Första läxhjälpen av Katarina Axelsson-Dahl

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Första läxhjälpen av Katarina Axelsson-Dahl"

Transkript

1 Första läxhjälpen av Katarina Axelsson-Dahl Förord Denna handbok kom till då jag blev kontaktad av en pappa som var bekymrad över att sonen ännu inte kunde läsa så bra som man kunde förvänta sig. Pappan undrade vad han som förälder kunde göra förutom det vanliga läxtjatet, om det fanns några möjligheter till privat extraträning eller så. Jag skrev ner några tips som han tog till sig och efter ett par veckor kom det ett mail där pappan berättade vad de gjort och att det börjat ge resultat. Detta gladde mig förstås oerhört samtidigt som tanken slog mig att vi som jobbar i skolan kanske inte alltid har tid att gå igenom med varje förälder hur man kan variera träningen av framförallt läsning, stavning och matematik. Då det nyss varit sommarolympiad och Svenskt mästerskap i friidrott, insåg jag att träningen i skolan och idrottsträning liknar varandra. Vid träningstillfällena i simbassängen eller vid höjdhoppet går tränare igenom teknik undan för undan, sedan måste idrottsutövaren själv simma ett otal längder, hoppa över en mängd ribbor innan han/hon behärskar tekniken och kan gå vidare mot snabbare tider och högre höjder. I skolan gäller precis det samma. Vi lär barnen tekniken för att läsa eller räkna men sedan behövs det många träningstillfällen även utanför skolan för att kunskaperna skall befästas. Precis som i idrotten kan inte tränaren övervaka var enda simlängd eller varje hopp över ribban, en del av gnetande måste ske utanför skoltid. Det är där ni föräldrar/vårdnadshavare har stora möjligheter att hjälpa ert barn. En del barn lär sig snabbare, andra behöver mer träning, men alla kan göra stora framsteg! Ibland hjälper det inte med mer av samma, då kan det vara bra att ha andra inlärningsmetoder att ta till. Att hitta på nytt och att blanda med det gamla kan var ett sätt. Som specialpedagog har jag stött på barn som trott att de aldrig kommer att lära sig matte eller att de aldrig någonsin kommer att kunna läsa en bok. Det viktigaste för oss vuxna i ett sådant läge är att undan för undan ge barnet bättre självförtroende, skapa övningar där barnet känner att det kan, för att sedan undan för undan öka svårighetsgraden. Det är oerhört viktigt att barnet upplever träningen som rolig. Man har inom hjärnforskningen, med hjälp av olika sockerarter, kunnat konstatera att i en hjärna som har roligt är fler delar av den aktiverad och därigenom ökar möjligheten till förståelse och kreativitet. Egentligen kanske det inte behövs bevis från forskning för att inse detta. Vi vet väl alla att det vi är intresserade av eller det vi upplever som positiv är lättare att komma ihåg än det

2 vi tycker är trist! Självförtroende och glädje är alltså två grundpelare att bygga vidare på. För att ytterligare motivera till läsning av litteratur kan jag nämna hockeytränaren Leif Boork som åker runt i landet och håller föredrag. Han berättar att han uppmanar spelarna att läsa mycket för att på så sätt bli bättre hockeyspelare. Det låter kanske lite märkligt, men forskning har visat att vana läsare blir mer kreativa och snabbare på problemlösning än de som inte läser. Det som följer i denna skrift är inte enbart tänkt som regelmässig träning som man gör vid ett tillfälle utan snarare som lekar med ord eller siffror att leka med när som helst! KatarinaAxelsson-Dahl, specialpedagog Storvretaskolan i Uppsala 2008

3 Läxläsning Läxor För en del barn och föräldrar är det jobbigt att få tid över för läxläsning. Det blir ofta mycket tjat och en del barn har lätt för att glömma bort om de har läxor, vad det var för läxor samt till vilken dag, men med bra rutiner kan det gå lättare Många lärare har fasta läxdagar, och då kan ni be att få ett läxschema. Här kommer några förslag hur man kan ordna rutiner inför läxläsning. De är hämtade ur Pia Wallenkrans bok Lär in, inspirationsbok för lärare och föräldrar från Warne förlag. För många barn är läxläsningen ett störande avbrott i leken med kamraterna. Varför inte organisera läxläsning under mysiga förhållanden med barnets kompisar och se det som en del av leken, kanske efter en fika? Om man i skolan inte använder sig av en läxbok så skaffa själv en liten anteckningsbok där barnet eller läraren skriver in läxan. Ordna en läxvrå hemma där det inte finns en massa saker som kan distrahera. Belysningen ska vara bra och med ordning runtomkring läxplatsen blir det lättare för barnet att ha kontroll på det som behövs för att göra läxorna. Använd hörlurar för att utestänga onödiga ljud. Om ditt barn ofta glömmer läxböcker, fråga om ni kan få låna en extra uppsättning från skolan. Låt barnet svara på följande frågor, och eventuellt skriva dem i sin anteckningsbok, varje dag; Vad har jag i läxa? Var ska jag göra dem? Vilken tid ska jag göra läxan? Med vem skall jag göra läxan? Ska jag göra den ensam, med en kompis eller med en vuxen? Hur länge skall jag hålla på med läxan? Uppskatta tiden och avsätt den. Vad skall det bli för resultat? (t e x jag skall kunna 9ans tabell) Försök hitta det sätt som ditt barn trivs med när de ska göra läxor. En del koncentrerar sig bäst när de lyssnar på musik! Hjälp ditt barn att skriva upp svaren på dessa frågor. Om barnet lär sig svara på frågorna varje gång innan det börjar med läxorna kommer han/hon också att skaffa sig struktur över sin

4 inlärning. Denna struktur kan så småningom överföras i andra situationer livet. Strukturen ger trygghet och man får en överblick över vad man gjort. Använd gärna en anteckningsbok och skriv dag för dag in det som gjorts, t e x läsning 10 min måndag, onsdag 25 min matte. Då förstärks också känslan av att barnet verkligen har utfört ett bra arbete att känna sig stolt över. Att sätta mål Inom kognitiv beteende terapi tillämpar man ofta arbete med målformulering. De skall vara: S specifika och kunna brytas ner i konkreta bitar. Vad ska mitt barn lära sig idag? M mätbara och avgränsade. Barnet skall se att när det här är gjort är jag klar. A användbara. Det får inte vara orealistiska och orimliga R relevanta. De måste vara viktiga för barnet och rimliga. T tidsaspekt. Barnet måste veta att det finns en tidsbegränsning. Många upplever att arbetet utifrån S M A R T skapar de rutiner de behöver för att hjälpa barnen tillrätta med sina studier. Vill man göra det extra tydligt kan man på ett papper skriva tabeller med mål (tex att kunna multiplikationstabellerna) samt delmål (i slutet av maj skall jag kunna alla tabeller upp till 6 gånger 9). Då kan man under arbetets gång kontrollera att man verkligen kommer ihåg vad man strävar mot. Motivation De flesta av oss har säkert varit i den situationen att vi haft svårt att övertyga våra barn om vikten av att göra sin läxa. Jag kommer ofta att tänka på fabeln om vinden och solen som slagit vad om vem av dem som först skulle få av en man sin jacka. Vinden började med en liten vindpust för att jackan skulle blåsa av, men hur hårt den än blåste så drog mannen bara jackan allt hårdare kring sin kropp. När inte ens en orkan kunde få av mannen jackan gav vinden utmattad upp och det blev solens tur. Utan särskilt stor ansträngning lös solen mer och mer på mannen som förstås tog av sig sin jacka. Solen konstaterade med ett varmt leende att den hade vunnit på ett lätt och trevligt sätt. Så lätt är det nu inte alla gånger att träna barn, men kanske grundtanken håller i längden.

5 Koncentration Att koncentrera sig under en längre tid på något som utifrån barnets perspektiv inte är roligt är svårt! Ju sämre koncentrationsförmågan är desto svårare är det att hänga med och desto tråkigare blir arbetet! Att jobba upp koncentrationsförmågan tar tid men är väl värt mödan! Koncentrationsträning kan bestå i att spela spel, tex schack, memory, Fia, lägga patiens. Man kan också komma överens om att tänka på en viss sak, kanske en jordgubbe, och sedan ta tid och se hur länge man verkligen kan hålla tanken på den röda jordgubben med alla små prickar på. Klarar man trettio sekunder? Så fort man uppmärksammar att tanken farit iväg skall man plocka tillbaka den till jordgubben utan att börja tänka på att man misslyckats. Även de övningar som finns under rubriken minnesträning går att använda som koncentrationsövningar. Minnesträning För att lättare förklara hur minnet fungerar brukar man dela upp det i korttids/långtidsminne Korttidsminnet eller arbetsminnet är det vi använder när vi läser och när vi lär oss. För att vi ska kunna få ihop bokstäverna till ett ord måste vi ju minnas vilka bokstäver vi läst. Vi måste också komma ihåg orden vi nyss läste för att förstå vad vi har läst. När minnesförmågan är god har vi också lättare för att organisera och bringa ordning i huvudet. Minnesträningen kan man göra mer och mer avancerad och kan pågå även i vuxen ålder. När man tränad systematiskt och regelbundet hamnar kunskaperna och färdigheterna i långtidsminnet. Väl där kommer de att kunna plockas fram vid behov. Ett skepp kommer lastat med sådant som börjar på en viss bokstav. Varje deltagare skall när det blir dess tur upprepa vad som tidigare sagts och måste börja på samma bokstav som det första ordet. Träna sifferserier eller påhittade telefonnummer. Börja först med två siffror som barnet skall upprepa och utöka successivt. Byt gärna roller och låt barnet göra sifferserier till dig! För att försvåra kan man sedan upprepa sifferserien baklänges! Ordserier Handlingslista Önskelista Memory Kims lek (Lägg upp ett antal småsaker på bordet). Låt barnen titta på dem en stund och när det inte ser tar du bort en sak och ber sedan barnet att tala om vad som saknas. Fortsätt och tag bort fler och fler.)

6 Belöning För att öka barnets motivation ni kan göra en överenskommelse med ert barn att efter en viss tid med läxorna kan ni låta honom/henne göra något roligt, till exempel spela ett spel, få använda datorn osv. Belöningen som kommer att fungera som en förstärkare av barnets vilja att göra läxor, kan också ges efter en längre tid då läxorna gjorts som de skall med ett biobesök, en utflykt osv. Belöningarna behöver absolut inte vara dyra leksaker eller tv-spel! Det är viktigt att barnet undan för undan inser att den nya kunskapen är belöning i sig. Studieteknik Som förälder är du den absolut viktigaste personen i ditt barns liv. Barnet kommer att påverkas av dina värderingar, intressen, attityder osv. Det innebär att din inställning till skolans och lärandets betydelse också kommer att påverka ditt barns inställning. Utan ledning av oss vuxna kan inte barnet lära sig att skilja mellan rätt och fel, gott och ont, vad som är viktigt eller oviktigt att kunna. Genom att du som förälder visar intresse för skolarbetet och läxorna poängterar du vikten av skolan och dessutom får ni ytterligare gemensamma stunder och samtalsämnen. Kanske kan barnet, som lärt sig hur man lär sig, stimuleras att även efter skolårens slut studera och lära sig på egen hand när som helst under livet! Det finns många olika inlärningsstilar. En del barn vill lära sig med konkret material som plockisar i matematiken, andra vill lära sig med hjälp av kroppen, andra genom samtal, en del vill klara sig själva och så vidare. Vissa barn har svårt att koncentrera sig om det finns ljud omkring dem medan andra föredrar att spela hög hårdrocksmusik och påverkas inte alls av yttre faktorer. Försök att hitta det sätt som ditt barn lär sig bäst på. Intresset för skolarbete skiljer sig också från barn till barn. Om ditt barn är ointresserat kan det bero på att nivån på skolarbetet inte är det bästa för ditt barn. Den kan vara för låg eller för hög, och i båda fallen kan det leda till bristande koncentration och låg prestation. Att lära in fakta Många läxor går ut på att läsa ett antal sidor och sedan på olika sätt redovisa innehållet i dessa för läraren. Hur skall man då göra för att komma ihåg det man läst?

7 Tidsaspekten För att det inlästa inte bara ska bli papegojkunskaper, det vill säga något man kan rabbla upp dagen för läxförhöret och sedan glömma och kanske inte alls förstå, finns det flera olika tekniker. Gemensamt för dem alla är dock tidsaspekten. Läser man en text intensivt kvällen före så har de nya kunskaperna små chanser att fastna i långtidsminnet. Stressen att ha för kort tid på sig gör att hjärnan sysselsätter sig med både inlärning och rädsla att inte hinna med och att klara av uppgiften samtidigt, vilket inte gynnar inlärningen. Läser man samma läxa vid olika tillfällen under en längre tid så lagras kunskaperna i långtidsminnet och möjliggör att de kan komma att plockas fram och fungera som bas för ytterligare inlärning längre fram i tiden och en verklig förståelse för det lästa kan utvecklas och sätta in i sitt rätta sammanhang. Från det allmänna till det enskilda De flesta barn fascineras tidigt av det stora och avlägsna. Rymden med alla himlakroppar, alla dramatiska naturscenarier som vulkanutbrott och oväder, de förhistoriska djuren och så vidare väcker barnens intresse och fantasi. Deras frågor är ofta sådana att det inte går att svara på för att de är för omfattande! När vi ska hjälpa ett barn med inlärning av till exempel en läxa i historia är det viktigt att vi förvissar oss om att barnet känner till det större sammanhanget. Vilket århundrade handlar det om? För hur länge sedan är det? Hur många generationer tillbaka är det? Fanns det vi känner till idag då? Läs igenom lärobokens innehållsförteckning och anknyt till tidigare lästa avsnitt och försök att knyta ihop de nya fakta med de gamla genom samtal med barnet. Det är viktigt att komma ihåg att det oftast inte är de små detaljerna i en text som är det viktiga, utan förståelsen för helheten! Stödord Att träna in en text med hjälp av stödord innebär att man stycke för stycke skriver upp ord som fungerar som stöd för minnet när man skall återberätta det. Det skall vara betydelsebärande ord och de får inte vara för många. Innan man börjar skriva ned orden skall man noggrant läsa kapitlets rubrik så att man har en viss förförståelse för vad det kommer att handla om. Man börjar varje stycke med att noggrant läsa dess rubrik och sedan läser man igenom texten en gång. Vid nästa genomläsning skriver man ned stödorden och försöker sedan återberätta det man läst genom att titta på de ord man skrivit. Kan man återberätta stycket med hjälp av sina stödord är det bara att gå vidare till nästa, annars krävs en ny genomläsning av texten. När man så arbetat sig igenom hela texten är det kanske dags för en paus innan man går tillbaka och repeterar hela läxan.

8 Understrykningar Tyvärr tillåter sällan skolornas ekonomi att man får behålla läromedlen. Har man tur och kan få ett utgallrat exemplar av de böcker skolan använder sig av är understrykningar ett snabbt sätt att markera vad som är viktigt i texten. Överstrykningspennor i olika färger är dessutom roligt att använda. Med den här tekniken är det viktigt att bara stryka under/över det som verkligen är viktigt och man arbetar med texten på samma sätt som när man skriver stödord, det vill säga läs kapitelrubriken först för en orientering, sedan styckerubriken, hela innehållet i stycket och gör sedan markeringar. Repetera genom att titta på de ord som är understrukna och berätta vad stycket handlar om. Tankekartor - mindmaps En tankekarta är precis vad det låter som - en karta som visar vad jag ska tänka på för att komma ihåg vad jag har läst. Precis som i ovanstående tekniker är det viktigt att inhämta förkunskap genom att läsa rubrikerna och sedan texten. Men istället för att stryka under eller skriva stödord tar man ett tomt papper och lägger det med långsidan mot magen. Från papprets mitt utgår man med en bild eller ett ord som symbol för vad texten handlar om. Runt denna bild löper sedan trådar med fakta som kan fyllas på tills det täcker allt. När kartan är klar studerar man den och repeterar i huvudet vad de olika symbolerna och orden stod för. Bäst är att med sin karta i handen berätta för en lyssnare. Frågor på texten Många läroböcker avslutar kapitlen med en sammanfattning och/eller frågor på texten. De ger en bra bild av vad som är det viktiga i texten. Svara på frågorna eller hitta på egna frågor. Lek med associationer Om det är svårt att komma ihåg innehållet i en text kan man börja leka med den. Man kan filma händelserna i huvudet, föreställa sig de olika figurerna och sätta in dem i sin egen miljö, ge dem egenskaper som gör att man minns dem, försöka tänka in sig själv i skeendet osv.

9 Läsning Allmänt om läsning Att läsa bra böcker högt även för de mycket små barnen, helst en kvart varje dag, är ett utmärkt sätt att leda dem in på deras egen läsning. Förutom att böckerna tar oss med på äventyr och ger oss upplevelser i sinnet, så är de en viktig språklärare. Här lär vi oss stavning utan att egentligen veta om det, vi utökar vårt ordförråd, vi övar upp känslan för språket och dess grammatik och vi har alltid någonting meningsfullt att göra! Och inte minst, vi får inblick i andra människors sätt att tänka och får se någon annans perspektiv på händelser, vi får följa med på äventyr som vi aldrig ens kunde drömma om och dessutom får ni en värdefull tid tillsammans med barnet! Sagans möjlighet och kraft. Idag finns en uppsjö barn och ungdomsböcker att välja mellan och dessutom finns de gamla sagorna i modernare version. De gamla sagorna är oftast uppbyggda utifrån samma struktur. Det var en gång och sedan följer berättelser om det ondas strid mot det goda (som så gott som alltid segrar), om hjälten som inte är den största, starkaste eller rikaste, utan en vanlig pojke eller flicka som genom goda handlingar lyckas besegra det onda. Det ligger en trygghet och en förvissning om det godas kraft inbakat i de gamla sagorna som dessutom slutar med Slutet gott, allting gott eller Så levde de lyckliga i alla sina dagar. Om läsningen är svår Många barn stöter ibland på svårigheter under olika perioder av läsinlärningen. Det finns tyvärr inga genvägar att ta när det gäller att förbättra läsflytet. Det handlar om träning, träning och åter träning. En del barn behöver inte träna särskilt mycket alls, andra behöver daglig träning under flera år. Har man ett av de sistnämnda barnen är det viktigt att göra läsningen så lustbetonad som möjligt genom att hitta böcker som passar barnets ålder och intresse. Välj enkla böcker till barnets lästräning. De böcker, som väcker barnets nyfikenhet men är för svåra att läsa kan istället användas som talböcker eller böcker att läsa högt ur. Hur hittar man bra böcker som lämpar sig för barnets ålder? Det finns ett stort antal lättlästa böcker på biblioteken. De är markerade med en röd, fylld cirkel på ryggen. För de yngre åren finns ett större urval, men även för barn i mellanstadieåldern finns det gott om riktigt bra lättlästa böcker.

10 De flesta skolorna har tillgång till ett större eller ett mindre bibliotek. Läraren eller personalen på biblioteken kan ge många goda tips om såväl böcker att läsa med ögonen som böcker att läsa med öronen, det vill säga talböcker. Talböcker finns i ett stort antal titlar för såväl barn som vuxna och böckerna bara ökar i popularitet. Det enda du behöver ha är en CD-spelare eller en bandspelare. För barn som har svårigheter med läsningen är detta ett mycket bra sätt att komma i kontakt med böcker som lämpar sig för dess ålder men som kanske ännu är för svåra att läsa på egen hand. Bok på band är inlästa böcker där man samtidigt lånar även boken så att man kan följa med i texten och därigenom effektivt träna läsning. Det är mycket viktigt att de barn som tycker att det är svårt eller tråkigt att läsa själva kan få del av samma sorts böcker som de jämnåriga barnen läser och på så sätt kunna hänga med i pratet om hjältar eller vad det kan vara. Vissa skolor har så kallade Daisy spelare. Det är en liten behändig bärbar CD spelare med möjlighet att sätta bokmärken så det är lätt att hitta spåret där man senast slutade läsa. I en del kommuner finns det möjlighet att låna Daisyspelare från datatek. Att läsa högt för barn För att ge även det lilla barnet en uppfattning av att bokstäver och läsning hör ihop är det lämpligt att följa med i boken med sitt eget finger. När barnet börjat lära sig mer stannar man upp vid ordbilder som till exempel; och, jag, du, Pelle och så vidare och frågar om barnet känner igen det ordet. Sedan kan bokstavs/ordjakten börja och barnet får en känsla av att kunna läsa en del ord. Med fördel kan du berätta vad boken handlar om (ge barnet en förförståelse), titta på och prata om bilderna, samt läsa boken flera gånger. Yngre barn uppskattar ofta igenkänningen av texterna och kan kanske t o m lära sig kortare meningar utantill - läsa. Barn som har fått lyssna till högläsning ofta har uppvisat en bättra skrivförmåga än andra barn. Rim och ramsor I rim tränas på ett roligt sätt känsligheten för ords struktur och språklig medvetenhet som leder till att läsinlärning underlättas. Det finns en uppsjö av trevliga böcker på rim att läsa för de yngre barnen. Läs dessa böcker om och om igen så att de så småningom kan fylla i rimorden själva. De gamla ramsorna som t ex Ole, dole, doff är bra bland annat för att träna upp minnet och öva rytmkänslan.

11 När barnet lärt sig läsa korta ord så skriv gärna upp små rimord på lappar så att barnet även kan se att orden rimmar om de slutar på samma bokstäver. Man kan göra fantasiord av ord som rimmar men inte betyder något! Sol-dol-fol o sv och leka med orden runtomkring sig. Bokstävernas namn och ljud (fonem). Lek med bokstävernas namn och hur de låter när de finns inuti ett ord. Var bokstavs spion- Jag kan se något i rummet som börjar på t- vad kan det vara? Läs på förpackningar och hitta en bokstav. Gå på jakt efter bokstäver i barnets namn. Kombinera olika bokstäver även om de inte blir ett ord. Tå-tu-ti-te-tö-ta to-ty-tä och prova även med kombinationer av konsonanter tex tr-tm. Då jobbar man med bokstävernas ljud och inte med dess namn. Det är bara vokalerna (aouö, eiyäö) som bara har ett ljud var. Visserligen kan de låta långa som a när du säger alfabetet eller korta som a i hatt. Konsonanterna (de övriga bokstäverna) låter som två ljud, r=ärr. Hitta på korta ord som inte betyder något och låt barnet säga efter. Träna på alfabetet. Det finns många alfabetsramsor och alfabetssånger. Be läraren om tips. Minnesträning Korttidsminnet eller arbetsminnet är det vi använder när vi läser och när vi lär oss. För att vi ska kunna få ihop bokstäverna till ett ord måste vi ju minnas vilka bokstäver vi läst. Vi måste också komma ihåg orden vi nyss läste för att förstå vad vi har läst. När minnesförmågan är god har vi också lättare för att organisera och bringa ordning inte bara i huvudet. Minnesträningen kan man göra mer och mer avancerad och kan pågå även i vuxen ålder. Ett skepp kommer lastat med sådant som börjar på en viss bokstav. Varje deltagare skall när det blir dess tur upprepa vad som tidigare sagts och måste börja på samma bokstav som det första ordet. Träna sifferserier eller påhittade telefonnummer. Börja först med två siffror som barnet skall upprepa och utöka successivt. Byt gärna roller och låt barnet göra sifferserier till dig! För att försvåra kan man sedan upprepa sifferserien baklänges! Ordserier Handlingslista Önskelista Memory

12 Kims lek (Lägg upp ett antal småsaker på bordet). Låt barnen titta på dem en stund och när det inte ser tar du bort en sak och ber sedan barnet att tala om vad som saknas. Fortsätt och tag bort fler och fler.) Hur låter ljuden? (Fonologisk medvetenhet) Räkna ljud i ett ord (Hur många ljud hörs i sol?). Byt ut ett ljud mot ett annat. Vad blir bok om jag säger t istället för b? Lyssna efter vilket ljud som kommer först sist i ordet? Vilken bokstav motsvarar ljudet? Träning för läsinlärning. Symboler och logotyper Vi är omgivna av symboler, namn och logotyper som barnen snabbt lär sig känna igen som ordbilder som McDonalds, Konsum, IKEA, ICA, Volvo m fl. Att peka på skyltarna och be barnet läsa dem är en bra början på läsinlärningen. De är också ofta duktiga på att känna igen namn på de leksaks- och datorspelsfigurer som är populära. Detta är en bra utgångspunkt för lek med och prat om bokstäver och läsning. Ordjakt När barnet lärt sig att känna igen en del ord kan det vara dags för en ordjakt. Välj ut ett ord från favoritboken och fråga var på sidan ordet du avser finns. Utöka med fler och fler ord och variera genom att be barnet peka på ord som du läser. Läslappar Skriv en lapp med t ex ordet stol på en stol och tala om för barnet vad det står. Sätt sedan upp en lapp om dagen på olika föremål och låt barnet läsa. Sedan går det att spinna vidare med lapparna på olika sätt. Du kan ta bort en lapp och fråga vad som står på den, du kan ta en lapp och be barnet sätta den på rätt plats, ni kan leta efter lappar som börjar på samma bokstäver, ni kan skriva nya lappar utifrån vad barnet vill kunna läsa. Läslåda Gör en liten låda eller tag en liten kartong och klipp till en bunt tomma papperslappar. Låt sedan barnet önska sig ett ord, skriv det på lappen titta på den, läs ordet och lägg den i läslådan. Nästa gång ni plockar fram läslådan så läser ni de ord som finns i och fyller på med nya ord. Ta gärna med fantasiord

13 som inte betyder något men som ändå är lätta att läsa. Många barn tycker det är roligt att precis som Pippi Långstrump skapa egna ord. Memory Använd lapparna i läslådan och skriv av dem på lika många nya lappar, eller rita/klipp ut bilder som hör till orden i lådan. Blanda och lägg dem upp och ned och se vem av er som får flest par. Istället för att använda lapparna i läslådan kan ni göra speciella memoryläskort av vanliga småord som: han, du, jag, och, nej, sen, nu, hon, ni osv. Om idéerna på ord tryter så slå bara upp sidan i vilken bok eller tidning som helst och plocka ut de vanligast förekommande orden. Kan man läsa 400 ord, kan man läsa ca 65 % av en ordinär text enligt viss forskning! Ordorm Rita en lång orm som är delad i femton bitar. I varje bit skriver du in ett ord. Börja med ord som du tror att barnet kan och öka svårighetsgraden allt eftersom du närmar dig svansspetsen. Läs sedan första ordet och låt barnet läsa efter. Läs sedan det andra ordet och låt barnet läsa både det första och det andra ordet. Öka svårighetsgraden genom att läsa det tredje ordet och barnet får läsa om från början. Markera gärna med en spelpjäs. Man kan också använda sig av tärningar för att slå sig fram till ett av de numrerade orden. För att spelet inte skall ta slut så snabbt kan man låta ormen bita sig i svansen. Det finns många andra sätt att använda ordormen på. Kanske ditt barn har fler idéer? Berätta en saga! Be att barnet plockar ihop ett antal ord kanske från sin ordlåda eller klippa ut dem ur en tidning. Din uppgift blir nu att i en minisaga använda dessa ord. Peka sedan på orden när du använder dem och läs dem sedan gemensamt. Byt roller och låt barnet berätta något där de ord du valt ingår. Hemliga meddelanden Att skriva små hemligheter eller meddelanden på lappar, lätta inköpslistor, önskelistor eller ledtrådar till en skattjakt kan väcka barnets nyfikenhet rejält. Skriv korta brev eller kort och skicka till någon. Ordhalvor Skriv lappar med tvåstaviga ord t ex le ka, ba da, ba ka, ka nin, go dis, må ne, ri ta, a pa, so va, o s v. Klipp itu lapparna och lägg dem på ett bord med textsidan upp. Tag en lapp med första stavelsen och låt barnet leta reda på lappen med

14 andra stavelsen. (Vill man förenkla spelet kan man skriva första stavelsen med en färg och den andra stavelsen med en annan färg.) Läs lappen och hitta nya par. Ord i bitar Ord som är långa brukar vara svårlästa, men när barnet lärt sig läsa enkla enstaviga ord, både med och utan betydelse, går det mycket lättare om det får läsa ordet i bitar. Telefonkatalog delar vi upp i bitarna te-le-fon-ka-ta-log. Mellan varje stavelse eller del av ordet markera man med ett lodrätt streck och ber barnet läsa det bit för bit för att sedan dra ihop bitarna till ett enda ord. Att skriva Vägen till läsning går inte endast genom läsning utan även via det barnet låtsasskriver. Det allra första skrivandet är bara krummelurer eller streck på ett papper, men barnet har upptäckt att man kommunicerar även genom att skriva och härmar det som vi vuxna gör. När det senare lärt sig att det finns bokstäver med olika form som representerar olika ljud skriver det ofta utan att använda sig av vokaler. De kanske skriver stl istället för stol vilket är helt normalt. Som vuxen gör du klokast i att inte rätta utan försök förstå vad barnet skrivit istället och uppmuntra det att skriva ännu mer. Om barnet frågar dig om hur man skriver ett ord skall du givetvis tala om det. Låtsasläsning och låtsasskrivning är mycket viktigt att uppmuntra, även om barnet håller boken upp-och-ned och bläddrar åt fel håll och bokstäverna inte liknar de vi använder. Under en tid var det fult med målarböcker där barnen skulle färglägga bilder, följa linjer med en krita och dra streck mellan prickar. Många ansåg att detta var negativt för barnets skapande förmåga. Nu mera ses dessa övningar som en utmärkt finmotorisk träning. Det är pilligt att följa linjer, det är svårt att hålla kritan eller saxen och det kräver koncentration och noggrannhet. Vilken bra start för skrivträning! Rättstavning Även om datorernas rättstavningsprogram är ett fantastiskt hjälpmedel är det väl värt mödan med att lära sig stava. Det finns många stavningsregler, men fler forskare hävdar att ett barns hjärna inte är moget för att tillgodogöra sig dessa regler förrän i 12års åldern. Men det finns faktiskt mycket man kan göra för att förbättra barnens stavning. En del barn tycker det är jätteroligt att imponera på andra med att kunna de riktigt

15 svårstavade orden som dusch, affisch, plansch, schack. Gör då en lista på dessa ord och sätt upp dem på kylskåpet, en spegel eller någon annanstans som barnet ofta passerar. När dessa ord inte längre känns svåra så byt ut dom mot en annan grupp ord där orden stavas likadant. Ett par gamla ramsor kan fungera: För att komma ihåg vilka ord som stavas med skj finns Pojken i den röda skjortan skjuter skjutsen in i skjulet. Stj Det är lättare att stjäla en stjälk än att stjälpa en stjärna med stjärten Matematik Begrepp. Det är viktigt att barnet kan en hel del begrepp för att rätt uppfatta vad som sägs. Detta är några av de vanligaste begreppen som man kan träna på en rad olika sätt. Lek med begreppen med hjälp av det som finns i närheten. Sortera knappar, leksaker, pennor efter färg, form, storlek eller antal. Lägg sakerna på en rad och prata om ordningstalen först sist, i mitten och så vidare. Barnet lär sig lättare om det får se, höra och göra. Det krävs inte heller att man avsätter speciell träningstid, det räcker att man för in begreppen i vardagsspråket med sitt barn. före - efter liten mindre minst stor större - störst lång längre - längst kort kortare -kortast gammal -äldre -äldst ung - yngre - yngst tung tyngre - tyngst lätt lättare - lättast bred - bredare bredast smal smalare - smalast tjock- tjockare tjockast tunn tunnare - tunnast dyr dyrare - dyrast billig billigare - billigast mycket mera - mest många flera flest få - färre hälften dubbelt hur många är kvar dela på mitten under över

16 vänster höger först- sist näst först- näst sist ordningstalen; andra, tredje, fjärde och så vidare i mitten framför- bakom bredvid på i Siffersymboler, antal och begrepp Räkna saker och peka samtidigt som siffran sägs Ramsräkna från 1 och framåt så långt som möjligt Ramsräkna baklänges från 5 och från 10 Kims lek; Lägg siffror från ett till tio på ett bord. Be barnet blunda och tag bort en siffra. Vilken siffra saknas? Memory; Gör dubbletter av de siffror barnet kan, klipp ut dem och blanda korten med baksidan uppåt. Den som hittar två likadana siffror vinner det paret och får göra ett nytt försök. Gömma nyckel Domino Gissa vilken form (händer bakom ryggen) Klipp ut bilder ur tidningar och sortera Räkna gafflar och skedar när ni dukar, Titta på en fin bild ur en sagobok, räkna saker i bilden, beskriv det ni ser, prata om begreppen ovan utifrån bilden, ställ frågor och prata om det ni läst Peka på siffror och prata om dem. Tidssekvenser Prata ofta om veckodagarna, månadernas namn, årstiderna, stora helger, födelsedagar, klockan så det blir en naturlig träning för barnet. Ställ gärna frågor som: Vilken dag/månad kommer före eller efter den nämnda. Vad kommer efter natten? I vilken månad fyller du år? Hur mycket är klockan när du skall lägga dig? Vilken dag är det i morgon?

17 I vilken månad är det jul? Säg en månad då det brukar vara vinter Hur många månader är det på ett år? Hur många dagar är det i en vecka? Logiskt tänkande Sällskapsspel som t ex Fia, Monopol med flera, lär barnen sig socialt samspel, att vänta på sin tur, träning i att vinna och förlora, att tänka strategiskt och det ger dessutom trevlig samvaro. Luffarschack. Rita på ett papper upp tre rader med tre rutor i varje rad. Använd tre plockisar var och försök få tre i rad. Schack Pussel Kortspel Memory Färger och former Förutom färgerna är det bra att kunna formerna; rund - cirkel fyrkant (rektangel - kvadrat) trekant triangel spetsig trubbig Tabellträning Det finns många tabeller att träna; lilla plus och minus, stora plus och minus, multiplikationstabeller och divisionstabeller. Att lära sig tabellerna är tidsbesparande för det fortsatta mattejobbet och man kan göra det roligt genom att träna med tärningar eller kort. Vi jobbar i de tidigare skolåren även med dubblor halvor och tiokompisar. Lilla plus och minus kallar vi tal som är mindre än tio. Lägger man ihop siffror blir svaret inte större än 10, till exempel 2+6. Stora plus och minus sträcker sig upp till 20 ( 3+14). Tio-kompisar är de två siffror som tillsammans bildar talet tio. Dubblor är precis som det låter, två lika stora siffror som tillsammans bildar ett tal. Halvor får man om man delar ett tal i två lika stora delar.

18 Här är ett utmärkt tillfälle att träna in namnen på de fyra räknesätten (addition=plus, subtraktion=minus, division=delat, multiplikation=gånger). I tärningsspel från Beta pedagog AB finns ännu fler ideér att hämta. I en del av övningarna används vanliga sexsidiga tärningar, i andra specialtärningar med tio eller 20 sidor. Om skolan har sådana och kan låna ut är det bra i annat fall kan man använda fler sexsidiga tärningar och numrera om dem med en vattenfast penna. Övningar med en tärning Slå en tärning med valfritt antal prickar. Vad är ett mer än vad tärningen visar? Vad är ett mindre än tärningen, vad är två, tre, och så vidare, mer eller mindre än tärningen? Turas om att slå en tärning. Anteckna siffran för varje slag och addera den till det tidigare. Den som kommer först till den summa ni bestämt vinner. Samma övning som föregående men starta vid t ex 20 och tävla om vem som först kommer till noll poäng. Slå tärningen. Vilken siffra behöver du för att summan skall bli tio? (tiokompisar) Vilken siffra ligger mot bordet? Slå en sexsidig tärning. Motstående sidors summa är alltid sju på en sexsidig tärning. Slå tärningen. Vad är det som blir dubbelt så mycket? Övningar med två tärningar Slå båda tärningarna och addera prickarna. Vad blir summan? Vem kommer först till 100 o s v? Variera svårighetsgraden genom att använda tärningar med olika många prickar. Vill du träna subtraktion (minus) så dra ifrån det minsta talet från det största. Vem kommer först från 100 till noll? Är det multiplikation så ta det ena talet så många gånger som den andra tärningen visar. Engelska Engelskundervisningen startar i regel på ett lekfullt sätt där man vill få eleverna att våga säga enkla ord och meningar på engelska, få dem att lyssna på hur språket låter (prosodi) och läsa korta, enkla texter. Vart efter som träningen går vidare brukar det komma hem läxor med glosor, textläsning och enkla skrivövningar. Det är mycket viktigt att hänga med i denna träning från början för undan för undan ökar textmängden och fler och fler nya ord skall läras in. Barn lyssnar idag på mycket engelska/amerikanska via både musik och datorspel vilket ger många av dem en självklarhet i att våga uttala orden. När

19 läxmängden ökar så hjälp ditt barn att börja träna i tid. Det krävs många övningstillfällen för att de nya glosorna skall stanna i långtidsminnet och det är ju där vi vill ha dem. Att bara kunna veckans ord inför glosprovet är slöseri med kraft och tid! Till de flesta läromedel finns inspelade cd-skivor med texten inläst. Dessa går oftast att låna från skolan. Glosträning Den traditionella glosträningen med glosböcker med ord i spalter är bra. Träna ord för ord, från svenska till engelska och tvärtom. Be barnet skriva glosorna flera gånger. Förhör gärna vid flera tillfällen. Gör lappar av de orden som är krångliga och sätt upp dem lite här och där hemma. Kylskåpet och badrummet brukar vara bra platser. Tag gärna en burk och lägg alla gloslappar i. Träna på dem då och då så riskerar de inte att ramla bort ur minnet och ni kan se hur ordförrådet ökar undan för undan. Om barnet har svårt med stavning så kräv inte att alla ord skall vara rätt stavade på engelska. Det viktigaste är att veta vad ordet heter och vad det betyder samt att våga säga det. Slutord Jag hoppas att någon eller några av dessa tips kan göra det lättare med all träning och jag hoppas att ni och ert barn skall känna att det är roligt att lära sig! Katarina

V.A.T lärstilstest och studieteknik

V.A.T lärstilstest och studieteknik Namn Mål och syfte V.A.T lärstilstest och studieteknik o Ökad motivation till skolarbete. o Ökad självinsikt o Ökad kunskap om studieteknik o Ökad insikt om egna behov för bäst lärande. Förslag till ämne

Läs mer

ut arbetet över hela kvällen. Ett barn behöver också totalt ledig tid under kvällen, då allt arbete

ut arbetet över hela kvällen. Ett barn behöver också totalt ledig tid under kvällen, då allt arbete LÄXOR OCH INLÄRNING Läxorna är en viktig del av skolarbetet. Här har du som förälder en viktig roll i att hjälpa ditt barn att skapa goda rutiner. Målet är att ge barnet de verktyg som behövs för självständig

Läs mer

NALLELEK LäraMera / www.laramera.se Swedish Media Art / www.swedishmediaart.se

NALLELEK LäraMera / www.laramera.se Swedish Media Art / www.swedishmediaart.se Programmet Nallelek är ett program med många roliga övningar och tydliga bilder. I programmet ingår övningar av typen trycka-hända, sortera, kategorisera, finn lika, möblera, klä på, domino mm. Nallelek

Läs mer

Verktygslåda för mental träning

Verktygslåda för mental träning Lek med tanken! Instruktioner för Verktygslåda för mental träning Här hittar du några verktyg som hjälper dig som är aktiv idrottare att bli att bli ännu bättre i din idrott. Är du tränare eller förälder

Läs mer

Stavelsen Det talade ordet Läsa via skrivandet Strukturerad inlärning Vi arbetar i studiegrupper, dvs. ettor och tvåor tillsammans i mindre grupper.

Stavelsen Det talade ordet Läsa via skrivandet Strukturerad inlärning Vi arbetar i studiegrupper, dvs. ettor och tvåor tillsammans i mindre grupper. Stavelsen Det talade ordet Läsa via skrivandet Strukturerad inlärning Vi arbetar i studiegrupper, dvs. ettor och tvåor tillsammans i mindre grupper. Lokala mål Tala och lyssna: Jag kan lyssna och förstå

Läs mer

STRÄVANSMÅL VISÄTTRASKOLAN - FÖRSKOLEKLASS

STRÄVANSMÅL VISÄTTRASKOLAN - FÖRSKOLEKLASS STRÄVANSMÅL VISÄTTRASKOLAN - FÖRSKOLEKLASS Svenska - Språkutvecklande Vi arbetar med slingerpedagogik och Bornholms modellen vägen till läsning. Detta med utgångspunkt från rim, meningar, ord, stavelser

Läs mer

Lekar, spel och övningar

Lekar, spel och övningar Lekar, spel och övningar Det viktigaste är inte att vinna när man spelar spel eller leker. Prata om detta med barnen. De lekar, övningar och spel som beskrivs nedan kan varieras, så att de passar både

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING. Art. nr. 7763-074-6 Maxilotto Hemma

LÄRARHANDLEDNING. Art. nr. 7763-074-6 Maxilotto Hemma LÄRARHANDLEDNING Art. nr. 7763-074-6 Maxilotto Hemma Maxilotto - Hemma är framtaget för att på ett roligt och stimulerande sätt hjälpa barn och ungdomar utveckla basordförrådet. Det lämpar sig givetvis

Läs mer

Ungefär lika stora tal

Ungefär lika stora tal Bilaga 2:1 Arbeta med jämförelser mellan tal Ungefär lika stora tal Jämför de tre talen här nedan: 234567 234566 234568 Alla siffrorna i talen är lika utom den sista, den högra, där siffrorna är 7,6 och

Läs mer

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Riitta Aikkola Vasa yrkeshögskola 1 ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Inlärning är en förmåga och det går att öva upp sin förmåga att lära sig. Alla har möjlighet att utveckla

Läs mer

Läs- och skrivinlärning

Läs- och skrivinlärning Läs- och skrivinlärning Qarin Franker GU FC ALEF HPF VOX Hélène Boëthius Hyllie Park Folkhögskola sigun.bostrom@hylliepark.se Utbildningen avseende läs- och skrivinlärning vänder sig till personer utan

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL CVL/SÄRVUX

VÄLKOMMEN TILL CVL/SÄRVUX VÄLKOMMEN TILL CVL/SÄRVUX (Centrum för Vuxnas Lärande, f.d. Komvux) vänder sig till Dig som är över 20 år och som saknar, behöver förbättra eller komplettera Din utbildning. Särvux är en del av CVL som

Läs mer

Fråga 1 6 Barnens kommentarer

Fråga 1 6 Barnens kommentarer Fråga 1 6 Barnens kommentarer Detta är en sammanställning av barnens kommentarer som lämnats i enkäten. Kommentarerna har grupperats efter fråga. För bättre läsbarhet har stavfel korrigerats. Ett stort

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

Skolan med arbetsglädje Montessori

Skolan med arbetsglädje Montessori Skolan med arbetsglädje Montessori Vem var Maria Montessori? Maria Montessori (1870-1952) var Italiens första kvinnliga läkare. I sitt arbete kom hon tidigt i kontakt med mentalt störda barn och socialt

Läs mer

getsmart Grå Regler för:

getsmart Grå Regler för: (x²) 1 2 Regler för: getsmart Grå Algebra 8 _ (x²) 1 2 Algebra 4 (2 2³) 1 4 _ xy (2 2³) 1 4 _ xy (x²) 1 2 _ (2 2³) 1 4 _ xy (x²) 1 2 _ (2 2³) 1 4 _ xy 4 Algebra Algebra _ 8 Det rekommenderas att man börjar

Läs mer

Välkommen 2 Navigering 3 Bokstäverna 3 Övningar kopplade till boken 6 Ord 10

Välkommen 2 Navigering 3 Bokstäverna 3 Övningar kopplade till boken 6 Ord 10 Interaktiv skrivtavla (IST) IST-kort Tutti Frutti3.indd 1 08-06-18 15.27.19 Manual digitalt lärarstöd för Tutti Frutti Välkommen 2 Navigering 3 Bokstäverna 3 Övningar kopplade till boken 6 Ord 10 Välkommen!

Läs mer

Var och bli den förändringen du vill se i omvärlden.

Var och bli den förändringen du vill se i omvärlden. Inspirationsboken Du är källan till glädje. Låt dig inspireras av dig själv. Gör ditt välmående till ett medvetet val och bli skapare av ditt eget liv. För att du kan och för att du är värd det! Kompromissa

Läs mer

Varför är det viktigt att ditt barn läser?

Varför är det viktigt att ditt barn läser? LUST ATT LÄSA Många av oss föräldrar drar en lättnadens suck när barnen lärt sig läsa och vill börja läsa själva. Och visst är det en milstolpe att fira, men även efter detta har du möjlighet att uppleva

Läs mer

LEKTION 2 Användbarhet

LEKTION 2 Användbarhet LEKTION Användbarhet Uppmärksamma det positiva Fundera och skriv ner olika situationer där barnet gör något positivt och du kan ge ditt barn uppmärksamhet och beröm. Fundera och skriv ner på vilket sätt

Läs mer

Pedagogisk planering för förskoleklassen på Enskede byskola

Pedagogisk planering för förskoleklassen på Enskede byskola Pedagogisk planering för förskoleklassen på Enskede byskola SKOLANS UPPDRAG Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden (LGR11 s9) Syftet

Läs mer

Steg-Vis. Innehållsförteckning

Steg-Vis. Innehållsförteckning Innehållsförteckning SIDAN Förord 6 Inledning 7 Målgrupp och arbetssätt 8 Dåligt minne? 9 Nyckelfakta 10 Råd till pedagog 11 Tre matematiska lagar 12 10-komplement 14 Från subtraktion till addition 15

Läs mer

Sociala strävansmål. De två övergripande områdena är: Normer och värderingar Ansvar och inflytande

Sociala strävansmål. De två övergripande områdena är: Normer och värderingar Ansvar och inflytande Skolans kunskapsmål I läroplanen, Lpo 94, finns kunskapsmålen för grundskolans undervisning beskrivna. Läroplanen anger dessa mål för år 5 och 9, men visar inte vilka detaljkunskaper eleverna ska uppnå.

Läs mer

Tidshjälpmedel och kalender

Tidshjälpmedel och kalender Tidshjälpmedel och kalender Niki Agenda - En del elever behöver förbereda sig på hur (skol)dagen som ligger framför dem ser ut. I appen Niki Agenda kan man skapa ett visuellt stöd med bilder och färgkodning.

Läs mer

En föräldramanual om läxläsning

En föräldramanual om läxläsning En föräldramanual om läxläsning Martin Karlberg Carola Alm Anja Åhman Carola Åstrand Institutionen för didaktik, Uppsala universitet Denna manual riktar sig till föräldrar som vill ha hjälp med att få

Läs mer

barn och matematik 3 5 år

barn och matematik 3 5 år barn och matematik 3 5 3 5 år Till alla föräldrar till förskolebarn! Denna broschyr har tagits fram i förhoppning om att den ska inspirera dig att tänka på vilken matematik ditt barn kommer att möta under

Läs mer

Det finns två ipad:s på barnavdelningen där ni kan prova apparna.

Det finns två ipad:s på barnavdelningen där ni kan prova apparna. NYFIKEN PÅ BRA SPELAPPAR FÖR BARN? På Leksands bibliotek kan du gratis prova roliga och pedagogiska appar för barn testade, utvalda och rekommenderade av PappasAppar.se. Det finns två ipad:s på barnavdelningen

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Glenn Ringtved Vad handlar boken om? Boken handlar om Kasper och hans pappa. Kaspers pappa har vunnit pris i boxning och figuren som han vann, står framme. Kaspers pappa

Läs mer

MATEMATIK I FAMILJEN

MATEMATIK I FAMILJEN MATEMATIK I FAMILJEN Matematik i skolan Lärostoffet i matematik har under årens lopp genomgått endast små förändringar. Det brukar därför vara lätt för föräldrarna att känna igen innehållet i lärokurserna

Läs mer

Öppna frågor (ur Good questions for math teaching)

Öppna frågor (ur Good questions for math teaching) Här är öppna frågor som jag hämtat från boken Good questions for math teaching som jag läste i våras när jag gick Lärarlyftet. Frågorna är sorterade efter ämne/tema och förhoppningsvis kan fler ha nytta

Läs mer

HUR ÄR DET ATT UPPLEVA VÄRLDEN ANNORLUNDA? 11 övningar att använda i klassen

HUR ÄR DET ATT UPPLEVA VÄRLDEN ANNORLUNDA? 11 övningar att använda i klassen HUR ÄR DET ATT UPPLEVA VÄRLDEN ANNORLUNDA? 11 övningar att använda i klassen Hur kan det kännas att uppleva världen på ett annorlunda sätt? Hur enkelt är det att följa en rak linje på golvet om du har

Läs mer

man kan lyssna på vad de betyder man kan lyssna efter hur de låter utan att bry sig om vad de betyder.

man kan lyssna på vad de betyder man kan lyssna efter hur de låter utan att bry sig om vad de betyder. LJUDLEK Vad är språklig medvetenhet? Små barn använder språket för kommunikation HÄR och NU, och det viktiga är vad orden betyder. Man kan säga att orden är genomskinliga, man ser igenom dem på den bakomliggande

Läs mer

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan.

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Extratips Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Boken finns som ljudbok, inläst av Astrid Lindgren. Låt eleverna lyssna på något eller några av kapitlen.

Läs mer

Somatisk utbildning: finmotorik vid trevandet efter taggarna. Matematisk utbildning: sortering, räkning, mängduppdelning

Somatisk utbildning: finmotorik vid trevandet efter taggarna. Matematisk utbildning: sortering, räkning, mängduppdelning Art.Nr. 22430 Spiky Befrämjar: Somatisk utbildning: finmotorik vid trevandet efter taggarna Matematisk utbildning: sortering, räkning, mängduppdelning Social utbildning: gemensam lek, laganda, socialt

Läs mer

Tro på dig själv Lärarmaterial

Tro på dig själv Lärarmaterial sidan 1 Författare: Eva Robild och Mette Bohlin Vad handlar boken om? Den här boken handlar om hur du kan få bättre självkänsla. Om du har bra självkänsla så blir du mindre stressad. I boken får du tips

Läs mer

Arbetsmaterial LÄSAREN Märtas tavlor Författare: Johanna Immonen. www.viljaforlag.se

Arbetsmaterial LÄSAREN Märtas tavlor Författare: Johanna Immonen. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Märtas tavlor Författare: Johanna Immonen Bakgrund Det här materialet hör till boken Märtas tavlor som är skriven av Johanna Immonen. Materialet är tänkt som ett stöd för dig som

Läs mer

Kan man lära sig att läsa genom att skriva?

Kan man lära sig att läsa genom att skriva? Kan man lära sig att läsa genom att skriva? Ett informationshäfte om hur vi på Brickebackens skola arbetar med skriv- och läsinlärning Kan man lära sig att läsa genom att skriva? Den frågan kan vi, efter

Läs mer

INTRODUKTION 3 INOMHUS LEKAR 4. Kartritar leken 4. Kartteckenmemory 4. Kopieringsstafett 5. Pusselstafett 5. Ja & Nej stafett 6 UTOMHUSLEKAR 7

INTRODUKTION 3 INOMHUS LEKAR 4. Kartritar leken 4. Kartteckenmemory 4. Kopieringsstafett 5. Pusselstafett 5. Ja & Nej stafett 6 UTOMHUSLEKAR 7 INNEHÅLL INTRODUKTION 3 INOMHUS LEKAR 4 Kartritar leken 4 Kartteckenmemory 4 Kopieringsstafett 5 Pusselstafett 5 Ja & Nej stafett 6 UTOMHUSLEKAR 7 Emit-stafett 7 Trollskogen 7 Kartan 8 Karttecken 8 SKATTJAKTEN

Läs mer

RESAN. År 6. År 7. Målet i år 7 är att klara av nedanstående resa:

RESAN. År 6. År 7. Målet i år 7 är att klara av nedanstående resa: RESAN År 6 I år 6 är målet att du ska kunna kommunicera på mycket enkel franska. För att nå målet lär du dig ord och uttryck inom många olika områden, t.ex. familjen, djur, frukter, klockan, sporter och

Läs mer

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN 1(6) Förskoleklass mål för förskoleklass Exempel på genomförande Strävansmål mot år 2 få fonologisk medvetenhet känna lust att lära genom att LÄSA få möjlighet till att LYSSNA, TALA och BERÄTTA utveckla

Läs mer

Kombinationer och banor i agilityträningen

Kombinationer och banor i agilityträningen Kombinationer och banor i agilityträningen av Emelie Johnson Vegh och Eva Bertilsson, publicerad i Canis 2012 En av de saker som gör agility så fantastiskt roligt är den ständiga variationen. Ingen tävlingsbana

Läs mer

Veckobrev för Opalen 1 v 6-8

Veckobrev för Opalen 1 v 6-8 Veckobrev för Opalen 1 v 6-8!!! 12 februari 2015 Hej alla barn och föräldrar!!!! Äntligen har det kommit snö och det är underbart att se vilken aktivitet det blir ute på än gång. Eleverna leker, bygger

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för tyska år 9

Lokal pedagogisk planering för tyska år 9 Barn- och utbildningsnämnden 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen Skogstorpsskolan Cecilia Härsing, lärare i tyska Lokal pedagogisk planering för tyska år 9 Syfte Undervisningen i tyska år 9 utformas

Läs mer

Elevenkät. Årskurs 4. Skolverket 106 20 Stockholm

Elevenkät. Årskurs 4. Skolverket 106 20 Stockholm j h Elevenkät Årskurs 4 Skolverket 106 20 Stockholm International Association for the Evaluation of Educational Achievement Copyright IEA, 2007 k l Instruktioner I det här häftet finns frågor om dig själv.

Läs mer

Babybojen. Bad i hemmet för små barn

Babybojen. Bad i hemmet för små barn Babybojen Bad i hemmet för små barn Att bada med små barn Fler tips: Att göra före badet 1. Vattenvana - övningar i badet för de minsta När kan min bebis bada Att tänka på Tips när ni badar 2. Övningar

Läs mer

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Värderingar och

Läs mer

Aktiviteter förskolan

Aktiviteter förskolan Aktiviteter förskolan Äggkartongsuppdrag Du behöver: Äggkartonger Typ av aktivitet: par Tränar följande: - att bilda par - hälften och dubbelt - geometriska former och talföljder - jämförelseord - antal

Läs mer

SKAPANDE SKOLA LÄSÅRET 2015/16:

SKAPANDE SKOLA LÄSÅRET 2015/16: SKAPANDE SKOLA LÄSÅRET 2015/16: Att Mima Hösten Att Mima Vintern RESPEKT - att se sig själv & andra genom mim Former & Fantasi Kroppens Fantasi Did I Really? Hej! Vi har under de senaste fem åren arbetat

Läs mer

Sociala relationer och laganda, problemlösning

Sociala relationer och laganda, problemlösning 22720 Imita Nyttigt för: Sociala relationer och laganda, problemlösning Språkutveckling genom beskrivning av föremål och djur, härmning av ljud från föremål och djur, kommunikation Grovmotorik genom pantomimisk

Läs mer

Anna Fouganthine Doktorand i Specialpedagogik Stockholms universitet. anna.fouganthine@specped.su.se

Anna Fouganthine Doktorand i Specialpedagogik Stockholms universitet. anna.fouganthine@specped.su.se Anna Fouganthine Doktorand i Specialpedagogik Stockholms universitet anna.fouganthine@specped.su.se Innehåll Organisation av det särskilda stödet Handlingsplan/kartläggningsrutiner Exempel på läs- och

Läs mer

Studera effektivt på universitetet med goda strategier och studievanor

Studera effektivt på universitetet med goda strategier och studievanor Information för dig med läs-och skrivsvårigheter/dyslexi Studera effektivt på universitetet med goda strategier och studievanor Planering Överblick och ordning är nycklarna. Steg 1: Gör en översiktlig

Läs mer

Lokala arbetsplaner Stoby skola

Lokala arbetsplaner Stoby skola Lokala arbetsplaner Stoby skola Rev. 080326 Innehållsförteckning Lokala arbetsplaner Stoby skola... 1... 1 Lokal arbetsplan Engelska... 3 År 1...3 År 2...3 År 3...3 År 4-5...4 Lokal arbetsplan Matematik...

Läs mer

Lång handledning. Jag läser om resor. Eva Eriksson

Lång handledning. Jag läser om resor. Eva Eriksson Lång handledning Jag läser om resor Eva Eriksson 1 Handledning till Jag läser om resor Bakgrund I mitten av 90-talet arbetade jag med läsinlärning på träningsskolan, ett mycket roligt och stimulerande

Läs mer

Lika barn leka häst. 33 dagar kvar

Lika barn leka häst. 33 dagar kvar Lika barn leka häst 33 dagar kvar Det ligger i kontaktboken. Brevet. Det vibrerar som ett flygplan gör, precis innan det ska sticka iväg på startbanan för att kunna lyfta. Brevet från fröken till mammis

Läs mer

Kvalitetsdokument för Sagoborgen 2013/2014, Pedagogisk omsorg

Kvalitetsdokument för Sagoborgen 2013/2014, Pedagogisk omsorg Kvalitetsdokument för Sagoborgen 2013/2014, Pedagogisk omsorg Beskrivning av verksamheten Sagoborgen drivs som enskild firma av Siw Minnema. Jag har sex barn mellan tre och sex år. Ibland har jag hjälp

Läs mer

Läsutveckling med talböcker

Läsutveckling med talböcker Läsutveckling med talböcker av Anita Hildén speciallärare Inledning Talböcker är inläsningar av tryckta böcker. Framställning och användning av talböcker regleras i 17 upphovsrättslagen. Elever med läshinder

Läs mer

Begrepps- och taluppfattning Du förstår sambandet mellan tal och antal, t.ex. genom att hämta rätt antal föremål till muntligt givna tal.

Begrepps- och taluppfattning Du förstår sambandet mellan tal och antal, t.ex. genom att hämta rätt antal föremål till muntligt givna tal. MATEMATIK ÅR1 MÅL Begrepps- och taluppfattning Kunna talbildsuppfattning, 0-10 EXEMPEL Du förstår sambandet mellan tal och antal, t.ex. genom att hämta rätt antal föremål till muntligt givna tal. Kunna

Läs mer

En noggrant planerad och organiserad kurs i matematik är ibland alltför lik en fjällvandring som aldrig lämnar den markerade leden.

En noggrant planerad och organiserad kurs i matematik är ibland alltför lik en fjällvandring som aldrig lämnar den markerade leden. En noggrant planerad och organiserad kurs i matematik är ibland alltför lik en fjällvandring som aldrig lämnar den markerade leden. Man ser en jämn ström av uppseendeväckande scenarier. Man undviker nog

Läs mer

Rivstarta ditt skrivprojekt!

Rivstarta ditt skrivprojekt! Rivstarta ditt skrivprojekt! Introduktionsbrev Välkommen till distanskursen för dig som vill rivstarta ditt skrivprojekt! Du vill skriva men har troligen inte kommit igång än eller så kanske det tagit

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Martina Ericson Boken handlar om: Robin och hans bror Ante är olika. Ante tycker om att skjuta och jaga tillsammans med pappa i skogen. Robin tycker inte alls om att skjuta,

Läs mer

Innehållsförteckning. Installation Inledning Pedagogisk bakgrund Arbeta med Matematik Screening Basnivå Kalkylator Inställningar Namn Period.

Innehållsförteckning. Installation Inledning Pedagogisk bakgrund Arbeta med Matematik Screening Basnivå Kalkylator Inställningar Namn Period. 2 Resultat Innehållsförteckning Installation Inledning Pedagogisk bakgrund Arbeta med Matematik Screening Basnivå Kalkylator Inställningar Namn Period Screeningmoment Talserier Jämnt - udda Tal och obekanta

Läs mer

AD/HD självskattningsskala för flickor

AD/HD självskattningsskala för flickor AD/HD självskattningsskala för flickor Använd för varje påstående någon av siffrorna nedan för att visa hur väl den känslan eller det beteendet stämmer in på dig. 0 = det är inte alls som jag; det händer

Läs mer

Följ med på Kattresan. Hej enfärgade katt. Följ med på Kattresan. Hej lång-svansade katt. Följ med på Kattresan. Hej gula katt. Följ med på Kattresan

Följ med på Kattresan. Hej enfärgade katt. Följ med på Kattresan. Hej lång-svansade katt. Följ med på Kattresan. Hej gula katt. Följ med på Kattresan blad 1 Kattresan - resekort Hej lilla katt Hej kort-svansade katt Hej röda katt Hej gula katt Hej prickiga katt Hej lång-svansade katt Hej stora katt Hej enfärgade katt juli 2010 ASKUNGE www.askunge.se

Läs mer

Ta vara på upptäckarglädjen!

Ta vara på upptäckarglädjen! Lärarhandledning Ta vara på upptäckarglädjen! När vi ser förväntansfulla barn som börjar en ny termin vill vi värna om och ta vara på den lust, nyfikenhet och upptäckarglädje som barnen har med sig. De

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Barn och medier. En lättläst broschyr

Barn och medier. En lättläst broschyr Barn och medier En lättläst broschyr Innehåll Inledning 3 Åldersgränser 4 Internet 8 Spel 14 Använder ditt barn medier för mycket? 15 Läsning 16 Alla kan vara medieproducenter 18 2 Inledning Alla barn

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial Människans möte med den mänskliga kroppen Ett pedagogiskt studiematerial Inledning I dag så påverkas vi medvetet och omedvetet av yttre ideal. Ofta så glömmer vi bort att ställa frågan till oss själva

Läs mer

Veckobrev för Opalen 1 v 18-20

Veckobrev för Opalen 1 v 18-20 Veckobrev för Opalen 1 v 18-20!!! Hej alla barn och föräldrar! 7 maj 2015 Tänk vad fort tiden går! Det gäller att stanna upp nu och njuta av det långa, ljusa och härliga dagarna. Vi startar inte upp så

Läs mer

INFORMATIONSBREV VECKA 45-46 HEJ PÅ ER DÄRHEMMA!

INFORMATIONSBREV VECKA 45-46 HEJ PÅ ER DÄRHEMMA! INFORMATIONSBREV VECKA 45-46 HEJ PÅ ER DÄRHEMMA! Hoppas att allt är bara bra med er inför den stundande All Helgonahelgen. Dagen idag bjuder ju på ett härligt höstväder. Vi får hoppas det håller i sig

Läs mer

Träningsläge. copyright 2007, Maria Hagström, Skogsborgs Gård HB

Träningsläge. copyright 2007, Maria Hagström, Skogsborgs Gård HB Träningsläge Har du kul när du tränar lydnad? Har du din hunds fulla uppmärksamhet? Många, jag träffat, speciellt bruksförare tycker att lydnaden är tråkig. Eftersom nästan halva poängen på bruksprov består

Läs mer

Hammarbyskolan Reviderad februari 2009 Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk

Hammarbyskolan Reviderad februari 2009 Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk Skriva alfabetets bokstavsformer t.ex. genom att forma eller att skriva bokstaven skriva sitt eget namn forma varje bokstav samt skriva samman bokstäver

Läs mer

Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment:

Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment: Röda tråden i svenska för F-6 Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment: Varje delmoment innehåller olika arbetsområden. Delmomenten rymmer i sin tur olika arbetsområden. Dessa arbetsområden

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern.

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. En natt i februari av Staffan Göthe Lärarhandledning Syftet

Läs mer

Några tips och tankeställare om Studieteknik

Några tips och tankeställare om Studieteknik Några tips och tankeställare om Studieteknik Huvuddelen hämtat från: Ingmar Andersson Ingmar.andersson@oviknet.com telefon: 0660-58434 och 070-6368751 adress: Murarvägen 12, 891 77 Järved Alla har vi olika

Läs mer

Dela med sig / Låna ut

Dela med sig / Låna ut Kopieringsunderlag 1 Dela med sig / Låna ut Kopieringsunderlag 2 Få vara med Kopieringsunderlag 3 Hjälpa Kopieringsunderlag 4 Lyssna Kopieringsunderlag 5 Säga snälla saker Kopieringsunderlag 6 Tillsammans

Läs mer

Klickerövningar för förare utan hund! Av Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh, publicerad i Agilitybladet 2003, här något omstrukturerad.

Klickerövningar för förare utan hund! Av Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh, publicerad i Agilitybladet 2003, här något omstrukturerad. Klickerövningar för förare utan hund! Av Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh, publicerad i Agilitybladet 2003, här något omstrukturerad. När du tränar din hund är det som bekant viktigt att du delar

Läs mer

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com Berättare blir man genom att göra två saker så ofta som möjligt: 1. Lyssna. 2. Berätta. I den ordningen. Och omvänt. Om och om igen. Retorik - våra reflektioner kring Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens

Läs mer

Sociala berättelser och seriesamtal

Sociala berättelser och seriesamtal Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,

Läs mer

PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08. Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped

PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08. Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped Det blir bäst om man gör rätt från början PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08 Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped Skånes Kunskapscentrum för Elever med Dyslexi Rådgivning och stöd

Läs mer

FATTA BESLUT (håll fast vid det, lita på det) = DETTA SKAPAR VARAKTIG FÖRÄNDRING. Det här gäller all förändring! Mat, rökning, golf etc.

FATTA BESLUT (håll fast vid det, lita på det) = DETTA SKAPAR VARAKTIG FÖRÄNDRING. Det här gäller all förändring! Mat, rökning, golf etc. Tänk i golf. Cai Nilsson Som människor styrs vi av inlärda vanor och mönster, att bryta dessa gör oss osäkra och otrygga. (matvanor, rökning, motion osv..) Dessa måste brytas och ersättas med nya för att

Läs mer

Fröken spöke kommer tillbaka

Fröken spöke kommer tillbaka Lärarmaterial Kerstin Lundberg Hahn SIDAN 1 Vad handlar boken om? Boken handlar om Ebba och Ivar. De är tvillingar. En dag är deras lärare sjuk och klassen behöver en vikarie. Klassen vill att Fröken Sparre

Läs mer

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA ARBETSPLAN NOLBYKULLENS FÖRSKOLA Inledning Vi är alla olika individer och genom att jobba med hälsa rörelse, språk och genus som de tre största byggstenarna kan vi ge barnen en bra grund att stå på. I

Läs mer

Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24. Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass

Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24. Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24 Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass 1 Mål att sträva mot Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven S11 utvecklar intresse för matematik

Läs mer

INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK F - 9

INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK F - 9 INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK F - 9 Varje elev till nästa nivå 1 innehåll Välkommen till JENSEN - skolan som tränar eleverna för verkligheten! Vi på JENSEN grundskola brinner för ditt barns rätt till en bra

Läs mer

Nu är det full rulle i tomtelandet. Klapparna tillverkas både natt och dag. Och alla önskelistor läser vi NOGA!

Nu är det full rulle i tomtelandet. Klapparna tillverkas både natt och dag. Och alla önskelistor läser vi NOGA! Hej alla barn. Nu är det full rulle i tomtelandet. Klapparna tillverkas både natt och dag. Och alla önskelistor läser vi NOGA! Jag har hört att ni barn på denna förskola är jätteduktiga på att arbeta med

Läs mer

Mat/näring Uppdrag 1

Mat/näring Uppdrag 1 Mat/näring Uppdrag 1 Ät minst tre saker under dagen som är bra för hjärnan. Tips: o Rågbröd o Gröt o Müsli o Fisk o Skaldjur o Kaffe o Färgrann frukt o Vinbär o Nässlor o Grönkål o Jordgubbar o Spenat

Läs mer

Att be med barn Maria Furusand & Ann Lundgren

Att be med barn Maria Furusand & Ann Lundgren Att be med barn Maria Furusand & Ann Lundgren Barn kan be! Men de måste ibland få veta att deras böner är lika viktiga som vuxna krusidullböner. När vi ber med barn, brukar vi sätta upp enkla böneregler.

Läs mer

Träningsprogram för att förstärka ett önskvärt beteende hos små barn

Träningsprogram för att förstärka ett önskvärt beteende hos små barn Åtgärder för aggressiva/trotsiga små barn Ett samverkansprojekt mellan barnpsykiatri och skola Träningsprogram för att förstärka ett önskvärt beteende hos små barn Varje gång barnet gör på ett visst sätt

Läs mer

Vid läsning av berättande texter handlar förutsägelserna om vad som kommer att hända senare i berättelsen.

Vid läsning av berättande texter handlar förutsägelserna om vad som kommer att hända senare i berättelsen. Spågumman Spågumman förutspår vad som ska hända i en text. Hon kan ibland även gissa vad en bok ska handla om genom att titta på bilden som finns på bokens framsida. Spågumman hjälper dig att sätta igång

Läs mer

Lärarmaterial. DANIEL DECKARE får näsan i kläm. Boken handlar om: Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lärarmaterial. DANIEL DECKARE får näsan i kläm. Boken handlar om: Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Karsten S. Mogensen Boken handlar om: Daniel Deckare löser problem, och nu får han i uppdrag att hjälpa en dam med att hitta hennes fågel. Fågeln älskar röda bär, men det verkar vara

Läs mer

Att resa ett utbyte av erfarenheter

Att resa ett utbyte av erfarenheter Att resa ett utbyte av erfarenheter Hej! Du fick igår i uppdrag av Sveriges kung och drottning att föra världen samman genom en resa som du och dina gruppkamrater ska ta er för de närmaste veckorna. Detta

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Josefine Ottesen Boken handlar om: Boken är en grekisk saga, som handlar om den grekiske pojken Teseus. Han börjar bli tillräckligt gammal, för att lämna sin mamma och morfar. Han vill

Läs mer

En Kvart Om Dagen. - Hjälper föräldrar hjälpa - Böckerna. En Kvart Om Dagen

En Kvart Om Dagen. - Hjälper föräldrar hjälpa - Böckerna. En Kvart Om Dagen Fallerej Förlag - konkreta lösningar - En Kvart Om Dagen Har Ditt barn läs- och skrivsvårigheter? Svårt att skilja på b och d Svårt att komma ihåg bokstäverna Läser långsamt Tappar bokstäver Svårt att

Läs mer

FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNE TEORETISK MODELL

FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNE TEORETISK MODELL FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNE TEORETISK MODELL Begreppet arbetsminne började användas på 1960-talet. Tidigare skrevs det istället om korttidsminne som handlar om vår förmåga att under en kort tid hålla information

Läs mer

LÄSFÖRSTÅELSE - SÅ FUNKAR DET!

LÄSFÖRSTÅELSE - SÅ FUNKAR DET! LÄSFÖRSTÅELSE - SÅ FUNKAR DET! HÄR FÅR DU veta vad det är som gör att man verkligen förstår det man läser veta vad läsflyt är och hur du kan förbättra det veta hur man utökar sitt ordförråd lära känna

Läs mer

Målet. När jag började på Tuna var jag en liten blyg tjej. Jag var ganska missnöjd med klasserna för jag

Målet. När jag började på Tuna var jag en liten blyg tjej. Jag var ganska missnöjd med klasserna för jag Målet Amanda Olsson 9b 1-13 Det känns som jag har sprungit ett maraton, ibland har det gått så lätt och ibland så tungt. Jag har varit så inne i allt så jag inte sett hur långt jag kommit, inte förrän

Läs mer

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen Lokal arbetsplan för Föräldrakooperativet Krokodilen vårterminen 2010 Inledning Läroplanen för förskolan, Lpfö -98 All verksamhet utgår från Läroplanen för förskolan, Lpfö -98. Förskolan skall lägga grunden

Läs mer

Lite Emil ibland. Information om Aspergers syndrom till skolorna och eftermiddagsvården

Lite Emil ibland. Information om Aspergers syndrom till skolorna och eftermiddagsvården Lite Emil ibland Information om Aspergers syndrom till skolorna och eftermiddagsvården Lite Emil ibland Du har kanske redan träffat Emil eller kanske kommer du att göra det i framtiden. Han (han kan också

Läs mer