Lantbrukspolitiskt. program Kristdemokraterna i Östergötland

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lantbrukspolitiskt. program 2012-2014. Kristdemokraterna i Östergötland"

Transkript

1 Lantbrukspolitiskt program Kristdemokraterna i Östergötland

2 Bakgrund Jord- och skogsbruket i Östergötland ger jobb åt omkring 4950 personer. Om man räknar med antal sysselsatta i förädlingsindustrierna kommer det till ytterliggare 6240 personer. Antalet direkt och indirekt sysselsatta hamnar alltså på omkring personer, vilket motsvarar ungefär 6,1 % av det totala antalet sysselsatta i Östergötland*. Att Östergötlands lantbrukare levererar livsmedel, energi och kollektiva nyttigheter i form av öppna landskap, det vet nog de flesta. Kanske inte så många tänker på att lantbrukarna även står för en stor del av snöröjning och andra maskinella tjänster både i och utanför tätorterna. Den gamla slogan Hela Sverige ska leva kan troligen inte bli verklighet ens i det relativt tättbebyggda Östergötland, om vi inte har levande landsbygdsföretag. Förutom väder och efterfrågan på lantbrukets produkter så är det till stor del EU som styr förutsättningarna för lantbrukaren. Trots detta finns all anledning för Kristdemokraterna i Östergötland att lägga fram en politisk viljeinriktning som vi tillsammans kan arbeta för i den dagliga politiken. Inte minst i olika kommunala planprocesser och gällande miljötillsyn kan synen på lantbruk göra skillnad * Källa: Jord och skogsbrukets betydelse för sysselsättningen år 2006 i Östergötlands län och dess landsbygd. LRF 2008 Lantbruksföretagande Till lantbruk har traditionellt personer med en utpräglat praktisk läggning sökt sig. Så är det i många fall fortfarande, man vill se frukten av sitt arbete, vare sig det handlar om att odla marken eller att ägna sig år animalieproduktion. Dagens lantbrukare är även företagare, med allt det innebär av kontorsarbete och kunskap om de lagar och regler som ska följas. Liksom för annat småföretagande är det viktigt att företagaren får möjlighet att driva sitt företag utifrån de särskilda förutsättningar man har. I det stora hela får man anse att de svenska kontroll systemen på olika områden fungerar tillfredsställande. Många lantbrukare ger ändå uttryck för en stor uppgivenhet, speciellt när det gäller miljö- och djurskyddskontrollerna. Man anser att de som kontrollerar ser mer till paragrafer än huruvida man orsakar någon miljö- eller djurskyddsrisk. Avgifterna för tillsynen enligt miljöbalken skiljer ganska mycket i länets kommuner, flera kommuner har riskbaserad taxa, d.v.s. man tittar på företagets verksamhet och bedömer enligt olika parametrar hur hög den årliga taxan ska vara. Taxan för miljötillsynen ska motsvaras av en prestation från kommunen, det är ingen skatt. Tyvärr har många kommuner historiskt inte alls utfört den tillsyn som lantbrukarna betalat för. Det blir allt mer vanligt med småskalig produktion av livsmedel och försäljning i gårdsbutik, på marknader mm. Särskilt vanligt är detta hos producenter av ekologiska livsmedel. Den kundgrupp som är beredd att betala lite mer för maten än majoriteten av befolkningen sätter ett stort värde i att veta vem bonden är, känna att man gör ett aktivt miljöval och vill kanske kunna ta med familjen på gårdsbesök. För att få fler sådana företag och att befintliga utvecklas måste de få rimliga regelverk. Idag jämställs oftast hantverksmässiga företag med stora livsmedelsindustrier när det gäller regelverk och tillsyn. Dagens lantbruk är ofta högteknologiska med datorer som styr såväl maskiner som inomgårds-utrustning. Därför är de även i behov av tillförlitliga datoruppkopplingar. Detta kan ofta vara ett problem då de ekonomiska incitamenten för operatörer att bygga ut fibernäten på landsbygden är svaga. Sedan några år tillbaks kan byalag och liknande föreningar därför söka projektstöd, s.k. kanalisationsstöd. Det vanligaste är att man får stöd för material och arbete att lägga materialet. Däremot får man oftast själv betala grävning och likaså innebär det att markägarna får bjuda på anläggningens intrång. Detta är en möjlighet att få bredband ända ut till gårdarna men det står och faller på att de boende vill, kan och framförallt orkar engagera sig då det är en omfattande administration att genomföra ett sådant projekt. arbeta för att företagen bara ska betala för den tillsyn som verkligen utförs. arbeta för att kommunernas livsmedels- och miljötillsyn, inte minst när det gäller småskalig livsmedelsproduktion, ska präglas av kunnande och praktisk tillämpning. att de föreningar som anlägger fibernät får det stöd vad gäller information och rådgivning som krävs för att klara av administration och samarbete kring anläggningen, inte bara ekonomiskt stöd. att kommunerna verkar för infrastruktur för näringslivsutveckling på landsbygden Trygga och säkra livsmedel Att de livsmedel som produceras och konsumeras i Sveri ge är säkra måste vi kunna ställa krav på. Många farliga ämnen som kan tillföras kroppen via livsmedel lagras under mycket lång tid och kan föras vidare via bröstmjölk, därför är det viktigt att halterna av sådana ämnen hålls på lägsta möjliga nivå. Ett led i att undvika sådana ämnen är lagstiftningen som reglerar när, hur och med vilka bekämpningsmedel man får bekämpa. Den som utför bekämpningen är skyldig att genomföra en grundlig utbildning följd av tvingande fortbildningar var femte år för att behålla sin behörighet. Länsstyrelsen ansvarar för dessa kurser och de har alltså en nyckelroll för att minska de miljö- och livsmedelsrisker som finns med användning av bekämpningsmedel. Även för medicinanvändning i djurproduktionen krävs godkänd behörighet, så kallad Delegerad läkemedelsanvändning att kommunerna i sin livsmedels- och miljötillsyn prioriterar sådant som verkligen kan påverka livsmedel och miljö negativt. att de kurser som krävs för användning av bekämpningsmedel eller hantering av veterinärläkemedel motiverar deltagarna att ta sin hantering på största allvar. Bevara åkermarken Förvaltarskapstanken är grundläggande inom Kristdemokratin och det Svenska jordbruket. Sverige är i nuläget långt ifrån självförsörjande på livsmedel och varje år används ändå stora arealer jordbruksmark, även i Östergötland, till vägar, byggande mm. Detta trots att miljöbalken anger att brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. (MB 3 kap. 4 ) Kanske beror denna ovarsamhet på att vi inte upplevt krig på två hundra år och inte svält på mer än hundra år? Att bevara åkermarken är viktigt både ur ett kortsiktigt beredskapsperspektiv och ur ett långsiktigt försörjnings perspektiv. I Östergötland finns drygt ha åkermark, det är knappt tio procent av Sveriges åkermark. Om man ser till omvärlden kan man se länder, som för att försäkra sig om att kunna försörja sin befolkning med livsmedel, köper eller arrenderar stora arealer i andra länder i närmast ko-

3 lonialistisk anda. I dagsläget är omkring hälften av många baslivsmedel som konsumeras importerade. Det är viktigt av flera anledningar att vi i Östergötland har en livsmedels-produktion. Det ger arbetstillfällen och är ett säkert sätt att vi själva kan ha kontroll på hur produktionen sker I Östergötland finns Sveriges största fabrik för tillverkning av fordonsetanol, Agroetanol i Norrköping. Produktionen förbrukar spannmål motsvarande halva Östergötlands åkermark, vilket naturligtvis blir ett ytterliggare incitament för att bevara den mark vi har i fabrikens närområde. När energin tagits ur spannmålen blir restprodukten ett högvärdigt proteinfoder som delvis ersätter soja-, ärt- och rapsmjöl, motsvarande en ärtodling på mer än ha. Åkermarken kan ge högvärdig energi genom att olika former av restprodukter rötas till biogas. Vid rötning tas energin ur materialet på samma gång som växtnäringen blir mer lättillgänglig och gödselns lukt minskar. Östergötland är ett stort län när det gäller kommersiell biogasproduktion. Inom Östergötlands lantbruk har investeringarna dock i princip hittills uteblivit. Rädsla för omständlig hantering av miljöprövningar i kombination med dålig ekonomi i produktionen kan vara något som skrämmer. Uppenbarligen räcker inte det investeringsstöd som går att söka utan även det stöd till produktion som har diskuterats under en lång tid måste till. vid de kommunala planprocesserna, stå upp för de värden åkermarken utgör. att alla kommuner i Östergötland har en medveten strategi hur man ska hantera frågan om byggande på åkermark. uppmuntra energiproduktion på åkermark då det är ett effektivt sätt att omvandla solenergi till för oss användbara energiformer. Olika produktionssystem Inom både växtodling och djurhållning kan man urskilja två olika riktningar, ofta benämnda konventionell respektive ekologisk produktion. Inom dessa båda är i sin tur spännvidden så stor att en skarp skiljelinje knappt går att skönja. Den tydligaste skillnaden består av användning av handelsgödsel och kemiska bekämpningsmedel eller inte. De konventionella odlarna har mycket att lära av sina ekologiska kollegor när det gäller t.ex. ogräsreglering och växtföljd. Å andra sidan ligger de ekologiska producenternas stora utmaning i att utnyttja växtnäringen effektivt. Svensk konventionell produktion är, sett i ett internationellt perspektiv, jämförelsevis miljövänlig på grund av våra regler och våra förutsättningar. Ett talande exempel, både på hur god djurhållning vi har i Sverige och att skillnaderna mellan produktionssystemen inte är så stora som det ibland vill göras gällande, står Sveriges veterinärförbunds informationschef Johan Beck-Friis för: Det är större skillnad i djurvälfärd mellan en svensk och en europeisk konventionellt uppfödd gris än mellan en svensk konventionell och en svensk ekologisk. Inte minst av den anledningen är det viktigt att vi har kvar den svenska djurhållningen. Ekologiskt framtagna livsmedel är i dagsläget oftast dyrare än de konventionella. För att ändå stimulera sådan produktion erhåller odlare av certifierade ekologiska produkter ersättning från EU och Svenska staten. Ett personligt miljöengagemang samt dessa ersättningar och högre betalning gör att många lantbrukare satsat på denna produktion. I dagsläget är värdet av de ekologiskt producerade livsmedlen omkring 5 % av totalkonsumtionen. Att handla ekologiskt kan ses som ett aktivt miljöval, men för det stora flertalet av konsumenter är det priset som styr. Därför måste vi även ha ett konkurrenskraftigt jordbruk med både ekologisk och konventionell produktion. Följden av att ställa om hela det svenska jordbruket till ekologiskt skulle leda till en massiv import av livsmedel producerat under i många fall betydligt slappare lagstiftning än vi har i Sverige. Dessutom skulle troligen den ekologiska produktionen också raseras då förädlingsindustrierna inte skulle ha underlag för att hålla produktionen igång och efterfrågan på de ekologiska produkterna snabbt skulle mättas. Följden av detta skulle bli en storskalig nermontering av den svenska landsbygden. verka för en fortsatt hög ersättning för ekologiska produkter verka för att båda odlingssystemen ges goda villkor beroende på gårdens och lantbrukarens olika förutsättningar Avloppsslam Jordbruket har en nyckelroll i det uthålliga samhället och speciellt inom den ekologiska produktionen framhålls nödvändigheten av att recirkulera växtnäring. Som samhället fungerar idag bryts cirkulationen när jordbruksprodukter lämnar gården eftersom bara en mindre del återkommer till jordbruksmarken. Många avloppsreningsverk har dålig kvalitet på det slam som kommer ut från reningsprocessen. Detta beror på olika saker, vissa industrier kan t.ex. släppa ut substanser som reningsverket inte klarar av att hantera, ett problem som dock blivit mindre p.g.a. hårdare regler för industrierna. En annan källa är dagvatten från vägar och gator som förorenas av biltrafik och annat. Även hushållen är en stor del av problemet, inte minst genom att kemikalier av olika slag allt för ofta spolas ner i avloppet. Även vi människor påverkar genom läkemedelsrester som utsöndras genom vår urin. Ett av de vanligaste argumenten mot spridning av avloppsslam på jordbruksmark är oron för läkemedelsrester och hormoner. Mellan 90 och 95 % av dessa substanser återfinns inte i slammet utan finns i det vatten som lämnar reningsverket och går alltså direkt ut i våra sjöar och hav. Det är troligen ett större problem än den del som hamnar på jordbruksmarken och kan brytas ner av markens mikroorganismer. Att växtnäringen i slammet ska hamna som täckmaterial på soptippar, anläggningsjord för golfbanor eller fyllnadsmaterial i nedlagda gruvor rimmar illa med förvaltarskapstanken. Branschorganisationen Svenskt Vatten har tagit fram ett certifieringssystem, Revaq, för reningsverk som innebär ett aktivt arbete med att förbättra kvaliteten på såväl inkommande avlopp som den utgående produkten. För att behålla certifieringen måste värdena på ett stort antal metaller och andra ämnen hålla sig betydligt lägre än vad lagstiftningen kräver. Att använda sig av detta slam ska inte ha någon negativ påverkan på jorden eller grödorna som odlas där. Framtidens avloppssystem kan inte tillåtas blanda olika avloppsfraktioner på det sätt som görs idag. En förändring av avloppsinfrastrukturen är dock ett så omfattande ingrepp att det inte låter sig göras på kort sikt. arbeta för att länets alla större reningsverk certifierar sig enligt Revaq för att på ett bättre sätt kunna hålla ihop kretsloppet stad-land. att de östgötska kommunerna i varje större planarbete tar ett helhetsgrepp i avloppsfrågan.

4 Djurhållning Östergötland har en omfattande djurhållning inom samtliga produktionsdjur. Ansvaret för djurskyddet ligger på djurhållaren, länsstyrelsen utövar tillsyn inom området. Detta är viktigt att tänka på då många anser att om bara tillsynen ökar så blir djurskyddet bättre. I det stora hela hålls djuren på ett bra sätt eftersom Sverige i många avseenden har den hårdaste lagstiftningen i världen. Djurskyddslagen har precis blivit utredd och utredningen har haft som uppdrag att göra djurskyddslagen mer målstyrd och mindre detaljerad. Vi anser att kontrollanter måste utgå från att företagaren vill undvika djurlidande och miljöskada, i nuläget uppfattar många lantbrukare att kontrollanter har den motsatta inställningen. Naturligtvis måste det finnas ett ramverk som lantbrukaren ska hålla sig inom men det måste även finnas utrymme att låta gårdens och lantbrukarens förutsättningar styra hur man gör för att nå målet, här finns alltså utrymme att praktisera subsidiaritetsprincipen. Inom ekologisk mjölkproduktion finns krav på att det dagliga betesintaget ska vara minst 6 kg torrsubstans under betesperioden. Inom övrig mjölkproduktion finns bara krav att korna ska gå på bete, ej hur stor del av foderintaget detta ska utgöra. Sverige har en låg användning av antibiotika i djurhållningen, så måste det fortsätta för att motverka utveckling av multiresistenta bakterier. Jämfört med dansk djurhållning förbrukar den svenska ungefär en tredjedel och jämfört med Nederländerna ungefär en niondel. Den låga användningen beror på ett gott hälsoläge hos djuren p.g.a. skötsel, utfodring och stallmiljö. Allt detta ger stora mervärden för djuren och de livsmedel de producerar men är också kostsamt. Svenska animalieprodukter blir ofta ratade i den offentliga upphandlingen där lägsta pris ofta efterfrågas. Värden som att grisen får behålla knorren hela livet, suggorna inte fixeras annat än undantagsvis samt att mjölkkorna går ute och betar på sommaren måste också tas med i upphandlingarna. Som Kristdemokrat kan man inte se annat än en stor dubbelmoral om det offentliga genom djurskyddslagen ställer kostsamma krav men sen inte är beredda att betala för produkterna. Några kommuner i länet har lyckats upphandla kött av lokala producenter. En större andel lokal- och svenskproducerad mat ger dessutom fler jobb. Miljöstyrningsrådet har tagit fram kriterier för hur upphandlingar ska ske inom olika områden. att all tillsynspersonal har lämplig utbildning och erfarenhet, och får möjlighet till regelbunden fortbildning och kalibrering med sina kollegor för att få en likvärdig bedömning. att den nya djurskyddslagen blir mer målstyrd och mindre detaljerad. att våra kommuner ska kunna göra upphandlingar där djurvälfärd och miljöhänsyn prioriteras, inte bara priset. att upphandlingsförfaranden som möjliggör lokalproducerade inköp bör utökas då det finns ett stort värde i att kunna servera lokalt producerad mat i de offentliga matsalarna. Våra östgötska betesmarker I Östergötland finns omkring ha betesmarker, d.v.s. knappt tio procent av Sveriges betesmarker. Betesmarker kan bara ge livsmedel i form av kött och mjölk, de kan inte odlas effektivt och får inte heller plöjas. Betesmarkerna har ett stort kulturhistoriskt värde, de är beviset på våra förfäders strävan att försörja sina djur och därmed sin familj med mat. Betade marker är nödvändiga för många blommor och örter, t.ex. Kattfot, Fältgentiana och orkidéerna Jungfru Marie nycklar och Nattviol. Ny forskning visar att naturbeteskött har en betydligt högre halt av nyttiga Omega 3-fettsyror än vanligt nötkött. Alltså skapar djuren tre olika värden; nyttiga livsmedel, samt höga natur- och kulturmiljövärden i länet. I dagens djurhållning är betesmarker oftast ett arbetskrävande och dyrt sätt att förse djuren med foder. Av dessa anledningar kan lantbrukare söka miljöersättning för att hålla marker betade. För de som driver jordbruk på öar får regelverket i olika frågor inte vara ett hinder. att förutsättningar ges så att lantbrukare kan fortsätta hålla djur på dessa betesmarker. att skärgårdslantbrukets särskilda förutsättningar för betesdrift på öar beaktas. att naturbeteskött efterfrågas i den offentliga upphandlingen. Rovdjur Ett stort problem i dagens svenska rovdjurspolitik är brist på regionalt och lokalt inflytande. Vargen är ett vilt som rör sig över stora ytor. När det gäller varg så är problemet att den i viss mån redan är, och riskerar att bli ytterliggare, genetiskt defekt eftersom den ej har en naturlig kontakt med vargstammen i Finland och Ryssland. Detta beror på att varg inte tillåts i renbeteslandet, i princip från Dalälven och norrut. I den del av Sverige som då återstår blir antalet varg orimligt stort när man tittar på hur mycket tamdjur som hålls och de politiska förutsättningar som råder. I dagsläget kan man få ersättning för delar av kostnader för rovdjursstängsel i områden med revir, man får även ersättning för rivna djur. I Östergötland finns för närvarande inget vargrevir, och vi ser heller inte att det finns plats för det. ge drabbade djurhållare full ersättning för de kostnader vargen orsakar, t. ex. merarbete med stängsel och stängsel underhåll, ersättning för arbete med att leta efter bortskrämda djur, kastade foster till följd av stress, mm. med dagens förutsättningar finns inget så stort, sammanhängande skogsområde med så liten djurhållning, att utrymme för varg finns. Klövvilt I Östergötland är det för närvarande älg och vildsvin som utgör de stora stammarna av klövvilt, med kronhjort på uppgång. Älgstammen har under lång tid varit föremål för en aktiv förvaltning och en stor förändring håller just på att införas i och med att större förvaltnings-områden skapas där gränser i stor utsträckning utgörs av naturliga barriärer i naturen, t.ex. viltstängsel och vattendrag. Älgstammen har ett stort jaktligt värde men måste hållas på en nivå som gör att skadorna inom skogsbruket begränsas. När det gäller vildsvin är det ett nygammalt vilt i vår natur. Så sent som i mitten på 1980-talet utgick det i bl. a. Sörmland skottpengar på vildsvin. Vildsvinet är ett eftertraktat vilt hos många jägare men om inte tillräcklig avskjutning sker växer stammen explosionsartat vilket ställer till stora problem för jord- och skogsbruket. Inom trafiken förorsakar vildsvinen många olyckor. Av den anledningen behöver avskjutningen i vissa områden ökas. Samverkan mellan markägare och jägare är nyckeln till en fungerande vildsvinsförvaltning. Det är jägare som sköter eftersök på trafikskadat vilt, en mycket viktig funktion för att minimera djurens lidande.

5 att jakten, som är ett stort natur- och fritidsintresse hos många, och även är en viktig inkomstkälla för många markägare, bedrivs på ett långsiktigt och förvaltande sätt för att hålla viltstammarna på en acceptabel nivå. förenkla för användning av tekniska hjälpmedel vid åteljakt på vildsvin. Skog Skogen är en viktig näringsgren i Östergötland. Skogen ger många jobb både i flera stora pappersbruk och sågverk men även för många små skogsentreprenörer. Samtidigt som det är viktigt med en stark och lönsam skogsnäring så måste det också finnas ett skydd av gamla och unika skogsbiotoper. Det är viktigt att stimulera det personliga engagemanget inom naturvården. De statligt ägda naturreservaten är viktiga men samarbetet med skogsbolag och privata skogsägare är en viktig framgångsfaktor för en bevarad biologisk mångfald. Naturvårdsverket uppger att år 2010 var mellan 3 och 4 % av den produktiva skogen skyddad enligt miljöbalken. När priserna på skogsmark rusar iväg är det inget självändamål för staten att äga skog, utom i mycket skyddsvärda biotoper. Skogen är också en viktig rekreationsplats för många människor, inte minst av den anledningen är det viktigt att avsätta områden för rekreation i den kommunala planeringen. Rekreation i skog och mark möjliggörs av allemansrätten, genom frihet under ansvar. Ett överutnyttjande av allemansrätten för kommersiella intressen kan göra att markägare försöker förhindra allmänhetens tillträde, därför måste detta motarbetas. Biodling Lantbruket är mer eller mindre beroende av pollinerande insekter. Antalet vilda pollinerande insekter såsom humlor, solitärbin och vilda bisamhällen har av olika orsaker minskat väsentligt. Därför blir biodlingen av större betydelse både för lantbruket och för den biologiska mångfalden än tidigare. T ex är klöver är helt beroende av insektspollinering och oljeväxter ger både ökad skörd och högre oljehalt med korspollinering av insekter. Många lantbruk har också börjat köpa pollineringstjänster av biodlare. Lantbruket är mer beroende av biodlingen än vice versa. Biodlingens betydelse har även uppmärksammats av EU. Länets klimat och flora gör att försättningarna för biodling här är mycket gynnsamma. Biodling kan därför också vara en kompletterande inkomstkälla för lantbruket. Medelåldern i biodlarkåren är hög och det är därför viktigt med nyrekrytering. Utbildning av nya biodlare sker till allra största delen via biodlarföringar i samverkan med studieförbunden. En viktig roll i utbildningsverksamheten är föreningsbigårdarna där både utbildning av nybörjare och fortbildning av etablerade biodlare sker. Föreningsbigårdar är också en bra informationsplats för biodling. Flera kommuner i länet har välvilligt ställt plats och lokaler till förfogande för föreningsbigårdar. uppmuntra biodling både i liten skala som hobby och som företagande. verka för att kommunerna är välvilliga och bistår till etablering av föreningsbigårdar. verka för att vår unika, svenska allemansrätt förblir en möjlighet för alla att vistas i naturen. att kunskapen om allmensrättens skyldigheter och rättigheter ska utökas och spridas. att kunskapen om allmensrättens skyldigheter och rättigheter ska utökas och spridas verka för att skydd av skogsmark i första hand ska ske med hjälp av överenskommelser mellan skogsägaren och staten.

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 Lars-Gunnar Johansson Lantbrukarnas Riksförbund, LRF 0521-57 24 52, lars-gunnar.johansson@lrf.se Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Jordbruket huvudaktör

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

8 Vildväxande produktion

8 Vildväxande produktion 8 Vildväxande produktion Vildväxande produktion är omfattar växter som kan samlas i skog och mark och alger från sjöar och hav som har insamlats utan att någon odlar dem. Kommentar [p1]: Allmän kommentar

Läs mer

Naturskyddsföreningens granskning av partiernas ekolöften

Naturskyddsföreningens granskning av partiernas ekolöften Naturskyddsföreningens granskning av partiernas ekolöften Naturskyddsföreningen har ombetts av Coop att kommentera de ekolöften som riksdagspartierna har gett Coop som svar på följande fråga; Omställningen

Läs mer

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige Kort om mig och gården Den svenska ekomarknaden går som tåget Forskarkritik

Läs mer

Frågor och svar om GMO

Frågor och svar om GMO Frågor och svar om GMO 140414 Om LRFs position angående GMO i foder och hållbarhetscertifierad soja 1. Är LRF för GMO? Ja, om de bidrar till en miljömässig och ekonomiskt mer hållbar utveckling, samt inte

Läs mer

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras!

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! amtiden r f h c o n e t a M? Vart är vi på väg Susanne Gäre Gunnar Lyckhage Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! Sverige saknar en livsmedelsstrategi! Jordbrukarna

Läs mer

Motion 1. -att Familjejordbrukarna tar i med krafttag för att få bort all olämplig personal inom djurskyddsmyndigheterna på alla plan.

Motion 1. -att Familjejordbrukarna tar i med krafttag för att få bort all olämplig personal inom djurskyddsmyndigheterna på alla plan. Motion 1 Till Familjejordbrukarnas Riksförbund. ~' Tillämpningen av djurskyddet i Sverige har urartat så långt att många djurskyddshandl~ggare och länsveterinärer utövar ren terror mot landets djurägare.

Läs mer

Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26

Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26 Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26 Dagens program 09.30 Landsbygdsprogrammet 2014-2020 10.15 Venet, så gjorde vi 10.55 Bensträckare 11.00 Vad gäller inför ansökan? 11.45 Lunch (80 kr, betalas kontant)

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

Samtliga post-its framtagna vid kickoff för handlingsplanen inom svenskt vattenbruk 2013-09-25 Näringslivsutveckling, samtliga post-its:

Samtliga post-its framtagna vid kickoff för handlingsplanen inom svenskt vattenbruk 2013-09-25 Näringslivsutveckling, samtliga post-its: Samtliga post-its framtagna vid kickoff för handlingsplanen inom svenskt vattenbruk 2013-09-25 Näringslivsutveckling, samtliga post-its: Sättfiskodling måste bli fler och bättre Näringen måste tala om

Läs mer

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens

Läs mer

Välkommen till Kristianstad The Biogas City

Välkommen till Kristianstad The Biogas City Välkommen till Kristianstad The Biogas City Där vi samarbetar för att skapa en mer lönsam biogasbransch VD Krinova Incubator & Science Park Foto Biosfärkontoret Sven-Erik Magnusson Välkommen till Kristianstad

Läs mer

Vårt ansvar för jordens framtid

Vårt ansvar för jordens framtid Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.

Läs mer

Sibylle Mendes. Criadora Consult. Upphandla livsmedel Stockholm 19 nov 2013

Sibylle Mendes. Criadora Consult. Upphandla livsmedel Stockholm 19 nov 2013 . Sibylle Mendes Criadora Consult Upphandla livsmedel Stockholm 19 nov 2013 Goda exempel De goda exemplen finns, men de har krävt en hel del extra arbete av såväl kostchefer som upphandlare. Vadstena,

Läs mer

Bevara barnens skogar

Bevara barnens skogar Bevara barnens skogar Verksamhetsriktlinjer STÄMMANS BESLUT OM RIKTLINJER 2011-2014 Naturskyddsföreningen ska verka för: att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna en

Läs mer

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise 2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5 Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk 2012-06-01 2(9) Vattenbruket i Sverige är en liten näring trots att potentialen är betydande och

Läs mer

Sammanställning rådgivare/handläggare

Sammanställning rådgivare/handläggare Bilaga 3 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning rådgivare/handläggare 1. Vad anser du om att vi har använt demonstrationsgårdar inom projektet Mångfald på slätten? Medelvärde 4,63

Läs mer

Alltid det svarta fåren!

Alltid det svarta fåren! Alltid det svarta fåren! Mer trovärdig med 20 kor än 1400 kor. Lantbruket lever kvar i småskalighet medan samhället går mot storskalighet. Lantbruket har en ärftlig belastning av småskalighet och då även

Läs mer

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Christel Cederberg Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Nässjö 12 mars 214 Resultat och diskussion från forskningsprojekt

Läs mer

Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll

Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll IP SIGILL Bas Flik 10 1 Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll Enligt riksdagens miljömål ska minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark senast år 2015.

Läs mer

Strategi för att bidra till Giftfri miljö

Strategi för att bidra till Giftfri miljö Strategi för att bidra till Giftfri miljö Länsstyrelsens regleringsbrev: åtgärdsprogram i bred förankring i länet för att nå miljömålen Giftfri miljö prioriterat mål av Miljömålsrådet Syfte: Identifiera

Läs mer

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Biogas till Dalarna Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Kort historia om Dala BioGas LRF tittar på förutsättningarna att göra en biogasanläggning i södra Dalarna. En förundersökning utförs av SBI

Läs mer

POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer och inriktningar. Exempel: Uteserveringspolicy, Livsmedelspolicy.

POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer och inriktningar. Exempel: Uteserveringspolicy, Livsmedelspolicy. LIVSMEDELSPOLICY Beslutad i: KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-12-16 Ansvarig samt giltighetstid: Kommunledningskontoret, tillsvidare POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Hur når vi lantbruksföretagarna?

Hur når vi lantbruksföretagarna? Hur når vi lantbruksföretagarna? Hur vill lantbruksföretagarna bli informerade? Hur välkänt är investerings- och startstöd till lantbrukare? www.t.lst.se Publ. nr 2005:6 2 Förord Länsstyrelsen i Örebro

Läs mer

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Förnybar energi och självförsörjning på gården Erik Steen Jensen teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Innehåll Bakgrund Ekologisk jordbruk, uthållighet och funktionell integritet Möjligheter och tilltag

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REQ Organiska ämnen i -systemen, SWECO 20110916 Anders Finnson Svenskt Vatten Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten, rena sjöar och hav - 2 1 3 Varför REQ?

Läs mer

Innehållsförteckning. Bakgrund Bild 1, Bild 2, Bild 3 3 4. Översikt Bild 4, Bild 5, Bild 6, Bild 7, Bild 8 5 7. Vision & Filosofi 8

Innehållsförteckning. Bakgrund Bild 1, Bild 2, Bild 3 3 4. Översikt Bild 4, Bild 5, Bild 6, Bild 7, Bild 8 5 7. Vision & Filosofi 8 1 Innehållsförteckning Bakgrund Bild 1, Bild 2, Bild 3 3 4 Översikt Bild 4, Bild 5, Bild 6, Bild 7, Bild 8 5 7 Vision & Filosofi 8 Framtida systemkomponenter 8 Design Bild 9, Bild 10 9 10 Behovsinventering

Läs mer

Unga röster om eko. Lärarhandledning åk 4-8. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material!

Unga röster om eko. Lärarhandledning åk 4-8. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material! Unga röster om eko Ett skolmaterial om ekologisk odling och mat baserat på broschyren Unga röster om eko och filmen Byt till eko. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material! Lärarhandledning

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Handläggning av slamärenden Hässleholm 2011-11-22 22 Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Lagstiftning Miljöbalken hänsynsreglerna SNFS 1994:2 - bestämmelser om avloppsslam (Ny förordning på gång klar

Läs mer

Är eko reko? Boken behandlar för- och nackdelar med ekologiskt och konventionellt lantbruk, i huvudsak i ett svenskt perspektiv.

Är eko reko? Boken behandlar för- och nackdelar med ekologiskt och konventionellt lantbruk, i huvudsak i ett svenskt perspektiv. Är eko reko? Forskarna är inte överens om vilken odlingsform som är bäst för hälsa och miljö konventionell eller ekologisk odling. Vad vet de egentligen om skillnaderna? Den frågan vill den här boken ge

Läs mer

Lokala miljömål i Tranås kommun

Lokala miljömål i Tranås kommun Sidan 1 av 6 Lokala miljömål i Tranås kommun Antagna av KF 2007-08-20, 122 Sidan 2 av 6 Miljömål Lokala mål Åtgärder för att nå de lokala målen 1. Begränsad klimatpåverkan Minska transportrelaterade utsläpp

Läs mer

SKNT -Orsa. Den 3 oktober 2014

SKNT -Orsa. Den 3 oktober 2014 SKNT -Orsa Den 3 oktober 2014 Information från Länsstyrelsen Mikael Selander, chef Näringslivenheten Kirsten Berlin, Projektledare för processtöd Björn Forsberg, chef Landsbygdsenheten Vad är på gång 2014

Läs mer

Stärk djurskyddet i Europa

Stärk djurskyddet i Europa Stärk djurskyddet i Europa Europas förenta krafter maj 2009 www.centerpartiet.se Centerpartiet vill: 1. Förbättra skyddet för EU:s grisar 2. Att djur ska bedövas före slakt 3. Införa max åtta timmar långa

Läs mer

Frågor & svar om REVAQ, uppströmsarbete, fosfor och slam

Frågor & svar om REVAQ, uppströmsarbete, fosfor och slam Frågor & svar om REVAQ, uppströmsarbete, fosfor och slam Vad är REVAQ? REVAQ är ett certifieringssystem för hållbar återföring av växtnäring, minskat flöde av farliga ämnen till reningsverk och hantering

Läs mer

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20 Behov av vallgröda Delprojekt 5 Kaj Wågdahl Sverige AB 2014-01-20 Bakgrund Strängnäs Biogas AB har under 2011-2013 genomfört ett antal utredningar inom projektet Säkerställande av affärsmässiga och tekniska

Läs mer

Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara

Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Föredraget avgränsas till Hävd av betesmark Öppet variationsrikt landskap i skogsbygder Variation i slättbygdslandskapet

Läs mer

Syfte- att bidra till miljömålen

Syfte- att bidra till miljömålen Greppa Näringen -ett redskap för åtgärder Stina Olofsson, Jordbruksverket Kristianstad 2010-12-02 Syfte- att bidra till miljömålen Begränsad klimatpåverkan Ingen övergödning Giftfri miljö Foto: Stina Olofsson

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Yttrande gällande åtgärdsprogram för Nedre Arbogaåns åtgärdsområde (Dnr 537-5058-14) LRF:s kommungrupp i Arboga Mälardalen har fått möjlighet att lämna synpunkter på åtgärdsprogram

Läs mer

Sveriges Yrkesjägareförenings (SYF) policy för förvaltning av klövvilt

Sveriges Yrkesjägareförenings (SYF) policy för förvaltning av klövvilt Sveriges Yrkesjägareförenings (SYF) policy för förvaltning av klövvilt 2013-05-26 Syftet med denna policy är att ge stöd och riktlinjer för SYF:s medlemmar i förvaltningen av klövvilt. Avsikten är också

Läs mer

Den hållbara maten konsumenten i fokus

Den hållbara maten konsumenten i fokus Den hållbara maten konsumenten i fokus Frukostseminarium, 10 april 2013 Produktion av livsmedel står för ungefär en fjärdedel av svenskarnas totala utsläpp av växthusgaser. Maten påverkar också miljön

Läs mer

Bromsa inte chans att återvinna fosfor

Bromsa inte chans att återvinna fosfor Bromsa inte chans att återvinna fosfor Flera debattartiklar på Brännpunkt har påtalat behovet av återvinning av fosfor från reningsverk fritt från föroreningar. Tekniken finns, men inget händer i Sverige

Läs mer

bruka utan att förbruka

bruka utan att förbruka bruka utan att förbruka Strategiska mål för Jordbruksdepartementet 2008 2012 bruka utan att förbruka Ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet som präglas av öppenhet och mångfald De

Läs mer

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Greppa Näringen Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Karlskrona 22 april Vad är Greppa Näringen? Resultat för Blekinge Skyddszoner och fosforläckage Material från Greppa Näringen Allmänt Rådgivningsprojekt

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REMISSYTTRANDE 2015-04-20 Länsstyrelsen Västra Götalands län Vattenmyndigheten i Västerhavet 403 40 Göteborg Remiss angående Samråd inom vattenförvaltning i Västerhavet s vattendistrikt

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Vad kan SLU göra? Utdrag ur Jordbruksboken - En studie- och debattbok om jordbruk och miljö. Redaktörer Hesselman, Klas & Rönnelid, Johan

Vad kan SLU göra? Utdrag ur Jordbruksboken - En studie- och debattbok om jordbruk och miljö. Redaktörer Hesselman, Klas & Rönnelid, Johan Vad kan SLU göra? Sammanfatta - syntetisera - befintlig kunskap Kommunicera dvs. det vi gör idag Ny kunskap behövs också.. Biologiskt fokuserar på aminosyror Kvaliten på produkterna? Ekonomiskt- marginalutbytet

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Miljösatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Hällnäs Handelsträdgård Journalnummer: 2009-4992 Kontaktperson,

Läs mer

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv Genresursarbete i Sverige Vårt nationella kulturarv Varför bevara genetisk mångfald? Den genetiska variationen bland domesticerade djur och odlade växter är viktig att bevara i ett långsiktigt perspektiv

Läs mer

Vad är målbilder för LRF Skåne?

Vad är målbilder för LRF Skåne? LRF Skåne De hållbara gröna näringarna i Skåne 2020 ARBETSMATERIAL Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Utkast 2010-02-28 Vad är målbilder för LRF Skåne? - Måla upp olika scenarior för företag inom de gröna

Läs mer

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.

Läs mer

Sammanfattning av uppföljningsrapport 2010/11:RFR1 Miljö- och jordbruksutskottet. Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion

Sammanfattning av uppföljningsrapport 2010/11:RFR1 Miljö- och jordbruksutskottet. Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion Sammanfattning av uppföljningsrapport 2010/11:RFR1 Miljö- och jordbruksutskottet Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion

Läs mer

Mjölkproduktion Får, get Nöt Annat produktionsdjur

Mjölkproduktion Får, get Nöt Annat produktionsdjur Insänds till Länsstyrelsen i ditt län 1 (5) 1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen Anmälan Ändring Avregistrering 2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen:

Läs mer

Jord- och skogsbrukens betydelse i samhälle och miljö UPPSALA LÄN

Jord- och skogsbrukens betydelse i samhälle och miljö UPPSALA LÄN Jord- och skogsbrukens betydelse i samhälle och miljö UPPSALA LÄN Bakgrund Jordbrukets grundläggande och viktigaste uppgift är att producera mat. Det var dock länge sedan det var den enda uppgiften. Idag

Läs mer

En svala gör ingen sommar

En svala gör ingen sommar Inbjudan med program En svala gör ingen sommar Jordbruksverkets miljömålseminarium om Ett rikt odlingslandskap 2014 Foto: Johan Wallander När: 10 och 11 november 2014 Var: Scandic Klara, Slöjdgatan 7,

Läs mer

2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen: Livsmedelsföretagarens namn (sökanden):

2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen: Livsmedelsföretagarens namn (sökanden): Insänds till Länsstyrelsen i ditt län 1 (5) 1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen Nyanmälan Ändring Avregistrering 2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen:

Läs mer

Sammanställning regionala projektledare

Sammanställning regionala projektledare Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

Sammanfattning. Grupp A4_5, Inger Larsson, Johannes Petterson, Caroline Gustafsson, Josefine Englund, Sofia Karlsson.

Sammanfattning. Grupp A4_5, Inger Larsson, Johannes Petterson, Caroline Gustafsson, Josefine Englund, Sofia Karlsson. Sammanfattning Rubriken vi valt för vårt projektabete är Vad är. och hur skiljer det sig ifrån konventionellt?syftet med vårt projektarbete är att göra en PP-presentation som skall fungera som utbildningsmateriel

Läs mer

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn Workshop InnoVatten Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn Sedan en tid pågår ett länsövergripande arbete för att utveckla nya arbetssätt för att skapa en bättre havs- och vattenmiljö och

Läs mer

Läkemedelsrester i vatten

Läkemedelsrester i vatten Läkemedelsrester i vatten 2015-01-20 Seminarium Ann-Marie Camper Koordinator Marinbiolog o. EMBA Vad är Skånes Hav o Vatten? Funktion finansierad av Region Skåne i samarbete med Simrishamns kommun Koordinator

Läs mer

Från lantbrukare till butiksägare. Förenkla för kombinatörer på landsbygden

Från lantbrukare till butiksägare. Förenkla för kombinatörer på landsbygden Från lantbrukare till butiksägare Förenkla för kombinatörer på landsbygden 1 Bonde söker förenkling Förenklingsforum Många företag har kontakt med kommunen när det gäller tillämpning av regler, till exempel

Läs mer

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län Datum 2012-06-30 Svarslämnare Organisation Sivert Gustafsson Länsbygderådet i Örebro län/hela Sverige ska leva Skicka in via e-post: energiochklimat.orebro@lansstyrelsen.se senast den 30 juni 2012. Tack

Läs mer

Läkemedel och miljö. Lina Jansson, miljösamordnare Catharina Krumlinde, miljöcontroller

Läkemedel och miljö. Lina Jansson, miljösamordnare Catharina Krumlinde, miljöcontroller Läkemedel och miljö Lina Jansson, miljösamordnare Catharina Krumlinde, miljöcontroller Informationen är framtagen av miljösamordnare HSF och Miljöenheten, granskad av Läkemedelskommittén Landstinget Sörmland

Läs mer

2012-02- 01. Innehåll

2012-02- 01. Innehåll Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,

Läs mer

Förslag till ledamöter i Förvaltningsutskott för Jämtland läns Hushållningssällskap

Förslag till ledamöter i Förvaltningsutskott för Jämtland läns Hushållningssällskap Förslag till ledamöter i Förvaltningsutskott för Jämtland läns Hushållningssällskap Inledning Det är varje valberednings utmaning är att få en bra kombination av kompetens, erfarenhet och drivkraft som

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

Behåll näringen på land! Finns det annan värdefull samhällsnytta?

Behåll näringen på land! Finns det annan värdefull samhällsnytta? Kretslopp i den kommunala VA-planen - Avlopp och kretslopp i Södertälje kommun - Hur kan kommunen påverka för mer kretslopp? - Vad styr fastighetsägaren? - Reflektioner Behåll näringen på land! Finns det

Läs mer

Eko-målet. På lördag är det dags igen!!! med siktet på en hållbar utveckling. GRUNDAD 2006 NR 29 Maj 2014

Eko-målet. På lördag är det dags igen!!! med siktet på en hållbar utveckling. GRUNDAD 2006 NR 29 Maj 2014 Eko-målet med siktet på en hållbar utveckling GRUNDAD 2006 NR 29 Maj 2014 På lördag är det dags igen!!! Ekomatsligan 2013 Ludvika nu på plats 38 Våra ekologiska varor: Vetemjöl Havregryn Mjölk Filmjölk

Läs mer

Remissvar på förslag till ny EU- förordning om ekologisk produktion, dnr 4.7.21-1335/14

Remissvar på förslag till ny EU- förordning om ekologisk produktion, dnr 4.7.21-1335/14 2014-05- 08 Jordbruksverket Växt- och miljöavdelningen att. Ingrid Karlsson 551 82 Jönköping Remissvar på förslag till ny EU- förordning om ekologisk produktion, dnr 4.7.21-1335/14 Övergripande kommentar

Läs mer

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen PEFC Skogscertifiering Vi tar ansvar i skogen Det är en bra känsla att vara certifierad, dels miljömässigt för att det känns bra i hjärtat, men också ekonomiskt för att vi får mer betalt för virket. BIRGITTA

Läs mer

Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista

Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Miljösatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Norups gård AB Journalnummer: 2009-6220 Namn på länsstyrelse

Läs mer

MP Västerås. Lokal inriktning för en hållbar landsbygd

MP Västerås. Lokal inriktning för en hållbar landsbygd Antaget på Miljöpartiet i Västerås medlemsmöte 2012-03-14 MP Västerås Lokal inriktning för en hållbar landsbygd I Västerås kommun bor ca 138 000 invånare varav ca 20 % av befolkningen bor utanför Västerås

Läs mer

Biogasnät på Gotland

Biogasnät på Gotland GOTLANDS BIOGASFÖRENING Biogasnät på Gotland Slutrapport Leaderprojekt 2011-06-30 Slutrapport Leaderprojekt Biogasnät på Gotland Journalnummer: 2009-1619 Stödmottagare Gotlands Biogasförening Alva Gudings

Läs mer

Samverkan är nyckeln till framgång

Samverkan är nyckeln till framgång Samverkan är nyckeln till framgång Sten Moberg, Svalöf Weibull Oljeväxterna har inte endast Jan Elmeklo, Karlshamns AB betydelse för att förse svenska konsumenter med svensk rapsolja och rapsmjöl. Det

Läs mer

Landsbygdsprogrammet 2007-2013

Landsbygdsprogrammet 2007-2013 Landsbygdsprogrammet 2007-2013 Utveckling av bredband via Landsbygdsprogrammet Definition av bredband enligt Landbygdsförordningen: IT-infrastruktur med hög överföringshastighet (Gäller mobilt, ADSL och

Läs mer

Försäljning av små mängder. Information till dig som säljer små mängder av egna primärprodukter direkt till konsument

Försäljning av små mängder. Information till dig som säljer små mängder av egna primärprodukter direkt till konsument Försäljning av små mängder Information till dig som säljer små mängder av egna primärprodukter direkt till konsument Att sälja små mängder I den här broschyren kan du som ska sälja små mängder primärprodukter

Läs mer

Hälften så många kor idag som för 65 år sedan

Hälften så många kor idag som för 65 år sedan Hälften så många kor idag som för 65 år sedan Av tabellen ovan framgår bland annat att antalet nötkreatur har nästan halverats de senaste 65 åren. Källa: Statens Jordbruksverk. Idag är råder informationskaos

Läs mer

Vi är fyra sommarjobbare från Agenda 21, år 2009, som har gjort en jämförelse mellan vanliga och rättvisemärkta/ekologiska produkter på ICA Kvantum.

Vi är fyra sommarjobbare från Agenda 21, år 2009, som har gjort en jämförelse mellan vanliga och rättvisemärkta/ekologiska produkter på ICA Kvantum. Vi är fyra sommarjobbare från Agenda 21, år 2009, som har gjort en jämförelse mellan vanliga och rättvisemärkta/ekologiska produkter på ICA Kvantum. Vi samlade ihop olika konventionella varor som brukar

Läs mer

Sammanfattning av panelsamtalet om hållbar matproduktion

Sammanfattning av panelsamtalet om hållbar matproduktion Sammanfattning av panelsamtalet om hållbar matproduktion Ekologisk mat för 15,5 miljarder kronor i Sverige i fjol. Ökade med 38 %. Finns brist på ekovaror men ett växande intresse. Matproduktion har stor

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:1

Sammanfattning Rapport 2012:1 Sammanfattning Rapport 2012:1 Mål som styrmedel målet för den offentliga konsumtionen av ekologiska livsmedel Riksdagen satte på regeringens initiativ målet att 25 % av den offentliga livsmedelskonsumtionen

Läs mer

Unga röster om ek om e o

Unga röster om ek om e o Unga röster om eko Unga röster om eko Här i Sverige jobbar få människor som bönder. Men i många fattiga länder på södra halvklotet ser det annorlunda ut. Här bor de flesta på landet och arbetar inom lantbruket.

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Landsbygdspolitiskt program fo r moderaterna i Dalarna.

Landsbygdspolitiskt program fo r moderaterna i Dalarna. Landsbygdspolitiskt program fo r moderaterna i Dalarna. Inledning. Den långsiktiga utmaningen för Dalarnas landsbygd är densamma som för hela Sverige, nämligen jobben. Förutsättningarna för landsbygden

Läs mer

Valprogram Centerpartiet i Båstads kommun 2010

Valprogram Centerpartiet i Båstads kommun 2010 .. ett klimatsmart val Valprogram Centerpartiet i Båstads kommun 2010 Centern är kommunens gröna parti. Vi vill att HELA kommunen ska leva och utvecklas i samklang med Bjäres unika natur och kulturlandskap.

Läs mer

Hållbar råvaruproduktion från jord till bord

Hållbar råvaruproduktion från jord till bord Hållbar råvaruproduktion från jord till bord Claes Johansson, Chef Hållbar Utveckling Tillsammans tar vi ansvar från jord till bord Maskiner Inköp Växtodling Insatsvaror Lantbrukare Spannmål Vidareförädling

Läs mer

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm Program för biologisk mångfald på motorbanor Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm SVEMO:s och motorsportens miljöutmaningar SVEMO vill bidra till en hållbar utveckling

Läs mer

Hur skall vi angripa problemet (med att läkemedelsrester når naturen)?

Hur skall vi angripa problemet (med att läkemedelsrester når naturen)? Hur skall vi angripa problemet (med att läkemedelsrester når naturen)? 10 april 2014 Ann-Marie Camper Koordinator Skånes Hav och Vatten Så här möter vi ofta frågan om läkemedel och miljö 6 4 2 0 Serie

Läs mer

Frågor och svar angående vildsvin

Frågor och svar angående vildsvin Frågor och svar angående vildsvin Finns det vildsvin på Göteborgs Stads marker? Svar: Ja, det gör det. Hur många finns det? Svar: Det är svårt att uppskatta men vi tror att det finns runt 75 stycken. Var

Läs mer

Uthållig livsmedelsförsörjning i skarpt läge. Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se

Uthållig livsmedelsförsörjning i skarpt läge. Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Uthållig livsmedelsförsörjning i skarpt läge Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se LRF - intresseorganisation för de gröna näringarna LRFs vision De gröna näringarna har en nyckelroll och en tätposition

Läs mer

Nya stöden 2015-2020 Påverkan på nötköttsproduktionen

Nya stöden 2015-2020 Påverkan på nötköttsproduktionen Nya stöden 2015-2020 Påverkan på nötköttsproduktionen Bengt Andréson Lantbruksekonom Hushållningssällskapet i Värmland Frikoppling 2005-2012 Stöd kopplade till produktionen har successivt tagits bort Ex:

Läs mer