Västerbotten. Livet som ny. En skrift från Länsstyrelsen Västerbotten om flyktingmottagandet i länet. Tryggheten viktig på HVB-hemmet Pangea

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Västerbotten. Livet som ny. En skrift från Länsstyrelsen Västerbotten om flyktingmottagandet i länet. Tryggheten viktig på HVB-hemmet Pangea"

Transkript

1 ANNONS ANNONS t t i M Västerbotten En skrift från Länsstyrelsen Västerbotten om flyktingmottagandet i länet Livet som ny i Sverige Amina fortsätter kampen i Sverige SIDan 3 Tryggheten viktig på HVB-hemmet Pangea SIDan 5 Nu väntar gymnasiet för eleverna på introduktionsprogrammet SIDan 7 Danayt längtar till jobbet varje dag SIDan 10

2 2 Flyktingsituationen i världen FN:s flyktingorgan UNHCR beräknar att cirka 45 miljoner människor i dag är på flykt eller lever i flyktingliknande förhållanden. I år väntas cirka människor söka skydd i Sverige, många från Syrien. Men det är länderna nära konfliktområden som tar emot majoriteten av flyktingarna. I Libanon, ett land med knappt 4,5 miljoner invånare, befinner sig just nu över en miljon syrier. Foto: Jan Lindmark Västerbotten nytt hem för många nyanlända Varje år blir Västerbotten nytt hem för ca 700 nyanlända med flyktingbakgrund. Nyanlända som sökt skydd i Sverige från krig, förtryck och förföljelser. Nyanlända med samma drömmar som infödda västerbottningar om en ljus framtid med skola, arbete och ett tryggt liv för familjen. Västerbotten har en lång tradition av flyktingmottagande som vilar på en grund av solidaritet, humanitet och framåtanda, men också på det faktum att vårt län behöver inflyttning för att klara välfärden. Nyanlända är en viktig resurs för arbetskraftsförsörjningen och en avgörande fråga för Västerbottens framtid är hur väl vi tar tillvara på kompetensen och kraften hos alla inflyttare vi har inte råd att göra ett dåligt jobb. Kommuner, myndigheter, näringsliv och organisationer arbetar för ett gott mottagande av nyanlända i utbildningar och på arbetsplatser. Föreningar och civila samhället verkar för att öppna dörrarna till social samvaro och en rik fritid. De goda krafterna i Västerbotten är många men vi behöver stärka engagemanget ytterligare för att ge bästa möjliga förutsättningar för en bra etablering i Sverige som ökar delaktighet och gemenskap: öppna våra arbetsplatser för praktikanter, välkomna nya medlemmar i våra föreningar, hjälpa och stödja barn och ungdomar som saknar föräldrar i landet. Du som enskild kan göra skillnad! Jag är oerhört stolt över det engagemang och goda värdskap som visas i länet och vi lägger på det sättet tillsammans en bra grund för ett fortsatt öppet och välkomnande Västerbotten. Till sist vill jag välkomna dig som är nyanländ i länet. Jag hoppas att Västerbotten kommer ge dig de bästa möjligheterna att växa, leva och trivas. Migration är en av vår tids viktigaste frågor. Människor rör sig mellan nationsgränser på grund av kärlek, arbete, studier men även på grund av krig, konflikter, våld och förföljelse. Nationsgränser har suddats ut samtidigt som murar byggs upp och gränsbevakning skärps runt EU. De som kommer till Sverige och vill bosätta sig här och är medborgare i ett land utanför EU måste söka uppehållstillstånd. Det finns flera olika grunder för uppehållstillstånd, bland annat uppehållstillstånd som arbetstagare, som gäststudent, som familjeanknytning eller för att man söker asyl, det vill säga skydd. Mitt Västerbotten handlar om de människor som kommit hit för att söka skydd. Sverige har skrivit under FN:s flyktingkonvention. Detta innebär att varje asylansökan ska prövas och asyl ska ges till flyktingar som har skäl att vara rädd för förföljelse i sitt hemland på grund av sin ras, sin nationalitet, sin religiösa eller politiska uppfattning, sitt kön eller sin sexuella läggning eller att han eller hon tillhör en viss samhällsgrupp. Enligt svensk utlänningslag kan uppehållstillstånd också beviljas vid exempelvis väpnad konflikt eller andra svåra motsättningar i ett land. Asylsökande 2013 de största nationaliteterna Vägen till Sverige ser olika ut. Ett fåtal blir som Amina (sid 3) uttagen som kvotflykting och har uppehållstillstånd beviljat vid inresa till Sverige. De flesta söker dock asyl på plats i Sverige som Rahnuma (sid 3). Vissa har kommit till Sverige med flyg, för andra har vägen till ett stängt Europa kantats av många svåra och farliga strapatser. Läs om Tabans resa till Sverige på sidan 4. Majoriteten av de människor som är på flykt runt om i världen är antingen internflyktingar i sitt eget hemland eller har flytt till grannlandet. 81 % av världens flyktingar befann sig enligt UNHCR i slutet av 2012 i utvecklingsländer. Bara en mindre andel av världens flyktingar kommer till Europa och till Sverige. Källa: UNHCR och Migrationsverket Fakta: asyl i Sverige Under 2013 sökte personer asyl i Sverige, varav ärenden avgjordes under året. Alla som söker asyl får inte uppehållstillstånd och kan stanna i Sverige. Av de ärenden som avgjordes 2013 fick 49 procent uppehållstillstånd. Under 2014 väntas omkring personer söka skydd. Källa: Migrationsverket Magdalena Andersson, landshövding i Västerbotten Frågor gällande innehållet i denna bilaga besvaras av Gabriella Strååt, integrationsutvecklare, , eller Lars Göran Brandt integrationsdirektör, , Skribent och fotograf: Camilla Carbin (om ej annat anges). Karta: Carlos Paz von Friesen Grafisk form och produktion: Peter Öberg, Mediehuset i Umeå AB. Mitt Västerbotten finns att ladda ner som PDF på Länsstyrelsen Västerbottens hemsida. De fem största länderna, antal asylsökande Syrien, Eritrea, 4844 Somalia, 3901 Afghanistan, Serbien, 1669 Länder där fler än hundra personer sökte asyl 2013

3 3 Bosättning Under asyltiden kan Migrationsverket ordna boende på ett så kallat anläggningsboende, ofta i en lägenhet som Migrationsverket hyr. Asylsökande kan även välja att ordna boende på egen hand. Efter asyltiden, när den nyanlände beviljats uppehållstillstånd, kan arbetsförmedlingen eller Migrationsverket hjälpa till med bosättning i en kommun. Även nyanlända kan välja att ordna bosättning på egen hand. Kvotflyktingar har redan uppehållstillstånd och en kommunplacering klar vid inresa till Sverige. Med penna och kamera som vapen Trots hot och risk för långa fängelsestraff fortsatte Amina att rapportera från krigets Syrien. Men demonstrationerna som inspirerades av den arabiska våren utvecklades till 2000-talets värsta tragedi. Till slut kunde hon inte stanna kvar. De hotade att döda mina barn om jag inte lämnade landet, berättar den syriska journalisten Amina. Amina slår på datorn och visar ett filmklipp från en by utanför Aleppo, Syrien. Vi ser en tältstad full med hemlösa barn avteckna sig i bakgrunden. En 9-årig pojke rotar efter mat i en container. Att det var ett otroligt farligt uppdrag hindrade henne inte. Jag var den första kurdiska kvinnan som besökte och rapporterade från muslimska platser, berättar journalisten, författaren och barn- och kvinnorättsaktivisten Amina. För drygt ett år sedan kom hon som kvotflykting till Sverige och Lycksele, där hon bor i en lägenhet tillsammans med sina fyra barn. Levde under hot Under inbördeskriget intervjuad Amina rebellerna och rapporterade från de befriade områdena. Hon hotades, fördes bort och riskerade långa fängelsestraff men fortsatte att rapportera och informera befolkningen om situationen för Syriens kvinnor och barn. När Amina inte arbetade som journalist verkade hon som aktivist och är fortfarande aktiv i kampen för Syriens och kurdiska kvinnor och barns rättigheter. De hotade att döda mina barn om jag inte lämnade landet Jag fick stora problem när de såg allt vad jag hade skrivit, berättar Amina. Men jag var inte rädd för Assad trots att jag blev bortförd flera gånger. Jag var van, säger hon. Men till slut blev hoten för allvarliga och 2012 var hon tvungen att lämna Syrien och flydde till Istanbul. De hotade att döda mina barn om jag inte lämnade landet, berättar Amina. Fortsatt engagemang i Sverige Från Istanbul fortsatte hon sin kamp, skickade mat och mediciner samt organiserade och hjälpte utländska journalister att rapportera från Syrien. Men möjligheterna att stanna i Turkiet var obefintliga och hon fick Fakta: kvotflyktingar Kvotflyktingar benämns de flyktingar som vidarebosätts via FN:s flyktingorgan, UNHCR. Sverige tar varje år emot ca kvotflyktingar som alla har uppehållstillstånd vid inresa till Sverige. Kvotflyktingar vidarebosätts ofta från flyktingläger men även andra flyktingar som inte har någon möjlighet att återvända till sitt hemland eller få uppehållstillstånd i det land de befinner sig i kan komma i fråga för vidarebosättning. För närvarande tar cirka 25 länder emot kvotflyktingar. Under 2014 kommer upp till 750 av Sveriges ca 1900 vidarebosättningsplatser användas för syrier och statslösa palestinier i området kring Syrienkonflikten. Källa: Migrationsverket & arbetsförmedlingen hjälp av UNHCR att komma till Sverige som kvotflykting. Idag studerar hon på sfi i Lycksele, undervisar i arabiska på Medborgarskolan och har precis skrivit klart sin andra roman. Hennes engagemang för kvinnor och barns rättigheter i krig fortsätter från Sverige, hon har deltagit på flertalet kvinnokonferenser i världen och har även valt att engagera sig partipolitiskt i Lycksele. Framtiden för mig och mina barn finns i Sverige, säger Amina. Lång väntan för att börja nytt liv För några dagar sen började Rahnuma från Bangladesh och hennes två barn sitt nya liv i Sverige. För andra gången. När familjen till slut fick en kommunplacering i Bjurholm hade familjen redan rotat sig i Gällivare. Det som skulle varit ett positivt besked resulterade i tårar. Rahnuma och hennes två barn på åtta och tio år hade bott i Gällivare i ett och ett halvt år, hunnit förälska sig i staden och skaffat vänner innan de fick en kommunplacering i Bjurholm. Det kändes tungt eftersom jag redan börjat mitt nya liv i Gällivare. Och barnen Fakta: kommunplacering Efter asyltiden, när den nyanlände beviljats uppehållstillstånd, kan arbetsförmedlingen eller Migrationsverket hjälpa till med bosättning i en kommun, - en så kallad kommunplacering. Den nyanlände får då ett bosättningserbjudande i någon av de kommuner i Sverige som har tecknat en överenskommelse med staten om mottagande av nyanlända. Den nyanlända kan också välja att ordna bosättning i en kommun på egen hand. Källa: Migrationsverket & arbetsförmedlingen tänkte att vi skulle bo där för alltid, säger hon. Först fick familjen vänta på besked om uppehållstillstånd. I nio månader trängdes de i en av Migrationsverkets treor i Gällivare, tillsammans med två somaliska kvinnor och en kvinna från Nigeria som också hade barn, innan beslutet om uppehållstillstånd äntligen kom. De som har fått uppehållstillstånd ska egentligen inte bo kvar i Migrationsverkets lägenheter, men väntetiderna på kommunplacering är långa och Rahnuma fick vänta ytterligare nio månader på ett besked om vilken kommun som kunde ta emot henne. I dag väntar ca med permanent uppehållstillstånd (PUT) på Migrationsverkets anläggningsboenden. Bostadsbristen är den främsta orsaken till de långa väntetiderna och eftersom det saknas platser i kommunerna kan väntetiderna komma att bli ännu längre under 2014, säger Per-Erik Bjurholt, områdeschef för mottagning, Migrationsverket. Medan Rahnuma och hennes barn väntade på placering fick de flytta till en etta i Gällivare, fortfarande i Migrationsverkets regi. Barnen gick i skolan och scouterna, Rahnuma läste på sfi och gick med i en folkdansgrupp. Hon ville anamma allt vad svensk kultur och tradition hade att erbjuda. Oro för barnen Bristen på platser i kommunerna får konsekvenser för både den enskilda individen och samhället. Problemet blir att de långa väntetiderna ibland fördröjer integrationen av nyanlända. Det är aldrig lyckat att gå och vänta i en passiv miljö i ett tillfälligt boende. Det tar också längre tid innan de nyanlända kan påbörja etableringsaktiviteterna fullt ut, säger Per-Erik. För Rahnuma och hennes två barn innebar den långa väntan på kommunplacering ett känslomässigt uppbrott. De hade hunnit rota sig i Gällivare, i synnerhet barnen som oroade sig och hade separationsångest inför flytten till Bjurholm. Den sista månaden delade Rahnuma ut lappar i brevlådor och försökte med alla medel att själv ordna ett boende i Gällivare. Men nu har jag försökt nog. Nu tänker jag att vi ska stanna i Bjurholm. När vi bodde i Migrationsverkets lägenhet drömde vi att vi en dag skulle ha en stor lägenhet, och nu har vi fått det. Rahnuma älskar naturen och tystnaden i Bjurholm och beskriver det som det perfekta stället för en författare. Hon blev förälskad i Gällivare men tror att hon kan hitta inspiration till en roman här. Hon har tidigare gett ut en kokbok.

4 4 Ensamkommande barn Asylsökande barn under 18 år som kommer till Sverige utan medföljande vårdnadshavare kallas ensamkommande flyktingbarn väntas ensamkommande Med bara sex månaders skolgång från hemlandet började Taban läsa in grundskolan, med universitetsstudier som mål. 17-årige Taban flydde ensam till Sverige Varje dag tvingas barn från hela världen att fly och lämna sitt land och sin familj. Taban är en av många. Efter en åtta månader lång flykt kom han till Vindelns boende för ensamkommande barn. Jag tänkte aldrig att jag skulle kunna få gå i skola. Jag tänkte, bara jag kan få ett rum att sova i, säger Taban. En människa väljer inte att fly sitt hemland, man tvingas till det konstaterar 17-åriga Taban. Hans flykt började för två år sedan när talibanerna dödade hans bror och lämnade kroppen till hans föräldrar. Efter hans brors död gömde sig familjen och hans föräldrar tvingade Taban att fly. Redan efter 15 dagar på flykt var pengarna slut och Taban var tvungen att jobba ihop pengar hos smugglare för att för att få hjälp att ta sig över gränsen mellan Afghanistan och Iran. De var 1516 stycken som försökte ta sig över gränsen men alla klarade sig inte. Jag hörde hur någon skrek att iransk polis sköt och att någon var död, berättar Taban. Det här var början på flertalet farliga resor mellan gränser, inom länder och mellan olika smugglare. Gruppen minskade allt eftersom, vissa blev bortförda, andra dog. Han färdades i bakluckor under hetsiga bilfärdar, tillbringade svåra nätter i skogen, sov i parker och letade gammal mat och frukt. Han blev tagen, misshandlad och förnedrad av polis i Iran, Turkiet, Grekland, Ungern och Makedonien. I Makedonien slog de oss med batong och sparkade oss. Jag låg på marken men de fortsatte slå. När han i september 2012 klev av tåget i Malmö hade flykten pågått i 8 månader och gått genom tio länder. Trots dåliga erfarenheter av polisen i andra länder gick han fram till den första polis han såg och fick en adress till Migrationsverket där han sökte asyl. Någon dag senare kom han till Vindeln och Brånets boende för ensamkommande barn. Nytt liv i Sverige Tiden under flykten hade handlat om att överleva. Först nu kunde han tänka på sin familj. Han visste inte var de var eller om de levde. Han kände sig ensam, hade mardrömmar och grät hela nätterna, men stödet av personal på boendet och av hans gode man, som varit som en extramamma, har hjälpt mycket berättar Taban. Efter ett par månader fick han kontakt med familjen som befann sig i Kabul, en stor lättnad och obeskrivbar känsla, berättar Taban. Nyligen fick han också beskedet att hans föräldrar, tvillingsyster och lillasyster får komma till Sverige. När vet han inte, men snart. Vi ska börja ett nytt liv, det blir ett helt annorlunda liv för oss, säger Taban. Fakta: kommunens mottagande av ensamkommande barn Kommunen ansvarar för barnens mottagande, omsorg och boende, både under asylprocessen och efter att barnet har fått uppehållstillstånd. Kommunen ska också förordna en god man. Alla barn under 18 år som kommer till Sverige utan vårdnadshavare har rätt till en god man under tiden de söker asyl. Den gode mannen finns till för att vara ett stöd i asylprocessen och tillförsäkra att barnets alla intressen tillgodoses. Källa: Sveriges kommuner och landsting Nadjib fick höra att det var omöjligt att få komma till ett familjehem, men hade turen att få just Nadjib fann hos Gullan Hans föräldrar lever inte längre, kvar i Afghanistan finns bara hans bröder. När Nadjib som 16-åring kom till Sverige mådde han psykiskt väldigt dåligt och kämpade för att få komma till ett familjehem i stället för ett HVB-hem. Till slut fann han tryggheten i Gullan och Mats hem i Kåge. På ren tur. Socialtjänsten behövde inte jobba så hårt om man säger så, säger Gullan och skrattar. Gullan och Mats har haft flera långa familjehemsplaceringar. Huset har inte varit tomt på över 17 år och de tvekade inte en sekund när Gullans vuxna dotter berättade om den fina killen hon hade blivit god man för och som inte ville annat än att få bo hos en svensk familj. Det är nästan så hon får en tår i ögonen när hon återger händelseförloppet. Det måste finnas någon familj i hela Sverige som vill ha mig, hade han sagt. Det är klart att det finns tänkte jag, utbrister Gullan och återger sin reaktion. Och på den vägen är det. I dag, två år senare, är Nadjib en naturlig del i familjen Marklund/Johansson som också består av 17-åriga Marika som har bott hos familjen i elva år. Jag ser oss mer som en familj än ett familjehem, säger Gullan. Var nervös först När Nadjib först kom till familjen var han nervös. Men bara efter en månad kände han sig som hemma. Den enda som tog ett tag att vänja sig vid var den svenska maten. Först tänkte jag att nä nu har hon glömt salta maten igen och saltade på min tallrik. Men inte nu längre, nu har jag vant mig, säger Nadjib, tittar på Gullan och skrattar. De har en öppen och skämtsam ton när de pratar med varandra och det går inte att ta miste på den värme som finns mellan dem. Nadjib kände sig inte trygg och trivdes inte på HVB-hemmet med ständigt nya ansikten och tycker också att en av fördelarna med att bo i en svensk familj är att det går snabbare att lära sig om Sverige. I dag mår Nadjib mycket bättre och läser första året på gymnasieprogrammet VVS och fastighet, övningskör med Mats och spelar fotboll i SK Storm. Medan bekanta för länge sedan har utflugna barn fortsätter Mats och Gullan med övningskörning, läxläsning, utvecklingssamtal och familjeutflykter med husvagnen. En del undrar nog vad vi håller på med. Det går nästan inte att förklara vad det ger att vara familjehem, det blir ju en

5 barn söka asyl i Sverige. Västerbotten har lång erfarenhet av att ta emot ensamkommande barn och samtliga kommuner i länet har tecknat en överenskommelse om mottagande. Majoriteten av de som kommer är Fakta: boende för ensamkommande barn Barn under 18 år kan vara placerade i familjehem, hos släktingar eller i HVB-hem (hem för vård eller boende). De flesta ensamkommande barn placeras på ett HVB-hem, vilket innebär att man bor på ett gruppboende tillsammans med andra ensamkommande barn. Många kommuner har en boendekedja för ensamkommande barn och ungdomar upp till 21 års ålder som består av HVB-hem och olika varianter av utslussnings- och stödboenden. Källa: Socialstyrelsen Gullans dotter som god man. Foto: Ida Andersson tryggheten och Mats speciell livsstil. Och har man väl börjat går det inte att sluta, säger Gullan. Och det håller oss unga att hela tiden ha tonåringar, tillägger Mats. familjehem till alla barn som har behov av det, men det kortare eller längre tid. Mats och Gullan började med att ha helgbarn för att avlasta familjer i behov när Gullans dotter flyttade. Ett bra sätt att börja tycker de. Om man har tid över är det här ett fantastiskt sätt att ge någonting till en annan människa. Och man får tillbaka mer än vad man ger. Stort behov av familjehem Linda Larsson som jobbar som socialsekreterare i Skellefteå kommun bekräftar att det är svårt att få tag på familjehem. Jag hoppas fler vågar ta emot och öppna sitt Annons hem, säger Linda Larsson. Enligt Linda är det vanligt att ensamkommande barn vill flytta till I Sverige är vi bra på att hjälpa barn som har det svårt via insamfamiljehem och det görs lingar och fadderverksamhet... alltid en utredning om... men visste du att det finns barn/unga i din kommun som inte behov. kan bo hemma. Det finns också barn/unga som flytt till Sverige från andra länder som behöver ett tryggt hem. Om man ser att de har svårt att bo med flera Att vara familjehem innebär att du och din familj tar emot ett barn/ungdom i ditt hem för en kortare eller längre tid. andra ungdomar, med Vill du veta mer om vad det innebär att ta emot ett barn/ungdom personal som byts och i ditt hem? Kontakta oss på FamiljehemsCentrum i Umeåregiohar ett behov av ett minnen. Du kan ringa oss eller lämna en intresseanmälan på vår dre sammanhang görs behemsida så kontaktar vi dig. dömning att familjehem är lämpligast. Det handlar ofta om att barnet har ett anknytningsbehov. De kan signalera och visa upp tuffa attityder fast de Familjehemscentrum egentligen är otrygga och Tel (vxl) osäkra, berättar Linda. Familjegruppen hittar 5 pojkar och många kommer från Afghanistan. De senaste åren har flickor utgjort procent av de ensamkommande flyktingbarnen som kommer till Sverige. Vårt uppdrag är att skapa trygghet På HVB-hemmet Pangea i Umeå bor både pojkar och flickor i åldrarna 14 till 18 år. Vissa har fått uppehållstillstånd, några väntar på besked och andra har fått avslag på sin asylansökan. Personalen finns på plats dygnet runt som ett stöd i vardagen och hjälper till att förbereda ungdomarna inför framtiden. Tjenare Pangea ekar en glad killröst i korridoren. Fler och fler ungdomar kommer hem från skolan och tittar in i HVB-hemmets hjärta matsalen, där 17 åriga Mohammad sitter och pratar med enhetschef och utvecklingsledare Linda Hörnsten och integrationsassistenten Annica Dyberg. Matsalen är strategisk placerad och personalen sitter alltid där på morgon och eftermiddag för att säga god morgon och för att möta upp ungdomarna när de kommer hem och fråga hur dagen varit. Personalen är experter på att läsa av ungdomarna och ser direkt om någon mår dåligt, säger Linda. HVB-hemmet blir det första boendet för de ungdomar som lämnat familj och hemland för att söka asyl i Sverige. På Pangea får de hjälp med allt som hör vardagen till. De får lagad mat och hjälp med allt från läxläsning till kontakt med, skjuts till och stöd vid möten med sjukvården, socialsekreteraren och tandläkaren. Vi ska inge trygghet, det är vårt grunduppdrag tycker jag, säger Annica Dyberg. Självständigt liv Väntan på besked från Migrationsverket är en tid som oftast präglas av oro och personalen får också hantera de känslor som uppstår för dem som får ett negativt beslut. Men även om de själva har fått avslag eller väntar på besked så kan de glädjas åt sina kamrater, säger Annica. På HVB-hemmet förbereds ungdomarna för ett självständigt liv och får lära sig laga mat, tvätta, ha hand om sin ekonomi och att ta kontakt med myndigheter. På onsdagar åker de till badhuset för simskola och på helgen finns alltid någon aktivitet inplanerad, som bowling eller grillning vid Nydalasjön. Många aktiviteter sker tillsammans med avdelningen Morgonsol som ligger i samma hus. Vi försöker skapa en så hemlik miljö som möjligt men vi är inga föräldrar. Vi förbereder dem för att flytta hemifrån, säger Annica. Till Sverige som 15-åring På HVB-hemmet bor man fram till dess att man är redo att ta ett större ansvar. Mohammad kom till Sverige som femtonåring. Om några dagar ska han flytta till ett stödboen- Vi försöker skapa en så hemlik miljö som möjligt, men vi är inga föräldrar. Vi förbereder dem för att flytta hemifrån de och i hans rum står flyttkartonger staplade på varandra. Det är med dubbla känslor han lämnar Pangea. Nu måste jag fixa allt själv. Jag kan några recept men inte så många, säger Mohammad som i fortsättningen kommer att få sköta sin egen ekonomi, planera matinköp och laga maten på egen hand. Pangea och Morgonsol blir den första trygga punkten för många och ska ge en bra grund att stå på för ett framtida liv i Sverige. Som för många är det med blandade känslor som man flyttar hemifrån, säger Linda. Vi behöver familjehem Annica och Mohammad samtalar över en kopp kaffe. På Mohammads kopp står ett ordspråk skrivet som symboliserar hans strategi här på Pangea: att lyssna till och fråga om hjälp och råd av de som är äldre och mer erfarna.

6 6 Skola Att gå i skola är ingen självklarhet för många av de barn och ungdomar som flytt till Sverige. Ett liv på flykt kan innebära sporadisk skolgång eller ingen skolgång alls. Alla nyanlända barn som kommer Linda delar ut ett kompendium om första världskriget. Det tar en stund extra för Hajar innan hon kommer igång. Först översätter studiehandledaren Ali och förklarar vissa begrepp på persiska som kan vara svåra för Hajar att förstå. Det var kul att börja i en svensk klass Hajar kämpar för att kunna få betyg och ta sig in på gymnasiet, utan att behöva läsa på språkintroduktionsprogrammet. Men det är inte lätt att hinna få tillräckliga betyg när man kommer som 14-åring till Sverige. Men så här fort har det aldrig gått för någon. Man ser henne aldrig utan en bok, säger Linda Svedin, lärare och samordnare för nyanlända barn i Vännäs kommun. Hur landets kommuner väljer att organisera introduktionen av nyanlända grundskoleelever ser mycket olika ut. Vissa placerar nyanlända barn direkt i en ordinarie klass (så kallad direktintegrering), andra placerar barnen i en förberedelseklass med andra nyanlända barn. I Vännäs placeras nyanlända grundskoleelever direkt i ordinarie skolklass med stöd från en studiehandledare på modersmål. Fördelen är att det blir otroligt mycket bättre integrering i klassen både för de nyanlända och för de andra eleverna i klassen. Det här systemet är bättre både kunskapsmässigt och socialt, säger Linda Svedin. Handledning på modersmål I början har eleven mycket undervisning med sin lärare i svenska som andraspråk och i Vännäs har man satsat mycket på studiehandledning på modersmål. Ju snabbare man avancerar desto fler timmar kan man gå in och ha undervisning med sin När jag är med klassen kan jag lära mig svenska fortare, jag hör svenska hela tiden hemklass. Bild, idrott och slöjd är ämnen som man ofta kan ha direkt med hemklassen och yngre elever kan gå in tidigare i ordinarie undervisning. Ju äldre barnen är när de kommer till Sverige desto längre tid tar det att integreras i hemklassen och desto svårare är det att få godkända betyg i alla ämnen. Hajars familj kom till Sverige från Afghanistan i juni Hajar placerades direkt i klass 8D med stöd av studiehandledare på modersmål när skolan började i augusti. Det var kul att börja i en svensk klass men jag var lite orolig. Jag gillade skolan men jag kunde inte prata med klassen. Första dagarna var jättesvåra. Jag förstod ingenting av vad lärarna eller eleverna sa, berättar Hajar. Samlar nya ord Trots att det i början var lite läskigt och svårt med språket tycker hon att det var bra att hon fick börja i en svensk klass direkt. När jag är med klassen kan jag lära mig svenska fortare, jag hör svenska hela tiden, säger Hajar. När hon inte förstår vad läraren eller klasskamraterna säger antecknar hon och översätter när hon kommer hem. Alla nya Linda Svedin arbetar som lärare. ord samlar hon i en pärm och tränar på efter skolan. Hajar är jätteduktig, hon kämpar hårt, säger hennes studiehandledare Ali Kasirmoallem som är med henne 4-5 timmar i veckan. Direktintegrering ställer stora krav på läraren och är en pedagogisk utmaning menar Linda Svedin, men anser att fördelarna väger tyngre. Våra övriga elever ser mångfalden och jag tror att de känner ett ansvar att få lära ut. Och det blir inte en uppdelning mellan eleverna i vi och dem säger Linda.

7 7 till Sverige har rätt till utbildning. Såväl asylsökande som de som har fått permanent uppehållstillstånd omfattas av denna rättighet. Vägen genom det svenska skolsystemet är en utmaning för många nyanlända elever men utbildning utgör också ett av de viktigaste fundamenten för ett framtida liv i Sverige. Gymnasiet hägrar för eleverna på språkintroduktionsprogrammet Målet är att få godkända slutbetyg för att bli behörig till en gymnasieutbildning. För Javad tog det två år innan han kom in på omvårdnadsprogrammet. Bashir och Mustafa behöver några betyg till innan de kan söka till de program de vill gå. På Liljaskolan i Vännäs läser nyanlända elever från Vännäs, Vindeln, Bjurholm och Nordmaling på språkintroduktionsprogrammet. Majoriteten är ensamkommande barn, ca 60 av dryga 80 elever. Hur lång tid det tar för eleverna att läsa in hela grundskolan och bli behörig till gymnasiet varierar. Det kan ta allt från ett till fem år men vanligtvis tar det mellan två till tre år, berättar svenskläraren Evy-Ann Wikström. Ofta är det betyget i svenska som tar längst tid och många saknar även kunskap i engelska. Så var det för Mustafa som kom till Sverige från Afghanistan för ett och ett halvt år sen. Den enda undervisningen han fått hade skett i hemmet. Förra året var det svårt men inte det här året. Men att lära sig två språk samtidigt är jättesvårt, säger Mustafa. Söker till gymnasiet Snart är det dags för nationella prov och att söka till gymnasiet. 18-åriga Bashir som kom för drygt två år sedan från Afghanistan tror att han kan ta sig in på fordonsprogrammet till hösten. Jag älskar att jobba med bilar och maskiner. Jag jobbade som lackerare ett år i Afghanistan, säger Bashir. Även Mustafa siktar på gymnasiet och vill läsa elektrikerprogrammet till hösten men tror att han kanske måste vänta ett år till. Jag behöver åtta betyg och har fem nu. Men min familj har det svårt nu så det är svårt att koncentrera sig på skolan, säger han. Elevens psykiska mående spelar stor roll för möjligheten att avancera. Vissa bär med sig trauman, tänker på familjen och har många funderingar kring framtiden i Sverige. En svårhanterlig oro samtidigt som de ska de fokusera på skolan, säger Evy Ann. Törstig på kunskap När Javad kom till Sverige som 16-åring hade han inte gått en dag i skolan. Det var jätteroligt att jag fick börja skola och fick bra material och verktyg som dator, penna och skrivblock. Jag var törstig på kunskap och ville läsa och lära mig, berättar han. Betygen räckte inte till naturvetenskapliga programmet som han först hade tänkt läsa, men efter två år på språkintroduktion kom han i höstas in på omvårdnadsprogrammet och trivs bra. Han tycker till och med att det är enklare på gymnasiet. På språkintroduktion har man mer än 15 ämnen i stället för som nu 8-9 ämnen, säger Javad. Det är inte ovanligt att eleven anpassar sina mål på vägen och väljer ett yrkesinriktat program i stället för ett teorietiskt program. De har lärt sig att Sverige är ett land med möjligheter. Många vill bli läkare men om de kommer som 17-åringar är det inte säkert att tiden räcker till och det är svårt att få bästa betyg i svenska till exempel, säger Maria Rex som också jobbar som svenskärare på introduktionsprogrammet. Men det handlar inte om att de inte är duktiga eller motiverade utan att de inte hinner, tillägger Evy-Ann. Fakta: språkintroduktionsprogrammet Mitt drömyrke är elektriker. När jag var i Iran jobbade jag i tre år med att bygga hus och det gillar jag, säger Mustafa. Bashir hoppas att han ska ta sig in på fordonsprogrammet till hösten. Javad läser första terminen på omvårdnadsprogrammet och vill i framtiden arbeta som sjuksköterska. Språkintroduktionsprogrammet är ett introduktionsprogram för ungdomar som nyligen anlänt till Sverige och som inte är behöriga till ett nationellt gymnasieprogram. Fokus ligger på att lära sig det svenska språket men eleverna läser även andra ämnen. För att vara behörig till ett teoretiskt program krävs godkänt i 12 ämnen från grundskolan och för ett yrkesinriktat program krävs godkänt i 8 ämnen. Man har rätt att påbörja på ett nationellt program upp till 20 års ålder. Källa: Skolverket Röda Korset ger uppskattad läxhjälp Det lilla rummet i bibliotekets källare fylls snabbt av både vuxna och barn som vill ha hjälp med läxor av Röda Korsets läxhjälpare. En av dem är Nematullah som ska ha geografiprov dagen efter. Jag har lärt mig jättemycket på läxhjälpen, säger Nematullah 18 år. Röda Korset i Vännäs ger läxhjälp två kvällar i veckan och i dag är det 25 personer som frivilligt engagerar sig och ger gratis läxhjälp till ensamkommande barn. De flesta är pensionärer och många har arbetat som lärare. För Nemantullah 18 år har läxhjälpen betytt mycket. Han kommer hit när han behöver hjälp med läxor eller bara studera. En ambitiös kille, konstaterar läxhjälparna Gösta Dahlkvist och Barbro Olofsson som tillsammans försöker reda ut hur man räknar på jordens omkrets och hur man ska förklara ordet rimfrost. Jag ger mig inte förrän jag får svar. Jag brukar sitta längst fram i klassrummet men läraren säger att jag frågar för mycket, säger Nemantullah. Här får Nematullah den tid och utrymme som han behöver även om de frivilliga ibland känner att de inte räcker till. Läxhjälpen har blivit populär och det är stundtals fullt i den lilla lokalen. Röda korset riktar sig till ensamkommande barn men ofta kommer det personer i alla åldrar. I dag får bland annat tre män från Afghanistan hjälp med uppgifter från sfi, en 11-årig tjej från Somalia har med sig matteläxan och hennes lillasyster följer med och läser i en seriebok. Ibland är man helt slut i huvudet när man kommer hem. Men man känner att man gör nytta säger Karin Dahlkvist som tillsammans med maken Gösta är samordnare för läxhjälpen. Lärarna på språkintroduktionsprogrammet i Vännäs är mycket positiva till Röda Korsets verksamhet. Eleverna tar med sig läxor och enklare uppgifter till läxhjälpen, men den stora behållningen är att de får prata svenska i flera timmar och träffa svenska människor i olika åldrar, tycker läraren Evy Ann Wikström. Det känns bra att hjälpa till eftersom det verkligen behövs, säger Barbro Olofsson som började engagera sig när hon pensionerade sig som mellanstadielärare för två år sedan.

8 8 Etablering Att etablera sig i ett nytt land kan ta lång tid och de initiala insatser och stöd som ges till nyanlända ska förkorta vägen mot vidare studier, arbete och självförsörjning. Nyanlända som har fått uppehållstillstånd Ingen lek att lära sig Luchia läser svenska och gör praktik på en förskola men hon vill ta sig in på arbetsmarknaden snabbare och efterfrågar fler aktiviteter. Jag har under mina år inte mött någon som inte vill bli en del av samhället och jobba, säger Kaarina Åström, rektor på sfi i Storuman. Längst upp på den vita tavlan står alfabetets bokstäver nedskrivna. I dag är det sju deltagare i Anita Israelssons grupp som läser svenska på steg 1. Luchia, 42 år från Eritrea, är en av dem som varje förmiddag kämpar med svenskan i sfi:s lokaler i centrala Storuman. Det är stor skillnad mellan det tigrinska och det svenska alfabetet och hon fick börja om från början. Första veckorna var ett enda mörker, berättar hon. Att komma som vuxen till ett nytt land och lära sig ett nytt språk är en utmaning för alla. Men förutsättningarna skiljer sig stort. Språket är en utmaning för alla men sen beror det på om man har studievana eller inte, säger Anita Israelson som arbetat som lärare på sfi i tre år. Luchia kom till Storuman för drygt ett år sedan. Hon har en etableringsplan och deltar förutom i sfi även i samhällsorientering och gör praktik. Luchia har rätt till etableringsinsatser i 24 månader. På tok för kort tid anser både lärare och rektor på sfi i Storuman. Kan man inte läsa och skriva på eget modersmål är det svårt att klara av att lära sig läsa och skriva på svenska och kunna kliva in i arbetslivet på den tiden, säger Kaarina. Studier hemma Även Luchia tycker att två år är för kort tid. Själv har hon bara sex års skolbakgrund, hon förstår ganska mycket svenska men har svårare att prata. Aktiviteterna i etableringsplanen ska sysselsätta nyanlända flyktingar på heltid men aktivitetsgraden på eftermiddagarna Det är bra att vara med barnen, för de hjälper till med språket varierar för Luchia. Måndag och tisdag gör hon praktik på Gungans förskola och en dag i veckan läser hon samhällsorientering. Övriga dagar ägnas åt studier hemma, simning eller spenderas på Medborgarskolan där hon stickar och pratar svenska. Efterfrågar fler aktiviteter I dag är det tisdag och klockan ett kliver vi in på förskoleavdelningen Vickevire. Två flickor kommer framrusande, kramar om henne och tjuter Luchia i kör. Det är bra att vara med barnen för de hjälper till med språket, säger Luchia som jobbat som förskolelärare hemma i Eritrea. Det är däremot inte alltid det behövs så mycket verbal kommunikation med barnen och hon efterfrågar ännu fler aktiviteter och Anita Israelsson har arbetat som lärare på sfi i tre år. En av hennes elever är Luchia som kom till vill gärna prova på att praktisera på fler ställen. För jag vill prata och lära mig svenska språket ännu mer. Det är när man är ute på praktiken som man hör riktig svenska i verkligheten, säger Luchia. Hon får medhåll av både rektor och lärare. Kaarina är övertygad om att praktiken är viktig för de nyanländas etablering ur flera synpunkter. För det första blir de tvungna att använda språket, för det andra för att förstå hur det svenska arbetslivet fungerar och för det tredje för att få en social plattform utanför skolan, att hälsa på folk på byn. Praktikplatser När Storuman började ta emot flyktingar Vägledning för nyanlända om Samhällsorientering (SO) ges till alla nyanlända som har en etableringsplan. Inom SO:n behandlas många frågor, allt från lagar och regler som finns i Sverige till föräldrarollen och frågor om pension. Vi fungerar som en vägledning in i samhället, säger Sara Tamimi, samhällskommunikatör för Umeåregionens kommuner. Sara Tamimi är samhällskommunikatör för Umeåregionens kommuner. På samhällsorienteringen får nyanlända viktig och praktisk information kring skyldigheter, rättigheter och hur det är att leva i Sverige. Vi tar upp frågor om förskola, skola, sjukvård, demokrati, politik, kultur, pension, begravning, äktenskap, ja allt från hur det är att komma till Sverige till att leva och dö i Sverige, berättar Sara Tamimi som håller i samhällsorienteringen på arabiska. Själv kom hon till Sverige som sjuåring och använder ofta sina egna erfarenheter när hon berättar om det svenska samhället. Att informationen ges just på modersmål är oerhört viktigt menar Sara. Fördelen med att det sker på modersmål är att man både förstår och kan diskutera på ett språk man behärskar. Tanken är att SO:n ska fungera som en studiecirkel. Det är jätteviktigt att de känner sig trygga och att deltagarna kan uttrycka sig och utbyta erfarenheter, säger hon. Att bilda familj och leva med barn i Sverige, vårda sin hälsa samt utbildning och arbete i Sverige är ämnen som uppskattas och engagerar många. Vi pratar om föräldrarollen och tar upp hur man kan tänka kring olika situationer som till exexempel att barnen ofta lär sig språket snabbare än sina föräldrar. Det är viktigt att medvetandegöra och diskutera de nya roller som kan uppstå. Nya regler I dag gör Saras arabisktalande grupp studiebesök på polisstationen där de får informa- tion kring hur man går till väga för att göra en anmälan, skaffa körkort, vilka nummer man ska ringa om en olycka skett och vilka trafikregler som gäller för bilister, cyklister och Lars-Göran Hannler fotgängare. arbetar som kriminal Ett syfte är inspektör. också att tona ner den rädsla som många nyanlända bär på gentemot polisen, säger kriminalinspektör Lars-Göran Hannler som håller i informationen. Lars-Göran har tidigare jobbat som polis i Kambodja och Angola och menar att det är viktigt att förstå var flyktingars rädsla för polisen kommer ifrån och hur betydelsefulla informationsinsatser som dessa är för många. Cesar kom till Sverige från Syrien för

9 9 har rätt till olika etableringsinsatser för att så snabbt som möjligt etablera sig i Sverige och på arbetsmarknaden. ett nytt språk Storuman för tre år sedan gick det trögt att anordna praktikplatser. De som uteslutande ställde upp var de privata företagen. I dag har även kommunen tio vikta praktikplatser för målgruppen per år inom sina verksamheter. Tomas Mörtsell, kommunalråd i Storuman, tycker att det är viktigt att kommunen tar sitt ansvar och föregår med gott exempel. Luchia möts av glada barn på förskolan Gungan. Praktiken är viktig, det är ett sätt att få en försmak av arbetsmarknaden och att få bredda det sociala kontaktnätet. Vi har en ambition att de som kommer hit som nysvenskar, både vuxna och ensamkommande barn, kommer välja Storumans kommun att leva i. Vi ser också att vi kommer att ha ett stort behov av arbetskraft framöver, säger Tomas Mörtsell. Fakta: etableringsplan Arbetsförmedlingen, som har det samordnande ansvaret för etableringsinsatserna, ska tillsammans med den nyanlända upprätta en etableringsplan. Etableringsplanen ska minst bestå av svenska för invandrare (sfi), arbetsförberedande insatser (t.ex. validering och praktik) och samhällsorientering (SO) och kan max omfatta 24 månader. Etableringsplanen ska i normalfallet omfatta aktiviteter motsvarande 40 timmar i veckan. Nyanlända som deltar i etableringsinsatser har rätt till etableringsersättning. Källa: Arbetsförmedlingen rättigheter och skyldigheter fem månader sen och uppskattar den information som ges inom samhällsorienteringen. När man kommer till ett helt nytt land är det jätteviktigt att få information. SO har hjälpt mig att förstå den svenska kulturen, lagar och regler, vilka myndigheter som gör vad. Det gör att vi vet hur vi ska agera i olika situationer, säger Cesar. Fakta: samhällsorientering Kommunen ansvarar för att erbjuda samhällsorientering till vissa nyanlända invandrare. Samhällsinformationen ska omfatta minst 60 timmar och ges inom det första året i Sverige. Informationen ska, om möjlighet finns, erbjudas på modersmål. Källa: förordning (2010:1138) om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare Studiebesöket på polisstationen börjar med information i receptionen. Deltagarna får veta hur man går till väga för att göra en anmälan och att det finns tolk att tillgå om man inte kan svenska språket så bra.

10 10 Vägen till jobb Danayt kom till Robertsfors år 2010 och arbetar i dag i en livsmedelsbutik. Danyat, Jean och Mikael säger samma sak från den dagen de kom till Sverige har målet varit att få ett arbete. Men vägen till jobb ser olika ut och för många blir den lång och krokig. För de som har utbildning från Foto: Ida Andersson Danayt känner sig uppskattad på jobbet Danayt började som praktikant på ICA Diamanten i Robertsfors för snart tre år sedan. I dag är hon ansvarig för frukt och grönt. Jobbet betyder allt för henne. Kollegorna har blivit hennes familj och hon längtar tillbaka till jobbet så fort hon kommer hem. inte krävde så stor kunskap i det svenska språket, men fick successivt fler arbetsuppgifter och började arbeta extra. Sedan två år tillbaka är Danayt fast anställd och nu är hon ansvarig för avdelningen frukt och grönt. ICA Diamanten har fler anställda med utländsk bakgrund och Björn Perzon, ägaren av butiken, har alltid ställt sig positiv till att När Danayt kom till Robertsfors 2010 trod- ta emot praktikanter. Det är ju jätteviktigt att man lär sig de hon att det skulle vara svårt att komma in i det svenska samhället, lära sig svenska det svenska språket tycker jag och Danayt lärde sig svenska väloch skapa ett socidigt fort och visade alt kontaktnät. Men framfötterna och fick det gick enklare Här känner jag så småningom en anoch snabbare än ställning. Det är ju så vad hon vågat hop mig uppskattad det funkar på arbetspas på och jobbet och jag längtar tillbaka marknaden i dag, säbetyder mycket. till jobbet direkt jag ger Björn. Det betyder För Danayt har hela mitt liv, som kommer hem jobbet lett till såväl luft att andas. Här försörjning, utökat känner jag mig uppskattad och jag längtar tillbaka till job- socialt kontaktnät och känslan av att vara bet direkt jag kommer hem. Jag är obeskriv- del av en familj. Hennes familj finns kvar i ligt tacksam för att ha ett jobb, säger Danayt. Eritrea och arbetskamraterna på ICA har Det var när hon gick en kurs via Lernia blivit som en andra familj. Jag har hittat hem i Robertsfors, säger som hon fick möjlighet att göra praktik. Hon började med enklare uppgifter som Danayt. Som nyanländ till Sverige fick Mikael praktik på Håkans däckfirma. I dag arbetar han heltid. Praktik ledde Mikael började praktisera på däckfirman medan han läste svenska på sfi. I dag jobbar han heltid på Åsele Vulk och har precis tagit körkort och skaffat en egen bil. Teoriprovet gjorde han på svenska. Han har nog lärt sig lika mycket svenska i fikarummet som på sfi, säger Håkan Blomqvist, ägare av Åsele Vulk Däckspecialist. Håkan Blomqvist har alltid ställt upp och tagit emot praktikanter när arbetsförmedlingen har frågat. När han fick förfrågan om att ta emot en nyanländ kille från Eritrea på praktik tvekade han inte. Jag tycker att nyanlända behöver få en chans, man vill att de ska få någon möjlighet, säger Håkan. Håkan hade tidigare haft ensamkommande ungdomar från orten på kortare studiepraktiker men det här var första gången som han tog emot en nyanländ för längre arbetspraktik. Det är klart att det är svårare när de inte kan svenska språket men det har funkat jättebra och vi peppar honom hela tiden att prata svenska och han är alltid ivrig

11 11 hemlandet går språkinlärning och studier ofta snabbare. För andra blir möjligheten till praktik på en arbetsplats vägen in på den svenska arbetsmarknaden. I Burundi arbetade Jean som biologilärare nu läser han till sjuksköterska. Jean snart klar sjuksköterska Jean jobbade som lärare i biologi i sitt hemland Burundi. När han 2007 tvingades fly till Sverige tog arbetslivet en ny riktning. I dag studerar han på sjuksköterskeprogrammet vid Umeå universitet. Jean lämnade ett land i oroligheter för att söka asyl i Sverige. Jag bodde på Migrationsverkets anläggningsboende i Ånge i ett år och åtta månader innan jag fick uppehållstillstånd och en kommunplacering i Nordmaling, berättar Jean. I Burundi jobbade han som lärare och han har en universitetsexamen i biologi. Men i Sverige kan det ta lång tid även för nyanlända akademiker att komma in på arbetsmarknaden, särskilt för de som saknar möjligheten att tillgodoräkna tidigare studier. För Jean som hade en lång utbildningsbakgrund var målet var tydligt, att lära sig språket och studera på universitetet för att öka möjligheterna på arbetsmarknaden och få ett bra jobb. Men vägen dit har varit lång. Jean hade inga betyg med sig från hemlandet och fick börja om från början och läsa in betygen på komvux. Efter tre år tog han sig in på sjuksköterskeprogrammet och om ett och ett halvt år tar han examen. Det är inte lätt att lära sig svenska. Men man måste kunna språket, man måste gå hela den vägen som jag har gått, säger Jean. Hallå där... Staffan Landström, biträdande marknadsområdeschef norra Norrland, arbetsförmedlingen Foto: Birgitta Forsberg Reinegren till arbete på att lära sig. Han gjorde till exempel teoriprovet på svenska fast han hade möjlighet att göra det på sitt eget språk. Trivs i Åsele Mikael hade lite erfarenhet av arbetet sedan tidigare, som ung hjälpte han till i sin pappas däckverkstad i Eritrea. När han var 19 år flydde han landet och kom till Sverige för nästan två år sedan. Han började då praktisera på däckfirman ett par timmar per dag medan han läste sfi. Genom jobbet har han träffat och lärt känna många Åselebor och Mikael trivs med att sälja däck och För mig är jobbet allt, man måste arbeta för att kunna leva fälgar. Han har precis börjat jobba heltid och vill bo kvar i Åsele. För mig är jobbet allt, man måste arbeta för att kunna leva. Jag trivs jättebra och vill stanna kvar och bo och arbeta i Åsele, säger Mikael. så snabbt som möjligt. Att Hur arbetar arbetsförfå prova på den svenska armedlingen för att nyanbetsmarknaden ger hopp lända ska komma in på och framtidstro och viktiga arbetsmarknaden? kontakter för att kunna eta Nyanlända har vanligen blera sig. Kommunerna är en lite längre resa att göra än jätteviktiga i det här jobbet. andra arbetslösa där ibland De har en bred verksamhet språket kan spela stor roll och är en nyckelarbetsgivaför att få jobb. Vår verktygsre. Där kommunerna ställer låda består av insatser som upp går det lättare. Privata instegsjobb, arbetsträning företagare är också en oeroch praktik för att underlätta Foto: Arbetsförmedlingen hört viktig resurs. för inträde på arbetsmarknaden. Ett nära samarbete med arbetsgivare Hur många nyanlända kommer ut i är avgörande för att lyckas med det uppdrag arbete eller vidare studier efter etablevi fått av regeringen att arbetslinjen gäl- ringstiden på 24 månader? I Västerbotten finns en gemensam länsler och att det ska vara jobbfokus direkt när strategi för nyanländas etablering, med måman kommer som nyanländ till Sverige. let att 50 % ska vara självförsörjande via arvilka förutsättningar skapar gynnsambete eller studier efter två år. Resultatet för ma möjligheter för att snabbt komma Västerbotten i dag är att 24 % av alla som ut i jobb? Tidiga insatser är avgörande, som att lämnat etableringsprogrammet gått vidare få sin kompetens bedömd eller validerad till arbete eller studier. Jag är inte helt nöjd och att komma ut i arbetsförberedande förrän alla har en sysselsättning, men jag insatser eller på praktik på en arbetsplats tycker att vi är på rätt väg.

12 12 Civila samhället Att leva, bo och trivas i Västerbotten handlar om studier och arbete men också om en rik fritid och social gemenskap. Det finns en ömsesidig nyfikenhet mellan nya och gamla västerbottningar och det civila samhället bidrar på många sätt till att välkomna nyanlända i vårt län. Idrottsföreningar, kyrkor, studieförbund och andra organisationer bedriver många uppskattade verksamheter för både barn och vuxna. Hittar nya vänner i Umeå Vän i Umeå tror på integration genom vänskap och ömsesidigt intresse. Hittills har 120 personer eller familjer matchats med varandra. Jag tror att många har fått nya perspektiv på tillvaron och en del har hittat vänner för livet, säger Johannes Noord, en av initiativtagarna. Fakta: Vän i Umeå Samverkanspartner till Vän i Umeå: Rädda Barnen, Röda Korset, KFUM, sfi, Sensus, Kyrkor i Umeå, Humanisterna, Ögonblicksteatern, Rotary Vill du bli vän? Kontakta Vän i Umeå genom deras facebookgrupp Vän i Umeå eller gå in på Fatma och Martina är båda engagerade i Vän i Umeå där människor från olika länder ges möjligheten att knyta nya bekantskaper. Vän i Umeå startade som ett ideellt nätverk Många nya svenskar har svårt att hitta vänskapsrelationer med gamla svenskar och Vän i Umeå såg ett behov för nyanlända att träffa andra svenskar än bara myndighetspersoner. Idén växte också fram ur en frustration kring ökad segregation, det hårdnande politiska klimatet och de rasistiska strömningarna i samhället berättar Johannes Noord som tillsammans med Åsa Norin, Svenska kyrkan, är initiativtagare till verksamheten. Sen är vi svenskar så försiktiga men det finns ett stort intresse från båda hållen att mötas och Vän i Umeå ger en skjuts till detta, säger Åsa Norin. För nyanlända kan det vara svårt att få kontakt med infödda svenskar och behovet av sociala nätverk är stort. Jag tycker det är jättebra. Man behöver träffa och lära känna varandra, dela åsikter och lära sig något nytt. Man behöver något som inte är skola, hemmet eller jobb, säger Fatma som kom till Sverige från Somalia för tre och ett halvt år sen. Jämställda relationer Syftet med Vän i Umeå är till lika stor del att gamla svenskar ska få möjlighet att lära känna personer från andra länder, vidga sina perspektiv och bredda sitt kontaktnät. Vi ville komma bort från att det skulle vara någon som tog hand om någon, att någon skulle hjälpa till med etableringen eller vara en stödfamilj åt någon annan. Utan det Annons ska bygga på jämställda relationer och ett ömsesidigt intresse av att lära känna varandra, säger Johannes Noord. Vi är också inflyttade och känner inte heller så många här, säger Martina Hollowell som flyttat hit från Karlstad och varit medlem sen i höstas. Utifrån intressen och önskemål matchas gamla och nya svenskar med varandra, två personer eller två familjer, och tanken är att man sedan träffas en till två gånger per månad. Hur ofta man träffas och vad man gör är helt upp till de matchade, vi lägger oss inte i det. Men vi uppmuntrar folk att, åtminstone Man behöver något som inte är skola, hemmet eller jobb initialt, träffas regelbundet så man ger det en ärlig chans att bygga upp en relation, säger Johannes. Inte så krångligt Vän i Umeå anordnar även aktiviteter för att skapa mötesplatser, som vinterutflykten i dag på Bräntberget där Åsa Norin och Johanna Nordgren har dukat upp för grillning i kåtan längst ner i backen. Aktiviteterna fungerar som ett sätt att överbrygga den första osäkerheten och många medlemmar kommer till aktiviteten utan sin vän, som Fatma och Martina. Alla hälsar glatt på varandra och många verkar känna varandra från tidigare träffar. Både barnfamiljer och vuxna utan barn deltar. En del åker slalom, pulka och skrana, andra nöjer sig med att sitta i grillkåtan, grilla korv och samtala. Det är enkel integration som behövs. Det behöver inte vara så krångligt, säger Fatma. Vill du engagera dig? Det finns många sätt att engagera sig i mottagandet av ensamkommande barn och nyanlända och samtidigt vidga sina vyer och få nya perspektiv. Många föreningar, organisationer och kyrkor har redan befintliga verksamheter för nyanlända och behöver fler som engagerar sig. Kontakta din egen förening och diskutera vad just ni kan göra. Du kan bland annat engagera dig som: Läxstöd Fadder God man. Kontakta kommunens överförmyndare/överförmyndarnämnd. Familjehem, kontaktperson eller särskild förordnad vårdnadshavare. Kontakta kommunens socialtjänst. Även du som arbetsgivare kan göra stor skillnad. Kontakta arbetsförmedlingen om du är intresserad av att ta emot praktikanter. Mitt Västerbotten finns att ladda ner som PDF på Länsstyrelsen Västerbottens hemsida. Gör som Håkan och Victoria! Bli god man för ensamkommande barn och ungdomar Tag chansen och bli en erfarenhet rikare! De ensamkommande barnen behöver en god man som stödjer dem och ser till att de har det bra. Som god man hjälper du dem med frågor om till exempel skolgång, hälso- och sjukvård och kontakter med Migrationsverket och andra myndigheter. Som god man träder du i såväl förmyndarens som vårdnadshavarens ställe och agerar och fattar beslut i samtliga frågor, ekonomiska och personliga, som rör det ensamkommande barnet. För att anmäla ditt intresse eller få mer information kontakta överförmyndaren i din kommun. Välkommen till ett spännande uppdrag!

Integrationsenheten Haparanda Stad

Integrationsenheten Haparanda Stad Integrationsenheten Haparanda Stad Verksamhetsbeskrivning Innehåll Verksamhetsbeskrivning... 3 Överenskommelse med Migrationsverket... 3 Integrationsenheten... 3 Kvalitetsarbete... 3 Mottagning och integration

Läs mer

Flyktingar i Bergs kommun. www.berg.se

Flyktingar i Bergs kommun. www.berg.se Flyktingar i Bergs kommun www.berg.se Innehåll Hur och varför man invandrar Kvotflykting Asylflykting Ensamkommande 18+, Asylboende, Introduktionstiden, Boende Afghanistan, Eritrea, Irak, Somalia, Syrien

Läs mer

ÖVERFÖRMYNDAREN Överförmyndaren i Sorsele kommun är ansvarig för att förordna en god man till de ensamkommande barnen som bor i Sorsele.

ÖVERFÖRMYNDAREN Överförmyndaren i Sorsele kommun är ansvarig för att förordna en god man till de ensamkommande barnen som bor i Sorsele. SORSELE KOMMUN BAKGRUND Sorsele kommun har tagit emot ensamkommande barn sedan februari 2007 utifrån avtal med Migrationsverket. Just nu har man ett avtal från den 11 januari 2010 gällande att ta emot

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land. Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från

Läs mer

Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare

Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare Tjänsteutlåtande Enhetschef 2015-03-10 Hanna Bäck 08-590 973 39 Dnr: Hanna.Back@upplandsvasby.se KS/2014:417 33721 Kommunstyrelsen Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare Förslag

Läs mer

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar Mötet med det okända I en av de små byarna i Ghazni som ligger i östra Afghanistan bodde det fattiga familjer. Byn kallades för ''Nawdeh''. De flesta män i byn var jordbrukare, affärsmän, bönder och vissa

Läs mer

Vanliga fördomar om invandrare

Vanliga fördomar om invandrare Vanliga fördomar om invandrare Det pågår en massinvandring till Sverige. Det stämmer inte. I dag är cirka 15 procent av Sveriges befolkning födda i ett annat land. Statistiska centralbyrån beräknar att

Läs mer

Shirin Pettersson Henare. Tel: 010-4855499. Teamledare på Mottagningsenheten i Borås. shirin.petterssonhenare@migrationsver. ket.

Shirin Pettersson Henare. Tel: 010-4855499. Teamledare på Mottagningsenheten i Borås. shirin.petterssonhenare@migrationsver. ket. Januari 2013 Shirin Pettersson Henare Tel: 010-4855499 Teamledare på Mottagningsenheten i Borås shirin.petterssonhenare@migrationsver ket.se Migrationsverkets uppdrag Vi prövar ansökningar från de som

Läs mer

Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf)

Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf) Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf) Migrationsverket har tagit fram ett presentationsunderlag (Vidarebosättning Presentation Bildspel) kring vidarebosättningen

Läs mer

Ny lag nya möjligheter. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting

Ny lag nya möjligheter. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting Ny lag nya möjligheter VISSA Nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting Ny lag - nya

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Frågor och svar Inventering av evakueringsplatser för asylsökande

Frågor och svar Inventering av evakueringsplatser för asylsökande 1 [5] Stöd- och utvecklingsenheten 2015-10-12 Frågor och svar Inventering av evakueringsplatser för asylsökande Finns inte just din fråga besvarad? Hör i så fall av dig till Kontaktcenter kontaktcenter@botkyrka.se)

Läs mer

Politikerhelg i Skåne

Politikerhelg i Skåne 1 Politikerhelg i Skåne 29 augusti 2015 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson 2 Barn har dödats i sina klassrum och i sina sovrum. De har blivit föräldralösa, kidnappade, torterade och till

Läs mer

Kommunledningskonferens Skåne

Kommunledningskonferens Skåne 1 Kommunledningskonferens Skåne 5 juni 2015 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson 2 Barn har dödats i sina klassrum och i sina sovrum. De har blivit föräldralösa, kidnappade, torterade och

Läs mer

Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan. Johannes Lunneblad

Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan. Johannes Lunneblad Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan Johannes Lunneblad Migration Legal migration : Tvingad migration Familjeanknytning Illegal migration (pappers lösa) Flyktingar och nyanlända Konventionsflykting:

Läs mer

Februari 2015. Ett gemensamt ansvar för mottagandet av asylsökande

Februari 2015. Ett gemensamt ansvar för mottagandet av asylsökande Februari 2015 Ett gemensamt ansvar för mottagandet av asylsökande FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, artikel 14; Envar har rätt att i andra länder söka och åtnjuta fristad från förföljelse

Läs mer

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där. Månadens PRIO-lektion Oktober Nyhetsrapporterningen har under höstterminens hittills handlat mycket om människor på flykt, framför allt från krigets Syrien. Nu har du chans att testa en provlektion med

Läs mer

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk

Läs mer

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén sidan 1 Författare: Christina Walhdén Vad handlar boken om? Hamed kom till Sverige för ett år sedan. Han kom helt ensam från Afghanistan. I Afghanistan är det krig och hans mamma valde att skicka Hamed

Läs mer

Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens kommun

Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens kommun 1 (7) KOMMUNSTYRELSEN Stefan Linde Kommundirektör tel: 0251-312 01 fax: 0251-312 09 e-post: stefan.linde@alvdalen.se Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens

Läs mer

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Ökad inflyttning är positivt för Eksjö kommun Invandring är idag den största tillväxtfaktorn för befolkningsutvecklingen i vår kommun. Utan den skulle

Läs mer

Statliga ersättningar efter PUT. Bosättnings- och statsbidragsenheten Norrköping

Statliga ersättningar efter PUT. Bosättnings- och statsbidragsenheten Norrköping Statliga ersättningar efter PUT Bosättnings- och statsbidragsenheten Norrköping Ekonomiskt anslag för 2014 Ny schablonersättning 2 455 819 000 Ersättning för initialt ekonomiskt bistånd 157 620 000 Prestationsbaserad

Läs mer

Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända, Ds 2015:33 (Diarienummer A2015/1726/IU)

Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända, Ds 2015:33 (Diarienummer A2015/1726/IU) Kommunstyrelsen i Lessebo Undertecknad överlämnar till Kommunstyrelsen ett förslag på remissvar på departementspromemorian; Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända. Lessebo kommun tillsammans

Läs mer

Ensamkommande barn. ett gemensamt ansvar i Umeå. www.umea.se/ensamkommandebarn

Ensamkommande barn. ett gemensamt ansvar i Umeå. www.umea.se/ensamkommandebarn Ensamkommande barn ett gemensamt ansvar i Umeå www.umea.se/ensamkommandebarn 1 Barn och ungdomar i en utsatt situation Varje år kommer flera hundra barn under 18 år ensamma, utan föräldrar till Sverige

Läs mer

Mötesplats för dig som kom ensam till Sverige

Mötesplats för dig som kom ensam till Sverige Mötesplats för dig som kom ensam till Sverige I mitten av maj samlades cirka 45 ensamkommande flyktingungdomar från Stockholm för att delta i en heldagskonferens som Rädda Barnen och Stadsmuseet bjudit

Läs mer

Filmen Ny i Sverige. Om filmen. Om Arbetsförmedlingen

Filmen Ny i Sverige. Om filmen. Om Arbetsförmedlingen Sida: 1 av 5 Svenska Ny i Sverige (textversion av filmen nyanland.arbetsformedlingen.se) Filmen Ny i Sverige Om filmen Hej och välkommen till vår guide för dig som fått uppehållstillstånd i Sverige och

Läs mer

Politikerdialog 2014 frågor och svar, samt reflektioner efter dagen

Politikerdialog 2014 frågor och svar, samt reflektioner efter dagen Politikerdialog 2014 frågor och svar, samt reflektioner efter dagen Var finns de ensamkommande flyktingbarnen (EKB) deras placering inom eller utanför kommunen? Svar: Länsstyrelsen har skickat ut frågor

Läs mer

Dokumentation från workshops Somalidagen i Tibro 25 Mars

Dokumentation från workshops Somalidagen i Tibro 25 Mars 1 Dokumentation från workshops Somalidagen i Tibro 25 Mars 2 Fritid Det traditionella föreningslivet upplevs som ett hinder med stora krav för medverkan, ibland annat vad gäller långsiktiga åtaganden och

Läs mer

Arbetsmarknads-, integrations- och kompetensförvaltningen Laila Edholm, mångfaldskommunikatör Tfn 070-303 52 84. Att hitta rätt i sitt nya land

Arbetsmarknads-, integrations- och kompetensförvaltningen Laila Edholm, mångfaldskommunikatör Tfn 070-303 52 84. Att hitta rätt i sitt nya land Arbetsmarknads-, integrations- och kompetensförvaltningen Laila Edholm, mångfaldskommunikatör Tfn 070-303 52 84 Att hitta rätt i sitt nya land En sammanställning av vad som hänt ensamkommande flyktingbarn/-ungdomar

Läs mer

Informationsmöte. Torsdag 19 februari Särö skola

Informationsmöte. Torsdag 19 februari Särö skola Informationsmöte Torsdag 19 februari Särö skola Planändring inom detaljplan S83 Del som ska upphävas Ca 1500 m2 Särö Centrum Bukärrsängs förskola Utvecklingen av antal asylsökande ensamkommande barn i

Läs mer

Q1 Vilket år kom du till Sverige?

Q1 Vilket år kom du till Sverige? Q1 Vilket år kom du till Sverige? ade: 365 Hoppade öv er: 0 2014 2013 2012 2011 2010 eller tidigare 2014 2013 2012 2011 2010 eller tidigare 4,38% 16 38,08% 139 27,40% 100 10,96% 40 19,18% 70 Totalt 365

Läs mer

Hitta bostad när du bor på ett anläggningsboende

Hitta bostad när du bor på ett anläggningsboende Arbetsförmedlingens faktablad. Arbetssökande. 2015-03. Till dig som omfattas av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare och bor på något av Migrationsverkets anläggningsboenden.

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Arbetsmarknadsavdelningen/Integration (Kaserngården 3B, I17 Parken)

Arbetsmarknadsavdelningen/Integration (Kaserngården 3B, I17 Parken) Arbetsmarknadsavdelningen/Integration (Kaserngården 3B, I17 Parken) Mikaela Hansson Utredare Anna Partanen Minoritetskonsulent Annette Nyman Integrationsstrateg/Verksamhetsledare Fredrika Abrahamsson Etableringskoordinator

Läs mer

Till dig som söker asyl i Sverige

Till dig som söker asyl i Sverige Senast uppdaterad: 2015-09-28 Till dig som söker asyl i Sverige www.migrationsverket.se 1 Reglerna för vem som kan få asyl i Sverige står i FN:s flyktingkonvention och i svensk lag. Det är som prövar din

Läs mer

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Förord BIIA resurscentrum vill skapa ökade förutsättningar för människor som idag står utanför arbetsmarknaden

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

ETT VÄRDIGT MOTTAGANDE SÖDERTÄLJE KOMMUNS FÖRSLAG PÅ ASYL- OCH FLYKTINGMOTTAGNING VEBO

ETT VÄRDIGT MOTTAGANDE SÖDERTÄLJE KOMMUNS FÖRSLAG PÅ ASYL- OCH FLYKTINGMOTTAGNING VEBO ETT VÄRDIGT MOTTAGANDE SÖDERTÄLJE KOMMUNS FÖRSLAG PÅ ASYL- OCH FLYKTINGMOTTAGNING VEBO ETT VÄRDIGT EGET BOENDE Antalet asylsökande som söker sig till Sverige är rekordhögt. Det ställer krav på mottagandet,

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Överförmyndarens ansvar. God mans uppdrag och roll

Överförmyndarens ansvar. God mans uppdrag och roll Överförmyndarens ansvar God mans uppdrag och roll OLIKA MYNDIGHETERS ANSVAR Migrationsverket Länsstyrelserna Kommunerna Landstingen Inspektionen för vård och omsorg Socialstyrelsen Migrationsverket ansvarar

Läs mer

Implementeringen av de åtgärder som nu överenskommits ska gemensamt följas upp.

Implementeringen av de åtgärder som nu överenskommits ska gemensamt följas upp. Sverige och Europa står mitt i en enorm uppgift att ge människor som flyr från krig, förföljelse och förtryck en trygg tillvaro. Mot bakgrund av att antalet personer som sökt asyl i Sverige ökat kraftigt

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE I TRANÅS KOMMUN OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE I TRANÅS KOMMUN OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE 1 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE I TRANÅS KOMMUN OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE 1 INLEDNING... 1 1.1 PARTER... 1 1.2 GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER OCH MÅLSÄTTNINGAR... 1 1.3 DELMÅL

Läs mer

Informations- och prognosbrev

Informations- och prognosbrev Sida: 1 av 5 Datum: 2013-02-15 Diariernummer: Af- 2013/066505 Till Kommunstyrelsen samt integrationsansvarig i kommun Informations- och prognosbrev Det osäkra politiska och ekonomiska läget i omvärlden

Läs mer

Etableringsuppdraget

Etableringsuppdraget Etableringsuppdraget Yrken och framtid på 10 års sikt generationsväxlingens effekter Generationsväxlingen leder till ett stort rekryteringsbehov för att ersätta avgångar Brist på arbetskraft inom vissa

Läs mer

Från flykt till flytt. Anvisning av ensamkommande barn - så går det till. Fortsatt hög nivå på mottagande av ensamkommande barn

Från flykt till flytt. Anvisning av ensamkommande barn - så går det till. Fortsatt hög nivå på mottagande av ensamkommande barn Integration NUMMER 4 DECEMBER 2014 LÄNSSTYRELSERNAS NYHETSBREV OM INTEGRATIONSFRÅGOR Från flykt till flytt Anvisning av ensamkommande barn - så går det till Fortsatt hög nivå på mottagande av ensamkommande

Läs mer

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända För unga 16 20 år Gymnasieskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Grundsär- och gymnasiesärskola

Läs mer

på azeriska varför hon inte fått i väg flickorna till skolan: Jag sa att de skulle gå men de sa nej. I Sverige finns det en lag som säger

på azeriska varför hon inte fått i väg flickorna till skolan: Jag sa att de skulle gå men de sa nej. I Sverige finns det en lag som säger De papperslösa lever illegalt i Sverige. Papperslösa barn är alltid rädda, också i skolan men skolan är all trygghet de har. Hos deras lärare väcker det svåra frågor. text Katarina Bjärvall bild Pieter

Läs mer

Etablering av verksamhet för ensamkommande barn

Etablering av verksamhet för ensamkommande barn Kommunstyrelsen 2007-06-04 129 296 Arbets- och personalutskottet 2007-05-28 125 279 07.94 13 juniks17 Etablering av verksamhet för ensamkommande barn Bilaga: Faktablad Migrationsverket Migrationsverket

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Shakiba ny i Sverige funderingsfrågor och och skrivuppgift

Shakiba ny i Sverige funderingsfrågor och och skrivuppgift en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Shakiba ny i Sverige funderingsfrågor och och skrivuppgift Ämne: Svenska, SVA, SFI, Samhällskunskap Årskurs: 7-9, Gym, Vux Lektionstyp:

Läs mer

Gävle kommuns yttrande ang. DS 2015:33 om mottagning av vissa nyanlända invandrare för bosättning.

Gävle kommuns yttrande ang. DS 2015:33 om mottagning av vissa nyanlända invandrare för bosättning. Sid 1 (7) Remissvar Dnr 15KS331-4 2015-08-20 Ref A2015/1726/IU Arbetsmarknadsdepartementet Gävle kommuns yttrande ang. DS 2015:33 om mottagning av vissa nyanlända invandrare för bosättning. Nedan följer

Läs mer

NYANLÄNDA INVANDRARES ARBETSMARKNADSETABLERING - egenansvar med professionellt stöd, Prop. 2009/10:60

NYANLÄNDA INVANDRARES ARBETSMARKNADSETABLERING - egenansvar med professionellt stöd, Prop. 2009/10:60 , Prop. 2009/10:60 Gunnar Sallstedt Kansliråd Integrations- och jämställdhetsdepartementet Reformen INNEBÄR ett tydligare arbetsmarknadsfokus för vuxna nyanlända Reformen INNEBÄR INTE en total förändring

Läs mer

Överenskommelse om nyanlända flyktingar

Överenskommelse om nyanlända flyktingar TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Lars-Ove Angré 2014-11-27 KS 2014/0984 Kommunfullmäktige Överenskommelse om nyanlända flyktingar Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att från

Läs mer

Detta är en uppdatering av Theódoros Demetriádes dokument från den 2006-04-01, gjord av Peter Carlsson och Anna-Pia Beier 2008-10-11.

Detta är en uppdatering av Theódoros Demetriádes dokument från den 2006-04-01, gjord av Peter Carlsson och Anna-Pia Beier 2008-10-11. INVANDRAR- OCH FLYKTINGFRÅGOR Detta är en uppdatering av Theódoros Demetriádes dokument från den 2006-04-01, gjord av Peter Carlsson och Anna-Pia Beier 2008-10-11. Migrationsverket är Sveriges centrala

Läs mer

Vänskap. xx Inspiration

Vänskap. xx Inspiration xx Inspiration Vänskap mot alla odds xx Vänskap i en segregerad stad det är vad kontaktnätet Flyktingguide Göteborg vill främja. Hanna från Sverige och Zakia från Somalia har blivit kompisar tack vare

Läs mer

Flyktingpolitiskt program för Kungälvs kommun

Flyktingpolitiskt program för Kungälvs kommun Flyktingpolitiskt program för Kungälvs kommun Antaget av kommunfullmäktige 2010-03-18 (Diarienummer KS 2009/1090-130) ADRESS Nämndhuset 442 81 Kungälv TELEFON 0303-23 80 00 vx FAX 0303-190 35 E-POST kommun@kungalv.se

Läs mer

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner.

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Veronicas Diktbok Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Vi gör roliga saker tillsammans. Jag kommer alltid

Läs mer

Arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet Arbetsmarknadsutskottet Motion gällande: Hur ska Stockholms stad minska skillnaderna i sysselsättning mellan utrikes- och inrikesfödda? Problemformulering Definitionen av en arbetslös: Till de arbetslösa

Läs mer

- Vilket stöd får ensamkommande flyktingbarn i Vadstena?

- Vilket stöd får ensamkommande flyktingbarn i Vadstena? LINKÖPINGS UNIVERSITET A-uppsats Vt. 2014 Statsvetenskap 1 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Det svenska politiska systemet Grupp 1 - Vilket stöd får ensamkommande flyktingbarn i Vadstena?

Läs mer

Mångfald i vardagen krock eller möte?

Mångfald i vardagen krock eller möte? Mångfald i vardagen krock eller möte? med Seroj Ghazarian, tisdag 10 april 2012, EU-projekt MEDEL MINNESANTECKNINGAR Inledning Ingen ser mig, ingen hör mig Detta var känslan som Seroj fick när han åkte

Läs mer

Verksamheten Ensamkommande barn och ungdomar. Sociala resursförvaltningen Malmö

Verksamheten Ensamkommande barn och ungdomar. Sociala resursförvaltningen Malmö Verksamheten Ensamkommande barn och ungdomar Sociala resursförvaltningen Malmö Ensamkommande barn Sociala resursförvaltningen Sevdjan Ömer Utslussansvarig Put Boende och Integration Sevdjan.omer@malmo.se

Läs mer

Förskolelärare att jobba med framtiden

Förskolelärare att jobba med framtiden 2010 Förskolelärare att jobba med framtiden Skribenter och fotografer: Elin Anderberg Tove Johnsson Förskollärare som yrke Som förskollärare jobbar du inte bara med barnen i sig utan även med framtiden.

Läs mer

Var med i medborgardialogen!

Var med i medborgardialogen! Var med i medborgardialogen! Krokoms kommun bjuder in dig att vara med och påverka hur vi välkomnar de flyktingar som kommer till oss. Vi ska ta fram en strategi för bra integration och vill att du är

Läs mer

SÄNDNINGSMATERIAL FÖR V24. Vecka 24 201206 16/17. RIU 98,90 FM Samarbetsorganisationen för Invandrarföreningar i Uppsala SIU

SÄNDNINGSMATERIAL FÖR V24. Vecka 24 201206 16/17. RIU 98,90 FM Samarbetsorganisationen för Invandrarföreningar i Uppsala SIU SÄNDNINGSMATERIAL FÖR V24 Vecka 24 201206 16/17 RIU 98,90 FM Samarbetsorganisationen för Invandrarföreningar i Uppsala SIU Skolgatan 18 753 16 UPPSALA Telefon: 018-69 45 80 http://www.siuppsala.se/radio

Läs mer

Sylvia Lundholm (MP) Kommunhuset, Centralgatan 7, Tierp

Sylvia Lundholm (MP) Kommunhuset, Centralgatan 7, Tierp 2015-05-21 1 (8) Plats och tid A-salen, kl. 13:30 16:00 Beslutande Se förteckning sid 2 Övriga närvarande Sofia Nohrstedt, Kultur och fritids chef 12 Helena Carlsson, Verksamhetschef vård & omsorg 12 Randi

Läs mer

Behovsplan för bostäder till nyanlända flyktingar

Behovsplan för bostäder till nyanlända flyktingar ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Egnell Eva Datum 2015-03-30 Diarienummer AMN-2015-0227 Arbetsmarknadsnämnden Behovsplan för bostäder till nyanlända flyktingar Förslag till beslut Arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

Lokal överenskommelse om etablering av nyanlända flyktingar, asylsökande och andra nyanlända invandrare i Falköpings kommun.

Lokal överenskommelse om etablering av nyanlända flyktingar, asylsökande och andra nyanlända invandrare i Falköpings kommun. Lokal överenskommelse om etablering av nyanlända flyktingar, asylsökande och andra nyanlända invandrare i Falköpings kommun. Denna överenskommelse träffas mellan Arbetsförmedlingen i Falköping, Falköpings

Läs mer

UNHCR- United Nations High Commissioner for Refugees

UNHCR- United Nations High Commissioner for Refugees UNHCR- United Nations High Commissioner for Refugees Innehållsförteckning Definition, antal och förekomsten av flyktingar i världen 1 Flyktingars rättsliga ställning och UNHCR:s arbete 2 Flera internationella

Läs mer

TILLÄGG TILL KOMMUNFULLMÄKTIGES SAMMANTRÄDE 10 DECEMBER 2013

TILLÄGG TILL KOMMUNFULLMÄKTIGES SAMMANTRÄDE 10 DECEMBER 2013 TILLÄGG TILL KOMMUNFULLMÄKTIGES SAMMANTRÄDE 10 DECEMBER 2013 Nr. Ärende Nya ärenden 16 Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare från 2014-01-01 17 Överenskommelse om mottagande

Läs mer

VI OCH DOM 2010/01/22

VI OCH DOM 2010/01/22 VI OCH DOM 2010/01/22 Integration och invandring En bild av olika människor I Norbotten, Till.exempel.I Boden lever många människor med olika bakgrund. Vissa är födda i Sverige och andra i utlandet. Integration

Läs mer

Konferens om bosättning av nyanlända, med inriktning på kvotflyktingar och kommuners perspektiv 2013-04-23

Konferens om bosättning av nyanlända, med inriktning på kvotflyktingar och kommuners perspektiv 2013-04-23 Konferens om bosättning av nyanlända, med inriktning på kvotflyktingar och kommuners perspektiv 2013-04-23 KUB-projektets och Migrationsverkets konferens gav dem som arbetar med flyktingfrågor och bosättning

Läs mer

Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 1 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 11 januari 2013 Evaluation North Analys av Grupp 2 2013-01-11 Arbetsmarknadsintroduktion

Läs mer

Statsbidrag inom flyktingmottagandet. Höörs kommun

Statsbidrag inom flyktingmottagandet. Höörs kommun www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommunal revisor Maj 2014 Statsbidrag inom flyktingmottagandet Höörs kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...2

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska GRAFISK FORM ILLUSTRATION ÖVERSÄTTNING TRYCK TRYCKT PÅ MILJÖVÄNLIGT PAPPER Att studera

Läs mer

ink 2015-02- 02 far. kte+ovfr^ 75 Ronjabollen

ink 2015-02- 02 far. kte+ovfr^ 75 Ronjabollen WTÖALA K O M M U N S T Y R E L S E ink 2015-02- 02 far. kte+ovfr^ 75 Ronjabollen 1. Varför startade ni projektet och vad ville ni åstadkomma? Ronjabollen startades för att vi på TRIS såg och ser än idag

Läs mer

Det låter underbart! Och hur gör man? Om jag vill träffa en ny kompis? Ja, då får man komma till oss och då gör vi en kort intervju.

Det låter underbart! Och hur gör man? Om jag vill träffa en ny kompis? Ja, då får man komma till oss och då gör vi en kort intervju. Kompis Sverige Kan du berätta lite om Kompis Sverige? Absolut! Kompis Sverige vi jobbar med kompis förmedling. Ok! Vi vill att folk ska träffas och vi tycker idag att det är jättesvårt i Sverige att få

Läs mer

Funderar du på att bo i Kramfors kommun?

Funderar du på att bo i Kramfors kommun? Funderar du på att bo i Kramfors kommun? När du får uppehållstillstånd i Sverige är det viktigt att hitta en bostad och ett arbete i en kommun där du och din familj trivs. Om du är inskriven på Arbetsförmedlingen

Läs mer

Kommunens inventering av tillfälliga evakueringsplatser för asylsökande

Kommunens inventering av tillfälliga evakueringsplatser för asylsökande 1 [10] Stöd- och utvecklingsenheten 2015-10-15 Frågor och svar Kommunens inventering av tillfälliga evakueringsplatser för asylsökande Finns inte just din fråga besvarad? Hör i så fall av dig till Kontaktcenter

Läs mer

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever Mottagande av nyanlända och flerspråkiga barn/elever 1 Vision Varje barn och elev med utländsk bakgrund ska ges den kunskap de har rätt till för att nå målen för utbildningen. Mål Öka likvärdigheten mellan

Läs mer

MALMÖ KOMMUNFULLMÄKTIGES HANDLINGAR

MALMÖ KOMMUNFULLMÄKTIGES HANDLINGAR MALMÖ KOMMUNFULLMÄKTIGES HANDLINGAR BIHANG Ansv. utg.: Siv Gyllix 2014 Nr 106 Motion av Magnus Olsson (SD) angående att säga upp avtalen med Migrationsverket och Länsstyrelsen i Skåne län (Dnr STK-2014-200)

Läs mer

FoU Södertörn 25 september 2014 - Gabriel Helldén

FoU Södertörn 25 september 2014 - Gabriel Helldén Familjehem och jourhem på heltid sedan 14 år tillbaka. Mest barn med NPF Psykolog under utbildning Grundläggande utbildning i psykoterapi (steg 1) KBT Föreläser i ämnet inom psykiatri och habilitering

Läs mer

Bra för kommunen och bra för 30 ensamkommande ungdomar

Bra för kommunen och bra för 30 ensamkommande ungdomar Bra för kommunen och bra för 30 ensamkommande ungdomar Vi, samtliga 8 partier i kommunfullmäktige, anser att satsningar på barn och ungdom är en av de viktigaste åtgärderna för att utveckla samhället.

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare

Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare Promemoria 2010-10-07 Integrations- och jämställdhetsdepartementet Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare Bakgrund Den 1 december 2010 träder en reform för att påskynda nyanlända

Läs mer

Internationellt engagemang. Påverkansarbete för säkra vägar

Internationellt engagemang. Påverkansarbete för säkra vägar Internationellt engagemang Påverkansarbete för säkra vägar Påverkansarbete för säkra vägar Vill du engagera dig i Rädda Barnens internationella påverkansarbete? Nu lyfter vi frågan om barn på flykt från

Läs mer

Introduktionsprogrammen De la Gardiegymnasiet 2015/2016

Introduktionsprogrammen De la Gardiegymnasiet 2015/2016 Lärande genom Delaktighet Laganda Glädje 2015-06-29 Introduktionsprogrammen 2015/2016 Introduktionsprogrammen (IM) Introduktionsprogrammen vänder sig till de elever som inte uppnått behörighet till nationellt

Läs mer

EXEMPELTEXTER SKRIVA D

EXEMPELTEXTER SKRIVA D EXEMPELTEXTER SKRIVA D Beskriv Må bra (s. 13) En god hälsa är viktig. Om man vill ha ett långt och bra liv, måste man ta hand om både kropp och själ. Jag försöker äta rätt för att må bra. Jag väljer ofta

Läs mer

Etablering av verksamhet för ensamkommande barn

Etablering av verksamhet för ensamkommande barn Kommunfullmäktige 2007 06 18 151 322 Kommunstyrelsen 2007 06 04 129 296 Arbets och personalutskottet 2007 05 28 125 279 Migrationsverket, Arbetsmarknadsförvaltningen, Invandrarservice, Socialförvaltningen,

Läs mer

2015-09-10. Jobb Utbildning Boende och mottagande Civila samhället

2015-09-10. Jobb Utbildning Boende och mottagande Civila samhället Promemoria 2015-09-10 Arbetsmarknadsdepartementet Ur budgetpropositionen för 2016: Investeringar för snabbare etablering Arbete och utbildning är den främsta nyckeln till etablering i ett nytt land. Därför

Läs mer

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Copyright 2012, Marika Sjödell Ansvarig utgivare: Marika Sjödell Illustratör: Åsa Wrange Formgivare: Patrik Liski Framställt på vulkan.se

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Regionens samverkansråd

Regionens samverkansråd Kallelse/Program 1(1) 1 Regional utveckling 2015-08-11 Helena Wiktorsson Tfn: 063-14 66 30 E-post: helena.wiktorsson@regionjh.se ORGAN: Regionens samverkansråd DATUM: 17 augusti 2015, kl. 10.30-12.00,

Läs mer

Information om ensamkommande barn

Information om ensamkommande barn Information om ensamkommande barn Uppehållstillstånd 2013 Kvottuttagna 2 % Migrationsverkets ansvar ta emot och pröva ansökan om asyl göra åldersbedömningar ekonomiskt bistånd efterforska barnens vårdnadshavare

Läs mer

Ordförande Grundskole- och gymnasienämnden. Marika Lindgren Åsbrink (S)

Ordförande Grundskole- och gymnasienämnden. Marika Lindgren Åsbrink (S) Interpellationssvar "Hur mycket kostar det privata vinstintresset i skolan? av Jesper Wiklund (V) Tack för interpellationen. Som svar på interpellantens fråga: Med anledning av två domar från förvaltningsrätten

Läs mer

Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever,

Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever, Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever, Melleruds Kommun 2014 1 Inledning Sammanfattning av de rutiner som tillämpas i Melleruds kommun anpassade till Skolverkets skrifter: Allmänna råd för utbildning

Läs mer

Lokal överenskommelse om nyanländas etablering i Kiruna kommun

Lokal överenskommelse om nyanländas etablering i Kiruna kommun Sida: 1 av 12 Dnr: Datum: 2014-01-23 Denna överenskommelse kommer att revideras i april 2014 pga förändringar i etableringsuppdraget Lokal överenskommelse om nyanländas etablering i Kiruna kommun 1. Inledning

Läs mer

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Vi har under de senaste två söndagarna talat om längtan efter liv i den kristna tron. Längtan efter Guds Helige Ande och att fortsätta bygga

Läs mer