en stor lättnad och obeskrivbar känsla, berättar Taban. Nyligen fick han också beskedet att hans föräldrar, tvillingsyster och lillasyster får komma till Sverige. När vet han inte, men snart. Vi ska börja ett nytt liv, det blir ett helt annorlunda liv för oss, säger Taban. Fakta: kommunens mottagande av ensamkommande barn Kommunen ansvarar för barnens mottagande, omsorg och boende, både under asylprocessen och efter att barnet har fått uppehållstillstånd. Kommunen ska också förordna en god man. Alla barn under 18 år som kommer till Sverige utan vårdnadshavare har rätt till en god man under tiden de söker asyl. Den gode mannen finns till för att vara ett stöd i asylprocessen och tillförsäkra att barnets alla intressen tillgodoses. Källa: Sveriges kommuner och landsting Nadjib fick höra att det var omöjligt att få komma till ett familjehem, men hade turen att få just Nadjib fann hos Gullan Hans föräldrar lever inte längre, kvar i Afghanistan finns bara hans bröder. När Nadjib som 16-åring kom till Sverige mådde han psykiskt väldigt dåligt och kämpade för att få komma till ett familjehem i stället för ett HVB-hem. Till slut fann han tryggheten i Gullan och Mats hem i Kåge. På ren tur. Socialtjänsten behövde inte jobba så hårt om man säger så, säger Gullan och skrattar. Gullan och Mats har haft flera långa familjehemsplaceringar. Huset har inte varit tomt på över 17 år och de tvekade inte en sekund när Gullans vuxna dotter berättade om den fina killen hon hade blivit god man för och som inte ville annat än att få bo hos en svensk familj. Det är nästan så hon får en tår i ögonen när hon återger händelseförloppet. Det måste finnas någon familj i hela Sverige som vill ha mig, hade han sagt. Det är klart att det finns tänkte jag, utbrister Gullan och återger sin reaktion. Och på den vägen är det. I dag, två år senare, är Nadjib en naturlig del i familjen Marklund/Johansson som också består av 17-åriga Marika som har bott hos familjen i elva år. Jag ser oss mer som en familj än ett familjehem, säger Gullan. Var nervös först När Nadjib först kom till familjen var han nervös. Men bara efter en månad kände han sig som hemma. Den enda som tog ett tag att vänja sig vid var den svenska maten. Först tänkte jag att nä nu har hon glömt salta maten igen och saltade på min tallrik. Men inte nu längre, nu har jag vant mig, säger Nadjib, tittar på Gullan och skrattar. De har en öppen och skämtsam ton när de pratar med varandra och det går inte att ta miste på den värme som finns mellan dem. Nadjib kände sig inte trygg och trivdes inte på HVB-hemmet med ständigt nya ansikten och tycker också att en av fördelarna med att bo i en svensk familj är att det går snabbare att lära sig om Sverige. I dag mår Nadjib mycket bättre och läser första året på gymnasieprogrammet VVS och fastighet, övningskör med Mats och spelar fotboll i SK Storm. Medan bekanta för länge sedan har utflugna barn fortsätter Mats och Gullan med övningskörning, läxläsning, utvecklingssamtal och familjeutflykter med husvagnen. En del undrar nog vad vi håller på med. Det går nästan inte att förklara vad det ger att vara familjehem, det blir ju en

5 barn söka asyl i Sverige. Västerbotten har lång erfarenhet av att ta emot ensamkommande barn och samtliga kommuner i länet har tecknat en överenskommelse om mottagande. Majoriteten av de som kommer är Fakta: boende för ensamkommande barn Barn under 18 år kan vara placerade i familjehem, hos släktingar eller i HVB-hem (hem för vård eller boende). De flesta ensamkommande barn placeras på ett HVB-hem, vilket innebär att man bor på ett gruppboende tillsammans med andra ensamkommande barn. Många kommuner har en boendekedja för ensamkommande barn och ungdomar upp till 21 års ålder som består av HVB-hem och olika varianter av utslussnings- och stödboenden. Källa: Socialstyrelsen Gullans dotter som god man. Foto: Ida Andersson tryggheten och Mats speciell livsstil. Och har man väl börjat går det inte att sluta, säger Gullan. Och det håller oss unga att hela tiden ha tonåringar, tillägger Mats. familjehem till alla barn som har behov av det, men det kortare eller längre tid. Mats och Gullan började med att ha helgbarn för att avlasta familjer i behov när Gullans dotter flyttade. Ett bra sätt att börja tycker de. Om man har tid över är det här ett fantastiskt sätt att ge någonting till en annan människa. Och man får tillbaka mer än vad man ger. Stort behov av familjehem Linda Larsson som jobbar som socialsekreterare i Skellefteå kommun bekräftar att det är svårt att få tag på familjehem. Jag hoppas fler vågar ta emot och öppna sitt Annons hem, säger Linda Larsson. Enligt Linda är det vanligt att ensamkommande barn vill flytta till I Sverige är vi bra på att hjälpa barn som har det svårt via insamfamiljehem och det görs lingar och fadderverksamhet... alltid en utredning om... men visste du att det finns barn/unga i din kommun som inte behov. kan bo hemma. Det finns också barn/unga som flytt till Sverige från andra länder som behöver ett tryggt hem. Om man ser att de har svårt att bo med flera Att vara familjehem innebär att du och din familj tar emot ett barn/ungdom i ditt hem för en kortare eller längre tid. andra ungdomar, med Vill du veta mer om vad det innebär att ta emot ett barn/ungdom personal som byts och i ditt hem? Kontakta oss på FamiljehemsCentrum i Umeåregiohar ett behov av ett minnen. Du kan ringa oss eller lämna en intresseanmälan på vår dre sammanhang görs behemsida så kontaktar vi dig. dömning att familjehem är lämpligast. Det handlar ofta om att barnet har ett anknytningsbehov. De kan signalera och visa upp tuffa attityder fast de Familjehemscentrum egentligen är otrygga och Tel (vxl) osäkra, berättar Linda. Familjegruppen hittar 5 pojkar och många kommer från Afghanistan. De senaste åren har flickor utgjort procent av de ensamkommande flyktingbarnen som kommer till Sverige. Vårt uppdrag är att skapa trygghet På HVB-hemmet Pangea i Umeå bor både pojkar och flickor i åldrarna 14 till 18 år. Vissa har fått uppehållstillstånd, några väntar på besked och andra har fått avslag på sin asylansökan. Personalen finns på plats dygnet runt som ett stöd i vardagen och hjälper till att förbereda ungdomarna inför framtiden. Tjenare Pangea ekar en glad killröst i korridoren. Fler och fler ungdomar kommer hem från skolan och tittar in i HVB-hemmets hjärta matsalen, där 17 åriga Mohammad sitter och pratar med enhetschef och utvecklingsledare Linda Hörnsten och integrationsassistenten Annica Dyberg. Matsalen är strategisk placerad och personalen sitter alltid där på morgon och eftermiddag för att säga god morgon och för att möta upp ungdomarna när de kommer hem och fråga hur dagen varit. Personalen är experter på att läsa av ungdomarna och ser direkt om någon mår dåligt, säger Linda. HVB-hemmet blir det första boendet för de ungdomar som lämnat familj och hemland för att söka asyl i Sverige. På Pangea får de hjälp med allt som hör vardagen till. De får lagad mat och hjälp med allt från läxläsning till kontakt med, skjuts till och stöd vid möten med sjukvården, socialsekreteraren och tandläkaren. Vi ska inge trygghet, det är vårt grunduppdrag tycker jag, säger Annica Dyberg. Självständigt liv Väntan på besked från Migrationsverket är en tid som oftast präglas av oro och personalen får också hantera de känslor som uppstår för dem som får ett negativt beslut. Men även om de själva har fått avslag eller väntar på besked så kan de glädjas åt sina kamrater, säger Annica. På HVB-hemmet förbereds ungdomarna för ett självständigt liv och får lära sig laga mat, tvätta, ha hand om sin ekonomi och att ta kontakt med myndigheter. På onsdagar åker de till badhuset för simskola och på helgen finns alltid någon aktivitet inplanerad, som bowling eller grillning vid Nydalasjön. Många aktiviteter sker tillsammans med avdelningen Morgonsol som ligger i samma hus. Vi försöker skapa en så hemlik miljö som möjligt men vi är inga föräldrar. Vi förbereder dem för att flytta hemifrån, säger Annica. Till Sverige som 15-åring På HVB-hemmet bor man fram till dess att man är redo att ta ett större ansvar. Mohammad kom till Sverige som femtonåring. Om några dagar ska han flytta till ett stödboen- Vi försöker skapa en så hemlik miljö som möjligt, men vi är inga föräldrar. Vi förbereder dem för att flytta hemifrån de och i hans rum står flyttkartonger staplade på varandra. Det är med dubbla känslor han lämnar Pangea. Nu måste jag fixa allt själv. Jag kan några recept men inte så många, säger Mohammad som i fortsättningen kommer att få sköta sin egen ekonomi, planera matinköp och laga maten på egen hand. Pangea och Morgonsol blir den första trygga punkten för många och ska ge en bra grund att stå på för ett framtida liv i Sverige. Som för många är det med blandade känslor som man flyttar hemifrån, säger Linda. Vi behöver familjehem Annica och Mohammad samtalar över en kopp kaffe. På Mohammads kopp står ett ordspråk skrivet som symboliserar hans strategi här på Pangea: att lyssna till och fråga om hjälp och råd av de som är äldre och mer erfarna.

6 6 Skola Att gå i skola är ingen självklarhet för många av de barn och ungdomar som flytt till Sverige. Ett liv på flykt kan innebära sporadisk skolgång eller ingen skolgång alls. Alla nyanlända barn som kommer Linda delar ut ett kompendium om första världskriget. Det tar en stund extra för Hajar innan hon kommer igång. Först översätter studiehandledaren Ali och förklarar vissa begrepp på persiska som kan vara svåra för Hajar att förstå. Det var kul att börja i en svensk klass Hajar kämpar för att kunna få betyg och ta sig in på gymnasiet, utan att behöva läsa på språkintroduktionsprogrammet. Men det är inte lätt att hinna få tillräckliga betyg när man kommer som 14-åring till Sverige. Men så här fort har det aldrig gått för någon. Man ser henne aldrig utan en bok, säger Linda Svedin, lärare och samordnare för nyanlända barn i Vännäs kommun. Hur landets kommuner väljer att organisera introduktionen av nyanlända grundskoleelever ser mycket olika ut. Vissa placerar nyanlända barn direkt i en ordinarie klass (så kallad direktintegrering), andra placerar barnen i en förberedelseklass med andra nyanlända barn. I Vännäs placeras nyanlända grundskoleelever direkt i ordinarie skolklass med stöd från en studiehandledare på modersmål. Fördelen är att det blir otroligt mycket bättre integrering i klassen både för de nyanlända och för de andra eleverna i klassen. Det här systemet är bättre både kunskapsmässigt och socialt, säger Linda Svedin. Handledning på modersmål I början har eleven mycket undervisning med sin lärare i svenska som andraspråk och i Vännäs har man satsat mycket på studiehandledning på modersmål. Ju snabbare man avancerar desto fler timmar kan man gå in och ha undervisning med sin När jag är med klassen kan jag lära mig svenska fortare, jag hör svenska hela tiden hemklass. Bild, idrott och slöjd är ämnen som man ofta kan ha direkt med hemklassen och yngre elever kan gå in tidigare i ordinarie undervisning. Ju äldre barnen är när de kommer till Sverige desto längre tid tar det att integreras i hemklassen och desto svårare är det att få godkända betyg i alla ämnen. Hajars familj kom till Sverige från Afghanistan i juni Hajar placerades direkt i klass 8D med stöd av studiehandledare på modersmål när skolan började i augusti. Det var kul att börja i en svensk klass men jag var lite orolig. Jag gillade skolan men jag kunde inte prata med klassen. Första dagarna var jättesvåra. Jag förstod ingenting av vad lärarna eller eleverna sa, berättar Hajar. Samlar nya ord Trots att det i början var lite läskigt och svårt med språket tycker hon att det var bra att hon fick börja i en svensk klass direkt. När jag är med klassen kan jag lära mig svenska fortare, jag hör svenska hela tiden, säger Hajar. När hon inte förstår vad läraren eller klasskamraterna säger antecknar hon och översätter när hon kommer hem. Alla nya Linda Svedin arbetar som lärare. ord samlar hon i en pärm och tränar på efter skolan. Hajar är jätteduktig, hon kämpar hårt, säger hennes studiehandledare Ali Kasirmoallem som är med henne 4-5 timmar i veckan. Direktintegrering ställer stora krav på läraren och är en pedagogisk utmaning menar Linda Svedin, men anser att fördelarna väger tyngre. Våra övriga elever ser mångfalden och jag tror att de känner ett ansvar att få lära ut. Och det blir inte en uppdelning mellan eleverna i vi och dem säger Linda.

7 7 till Sverige har rätt till utbildning. Såväl asylsökande som de som har fått permanent uppehållstillstånd omfattas av denna rättighet. Vägen genom det svenska skolsystemet är en utmaning för många nyanlända elever men utbildning utgör också ett av de viktigaste fundamenten för ett framtida liv i Sverige. Gymnasiet hägrar för eleverna på språkintroduktionsprogrammet Målet är att få godkända slutbetyg för att bli behörig till en gymnasieutbildning. För Javad tog det två år innan han kom in på omvårdnadsprogrammet. Bashir och Mustafa behöver några betyg till innan de kan söka till de program de vill gå. På Liljaskolan i Vännäs läser nyanlända elever från Vännäs, Vindeln, Bjurholm och Nordmaling på språkintroduktionsprogrammet. Majoriteten är ensamkommande barn, ca 60 av dryga 80 elever. Hur lång tid det tar för eleverna att läsa in hela grundskolan och bli behörig till gymnasiet varierar. Det kan ta allt från ett till fem år men vanligtvis tar det mellan två till tre år, berättar svenskläraren Evy-Ann Wikström. Ofta är det betyget i svenska som tar längst tid och många saknar även kunskap i engelska. Så var det för Mustafa som kom till Sverige från Afghanistan för ett och ett halvt år sen. Den enda undervisningen han fått hade skett i hemmet. Förra året var det svårt men inte det här året. Men att lära sig två språk samtidigt är jättesvårt, säger Mustafa. Söker till gymnasiet Snart är det dags för nationella prov och att söka till gymnasiet. 18-åriga Bashir som kom för drygt två år sedan från Afghanistan tror att han kan ta sig in på fordonsprogrammet till hösten. Jag älskar att jobba med bilar och maskiner. Jag jobbade som lackerare ett år i Afghanistan, säger Bashir. Även Mustafa siktar på gymnasiet och vill läsa elektrikerprogrammet till hösten men tror att han kanske måste vänta ett år till. Jag behöver åtta betyg och har fem nu. Men min familj har det svårt nu så det är svårt att koncentrera sig på skolan, säger han. Elevens psykiska mående spelar stor roll för möjligheten att avancera. Vissa bär med sig trauman, tänker på familjen och har många funderingar kring framtiden i Sverige. En svårhanterlig oro samtidigt som de ska de fokusera på skolan, säger Evy Ann. Törstig på kunskap När Javad kom till Sverige som 16-åring hade han inte gått en dag i skolan. Det var jätteroligt att jag fick börja skola och fick bra material och verktyg som dator, penna och skrivblock. Jag var törstig på kunskap och ville läsa och lära mig, berättar han. Betygen räckte inte till naturvetenskapliga programmet som han först hade tänkt läsa, men efter två år på språkintroduktion kom han i höstas in på omvårdnadsprogrammet och trivs bra. Han tycker till och med att det är enklare på gymnasiet. På språkintroduktion har man mer än 15 ämnen i stället för som nu 8-9 ämnen, säger Javad. Det är inte ovanligt att eleven anpassar sina mål på vägen och väljer ett yrkesinriktat program i stället för ett teorietiskt program. De har lärt sig att Sverige är ett land med möjligheter. Många vill bli läkare men om de kommer som 17-åringar är det inte säkert att tiden räcker till och det är svårt att få bästa betyg i svenska till exempel, säger Maria Rex som också jobbar som svenskärare på introduktionsprogrammet. Men det handlar inte om att de inte är duktiga eller motiverade utan att de inte hinner, tillägger Evy-Ann. Fakta: språkintroduktionsprogrammet Mitt drömyrke är elektriker. När jag var i Iran jobbade jag i tre år med att bygga hus och det gillar jag, säger Mustafa. Bashir hoppas att han ska ta sig in på fordonsprogrammet till hösten. Javad läser första terminen på omvårdnadsprogrammet och vill i framtiden arbeta som sjuksköterska. Språkintroduktionsprogrammet är ett introduktionsprogram för ungdomar som nyligen anlänt till Sverige och som inte är behöriga till ett nationellt gymnasieprogram. Fokus ligger på att lära sig det svenska språket men eleverna läser även andra ämnen. För att vara behörig till ett teoretiskt program krävs godkänt i 12 ämnen från grundskolan och för ett yrkesinriktat program krävs godkänt i 8 ämnen. Man har rätt att påbörja på ett nationellt program upp till 20 års ålder. Källa: Skolverket Röda Korset ger uppskattad läxhjälp Det lilla rummet i bibliotekets källare fylls snabbt av både vuxna och barn som vill ha hjälp med läxor av Röda Korsets läxhjälpare. En av dem är Nematullah som ska ha geografiprov dagen efter. Jag har lärt mig jättemycket på läxhjälpen, säger Nematullah 18 år. Röda Korset i Vännäs ger läxhjälp två kvällar i veckan och i dag är det 25 personer som frivilligt engagerar sig och ger gratis läxhjälp till ensamkommande barn. De flesta är pensionärer och många har arbetat som lärare. För Nemantullah 18 år har läxhjälpen betytt mycket. Han kommer hit när han behöver hjälp med läxor eller bara studera. En ambitiös kille, konstaterar läxhjälparna Gösta Dahlkvist och Barbro Olofsson som tillsammans försöker reda ut hur man räknar på jordens omkrets och hur man ska förklara ordet rimfrost. Jag ger mig inte förrän jag får svar. Jag brukar sitta längst fram i klassrummet men läraren säger att jag frågar för mycket, säger Nemantullah. Här får Nematullah den tid och utrymme som han behöver även om de frivilliga ibland känner att de inte räcker till. Läxhjälpen har blivit populär och det är stundtals fullt i den lilla lokalen. Röda korset riktar sig till ensamkommande barn men ofta kommer det personer i alla åldrar. I dag får bland annat tre män från Afghanistan hjälp med uppgifter från sfi, en 11-årig tjej från Somalia har med sig matteläxan och hennes lillasyster följer med och läser i en seriebok. Ibland är man helt slut i huvudet när man kommer hem. Men man känner att man gör nytta säger Karin Dahlkvist som tillsammans med maken Gösta är samordnare för läxhjälpen. Lärarna på språkintroduktionsprogrammet i Vännäs är mycket positiva till Röda Korsets verksamhet. Eleverna tar med sig läxor och enklare uppgifter till läxhjälpen, men den stora behållningen är att de får prata svenska i flera timmar och träffa svenska människor i olika åldrar, tycker läraren Evy Ann Wikström. Det känns bra att hjälpa till eftersom det verkligen behövs, säger Barbro Olofsson som började engagera sig när hon pensionerade sig som mellanstadielärare för två år sedan.

8 8 Etablering Att etablera sig i ett nytt land kan ta lång tid och de initiala insatser och stöd som ges till nyanlända ska förkorta vägen mot vidare studier, arbete och självförsörjning. Nyanlända som har fått uppehållstillstånd Ingen lek att lära sig Luchia läser svenska och gör praktik på en förskola men hon vill ta sig in på arbetsmarknaden snabbare och efterfrågar fler aktiviteter. Jag har under mina år inte mött någon som inte vill bli en del av samhället och jobba, säger Kaarina Åström, rektor på sfi i Storuman. Längst upp på den vita tavlan står alfabetets bokstäver nedskrivna. I dag är det sju deltagare i Anita Israelssons grupp som läser svenska på steg 1. Luchia, 42 år från Eritrea, är en av dem som varje förmiddag kämpar med svenskan i sfi:s lokaler i centrala Storuman. Det är stor skillnad mellan det tigrinska och det svenska alfabetet och hon fick börja om från början. Första veckorna var ett enda mörker, berättar hon. Att komma som vuxen till ett nytt land och lära sig ett nytt språk är en utmaning för alla. Men förutsättningarna skiljer sig stort. Språket är en utmaning för alla men sen beror det på om man har studievana eller inte, säger Anita Israelson som arbetat som lärare på sfi i tre år. Luchia kom till Storuman för drygt ett år sedan. Hon har en etableringsplan och deltar förutom i sfi även i samhällsorientering och gör praktik. Luchia har rätt till etableringsinsatser i 24 månader. På tok för kort tid anser både lärare och rektor på sfi i Storuman. Kan man inte läsa och skriva på eget modersmål är det svårt att klara av att lära sig läsa och skriva på svenska och kunna kliva in i arbetslivet på den tiden, säger Kaarina. Studier hemma Även Luchia tycker att två år är för kort tid. Själv har hon bara sex års skolbakgrund, hon förstår ganska mycket svenska men har svårare att prata. Aktiviteterna i etableringsplanen ska sysselsätta nyanlända flyktingar på heltid men aktivitetsgraden på eftermiddagarna Det är bra att vara med barnen, för de hjälper till med språket varierar för Luchia. Måndag och tisdag gör hon praktik på Gungans förskola och en dag i veckan läser hon samhällsorientering. Övriga dagar ägnas åt studier hemma, simning eller spenderas på Medborgarskolan där hon stickar och pratar svenska. Efterfrågar fler aktiviteter I dag är det tisdag och klockan ett kliver vi in på förskoleavdelningen Vickevire. Två flickor kommer framrusande, kramar om henne och tjuter Luchia i kör. Det är bra att vara med barnen för de hjälper till med språket, säger Luchia som jobbat som förskolelärare hemma i Eritrea. Det är däremot inte alltid det behövs så mycket verbal kommunikation med barnen och hon efterfrågar ännu fler aktiviteter och Anita Israelsson har arbetat som lärare på sfi i tre år. En av hennes elever är Luchia som kom till vill gärna prova på att praktisera på fler ställen. För jag vill prata och lära mig svenska språket ännu mer. Det är när man är ute på praktiken som man hör riktig svenska i verkligheten, säger Luchia. Hon får medhåll av både rektor och lärare. Kaarina är övertygad om att praktiken är viktig för de nyanländas etablering ur flera synpunkter. För det första blir de tvungna att använda språket, för det andra för att förstå hur det svenska arbetslivet fungerar och för det tredje för att få en social plattform utanför skolan, att hälsa på folk på byn. Praktikplatser När Storuman började ta emot flyktingar Vägledning för nyanlända om Samhällsorientering (SO) ges till alla nyanlända som har en etableringsplan. Inom SO:n behandlas många frågor, allt från lagar och regler som finns i Sverige till föräldrarollen och frågor om pension. Vi fungerar som en vägledning in i samhället, säger Sara Tamimi, samhällskommunikatör för Umeåregionens kommuner. Sara Tamimi är samhällskommunikatör för Umeåregionens kommuner. På samhällsorienteringen får nyanlända viktig och praktisk information kring skyldigheter, rättigheter och hur det är att leva i Sverige. Vi tar upp frågor om förskola, skola, sjukvård, demokrati, politik, kultur, pension, begravning, äktenskap, ja allt från hur det är att komma till Sverige till att leva och dö i Sverige, berättar Sara Tamimi som håller i samhällsorienteringen på arabiska. Själv kom hon till Sverige som sjuåring och använder ofta sina egna erfarenheter när hon berättar om det svenska samhället. Att informationen ges just på modersmål är oerhört viktigt menar Sara. Fördelen med att det sker på modersmål är att man både förstår och kan diskutera på ett språk man behärskar. Tanken är att SO:n ska fungera som en studiecirkel. Det är jätteviktigt att de känner sig trygga och att deltagarna kan uttrycka sig och utbyta erfarenheter, säger hon. Att bilda familj och leva med barn i Sverige, vårda sin hälsa samt utbildning och arbete i Sverige är ämnen som uppskattas och engagerar många. Vi pratar om föräldrarollen och tar upp hur man kan tänka kring olika situationer som till exexempel att barnen ofta lär sig språket snabbare än sina föräldrar. Det är viktigt att medvetandegöra och diskutera de nya roller som kan uppstå. Nya regler I dag gör Saras arabisktalande grupp studiebesök på polisstationen där de får informa- tion kring hur man går till väga för att göra en anmälan, skaffa körkort, vilka nummer man ska ringa om en olycka skett och vilka trafikregler som gäller för bilister, cyklister och Lars-Göran Hannler fotgängare. arbetar som kriminal Ett syfte är inspektör. också att tona ner den rädsla som många nyanlända bär på gentemot polisen, säger kriminalinspektör Lars-Göran Hannler som håller i informationen. Lars-Göran har tidigare jobbat som polis i Kambodja och Angola och menar att det är viktigt att förstå var flyktingars rädsla för polisen kommer ifrån och hur betydelsefulla informationsinsatser som dessa är för många. Cesar kom till Sverige från Syrien för

9 9 har rätt till olika etableringsinsatser för att så snabbt som möjligt etablera sig i Sverige och på arbetsmarknaden. ett nytt språk Storuman för tre år sedan gick det trögt att anordna praktikplatser. De som uteslutande ställde upp var de privata företagen. I dag har även kommunen tio vikta praktikplatser för målgruppen per år inom sina verksamheter. Tomas Mörtsell, kommunalråd i Storuman, tycker att det är viktigt att kommunen tar sitt ansvar och föregår med gott exempel. Luchia möts av glada barn på förskolan Gungan. Praktiken är viktig, det är ett sätt att få en försmak av arbetsmarknaden och att få bredda det sociala kontaktnätet. Vi har en ambition att de som kommer hit som nysvenskar, både vuxna och ensamkommande barn, kommer välja Storumans kommun att leva i. Vi ser också att vi kommer att ha ett stort behov av arbetskraft framöver, säger Tomas Mörtsell. Fakta: etableringsplan Arbetsförmedlingen, som har det samordnande ansvaret för etableringsinsatserna, ska tillsammans med den nyanlända upprätta en etableringsplan. Etableringsplanen ska minst bestå av svenska för invandrare (sfi), arbetsförberedande insatser (t.ex. validering och praktik) och samhällsorientering (SO) och kan max omfatta 24 månader. Etableringsplanen ska i normalfallet omfatta aktiviteter motsvarande 40 timmar i veckan. Nyanlända som deltar i etableringsinsatser har rätt till etableringsersättning. Källa: Arbetsförmedlingen rättigheter och skyldigheter fem månader sen och uppskattar den information som ges inom samhällsorienteringen. När man kommer till ett helt nytt land är det jätteviktigt att få information. SO har hjälpt mig att förstå den svenska kulturen, lagar och regler, vilka myndigheter som gör vad. Det gör att vi vet hur vi ska agera i olika situationer, säger Cesar. Fakta: samhällsorientering Kommunen ansvarar för att erbjuda samhällsorientering till vissa nyanlända invandrare. Samhällsinformationen ska omfatta minst 60 timmar och ges inom det första året i Sverige. Informationen ska, om möjlighet finns, erbjudas på modersmål. Källa: förordning (2010:1138) om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare Studiebesöket på polisstationen börjar med information i receptionen. Deltagarna får veta hur man går till väga för att göra en anmälan och att det finns tolk att tillgå om man inte kan svenska språket så bra.

10 10 Vägen till jobb Danayt kom till Robertsfors år 2010 och arbetar i dag i en livsmedelsbutik. Danyat, Jean och Mikael säger samma sak från den dagen de kom till Sverige har målet varit att få ett arbete. Men vägen till jobb ser olika ut och för många blir den lång och krokig. För de som har utbildning från Foto: Ida Andersson Danayt känner sig uppskattad på jobbet Danayt började som praktikant på ICA Diamanten i Robertsfors för snart tre år sedan. I dag är hon ansvarig för frukt och grönt. Jobbet betyder allt för henne. Kollegorna har blivit hennes familj och hon längtar tillbaka till jobbet så fort hon kommer hem. inte krävde så stor kunskap i det svenska språket, men fick successivt fler arbetsuppgifter och började arbeta extra. Sedan två år tillbaka är Danayt fast anställd och nu är hon ansvarig för avdelningen frukt och grönt. ICA Diamanten har fler anställda med utländsk bakgrund och Björn Perzon, ägaren av butiken, har alltid ställt sig positiv till att När Danayt kom till Robertsfors 2010 trod- ta emot praktikanter. Det är ju jätteviktigt att man lär sig de hon att det skulle vara svårt att komma in i det svenska samhället, lära sig svenska det svenska språket tycker jag och Danayt lärde sig svenska väloch skapa ett socidigt fort och visade alt kontaktnät. Men framfötterna och fick det gick enklare Här känner jag så småningom en anoch snabbare än ställning. Det är ju så vad hon vågat hop mig uppskattad det funkar på arbetspas på och jobbet och jag längtar tillbaka marknaden i dag, säbetyder mycket. till jobbet direkt jag ger Björn. Det betyder För Danayt har hela mitt liv, som kommer hem jobbet lett till såväl luft att andas. Här försörjning, utökat känner jag mig uppskattad och jag längtar tillbaka till job- socialt kontaktnät och känslan av att vara bet direkt jag kommer hem. Jag är obeskriv- del av en familj. Hennes familj finns kvar i ligt tacksam för att ha ett jobb, säger Danayt. Eritrea och arbetskamraterna på ICA har Det var när hon gick en kurs via Lernia blivit som en andra familj. Jag har hittat hem i Robertsfors, säger som hon fick möjlighet att göra praktik. Hon började med enklare uppgifter som Danayt. Som nyanländ till Sverige fick Mikael praktik på Håkans däckfirma. I dag arbetar han heltid. Praktik ledde Mikael började praktisera på däckfirman medan han läste svenska på sfi. I dag jobbar han heltid på Åsele Vulk och har precis tagit körkort och skaffat en egen bil. Teoriprovet gjorde han på svenska. Han har nog lärt sig lika mycket svenska i fikarummet som på sfi, säger Håkan Blomqvist, ägare av Åsele Vulk Däckspecialist. Håkan Blomqvist har alltid ställt upp och tagit emot praktikanter när arbetsförmedlingen har frågat. När han fick förfrågan om att ta emot en nyanländ kille från Eritrea på praktik tvekade han inte. Jag tycker att nyanlända behöver få en chans, man vill att de ska få någon möjlighet, säger Håkan. Håkan hade tidigare haft ensamkommande ungdomar från orten på kortare studiepraktiker men det här var första gången som han tog emot en nyanländ för längre arbetspraktik. Det är klart att det är svårare när de inte kan svenska språket men det har funkat jättebra och vi peppar honom hela tiden att prata svenska och han är alltid ivrig

11 11 hemlandet går språkinlärning och studier ofta snabbare. För andra blir möjligheten till praktik på en arbetsplats vägen in på den svenska arbetsmarknaden. I Burundi arbetade Jean som biologilärare nu läser han till sjuksköterska. Jean snart klar sjuksköterska Jean jobbade som lärare i biologi i sitt hemland Burundi. När han 2007 tvingades fly till Sverige tog arbetslivet en ny riktning. I dag studerar han på sjuksköterskeprogrammet vid Umeå universitet. Jean lämnade ett land i oroligheter för att söka asyl i Sverige. Jag bodde på Migrationsverkets anläggningsboende i Ånge i ett år och åtta månader innan jag fick uppehållstillstånd och en kommunplacering i Nordmaling, berättar Jean. I Burundi jobbade han som lärare och han har en universitetsexamen i biologi. Men i Sverige kan det ta lång tid även för nyanlända akademiker att komma in på arbetsmarknaden, särskilt för de som saknar möjligheten att tillgodoräkna tidigare studier. För Jean som hade en lång utbildningsbakgrund var målet var tydligt, att lära sig språket och studera på universitetet för att öka möjligheterna på arbetsmarknaden och få ett bra jobb. Men vägen dit har varit lång. Jean hade inga betyg med sig från hemlandet och fick börja om från början och läsa in betygen på komvux. Efter tre år tog han sig in på sjuksköterskeprogrammet och om ett och ett halvt år tar han examen. Det är inte lätt att lära sig svenska. Men man måste kunna språket, man måste gå hela den vägen som jag har gått, säger Jean. Hallå där... Staffan Landström, biträdande marknadsområdeschef norra Norrland, arbetsförmedlingen Foto: Birgitta Forsberg Reinegren till arbete på att lära sig. Han gjorde till exempel teoriprovet på svenska fast han hade möjlighet att göra det på sitt eget språk. Trivs i Åsele Mikael hade lite erfarenhet av arbetet sedan tidigare, som ung hjälpte han till i sin pappas däckverkstad i Eritrea. När han var 19 år flydde han landet och kom till Sverige för nästan två år sedan. Han började då praktisera på däckfirman ett par timmar per dag medan han läste sfi. Genom jobbet har han träffat och lärt känna många Åselebor och Mikael trivs med att sälja däck och För mig är jobbet allt, man måste arbeta för att kunna leva fälgar. Han har precis börjat jobba heltid och vill bo kvar i Åsele. För mig är jobbet allt, man måste arbeta för att kunna leva. Jag trivs jättebra och vill stanna kvar och bo och arbeta i Åsele, säger Mikael. så snabbt som möjligt. Att Hur arbetar arbetsförfå prova på den svenska armedlingen för att nyanbetsmarknaden ger hopp lända ska komma in på och framtidstro och viktiga arbetsmarknaden? kontakter för att kunna eta Nyanlända har vanligen blera sig. Kommunerna är en lite längre resa att göra än jätteviktiga i det här jobbet. andra arbetslösa där ibland De har en bred verksamhet språket kan spela stor roll och är en nyckelarbetsgivaför att få jobb. Vår verktygsre. Där kommunerna ställer låda består av insatser som upp går det lättare. Privata instegsjobb, arbetsträning företagare är också en oeroch praktik för att underlätta Foto: Arbetsförmedlingen hört viktig resurs. för inträde på arbetsmarknaden. Ett nära samarbete med arbetsgivare Hur många nyanlända kommer ut i är avgörande för att lyckas med det uppdrag arbete eller vidare studier efter etablevi fått av regeringen att arbetslinjen gäl- ringstiden på 24 månader? I Västerbotten finns en gemensam länsler och att det ska vara jobbfokus direkt när strategi för nyanländas etablering, med måman kommer som nyanländ till Sverige. let att 50 % ska vara självförsörjande via arvilka förutsättningar skapar gynnsambete eller studier efter två år. Resultatet för ma möjligheter för att snabbt komma Västerbotten i dag är att 24 % av alla som ut i jobb? Tidiga insatser är avgörande, som att lämnat etableringsprogrammet gått vidare få sin kompetens bedömd eller validerad till arbete eller studier. Jag är inte helt nöjd och att komma ut i arbetsförberedande förrän alla har en sysselsättning, men jag insatser eller på praktik på en arbetsplats tycker att vi är på rätt väg.

12 12 Civila samhället Att leva, bo och trivas i Västerbotten handlar om studier och arbete men också om en rik fritid och social gemenskap. Det finns en ömsesidig nyfikenhet mellan nya och gamla västerbottningar och det civila samhället bidrar på många sätt till att välkomna nyanlända i vårt län. Idrottsföreningar, kyrkor, studieförbund och andra organisationer bedriver många uppskattade verksamheter för både barn och vuxna. Hittar nya vänner i Umeå Vän i Umeå tror på integration genom vänskap och ömsesidigt intresse. Hittills har 120 personer eller familjer matchats med varandra. Jag tror att många har fått nya perspektiv på tillvaron och en del har hittat vänner för livet, säger Johannes Noord, en av initiativtagarna. Fakta: Vän i Umeå Samverkanspartner till Vän i Umeå: Rädda Barnen, Röda Korset, KFUM, sfi, Sensus, Kyrkor i Umeå, Humanisterna, Ögonblicksteatern, Rotary Vill du bli vän? Kontakta Vän i Umeå genom deras facebookgrupp Vän i Umeå eller gå in på Fatma och Martina är båda engagerade i Vän i Umeå där människor från olika länder ges möjligheten att knyta nya bekantskaper. Vän i Umeå startade som ett ideellt nätverk Många nya svenskar har svårt att hitta vänskapsrelationer med gamla svenskar och Vän i Umeå såg ett behov för nyanlända att träffa andra svenskar än bara myndighetspersoner. Idén växte också fram ur en frustration kring ökad segregation, det hårdnande politiska klimatet och de rasistiska strömningarna i samhället berättar Johannes Noord som tillsammans med Åsa Norin, Svenska kyrkan, är initiativtagare till verksamheten. Sen är vi svenskar så försiktiga men det finns ett stort intresse från båda hållen att mötas och Vän i Umeå ger en skjuts till detta, säger Åsa Norin. För nyanlända kan det vara svårt att få kontakt med infödda svenskar och behovet av sociala nätverk är stort. Jag tycker det är jättebra. Man behöver träffa och lära känna varandra, dela åsikter och lära sig något nytt. Man behöver något som inte är skola, hemmet eller jobb, säger Fatma som kom till Sverige från Somalia för tre och ett halvt år sen. Jämställda relationer Syftet med Vän i Umeå är till lika stor del att gamla svenskar ska få möjlighet att lära känna personer från andra länder, vidga sina perspektiv och bredda sitt kontaktnät. Vi ville komma bort från att det skulle vara någon som tog hand om någon, att någon skulle hjälpa till med etableringen eller vara en stödfamilj åt någon annan. Utan det Annons ska bygga på jämställda relationer och ett ömsesidigt intresse av att lära känna varandra, säger Johannes Noord. Vi är också inflyttade och känner inte heller så många här, säger Martina Hollowell som flyttat hit från Karlstad och varit medlem sen i höstas. Utifrån intressen och önskemål matchas gamla och nya svenskar med varandra, två personer eller två familjer, och tanken är att man sedan träffas en till två gånger per månad. Hur ofta man träffas och vad man gör är helt upp till de matchade, vi lägger oss inte i det. Men vi uppmuntrar folk att, åtminstone Man behöver något som inte är skola, hemmet eller jobb initialt, träffas regelbundet så man ger det en ärlig chans att bygga upp en relation, säger Johannes. Inte så krångligt Vän i Umeå anordnar även aktiviteter för att skapa mötesplatser, som vinterutflykten i dag på Bräntberget där Åsa Norin och Johanna Nordgren har dukat upp för grillning i kåtan längst ner i backen. Aktiviteterna fungerar som ett sätt att överbrygga den första osäkerheten och många medlemmar kommer till aktiviteten utan sin vän, som Fatma och Martina. Alla hälsar glatt på varandra och många verkar känna varandra från tidigare träffar. Både barnfamiljer och vuxna utan barn deltar. En del åker slalom, pulka och skrana, andra nöjer sig med att sitta i grillkåtan, grilla korv och samtala. Det är enkel integration som behövs. Det behöver inte vara så krångligt, säger Fatma. Vill du engagera dig? Det finns många sätt att engagera sig i mottagandet av ensamkommande barn och nyanlända och samtidigt vidga sina vyer och få nya perspektiv. Många föreningar, organisationer och kyrkor har redan befintliga verksamheter för nyanlända och behöver fler som engagerar sig. Kontakta din egen förening och diskutera vad just ni kan göra. Du kan bland annat engagera dig som: Läxstöd Fadder God man. Kontakta kommunens överförmyndare/överförmyndarnämnd. Familjehem, kontaktperson eller särskild förordnad vårdnadshavare. Kontakta kommunens socialtjänst. Även du som arbetsgivare kan göra stor skillnad. Kontakta arbetsförmedlingen om du är intresserad av att ta emot praktikanter. Mitt Västerbotten finns att ladda ner som PDF på Länsstyrelsen Västerbottens hemsida. Gör som Håkan och Victoria! Bli god man för ensamkommande barn och ungdomar Tag chansen och bli en erfarenhet rikare! De ensamkommande barnen behöver en god man som stödjer dem och ser till att de har det bra. Som god man hjälper du dem med frågor om till exempel skolgång, hälso- och sjukvård och kontakter med Migrationsverket och andra myndigheter. Som god man träder du i såväl förmyndarens som vårdnadshavarens ställe och agerar och fattar beslut i samtliga frågor, ekonomiska och personliga, som rör det ensamkommande barnet. För att anmäla ditt intresse eller få mer information kontakta överförmyndaren i din kommun. Välkommen till ett spännande uppdrag!