Lantbrukspolitiskt. program Kristdemokraterna i Östergötland

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lantbrukspolitiskt. program 2012-2014. Kristdemokraterna i Östergötland"

Transkript

1 Lantbrukspolitiskt program Kristdemokraterna i Östergötland

2 Bakgrund Jord- och skogsbruket i Östergötland ger jobb åt omkring 4950 personer. Om man räknar med antal sysselsatta i förädlingsindustrierna kommer det till ytterliggare 6240 personer. Antalet direkt och indirekt sysselsatta hamnar alltså på omkring personer, vilket motsvarar ungefär 6,1 % av det totala antalet sysselsatta i Östergötland*. Att Östergötlands lantbrukare levererar livsmedel, energi och kollektiva nyttigheter i form av öppna landskap, det vet nog de flesta. Kanske inte så många tänker på att lantbrukarna även står för en stor del av snöröjning och andra maskinella tjänster både i och utanför tätorterna. Den gamla slogan Hela Sverige ska leva kan troligen inte bli verklighet ens i det relativt tättbebyggda Östergötland, om vi inte har levande landsbygdsföretag. Förutom väder och efterfrågan på lantbrukets produkter så är det till stor del EU som styr förutsättningarna för lantbrukaren. Trots detta finns all anledning för Kristdemokraterna i Östergötland att lägga fram en politisk viljeinriktning som vi tillsammans kan arbeta för i den dagliga politiken. Inte minst i olika kommunala planprocesser och gällande miljötillsyn kan synen på lantbruk göra skillnad * Källa: Jord och skogsbrukets betydelse för sysselsättningen år 2006 i Östergötlands län och dess landsbygd. LRF 2008 Lantbruksföretagande Till lantbruk har traditionellt personer med en utpräglat praktisk läggning sökt sig. Så är det i många fall fortfarande, man vill se frukten av sitt arbete, vare sig det handlar om att odla marken eller att ägna sig år animalieproduktion. Dagens lantbrukare är även företagare, med allt det innebär av kontorsarbete och kunskap om de lagar och regler som ska följas. Liksom för annat småföretagande är det viktigt att företagaren får möjlighet att driva sitt företag utifrån de särskilda förutsättningar man har. I det stora hela får man anse att de svenska kontroll systemen på olika områden fungerar tillfredsställande. Många lantbrukare ger ändå uttryck för en stor uppgivenhet, speciellt när det gäller miljö- och djurskyddskontrollerna. Man anser att de som kontrollerar ser mer till paragrafer än huruvida man orsakar någon miljö- eller djurskyddsrisk. Avgifterna för tillsynen enligt miljöbalken skiljer ganska mycket i länets kommuner, flera kommuner har riskbaserad taxa, d.v.s. man tittar på företagets verksamhet och bedömer enligt olika parametrar hur hög den årliga taxan ska vara. Taxan för miljötillsynen ska motsvaras av en prestation från kommunen, det är ingen skatt. Tyvärr har många kommuner historiskt inte alls utfört den tillsyn som lantbrukarna betalat för. Det blir allt mer vanligt med småskalig produktion av livsmedel och försäljning i gårdsbutik, på marknader mm. Särskilt vanligt är detta hos producenter av ekologiska livsmedel. Den kundgrupp som är beredd att betala lite mer för maten än majoriteten av befolkningen sätter ett stort värde i att veta vem bonden är, känna att man gör ett aktivt miljöval och vill kanske kunna ta med familjen på gårdsbesök. För att få fler sådana företag och att befintliga utvecklas måste de få rimliga regelverk. Idag jämställs oftast hantverksmässiga företag med stora livsmedelsindustrier när det gäller regelverk och tillsyn. Dagens lantbruk är ofta högteknologiska med datorer som styr såväl maskiner som inomgårds-utrustning. Därför är de även i behov av tillförlitliga datoruppkopplingar. Detta kan ofta vara ett problem då de ekonomiska incitamenten för operatörer att bygga ut fibernäten på landsbygden är svaga. Sedan några år tillbaks kan byalag och liknande föreningar därför söka projektstöd, s.k. kanalisationsstöd. Det vanligaste är att man får stöd för material och arbete att lägga materialet. Däremot får man oftast själv betala grävning och likaså innebär det att markägarna får bjuda på anläggningens intrång. Detta är en möjlighet att få bredband ända ut till gårdarna men det står och faller på att de boende vill, kan och framförallt orkar engagera sig då det är en omfattande administration att genomföra ett sådant projekt. arbeta för att företagen bara ska betala för den tillsyn som verkligen utförs. arbeta för att kommunernas livsmedels- och miljötillsyn, inte minst när det gäller småskalig livsmedelsproduktion, ska präglas av kunnande och praktisk tillämpning. att de föreningar som anlägger fibernät får det stöd vad gäller information och rådgivning som krävs för att klara av administration och samarbete kring anläggningen, inte bara ekonomiskt stöd. att kommunerna verkar för infrastruktur för näringslivsutveckling på landsbygden Trygga och säkra livsmedel Att de livsmedel som produceras och konsumeras i Sveri ge är säkra måste vi kunna ställa krav på. Många farliga ämnen som kan tillföras kroppen via livsmedel lagras under mycket lång tid och kan föras vidare via bröstmjölk, därför är det viktigt att halterna av sådana ämnen hålls på lägsta möjliga nivå. Ett led i att undvika sådana ämnen är lagstiftningen som reglerar när, hur och med vilka bekämpningsmedel man får bekämpa. Den som utför bekämpningen är skyldig att genomföra en grundlig utbildning följd av tvingande fortbildningar var femte år för att behålla sin behörighet. Länsstyrelsen ansvarar för dessa kurser och de har alltså en nyckelroll för att minska de miljö- och livsmedelsrisker som finns med användning av bekämpningsmedel. Även för medicinanvändning i djurproduktionen krävs godkänd behörighet, så kallad Delegerad läkemedelsanvändning att kommunerna i sin livsmedels- och miljötillsyn prioriterar sådant som verkligen kan påverka livsmedel och miljö negativt. att de kurser som krävs för användning av bekämpningsmedel eller hantering av veterinärläkemedel motiverar deltagarna att ta sin hantering på största allvar. Bevara åkermarken Förvaltarskapstanken är grundläggande inom Kristdemokratin och det Svenska jordbruket. Sverige är i nuläget långt ifrån självförsörjande på livsmedel och varje år används ändå stora arealer jordbruksmark, även i Östergötland, till vägar, byggande mm. Detta trots att miljöbalken anger att brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. (MB 3 kap. 4 ) Kanske beror denna ovarsamhet på att vi inte upplevt krig på två hundra år och inte svält på mer än hundra år? Att bevara åkermarken är viktigt både ur ett kortsiktigt beredskapsperspektiv och ur ett långsiktigt försörjnings perspektiv. I Östergötland finns drygt ha åkermark, det är knappt tio procent av Sveriges åkermark. Om man ser till omvärlden kan man se länder, som för att försäkra sig om att kunna försörja sin befolkning med livsmedel, köper eller arrenderar stora arealer i andra länder i närmast ko-

3 lonialistisk anda. I dagsläget är omkring hälften av många baslivsmedel som konsumeras importerade. Det är viktigt av flera anledningar att vi i Östergötland har en livsmedels-produktion. Det ger arbetstillfällen och är ett säkert sätt att vi själva kan ha kontroll på hur produktionen sker I Östergötland finns Sveriges största fabrik för tillverkning av fordonsetanol, Agroetanol i Norrköping. Produktionen förbrukar spannmål motsvarande halva Östergötlands åkermark, vilket naturligtvis blir ett ytterliggare incitament för att bevara den mark vi har i fabrikens närområde. När energin tagits ur spannmålen blir restprodukten ett högvärdigt proteinfoder som delvis ersätter soja-, ärt- och rapsmjöl, motsvarande en ärtodling på mer än ha. Åkermarken kan ge högvärdig energi genom att olika former av restprodukter rötas till biogas. Vid rötning tas energin ur materialet på samma gång som växtnäringen blir mer lättillgänglig och gödselns lukt minskar. Östergötland är ett stort län när det gäller kommersiell biogasproduktion. Inom Östergötlands lantbruk har investeringarna dock i princip hittills uteblivit. Rädsla för omständlig hantering av miljöprövningar i kombination med dålig ekonomi i produktionen kan vara något som skrämmer. Uppenbarligen räcker inte det investeringsstöd som går att söka utan även det stöd till produktion som har diskuterats under en lång tid måste till. vid de kommunala planprocesserna, stå upp för de värden åkermarken utgör. att alla kommuner i Östergötland har en medveten strategi hur man ska hantera frågan om byggande på åkermark. uppmuntra energiproduktion på åkermark då det är ett effektivt sätt att omvandla solenergi till för oss användbara energiformer. Olika produktionssystem Inom både växtodling och djurhållning kan man urskilja två olika riktningar, ofta benämnda konventionell respektive ekologisk produktion. Inom dessa båda är i sin tur spännvidden så stor att en skarp skiljelinje knappt går att skönja. Den tydligaste skillnaden består av användning av handelsgödsel och kemiska bekämpningsmedel eller inte. De konventionella odlarna har mycket att lära av sina ekologiska kollegor när det gäller t.ex. ogräsreglering och växtföljd. Å andra sidan ligger de ekologiska producenternas stora utmaning i att utnyttja växtnäringen effektivt. Svensk konventionell produktion är, sett i ett internationellt perspektiv, jämförelsevis miljövänlig på grund av våra regler och våra förutsättningar. Ett talande exempel, både på hur god djurhållning vi har i Sverige och att skillnaderna mellan produktionssystemen inte är så stora som det ibland vill göras gällande, står Sveriges veterinärförbunds informationschef Johan Beck-Friis för: Det är större skillnad i djurvälfärd mellan en svensk och en europeisk konventionellt uppfödd gris än mellan en svensk konventionell och en svensk ekologisk. Inte minst av den anledningen är det viktigt att vi har kvar den svenska djurhållningen. Ekologiskt framtagna livsmedel är i dagsläget oftast dyrare än de konventionella. För att ändå stimulera sådan produktion erhåller odlare av certifierade ekologiska produkter ersättning från EU och Svenska staten. Ett personligt miljöengagemang samt dessa ersättningar och högre betalning gör att många lantbrukare satsat på denna produktion. I dagsläget är värdet av de ekologiskt producerade livsmedlen omkring 5 % av totalkonsumtionen. Att handla ekologiskt kan ses som ett aktivt miljöval, men för det stora flertalet av konsumenter är det priset som styr. Därför måste vi även ha ett konkurrenskraftigt jordbruk med både ekologisk och konventionell produktion. Följden av att ställa om hela det svenska jordbruket till ekologiskt skulle leda till en massiv import av livsmedel producerat under i många fall betydligt slappare lagstiftning än vi har i Sverige. Dessutom skulle troligen den ekologiska produktionen också raseras då förädlingsindustrierna inte skulle ha underlag för att hålla produktionen igång och efterfrågan på de ekologiska produkterna snabbt skulle mättas. Följden av detta skulle bli en storskalig nermontering av den svenska landsbygden. verka för en fortsatt hög ersättning för ekologiska produkter verka för att båda odlingssystemen ges goda villkor beroende på gårdens och lantbrukarens olika förutsättningar Avloppsslam Jordbruket har en nyckelroll i det uthålliga samhället och speciellt inom den ekologiska produktionen framhålls nödvändigheten av att recirkulera växtnäring. Som samhället fungerar idag bryts cirkulationen när jordbruksprodukter lämnar gården eftersom bara en mindre del återkommer till jordbruksmarken. Många avloppsreningsverk har dålig kvalitet på det slam som kommer ut från reningsprocessen. Detta beror på olika saker, vissa industrier kan t.ex. släppa ut substanser som reningsverket inte klarar av att hantera, ett problem som dock blivit mindre p.g.a. hårdare regler för industrierna. En annan källa är dagvatten från vägar och gator som förorenas av biltrafik och annat. Även hushållen är en stor del av problemet, inte minst genom att kemikalier av olika slag allt för ofta spolas ner i avloppet. Även vi människor påverkar genom läkemedelsrester som utsöndras genom vår urin. Ett av de vanligaste argumenten mot spridning av avloppsslam på jordbruksmark är oron för läkemedelsrester och hormoner. Mellan 90 och 95 % av dessa substanser återfinns inte i slammet utan finns i det vatten som lämnar reningsverket och går alltså direkt ut i våra sjöar och hav. Det är troligen ett större problem än den del som hamnar på jordbruksmarken och kan brytas ner av markens mikroorganismer. Att växtnäringen i slammet ska hamna som täckmaterial på soptippar, anläggningsjord för golfbanor eller fyllnadsmaterial i nedlagda gruvor rimmar illa med förvaltarskapstanken. Branschorganisationen Svenskt Vatten har tagit fram ett certifieringssystem, Revaq, för reningsverk som innebär ett aktivt arbete med att förbättra kvaliteten på såväl inkommande avlopp som den utgående produkten. För att behålla certifieringen måste värdena på ett stort antal metaller och andra ämnen hålla sig betydligt lägre än vad lagstiftningen kräver. Att använda sig av detta slam ska inte ha någon negativ påverkan på jorden eller grödorna som odlas där. Framtidens avloppssystem kan inte tillåtas blanda olika avloppsfraktioner på det sätt som görs idag. En förändring av avloppsinfrastrukturen är dock ett så omfattande ingrepp att det inte låter sig göras på kort sikt. arbeta för att länets alla större reningsverk certifierar sig enligt Revaq för att på ett bättre sätt kunna hålla ihop kretsloppet stad-land. att de östgötska kommunerna i varje större planarbete tar ett helhetsgrepp i avloppsfrågan.

4 Djurhållning Östergötland har en omfattande djurhållning inom samtliga produktionsdjur. Ansvaret för djurskyddet ligger på djurhållaren, länsstyrelsen utövar tillsyn inom området. Detta är viktigt att tänka på då många anser att om bara tillsynen ökar så blir djurskyddet bättre. I det stora hela hålls djuren på ett bra sätt eftersom Sverige i många avseenden har den hårdaste lagstiftningen i världen. Djurskyddslagen har precis blivit utredd och utredningen har haft som uppdrag att göra djurskyddslagen mer målstyrd och mindre detaljerad. Vi anser att kontrollanter måste utgå från att företagaren vill undvika djurlidande och miljöskada, i nuläget uppfattar många lantbrukare att kontrollanter har den motsatta inställningen. Naturligtvis måste det finnas ett ramverk som lantbrukaren ska hålla sig inom men det måste även finnas utrymme att låta gårdens och lantbrukarens förutsättningar styra hur man gör för att nå målet, här finns alltså utrymme att praktisera subsidiaritetsprincipen. Inom ekologisk mjölkproduktion finns krav på att det dagliga betesintaget ska vara minst 6 kg torrsubstans under betesperioden. Inom övrig mjölkproduktion finns bara krav att korna ska gå på bete, ej hur stor del av foderintaget detta ska utgöra. Sverige har en låg användning av antibiotika i djurhållningen, så måste det fortsätta för att motverka utveckling av multiresistenta bakterier. Jämfört med dansk djurhållning förbrukar den svenska ungefär en tredjedel och jämfört med Nederländerna ungefär en niondel. Den låga användningen beror på ett gott hälsoläge hos djuren p.g.a. skötsel, utfodring och stallmiljö. Allt detta ger stora mervärden för djuren och de livsmedel de producerar men är också kostsamt. Svenska animalieprodukter blir ofta ratade i den offentliga upphandlingen där lägsta pris ofta efterfrågas. Värden som att grisen får behålla knorren hela livet, suggorna inte fixeras annat än undantagsvis samt att mjölkkorna går ute och betar på sommaren måste också tas med i upphandlingarna. Som Kristdemokrat kan man inte se annat än en stor dubbelmoral om det offentliga genom djurskyddslagen ställer kostsamma krav men sen inte är beredda att betala för produkterna. Några kommuner i länet har lyckats upphandla kött av lokala producenter. En större andel lokal- och svenskproducerad mat ger dessutom fler jobb. Miljöstyrningsrådet har tagit fram kriterier för hur upphandlingar ska ske inom olika områden. att all tillsynspersonal har lämplig utbildning och erfarenhet, och får möjlighet till regelbunden fortbildning och kalibrering med sina kollegor för att få en likvärdig bedömning. att den nya djurskyddslagen blir mer målstyrd och mindre detaljerad. att våra kommuner ska kunna göra upphandlingar där djurvälfärd och miljöhänsyn prioriteras, inte bara priset. att upphandlingsförfaranden som möjliggör lokalproducerade inköp bör utökas då det finns ett stort värde i att kunna servera lokalt producerad mat i de offentliga matsalarna. Våra östgötska betesmarker I Östergötland finns omkring ha betesmarker, d.v.s. knappt tio procent av Sveriges betesmarker. Betesmarker kan bara ge livsmedel i form av kött och mjölk, de kan inte odlas effektivt och får inte heller plöjas. Betesmarkerna har ett stort kulturhistoriskt värde, de är beviset på våra förfäders strävan att försörja sina djur och därmed sin familj med mat. Betade marker är nödvändiga för många blommor och örter, t.ex. Kattfot, Fältgentiana och orkidéerna Jungfru Marie nycklar och Nattviol. Ny forskning visar att naturbeteskött har en betydligt högre halt av nyttiga Omega 3-fettsyror än vanligt nötkött. Alltså skapar djuren tre olika värden; nyttiga livsmedel, samt höga natur- och kulturmiljövärden i länet. I dagens djurhållning är betesmarker oftast ett arbetskrävande och dyrt sätt att förse djuren med foder. Av dessa anledningar kan lantbrukare söka miljöersättning för att hålla marker betade. För de som driver jordbruk på öar får regelverket i olika frågor inte vara ett hinder. att förutsättningar ges så att lantbrukare kan fortsätta hålla djur på dessa betesmarker. att skärgårdslantbrukets särskilda förutsättningar för betesdrift på öar beaktas. att naturbeteskött efterfrågas i den offentliga upphandlingen. Rovdjur Ett stort problem i dagens svenska rovdjurspolitik är brist på regionalt och lokalt inflytande. Vargen är ett vilt som rör sig över stora ytor. När det gäller varg så är problemet att den i viss mån redan är, och riskerar att bli ytterliggare, genetiskt defekt eftersom den ej har en naturlig kontakt med vargstammen i Finland och Ryssland. Detta beror på att varg inte tillåts i renbeteslandet, i princip från Dalälven och norrut. I den del av Sverige som då återstår blir antalet varg orimligt stort när man tittar på hur mycket tamdjur som hålls och de politiska förutsättningar som råder. I dagsläget kan man få ersättning för delar av kostnader för rovdjursstängsel i områden med revir, man får även ersättning för rivna djur. I Östergötland finns för närvarande inget vargrevir, och vi ser heller inte att det finns plats för det. ge drabbade djurhållare full ersättning för de kostnader vargen orsakar, t. ex. merarbete med stängsel och stängsel underhåll, ersättning för arbete med att leta efter bortskrämda djur, kastade foster till följd av stress, mm. med dagens förutsättningar finns inget så stort, sammanhängande skogsområde med så liten djurhållning, att utrymme för varg finns. Klövvilt I Östergötland är det för närvarande älg och vildsvin som utgör de stora stammarna av klövvilt, med kronhjort på uppgång. Älgstammen har under lång tid varit föremål för en aktiv förvaltning och en stor förändring håller just på att införas i och med att större förvaltnings-områden skapas där gränser i stor utsträckning utgörs av naturliga barriärer i naturen, t.ex. viltstängsel och vattendrag. Älgstammen har ett stort jaktligt värde men måste hållas på en nivå som gör att skadorna inom skogsbruket begränsas. När det gäller vildsvin är det ett nygammalt vilt i vår natur. Så sent som i mitten på 1980-talet utgick det i bl. a. Sörmland skottpengar på vildsvin. Vildsvinet är ett eftertraktat vilt hos många jägare men om inte tillräcklig avskjutning sker växer stammen explosionsartat vilket ställer till stora problem för jord- och skogsbruket. Inom trafiken förorsakar vildsvinen många olyckor. Av den anledningen behöver avskjutningen i vissa områden ökas. Samverkan mellan markägare och jägare är nyckeln till en fungerande vildsvinsförvaltning. Det är jägare som sköter eftersök på trafikskadat vilt, en mycket viktig funktion för att minimera djurens lidande.

5 att jakten, som är ett stort natur- och fritidsintresse hos många, och även är en viktig inkomstkälla för många markägare, bedrivs på ett långsiktigt och förvaltande sätt för att hålla viltstammarna på en acceptabel nivå. förenkla för användning av tekniska hjälpmedel vid åteljakt på vildsvin. Skog Skogen är en viktig näringsgren i Östergötland. Skogen ger många jobb både i flera stora pappersbruk och sågverk men även för många små skogsentreprenörer. Samtidigt som det är viktigt med en stark och lönsam skogsnäring så måste det också finnas ett skydd av gamla och unika skogsbiotoper. Det är viktigt att stimulera det personliga engagemanget inom naturvården. De statligt ägda naturreservaten är viktiga men samarbetet med skogsbolag och privata skogsägare är en viktig framgångsfaktor för en bevarad biologisk mångfald. Naturvårdsverket uppger att år 2010 var mellan 3 och 4 % av den produktiva skogen skyddad enligt miljöbalken. När priserna på skogsmark rusar iväg är det inget självändamål för staten att äga skog, utom i mycket skyddsvärda biotoper. Skogen är också en viktig rekreationsplats för många människor, inte minst av den anledningen är det viktigt att avsätta områden för rekreation i den kommunala planeringen. Rekreation i skog och mark möjliggörs av allemansrätten, genom frihet under ansvar. Ett överutnyttjande av allemansrätten för kommersiella intressen kan göra att markägare försöker förhindra allmänhetens tillträde, därför måste detta motarbetas. Biodling Lantbruket är mer eller mindre beroende av pollinerande insekter. Antalet vilda pollinerande insekter såsom humlor, solitärbin och vilda bisamhällen har av olika orsaker minskat väsentligt. Därför blir biodlingen av större betydelse både för lantbruket och för den biologiska mångfalden än tidigare. T ex är klöver är helt beroende av insektspollinering och oljeväxter ger både ökad skörd och högre oljehalt med korspollinering av insekter. Många lantbruk har också börjat köpa pollineringstjänster av biodlare. Lantbruket är mer beroende av biodlingen än vice versa. Biodlingens betydelse har även uppmärksammats av EU. Länets klimat och flora gör att försättningarna för biodling här är mycket gynnsamma. Biodling kan därför också vara en kompletterande inkomstkälla för lantbruket. Medelåldern i biodlarkåren är hög och det är därför viktigt med nyrekrytering. Utbildning av nya biodlare sker till allra största delen via biodlarföringar i samverkan med studieförbunden. En viktig roll i utbildningsverksamheten är föreningsbigårdarna där både utbildning av nybörjare och fortbildning av etablerade biodlare sker. Föreningsbigårdar är också en bra informationsplats för biodling. Flera kommuner i länet har välvilligt ställt plats och lokaler till förfogande för föreningsbigårdar. uppmuntra biodling både i liten skala som hobby och som företagande. verka för att kommunerna är välvilliga och bistår till etablering av föreningsbigårdar. verka för att vår unika, svenska allemansrätt förblir en möjlighet för alla att vistas i naturen. att kunskapen om allmensrättens skyldigheter och rättigheter ska utökas och spridas. att kunskapen om allmensrättens skyldigheter och rättigheter ska utökas och spridas verka för att skydd av skogsmark i första hand ska ske med hjälp av överenskommelser mellan skogsägaren och staten.

Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne

Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne Skåne är Sveriges kornbod. Här finns landets bästa jordbruksmark. Här odlas också 70 procent av Sveriges grönsaker, frukt och bär.

Läs mer

något för framtidens lantbrukare?

något för framtidens lantbrukare? Avloppsgödsel något för framtidens lantbrukare? Envisys vårmöte 9-10 juni 2009 Helsingsborg Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF sunita.hallgren@lrf.se 08-7875156 Punkter Miljömål LRF & avloppsfraktioner

Läs mer

Hållbara kretslopp mellan stad och land. Nära mat, Luleå januari 2016 Janne Linder

Hållbara kretslopp mellan stad och land. Nära mat, Luleå januari 2016 Janne Linder Hållbara kretslopp mellan stad och land Nära mat, Luleå 2012-09-24 26 januari 2016 Janne Linder Varför jordbruk? Varför jordbruk? Producera mat, foder, energi mm Positiva bieffekter: öppet landskap, biologisk

Läs mer

Landsbygdsprogrammet

Landsbygdsprogrammet Landsbygdsprogrammet 2014-2020 1 Varför dessa stöd? Landsbygdsprogrammet 2014-2020 ska bidra till att nå målen i Europa 2020-strategin genom att främja: Miljö och klimat Jordbrukets konkurrenskraft inklusive

Läs mer

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick Christel Cederberg, Institutionen Energi & Miljö, Chalmers Birgit Landquist, Miljö & Uthållig Produktion, SIK

Läs mer

Christl Kampa-Ohlsson

Christl Kampa-Ohlsson Christl Kampa-Ohlsson Mat som förbättrar världen om sambandet mellan mat miljö - hälsa !!????!! Hushållens utsläpp av växthusgaser 27 % Mat 25 % Rekreation och fritid 16 % Transporter 16 % Bostad 6 % Kläder

Läs mer

Hållbar köttkonsumtion finns det? Hållbara måltider i Örebro Gymninge Gård 16 juni Anna Jamieson

Hållbar köttkonsumtion finns det? Hållbara måltider i Örebro Gymninge Gård 16 juni Anna Jamieson Hållbar köttkonsumtion finns det? Hållbara måltider i Örebro Gymninge Gård 16 juni Anna Jamieson Anna Jamieson Verksamhetsledare för Naturbeteskött i Sverige www.naturbete.se Turism och Naturvårdsentreprenör

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Vilka stöd finns att söka?

Vilka stöd finns att söka? För en levande, smart och hållbar landsbygd Vill du starta eller investera i ett företag på landsbygden? Vill du tillsammans med andra utveckla bygden där du bor? Då kan du söka företagsstöd och projektstöd

Läs mer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling 165 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

Klicka här för att ändra format. Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik

Klicka här för att ändra format. Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik Klicka här för att ändra format Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik Vad är ett rikt odlingslandskap? Resultat av äldre tiders markanvändning Landskap med många livsmiljöer

Läs mer

Landsbygdsprogrammet 2014-2020

Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Smart och hållbar ekonomi för alla Alla EU-stöd i Sverige ska bidra till smart och hållbar tillväxt för alla, det är det övergripande målet i den långsiktiga strategin Europa

Läs mer

Idag finns sannolikt fler än 200 000 vildsvin i Sverige! Om några år kan vi ha 500 000 vildsvin i Sverige

Idag finns sannolikt fler än 200 000 vildsvin i Sverige! Om några år kan vi ha 500 000 vildsvin i Sverige Idag finns sannolikt fler än 200 000 vildsvin i Sverige! Om några år kan vi ha 500 000 vildsvin i Sverige Foto: Thomas Ohlsson Skador förorsakade av vildsvin Utsatta miljöer Antal olyckor Trafikolyckor

Läs mer

"Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun

Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun "Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun 1.1 De gröna näringarna i Karlsborg 2012 Jordbruket sysselsätter 50 personer och omsätter 60 miljoner kronor Skogsbruket sysselsätter

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND. LRFs rovdjurspolicy. Antagen av LRFs styrelse

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND. LRFs rovdjurspolicy. Antagen av LRFs styrelse LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRFs rovdjurspolicy Antagen av LRFs styrelse 2013-03-19 2(5) Sammanfattning Rovdjursförvaltningen måste vara långsiktig, förutsägbar och rimlig för den enskilda. Rovdjurstrycket

Läs mer

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 Lars-Gunnar Johansson Lantbrukarnas Riksförbund, LRF 0521-57 24 52, lars-gunnar.johansson@lrf.se Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Jordbruket huvudaktör

Läs mer

Slamfrågan. Möte 7 okt 2009 SpmO. Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF

Slamfrågan. Möte 7 okt 2009 SpmO. Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF Slamfrågan Möte 7 okt 2009 SpmO Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF sunita.hallgren@lrf.se 08-7875156 Punkter Miljömål Ny lagstiftning på gång viktig milstolpe Slamfrågan komplex LRF & avloppsfraktioner

Läs mer

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik 12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika

Läs mer

Certifieringssystem för återföring av växtnäring med avloppsfraktioner

Certifieringssystem för återföring av växtnäring med avloppsfraktioner Svenskt Vatten Anders Finnson Box 47607 117 94 Stockholm Certifieringssystem för återföring av växtnäring med avloppsfraktioner Hushållningssällskapens Förbund har getts möjlighet och lämna synpunkter

Läs mer

Förgröningsstödet. Nyheter och bakgrund. Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr

Förgröningsstödet. Nyheter och bakgrund. Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr Förgröningsstödet Nyheter och bakgrund Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr britta.lundstrom@jordbruksverket.se Arbete som pågår Förenklingar på EU-nivå - Enkät om förgröningsstödet bland EU:s aktörer

Läs mer

Medborgarförslag om Luleå som GMO fri kommun

Medborgarförslag om Luleå som GMO fri kommun Kommunfullmäktige 2010 09 27 147 346 Kommunstyrelsen 2011 01 17 37 59 Arbets och personalutskottet 2010 12 06 239 506 Dnr 10.580 008 septkf23 Medborgarförslag om Luleå som GMO fri kommun Ärendebeskrivning

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? För att du ska veta att maten är ekologisk räcker det att det står ekologisk på förpackningen. Eller så kikar du efter de här två märkena,

Läs mer

Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om. investeringsstöd för hållbar återföring av fosfor. Svar på remiss från kommunstyrelsen

Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om. investeringsstöd för hållbar återföring av fosfor. Svar på remiss från kommunstyrelsen Sida 1 (7) 2014-02-28 Handläggare Jonas Dahllöf 08-508 466 06 jonas.dahllof@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2014-03-20 Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om investeringsstöd

Läs mer

Hans Kungliga Höghet Landsbygdsministern Bästa Guldmedaljörer, Årets Mjölkbonde Mina Damer och Herrar

Hans Kungliga Höghet Landsbygdsministern Bästa Guldmedaljörer, Årets Mjölkbonde Mina Damer och Herrar 2015-04-13 Det talade ordet gäller! Palle Borgströms inledningstal Guldmedaljen 2015 Hans Kungliga Höghet Landsbygdsministern Bästa Guldmedaljörer, Årets Mjölkbonde Mina Damer och Herrar Det är en ära

Läs mer

Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning

Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning 1. 100 % av foderstaten ska vara svenskodlad a) Kravet kan antingen uppfyllas genom egen eller närliggande foderproduktion eller genom att välja

Läs mer

För mer information om IP SIGILL och IP Grundcertifiering se www.svensktsigill.se

För mer information om IP SIGILL och IP Grundcertifiering se www.svensktsigill.se Certifiering enligt IP bör leda till lägre riskklass IP är en standard för kvalitetssäkring av livsmedelskedjan som omfattar livsmedelssäkerhet, djuromsorg och miljöansvar, se bilaga 1. Standarden ägs

Läs mer

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige Kort om mig och gården Den svenska ekomarknaden går som tåget Forskarkritik

Läs mer

Ny jordbrukspolitik. Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet

Ny jordbrukspolitik. Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet Ny jordbrukspolitik Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet Gårdsstödet För vem? Aktiv brukare Tvingande negativlista (direktstödsförordningen) Ett minsta skötselkrav på jordbruksmark Småbrukare

Läs mer

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen är Sveriges skogliga myndighet. Vår uppgift är att bidra till ett hållbart skogsbruk med god miljöhänsyn. mer information finns på www.skogsstyrelsen.se

Läs mer

Behov och möjligheter att kommunicera åtgärder på gården till handel och konsument

Behov och möjligheter att kommunicera åtgärder på gården till handel och konsument Behov och möjligheter att kommunicera åtgärder på gården till handel och konsument Ingmar Börjesson, Lantmännen R&D Svåra frågor och möjligheter Kadmium, slam och växtnäring Forskningsprojekt som tar grepp

Läs mer

8 Vildväxande produktion

8 Vildväxande produktion 8 Vildväxande produktion Vildväxande produktion är omfattar växter som kan samlas i skog och mark och alger från sjöar och hav som har insamlats utan att någon odlar dem. Kommentar [p1]: Allmän kommentar

Läs mer

LEVANDE LANDSBYGD. På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet.

LEVANDE LANDSBYGD. På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet. MULLSJÖ KOMMUN 63 LEVANDE LANDSBYGD På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet. HUR SER DET UT? Jordbruk, skogsbruk Antalet

Läs mer

Stärk djurskyddet i Europa

Stärk djurskyddet i Europa Stärk djurskyddet i Europa Europas förenta krafter maj 2009 www.centerpartiet.se Centerpartiet vill: 1. Förbättra skyddet för EU:s grisar 2. Att djur ska bedövas före slakt 3. Införa max åtta timmar långa

Läs mer

Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster?

Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster? 2010-11-23 Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster? Lärdomar från det deltagardrivna forskningsprojektet Klimatsmart Lantbruk Johanna Björklund, CUL, SLU

Läs mer

Nötkreatur och grisar, hur många och varför

Nötkreatur och grisar, hur många och varför Miljontal På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 2016-10- 24 Nötkreatur och grisar, hur många och varför Svenskt jordbruk blir allt extensivare. Mjölkkrisen har lett till att antalet

Läs mer

3 Allmänna intressen ÖP 2002 Tanums kommun. "Jord- och skogsbruk är näringar av nationell betydelse.

3 Allmänna intressen ÖP 2002 Tanums kommun. Jord- och skogsbruk är näringar av nationell betydelse. 3 Allmänna intressen ÖP 2002 Tanums kommun Jord- och skogsbruk Utdrag ur 3 kap. 2 miljöbalken "Jord- och skogsbruk är näringar av nationell betydelse. Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för

Läs mer

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 Dubbelt upp klimatsmarta mål för de gröna näringarna. Sverige har några av världens mest ambitiösa mål för klimat- och energiomställningen. Så

Läs mer

Mat, miljö och myterna

Mat, miljö och myterna Mat, miljö och myterna Kansliet 2007-03-08 1 Naturskyddsföreningen en grön konsumentrörelse! Handla Miljövänligt-nätverket - 88 Egen miljömärkning BRA MILJÖVAL 89 Miljövänliga veckan - 90 Butiksundersökningar

Läs mer

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras!

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! amtiden r f h c o n e t a M? Vart är vi på väg Susanne Gäre Gunnar Lyckhage Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! Sverige saknar en livsmedelsstrategi! Jordbrukarna

Läs mer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling 157 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning

Läs mer

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Klimatsmart mat myter och vetenskap Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

Rovdjurspolicy för Naturskyddsföreningen i Uppsala län 1

Rovdjurspolicy för Naturskyddsföreningen i Uppsala län 1 Rovdjurspolicy för Naturskyddsföreningen i Uppsala län 1 Bakgrund till rovdjurspolicy för Naturskyddsföreningen i Uppsala län Denna policy ska ses som ett stöd för föreningens medlemmar vid arbete med

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2011:43 LS 0906-0526 1 (2) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:22 av Raymond Wigg m.fl. (MP) om att göra Stockholms län till en GMO-fri zon Föredragande landstingsråd: Gustav Andersson

Läs mer

Landsbygdsprogrammet

Landsbygdsprogrammet Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Består av stöd och ersättningar som är till för att utveckla landsbygden Programmet ska ge: lönsamma och livskraftiga företag aktiva bönder som ger oss öppna marker med betande

Läs mer

Publicerad i Göteborgsposten 22/10 2015

Publicerad i Göteborgsposten 22/10 2015 Publicerad i Göteborgsposten 22/10 2015 Hållbar produktion kan förhindra nya mjölkkriser MJÖLKKRISEN: Många fler mjölkbönder kan få betydligt mer betalt när man producerar mjölk på ett hållbart sätt. Marknaden

Läs mer

SLC:s miljöprogram UTKAST

SLC:s miljöprogram UTKAST SLC:s miljöprogram UTKAST 13.02.2012 Förslag av SLC:s miljö- och markpolitiska utskott Inledning Jordbruk har bedrivits i Finland i över tusen år. Under olika tidsperioder har man odlat enligt då kända

Läs mer

Bevara barnens skogar

Bevara barnens skogar Bevara barnens skogar Verksamhetsriktlinjer STÄMMANS BESLUT OM RIKTLINJER 2011-2014 Naturskyddsföreningen ska verka för: att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna en

Läs mer

Bilaga 4 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning deltagare i aktivitet. 1. Hur motiverad är du att genom aktiva åtgärder främja

Bilaga 4 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning deltagare i aktivitet. 1. Hur motiverad är du att genom aktiva åtgärder främja Bilaga 4 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning deltagare i aktivitet 1. Hur motiverad är du att genom aktiva åtgärder främja a) Pollinerare Medelvärde 4,65 b) Nyttodjur Medelvärde

Läs mer

Frågor och svar om GMO

Frågor och svar om GMO Frågor och svar om GMO 140414 Om LRFs position angående GMO i foder och hållbarhetscertifierad soja 1. Är LRF för GMO? Ja, om de bidrar till en miljömässig och ekonomiskt mer hållbar utveckling, samt inte

Läs mer

Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26

Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26 Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26 Dagens program 09.30 Landsbygdsprogrammet 2014-2020 10.15 Venet, så gjorde vi 10.55 Bensträckare 11.00 Vad gäller inför ansökan? 11.45 Lunch (80 kr, betalas kontant)

Läs mer

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv 7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna

Läs mer

Sammanställning av intervjuer med rådgivare

Sammanställning av intervjuer med rådgivare Bilaga 7 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning av intervjuer med rådgivare I april 2011 har telefonintervjuer genomförts med 25 växtodlingsrådgivare från Skåne, Östergötland, Västergötland

Läs mer

Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen?

Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen? Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen? Patrik Myrelid, strategichef KSLA den 9 april 2015 2 15 maj 2014 Med affärsverksamheter i norra

Läs mer

Alltid det svarta fåren!

Alltid det svarta fåren! Alltid det svarta fåren! Mer trovärdig med 20 kor än 1400 kor. Lantbruket lever kvar i småskalighet medan samhället går mot storskalighet. Lantbruket har en ärftlig belastning av småskalighet och då även

Läs mer

Handla ekologiskt? Ekologiskt kvitto om alla i Örebro enbart åt ekologiska ägg

Handla ekologiskt? Ekologiskt kvitto om alla i Örebro enbart åt ekologiska ägg Ekologiskt kvitto om alla i Örebro enbart åt ekologiska ägg Om alla 130 000 invånare i Örebro under ett år äter 20 000 000 st ekologiska ägg istället för konventionella skulle det bidra till: Minskad användning

Läs mer

Betänkandet SOU 2005:51 BILEN, BIFFEN, BOSTADEN, Hållbara laster smartare konsumtion.

Betänkandet SOU 2005:51 BILEN, BIFFEN, BOSTADEN, Hållbara laster smartare konsumtion. Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott 170 81 Solna Tel: 08 624 74 00 Direkt: 08 624 74 32 Fax: 08 85 13 29 Ola.jennersten@wwf.se Allmänt: info@wwf.se Hemsida: www.wwf.se Jordbruksdepartementet 103 33

Läs mer

Miljöberättelse kring en måltid Workshop 2 mars 2015

Miljöberättelse kring en måltid Workshop 2 mars 2015 Miljöberättelse kring en måltid Workshop 2 mars 2015 1 Introduktion Vi skulle gärna vilja ha en heldag med er och presentera DKs miljöarbete och ge intressanta inspel kring viktiga miljöaspekter som vi

Läs mer

FÖRORENINGAR I VATTENDRAG

FÖRORENINGAR I VATTENDRAG FÖRORENINGAR I VATTENDRAG 1 Föroreningar i vattendrag Mål och krav FN, EU och Sverige Miljökvalitet Viskan Föroreningar Källor Spridning Åtgärder 2 Ramdirektivet för vatten Vi ska uppnå en långsiktigt

Läs mer

2011-03-30 LS 0906-0526. Motion 2009:22 av Raymond Wigg m.fl. (MP) om att göra Stockholms län till en GMO-fri zon

2011-03-30 LS 0906-0526. Motion 2009:22 av Raymond Wigg m.fl. (MP) om att göra Stockholms län till en GMO-fri zon Stockholms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 Ankom Stockholms läns landsting 2011-03-30 LS 0906-0526 2011-03» 3 0 j lanostingssrvrelsew Dnr. Landstingsstyrelsen j 1 1-04- 1 2 * 0 44

Läs mer

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Kommun- och landstingspolitik ur ett djurrättsperspektiv Valet 2014

Kommun- och landstingspolitik ur ett djurrättsperspektiv Valet 2014 Kommun- och landstingspolitik ur ett djurrättsperspektiv Valet 2014 Frågor 1. Sedan 1990 har köttkonsumtionen ökat med över 40% vilket har lett till en i stort sett motsvarande ökning av antalet individer

Läs mer

Ekologisk produktion i Sverige ideologi och marknad

Ekologisk produktion i Sverige ideologi och marknad Ekologisk produktion i Sverige ideologi och marknad 20 januari 2016 Maria Dirke Punkter Ekologiska Lantbrukarna Ekologisk produktion i Sverige Jordbrukspolitik, landsbygdsprogram Mål? Marknad eko Ekonomi

Läs mer

Hur når vi lantbruksföretagarna?

Hur når vi lantbruksföretagarna? Hur når vi lantbruksföretagarna? Hur vill lantbruksföretagarna bli informerade? Hur välkänt är investerings- och startstöd till lantbrukare? www.t.lst.se Publ. nr 2005:6 2 Förord Länsstyrelsen i Örebro

Läs mer

Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs

Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs Plats Dialogmöte 1 hölls i Ladan, som ligger på Lennartsnäs, Öråkers gård. I byggnaden finns olika butiker, verksamheter och det anordnas även en del aktiviteter. Beskrivning

Läs mer

Areella näringar 191

Areella näringar 191 Areella näringar 191 192 JORDBRUK Högvärdig åkermark är av nationell betydelse (miljöbalken 3:4). Det betyder att sådan jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller andra anläggningar endast om

Läs mer

Artikel 29, Ekologiskt jordbruk. Innehållsförteckning. Övergripande

Artikel 29, Ekologiskt jordbruk. Innehållsförteckning. Övergripande Artikel 29, Ekologiskt jordbruk Innehållsförteckning Artikel 29, Ekologiskt jordbruk... 1 Övergripande... 1 Beskrivning av delåtgärd 11.1, Omställning till ekologisk produktion... 5 Beskrivning av delåtgärd

Läs mer

Avsättning för rötrest och rötslam i Biogas Östs region

Avsättning för rötrest och rötslam i Biogas Östs region Avsättning för rötrest och rötslam i Biogas Östs region September 2011 Energikontoret i Mälardalen AB äger och driver projektet Biogas Öst Denna rapport har tagits fram som en del av projektet InfraBiogas

Läs mer

Miljögifter från ditt hushåll till ditt vatten vi behöver din hjälp

Miljögifter från ditt hushåll till ditt vatten vi behöver din hjälp Miljögifter från ditt hushåll till ditt vatten vi behöver din hjälp Samrådsmöte för Dalälven 19 februari 2013 Anders Finnson Svenskt Vatten Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten och rena sjöar

Läs mer

Välkommen till Västergården på Hjälmö

Välkommen till Västergården på Hjälmö Elevblad Hjälmö Bilaga 4:1 Välkommen till Västergården på Hjälmö Den här gården är skärgårdsjordbrukets hjärta och centrum. Det är härifrån allt utgår, här bor djuren på vintern, här finns bostadshusen

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

Naturvårdsverket David Hansson vargforvaltningsplan@naturvardsverket.se. Öster Malma 2011-09-14

Naturvårdsverket David Hansson vargforvaltningsplan@naturvardsverket.se. Öster Malma 2011-09-14 Naturvårdsverket David Hansson vargforvaltningsplan@naturvardsverket.se Öster Malma 2011-09-14 Remissvar angående listning av olägenheter som motiverar skyddsjakt Svenska Jägareförbundet, nedan kallat

Läs mer

Regelverket inom ekologisk produktion

Regelverket inom ekologisk produktion Regelverket inom ekologisk produktion www.jordbruksverket.se/ekoregler www.ifoam.org www.organic-farming.eu ann-marie.dock-gustavsson@jordbruksverket.se niels.andresen@jordbruksverket.se Disposition Regelverket

Läs mer

Motstridiga mål och regler - vad gäller?(?) 22 november 2011 Annika Nilsson

Motstridiga mål och regler - vad gäller?(?) 22 november 2011 Annika Nilsson Avloppsslam på åkermark Motstridiga mål och regler - vad gäller?(?) 22 november 2011 Annika Nilsson Regler om föroreningar i avloppsslam SNFS 1994:2 Föreskrifter om avloppsslam i jordbruket 8 Kadmiumhalt

Läs mer

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Biogas till Dalarna Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Kort historia om Dala BioGas LRF tittar på förutsättningarna att göra en biogasanläggning i södra Dalarna. En förundersökning utförs av SBI

Läs mer

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise 2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5 Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk 2012-06-01 2(9) Vattenbruket i Sverige är en liten näring trots att potentialen är betydande och

Läs mer

Vad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert

Vad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert Vad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert Vad vi äter och hur det är producerat: Vem äter nyttigast? Vilken familj orsakar mest belastning på miljön?

Läs mer

Sibylle Mendes. Criadora Consult. Upphandla livsmedel Stockholm 19 nov 2013

Sibylle Mendes. Criadora Consult. Upphandla livsmedel Stockholm 19 nov 2013 . Sibylle Mendes Criadora Consult Upphandla livsmedel Stockholm 19 nov 2013 Goda exempel De goda exemplen finns, men de har krävt en hel del extra arbete av såväl kostchefer som upphandlare. Vadstena,

Läs mer

MOTIONER OCH UTLÅTANDEN. Livsmedels- politik DAGORDNINGSPUNKT. nr 73 74

MOTIONER OCH UTLÅTANDEN. Livsmedels- politik DAGORDNINGSPUNKT. nr 73 74 MOTIONER OCH UTLÅTANDEN Livsmedels- politik DAGORDNINGSPUNKT nr 73 74 Sid 2 Livsmedelspolitik HEM Innehåll Dagordningspunkt 73... 3 Motion nr 113 Angående Livs tar ansvar för svensk livsmedelsproduktion...

Läs mer

Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll

Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll IP SIGILL Bas Flik 10 1 Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll Enligt riksdagens miljömål ska minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark senast år 2015.

Läs mer

Anteckningar från gruppdiskussionerna under dialogen om regionallivsmedelstrategi 2015-11-25

Anteckningar från gruppdiskussionerna under dialogen om regionallivsmedelstrategi 2015-11-25 Anteckningar från gruppdiskussionerna under dialogen om regionallivsmedelstrategi 2015-11-25 Vad är det viktigt att en regional livsmedelsstrategi i Uppsala län innehåller? Ta med fokusområden och avgränsningar

Läs mer

Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden beslutar

Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden beslutar 2013-12-02 Dnr 2013.TS0381 Miljöhandläggare Frida Johansson Tfn: 0481-45365 E-post: frida.johansson@nybro.se Teknik och Samhällsbyggnadsnämnden Taxa för upplåtande av jakträtt på kommunens mark samt policy

Läs mer

Länsstyrelsen i Västerbotten lämnar yttrande över Konkurrenskraftsutredningen.

Länsstyrelsen i Västerbotten lämnar yttrande över Konkurrenskraftsutredningen. Yttrande 1(6) Regeringen Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av Konkurrenskraftsutredningen, SOU 2015:15, Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks-

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2075. Bättre livsmedel. Förslag till riksdagsbeslut. Kommittémotion

Motion till riksdagen 2015/16:2075. Bättre livsmedel. Förslag till riksdagsbeslut. Kommittémotion Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2075 av Runar Filper m.fl. (SD) Bättre livsmedel Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att intensifiera arbetet

Läs mer

Nominering - årets landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - årets landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - årets landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till årets landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Christian Bauer Journalnummer:

Läs mer

Bra mat på tallriken utan konflikt med miljömålen. Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion

Bra mat på tallriken utan konflikt med miljömålen. Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion Bra mat på tallriken utan konflikt med miljömålen Maten och miljön, Strängnäs 24 november 2016 Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion EPOK vid SLU ett tvärvetenskapligt kunskapscentrum

Läs mer

Välkommen till Kristianstad The Biogas City

Välkommen till Kristianstad The Biogas City Välkommen till Kristianstad The Biogas City Där vi samarbetar för att skapa en mer lönsam biogasbransch VD Krinova Incubator & Science Park Foto Biosfärkontoret Sven-Erik Magnusson Välkommen till Kristianstad

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2573 av Annie Lööf m.fl. (C) Sund och säker mat

Motion till riksdagen: 2014/15:2573 av Annie Lööf m.fl. (C) Sund och säker mat Partimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2573 av Annie Lööf m.fl. (C) Sund och säker mat Sammanfattning Den svenska maten är något vi ska vara stolta över. Sverige är bland de länder som har högst djurskydd

Läs mer

Sammanställning regionala projektledare

Sammanställning regionala projektledare Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att

Läs mer

Lantbrukarens önskemål för god näringsåterförsel

Lantbrukarens önskemål för god näringsåterförsel Lantbrukarens önskemål för god näringsåterförsel 6 september 2012 Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF 08-7875156, sunita.hallgren@lrf.se Ansvarig kretsloppsfrågor Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund

Läs mer

LRFs policy för förvaltning av älg och övriga vilda hjortdjur

LRFs policy för förvaltning av älg och övriga vilda hjortdjur LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Styrelsen 2012-03-20 LRFs policy för förvaltning av älg och övriga vilda hjortdjur Denna policy är avsedd att vara ett stöd för LRFs arbete i förvaltningen av älg och övriga vilda

Läs mer

Naturskyddsföreningens granskning av partiernas ekolöften

Naturskyddsföreningens granskning av partiernas ekolöften Naturskyddsföreningens granskning av partiernas ekolöften Naturskyddsföreningen har ombetts av Coop att kommentera de ekolöften som riksdagspartierna har gett Coop som svar på följande fråga; Omställningen

Läs mer

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens

Läs mer

Kraftsamling Växtodling Fredrik Andersson. Mälardalen, Södermanland, Örebro Fredrik Andersson savgarden@telia.com

Kraftsamling Växtodling Fredrik Andersson. Mälardalen, Södermanland, Örebro Fredrik Andersson savgarden@telia.com savgarden@telia.com Syfte med Ökad marknadsmässighet bland företagen Stärka företagarrollen och det egna ledarskapet Stärka utbytet och samverkan mellan företagarna Öka medvetenheten t kring det egna företagets

Läs mer

Miljöbokslut 2002. Anlagt utjämningsmagasin för omhändertagande

Miljöbokslut 2002. Anlagt utjämningsmagasin för omhändertagande Miljöbokslut 22 Miljöbokslut är ett sätt att redovisa miljötillståndet i kommunen. Här redovisas också kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som stöd och inspiration

Läs mer

Bilaga 1. Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande

Bilaga 1. Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande 1(8) Bilaga 1 Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande Syfte 1 Syftet med denna förordning är att reglera användningen av avloppsfraktioner på ett sådant sätt att skadliga

Läs mer

VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN

VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING SOCIALDEMOKRATERNAS LANDSBYGDSPOLITIK...5 Jobben ska komma i hela Sverige...6 Utbildning och boende...9 Vägar, järnvägar,

Läs mer