Bilaga 4: LCHF-argument

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bilaga 4: LCHF-argument"

Transkript

1 Bilaga 4: LCHF-argument 5.0 Sida 1 Bilaga 4: LCHF-argument Studieobjekt Annika Dahlqvists LCHF-kokbok (1) har av praktiska skäl varit den främsta källan för analys av LCHFargument och utgjort de recept som analyserats. Därutöver har kostdoktorn Andreas Eenfeldts bok Matrevulutionen (3) analyserats, men i denna finns endast ett fåtal recept. Andra förespråkares argumentering och receptrekommendationer skiljer sig inte väsentligt från vad som sägs i dessa böcker (författarens uppfattning), varför dessa två får representerar LCHF-branschen. Analyserade påståenden om: Sida 1 Förklaring modell LCHF 1 2 Energibalans 4 3 Naturlig stenålderskost 5 4 Grönlänningar och vargar 6 5 En världskonspiration 8 6 Protein & kolhydrater 9 7 Fettskräcken 10 8 Insulinchocker 12 9 Ohälsa & kost 13 Källhänvisningar anges inom parentes t.ex. (3:54) vilket anger sida 54 i bok enligt källa 3 källförteckning. De två främsta källorna i detta avsnitt är 1 = Dahlqvists LCHF-kokbok och 2 = Eenfeldts bok Matrevolutionen. 1. Förklaring modell LCHF LCHF handlar mestadels om att fett är hälsosamt och kolhydrater ger ohälsa (jfr punkt 9 nedan). Hälsoaspekten avhandlas mer ingående än viktproblematiken. Viktpåverkan är dock det intressanta i denna analys. Evolutionsutveckligen som förklaring, studier av lågkolhydratkost och insulinets inverkan är de väsentliga frågorna som tas upp som stöd för LCHF-kosten. Evolutionen som bevis (exempel) Människan är skapt för stenålderskost (se punkt 3 nedan). Ursprungsbefolkningarna är friskare än nutidsmänniskan (se punkt 4 nedan). Missionären Albert Schweitzer förvånades i början av 1900-talet att afrikanerna så sällan hade blindtarmsinflamationer och sällan fick cancer (3:14). Jordbruket för 9000 år sedan förändrade allt (3:16). Industrialismen med fabriker som framställde ny mat (3:17). Linné konstaterade år 1751 att lapplänningar var magra och skåningar tjocka (3:19). Världen är fetare än någonsin, offer för en epedemi av fetma och diabetes (3:8). Idag ser vi resultatet av det fettsnåla experimentet på västvärldens allt tyngre (3:28). År 2000: Smörförsäljningen har just börjat stiga igen. Samtidigt har ökningen av fetman avstannat (3:45-46). Resonemanget syftar till att belägga att människan inte är anpassad för nytillkomna varor från jordbruket som rotfrukter och säd (bröd) eller onaturliga industriprodukter som socker och margarin. Förklaringsmodellen går ut på att denna utveckling ledde till fetma och ohälsa, inte fettkonsumtionen. Boven i dramat är livsmedelsindustrin som skapat samhällets ohälsa.

2 Bilaga 4: LCHF-argument 5.0 Sida 2 Dahlqvist: I slutet av 1800-talet började livsmedelsindustrin sin frammarsch, och de volymmässigt största produkterna utgjordes av margariner och matoljor. Senare kom tillsatser och färdigmaten. Under 1900-talet kom de stora folksjukdomarna : Diabetes, hjärtsjukdomar, reumatism, allergier, astma och cancer. Folksjukdomarna har alltså expolderat sedan vi började producera konstgjord färdigmat och och industriella livsmedel (1:108). Fallstudier som bevis (exempel) William Banting var fet. Han råddes att undvika socker och stärkelse (3:61-63). Atkins vägde 100 kg hade tre hakor. Uteslöt socker och stärkelse (3:64). Sten Sture Skaldeman hade misslyckats med sitt sista bantningsförsök (3:7). Annika Dahlqvist hade förlorat kontrollen över sin vikt (3:66-70). Trendanalytikern Göran Aldén och hans familj tappade övervikten utan hunger (3:76). Solveig vägde 265 kilo kost med mycket jakt och viltkött (3:83). Sumobrottare äter extremt fettsnålt (3:207). Vetenskapliga studier som bevis (exempel) Cleave var övertygad om att framreningen, koncentrationen av kolhydrater var boven. Den lurar oss att äta mer och kan ge fetma på sikt (3:24). Yudkins forskning visade att socker hade en tydlig koppling till hjärtsjukdomar (3:37). Burkitt visade att ju mer socker och vitt mjöl man åt desto mindre fibrer åt man (3:39). Ravnskov skrev boken Kolesterolmyten som blev hårt kritiserad (3:43). Garner visade att Atkindietet gav bäst viktminskning och minskad risk för (3:79). Irish Shai slumpade 322 överviktiga israeler i tre grupper Atkins, fettsnålt (3:80). Summa: Hunger vid fett- och kalorisnål kost tar ut sin rätt. Sockret och stärkelsen höjer insulinet och sätter igång fettlagringen i kroppen (3:81). Martin Ingvar: Att snåla med kalorier och fett ger alltså sämre resultat i längden än strategier med fokus på kolhydratintaget (3:83). 66 kraftigt överviktiga kuwaitser 107 kg i medelvikt åt sig mätt på annat (3:85). Spansk studie med 40 friska men feta personer åt mycket fisk olivolja (3:85). Syftet med staplandet av olika studier i Eenfedts bok är att påvisa att det funnits rättänkande forskare som vågat gå emot etablissemangets snedvridna uppfattningar. (Jfr punkt 5 nedan). Evolutionsbevis: Att utgå från historiska händelser är rent analytisk tveksamt för att inte säga omöjligt pga mängden påverkande faktorer. Än viktigare är att befolkningens viktökning inträffat i slutet av 1900-talet och att det är utvecklingen de närmaste åren dessförinnan som då har betydelse, dvs vilka kostförändringar som skett från mitten av En fördjupad analys av detta slag redovisas i huvudrapporten. Fallstudier & vetenskapliga studier: Någon granskning av de refererade studierna har inte varit möjligt i denna uppsats. Därför anges här bara allmänna synpunkter på studier av detta slag. De flesta viktstudier brukar göras med obesa (feta) försökspersoner varvid viktnedgång mäts. Studier av viktuppgång sker nästan aldrig. Studierna avser oftast kortare perioder. Man brukar sedan genereralisera resultaten t.ex. att gälla överviktiga i allmänhet inte bara obesa, vilket inte är självklart. Obesa går nästan alltid ner av en styrd kosthållning oavsett ingredienser för att energimängden minskats jämfört med den mängd man tidigare åt.

3 Bilaga 4: LCHF-argument 5.0 Sida 3 Ett stidieundantag redovisas (3:29). I slutet av andra världskriget tvingades 36 vapenvägrare att inta en svältkost i studiesyfte. Kosten innehöll 1560 kalorier främst bröd och potatis. Dessutom fick de jobba hårt. De tappade i snitt 25% av sin vikt (förmodligen var de inte överviktiga från början). Svälten gav upphov till depressioner och ångestproblem hos många. Allt enligt Eenfeldt och han drar följande slutsats: Det är slående hur likt det är dagens konventionella råd för viktnedgång. Que? Det här är ju en extrem kolhydratkost, då borde ju de ständiga insulinchockerna ge viktuppgång enligt LCHF. Eenfelt tycks inte heller känna till att även svältande i Afrika blir deprimerade och apatiska. Vi pratar här om undernärda människor utan fettreserver, inga obesa individer precis. Har det inte slagit Eenfeldt, som faktiskt är läkare, att energiunderskott kan ge sockerfall, kraftlöshet och viktmisnkning? Det är slående hur ofta Eenfelt vänder på resonemangen och drar helt felaktiga slutsatser. Ett annat exempel är beviset sumobrottaren som äter extemt fettsnålt. Vad som inte framgår är huruvida sumobrottaren äter extrema mängder mat och om han äter mycket snabba kolhydrater för att det är lättare att som en gås pressa ner födan i halsen. De äter ju inte som en geisha precis, utan ägnar hela dagarn åt att äta och knuffas på varandra. Blir han tjock av insulinchocker som LCHF vill hävda eller blir han tjock av att han konsumerar mer än han förbrukar? I LCHF-resonemangen bortser man nästan konsekvent från matenergins huvudsats, överskottsenergi ger viktökning (bilaga 5). Ett annat väsentligt problem är sammansättningen av kostalternativen. Det är stor skillnad på sallad, potatis och socker t.ex. vad gäller energitäthet. En kost på sallad och rotfrukter ger väsentligen annat resultat än en kost där sockerhaltiga produkter ingår. Vanligen består kolhydratkosten i studierna av ganska mycket sockerhaltiga produkter som jämförs med kost med ringa kolhydrater. Sammansättningen av lågkalorikosten är också väsentlig. Förutom fett brukar proteinandelen vara hög och protein är smalmat. Konsekvensen är att man vanligen jämför en ganska kaloririk, sockerhaltig kolhydratkost med en ganska proteinrik och inte alltför energirik lågkolhydratkost. Ju sockerrikare den ena kosten är och desto proteinrikare den andra är desto bättre resultat för lågkolhydratkost uppnås. Sockersötma är alla överens om att det lätt ger övervikt, det kontroversiella är de långsammare kolhydraterna som potatis, ris och pasta. Det intressanta vore att studera en kolhydratrik kost utan socker med en lågkolhydratkost med högt fettinnehåll modell LCHF. Sådana studier finns inte. Det är undertecknads uppfattning att kolhydratkosten i en sådan studie vinner klart över LCHF. En annan komplicerande faktor är om testgrupperna skall äta samma mängd mat eller fritt få äta tills man är mätt. I båda fallen måste man mäta konsumerad energi och bedöma kortids- och långtidsmättnad. Långtidsmättnaden, dvs hur hungrig man blir mellan huvudmålen, är en viktig förklaringsfaktor för viktminskning eller för att behålla vikt. Att överviktiga viktminskat tack vare lågkolhydratkoster betvivlas inte, det är sannolikt sant. LCHF-kost är dock inte detsamma som den lågkolhydratkost som använts i studierna, den är mycket fetare och har därför inte alls samma effekt (bilaga 3:4-5). Att som LCHF peka på den historiska utvecklingen som förklaring till viktproblem och ohälsa är direkt naiv eller medvetet vilseledande. Man drar förhastade slutsatser och bortser gärna från de flesta andra påverkandefaktorerna som är troliga eller t.o.m. troligare som förklaringar. Att inte värdera eller beakta energibalansfrågan är ovetenskapligt.

4 Bilaga 4: LCHF-argument 5.0 Sida 4 2. Energibalans Matenergins huvudsatser Energi kan varken skapas eller förstöras, bara omvandlas, samt Energibalans = energiintag energiförbrukning är fundamet i viktresonemangen. (bilaga 5). Överskott = viktökning, underskott = viktminskning, i balans = oförändrad vikt. Man skulle kunna förvänta sig att även LCHF-anhängarna antingen tillerkänner eller förkastar denna naturlag. Vanligtvis undviks frågan helt vilket Dahlqvist gör, eller så berörs ämnet marginellt vilket Eenfeldt gör (se nedan). Även om man erkänner energibalans väljer man som regel att i stället förklara viktproblematiken med olika kemiska processer som sker i kroppen. Resonemanstypiskt är avsnittet Kungars lyx blir vardagsmat (3:20), dvs en beskrivning av sockerkonsumtionens kraftiga utveckling sedan 1700-talet. en från 1700-talet är: om du bara vill förbättra en enda sak i dina matvanor är det sockret du bör ta bort. I fotnoten står att man blir fet och sjuk av att dricka läsk eller juice. Frågan är varför man blir tjock av socker (sjuk blir man inte)besvaras inte. Här saknas en beskrivning av att socker har hög energitäthet och ofta leder till överkonsumtion av energi = fetma. LCHF-argument (exempel) Visst har du ett överskott på kalorier om du går upp i vikt (3:74). Blind tro på kaloriräkning döljer problemet. Sambandet kalorier in och ut är ingen större hjälp för överviktiga. Problemet är att de flesta misslyckas. Fixeringen vid kalorier missar huvudfrågan: varför? Varför äter varannan svensk ofrivilligt för många kalorier? (3:74). Rädslan för nio kalorier per gram är alltså en skrivbordsprodukt utan koppling till verkligheten (3:88). Anm: Fett innehåller 9 Kcal/gram, protein och kolhydrater ca 4. Du behöver inte räkna kalorier mer än du behöver räkna hur ofta du andas (3:95). Om du lyckats i längden med kaloribantning: grattis. Du lär ha järnvilja och tursamma gener. De flesta går först ner. Men sedan går de upp igen, ofta mer än de gick ner (3:74). De som tidigare remommenderat fettsnålt för vikten är i full reträtt. De har nu backat till en position som knappast kan försvaras: Alla dieter är lika bra. Bara kalorier in och ut räknas (3:78). Vad är felet med vi går upp i vikt för att vi äter mer kalorier än vi gör av med? Felet är för att. De hör inte dit. Självklart har man fått i sig mer kalorier än vad man gjort av med om man ökat i vikt. Men det säger ingenting alls om orsaken, varför man gjorde det. (3:94 fotnot). Man blir inte fet av att vara glups eller lat (3:24). Resonemanget är ganska typiskt LCHF. Motsägelsefullt. Å ena sidan erkänner man naturlagen och i nästa mening sägs den inte fungera. Att ställa frågan varför varannan svensk äter för många kalorier är berättigat. Om det är ofrivilligt är tveksamt. Något direkt svar ges inte på frågan men underförstått är att vi äter för lite fett och för mycket kolhydrater. Resonemanget är

5 Bilaga 4: LCHF-argument 5.0 Sida 5 ensidigt och trångsynt, en förenkling av problemet (se huvudrapporten). Faktum är att om man är glupsk (överkonsumerar) och är lat (inte motionerar) så blir man tjock. Tyvärr. Lagen gäller. Energibalansfrågan betraktas mest som ovidkommande av LCHF. Frågan vänds till att handla om att fett inte är fettbildande, vilket på sätt och vis är sant. Varken fett, protein, eller kolhydrater är fettbildande, utan det är överskott på energi som ger övervikt. Att både tillerkänna eller förkasta matenergins huvudsats är att stoppa huvudet i sanden. Om fettläkarna Dahlqvist och Eenfeldt lyckats få överviktiga och obesa att utan järnvilja gå ner i vikt, så beror det på negativ energibalans. 3. Naturlig stenålderskost Stenålderskost (paleolitisk kost) avser den mat som våra urfäder åt. Biologiskt sett är vi troligen helt lika de stenåldersmänniskor som levde för cirka år sedan. Stenålderskosten bestod av vad man kunde få av naturen. Viltkött, fisk, ägg och växtdelar. På försommaren tillkom ägg och grönsaker. På höstarna mycket frukt, bär, rotfrukter och nötter. Kött och rötter året om. En relativt stor del av kosten bestod av animaliska livsmedel, dock inte fettrik sådan. Spannmåls- och mjölkprodukter ingick inte, inte heller raffinerat socker, salt, alkohol, eller koncentrerade fetter som smör, grädde, ost, olja och margarin. Stenålderskosten innehöll betydligt mindre fett och mycket mer fibrer än dagens kost. (6:Stenålderskost). LCHF- argument (exempel) LCHF:s paradnummer är att vi skall äta naturligt, som man gjorde på stenåldern. Kroppen är bygd för sådan kost. Underförstått LCHF-kost. Dahlqvist: Människan har funnits i mer än 2 miljoner år. Under den allra största delen av den tiden levde vi som jägare och samlare (1:108). Människokroppen trivs mycket bra med fettförbränning som energikälla, det som var den huvudsakliga energikällan under evolutionen (1:11). Maten som vi lär ha ätit är sådant som det är rimligt att tro att människan anpassats till. Det innebär då att människokroppen inte normalt tar skada av sådan mat (6:Evolution). Smör har vi tidigare ätit i tusentals år utan att få några metabola sjukdomar eller hjärtinfarkter (5:110). Eenfeldt: Du är resultatet av miljoner års utveckling. Dina gener är anpassade till den mat dina förfäder åt under miljoner år (3:13). Maten var mycket näringsrik, full av vitaminer och mineraler. Vi fick i oss rikligt med protein, gott om energi från fett och måttliga mängder grövre svårsmälta kolhydrater (3:16). Vad är du inte designad för att äta? Svaret från människans historia är socker och vitt mjöl (3:25). I motsats till vad LCHF påstår var stenålderskosten näringsfattig, inte fettrik. Viltkött och vitfisk är rena smalmatskosten. Fick man tag på laxfiskar och nötter (på hösten) fick man i sig lite mera energi.

6 Bilaga 4: LCHF-argument 5.0 Sida 6 Energiintag E% Paleolitisk SNR Svensson LCHF Fett 23% 30% 36% 75% Protein 34% 15% 15% 18% Kolhydrater 43% 55% 49% 7% Paleolitisk = Livsmedelsverkets beräkning SNR = Svenska Närinsrekommendationer (Livsmedelsverket) Svensson = Dietkokbokens beräkning av Jordbruksverkets statistik LCHF = receptanalys i denna uppsats (bilaga T3). Av tabellen framgår att LCHF-kosten är så långt från stelålderskosten man kan komma. Vad som inte framgår av tabellen är att andelen kostfibrer var hög i den paleolitiska kosten, medan den i LCHF-kosten är mycket låg (1%). Mättat fett var sannolikt begränsat, medan intag av fisk och nötter förmodligen gav en hel del enkel- och fleromättat fett. M.a.o. tvärt emot LCHFkosten. LCHF propagerar för att smör har funnits i 1000-tals år vilket må vara sant, men detta tillhörde inte kosten på stenålder, dvs smör var inte naturligt. Om nu händelsevis smör kan anses som naturligt bör vän av ordning notera att mänskligheten i tals år odlat säd och bakat bröd. Brödprodukter bör av denna anledning vara naturligare. Paleolitisk kost har betydligt lägre energitäthet än den mat vi äter idag. Av sådan mat måste man alltså äta stora mängder för att få i sig de kalorier man behöver. Stenåldersmänniskan behövde äta 50% mer mat än dagens svensk för att få i sig samma mängd energi (2500 Kcal/dag). Sannolikt behövdes mer energi än dagens svensk behöver, pga att man rörde sig betydligt mer för att få tag på födan. Motverkande är att man var kortare i växten. Sammantaget var stenåldersmänniskan snarare undernärd än välnärd. För övrigt är paleolitisk kost ur ett analytiskt-statistiskt perspektiv helt ointressant för att osäkerhetsfaktorerna är obegränsade. Det är svårt nog att göra studier av nu levande varelser. Att försöka analysera familjen Flintas fredagsmys, livsstil, sportliga aktiviteter och hälsa är en omöjlighet. Då är det mycket intressantare att studera nutidens människor, varför vissa människor idag är friskare och blir äldre än andra och om att detta kan bero på kosten. Varför finns det så många grönsaks- och risätande, pigga, aktiva och friska 100-åringar på Okinava, och varför var hälsa och livslängd i Glasgow så låg? (5:Pigga åldringar). Det är troligt att stenålderskost är bra för låg vikt och god hälsa, vilket emellertid är raka motsatsen till LCHF-kosten. Påståendet att LCHF-kosten överenstämmer med stenålderskost är falskt. Att appelera till naturligt är försåtligt och vilseledande. 4. Grönlänningar och vargar okinawa Vad urtida och primitiva befolkningar och djur äter tas ofta som intäkt för hur vi bör äta. LCHF-argument befolkning: Linné konstaterade år 1751 att lapplänningar var magra och skåningar tjocka (3:19). Uiter, eskimåer, massajer eller samer är friska utan fibrer (3:40, 3:196). Primitiva befolkningar jorden runt var uppenbart mycket friskare (3:21).

7 Bilaga 4: LCHF-argument 5.0 Sida 7 Cancer är exeptionellt sällsynt hos primitiva folkslag (3:139). Djurexempel: Inga vilda djur blir någonsin sjukligt feta, oavsett hur mycket mat de har tillgång till (3:24). Den som idag har ett överviktigt rovdjur (hund) kan kontrollera innehållet i fodret (3:77). En varg blir inte sjuk av att äta renkött (6:Evolution). Björnen äter tiotals kilo blåbär på hösten ((3:77). Många motståndare till LCHF-kosten påstår att det är skadligt för den globala miljön och resurshushållningen. Detta är lögn som sannolikt försåtligt göds av kolhydrat- och margarinindustrin. Djuren och deras gaser ingår i det naturliga kretsloppet (1:117). Att förklara fetma och hälsa med stöd av ursprungsbefolkning eller djur är vanskligt för att sambanden mellan orsak och verkan är svåranalyserad. Vad LCHF dessutom gör är att man selektivt väljer ut de argument som passar den egna teorin och bortser från andra motstridiga förhållander. Ett försåtligt sätt är vidare att citera världshistoriska upptäcketer i sin bevisföring av modell Kommer du ihåg Albert Schweitzer, eller Den amerikanske statistikern Fredric Hoffman (3:139). Befolkning: På 1700-talet levde lappen på vilt och naturnära varor, förmodligen liknande urtidsmänninskan, en mager kost och tillgången på föda var begränsad, medan skåningen levde i överflöd och åt mycket och näringsrikt. Att den ene var smal och den andre tjock berodde på helt olika energiintag, inte på slaget av föda. Att grönlänningen var friskare torde snarare bero på hög grad av fleromättat fett i kosten, hög grad av fysisk aktivitet etc. De var säkert friskare men vad det berodde på har sannolikt många förklaringsfaktorer. Man bör också fråga sig varför den indiske veganen är anorektiskt smal, varför asiaten som äter mycket sushiris (varan med det högsta GI-värdet) historiskt är smal, varför svensken runt år 1900 snarast var undernärd trots att basfödan var potatis, eller varför den pasta- och brödätande italienaren så ofta var smal. Det finns en gemensam nämnare, energiintaget var lågt. De som förr var feta i Sverige och i andra länder var patron, grosshandlaren, prästen, maharadjan och annan överhet, samt en och annan chef de cuisine de åt och drack kopiösa mängder. Det var knappast rikligt med kolhydrater de åt och kan inte heller beskyllas för att ha varit speciellt fysiskt aktiva. Djuren: Visst, vargen lever av kött, men blir å andra sidan inte tillräckligt gammal för att utveckla välfärdssjukdomar. Dessutom är kosten mager och proteinrik, inte fet. Hunden som är vargens köttätande kusin är mer intressant. Undertecknads far hade jakthundar som aldrig blev tjocka, medan jag själv har taxar i finsoffan som lätt blir överviktiga. Och det beror inte på vilket foder de matas med, alla har fått torrfoder. Sälen är fet och tjock, trots att den huvudsakligen bara äter fet sill. Björnen sägs bli tjock av blåbär, men på hösten äter den också stora mängder fet lax. Kolhydratsätande djur kan vara tjocka som elefanten, eller smärta som rådjuret, de kan ha kort eller lång livslängd. I djurvärden finns alla varianter, det är bara att välja den art som passar den egna teorin. Dahlqvist försvar av kossornas rätt att prutta är väl hedervärt. Frågan är bara hur Dahlqvist tänker sig att föda världens växande befolkning med LCHF-kost utan att jorden går under (en ko släpper ut 100 kilo metan varje år. Det motsvarar vad en bil som kör 1000 mil spyr ut).

8 Bilaga 4: LCHF-argument 5.0 Sida 8 Att lösryckt jämföra mänskligheten med vargars och andra djurs kostvanor kan inte betraktas annat än som struntprat. Några djupare orsaksanalyser redovisas inte. 5. En världskonspiration LCHF ifrågasätter starkt all värdens etablerade forskning och anar världsomspännande konspirationer och ett korrup samhälle. Eller så är forskare och samhälle helt enkelt bara inkompetenta som inte kan tolka resultaten rätt. Ifrågasättande av etablissemanget är en viktig del i LCHF-argumenteringen. Alla får en släng av sleven. Nedan ett axplock av förekommande anklagelser. LCHF-argument (exempel) Forskningen: I sin övertygelse att fett var farligt tummade man på kravet på vetenskapliga bevis (3:28). Keys myglade för att bevisa sin teori (3:34). I de fina salongerna var teorin inte välkommen längre. Envisa oliktänkare blev därefter utstötta (3:43). I praktiken spelade de roulette med västvärdens hälsa, vår hälsa (3:28). Skrämselkampanjen var därmed en chansning (3:27). Industrin: Livsmedelsindustrin har insett att de tjänar mycket bättre på att bekosta mutor till politiker och tjänstemän, lobbyister än att verkligen objektivt undersöka hälsoeffekterna av sina produkter (1:113). Eftersom livsmedelsindustrin bekostar mycket utbildnings-, konferens- och forskningsverksamhet för forskare, professorer och dietister, ger dessa följdaktligen kostråd som omhuldar industrins ekonomiska intressen (1:109). Yudin var inte någon särskilt god talare fick sockerindustrin till bittra motståndare (3:37). Livsmedelsindustrin jublade över de nya spelreglerna (3:28). Dahlqvist är rakt på sak: Etablissemanget har alla mutats av magarinbolagen (8). Livsmedelsverket: Livsmedelsverket har inte kraft att förbjuda sina vänner i livsmedelsindustrin att använda härdat fett (1:110). Palmoljan transporteras till Europa i tankar som tidigare har innehållit kemikalier av olika slag. Råvaran i margariner innehåller således mycket föroreningar, som sedan gladeligen godkänns av Livsmedelsverket (1:110). Det finns en broms för utvecklingen i Sverige: Livsmedelverket Fotnot: Trots frånvaron av vetenskapligt stöd fortsätter de att råda svenskar att äta fettsnålt, med högre andel socker och stärkelse, precis som de gjort sedan fettepedemin startade på 80-talet. I praktiken har de kopierat USA:s kostråd (numera världens fetaste land). En klok idé? (3:172). Med olika argument försöker sockertillverkare undvika den uppenbara kopplingen till fetma, diabetes och andra västerländska sjukdomar (3:23). Sjukvården: För att imponera på läkare behövdes randomiserade kontrollerade studier (3:78). Sjukvården ska inte utsätta patienter för fördomfullt moraliserande (3:88). Varför rekommenderar apoteket chokladgodis? (3:89). Visst, forskare drar fel slutsatser, industrin har egenintressen, Livsmedelsverket begår misstag och sjukvården är inte perfekt, men att så konsekvent döma ut allt och alla på det sätt som LCHFfolket gör är befängt och oseriöst. Påståendena är lösa, flummiga, enahanda, onyanserade och

9 Bilaga 4: LCHF-argument 5.0 Sida 9 spelar på oportunistiska, kända samhällsfrågor t.ex. att tillsatser är av ondo. Sakligheten är det inte så noga med t.ex. att matolja fanns årtusenden före livsmedelsindustrins utveckling på talet. Att livsmedelsindustrin inte alltid har rent mjöl i påsen och gärna överdriver produkternas förträfflighet finns det säkert fog för emellanåt, men att man lyckas muta all världens myndigheter, politiker, forskare och dietister är väl att ta i överkant? Tillämpar man samma tänkesätt på läkemedelsindustrin så är alla läkemedel missfoster för att de utvecklats av industrin som också mutat alla läkare, apotek och läkemedelsverk. Att de industriellt utvecklade produkterna är den huvudsakliga förklaringen till dagens fetma och ohälsa är inte bara ett felaktigt påstående utan helt befängt. Det finns helt andra förklaringar (se huvudrapporten). Känslosamma utryck av slaget naturligt, riktig mat, konstgjord färdigmat, låtsassmör och allhanda superlativ är också ett sätt att förfäras. Sensationsuttalanden är vanligt i bantningsindustrin i allmänhet och bland LCHF-anhängarna i synnerhet. Att spela på människors känslor är försåtligt och oseriöst. Att andra gör fel innebär inte med självklarhet att den egna fetteorin är rätt. För att bevisa fetkostens förträfflighet måste man på ett trovärdigt sätt förklara varför. LCHF arbetar efter principen ändamålet helgar medlet. Det gäller att smutkasta allt och alla för styrka fettkostens förträfflighet. Säger man en osanning tillräckligt många gånger kommer den att upplevas som en sanning. PS: För säkerhets skull vill jag dementera att jag blivit mutad av margarinbolagen. 6. Protein & kolhydrater LCHF vill bevisa att kroppen klarar sig utmärkt på ensidig fettkost. För att bevisa detta används ofta ett omvänt resonemang som går ut på att vi inte behöver äta kolhydrater. I förbifarten kan man fälla positiva kommentarer om protein t.ex. proteiner är för fint för att användas som bränsle, som om vi hade en verkmästare i magen som sorterar maten. För säkerhets skull tar man med kolhydraternas alla negativa aspekter t.ex. att socker ger hål i tänderna. LCHF-argument (exempel) Fett och kolhydrater de huvudsakliga energikällorna i maten. Protein och alkohol ger också energi, men normalt bara en mindre del (3:28). Kolhydrater är inte nödvändiga att tillföra i kosten som etablissemanget påstår. Kroppen har en utmärkt förmåga att tillverka blodsocker från protein och fett i födan (1:9). Orsaken till att man har gått upp i vikt är många gånger det oemotståndliga suget som kommer av kolhydratrik mat. Det suget försvinner momentant när man går över till LCHFkosten (1:116). Protein är ett mycket högtstående näringsämne och bör därför reserveras för att bygga och reparera kroppens struktur Annars tror jag att människan har en instinkt för hur mycket protein hon skall äta. En liten kvinna tar en kotlett, medan en stor man tar två eller tre

10 Bilaga 4: LCHF-argument 5.0 Sida 10 kotletter (1:111). Vitaminer och mineraler finns i stor utsträckning i den animaliska maten (1:111). Socker och vitt mjöl får dina tänder att ruttna om du inte borstar dem noga (3:22). Ett grundfel som LCHF ofta gör är att tala om kolhydrater som en homogen grupp. Det är dock stor skillnad mellan snabba och långsamma kolhydrater, mellan sallad, rotfrukter, socker, frukt/bär, nötter och mjölprodukter. Socker är okontroversiellt, ingen förordar socker. Ett beroende av sallader, rotfrukter, bröd, fibrer etc är inte känt och är inte heller troligt. Detta hindrar dock inte ett sug av att äta t.ex. pasta när man är hungrig, men detta avviker inte från suget av en rejäl köttbit. Enligt vetenskapen gäller det omvända. Kolhydrater behövs som bränsle, däremot behövs ytterst lite av fett. Kolhydrater är vår viktigaste energikälla och kommer i stort sett bara från växtriket. Det mesta av kolhydraterna bryts ner i kroppen till sockerarten glukos, som behövs som energi till cellerna (6:Kolhydrater). Endast en liten del av fettintaget är essentiellt, livsnödvändigt, eftersom kroppen kan omvandla kolhydrater och proteiner till fett. Det är lätt att få i sig för mycket och framför allt fel sorts fett (6:Fett). Att generalisera och behandla alla kolhydrater i klump är vilseledande och felaktigt. Detta görs antingen av okunnighet, vilket torde vara osannolikt i detta fall, eller i syfte att bevisa sin tes att alla kolhydrater är av ondo. 7. Fettskräcken LCHF är stark förespråkare för att animaliskt fett är hälsobefrämjande och motverkar viktökning. Det vegetabiliska fettet är däremot hälsofarligt och fettbildande. Man kritiserar hårt fettskräcken som kopplas till lågkalorikosten. Liknande försvar förs för kolesterolet. Den animaliska fettkostens fördelar är det centrala temat i LCHF-läran. LCHF-argument (exempel) Fett är helt nödvändigt för byggnaden av våra vävnader. Varje cellmembran är till stor del byggt av fett. (5:11). Nervsystemet och hjärnan är till största delen byggda av fett och kolesterol, och förtvinar och försämras i funktionen om vi inte får i oss tillräckligt med rätt fett (5:11). Ditt avgörande energiintag bör komma från naturligt fett (5:9). Fettskräck: I 50-talets USA skapades skräcken för det animaliska fettet. Men det har aldrig funnits något vetenskapligt underlag till fettskräcken utan snarare är den byggd på ekonomiska grunder. Och fettskräcken har därmed blivit en vandringssägen som ingen dementerar (1: ). Hur blev naturligt fett svartmålat? Hur hamnade vi så snett? (3:23). Det finns inte ett enda bevis för teorin om fettets farlighet (3:55). Animaliskt fett: Den enda källan för alla esentiella aminosyror i rätta proportioner är i animaliskt mat. Alla aminosyror finns visserligen också i vegetabilisk mat men inte alla i samma mat (1:111). Människor har alltid ätit mättat fett, exempelvis kött eller ägg. Modersmjölken är full av mättat fett. Hur kan mättat fett i smör eller kött vara farligt? (3:51-

11 Bilaga 4: LCHF-argument 5.0 Sida 11 52). Den populära medelhavskosten kan alltså alltså kombineras med lågkolhydratkost. Det finns förstås inget vetenskapligt skäl till att undvika mättat fett(som smör) idag (3:85). Du kan lugnt äta smör och dricka grädde om du vill (3:56). Vegetabiliskt fett: Det finns två olika sorters margarin, härdade och omestrade. Detta margarin innehåller de industriella transfetterna, som till skillnad från de naturliga, som finns i animaliskt fett, är skadliga för hjärtat ochsannolikt även för den övriga hälsan. Bara några gram per dag av dessa konstgjorda transfetter ökar risken för hjärtinfarkt med 25% (1:109). Omega-6 och omega-3. Vi behöver bara några få gram per dag av vardera. I den kost som livsmedelsverket rekommenderar, med omega-6-rika fetter som margarin finns ett kraftigt överskott av omega-6. Överskott av omega-6 ger ökad inflamation, försämrad infektionsförsvar, försämrat försvar mot cancer och en ökad blodproppsbenägenhet. Tillräckligt med omega-3 ger motsatt effekt (1:9-10). Kolesterol är nödvändigt för kroppen (5:112). När man utvärderar fettets positiva och negativa effekter måste man skilja på effekten ur hälsosynpunkt och ur viktsynpunkt. De flesta argumenten för och mot fett är ur hälsosynpunkt. Denna uppsats analyserar LCHF-kosten med avseende på vikt inte hälsa. Ur viktsynpunkt är vare sig fett, protein eller kolhydrater fettbildande i sig. Tjock blir man av överskottsenergi. Varor med högt energiinnehåll som fett och socker ger ökad risk för för högt kaloriintaget av denna orsak och det kan därför vara klokt att begränsa intaget. Fett innehåller dubbelt så mycket energi per gram som protein och kolhydrater. Ur hälsosynpunkt konstaterar vi att LCHF:s åsikter om fett står i strid med de allmänt accepterade vetenskapliga uppfattningarna. LCHF:s kritik av att vetenskapen ändrat, eller justerat sin uppfattning om fettets negativa effekter med tiden är inte berättigad. Det är i stället en beskrivning på hur forskning går till och att samband inte med nödvändighet ger förklaringen (Jfr bilaga 1:5 Statistiska fallgropar). Först hittar man ett samband mellan fett och hjärtinfarkt. Sedan finner man att fleromättat fett är nyttigt och att det är det mättade fettet som är skadligt. Man hittar också samband mellan kolesterol och hjärtinfarkt, som senare utvecklas till uppfattning att det finns ett elakt (LDS) och gott kolesterol (HDL). Att ondgöra sig över nya rön gagnar inte saken. Eftersom vi ätit fett, animaliskt mättat fett, sedan urminnes tid så borde det vara ofarligt enligt resonemanget. Så är det sannolikt - i mindre mängd. Frågan är vad som händer om man äter det ensidigt i stor mängd som i LCHF-kosten? Våra urfäder och senare generationer fram till 1900 åt inte mycket fett överhuvudtaget. Först från 1900 började vi äta smör och annat fett i riklig omfattning. Påståendena ovan kan ge en del absurda tolkningar. T.ex. hjärnan är till största delen byggda av fett och kolesterol, och förtvinar och försämras i funktionen om vi inte får i oss tillräckligt med rätt fett. Kan man av detta dra slutsatsen att veganer, vilket t.ex. omfattar en majoritet av den indiska befolkningen, har förtvinade nervsystem och hjärnor? Vi skall inte här fördjupa oss i fettets hälsoaspekter och nöjer oss med att konstatera att den analys som Eenfeldt gjort av forkningens utveckling känns suspekt.

12 Bilaga 4: LCHF-argument 5.0 Sida Insulinchocker Insulin är en nyckel i LCHF:s förklaringsmodell varför kolhyrater leder till fetma. LCHF-argument Högt insulin omvandlar blodsocker till fett och främjar fettinlagring (1:8). Insulin är kroppens fettlagrande hormon (3:19). Insulin lagrar in fett i fettcellerna och låser fast det. Om insulinnivåerna i blodet är höga sitter dina fettreserver fast och ökar gärna i storlek. Mängden insulin i ditt blod kan i längden avgöra din fettvikt (3:75). Med tillräckligt låga insulinnivåer är det nästan omöjligt att öka i fettvikt (3:215). Insulin är avgörande för den reglering av blodsockret som utvecklats under miljoner år. Äter du en stor tallrik pasta, ris eller potatis kan över 100 gram druvsocker forsa ut i ditt blod. Ditt blod som bara skall innehålla 5 gram åt gången (3:18). Mer kolhydrater, mer insulin, mer fetma (3:44, 3:74). Överdriven hunger och energibrist är inte orsaken till vanlig fetma. Det är symtom på hormonstörning, sjukligt högt insulin (3:87). För mycket insulin får dig att äta mer än du behöver (3:75). Fettcellerna är aktiva. När de suger i sig näring går du upp i fettvikt. De suger näring ur blodet och blir hungrigare och äter mer. Det är insulinets effekt (3:75). Tillväxthormoner får dig att växa på längden. Insulin får dig att växa på bredden (3:75). Vädering Insulinets viktpåverkan tillhör de mest mytomspunna uppfattningarna i ämneslära (7). Det märkliga är två läkare fastnat i sådant tänkande. Mycket av vad som sägs om insulinets funktion är korrekt, men fungerar ändå inte som fettmaregulator. Resonemangen är medicinst invecklade och utanför denna analys, så låt oss förklara problemet på ett för lekmän begripligare sätt, med energibalans. Kroppen är fantastisk, den tar den energi den behöver. Finns överskott lagras detta och finns underskott tas energi ut från lagret. Först när fettlagret är slut blir det riktigt allvarligt, vi svälter ihjäl. Om nu insulinet bestämmer hur fettlagring sker så sätts denna kroppsfunktion ur spel. Vi skulle bli feta utan energiöverskott av kolhydrater och vi skulle bli smala med energiöverskott av fettkosten. Att insulinet inte kan styra över fettbildning är uppenbart om man tror på matenergins huvudsats. En annan feltolkning är att för mycket insulin får dig att äta mer än du behöver. Det är inte insulineffekten som gör att man äter mer, utan hungerkänslorna när magen är tom. Framförallt snabba kolhydrater går fort ut i blodet och magen töms snabbare än t.ex. av fett. Då vill man stoppa i sig fler sötsaker osv. Om insulinnivån styr skulle vi vara sugna, hungriga även när magen är full av kolhydrater. Så är det inte. LCHF har fel om att insulinet styr över hur kroppen bildar eller minskar fettlagringen.

13 Bilaga 4: LCHF-argument 5.0 Sida Ohälsa & kost LCHF har en generell uppfattning att animaliskt fett allmänt är hälsosamt och kan förhindra de flesta välfärdssjukdomarna som hjärtinfarkt, cancer, diabetes m.m. Att den etablerade forskningen har en annan uppfattning behöver väl knappast sägas. LCHF-anhängarna, liksom GI-folket, blandar gärna välkända, allmänt accepterade hälsoasekter med de kontroversiella, vilket gör det svårt att urskilja de specifika aspekterna mellan fettkosten och annan kost. Denna uppsats analyserar LCHF-kostens vikteffekt, inte hälsoaspekterna. Eftersom merparten av argumenten för LCHF är av hälsokaraktär inte vikt, kommenteras här vanliga hälsopåståenden kortfattat (utan medicinska ambitioner). Man selekterar också gärna ut argument så att de passar det egna resenemanget för stunden och glömmer motstridiga uppgifter. Exempel : I Grekland (på Kreta) hade man exempelvis ätit mycket fett men fick tvärtom minst hjärtsjukdomar av alla (3:33). Detta framförs av Eenfeldt som bevis för att fett är hälsosamt. Men hallå, detta stödjer ju att att fleromättat vegetabiliskt fett (olivolja) är hälsobringande, det som enligt LCHF är så hälsofarligt. Knappast ett stöd för animaliskt mättat fett, eller hur? LCHF-argument Tillsatser antyds vara giftiga och allmänt ohälsosamma (1: ) Salt, kaffe och alkohol är skadligt i större mängder (1: ) Om du äter hälsosamt med LCHF-metoden har övervikten ingen påverkan på din hälsa Hälsan beror på kosten, inte av vikten (1:117) LCHF-kost minskar risken för hjärtinfarkt (1:117) Barn behöver rejäl mat, fettrik kost (1: ) Motion påverkar inte vikten (1:117) För tillsatser i mat, salt, kaffe och alkohol finns det egentligen inget motsatsförhållande mot den allmänna uppfattningen och är därför inget argument till fördel för LCHF-kosten. Tillsatser är inte bara av ondo utan finns bl.a. för att förhindra andra värre problem som matförgiftning. Dahlqvists påstående att övervikt inte påverkar hälsan om man äter fettkosten är tämligen unikt även bland LCHF-anhängare inklusive Eenfeldt. Sambandet övervikt och ohälsa är tydligt fastlagt, vad man tvistar om är varför vi blir feta. Dahlqvist förklarar inte heller vad detta skulle bero på, varför fettkosten ger en hälsosammare bukfetma än annan kost. Att LCHF-kosten minskar risken för hjärtinfarkt baseras på att både smala och tjocka drabbas och att många som får hjärtinfarkt också motionerar mycket. Som förklaring anges Däremot har praktiskt taget alla hjärtinfaktspatieneter en störd sockeromsättning eller utvecklad diabetes. Att detta lösa påstående är enkelspårigt och ovederhäftigt torde vara uppenbart även för en icke medicinare. Att barn behöver rejäl mat för att växa och bygga upp kroppens alla funktioner är okontroversiellt och fett är en naturlig del av kosten. Att maten för den skull skall vara ensidigt fettrik är därmed inte en självklarhet. Återigen spelar resonemanget på våra känslor, barnen. Det egentliga problemet är att våra barn allt mer blir allt överviktigare vilket följer med upp i högre ålder. Barn liksom vuxna skall vara välnärda, inte under- eller övernärda.

14 Bilaga 4: LCHF-argument 5.0 Sida 14 Påståendet att motion inte påverkar vikten bygger på ett resonemang att man blir hungrig av motion vilket motverkar motionseffekten. Här inryms även det faktum att kroppsarbetare ofta är överviktiga. Kan så vara, men behöver inte vara det. Motion är extra viktigt av andra skäl och i synnerhet vid bantning för att inte musklerna skall förtvina. Det förefaller viktigt för LCHF-anhängarna att framstå som kunniga på alla områden. För oinitierade läsare kan kunskapen framstå som vederhäftig i största allmänhet, vilket i sakfrågan blir vilseledande. Man kan ifrågasätta om denna presentationsteknik är medvetet valt av LCHF-falangen för att vilseleda eller om den beror på bristande stringgens och klarsynthet. Sammanfattning LCHF LCHF-metoden framstår i ett analytiskt och statistiskt perspektiv som oseriöst och tendensiöst. Deras häftiga angrepp på den etablerade forskningen och sjukvården kan inte tas på allvar, utan är väl snarare ett uttryck för att om man har dåliga argument så höjer man rösten. Man presenterar inte övertygande bevis för att animaliskt fett är hälsosamt. Den som lever med LCHF-kost tar därför en stor hälsorisk och risk för viktuppgång. Inom svensk sjukvård ser man redan tecken på att LCHF-patienter försämrat sin hälsostatus.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

Bilaga 4: Värdering av GI-argument

Bilaga 4: Värdering av GI-argument Bilaga 4 Remiss 110117 GI: av 5.0 Sida 1 Bilaga 4: av Studiet av baseras främst på Ola Lauritzsons argument framförda i böckerna GI i praktiken (2) och Våra bästa GI-recept (3). Böckerna sammanfattas i

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

Bilaga 3: Analys LCHF-recept. 1. LCHF-recept. 2011-02-19 Bilaga 3: Analys LCHF-recept 5.0 Sida 1

Bilaga 3: Analys LCHF-recept. 1. LCHF-recept. 2011-02-19 Bilaga 3: Analys LCHF-recept 5.0 Sida 1 2011-02-19 Bilaga 3: Analys LCHF-recept 5.0 Sida 1 Bilaga 3: Analys LCHF-recept Innehåll: Sida 1 LCHF-recept 1 2 Portionsvikt & ingredienser 2 3 Receptenergi 2 4 Näringsinnehåll 3 5 Sammanfattning 5 1.

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

Kemiska ämnen som vi behöver

Kemiska ämnen som vi behöver Kemiska ämnen som vi behöver Vatten Mineraler (t ex koksalt) Vitaminer Proteiner- kött, fisk, ägg, mjölk, baljväxter Kolhydrater- ris, pasta, potatis, bröd, socker Fetter- smör, olivolja osv Tallriksmodellen

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor KOST VID DIABETES Kostbehandling är en viktig Viktnedgång vid behov och bättre matvanor = Stabilare blodsocker Förbättrad metabol kontroll Minskad risk för diabeteskomplikationer vilket senarelägger behovet

Läs mer

Kolhydratmetoderna är inte allmänt accepterade av näringsforskare och inom sjukvården.

Kolhydratmetoderna är inte allmänt accepterade av näringsforskare och inom sjukvården. 2011-02-19 Bilaga 2 LCHF: LCHF-metoden 5.0 Sida 1 Bilaga 2: LCHF-metoden Innehåll: Sida 1 Kalorimetoden 1 2 Kolhydratmetoder 1 3 LCHF-metoden 2 4 Annika Dahlqvist 3 5 Andreas Eenfeldt 4 1. Kalorimetoden

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Mat ger oss liv men kan också ge men för livet En genomsnittssvensk förbrukar 650 kg

Läs mer

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Det onda och det goda kolesterolet Hälsan är en förutsättning för att vi ska kunna leva ett gott liv, det vet vi alla innerst

Läs mer

Dagens kostråd orsakar diabetes, och

Dagens kostråd orsakar diabetes, och Dagens kostråd orsakar diabetes, och Bygger övervikt och fetma. Ger många magproblem. Sänker immunförsvaret. Skapar ADHD-barn. Främjar indirekt tobaksrökning. Underminerar undervisningen En viktig orsak

Läs mer

2. Myten om det farliga fettet

2. Myten om det farliga fettet 2. Myten om det farliga fettet Det falska ryktet om fettets farlighet Under mänsklighetens tidigare utveckling levde man på jakt och fiske och samlade ätliga blad, rötter, bär och frukter. Ingen människa

Läs mer

Diabetes. 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II. Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa

Diabetes. 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II. Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa Diabetes 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa 2,5 % av männen och 5,6 % av kvinnorna har ett BMI över 40 kg/m2 (Källa: 1177, sos) Vad kan göras?

Läs mer

Modedieter & Matglädje. Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet

Modedieter & Matglädje. Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet Modedieter & Matglädje Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet Matglad http://blogg.vk.se/matglad Bra Mat Hälsa 2020 http://blogg.halsa2020.se/bra_mat Idag ska vi prata om: Kroppsideal och övervikt

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

Diabetesutbildning del 2 Maten

Diabetesutbildning del 2 Maten Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

Fett fett. bränner. men välj rätt

Fett fett. bränner. men välj rätt Rätt sorts fett kan bidra till att hålla dig slank och ge en snygg och proportionerlig kropp! Fettet ger nämligen bränsle åt musklerna och hjälper till med förbränning. Men experterna råder oss att äta

Läs mer

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet KOST Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet ENERGI Kroppen är en maskin som behöver energi. Denna energi får du av beståndsdelarna som blir kvar när du bryter ner Kolhydrater, Fett och Protein! Ålder,

Läs mer

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning: 2014-06-16 Sabina Bäck 1 Näringslära = den totala processen av intag, matsmältning, upptag, ämnesomsättning av maten samt det påföljande upptaget av näringsämnena i vävnaden. Näringsämnen delas in i: Makronäringsämnen

Läs mer

Viktkontroll Finlands Apotekareförbund 2007

Viktkontroll Finlands Apotekareförbund 2007 Viktkontroll Finlands Apotekareförbund 2007 2 Till läsaren Viktkontrollens betydelse för hälsan är obestridlig. Men trots att principerna är lätta att förstå är viktkontroll inte alltid så enkelt. Den

Läs mer

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Utbildnings- & presentationsbilder vårdpersonal OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt

Läs mer

Hej! a. Äter du riktig frukost? Nyhetsbrev, december 2008

Hej! a. Äter du riktig frukost? Nyhetsbrev, december 2008 Nyhetsbrev, december 2008 Hej! Efter sommarens sköna avkoppling och höstens allt mörkare verklighet har vi nu fått vinterns mörker och kyla. Kanske har du haft tid att fundera på olika saker under sommaren/hösten?

Läs mer

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri!

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Hej, det här är Chris från Chris Beat Cancer. I dag har jag ett väldigt speciellt videoklipp till er. Jag blir ofta kontaktad

Läs mer

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult Att äta för f r prestation Kroppen är r ditt verktyg och viktigaste instrument för f r att bli bra. Mat

Läs mer

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Fysisk hälsa Den fysiska hälsan är hur våra kroppar mår Den fysiska hälsan är till exempel sjukdom Fysisk hälsa kan även vara kosten vi får i oss. Kosten har en stor inverkan

Läs mer

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram 6 Problemet med socker Socker är en typ av kolhydrat och den används som energi i vår kropp. Som kolhydrat betraktad är socker varken bättre eller sämre än någon annan. Det är helt enkelt högoktanigt bränsle.

Läs mer

Nu vet jag att du är jätteintresserad av att få börja lära dig

Nu vet jag att du är jätteintresserad av att få börja lära dig Dags att skrida till verket Nu vet jag att du är jätteintresserad av att få börja lära dig hur det går till att äta så att man blir smal. Du har läst massor av teori och är riktigt kunnig och är alltså

Läs mer

Dietoteket. Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått

Dietoteket. Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått f tt Pernilla Larsson Dietist Maria Alberts vårdcentral Djupebäcksgatan 21 c, 461 32 Trollhättan 0520-16644 dietoteket@hotmail.com

Läs mer

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay PATIENTINFORMATION Till dig som får behandling med Glucobay Innehållsförteckning Vad är diabetes 3 Vad är insulin 3 Varför får man diabetes 3 Vad är kolhydrater 4 Hur tas kolhydraterna upp i tarmen 6 Hur

Läs mer

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga

Läs mer

Det dolda sockret Lärarhandledning

Det dolda sockret Lärarhandledning Det dolda sockret Vision: Ambitionen med Medix filmer är att fler elever ska uppfylla en större del av målen för årskursen. Alla elever har olika inlärningsstilar. Genom att tillhandahålla olika sorters

Läs mer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD BÖR DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING Det här materialet har kommit till efter diskussioner i styrelsen om barns behov av

Läs mer

ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION. Kostens betydelse

ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION. Kostens betydelse ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION Kostens betydelse MAGNUS HELLMAN DRIESSEN Fil. Kand examen i kostvetenskap Medicine Magister examen i idrottsmedicin (pågående) Idrottsnutrition Idrottsnutritionsrådgivare RF

Läs mer

3 livsmedel du kan äta sent (och som förbränner fett)

3 livsmedel du kan äta sent (och som förbränner fett) 1 3 livsmedel du kan äta sent (och som förbränner fett) Copyright www.maxadinfettforbranning.se LEGAL DISCLAIMER Den information som presenteras i denna rapport är på intet sätt avsedd som medicinsk rådgivning

Läs mer

GRAVIDITET OCH DIABETES

GRAVIDITET OCH DIABETES GRAVIDITET OCH DIABETES Vad är diabetes? Diabetes påverkar kroppens sätt att omvandla mat till energi. När du äter spjälkas maten till bl a glukos som är ett slags socker. Det är "bränslet" som din kropp

Läs mer

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Vi är skapta för att röra på oss, annars bryts musklerna ner. Starkt skelett minskar risken för benbrott och stukade leder. Mat är vår bensin för att

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige

Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige Mette Axelsen, med. dr. Klinisk näringsfysiolog Universitetslektor Avdelningen för invärtesmedicin och klinisk näringslära Göteborgs Universitet Kolhydraträkning

Läs mer

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION Nordiska näringsrekommendationer 2012 EN PRESENTATION Helhet och kvalitet De Nordiska näringsrekommendationerna 2012 fokuserar på kvaliteten på vad vi äter. De lyfter fram helheten i kosten, men ger också

Läs mer

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist Grundläggande näringslära Energiintag och fördelning kopplat till prestation Trenddieter kopplat till prestation Train low, compete high Egna erfarenheter

Läs mer

God mat + Bra miljö = Sant

God mat + Bra miljö = Sant God mat + Bra miljö = Sant Vad vi äter spelar roll - både för hälsan och miljön! Här berättar vi mer om hur vår mat påverkar miljön och hur du själv kan bidra med dina beslut Sju smarta regler för maten

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

3 livsmedel du kan äta sent (och som förbränner fett)

3 livsmedel du kan äta sent (och som förbränner fett) 1 3 livsmedel du kan äta sent (och som förbränner fett) Copyright www.maxadinfettforbranning.se LEGAL DISCLAIMER Den information som presenteras i denna rapport är på intet sätt avsedd som medicinsk rådgivning

Läs mer

Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa

Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa Inledning Undersökningen genomfördes mellan den 14 juli och den 20 augusti. En påminnelse skickades ut till dem som inte svarade i första omgången. Syftet var

Läs mer

Mat för hälsa mat vid ohälsa Växjö teater den 22 september 2011

Mat för hälsa mat vid ohälsa Växjö teater den 22 september 2011 Mat för hälsa mat vid ohälsa Växjö teater den 22 september 2011 I Sverige blir vi mer och mer medvetna om matvanors betydelse. Samtidigt blir djungeln av råd, dieter och hur vi kan förändra vår vikt allt

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Hjälp, vad har hänt med oss? Sid. 1

Hjälp, vad har hänt med oss? Sid. 1 Hjälp, vad har hänt med oss? Sid. 1 1. Hur vi överlevt i några miljoner år. Vad åt vi? 2. Efter kriget hände det saker i USA. Man trodde saker och världen tog efter. 3.Livsmedelsverket tog upp denna då

Läs mer

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson HÄLSOSAMMA MATVANOR Leg Dietist Ebba Carlsson 2013 Beskrivning av samtalskorten Dessa kort är framtagna för att fungera som ett verktyg vid ett motiverande samtal om hälsosamma matvanor. Inom MI-metodiken

Läs mer

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Allt du behöver veta om smart viktminskning Allt du behöver veta om smart viktminskning Hitta produkterna som passar dig Naturdiets produkter är framtagna för att du ska kunna gå ner i vikt på ett tryggt och säkert sätt. Du får i dig lagom mycket

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Allt du behöver veta om smart viktminskning Allt du behöver veta om smart viktminskning Hitta produkterna som passar dig Naturdiets produkter är framtagna för att du ska kunna gå ner i vikt på ett tryggt och säkert sätt. Du får i dig lagom mycket

Läs mer

Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid.

Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid. Karolinska Institutet Institutionen för Folkhälsovetenskap Folkhälsovetenskapens utveckling Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid. Abstract Bakgrund:

Läs mer

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Dagens föreläsning Inledning om Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Resultat från Riksmaten Kostråd Stöd till hälso - och sjukvården Livsmedelsverket

Läs mer

Vad räknas till frukt och grönt?

Vad räknas till frukt och grönt? Ät hälsosamt! Norrbottens läns landsting 2013-10-15 Frukt & grönt Vad räknas till frukt och grönt? 1 Frukt & grönt Vilka näringsämnen finns i frukt och grönt? Vitaminer Mineralämnen Kolhydrater Protein

Läs mer

ATT LEVA MED DIABETES

ATT LEVA MED DIABETES ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med

Läs mer

DNA.4P!I/e!..f!2... SKA...f.ö D.12~.~a..

DNA.4P!I/e!..f!2... SKA...f.ö D.12~.~a.. f3/~ ~J 3P LANDSl NGET DALARNA Till Nämnden för kostsamverkan i Mora Att tas upp vid Sammanträdet 2012-05-21 INK. 2012 --[5 u? DNA.4P!I/e!..f!2... SKA.....f.ö D.12~.~a.. Jag träffade IngerGyllner(nämndens

Läs mer

Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985. Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd

Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985. Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd 2015-01-31 Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985 Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd SvDH:s synpunkter på remissen: Svensk Dagligvaruhandel har

Läs mer

1. LCHF-kost för bättre hälsa och viktkontroll

1. LCHF-kost för bättre hälsa och viktkontroll 1. LCHF-kost för bättre hälsa och viktkontroll Jag vill börja med att sätta in min kostmodell i ett historiskt perspektiv. Under människans evolution (utveckling) har hon levt som jägare, fiskare och samlare.

Läs mer

Prestationstriangeln

Prestationstriangeln Prestationstriangeln TRÄNA VILA Obalans i triangeln = Försämrad prestationsförmåga - Trötthet - Sjukdom / Skador -Näringsbrist - Överträning ÄTA Energibalans UTTAG INTAG Ät regelbundet och fyll alltid

Läs mer

Forma kroppen. och maximera din prestation. Av: Nicklas Neuman Jacob Gudiol. Om kost och träning på vetenskaplig grund

Forma kroppen. och maximera din prestation. Av: Nicklas Neuman Jacob Gudiol. Om kost och träning på vetenskaplig grund Forma kroppen och maximera din prestation Om kost och träning på vetenskaplig grund Av: Nicklas Neuman Jacob Gudiol Viktförändring påverkar fett- och muskelmassa Eftersom muskelbalansen är beroende av

Läs mer

helena nyblom Legitimerad läkare, medicine doktor Supermat vägen till ett friskare liv

helena nyblom Legitimerad läkare, medicine doktor Supermat vägen till ett friskare liv Supermat helena nyblom Legitimerad läkare, medicine doktor Supermat vägen till ett friskare liv Innehåll Inledning 6 Att välja rätt mat 8 Antioxidanter och fria radikaler 10 Regnbågsmat 14 Fettfobi 20

Läs mer

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre

Läs mer

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Kolhydrater Sockerarter (enkla och sammansatta) Stärkelser Cellulosa Bilden visar strukturformler för några kolhydrater. Druvsocker (glukos) Kolhydrater monosackarider

Läs mer

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem?

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? ÄMNENA I MATEN 1 Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? 2 varifrån kommer egentligen energin? Jo från början kommer den faktiskt från solen. Solenergi blir till kemisk energi genom

Läs mer

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13 Teori Kost och Kondition År 6 ht -13 KOST OCH KONDITION l Din kropp behöver regelbundet mat för att du ska må bra och orka med skola, fritids och eftermiddagsaktiviteter. Om du äter tre huvudmål per dag

Läs mer

Samband mellan diabetes och den fettsnåla kosten

Samband mellan diabetes och den fettsnåla kosten Samband mellan diabetes och den fettsnåla kosten Den fettsnåla kosten riskerar att göra oss fetare och sjukare Se artikeln nedan ur Independent News Runt om i världen uppmärksammas nu hur vi i värsta fall

Läs mer

Nu är det dags att vi tillsammans tar strid

Nu är det dags att vi tillsammans tar strid Nyhetsbrev 5 2013 Nu är det dags att vi tillsammans tar strid Livsmedelsverket har på senare tid ökat sin press på kommuner och på kommunernas inköpare och kostchefer, att barnen ska äta kemiska margariner

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning Ordlista invandrarbyrå tolkförmedling blodsockervärden glukosuri sockersjuka/diabetes endokrinologen kramper i vaderna ärftligt senkomplikationer symtom

Läs mer

Mat vid övervikt främst en fråga om kalorier?

Mat vid övervikt främst en fråga om kalorier? Mat vid övervikt främst en fråga om kalorier? Bernt Lindahl Docent, överläkare Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, yrkes- och miljömedicin Först skulle jag vilja ställa frågan: Vad finns det för anledning

Läs mer

Diabetes, fetma och cancer (diagramförteckning enligt nedan)

Diabetes, fetma och cancer (diagramförteckning enligt nedan) Diabetes, fetma och cancer (diagramförteckning enligt nedan) I. Första sidan - Diagramförteckning II. III. IV. Fetmaepidemin startade med en knyck med de nya kostråden, först i USA och strax därefter i

Läs mer

OCH~ ~------------------- FODA, MATSPJALKNING, TRANSPORT FORSVAR. 146 Människan

OCH~ ~------------------- FODA, MATSPJALKNING, TRANSPORT FORSVAR. 146 Människan FODA, MATSPJALKNING, TRANSPORT OCH~ FORSVAR NÄR DU HAR ARBETAT MED AVSNITTET FÖDA, MATSPJÄLKNINCi, TRANSPORT OCH FÖRSVAR KAN DU redogöra för vilka födoämnen vi behöver och vad de används till i kroppen

Läs mer

Teoripass 1 Kost. Syfte Syftet med lektionen är att försöka medvetandegöra eleverna på:

Teoripass 1 Kost. Syfte Syftet med lektionen är att försöka medvetandegöra eleverna på: Teoripass 1 Kost Inledning Vikten gällande kost i dagens samhälle har aldrig varit större än den är idag. Människor blir mer och mer medvetna om vad de stoppar i sig, men det finns även de som tror att

Läs mer

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Hälsa Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Vad kan man själv påverka? 1. Kost. 2. Fysisk aktivitet. 3. Vikt. 4. Rökning. 5. Alkohol. 6. Social aktivering. På sidan 3-4 finns ett test där

Läs mer

2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?

2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas? Kost vid diabetes och kolhydraträkning Kost vid diabetes VERKSAMHETSOMRÅDE PARAMEDICN, SÖDERSJUKHUSET AGNETA LUNDIN, LEG.DIETIST TEL 08-616 4017 Kosten är en viktig del av diabetesbehandlingen Barnet får

Läs mer

Många ämnen i maten. Enzymer hjälper till

Många ämnen i maten. Enzymer hjälper till Maten Vi översvämmas av tips och råd från experter om vad och hur mycket vi ska äta. Men experterna är inte alltid överens. Därför behöver du veta mera om olika näringsämnen, hur de tas upp i kroppen och

Läs mer

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak.

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak. Hälsa Sjukvård Tandvård Livsstilsguide Din livsstil du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad

Läs mer

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 Maten och måltiden på äldre dar 1 Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 2015-02-05 15:51:40 Maten och måltiden är viktig, den ger dig inte bara näring och energi, utan innebär också för många något trevligt

Läs mer

Låt oss hållas starka!

Låt oss hållas starka! Låt oss hållas starka! Dagens informationsflöde ger inte nödvändigtvis en bra bild av hur man äter hälsosamt. Vi kan i stället känna oss förvirrade och föreställa oss att det är svårt och dyrt att äta

Läs mer

Näringslära En måltid

Näringslära En måltid Näringslära En måltid ger näring och energi till arbete och temperaturreglering är en njutning skapar sociala plus umgänge och avkoppling Ämnesomsättning = Metabolism Anabol uppbyggande Katabol nedbrytande

Läs mer

LCHF / PALEOKOST DEN URSPRUNGLIGA KOSTEN

LCHF / PALEOKOST DEN URSPRUNGLIGA KOSTEN Utdrag från www.kostdemokrati.se http://www.kostdemokrati.se/anitasupe/2012/10/12/lchf-paleokost-den-ursprungliga-kosten/ LCHF / PALEOKOST DEN URSPRUNGLIGA KOSTEN 12 oktober 2012 - Anita Supe (kostvetare)..

Läs mer

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! För att orka prestera måsta du tanka kroppen med rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energikällor men framför

Läs mer

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind NÄRINGSLÄRA www.almirall.com Solutions with you in mind ALLMÄNNA RÅD Det har inte vetenskapligt visats att en särskild diet hjälper vid MS, inte heller att några dieter är effektiva på lång sikt. Nuvarande

Läs mer

Socker och hälsa - fakta och myter

Socker och hälsa - fakta och myter Betodlarnas årsstämma 19 mars 2015, Lund Socker och hälsa - fakta och myter Susanne Bryngelsson, fil dr, vd SNF Swedish Nutrition Foundation SNF Swedish Nutrition Foundation Sedan 1961 Främjar nutritionsforskning

Läs mer

Golf och mat FAKTA. 64 Att hålla sig frisk

Golf och mat FAKTA. 64 Att hålla sig frisk FAKTA Förbränningen är lägre om man går långsamt. Om totala sträckan man går på golfbanan är så mycket som 8 km skulle det innebära att en man på 80 kilo och en kvinna på 60 kilo skulle göra av med ca

Läs mer

Vad är det vi egentligen äter? Projekt om tillsatser

Vad är det vi egentligen äter? Projekt om tillsatser Vad är det vi egentligen äter? Projekt om tillsatser Inledning Vad är det egentligen vår mat innehåller, är innehållet alltid så oskyldigt som man tror? Hur ofta brukar man inte förbise innehållsförteckning

Läs mer

Vanliga varningar, invändningar och annat gnäll avseende fettrik mat

Vanliga varningar, invändningar och annat gnäll avseende fettrik mat Vanliga varningar, invändningar och annat gnäll avseende fettrik mat Det är farligt med mättat fett Tittar man på våra matsmältningsorgan så liknar vi i mångt och mycket vargar. Det innebär att vi inte

Läs mer

Maten & måltiden, en risk- eller friskfaktor?

Maten & måltiden, en risk- eller friskfaktor? Maten & måltiden, en risk- eller friskfaktor? Birgitta Persson Koststrateg Vad menas med risk? Begreppet risk kan ses som en följd av: sannolikheten för att en viss händelse inträffar och konsekvensen

Läs mer

Individualiserade kostråd

Individualiserade kostråd Individualiserade kostråd Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Samarbete Öka självupplevd hälsa Motivera och

Läs mer

2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Råd om mat vs. fakoskt intag ramverk för tolkning av slutsatser om koster

2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Råd om mat vs. fakoskt intag ramverk för tolkning av slutsatser om koster STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING MAT VID FETMA EN SYSTEMATISK LITTERATURÖVERSIKT, 2013 SLUTSATSER OM KOSTER Hot Topic- seminarium 25 september 2013 Swedish NutriOon FoundaOon/ Göteborgs Universitet

Läs mer

Matfrisk Jag har bestämt mig!

Matfrisk Jag har bestämt mig! Matfrisk Jag har bestämt mig! i Verktyg för ändrade levnadsvanor från Landstinget i Jönköpings län Innehåll: Hans Lingfors, primärvårdens forsknings- och utvecklingsenhet, Ansvarig 036-32 52 för 04, innehållet:

Läs mer

Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling

Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling Överviktsenheten-MM5 / Dietisterna i ÖLL Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling Vad är low calorie diet/ very low calorie diet? Vad är skillnaden mellan måltidsersättningar och LCD/VLCD? Spelar det

Läs mer