Vi Nattvandrare AKTUELLT. RLS Symposium i Köpenhamn och Barcelona. dyrare mediciner än offentligt anställda. Krypningar i ben kartlagda

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vi Nattvandrare AKTUELLT. RLS Symposium i Köpenhamn och Barcelona. dyrare mediciner än offentligt anställda. Krypningar i ben kartlagda"

Transkript

1 Vi Nattvandrare AKTUELLT RLS Symposium i Köpenhamn och Barcelona Privata allmänläkare förskriver dyrare mediciner än offentligt anställda. Krypningar i ben kartlagda Från möten och träffar En medlemstidning från Restless Legs (RLS) Förbundet

2 INNEHÅLL RLS FÖRBUNDET Redaktionsruta Sid 2 Ordförande har ordet Sid 3 Omega 3 fettsyror Sid 4 RLS Symposium Barcelona Sid 4 RLS Symposium Köpenhamn Sid 6 Saxat Sid 8 RLS Forskning Sid 8 Medlemsberättelse Sid 9 Möten och träffar Sid 10 Fortsättning möten och träffar Sid 11 Kommande träffar och möten Sid 12 TRYCKSAKER SOM GES UT AV RESTLESS LEGS FÖRBUNDET UNDET,, INKLUDERANDE DENNA TIDSKRIFT,, ÄR AVSEDDA VSEDDA A ENDAST FÖR INFOR- MATION OCH ERSÄTTER EJ HJÄLP FRÅN EN KOMPETENT LÄKARE. MEDLEMSUTVECLING Styrelse Ordförande Leif Gustafsson Tel: Vice ordf. Cay Melkersson Tel: Sekreterare Ann Karlsson Tel: Vice sekr. Gun PetterssonTel: Kassör och ansvarig för medlemsfrågor Sten Sevborn Tel: Styrelsesuppleanter Lillemor Emretsson Tel: Anna Palmqvist Tel: Elvy Isaksson Tel: Birgitta Andersson Tel: Regionombud Region Syd Sten Sevborn Tel: Östra Hoby 89: BOR RBY E-post: Region Sydost Ann Karlsson Tel: Bökås LINNERYD E-post: Region Väst Ingegerd Björk Tel: Konungsgärde OLSFORS E-post: Region Stockholm Gunnel Ståhl Tel: Skulptörvägen JOHANNESHOV E-post: Region Mitt Lillemor Emretsson Tel: Lasarettsvägen 4, MORA E-post: Region Norr Birgitta Andersson Tel: Nedre Bäck BUREÅ E-post:

3 MORDFÖRANDE HAR ORDET Nu har en distriktsläkare vid en vårdcentral i Jönköping skrivit i Läkartidningen om lanseringen av Sifrol. I artikeln finns flera felaktigheter. RLS förbundet anklagas bland annat för att gå i läkemedelsföretagens bojor! Bengt Järhult som läkaren heter är säkert en av de läkare som har dålig kunskap om vad RLS är och likaså hur läkemedelsföretagen ekonomiskt stöttar patientförbunden. Den läkare som påstår sig veta att vår a annonser, vår webbsida och de träffar som vi ordnar betalas av läkemedelsföretag, har ingen stor kunskap om hur ett patientförbund arbetar och hur vi finansierar vår verksamhet. RLS Förbundet följer helt Läkemedelsindustriföreningens regler vid samarbete med läkemedelsföretag. Bidrag ges endast till klart defingerade projekt. Ett sådant projekt är RLS Förbundets utbildning av läkare som angrips i artikeln. Försök i stället hjälpa de som är drabbade av RLS! Vi som arbetar inom RLS Förbundet vet att många RLS drabbade blir feltolkade, då de söker för sina problem, samt att många, ja betydligt fler än vad någon kan tr o har blivit och även blir felmedicinerade. Oftast söker inte patienten för obehagskänslan eller som RLS i flesta fal l kallas för "myrkrypen" utan söker för att de inte kan somna el ler att de vaknar flera gånger under natten, någon riktig undersökning göres ej utan patienten får något att sova på! Nästa steg i behandlingen blir ofta någon antidepressiv medicinering. Tänk hur mycket lidande den RLS drabbade har helt i onödan och tänk vilka onödiga kostnader det blir för dels den drabbade men även för samhället. I dag finns det två registrerade och godkända mediciner mot RLS Adartrel och Sifrol, mediciner som gör att en RLS drabbad kan leva ett så gott som nor malt liv. Låt oss slippa se fler sådana här ar tiklar utan lägg krutet där det behövs. NYTT UTBILDNINGSMATERIAL Självhjälpscirkel Förbundet har tagit fram ett studiecirkelmaterial Att leva med kryp i benen. Meningen är att Du som är drabbad ska lära Dig mer om Din sjukdom och även träffa andra som är i samma siuation. Kontakta Regionansvarig i Din region för mer information. Namn och tel. nr finner Du på sid. 2. Att Leva med kryp i benen Ett studiematerial om sjukdomen Restless LegsSyndrom Vi Nattvandrare är medlemstidning för Restless Legs (RLS) Förbundet. Vi Nattvandrare ges ut med 4 nr/år i ca ex. ISSN Ansvarig utgivare: Leif Gustafsson. Medlemsfrågor: Kassör: Sten Sevborn, Östra Hoby 89:3, BORRBY. Tel E-post Org. nr Postgiro: Redaktionen ansvarar endast för beställt material och förbehåller sig rätten att redigera infört material. Redaktionens adress: Dagar för manusstopp är: Vi Nattvandrare RLS Förbundet Flöjtstigen Laholm. 15 januari, 15 aprilj, 1 juli och 15 oktober Tel

4 Omega 3 fettsyror - Tom Saldeen 60 % av hjärnans vikt är fett och den största delen utgörs av DHA-DocosaHexapentaeanAcid. Dessa syror är viktiga för att hjärnan ska kunna behålla sin kapacitet. Vin anses vara bra för hjärtat och en av anledningarna kan vara att vindrickare äter mer fisk än andr a. Omega 3 fettsyror, som säljs som kosttillskott, ska vara så lika sitt ursprung som möjligt, dvs hur de ser ut i fisken. Där omges de av antioxidanter som E-vitaminer. Det är mycket viktigt att E-vitaminerna är en blandning av alfa, beta och gamma tokoferoler enligt ny forskning. Omega 3 fettsyrorna förändrar cellmembranen och har även inflytande på hormonstatus. Omega 3 fettsyror kan enligt amerikanska studier minska plötslig hjärtdöd med 30 %. En ny amerikansk studie visade att det var 81 % mindr e risk att dö i plötslig hjär t- död om man hade en hög halt av omega 3 f ettsyror i vävnaderna. Låg halt Omega 3 fetter i kroppen är sämre än hög halt av kolesterol. Tom Saldeen och hans forskarteam har tagit fram en metod för att kunna mäta Omega 3 f etter direkt i blodet. Det finns vetenskapliga studier publicerade i ansedda medicinska tidskrifter, Archives of Internal Medicine 2005, som visar att Omega 3 fetter har bättr e effekt än statiner - kolesterolsänkande läkemedel - för att förebygga plötslig hjärtdöd. Omega 3 fetter i kombination med statiner gav bäst resultat. Omega 3 fettsyrorna är bl. A. Uppbyggda av EPA och DHA, som är två fettsyror. Förhållandet mellan dessa bör vara 3:2 för att ge bäst eff ekt. Omega 3 fettsyror: förbättrar insulinets aktivitet, reducerar hjärtarrytmier, ökar kärlelasticiteten, sänker blodtrycket, sänker triglyceriderna och ökar HDL, det goda kolesterolet. Effekten på LDL är oklar men par tikelstorleken ändras. Omega 3 fettsyror har genom sin antiinflammatoriska effekt en positiv effekt på ledstelheten. EPA motverkar osteoporos. Omega 3 fettsyrorna ökar fettförbränningen. En fiskolja som används som kosttil lskott ska ha högst 38 % Omega 3 fettsyror och antioxidanter som i fisken den tas från. Vid depressioner visar hjärnan upp en låg halt av Omega 3 fettsyror och ett tillskott av dessa har positivt infl ytande på depressionen. Det finns inga studier som visar om Omega 3 f ettsyror har effekt på dopaminsystemet.100 gram fet fisk, lax, motsvarar 1 gram EPA/DHA. Stekning och fritering av fisken förstör Omega 3 f ettsyrorna. Grillning är något bättre. Kokning är för Omega 3 fettsyrorna helt ofarligt och rekommenderas som tillagningsmetod. 5 ml eller 1,3 gram EPA/DHA per dag är ett lämpligt intag. Sten Sevborn Parkinson's Disease Restless Legs Syndrome Barcelona, Spanien April 27-28, 2006 Symposierna sponsrades av Boehringer Ingelheim (BI) Symposiet hölls i Congress Centret som ligger i norra delen av Barcelona nere vid vattnet, där de olympiska spelen hölls för några år sedan. Såväl hotell som konferensrummen var av hög standard. Den gemensamma maten på torsdagskvällen höll även den hög standard och serverades i en speciell katalonsk restaurant ett stycke ut från centrum. Området där Barcelona ligger heter Katalonien. Det bjöds på katalonska specialiteter, såväl mat som dryck. Den vetenskapliga kommitten som gjort programmet, helt fristående från BI, utgörs av de bästa inom områdena Parkinson och RLS. Symposiet besöktes av ca. 750 delegater. Första dagen ägnades åt Parkinson's sjukdom och jag tänker bara kort redogöra för några saker från denna dag. Parkinson's sjukdom. Parkinsonpatienter kan få hallucinationer med eller utan behandling med dopaminagonister. Det finns en balans mellan acetylkolin och dopamin. Är dopaminhalten låg är halten av acet ylkolin hög. Utbildningen av Parkinsonpatienter är viktigt och tar i USA mycket läkartid. (Borde kunna göras av patientorganisationerna, författarens anmärkning) Det är viktigt att studera patienterna i sina hem eftersom de fungerar helt annorlunda på en läkarmottagening. Dopamineffekter? Antikolinergika, läkemedel som reducerar stelhet och tremor - darrningar, är omtyckt av patienterna. L-Dopa har en halveringstid av 90 minuter (Poewe) Det finns inga kliniska data som säger vilka substanser som är neuroprotektiva, som skyddar hjärnan. Behovet av L-Dopa som adjuvans, hjälpterapi, är betydligt mindre om patienten behandlas med Sifrol 88 % av läkarna väljer non-ergota dopaminagonister med tanke på riskerna med fibrotisering. Nästan alla som har Parkinsonpatienter har sömnstörningar enligt professor Oertel från Marburg i Tyskland. Sleep attacs, att man plötsligt somnar, drabbar mellan 3 och 5 % av patienterna. Det kommer en del nya intressanta terapimöjligheter, tex Adenosin A2A antagonister, inom den närmaste tiden. Alla dopaminagonister kan ge upphov till spelbero-

5 ende. Mellan 5 och 7 % av patienterna drabbas. Sifrol påverkar limbiska systemet mer och ges till y ngre patienter. Depression kan oftast behandlas med dopaminagonister. Sifrol har högre antiderpressiv effekt än de andra dopaminagonisterna. Förstoppning och svettning kan såväl utlösas av dopaminagonisterna som att behandlas med dem. Restless Legs Syndrom RLS Hela andra dagen ägnades åt RLS. De som bara var intresserade av Parkinson hade prioriterat dagen så att de inte deltog i RLS-aktiviteterna. Cirka 400 tog i alla fall denna chans till att lära sig mer om RLS. Kunskapsnivån om RLS var skrämmande dålig, vilket jag kommer tillbaks till senare. Bland föreläsarna och diskussionsledarna fanns det bästa världen har att bjuda. 1. Professor Wayne Hening från New Brunswick, NJ, USA inledde. Från Korea har det nu kommit uppgif ter om att även där cirka 10 % av befolkningen har RLS. Livskvaliteten sjunker med stigande RLS-problem. Med svår RLS följer svåra sömnstörningar som kan leda till trötthet på dagen, nedstämdhet, att man blir orkeslös och inte klarar av arbetet och därigenom till svåra depressioner. Nya studier visar klart att svår RLS leder til l ett försämrat hälsoläge. RLS hos barn är ett svårt område. Det har kommit nya kriterier för RLS hos barn. Det finns även tankar om att de bar n som får diagnosen ADHD i stor utsträckning inte har ADHD utan RLS och att RLS kanske kan vara utlösare av ADHD. Deltagare i Barcelina 2. Professor John Winkelman, från Boston, MA, USA fortsatte med att berätta om RLS oc h depressioner. Depressiva symtom är vanligt förekommande vid neurologiska sjukdomar. RLS-patienter har oftare än friska människor depressiva tillstånd. Mellan 5 och 10 % av de RLS-drabbade lider av depressioner. Sifrol anses ha en mer uttalad effekt mot depressioner än resterande dopaminagonister. Detta genom att Sifrol har en stimulerande effekt på D3-receptorer i hjärnan. Serotonerga, läkemedel med serotonin liknande effekter, antidepressiva läkemedel ger mer RLS och PLMS än andra antidepressiva läkemedel. Serotonin, som har både en stimulerande och en bromsande effekt på nerver och vissa muskler, är en signalsubstans i hjärnan på samma sätt som dopamin men med lite andra uppgifter. Bupropion, Zyban från GSK, eller "icke SSRI" -läkemedel (selektiva serotoninåterupptahshämmare) lämpar sig bäst för RLS-patienter. Läkemedel med noradrenerg- och seortonerg effekt ger mest problem för RLS-patienter. 3. Professor Birgit Högl från Insbruck, Österrike fortsatte med att informera om olika skattningsskalor för att kunna visa hur patienternas situation förändras med tid och behandling. Det har under senare år kommit flera olika skattningsskalor för att standardiser a och underlätta diagnosarbetet. Skalor som fylls i av doktorer och skalor som fylls i av patienter korrelerar idag på ett bra sätt. Det är viktigt att ha skattningsskalor som inte ger falska diagnoser. 4. Nytt för i år var de olika wor kshops där deltagarna under ledning av erfarna specialister som moderatorer gick igenom fyra olika situationer. Det var en mycket stor spridning av antalet åtgärder som de deltagande läkarna ansåg vara nödvändiga att vidtaga. Utbildning av läkare när det gäller att förstå vad RLS är, är av största vikt. Sömnstörningarna som är ett stort problem med alla dopaminagonister är troligen en följd av D3- receptor påverkan, som anses styra bl. a. vakenheten. Tramadol och Tilidin är exempel på väl funger ande opioider. Opioiderna är läkemedel med serotonerg effekt och agerar fristående från dopaminagonisterna. Låga serumferritinvärden ger mer problem med augmentation. Kunskapsnivån höjdes ordentligt hos många av de deltagande läkarna. 5. Professor Luigi Ferini-Strambi från Milano, Italien fortsatte med att prata om dopaminagonisternas roll i dagens behandling av RLS. Dopaminagonister som Sifrol och Adartrel/Requip är första val. Därefter kommer Neurontin (gabapentin) och på tredje plats följer opioiderna. Sifrol har bra effekt även på PLMS. Man har tagit avstånd från de ergota dopaminagonisterna. I Sverige finns Cabaser och Pravidel. Cabaser kan användas i speciella fall och ska då skötas av neurologer. Det görs försök med en ny substans, rotigotin, i form av plåster. Det kommer emellertid att ta flera år innan denna produkt kan förskrivas av läkare. 6. Professor Jacques Montplaisir från Montreal, Kanada var näste talare och han redovisade långtidsstudier med Sifrol. Man har idag 10 års er farenhet med Sifrol som ett effektivt läkemedel mot Parkinson. Sifrol är en nonergot dopaminagonismed effekt på både D2- och D3 receptorer. D1 receptorerna berörs ej av Sifrol. Sifrol har bra effekt på depressioner och leder därmed till en förbättrad livskvalitet. 7. Doktor Diego Garcia-Borrequero från Madrid, Spanien var siste talare och pratade om sitt favoritämne - augmentation. Augmentation innebär ju att symtomen kommer minst två timmar tidigare än innan behandling och beskrevs första gången 1996 i samband med dopaminerg behandling. Augmentation förekommer oftast vid behandling med L-Dopa. Oftast höjs dosen av L- Dopa utan att effkten ökar oc h symtomen blir som regel starkare.

6 Det finns rapporter med frekvenser mellan %. Augmentation kan även förekomma med dopaminagonister men i mycket lägre frekvens. För opioider finns det inga rapporter om augmentation. Möjligtvis är augmentation ett fenomen som tyder på att receptorerna är överstimulerade. Vid mild augmentation med en dopaminagonist räcker det oftast med att dela upp dosen oc h fördela den över dagen. 8. Som sista aktivitet som leddes av specialisterna fic k alla varsin mentometer. Därigenom kunde vi rösta på olika alternativ rörande RLS. Ett patientfall presenterades och sex olika aktiviteter fanns att välja bland. Vi deltagare fick så via vår mentometer välja den siffra vi tr odde var riktig. Därefter diskuterades fallet med specialisterna och ytterligare en valomgång följde. Det var mycket avslöjande och en mycket klar indikation på den ur usla kunskapsnivån hos deltagarna. Utbildning av läkarna är av yttersta vikt och måste börja nu! Genom att S ifrol är registrerat, godkändes tre veckor innan detta symposium kan nu Boehringer Ingelheim gå ut och ta tag i detta problem. Vi ifrån RLS Förbundet står gärna till förfogande vid lokala aktiviteter. Sten Sevborn Movement disorder Symposium 2006 DOPAMINE AGONISTS IN CLINICAL PRACTICE Axelborg Vesterbrogade 4A Köpenhamn, Danmark GlaxoSmithKline hade inbjudit ett dr ygt hundratal läkare och specialister på Parkinsons sjukdom från Europa. Som representant från RLS Förbundet var även jag inbjuden. En representant från Svenska Parkinsonstiftelsen var även inbjuden. Symposiet, som började på morgonen och slutade på eftermiddagen, ägde rum på Axelborg, ett gammalt anrikt bankhus, mitt emot järnvägsstationen. Efter registreringen med kaffe och dansk fralla följde ett öppningsanförande från VD för GSK i Danmark där han berättade om GSK's situation påmarknaden och vad företaget har på gång i forskningsav seende. Därefter följde sedan två föredrag om Parkinson innan lunchen som serverades nere i ett av bankvalven. Efter lunchpausen kom ytterligare två föredrag om Parkinson. Efter kaffepausen var det så dags för pr ofessor Claudia Trenkwalder att berätta om ropinirol och RLS. Symposiet avslutades med en paneldiskussion. Här följer nu lite kommentarer till de olika föredragen om Parkinsons sjukdom. Vad är adekvat dosering? Professor Heinz Reichmann, Dresden, Tyskland. Det är viktigt att hitta en optimal dos som funger ar under lång tid. Parkinson-patienter får som regel dopaminerg behandling under år. I en tysk studie har man visat att flera patienter haft för låg dos av dopaminagonisterna. De flesta patienterna klarar sig bra med 9 mg Requip per dygn. Vid behov kan man gå upp til l 24 mg per dygn. Det är viktigt att de postsy naptiska dopaminreceptorerna får en kontinuerlig stimulans. För att göra doseringen enklare för patienterna arbetar GSK med en "slow release-form" som bara behöver tas en gång per dag. Denna tablett har två funktioner-dels snabb effekt och dels långsam insöndring under resten av dygnets timmar så att koncentrationen av Requip i blodet är konstant. Tabletten tas på morgonen och man behöver sedan ej tänka på att man e ventuellt glömt sin tablett. Att växla från en dopaminagonist til l en annan eller att i svåra fall när man är mycket högt i dos kombinera två dopaminagonister i lägre doser är intressanta behandlingsmöjligheter för framtiden. Det är dock viktigt att alltid starta med en agonist och inte dir ekt med två. Parkinsons sjukdom är inte bara ett dopaminproblem utan flera olika transmittorsystem är involverade, vilket leder till att sjukdomen tar sig så många uttr yck. Proaktiv dosering med Requip. Professor Fabrizio Stocchi, Rom, Italien. Det är viktigt att starta med så låg dos som möjligt. Det är lika viktigt att sedan kontinuer ligt höja dosen för att på det sättet hålla symtomen på en så lpg nivå som möjligt. Maximal dos av Requip är 24 mg per dag. Somnolens, sömnigheten, som är en effekt av dopaminagonister kommer i samband med att mediciner ingen når sitt maximala värde i blodet. Det har klart visats att rörelseproblemen är betydligt mindre med dopaminagonister än med l-dopa. En förklaring kan vara att agonisterna har en jämnare stimulering av de postsynaptiska receptorerna. Tvångsbeteende vid Parkinsons sjukdom. Doktor Valerie Voon, Maryland, USA Detta föredrag rörde speciellt det fenomen att en del Parkinsonpatienter utvecklar ett spelberoende och en del utvecklar hypersexulitet, får en kraftigt ökad sexualdrift, under behadling med dopaminerga läkemedel. De som utvecklar dessa tillstånd är yngre när de drabbas av Parkinson än patienter som inte utvec klar dessa beteenden. All dopaminagonister ger samma resultat. Det är inte så att en av dopaminagonister na ger mer problem än andra utan alla är lika bra eller dåliga i detta avseende. Spelinteresset är dosberoende och ökar med dosen. När det gäller ökad sexualdrift finns det ett dosberoende för l-dopapreparat (Madopark och Sinemet) däremot inget dosberoende för dopaminagonisterna. Sömnstörningar hos Parkinsonpatienter. Doktor K Ray Chaudhuri, London, England. Sömnstörningar är ett vitt begrepp och innefattar insomningsproblem, att man sover för mycket och

7 att man får ett sjukligt stor t sömnbehov. 75 % av Parkinson-patienterna har sömnstörningar, alltså ungefär samma nivå eller något lägre än hos RLS-patierna. Sömnstörningarna tycks vara av liknande typ. Minskad djupsömn i stadium 3 och 4 och reducerad REM-sömn samt tidiga uppvaknanden. Det tycks vara en överrepresentation av Parkinson-patienter som har RLS jämfört med andra grupper. Så kommer vi då till dagens enda föreläsning om RLS. Requips betydelse vid behandling av RLS. Professor Claudia Trenkwalder, Kassel, Tyskland. Claudia Trenkwalder är ett av de stora internationella namnen när det gäller RLS. Trots sin relativaungdom Claudia Trenkvall och Sten Sevborn har hon varit med under många år oc h utvecklat såväl diagnos- som behandlingsmöjligheter. För tio år sedan tog hon initaitivet till att bilda den tyska motsvarigheten till RLS Förbundet, Deutsche Restless Legs Vereinigung, och arbetar fortfarande nära ihop med dem. Jag diskuterar gärna med CT när jag behöver hjälp.väl vetande att de flesta av hennes kollegor är dåligt utbildade på RLS började CT med att presentera diagnoskriterierna för RLS samt behandlingsmöjligheterna. Augmentation är det största problemet med l-dopa (Madopark och Sinemet) och uppstår i 80 % av de behand lade när dosen går över mg per dag. Dopaminagonisterna ärdrug of choice, första val, vid medelsvår och svår RLS. Med de ergota dopaminagonisterna Cabaser och Pravidel finns risk för biverkningar varför dessa idag inte ges til l en ny patient. De två non-ergota produkterna Adartrel, som också heter Requip, och Sifrol uppvisar inte dessa biverkningarna och är därför mycket säkrare. Båda dessa läkemedlen är nu godkända för RLS oc h det finns en omfattande dokumentation som visar att de är effektiva och säkra. En ny dopaminagonist, rotigotine, är under utveckling. Den kommer att finnas som plåster oc h kan lämpa sig för dem som behöver behand ling dygnet runt. Patienterna vill ha läkemedel som har en snabbt insättande effekt men även en effekt som sitter i hela natten. Man vill ha så låg dos som möjligt oc hså få biverkningar som möjligt. Läkemedlet ska vara lätt att dosera och ska kunna fungera ihop med andra läkemedel. Alla dessa krav uppfylls av Adartrel och Sifrol. Dessa dopaminagonisterna har även effekt på PLM, periodiska benrörelser om de sker i sömnen el ler i vaket tillstånd och förbättrar sömnen. Det är mycket viktigt att starta med en låg dos av dopaminagonisterna och att så länge det går behål la denna låga dos. Dopaminagonister till RLS-patienter gör dem mer allerta och ökar deras livs kvalitet, QoL - Quality of Life. De flesta biverkning arna är milda och övergående. Man bör ha en RLS som ger mer än 15 poäng för att behand ling med dopaminagonister ska sättas in. Man ska vänta med behandlingen så länge det går och först vidtaga alla andra åtgärder. Serumferritin ska alltid mätas vid diagnostillfället och sedan upprepas vid oilka tillfällen för att se utvecklingen. RLS-patienter som arbetar skift bör sluta med detta eftersom sjukdomen i sig medför stor a sömnstörningar som ytterligare förvärras när dygnsrytmen förändras. RLS rytmiken kommer från kroppen själv och följer den biologiska klockan. Ärftligheten vid RLS ligger vid %. CT har inte observerat eller läst att dopaminagonisterna skulle leda till ökat spelberoende eller sexualdrift. Paneldiskussion Vid vissa svåra fall av Parkinson kan det vara intressant att kombinera lång- och kortverkande dopaminagonister för att på så vis få en jämn oc h fungerande serumkoncentration och därmed jämn påverkan på de postsynaptiska dopaminreceptorerna. Den nya slow realese tabletten av Requip kan vara bra till Parkinsonpatienter med uttalade symtom dygnet runt. 4 mg per dag av Adartrel eller Requip är den högsta dosen som bör användas vid RLS. De flesta patienterna klarar sig med 2 mg per dag. Vissa studier visar initialt mycket höga placeboeffekter, vilket kan te sig konstigt eftersom placebo bara är "sockerpiller" utan någon läkemedelssubstans. Detta förklaras med att patienterna tror att de får en eff ektivt läkemedel och glädjer sig åt att slippa RLS-problemen. Detta startar hjärnans belöningssystem vilket leder till en fr isättning av dopamin, som är hjärnans "glädjemolekyl". Effekten blir initialt den samma som om en dopaminagonist hade tagits. Sten Sevborn HJÄLP OSS SPRIDA RLS BUDSKAPET! Den kanske viktigaste uppgift vi har i Restless L egs Förbundet är att sprida kunskap om sjukdomen och dess behandling till våra medsystrar och bröder samt till läkarna. Därför försöker vi synas så mycket som möjligt i dags och veckopress. Kan Du tänka dig att ställa upp i någon tidning och berätta din RLS-historia samt hur du fick behandling? Du blir intervjuad av en journalist samt fotograferad. I artikeln kommer även Ditt namn att anges. Du som är intreserad ring RLS Förbundet Tel Eller någon av våra Regionansvariga Tel nr. till Regionerna finner Du på sid. 2.

8 SAXAT Privata allmänläkare förskriver dyrare mediciner än offentligt anställda läkare. Allmänläkare i Malmö med omnejd som ar betar privat skriver ut dyrare läkemedel än läkare inom den offentliga primärvården. En förklaring tros vara att privatläkare är mindre kostnadsmedvetna. Inte lika följsamma Generellt visar statistik från Skåne att privatläkare inom primärvård, när det finns alternativ, skriver ut dyrare preparat än den offentliga primärvården. De följer alltså i lägre grad rekommendationerna från läkemedelsrådet. <BRä- Delar man upp privatläkarna i de vi har avtal med och de som går på taxan enligt lagen om fr i etablering ser vi att de med avtal generellt har en mer optimal förskr ivning än de vi kallar taxeläkarna och att följsamheten till de rekommenderade läkemedlen är bättre hos offentligt anställda än de privata, säger läkaren Jesper Persson, medicinsk rådgivare i region Skånes nätverk för läkemedelsfrågor inom sydvästra sjukvårdsdistriktet. I distriktet finns 227 heltidstjänster som al lmänläkare, 159 i offentlig vård, 37 med vårdavtal och 31 på den nationella taxan. Samma tendens Liknande resultat visade redan en rapport från landstingen i Stockholm, Västra Götaland, Skåne och Östergötland som kom i början av Den rapporten jämförde också förskrivningen av vissa preparatgrupper. Men statistiken är inte så detaljerad som den från distriktet i Skåne. I Stockholms läns landsting har man jämför t följsamheten till hela Kloka listan årets första månader och inte sett någon större skillnad mellan de 72 landstingsägda vårdcentralerna och de 76 utlagda på entreprenad. I den statistiken finns inte privatpraktiserande allmänläkare som går på nationella taxan med. - Det är mycket intressanta siffror man fått fram i Skåne även om man förstås inte kan dra några generella slutsatser,säger Arne Melander, chef för Nepi. - När det till exempel gäller förskrivningen av ARB-läkemedlen kan man ju fråga sig varför det skulle vara så att människor som av något skäl inte tål något annat än de här A2-antagonister na skulle vara så anhopade hos privata läkare utanför sjukhusen. Stor prisskillnad Prisskillnaden mellan att använda en ACE-häm mare där patentet gått ut oc h de nya ARB-medlen är cirka sju kronor om dagen per dygnsdos. Enligt den beräkning som Jesper Persson gjortskulle man i distriktet spara närmare 25 miljoner kronor på ett år om den privata primärvården följde rekommendationen för de sex preparatgrupperna och 13 miljoner till om den offentliga primärvården gjorde detsamma. Inger Nilsson jornalist Läkemedelsvärlden Källa Läkemedelsvärlden Krypningar i benen kartlagda - för låga nivåer av dopamin i hjärnan! Detta var budskapet i media för några vec kor sedan. Jag har pratat med doktor Simon Cervenka på Karolinska Institutet i Stockholm som med sina medarbetare gjort studien och här följer en kort beskrivning av resultaten. Studien visade inte någon dopaminbrist i hjärnan men gav stöd för försämrad funktion av dopaminsystemet hos RLS-patienter. Liknande undersökningar, men inte så omfattande, har gjorts tidigare av andra forskare. Syftet med studien var att undersöka D2-r eceptorernas funktion i och med att dessa spelar en centr al roll vid RLS. Detta gjordes med nya selektiva markörer som binder till D2-receptorer på olika ställen i hjärnan. I studien ingick 16 RLS-patienter, 8 kvinnor och 8 män, och 16 frivilliga friska försökspersoner. Eftersom RLS-problemen är större på kvällen och natten gjordes testerna även under denna tid, vilket är första gången. Med PET teknologi kan man mäta receptorernas tillgänglighet i olika delar av hjärnan. Studien visade en ökad tillgänglighet av D2-receptorer hos RLS-patienterna, ett resultat som talar för minskad frisättning av dopamin. Detta bekräftar därmed hypotesen om att dopaminerga system i hjärnan är involverade i symtombilden. Effektiv behandlingen idag är låga doser av de non-ergota dopaminagonisterna Adartrel eller Sifrol. Det gick emellertid inte att fastställa någon dygnsvariation av receptortillgängligheten. Studien som heter "Support for dopaminergic hypoactivity in restless legs syndrome: a PET study on D2-receptor binding publicerades i juli numret av den ansedda medicinska tidskriften Brain. Översatt till svenska:"stöd för minskad dopaminerg aktivitet vid restless legs syndrome: en PET studie av D2-receptorer. Sten Sevborn RLS FORSKNING Stöd RLS Förbundet Bidrag till vår verksamhet är välkommna! Vårt plussgiro nr. är Skriv namn och vad gåvan gäller på talongen Varmt tack på förhand Leif Gustafsson ordförande

9 MEDLEMMSBERÄTTELSER Jag heter Marie-Louise Wentzel och är i nu nämnd ordning g ymnasielärare, kommunalpolitiker, trädgårdsfantast och RLS-patient. För många i min situation kommer säkert det sista först, men tack vare goda läkarinsatser lever jag ett aktivt liv. Men låt mig börja från början. Jag har nog aldrig sovit riktigt - jag minns att min mor letade efter mig i våningen när jag var tr e-fyra år och hittade mig i en stor fåtölj i vardagsr ummet. Hon undrade varför och jag svarade helt enkelt att jag ju inte kunde sova. Varje natt var jag uppe oc h gick och ofta träffade jag min far, som också var kroniskt sömnlös. Att detta hade något att göra med det som då kal lades växtvärk, och som senare blev krypningar som brände, var det ingen som trodde, allra minst jag själv. Nå, genom åren har jag sovit sämre och sämre, fått tabletter, prövat allt från akupunktur till meditation men utan resultat. Så småningom kom en god husläkare fram till att värken som flyttade runt i kroppen var vad som förr kal lades SVB (Sveda-Värk och Brännkäring) numera omdöpt till fibromyalgi. Smärta är inget man dör av - det är något man lever med. Det lärde jag mig på smär tkliniken. Senare har jag också fåt reda på att RLS och fibromyalgi ofta förekommer tillsammans. Men mig föll det inte in att det var något konstigt el ler sjukligt att alltid känna av sina ben. Det spritter i benen - nej benen skakar! I början av 2000 skakade jag på nätterna så häftigt att jag nästan föll ur sängen. Slutligen tröttnade min man och sängkamrat på skakandet och tog mig resolut upp på akuten efter en, både för honom och mig, sömnlös natt. Vi hade turen att träffa en läkare som tog mig på al lvar och ringde en neurolog i Lund. Detta resulterade i en remiss och ett recept på Madopark. Inte blev jag bättre av den medicinen, men jag kände den väl som Parkinsonmedicin hos min faster, Jag hade nog Parkinson! På Neurologen i Lund tog man alla slags prover och jag lades in på sömnlabbet (där jag inte so v alls två nätter i rad) och jag fick beskedet att jag inte hade Parkinson utan Restless Legs och Periodic Leg Movement. Jag fick en ny medicin som hette S ifrol och jag slutade skaka. Undret hade skett - visserligen sov jag fortfarande inte men jag låg stilla i sängen! Men vid nästa besök kom jag till en ny läkare och fick förklara allt från början och så fortsatte det tills jag, fortfarande i Lund, träffade Katharina Darlisson, överläkare i Karlshamn. Hon är både kunnig, förstående och humoristisk, så när hon återgick i tjänst i Karlshamn följde jag med trots protester i Lund. Som RSL-patient måste man stå pemfigoid och just nu står jag på 4 x 0.18 S ifrol vilket kan tyckas högt, men det beror i sin tur på att jag får cortison mot pemfigoiden, som drabbade mig i höstas. Jag hoppas kunna återgå till 3 tabletter inom ett hal vår. Sifrol är alltså medicinen för mig, kombinerat med något smärtstillande för värken i benen, som inte har med fibromyalgin att göra. Men bara mediciner räcker inte - man måste anstränga sig lite själ v också. Jag skulle vilja ge följande råd: Tag reda på så mycket som möjligt om sjukdomen För gärna dagbok över dina besvär Se till att du får en kunnig läkar e Acceptera din sjukdom men bli inte sjukling Undvik alkohol - för mig är rödvin värst Rör dig mycket - undvik att sitta längre stunder Sköt medicineringen noggrant Eftersom jag tror på att många kan uträtta mer a än en blev jag medlem i RLS-förbundet och anmälde mig som frivillig arbetare; jag vet från många föreningar att det är lättast att få den att ar beta som har mest att gör a. Jag är nu kommunombud i Ystad och ställer gärna upp och informerar. Jag tänker mig att senare i höst skapa små studiecirklar i en eller annan form, där man under opretentiösa former kan träffas och diskutera, hjälpa och stötta varandra. Det är inte alltid lätt att våga resa sig under ett möte, en middag eller ett moment i arbetet och förklara att man helt enkelt måste upp oc h gå! Det är också svårt att få andra att förstå att man inte klar ar ens tvåtimmars bilresor, att man måste sitta ytterst på teatern eller att man inte vill övernatta hos någon bekant. Däremot är det ett g yllene tillfälle att nämna RLS - jag kan nästan lova att någon i sällskapet säger "Jamen det där känner jag igen. Så har jag det också." Jag tror att vi på det här sättet kan spr ida kunskapen om RLS och få ett bättre liv! Marie-Louise Wentzel Ystad Ny komunansvarig i Ystad Från Janne Pettersson i Norrköping. Jag vet inte om någon minns mig, men jag tog kontakt med er förening för RLS och ni hade vänligheten att snabbt höra av er. Jag blev faktiskt imponerad av hur seriösa ni verkligen är angående det här problemet. Jag lovade också att jag skulle höra av mig igen när jag hade fått lite mer klar het i saker och ting, och lite mer vet jag nu. Jag har varit på så många läkarbesök med mera att

10 jag numera har frikort inom hälsovården för första gången i mitt liv, inte illa va? Jag åt bland annat mediciner för högt blodtr yck, men de var tydligen en av bovarna i dramat. Min läkare bytte ut den medicinen mot en annan och nu mår jag bättre. Det är naturligtvis inte hela sanningen, men det var ändå en sak som förändrade mitt hälsotillstånd till det bättre. Krypningarna i benen som jag pratade med er om har försvunnit till 90% och stör mig faktiskt nästan inte alls längre. Exakt vad det beror på att krypningarna försvann vet jag inte, men så är fallet i alla fall. Jag fick också veta hos läkaren att jag har diabetes, det visste jag inte innan, kanske det bidrog till krypningarna också, jag vet inte. Summan av kardemumman är att jag mår mycket bättre nu, inte helt bra men bättre som sagt. Jag är lite förvånad, för jag hade samtliga symptom för RLS men inte för Diabetes. Jag har aldrig haft den typiska törsten eller behövt springa på toaletten till exempel. Men som det ser ut nu så kommer jag att for tsätta med den behandling som väl fortfarande är under testning eftersom det ändå är nya mediciner jag får. Jag vill gärna se hur det kommer att slutar. Men jag lovar att om besvären kommer tillbaks på allvar så kommer jag att ta ny kontakt med er. Ni ska veta att jag är my cket tacksam för att ni och särskilt du Cay engagerade dig så snabbt och seri öst som ni gjorde. Jag led verkligen då och tack vare er så kändes det som att det fanns någon som faktiskt brydde sig! Och det var mycket viktigt för mig att känna så, så ett uppriktigt och stort tack till dig i första hand och RLS-förbundet i andra hand! Janne MÖTEN OCH TRÄFFAR Region Mitt Medlemsmöte i Falun Lördagen den 22 april 2006 samlades RLS-medlemmar i Falu-regionen till ett medlemsmöte på Falu lasaretts konferensavdelning. 10 medlemmar hade hörsammat inbjudan. Mötet blev givande då man vid en träff med så få deltagare får större möjligheter att diskutera sina problem och åsikter om RLS och kunna tillgodogöra sig nya idéer on hur man kan bekämpa sin sjukdom Vid träffen presenterades artiklar införda i tidningar som "Medicinsk access" där Sten Sevborn skrivt under rubriken "Gästledare" om "RLSpatienters bemötande i svensk sjukvård". I "Läkartidningen" fanns artikel införd om "Restless legs - vanligt sjukdomstillstånd som ofta missas". Presenterades studiematerial för cirkelarbete om Restless legs Syndrom, som vi förhoppningsvis kan komma att starta under hösten Vidare rapporterades från RLS-dagen som hade hål lits på ett antal platser i hela S verige och för Dalarnas del var den förlagd till Borlänge den 26 mars 2006 och som samlade c a 160 personer. Medverkade vid detta tillfälle gjorde docenten Jan Ulfberg, Avesta. Avslutades sammankomsten som givit mycket för de närvarande med kaffe. Ann-Britt Bergqvist Kommun Falun Region Syd RLS-möte i Kristianstad Som vanligt anordnades mötet i Kr istianstad tillsammans med Informateket på Centralsjukhuset, CSK. RLS Förbundet hade annonser i den lokala pr essen och Informateket hade informerat inom primärvården. 17 åhörare kom och informerade sig. Personalen på Informateket, Lena Malmström och Elisabeth Lewander, hade lagt ner en hel del ar bete på att skaffa information om RLS och dukade upp ett bord ful lt med olika skrifter. Lena började informationen med att berätta omnformateket och vad patienter kan få hjälp med. Därefter hälsades Arne Johansson och Sten Sevborn från RLS Förbundet välkomna. Arne hade dukat upp förfriskningar. Sten presenterade utbildningsprogrammet om RLS och det blev en hel del frågor under tiden. De flesta rörde det vanliga problemet, varför bryr sig inte doktorn om mig. Efter presentationen blev det en bensträckare där förfriskningar kunde avnjutas. Den efterföljande frågestunden skapade ytterligare klarhet i vissa situationer. Arne och Sten tackar Informateket för ett föredömligt samarbete med RLS Förbundet. RLS-möte i Ystad Eftersom det inte gick att ha information på sjukhuset användes Cabinen på Folkets Park. Lokala tidningar hade fått information om mötet men i vanlig ordning valt att inte informera om RLS. Annonser hade satts in i Ystads Allehanda. Trots det kom bara bara 15 personer till mötet. Sten Sevborn informerade om RLS och det blev redan under föredra

11 get enlivlig diskussion. Som vanligt hade många riktiga problem med kryp i benen och blev ej tagna på allvar när de sökte hjälp hos läkare. Det är samma visa överallt. Denna dag hade jag hjälp av Mar ie-louise Wentzel som själv är drabbad av RLS. Hon är 64 år och arbetar som lärarinna i Ystad och vill dra igång en lokal självhjälpsgrupp med RLSpatienter i Ystad med omnejd. Denna grupp ska träffas efter sommaren och tanken är helt enkelt att över en kopp fika utbyta erfarenheter. Jag, Sten, har mycket goda erfarenheter från liknande grupper i Tyskland och önskar Marie- Louise framgång. Kommer naturligtvis själv att vara med om önskemål finns. Sten Sevborn Regionansvarig Reg. Syd Region Sydost 27 april Patient- och anhörigträff i Linneryds Bygdegård. 12 personer kom och lyssnade på föreläsningen om sjukdomen RLS. Regionasvarig Ann Karlsson föreläste om sjukdomen, lite historia, behandling och förbundets verksamhet. Kontaktombudet Marianne Andreasson berättade om sitt liv med RLS vilket var mycket uppskattat. Frågor kom under kvällen. I pausen fanns en lätt för täring med frukt och dryck. 4 maj Patient- och anhörig träff i Färjestaden. Nådens Kapell. Tyvärr hade Ölandsbladet glömt annonsen men två personer kom som varit inne på vår hemsida oc h läst, tur var väl det när jag kör t 20 mil t o r. Regioansvarig Ann Karlsson gjorde en förkortade föreläsning allt efter önskemålet från de somkom. Frukt och dryck fanns till förtäring. En av de två som kom jobbade med folkhälsa så det fannsmycket att diskutera, kvällen blev lyckad i alla fall. 10 maj Patient- och anhörigträff i Hultsfred. Ateljé Kopparslagaren Kontaktombudet Anita Lindvall hade ordnat lokal, förtäring och annonsen i Vimmerbytidningen. 30 personer kom och lyssnade på föreläsningen om sjukdomen RLS som regionansvarig Ann Karlsson höll. Många frågor ställdes under kvällen och sex nya medlemmar skrevs in vilket kändes jättebra. Vimmerbytidningen kom och gjorde ett reportage om föreläsningen plus tog kort som fanns med i tidningen onsdagen den 17 maj. 11 maj Patient- och anhörigträff i Sölvesborg på Biblioteket. 4 personer kom och lyssnade till Regionansvarig i syd Sten Sevborn som gjorde föreläsningen om sjukdomen RLS, dess historia, behandling och förbundet. Regionombudet i sydost hälsade välkomna och visade vårat material, böcker, broschyrer m m. Frukt och dryck fanns till förtäring i pausen. En del frågor ställdes under kvällen. 21 maj De Njursjukas Förening. Ann Karlsson var inbjuden till De Njursjukas För enings vårmöte för att informera om sjukdomen RLS, lite historik, behandling och förbundet. 45 personer var närvarnade och lyssnade idogt. 15 juni Patient- och anhörigträff på Växjö sjukhus. Regionansvarig Ann Karlsson hälsade välkomna. Förbundsordförande Leif Gustafsson föreläste om sjukdomen RLS för 30 personer i för eläsningssalen. Många frågor kom under kvällen om mediciner, läkare och hur många tabletter man behöver ta m m. Föreläsningen innehöll lite historik, sjukdomens kriterier, behandling och om förbundet. Frukt och dryck fanns att förtära i pausen. Tyvärr blev det ett tekniskt fel så vi fick använde OH-bilder i stället för Dator och prjektor. Ann Karlsson Regionansvarig Reg. Sydost. Skriv till Vi Nattvandrare om Sommar och RLSbesär Hur har Du upplevt dina RLS besvär i sommar, hjälper sol och sommarvarma bad eller blir besvären värre då? D u kanske väntar på en ky lig höst och en kall vinter med snö och is? Eller har Du något annat intresant att berätta Skriv, maila eller ring in ditt bidrag. Vi på redaktionen hjälper dig att utforma ditt bidrag om D u vill ha hjälp. Redaktionens adress och tel. hittar Du på sid 3.

12 KOMMANDE MÖTEN OCH TRÄFFAR Region Mitt Hälsoveckan i Siljansområdet Vansbro söndag 3/9 kl.13:00 Församlingshemmet Malung söndagen 3/9 kl.19:00 IOGT-NTO lokalen Mora måndag 4/9 kl.19:00 Andreasgården Särna tisdag 5/9 kl.13:00 Kyrkbacksgården Älvdalen 5/9 kl.19:00 Brittgården Orsa onsdag 6/9 kl.19:00 Kommunsalen,Tingshuset Rättvik torsdag 7/9 kl.13:00 Hörsalen Kulturhuset Leksand 7/9 kl.19:00 Sveasalen Föreläsare RLS-förbundets ordförande Leif Gustavsson, Laholm För mer information ring Lillemor Kommande möten: Bollnäs 23 september Hallstahammar 7 oktober Ljusdal 18 november Lokal och tid meddelas senare. (Även annonser i ortspress eller annonsblad) Frågor till Lillemor Region sydost Hösten 06 Lördagen den 19 september medverkan på Linneryds dagen. Torsdagen den 28 september patient oc h anhörig träff i Emmaboda Folkets Hus kl Torsdagen den 5 oktober patient oc h anhörigträff Kalmar Lasarett Sal: Spegeln kl Torsdagen den 12 oktober Patient och anhörigträff Vislanda Värdshus kl För mer information ring eller Region Norr Arvidsjaur 5 september, Kiruna 26 september Se vidare annonser i lokalpress. Biggans kryp av Birgitta Andersson Region Väst Planerade aktiviter under hösten 4 September Arvika 5 September Torsby 6 September Kristinehamn 23 September kl , lokal Vega, Vegahusen, Vegagatan 55, Göteborg 24 September kl Strömstads Folketshus 21 Oktober kl , lokal Folkets Hus, Alingsås För mer information se annons i lokalpress Intresserad av studiecirkel om RLS? Om intresse finns bland medlemmarna har vi tänkt att anordnar en eller två studiecirklar i Göteborg under hösten. Ring Kerstin Eriksson tel el ler Gun Petersson tel oc h anmäl dej. Region Syd Planerade aktiviter hösten 06 Gislaved Halmstad Helsingborg Hässleholm Höör/Hörby Jönköping Kristianstad Landskrona Ljungby Lund Malmö Nässjö Simrishamn Tranås Trelleborg Värnamo Ystad Ängelholm Hjälp Region Syd med lokaler I Malmö och Lund behöver vi hjälp med förslag till bra och inte dyra lokaliteter. Hör av dig till Sten eller För mer information om träffar Besök RLS Förbundets webbsida för mer information angående träffarna. Annonser kommer även att finnas i lokal-press.

Dopaminergika dopaminliknande effekter mot WED/RLS

Dopaminergika dopaminliknande effekter mot WED/RLS Dopaminergika dopaminliknande effekter mot WED/RLS Dopaminergika är ett annat namn för läkemedel som har dopaminliknande effekter på vissa specialiserade hjärnceller, neuroner. Inom dopaminergika finns

Läs mer

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova?

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? I natt pirrar det i benen på alltför många svenskar. Få känner till att obehagskänslorna inne i benen kan vara ett sjukdomstillstånd, Restless Legs Syndrom

Läs mer

Nu m m er 1 2006. g rati sti d n i ng för apotekets ku n d er. Sten Sevborn är en av många som lider av samma åkomma: Rastlösa ben kan inte sova

Nu m m er 1 2006. g rati sti d n i ng för apotekets ku n d er. Sten Sevborn är en av många som lider av samma åkomma: Rastlösa ben kan inte sova APOTEKET Nu m m er 1 2006. g rati sti d n i ng för apotekets ku n d er Sten Sevborn är en av många som lider av samma åkomma: Rastlösa ben kan inte sova Rastlösa ben ger nätter utan sömn Sten Sevborn lider

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Boehringer Ingelheim AB Box 47608 117 94 Stockholm. Fråga om läkemedelsförmåner med anledning av ny godkänd indikation för Sifrol; initiativärende.

Boehringer Ingelheim AB Box 47608 117 94 Stockholm. Fråga om läkemedelsförmåner med anledning av ny godkänd indikation för Sifrol; initiativärende. BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning Boehringer Ingelheim AB Box 47608 117 94 Stockholm SAKEN Fråga om läkemedelsförmåner med anledning av ny godkänd indikation för Sifrol; initiativärende.

Läs mer

BESLUT. Datum 2012-11-26. Uppföljning och omprövning av beslut inom läkemedelsförmånerna.

BESLUT. Datum 2012-11-26. Uppföljning och omprövning av beslut inom läkemedelsförmånerna. BESLUT 1 (5) Datum 2012-11-26 Vår beteckning FÖRETAG GlaxoSmithKline AB P.O. Box 516 169 29 Solna SAKEN Uppföljning och omprövning av beslut inom läkemedelsförmånerna. BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,

Läs mer

Vi Nattvandrare. Hälsovecka i Dalarna. Från Möten och. Att Äta rätt. Christina Börjesson en. Medlemsavgift för. Träffar. poet i RLS Förbundet

Vi Nattvandrare. Hälsovecka i Dalarna. Från Möten och. Att Äta rätt. Christina Börjesson en. Medlemsavgift för. Träffar. poet i RLS Förbundet Vi Nattvandrare Hälsovecka i Dalarna Från Möten och Träffar Att Äta rätt Christina Börjesson en poet i RLS Förbundet Medlemsavgift för 2007 Bilder från Hälsoveckan i Dalarna En medlemstidning från Restless

Läs mer

Vi Nattvandrare FRÅN MEDLEMMAR RLS KONFERANS I INBJUDAN DAGORDNING VERKSAMHETSBERÄTTELSE. En medlemstidning från Restless Legs (RLS) Förbundet

Vi Nattvandrare FRÅN MEDLEMMAR RLS KONFERANS I INBJUDAN DAGORDNING VERKSAMHETSBERÄTTELSE. En medlemstidning från Restless Legs (RLS) Förbundet Vi Nattvandrare FRÅN MEDLEMMAR ÅRSMÖTE 2007 INBJUDAN DAGORDNING VERKSAMHETSBERÄTTELSE RLS KONFERANS I MÜNCHEN FRÅN MÖTEN OCH TRÄFFAR En medlemstidning från Restless Legs (RLS) Förbundet 1 2007 INNEHÅLL

Läs mer

SAKEN BESLUT 1 (5) UCB Nordic A/S Arne Jacobsens Alle 15 2300 Köpenhamn S SÖKANDE. Ansökan inom läkemedelsförmånerna

SAKEN BESLUT 1 (5) UCB Nordic A/S Arne Jacobsens Alle 15 2300 Köpenhamn S SÖKANDE. Ansökan inom läkemedelsförmånerna 2010-06-07 1 (5) Vår beteckning SÖKANDE UCB Nordic A/S Arne Jacobsens Alle 15 2300 Köpenhamn S SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV avslår ansökan

Läs mer

BESLUT. Datum 2012-12-12

BESLUT. Datum 2012-12-12 BESLUT 1 (5) Datum 2012-12-12 Vår beteckning FÖRETAG GlaxoSmithKline AB P.O. Box 516 169 29 Solna SAKEN Omprövning av beslut inom läkemedelsförmånerna. BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV,

Läs mer

Vad är livskvalitet hos patienter med Restless Legs Syndrom? enkät i Sverige 2006/2007 bland medlemmar i RLS Förbundet

Vad är livskvalitet hos patienter med Restless Legs Syndrom? enkät i Sverige 2006/2007 bland medlemmar i RLS Förbundet Etiologin till RLS är ännu så länge till största delen oklar men troligtvis multifaktoriell. Vid RLS är det ingen brist på neuronalt dopamin utan troligtvis en störning i den neuronala dopaminfunktionen.

Läs mer

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.

Läs mer

Har du obehag i benen som

Har du obehag i benen som Har du obehag i benen som pirrar bränner sticker bubblar smärtar hettar kryper svider Då kanske du har Willis-Ekbom Disease WED www.wedforbundet.se 1 Willis-Ekbom Disease, WED, kallas även Restless Legs

Läs mer

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2006-10-23 1977/2005

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2006-10-23 1977/2005 BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE GLAXOSMITHKLINE AB Box 516 169 29 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt

Läs mer

Läkemedel. Matts Engvall. Specialist i allmänmedicin Matts Engvall

Läkemedel. Matts Engvall. Specialist i allmänmedicin Matts Engvall 1 Läkemedel Några tankar om läkemedel, om den specifika och den ospecifika effekten, om att pröva ett läkemedel, om biverkningar och om utprovningen av rätt dos. Matts Engvall Specialist i allmänmedicin

Läs mer

Fallpreventivt arbete inom VLL. Cecilia Edström, Hälsoutvecklare, Västerbottens läns landsting

Fallpreventivt arbete inom VLL. Cecilia Edström, Hälsoutvecklare, Västerbottens läns landsting Fallpreventivt arbete inom VLL Cecilia Edström, Hälsoutvecklare, Västerbottens läns landsting Historik Bäst i Sverige på att falla! 2014 var det 1680 personer i Västerbotten, 65 år eller äldre, som föll

Läs mer

Rutiner gällande remissförfarande, utprovning samt förskrivning av boll-tyngd-kedjetäcke

Rutiner gällande remissförfarande, utprovning samt förskrivning av boll-tyngd-kedjetäcke Rutiner gällande remissförfarande, utprovning samt förskrivning av boll-tyngd-kedjetäcke Regler gällande hjälpmedel i allmänhet För samtliga hjälpmedel som förskrivs på betalningsförbindelse via ÅHS gäller

Läs mer

Att leva med Parkinsons sjukdom

Att leva med Parkinsons sjukdom SE_My Life my PD_Booklet_2april2010:A5 Hur kan jag förbättra min sömn? Hur får jag bästa möjliga effekt av min Parkinsonmedicin? 05.04.2010 15:45 Hur kan jag göra det lättare för människor att förstå vad

Läs mer

Vi Nattvandrare SVENSKA RLS RLS FÖRBUNDET PÅ FÖRBUNDET I TYSKLAND ALMEDALSVECKAN. Årsavgift för 2008. OBS glöm ej skriva avsändare vid inbetalning

Vi Nattvandrare SVENSKA RLS RLS FÖRBUNDET PÅ FÖRBUNDET I TYSKLAND ALMEDALSVECKAN. Årsavgift för 2008. OBS glöm ej skriva avsändare vid inbetalning Vi Nattvandrare Årsavgift för 2008 Nu är det dags att betala årsavgift till RLS Förbundet för 2008. I denna tidning finner du en lös inbetalningsavi. Årsavgiften ska vara betald senast sista januari. Om

Läs mer

Totalt antal poäng på tentamen: Max: 59p För att få respektive betyg krävs: 70% =G: 41p 85% = VG:50p

Totalt antal poäng på tentamen: Max: 59p För att få respektive betyg krävs: 70% =G: 41p 85% = VG:50p Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen 61SÄ01 Ssk 07b 3 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-10-25 Tid: 17:00-21.00 Hjälpmedel:

Läs mer

Pramipexol Stada. 18.10.2013, Version V01 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Pramipexol Stada. 18.10.2013, Version V01 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Pramipexol Stada 18.10.2013, Version V01 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning Pramipexol STADA 0,088 mg tabletter Pramipexol STADA 0,18 mg tabletter

Läs mer

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se Sömnhjälpen www.somnhjalpen.se Sömnsvårigheter kan ge allvarliga problem i vardagslivet och för hälsan. Genom att vara uppmärksam på våra vanor och vår livsstil, samt faktorer i miljön kan vi förebygga

Läs mer

Nja, man vet inte riktigt hur lång tid det tar men om en stund är det nog din tur! Hur mår du? Vill du ha en tablett eller nåt?!

Nja, man vet inte riktigt hur lång tid det tar men om en stund är det nog din tur! Hur mår du? Vill du ha en tablett eller nåt?! $.87(1 AKUTEN Introduktion: Det här dramat handlar om mannen som låg vid Betesdadammen och väntade på att få hjälp ned i en bassäng. Det var nämligen så att när vattnet kom i rörelse så hade vattnet en

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. 1 Sjukdomen är ofta förknippad med övervikt. En viktig del av behandlingen är därför

Läs mer

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se Tips och råd om överaktiv blåsa Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se VES-100973-1 02.2011 Relevans.net Man räknar med att cirka 200 miljoner människor i världen har problem med blåsan.

Läs mer

Är depression vanligt? Vad är en depression?

Är depression vanligt? Vad är en depression? Depression Din läkare har ställt diagnosen depression. Kanske har Du uppsökt läkare av helt andra orsaker och väntade Dig inte att det kunde vara en depression som låg bakom. Eller också har Du känt Dig

Läs mer

Restless Legs Syndrom Medicinska riktlinjer

Restless Legs Syndrom Medicinska riktlinjer Restless Legs Syndrom Medicinska riktlinjer Per-Erik Lygner, öl Neurologimottagn Frölunda Specialistsjukhus Varför? Restless Legs Syndrom (RLS) prevalens 5-15% i vuxna befolkningen Liten andel med svåra,

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN OLANZAPIN RATIOPHARM Datum: 21.7.2014, Version 1.1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av den offentliga sammanfattningen VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Olanzapin

Läs mer

Behandling av Parkinson i klinisk vardag nya möjligheter

Behandling av Parkinson i klinisk vardag nya möjligheter Stockholm i februari 2008 Inbjudan Swemodis symposium Behandling av Parkinson i klinisk vardag nya möjligheter Stockholm, 3-4 April 2008 Swemodis symposium berör på ett heltäckande sätt behandlingstraditioner

Läs mer

Patientdagbok. Till dig som skall starta behandling med Resolor. (prukaloprid)

Patientdagbok. Till dig som skall starta behandling med Resolor. (prukaloprid) Patientdagbok Till dig som skall starta behandling med Resolor (prukaloprid) 14414 Patientdagbok_SE.indd 1 2014-11-14 09:28 Resolor patientdagbok Information som är bra att ha: Din dos Resolor Andra läkemedel

Läs mer

För att se sjukhusens resultat per åtgärd år för år, se Swedehearts årsrapporter: http://www.ucr.uu.se/swedeheart/index.

För att se sjukhusens resultat per åtgärd år för år, se Swedehearts årsrapporter: http://www.ucr.uu.se/swedeheart/index. Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2013 och 2012 Det svenska kvalitetsregistret Swedeheart tar varje år fram ett kvalitetsindex över den svenska hjärtsjukvården. Kvalitetsindexet, som Hjärt-Lungfonden

Läs mer

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.den innehåller information som är viktig för dig.

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.den innehåller information som är viktig för dig. Bipacksedel: Information till användaren Eldepryl 5 mg och 10 mg tabletter Selegilin Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.den innehåller information som är viktig för dig.

Läs mer

Information om säkerhet och nytta med läkemedel INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG

Information om säkerhet och nytta med läkemedel INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Information om säkerhet och nytta med läkemedel INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Läkemedlen har en dokumenterad nytta Alla läkemedel har godkänts av läkemedelsmyndigheterna och har

Läs mer

Till dig som nyligen fått diagnosen Parkinsons sjukdom

Till dig som nyligen fått diagnosen Parkinsons sjukdom Till dig som nyligen fått diagnosen Information och utbildning Medlemmen i centrum Forskning och vård Livslust och framtidsmål Förbundet, Länsföreningar och lokala föreningar i samverkan Du har nyligen

Läs mer

Bipacksedel: Information till användaren. Requip 0,5 mg filmdragerad tablett

Bipacksedel: Information till användaren. Requip 0,5 mg filmdragerad tablett Bipacksedel: Information till användaren Requip 0,25 mg filmdragerad tablett Requip 0,5 mg filmdragerad tablett Requip 1 mg filmdragerad tablett Requip 2 mg filmdragerad tablett Requip 5 mg filmdragerad

Läs mer

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Aripiprazole Accord (aripiprazol)

Aripiprazole Accord (aripiprazol) Aripiprazole Accord (aripiprazol) Patient/Anhörig Informationsbroschyr Denna broschyr innehåller viktig säkerhetsinformation som du ska bekanta dig med innan påbörjande av behandlingen med aripiprazol

Läs mer

Hypotyreos. Låg ämnesomsättning

Hypotyreos. Låg ämnesomsättning Hypotyreos Låg ämnesomsättning 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

BESLUT. Datum

BESLUT. Datum BESLUT 1 (5) Datum 2009-11-04 Vår beteckning SÖKANDE UCB Nordic A/S Arne Jacobsens Allé 15 DK-2300 Köpenhamn S Företrädare: Fredrik Berggren SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och

Läs mer

Parkinson utanför neurologkliniken. Mellansvenskt läkemedelsforum 2015 Örebro

Parkinson utanför neurologkliniken. Mellansvenskt läkemedelsforum 2015 Örebro Parkinson utanför neurologkliniken Mellansvenskt läkemedelsforum 2015 Örebro Önskemål/krav från patienter Förbättrad tillgång till neurologisk vård och rehabilitering Likvärdig vård över hela landet Rätt

Läs mer

Frågor och svar om sängvätning

Frågor och svar om sängvätning Frågor och svar om sängvätning Broschyren är utgiven av Svenska Enures Akademien Hur vanligt är det med sängvätning? De flesta barn blir torra i 2-3 års åldern, i regel tidigare på dagen än på natten.

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

1. Vad är problemet? Kolhydrater och övervikt

1. Vad är problemet? Kolhydrater och övervikt 1. Vad är problemet? Kolhydrater och övervikt Nedan ser du en graf som enligt mitt sätt att se visar problemets källa på ett tydligt sätt. Den visar energiintagets sammansättning för vuxna män i USA samt

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots

Läs mer

Tag hand om hundens leder

Tag hand om hundens leder Tag hand om hundens leder En informationsguide för hundägare Länge leve friheten! Många år med ett aktivt liv sätter sina spår Lek, apport, hundsport, jakt och långa promenader är bara några av de aktiviteter

Läs mer

Om läkemedel. vid adhd STEG 2. Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, , var du än bor i länet.

Om läkemedel. vid adhd STEG 2. Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, , var du än bor i länet. Om läkemedel vid adhd Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, 010-476 19 99, var du än bor i länet. STEG 2 BUP-mottagning finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48

Läs mer

Fyra tips till arbetsgivare för att hjälpa sina medarbetare till mindre stress och bättre sömn

Fyra tips till arbetsgivare för att hjälpa sina medarbetare till mindre stress och bättre sömn Pressmeddelande 2011-08-10 Kvinnor sover sämre än män i Stockholms län Kvinnliga anställda har generellt sett svårare att sova än sina manliga kollegor. Hela 29 procent av kvinnorna i Stockholms län sover

Läs mer

Blekinge län , , ,5 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Dalarnas län

Blekinge län , , ,5 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Dalarnas län Blekinge län 20980 20 24980 25 44680 36 50680 39 72723,5 51 74923,5 52 78923,5 54 Karlshamn 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 Karlskrona 12200 8 13000 9 32700 20 32700 20 32700 20 32700

Läs mer

Varmt tack. Mars. Margareta Ingman för pengar till vår förening med anledning av Din make, Ivar Ingmans bortgång förra året.

Varmt tack. Mars. Margareta Ingman för pengar till vår förening med anledning av Din make, Ivar Ingmans bortgång förra året. PARKINSONBLADET Information till medlemmar i Parkinsonföreningen i Västra Götaland Mars 2014 Bladansvarig Inger Celion www.parkinsonforbundet.se Länsföreningar Västra Sverige Mars är den 3:e månaden enligt

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Innehåll. Ett viktigt steg för att komma i själslig balans...4. Du är inte ensam...5. Psykisk sjukdom är inte någons fel!...5

Innehåll. Ett viktigt steg för att komma i själslig balans...4. Du är inte ensam...5. Psykisk sjukdom är inte någons fel!...5 Patientinformation Innehåll Ett viktigt steg för att komma i själslig balans...4 Du är inte ensam...5 Psykisk sjukdom är inte någons fel!...5 Hur yttrar sig en psykos?...6 Schizofreni och psykotisk sjukdom

Läs mer

KULEVA -hjälp Till hälsa och lärande

KULEVA -hjälp Till hälsa och lärande KULEVA -hjälp Till hälsa och lärande Högstadiet - sömn h8-1 BILD 1 -Joel sover gott Är det någon som känner sig trött idag? Hur många har sovit dåligt i natt? Vet ni hur många timmars sömn ni behöver i

Läs mer

Att leva med. Narkolepsi

Att leva med. Narkolepsi Att leva med Narkolepsi Att leva med narkolepsi Det kändes som om jag höll på att sova bort hela livet tonåren var Ida Jegréus så trött att hon inte kunde hålla sig vaken på lektionerna i skolan. Hur

Läs mer

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2007-11-07 1178/2007

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2007-11-07 1178/2007 BESLUT 1 (6) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2007-11-07 SÖKANDE GLAXOSMITHKLINE AB Box 516 169 29 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet. VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får

Läs mer

Vi Nattvandrare. Aktuellt. Svensk studie om järnets påverkan vid RLS. Första RLS Dagen se annons sista sidan. Fråga Doktorn NUMMER

Vi Nattvandrare. Aktuellt. Svensk studie om järnets påverkan vid RLS. Första RLS Dagen se annons sista sidan. Fråga Doktorn NUMMER Vi Nattvandrare Aktuellt Svensk studie om järnets påverkan vid RLS Första RLS Dagen se annons sista sidan Fråga Doktorn Förbundets årsmöte Foto från träffar i Södertälje, Halmstad och Ängelholm NUMMER

Läs mer

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Remeron 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Depression är en sjukdom som präglas

Läs mer

Stroke många drabbas men allt fler överlever

Stroke många drabbas men allt fler överlever Stroke många drabbas men allt fler överlever Birgitta Stegmayr Docent i medicin Stroke är en vanlig sjukdom. Här i Sverige drabbas troligen 30 000 35 000 personer per år av ett slaganfall, som också är

Läs mer

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Uppgifterna i tabellerna på följande sidor är ögonblicksbilder och visar antal lediga provtider, antal bokade

Läs mer

ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12

ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12 ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12 Kurserna har genomförts på Edvinshus, Köpingebro, Östra/Bleke och Svarte under v. 5-6 och på Löderup, Backa, Änga och Sövestad under v 10-12, två kurskvällar per skola.

Läs mer

Bokningsläge (hela landet)

Bokningsläge (hela landet) Bokningsläge (hela landet) Uttagsdatum Provtyp Vecka 2015-06-15 kl 4:00:05 B Antal bokade provtider Summa Kapacitet Andel lediga provtide r % Antal lediga provtider 25 138 5 062 5 200 2,65% Borås 0 141

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Uppgifterna i tabellerna på följande sidor är ögonblicksbilder och visar antal lediga provtider, antal bokade

Läs mer

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

Smärta och inflammation i rörelseapparaten Smärta och inflammation i rörelseapparaten Det finns mycket man kan göra för att lindra smärta, och ju mer kunskap man har desto snabbare kan man sätta in åtgärder som minskar besvären. Det är viktigt

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom

Stress & utmattningssyndrom Stress & utmattningssyndrom 2015 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Aktuella och moderna

Läs mer

Andel behöriga lärare

Andel behöriga lärare Andel behöriga lärare Svenska Matematik Engelska Kommun Totalt antal Andel behöriga % Kommun Totalt antal Andel behöriga % Kommun Totalt antal Andel behöriga % Åtvidaberg 13 100,0 Mariestad 16 100,0 Skellefteå

Läs mer

Att leva med Ataxier

Att leva med Ataxier Att leva med Ataxier Att leva med ataxier Jag kan fortfarande göra allt på mitt eget sätt Johanna Nordbring, 47 år i dag, gick tredje årskursen på gymnasiet när hon märkte att hon hade problem med balansen.

Läs mer

Frågor och svar om smärtlindring

Frågor och svar om smärtlindring Frågor och svar om smärtlindring M-PRO-05-PAIN-002-ALK-ELIXIR Pfizer AB. Telefon 08-519 062 00. Fax 08-519 062 12. www.pfizer.se Information till dig som har fått Dolcontin (morfinsulfat) Ansvarig läkare...

Läs mer

Tack och lov finns det en enkel lösning på just den delen av problemet. Stäng av datorn och mobilen. Låt inte mobilen stå på ljudlös, då kommer

Tack och lov finns det en enkel lösning på just den delen av problemet. Stäng av datorn och mobilen. Låt inte mobilen stå på ljudlös, då kommer Att mobilanvändandet går att koppla till sömnstörningar visar även en undersökning gjord i Bamberg. 7 Samma sak visade sig även i den undersökningen när försökspersonerna utsattes för en tusendel av det

Läs mer

Sedan vi började med Souvenaid är vi ute mycket mer

Sedan vi började med Souvenaid är vi ute mycket mer Sedan vi började med Souvenaid är vi ute mycket mer En nutritionsåtgärd för personer i ett tidigt stadium av Alzheimers sjukdom Symptom vid Alzheimers sjukdom Det första tecknet på Alzheimers sjukdom är

Läs mer

Sömnproblematik, stress och behandling

Sömnproblematik, stress och behandling Succé nytt datum! Sömnproblematik, stress och behandling för dig i primär och företagshälsovården Sambandet mellan sömnproblem, stress och livsstil! Utmattningssyndrom ohälsa sömn KBT behandling vid sömnproblem!

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

Rapport från NetdoktorPro Nokturi nattkissning

Rapport från NetdoktorPro Nokturi nattkissning Rapport från NetdoktorPro Nokturi nattkissning Introduktion om nokturi Många vaknar en eller flera gånger varje natt och tvingas gå upp och kissa. Tillståndet kallas nokturi och är en av de vanligaste

Läs mer

Till dig som har höftledsartros

Till dig som har höftledsartros Till dig som har höftledsartros Nu kan han inte skylla på sin höft i alla fall DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i höften påverkar din livssituation på många sätt.

Läs mer

Medlemsblad NR: 3 2013

Medlemsblad NR: 3 2013 Medlemsblad NR: 3 2013 Styrelsen önskar en GOD JUL & ETT GOTT NYTT ÅR Hoppas ni har haft en skön höst och förvinter trots storm, regn, snö & kyla men över naturens lagar kan vi inte styra. Vi får alltid

Läs mer

Jag vet mitt värde. Bli trygg och delaktig i din blodförtunnande behandling genom självtestning

Jag vet mitt värde. Bli trygg och delaktig i din blodförtunnande behandling genom självtestning Jag vet mitt värde Bli trygg och delaktig i din blodförtunnande behandling genom självtestning Kan självtestning vara något för dig? Äter du blodförtunnande läkemedel som kräver regelbundna kontroller

Läs mer

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2007-11-19 1072/2007

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2007-11-19 1072/2007 BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2007-11-19 SÖKANDE Smerud Medical Research International AS Drammensveien 41 N-0271 Oslo Norge SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS

Läs mer

Behandling. med sköldkörtelhormon. Ett livsviktigt hormon

Behandling. med sköldkörtelhormon. Ett livsviktigt hormon Behandling med sköldkörtelhormon Ett livsviktigt hormon Behandling med sköldkörtelhormon (tyroxin) Detta hormon bildas normalt i sköldkörteln som sitter framtill på halsen strax nedanför struphuvudet.

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck (hypertoni) är något av en folksjukdom. Man räknar med att ungefär

Läs mer

Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2012 och 2011

Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2012 och 2011 Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2012 och 2011 Det svenska kvalitetsregistret Swedeheart tar varje år fram ett kvalitetsindex över den svenska hjärtsjukvården, som presenteras i Hjärt-Lungfondens Hjärtrapport.

Läs mer

Information. till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta.

Information. till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta. Information till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta www.schizofreni.se Innehåll Ett viktigt steg för att komma i själslig balans...4 Du är inte ensam...5 Psykisk sjukdom

Läs mer

INFORMATION OM INVEGA

INFORMATION OM INVEGA INFORMATION OM INVEGA Du är inte ensam Psykiska sjukdomar är vanliga. Ungefär var femte svensk drabbas varje år av någon slags psykisk ohälsa. Några procent av dessa har en svårare form av psykisk sjukdom

Läs mer

WEBBTABELLER. Webbtabellerna finns på Riks-Strokes hemsida (www.riks-stroke.org, flik Årsapporter): Webbtabell 1

WEBBTABELLER. Webbtabellerna finns på Riks-Strokes hemsida (www.riks-stroke.org, flik Årsapporter): Webbtabell 1 WEBBTABELLER Webbtabellerna finns på Riks-Strokes hemsida (www.riks-stroke.org, flik Årsapporter): Webbtabell 1 Webbtabell 2 Webbtabell 3 Webbtabell 4 Webbtabell 5 Webbtabell 6 Webbtabell 7 Webbtabell

Läs mer

HTA-enheten CAMTÖ. Behandling av depression hos äldre 2015-06-16

HTA-enheten CAMTÖ. Behandling av depression hos äldre 2015-06-16 HTA-enheten CAMTÖ 2015-06-16 Behandling av depression hos äldre SBU-rapport nr 2015-233 http://www.sbu.se/upload/publikationer/content0/1/depression_aldre_2015.pdf Kort sammanfattning av rapporten Depression

Läs mer

Stress & Utmattningssyndrom

Stress & Utmattningssyndrom Stress & Utmattningssyndrom 2014 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stress & utmattningssyndrom Få patienten att arbeta med förhållningssätt och

Läs mer

Landsting/region Andel avlidna, % Hjärnblödning Hjärninfarkt Alla

Landsting/region Andel avlidna, % Hjärnblödning Hjärninfarkt Alla WEBBTABELL 1 Andel avlidna inom 90 dagar, landstings-/regionjämförelser 2014. Justerat i statistisk modell för skillnader i kön, ålder och medvetandegrad. L = statsistiskt signifikant lägre än riksgenomsnittet.

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING TILL. Må bra med eller utan läkemedel

STUDIEHANDLEDNING TILL. Må bra med eller utan läkemedel STUDIEHANDLEDNING TILL Må bra med eller utan läkemedel Allmänt om studiecirkeln En studiecirkel består av deltagare som bestämt sig för att ge sin tid till att fördjupa sina kunskaper och dela med sig

Läs mer

Kloka Listan 2013. Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan 2013. Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2013 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Äldre och läkemedel Generella rekommendationer Individualisera, ompröva indikationer regelbundet och utvärdera

Läs mer

FÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING

FÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING FÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING Sofia Ernestam Reumatolog, Karolinska universitetssjukhuset Registerhållare SRQ Projektledare 4D artriter Sofia Svanteson, Grundare

Läs mer

Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal.

Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal. Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal. Bild 2 Släng ut frågorna: Vad är det som gör att Per och Anna (de vanligaste namnen på personer över 65 år i Jämtland) inte faller? Vad

Läs mer

Biologiskt perspektiv

Biologiskt perspektiv Biologiskt perspektiv ARV Kemisk balans Signalsubstanser Hjärnans STRUKTUR Nervceller Ett häfte som kompletterar texten i din bok Det biologiska perspektivet söker förklara människans tankar, känslor och

Läs mer

3. Läkemedelsgenomgång

3. Läkemedelsgenomgång 3. Varför behövs läkemedelsgenomgångar? Läkemedelsanvändningen hos äldre har ökat kontinuerligt under de senaste 20 åren. Detta är mest påtagligt för äldre i särskilda boendeformer, men också multisjuka

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Resultat från Apotekets kundpanel

Resultat från Apotekets kundpanel Resultat från Apotekets kundpanel värkundersökning oktober 2010 Apoteket AB Varför en undersökning om värk? Ta reda på svenska folkets preferenser och beteenden kring receptfria mediciner mot värk samt

Läs mer

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Klinefelters syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

Högt blodtryck Hypertoni

Högt blodtryck Hypertoni Högt blodtryck Hypertoni För högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om det inte behandlas. Har du högt blodtryck ökar risken för följdsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt,

Läs mer