Livsmedel och näringskunskap

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Livsmedel och näringskunskap"

Transkript

1 Livsmedel och näringskunskap för gymnasieskolans restaurang och livsmedelsprogram.! ) e r ck ll lära i y t r n t io t r a ä rm St som info s awww.elevbok.se d n (e

2

3 Innehåll: Matfett Frukt och bär Baljväxter Grönsaker Rotsaker Potatis Kryddor Nötter och frön Svamp Fågel Fisk och skaldjur Färs Charkuteri Vilt Kött Ägg Mjölk Ost Sädesslag Ättika, salt, socker Drycker Inledning näringskapitel Protein Fett Kolhydrater Vitaminer Mineraler Näringsberäkning Koster Allergi Matmiljö, odling, fiske och transport. Lagar. Konservering Bilagor: Jeopardy Mindmappar

4

5 Kapitel Matfett När du läst kapitlet ska du: Känna till matfett som råvara. Känna till matfett i matlagning och menyer. Ha kunskap om kvalitet i samband med matfett. Ha kunskap om förvaring. Känna till näringsämnen i matfett Fett i matlagning All mat innehåller fett. Fett används för att överföra värme och förhindra fastbränning. Fett ger struktur och konsistens till livsmedel och rätter. Tillsammans med fettlösliga ämnen ger det god smak. Inom matlagning används fett för att: lyfta fram smakämnen. förhindra fastbränning. förändra konsistens och ge en behaglig struktur åt mat. överföra värme vid stekning. Fettets smältpunkt är en viktig faktor i olika sammanhang från tillagning till smakupplevelse. Äter man fett på smörgås ska fettet vara kallt då det når munnen och smälter vid kroppstemperatur. Talg och ister har en högre smältpunkt än smörgåsfett och skulle upplevas obehagligt direkt i munnen. Detta är av vikt vid tillverkning av smörgåsmargarin då fasta fetter och olja blandas till rätt konsistens. I matlagningsmargariner och smör är mängden fasta fetter större. Kokosfett har en annorlunda smältpunkt och är hårt i rumstemperatur men smälter snabbt från kroppstemperatur och uppåt. Vid tillverkning av ischoklad används denna egenskap. Vid stekning kan färgen på smör och margarin ge svar på vilken temperatur man har i stekpannan. Vid ca 155 C börjar smör eller margarin bli ljusbrunt, vid 165 C mellanbrunt och vid 185 C mörk brunt, vid denna höga temperatur kan stekning endast ske en kort stund annars är risken att fettet blir bränt. Denna egenskap saknar olja som är färglös även vid höga temperaturer. Olika maträtter kräver låg, mellan eller stark värme vid stekning. Friteringsoljor är värmetåliga och har hög motståndskraft mot oxidation. Vid fritering i termostatreglerade fritöser sker regleringen av temperaturen automatiskt. Saknas sådan utrustningen är ständig kontroll av oljan nödvändig! Tänk på fettstänk och brännskador! Om fettet tar eld kväv med lock, brandfilt eller fettbrandsläckare.

6 För kontroll av uppnådd temperatur kan en bit bröd vara till hjälp eller om man friterar i Pâte à frire (smet) droppa lite av smeten i oljan för att kontrollera temperaturen. All fritering sker mellan 160 C C vilket är den friteringstemperatur som krävs för att få en krispig yta. Kommer man lägre i temperatur friteras inte livsmedlet utan suger endast fett vilket ger en blöt yta. Observera att fettet kan ta smak av det livsmedel som friteras. Gammalt fett förstör nytt fett. Experimentell matlagning Pröva med att steka pannkakor i olika temperaturer. Stek i smör eller margarin på svag, medel och stark värme och observera fettets färg. Värm olja i en stekpanna ca. 2 cm djupt och observera hur låg och hög temperatur förändrar konsistens genom att fritera en bit bröd. Tänk på att vara mycket noga med överhettningsrisken! Beskriv konsistensen på brödet som friterats i låg värme i jämförelse med hög värme. Stek ett ägg i smör och ister. Beskriv stekresultatet och smak. Stek pannkakor i alternativt: a) smör b) cocosfett c) ister d) olivolja e) rapsolja Diskuttera smak och utseende. Genomför en provsmakning av olika oljor: a) olivolja b) rapsolja c) sesamolja d) eget förslag Matfett som råvara Rapsolja och olivolja går utmärkt att använda vid stekning. Det förekommer industriella blandningar som klarar den höga temperatur som krävs vid fritering, både hårda och flytande specialfett för. Flytande margarin blir ljusbrunt när pannan är lagom varm och är lättare att använda än olja för den som är osäker. Vad skiljer fast margarin och flytande? Sök svar längre fram under näringsrubriken hur fett är uppbyggt. När är det befogat att använda flytande margariner? Tänk igenom vid vilka matlagningsmoment där flytande margarin är praktiskt att använda. Olika sorters fett Ister 100 %, fett från gris mättat rent fett, ingen smak, hårt i rumstemperatur. Kan användas till stekning, fritering, pajer. Olja 100 % rent fett. Många olika sorter förekommer. Ju högre mättnadsgrad ju bättre passar det för tillagning i höga temperaturer. Fleromättade oljor finns i många variationer t.ex. solrosolja, sesamolja, sojaolja och majsolja. Olivoljor har olika nötig smak och syrlighet. Första pressningen kallas Jungfuolja. Färg från grön till gul. Förvaras den i kyla kristalliseras de mättade fettsyrorna och ser ut som is. Ställ i rumstemperatur och oljan återgår till sin ursprungliga konsistens. Rapsolja utvinns ur svenskodlad raps. Neutral smak vilket gör att den passar bra till alla typer av matlagning och bakning. Har bra balans mellan olika omättade fettsyror och har låg andel mättat fett. Fett från oljepalmen delas in i två fettprodukter. Används till margarintillverkning och bakverk. Förekommer i vissa ersättningar istället för grädde. Benämns vegetabilisk fett.

7 Hårt Kokosfett 100% vegetabiliskt fett som innehåller 91% mättat fett. Används till konfektyr, kan även användas till fritering. Kokosfettet tål höga temperaturer, utan att omvandlas till transfett. Kokosolja är vegetabilisk olja som har långkedjade fettsyror. Smör är en mejeriprodukt som består av ca 80% mjölkfett, proteiner samt vatten. Smör är fast vid rumstemperatur men smälter vid 32 C - 35 C. Det som lagstiftningsmässigt styr vad som får kallas smör är vattenhalten som inte får överstiga 16%. Smör kärnas från grädde. För att få mer smak syras och saltas smöret genom att man tillsätter mjölksyrakulturer och salt. Smör är normalt sett gulare på sommaren. Vid industriell tillverkning kan man tillsätta betakaroten för att få samma färg året om. Fett skall förvaras mörkt, svalt och välförpackat eftersom det annars kan oxidera och bli dåligt. Eftersom smör innehåller relativt stora mängder vatten kan en del jäst- och mögelsvampar gynnas av att smöret står i rumstemperatur. Dessa förvandlar fettet till fria fettsyror, vilket ger smöret en bismak av tvål. Margarin är en emulsion av vatten i olja och innehåller främst en blandning av härdade vegetabiliska fetter från raps-, palm- och kokosolja. Fetthalten varierar oftast mellan 35 och 80 %. Margarin är en industriell produkt. Talg är ett mättat fett från nöt och får. Kan förekomma i charkprodukter och matlagning. Fiskolja intas idag mest som kosttillskott. Fiskolja, tran förekommer naturligt i de feta fiskarna lax, makrill, sill och strömming. Mättad fettsyra - Fast Omättad fettsyra - Flytande

8 En hög andel mättade fettsyror finner du i: mjölk, fil och yoghurt smör, Bregott och vanligt hushållsmargarin ost kött och charkprodukter som korv och bacon grädde, crème fraiche, glass och bakverk choklad kokosfett Enkelomättat fett finner du i: rapsolja och flytande margarin bordsmargarin och lättmargarin mandel, hasselnötter, cashewnötter och jordnötter avokado kyckling- och hönskött samt ägg Fleromättat fett finns bland annat i: fet fisk som lax, makrill, sill och sardiner skaldjur majsolja, solrosolja och sojaolja valnötter solrosfrön och sesamfrön linfrön (innehåller giftig vätecyanid, ät inte mer än 1-2 matskedar/dag) linfröolja +4 C - +8 C Förvaring av fett Många smakämnen i mat är flyktiga och kan lösa sig i fett. Förvara därför fett tättslutande och svalt + 4 C - +8 C. Smakförsämring av fett kan ske på olika sätt: Fett tar smak från andra livsmedel till exempel lök. Öppnad förpackning förvaras bäst i avsedd förpackning eller täckt med plastfolie/ smörpapper, svalt. Hållbarhetstiden på smör räknas från tillverkningsdag och ca 9 veckor fram. Smör och margarin kan frysas men bör förbrukas inom ca 3 månader. Tillagat kryddsmör t.ex. persiljesmör bör förvaras kort tid då enzymer i persiljan bryter ner fettet.

9 Fett som näringsämne Fett, lyx eller nödvändighet? Fett är livsnödvändigt. Fett är ett ämne som är olösligt i vatten. Fett är uppbyggt av olika fettsyror och glycerol, vilket är en alkohol. Det är en viktig energikälla och påverkar många funktioner i kroppen. Fett lagras i fettväven som energireserv, är värmeisolerande och skyddar våra inre organ. Fett behövs också för att bilda hormoner, för att bygga och reparera celler och för att få de livsnödvändiga fettsyror. Dessa är linolsyra och alfa-linolensyra. Utan fett kan inte kroppen ta upp de fettlösliga vitaminerna A, D, E och K. Du kan gå upp i vikt genom överkonsumtion av fett vilket innebär större risk för hjärt- och kärlsjukdomar. Rekommendationer Enligt de svenska näringsrekommendationerna bör cirka 30 procent av det totala energiintaget komma från fett, och av det högst 10 procent från mättat fett. För kvinnor motsvarar det cirka 70 gram fett per dag, varav 23 gram mättat fett. För män blir det cirka 90 gram fett per dag, varav 30 gram mättat fett. Intaget av fleromättade fettsyror (omega-6 och omega-3) bör utgöra 5-10 procent av det dagliga energi intaget, varav cirka 1 E% bör minst vara omega-3-fettsyror. 1 E% motsvarar 2,5-3 gram per dag för en vuxen kvinna respektive man. En tesked rapsolja ger 0,5 gram alfa-linolen syra. En portion odlad lax (125 g) ger omkring 3 gram långa omega-3-fettsyror (EPA, DPA och DHA), medan en portion mager fisk som t.ex. torsk ger omkring 0,3 gram långa omega3 n fettsyror. Den officiella inställningen är fortfarande att dra ner på mättade fetter till förmån för de enkelomättade fetterna och fleromättade fetterna: dvs. att äta livsmedel som olivolja, avokado, fet fisk, fiskolja, rapsolja, linfröolja, mörkgröna bladgrönsaker och nötter då dessa anses vara optimala fettintag för god hälsa.

10 3 dl standardmjölk, 2 skivor 28% ost,1 msk smör ger = 23 gram fett mot 3 dl lättmjölk, 2 skivor 17% mager ost, 1 msk flytande margarin = 5 gram fett. Därför har det betydelse vilken mat du väljer! Härdat fett eller transfett Man kan på kemisk väg göra mättat fett av omättat fett. Det kallas för att härda fettet. Det är flytande växtoljor som härdas inom industrin. Härdat fett kan finnas i kakor, pommes frites och rostad lök. Omkring hälften av det transfett vi får i oss per dag kommer från industrin. Den andra hälften är transfetter är från mejeriprodukter och kött. Transfettsyror är inte bra för vår hälsa. Risken för hjärt-kärlsjukdom ökar. I Sverige äter vi ca 2 gram transfett per dag, jämfört med mängden mättat fett som är ca gram per dag (2009). Därför är det viktigare att försöka minska mängden mättat fett i maten. Två av de fleromättade fettsyrorna (linolsyra och alfa-linolensyra) kan kroppen inte tillverka själv, därför måste de komma via maten. Goda källor i den svenska kosten är rapsolja och rapsoljebaserade matfetter, t.ex. flytande margarin (innehåller alfa-linolensyra) samt fet fisk. Rapsolja och sojaolja innehåller relativt mycket av omega-3-fettsyran alfa-linolensyra. Även vissa nötter, t.ex. valnötter ger en del. Olivolja innehåller små mängder omega-3-fettsyror, liksom majs- och solrosolja. Fisk, speciellt fet, är rik på bl.a. EPA och DHA som tillhör Omega-3-fettsyror. Källor till omega-6-fettsyror (linolsyra) är mjuka matfetter (lätt- och bordsmargariner) och vegetabiliska oljor, t.ex. majsolja, rapsolja och solrosolja. De behövs för immunförsvaret, synen och hjärnans funktion. Det är dock viktigt med en balans mellan intaget av Omega-3 och Omega-6 fettsyror. (se vidare näringskapitlet Fett). Fettkvalitet Valet av matfett utgår från vilka maträtter du ska använda det till. Dess förmåga att vid fritering inte försämras vid höga temperaturer. Att inte fettet har utsatts för kontaminering av andra smaker t.ex. vid förvaring, (lök, stark ost, salami). Den ingående mängden fettsyror och typ av fettsyror, mättat, enkelomättat och fleromättat fett som önskas. Att fettet är färskt och har förvarats på rätt sätt, svalt täckt och mörkt. Att välja rätt fett kräver kunskap!

11 RÅD OCH TIPS! Överskott lagras i kroppen När du äter mer mat än kroppen behöver lagras överskottet som fett i kroppens fettdepåer som främst finns runt magen, på låren och rumpan. Välj mjölk, fil och ost med lägre fetthalt de innehåller mindre mättat fett. Välj flytande vegetabiliskt margarin eller olja(raps) till matlagning och bakning, raps- eller olivolja till salladsdressing. Ät fisk 3 gånger i veckan gärna fet fisk som lax, sill, sardin eller makrill. Välj nyckelhålsmärkt kött, korv och charkprodukter med en mindre mättat fett. Använd grädde 40% och crème fraiche34% till fest. Till vardags använd magrare alternativ som matlagningsgrädde, lätt crème fraiche, gräddfil eller matlagningsyoghurt. Minska på kaffebröd och choklad. Fettet i maten vi äter bryts ner i kroppen till olika fettsyror. Man brukar prata om tre olika typer av fett eller fettsyror: Mättat fett finns främst i mat från djurriket, som till exempel kött och mejeriprodukter. Mättade fetter är fasta eller hårda i rumstemperatur. För mycket mättat fett i maten kan öka mängden kolesterol i blodet, vilket i sin tur ökar risken för hjärt-kärlsjukdom Enkelomättade fetter finns främst i växtriket och de är mjuka eller flytande i kylskåpstemperatur. Enkelomättat fett kan sänka halten av det skadlig kolesterolet och på så vis minska risken för hjärt-kärlsjukdom. Fleromättade fetter finns framför allt i fet fisk, skaldjur, vissa oljor, fröer och nötter. De är mjuka eller flytande i kylskåpstemperatur. Fleromättat fett kan liksom enkelomättat fett också sänka halten av det skadliga kolesterolet och på så vis minska risken för hjärt-kärlsjukdom.

12 Fettets smältpunkt, smak, konsistens har betydelse för valet vid varje tillfälle. Tabell / Fettbarometer Ingående mängd fett: Olja 100 % Smör 82 % Majonnäs 76 % Chips 37 % Cheddarost 34 % Hushållsost 28 % Falukorv 23 % Nötfärs 10% - 15 % Yoghurt 17% - 3 % - 1,5 % - 0,1% Frågor att besvara: Livsmedelskunskap 1. Vid matlagning används fett av olika anledningar. Redogör praktiskt i vilka sammanhang detta sker. 2. Ge exempel på varför smör/margarin kan vara att föredra vid stekning av t.ex. pannkakor och panerad fisk. 3. Beskriv fett som råvara? 4. Hur ska fett förvaras? 5. Beskriv förvaring av fett när du arbetar i köket t.ex. när du steker. 6. Kombinera olika fett med olika rätter. Sökord Google: Näringskunskap 1. Beskriv fett som ett näringsämne. 2. Med hjälp av slv.se/livsmedelsdatabas och Skriv ner vad du äter en vanlig måltid och beräkna hur mycket fett du får i dag. Gå in på uppladdningen.nu och Testa dig själv hur mycket energi du gör av under en vanlig dag. 3. Jämför nu ditt intag i av energi med hur mycket du gör av med under en dag. Är du i balans? 4. Vilka rekommendationer gäller för hur mycket fett vi ska äta dagligen? 5. Sätt samman ett antal råvaror med vilken sort fettsyror som dominerar i råvaran. Kolkedja, oljeväxter, fettsyra, olika typer av fett.

13 Kapitel Mjölk När du läst kapitlet om mjölk ska du: känna till råvaran och produkten mjölk. känna till de vanligaste användningsområden för mjölk. ha kunskap om kvaliteten och mjölkproduktion. ha kunskap om förvaring av mjölk och produkt. känna till näringsvärdet på mjölk. I den svenska matkulturen har mjölk lång tradition och en framstående plats. Idag ett viktigt baslivs medel. Mjölk är ett av de mest fullvärdiga livsmedel som finns och innehåller 18 av 22 näringsämnen som vi rekommenderas att få i oss varje dag. Nomader lärde oss dricka mjölk. Lång tid tillbaka hade europeiska bönder bara ett par dragoxar och en ko på sina gårdar. Kon användes som traktor i första hand och för att föda nya dragdjur till jordbruket. Mjölken brydde man sig inte om. Men så drog indoeuropeiska boskapsnomader in i Europa österifrån, blandade sig med bönderna och blev bofasta. Bönderna trodde inte sina ögon när de såg nomaderna dricka färsk mjölk, men prövade själva och utvecklade tycke för drycken. Idag finns ett rikt utbud av filprodukter med olika bakteriekulturer som exempel, reuteri, bifidus och acidofilusbakterier. Att utnyttja mikroorganismer och syra vid beredning av produkter av mjölk har lång tradition. En svenska specialitet är t.ex. Långfil som har en lång konsistens. Ytterligare många produkter med specifika bakteriekulturer finns på marknaden som ger olika smak, konsistens med olika fetthalt. En del produkter smaksätts med olika aromer som vanilj, frukter och bär. Det finns även syrade produkter som kan beskrivas som s.k. funktional food, dessa har en dokumenterad hälsosam effekt på kroppen. Läs vidare: Googla. funktional foods + mikroorganismer. Syrade produkter med högre fetthalt; gräddfil 12 % fett, lätt crème fraiche ca.15 % och crème fraiche ca. 34 %. Glass är enligt livsmedelslagen en produkt med fast eller halvfast konsistens som skall ätas i detta tillstånd. Glass tillverkas av mjölk, grädde och yoghurt. Glass finns i olika fetthalt. Glass får lägst innehålla 3 % fett och lägst 2,5 % protein per 100 gram vara. Gräddglass ska innehålla lägst 8 % mjölkfett per 100 gram glass. Lätt och light glass har låg fetthalt och sockerhalt. Socker är ofta ersatt med sötningsmedel. Mjukglass tillverkas av glassmix för tillverkning i speciella maskiner.

14 Experimentell matlagning Tillaga korv stroganoff enligt recept x 4. En del med 40 % grädde i receptet. I de ytterligare 3 recepten byter man grädde mot: a) matlagningsgrädde 15 % b) matlagningsgrädde med lägre fetthalt ca %. c) yoghurt 10 %. Diskutera kokegenskaper, smak och konsistens. Tillaga en Rhode Island dressing. Välj olika typer av gräddfil / Creme fraiche / yoghurt. Genomför en Smakaskola med olika sorters mjölk / grädde 40 % / Ädelvisp / yoghurt / creme fraiche. Smaka på Creme fraich 34 % och 15 %. Skillnader och likheter? Använd bedömningsschema (bilaga sist i boken) Vispa Ädelvisp och Grädde 40 %. Diskutera resultat (alla produkter kylkalla). Maten får en fylligare smak när du använder standardmjölk (3 %). Det är framförallt fettet och mjölksockret som vi upplever som gott. Proteinämnen i mjölk beter sig något olika. Dessa ämnen är i huvudsak kasein (78 %), albumin och spår av globulin. Värmer man mjölk över 70 C bildas ett skinn, detta består av albumin och globulin. Över 75 C kan en kokt smak uppkomma när globulinet sönderdelas. När mjölk värms över 60 C kan denaturering ske av albuminet och upplevs som att det bränner fast. För att förbättra situationen kan man värma långsamt och ofta röra i grytan. Det kan vara mindre risk för fastbränning om man gör en bottenredning, fettet förhindrar något att proteinet fastnar. Överkokning av mjölk sker då mikroblåsor av ånga hjälper den gas som finns i mjölken att frigöras mycket snabbt. Det blir ett spänningstillstånd i vätskan när temperaturen stiger. När mjölkgaserna som består av syre, kväve och koldioxid frigjorts kokar mjölk lugnt. Skummad mjölk är populär i olika kaffevariationer. Skummet har kort varaktighet. Gräddens vispbarhet är stor, ju kallare grädden är desto bättre vispas den, bäst vid 6 C. Ju lägre fetthalt ju sämre stabilitet på skummet. Observera att grädde av olika fetthalt går väl att koka. Vissa specialprodukter med låg fetthalt är även lämpliga att koka. Läs informationen på förpackningen. Praktiska råd Sura livsmedel får mjölk att flocka sig. Tomat på burk, citron, vin och vinäger även senap kan ge flockighet då proteinet denaturerar. Mjölksåser av olika slag. Värm mjölk försiktigt, rör ofta, eventuellt bottenredning kan vara mindre fastbränningsbenägen. Vid olika rätter som äggstanning, brylé / creme caramel minskas blåsigheten i den färdiga rätten när mjölken förvärms. 2 dl mjölkpulver motsvarar 1 liter mjölk. Tillsätt pulver till vatten - aldrig tvärtom. Rör ner mjölkpulvret lättast i ljummet vatten 30 C - 40 C. Mjölkpulver kan användas i all matlagning och förstärka proteinet i t.ex. äggstanning och öka rättens förmåga att hålla vätska. Om så önskas kan mjölkpulver blandas torrt i beredningen av rätterna för att sedan tillsättas vatten.

15 Processer och kvaliteten på mjölk Råvarukontroll och kvalitetssäkring. Mjölk genomgår olika processer innan den är klar för försäljning. Dessa är; råvarukontroll, separering, standardisering, homogenisering, pastörisering och vitaminering. Det finns även mjölk som levererats från ekologiska gårdar. Prover tas för att kontrollera bakteriehalt, lukt, smak och sammansättning (till exempel fett- och proteinhalt). På varje gård som levererar mjölk till mejerier finns rutiner som säkerställer att kvaliteten blir så god som möjligt. Även ladugården beskaffenhet och djurens hälsa är kriterier som ska uppfyllas innan mjölken tas emot på mejeriet. Separering och standardisering Mjölken har en genomsnittlig fetthalt på 4,3 % när den kommer in till mejeriet. I mejeriet separeras den i skummjölk och grädde. Därefter standardiseras mjölken genom att grädde och skummjölk blandas i proportioner till att bli standard mjölk 3 %, mellanmjölk 1,5 % och lättmjölk 0,5 % fetthalt. Minimjölk innehåller mindre än 0,1 % fett och standardiseras inte. Homogenisering Största delen av konsumtionsmjölken homogeniseras, vilket innebär att fettet finfördelas. Detta hindrar att grädden flyter till ytan. Genom homogeniseringen får mjölken en fylligare smak. Det finns även mjölk på marknaden som inte homogeniseras ofta s.k. gammaldags mjölk. Pastörisering Vid pastörisering av konsumtionsmjölk upphettas mjölken till + 72 C C i 15 sekunder. Pastöriseringen avdödar sjukdomsframkallande och produktförstörande mikroorganismer. Därigenom förhindrar man spridning av sjukdomar via mjölk och mjölken håller sig färsk längre. När det gäller mjölkens näringsinnehåll påverkas den inte i någon större utsträckning av pastöriseringen med undantag av folat, vitamin B12 och vitamin C som minskar. De näringsvärden som deklareras på förpackningarna avser efter pastörisering. Ultrapastörisering, UHT, är en metod där upphettning till cirka 140 C sker i 2-5 sekunder. Mjölken får lång hållbarhet och kan förvaras i rumstemperatur, så länge förpackningen är obruten. UHT-behandlad mjölk får en något kokt smak.

16 Fermentering En process då kolhydrater bryts ner med hjälp av mikroorganismer. Ett exempel på en fermenteringsprocess är, när yoghurtbakterier växer i mjölk. Det finns en lång tradition av att använda bakteriekulturer för att framställa olika mejeriprodukter. Förvaring av mjölk och mjölkprodukter +4 C - +8 C Står mjölk framme för länge i rumstemperatur, förlora den smak och hållbarhet. Rätt förvarad håller sig mjölken ett par dagar ytterligare efter bäst före datum. Lukta och smaka på mjölken. Så länge den luktar och smakar gott är den fullt användbar! Det går utmärkt att frysa mjölk men förvara den i den ursprungliga förpackningen. Förvaring sker bäst i + 4 C i oöppnad förpackning. Mjölk i öppnad förpackning tar lätt åt sig lukt och smak och förvaras i + 4 C. Mjölk och näringsämnen Livsmedelsverket rekommenderar barn och vuxna en konsumtion av 5 deciliter mjölk per dag eller motsvarande mängd fil, yoghurt eller ost. Äldre samt växande barn och tonåringar har ett ökat näringsbehov. Förändringarna i mjölkens näringsämnen beror genom åren främst ett resultat av avel och utfodring. Mjölk är ett näringstätt livsmedel, det vill säga att näringsinnehållet i förhållande till energiinnehållet (= innehållet av kalorier eller joule) är högt. Det finns idag ett brett sortiment inom de laktosfria produkterna. Mineraler Kalcium. Mjölk och mjölkprodukter är våra absolut viktigaste kalciumkällor. Den rekommenderade dagskonsumtion av 5 dl mager mjölk tillgodoser % av barns och cirka 70 % av tonåringars och vuxnas dagsbehov av kalcium. Kalcium behövs för skelettets uppbyggnad och underhåll samt för musklernas och nervimpulsernas förmåga att fungera normalt. Det är av stor betydelse att vårt behov av kalcium tillgodoses under hela livet. I årsåldern är skelettet färdigbyggt på längden. På bredden kan skelettet växa hela livet vid träning och belastning. Skelettet är en levande kroppsdel och under resten av livet byts delar av benmassan ut varje år. För att bevara skelettet behövs kalcium i tillräcklig mängd under hela livet. Förutom kalcium, är fysisk aktivitet och vitamin D nödvändiga komponenter för att både bygga och bevara ett starkt skelett. Nivån av kalciumjoner i kroppsvätskorna är avgörande för att muskler och nervimpulser ska fungera normalt. För låg nivå leder till kramper och andningsstillestånd. För hög nivå leder dels till muskelförlamning med andningssvårigheter som följd och dels uppträder störningar i hjärtats funktion med arytmi (oregel bunden rytm) som följd. Kalcium behövs även för blodets koagulering.

17 Mineral- och spårämnen Jod ingår i sköldkörtelns hormoner och skydda oss mot struma. Jod är också betydelsefullt för tillväxt och mental utveckling.joderat salt är en viktig jodkälla men när fler och fler följer rekommendationen om att minska på saltkonsumtionen ökar mjölkens betydelse som jodkälla. Kalium är viktigt för regleringen av blodtryck, nerv- och muskelfunktioner. Kalium deltar också i kroppens syra-bas balans. Zink har många viktiga funktioner i ämnes- och skelettomsättningen. Zink deltar i försvaret mot fria radikaler. Zink behövs även för normal längdtillväxt och könsmognad hos barn. Selen finns i kroppens alla celler och vävnader. Selen och vitamin E är båda så kallade antioxidanter som samverkar och deltar i immunförsvarets mekanismer. Magnesium reglerar ett stort antal processer i kroppen och behövs bland annat för överföring av nervimpulser. Vattenlösliga vitaminer Kobalamin B12: Mjölk och mjölkprodukter är, vid sidan av kött, den viktigaste källan till vitamin B12.Vitaminet behövs för en normal blodbildning, ämnesomsättningen och nervsystemets funktion. Riboflavin B2: Vitaminet är nödvändigt för kroppens utnyttjande av energigivande näringsämnen(ämnesomsättningen). Tiamin B1 och Niacin B3: Tiamin och niacin är nödvändigt för ämnesomsättning och energiproduktion. Tiamin behövs också för vissa muskeloch nervfunktioner. Pyrodoxin B6: Vitamin B6 är nödvändigt för ämnesomsättningen och har även betydelse för olika nervfunktioner. Fettlösliga vitaminer Vitamin A finns i mjölkens fett. Mjölksorter med låg fetthalt, 1,5 % och lägre, har lågt naturligt innehåll av vitamin A. De vitamineras så att inne hållet av vitamin A motsvarar sommarmjölkens naturliga innehåll. Även den magra mjölken blir därmed en viktig källa för A-vitamin. Vitamin A behövs för synen, tillväxten, fortplantningen och slemhinnornas funktion. Vitamin D finns i små mängder i mjölk, löst i mjölkfettet. De magra mjölk sorterna, fetthalt 1,5 procent och lägre, berikas enligt lag med vitamin D så att innehållet blir högre än det ursprungliga. Den magra mjölken blir därmed en viktig källa för D vitamin. Vitamin D behövs för reglering av kalciumbalansen i kroppen.

18 Energigivande näringsämnen Protein: Mjölkens protein har högt biologiskt värde vilket betyder att det är lätt för kroppen att utnyttja. 80 % av mjölkens proteiner består av kasein resten (ca 20 %) utgörs av vassleproteiner. Kasein ger den dess vita färg. Genom sin specifika aminosyrasammansättning utgör mjölkprotein ett bra komplement till det vegetabiliska proteinet. Mjölkens protein är ett s.k. högvärdigt protein och är av god kvalitet. Se vidare kapitel Protein. Fett: Mjölk delas in i olika fetthalter. Standardmjölk 3 %, mellanmjölk 1,5 %, lättmjölk 0,5 % samt minimjölk 0,1 %. Lokala varianter förekommer, t ex Gammaldags mjölk med naturlig fetthalt ca 4,3 % samt ekologiskt producerad mjölk i olika fetthalter. Mjölkfett består till en tredjedel (1/3) av omättade fettsyror och till två tredjedelar (2/3) av mättade fettsyror. Kolhydrater: Mjölkens kolhydrat heter laktos (mjölksocker). Laktos är en kolhydrat som är unik för mjölk.för att kunna bryta ner laktos behövs ett enzym, laktas. De individer som saknar eller har brist på enzymet laktas kallas laktosintoleranta. Det finns stora variationer mellan att inte tåla till att tåla allt utom att dricka mjölk. Läs mer om laktosintolerans på t.ex. Frågor livsmedelskunskap 1. Beskriv de processer som mjölk genomgår innan den når konsument. 2. Vad är god kvalitet på mjölk? 3. Vilka produkter genomgår fermetering? 4. Kan man koka 15 % Creme fraiche? 5. I lightglass har man sänkt sockerhalten och fettet. Vad har man tillsatt? 6. Hur förvaras mjölk? 7. Vilka olika fetthalter kan användas vid tillagning av en bechamelsås? 8. Vad är orsaken till att man homgeniserar mjölk? Sökord Google: Frågor näringskunskap 1. Vad är rekommendationen av intag av mjölk eller mjölk produkt/dag för vuxna? 2. Vad betyder näringstätt livsmedel? 3. Vilken funktion har Kalcium i kroppen? 4. Vilka mineraler ingår i mjölk? 5. Vilken funktion har dessa mineraler? 6. Vilka olika typer av fett finns i mjölk? 7. Redogör för minst 5 olika mjölkprodukter och beskriv dess särart. Hur använder du dem i matlagning/ menyer? sötningsmedel i glass, SIA, GB glass, syrade mjölk produkter, kasein, mikroorganismer+ mjölk Litteratur. Lindmark Månsson, Näringsvärden i mjölkoch gräddprodukter, 1998, Svensk Mjölk.

19 Kapitel Färs När du läst kapitlet ska du känna till: Olika färsråvara. Kvalitetsbegrepp. Känna till de vanligaste användningsområden för färs. Förvaring av färs. Näringsvärde på olika färsråvaror. Färs som produkt har stort användningsområde. Färs är en råvara som malts eller hackats till en smet. Råvaran till färs kan vara kött, fågel, fisk eller grönsaker. Färs kan användas till egenrätt som vid tacobuffé eller formas till bullar och biffar men även som ingrediens till att fylla något med. Den ursprungliga betydelsen kommer från färsera = fylla något med färs. Malt kött har ca dubbel volym i jämförelse med helt kött. Färs är ett känsligt livsmedel, som lätt kan angripas av bakterier eftersom den finfördelade ytan är stor. Vid inköp är det därför viktigt att inte bryta kylkedjan! Färs ska förvaras och transporteras i högst + 4 C. Experimentell matlagning 1. Pannkaksrulle med köttfärssås och riven ost. Beredning: a. Förbered pannkakssmet och tillaga en tunn ugnspannkaka. b. tillaga köttfärssås c. riv ost. Stjälp upp ugnspannkakan. Lägg på köttfärssås som en rulltårta. Strö över riven ost. Rulla ihop. Låt svalna. Skiva i 1.5 cm tjocka skivor Serveras som plockmat. Diskutera nya maträtter på gamla kunskaper.

20 2. Variationer på spett. Tillaga enligt grundrecept köttbullar. Skala och hacka löken. Stek den eventuellt mjuk i matfettet och låt kallna. Blanda färsen med salt. Rör ner ströbröd,vätska ägg, peppar. Eventuellt potatis. Rör ner löken den i färsen Använd nöt/fläsk/lamm eller viltfärs och krydda enligt eget önskemål. Traditionellt och/eller asiatisk/orientalisk kryddning. Forma som järpar runt träpinne, stek i ugn i ca.15 minuter. Diskutera smak och konsistens. 3. Mal kycklingfilé och krydda med önskade kryddor. I ytterligare filé snitta som en ficka i filén och fyll med färs. Rulla ihop med hjälp av plastfilm. Koka i kombivärme i ugn tills färdig (kärntemp lägst C). Kyl. Skiva och smaka. Diskutera utseende och smak. 4. Små pajer med olika färsfyllning. Grunddeg paj samt kryddig färs från fågel, nöt och/eller fläsk (var för sig). Mingel mat eller buffé. 5. Laxpaté. Ingredienser: 700 gr. laxkött 3 ägg + 1 äggvita 7 dl grädde 40% tsk tomatpuré 2 tsk salt 1 krm cayennepeppar. Alla ingredienser väl kylda. (+ dill och räkor) Bettans laxpaté 1. Mixa fiskkött. 2. Tillsätt grädde, lite i taget. 3. Tillsätt resterande ingredienser, gör stekprov, smaka av. 4. Klä 1 1/2 liters avlång form med plastfolie. Häll i smeten. Täck med aluminiumfolie. 5. Grädda minuter, ånga. 6. Låt kallna innan uppskivning. Olika färsråvaror Nötfärs Malt kött från nötkreatur, olika styckningsdetaljer ger olika fetthalt. Fetthalt ca %. Användningsområde: Köttbullar, köttfärslimpa, biffar, specialrätter som biff Lindström, köttfärssåser, m.m. Råbiff ska tillagas av rent nötkött och utvalda styckningdetaljer. Hamburgare ska innehålla enbart nötkött. Kalvfärs Färs malt från kalv, en mager färs ca 10 % - 17 %. Användningsområde: Traditionell rätt wallenbergare biffar, järpar, m.m.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

Läsa och förstå text på förpackningar

Läsa och förstå text på förpackningar 1(5) BRA MAT Läsa och förstå text på förpackningar Producerat av DIETISTERNA i Region Skåne 2007-06 2(5) Inledning Genom att läsa texten på livsmedelsförpackningar fås information om produktens innehåll.

Läs mer

Hjälp vid ifyllandet av blanketten, bilaga 2 Specialkostintyg

Hjälp vid ifyllandet av blanketten, bilaga 2 Specialkostintyg Hjälp vid ifyllandet av blanketten, bilaga 2 Specialkostintyg Avokado Bilaga 2 2012-11-30 Baljväxter Förtydliga alltid vilka baljväxter det är frågan om Är det ärter, bönor eller linser? Är det alla bönor,

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Människans byggstenar Män Mineralämnen: ca 5% Kolhydrater: ca 1% Fetter: ca 15% Proteiner: ca 17% Vatten:

Läs mer

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com.

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com. Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Människans byggstenar Män F Mineralämnen: ca 5% Kolhydrater: ca 1% Fetter: ca 15% Proteiner: ca 17%

Läs mer

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap år 7

Hem- och konsumentkunskap år 7 Hem- och konsumentkunskap år 7 följa ett recept planera och organisera arbetet vid matlagning (bli färdig med måltidens delar i ungefär samma tid) baka med jäst och bakpulver tillaga en måltid (koka och

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

Detta händer mjölken från kon till dess vi kan köpa den i paket i affären.

Detta händer mjölken från kon till dess vi kan köpa den i paket i affären. Mjölk Mjölk betraktas som ett av våra nyttigaste livsmedel. Det beror på att den innehåller så många av de näringsämnen som är särskilt viktiga för kroppen. De viktigaste ämnena är kalcium ( C), protein,

Läs mer

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet KOST Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet ENERGI Kroppen är en maskin som behöver energi. Denna energi får du av beståndsdelarna som blir kvar när du bryter ner Kolhydrater, Fett och Protein! Ålder,

Läs mer

Födelseår. Målsman Tel hem Tel mobil/arbete Målsman Tel hem Tel mobil/arbete

Födelseår. Målsman Tel hem Tel mobil/arbete Målsman Tel hem Tel mobil/arbete Bilaga 1 2011-08-31 Kostenheten Specialkostintyg förskola/skola Ifylld blankett lämnas till skolsköterskan (gäller skolelev) eller till köket (gäller förskolebarn). Nytt intyg skall lämnas vid ändring!

Läs mer

ALLA TÅL INTE ALLT! MATALLERGI

ALLA TÅL INTE ALLT! MATALLERGI 10 MATALLERGI ALLA TÅL INTE ALLT! Allergi och annan överkänslighet mot livsmedel är vanligast hos små barn. Bland barn mellan 0 3 år får cirka 20 procent allergiska reaktioner mot mat. De flesta av dessa

Läs mer

Vad räknas till frukt och grönt?

Vad räknas till frukt och grönt? Ät hälsosamt! Norrbottens läns landsting 2013-10-15 Frukt & grönt Vad räknas till frukt och grönt? 1 Frukt & grönt Vilka näringsämnen finns i frukt och grönt? Vitaminer Mineralämnen Kolhydrater Protein

Läs mer

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Mat ger oss liv men kan också ge men för livet En genomsnittssvensk förbrukar 650 kg

Läs mer

Hjälp vid ifyllande av blanketten, bilaga 1 Specialkostintyg

Hjälp vid ifyllande av blanketten, bilaga 1 Specialkostintyg Hjälp vid ifyllande av blanketten, bilaga 1 Specialkostintyg Avokado Bilaga 2 2016-10-24 Baljväxter Förtydliga alltid vilka baljväxter det är frågan om Är det ärter, bönor eller linser? Är det alla bönor,

Läs mer

VITAMINER MINERALER. Dagens program. Vitaminer 2010-06-08

VITAMINER MINERALER. Dagens program. Vitaminer 2010-06-08 VITAMINER MINERALER IGU Idrottsliga Gymnasieutbildningar, för Gymnasiet, Uppland Uppsala Dagens program Vitaminer & mineralers funktion Behöver idrottare tillskott? Antioxidanter Fria radikaler kostråd

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Måltider i förskolan i Huddinge kommun

Måltider i förskolan i Huddinge kommun Måltider i förskolan i Huddinge kommun Våra kök I Huddinge kommun finns ca 75 kommunala förskolor där vi serverar mat till ca 5200 barn varje dag. På de flesta förskolor finns en kock som lagar maten i

Läs mer

gluten laktos mjölk soja Lathund till dig som ska servera någon som inte tål

gluten laktos mjölk soja Lathund till dig som ska servera någon som inte tål Lathund till dig som ska servera någon som inte tål gluten laktos mjölk soja Svenska Celiakiförbundet för överkänsliga mot gluten, laktos, mjölk och soja Glutenintolerans Gluten finns i: Den glutenintolerante

Läs mer

Kemiska ämnen som vi behöver

Kemiska ämnen som vi behöver Kemiska ämnen som vi behöver Vatten Mineraler (t ex koksalt) Vitaminer Proteiner- kött, fisk, ägg, mjölk, baljväxter Kolhydrater- ris, pasta, potatis, bröd, socker Fetter- smör, olivolja osv Tallriksmodellen

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Diabetesutbildning del 2 Maten

Diabetesutbildning del 2 Maten Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

Näringslära En måltid

Näringslära En måltid Näringslära En måltid ger näring och energi till arbete och temperaturreglering är en njutning skapar sociala plus umgänge och avkoppling Ämnesomsättning = Metabolism Anabol uppbyggande Katabol nedbrytande

Läs mer

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Kolhydrater Sockerarter (enkla och sammansatta) Stärkelser Cellulosa Bilden visar strukturformler för några kolhydrater. Druvsocker (glukos) Kolhydrater monosackarider

Läs mer

Kost Södertälje FK. Mat är gott!

Kost Södertälje FK. Mat är gott! Kost Södertälje FK Mat är gott! KOST Kunskapsskalan 1 5 10 Det är lättare att komma fram om du vet vart du ska och varför Beteende Medvetet Det vi gör på träning och match Intention Omedvetet Varför gör

Läs mer

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer Dietist sedan 2006 Driver Dietistkonsult Norr sedan 2008 2 bloggar http://blogg.halsa2020.se/dietistbloggen/ www.dietistkonsult.nu Föreläsningar, kostrådgivning

Läs mer

Pasta mozzarella med bresaola. vecka 46

Pasta mozzarella med bresaola. vecka 46 Pasta mozzarella med bresaola vecka 46 inspiration Pasta mozzarella med bresaola Bönor steks ihop med vitlök där sedan citronsaft, färsk basilika, soltorkade tomater och riven mozzarella blandas till en

Läs mer

KOSTRÅD VID HJÄRT- OCH KÄRLSJUKDOMAR

KOSTRÅD VID HJÄRT- OCH KÄRLSJUKDOMAR KOSTRÅD VID HJÄRT- OCH KÄRLSJUKDOMAR Kostråd vid hjärt- och kärlsjukdomar Bra matvanor är en del av behandlingen om du har höga kolesteroloch/eller triglyceridvärden. Kostråden är även lämpliga för dig

Läs mer

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 Maten och måltiden på äldre dar 1 Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 2015-02-05 15:51:40 Maten och måltiden är viktig, den ger dig inte bara näring och energi, utan innebär också för många något trevligt

Läs mer

Pasta rosso med kyckling och zucchini. vecka 37

Pasta rosso med kyckling och zucchini. vecka 37 Pasta rosso med kyckling och zucchini vecka 37 familj Pasta rosso med kyckling och zucchini cirka 30 min a Näringsinnehåll/portion: Energi: 2105 kj/ 505 kcal. Protein 44,0 g. Fett 11,3 g. Kolhydrater 52,7

Läs mer

Sremska med avokadoröra. vecka 13

Sremska med avokadoröra. vecka 13 Sremska med avokadoröra och salsa vecka 13 familj Sremska med avokadoröra och salsa cirka 30 min a Näringsinnehåll/portion: Energi: 2632 kj/629 kcal. Protein 18,4 g. Fett 34,4 g. Kolhydrater 59,7 g. Ingredienser:

Läs mer

En liten bok om mjölk

En liten bok om mjölk En liten bok om mjölk Om mjölk till barn Faktamaterial till film Faktamaterial om mjölk och mjölkens positiva egenskaper för våra barns hälsa. Materialet finns även i A4-format på medföljande DVD och på:

Läs mer

Vi reder ut begreppen.

Vi reder ut begreppen. Vi reder ut begreppen. Mjölkens sammansättning är unik. Mjölk innehåller 18 av de 22 näringsämnen som vi behöver få i oss varje dag. Inget annat livsmedel ger oss så mycket näring på en och samma gång.

Läs mer

Fett fett. bränner. men välj rätt

Fett fett. bränner. men välj rätt Rätt sorts fett kan bidra till att hålla dig slank och ge en snygg och proportionerlig kropp! Fettet ger nämligen bränsle åt musklerna och hjälper till med förbränning. Men experterna råder oss att äta

Läs mer

KYCKLING MED SLOTTSSTEKSMAK

KYCKLING MED SLOTTSSTEKSMAK KYCKLING MED SLOTTSSTEKSMAK 1 portion 100 g kycklingfilé i långa strimlor 1 tsk majsolja 1 liten lök, finhackad 1/2 finhackad röd paprika 1-2 ansjovisfiléer, 30 g 1/2 dl kycklingbuljong salt och peppar

Läs mer

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning: 2014-06-16 Sabina Bäck 1 Näringslära = den totala processen av intag, matsmältning, upptag, ämnesomsättning av maten samt det påföljande upptaget av näringsämnena i vävnaden. Näringsämnen delas in i: Makronäringsämnen

Läs mer

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt MATGUIDEN sval, män "träna" 12,7 MJ (3025 kcal) svalet visar ett exempel på hur man kan välja mellan ett urval av vanliga livsmedel med mängder och frekvenser för en vecka. svalet vid träning har större

Läs mer

Fetter. Fetter. Fettkonsumtionen och dess verkningar

Fetter. Fetter. Fettkonsumtionen och dess verkningar Fetter Fetter Fettkonsumtionen och dess verkningar Matindustrin har fått fett att framstå som ett negativt ord. Reklam, TV-program och uttalanden från kändisar har fått människor att minimera sitt riktiga

Läs mer

må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv?

må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv? Viktiga faktorer för att du ska må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv? Ingen behöver svälta i Sverige Undernäring = Felnäring = För lite mat Felaktigt sammansatt Antalet

Läs mer

Nyttig mat på 20 minuter

Nyttig mat på 20 minuter Nyttig mat på 20 minuter I en tid där vi har allt mer att göra och vi stressar mellan jobb och aktiviteter blir lusten att göra mat ofta mindre och matvanorna sämre. Genom planering och bra recept kan

Läs mer

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre

Läs mer

Mat & dryck! (Vad, var, när & hur)

Mat & dryck! (Vad, var, när & hur) Mat & dryck! (Vad, var, när & hur) Jag har sammanställt lite information kring mat och dryck som ett stöd för barn och föräldrar i BT-97. På första sidan står det kortfattat och i punktform om vad vi trycker

Läs mer

TOUCH SMAKGLÄDJE RECEPT FÖR DIG I STORKÖK

TOUCH SMAKGLÄDJE RECEPT FÖR DIG I STORKÖK TOUCH SMAKGLÄDJE RECEPT FÖR DIG I STORKÖK KYCKLINGGRYTA GREKLAND Denna mustiga gryta sprider härliga dofter av citron och medelhav. FÄRSBIFFAR MED FETAOST Den enkla goda klassiska pannbiffen når högre

Läs mer

Mängd laktos i olika livsmedel

Mängd laktos i olika livsmedel Mängd laktos i olika livsmedel Mesost/messmör till en smörgås 7 8 g laktos I dl mjölk/lättmjölk 5 g laktos I dl filmjölk/lättfil 4 g laktos I dl kaffegrädde 4 g laktos 1 dl (50 g) glass, 8% fett 4 g laktos

Läs mer

Apotekets råd om. Vitaminer och mineraler

Apotekets råd om. Vitaminer och mineraler Apotekets råd om Vitaminer och mineraler Din kropp behöver många olika ämnen för att må bra. Den behöver vatten, proteiner, fett, kolhydrater, mineraler och vitaminer. Tillsammans ger de dig energi och

Läs mer

CHILI CON CARNE. 7 goda matlåderecept

CHILI CON CARNE. 7 goda matlåderecept 1 7 goda matlåderecept Här är Sara Begners matlådor för under 20 kr per portion. CHILI CON CARNE ca 400 g nötfärs 2 msk smör eller margarin 2 gula lökar, skalade, finhackade 2 vitlöksklyftor, skalade,

Läs mer

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09 Bra mat för 4-åringen Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09 Brister: För stort intag av godis, läsk, glass, snacks och bakverk (ca 25% av energiintaget) För lågt intag av frukt-

Läs mer

Saffransgryta med räkor och dill. vecka 35

Saffransgryta med räkor och dill. vecka 35 Saffransgryta med räkor och dill vecka 35 familj Saffransgryta med räkor och dill cirka 30 min a Näringsinnehåll/portion: Energi: 2910 kj/ 697 kcal. Protein 34,1 g. Fett 36,5 g. Kolhydrater 54,9 g. Ingredienser:

Läs mer

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt MATGUIDEN sval, gravida, månad 4-6 10,4 MJ (2475 kcal) svalet visar ett exempel på hur man kan välja mellan ett urval av vanliga livsmedel med mängder och frekvenser för en vecka. För att energiinnehåll

Läs mer

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt MATGUIDEN sval, gravida, månad 1-3 9,4 MJ (2250 kcal) svalet visar ett exempel på hur man kan välja mellan ett urval av vanliga livsmedel med mängder och frekvenser för en vecka. För att energiinnehåll

Läs mer

Bacon & äpplekorv med spenatstuvade makaroner. vecka 48

Bacon & äpplekorv med spenatstuvade makaroner. vecka 48 Bacon & äpplekorv med spenatstuvade makaroner vecka 48 familj Bacon & äpplekorv med spenatstuvade makaroner cirka 30 min a Näringsinnehåll/portion: Energi: 2648 kj/ 633 kcal. Protein 27,9 g. Fett 33,6

Läs mer

Underlag för dig som vill förbereda frågorna i Nivå 1.

Underlag för dig som vill förbereda frågorna i Nivå 1. CHECKLISTA Nivå 1 Underlag för dig som vill förbereda frågorna i Nivå 1. Dna checklista innehåller frågor som, berode på skolans förutsättningar, kan behövas förberedas innan skolan svarar på Nivå 1 på

Läs mer

Vårmeny. Lördagen den 13 mars 2004.

Vårmeny. Lördagen den 13 mars 2004. Vårmeny Vårmeny Lördagen den 13 mars 2004. Paté med rökt kött, oliver och lingon- och äppelsås, kuvertbröd Vegetariskt alternativ: Grönsakspaté med prickig sås, kuvertbröd Ruccolasallad med valnötskärnor

Läs mer

Mjölkfri kost. Julia Backlund, leg dietist Centrala Barnhälsovården Studiedagarna April 2010

Mjölkfri kost. Julia Backlund, leg dietist Centrala Barnhälsovården Studiedagarna April 2010 Mjölkfri kost Julia Backlund, leg dietist Centrala Barnhälsovården Studiedagarna April 2010 Olika reaktioner på mjölk Komjölkproteinallergi: är en allergi mot proteinerna i mjölk. Vanliga symtom är kräkningar,

Läs mer

Recept och måltidsförslag

Recept och måltidsförslag NLL Datum Gäller t.o.m. Ansvarig Reviderad 2015 01 27 2016 01 27 Anna Skogfält Dietistenheten Sunderby sjukhus Anna Skogfält EmmaMaria Wiklund Recept och måltidsförslag efter gastric bypass operation 1

Läs mer

KostMedMera. www.kostmedmera.se

KostMedMera. www.kostmedmera.se Måndag: Thailändsk röd curry-kyckling 600 g kycklinglårfilé 10 cm purjolök eller kokosfett Röd currypasta (burk på hyllan med utländsk mat) 1 burk kokosmjölk Thailändsk fisksås Limesaft 400 g broccoli

Läs mer

VISSTE DU ATT ÄGG INNEHÅLLER ALLA VITAMINER, UTOM VITAMIN C! VISSTE DU ATT 3 AV 10 SVENSKAR I ÅLDERN 15-29 ÅR INTE VET HUR MAN KOKAR ETT PERFEKT ÄGG!

VISSTE DU ATT ÄGG INNEHÅLLER ALLA VITAMINER, UTOM VITAMIN C! VISSTE DU ATT 3 AV 10 SVENSKAR I ÅLDERN 15-29 ÅR INTE VET HUR MAN KOKAR ETT PERFEKT ÄGG! Ska din kropp få all energi den behöver bör du äta fem, sex gånger varje dag. Alltså frukost, lunch, middag och minst två mellanmål! Hur mycket du äter varierar förstås beroende på hur mycket du rör dig.

Läs mer

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Det onda och det goda kolesterolet Hälsan är en förutsättning för att vi ska kunna leva ett gott liv, det vet vi alla innerst

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Värt att veta om allergi. Alla våra matkorvar är fria från gluten, laktos, ägg, mjölk-, soja- och ärtproteiner

Värt att veta om allergi. Alla våra matkorvar är fria från gluten, laktos, ägg, mjölk-, soja- och ärtproteiner Värt att veta om allergi Alla våra matkorvar är fria från gluten, laktos, ägg, mjölk-, soja- och ärtproteiner Allergi hur påverkas du? När vi bjuder på fest frågar vi sällan gästerna om det är något de

Läs mer

Måndag Frukost: Grekisk proteinyoghurt med melon och hackade valnötter Lunch: Laxpytt med sparris Middag: Blixtsnabb chiligryta med guacamole

Måndag Frukost: Grekisk proteinyoghurt med melon och hackade valnötter Lunch: Laxpytt med sparris Middag: Blixtsnabb chiligryta med guacamole Måndag Frukost: Grekisk proteinyoghurt med melon och hackade valnötter Lunch: Laxpytt med sparris Middag: Blixtsnabb chiligryta med guacamole Tisdag Frukost: Grekisk proteinyoghurt med melon och hackade

Läs mer

Ingredienser v.28. Recept. Veckans meny: Bra att ha hemma v.28. Köp gärna med fler matvaror! Hej!

Ingredienser v.28. Recept. Veckans meny: Bra att ha hemma v.28. Köp gärna med fler matvaror! Hej! v.28 Recept Kött/fisk Ca 600 gram kycklingfilé Ca 500 gram nötfärs Ca 550 gram falukorv Ca 500 gram laxfilé Ca 800 gram fläskkotlett 1 2 3 5 Potatis/ris/pasta mm 2 kg fast potatis 1 pkt pasta 1 pkt ris

Läs mer

Kycklingbullar och morotskräm. vecka 8

Kycklingbullar och morotskräm. vecka 8 Kycklingbullar och morotskräm med apelsin vecka 8 inspiration Kycklingbullar och morotskräm med apelsin Den färgsprakande morotskrämen bryter av med en lite sötsyrlig smak av äppelcidervinäger och apelsin.

Läs mer

Saffranspasta med räkor. vecka 7

Saffranspasta med räkor. vecka 7 Saffranspasta med räkor vecka 7 familj Saffranspasta med räkor cirka 20 min a Näringsinnehåll/portion: Energi: 2533 kj/607 kcal. Protein 26,6 g. Fett 29,8 g. Kolhydrater 55,2 g. Ingredienser: 580 g räkor

Läs mer

cpetzell Sidan 1 2014-02-14cpetzell Sidan 1 2014-02-14cpetzell Sidan 1 2014-02-14

cpetzell Sidan 1 2014-02-14cpetzell Sidan 1 2014-02-14cpetzell Sidan 1 2014-02-14 cpetzell Sidan 1 2014-02-14cpetzell Sidan 1 2014-02-14cpetzell Sidan 1 2014-02-14 SPECIALKOSTER Vid vissa sjukdomar har personen behov av specialkost. Behovet kan vara tidsbegränsat eller vara under resten

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

Vid vissa sjukdomar har personen behov av specialkost. Behovet kan vara tidsbegränsat eller vara under resten av livet.

Vid vissa sjukdomar har personen behov av specialkost. Behovet kan vara tidsbegränsat eller vara under resten av livet. Specialkoster Vid vissa sjukdomar har personen behov av specialkost. Behovet kan vara tidsbegränsat eller vara under resten av livet. Att lägga om sin kost kan innebära en stor förändring i personens dagliga

Läs mer

Du hittar fler goda recept på vår hemsida www.saltakvarn.se

Du hittar fler goda recept på vår hemsida www.saltakvarn.se Gott med BÖNOR BÖNOR & LINSER Bönor och linser är lätta att använda och passar bra i både kalla och varma rätter. Snabbt kan du göra en härlig bönsallad, en het salsa eller piffa upp grytan lite extra

Läs mer

7 middagsförslag familjer med barn i åldern 1-6 år

7 middagsförslag familjer med barn i åldern 1-6 år Centrala Barnhälsovården Södra Bohuslän & Göteborg mars 2011 7 middagsförslag familjer med barn i åldern 1-6 år Recepten är beräknade för familjen med 2 barn i åldrarna 1-6 år (familjens mat från cirka

Läs mer

Egyptierna använder sig ofta av ingredienser som lamm, kyckling, duva, bönor och örter.

Egyptierna använder sig ofta av ingredienser som lamm, kyckling, duva, bönor och örter. Här kan du testa att göra maträtter som är vanliga i Egypten. Kanske vill du använda menyn på ett kalas med egyptiskt tema eller bara prova på hur deras favoriter smakade. Fråga en vuxen om hjälp och börja

Läs mer

3 dagar. Ingredienser v 17. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 17. Köp gärna med fler matvaror!

3 dagar. Ingredienser v 17. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 17. Köp gärna med fler matvaror! 3 dagar Ingredienser v 7 Recept Kött/fisk 500 gram nötfärs Ca 650 gram kycklingfilé Ca 800 gram torskrygg 3 Hej! Den här veckan hittar du en spännande rätt med raw currysås och grönsakspasta på menyn.

Läs mer

Vegetariska receptfrån Kurt Weid. var smart! servera vegetariskt

Vegetariska receptfrån Kurt Weid. var smart! servera vegetariskt Vegetariska receptfrån Kurt Weid Vegetarisk tisdagssoppa med röda linser och citrussmak Rotsaker blandade tärnade Svamp - Shiitake svamp Buljong - grönsaksbuljong på tärning Crème fraiche lätt Matlagningsgrädde

Läs mer

Elitidrott & Kost. Örkelljunga Orienteringsgymnasium

Elitidrott & Kost. Örkelljunga Orienteringsgymnasium Elitidrott & Kost Örkelljunga Orienteringsgymnasium Elitidrott & Kost Tillbakablick från föreläsning av näringsexpert Tallriksmodellen Näringsämnen Enkla tips på bra hygien Måltidsordning Köksekonomi När

Läs mer

Ingredienser v. 2. Recept. Hej! Bra att ha hemma v.2. Veckans meny: Köp gärna med fler matvaror!

Ingredienser v. 2. Recept. Hej! Bra att ha hemma v.2. Veckans meny: Köp gärna med fler matvaror! v. Recept Kött/fisk Ca 500 gram nötfärs Ca 600 gram laxfilé Potatis/ris/pasta mm pkt pasta pkt hirs, Grönsaker rödlök gul lök vitlök citron sötpotatisar kruka basilika kruka dill salladshuvud gurka tomat

Läs mer

Svamp- och färspanna. vecka 9

Svamp- och färspanna. vecka 9 Svamp- och färspanna vecka 9 familj Svamp- och färspanna cirka 30 min a Näringsinnehåll/portion: Energi: 2528 kj/605 kcal. Protein 41,1 g. Fett 24,1 g. Kolhydrater 53,4 g. Ingredienser: 4 portioner ris

Läs mer

Sunt och gott hela veckan

Sunt och gott hela veckan 1 Sunt och gott hela veckan MÅNDAG Fiskpinnar i tunnbrödrulle 400 gram fiskpinnar 100 gram salladskål 200 gram morötter i stavar 250 gram cocktailtomater i halvor 150 gram gurka i stavar 2 dl matlagningsyoghurt,

Läs mer

Matsedel v.15. Dagligt Tillbehör. Sallad, Måltids dryck eller mjölk,hårt bröd,smör

Matsedel v.15. Dagligt Tillbehör. Sallad, Måltids dryck eller mjölk,hårt bröd,smör Matsedel v.15 Måndag Husman 1 Köttbullar m. Gräddsås, Lingon & Potatis Husman 2 Ugnsfalu m. Potatismos Vegetarisk Qournstroganoff serveras m. Ris Soppa Krämig Parikasoppa Tisdag Husman 1 Sprödbakad La

Läs mer

Ingredienser v.17. Recept. Veckans meny: Bra att ha hemma v.17. Köp gärna med fler matvaror! Hej!

Ingredienser v.17. Recept. Veckans meny: Bra att ha hemma v.17. Köp gärna med fler matvaror! Hej! v.17 Recept Kött/fisk Ca 600 gram kycklingfilé Ca 500 gram nötfärs Ca 550 gram falukorv Ca 500 gram laxfilé Ca 700-800 gram fläskkotlett 1 2 3 5 Potatis/ris/pasta mm 2 kg fast potatis 1 pkt pasta 1 pkt

Läs mer

Kebabspett med couscous, vitlökssås och kåsallad

Kebabspett med couscous, vitlökssås och kåsallad Kebabspett med couscous, vitlökssås och kåsallad 4 port coscous 600 g blandfärs 0,5 röd lök 0,25 vitlök 1 tsk salt 0,5 tsk sambal oelek 0,5 tsk mald spiskummin 2msk mjölk Sås: 3 dl gräddfil 2 msk chilisås

Läs mer

Procordia Foods satsning på SärNär

Procordia Foods satsning på SärNär Procordia Foods satsning på SärNär Sex nya färsrätter under varumärket Liva Liva är ett nytt varumärke, där goda lösningar för speciella kostbehov samlas. Procordia Food har tagit fram sex färsrätter till

Läs mer

Maten under graviditeten

Maten under graviditeten Maten under graviditeten Graviditet och mat I Sverige har vi goda möjligheter till bra mat och att äta väl under graviditeten behöver inte vara svårt. Den gravida bör liksom alla äta vanlig, varierad och

Läs mer

Pressinformation. Fakta om omega-3

Pressinformation. Fakta om omega-3 Pressinformation Fakta om omega-3 Livsviktiga fettsyror Fett är livsnödvändigt. Det finns olika typer av fettsyror (fett) och de har alla viktiga funktioner att fylla i kroppen, som att bygga upp och reparera

Läs mer

En Lättare Vecka v.19

En Lättare Vecka v.19 v.19 MÅNDAG Ost & tomatgratinerad falukorv med stuvade makaroner TISDAG Fiskbiff med mos och kall sås ONSDAG Ritas köttfärssås TORSDAG Laxsoppa med en touch of thai FREDAG Vegetarisk wok LÖRDAG Klassiska

Läs mer

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Det räcker inte att träna hårt! Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Vi behöver vila och återhämtning. Muskler Immunförsvar Nervsystemet Men

Läs mer

familj Tomatpasta med bresaola och mozzarella Järpar med persiljesås Goda pizzafisken Vecka 33 Enkelt, gott och snabbt på bordet ica.

familj Tomatpasta med bresaola och mozzarella Järpar med persiljesås Goda pizzafisken Vecka 33 Enkelt, gott och snabbt på bordet ica. a3dagar 4 Personer familj Enkelt, gott och snabbt på bordet Vecka 33 a Tomatpasta med bresaola och mozzarella b Järpar med persiljesås c Goda pizzafisken Veckans råvaror Glöm inte att smaka av rätterna

Läs mer

Recept NORSK FJORDÖRRET

Recept NORSK FJORDÖRRET Recept Carpaccio av med äggsås Prova detta recept på carpaccio där tunna skivor fjordörret kryddat med salt, peppar och körvel serveras med äggsås, citrongelé och knäckebröd. En perfekt förrätt. Dela fjordörretfilén

Läs mer

Recept. Ingredienser v.34. Hej! Bra att ha hemma v.34. Veckans meny: Köp gärna med fler matvaror!

Recept. Ingredienser v.34. Hej! Bra att ha hemma v.34. Veckans meny: Köp gärna med fler matvaror! Ingredienser v.4 Recept Kött/fisk Ca 600 gram laxfilé Ca 600 gram kassler Potatis/ris/pasta mm kg färskpotatis förp couscous Grönsaker kruka basilika kruka persilja sötpotatisar 450 gram morötter 500 gram

Läs mer

Foto: Barilla. 2 Häll olivoljan i en medelvarm stekpanna. Lägg lite lax åt sidan som du sparar till garnering.

Foto: Barilla. 2 Häll olivoljan i en medelvarm stekpanna. Lägg lite lax åt sidan som du sparar till garnering. 1 Vardagslyxa med lax Lax är lättlagat och ändå lite festligt. Prova våra enkla recept! 5 Recept Farfalle med lax och rosésallad Ingredienser 4 portioner 400 g pastafjärilar 400 g kallrökt lax, i bit 1

Läs mer

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind NÄRINGSLÄRA www.almirall.com Solutions with you in mind ALLMÄNNA RÅD Det har inte vetenskapligt visats att en särskild diet hjälper vid MS, inte heller att några dieter är effektiva på lång sikt. Nuvarande

Läs mer

familj Färsbiffar med majs och paprikasalsa Stekt schnitzel med blomkålssallad Broccolisoppa med varma smörgåsar

familj Färsbiffar med majs och paprikasalsa Stekt schnitzel med blomkålssallad Broccolisoppa med varma smörgåsar a3dagar 6 Personer familj Enkelt, gott och snabbt på bordet nu med vännerna Lollo & Bernie Se veckans roliga tips och pyssel! Vecka 42 a Färsbiffar med majs och paprikasalsa b Stekt schnitzel med blomkålssallad

Läs mer

3 dagar. Ingredienser v 51. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 51. Köp gärna med fler matvaror!

3 dagar. Ingredienser v 51. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 51. Köp gärna med fler matvaror! dagar Ingredienser v 5 Recept Kött/fisk Ca 800 gram koljafilé 500 gram nötfärs 600 gram kycklingfilé Potatis/ris/pasta 900 gram potatis Hej! Vi inleder denna vecka med smaker av ljuvlig saffran i form

Läs mer

Turkisk, grekisk, rysk? BRA ATT VETA OM VÅRA OLIKA SORTERS YOGHURT

Turkisk, grekisk, rysk? BRA ATT VETA OM VÅRA OLIKA SORTERS YOGHURT Turkisk, grekisk, rysk? BRA ATT VETA OM VÅRA OLIKA SORTERS YOGHURT Turkisk yoghurt Omelett 13 ägg 250 g Lindahls Turkisk Yoghurt färska örter Turkisk yoghurt har en mild smak med en behaglig syra och krämig

Läs mer

Specialkost för skola. Therese Lindh, leg dietist

Specialkost för skola. Therese Lindh, leg dietist Specialkost för skola Therese Lindh, leg dietist Allergiutbildning för kökspersonal Februari 2015 Therese Lindh, dietist Fakta Ca 34 000 personer i kommunen Centralorten Kinna ca 7000 personer Textilindustri

Läs mer

Korvsoppa 0,5 kg lök 1 kg potatis 2 kg sopprötter 5 l vatten 40g lättsaltat buljongpulver kryddpeppar, svartpeppar, persilja 1 kg länkkorv

Korvsoppa 0,5 kg lök 1 kg potatis 2 kg sopprötter 5 l vatten 40g lättsaltat buljongpulver kryddpeppar, svartpeppar, persilja 1 kg länkkorv FÖLJANDE PÅSTÅENDEN/FRÅGOR BASERAR SIG PÅ FRÅGORNA I HJÄRTFÖRBUNDETS RAVITSEMUSPASSI (SVE: NÄRINGSPASSET). Uppgifterna kan ha flera rätta svar. 1 Granska och värdera följande matrecept med tanke på hälsosamhet.

Läs mer

3 dagar. Ingredienser v 43. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 43. Köp gärna med fler matvaror!

3 dagar. Ingredienser v 43. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 43. Köp gärna med fler matvaror! dagar v 4 Recept Kött/fisk Ca 500 gram nötfärs Ca 00 gram räkor Ca 700 gram tvådelad kycklingfilé Potatis/ris/pasta mm pkt glasnudlar Hej! Välkomna till en ny vecka fylld av spännande smaker från världens

Läs mer

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer när du tränar

Läs mer