Vi Nattvandrare AKTUELLT. RLS Symposium i Köpenhamn och Barcelona. dyrare mediciner än offentligt anställda. Krypningar i ben kartlagda

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vi Nattvandrare AKTUELLT. RLS Symposium i Köpenhamn och Barcelona. dyrare mediciner än offentligt anställda. Krypningar i ben kartlagda"

Transkript

1 Vi Nattvandrare AKTUELLT RLS Symposium i Köpenhamn och Barcelona Privata allmänläkare förskriver dyrare mediciner än offentligt anställda. Krypningar i ben kartlagda Från möten och träffar En medlemstidning från Restless Legs (RLS) Förbundet

2 INNEHÅLL RLS FÖRBUNDET Redaktionsruta Sid 2 Ordförande har ordet Sid 3 Omega 3 fettsyror Sid 4 RLS Symposium Barcelona Sid 4 RLS Symposium Köpenhamn Sid 6 Saxat Sid 8 RLS Forskning Sid 8 Medlemsberättelse Sid 9 Möten och träffar Sid 10 Fortsättning möten och träffar Sid 11 Kommande träffar och möten Sid 12 TRYCKSAKER SOM GES UT AV RESTLESS LEGS FÖRBUNDET UNDET,, INKLUDERANDE DENNA TIDSKRIFT,, ÄR AVSEDDA VSEDDA A ENDAST FÖR INFOR- MATION OCH ERSÄTTER EJ HJÄLP FRÅN EN KOMPETENT LÄKARE. MEDLEMSUTVECLING Styrelse Ordförande Leif Gustafsson Tel: Vice ordf. Cay Melkersson Tel: Sekreterare Ann Karlsson Tel: Vice sekr. Gun PetterssonTel: Kassör och ansvarig för medlemsfrågor Sten Sevborn Tel: Styrelsesuppleanter Lillemor Emretsson Tel: Anna Palmqvist Tel: Elvy Isaksson Tel: Birgitta Andersson Tel: Regionombud Region Syd Sten Sevborn Tel: Östra Hoby 89: BOR RBY E-post: Region Sydost Ann Karlsson Tel: Bökås LINNERYD E-post: Region Väst Ingegerd Björk Tel: Konungsgärde OLSFORS E-post: Region Stockholm Gunnel Ståhl Tel: Skulptörvägen JOHANNESHOV E-post: Region Mitt Lillemor Emretsson Tel: Lasarettsvägen 4, MORA E-post: Region Norr Birgitta Andersson Tel: Nedre Bäck BUREÅ E-post:

3 MORDFÖRANDE HAR ORDET Nu har en distriktsläkare vid en vårdcentral i Jönköping skrivit i Läkartidningen om lanseringen av Sifrol. I artikeln finns flera felaktigheter. RLS förbundet anklagas bland annat för att gå i läkemedelsföretagens bojor! Bengt Järhult som läkaren heter är säkert en av de läkare som har dålig kunskap om vad RLS är och likaså hur läkemedelsföretagen ekonomiskt stöttar patientförbunden. Den läkare som påstår sig veta att vår a annonser, vår webbsida och de träffar som vi ordnar betalas av läkemedelsföretag, har ingen stor kunskap om hur ett patientförbund arbetar och hur vi finansierar vår verksamhet. RLS Förbundet följer helt Läkemedelsindustriföreningens regler vid samarbete med läkemedelsföretag. Bidrag ges endast till klart defingerade projekt. Ett sådant projekt är RLS Förbundets utbildning av läkare som angrips i artikeln. Försök i stället hjälpa de som är drabbade av RLS! Vi som arbetar inom RLS Förbundet vet att många RLS drabbade blir feltolkade, då de söker för sina problem, samt att många, ja betydligt fler än vad någon kan tr o har blivit och även blir felmedicinerade. Oftast söker inte patienten för obehagskänslan eller som RLS i flesta fal l kallas för "myrkrypen" utan söker för att de inte kan somna el ler att de vaknar flera gånger under natten, någon riktig undersökning göres ej utan patienten får något att sova på! Nästa steg i behandlingen blir ofta någon antidepressiv medicinering. Tänk hur mycket lidande den RLS drabbade har helt i onödan och tänk vilka onödiga kostnader det blir för dels den drabbade men även för samhället. I dag finns det två registrerade och godkända mediciner mot RLS Adartrel och Sifrol, mediciner som gör att en RLS drabbad kan leva ett så gott som nor malt liv. Låt oss slippa se fler sådana här ar tiklar utan lägg krutet där det behövs. NYTT UTBILDNINGSMATERIAL Självhjälpscirkel Förbundet har tagit fram ett studiecirkelmaterial Att leva med kryp i benen. Meningen är att Du som är drabbad ska lära Dig mer om Din sjukdom och även träffa andra som är i samma siuation. Kontakta Regionansvarig i Din region för mer information. Namn och tel. nr finner Du på sid. 2. Att Leva med kryp i benen Ett studiematerial om sjukdomen Restless LegsSyndrom Vi Nattvandrare är medlemstidning för Restless Legs (RLS) Förbundet. Vi Nattvandrare ges ut med 4 nr/år i ca ex. ISSN Ansvarig utgivare: Leif Gustafsson. Medlemsfrågor: Kassör: Sten Sevborn, Östra Hoby 89:3, BORRBY. Tel E-post Org. nr Postgiro: Redaktionen ansvarar endast för beställt material och förbehåller sig rätten att redigera infört material. Redaktionens adress: Dagar för manusstopp är: Vi Nattvandrare RLS Förbundet Flöjtstigen Laholm. 15 januari, 15 aprilj, 1 juli och 15 oktober Tel

4 Omega 3 fettsyror - Tom Saldeen 60 % av hjärnans vikt är fett och den största delen utgörs av DHA-DocosaHexapentaeanAcid. Dessa syror är viktiga för att hjärnan ska kunna behålla sin kapacitet. Vin anses vara bra för hjärtat och en av anledningarna kan vara att vindrickare äter mer fisk än andr a. Omega 3 fettsyror, som säljs som kosttillskott, ska vara så lika sitt ursprung som möjligt, dvs hur de ser ut i fisken. Där omges de av antioxidanter som E-vitaminer. Det är mycket viktigt att E-vitaminerna är en blandning av alfa, beta och gamma tokoferoler enligt ny forskning. Omega 3 fettsyrorna förändrar cellmembranen och har även inflytande på hormonstatus. Omega 3 fettsyror kan enligt amerikanska studier minska plötslig hjärtdöd med 30 %. En ny amerikansk studie visade att det var 81 % mindr e risk att dö i plötslig hjär t- död om man hade en hög halt av omega 3 f ettsyror i vävnaderna. Låg halt Omega 3 fetter i kroppen är sämre än hög halt av kolesterol. Tom Saldeen och hans forskarteam har tagit fram en metod för att kunna mäta Omega 3 f etter direkt i blodet. Det finns vetenskapliga studier publicerade i ansedda medicinska tidskrifter, Archives of Internal Medicine 2005, som visar att Omega 3 fetter har bättr e effekt än statiner - kolesterolsänkande läkemedel - för att förebygga plötslig hjärtdöd. Omega 3 fetter i kombination med statiner gav bäst resultat. Omega 3 fettsyrorna är bl. A. Uppbyggda av EPA och DHA, som är två fettsyror. Förhållandet mellan dessa bör vara 3:2 för att ge bäst eff ekt. Omega 3 fettsyror: förbättrar insulinets aktivitet, reducerar hjärtarrytmier, ökar kärlelasticiteten, sänker blodtrycket, sänker triglyceriderna och ökar HDL, det goda kolesterolet. Effekten på LDL är oklar men par tikelstorleken ändras. Omega 3 fettsyror har genom sin antiinflammatoriska effekt en positiv effekt på ledstelheten. EPA motverkar osteoporos. Omega 3 fettsyrorna ökar fettförbränningen. En fiskolja som används som kosttil lskott ska ha högst 38 % Omega 3 fettsyror och antioxidanter som i fisken den tas från. Vid depressioner visar hjärnan upp en låg halt av Omega 3 fettsyror och ett tillskott av dessa har positivt infl ytande på depressionen. Det finns inga studier som visar om Omega 3 f ettsyror har effekt på dopaminsystemet.100 gram fet fisk, lax, motsvarar 1 gram EPA/DHA. Stekning och fritering av fisken förstör Omega 3 f ettsyrorna. Grillning är något bättre. Kokning är för Omega 3 fettsyrorna helt ofarligt och rekommenderas som tillagningsmetod. 5 ml eller 1,3 gram EPA/DHA per dag är ett lämpligt intag. Sten Sevborn Parkinson's Disease Restless Legs Syndrome Barcelona, Spanien April 27-28, 2006 Symposierna sponsrades av Boehringer Ingelheim (BI) Symposiet hölls i Congress Centret som ligger i norra delen av Barcelona nere vid vattnet, där de olympiska spelen hölls för några år sedan. Såväl hotell som konferensrummen var av hög standard. Den gemensamma maten på torsdagskvällen höll även den hög standard och serverades i en speciell katalonsk restaurant ett stycke ut från centrum. Området där Barcelona ligger heter Katalonien. Det bjöds på katalonska specialiteter, såväl mat som dryck. Den vetenskapliga kommitten som gjort programmet, helt fristående från BI, utgörs av de bästa inom områdena Parkinson och RLS. Symposiet besöktes av ca. 750 delegater. Första dagen ägnades åt Parkinson's sjukdom och jag tänker bara kort redogöra för några saker från denna dag. Parkinson's sjukdom. Parkinsonpatienter kan få hallucinationer med eller utan behandling med dopaminagonister. Det finns en balans mellan acetylkolin och dopamin. Är dopaminhalten låg är halten av acet ylkolin hög. Utbildningen av Parkinsonpatienter är viktigt och tar i USA mycket läkartid. (Borde kunna göras av patientorganisationerna, författarens anmärkning) Det är viktigt att studera patienterna i sina hem eftersom de fungerar helt annorlunda på en läkarmottagening. Dopamineffekter? Antikolinergika, läkemedel som reducerar stelhet och tremor - darrningar, är omtyckt av patienterna. L-Dopa har en halveringstid av 90 minuter (Poewe) Det finns inga kliniska data som säger vilka substanser som är neuroprotektiva, som skyddar hjärnan. Behovet av L-Dopa som adjuvans, hjälpterapi, är betydligt mindre om patienten behandlas med Sifrol 88 % av läkarna väljer non-ergota dopaminagonister med tanke på riskerna med fibrotisering. Nästan alla som har Parkinsonpatienter har sömnstörningar enligt professor Oertel från Marburg i Tyskland. Sleep attacs, att man plötsligt somnar, drabbar mellan 3 och 5 % av patienterna. Det kommer en del nya intressanta terapimöjligheter, tex Adenosin A2A antagonister, inom den närmaste tiden. Alla dopaminagonister kan ge upphov till spelbero-

5 ende. Mellan 5 och 7 % av patienterna drabbas. Sifrol påverkar limbiska systemet mer och ges till y ngre patienter. Depression kan oftast behandlas med dopaminagonister. Sifrol har högre antiderpressiv effekt än de andra dopaminagonisterna. Förstoppning och svettning kan såväl utlösas av dopaminagonisterna som att behandlas med dem. Restless Legs Syndrom RLS Hela andra dagen ägnades åt RLS. De som bara var intresserade av Parkinson hade prioriterat dagen så att de inte deltog i RLS-aktiviteterna. Cirka 400 tog i alla fall denna chans till att lära sig mer om RLS. Kunskapsnivån om RLS var skrämmande dålig, vilket jag kommer tillbaks till senare. Bland föreläsarna och diskussionsledarna fanns det bästa världen har att bjuda. 1. Professor Wayne Hening från New Brunswick, NJ, USA inledde. Från Korea har det nu kommit uppgif ter om att även där cirka 10 % av befolkningen har RLS. Livskvaliteten sjunker med stigande RLS-problem. Med svår RLS följer svåra sömnstörningar som kan leda till trötthet på dagen, nedstämdhet, att man blir orkeslös och inte klarar av arbetet och därigenom till svåra depressioner. Nya studier visar klart att svår RLS leder til l ett försämrat hälsoläge. RLS hos barn är ett svårt område. Det har kommit nya kriterier för RLS hos barn. Det finns även tankar om att de bar n som får diagnosen ADHD i stor utsträckning inte har ADHD utan RLS och att RLS kanske kan vara utlösare av ADHD. Deltagare i Barcelina 2. Professor John Winkelman, från Boston, MA, USA fortsatte med att berätta om RLS oc h depressioner. Depressiva symtom är vanligt förekommande vid neurologiska sjukdomar. RLS-patienter har oftare än friska människor depressiva tillstånd. Mellan 5 och 10 % av de RLS-drabbade lider av depressioner. Sifrol anses ha en mer uttalad effekt mot depressioner än resterande dopaminagonister. Detta genom att Sifrol har en stimulerande effekt på D3-receptorer i hjärnan. Serotonerga, läkemedel med serotonin liknande effekter, antidepressiva läkemedel ger mer RLS och PLMS än andra antidepressiva läkemedel. Serotonin, som har både en stimulerande och en bromsande effekt på nerver och vissa muskler, är en signalsubstans i hjärnan på samma sätt som dopamin men med lite andra uppgifter. Bupropion, Zyban från GSK, eller "icke SSRI" -läkemedel (selektiva serotoninåterupptahshämmare) lämpar sig bäst för RLS-patienter. Läkemedel med noradrenerg- och seortonerg effekt ger mest problem för RLS-patienter. 3. Professor Birgit Högl från Insbruck, Österrike fortsatte med att informera om olika skattningsskalor för att kunna visa hur patienternas situation förändras med tid och behandling. Det har under senare år kommit flera olika skattningsskalor för att standardiser a och underlätta diagnosarbetet. Skalor som fylls i av doktorer och skalor som fylls i av patienter korrelerar idag på ett bra sätt. Det är viktigt att ha skattningsskalor som inte ger falska diagnoser. 4. Nytt för i år var de olika wor kshops där deltagarna under ledning av erfarna specialister som moderatorer gick igenom fyra olika situationer. Det var en mycket stor spridning av antalet åtgärder som de deltagande läkarna ansåg vara nödvändiga att vidtaga. Utbildning av läkare när det gäller att förstå vad RLS är, är av största vikt. Sömnstörningarna som är ett stort problem med alla dopaminagonister är troligen en följd av D3- receptor påverkan, som anses styra bl. a. vakenheten. Tramadol och Tilidin är exempel på väl funger ande opioider. Opioiderna är läkemedel med serotonerg effekt och agerar fristående från dopaminagonisterna. Låga serumferritinvärden ger mer problem med augmentation. Kunskapsnivån höjdes ordentligt hos många av de deltagande läkarna. 5. Professor Luigi Ferini-Strambi från Milano, Italien fortsatte med att prata om dopaminagonisternas roll i dagens behandling av RLS. Dopaminagonister som Sifrol och Adartrel/Requip är första val. Därefter kommer Neurontin (gabapentin) och på tredje plats följer opioiderna. Sifrol har bra effekt även på PLMS. Man har tagit avstånd från de ergota dopaminagonisterna. I Sverige finns Cabaser och Pravidel. Cabaser kan användas i speciella fall och ska då skötas av neurologer. Det görs försök med en ny substans, rotigotin, i form av plåster. Det kommer emellertid att ta flera år innan denna produkt kan förskrivas av läkare. 6. Professor Jacques Montplaisir från Montreal, Kanada var näste talare och han redovisade långtidsstudier med Sifrol. Man har idag 10 års er farenhet med Sifrol som ett effektivt läkemedel mot Parkinson. Sifrol är en nonergot dopaminagonismed effekt på både D2- och D3 receptorer. D1 receptorerna berörs ej av Sifrol. Sifrol har bra effekt på depressioner och leder därmed till en förbättrad livskvalitet. 7. Doktor Diego Garcia-Borrequero från Madrid, Spanien var siste talare och pratade om sitt favoritämne - augmentation. Augmentation innebär ju att symtomen kommer minst två timmar tidigare än innan behandling och beskrevs första gången 1996 i samband med dopaminerg behandling. Augmentation förekommer oftast vid behandling med L-Dopa. Oftast höjs dosen av L- Dopa utan att effkten ökar oc h symtomen blir som regel starkare.

6 Det finns rapporter med frekvenser mellan %. Augmentation kan även förekomma med dopaminagonister men i mycket lägre frekvens. För opioider finns det inga rapporter om augmentation. Möjligtvis är augmentation ett fenomen som tyder på att receptorerna är överstimulerade. Vid mild augmentation med en dopaminagonist räcker det oftast med att dela upp dosen oc h fördela den över dagen. 8. Som sista aktivitet som leddes av specialisterna fic k alla varsin mentometer. Därigenom kunde vi rösta på olika alternativ rörande RLS. Ett patientfall presenterades och sex olika aktiviteter fanns att välja bland. Vi deltagare fick så via vår mentometer välja den siffra vi tr odde var riktig. Därefter diskuterades fallet med specialisterna och ytterligare en valomgång följde. Det var mycket avslöjande och en mycket klar indikation på den ur usla kunskapsnivån hos deltagarna. Utbildning av läkarna är av yttersta vikt och måste börja nu! Genom att S ifrol är registrerat, godkändes tre veckor innan detta symposium kan nu Boehringer Ingelheim gå ut och ta tag i detta problem. Vi ifrån RLS Förbundet står gärna till förfogande vid lokala aktiviteter. Sten Sevborn Movement disorder Symposium 2006 DOPAMINE AGONISTS IN CLINICAL PRACTICE Axelborg Vesterbrogade 4A Köpenhamn, Danmark GlaxoSmithKline hade inbjudit ett dr ygt hundratal läkare och specialister på Parkinsons sjukdom från Europa. Som representant från RLS Förbundet var även jag inbjuden. En representant från Svenska Parkinsonstiftelsen var även inbjuden. Symposiet, som började på morgonen och slutade på eftermiddagen, ägde rum på Axelborg, ett gammalt anrikt bankhus, mitt emot järnvägsstationen. Efter registreringen med kaffe och dansk fralla följde ett öppningsanförande från VD för GSK i Danmark där han berättade om GSK's situation påmarknaden och vad företaget har på gång i forskningsav seende. Därefter följde sedan två föredrag om Parkinson innan lunchen som serverades nere i ett av bankvalven. Efter lunchpausen kom ytterligare två föredrag om Parkinson. Efter kaffepausen var det så dags för pr ofessor Claudia Trenkwalder att berätta om ropinirol och RLS. Symposiet avslutades med en paneldiskussion. Här följer nu lite kommentarer till de olika föredragen om Parkinsons sjukdom. Vad är adekvat dosering? Professor Heinz Reichmann, Dresden, Tyskland. Det är viktigt att hitta en optimal dos som funger ar under lång tid. Parkinson-patienter får som regel dopaminerg behandling under år. I en tysk studie har man visat att flera patienter haft för låg dos av dopaminagonisterna. De flesta patienterna klarar sig bra med 9 mg Requip per dygn. Vid behov kan man gå upp til l 24 mg per dygn. Det är viktigt att de postsy naptiska dopaminreceptorerna får en kontinuerlig stimulans. För att göra doseringen enklare för patienterna arbetar GSK med en "slow release-form" som bara behöver tas en gång per dag. Denna tablett har två funktioner-dels snabb effekt och dels långsam insöndring under resten av dygnets timmar så att koncentrationen av Requip i blodet är konstant. Tabletten tas på morgonen och man behöver sedan ej tänka på att man e ventuellt glömt sin tablett. Att växla från en dopaminagonist til l en annan eller att i svåra fall när man är mycket högt i dos kombinera två dopaminagonister i lägre doser är intressanta behandlingsmöjligheter för framtiden. Det är dock viktigt att alltid starta med en agonist och inte dir ekt med två. Parkinsons sjukdom är inte bara ett dopaminproblem utan flera olika transmittorsystem är involverade, vilket leder till att sjukdomen tar sig så många uttr yck. Proaktiv dosering med Requip. Professor Fabrizio Stocchi, Rom, Italien. Det är viktigt att starta med så låg dos som möjligt. Det är lika viktigt att sedan kontinuer ligt höja dosen för att på det sättet hålla symtomen på en så lpg nivå som möjligt. Maximal dos av Requip är 24 mg per dag. Somnolens, sömnigheten, som är en effekt av dopaminagonister kommer i samband med att mediciner ingen når sitt maximala värde i blodet. Det har klart visats att rörelseproblemen är betydligt mindre med dopaminagonister än med l-dopa. En förklaring kan vara att agonisterna har en jämnare stimulering av de postsynaptiska receptorerna. Tvångsbeteende vid Parkinsons sjukdom. Doktor Valerie Voon, Maryland, USA Detta föredrag rörde speciellt det fenomen att en del Parkinsonpatienter utvecklar ett spelberoende och en del utvecklar hypersexulitet, får en kraftigt ökad sexualdrift, under behadling med dopaminerga läkemedel. De som utvecklar dessa tillstånd är yngre när de drabbas av Parkinson än patienter som inte utvec klar dessa beteenden. All dopaminagonister ger samma resultat. Det är inte så att en av dopaminagonister na ger mer problem än andra utan alla är lika bra eller dåliga i detta avseende. Spelinteresset är dosberoende och ökar med dosen. När det gäller ökad sexualdrift finns det ett dosberoende för l-dopapreparat (Madopark och Sinemet) däremot inget dosberoende för dopaminagonisterna. Sömnstörningar hos Parkinsonpatienter. Doktor K Ray Chaudhuri, London, England. Sömnstörningar är ett vitt begrepp och innefattar insomningsproblem, att man sover för mycket och

7 att man får ett sjukligt stor t sömnbehov. 75 % av Parkinson-patienterna har sömnstörningar, alltså ungefär samma nivå eller något lägre än hos RLS-patierna. Sömnstörningarna tycks vara av liknande typ. Minskad djupsömn i stadium 3 och 4 och reducerad REM-sömn samt tidiga uppvaknanden. Det tycks vara en överrepresentation av Parkinson-patienter som har RLS jämfört med andra grupper. Så kommer vi då till dagens enda föreläsning om RLS. Requips betydelse vid behandling av RLS. Professor Claudia Trenkwalder, Kassel, Tyskland. Claudia Trenkwalder är ett av de stora internationella namnen när det gäller RLS. Trots sin relativaungdom Claudia Trenkvall och Sten Sevborn har hon varit med under många år oc h utvecklat såväl diagnos- som behandlingsmöjligheter. För tio år sedan tog hon initaitivet till att bilda den tyska motsvarigheten till RLS Förbundet, Deutsche Restless Legs Vereinigung, och arbetar fortfarande nära ihop med dem. Jag diskuterar gärna med CT när jag behöver hjälp.väl vetande att de flesta av hennes kollegor är dåligt utbildade på RLS började CT med att presentera diagnoskriterierna för RLS samt behandlingsmöjligheterna. Augmentation är det största problemet med l-dopa (Madopark och Sinemet) och uppstår i 80 % av de behand lade när dosen går över mg per dag. Dopaminagonisterna ärdrug of choice, första val, vid medelsvår och svår RLS. Med de ergota dopaminagonisterna Cabaser och Pravidel finns risk för biverkningar varför dessa idag inte ges til l en ny patient. De två non-ergota produkterna Adartrel, som också heter Requip, och Sifrol uppvisar inte dessa biverkningarna och är därför mycket säkrare. Båda dessa läkemedlen är nu godkända för RLS oc h det finns en omfattande dokumentation som visar att de är effektiva och säkra. En ny dopaminagonist, rotigotine, är under utveckling. Den kommer att finnas som plåster oc h kan lämpa sig för dem som behöver behand ling dygnet runt. Patienterna vill ha läkemedel som har en snabbt insättande effekt men även en effekt som sitter i hela natten. Man vill ha så låg dos som möjligt oc hså få biverkningar som möjligt. Läkemedlet ska vara lätt att dosera och ska kunna fungera ihop med andra läkemedel. Alla dessa krav uppfylls av Adartrel och Sifrol. Dessa dopaminagonisterna har även effekt på PLM, periodiska benrörelser om de sker i sömnen el ler i vaket tillstånd och förbättrar sömnen. Det är mycket viktigt att starta med en låg dos av dopaminagonisterna och att så länge det går behål la denna låga dos. Dopaminagonister till RLS-patienter gör dem mer allerta och ökar deras livs kvalitet, QoL - Quality of Life. De flesta biverkning arna är milda och övergående. Man bör ha en RLS som ger mer än 15 poäng för att behand ling med dopaminagonister ska sättas in. Man ska vänta med behandlingen så länge det går och först vidtaga alla andra åtgärder. Serumferritin ska alltid mätas vid diagnostillfället och sedan upprepas vid oilka tillfällen för att se utvecklingen. RLS-patienter som arbetar skift bör sluta med detta eftersom sjukdomen i sig medför stor a sömnstörningar som ytterligare förvärras när dygnsrytmen förändras. RLS rytmiken kommer från kroppen själv och följer den biologiska klockan. Ärftligheten vid RLS ligger vid %. CT har inte observerat eller läst att dopaminagonisterna skulle leda till ökat spelberoende eller sexualdrift. Paneldiskussion Vid vissa svåra fall av Parkinson kan det vara intressant att kombinera lång- och kortverkande dopaminagonister för att på så vis få en jämn oc h fungerande serumkoncentration och därmed jämn påverkan på de postsynaptiska dopaminreceptorerna. Den nya slow realese tabletten av Requip kan vara bra till Parkinsonpatienter med uttalade symtom dygnet runt. 4 mg per dag av Adartrel eller Requip är den högsta dosen som bör användas vid RLS. De flesta patienterna klarar sig med 2 mg per dag. Vissa studier visar initialt mycket höga placeboeffekter, vilket kan te sig konstigt eftersom placebo bara är "sockerpiller" utan någon läkemedelssubstans. Detta förklaras med att patienterna tror att de får en eff ektivt läkemedel och glädjer sig åt att slippa RLS-problemen. Detta startar hjärnans belöningssystem vilket leder till en fr isättning av dopamin, som är hjärnans "glädjemolekyl". Effekten blir initialt den samma som om en dopaminagonist hade tagits. Sten Sevborn HJÄLP OSS SPRIDA RLS BUDSKAPET! Den kanske viktigaste uppgift vi har i Restless L egs Förbundet är att sprida kunskap om sjukdomen och dess behandling till våra medsystrar och bröder samt till läkarna. Därför försöker vi synas så mycket som möjligt i dags och veckopress. Kan Du tänka dig att ställa upp i någon tidning och berätta din RLS-historia samt hur du fick behandling? Du blir intervjuad av en journalist samt fotograferad. I artikeln kommer även Ditt namn att anges. Du som är intreserad ring RLS Förbundet Tel Eller någon av våra Regionansvariga Tel nr. till Regionerna finner Du på sid. 2.

8 SAXAT Privata allmänläkare förskriver dyrare mediciner än offentligt anställda läkare. Allmänläkare i Malmö med omnejd som ar betar privat skriver ut dyrare läkemedel än läkare inom den offentliga primärvården. En förklaring tros vara att privatläkare är mindre kostnadsmedvetna. Inte lika följsamma Generellt visar statistik från Skåne att privatläkare inom primärvård, när det finns alternativ, skriver ut dyrare preparat än den offentliga primärvården. De följer alltså i lägre grad rekommendationerna från läkemedelsrådet. <BRä- Delar man upp privatläkarna i de vi har avtal med och de som går på taxan enligt lagen om fr i etablering ser vi att de med avtal generellt har en mer optimal förskr ivning än de vi kallar taxeläkarna och att följsamheten till de rekommenderade läkemedlen är bättre hos offentligt anställda än de privata, säger läkaren Jesper Persson, medicinsk rådgivare i region Skånes nätverk för läkemedelsfrågor inom sydvästra sjukvårdsdistriktet. I distriktet finns 227 heltidstjänster som al lmänläkare, 159 i offentlig vård, 37 med vårdavtal och 31 på den nationella taxan. Samma tendens Liknande resultat visade redan en rapport från landstingen i Stockholm, Västra Götaland, Skåne och Östergötland som kom i början av Den rapporten jämförde också förskrivningen av vissa preparatgrupper. Men statistiken är inte så detaljerad som den från distriktet i Skåne. I Stockholms läns landsting har man jämför t följsamheten till hela Kloka listan årets första månader och inte sett någon större skillnad mellan de 72 landstingsägda vårdcentralerna och de 76 utlagda på entreprenad. I den statistiken finns inte privatpraktiserande allmänläkare som går på nationella taxan med. - Det är mycket intressanta siffror man fått fram i Skåne även om man förstås inte kan dra några generella slutsatser,säger Arne Melander, chef för Nepi. - När det till exempel gäller förskrivningen av ARB-läkemedlen kan man ju fråga sig varför det skulle vara så att människor som av något skäl inte tål något annat än de här A2-antagonister na skulle vara så anhopade hos privata läkare utanför sjukhusen. Stor prisskillnad Prisskillnaden mellan att använda en ACE-häm mare där patentet gått ut oc h de nya ARB-medlen är cirka sju kronor om dagen per dygnsdos. Enligt den beräkning som Jesper Persson gjortskulle man i distriktet spara närmare 25 miljoner kronor på ett år om den privata primärvården följde rekommendationen för de sex preparatgrupperna och 13 miljoner till om den offentliga primärvården gjorde detsamma. Inger Nilsson jornalist Läkemedelsvärlden Källa Läkemedelsvärlden Krypningar i benen kartlagda - för låga nivåer av dopamin i hjärnan! Detta var budskapet i media för några vec kor sedan. Jag har pratat med doktor Simon Cervenka på Karolinska Institutet i Stockholm som med sina medarbetare gjort studien och här följer en kort beskrivning av resultaten. Studien visade inte någon dopaminbrist i hjärnan men gav stöd för försämrad funktion av dopaminsystemet hos RLS-patienter. Liknande undersökningar, men inte så omfattande, har gjorts tidigare av andra forskare. Syftet med studien var att undersöka D2-r eceptorernas funktion i och med att dessa spelar en centr al roll vid RLS. Detta gjordes med nya selektiva markörer som binder till D2-receptorer på olika ställen i hjärnan. I studien ingick 16 RLS-patienter, 8 kvinnor och 8 män, och 16 frivilliga friska försökspersoner. Eftersom RLS-problemen är större på kvällen och natten gjordes testerna även under denna tid, vilket är första gången. Med PET teknologi kan man mäta receptorernas tillgänglighet i olika delar av hjärnan. Studien visade en ökad tillgänglighet av D2-receptorer hos RLS-patienterna, ett resultat som talar för minskad frisättning av dopamin. Detta bekräftar därmed hypotesen om att dopaminerga system i hjärnan är involverade i symtombilden. Effektiv behandlingen idag är låga doser av de non-ergota dopaminagonisterna Adartrel eller Sifrol. Det gick emellertid inte att fastställa någon dygnsvariation av receptortillgängligheten. Studien som heter "Support for dopaminergic hypoactivity in restless legs syndrome: a PET study on D2-receptor binding publicerades i juli numret av den ansedda medicinska tidskriften Brain. Översatt till svenska:"stöd för minskad dopaminerg aktivitet vid restless legs syndrome: en PET studie av D2-receptorer. Sten Sevborn RLS FORSKNING Stöd RLS Förbundet Bidrag till vår verksamhet är välkommna! Vårt plussgiro nr. är Skriv namn och vad gåvan gäller på talongen Varmt tack på förhand Leif Gustafsson ordförande

9 MEDLEMMSBERÄTTELSER Jag heter Marie-Louise Wentzel och är i nu nämnd ordning g ymnasielärare, kommunalpolitiker, trädgårdsfantast och RLS-patient. För många i min situation kommer säkert det sista först, men tack vare goda läkarinsatser lever jag ett aktivt liv. Men låt mig börja från början. Jag har nog aldrig sovit riktigt - jag minns att min mor letade efter mig i våningen när jag var tr e-fyra år och hittade mig i en stor fåtölj i vardagsr ummet. Hon undrade varför och jag svarade helt enkelt att jag ju inte kunde sova. Varje natt var jag uppe oc h gick och ofta träffade jag min far, som också var kroniskt sömnlös. Att detta hade något att göra med det som då kal lades växtvärk, och som senare blev krypningar som brände, var det ingen som trodde, allra minst jag själv. Nå, genom åren har jag sovit sämre och sämre, fått tabletter, prövat allt från akupunktur till meditation men utan resultat. Så småningom kom en god husläkare fram till att värken som flyttade runt i kroppen var vad som förr kal lades SVB (Sveda-Värk och Brännkäring) numera omdöpt till fibromyalgi. Smärta är inget man dör av - det är något man lever med. Det lärde jag mig på smär tkliniken. Senare har jag också fåt reda på att RLS och fibromyalgi ofta förekommer tillsammans. Men mig föll det inte in att det var något konstigt el ler sjukligt att alltid känna av sina ben. Det spritter i benen - nej benen skakar! I början av 2000 skakade jag på nätterna så häftigt att jag nästan föll ur sängen. Slutligen tröttnade min man och sängkamrat på skakandet och tog mig resolut upp på akuten efter en, både för honom och mig, sömnlös natt. Vi hade turen att träffa en läkare som tog mig på al lvar och ringde en neurolog i Lund. Detta resulterade i en remiss och ett recept på Madopark. Inte blev jag bättre av den medicinen, men jag kände den väl som Parkinsonmedicin hos min faster, Jag hade nog Parkinson! På Neurologen i Lund tog man alla slags prover och jag lades in på sömnlabbet (där jag inte so v alls två nätter i rad) och jag fick beskedet att jag inte hade Parkinson utan Restless Legs och Periodic Leg Movement. Jag fick en ny medicin som hette S ifrol och jag slutade skaka. Undret hade skett - visserligen sov jag fortfarande inte men jag låg stilla i sängen! Men vid nästa besök kom jag till en ny läkare och fick förklara allt från början och så fortsatte det tills jag, fortfarande i Lund, träffade Katharina Darlisson, överläkare i Karlshamn. Hon är både kunnig, förstående och humoristisk, så när hon återgick i tjänst i Karlshamn följde jag med trots protester i Lund. Som RSL-patient måste man stå pemfigoid och just nu står jag på 4 x 0.18 S ifrol vilket kan tyckas högt, men det beror i sin tur på att jag får cortison mot pemfigoiden, som drabbade mig i höstas. Jag hoppas kunna återgå till 3 tabletter inom ett hal vår. Sifrol är alltså medicinen för mig, kombinerat med något smärtstillande för värken i benen, som inte har med fibromyalgin att göra. Men bara mediciner räcker inte - man måste anstränga sig lite själ v också. Jag skulle vilja ge följande råd: Tag reda på så mycket som möjligt om sjukdomen För gärna dagbok över dina besvär Se till att du får en kunnig läkar e Acceptera din sjukdom men bli inte sjukling Undvik alkohol - för mig är rödvin värst Rör dig mycket - undvik att sitta längre stunder Sköt medicineringen noggrant Eftersom jag tror på att många kan uträtta mer a än en blev jag medlem i RLS-förbundet och anmälde mig som frivillig arbetare; jag vet från många föreningar att det är lättast att få den att ar beta som har mest att gör a. Jag är nu kommunombud i Ystad och ställer gärna upp och informerar. Jag tänker mig att senare i höst skapa små studiecirklar i en eller annan form, där man under opretentiösa former kan träffas och diskutera, hjälpa och stötta varandra. Det är inte alltid lätt att våga resa sig under ett möte, en middag eller ett moment i arbetet och förklara att man helt enkelt måste upp oc h gå! Det är också svårt att få andra att förstå att man inte klar ar ens tvåtimmars bilresor, att man måste sitta ytterst på teatern eller att man inte vill övernatta hos någon bekant. Däremot är det ett g yllene tillfälle att nämna RLS - jag kan nästan lova att någon i sällskapet säger "Jamen det där känner jag igen. Så har jag det också." Jag tror att vi på det här sättet kan spr ida kunskapen om RLS och få ett bättre liv! Marie-Louise Wentzel Ystad Ny komunansvarig i Ystad Från Janne Pettersson i Norrköping. Jag vet inte om någon minns mig, men jag tog kontakt med er förening för RLS och ni hade vänligheten att snabbt höra av er. Jag blev faktiskt imponerad av hur seriösa ni verkligen är angående det här problemet. Jag lovade också att jag skulle höra av mig igen när jag hade fått lite mer klar het i saker och ting, och lite mer vet jag nu. Jag har varit på så många läkarbesök med mera att

10 jag numera har frikort inom hälsovården för första gången i mitt liv, inte illa va? Jag åt bland annat mediciner för högt blodtr yck, men de var tydligen en av bovarna i dramat. Min läkare bytte ut den medicinen mot en annan och nu mår jag bättre. Det är naturligtvis inte hela sanningen, men det var ändå en sak som förändrade mitt hälsotillstånd till det bättre. Krypningarna i benen som jag pratade med er om har försvunnit till 90% och stör mig faktiskt nästan inte alls längre. Exakt vad det beror på att krypningarna försvann vet jag inte, men så är fallet i alla fall. Jag fick också veta hos läkaren att jag har diabetes, det visste jag inte innan, kanske det bidrog till krypningarna också, jag vet inte. Summan av kardemumman är att jag mår mycket bättre nu, inte helt bra men bättre som sagt. Jag är lite förvånad, för jag hade samtliga symptom för RLS men inte för Diabetes. Jag har aldrig haft den typiska törsten eller behövt springa på toaletten till exempel. Men som det ser ut nu så kommer jag att for tsätta med den behandling som väl fortfarande är under testning eftersom det ändå är nya mediciner jag får. Jag vill gärna se hur det kommer att slutar. Men jag lovar att om besvären kommer tillbaks på allvar så kommer jag att ta ny kontakt med er. Ni ska veta att jag är my cket tacksam för att ni och särskilt du Cay engagerade dig så snabbt och seri öst som ni gjorde. Jag led verkligen då och tack vare er så kändes det som att det fanns någon som faktiskt brydde sig! Och det var mycket viktigt för mig att känna så, så ett uppriktigt och stort tack till dig i första hand och RLS-förbundet i andra hand! Janne MÖTEN OCH TRÄFFAR Region Mitt Medlemsmöte i Falun Lördagen den 22 april 2006 samlades RLS-medlemmar i Falu-regionen till ett medlemsmöte på Falu lasaretts konferensavdelning. 10 medlemmar hade hörsammat inbjudan. Mötet blev givande då man vid en träff med så få deltagare får större möjligheter att diskutera sina problem och åsikter om RLS och kunna tillgodogöra sig nya idéer on hur man kan bekämpa sin sjukdom Vid träffen presenterades artiklar införda i tidningar som "Medicinsk access" där Sten Sevborn skrivt under rubriken "Gästledare" om "RLSpatienters bemötande i svensk sjukvård". I "Läkartidningen" fanns artikel införd om "Restless legs - vanligt sjukdomstillstånd som ofta missas". Presenterades studiematerial för cirkelarbete om Restless legs Syndrom, som vi förhoppningsvis kan komma att starta under hösten Vidare rapporterades från RLS-dagen som hade hål lits på ett antal platser i hela S verige och för Dalarnas del var den förlagd till Borlänge den 26 mars 2006 och som samlade c a 160 personer. Medverkade vid detta tillfälle gjorde docenten Jan Ulfberg, Avesta. Avslutades sammankomsten som givit mycket för de närvarande med kaffe. Ann-Britt Bergqvist Kommun Falun Region Syd RLS-möte i Kristianstad Som vanligt anordnades mötet i Kr istianstad tillsammans med Informateket på Centralsjukhuset, CSK. RLS Förbundet hade annonser i den lokala pr essen och Informateket hade informerat inom primärvården. 17 åhörare kom och informerade sig. Personalen på Informateket, Lena Malmström och Elisabeth Lewander, hade lagt ner en hel del ar bete på att skaffa information om RLS och dukade upp ett bord ful lt med olika skrifter. Lena började informationen med att berätta omnformateket och vad patienter kan få hjälp med. Därefter hälsades Arne Johansson och Sten Sevborn från RLS Förbundet välkomna. Arne hade dukat upp förfriskningar. Sten presenterade utbildningsprogrammet om RLS och det blev en hel del frågor under tiden. De flesta rörde det vanliga problemet, varför bryr sig inte doktorn om mig. Efter presentationen blev det en bensträckare där förfriskningar kunde avnjutas. Den efterföljande frågestunden skapade ytterligare klarhet i vissa situationer. Arne och Sten tackar Informateket för ett föredömligt samarbete med RLS Förbundet. RLS-möte i Ystad Eftersom det inte gick att ha information på sjukhuset användes Cabinen på Folkets Park. Lokala tidningar hade fått information om mötet men i vanlig ordning valt att inte informera om RLS. Annonser hade satts in i Ystads Allehanda. Trots det kom bara bara 15 personer till mötet. Sten Sevborn informerade om RLS och det blev redan under föredra

11 get enlivlig diskussion. Som vanligt hade många riktiga problem med kryp i benen och blev ej tagna på allvar när de sökte hjälp hos läkare. Det är samma visa överallt. Denna dag hade jag hjälp av Mar ie-louise Wentzel som själv är drabbad av RLS. Hon är 64 år och arbetar som lärarinna i Ystad och vill dra igång en lokal självhjälpsgrupp med RLSpatienter i Ystad med omnejd. Denna grupp ska träffas efter sommaren och tanken är helt enkelt att över en kopp fika utbyta erfarenheter. Jag, Sten, har mycket goda erfarenheter från liknande grupper i Tyskland och önskar Marie- Louise framgång. Kommer naturligtvis själv att vara med om önskemål finns. Sten Sevborn Regionansvarig Reg. Syd Region Sydost 27 april Patient- och anhörigträff i Linneryds Bygdegård. 12 personer kom och lyssnade på föreläsningen om sjukdomen RLS. Regionasvarig Ann Karlsson föreläste om sjukdomen, lite historia, behandling och förbundets verksamhet. Kontaktombudet Marianne Andreasson berättade om sitt liv med RLS vilket var mycket uppskattat. Frågor kom under kvällen. I pausen fanns en lätt för täring med frukt och dryck. 4 maj Patient- och anhörig träff i Färjestaden. Nådens Kapell. Tyvärr hade Ölandsbladet glömt annonsen men två personer kom som varit inne på vår hemsida oc h läst, tur var väl det när jag kör t 20 mil t o r. Regioansvarig Ann Karlsson gjorde en förkortade föreläsning allt efter önskemålet från de somkom. Frukt och dryck fanns till förtäring. En av de två som kom jobbade med folkhälsa så det fannsmycket att diskutera, kvällen blev lyckad i alla fall. 10 maj Patient- och anhörigträff i Hultsfred. Ateljé Kopparslagaren Kontaktombudet Anita Lindvall hade ordnat lokal, förtäring och annonsen i Vimmerbytidningen. 30 personer kom och lyssnade på föreläsningen om sjukdomen RLS som regionansvarig Ann Karlsson höll. Många frågor ställdes under kvällen och sex nya medlemmar skrevs in vilket kändes jättebra. Vimmerbytidningen kom och gjorde ett reportage om föreläsningen plus tog kort som fanns med i tidningen onsdagen den 17 maj. 11 maj Patient- och anhörigträff i Sölvesborg på Biblioteket. 4 personer kom och lyssnade till Regionansvarig i syd Sten Sevborn som gjorde föreläsningen om sjukdomen RLS, dess historia, behandling och förbundet. Regionombudet i sydost hälsade välkomna och visade vårat material, böcker, broschyrer m m. Frukt och dryck fanns till förtäring i pausen. En del frågor ställdes under kvällen. 21 maj De Njursjukas Förening. Ann Karlsson var inbjuden till De Njursjukas För enings vårmöte för att informera om sjukdomen RLS, lite historik, behandling och förbundet. 45 personer var närvarnade och lyssnade idogt. 15 juni Patient- och anhörigträff på Växjö sjukhus. Regionansvarig Ann Karlsson hälsade välkomna. Förbundsordförande Leif Gustafsson föreläste om sjukdomen RLS för 30 personer i för eläsningssalen. Många frågor kom under kvällen om mediciner, läkare och hur många tabletter man behöver ta m m. Föreläsningen innehöll lite historik, sjukdomens kriterier, behandling och om förbundet. Frukt och dryck fanns att förtära i pausen. Tyvärr blev det ett tekniskt fel så vi fick använde OH-bilder i stället för Dator och prjektor. Ann Karlsson Regionansvarig Reg. Sydost. Skriv till Vi Nattvandrare om Sommar och RLSbesär Hur har Du upplevt dina RLS besvär i sommar, hjälper sol och sommarvarma bad eller blir besvären värre då? D u kanske väntar på en ky lig höst och en kall vinter med snö och is? Eller har Du något annat intresant att berätta Skriv, maila eller ring in ditt bidrag. Vi på redaktionen hjälper dig att utforma ditt bidrag om D u vill ha hjälp. Redaktionens adress och tel. hittar Du på sid 3.

12 KOMMANDE MÖTEN OCH TRÄFFAR Region Mitt Hälsoveckan i Siljansområdet Vansbro söndag 3/9 kl.13:00 Församlingshemmet Malung söndagen 3/9 kl.19:00 IOGT-NTO lokalen Mora måndag 4/9 kl.19:00 Andreasgården Särna tisdag 5/9 kl.13:00 Kyrkbacksgården Älvdalen 5/9 kl.19:00 Brittgården Orsa onsdag 6/9 kl.19:00 Kommunsalen,Tingshuset Rättvik torsdag 7/9 kl.13:00 Hörsalen Kulturhuset Leksand 7/9 kl.19:00 Sveasalen Föreläsare RLS-förbundets ordförande Leif Gustavsson, Laholm För mer information ring Lillemor Kommande möten: Bollnäs 23 september Hallstahammar 7 oktober Ljusdal 18 november Lokal och tid meddelas senare. (Även annonser i ortspress eller annonsblad) Frågor till Lillemor Region sydost Hösten 06 Lördagen den 19 september medverkan på Linneryds dagen. Torsdagen den 28 september patient oc h anhörig träff i Emmaboda Folkets Hus kl Torsdagen den 5 oktober patient oc h anhörigträff Kalmar Lasarett Sal: Spegeln kl Torsdagen den 12 oktober Patient och anhörigträff Vislanda Värdshus kl För mer information ring eller Region Norr Arvidsjaur 5 september, Kiruna 26 september Se vidare annonser i lokalpress. Biggans kryp av Birgitta Andersson Region Väst Planerade aktiviter under hösten 4 September Arvika 5 September Torsby 6 September Kristinehamn 23 September kl , lokal Vega, Vegahusen, Vegagatan 55, Göteborg 24 September kl Strömstads Folketshus 21 Oktober kl , lokal Folkets Hus, Alingsås För mer information se annons i lokalpress Intresserad av studiecirkel om RLS? Om intresse finns bland medlemmarna har vi tänkt att anordnar en eller två studiecirklar i Göteborg under hösten. Ring Kerstin Eriksson tel el ler Gun Petersson tel oc h anmäl dej. Region Syd Planerade aktiviter hösten 06 Gislaved Halmstad Helsingborg Hässleholm Höör/Hörby Jönköping Kristianstad Landskrona Ljungby Lund Malmö Nässjö Simrishamn Tranås Trelleborg Värnamo Ystad Ängelholm Hjälp Region Syd med lokaler I Malmö och Lund behöver vi hjälp med förslag till bra och inte dyra lokaliteter. Hör av dig till Sten eller För mer information om träffar Besök RLS Förbundets webbsida för mer information angående träffarna. Annonser kommer även att finnas i lokal-press.

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova?

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? I natt pirrar det i benen på alltför många svenskar. Få känner till att obehagskänslorna inne i benen kan vara ett sjukdomstillstånd, Restless Legs Syndrom

Läs mer

Vi Nattvandrare FRÅN MEDLEMMAR RLS KONFERANS I INBJUDAN DAGORDNING VERKSAMHETSBERÄTTELSE. En medlemstidning från Restless Legs (RLS) Förbundet

Vi Nattvandrare FRÅN MEDLEMMAR RLS KONFERANS I INBJUDAN DAGORDNING VERKSAMHETSBERÄTTELSE. En medlemstidning från Restless Legs (RLS) Förbundet Vi Nattvandrare FRÅN MEDLEMMAR ÅRSMÖTE 2007 INBJUDAN DAGORDNING VERKSAMHETSBERÄTTELSE RLS KONFERANS I MÜNCHEN FRÅN MÖTEN OCH TRÄFFAR En medlemstidning från Restless Legs (RLS) Förbundet 1 2007 INNEHÅLL

Läs mer

Vi Nattvandrare. Hälsovecka i Dalarna. Från Möten och. Att Äta rätt. Christina Börjesson en. Medlemsavgift för. Träffar. poet i RLS Förbundet

Vi Nattvandrare. Hälsovecka i Dalarna. Från Möten och. Att Äta rätt. Christina Börjesson en. Medlemsavgift för. Träffar. poet i RLS Förbundet Vi Nattvandrare Hälsovecka i Dalarna Från Möten och Träffar Att Äta rätt Christina Börjesson en poet i RLS Förbundet Medlemsavgift för 2007 Bilder från Hälsoveckan i Dalarna En medlemstidning från Restless

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

Bokningsläge (hela landet)

Bokningsläge (hela landet) Bokningsläge (hela landet) Uttagsdatum Provtyp Vecka 2015-06-15 kl 4:00:05 B Antal bokade provtider Summa Kapacitet Andel lediga provtide r % Antal lediga provtider 25 138 5 062 5 200 2,65% Borås 0 141

Läs mer

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.den innehåller information som är viktig för dig.

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.den innehåller information som är viktig för dig. Bipacksedel: Information till användaren Eldepryl 5 mg och 10 mg tabletter Selegilin Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.den innehåller information som är viktig för dig.

Läs mer

Behandling av Parkinson i klinisk vardag nya möjligheter

Behandling av Parkinson i klinisk vardag nya möjligheter Stockholm i februari 2008 Inbjudan Swemodis symposium Behandling av Parkinson i klinisk vardag nya möjligheter Stockholm, 3-4 April 2008 Swemodis symposium berör på ett heltäckande sätt behandlingstraditioner

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Tack och lov finns det en enkel lösning på just den delen av problemet. Stäng av datorn och mobilen. Låt inte mobilen stå på ljudlös, då kommer

Tack och lov finns det en enkel lösning på just den delen av problemet. Stäng av datorn och mobilen. Låt inte mobilen stå på ljudlös, då kommer Att mobilanvändandet går att koppla till sömnstörningar visar även en undersökning gjord i Bamberg. 7 Samma sak visade sig även i den undersökningen när försökspersonerna utsattes för en tusendel av det

Läs mer

För att se sjukhusens resultat per åtgärd år för år, se Swedehearts årsrapporter: http://www.ucr.uu.se/swedeheart/index.

För att se sjukhusens resultat per åtgärd år för år, se Swedehearts årsrapporter: http://www.ucr.uu.se/swedeheart/index. Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2013 och 2012 Det svenska kvalitetsregistret Swedeheart tar varje år fram ett kvalitetsindex över den svenska hjärtsjukvården. Kvalitetsindexet, som Hjärt-Lungfonden

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Klinefelters syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

Har du obehag i benen som

Har du obehag i benen som Har du obehag i benen som pirrar bränner sticker bubblar smärtar hettar kryper svider Då kanske du har Willis-Ekbom Disease WED www.wedforbundet.se 1 Willis-Ekbom Disease, WED, kallas även Restless Legs

Läs mer

Patientdagbok. Till dig som skall starta behandling med Resolor. (prukaloprid)

Patientdagbok. Till dig som skall starta behandling med Resolor. (prukaloprid) Patientdagbok Till dig som skall starta behandling med Resolor (prukaloprid) 14414 Patientdagbok_SE.indd 1 2014-11-14 09:28 Resolor patientdagbok Information som är bra att ha: Din dos Resolor Andra läkemedel

Läs mer

Parkinson utanför neurologkliniken. Mellansvenskt läkemedelsforum 2015 Örebro

Parkinson utanför neurologkliniken. Mellansvenskt läkemedelsforum 2015 Örebro Parkinson utanför neurologkliniken Mellansvenskt läkemedelsforum 2015 Örebro Önskemål/krav från patienter Förbättrad tillgång till neurologisk vård och rehabilitering Likvärdig vård över hela landet Rätt

Läs mer

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se Tips och råd om överaktiv blåsa Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se VES-100973-1 02.2011 Relevans.net Man räknar med att cirka 200 miljoner människor i världen har problem med blåsan.

Läs mer

Andel beh. inom 3 tim. %

Andel beh. inom 3 tim. % Webbtabell 1. Andel av trombolysbehandlade patienter som behandlats inom 3 tim av samtliga behandlade med trombolys samt antal behandlade patienter över 80 år. Andel beh. inom 3 tim. Antal >80 år Andel

Läs mer

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se Sömnhjälpen www.somnhjalpen.se Sömnsvårigheter kan ge allvarliga problem i vardagslivet och för hälsan. Genom att vara uppmärksam på våra vanor och vår livsstil, samt faktorer i miljön kan vi förebygga

Läs mer

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Blekinge län * 18 16880 20 20980 25 24980 36 44680 39 50680 51 72724 52 74924 Karlshamn 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 Karlskrona 6 8100 8 12200 9 13000 20 32700 20 32700 20 32700 20

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2011

Verksamhetsberättelse 2011 Prostatacancerföreningen Viktor Inledning Verksamhetsberättelse 2011 Prostatacancerföreningen Viktor, vars främsta uppgift är att ge stöd till män som drabbats av prostatacancer och till deras anhöriga,

Läs mer

RTP-Malmö www.malmo.rtp.se

RTP-Malmö www.malmo.rtp.se 1 RTP-Malmö www.malmo.rtp.se Verksamheten fjärde kvartalet 2004 Ordförande har ordet Hej på Er igen! Jag får börja med att ta tillbaka mina ord om sommaren. Hur som helst blev den bra mot slutet. Jag tog

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

Frågor och svar om smärtlindring

Frågor och svar om smärtlindring Frågor och svar om smärtlindring M-PRO-05-PAIN-002-ALK-ELIXIR Pfizer AB. Telefon 08-519 062 00. Fax 08-519 062 12. www.pfizer.se Information till dig som har fått Dolcontin (morfinsulfat) Ansvarig läkare...

Läs mer

Till dig som har höftledsartros

Till dig som har höftledsartros Till dig som har höftledsartros Nu kan han inte skylla på sin höft i alla fall DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i höften påverkar din livssituation på många sätt.

Läs mer

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Remeron 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Depression är en sjukdom som präglas

Läs mer

Tag hand om hundens leder

Tag hand om hundens leder Tag hand om hundens leder En informationsguide för hundägare Länge leve friheten! Många år med ett aktivt liv sätter sina spår Lek, apport, hundsport, jakt och långa promenader är bara några av de aktiviteter

Läs mer

Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus.

Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. WEBBTABELLER Webbtabell 1 Webbtabell 2 Webbtabell 3 Webbtabell 4 Webbtabell 5 Webbtabell 6 Webbtabell 7 Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. Andel patienter

Läs mer

Riktad Indragning. Utsändes till: Distributör (även pdf) Apoteket AB (även pdf) Läkemedelsverket (även pdf) I övrigt se sändlista sid 2

Riktad Indragning. Utsändes till: Distributör (även pdf) Apoteket AB (även pdf) Läkemedelsverket (även pdf) I övrigt se sändlista sid 2 Utsändes till: Distributör (även pdf) Apoteket AB (även pdf) Läkemedelsverket (även pdf) Riktad Indragning I övrigt se sändlista sid 2 Ref. Helena Hansson, tel. 040-680 02 60 Datum 2007-05-29 Nr. Orifarm

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Disposition Bakgrund (professor Cecilia Björkelund) Egna

Läs mer

Glucosamine ratiopharm

Glucosamine ratiopharm Glucosamine ratiopharm För symtomlindring vid mild till måttlig knäledsartros Observera! Använd inte Glucosamine ratiopharm: om du är allergisk mot skaldjur (eftersom glukosamin utvinns ur skaldjur) om

Läs mer

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum - för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Mål Kortare tid från symptom

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Anhörig är den person som har omsorg om och stödjer närstående

Anhörig är den person som har omsorg om och stödjer närstående Anhörig är den person som har omsorg om och stödjer närstående Lenitha Petersson, Anhörigsamordnare Omsorgsförvaltningen Nybro Kommun Telefon 0481-456 69 Ingen fråga är för liten Ni som förlorat er närstående

Läs mer

Allmänt om adaptogener. Sammanfattning. Adaptogener. Rotary, Skurup, 2007. Kontaktinfo. Läs mer om adaptogener klicka här

Allmänt om adaptogener. Sammanfattning. Adaptogener. Rotary, Skurup, 2007. Kontaktinfo. Läs mer om adaptogener klicka här Allmänt om adaptogener Sammanfattning Adaptogener Rotary, Skurup, 2007 Läs mer om adaptogener klicka här Kontaktinfo Tack Adaptogener växter Ginseng Ginseng rot Fjärilsranka frukt 2 Adaptogener - produkter

Läs mer

Tolkningsanvisningar. <=3 tim Andel i %

Tolkningsanvisningar. <=3 tim Andel i % Webbtabell 1. Jämförelse mellan sjukhus av tiden från insjuknandet i stroke till ankomst till sjukhus samt andel som anländer till sjukhus inom 3 timmar. Tolkningsanvisningar Eftersom det ofta är svårt

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom

Stress & utmattningssyndrom Stress & utmattningssyndrom 2015 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Aktuella och moderna

Läs mer

Ort Butik Telefonnr Mailadress

Ort Butik Telefonnr Mailadress Ort Butik Telefonnr Mailadress Alingsås Intersport 0322-10341 niklas.dahlberg@intersport.se Teamsportia 0322-63 99 90 klubb.alingsas@teamsportia.se Arvika Intersport 0570-12180 Lars.Silfalt@intersport.se

Läs mer

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,

Läs mer

Värt att veta... Nattarbete

Värt att veta... Nattarbete Värt att veta... Nattarbete De allra flesta människor arbetar dagtid. Några arbetar kvällstid eller på natten. Människan är anpassad för att vara vaken och arbeta under dygnets ljusa tid, det vill säga

Läs mer

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust?

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust? Spelet om hälsan Vägval för neurosjukvården - vinst eller förlust? Landsting Sjukhus Aktuellt väntetidsläge Aktuellt väntetidsläge till neurologisk specialistsjukvård Väntetider i vården. SKLs hemsida.

Läs mer

Osteoporos - det du behöver veta och lite till!

Osteoporos - det du behöver veta och lite till! KOPIA Denna inbjudan har skickats till din verksamhetschef Inbjudan till en 2-dagars utbildning Osteoporos - det du behöver veta och lite till! Utredning och behandling av en folksjukdom 8-9 oktober 2014

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom 2015

Stress & utmattningssyndrom 2015 inspiration inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Arbetsrelaterad stress lär dig mer om rehabiliterings processen! Traumatisk stress när systemet går ur funktion Datum och plats:

Läs mer

Namn Form Styrka Förp Varunr. AIP (SEK) AUP (SEK) Zyban Depot tabletter 150 mg 100 st 481176 887,76 965,50

Namn Form Styrka Förp Varunr. AIP (SEK) AUP (SEK) Zyban Depot tabletter 150 mg 100 st 481176 887,76 965,50 BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 2004-09-28 Vår beteckning 515/2004 SÖKANDE GlaxoSmithKline Box 263 431 23 Mölndal Företrädare: Kenneth Parenmalm SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS

Läs mer

Behandling. med sköldkörtelhormon. Ett livsviktigt hormon

Behandling. med sköldkörtelhormon. Ett livsviktigt hormon Behandling med sköldkörtelhormon Ett livsviktigt hormon Behandling med sköldkörtelhormon (tyroxin) Detta hormon bildas normalt i sköldkörteln som sitter framtill på halsen strax nedanför struphuvudet.

Läs mer

Sammanfattning av FaRmors dag 27 maj 2011

Sammanfattning av FaRmors dag 27 maj 2011 1 (6) Lena Svantesson av FaRmors dag 27 maj 2011 Det nionde seminariet kring Fysisk aktivitet ägde som vanligt rum i Landstingssalen. Temat denna gång var FaR fysisk aktivitet på recept, fysisk aktivitet

Läs mer

Att leva med Ataxier

Att leva med Ataxier Att leva med Ataxier Att leva med ataxier Jag kan fortfarande göra allt på mitt eget sätt Johanna Nordbring, 47 år i dag, gick tredje årskursen på gymnasiet när hon märkte att hon hade problem med balansen.

Läs mer

FÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING

FÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING FÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING Sofia Ernestam Reumatolog, Karolinska universitetssjukhuset Registerhållare SRQ Projektledare 4D artriter Sofia Svanteson, Grundare

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård. Vårdval Halland. sätter hallänningen i centrum

Hälsa Sjukvård Tandvård. Vårdval Halland. sätter hallänningen i centrum Vårdval Halland sätter hallänningen i centrum 1 Halland Alingsås Kungsbacka Göteborg Borås Jönköping Varberg Falkenberg Hyltebruk Halmstad Laholm Värnamo Ljungby Växjö Ängelholm Helsingborg Kristianstad

Läs mer

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net Alingsås Arboga Arvika 14 BG Vikben 23 Au Vikben 22 BG Vikben 24 BG Vikben 24 Au Sporrong 24 Ag Vikben 24 Ag Vikben+krona 24 Au Sporrong Askersund (väldigt lik Säter??) Avesta Boden 13 Au Vikben 22 Au

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! De olika depressiva tillstånden vanliga symtom och diagnostik Suicidriskbedömning och när patienten behöver vidare kontakt till psykiatrin Vid

Läs mer

Landstinget Dalarna. Norra och västra Hälso- och sjukvårdsområdet

Landstinget Dalarna. Norra och västra Hälso- och sjukvårdsområdet Landstinget Dalarna Norra och västra Hälso- och sjukvårdsområdet Mora lasarett Mora lasarett har genom sitt geografiska läge en särställning i länet vad gäller turisttillströmningen. Detta gör att den

Läs mer

Nacksmärta efter olycka

Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Varje år drabbas 10.000-30.000 personer i Sverige av olyckor som kan ge nacksmärta. Vanligast är s.k. whiplash våld som uppkommer när man sitter i en bil

Läs mer

Vi Nattvandrare. Inbjudan RLS Förbundets Årsmöte. Från Regionerna. Nya RLS rön. Saxat

Vi Nattvandrare. Inbjudan RLS Förbundets Årsmöte. Från Regionerna. Nya RLS rön. Saxat Vi Nattvandrare Inbjudan RLS Förbundets Årsmöte Från Regionerna Nya RLS rön Saxat Värva nya medlemmar Få upp till 10 trisslotter som bonus!!! Läs mer på sidan 3 En medlemstidning från Restless Legs (RLS)

Läs mer

Smärtdagarna 2011. Primärvårdssymposium. Utredning, diagnostisering och behandling av långvarig smärta

Smärtdagarna 2011. Primärvårdssymposium. Utredning, diagnostisering och behandling av långvarig smärta ST-läkare du erhåller intyg efter genomgången kurs Primärvårdssymposium Smärtdagarna 2011 Inbjudan till konferens i Stockholm den 28-29 mars 2011 TALARE Huddinge Solna Karsten Ahlbeck Specialistläkare

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Värt att veta om kronisk förstoppning

Värt att veta om kronisk förstoppning Värt att veta om kronisk förstoppning 1 När blir förstoppningen kronisk? Skillnaden mellan vanlig förstoppning och kronisk förstoppning är hur länge besvären håller i sig. Förstoppningen övergår i kronisk

Läs mer

Hypotyreos. Låg ämnesomsättning

Hypotyreos. Låg ämnesomsättning Hypotyreos Låg ämnesomsättning 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom

Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2012 06 18 Charlotta Sävblom specialistläkare, med.dr. Projektledare Diagnostiskt centrum, RCC Syd Hälso och sjukvårdsstrateg

Läs mer

Att arrangera en studiecirkel Läkemedel och äldre

Att arrangera en studiecirkel Läkemedel och äldre Att arrangera en studiecirkel Läkemedel och äldre Förslag till upplägg av en studiecirkel Studiecirkeln är en grupp om minst tre personer med gemensamt intresse för det aktuella ämnet. Cirkelledaren håller

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

Varje år finns artiklar om HAE i PIObladet, ofta referat från olika möten om de senaste behandlingsrönen.

Varje år finns artiklar om HAE i PIObladet, ofta referat från olika möten om de senaste behandlingsrönen. Örebro 2014-11-13 HAE i PIO Den 19 januari 2002 hölls det första mötet i Sverige för personer med HAE. Mötet hölls på Marstrand. Initiativtagare till mötet var prof. Janne Björkander. Vid träffen föreslog

Läs mer

ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT

ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT Känn din puls förhindra en hjärninfarkt Vet du om ditt hjärta slår så som det borde? Slår ditt hjärta regelbundet, är pulsen

Läs mer

Nedlagda myndighetsarbetsplatser 2010-

Nedlagda myndighetsarbetsplatser 2010- Nedlagda myndighetsarbetsplatser 2010- Alvesta Arvidsjaur Statens fastighetsverk Arvika Boden Boden Borgholm Borås Båstad Dorotea Eksjö Eksjö Eskilstuna Eskilstuna Falkenberg Falköping Falun CSN Falun

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

Afasiföreningarnas aktiviteter under Internationella Afasiveckan/Afasidagen 2015

Afasiföreningarnas aktiviteter under Internationella Afasiveckan/Afasidagen 2015 Afasiföreningarnas aktiviteter under Internationella Afasiveckan/Afasidagen 2015 Under Internationella Afasiveckan eller på själva Afasidagen den 10 oktober kommer det att vara mycket aktivitet runt om

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Willefonden. Wilhelm Foundation

Willefonden. Wilhelm Foundation Wilhelm Foundation Willefonden Utomlands kallar vi Willefonden för Wilhelm Foundation För att Willefonden ska kunna hjälpa barnen med odiagnostiserade hjärnsjukdomar behöver vi visa upp och berätta om

Läs mer

Sömn! & behandling av sömnbesvär

Sömn! & behandling av sömnbesvär tt vilja, men inte kunna Sömn! & behandling av sömnbesvär Du vrider och vänder dig Hjärtat slår fort Tankarna snurrar Frukostseminarium, Ergohuset 22 oktober 28 Marie Söderström Leg psykolog, doktorand

Läs mer

Diclofenac T ratiopharm

Diclofenac T ratiopharm Diclofenac T ratiopharm För korttidsbehandling av lätta till måttliga smärttillstånd, inflammationer och feber Observera! Innan du börjar behandlingen bör du först läsa igenom bipacksedeln som finns i

Läs mer

Slippa vara rädd för sjukvården

Slippa vara rädd för sjukvården Slippa vara rädd för sjukvården Enkät med ME/CFS-sjuka i Norrland Gjord av RME Västernorrland, med medlemmar över hela Norrland Mer än åtta av tio saknar kunskap om sjukdomen hos sina läkare. Väntan på

Läs mer

Vi Nattvandrare ÅRSMÖTE 2008 NY FORSKNINGSRÖN FRÅN MEDLEMMAR INBJUDAN DAGORDNING VERKSAMHETSBERÄTTELSE HEDRA MINNET AV NÅGON NÄRA!

Vi Nattvandrare ÅRSMÖTE 2008 NY FORSKNINGSRÖN FRÅN MEDLEMMAR INBJUDAN DAGORDNING VERKSAMHETSBERÄTTELSE HEDRA MINNET AV NÅGON NÄRA! Vi Nattvandrare ÅRSMÖTE 2008 INBJUDAN DAGORDNING VERKSAMHETSBERÄTTELSE NY FORSKNINGSRÖN FRÅN MEDLEMMAR HEDRA MINNET AV NÅGON NÄRA! Skänk en minnesgåva till RLS Förbundet De annhöriga får en personlig hälsning

Läs mer

den 11 april 2014 i Lund Behandling av Parkinsons sjukdom nuläge och framtidsperspektiv

den 11 april 2014 i Lund Behandling av Parkinsons sjukdom nuläge och framtidsperspektiv Program för Världsparkinsondagen, den 11 april 2014 i Lund Behandling av Parkinsons sjukdom nuläge och framtidsperspektiv 13.00 Välkomsthälsning Inledning 13.10 Det svenska Parkinsonregistret Enkät om

Läs mer

Hur känner man igen att det är Parkinson?

Hur känner man igen att det är Parkinson? Hur känner man igen att det är Parkinson? Professor Sten-Magnus Aquilonius, Uppsala, har nyligen gått i pension. Susanna Lindvall, ParkinsonFörbundet, passade på att ställa några angelägna frågor till

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

Pressinformation. Fakta om omega-3

Pressinformation. Fakta om omega-3 Pressinformation Fakta om omega-3 Livsviktiga fettsyror Fett är livsnödvändigt. Det finns olika typer av fettsyror (fett) och de har alla viktiga funktioner att fylla i kroppen, som att bygga upp och reparera

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Inbjudan till kurser. Kurs 4

Inbjudan till kurser. Kurs 4 Inbjudan till kurser Läkekonst för multisjuka och kroniskt sjuka patienter Fyra kurser om empati och engagemang i patienter med flera diagnoser eller långvarig sjukdom Kurserna vänder sig till läkare och

Läs mer

KRISTINEHAMNS KOMMUN PROTOKOLL Sida Kommunala Handikapprådet (KHR) 2011-04-07 1. Närv: Bosse Pettersson Ordförande

KRISTINEHAMNS KOMMUN PROTOKOLL Sida Kommunala Handikapprådet (KHR) 2011-04-07 1. Närv: Bosse Pettersson Ordförande Kommunala Handikapprådet (KHR) 2011-04-07 1 Tid: 13.00 14.45 Plats: Sibberön, Folkets Hus Närv: Bosse Pettersson Ordförande Anneli Ericsson Kulturnämnden Mats Hahne Tekniska nämnden Louise Hamilton Socialnämnden

Läs mer

Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige Nyheter och trender inom diabetologins värld

Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige Nyheter och trender inom diabetologins värld September 2015 Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige Nyheter och trender inom diabetologins värld Sundbyholm 10-11 december 2015 Hej! Välkommen till

Läs mer

Jag vet mitt värde. Bli trygg och delaktig i din blodförtunnande behandling genom självtestning

Jag vet mitt värde. Bli trygg och delaktig i din blodförtunnande behandling genom självtestning Jag vet mitt värde Bli trygg och delaktig i din blodförtunnande behandling genom självtestning Kan självtestning vara något för dig? Äter du blodförtunnande läkemedel som kräver regelbundna kontroller

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Handledaremöte 2012-31-01

Handledaremöte 2012-31-01 Handledaremöte 2012-31-01 Närvaro: Annika, Grethe, Dominique, Giovanni, Gun, Lena närvarande en kortis i början, Else (vid datorn) ST-läkarna o ST-café, 2 st per år, nästa gång 2012-04-17 13-16. Tänk efter

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal. Behandling av psykossjukdom

Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal. Behandling av psykossjukdom Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal Behandling av psykossjukdom INNEHÅLL Psykos schizofreni 5 Vad ÄR EN PSYKOS? Vem drabbas och varför? Vad går

Läs mer

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message Diagnos och behandling vid ångest och depression Louise Hamark Distriktsläkare och KBT-terapeut Uppsala Agenda Bakgrund Diagnostik Depression Sammanfattning- take-home message Bakgrund 1/3 av primärvårdens

Läs mer

Hur får vi ännu bättre resultat i arbetet med läkemedel i Jönköpings län?

Hur får vi ännu bättre resultat i arbetet med läkemedel i Jönköpings län? LEDNINGSKRAFT Hur får vi ännu bättre resultat i arbetet med läkemedel i Jönköpings län? EMA Social dept LOK K K K K K K Landstinget i Jönköpings Län K K K K K K K 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 Norrbottens

Läs mer

Den sockersjuke Värmlänningen 11 12 september 2014 Sunne

Den sockersjuke Värmlänningen 11 12 september 2014 Sunne Fotograf: Herman Hamnqvist Till: Verksamhetschef/Huvudman och läkemedelskommitté. Kopia av inbjudan skickas till målgrupp angiven i inbjudan. Juni 2014 Inbjudan till terapiinriktad utbildning Den sockersjuke

Läs mer

Jakten på Hillevis behandling

Jakten på Hillevis behandling Jakten på Hillevis behandling Under fyra år levde Hillevi med sin inkontinens utan att våga be om hjälp. Hon skämdes så fruktansvärt över att helt okontrollerat och utan förvarning kissa på sig flera gånger

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

Din Första Endometrios Konsultation: Frågor Läkaren Ska Ställa till Dig

Din Första Endometrios Konsultation: Frågor Läkaren Ska Ställa till Dig Din Första Endometrios Konsultation: Frågor Läkaren Ska Ställa till Dig Utvecklat från www.endozone.org av Ellen T. Jonhson med bidrag från Professorerna Philippe Koninckc, Jörg Keckstein, och cques Donnez.

Läs mer

KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA

KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA 48 KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA HÄLSA En befolknings hälsotillstånd avspeglar både medborgarnas livsstil och hälsooch sjukvårdens förmåga att förebygga och bota sjukdomar. När det gäller hälsa och välfärd

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

Stroke 2013 För hela teamet runt patienten!

Stroke 2013 För hela teamet runt patienten! Anmäl hela teamet redan idag Gå 4, betala för 3! Stroke 2013 För hela teamet runt patienten! Hjärnans återhämtningsförmåga fysiologi och akut vård vid stroke! Hur kan vi samordna stödet för närstående

Läs mer

Primärvårdssymposium 2011 Endokrina sjukdomar

Primärvårdssymposium 2011 Endokrina sjukdomar Primärvårdssymposium 2011 Endokrina sjukdomar Inbjudan till konferens i Stockholm 13-14 juni 2011 LYSSNA TILL Mälarsjukhuset, Eskilstuna Jan Calissendorff Angelica Lindén Hirschberg Utredning, diagnostisering

Läs mer

NÄR-VAR-HUR Vecka 13-14 2006

NÄR-VAR-HUR Vecka 13-14 2006 Osbecksgymnasiet NÄR-VAR-HUR Vecka 13-14 2006 Matsedel v 13 Må: Falukorv, sås, potatis Ti: Pasta med laxsås On: Indisk kycklinggryta, ris To: Gulaschsoppa Fr: Fläskpannkaka, lingon Matsedel v 14 Må: Spagetti,

Läs mer