Information från. Informationsbrev 3, oktober Saluförbud gäller alla fiskarter

Transkript

1 Informationsbrev 3, oktober 2009 Saluförbud gäller alla fiskarter Den nya EU-förordningen som förbjuder fritidsfiskare från att sälja sin fångst gäller alla fiskar och alla vatten utom insjöar. Men det är ännu oklart vilka de exakta konsekvenserna av förbudet blir. FISKE Som Ålandstidningen skrev i går har EU kommit med en ny förordning som bland annat reglerar fritidsfiske. Nu är det bekräftat att förordningen gäller alla fiskarter och alla vatten även på Åland, undantaget insjöar. Detta bekräftar både landskapets specialrådgivare i Bryssel, Hanna Bertell, samt Johanna Hagman, avdelningsjurist på Fiskeriverket i Göteborg. Från och med årsskiftet får därmed varken abborre, sik, gös eller någon annan fisk som inte fiskats yrkesmässigt säljas på Åland eller någon annan stans i EU. Det faller på fiskeribyrån vid landskapsregeringen att se till att de åländska fritidsfiskarna följer lagen. Vilket straff kan man få om man som fritidsfiskare säljer sin fångst? -Det är inte bestämt än. Det är upp till nationerna att själva bestämma straffen, men EU vill nog se en harmonisering, det vill säga att alla länder har liknande straff, säger byråchefen Jenny Eklund-Melander. Bestämmer Åland själv vad straffet blir? -Ja, vi har egen behörighet på detta område.

2 Kan Åland besluta att inte införa något straff? -Nej, det är vi tvungna att göra. Många lär registrera sig Exakt hur många som berörs av saluförbudet vet ingen riktigt. Jenny Eklund-Melander säger att man inte har några siffror på hur mycket fisk som säljs på Åland av fritidsfiskare. Hon väntar sig däremot att fler fritidsfiskare registrerar sig som yrkesfiskare i och med den nya förordningen. -Vi kräver en viss rapportering av yrkesfiskare och många tycker att det kostar mer än det smakar i och med allt extra arbete. Men om man vill fortsätta sälja fisk från årsskiftet har man inget val. Klarar ni av allt extra arbete med befintliga resurser? -Det är svårt att säga. Detta ökar definitivt vår administrativa börda. En sak som fortfarande är oklar är vad som egentligen räknas som fritidsfiske. Både Hanna Bertell och Jenny Eklund Melander anser det är registreringen som avgör. -Som jag tolkar det får man inte sälja den fisk man fångat om man inte är en registrerad yrkesfiskare, säger Hanna Bertell. Själva propositionen har en lite luddigare definition som säger att fritidsfiske är sådant som exploaterar marina resurser i "icke-kommersiellt" syfte för "rekreation, turism och sport". Publicerad :43 Fredrik Rosenqvist fredrik.rosenqvist@alandstidningen.axtel: Källa:

3 Plus för glesbygd i grön kalkyl Om man sätter kronor och ören på icke-marknadsmässiga tjänster från ekosystemen, skulle glesbygden kunna ersättas för de gröna värden de bidrar med. Forskare vid SLU har uppskattat värdena för rekreation och för marken som sänka för kol och näringsämnen i skog, våtmark respektive jordbruksmark i fyra delar av Sverige. De jämförde sedan bruttoregionalprodukterna (de sammanlagda inkomsterna i regionen), med och utan gröna värden. De nordliga regionerna, dvs. södra och norra Norrland, som traditionellt genererar mindre inkomster per invånare, blir de mest inkomstbringande vid gröna räkenskapsberäkningar. Den traditionellt beräknade inkomsten per invånare ökar där med mellan 50 eller 150 procent. För Sverige som helhet blir emellertid skillnaden mellan traditionellt och grönt inkomstmått mer måttlig, eftersom produktionsvärdena för ekosystemtjänster är relativt låga i Svealand och Götaland.

4 De gröna inkomsterna har ökat mest i norra Norrland , framför allt på grund av skogstillväxten, vilket gynnat kolinlagringen. Konventionellt beräknad inkomst i samma region visar en betydligt lägre procentuell ökning än i Svealand. För att kunna jämföra utvecklingen i olika regioner måste alltså det som idag är gratis, t.ex. rekreationsvärde, prissättas. Om de som tillhandahåller ekosystemtjänsterna också ersätts, kan även glesbygden få en positiv utveckling genom ökade försörjningsmöjligheter. Källa: SLU Läs mer Ecological Economics 68/2009, "Ecosystem services and regional development: An application to Sweden Odlad abborre behöver lugn och ro Kommersiell fiskodling kan bli lönsammare med bättre utfodring och odlingsmiljö. Åsa Strand har i sitt doktorsarbete vid SLU utarbetat en tillväxtmodell för abborre, och också funnit att denna fiskart är mycket lättstörd. Abborre (Perca fluviatilis L.) är en ganska ny art inom fiskodling. Därför har det hittills inte funnits några modeller för utvärdering av tillväxt eller dagligt foderbehov. Det har också saknats skötselrutiner och information om optimal odlingsmiljö. Åsa Strand vid SLU:s institution för vilt, fisk och miljö i Umeå har nu utvärderat abborrens tillväxt och energibehov i olika situationer. I laboratorieförsök testade hon hur olika förhållanden (temperatur, fiskstorlek, trågfärg, ljusintensitet och störning) inverkade på fiskens tillväxt och energibehov. Abborrens tillväxthastighet visade sig påverkas av både temperatur och fiskstorlek. Energibehovet påverkades av fiskstorlek, men inte av temperatur. Utifrån sin nya kunskap om fiskens tillväxt och energibehov utvecklade Åsa Strand en modell för uträkning av det teoretiska dagliga foderbehovet för abborre i intensiv odling. I relation till referensdata från studier genomförda i Belgien verkar modellen producera

5 realistiska resultat, säger Åsa Strand. Abborrar visade sig vara mycket känsliga för störningar, t.ex. skuggor. Effekten av stress på tillväxt och energiutgifter var dramatisk 33 procent minskad tillväxt för måttlig störning och 49 procent för allvarlig störning. Åtgärder för att minska stress i odlingen är därför viktiga för att öka fiskens välbefinnande och tillväxthastighet, och därmed odlingens lönsamhet. Det kan röra sig om att minimera aktiviteter nära trågen och att modifiera belysningen för att minska skuggbildning, säger hon. Abborre verkar inte ha några särskilda preferenser rörande trågfärg, vilken kan förklaras av dess förmåga att anpassa sin kroppsfärg till omgivningen. Däremot påverkade trågfärg i kombination med ljusintensitet abborrens tillväxt och foderintag. Vid låg ljusintensitet växte fisken bäst i ljusa tråg. Där var kontrasten mellan fodret och tråget bättre än i mörka tråg. När man väljer trågfärg i en odlingsanläggning bör därför ljusförhållandena i anläggningen samt fodrets utseende tas med i beräkningen, säger Åsa Strand Biolog (MSc) Åsa Strand, institutionen för vilt, fisk och miljö, SLU, försvarar sin avhandling med titeln The Growth and Energetics of Perch (Perca fluviatilis L.) in Intensive Culture. Disputationen avser filosofie doktorsexamen. Tid: fredagen den 23 oktober 2009 klockan Plats: Björken, Umeå Opponent: Professor Börge Damsgård, Norwegian Institute of Fisheries and Aquaculture Research, Tromsö, Norge. Mer information Asa.Strand@vfm.slu.se, Avhandlingen Institutionen för vilt, fisk och miljö Källa: SLU