KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2011/12.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2011/12."

Transkript

1 KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2011/12. Förskoleklass årskurs 6 Enhet: Sandbackaskolan Rektor: AnnChristin Karlsson, rektor F 3 och särskolan Maria Lindström, rektor 4 6 och förberedelsegruppen 1. KOMPETENSUTVECKLING. Inom vilka områden har kompetensutveckling genomförts vid enheten under året. OBS! Ange inte detaljerade kurser utan områden. Kommungemensamma utbildningstillfällen för pedagoger/personal i särskolan Matematik utbildning med NCM Nationellt centrum för Matematikutbildning Svenska utbildning med skolans specialpedagog Utbildningsinsats för elevhälsa och trygghetsteam i arbetet mot diskriminering och kränkningar Pedagogiskt centrum, GR utbildning Learning study Alla: Att möta alla barn kommungemensam utbildning i värdegrund och förhållningssätt 2. MÅLUPPFYLLELSE OCH RESULTAT I FÖRHÅLLANDE TILL DE NATIONELLA MÅLEN Förskoleklass, fritidshem och fritidsklubb, grundskola och särskola: Normer och värden Kunskaper Elevernas ansvar och inflytande Skola och hem Övergång och samverkan Skolan och omvärlden Bedömning och betyg Gör en bedömning för respektive verksamhet av i vilken grad enheten uppnått måluppfyllelsen i de Nationella målen. Förskoleklass Eventuell kommentar: Vi behöver kompetensutveckla oss inom arbetet med flerspråkiga barn. 1

2 Fritidshem och fritidsklubb Eventuell kommentar: Vi behöver kompetensutveckla oss inom arbetet med flerspråkiga barn. Grundskola Eventuell kommentar: Vi behöver kompetensutveckla oss inom arbetet med flerspråkiga barn, för att höja måluppfyllelsen. Särskola Eventuell kommentar: Vi behöver kompetensutveckla oss inom arbetet med flerspråkiga barn, för att höja måluppfyllelsen. 3. UTBILDNINGSRESULTAT GRUNDSKOLAN ELEVER SOM UPPNÅTT MÅLEN I RESPEKTIVE ÄMNE. Åk 3: Använd bilaga 1 vid redovisningen. Åk 6: Använd bilaga 2 vid redovisningen. 4. ENHETENS EGNA MÅL/UTVECKLINGSOMRÅDEN OCH MÅLUPPFYLLELSEN I DESSA. Ange enhetens egna mål/utvecklingsområden under läsåret och ange måluppfyllelsen (kopiera tabellen där ni anger måluppfyllelsen för varje mål/utvecklingsområde). Kränkande behandling 2

3 Kommentar: Kommentarer hämtade ur verksamhetens kvalitetsredovisningar: Fritidshem Så här tänkte vi: Målet har varit att alla barn ska känna sig sedda, få möjlighet att utveckla sin sociala kompetens, sin lek, kreativitet och fantasi. Detta är stora faktorer som påverkar planeringen av verksamheten. Så här gjorde vi: Vi arbetar mycket gruppstärkande och individstärkande och försöker lägga vår kraft på det positiva som sker runt barnen. Tanken att de barn som har förmågan att välja att göra rätt ska vara goda förebilder för de andra barnen. Genom att arbeta med gruppstärkande aktiviteter så som utflykter, kojbygge i skogen, gemensamma samlingar och vår-show skapar vi en grupp/vi känsla som ökar acceptans och gemenskap till varandra. Så här blev det: Vi tycker vi kommit en bra bit på väg men det har varit utmanande och krävande. Så här går vi vidare: Till nästa läsår vill vi fortsätta vårt påbörjade arbete. Vi önskar också forum för samtal med skolan för att bättre kunna möta alla barn. Vi får många nya barn och de känner vi ej ännu. Men vi hoppas och tror att de barn som nu går hos oss har en stabil grund att stå på och kan vara goda förebilder för de nya som kommer att börja på våra fritidshem. Förskoleklassen Så här tänkte vi: Varje stund i förskoleklassens arbete, utgår från värdegrundsarbetet. Det är grundläggande för hela vår verksamhet. Arbetet sker med stor tydlighet och under positiva, livsbejakande former. Så här gjorde vi: Genom att engagera hela kroppen och alla sinnen försöker vi vara framgångsrika i detta viktiga arbete. Det sker genom till eempel sagor, nallar och dramatisering. Genom vår sammansättning i grupperna, får vi många, många tillfällen att i vardagen arbeta med tolerans och likavärde. Så här blev det: Vi tycker vi kommit en bra bit på väg men det har varit utmanande och krävande. Så här går vi vidare: Vi tar med oss erfarenheter från läsårtes grupp när vi till hösten 2012 tar emot nya barn som börjar i förskoleklass. Grundskolan Så här tänkte vi: Vi ville ha trygga grupper där barnen kände tillit till oss vuna och till varandra. Vi har utgått ifrån grupperna, hur de sett ut och vilka svårigheter respektive styrkor som finns. I några grupper har det kommit nya elever och då har det blivit naturligt med gruppstärkande arbete. Vi har velat att det ska bli tydligt för eleverna i vardagen att olikheter är okej och bra. Vi har velat skapa ett tillåtande klimat där alla har rätt att vara den dom är. Så här gjorde vi: Vi har haft samarbetsövningar och lekar i helklass, smågrupper samt årskursvis. Vi har arbetat med tjej och killsamtal samt arbetat med barnkonventionen. Eleverna har sett filmer om kränkande behandling (olikheter) och diskuterat utifrån dem och gjort kopplingar till sig själva. Kamratstödjarna har delat med sig av deras arbete. Vi har kontinuerliga samtal tillsammans med eleverna för att hjälpa dem med hur man kan göra och vara mot varandra för att alla ska ha det bra. Så här blev det: Klasserna har blivit lugnare och stabilare både inom klasserna och mellan klasserna. Många elever har god förmåga att uttrycka känslor, åsikter och förklara vad som inte är bra och vad som är bra. 3

4 Varför blev det så: Vi har arbetat med att skapa gemensamma tydliga gränser, regler och rutiner. Vi har också tydliggjort för eleverna att vi är flera pedagoger som har ansvar för barnen och att vi arbetar tillsammans. Så här går vi vidare: Vi ser att många även fortsättningsvis kommer att behöva stöd och hjälp i sina kamratrelationer och hur man agerar i samspel med andra. Vi anser att grupperna kommer att behöva mycket förebyggande arbete kring kränkande behandling även framöver. Särskolan Många elever inom särskolan har svårare att tolka och förstå samspel. Detta gör att de lättare kan bli utsatta för kränkningar och att de även kan själva kan kränka andra utan att förstå. Det innebär att det alltid finns vuna med ute på alla raster som ett stöd. Vi arbetar med att förstå värdegrunden genom samtal, läsa böcker, se film och olika EQ-övningar. Vi övar också strategier för att lösa konflikter. När det behövs har vi vägledande individuella samtal. Så här gjorde vi: Vi har använt oss av film för att synliggöra olika dilemman som kan uppstå. Därefter har vi tillsammans reflekterat över vad som hände på filmen. Vi har också arbetat med tema Våra känslor. Så här blev det: Vi upplever att eleverna utvecklats positivt, även om de har svårt att reflektera och se sig själva i de olika situationerna. I temat Våra känslor kunde de beskriva när de te blev ledsna, glada och arga. Så här går vi vidare: Vi kommer att fortsätta att arbeta på samma sätt även nästa läsår. Svenska/Sva Kommentar: Kommentarer hämtade ur verksamhetens kvalitetsredovisningar: Fritidshem Genom att varje vecka ha fritidsråd, gemensamma samlingar, aktiviteter som sång, musik, högläsning, EQ, barnens egna samlingar, samtal, grupplekar stärks barnens språkliga utveckling. Vi ser att det skett en positiv utveckling i barnens sätt att våga prata inför gruppen, att stå för sina åsikter och att använda språket som en tillgång i olika situationer t.e. vid konflikter. Förskoleklass Vi har arbetet med språklig medvetenhet. Genom lek har vi skapat goda förutsättningar för den fortsatta språkutvecklingen. Grundskola Så här tänkte vi: Vi ville att alla barn skulle bli säkrare på att läsa. Vi ville att de skulle få ett rikare språk både muntligt och skriftligt. Vi ville också satsa etra på de elever som inte hade kommit igång med sin läsning. Vi har utgått från samtalet och att eleverna lär av varandra tillsammans. Det har varit viktigt att skapa ett tillåtande klimat där barnen har kunnat berätta och lyssna på varandras erfarenheter och tankar. Vår ambition när det gäller skrivningen har varit att ge eleverna strategier för att kunna planera sitt skrivande så att teterna har en röd tråd, blir längre och mer bearbetade. Vi ville också ge dem redskap för att kunna ge varandra respons, samt som mottagare kunna använda sig av den för att förbättra sina teter. 4

5 Under vårterminen introducerade vi läsloggen. I det arbetet ingår det att reflektera över sina egna och gemensamma läsupplevelser muntligt och i skrift. I början hade många elever svårt att uttrycka sina egna tankar om det de läst. Stor vikt har lagts vid litteraturläsning och lässtrategier. Vi har haft olika former av läsövningar så som högläsning, parläsning och individuell läsning. Så här blev det/varför: Alla barnen har blivit säkrare på att läsa. Det har märkts att barnen har blivit mer motiverade att läsa och har förstått att läsning är något som utvecklas hela tiden. Barnens skriftspråk och återberättande har blivit mer levande och deras berättelser har en tydlig handling. Barnen har parvis läst samma tet högt för varandra flera gånger varje vecka. Barnen har fått anpassade läsläor varje vecka som de har läst högt för varandra. De barnen som inte kunde läsa har fått individuell lästräning flera dagar i veckan under en lång period. Vi har utvecklat läslyktan genom att mer koncentrera oss på barnens återberättande och skrivande. Vi har då arbetat utifrån ett sinnesschema för att få barnen att använda sig av mer beskrivande ord i sina muntliga och skriftliga berättelser. Vi har arbetat med tio nya elevnära ord varje vecka som barnen skall kunna stava och förstå. Vi har sett en fantastisk utveckling i elevernas läsförståelse. De har en god förmåga att samtala kring olika typer av teter. Vi har sett att en sociokulturell lärandemiljö främjar alla elevers möjligheter till utveckling. Elevernas teter har blivit längre och mer bearbetade, men vi borde ha lagt ner mer tid på strategier för respons. Arbetet med litteraturläsning och lässtrategier har resulterat i större läslust och läsglädje bland våra elever. Vi ser också att läsförståelsen har förbättrats. En inspirerande del i detta arbete har också varit våra regelbundna besök till skolbiblioteket där vi fört samtal kring litteratur och lässtrategier. Så här går vi vidare: Mycket av ovanstående arbete har genomförts bland de yngre eleverna. Därför har vi nu under höstterminen valt att sprida det över hela skolan. En del i detta är att specialpedagog Eva-Karin driver en kompetensutveckling med alla lärare och pedagoger på skolan Alla Lärare/pedagoger är språklärare Särskolan Så här tänkte vi: Att utveckla tal och språk - Att utveckla ett läsintresse - Att utveckla elevernas läs- och skrivförmåga Vi gjorde klassgemensamma mål där alla elever arbetade mot samma mål men på olika sätt. Vi har också utifrån Eva-Karins (specialpedagog på skolan) studiecirkel i Läslyktan, arbetat med att prova på olika arbetsmetoder/strategier. Elevernas individuella arbete kopplades till målen i deras IUP. Eleverna får läs- och stavningsläa varje vecka, kopplat till IUP. Så här blev det: Vi har i år kunnat ge varje elev enskild talträning i klassen. Detta anser vi varit mycket positivt och gett resultat. Alla har gått framåt på olika sätt i läs- och skrivinlärningen. Två av eleverna skriver nästan sitt namn, två har börjat jobba med Bågen, en läser nu enkel tet. Vi tycker att arbetet med Läslyktan varit mycket bra. Det gemensamma arbetet med eleverna var utvecklande då de fick lära av varandra och hör hur andra tänker. Elevernas individuella arbeta har också fungerat bra. Och de har fått större fokusering på sina IUP-mål. Så här går vi vidare: Klassgemensamma mål behöver tränas/läras in inte bara i grupp utan också en-till-en. Vi kommer att planera svenskundervisningen efter Läslyktan-modellen. 5

6 Skolan fortsätter sin satsning på ett levande skolbibliotek även i fortsättningen. Matematik Förskoleklass: I arbetet med matematik har vi kombinerat planerade matematikstunder med att lyfta vardagliga händelser som blivit matematik. Vid alla tillfällen har vi haft som mål att befästa matematiska begrepp. Fritidshem För att stimulera det matematiska tänkandet hos barnen arbetar vi mycket praktiskt. Att använda både kropp och knopp är något vi tror på. Matematiken kommer in i vår verksamhet på ett naturligt sätt. Vi bakar, delar med varandra, vi spelar spel, vi räknar hur många vi är på fritids och hur många som saknas. Vi hoppar högt och långt, vi målar, vi följer mönster, vi syr och skapar i olika material. Vi bjuder in till drop in och marknad där pengar ska hanteras. Vi tycker att vi på ett bra sätt har stärkt barnen i sitt matematiska tänkande genom de metoder som beskrivits. Grundskola. Så här tänkte vi: Vi ville att barnen skulle bli medvetna och kunna sätta ord på sitt matematiska tänkande. Samt ge dem hållbara och användbara strategier. Så här blev det: Barnen har blivit bättre på att våga berätta hur de tänker och varför de tänker så. Många av eleverna har börjat hitta hållbara strategier men flera SVA-elever har fortfarande svårigheter. Detta tror vi beror på begränsad begreppsuppfattning och ett begränsat ordförråd. Varför blev det så: Vi pedagoger har pratat mycket matematik för att vi har blivit mer medvetna om hur viktigt det är. Vi har använt många lektioner till att prata om strategier i addition och subtraktion och varför det är viktigt att lära sig dem. SVA- eleverna har fått etra stöttning enskilt eller i en mindre grupp när det gäller olika begrepp och ordförklaringar. Åk 5: Specialläraren gjorde ett diagnostiskt test angående taluppfattning och beräkningsmetoder på höstterminen. Utifrån resultatet på det här testet jobbade vi med dagens tal för att befästa beräkningsmetoder med hjälp av huvudräkning. Vi har haft mycket gemensamma diskussioner i grupp för att ut utveckla elevernas kommunikation och resonemangsförmågor. Så här går vi vidare: Här drivs en mer tydlig uppföljning av resultat och måluppfyllelse både på individ- och gruppnivå av skolans specialpedagog i matematik. Se bifogad plan Plan över det förebyggande arbetet på Sandbackaskolan. Särskola Så här tänkte vi: Flera av våra elever är alldeles i början av sin matteutveckling, håller på att befästa siffra-antal 1-5. Elevernas matematiska kunskaper låg på väldigt olika nivåer så vi har valt att arbeta mycket individuellt, en-till-en. Vi hade klasslektioner efter Berit Bergius föreläsningar. Så här blev det: Vi upplevde förra läsåret att alla med detta, lekfulla och kreativa, arbetssätt tyckt matten varit rolig och spännande. Därför har vi lagt upp undervisningen på liknande sätt i år. Vi märker att problemlösning med öppna svar är mycket svårt för våra elever. Vi behöver jobba med detta många gånger. Att arbeta med olika matematiska dataprogram är oftast ett bra arbetssätt. 6

7 Eleverna visade stort intresse när vi hade gemensamma matematiklektioner och lärde av varandra. Så här går vi vidare: Att ha klassgemensamma mål som ger eleverna större möjlighet till att prata matematik och att lära av varandra. Det är viktigt att eleverna får hör att man kan lösa matematiska uppgifter på olika sätt. Skolan erbjuder lähjälp i alla årskurser. Lähjälp Så här tänkte vi: I våra klasser har vi ett stort antal elever som inte får den stöttning hemifrån som de behöver för att klara av att göra sina läor. Därför tycker vi att denna hjälp är mycket viktig och fyller en funktion. Så här gjorde vi: Alternativ 1 Föräldrarna fick erbjudandet om lähjälp och fick tacka ja med underskrift. Dessa elever deltog sedan varje vecka. För övriga elever var det frivilligt. Detta innebar att en del elever deltog varje vecka och andra när de hade behov av hjälp. Alternativ 2 : Vi har haft lähjälp vid två tillfällen varje vecka. Vid ett tillfälle hade vi en större grupp på ca 10 elever. Under denna tid har sva- lärare ingått. I den mindre gruppen deltog två elever med behov av särskilt stöd. Det har alltid varit öppet för alla elever att komma till lähjälpen för att träna på något de känner sig osäkra på eller arbeta med något de inte hunnit göra klart. Så här blev det: Lähjälpen har varit ett bra stöd för många elever. Eleverna har haft en positiv inställning till lähjälp. Vi känner att lähjälpen har fungerat bättre denna termin då vi har behovsprövat det och kommit överrens med föräldrar på samtal. I de flesta fall har lähjälpen fungerat mycket bra. Några elever som annars inte skulle ha arbetat med sina läor har fått gjort dem, vilket har stärkt deras självkänsla. Vi har också använt lähjälps-tillfällen till att träna strategier som ännu inte befästs hos eleven. Det har varit ett bra stöd till elever som behöver etra hjälp, framförallt elever med annat modersmål. Så här går vi vidare: Vi ser dock att fler elever skulle stärkas av att komma till lähjälpen och diskuterar därför vidare hur vi ska lägga upp lähjälpen till läsåret 2012/ HÅLLBAR UTVECKLING. Har enheten utmärkelsen Skola för hållbar utveckling eller Grön flagg? ( ) Ja ( ) Nej 6. ENHETENS EGNA UTVECKLINGSOMRÅDEN/MÅL FÖR 2012/13. Ange enhetens egna prioriterade utvecklingsområden/mål för 2012/13 Alla lärare/pedagoger är språklärare 7

8 Det område vi nu väljer för hela enheten är Alla lärare är språklärare. Och vad betyder det? Alla skolans ämnen har ansvar för att inom ramen för ämnet, studera de olika teter som används i undervisningen. Svenskämnet har alltså inte ensamt ansvar för att elever kan läsa fackteter som hör till andra ämnen. (Kommentarmaterial till kursplanen i svenska) Här har vi hämtat grunden till årets utvecklingsområde. Vi kan också i olika resultat se att den undervisning som bedrivs idag sällan gynnar flerspråkiga elevers lärande, att lärarna saknar kunskap inom detta område. Vi måste hitta undervisningsformer som är både språk- och kunskapsutvecklande som gynnar alla elever. Det är en allt för stor del av våra flerspråkiga elever som inte når upp till målen. Detta blir en utmaning för alla pedagoger inom enheten. Formativ bedömning Parallellt driver vi också, fast mer långsiktigt, arbetet med formativ bedömning. Dessa två utvecklingsarbeten kompletterar varandra. Bibliotekssatsningen kvarstår med en ansvarig lärare som inspirerar eleverna till litteraturläsning.. 7. ENHETENS PLAN FÖR KVALITETSARBETET. Varje enhet bör ha en plan för det systematiska kvalitetsarbetet. Planen bör bl a baseras på Skollagens skrivning om systematiskt kvalitetsarbete (se bilaga). Vi bifogar: Plan över förebyggande arbete på Sandbackaskolan Plan för kvalitetsarbete på Sandbackaskolan 8. EVENTUELLA AVSLUTANDE KOMMENTARER VAD GÄLLER ENHETENS KVALITETSARBETE OCH MÅLUPPFYLLELSE. Alla har förutsättningar att lyckas Vi behöver reflektera över hur vi bör fördela resurserna, så att alla elever i möjligaste mån får förutsättningar att nå målen. Hur ska samarbetet med hemmen se ut så att vi tillsammans kan stötta barnen i skolan. Vad är hemmets ansvar och vilket ansvar har skolan? Av alla barnen på enheten är det idag ca 45% som har ett annat modersmål än svenska. En del är nyanlända till Sverige sedan någon månad och andra är tredje generationen. Vi behöver även diskutera i vilka ämnen våra elever med annat modersmål behöver mest stöd i. Hur kan skolbarnomsorgen stödja barnen både språkligt och socialt i samspel med andra? Tankar från Förberedelsegruppen: Studiehandledning på modersmålet Studiehandledningen har fungerat bra i år, men vi ser förbättringsmöjligheter. Vi vill göra upp med studiehandledarna om några tider varje termin när vi, ev. tillsammans med eleverna, kan utvärdera arbetet, revidera åtgärdsprogram, sätta upp tydliga konkreta mål och göra viss planering. Vi vill hitta en liten stund vid varje studiehandledningstillfälle, när vi kan prata utanför lektionstid (t.e. 15 minuter före lektionen). Vi vill komma överens om hur informationsutbytet går till. Skrivhäfte? Fronter? Mail? Vi vill förbereda kartläggningsmaterial i barnens pärmar, så att alla vet vilka kartläggningar som ska göras. 8

9 Förutom dessa utmaningar arbetar vi vidare med Noll-tolerans mot alla former av kränkande behandlingar för att få en trygg och rolig skola. 9

Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014

Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014 Grund-/särskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(5) 2014-02-20 Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014 1. Organisation Grundsärskolan åk 1-6 och fritidshemmet är lokalintegrerade

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete år 2015

Systematiskt kvalitetsarbete år 2015 januari 2016 Sjötorpsskolan Systematiskt kvalitetsarbete år 2015 Instruktioner Matematik Under det gångna läsåret har ett av målen varit att öka en i matematik. et ökar men inte tillräckligt. I årskurs

Läs mer

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Varför språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt? Att bygga upp ett skolspråk för nyanlända tar 6-8 år. Alla lärare är språklärare! Firels resa från noll till

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning Kvalitetsredovisning för Snickargårdens förskola läsåret 2009/2010 Inledning Enligt förordning skall varje förskola årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Den skall bland annat innehålla en bedömning

Läs mer

Normer och värden (Detta är ett fast och ständigt återkommande inslag i vår verksamhet).

Normer och värden (Detta är ett fast och ständigt återkommande inslag i vår verksamhet). Utgår från kvalitetsredovisning 2014-15 samt utifrån barnens ålder och mognad. Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles

Läs mer

Språkutveckling och Läslyft i Katrineholms kommun

Språkutveckling och Läslyft i Katrineholms kommun Språkutveckling och Läslyft i Katrineholms kommun Ett försök till helhetsgrepp för ökad måluppfyllelse i alla ämnen Annika Mindedal, språkutvecklare Läroplaner + Få syn på språket FÖRSKOLA FÖRSKOLEKLASS

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass.

Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass. Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass. Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Rensbackens förskola Rensbackens förskola arbetar för att erbjuda en god omsorg och trygghet. Vi tar tillvara både inne- och utemiljön på ett medvetet sätt. Miljön är formad

Läs mer

Utvecklingsprogram i matematik för förskola, förskoleklass och grundskola i Hudiksvalls kommun Del 2. Förbättringsområden, aktiviteter och tidsplaner

Utvecklingsprogram i matematik för förskola, förskoleklass och grundskola i Hudiksvalls kommun Del 2. Förbättringsområden, aktiviteter och tidsplaner 1 (8) 2011-02-04 Utvecklingsprogram i matematik för förskola, förskoleklass och grundskola i Hudiksvalls kommun Del 2. Förbättringsområden, aktiviteter och tidsplaner Utvecklingsprogrammet i matematik

Läs mer

ARBETSPLAN 2012/13 för skola och fritidshem

ARBETSPLAN 2012/13 för skola och fritidshem Stocksätterskolan ARBETSPLAN 2012/13 för skola och fritidshem Innehållsförteckning 1. Normer och värden...3 2. Kunskaper...4 3. Elevernas ansvar och inflytande...5 4. Skola och hem...6 2 Stocksätterskolans

Läs mer

Kvalitetsredovisning Björbo skolan Läsåret 2014/15

Kvalitetsredovisning Björbo skolan Läsåret 2014/15 Kvalitetsredovisning Björbo skolan Läsåret 2014/15 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vi har under läsåret kontinuerligt arbetat med värdegrunden på skolan, bla har vi samtal med eleverna

Läs mer

Verksamhetsplan för Bränninge ro Bränningeskolan 2015-2016

Verksamhetsplan för Bränninge ro Bränningeskolan 2015-2016 Verksamhetsplan för Bränninge ro Bränningeskolan 2015-2016 Vision/Verksamhetsidé De senaste årens enkätsvar från elever och vårdnadshavare visar att Bränningeskolan är skola där man känner sig trygg. Trots

Läs mer

Lokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan

Lokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan Lokal Arbetsplan 2011 F-klass och grundskolan NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Frälsegårdsskolan F

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Frälsegårdsskolan F Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Frälsegårdsskolan F-6 2015 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat...

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Kronan F

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Kronan F Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Kronan F-6 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING

Läs mer

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Ållebergsskolan. Grundsärskola. Läsår 2010 / 2011.

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Ållebergsskolan. Grundsärskola. Läsår 2010 / 2011. Arbetsplan Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa Ållebergsskolan Grundsärskola Läsår 2010 / 2011 Charlotta Robson Rektor Innehållsförteckning Del 1 Enhet Kyrkerörs vision Del

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev.080530 Karlshögs förskola består av fyra avdelningar: Grodan, Hajen, Delfinen och Pingvinen. Förskolan är belägen i ett lugnt villaområde på Håkanstorp. Avdelningarna

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Åsaka skola F

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Åsaka skola F Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Åsaka skola F-6 2015 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Maha Said. Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING

Maha Said. Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING Maha Said Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING LPP Samling på fritidshem tema normer och värdegrund - Årskurs 2 På fritids har vi 26 andraklasselever. Det finns en del konflikter

Läs mer

V Ä L K O M M E N. Bengt Thorngren Skolverket

V Ä L K O M M E N. Bengt Thorngren Skolverket ? V Ä L K O M M E N Bengt Thorngren Skolverket Varför har allmänna råden revideras? o Råden har anpassats till nu gällande skollag och läroplan o Ge stöd i tillämpningen av bestämmelserna o Belysa utvecklingsområden

Läs mer

Årsplan Förskolan Kastanjen 2015/16

Årsplan Förskolan Kastanjen 2015/16 Reviderad 150824 Årsplan Förskolan Kastanjen 2015/16 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1 åringar, 1-2 åringar 2-3 åringar,

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Korsberga skola F-6 Läsåret 2015/2016 2(5) Vad framkom vid analysen av verksamhetens resultat förra läsåret? Vi kände behov av att prata mer om matematiken

Läs mer

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Förskolan Bäcken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Arbetsplan 2013/2014. Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst

Arbetsplan 2013/2014. Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst Arbetsplan 2013/2014 Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Kunskaper 5. Läroplansmål Elevernas

Läs mer

Senast ändrat

Senast ändrat Köpings kommun Arbetsplan för Hattstugan Läsår 2015 2016 Lena Westling, Malin Arvidson, Monica Viborg, Ramona Vikman 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 Förskola/avdelning Fyrås förskola Ort Fyrås Hammerdal Ansvarig förskolchef Ewa Ottosson Kontaktinformation Fyrås förskola småfattran Fyrås 565 830

Läs mer

Marieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning

Marieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning Kvalitetsredovisningens syfte är att vara ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen på varje förskola. Den skall ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse samt vilka åtgärder

Läs mer

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015 ÖREBRO KOMMUN Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015 Tegnérskolan Förvaltningen förskola och skola orebro.se Box 31550, 701 35 Örebro Ullavigatan 27 tegnerskolan@orebro.se Servicecenter 019-21

Läs mer

Tallbacksgården/Norrsätra förskolas arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse

Tallbacksgården/Norrsätra förskolas arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) 20160823 Tallbacksgården/Norrsätra förskolas arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse 2016-2017 I Sandvikens kommun är världen alltid närvarande. Här

Läs mer

Verksamhetsplan ht och vt Inledning:

Verksamhetsplan ht och vt Inledning: Verksamhetsplan ht - 2010 och vt -2011 Avdelning Ekorren, Förskolan Frida Inledning: Verksamheten bygger på fyra mål och riktlinjer ur skriften Läroplan för Förskolan Lpfö 98 1. Normer och värden 2. Utveckling

Läs mer

Vi ser hela dagen som ett lärande och vi arbetar medvetet med att ge barnen tid, utrymme och inflytande.

Vi ser hela dagen som ett lärande och vi arbetar medvetet med att ge barnen tid, utrymme och inflytande. Kvalitetsberättelse Vår förskola/förskoleklass/fritidshem/skola Vår förskola ligger i ett centralt villaområde nära älven och med gångavstånd till kommunala anläggningar. Vi erbjuder en pedagogisk verksamhet

Läs mer

Tyck till om förskolans kvalitet!

Tyck till om förskolans kvalitet! (6) Logga per kommun Tyck till om förskolans kvalitet! Självskattning ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet har sin utgångspunkt i Lpfö 98/0 och har till viss del en koppling till

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Hammarnskolan Läsåret 2014/2015 2(6) Rektors reflektioner (analys av kunskapsresultaten) Fritidshem Under lå 14/15 fortsatte Fritids med sitt Utvecklingsområdet

Läs mer

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15 Systematiskt kvalitetsarbete i Solnas skolor - Resultatsammanställning - Betygssättning - KVALITETSREDOVISNING (publ) Maj Juni Aug - VERKSAMHETSPLAN (publ) - Utkast 1/gensvar/slutgiltig - Delårsbokslut

Läs mer

Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA

Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA SPRÅKUTVECKLINGSPLAN FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA Inledning Förskolans, förskoleklassens och grundskolans uppdrag är att lägga grunden

Läs mer

Kvalitetsrapport Vedevågs skola

Kvalitetsrapport Vedevågs skola Kvalitetsrapport Vedevågs skola 2015-2016 1 Innehåll 1. GRUNDFAKTA... 4 2. RESULTAT... 5 2.1 Normer och värden... 5 2.2 Måluppfyllelse i arbetet med kursplanernas mål... 6 2.3 Elevinflytande och demokrati

Läs mer

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/ Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/ Innehåll: Inledning Beskrivning av verksamheten och utfall av insatser Slutord. Dokumenttyp Redovisning Dokumentägare Förkolans namn

Läs mer

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15 Datum 150904 1 (9) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna

Läs mer

Arbetsplan för Långareds fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Långareds fritidshem Läsåret 2014/2015 150225 Arbetsplan för Långareds fritidshem Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

Verksamhetsplan Grundsärskola/ fritidshem 2014/2015

Verksamhetsplan Grundsärskola/ fritidshem 2014/2015 Tillsammans når vi toppen! Tre prioriterade utvecklingsområden för skolområde ÖST Höja måluppfyllelse och resultat Nationella prov Betyg Enkätresultat Elevhälsa VÄRDEGRUNDSARBETE Förebyggande arbete Samordna

Läs mer

Kvalitetsdokument 2014, Vasaskolan (läå 2013/2014)

Kvalitetsdokument 2014, Vasaskolan (läå 2013/2014) Kvalitetsdokument 2014, Vasaskolan (läå 2013/2014) 1 Vasaskolan 1.1 Inledande frågor 1.1.1 Utvecklingsområden på skolan Skolans främsta utvecklingsområden under läsåret 2013/2014 I vår verksamhetsplan

Läs mer

Arbetsplan för Magra fritidshem Läsåret 2013/2014

Arbetsplan för Magra fritidshem Läsåret 2013/2014 130909 Arbetsplan för Magra fritidshem Läsåret 2013/2014, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

Läslyftet 2016-2018 i Örebro kommun. Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen

Läslyftet 2016-2018 i Örebro kommun. Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen Läslyftet 2016-2018 i Örebro kommun Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen Tidplan inför Läsåret 2016/17 Okt-nov -15 Rektorer planerar

Läs mer

Sätra skola arbetsplan 2014 2015

Sätra skola arbetsplan 2014 2015 Sätra skola Handläggare Vårt diarienummer Datum 140818 Sidan 1(6) Sätra skola arbetsplan 2014 2015 Gäller för Skola, Förskoleklass och Fritidshem MEDBORGARE Kunskapsförvaltningens verksamheter lägger grunden

Läs mer

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 1(17) Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 Linköpings kommun linkoping.se 2 Innehåll SAMMANFATTNING... 3 NORMER OCH VÄRDEN (2.1

Läs mer

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN SKATTKAMMARENS FÖRSKOLA Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011 1 2 Innehåll 1 Verksamhetsbeskrivning (kortfattad) 4 1.1.1 Beskrivning av verksamheten... 4 1.1.2 Beskrivning

Läs mer

Förskoleklass en trygg skolvärld. Förskoleklassens arbetssätt. Språk

Förskoleklass en trygg skolvärld. Förskoleklassens arbetssätt. Språk Förskoleklass en trygg skolvärld Det år ditt barn fyller sex är det dags att välja plats i förskoleklass. De flesta föräldrar låter sitt barn gå i förskoleklass eftersom det ger en mjuk och trygg övergång

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för Kvinnebyskolans förskoleklass, läsår 2013/2014

Lokal pedagogisk planering för Kvinnebyskolans förskoleklass, läsår 2013/2014 Lokal pedagogisk planering för s förskoleklass, läsår 2013/2014 Syfte: Skolans uppdrag: Mål: Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2011-2012 1 Inneha llsfo rteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Utveckling och lärande 5. Läroplansmål Barns inflytande 6. Läroplansmål

Läs mer

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016 Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016 Enhet 1 avdelning 1-5 år och 6-13 år som är öppen dygnet runt. Verksamheter Dag-, kväll-, natt- och helg Förskola för barn 1-5 år Kväll-, natt- och helg

Läs mer

Arbetsplan för Stockens förskola Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Stockens förskola Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lärande Samskapande Styrkebaserad Lust att lära Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare Vi skapar delaktighet som präglas av att vi

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016-2017 Förskolan Bergabacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och Förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 150417 Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhet Förskolan Källbacken är Leksands allra senast byggda förskola, vi flyttade in verksamheten från förskolan Mosippan i februari 2013 Förskolan ligger

Läs mer

Innehå llsfö rteckning

Innehå llsfö rteckning 1 Innehå llsfö rteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Utveckling och lärande 5. Läroplansmål Barns inflytande 6. Läroplansmål Förskola och hem 7. Läroplansmål

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014. Vår vision

Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014. Vår vision Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014 Vår vision På förskolan Solstrålen ska vi arbeta för att få trygga barn som är glada, positiva, har upptäckarglädje och trivs tillsammans med varandra och oss

Läs mer

Sörgårdens arbetsplan 14-15

Sörgårdens arbetsplan 14-15 Sörgårdens arbetsplan 14-15! Svenska Vi kan använda oss utav 4 olika diagnos- undervisningsmaterial. Skolverkets Nya språket lyfter, Stärk språket stärk lärandet (Cirkelmodellen), God läsutveckling, God

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni Eskilsby skola Grundskola, förskoleklass och fritidshem 1 Presentation av verksamheten läsåret 2013-2014 Eskilsby skola består av en integrerad klass med

Läs mer

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015 2012-10-15 Sid 1 (12) Handlingsplan För Gröna Markhedens förskola 2014/2015 X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (12) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2015/2016 och verksamhetsplan 2016/2017 för förskolan Pelikanen

Kvalitetsredovisning 2015/2016 och verksamhetsplan 2016/2017 för förskolan Pelikanen Kvalitetsredovisning 2015/2016 och verksamhetsplan 2016/2017 för förskolan Pelikanen Om kvalitetsarbetet Verksamheter inom skolväsendet ska systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning Grundskola 1-6 Läsåret 2013/2014 Hedeskoga skola Ansvarig rektor:jim Priest Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Tillsyn av fristående förskolor ht-11 och vt-12. 12 fristående förskolor i Ängelholms kommun

Tillsyn av fristående förskolor ht-11 och vt-12. 12 fristående förskolor i Ängelholms kommun Tillsyn av fristående förskolor ht-11 och vt-12 12 fristående förskolor i Ängelholms kommun Målinriktat arbete vad gäller kränkande behandling Arbetar aktivt med att motverka och förebygga kränkande behandling

Läs mer

Skärhamns skola Arbetsplan augusti 2015 juni 2016. Grundskola årskurs 1-5

Skärhamns skola Arbetsplan augusti 2015 juni 2016. Grundskola årskurs 1-5 Skärhamns skola Arbetsplan augusti 2015 juni 2016 Grundskola årskurs 1-5 Ansvarig rektor Namn Lars-Eric Pettersson Datum 2015-09-01 Tjörn Möjligheternas ö Enhetens namn Skärhamns skola Enheten ansvarar

Läs mer

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN skolan Vi vet vart vi ska. Vi utvärderar, analyserar och förändrar. Utnyttja alla våra sinnen. Lär oss på olika sätt. Är tydliga! Gör våra elever medvetna om målen.

Läs mer

Plan mot diskriminering & kränkande behandling

Plan mot diskriminering & kränkande behandling Plan mot diskriminering & kränkande behandling Förskolan Anden Förskolan Andens Plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter

Läs mer

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015 Lokal arbetsplan Mälarenhetens förskolor 2014/2015 Naturvetenskap för små barn handlar om att observera och iaktta det barnen gör och är intresserade av i leken. Det gäller att för egen del som vuxen och

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN 1 Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar Förmåga

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2012-09-07 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska

Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska Skolans värdegrund och uppdrag Lgr 11 s.9 En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas

Läs mer

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande Verksamhetsplan Solhaga förskola 2016-2017 Förutsättningar 35 platser Två avdelningar, Solen 1 3 år, Månen 3 5 år 7 pedagoger (4 förskollärare, tre barnskötare

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Verksamhetsplan för Malmens förskolor 2015-2016

Verksamhetsplan för Malmens förskolor 2015-2016 Verksamhetsplan för Malmens förskolor 2015-2016 Enheter Smultron 1-3 år Hallon 1-3 år Jordgubben 3-5 år Lingon 3-5 år Nyponrosen 1-5 år Kullerbyttan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn 1-5 år Förutsättningar

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

Verksamhetsplan Borgens förskola Avdelning Draken 2015-2016

Verksamhetsplan Borgens förskola Avdelning Draken 2015-2016 Verksamhetsplan Borgens förskola Avdelning Draken 2015-2016 September 2015 Verksamhetsplan för Borgens förskola, avdelning Draken 2015-2016 Enhet Borgens förskola Draken 1-5 år Förutsättningar 23 barn

Läs mer

Verksamhetsplan Ekeby skola och fritidshem 2016/2017

Verksamhetsplan Ekeby skola och fritidshem 2016/2017 Verksamhetsplan Ekeby skola och fritidshem 2016/2017 Innehållsförteckning Verksamhetsidé-vision sid. 2 Förutsättningar sid. 2 Ekeby skolas årshjul sid. 4 1. Läroplansmål Normer och värden sid. 5 2. Läroplansmål

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Lextorpsskolan F

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Lextorpsskolan F Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Lextorpsskolan F-6 2015 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat...

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för förskolan Tällberg

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för förskolan Tällberg Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för förskolan Tällberg Om kvalitetsarbetet Verksamheter inom skolväsendet ska systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla verksamheten. Förskolans

Läs mer

BEDÖMNINGSMATRIS GRUNDSKOLA, GRUNDSÄRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH FRITIDSHEM

BEDÖMNINGSMATRIS GRUNDSKOLA, GRUNDSÄRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH FRITIDSHEM BEDÖMNINGSMATRIS GRUNDSKOLA, GRUNDSÄRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH FRITIDSHEM Normer och värden sid 2 Kunskaper sid 3-7 Ansvar och inflytande för elever sid 8 Betyg och bedömning sid 9 Rektors ansvar sid 10-11

Läs mer

Kvalitetsrapport Så här går det

Kvalitetsrapport Så här går det Kvalitetsrapport Så här går det Uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet på Fårösundsskolan Verksamhetsåret 2014/2015 Kort sammanfattning av enhetens kvalitetsarbete under verksamhetsåret Uppföljning

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Kronans fritidshem 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Kronans fritidshem 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem Kronans fritidshem 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3

Läs mer

Arbetsplan för Bergkvara skola Läsåret 10/11

Arbetsplan för Bergkvara skola Läsåret 10/11 Datum 2010-06-02 Arbetsplan för Bergkvara skola Läsåret 10/11 Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Plusgiro Torsås kommun Box 503 385 25 TORSÅS Torsskolan Allfargatan 38 www.torsas.se 0486-33100

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning Förskoleklass Läsåret 2013/2014 Backaskolan Trollbacken och Hasselbacken Ansvarig rektor: Kerstin Lellky Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän,

Läs mer

Arbetsplan augusti 2013 juni 2014. Förskola Kållekärr och Långekärrs förskolor

Arbetsplan augusti 2013 juni 2014. Förskola Kållekärr och Långekärrs förskolor Arbetsplan augusti 2013 juni 2014 Förskola Kållekärr och Långekärrs förskolor Ansvarig rektor/förskolechef Namn Pia Johnsson Datum 2013-09-01 Tjörn Möjligheternas ö Enhetens namn Kållekärrs förskola Långekärrs

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2015/2016 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer