KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2011/12.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2011/12."

Transkript

1 KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2011/12. Förskoleklass årskurs 6 Enhet: Sandbackaskolan Rektor: AnnChristin Karlsson, rektor F 3 och särskolan Maria Lindström, rektor 4 6 och förberedelsegruppen 1. KOMPETENSUTVECKLING. Inom vilka områden har kompetensutveckling genomförts vid enheten under året. OBS! Ange inte detaljerade kurser utan områden. Kommungemensamma utbildningstillfällen för pedagoger/personal i särskolan Matematik utbildning med NCM Nationellt centrum för Matematikutbildning Svenska utbildning med skolans specialpedagog Utbildningsinsats för elevhälsa och trygghetsteam i arbetet mot diskriminering och kränkningar Pedagogiskt centrum, GR utbildning Learning study Alla: Att möta alla barn kommungemensam utbildning i värdegrund och förhållningssätt 2. MÅLUPPFYLLELSE OCH RESULTAT I FÖRHÅLLANDE TILL DE NATIONELLA MÅLEN Förskoleklass, fritidshem och fritidsklubb, grundskola och särskola: Normer och värden Kunskaper Elevernas ansvar och inflytande Skola och hem Övergång och samverkan Skolan och omvärlden Bedömning och betyg Gör en bedömning för respektive verksamhet av i vilken grad enheten uppnått måluppfyllelsen i de Nationella målen. Förskoleklass Eventuell kommentar: Vi behöver kompetensutveckla oss inom arbetet med flerspråkiga barn. 1

2 Fritidshem och fritidsklubb Eventuell kommentar: Vi behöver kompetensutveckla oss inom arbetet med flerspråkiga barn. Grundskola Eventuell kommentar: Vi behöver kompetensutveckla oss inom arbetet med flerspråkiga barn, för att höja måluppfyllelsen. Särskola Eventuell kommentar: Vi behöver kompetensutveckla oss inom arbetet med flerspråkiga barn, för att höja måluppfyllelsen. 3. UTBILDNINGSRESULTAT GRUNDSKOLAN ELEVER SOM UPPNÅTT MÅLEN I RESPEKTIVE ÄMNE. Åk 3: Använd bilaga 1 vid redovisningen. Åk 6: Använd bilaga 2 vid redovisningen. 4. ENHETENS EGNA MÅL/UTVECKLINGSOMRÅDEN OCH MÅLUPPFYLLELSEN I DESSA. Ange enhetens egna mål/utvecklingsområden under läsåret och ange måluppfyllelsen (kopiera tabellen där ni anger måluppfyllelsen för varje mål/utvecklingsområde). Kränkande behandling 2

3 Kommentar: Kommentarer hämtade ur verksamhetens kvalitetsredovisningar: Fritidshem Så här tänkte vi: Målet har varit att alla barn ska känna sig sedda, få möjlighet att utveckla sin sociala kompetens, sin lek, kreativitet och fantasi. Detta är stora faktorer som påverkar planeringen av verksamheten. Så här gjorde vi: Vi arbetar mycket gruppstärkande och individstärkande och försöker lägga vår kraft på det positiva som sker runt barnen. Tanken att de barn som har förmågan att välja att göra rätt ska vara goda förebilder för de andra barnen. Genom att arbeta med gruppstärkande aktiviteter så som utflykter, kojbygge i skogen, gemensamma samlingar och vår-show skapar vi en grupp/vi känsla som ökar acceptans och gemenskap till varandra. Så här blev det: Vi tycker vi kommit en bra bit på väg men det har varit utmanande och krävande. Så här går vi vidare: Till nästa läsår vill vi fortsätta vårt påbörjade arbete. Vi önskar också forum för samtal med skolan för att bättre kunna möta alla barn. Vi får många nya barn och de känner vi ej ännu. Men vi hoppas och tror att de barn som nu går hos oss har en stabil grund att stå på och kan vara goda förebilder för de nya som kommer att börja på våra fritidshem. Förskoleklassen Så här tänkte vi: Varje stund i förskoleklassens arbete, utgår från värdegrundsarbetet. Det är grundläggande för hela vår verksamhet. Arbetet sker med stor tydlighet och under positiva, livsbejakande former. Så här gjorde vi: Genom att engagera hela kroppen och alla sinnen försöker vi vara framgångsrika i detta viktiga arbete. Det sker genom till eempel sagor, nallar och dramatisering. Genom vår sammansättning i grupperna, får vi många, många tillfällen att i vardagen arbeta med tolerans och likavärde. Så här blev det: Vi tycker vi kommit en bra bit på väg men det har varit utmanande och krävande. Så här går vi vidare: Vi tar med oss erfarenheter från läsårtes grupp när vi till hösten 2012 tar emot nya barn som börjar i förskoleklass. Grundskolan Så här tänkte vi: Vi ville ha trygga grupper där barnen kände tillit till oss vuna och till varandra. Vi har utgått ifrån grupperna, hur de sett ut och vilka svårigheter respektive styrkor som finns. I några grupper har det kommit nya elever och då har det blivit naturligt med gruppstärkande arbete. Vi har velat att det ska bli tydligt för eleverna i vardagen att olikheter är okej och bra. Vi har velat skapa ett tillåtande klimat där alla har rätt att vara den dom är. Så här gjorde vi: Vi har haft samarbetsövningar och lekar i helklass, smågrupper samt årskursvis. Vi har arbetat med tjej och killsamtal samt arbetat med barnkonventionen. Eleverna har sett filmer om kränkande behandling (olikheter) och diskuterat utifrån dem och gjort kopplingar till sig själva. Kamratstödjarna har delat med sig av deras arbete. Vi har kontinuerliga samtal tillsammans med eleverna för att hjälpa dem med hur man kan göra och vara mot varandra för att alla ska ha det bra. Så här blev det: Klasserna har blivit lugnare och stabilare både inom klasserna och mellan klasserna. Många elever har god förmåga att uttrycka känslor, åsikter och förklara vad som inte är bra och vad som är bra. 3

4 Varför blev det så: Vi har arbetat med att skapa gemensamma tydliga gränser, regler och rutiner. Vi har också tydliggjort för eleverna att vi är flera pedagoger som har ansvar för barnen och att vi arbetar tillsammans. Så här går vi vidare: Vi ser att många även fortsättningsvis kommer att behöva stöd och hjälp i sina kamratrelationer och hur man agerar i samspel med andra. Vi anser att grupperna kommer att behöva mycket förebyggande arbete kring kränkande behandling även framöver. Särskolan Många elever inom särskolan har svårare att tolka och förstå samspel. Detta gör att de lättare kan bli utsatta för kränkningar och att de även kan själva kan kränka andra utan att förstå. Det innebär att det alltid finns vuna med ute på alla raster som ett stöd. Vi arbetar med att förstå värdegrunden genom samtal, läsa böcker, se film och olika EQ-övningar. Vi övar också strategier för att lösa konflikter. När det behövs har vi vägledande individuella samtal. Så här gjorde vi: Vi har använt oss av film för att synliggöra olika dilemman som kan uppstå. Därefter har vi tillsammans reflekterat över vad som hände på filmen. Vi har också arbetat med tema Våra känslor. Så här blev det: Vi upplever att eleverna utvecklats positivt, även om de har svårt att reflektera och se sig själva i de olika situationerna. I temat Våra känslor kunde de beskriva när de te blev ledsna, glada och arga. Så här går vi vidare: Vi kommer att fortsätta att arbeta på samma sätt även nästa läsår. Svenska/Sva Kommentar: Kommentarer hämtade ur verksamhetens kvalitetsredovisningar: Fritidshem Genom att varje vecka ha fritidsråd, gemensamma samlingar, aktiviteter som sång, musik, högläsning, EQ, barnens egna samlingar, samtal, grupplekar stärks barnens språkliga utveckling. Vi ser att det skett en positiv utveckling i barnens sätt att våga prata inför gruppen, att stå för sina åsikter och att använda språket som en tillgång i olika situationer t.e. vid konflikter. Förskoleklass Vi har arbetet med språklig medvetenhet. Genom lek har vi skapat goda förutsättningar för den fortsatta språkutvecklingen. Grundskola Så här tänkte vi: Vi ville att alla barn skulle bli säkrare på att läsa. Vi ville att de skulle få ett rikare språk både muntligt och skriftligt. Vi ville också satsa etra på de elever som inte hade kommit igång med sin läsning. Vi har utgått från samtalet och att eleverna lär av varandra tillsammans. Det har varit viktigt att skapa ett tillåtande klimat där barnen har kunnat berätta och lyssna på varandras erfarenheter och tankar. Vår ambition när det gäller skrivningen har varit att ge eleverna strategier för att kunna planera sitt skrivande så att teterna har en röd tråd, blir längre och mer bearbetade. Vi ville också ge dem redskap för att kunna ge varandra respons, samt som mottagare kunna använda sig av den för att förbättra sina teter. 4

5 Under vårterminen introducerade vi läsloggen. I det arbetet ingår det att reflektera över sina egna och gemensamma läsupplevelser muntligt och i skrift. I början hade många elever svårt att uttrycka sina egna tankar om det de läst. Stor vikt har lagts vid litteraturläsning och lässtrategier. Vi har haft olika former av läsövningar så som högläsning, parläsning och individuell läsning. Så här blev det/varför: Alla barnen har blivit säkrare på att läsa. Det har märkts att barnen har blivit mer motiverade att läsa och har förstått att läsning är något som utvecklas hela tiden. Barnens skriftspråk och återberättande har blivit mer levande och deras berättelser har en tydlig handling. Barnen har parvis läst samma tet högt för varandra flera gånger varje vecka. Barnen har fått anpassade läsläor varje vecka som de har läst högt för varandra. De barnen som inte kunde läsa har fått individuell lästräning flera dagar i veckan under en lång period. Vi har utvecklat läslyktan genom att mer koncentrera oss på barnens återberättande och skrivande. Vi har då arbetat utifrån ett sinnesschema för att få barnen att använda sig av mer beskrivande ord i sina muntliga och skriftliga berättelser. Vi har arbetat med tio nya elevnära ord varje vecka som barnen skall kunna stava och förstå. Vi har sett en fantastisk utveckling i elevernas läsförståelse. De har en god förmåga att samtala kring olika typer av teter. Vi har sett att en sociokulturell lärandemiljö främjar alla elevers möjligheter till utveckling. Elevernas teter har blivit längre och mer bearbetade, men vi borde ha lagt ner mer tid på strategier för respons. Arbetet med litteraturläsning och lässtrategier har resulterat i större läslust och läsglädje bland våra elever. Vi ser också att läsförståelsen har förbättrats. En inspirerande del i detta arbete har också varit våra regelbundna besök till skolbiblioteket där vi fört samtal kring litteratur och lässtrategier. Så här går vi vidare: Mycket av ovanstående arbete har genomförts bland de yngre eleverna. Därför har vi nu under höstterminen valt att sprida det över hela skolan. En del i detta är att specialpedagog Eva-Karin driver en kompetensutveckling med alla lärare och pedagoger på skolan Alla Lärare/pedagoger är språklärare Särskolan Så här tänkte vi: Att utveckla tal och språk - Att utveckla ett läsintresse - Att utveckla elevernas läs- och skrivförmåga Vi gjorde klassgemensamma mål där alla elever arbetade mot samma mål men på olika sätt. Vi har också utifrån Eva-Karins (specialpedagog på skolan) studiecirkel i Läslyktan, arbetat med att prova på olika arbetsmetoder/strategier. Elevernas individuella arbete kopplades till målen i deras IUP. Eleverna får läs- och stavningsläa varje vecka, kopplat till IUP. Så här blev det: Vi har i år kunnat ge varje elev enskild talträning i klassen. Detta anser vi varit mycket positivt och gett resultat. Alla har gått framåt på olika sätt i läs- och skrivinlärningen. Två av eleverna skriver nästan sitt namn, två har börjat jobba med Bågen, en läser nu enkel tet. Vi tycker att arbetet med Läslyktan varit mycket bra. Det gemensamma arbetet med eleverna var utvecklande då de fick lära av varandra och hör hur andra tänker. Elevernas individuella arbeta har också fungerat bra. Och de har fått större fokusering på sina IUP-mål. Så här går vi vidare: Klassgemensamma mål behöver tränas/läras in inte bara i grupp utan också en-till-en. Vi kommer att planera svenskundervisningen efter Läslyktan-modellen. 5

6 Skolan fortsätter sin satsning på ett levande skolbibliotek även i fortsättningen. Matematik Förskoleklass: I arbetet med matematik har vi kombinerat planerade matematikstunder med att lyfta vardagliga händelser som blivit matematik. Vid alla tillfällen har vi haft som mål att befästa matematiska begrepp. Fritidshem För att stimulera det matematiska tänkandet hos barnen arbetar vi mycket praktiskt. Att använda både kropp och knopp är något vi tror på. Matematiken kommer in i vår verksamhet på ett naturligt sätt. Vi bakar, delar med varandra, vi spelar spel, vi räknar hur många vi är på fritids och hur många som saknas. Vi hoppar högt och långt, vi målar, vi följer mönster, vi syr och skapar i olika material. Vi bjuder in till drop in och marknad där pengar ska hanteras. Vi tycker att vi på ett bra sätt har stärkt barnen i sitt matematiska tänkande genom de metoder som beskrivits. Grundskola. Så här tänkte vi: Vi ville att barnen skulle bli medvetna och kunna sätta ord på sitt matematiska tänkande. Samt ge dem hållbara och användbara strategier. Så här blev det: Barnen har blivit bättre på att våga berätta hur de tänker och varför de tänker så. Många av eleverna har börjat hitta hållbara strategier men flera SVA-elever har fortfarande svårigheter. Detta tror vi beror på begränsad begreppsuppfattning och ett begränsat ordförråd. Varför blev det så: Vi pedagoger har pratat mycket matematik för att vi har blivit mer medvetna om hur viktigt det är. Vi har använt många lektioner till att prata om strategier i addition och subtraktion och varför det är viktigt att lära sig dem. SVA- eleverna har fått etra stöttning enskilt eller i en mindre grupp när det gäller olika begrepp och ordförklaringar. Åk 5: Specialläraren gjorde ett diagnostiskt test angående taluppfattning och beräkningsmetoder på höstterminen. Utifrån resultatet på det här testet jobbade vi med dagens tal för att befästa beräkningsmetoder med hjälp av huvudräkning. Vi har haft mycket gemensamma diskussioner i grupp för att ut utveckla elevernas kommunikation och resonemangsförmågor. Så här går vi vidare: Här drivs en mer tydlig uppföljning av resultat och måluppfyllelse både på individ- och gruppnivå av skolans specialpedagog i matematik. Se bifogad plan Plan över det förebyggande arbetet på Sandbackaskolan. Särskola Så här tänkte vi: Flera av våra elever är alldeles i början av sin matteutveckling, håller på att befästa siffra-antal 1-5. Elevernas matematiska kunskaper låg på väldigt olika nivåer så vi har valt att arbeta mycket individuellt, en-till-en. Vi hade klasslektioner efter Berit Bergius föreläsningar. Så här blev det: Vi upplevde förra läsåret att alla med detta, lekfulla och kreativa, arbetssätt tyckt matten varit rolig och spännande. Därför har vi lagt upp undervisningen på liknande sätt i år. Vi märker att problemlösning med öppna svar är mycket svårt för våra elever. Vi behöver jobba med detta många gånger. Att arbeta med olika matematiska dataprogram är oftast ett bra arbetssätt. 6

7 Eleverna visade stort intresse när vi hade gemensamma matematiklektioner och lärde av varandra. Så här går vi vidare: Att ha klassgemensamma mål som ger eleverna större möjlighet till att prata matematik och att lära av varandra. Det är viktigt att eleverna får hör att man kan lösa matematiska uppgifter på olika sätt. Skolan erbjuder lähjälp i alla årskurser. Lähjälp Så här tänkte vi: I våra klasser har vi ett stort antal elever som inte får den stöttning hemifrån som de behöver för att klara av att göra sina läor. Därför tycker vi att denna hjälp är mycket viktig och fyller en funktion. Så här gjorde vi: Alternativ 1 Föräldrarna fick erbjudandet om lähjälp och fick tacka ja med underskrift. Dessa elever deltog sedan varje vecka. För övriga elever var det frivilligt. Detta innebar att en del elever deltog varje vecka och andra när de hade behov av hjälp. Alternativ 2 : Vi har haft lähjälp vid två tillfällen varje vecka. Vid ett tillfälle hade vi en större grupp på ca 10 elever. Under denna tid har sva- lärare ingått. I den mindre gruppen deltog två elever med behov av särskilt stöd. Det har alltid varit öppet för alla elever att komma till lähjälpen för att träna på något de känner sig osäkra på eller arbeta med något de inte hunnit göra klart. Så här blev det: Lähjälpen har varit ett bra stöd för många elever. Eleverna har haft en positiv inställning till lähjälp. Vi känner att lähjälpen har fungerat bättre denna termin då vi har behovsprövat det och kommit överrens med föräldrar på samtal. I de flesta fall har lähjälpen fungerat mycket bra. Några elever som annars inte skulle ha arbetat med sina läor har fått gjort dem, vilket har stärkt deras självkänsla. Vi har också använt lähjälps-tillfällen till att träna strategier som ännu inte befästs hos eleven. Det har varit ett bra stöd till elever som behöver etra hjälp, framförallt elever med annat modersmål. Så här går vi vidare: Vi ser dock att fler elever skulle stärkas av att komma till lähjälpen och diskuterar därför vidare hur vi ska lägga upp lähjälpen till läsåret 2012/ HÅLLBAR UTVECKLING. Har enheten utmärkelsen Skola för hållbar utveckling eller Grön flagg? ( ) Ja ( ) Nej 6. ENHETENS EGNA UTVECKLINGSOMRÅDEN/MÅL FÖR 2012/13. Ange enhetens egna prioriterade utvecklingsområden/mål för 2012/13 Alla lärare/pedagoger är språklärare 7

8 Det område vi nu väljer för hela enheten är Alla lärare är språklärare. Och vad betyder det? Alla skolans ämnen har ansvar för att inom ramen för ämnet, studera de olika teter som används i undervisningen. Svenskämnet har alltså inte ensamt ansvar för att elever kan läsa fackteter som hör till andra ämnen. (Kommentarmaterial till kursplanen i svenska) Här har vi hämtat grunden till årets utvecklingsområde. Vi kan också i olika resultat se att den undervisning som bedrivs idag sällan gynnar flerspråkiga elevers lärande, att lärarna saknar kunskap inom detta område. Vi måste hitta undervisningsformer som är både språk- och kunskapsutvecklande som gynnar alla elever. Det är en allt för stor del av våra flerspråkiga elever som inte når upp till målen. Detta blir en utmaning för alla pedagoger inom enheten. Formativ bedömning Parallellt driver vi också, fast mer långsiktigt, arbetet med formativ bedömning. Dessa två utvecklingsarbeten kompletterar varandra. Bibliotekssatsningen kvarstår med en ansvarig lärare som inspirerar eleverna till litteraturläsning.. 7. ENHETENS PLAN FÖR KVALITETSARBETET. Varje enhet bör ha en plan för det systematiska kvalitetsarbetet. Planen bör bl a baseras på Skollagens skrivning om systematiskt kvalitetsarbete (se bilaga). Vi bifogar: Plan över förebyggande arbete på Sandbackaskolan Plan för kvalitetsarbete på Sandbackaskolan 8. EVENTUELLA AVSLUTANDE KOMMENTARER VAD GÄLLER ENHETENS KVALITETSARBETE OCH MÅLUPPFYLLELSE. Alla har förutsättningar att lyckas Vi behöver reflektera över hur vi bör fördela resurserna, så att alla elever i möjligaste mån får förutsättningar att nå målen. Hur ska samarbetet med hemmen se ut så att vi tillsammans kan stötta barnen i skolan. Vad är hemmets ansvar och vilket ansvar har skolan? Av alla barnen på enheten är det idag ca 45% som har ett annat modersmål än svenska. En del är nyanlända till Sverige sedan någon månad och andra är tredje generationen. Vi behöver även diskutera i vilka ämnen våra elever med annat modersmål behöver mest stöd i. Hur kan skolbarnomsorgen stödja barnen både språkligt och socialt i samspel med andra? Tankar från Förberedelsegruppen: Studiehandledning på modersmålet Studiehandledningen har fungerat bra i år, men vi ser förbättringsmöjligheter. Vi vill göra upp med studiehandledarna om några tider varje termin när vi, ev. tillsammans med eleverna, kan utvärdera arbetet, revidera åtgärdsprogram, sätta upp tydliga konkreta mål och göra viss planering. Vi vill hitta en liten stund vid varje studiehandledningstillfälle, när vi kan prata utanför lektionstid (t.e. 15 minuter före lektionen). Vi vill komma överens om hur informationsutbytet går till. Skrivhäfte? Fronter? Mail? Vi vill förbereda kartläggningsmaterial i barnens pärmar, så att alla vet vilka kartläggningar som ska göras. 8

9 Förutom dessa utmaningar arbetar vi vidare med Noll-tolerans mot alla former av kränkande behandlingar för att få en trygg och rolig skola. 9

Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014

Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014 Grund-/särskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(5) 2014-02-20 Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014 1. Organisation Grundsärskolan åk 1-6 och fritidshemmet är lokalintegrerade

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning Kvalitetsredovisning för Snickargårdens förskola läsåret 2009/2010 Inledning Enligt förordning skall varje förskola årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Den skall bland annat innehålla en bedömning

Läs mer

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15 Systematiskt kvalitetsarbete i Solnas skolor - Resultatsammanställning - Betygssättning - KVALITETSREDOVISNING (publ) Maj Juni Aug - VERKSAMHETSPLAN (publ) - Utkast 1/gensvar/slutgiltig - Delårsbokslut

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA

Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA SPRÅKUTVECKLINGSPLAN FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA Inledning Förskolans, förskoleklassens och grundskolans uppdrag är att lägga grunden

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Matematik. - en handlingsplan för grundskolan

Matematik. - en handlingsplan för grundskolan Matematik - en handlingsplan för grundskolan april 2015 Inledning Bland förskolans, förskoleklassens och grundskolans viktigaste uppgifter är att se till att alla elever utvecklar god taluppfattning, god

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15 2015-08-05 Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15 Emma Niklasson, rektor Väskolan F-3 och fritidshem emma.niklasson@kristianstad.se 044-134060 1 Innehåll 1. Våra

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhet Förskolan Källbacken är Leksands allra senast byggda förskola, vi flyttade in verksamheten från förskolan Mosippan i februari 2013 Förskolan ligger

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Arbetsplan för Magra fritidshem Läsåret 2013/2014

Arbetsplan för Magra fritidshem Läsåret 2013/2014 130909 Arbetsplan för Magra fritidshem Läsåret 2013/2014, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

Resultatuppföljning 2014

Resultatuppföljning 2014 Resultatuppföljning 2014 Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen i grundskolan och förskolan. Kravet innebär att huvudmän,

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 150417 Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass Verksamhetsbeskrivning 11/12 Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass 1 Innehåll Föräldrakooperativet i organisation och struktur 3 Språk 3 Motorik/Rörelse 4 Socialt samspel 4 Matematik 4 Skapande 4

Läs mer

Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011 1(10) Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011 Asklanda skola 2(10) Innehåll 1 Förutsättningar Nyckeltal...3 2 Arbetsprocesser i grundskolan...3 2.1 Med utgångspunkt från resultaten i förra årets redovisning

Läs mer

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN skolan Vi vet vart vi ska. Vi utvärderar, analyserar och förändrar. Utnyttja alla våra sinnen. Lär oss på olika sätt. Är tydliga! Gör våra elever medvetna om målen.

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Senast reviderad 2012-01-11. Verksamhetsbeskrivning med arbetsplan för Lillgårdsskolans fritidshem 2011-2012

Senast reviderad 2012-01-11. Verksamhetsbeskrivning med arbetsplan för Lillgårdsskolans fritidshem 2011-2012 Senast reviderad 2012-01-11 Verksamhetsbeskrivning med arbetsplan för Lillgårdsskolans fritidshem 2011-2012 Presentation av Lillgårdsskolans fritidshem Lillgårdsskolans fritidshem består av tre avdelningar:

Läs mer

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet 2013 Verksamhetsområde förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet 2013 Verksamhetsområde förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen Normer & värden En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet 2013 Verksamhetsområde förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Februari 2014 [FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen

Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen Ann-Charlotte Lindgren ann-charlotte.lindgren@ped.gu.se 10 dec 2009 Stort fokus på individen

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Enhet Lundabyns fritidshem Läsår 2010-2011 Elisabeth AnderssonHult Rektor FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET ENHET Lundabyns fritidshem TIDSPERIOD Läsåret 2010-2011 GRUNDFAKTA OM ENHETEN

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskoleklass

Kvalitetsredovisning Förskoleklass Kvalitetsredovisning Förskoleklass Läsåret 2012/2013 Edvinshemsskolan Område Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun 1 Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole

Läs mer

Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15

Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15 Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15 1. Kort beskrivning av den egna verksamheten Lillsjöskolan ligger i Östra Odensala och ingår i Odensala skolområde.

Läs mer

Gunnarsbo/Sandhems Skolområde F-5

Gunnarsbo/Sandhems Skolområde F-5 Gunnarsbo/Sandhems Skolområde F-5 Lokal handlingsplan Matematik Att ge stöd till en positiv matematikutveckling samt att kompensera svårigheter. Målet med denna handlingsplan är att förebygga matematiksvårigheter

Läs mer

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Enheter Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Geten 1-3 år Gurkan 3-5 år Leoparden 3-5 år Kantarellen 1-5 år Blåsippan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn från 1-5 år Förutsättningar Inskrivna

Läs mer

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA ARBETSPLAN NOLBYKULLENS FÖRSKOLA Inledning Vi är alla olika individer och genom att jobba med hälsa rörelse, språk och genus som de tre största byggstenarna kan vi ge barnen en bra grund att stå på. I

Läs mer

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Klättenskolan Postadress Besöksadress Telefon Internet Giro och org nr Sunne kommun Stöpafors 0565-160 00 växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 79. Klättenskolan 686 93 Sunne

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014.

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014. Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete för förskolan Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010/2011

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010/2011 KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010/2011 REGNBÅGEN Fritidshemmet för särskoleelever på Noltorpsskolan ALINGSÅS Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se 1. Förutsättningar

Läs mer

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planengrundskola, förskoleklass och fritidshem Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola

Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola Malmö Stad Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola Inledning Barn som inte bedöms kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning,

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

Arbetsplan för Grundskola Årskurs 1-5 på Körfältsskolan

Arbetsplan för Grundskola Årskurs 1-5 på Körfältsskolan Arbetsplan för Grundskola Årskurs 1-5 på Körfältsskolan Läsåret -11/12 HÄNSYN ANSVAR RESPEKT - KUNSKAP FÖRUTSÄTTNINGAR Lokaler Skolan har mer än tillräckligt med lokaler, detta eftersom elevantalet krympt.

Läs mer

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN SKATTKAMMARENS FÖRSKOLA Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011 1 2 Innehåll 1 Verksamhetsbeskrivning (kortfattad) 4 1.1.1 Beskrivning av verksamheten... 4 1.1.2 Beskrivning

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Presentation av verksamheten Förskolan Rosen ligger ganska centralt i närheten av Åkerö skola mot byn Övermo, En förskola med barn i åldrarna 1-5 år. Två flyglar

Läs mer

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Gemensamma mål för hela enheten Gemensam för såväl grundskola som förskoleklass och fritidshemmet ligger som grund för våra mål? Skolinspektionens rapport Vilka mål

Läs mer

Lokal verksamhetsplan. för. Björkhagaskolan

Lokal verksamhetsplan. för. Björkhagaskolan Lokal verksamhetsplan för Björkhagaskolan 2012/2013 Verksamhetsbeskrivning Enheten Skolans verksamhet omfattar två arbetslag med elever från förskoleklass tom årskurs 3 med integrerad fritidsverksamhet,

Läs mer

Riktlinjer. Strategier. No 6. Plan för utveckling av fritidshem

Riktlinjer. Strategier. No 6. Plan för utveckling av fritidshem Riktlinjer & Strategier No 6 Plan för utveckling av fritidshem Inledning Fritidshemmen i Stockholms stad visar många goda exempel på väl fungerande verksamhet. Det visar kommentarer från nöjda elever,

Läs mer

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola 1(8) Lokal arbetsplan Skåpafors förskola 2011/2012 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 5 2.4 Förskola och

Läs mer

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola 1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 (reviderad 140126) Utveckling och lärande Nulägesanalys Vi väljer att arbeta med barnens språkutveckling just nu eftersom både läroplanen, skolplanen och

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Vision: En tidsenlig och trygg skola och förskola Grundskolan Arbetsgång Enligt Kultur och utbildningsnämndens

Läs mer

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola År 2014-2015 Organisation BUN Barn- och utbildningsnämnden och är politiskt sammansatt BARN- OCH UTBILDNINGSCHEF Maarit Enbuske Tfn. 0927-72050 REKTOR OMRÅDE 1

Läs mer

REDOVISNING KVALITETSARBETE/ SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE LÄSÅRET 2012/13.

REDOVISNING KVALITETSARBETE/ SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE LÄSÅRET 2012/13. REDOVISNING KVALITETSARBETE/ SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE LÄSÅRET 2012/13. Förskola pedagogisk omsorg. Enhet: Kärna Förskoleenhet Förskolechef: Linda Hellberg Gustafson 1. PRESENTATION AV ENHETEN. Enheten

Läs mer

En förskola där kunskap och människor växer. Lokal arbetsplan för förskolorna i Tallboda. 2010 augusti. Utbildningskontoret. Förskolor Tallboda

En förskola där kunskap och människor växer. Lokal arbetsplan för förskolorna i Tallboda. 2010 augusti. Utbildningskontoret. Förskolor Tallboda Utbildningskontoret Förskolor Tallboda Paviljongen Lokal arbetsplan för förskolorna i Tallboda 2010 augusti En förskola där kunskap och människor växer. Innehåll 2. Tidsplan för kvalitetsredovisningens

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret 2011-2012

Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret 2011-2012 Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret 2011-2012 Lärkeskolans fritidshem Nora kommun 1 Arbetsgång för kvalitetsarbetet... 3 Åtgärder för utveckling enligt föregående års kvalitetsredovisning... 3 Verksamhetens

Läs mer

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2007/2008

Kvalitetsredovisning 2007/2008 Kvalitetsredovisning 2007/2008 Pedagogiskt bokslut Prästgårdsskolan Särskola 1-8 år 1 Innehåll: Tidsperiod sidan 3 Grundfakta sidan 3 Underlag och rutiner för att ta fram Kvalitetsredovisningen sidan 4

Läs mer

Information om det systematiska kvalitetsarbetet

Information om det systematiska kvalitetsarbetet Anita Rune - P6AR01 E-post: anita.rune@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2013-09-09 Dnr: 2013/2541-BaUN- 013 Barn- och ungdomsnämnden Information om det systematiska kvalitetsarbetet Ärendebeskrivning

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING 2005

KVALITETSREDOVISNING 2005 KVALITETSREDOVISNING 2005 Norra skolan Rektor Jimmy Szigeti Bitr.rektor Marianne Henriksson Adress Lasarettsg 17 Postadress 591 35 Motala Telefon 0141-22 34 80, 225161 Fax 0141-508 54 E-post jimmy.szigeti@motala.se

Läs mer

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Verksamhetsplan för förskolan Tångens förskola Verksamhetsplan för förskolorna i Systematiskt kvalitetsarbete Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Strömstads pedagogiska helhetsidé

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Projektet Matte i Πteå Syfte Syftet med det treåriga projektet Matte i Πteå är att utveckla och förbättra undervisningen i matematik för att öka alla elevers

Läs mer

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande Arbetsplan 2013-2014 Med fokus på barns lärande Postadress Besöks adress Telefon Fax E-mail Skolvägen 20, 952 70 Risögrund Skolvägen 20 0923-65838 0923-65838 rison1@edu.kalix.se Förord Förskolan ska lägga

Läs mer

Fritidshemmets uppdrag

Fritidshemmets uppdrag Fritidshemmets uppdrag Vårt arbetssätt Fritidshemmen Ädelstenen Kungsörnen Diamanten Linköping läsåret 2013/14 Vi stimulerar elevers utveckling och lärande genom att: 1. Utveckla elevernas identitet och

Läs mer

Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012

Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012 Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012 Skollagen (2010:800) 1 kap. 5 Utformning av utbildningen Var och en som verkar inom utbildningen ska främja

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 1-3 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 1-3 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Stavreskolan 1-3 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015. Trollsländans förskoleenhet

Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015. Trollsländans förskoleenhet + Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015 Trollsländans förskoleenhet Köpings kommun Rapporten skriven av: Marita Rosendahl, 2015-05-29 Rapporten finns även att läsa och ladda ner på www.koping.se. Förskolechefen

Läs mer

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE 2012/13 skall sändas in till Bu-kansliet senast 30 juni resp 30 sept

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE 2012/13 skall sändas in till Bu-kansliet senast 30 juni resp 30 sept SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE 2012/13 skall sändas in till Bu-kansliet senast 30 juni resp 30 sept för förskoleklass- grundskola grundsärskola år 2012/13. Resultatuppföljning på sid 1 samt på separata blanketter,

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16 Göran Åkerberg rektor Kunskap och lärande Var är vi? Hur gör vi? Delaktighet och inflytande Vart ska vi? Hur blev det? Normer och värden

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Barnantal Gubbo Förskola Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo Förskola Födda -08 Födda -09 Födda -10 Födda -11 Födda -12 7 st 5 st 5 st 2 st 3 st Personal

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Skogsgläntans förskola

Skogsgläntans förskola REVIDERAT UNDERLAG 2009-05-05 /GF Skogsgläntans förskola Rektor Britt-Marie Eliasson 2011-08-30 REVIDERAD 110830 Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings-

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13 2015 Matte i πteå Piteå kommun 2015-02-13 Bakgrund Svenska elevers kunskaper i matematik har försämrats under senare år. Försämringen märks i att andelen elever som uppnår det lägsta betyget ökar och

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Rimforsa skola. läsåret 12/13

Kvalitetsredovisning. Rimforsa skola. läsåret 12/13 Kvalitetsredovisning Rimforsa skola läsåret 12/13 Till grund för redovisningen ligger personalens utvärderingar av verksamheten och skolans planer, elevernas trivselenkäter, resultaten från nationella

Läs mer

för Lofsdalens Förskola/Skola

för Lofsdalens Förskola/Skola Lokal arbetsplan/verksam Lokal Arbetsplan hetsplan För för Förskolan Furan Lofsdalens Förskola/Skola 2011-2012 Östra skoldistriktet 2011 12 19 Detta är organisationens Lokala arbetsplan och samtidigt dess

Läs mer

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Köpings kommun Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Läsår 2015 2016 Josefin Gardh, Therese Jakobsson, Sukanya Vikman, Frida Uppsäll 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Montessoriförskolan Paletten / Dotorp Läsår 2010/2011 Sig-Britt Karlsson Rektor Normer och värden Mål: Att varje barn utvecklar: Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Förmåga

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.

Läs mer

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 2010-10-19 Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 Lust att lära och utvecklas hela livet Den lokala arbetsplanen anger skolans prioriterade utvecklingsmål för läsåret, med åtaganden enskilt

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Husensjö skolområde Äppelgårdens förskola. Ansvarig rektor Ann-Christin lundberg.

Husensjö skolområde Äppelgårdens förskola. Ansvarig rektor Ann-Christin lundberg. 1 Redovisning för läsåret 2010/2011 2 Namn på verksamhet och ansvarig rektor Husensjö skolområde Äppelgårdens förskola. Ansvarig rektor Ann-Christin lundberg. 3 Förutsättningar Äppelgårdens förskola består

Läs mer

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever Symposium 4 oktober 2012 Anniqa Sandell Ring anniqa.sandell.ring@andrasprak.su.se Arash Hassanpour arash.hassanpour@linkoping.se Innehåll En historisk tillbakablick

Läs mer