Risker i de administrativa processerna Bilaga 4:1

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Risker i de administrativa processerna Bilaga 4:1"

Transkript

1 Risker i de administrativa processerna (11) Risker i de administrativa processerna Bilaga 4:1 1. Generella risker (5 st) Generell Att beroendet av enskilda personer är stort. Om en viktig person lämnar sin anställning skulle detta kunna medföra allvarliga störningar i verksamheten. Vissa funktioner består, bl a av detta skäl, av fler än en (1) person, t ex jurister och controllers. I de flesta fall kan dock inte beroendet av enskilda personer mötas med dubblering av bemanningen eftersom detta skulle ställa sig alltför kostsamt. Strävan är istället att i högre grad arbeta efter dokumenterade och standardiserade rutiner för att minska personberoendet. En annan strävan är att mer och mer använda standardiserade och vanligt förekommande system så att kompetens finns tillgänglig externt. Fortsätta arbetet att dokumentera och standardardisera de administrativa arbetsuppgifterna. Begränsa risken genom att tänka i dessa termer vid kravspecifikationen vid upphandling av nya administrativa system. Generell Att processer inte är standardiserade i tillräcklig utsträckning. SLU:s decentraliserade och ibland komplexa organisation har lett till att arbetssätt, definitioner och regelverk varierar inom universitetet. Att göra samma sak på olika sätt leder till onödiga kostnader. Det kan också leda till bristande rättssäkerhet, exempelvis att studenter inte behandlas lika. Vidare innebär det att de administrativa systemen är onödigt komplexa. Sannolikheten för inkonsekvenser och ineffektivitet är stor, medan risken för tydliga brister i myndighetsutövningen är relativt liten. Universitetsadministrationen genomför ett stort arbete där samtliga administrativa processer gås igenom, bl a i avsikt att finna inkonsekvenser och att bygga upp enklare och mer standardiserade arbetssätt. Arbetet har pågått i två och ett halvt år, men det torde dröja något eller några år till innan samtliga processer är nöjaktigt förändrade. Generell Att den mäskliga faktorn leder till felrapporteringar i systemen. Detta är särskilt allvarligt i de verksamhetskritiska systemen inom ekonomi (Agresso), fakturahantering (Baltzar), personal/löner (Primula) och utbildning (Ladok). Rutiner finns för att regelbundet kontrollera inregistrerat material. Det finns också kontroller uppbyggda i systemen, såsom att du t ex inte kan registrera egna ersättningsärenden, utan att en attestant måste godkänna transaktionen. Risken hanteras också genom information och utbildning av administrativ personal samt i mindre grad prefekter. Användarmanualer och supportfunktioner finns till samtliga verksamhetskritiska system. Ta fram mer systematiska och riktade utbildningspaket. Införa standardiserade roller inom administrationen för att öka specialisering och minska sällananvänding. Färre användare av systemen där så är effektivt. Generell Att otydliga ansvarfördelningar kan leda till onödiga kostnader och fel. Otydliga ansvarsfördelningar riskerar att leda till att vissa uppgifter inte blir utförda eller att vissa uppgifter utförs dubbelt. Kompetenskraven på administrativ personal är inte tydligt definierade, vilket kan leda till att kompetensnivån inte alltid följer uppgifternas komplexitet. I genomgångarna av de administrativa processerna fokuseras bl a på att tydliggöra ansvarsfördelningar. Universitetsadministrationen fastställer varje år en verksamhetsplan som reglerar uppdrag och ansvar. Därtill finns en delegationsordning. En generell kompetensförstärkning av den administrativa personalen pågår, vilket kan exemplifieras med nyrekrytering av administrativa chefer vid institutionerna. Fakultetsdirektörerna har ett uttalat ansvar att se till att institutionerna har ett tillräckligt kompetent administrativt stöd för att klara sina åtaganden. Tydliggöra de administrativa rollerna på alla nivåer inom universitetet. Det innebär att definiera roller med ett tydligare ansvar och komptenskrav kopplade därtill. Detta arbete kommer att påbörjas under hösten.

2 Risker i de administrativa processerna (11) Generell Att de verksamhetskritiska systemen går ner. Universitetsadministrationen ansvarar för flera verksamhetskritiska system. En risk är att någon eller flera av dessa får bristande åtkomst eller funktionalitet, dvs "går ner". Påverkan är på kort sikt inte så stor eftersom de manuella rutinerna (oftast "blankettsystem") i de flesta fall går att återuppliva. Att systemen går ner under långa perioder bedömer vi som högst osannolikt.

3 Risker i de administrativa processerna (11) 2. Processpecifika risker (78 st) 2.1 Allvarliga risker (11 st) IT-drift Bristande vid införskaffande av stora centrala system. Felaktiga investeringar leder till onödigt stora kostnader. Planering o uppfölning/ ekonomisk Att beslut fattas på felaktiga eller oklara grunder med anledning av bristande beslutsunderlag. Det har framför allt sina förklaringar i: - Att den ekonomiska en är komplex samtidigt som beslutsorganisationen är starkt decentraliserad. - Att det saknas tillräcklig administrativ kompetens på en del institutioner för att ta fram och tolka information från systemen. - Att tilliten till de administrativa systemen är låg då det förekommer att data är felaktiga såväl i ledningsinformations-, personal- och ekonomisystem som i Ladok. - Att det saknas för verksamheten anpassade rapporter för uppföljning. Universitetsadministrationen arbetar med en standardiserad projektmodell som används vid stora projekt. Den säkrar att tillbörlig genomförs och att beslutsfattare kommer in i en tidigt. Stora resurser läggs på att begränsa risken: - I den ekonomiska en har periodisering av forskningskontrakt förenklats. Redovisningen utvecklas också mot att vara månadsvis avstämd, för att möjliggöra kontinuerlig uppföljning. - Det pågår ett projekt bland annat i syfte att besluta om viken information som ska finnas om varje medarbetare i systemen. - Det pågår ett annat projekt i syfte att ta fram lättåtkomliga och verksamhetsanpassade rapporter. - Det administrativa stödet har förstärkts på fakulteterna och på de flesta institutioner. Stödet håller på att byggas ut till att omfatta alla institutioner. - Rutiner för inmatningar i Ladok kommer att ses över. Däri ingår att minska antalet användare. - En systemförvaltarmodell för ledningsinformationssystemet VPVB tas för närvarande fram i syfte att säkerställa kvaliteten. En systemförvaltare har anställts. Investeringar och teknikuppgraderingar bör i ännu högre grad planeras centralt och med flerårigt perspektiv. Tydliggöra roller och kompetenskrav för administrativ personal. Riktade utbildningar inkl bättre introduktionsutbildning. Minska antalet rapportörer i de administrativa systemen där så är effektivt. Planering o uppföljning Budgetdisciplinen i organisationen är i vissa delar låg (budget upprättas/lämnas inte enligt direktiv, budget hålls inte, budget följs inte upp), särskilt inom utbildning på grund- och avancerad nivå. Budgetprocessen är bra inarbetad i organisationen och det finns upparbetade forum för dialog mellan olika nivåer. Budgetinstruktion tas fram årligen, där ramarna för budgeten anges. Det finns ett standardiserat verktyg som samtliga resultatenheter upprättar sin budget i. Budgetuppföljning görs per verksamhetsgren. Utveckling nödvändig särskilt inom utbildning på grund- och avancerad niå: Koppla samman beslut om verksamhet och resurser i utbildningsorganisationen (utredning pågår) Utveckla gemensamma rutiner och verktyg för att kalkylera kurskostnader Utveckla verktyg för utbildnings, bl.a. personal Upphandling Felaktigt genomförda upphandlingar kan leda till onödiga kostnader pga att man inte öppnar upp för konkurrens och inte tillräckligt analyserar vilka krav och villkor som måste ställas i upphandlingen. Köpen kan bli onödigt dyra. Dessutom kan upphandling överprövas med kraftiga fördröjningar som följd. Felaktiga upphandlingar kan också leda till skadestånd (liten sannolikhet, men stora ekonomiska konsekvenser) Upphandlingar över tröskelvärdet genomförs av upphandlingsfunktionen. Upphandlingsfunktionen förmedlar information till beställare i verksamheten främst riktat till upphandlingsnätverket. Det bör övervägas att inrätta administrativt och tekniskt stöd på institutionerna så att regelverket i högre grad kan efterlevas. Universitetet kommer att förstärka styrning och uppföljning av upphandlingsfrågor. Intern informationsspridning gällande rådande regelverk ska ses över och förbättras. Personal Långa handläggningstider och brister i rutinerna vid rekrytering av högre tjänster kan leda till att universitetet inte lyckas rekrytera rätt lärare/forskare. Stödet till fakultetsledningarna har förstärkt. Ett arbete i syfte att i högre grad standardisera, kvalitetssäkra och i viss mån centralisera stödet vad gäller rekrytering av högre tjänster är påbörjat.

4 Risker i de administrativa processerna (11) Säkerhet Det saknas beredskap för att kunna hantera de stora upphandlingar av lös inredning, labbutrustning m.m. som SLU står inför i samband med de stora nybyggnationerna. De lokaler där SLU bedriver sin verksamhet saknar tillfredsställande skalskydd. Verksamheter har drabbats av ett orimligt stort antal inbrott med stora kostnader och skador som följd. Det påverkar också arbetsmiljön negativt. En central inköpssamordningsfunktion planeras vid avdelningen för infrastruktur. Ett långsiktigt arbete pågår i syfte att införa ett gemensamt och förbättrat skalskydd i alla byggnader på våra campus. Införandet sker parallellt med nybyggnationerna. I de byggnader som inte ingår i campusplanen görs inga stora satsningar. Förstärkt bevakning har istället satts in under vissa perioder. SLU bör titta på och dra lärdom av andra universitet eller myndigheter som genomfört stora byggprojekt Antagning Ett ökat antal internationella sökande samt många sena anmälningar ökar arbetsbördan för antagningspersonalen, vilket kan leda till att inte alla handlingar hinner handläggas i tid. Risk finns också att sökande som lämnat in en sen anmälan inte är handlagd och klar innan kursstart men börjar kursen ändå. Om studenten då visar sig obehörig leder det till problem. För att minska antalet internationella sökande som söker kurser som ej varit avsedda för dem (t.ex vissa examensarbeten) visas inte alla kurser som ges på engelska, på den engelska sökandewebben. Antagningsfunktionen har tillförts förstärkta resurser. Kurs- och studiedok Kurs- och studiedok De utbildningsadministrativa systemen innehåller felaktigheter och En extern översyn av alla utbildningssystem har genomförts. Mycket dubbleringar. Många aktörer i organisationen är inblandade i vissa arbete har också lagts på att ta fram förvaltningsplaner för av system. Det finns också grundläggande brister i underliggande ITsystem som sköter användarbehörigheter, inloggning mm. Dessa rollerna som systemägare, systemansvarig etc har tydliggjorts utbildningssystemen enligt standardiserad förvaltningsmodell och faktorer leder både till kvalitetsbrister och onödiga kostnader. I ladok är inte roller, rutiner och ansvar på olika nivåer fastställda. För att förebygga fel och effektivisera hanteringen sker all Bristande rutiner och dokumentation av behörighetsroller ökar risken användarutbildning centralt ifrån. Nya användare i Ladok läggs upp för brister i integritet och sekretess. Användarhandledningen är inte centralt, efter kontroll med prefekt/motsvarande. Användarna skriver systematiskt uppdaterad och introduktionsutbildning i systemen för på en förbindelse där deras ansvar tydliggörs. Användarnas nya användare är för undermålig eller saknas. Det leder bl a till att behörigheter begränsas så att man bara har åtkomst till de funktioner det finns brister i kompetensen hos användare. Alltför många är som är godkända från prefekt/motsvarande. också att betrakta som sällananvändare. Allt detta kan leda till att Det görs löpande uppföljning av utbildningsprestationer för att informationen i Ladok inte är korrekt vilket gör att uppföljning av upptäcka eventuella fel. Det finns en supportfunktion på SUS som utbildningsprestationer försvåras, att CSN och SCB får felaktig besvarar Ladokfrågor och vad gäller rena systemproblem införs en information och därmed gör t.ex. felaktiga utbetalningar till enskilda gemensam mailingång för alla SUS utbildningsystem studenter, samt att underlagen till kursintyg och examensbevis kan kopplat till SLU:s nya bli felaktiga. ärendehanteringssystem (NILEX). Avtal Led i avtalsprocessen hoppas över, vilket innebär att avtal inte blir ordentligt beredda och granskade. Expertfunktionerna kommer in för sent i processen eller inte alls. Det kan leda till att SLU sluter dåliga avtal eller ingår i samarbeten som vi inte borde medverka i. Det kan i sin tur leda till vi ingår avtal vi inte kan leva upp till (t ex sekretess) och i värsta fall till stora skadestånd. Juristenheten har tagit fram mallar, upplyser om vilka hjälpmedel som finns och informerar om riskerna att ingå dåliga avtal. Utöver juristenheten finns flera centralt placerade expertfunktioner med juridisk kompetens: Grants Office (avtal om forskningsfinansiering, ssk EU) och upphandlingsfunktionen. 2.2 Medelstora risker (17 st)

5 Risker i de administrativa processerna (11) IT-infra IT-infra IT-infra Oklarheter inom campusen riskerar att leda till felaktiga beslut vad gäller reinvesteringar i befintlig infrastruktur med fördyring som följd. Brister i identitietshanteringen leder till att nätet inte kan leverera de efterfrågade tjänsterna. Antalet attacker på nätet mot SLU ökar kraftigt. Bristande ITsäkerhet leder till att förtroendet för SLU som en pålitlig och säker samarbetspartner för elektroniskt informationsutbyte urholkas. försörjningsplan utarbetas och ska fastställas av styrelsen. Ett projekt pågår som bland annat ska ta fram en gemensam universitetskatalog som hanterar identiteter. Organisationen kring IT- och informationssäkerhet görs om för närvarande. Den övervakande funktionen skiljs från den utförande. Ytterligare förbättra rutinerna kring att tydliggöra vilka lokaler som ska avträdas och när, samt vilka lokaler som ska vara kvar. Implementera Verva fs IT-utveckling IT-utveckling IT-stöd IT-drift Utbetalningar Upphandling Risk för att IT-utvecklingsprojekt misslyckas eller kostar onödigt mycket därför att: Kravspecifikationer är undermåliga Brist på iterativa processer i kravspeckonstruktionen Bristande leveranstester Bristande avtal Att systemkunnig personal kommer in för sent i processen Att systemkunnig personal brister i rådgivningen Strävan efter flexibilitet i IT-miljön har gått för långt. En viss standardisering av hård- och mjukvara är nödvändig för en effektiv och fungerande IT-miljö Samordning och homogenisering av IT-miljön går för fort, vilket kan leda till att IT-enheten inte klarar sina åtaganden. Kontrollen över hur nya system tas i bruk och beskrivning av motiveringen till förändringar brister. System tas i drift (eller drifttagning planeras) utan att man tillräckligt har reflekterat över de strategiska konsekvenserna och möjligheterna. Ett utvecklingsarbete pågår inom IT-enheten att ta fram kvalitetshandböcker för att säkerställa ett arbetssätt som begränsar risken. Rektor har fattat beslut om ett gemensamt E-postsystem. Beslutet håller på att införas. IT-enheten arbetar med att ta fram en standarddator för att förbättra effektiviteten i den gemensamma IT-miljön. I projektet att införa ett nytt datanätverk styrs mer av hanteringen centralt. Det finns en central samordning av alla större utvecklingsprojekt, där ambitionen är att anpassa tidplanerna efter organisationens leveransförmåga. I övrigt handlar det mest om att vara medveten om risken vid beslutsfattande. Det saknas en samlad beskrivning av smodellen. Detta är Förändringar har gjorts för att förenkla smodellen, problematiskt, då smodellen är komplex och organisation exempelvis förenklad periodisering av forskningskontrakt. i hög grad decentraliserad. Forskarna gör fel vid ansökan om externa medel pga bristande information och bristande rutiner kring momshantering, påslag för gemensamma kostnader och återar. Det kan bl a leda till att man inte följer gällande regelverk eller att man söker för lite pengar. Kontroll att slutattesträtten är aktuell brister. Det kan leda till att fel person kan godkänna utbetalningar Det saknas i hög grad central inköpssamordning. Det kan leda till att många anställda ägnar omotiverat mycket arbetstid till inköp, med stora kostnader som följd. Ett centralt placerat stöd, Grants Office, har inrättats för att stödja forskarna vid mer komplicerade ansökningar. Ett projekt ("SUHFmodellen") pågår för att standardisera hanteringen av gemensamma kostnader. Vissa stickprov görs idag vid ekonomienheten. Vid utnämning av ny prefekt läggs denne upp när det blir aktuellt. Vid delegering av slutattesträtt ska en blankett skickas in till ekonomienheten Försök till samordnade inköp pågår inom universitetsadministrationen, t ex när det gäller kontorsmaterial, kopieringsmaskiner, kaffemaskiner. En tydligare struktur så att beslut i olika frågor om förändringar inom systemdrift respektive systemförvaltning fattas på rätt nivå anses nödvändig. Samlad beskrivning av smodellen nödvändig att ta fram. En lösning för att ytterligare begränsa risken är att tidsbegränsa slutattesträtten så att den måste uppdateras varje år. Diskussioner om en mer centraliserad inköpssamordning pågår. Inom snar framtid förväntas externa krav innebära att SLU måste styra inköpen hårdare.

6 Risker i de administrativa processerna (11) Löner Planering o uppföljning ANSTI är egenutvecklat webbsystem, som primärt är en samling tilläggsmoduler till SLU:s Personaladministration- /Löneadministrationssystem. Systemet är egenutvecklat och kompetens om systemet är personberoende. Uppföljning görs inte alls eller för sent. Kunskapsöverföring och dokumentation överförs för närvarande till flera personer. Fakulteterna har förstärkt organisationen med administrativa chefer med hög ekonomisk kompetens Rutin med halvårsuppföljning inkl bokslutskommentar från varje institution finns uppbyggd Månadsvis avstämd bokföring införs för närvarande för att möjliggöra mer löpande uppföljningar Sena ändringar i lokalbehov kan leda till att projekt stannar och Diskussioner med berörda verksamheter och fakulteter i tidiga skeden behöver backa tillbaka med väsentligt högre slutkostnader och om processens utseende och påverksansmöjligheter i olika skeden. försenat färdigställande som följd. Verksamhetsbeskrivningar och lokalprogrammet är oerhört viktiga styrdokument i tidiga skeden som ger förutsättningar för hela det kommande projektet. Enkla lättillgängliga rapporter (projekt pågår) Tydligt ansvar och tydliga roller i hela organisationen för administratörer Utveckla rutiner för att göra mer uppföljning på övergripande nivå Ytterligare förbättra dialogen med kunderna om processens förutsättningar. Studieväg ledning Dokument hantering Risk för tidsbrist och stora kostnader om inte IT- och telefunktionerna får reda på lokalförändringar i god tid. Det finns endast en studievägledare på mindre orter. Studenter riskerar att inte få stöd och hjälp vid frånvaro. Bristande dokumenthantering (särskilt diarieföring) minskar SLU:s möjligheter att upprätthålla offentlighetsprincipen. 2.3 Små risker (50 st) IT-infra I projektet att införa nytt datanät har inte tagits ställning till om standarden ska innefatta både fast och trådlöst nät. Att välja antingen fast eller trådlöst alternativ innebär väsentligt lägre kostnader. Kontaktpersoner utsedda inom Infra Universitetsövergripande samordning av rådgivning via telefon har införts. Även rådgivning via e-post samordnas över hela universitetet under Insatser i form av utbildning, stöd och rådgivning samt en dialog med IT och systemansvariga. System för elektronisk dokumenthantering och digital arkivering planerar att införas med start Återkommande möten mellan kontaktpersoner för IT resp tele och projektledare för informationsutbyte behöver byggas upp. Bör elimineras genom en övergripande dokumenthanteringspolicy och IT-säkerhetspolicy implementerad på alla nivåer i organisationen. Överväg att fatta beslut om gemensam standard. IT-infra Lagstiftning säger att SLU måste kräva autentisering av varje person som vill använda SLU:s nät och genomföra grundläggande säkerhetskontroll. Detta klarar vi inte idag. IT-infra Back-up på befintlig nätinfrastruktur saknas Befitnlig nätinfrastruktur håller på att bytas ut, varför inga större satsningar anses nödvändiga vad gäller att bygga upp komptens på befintlig teknik. IT-infra IT-drift Risken är att driften av det nya nätverket förblir decentraliserat med kraftigt reducerad leveranskvalitet och säkerhet som följd. Bristande hantering av gamla system. Rutiner saknas som säkerställer att information och rutiner som hör till gamla systemet hanteras, förs över eller raderas på ett kontrollerat sätt Projektet att införa ett nytt datanätverk har i uppdrag att genomföra en centralisering av kontrollen över nätet. Risken för att detta misslyckas bedöms i nuläget som liten. Installera kontrollagenter i alla SLU-datorer Förnyelseprojekt måste hantera eventuell avveckling av befintliga system som en del av arbetet. Rutiner måste etableras.

7 Risker i de administrativa processerna (11) Ekonomiadministrativt ansvariga får inte den information de behöver pga att ekonomihandboken inte är systematiskt uppdaterad och att ekonomienheten genomför för lite utbildning i ekonomifrågor- och system. Den akademiska friheten tillämpas även på ekonomiadministrativa regler. Bristande samordning mellan controllerenheten och ekonomienheten (pga. tidsbrist) ger risk för att frågor hamnar mellan stolarna och sämre stöd till institutionsekonomerna Kapital redovisas enbart per enhet och institution, inte per verksamhetsgren eller projekt. Det innebär att ex grundutbildningen inte kan följas upp på ett enkelt sätt. I den nya smodellen kan avgiftsfinansierad verksamhet följas upp men det är otydligt hur projekten ska användas tillsammans med intäktskonton. Det ger risk för fel i den ekonomiska informationen. Löpande ekonomimeddelanden. Sporadiska punktinsatser i ekonomihandboken när akuta fel upptäcks. Adminsitrativa chefer med ekonomisk högskoleutbildning har anställts vid ett antal institutioner. Ad hoc-mässiga möten när akuta frågor uppstår. Regelbundna möten, "ekonomiråd" Kapitalet kommer att redovisas uppdelat per verksamhetsgren fr o m Systematisk översyn och uppdatering av ekonomihandboken är nödvändig. Arbetet kommer att ske under hösten, inför lansering av ny internwebb våren Stärka professionaliteten hos EA-ansvariga mha av utbildning och nätverk. Ekonomidelarna i SLU:s ledarskapsprogram ses över. Plan för regelbundna avstämningsmöten. Bättre styrning av av avgiftsfinansierad verksamhet. Påverkan på verksamheten bedöms dock vara förhållandevis liten. Bristande rutiner vid in- och utbetalningar till utlandet. Inga särsklid åtgärder vidtagna ännu, men rutinerna behöver gås igenom och förbättras. Tolkning av kontraktet av vad som är uppdrag respektivet bidrag görs olika. Det leder till felaktig momshantering, att oklara Stickprover görs av ekonomienheten på de kontrakt som registreras ute på institutionerna, anvisiningar finns i ekonomihandboken, mall Förbättrad rutin för kontroll av kontrakten. Påverkan på verksamheten bedöms dock som förhållandevis liten, varför åtgärderna måste ställas i beskrivningar upptäcks sent och att motpartsavstämningen kan bli fel finns relation till det. Giltighetstid och dispositionstid i forskningskontrakt är i vissa fall otydliga. Det leder till en osäkerhet om när projekt ska avslutas En schablon för dispositionstiden på 15 månader används. När 15 månader gått kommer en kommentar vid nästa projektöversyn Manuella fakturor och rekvisitioner görs. Sker vid bokslut då tidplanen säger att fakutering/rekvirering inte längre kan göras i kontraktsmodulen. Kan även ske när finansiären vill ha en annan typ av faktura/rekvisition än de som skapas i systemet. Det leder till att inbetalningar hamnar på felkonto, intäkten matchas inte direkt med kostnaderna. Sker detta vid boksluten och motparten är en statlig myndighet blir det felaktigheter vid motpartsavstämningen. Ingen fordran finns registrerad på projektet vid SLU, men motparten redovisar en skuld till SLU. Det står i ekonomihandboken att manuella fakturor och rekvisitioner inte ska göras. Det går även ut ett ekonomimeddelande inför varje bokslut om detta. T-markering av projekt görs för tidigt (T = Avslutat projekt). Det leder till att Triggrar (OH etc.) stoppas, felaktiga resultat på projekten. Problem om en slutbetalning till projektet inkommer alternativt om en återbetalning ska göras från projektet. Ekonomimeddelande om detta vid boksluten. Fakultetsekonomerna lämnar in en lista av sina T-markerade projekt. Kontroll görs centralt av att ingen fordran finns kvar på de T-markerade projekten. Originalkontrakt inkommer inte till ekonomienheten. Det leder till att kontraktet inte arkiveras (finns i forskarens pärm) alternativt finns diarieförda på institutionen. Problem även när revisorer behöver titta på kontrakten.

8 Risker i de administrativa processerna (11) Valutadifferenser som uppkommer vid fakturering i en utländsk valuta. Kursförändringar mellan det att fakturan ställs ut och att kunden betalar kan endera leda till att en fordran uppkommer på kunden och en påminnelse skickas ut på differensen mellan det belopp kunden betalat och fakutabeloppet i svenska kronor alternativt att en skuld till kunden uppkommer. En rapport genereras när inbetalningar läses in som visar skillnader mellan reskontra och fil. Dessa differenser hanteras manuellt. Det vore önskvärt att matchningen i agresso vid inläsningar av filer blir bättre. Kunder betalar flera fakturor på samma inbetalning eller vid samma tillfälle. Det leder till en kreditpost på summan som överstiger första fakturans summa. Resterande fakturor ser obetalda ut och påminnelser skickas ut. Matchning av debet- och kreditfakturor. Om inte matchning görs ligger fordran kvar på kunden och påminnelse skickas ut. Detta kan upptäckas i rapporten som visa skillnader mellan reskontra och fil. Manuell hantering. Kontroll och matchning görs varje vecka Det vore önskvärt att matchningen i agresso vid inläsningar av filer blir bättre. Utbetalningar Personalen har inte alla sregler klart för sig, t ex Stickprovskontroller görs av ekonomienheten. Information skickas ut i Utbildning av ekonomerna i verksamheten representationsregler. Det leder till att fel moms redovisas. Ekonomimeddelanden Utbetalningar Fakturor från anställda vid SLU betalas ut, vilket borde gå via lön. Kontroll görs om det kommer en faktura från en privatperson eller med personnamn i namnet. Kontrollen görs mot personalsystemet Ansti. Dekan måste fatta beslut om fakturan ska betalas. Återkommande information om att inköp ej ska göras från anställda. Utbetalningar Lång handläggningstid av fakturor. Det leder till påminnelser och inkassoavgifter, och kan i värsta fall skada universitetets relation med andra organisationer. I och med införandet av månadsavstämningar ska institutionsekonomerna ta ut en rapport och påminna de som har fakturor som ligger för utredning. Sannolikheten och påverkan på verksamheten är dock förhållandevis liten redan idag. Avvakta utfallet av månatlig avstämning. Utbetalningar Upphandling SLU gör affärer med firmor utan F-skatt. Felaktiga utbetalningar kan göras. Otillåtna direktinköp. Idag saknas sanktionsmöjligheter, men det diskuteras om marknadsskadeavgift. Risken man t v löper är att åtgärden påtalas av myndighetens externa- eller interna revisorer, eller att klagomål framförs till andra externa instanser, som Konkurrensverket, justitieombudsmannen eller justitiekanslern. Kontroll görs med skattemyndigheten om F-skatt finns. Saknas det måste skatt dras av och lönefunktionen meddelas så att manuella kontrolluppgifter görs vid årsskifte. Beslut bör fattas om att SLU ej ska handla med icke F-skattade firmor eller privatpersoner. Överväg att inrätta administrativt och tekniskt stöd på institutionerna så att regelverket i högre grad kan efterlevas. Upphandling Felaktigt genomförda beställningar i övrigt kan leda till ökade kostnader pga bristande samordning, bristande kontroll av leverantörers lämplighet beträffande moms etc (lagbrott), att beställaren ensidigt accepterar leverantörens villkor vilket kan visa sig kostsamt vid felleveranser. Överväg att inrätta administrativt och tekniskt stöd på institutionerna så att regelverket i högre grad kan efterlevas. Planering o uppföljning Systemstöd för budgetrevision/prognoser saknas, vilket kan leda till missuppfattning om vilken version som gäller. Ett arbete har inletts för att göra det möjligt att revidera budgeten på institutions- och enhetsnivån ( prognos ) Bättre rutiner för prognosarbete i den löpande uppföljningen

9 Risker i de administrativa processerna (11) Personal Bristfälligt nyttjande av HR-kompetens i personalen. Felaktig hantering av anställningsförhållanden och bristande personal kan leda till stora kostnader i form av felrekryteringar, missade varsel, uppsägningskostnader och skadestånd. HR-specialister finns utsedda för att stödja olika delar av SLU. IRC finns för stöd när det gäller anställningar av utländska medborgare.information om hantering av anställningar finns på hemsida. Utbildningar av olika personalkategorier som hanterar anställningar genomförs. För att hantera risken behöver ytterligare ansträngningar läggas på utbildning och information för prefekter/motsv, administrativa chefer, mellanchefer, administratörer, anpassning av personalhandboken till nätet samt fortsatt uppbyggnad av International Recruitment Centre. Informationen på hemsidan kan bli mer användarvänlig och stödsystemen kan utvecklas ytterligare till att omfatta t ex personal. Personal Ekonomistyrning är i hög grad beroende av en fungerande personal. Otillförlitlighet i systemen (fel data, fel teknisk lösning, fel tolkning av resultat) leder till att beslut tas på felaktiga grunder. En översyn av definitioner av ingående data, av lönearter och styrtabeller behöver göras liksom en kvalitetskontroll av systemen; är specifikationen riktig, är programmet i enlighet med specifikationen. Detta ska också hanteras genom ett ökat samarbete mellan JEP, ledningskansliet och fakultetskanslierna. Ett arbete pågår också för att ta fram förslag på hur personal, budgetering och lönestatistik bättre kan samordnas och kopplas ihop med ledningsinformationssystemet VP/VB. Löner SLU använder en gammal version av reseräkningssystemet Tur & Retur som uppfyller inte kraven på ett modernt system och som inte längre underhålls, utvecklas eller supportas av leverantören. Systemet klarar inte av en högre belastning, utan blir då mycket långsamt eller kanske t.o.m. går ner. Systemet tillåter inte elektronisk attest, utan manuell hantering av underlag krävs. Ett nytt reseräkningssystem håller för närvarande på att införas. Om det gamla systemet slutar att fungera sker hanteringen med manuella blanketter under övergångsperioden. Löner Behörigheter i Primula är inte dagsaktuella pga manuell hantering Information om vikten av noggrann inrapportering av behörigheter och avslut. Blanketten ska innehålla samtliga behörigheter vid enheten när förändring sker, för att på så sätt få en helhetsbild och se att samtliga behörigheter är aktuella. Löner Buggar och felaktigheter kommer in i Primula. Leverantören ger ut många versioner under året, vilket gör att det kan vara svårt att hinna med att upptäcka alla buggar och felaktigheter det kan bära med sig. En test görs alltid av alla nya versioner innan de sätts i produktion. Det är dock ett tidskrävande arbete, som ändå inte kan utesluta att felaktigheter och buggar kommer in i systemet. En omarbetning av behörighetsblanketten skulle behövas för att minska risken för feltolkning. Vi bör ställa krav på att en mer kvalitetssäkrad och övergripande test bör utföras av leverantören innan nya versioner släpps till kunderna. Detta borde även innebära att färre versioner behövs släppas under året, då färre fel och buggar behövs rättas i produktion. Arbetsmiljö Vid SLU finns riskfyllda arbetsmiljöer (jordbruk, djursjukvård m.m.). Där är risken större för arbetsrelaterade skador. Aktivt arbetsmiljöarbete bedrivs på de flesta arbetsplatser inom organisationen Utbildningsinsatser görs i systematiskt arbetsmiljöarbete Tydligare rutiner för systamtiskt arbetsmiljöarbete Bättre information och hjälpmedel på webben Tydliggör personalenhetens konsultativa stöd till organisationen tillsammans med SLU Säkerhet (fysisk arbetsmiljö) Bättre uppföljning från arbetsgivaren

10 Risker i de administrativa processerna (11) Arbetsmiljö Risk för bristande ledarskap, då cheferna inom organisationen sitter på korta uppdrag. Det kan leda till brister i den psykosociala arbetsmiljön (konflikthantering, kränkande särbehandling m.m.), vilket i sin tur kan leda till att individer mår dåligt och att arbetsgrupper fungerar dåligt med sjukskrivningar, personal som slutar, minskad produktivitet och dålig publicitet som följd. Chefsutbildning för nya prefekter. Konflikthantering sköts av chefer med stöd av personalenheten och företagshälsan Förebyggande genom utbildning i hållbart ledarskap Risk att uppsägningar av lokaler/byggnader inte sker i Campusplan finns framtagen. Förändringar bevakas på överstämmelse med campusplan och att tider för av- och inflyttning i lokalsmöten, för att se till att beslut tas utifrån helheten. ensklida byggnader inte synkas med helheten. Saknas tekniskt system för att underlätta dialogen med Avstämningar mellan projektledare och hyresadministration. Manuell hyresadministrationen med avseende på hyrespåverkande överföring av information (excel-mallar). förändringar/anpassningar. Risk att informationsutbyte brister och att budget och prognoser blir fel. Kostnad vid utflyttning för sanering och återställande är i vissa fall betydande, men hanteras inte enligt en fastslagen rutin. Är en ganska ovanlig företeelse och får i hög utsträckning hanteras från fall till fall. Risken kan begränsas genom att införa tekniskt system med standardiserade mallar för hur hyrespåverkande kostnader ska redovisas. Informationsutbyte måste vara av löpande karaktär och inte endast inför budgetavstämningar. Ta fram nyckeltal för avflyttningskostnad för olika typer av lokaler att ha som ingångsvärde i processen. Vid utflyttning i samband med att byggnader ska återlämnas till fastighetsägare finns tolkningsutrymme kring avflyttningskostnader. En ny gänsdgradningslista arbetas fram, vilket underlättar dialogen och ökar tydligheten Följa upp den nya gränsdragningslistan och hålla den aktuell. Hyresadm Hyresadm Tele Ostandardiserad och ineffektiv administration av hyrorna. I processen råder stort personberoende, manuell hantering vid debiteringsförfarandet och bristande samordning systemmässigt med lokalvården. Förändringar i lokalbestånd meddelas inte, vilket också leder till ineffektivitet i processen och kan också leda till att felaktig hyra debiteras. Risk för felaktiga prognoser av lokalkostnader pga många osäkerhetsfaktorer i processen (omorganisationer, om- och nybyggnationer, mediakostnader) Totalt avbrott i teletrafiken. Risken är större vid stora nybyggnationer. Upplåtelseavtal skickas ut till verksamheten årligen Genomgång av projekt sker rutinmässigt med lokalplanerarna, Genomgång med fakulteter som står inför stora förändringar mot föregående år. Finns mobila alternativ att tillgå, vid totalt stopp kontaktas operatören som då kan styra om ett eller flera nummer, kontakter finns med Ahus och SLU er för att öka beredskapen vid nybyggnationer. Automatisera delar av debiteringsförfaranden och avstämningen. Tydliga kontaktpersoner i internhyresfrågor vid institutionerna bör utses. Bättre budgetdialog med fakulteterna före dess att budgeten publiceras. Projekthanteringssystem bör övervägas med hyresprognos för varje projekt. Vidtagna åtgärder bedöms vara tillräckliga. Säkerhet Säkerhet Bristande kontroll på lokal nivå inom säkerhetsprocessen. Gemensam hantering saknas i alltför hög grad. Det är en låg nivå av samordning och en bristande styrning. Det saknas gemensam hantering av incidenter och tillbud. SLU tappar beslutsunderlag för många av processerna. Det kan även vara så att vi inte uppfyller vissa myndighetskrav pga. detta. Säkerhetsfunktionen har förstärkts resursmässigt under senaste åren. Ny policy och nytt förtydligat uppdrag till den centrala säkerhetsfunktionen ska beslutas av rektor inom kort. Rutiner finns inom de verksamheter där incidenter och tillbud är som störst, dvs egendomsförvaltningen och universitetsdjursjukhuset. Effekterna av att förstärka samordningen måste ställas i relation till kostnaden för det. Det krävs bättre underlag innan det går att ta ställning till hur risken ska hanteras. Konferenser evenemang besök Bristande samordning och information leder till missade tillfällen att dra nytta av alla synergieffekter och publicitet. Svårt att åtgärda, men hanteras genom att informationsavdelningen har ett samlat ansvar att bevaka frågan.

11 Risker i de administrativa processerna (11) Konferenser evenemang besök Konferenser evenemang besök Antagning Antagning Kurs- och studiedok Saknad av stödsystem för administration och dokumentation av besök vid SLU Missade säkerhetsåtgärder och information till säkerhetsavdelningen kan leda till både person-, materiella och informationsskador. Antagning sker emot regelverket, vilket äventyrar studenters och potentiella studenters rättssäkerhet. Bristande antagningsrutiner kan också skada universitetets renomé. Tillgodoräknanden: Handläggningen sker på flera enheter inom SLU vilket leder till olika bedömningar och beslut i likartade ärenden. Information från beslutande organ (styrelse, fakultetsnämnd, programnämnder m.m.) når inte fram till dem som ansvarar för utbildningssystemen. Det kan leda till att informationen i systemen är inaktuell och att studenter kan antas till kurs som inte kommer att ges men som inte tagits bort ur systemen, alternativt inte antas till kurser som kommer att ges men inte lagts in i systemet. Checklistor Risken att viktiga besök misslyckas anses som liten. De upparbetade checklistorna underlättar processen och stödjer till viss mån, men mängden av besök gör att det bör övervägas att hitta ett system som kan hantera både delar av administrationen och framförallt dokumentationen. Den centrala säkerhetsfunktionen har ett totalansvar för Inga ytterligare åtgärder anses nödvändiga för närvarande. säkerhetsfrågorna. Rutiner är under uppbyggnad och börjar fungera väl. Kontroller och uppföljningar genomförs. Bedömningen är att Ökade och mer systematiska kontroller nödvändiga, framför allt om omfattningen och därmed påverkan på verksamheten är förhållandevis sannolikheten ökar. liten. Arbete pågår i syfte att standardisera och centralisera hanteringen i större utsträckning för att minska risken för olika bedömningar i likartade ärenden. Det är nödvändigt med en översyn av rutinerna kring kurs- och studiedokumentationen, men bedömningen är att felen i dagsläget inte är så frekventa att de leder till stor påverkan på verksamheten. Studieväg ledning Ärenden som inkommer till vägledarnas personliga e-postlåda riskerar att hamna mellan stolar. Gemensam e-posthantering i ärendehanteringssystem håller på att införas. Systemet håller reda på svarstider och larmar då ett ärende drar ut på tiden. Insatser i form av utbildning, stöd och rådgivning samt dialog med IT och systemansvariga. System för digital arkivering av forskningsmaterial under framtagande. Dokument hantering Svårigheter att få fram källdata vid forskning pga bristande arkiveringsrutiner. Bör elimineras genom en övergripande dokumenthanteringspolicy och IT-säkerhetspolicy implementerad på alla nivåer i organisationen.

Policy för chefsuppdrag

Policy för chefsuppdrag 1(5) BILAGA 1 DNR: SLU ua 2013.1.1.1-5596 2014-01-14 STYRANDE DOKUMENT Sakområde: Personal Dokumenttyp: Policy Beslutsfattare: Rektor Avdelning/kansli: Personalavdelningen Handläggare: Eva Jeppson-Eldrot

Läs mer

Handläggningsordning för förvaltning av IT-system vid Högskolan Dalarna

Handläggningsordning för förvaltning av IT-system vid Högskolan Dalarna Handläggningsordning för förvaltning av IT-system vid Högskolan Dalarna Beslut: Rektor 2012-01-16 Revidering: - Dnr: DUC 2012/63/10 Gäller fr o m: 2012-01-16 Ersätter: - Relaterade dokument: - Ansvarig

Läs mer

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2010-09-27 Giltighetstid: 2010-09-27 t o m 2014-12-31 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Diarienummer: KS 2010/0095 IT-strategi

Läs mer

Riktlinjer för IT i Lilla Edets kommun. 2. Syftet med IT i Lilla Edets kommun

Riktlinjer för IT i Lilla Edets kommun. 2. Syftet med IT i Lilla Edets kommun Datum Dnr Dpl 2009-09-10 2009/KS0203-1 005 Riktlinjer för IT i Lilla Edets kommun 1. Introduktion Det politiskt styrande dokumentet för IT-användning i Lilla Edets kommun är denna riktlinje, som fastställs

Läs mer

Uppgifter och beslutanderätter till avdelningschefer vid universitetsförvaltningen

Uppgifter och beslutanderätter till avdelningschefer vid universitetsförvaltningen UFV 2011/1902 Uppgifter och beslutanderätter till avdelningschefer vid Fastställd av universitetsdirektören 2012-01-12 Reviderad 2012-09-04 Innehållsförteckning 1 Förutsättningar 3 Organisation och ansvarsfördelning

Läs mer

Intern styrning och kontroll

Intern styrning och kontroll Dnr 2008/579 Intern styrning och kontroll Ekonomiadministration Avsändare Claes Falk 2008-06-03 Innehållsförteckning Ansvar för ekonomiadministration 3 Ekonomiavdelningens uppdrag 3 Prefektens uppdrag

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

Organisation för samordning av informationssäkerhet IT (0:1:0)

Organisation för samordning av informationssäkerhet IT (0:1:0) Organisation för samordning av informationssäkerhet IT (0:1:0) Kommunalförbundet ITSAM och dess medlemskommuner Revision: 2013031201 Fastställd: Direktionen 20130926 Dnr: 0036/13 Kommunalförbundet ITSAM,

Läs mer

IT-generella kontroller i Agresso, skattekontosystemet, Moms AG och Tina

IT-generella kontroller i Agresso, skattekontosystemet, Moms AG och Tina 1 IT-generella kontroller i Agresso, skattekontosystemet, Moms AG och Tina Riksrevisionen har som ett led i den årliga revisionen av Skatteverket granskat IT-generella kontroller i ekonomisystemet Agresso,

Läs mer

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER 2 Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet. 1 Inledning Håbo kommuns övergripande styrdokument inom IT är IT-policy för Håbo kommun. Riktlinjer

Läs mer

ATTESTORDNING. medarbetarportalen.gu.se/styrdokument. Beslutsdatum 2014-02-03. Från och med 2014-03-01 och tillsvidare

ATTESTORDNING. medarbetarportalen.gu.se/styrdokument. Beslutsdatum 2014-02-03. Från och med 2014-03-01 och tillsvidare STYRDOKUMENT Dnr V 2013/658 ATTESTORDNING Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument Pam Fredman, rektor Ekonomienheten Beslutsdatum 2014-02-03 Giltighetstid Sammanfattning

Läs mer

IT-säkerhetsinstruktion Förvaltning

IT-säkerhetsinstruktion Förvaltning IT-säkerhetsinstruktion Förvaltning 2013-09-24 1.0 IT- S Ä K E R H E T S I N S T R U K T I O N IT-säkerhetsinstruktion Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av upphandlade ramavtal. Härjedalens Kommun

Revisionsrapport Granskning av upphandlade ramavtal. Härjedalens Kommun Revisionsrapport Granskning av upphandlade ramavtal. Härjedalens Kommun 2 November 2012 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Resultat... 3 3. Bedömning och rekommendationer... 5 Sammanfattning

Läs mer

Övergripande granskning av ITverksamheten

Övergripande granskning av ITverksamheten Övergripande granskning av ITverksamheten Februari 2006 (1) 1. Inledning PricewaterhouseCoopers (PwC) har på uppdrag av kommunrevisionen i Borås Stad genomfört en övergripande granskning av Borås Stads

Läs mer

Krav på riktlinjer vid direktupphandlingar

Krav på riktlinjer vid direktupphandlingar Krav på riktlinjer vid direktupphandlingar Direktupphandling får användas om kontraktets värde uppgår till: Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) Högst 505 800 kronor, dvs. högst 28 procent

Läs mer

Bilaga, Definition av roller och begrepp, till policy för IT-säkerhet. Beslutsdatum 2007-06-11 (rev. 2014-11- 24 )

Bilaga, Definition av roller och begrepp, till policy för IT-säkerhet. Beslutsdatum 2007-06-11 (rev. 2014-11- 24 ) Fastighetsavdelningen STYRDOKUMENT Leif Bouvin 14-11-24 dnr V 2014/853 031-789 58 98 Bilaga, Definition av roller och begrepp, till policy för IT-säkerhet Publiceringsdatum November 2014 Publicerad Beslutsfattare

Läs mer

Härjedalens Kommuns IT-strategi

Härjedalens Kommuns IT-strategi FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 105/04 2004-09-20 1 Härjedalens Kommuns IT-strategi En vägvisare för kommunal IT 2 INNEHÅLL Sid 1. BESKRIVNING 3 1.1 Syfte och omfattning 3 1.2 Kommunens

Läs mer

Revisionsrapport. Kalmar kommun. Förstudie av personalsystemet. Caroline Liljebjörn. 10 oktober 2011

Revisionsrapport. Kalmar kommun. Förstudie av personalsystemet. Caroline Liljebjörn. 10 oktober 2011 Revisionsrapport Förstudie av personalsystemet Kalmar kommun Caroline Liljebjörn Förstudie av personalsystemet 2011-10-10 Caroline Liljebjörn Stefan Wik Kalmar kommun Förstudie av personalsystemet Innehållsförteckning

Läs mer

Regler och riktlinjer för IT-säkerhet vid Karolinska Institutet

Regler och riktlinjer för IT-säkerhet vid Karolinska Institutet Regler och riktlinjer för IT-säkerhet vid Karolinska Institutet Gäller från och med 2009-01-01 Dnr 5581/2008-030 Beslut 2008-12-10 Dnr:5581/2008-030 Universitetsdirektören Regler och riktlinjer för IT-säkerhet

Läs mer

Granskning av bokslutsprocessen

Granskning av bokslutsprocessen www.pwc.se Revisionsrapport Martin Westholm Granskning av bokslutsprocessen Motala kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2.

Läs mer

- Budget och uppföljning - Kundfakturor fakturor till kund/brukare - Leverantörsfakturor fakturor från leverantör - Lönehantering

- Budget och uppföljning - Kundfakturor fakturor till kund/brukare - Leverantörsfakturor fakturor från leverantör - Lönehantering 1(5) KS 2011/0014 Svar på revisionsrapport- Granskning av ekonomiadministrativa processer - Effektivitetsgranskning Bakgrund Danderyds förtroendevalda revisorer har uppdragit till PricewaterhouseCoopers

Läs mer

Riktlinjer för säkerhetsarbetet vid Uppsala universitet

Riktlinjer för säkerhetsarbetet vid Uppsala universitet Dnr UFV 2010/424 Riktlinjer för säkerhetsarbetet vid Uppsala universitet Fastställda av Universitetsdirektören 2010-03-31 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 2 Ansvar 3 3 Underlåtelse 3 4 Definitioner 3

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

Uppföljning av intern kontroll avseende fakturahantering

Uppföljning av intern kontroll avseende fakturahantering Revisionsrapport Uppföljning av intern kontroll avseende fakturahantering Katrineholms kommun 2009-06-11 Oscar Hjelte 2009- - Namnförtydligande Namnförtydligande Innehållsförteckning 1 Bakgrund...1 1.1

Läs mer

Verksamhetsplan 2011 Förvaltningen

Verksamhetsplan 2011 Förvaltningen Verksamhetsplan 2011 Förvaltningen Fastställd av förvaltningschef 2011-05-25 1 INNEHÅLL Bakgrund 3 Strategiska frågor för högskolan 3 Verksamhetsidé 3 Mål 4 Aktiviteter 6 2 Högskolans förvaltning Bakgrund

Läs mer

Regler och instruktioner för verksamheten

Regler och instruktioner för verksamheten Informationssäkerhet Regler och instruktioner för verksamheten Dokumenttyp Regler och instruktioner Dokumentägare Kommungemensam ITsamordning Dokumentnamn Regler och instruktioner för verksamheten Dokumentansvarig

Läs mer

Förvaltningsstrategi NyA 2015-2017

Förvaltningsstrategi NyA 2015-2017 Avdelningen för systemförvaltning och systemdrift Föredragande Per Zettervall Avdelningschef 010-470 03 00 per.zettervall@uhr.se DNR 4.2.2-1048-2014 Datum 2014-06-02 Postadress Box 45093 104 30 Stockholm

Läs mer

Informationssäkerhetspolicy för Nässjö kommun

Informationssäkerhetspolicy för Nässjö kommun Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 2014-11-27 173 Informationssäkerhetspolicy för Nässjö kommun Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Begreppsförklaring... 3 2 Syfte... 4 3 Mål för Informationssäkerhetsarbetet...

Läs mer

Hallstahammars kommun

Hallstahammars kommun Revisorerna REVISIONSRAPPORT Granskning av Debiteringsrutiner inom hemtjänsten Hallstahammars kommun Utarbetad av Kommunal sektor inom PwC på uppdrag av kommunens revisorer och antagen vid revisorernas

Läs mer

Intern kontroll avseende redovisning och räkenskaper 2013. Växjö Kommun. Genomförd på uppdrag av revisorerna

Intern kontroll avseende redovisning och räkenskaper 2013. Växjö Kommun. Genomförd på uppdrag av revisorerna Intern kontroll avseende redovisning och räkenskaper 2013 Växjö Kommun Genomförd på uppdrag av revisorerna September 2013 Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 2 1.1 SYFTE OCH METOD... 2 2. ALLMÄNNA REVISIONSÅTGÄRDER...

Läs mer

Rapport Granskning av försörjningsstöd.

Rapport Granskning av försörjningsstöd. Rapport Granskning av försörjningsstöd. Härjedalens kommun Socialnämnden 13 November 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Granskningsresultat... 4 3. Bedömning och rekommendationer...

Läs mer

Administrativa roller och arbetsuppgifter

Administrativa roller och arbetsuppgifter Administrativa roller och arbetsuppgifter Ordlista Avregistrera att ta bort information ur systemen Bevaka att hålla ett öga på något Genomföra att utföra en aktivitet/arbetsuppgift Granska att kontrollera

Läs mer

Policy för intraprenad i Hällefors kommun

Policy för intraprenad i Hällefors kommun Policy för intraprenad i Hällefors kommun 2(9) Innehåll 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Ansvar, befogenheter och organisation... 3 4 Start... 4 5 Ekonomi... 5 6 Investeringar... 5 7 Personal... 5 7.1 Policy

Läs mer

Förvaltningsstrategi NyA 2014-2016

Förvaltningsstrategi NyA 2014-2016 Avdelningen för systemförvaltning och systemdrift Föredragande Per Zettervall Avdelningschef 010-470 03 00 per.zettervall@uhr.se DNR 4.2.2 2631-2013 Datum 2013-06-13 Postadress Box 45093 104 30 Stockholm

Läs mer

Granskning av ändrad organisation avseende nämndernas ekonomfunktion Nynäshamns kommun Revisionsrapport

Granskning av ändrad organisation avseende nämndernas ekonomfunktion Nynäshamns kommun Revisionsrapport Granskning av ändrad organisation avseende nämndernas ekonomfunktion Nynäshamns kommun Revisionsrapport Percy Carlsbrand Februari 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning och rekommendationer...

Läs mer

Projektplan: Administrativa roller

Projektplan: Administrativa roller 1 (6) Projektplan: Administrativa roller Projektledare: Linda Lundberg Uppdragsgivare: Ulf Heyman Datum: 2010-06-14 1. Bakgrund och motiv Vid institutionerna finns idag ett antal olika befattningar vilka

Läs mer

Riktlinjer för IT-säkerhet i Halmstads kommun

Riktlinjer för IT-säkerhet i Halmstads kommun Riktlinjer för IT-säkerhet i Halmstads kommun VER 1.0 Innehåll Inledning...3 Definition av IT-säkerhet...3 Omfattning...3 Vikten av IT-säkerhet...3 Mål för IT-säkerhetsarbetet...4 Ledning och ansvar...4

Läs mer

Upprättad av Dokumentansvarig Datum Beslutad av/datum för beslut

Upprättad av Dokumentansvarig Datum Beslutad av/datum för beslut 1 Bakgrund En stor del av utmaningen i att få en webbplats att fungera på lång sikt är att skapa en tydlig och permanent organisation avseende kompetenser, roller och ansvar. Det är också viktigt att det

Läs mer

Bo Johansson. Sollentuna - en plats för möten, utveckling och aktivitet

Bo Johansson. Sollentuna - en plats för möten, utveckling och aktivitet Sollentuna - en plats för möten, utveckling och aktivitet Gemensamma principer för dokument- och ärendehantering samt e-arkiv i Sollentuna kommun Fakta om Sollentuna 2 mil norr om Stockholm C:a 67 000

Läs mer

Uppföljning av Organisation 2013 sammanfattande rapport

Uppföljning av Organisation 2013 sammanfattande rapport Rapport 141031 Dnr: 2014/54-1.2 Karin Lundhgren Uppföljning av Organisation 2013 sammanfattande rapport Så gjordes uppföljningen I februari 2014 beslutade rektor att den nya organisationen som trädde i

Läs mer

IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05

IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05 IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05 IT-Strategi 2004-10-12 2(7) Innehåll 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund...3 2 Intention...3 3 Ledning och ansvar...4 4 Nuläge...5 5 Strategier och

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Löpande granskning av redovisning och administrativa rutiner avseende. Byggnads- samt Miljö- och hälsoskyddsnämnden.

REVISIONSRAPPORT. Löpande granskning av redovisning och administrativa rutiner avseende. Byggnads- samt Miljö- och hälsoskyddsnämnden. REVISIONSRAPPORT Löpande granskning av redovisning och administrativa rutiner avseende Byggnads- samt Miljö- och hälsoskyddsnämnden Hylte Kommun November 2002 Rolf Bergman Tommy Karlsson www.pwcglobal.com/se

Läs mer

Sortera post - Centralt

Sortera post - Centralt Extern Centralt Vaktmästeri Förvaltning Sortera post - Centralt Skicka fakturor via internpost (Lev. Skickat fel) Osorterad post Tömma postboxen (samtliga lev.fakt hänvisas till boxen) Utsorterad post

Läs mer

Granskning av informationssäkerhet

Granskning av informationssäkerhet 1(1) DNR: SLU ua 2014.1.1.2-841 Exp. den: 2014-06- Styrelsen BESLUT 2014-06-17 Sändlista Granskning av informationssäkerhet Styrelsen beslutar: att fastställa internrevisionens rapport Informationssäkerhet,

Läs mer

Anställdas bisysslor

Anställdas bisysslor Revisionsrapport Anställdas bisysslor Krokoms Kommun Anneth Nyqvist December 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga och kontrollmål 2 2.3 Avgränsning

Läs mer

Förvaltningsplan för Ladok

Förvaltningsplan för Ladok 1 Förvaltningsplan för Ladok 2 1 INLEDNING 3 1.1 Revisionshistorik 3 1.2 Sammanfattning 3 2 FÖRVALTNINGSOBJEKTET 3 2.1 Förvaltningsperiod 3 2.2 Övergripande beskrivning 4 2.3 Förvaltningens omfattning

Läs mer

Reseräkningar för tjänsteresor inkl. Utlägg

Reseräkningar för tjänsteresor inkl. Utlägg Avdelningen för Juridik, ekonomi och personal 081014 1(5) Reseräkningar för tjänsteresor inkl. Utlägg Bakgrund I samband med processkartläggningen av reseräkningar konstaterades det att handläggningen

Läs mer

Definition och införande av administrativa roller för institutionsadministrationen. Innehåll. Bilaga till universitetsdirektörens beslut 2011-04-07

Definition och införande av administrativa roller för institutionsadministrationen. Innehåll. Bilaga till universitetsdirektörens beslut 2011-04-07 Dokumentnamn Administrativa roller institutioner/motsvarande Beslutsdatum Beslutsfattare Diarienummer 2011-04-07 Universitetsdirektör SLU.ua.Fe.2011.1.1-1132 Handläggare Ansvarig avdelning/kansli Dokumenttyp

Läs mer

Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting

Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting LS 1112-1733 Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting 2013-02-01 Beslutad av landstingsfullmäktige 2013-03-19 2 (7) Innehållsförteckning 1 Inledning...3 2 Mål... 4 3 Omfattning... 4 4

Läs mer

Landstingets ärende- och beslutsprocess

Landstingets ärende- och beslutsprocess LANDSTINGET I VÄRMLAND REVISIONSRAPPORT Revisorerna AM/JM 2012-12-18 Rev/12017 Landstingets ärende- och beslutsprocess Sammanfattning Denna granskning har omfattat hantering enligt riktlinjen för landstingets

Läs mer

System och rutiner 2008

System och rutiner 2008 Revisionsrapport System och rutiner 2008 Avesta kommun Mars 2009 Åke Andersson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...2 2 Inledning...3 2.1 Uppdrag...3 2.2 Syfte...3 2.3 Metod...3 3 Fakturering och betalningsbevakning...4

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av projektredovisning

Revisionsrapport Granskning av projektredovisning Revisionsrapport Granskning av projektredovisning Anna Hilmarsson, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Kristianstads kommun Januari 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

Läs mer

Strategisk riskanalys (intern styrning och kontroll) vid SLU 2014

Strategisk riskanalys (intern styrning och kontroll) vid SLU 2014 1(8) Dnr SLU ua 2015.1.1.1-632. Rektor PROMEMORIA 2015-02-09 Strategisk riskanalys (intern styrning och kontroll) vid SLU 2014 1. Sammanfattning Som underlag för styrelsens ställningstagande om SLU har

Läs mer

Harmonisering av processen för rekryteringen till högre anställningar

Harmonisering av processen för rekryteringen till högre anställningar 1(8) DNR: 2013.1.1.1-2824 2013-06-10/KS Universitetsdirektören PROMEMORIA Harmonisering av processen för en till högre anställningar Syfte: Förslaget från delprojektet Målgrupp: SLUs styrelse Sammanfattning

Läs mer

Informationssäkerhetspolicy

Informationssäkerhetspolicy 2009-07-15 1 (9) Informationssäkerhetspolicy Antagen av kommunfullmäktige den 2009-10-21, 110 Kommunstyrelseförvaltningen Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Hemsida 462 85 Vänersborg Sundsgatan

Läs mer

HÖGSKOLAN I BORÅS Linda Sörensen, projektledare AKTIVITETSPLAN 2013-12-02. 1 Dnr 665-13 Bilaga 1. Linda Sörensen. Klart. Klart Klart.

HÖGSKOLAN I BORÅS Linda Sörensen, projektledare AKTIVITETSPLAN 2013-12-02. 1 Dnr 665-13 Bilaga 1. Linda Sörensen. Klart. Klart Klart. Fas 3 - Implementering ny organisation Projektstyrning Etablera projektorganisation för fas 3 Utforma principer för bemanning Implementeringsgrupp Boka erforderliga möten Definiera roller och ansvar Beställargrupp

Läs mer

Universitets- och fakultetsgemensamma kostnader 2015

Universitets- och fakultetsgemensamma kostnader 2015 STYRANDE DOKUMENT Dnr SLU ua 2014.1.1.1-4389 Sakområde: Budgetar, anslagsfördelning och verksamhetsuppdrag Dokumenttyp: Årligen återkommande planeringsoch styrdokument Beslutsfattare: Rektor Avdelning/kansli:

Läs mer

Svedala kommun. Granskning av ärendehantering

Svedala kommun. Granskning av ärendehantering Svedala kommun Granskning av ärendehantering Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 4 2.1 Uppdrag och revisionsfrågor... 4 2.2 Metod och avgränsning... 4 3. Bakgrund... 5 3.1 Risker och brister...

Läs mer

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Borås Stads Riktlinjer för IT Riktlinjer för IT 1 Fastställt av: Kommunstyrelsen Datum: 20 juni 2011 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning

Läs mer

Jämtlands Gymnasieförbund

Jämtlands Gymnasieförbund Jämtlands Gymnasieförbund Svar på revisionsrapport - Granskning av ITsäkerhetspolicy Dnr 212-2013 Linda Lignell Innehållsförteckning 1. Allmänt... 3 2. Efterlevnad av policyn... 3 2.1. IT-säkerhetspolicy...

Läs mer

INFORMATIONSSÄKERHET 1 INLEDNING... 2 2 MÅL FÖR IT-SÄKERHETSARBETET... 2

INFORMATIONSSÄKERHET 1 INLEDNING... 2 2 MÅL FÖR IT-SÄKERHETSARBETET... 2 INFORMATIONSSÄKERHET 1 INLEDNING... 2 2 MÅL FÖR IT-SÄKERHETSARBETET... 2 3 RIKTLINJER FÖR ATT UPPNÅ MÅLEN... 3 3.1 ALLMÄNT... 3 3.2 LEDNING OCH ANSVAR FÖR IT-SÄKERHET... 3 3.2.1 Systemägare... 3 3.2.2

Läs mer

UPPFÖLJNING FÖR PERIODEN JUNI - AUGUSTI AV. Uppdrag. Mål

UPPFÖLJNING FÖR PERIODEN JUNI - AUGUSTI AV. Uppdrag. Mål HÖGSKOLAN I BORÅS Gemensamma förvaltningen Högskolekansliet Åsa Dryselius, avdelningschef 2012-09-20 UPPFÖLJNING FÖR PERIODEN JUNI - AUGUSTI AV HÖGSKOLEKANSLIETS MÅL ENLIGT VERKSAMHETSPLAN 2012 Uppföljningen

Läs mer

Innehållsförteckning 1

Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning 1 20 Bokslutsinformation Delår/År 2 20.1 Delårsrapport (delårsbokslut) per den 30 juni 2015.. 2 20.1.1 Intäkter/kostnader i rätt period.. 2 20.1.2 Periodiseringar 2 - Förutbetalda

Läs mer

Lathund för informationshantering vid stad och land: arkivering och registrering av dokument och ärenden i Public 360

Lathund för informationshantering vid stad och land: arkivering och registrering av dokument och ärenden i Public 360 Institutionen för stad och land 2015-06-03 Lathund för informationshantering vid stad och land: arkivering och registrering av dokument och ärenden i Public 360 Introduktion Allmänna handlingar vid myndigheter

Läs mer

Rektor. Ingrid Petersson Ordförande Inga Astorsdotter Internrevisionschef

Rektor. Ingrid Petersson Ordförande Inga Astorsdotter Internrevisionschef Dnr SLU ua 2013.1.1.2-850 Exp. den 2013-04-25 Styrelsen BESLUT Internrevisionen 2013-04-24 Rektor Personalkostnader Beslut Styrelsen för SLU beslutar att fastställa internrevisionens rapport Personalkostnader

Läs mer

Rapport Granskning av försörjningsstöd. Krokoms Kommun

Rapport Granskning av försörjningsstöd. Krokoms Kommun Rapport Granskning av försörjningsstöd. Krokoms Kommun 2 December 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Granskningsresultat... 3 3. Bedömning och rekommendationer... 8 Sammanfattning På

Läs mer

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 IT-Policy för Tanums kommun ver 1.0 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-Policy för Tanums kommun. Policyn anger kommunens

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av upphandlingsrutiner. Ragunda Kommun

Revisionsrapport Granskning av upphandlingsrutiner. Ragunda Kommun Revisionsrapport Granskning av upphandlingsrutiner. Ragunda Kommun 11 Januari 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Resultat... 3 3. Revisionell bedömning... 7 Sammanfattning På uppdrag

Läs mer

ATTESTREGLEMENTE 1(6) STYRDOKUMENT DATUM 2015-01-19

ATTESTREGLEMENTE 1(6) STYRDOKUMENT DATUM 2015-01-19 1(6) STYRDOKUMENT DATUM 2015-01-19 ATTESTREGLEMENTE 1 Bakgrund och syfte Attestreglementet ingår som en del i kommunens internkontroll. Internkontrollens huvudsakliga syfte är att förbättra effektiviteten

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2011-10-19, 125 Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 1.1... 2 1.2 E-vision... 2 1.3 Informationssäkerhetspolicy... 2 2 Styrande principer... 2 2.1 Fokusera

Läs mer

Fastställd av kommunstyrelsen den 25 november 2014, 565.

Fastställd av kommunstyrelsen den 25 november 2014, 565. Riktlinje 2014-11-25 Finansinstruktion för kommunens nämnder KS2014/0966 Fastställd av kommunstyrelsen den 25 november 2014, 565. Finansinstruktionen fungerar som ett komplement till Riktlinjer för kommunkoncernens

Läs mer

Internfakturering 14 MARS 2014

Internfakturering 14 MARS 2014 Internfakturering 14 MARS 2014 Utbildningens syfte Syftet med kursen är att på ett korrekt sätt kunna hantera internfakturor i Orfi. Utbildningens innehåll Teori Internfaktura Intern försäljning Externt

Läs mer

Strategiska förutsättningar

Strategiska förutsättningar ska förutsättningar De statliga myndigheterna är regeringens redskap för att realisera riksdagens och regeringens beslutade politik. Verksamhetsstyrningen av myndigheterna utgår från den av riksdagen beslutade

Läs mer

Askersunds kommun. Granskning mervärdesskatt. Offentlig sektor KPMG Bohlins AB 23 november 2007 Antal sidor: 6

Askersunds kommun. Granskning mervärdesskatt. Offentlig sektor KPMG Bohlins AB 23 november 2007 Antal sidor: 6 Granskning mervärdesskatt Offentlig sektor KPMG Bohlins AB 23 november 2007 Antal sidor: 6 Innehåll 1. Inledning 1 2. Bakgrund 1 3. Syfte 1 4. Metod 2 5. Resultat av granskningen 2 5.1 Allmänna iakttagelser

Läs mer

Plan för intern kontroll 2015

Plan för intern kontroll 2015 2 STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare B Rinander Datum 2015-03-25 Diarienummer GSN-2015-0516 Gatu- och samhällsmiljönämnden Plan för intern kontroll 2015 Förslag till beslut Gatu- och samhällsmiljönämnden

Läs mer

Kompetenser och arbetsuppgifter för examinator, examinerande lärare, lärare och instruktör samt befattningsbeteckningar inom hippologprogrammet

Kompetenser och arbetsuppgifter för examinator, examinerande lärare, lärare och instruktör samt befattningsbeteckningar inom hippologprogrammet Kompetenser och arbetsuppgifter för examinator, examinerande lärare, lärare och instruktör samt befattningsbeteckningar inom hippologprogrammet Innehåll Innehåll... 1 Inledning... 1 Kompetensbeskrivning

Läs mer

Bye Bye manuell attestering

Bye Bye manuell attestering Whitepaper Bye Bye manuell attestering Ett whitepaper om automatisk fakturamatchning och inköp-till-betalning-system. 15 gånger billigare att hantera leverantörsfakturor digitalt jämfört med manuellt.

Läs mer

Tillsynsbesök hos Högskolan i Halmstad uppföljning

Tillsynsbesök hos Högskolan i Halmstad uppföljning Högskolan i Halmstad Rektor Box 823 301 18 Halmstad Juridiska avdelningen Teresa Edelman BESLUT Tillsynsbesök hos Högskolan i Halmstad uppföljning Bakgrund Under ett besök hos Högskolan i Halmstad den

Läs mer

Revisionsrapport. Intern styrning och kontroll i upphandlings- och inköpsprocessen. Sammanfattning

Revisionsrapport. Intern styrning och kontroll i upphandlings- och inköpsprocessen. Sammanfattning Revisionsrapport Göteborgs universitet Box 100 405 30 Göteborg Datum Dnr 2012-02-13 32-2011-0676 Intern styrning och kontroll i upphandlings- och inköpsprocessen Riksrevisionen har som ett led i den årliga

Läs mer

Informationsträff. Statens servicecenter 2015-05-13

Informationsträff. Statens servicecenter 2015-05-13 Informationsträff Statens servicecenter 2015-05-13 Agenda Tid Aktivitet Talare 08:45-09:15 Kaffe 09:15-09:45 Inledning Thomas Pålsson 09:45-10:15 Nyheter inom löneområdet Mattias Gustafsson 10:15-10:45

Läs mer

Granskning av lönesystem

Granskning av lönesystem www.pwc.se Revisionsrapport Anna Gröndahl Granskning av lönesystem Vingåker kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Uppdrag...

Läs mer

Kommunal författningssamling för. Östra Göinge kommun

Kommunal författningssamling för. Östra Göinge kommun Kommunal författningssamling för Östra Göinge kommun Nr 25 Dnr KS 2010/806.003 Antaget av KS 2010-09-08, 124 Reglemente för kontroll av verifikationer 1 Omfattning och målsättning Detta reglemente gäller

Läs mer

Dokument för Intern kontroll av löpande rutiner

Dokument för Intern kontroll av löpande rutiner Dokument för Intern kontroll av löpande rutiner Beslut i styrelsen 2011-03-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1 ANSÖKAN OM MEDEL 2 2 AKTIVITET/PROJEKTS GENOMFÖRANDE 2 3 UTBETALNING AV MEDEL BEVILJADE AV STYRELSEN

Läs mer

Intendenturens organisation och ledning

Intendenturens organisation och ledning Verksamhetsplan 2011 2011-01-20 Verksamhetsbeskrivning Beslutsdatum 2011-04-12 Intendenturens organisation och ledning Intendenturen i Blåsenhus omfattar samtliga lokaler i Blåsenhus samt de utrymmen i

Läs mer

Informationssäkerhetspolicy

Informationssäkerhetspolicy 2006-09-07 Informationssäkerhetspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2006-09-28, 140 Innehåll 1 INLEDNING...3 2 MÅL FÖR INFORMATIONSSÄKERHETSARBETET...4 2.1 LÅNGSIKTIGA MÅL...4 2.2 ÅRLIGA MÅL...4 3 ORGANISATION,

Läs mer

Redovisning av genomförd intern kontroll 2014 samt intern kontrollplan för 2015 Nämnd: Kultur- och fritidsnämnden

Redovisning av genomförd intern kontroll 2014 samt intern kontrollplan för 2015 Nämnd: Kultur- och fritidsnämnden Redovisning av genomförd intern kontroll 2014 samt intern kontrollplan för 2015 Nämnd: Kultur- och fritidsnämnden Genomförd intern kontroll 2014 Beskrivning av det interna kontrollsystemet Det interna

Läs mer

Debiteringsrutiner för barnomsorgsavgifter, uppföljande granskning

Debiteringsrutiner för barnomsorgsavgifter, uppföljande granskning Revisionsrapport Debiteringsrutiner för barnomsorgsavgifter, uppföljande granskning Vara kommun Charlotte Karlsson Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning och förslag... 1 2. Inledning... 2 2.1

Läs mer

Förstudie: Övergripande granskning av ITdriften

Förstudie: Övergripande granskning av ITdriften Revisionsrapport Förstudie: Övergripande granskning av ITdriften Jönköpings Landsting Juni 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 1.1. Bakgrund... 2 1.2. Uppdrag och revisionsfrågor...

Läs mer

Revisionsrapport. Löpande granskning av den interna kontrollen. vid Kostnämnden. Landstinget Västmanland. Inger Hansén Viveca Karlsson

Revisionsrapport. Löpande granskning av den interna kontrollen. vid Kostnämnden. Landstinget Västmanland. Inger Hansén Viveca Karlsson Revisionsrapport Löpande granskning av den interna kontrollen i administrativa rutiner vid Kostnämnden Landstinget Västmanland Inger Hansén Viveca Karlsson 18 mars 2014 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande

Läs mer

GEMENSAMMA FÖRVALTNINGENS ORGANISATIONS- OCH BESLUTSORDNING (FOB)

GEMENSAMMA FÖRVALTNINGENS ORGANISATIONS- OCH BESLUTSORDNING (FOB) HÖGSKOLAN I BORÅS STYRDOKUMENT 1 (8) Dnr 796-13 GEMENSAMMA FÖRVALTNINGENS ORGANISATIONS- OCH BESLUTSORDNING (FOB) Styrelsen för Högskolan i Borås har i styrelsens organisations- och beslutsordning (SOB)

Läs mer

Regler vid inköp och upphandling vid Högskolan Dalarna

Regler vid inköp och upphandling vid Högskolan Dalarna Regler vid inköp och upphandling vid Högskolan Dalarna Beslut: 2015-04-10 Reviderad: - Dnr: DUC 2014/1879/10 Ersätter: - Relaterade dokument: Bilaga 1, Upphandlingsprocessen. Bilaga 2, Handläggningsordning

Läs mer

Guide för projektledare

Guide för projektledare HÖGSKOLAN PÅ ÅLAND KVALITETSLEDNINGSSYSTEM Sida 1 av 5 GUIDE FÖR PROJEKTLEDARE Uppgjort av: Godkänt av: Rektor Edvard Johansson Dok. nr: B.3.2-2 Lena Nyman-Wiklund Granskat av: Q-team Godkänt datum: 18.04.2011

Läs mer

Sedan år 2000 har Anita Eckersand arbetat inom Varbergs kommun.

Sedan år 2000 har Anita Eckersand arbetat inom Varbergs kommun. V A R B E R G S K O M M U N föregångare inom IT-säkerhet av lena lidberg Vilka är kommunens viktigaste IT-system? Och hur länge kan systemen ligga nere innan det uppstår kaos i verksamheterna? Frågor som

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Löpande granskning av redovisning och administrativa rutiner avseende. Tekniska nämnden. Hylte Kommun.

REVISIONSRAPPORT. Löpande granskning av redovisning och administrativa rutiner avseende. Tekniska nämnden. Hylte Kommun. REVISIONSRAPPORT Löpande granskning av redovisning och administrativa rutiner avseende Tekniska nämnden Hylte Kommun November 2002 Rolf Bergman Tommy Karlsson www.pwcglobal.com/se www.komrev.se Sammanfattning

Läs mer

Tillämpningsanvisningar till reglemente för attestering av ekonomiska transaktioner i Bengtsfors kommunkoncern

Tillämpningsanvisningar till reglemente för attestering av ekonomiska transaktioner i Bengtsfors kommunkoncern Fastställda av KS 144 2012-05-15 1(6) Sten-Inge Lilja sten-inge.lilja@bengtsfors.se till reglemente för attestering av ekonomiska transaktioner i Bengtsfors kommunkoncern E-post Telefon Fax Hemsida Bengtsfors

Läs mer

Revisionsrapport 7 / 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna november 2010. Haninge kommun. Granskning av säkerhet i löneutbetalningar

Revisionsrapport 7 / 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna november 2010. Haninge kommun. Granskning av säkerhet i löneutbetalningar Revisionsrapport 7 / 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna november 2010 Haninge kommun Granskning av säkerhet i löneutbetalningar Innehåll 1. Sammanfattning och slutsatser...2 2. Inledning...2 2.1.

Läs mer

Ekonomipolicyn definierar principerna för hanteringen av ekonomistyrning och redovisning i Skövde kommun.

Ekonomipolicyn definierar principerna för hanteringen av ekonomistyrning och redovisning i Skövde kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte med ekonomipolicyn... 3 Ekonomi- och verksamhetsstyrning... 3 Anslagsbindningsnivå... 4 Kommunfullmäktige... 4 Kommunstyrelsen... 4 Nämnden... 5 Resultatenhet... 5 Balansräkningsenhet...

Läs mer

FunktionsIT Lönsamt, enkelt och tryggt

FunktionsIT Lönsamt, enkelt och tryggt FunktionsIT FunktionsIT Lönsamt, enkelt och tryggt Vad är FunktionsIT? FunktionsIT är vårt koncept för att paketera IT som tjänst. Det ger dig som kund en centraliserad och automatiserad hantering av

Läs mer

REGLEMENTE FÖR ATTEST OCH KONTROLL AV EKONOMISKA TRANSAKTIONER

REGLEMENTE FÖR ATTEST OCH KONTROLL AV EKONOMISKA TRANSAKTIONER REGLEMENTE FÖR ATTEST OCH KONTROLL AV EKONOMISKA TRANSAKTIONER antaget av kommunfullmäktige den 31 maj 2007, 88. 1 Omfattning Detta reglemente gäller för kommunens samtliga ekonomiska transaktioner, inklusive

Läs mer

INTERN STYRNING OCH KONTROLL I LANDSTINGETS GEMENSAMMA KUND- OCH LEVERANTÖRSPROCESSER

INTERN STYRNING OCH KONTROLL I LANDSTINGETS GEMENSAMMA KUND- OCH LEVERANTÖRSPROCESSER För kännedom Landstingsstyrelsen Ekonomidirektör Nicholas Prigorowsky IT-chef Ante Grubbström Sektionschef Samlad Redovisning Maria Hultman T.f. Landstingsdirektör Helena Söderquist INTERN STYRNING OCH

Läs mer