Kompetenssamverkan Skåne och Lärosäten Syds arbete i regionen

Transkript

1 Möte om lärosätenas ak;viteter för nyanlända SUHF Stockholm 8 februari 2016 Kompetenssamverkan Skåne och Lärosäten Syds arbete i regionen Bo-Anders Jönsson, rektorsråd, prodekan utbildning Nat-fak Bo-Anders.Jonsson@med.lu.se Sara Virkelyst, projektledare, planeringsavdelningen Sara.Virkelyst@rektor.lu.se Lunds universitet

2 Lärosäten Syd EB akademiskt nätverk för samarbeten mellan lärosätena i Skåne, Blekinge och Halland.

3 Lärosäten Syd medlem i

4 Regeringsuppdrag Ell Region Skåne (2009) KompetensplaIorm (2012) Prioriterade områden 2016: Utlandsföddas möjligheter på arbetsmarknaden Kompetensförsörjning inom utbildning Kompetensförsörjning inom vård och omsorg Förenkla ungas väg Ell utbildning och arbete

5 Utlandsföddas möjligheter på arbetsmarknanden Utmaningar Mål Svårt för utlandsfödda akademiker ak använda sin kompetens på arbetsmarknaden Antalet individer som ska etableras fortsäker öka Skapa möjligheter som tar Ellvara den utlandsföddas kompetenser Skapa strukturer som ger effekt när insatserna många gånger behöver ligga på individnivå AK skapa fler möjligheter Ell språkinlärning på flera nivåer AK individen inte slussas mellan olika myndigheter AK korta Eden mellan anländande och etablering AK effekevisera och kvalitetssäkra valideringsprocessen på alla nivåer

6 Lärosätenas utmaningar Hur nås alla med behov av utbildning? - individer i asyl och etableringsprocessen finns inte all;d där campus finns Valideringar måste följa individen vid flyk inom landet - saknas na;onella riktlinjer (än så länge) Undvika fragmentariska projekt utan långsikeghet - stor nypa för individen men liten samhällsekonomiskt effekt DeKa ger en paradox med ak validering och utbildning många gånger kräver individuella insatser

7 Lärosätenas utmaningar Stor flora av inieaev som inte är koordinerade Få möjligheter Ell verksamhet och insatser under asylprocessen Brist på undervisningsresurser för extra insatser framöver

8 Hur vi kan möta utmaningarna Bygg långsiklga och hållbara modeller Samordning och samverkan - lärosätet behöver inte äga alla ini;a;v Sträva mot en regional ingång Ell högskolorna

9 LångsikLga och hållbara modeller Arbeta långsikegt enligt etablerade processer och uppdrag, exempelvis: Antagning Ell hela program eller senare del av program fristående kurser Anslagsfinansierad kompleperande utbildning (läkare, tandläkare, lärare, sjuksköterskor, jurister, psykologer, biomedicinska analyeker, mfl?) Uppdragsutbildning Arbetsförmedlingen, Skolverket, t.ex. ge handläggarutbildningar på myndigheter Förberedande utbildningar preparandkurser inför kunskapsprov, folkhögskolor mfl.

10 Samverkan lärosätet måste inte äga alla ini;a;v Länsstyrelserna har i sik uppdrag en myndighetssamordnande roll Studieförbunden och folkbildningsförbunden har ek uppdrag via Folkbildningsrådet ak bedriva verksamhet på asylboenden Utbilda handläggare på andra myndigheter om högskolesystemet, antagning etc Folkhögskolor har lång vana ak arbeta förberedande inför högskolestudier

11 Enhetlig ingång Samma informalon mot omgivande samhälle Tydliga vägar in undvika ak individer slussas mellan många olika instanser och informaeonen är enhetlig

12 Nätverk snabbare väg Lll samarbete och samverkan (1) Lärosäten Syd samordnat valideringsarbete samordning kring uppdragsutbildning (AF, Skolverket mfl) gemensam ingång kring prakekplatser för personer i etablering samverkan kring komplekerande utbildning språkutbildning

13 Nätverk snabbare väg Lll samarbete och samverkan (2) KompetensplaIormarna Kompetenssamverkan Skåne: AF, Region Skåne, Länsstyrelsen, kommunförbundet Skåne, Lärosäten Syd EXEMPEL myndighetsövergripande processkartläggning kring nyanlända akademiker regional valideringsplayorm (VALLE 2.0) försök ak greppa hela valideringsprocessen Yrkes-SFI playorm för akademiker RÖK (regional samverkan kring utveckling av etablering för asylsökande, flykengar och andra invandrare (arbete, boende, språk och hälsa), pilotprojekt (lärprojekt) för lärare och ingenjörer med Region Skåne