ID 1 (14) TERTIALRAPPORT 1. Januari april Besöksadress: Hornsgatan 124, plan 4. Telefon

Transkript

1 ID 1 (14) TERTIALRAPPORT 1 Januari april 2012 Besöksadress: Hornsgatan 124, plan 4. Telefon infosam@stockholm.se

2 SID 2 (14) TERTIALRAPPORT Organisationen 3 Upphandling 3 Samverkan med kommunerna 3 Ekonomi 4 Översyn av webbplats 4 Utvärdering av Carlén & Werner 5 Samarbete med Arbetsförmedlingen 5 Utbildningarna 5 Fördelning per språk: 5 Utbildningslokaler 5 Avslutade deltagare 5 Alternativa lösningar 6 Antal deltagare per kommun (med del- eller slutintyg) 6 Utbildningens kvalitet 7 Samhällskommunikatörerna 7 Deltagarutvärderingar 7 Fokusgrupper 10 Auskultationer 11 Slutrapporter 12 Avtalsuppföljning med leverantörer 13 Fortbildning samhällskommunikatörer 13 Fortsatt arbete under

3 SID 3 (14) TERTIALRAPPORT Tertialrapport skickas ut till samverkande kommuner tre gånger per år. I tertialtrapport 1 redovisas perioden januari till april och under 2012 kommer rapport även att skickas ut i augusti. Denna rapport berättar om hur samhällsorienteringen fungerat utifrån ett samverkansperspektiv med kommuner och Arbetsförmedlingen. Den innehåller också information om utbildningarna. Organisationen Centrum för samhällsorientering i Stockholms län är ett regionalt kansli som samtliga kommuner i länet utom Haninge driver tillsammans sedan Stockholms stad administrerar verksamheten och den gemensamma webbplatsen nyistockholm.se. Centret erbjuder samhällsorientering till de flyktingar Arbetsförmedlingen anmäler inom ramen för etableringsreformen. På Centrum för samhällsorientering arbetar en informatör/webbredaktör, två kursadministratörer samt en samordnare. En biträdande rektor från Sfi arbetar deltid som chef. Upphandling Centrum för samhällsorientering har ramavtal med tre leverantörer. Dessa är Elvira kunskapsutveckling AB, Hermods samt Stadsmissionens skola. Nuvarande ramavtal är förlängda till och med och centret avser att förlänga avtalen ytterligare till och med Anledningen till detta är att inga beslut om att utöka målgruppen presenterats i regeringens vårproposition Genom att förlänga ramavtalen tillförsäkras nuvarande målgrupp en fortsatt fungerande utbildningsverksamhet och centret kan förbereda kommande upphandling under hösten 2012, då information kring nya målgrupper förväntas komma. Samverkan med kommunerna Centret gick i slutet av 2011 till kommunerna ut med en förhandsförfrågan gällande samverkansmodell eftersom nuvarande struktur med en gemensam kanslifunktion ansetts alltför bräcklig ur juridisk synvinkel i det fall målgruppen utökas. Centret föreslog en ny samverkansmodell, antingen baserad på kommunalt bolag eller gemensam nämnd. Kommunernas svar visar att tolv kommuner kan tänka sig bolagsform, två kommuner gemensam nämnd och nio kommuner vill avvakta eller ger andra förslag, exempelvis att fortsätta i nuvarande form. Stockholms stads juridiska avdelning har efter detta gjort en ny juridisk bedömning, vilken innebär att samverkan även fortsättningsvis kan fungera utifrån modellen med interkommunal avtalssamverkan. Centret kommer i samband med att en ny upphandling genomförs, även att omarbeta vissa delar av samverkansöverenskommelsen för att på så sätt precisera sambandet mellan ramavtal och samverkansöverenskommelse samt avtalsparternas bundenhet under avtalsperioden.

4 SID 4 (14) Arbetsgruppen har under årets första tertial träffats två gånger och samrådsgruppen två. Mötena har till stor del handlat om hur den fortsatta samverkansformen ska se ut, men de har även haft karaktären av avstämningsmöten där verksamheten följs upp. Grupperna träffas 6-7 gånger per år. Syftet med arbetsgruppen är att utveckla frågor kring administration, lokaler och uppföljning av utbildningarna. Samrådsgruppens syfte är att på ett övergripande plan föra samverkansarbetet framåt. När det gäller utbildningslokaler har det inte fungerat på det sätt som förutsattes när samverkansöverenskommelsen togs fram De samverkande kommunerna har oftast inte tillgång till utbildningslokaler som fritt kan disponeras för samhällsorientering när det behövs. Detta gör att centret till stor del hyr utbildningslokaler, både av samverkande kommuner och utomstående organisationer eller företag då behov uppstår. Konsekvensen av detta är att budgetplaneringen för nästa år sannolikt måste innefatta en utökad budgetpost för lokalkostnader. EKONOMI När det gäller kostnader för en deltagare inklusive utbildningslokal ligger snittkostnaden på kr. Beräkningsunderlaget baserar sig på alla kurser som hållits sedan start i augusti % av kr vilket kommunen debiteras per mottagen individ går alltså till själva utbildningen. Resterande 38 % bekostar administration och webbplats. I det fall centret längre fram startar grupper med färre deltagare på grund av litet språkunderlag, kan snittkostnaden per deltagare öka något. Centrum för samhällsorientering i Stockholms län har vid två tillfällen sedan kursstart den 15 augusti 2011, debiterat samverkande kommuner. Vid det andra tillfället i februari 2012 baserades underlaget på uppgifter som centret fått direkt från Migrationsverket. Migrationsverket angav i detta underlag hur många utbetalningar (i listan benämnda ETA- och PERV (6)) som gjorts per kommun under perioden t.o.m Det visade sig dessvärre att Migrationsverket underlag var felaktigt eftersom man inte uteslutit barn i ETAutbetalningarna. Våra beräkningar ska, enligt betalningsmodellen baseras på vuxna mellan 20 och 64 år. Centret gjorde under vecka 13 och 14 återbetalningar i de fall felaktiga debiteringar gjorts. Översyn av webbplats Centret har under första tertialen gjort en översyn av nyistockholm.se. Översynen har lett till att en hel del förändringar kommer att genomföras på webbplatsen nyistockholm.se under Dels ska den i högre grad nyttjas som ett verktyg i samverkansarbetet, både med Arbetsförmedlingen och samverkande kommuner, dels ska tillgängligheten för nyanlända öka bland annat genom en talfunktion. Ingångarna kommer att tydliggöras, där samverkande aktörer får en möjlighet till inloggning för att kunna ta del av centrets olika dokument.

5 SID 5 (14) Utvärdering av Carlén & Werner En utvärdering av centrets samverkansprocesser genomförs just nu av Carlén och Werner. Den finansieras av 37-medel från länsstyrelserna och syftet är att utveckla centrets roll som koordinerande part i samverkansarbetet. Utvärderingen består huvudsakligen av fem delar; en processkartläggning, en översyn av centrets interna rutiner, intervjuer med nyckelpersoner, en enkät ställd till samverkande kommuner samt rapportskrivande med sammanställning och analys. Förutom samverkande kommuner är både Arbetsförmedlingen och leverantörerna medverkande i de olika faserna. Uppdraget beräknas vara klart i maj 2012 och resultatet presenteras av Kerstin Carlén den 12 juni kl Plats är inte fastställd, men kommer bland annat att läggas ut på nyistockholm.se. Samarbete med Arbetsförmedlingen Under de fyra första månaderna har centret träffat etableringshandläggare på Arbetsförmedlingen i Stockholm vid ett tillfälle och i Solna vid ett tillfälle. Centret har i samverkan med Arbetsförmedlingen intentionen att se till att alla anmälda deltagare kommer till kurs, att tillse att det finns möjligheter för alla anmälda att genomgå kurs, men också att komplettera missade utbildningsblock. Utbildningarna 221 personer har anmälts under Under samma period har Arbetsförmedlingen i länet skrivit in 236 personer som omfattas av Etableringslagen, vilket visar att de allra flesta personer som tas emot hos Arbetsförmedlingens etablering anmäls till samhällsorientering. UTBILDNINGSLOKALER Utbildningslokaler hyrs på tillfällig basis utifrån de behov som finns. När det gäller utbildningsplatser har det under första tertialen 2012 hållits utbildningar i Stockholm (Tensta, Slussen och Sveavägen), Södertälje (Hagaberg folkhögskola) och Norrtälje. I jämförelse med 2011 har de flesta kurserna hållits i Stockholm eftersom deltagarna kommer från många olika håll i länet. Undantaget är kurser på arabiska i Södertälje, där det finns underlag för att hålla kurser kontinuerligt. AVSLUTADE DELTAGARE Under januari april 2012 har 20 kurser avslutats. 269 personer har genomgått kurs. Av de 269 personerna får 135 slutintyg och 134 delintyg. Delintyg ges om deltagarens frånvaro överstiger ett utbildningstillfälle om tre timmar per block. I annat fall ges slutintyg. Deltagare med delintyg är välkomna att komplettera sin utbildning och kommer överens med sin etableringshandläggare om hur och när det ska ske. FÖRDELNING PER SPRÅK Arabiska: 7 grupper

6 SID 6 (14) Tigrinja:4 grupper Farsi: 3 grupper Somaliska: 3 grupper Ryska: 1 grupp Svenska med tolk: 2 grupper ALTERNATIVA LÖSNINGAR För att de personer som tidigare inte gått kurs och som haft annan planering ska kunna erbjudas plats förbereds nu sommarkurser under juli. De språk som kommer att erbjudas är tigrinja och somaliska, men även kurser på persiska och arabiska kan bli aktuella om tillräckligt stort underlag finns. Centret har utrett möjligheten till webbaserad lösning för de personer som talar mindre förekommande språk eller önskar upplägg på ovanliga tider. Det finns i dagsläget inga webbaserade lösningar i Sverige som kan tillgodose de behov centret har på detta område. Istället ser nu centret över möjligheten att kunna erbjuda en kortare kurs om timmar. En kursplan för detta håller på att tas fram och ska vara klar i augusti ANTAL DELTAGARE PER KOMMUN (MED DEL- ELLER SLUTINTYG) Botkyrka 18 varav 13 utanför etableringen Danderyd 0 Ekerö 0 Huddinge 2 Järfälla 6 Lidingö 1 Nacka 4 Norrtälje 20 varav 8 utanför etableringen Nykvarn 0 Nynäshamn 4 varav 2 utanför etableringen Salem 0 Sigtuna 3 Sollentuna 7 Solna 10 Stockholm 114 Sundbyberg 13 Södertälje 51 Tyresö 0 Täby 3 Uppl. Bro 1 Upplands Väsby 5 Vallentuna 3 Vaxholm 1 Värmdö 0

7 SID 7 (14) Österåker 3 Totalt 269 Utbildningens kvalitet SAMHÄLLSKOMMUNIKATÖRERNA Samhällskommunikatörerna som håller utbildningar regelbundet är ungefär 15 till antalet. De ska uppfylla kompetenskrav på samhällsvetenskaplig eller beteendevetenskaplig eftergymnasial utbildning eller motsvarande kunskap förvärvat på annat sätt samt inneha kunskaper i svenska motsvarande svenska som andraspråk B eller svenska B. Samhällskommunikatörerna ska även ha en dokumenterad pedagogisk utbildning eller erfarenhet av undervisning i grupp om minst fem (5) personer under minst ett (1) år samt kunskaper i aktuellt undervisningsspråk som motsvarar minst nivå C1 för färdigheterna Förstå och Tala enligt Europarådets gemensamma referensram för språk (CEFR) CV för nytillkomna samhällkommunikatörer skickas av leverantörerna till centret för godkännande innan kurs startar. Ungefär hälften av de verksamma samhällkommunikatörerna har genomgått Stockholms universitets utbildning för samhällsinformatörer. Endast i ett fall har leverantör kontaktat centret för att be att få frångå kompetenskraven för en samhällskommunikatör, som dock ännu inte har tjänstgjort. Samhällskommunikatörernas akademiska bakgrund varierar. De har en bakgrund som exempelvis litteraturvetare, lärare, sociologer, arkitekter med mera. Den pedagogiska erfarenheten kan exempelvis vara som studiecirkelledare eller språklärare. DELTAGARUTVÄRDERINGAR Från och med 1 april finns utvärderingsenkäten översatt till arabiska, somaliska, tigrinja, persiska och engelska. Under 2012 har 161 personer svarat på enkäten efter avslutad utbildning. Av dessa är 70 kvinnor och 91 män.

8 SID 8 (14) Åldersfördelningen på de som har svarat: Kommentar: I jämförelse med 2011 är en högre andel deltagare i åldern år, men andelen personer som är 40 år eller yngre är konstant i jämförelse med Då var siffran 70 % och 2012 är motsvarande siffra 71%. Utbildningsnivån för de som har svarat: Kommentar: 54 % av de som svarat har en utbildning som är 10 år eller längre. Motsvarande siffra 2011 var 53 %.

9 SID 9 (14) Andel som tycker sig kunna rekommendera utbildningen till andra: Kommentar: 2011 tyckte sig 84% kunna rekommendera utbildningen till annan. Motsvarande siffra under redovisad period 2012 är 87% vilket indikerar en svag ökning av andel nöjda med utbildningen. Svaren fördelar sig på följande sätt utifrån leverantör:

10 SID 10 (14) Kommentar: En del motstridiga uppgifter förekommer i de besvarade utvärderingsenkäterna. Deltagare som svarat nej på frågan om de kan rekommendera utbildningen till andra, har i förslagsrutan uttryckt att de är mycket nöjda med utbildningen. En uppföljning och eventuell omberarbetning av utvärderingsenkäten ska göras i slutet av 2012 för att i mesta möjliga mån undvika missförstånd hos deltagarna när utvärderingen ska genomföras. Resultaten från utvärderingarna följs upp med leverantörerna i samband med avtalsuppföljningar. De förslag på förbättringar som deltagarna nämner är bland annat: Fler studiebesök Mer varierande utbildningsmaterial (t.ex film och bild) Läsmaterial att ta med sig hem Tillgång till kaffe FOKUSGRUPPER Under perioden har en fokusgrupp genomförts med en grupp som fått sin samhällsorientering på tigrinja, med Elvira kunskapsutveckling som leverantör. Fokusgrupp genomförs med hjälp av tolk. Samhällskommunikatören deltar inte i fokusgruppen. De synpunkter som kom fram var: Innehåll: Bra urval av information, mer information av typen svenska sociala koder. Kursen ger ett bra avstamp för fortsatt etablering i samhället. Metod: fantastiskt att få tillgång till en person som man kan diskutera med och ställa frågor till på modersmål, bra med studiebesök- gärna flera studiebesök, intressant med studiebesök på Stockholms stadsmuseum eftersom det gav en bra bild av välfärdens utveckling.

11 SID 11 (14) Övrigt: flera deltagare hade inte fått information om kursen innan- trodde det var svenskundervisning från början och blev först irriterade när kursen hölls på tigrinja. Lagom mycket tid. AUSKULTATIONER Auskultationer görs för att följa upp verksamheten. Under 2012 har tre auskultationer gjorts. Vid dessa tillfällen använder observatören en observationsmall som utgår från de krav som ställs på leverantören i ramavtalet. Den tar upp: Kursplan Blockindelning (Syfte, mål, metod och innehåll) Dialogform Barnperspektiv Jämställdhetsperspektiv Objektivitet Talutrymme Delaktighet (utöva inflytande över samhällsorienteringens innehåll och metoder) Deltagarnas förutsättningar (behov, förkunskap och förutsättningar) Likabehandling och respekt Givetvis kan inte alla punkter ägnas lika stort fokus vid alla auskultationer. Ett välkommet samarbete med Arbetsförmedlingen genomfördes då en somalisktalande etableringshandläggare hjälpte centret med auskultation på somaliska. Nedan redovisas vilka huvudsakliga kommentarer som gjorts på respektive auskultation. Dessa tre auskultationer har utförts under perioden: Arabiska med Hermods som leverantör. Samhällskommunikatören kommer från Algeriet och fokus låg bland annat på att undersöka om alla deltagare förstod den arabiska han talar. Detta fungerade väl och utan anmärkningar enligt observatören. Samhällskommunikatören använder en metod för att kartlägga deltagarnas kunskaper och erfarenheter i början av varje kurs. Ämnet som behandlades var barns rättigheter och skolan. Samhällskommunikatören gav gruppen talutrymme och hade förmåga att förhålla sig på ett personligt, men inte privat sätt i diskussionen. Somaliska med Hermods som leverantör. Ämnet som behandlades under auskultationen var Arbetsmarknad. Samhällskommunikatören var mån om att alla skulle delta och diskutera. Samhällskommunikatörens kunskaper om ämnet var god och hon höll sig till kursplanen.

12 SID 12 (14) Svenska med tolk, med Elvira kunskapsutveckling som leverantör Kursen hölls på svenska med tolk. Tolkspråket var bengali. Ämnet som behandlades var demokrati och dess olika kännetecken. Samhällskommunikatören höll sig till ämnet och kursplanen. Deltagarna gavs talutrymme i tillfredsställande grad. När det gäller likabehandling och respekt samt jämställdhetsperspektiv gjordes observationen att de unga männen i gruppen ofta avbröt de äldre kvinnorna och att samhällskommunikatören möjligtvis skulle kunna använda andra metoder för att bemöta detta. SLUTRAPPORTER Samhällskommunikatören skriver i slutet av varje kurs en slutrapport där det redovisas vad som gåtts igenom och på vilket sätt. Här följer en sammanfattning om vad som kommit fram i de slutrapporter samhällskommunikatörerna skrivit under aktuell period. Fördelar: gott samtalsklimat, det har varit flera grupper med en homogen sammansättning när det gäller ålder och utbildningsnivå, vilket underlättar i undervisningen. Deltagarna uppskattar studiebesök, bland annat till Riksdagen. Deltagarna tipsar varandra om olika webbplatser. Deltagarna lär sig genom undervisningsformen dialog och reflektion att lyssna på varandra och respektera varandras åsikter, även om man tycker olika. Nackdelar: flera familjemedlemmar i samma grupp kan verka hämmande på vissa individer. Vissa deltagare inom samma språkgrupp är generellt mer tystlåtna vilket kan bero på olika utbildningsbakgrund och skillnader i tidigare levnadssvillkor. Detta ställer högre krav på samhällskommunikatören för att hitta alla deltagares intresseområden och fånga upp angelägna frågor från alla. Om det fungerar kan det dock i praktiken på ett bra sätt beskriva allas rätt att yttra sig. I en grupp på svenska med tolk där två språkgrupper fick samhällsorientering samtidigt var inte grupperna särskilt intresserade av att ta del av den andra gruppens funderingar, beskrivningar och jämförelser med förhållandena i sina respektive hemländer. Samhällskommunikatörerna fick där fungera överbryggande och förmedlande när särskilt intressanta saker tagits upp i den ena gruppen. Utvecklingsmöjligheter: deltagarna vill ha läsmaterial och att film/bild används i utökad grad under utbildningen.

13 SID 13 (14) AVTALSUPPFÖLJNING MED LEVERANTÖRER Avtalsuppföljningar har skett i februari Diskussioner har förts om i vilken mån samhällskommunikatörer har kontinuerlig handledning och uppföljning med sin arbetsgivare. Där har centrets ståndpunkt varit att det är viktigt med ett utvecklingsperspektiv på denna utbildningsverksamhet som ännu är relativt ny och oprövad. En kontinuerlig dialog med leverantörerna gör att inkomna synpunkter på utbildningsverksamheten även följs upp i den dagliga kontakten. FORTBILDNING SAMHÄLLSKOMMUNIKATÖRER När det gäller kvalitetsutveckling av utbildningen har samverkan med utbildningsanordnarna kring månadsvisa fortbildningsträffar för samhällskommunikatörerna varit en utvecklande och stimulerande insats. Träffarna omfattar en eftermiddag i månaden. Fortbildningarna under 2012: Januari. Heldagsutbildning. Förmiddagen hölls av Maria Lalouni från Alla barn i centrum, Stockholms stad. Temat var föräldrarollen och relationen mellan barn och föräldrar när man är ny i Sverige. Eftermiddagen ägnades åt ett erfarenhetsutbyte mellan samhällskommunikatörerna. Tanken var också att samhällkommunikatörerna från Södermanlands Viadidakt skulle vara med, men eftersom detta var en av de snöigaste dagarna på året, så nådde deras tåg aldrig Stockholm. Mars. Brandsäkerhetsfrågor. Föreläsningen hölls av Viktor Barrios och Aladin Zakholi från Storstockholms brandförsvar. April. Jan Åkerlund från Kronofogdemyndigheten berättade om skulder, skuldsanering, betalningsanmärkningar mm. Fortsatt arbete under 2012 Centret upparbetar successivt nya rutiner för att få arbetet att fungera smidigare. Gällande utbildningsadministrationen är det fortfarande en utmaning att få utbildningarna att fungera utifrån Arbetsförmedlingens planering. I samverkansarbetet med Arbetsförmedlingen fortsätter centret därför att åka ut för att träffa etableringshandläggarna för att utveckla fungerande rutiner. I det utvecklingsarbetet ingår också att förfina webbplatsen som ett verktyg i kommunikationen mellan centret och Arbetsförmedlingen. I avtalsvården fortsätter centret att följa upp utbildningarna på de olika sätt som angivits ovan.

14 I samverkan mellan kommunerna fortsätter arbetet att utvecklas på olika sätt. Den utvärdering som Carlén & Werner kommer att presentera förväntas kunna bidra med en del förbättringsförslag för att utveckla samverkansarbetet mellan kommunerna inom samhällsorienteringens ramar. SID 14 (14)