Normalisering av byggnadens energianvändning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Normalisering av byggnadens energianvändning"

Transkript

1 Normalisering av byggnadens energianvändning Svebyprogrammet Projektrapport

2 Normalisering av byggnadens energianvändning 2

3 1 Inledning Förord Projektet som redovisas i denna rapport är finansierat av Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond (SBUF), Skanska Sverige och SMHI. Det ingår som ett delprojekt i ett större sammanhang, Sveby-programmet, vilket har syftet att säkerställa branschanpassat underlag för energianvändning, från beräkningar i tidiga skeden till verifierade uppmätta värden efter två års användning. Arbetet har utförts av Per Isakson, Installationsteknik KTH och Pär Carling, EQUA Solutions. En referensgrupp har lämnat synpunkter på utförande och innehåll: Torbjörn Grönbergs, SMHI Företag&Media Roland Jonsson, HSB Riksförbund Joel Kronheffer, NCC Construction Sverige Tomas Kyhlström, Skanska Sverige Per Levin, Projektengagemang Energi och klimatanalys Magnus Rödin, SMHI Företag&Media Författarna vill tacka Margitta Nord, SMHI Miljö&Säkerhet, och Pavel Grozman, EQUA Simulation AB, som medverkat som tekniska experter samt Björn Lundberg, Kabona AB, och Per Kempe, Skanska Installation AB, som läst rapporten och givit goda synpunkter. Anslagsmottagare var Skanska Sverige genom projektledaren Sonny Myrefelt. Solna i januari Sveby Sveby betyder Standardisera och verifiera energiprestanda för bygg-nader. Sveby är ett utvecklingspro-gram som drivs av bygg- och fastighetsbranschen och finansieras av SBUF och CERBOF samt av följande branschrepresentanter: NCC, Bengt Bergqvist/ Riksbyggen, Kjell Berndt-sson/ Stena Fastigheter, Charlotte Danielsson/ Skanska, Jonas Gräslund/ JM, Kjell-Åke Henriksson/ SABO, Ulrika Jardfelt/ Veidekke, Johnny Kellner/ BKK, Lennart Kjellin/ HSB, Mia Torpe/ Diligentia, Lars Pellmark/ Byggherrarna, Stefan Sandesten/ Vasakronan, Anna Per Isakson Installationsteknik, KTH Pär Carling EQUA Solutions AB 3

4 Normalisering av byggnadens energianvändning Innehållsförteckning 1 Inledning Disposition Test med syntetiska mätdata Simulering med IDA ICE Modeller av testcell och byggnader TC06 - Testcell för parameterstudie PH11 - Flerbostadshus med fjärrvärme PH82 - Flerbostadshus med bergvärme KH02 Kontorshus Väderfiler från SMHI Solmätstationer Mesan-väderfiler Normalårskorrigering SMHI:s Graddagar SMHI:s Energi-Index Energisignaturer Redovisning av resultat Att läsa rapportens diagram Zon-diagram Lådagram Bestämning av energiprestanda för offert och avtal Välj rätt väderfil Resultat från parameterstudie Resultat från byggnadsmodeller PH11 Flerbostadshus med fjärrvärme PH82 - Flerbostadshus med bergvärme KH02 - Kontorshus med fjärrvärme Graddagar och energianvändning Energianvändningen före och efter åtgärd Energisignatur för komfortkyla Energisignaturen, ESc Ett försök till statistisk analys Konfidensintervall och median Byggnadsmodellerna, PH11, PH82 och KH Testcellen, TC Något om hur vi använder bootstrap Att välja säkerhetsmarginal Begrepp och storheter Samband Härledning av säkerhetsmarginalen

5 1 Inledning 10.4 Ett räkneexempel med säkerhetsmarginalen Diskussion Diskussion av rapportens kapitel Hur träffsäker är normalårskorrigeringen? Jämförelse med Schulz (2003) Syntetiska mätdata och verkligheten Unikt fullskaleexperiment Mätdata från byggnadens styrsystem Väderfil för ortens normalår Modellbaserad normalårskorrigering Projektspecifikt Energi-Index Kalibrerad simuleringsmodell Data för Projektspecifikt Energi-Index Energiprestanda i nybyggnadsprocessen Nära-noll-energi-hus Väderfiler, metoder och verktyg Slutsatser Fortsatt arbete Paket av väderdata för energiprestanda Specificera Graddagsmetoden Normalårskorrigering av komfortkyla Verktyg för att välja säkerhetsmarginal Anknyta syntetiska mätdata till verkligheten Simulering av energiprestanda i nybyggnadsprocessen SMHI:s Graddagar och Energi-Index Modellbaserad normalårskorrigering Normalårskorrigering för morgondagens byggnader Analysera databas från verkliga byggnader Väderfiler för forskning Referenser Bilagor Byggnadsmodellerna Testcell för kvalitetssäkring av systemet Testcell för parameterstudie (TC06) Flerbostadshus med fjärrvärme (PH11) Flerbostadshus med bergvärme (PH81) Kontorshus (KH02) Ett försök att normalårskorrigera komfortkyla med Energisignaturen Inledning Kriterier för bedöma metodens precision Simuleringsresultat

6 Normalisering av byggnadens energianvändning 2.3. Korrigering med Energisignaturen Resultat av normalårskorrigering Diskussion Referenser Erfarenheter av energiprognos med EnergySignature Referenser Luckor i väderfilerna

7 1 Inledning Sammanfattning Samhället kräver att nya byggnader är energieffektiva. Boverkets byggregler, BBR, innehåller tvingande krav och den färdiga byggnadens prestanda ska verifieras med utgångspunkt från mätningar. Byggherren ansvarar gentemot samhället för att den nya byggnaden uppfyller samhällets krav. Bestämning av energiprestanda fordras i projekteringsskedet och sedan under garantiperioden. Osäkerheter i beräkningen från projekteringen tillsammans med osäkerheter i verifieringen medför att det finns en risk att godkänna en byggnad med otillräckliga energiprestanda och tvärt om att underkänna en byggnad med tillräckliga energiprestanda. En tillräckligt stor säkerhetsmarginal ska användas i projekteringen så byggnaden säkert uppfyller BBR:s krav. Syftet med detta projekt är att kvantifiera de bidrag till osäkerheten i beräkning och verifiering av nya byggnaders energiprestanda, som beror av osäkerheten i valet av representativ väderfil och av normalårskorrigeringen. Ett bra mått på normalårskorrigeringens träffsäkerhet är spridningen hos byggnadens korrigerade energianvändningen förutsatt att bara vädret skiljer mellan åren. Energistatistik, som uppfyller detta krav, är svårt att hitta. Som substitut för mätdata från verkliga byggnader har vi använt syntetiska mätdata, som vi skapat med simuleringsprogrammet IDA ICE väderfiler från SMHI. Vi har använt väderfiler från vardera fyra orter i kombination med tre olika byggnadsmodeller. Dessutom har vi gjort en parameterstudie med väderfilerna och en skokartong. Vår första slutsats är att mycket återstår att göra. Vi har arbetat med några få idealiserade byggnadsmodeller och kan inte dra säkra slutsatser beträffande träffsäkerheten hos normalårskorrigering för verkliga byggnader. Resultaten sätter en nedre gräns; bättre träffsäkerhet kan knappast uppnås i verkliga byggnader. Först måste en kravspecifikation för behandlingen av energiprestanda i nybyggnadsprocessen formuleras och förankras. Den bör baseras på BBR:s lämpliga säkerhetsmarginaler. Dessa krav är nödvändiga för att styra inriktningen av det fortsatta arbetet. Bristen på väderfiler ett problem och osäkerheten i valet av representativ väderfil ger ett stort bidrag till den totala osäkerheten i behandlingen av energiprestanda i nybyggnadsprocessen. En komplett produkt med samhörande väderdata bör utvecklas. SMHI:s Graddagar har bättre träffsäkerhet än SMHI:s Energi-Index för samtliga våra byggnadsmodeller. Normalårskorrigering av energianvändningen för vår kontorsmodell ger väsentligt bättre träffsäkerhet än för vår modell av ett punkthus. Energisignatur i vår tappning uppvisar genomgående sämre resultat än Graddagar. Bäst är resultatet med energisignatur uppnår vi med timvärden. En metod för komfortkyla med träffsäkerhet i paritet med den för uppvärmning kan utvecklas på grundval av energisignatur. Våra experiment tyder på det. Dagens metoder för normalårskorrigering räcker inte till för lågenergibyggnader och ännu mindre för morgondagens nära-noll-energi-byggnader. Det finns behov av en ny metod, som korrigerar för avvikelser från normalåret avseende väder, brukande och drift. Korrigering av lågenergibyggnaders energianvändning fordrar god dokumentationen av brukande och styrningen av installationerna. 7

8 Normalisering av byggnadens energianvändning 8

9 1 Inledning 1 Inledning Samhället kräver att nya byggnader är energieffektiva. Boverkets byggregler, BBR, innehåller tvingande krav och den färdiga byggnadens prestanda ska verifieras med utgångspunkt från mätningar. Byggherren ansvarar gentemot samhället för att den nya byggnaden uppfyller samhällets krav. Byggherren i sin tur ställer krav under upphandlingen av byggnaden och avtalet mellan byggherre och entreprenör måste innehålla krav avseende energiprestanda. Dessa krav ska tillförsäkra byggherren att den nya byggnaden kommer att uppfylla samhällskraven. De ska vidare främja att goda energiprestanda uppnås till låg kostnad och att samarbetet mellan parterna fungerar väl. Bestämning av energiprestanda fordras i projekteringsskedet och sedan under garantiperioden. Oräkneliga och ibland motstridiga krav ställs på den nya byggnaden. För att projekteringen ska resultera i en bra kompromiss fordras många och säkra beräkningar av energiprestanda för alternativa lösningar. När den färdiga byggnaden väl tagits i drift ska det alltså verifieras med utgångspunkt från mätningar att den uppfyller energiprestandakravet. Osäkerheter i beräkningen från projekteringen tillsammans med osäkerheter i verifieringen medför att det finns en risk att godkänna en byggnad med otillräckliga energiprestanda och tvärt om att underkänna en byggnad med tillräckliga energiprestanda. Hur stora är dessa risker och kan parterna gardera sig mot dem? Hur stora risker är parterna beredda att acceptera? Det är inte alls självklart hur en byggnads energiprestanda ska definieras för att fungera väl i byggnadsprocessen. Idealet vore att energiprestanda är en egenskap hos själva byggnaden, som är lätt att beräkna och lätt att mäta med god noggrannhet. Samtidigt måste det naturligtvis finnas ett starkt samband mellan denna prestanda och energianvändningen i verklig drift. I praktiken är det svårt att hitta en bra definition av energiprestanda, eftersom energianvändningen förutom av själva byggnadens egenskaper beror av vädret, brukarbeteendet och driften av byggnaden. Boverket utgår i sin definition av energiprestanda från den mängd energi, som behöver tillföras byggnaden för att upprätthålla god inomhusmiljö och bereda varmvatten. Kraven i BBR (2008) avser byggnadens energianvändning fördelat på uppvärmd yta (Atemp) och uttryckt i kwh/m2.a, där energianvändning är Den energi som, vid normalt brukande, under ett normalår behöver levereras till en byggnad (oftast benämnd köpt energi) för uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten och byggnadens fastighetsenergi. och där normalår definieras såsom Medelvärdet av utomhusklimatet (t.ex. temperatur) under en längre tidsperiod (t.ex. 30 år). 9

10 Normalisering av byggnadens energianvändning Beträffande osäkerheten i bestämningen av energiprestanda säger BBR i ett allmänt råd Vid beräkning av byggnadens förväntade specifika energianvändning bör lämpliga säkerhetsmarginaler tillämpas så att kravet på byggnadens specifika energianvändning uppfylls när byggnaden tagits i bruk. Normalårskorrigering och eventuell korrigering för avvikelse från projekterat brukande av byggnaden (innetemperatur, tappvarmvattenanvändning, vädring och dylikt) bör redovisas i en särskild utredning 1. Denna skrivning innebär att säkerhetsmarginalen ska vara tillräckligt stor för att energiprestanda baserad på mätning och korrigering med säkerhet uppfyller BBR:s krav. En större säkerhetsmarginal medför högre kostnad för byggnaden. Skrivningen ger särskild utredning och den expert som utreder en avgörande roll. Sveby-programmet (Sveby, 2011) drivs av byggbranschens med syftet att stödja tillämpningen av BBR:s regler för energihushållning. Följande text 2 inleder Förord/ Inledning av Sveby-programmets olika handledningar Sveby står för Standardisera och verifiera energiprestanda för byggnader och i programmet fastställer bygg- och fastighetsbranschen en branschstandard för standardiserat brukande för beräkning och hur verifiering av energiprestanda skall gå till. Sveby-programmet syftar till att skapa en branschstandard för tolkning av de funktionskrav på energihushållning som finns i Boverkets Byggregler, BBR. Genom en gemensam syn på dessa, till synes enkla men i avtalssammanhang mycket komplicerade, föreskrifter skapar vi överenskommelser och praxis för att klara funktionskraven och undvika tvister mellan olika aktörer i byggprocessen. Syftet med detta projekt, som är anknutet till Sveby-programmet, är att kvantifiera de bidrag till osäkerheten i beräkning och verifiering av nya byggnaders energiprestanda, som uppkommer på grund av osäkerhet i valet av representativ väderfil och normalårskorrigeringen. Byggnadens energiprestanda är aktuell i flera skeden av byggprocessen. I denna studie behandlar vi i första hand beräkningen av energiprestanda före uppförandet av byggnadens, samt av bestämningen av energiprestanda hos den färdiga byggnaden. Den första beräkningen ger underlag för det värde hos energiprestanda, som används i offert och avtal. Den andra används för att avgöra om avtalad energiprestanda är uppnådd. Historiskt är de viktigaste användningsområdena för normalårskorrigering den statisk, som fastighetsägare använder för att följa energianvändningen i sina byggnader, och den nationella energistatistiken. Dessa områden behandlas inte i denna studie. 1 fetstil infört här 2 med mindre variationer 10

11 1 Inledning 1.1 Disposition Denna studie aktualiserar fler frågor än den besvarar är en nött fras, men här är den berättigad. Uppgiften var större och svårare än vi förutsåg. Rapporten avspeglar vårt arbete. Vi startade med en plan, som utgick från SMHI:s två olika metoder för normalårskorrigering, en serie väderfiler för vardera av fyra orter, ett litet antal byggnadsmodeller och några typer av diagram, som vi skulle använda för att redovisa resultatet. Sedan tillkom energisignatur, ytterligare fyra serier väderfiler, en parameterstudie, ytterligare analyser och en rad nya typer av diagram. Nu drar vi streck, trots att vi står inför minst lika många frågor som när vi började. Vissa av de avsnitt, som vi påbörjade i ett tidigt skede, kanske är överspelade; dags för kill your darlings!. Nu är det dock viktigare att presentera resultatet och därför behåller vi den lite vildvuxna strukturen. Vi ser detta som en arbetsrapport; som underlag för diskussioner om hur man ska gå vidare. Börja med att skumma rapporten. Innehållsförteckningen ger en översiktlig bild av rapporten. Kapitel 2 är metodavsnittet. Det innehåller en beskrivningar av simuleringsprogrammet, IDA ICE, tillsammans med antydan om hur vi kört det, byggnadsmodellerna, väderfilerna och till sist metoderna för normalårskorrigering. Kapitel 0 består av beskrivningar ett antal diagram. För redovisningen av resultaten använder vi flera lite ovanligare diagram och beskrivningarna här är nödvändiga för att tolka resultaten. Kapitel 4 behandlar beräkning av energianvändning på grundval av bygghandlingar, standardiserat brukande och en representativ väderfil. För byggentreprenören ger denna beräkning ett stort bidrag till den totala osäkerheten. Kapitel 5 redovisar resultatet från en parameterstudie, som vi genomfört. Syftet var att få en uppfattning om de olika metoderna för normalårskorrigering fungerar för olika typer av byggnader. Vi begränsade oss till enklast möjliga byggnadsmodell och varierade mängden gratisvärme från solinstrålning, från interna källor och de temperaturberoende värmeförlusterna. Studien gav inte de resultat vi förväntade oss och var därför lärorik. Kapitlet innehåller flera diagram, som illustrerar samma grunddata. Bläddra! Kapitel 6 redovisar resultat från tre mer realistiska byggnadsmodeller. Detta är studiens viktigaste resultat och de presenteras i några enkla typer av diagram. Kapitel 7. Energianvändningen i verkliga byggnader kan skilja ganska mycket mellan år, med lika många graddagar. Syftet med detta kapitel är att illustrera ett par konsekvenser av detta förhållande. Kapitlet innehåller skotskrutiga diagram, som vi tycker är instruktiva, men kapitlet skulle vinna på att göras om från grunden. Kapitel 8 redovisar ett lyckat experiment med att använda energisignatur för att normalårskorrigera energianvändningen för komfortkyla. Håll i minnet att experimentet bygger på en idealiserad modell av en enda kontorsbyggnad. Verkligheten är mer komplicerad. Kapitel 0. Råstyrkan hos dagens datorer gör det möjligt att angripa statistiska problem med simulering och mer realistiska modeller. Detta angreppssätt gör statistiken lite mer tillgängligt för icke-experter och vi har använt en sådan metod 11

12 Normalisering av byggnadens energianvändning för att bestämma träffbilden för normalårskorrigering av energianvändningen för uppvärmning. Resultatet sammanfattar resultaten från kapitlen 5 och 6. Kapitel 0. BBR:s lämplig säkerhetsmarginal är den intressanta storheten för byggaren, som vill vara säker på att den färdiga byggnaden kommer att godkännas. Vi har skissat på en metod att uppskatta den totala säkerhetsmarginalen och gjort ett numeriskt experiment. Kapitel 11 består av en omfattande diskussion. I den tar vi även upp ett par ämnen utanför själva studien, nämligen Outcome-Based Code samt ett alternativ till dagens metoder för normalårskorrigering, Modellbaserad normalårskorrigering. Kapitel 0 sammanfattar våra viktigaste slutsatser på en sida. Första slutsatsen är att mycket återstår att göra. Kapitel 0 tar upp en rad förslag till arbeten och studier, som kan bli aktuella, på kort eller lite längre sikt. 12

13 2 Test med syntetiska mätdata 2 Test med syntetiska mätdata En byggnads normalårskorrigerade energianvändning vore lika stor år efter år om korrigeringsmetoden är perfekt, byggnadens egenskaper är konstanta och om brukandet och driften av byggnaden inte förändras mellan åren. Energistatistik från verkliga byggnader, vars egenskaper, brukande och drift varit konstanta, vore idealiskt för att testa precisionen hos olika korrigeringsmetoder. Det vore enkelt att tillämpa korrigeringsmetoderna på de uppmätta årsvärdena och spridningen hos de korrigerade värdena vore ett bra mått på precisionen hos metoderna. I praktiken är det svårt att hitta energistatistik från verkliga byggnader där allt varit oförändrat år efter år. Om inget annat är det ju bara fastighetsägare med ambitioner att sänka energianvändningen, som kostar på sig en bra energistatistik. I detta projekt har vi som substitut för energistatistik från verkligheten använt energistatistik, som vi skapat med simuleringsprogrammet IDA ICE (EQUA, 2011) och väderfiler från SMHI. Dessa simuleringsresultat kallar vi syntetiska mätdata. 2.1 Simulering med IDA ICE IDA ICE (EQUA, 2011) är ett modulärt datorprogram för simulering av byggnader och deras klimatstyrande installationer med inriktning mot energianvändning och inomhusklimat. Det består av ett grafiskt användarinterface, en ekvationslösare, och ett stort bibliotek av modeller för byggnads-, vvs- och styrkomponenter. Exempel ur biblioteket: syntetiskt klimat för att skapa dimensionerande vädertillstånd klimatprocessor som bearbetar indata från väderfiler fasad som håller rätt på vinklar och solstrålning väggytskikt som beräknar värmebalansen på utsidan av en vägg skikt med värmeledning mellan utsidan och rum eller mellan två rum luftläcka som beroende på tryckdifferenser släpper igenom luft fönster som beräknar solstrålning och värmeledning till och från rum skuggobjekt som beräknar reducering i solstrålning till ett fönster luftflödesdon och dubbelriktad strömning i öppning mellan rum värmeväxlare som överför värme och kyla mellan två luftströmmar värme- och kylbatteri som ändrar luftens temperatur efter börvärdet fläkt som beräknar eleffekt och energi för att driva ett luftflöde rumsvärmare och kylare i olika varianter P-, PI- och PID-regulator, termostat och börvärdeskurva 13

14 Normalisering av byggnadens energianvändning matematiska komponenter som addering, multiplikation, etc. En byggnad modelleras genom att koppla komponenter till andra komponenter och till randvillkor. Figur 2.1 visar användargränssnittets presentation av en liten modell. Programmets abstraktionsnivå motsvarar driftkortets; de enskilda komponenterna och deras plats i systemet kan identifieras. Figur 2.1 En modell av ett system, som innehåller ett värmebatteri, en styrventil, en givare, en regulator, ett ställdon och ett tidsschema samt ett börvärde. Ur modellen skapar programmet ett ekvationssystem, som skickas till lösaren. Denna beräknar för varje tidssteg samtliga komponentmodellers variabelvärden. Tidsderivator ersätts av differenskvoter och för att minimera felet som då uppstår varieras tidssteget i beräkningen. Vid snabba förändringar kan tidssteget vara kortare än en sekund. IDA ICE har speciella egenskapar, som är viktiga för detta projekt. Alla signaler, som utväxlas mellan de olika komponenter, kan loggas och skrivas till filer med valfri tidsupplösning. Programmet kan styras med programkod från ett annat program. På så sätt kan parametervärden ändras, simulering startas och utskrifter beordras. Vi använder MATLAB (The MathWorks, 2011) för att köra ICE samt för att analysera och presentatera simuleringsresultaten. 2.2 Modeller av testcell och byggnader De valda modellerna representerar byggnadstyper, som är vanliga i nyproduktionen, och har körtider för simuleringarna, som är hanterliga. Varken fastighetsenergi eller beredning av varmvatten ingår i simuleringsmodellerna för byggnaderna. Därigenom antas dessa ha konstant effekt och inte ge någon gratisvärme. För testcellen, TC06, och flerbostadshusen, PH11 och PH82, dumpas värme så att rumstemperaturen icke överskrider börvärdet för rumskyla. För flerbostadshusen sker dessutom temperaturstyrd vädring i två lägenheter så att förlusterna totalt uppgår till 4 kw/m2.a. Testcellen och kontorshuset är relativt lätta konstruktioner med liten kapacitet att lagra överskottsvärme. Flerbostadshusen är väsentligt tyngre och har större förmåga att lagra överskottsvärme i stommen. 14

15 2 Test med syntetiska mätdata TC06 - Testcell för parameterstudie Hur påverkas korrigeringsmetodernas prestanda av storleken av solinstrålning genom fönster byggnadens specifika värmeförlustfaktor (transmission+ventilation) hur mycket värme, som avges intern från personer och apparater Denna parameterstudies syfte är att ge svar på dessa frågor. Vi har valt att variera tre parametrar i stora steg. Kod Namn Beskrivning wf Window fraction kvoten, fönster /golvarea, (%) tr Thermal resistance total förlustfaktor (W/m2.K) ig Internal gain internt avgiven gratisvärme (W/m2) Fönstret storlek påverkar endast solinstrålningen eftersom fönstret har samma u- värde som väggarna det ersätter. De tre nivåerna hos värmeförlusterna representerar äldre, nyare och passiv+ hus. Mittvärdet för Internal gain, ig = 2 (2.5 W/m2), ligger nära värdet, 2.4 W/m2, som Sveby rekommenderar för bostäder 3. Figur 2.2. TC06 är en testcell, det vill säga en enkel modell med fyra väggar, ett plant tak, ett golv i kontakt med jord, och ett fönster mot söder. Fönstret har samma U-värde som väggarna och saknar solskydd. TC06 ger upphov till 3 3 3=27 olika modeller. Vi benämner dem TC06_wfX_trY_igZ där X, Y och Z antar värdena 1, 2 och 3. Detta namn med tillägg av koden för väderfilerna ger namnet på simuleringsresultatet. TC06_wg1_tr2_ig3_STH är alltså namnet på resultatet från en simulering med modellen, TC06, med parametervärdena wf=1, tr=2 och ig=3 samt väderfiler från solmätstationen i Stockholm kwh/m2.a 70 % / 8760 h/a = 2.4 W/m2 15

16 Normalisering av byggnadens energianvändning PH11 - Flerbostadshus med fjärrvärme PH11 är projekterad för att uppfylla kravnivå för icke elvärmda hus i klimatzon 3 enligt BBR , Supplement februari PH11 har F-ventilation och fjärrvärme, se bilaga 1. Projekterade värden (klimatzon 3) kwh/m2.a Energianvändning, värme* 70 Varmvatten, exkl VVC-förluster, 0% 25 Fastighetsel, 0% till gratisvärme 15 Hyregästel, 100% till gratisvärme konstant effekt (ca. 3.4 W/m2) 30 Total förlustfaktor ** (W/m2.K) 0.92 Börvärde värme, PI-reglering 21 C Börvärde rumskyla, PI-reglering 24 C Fönsterarea / golvarea 20% * 110 = **inkl. transmission, ventilation och vädring Figur 2.3 Punkthus med åtta våningar och fyra lägenheter per plan PH82 - Flerbostadshus med bergvärme PH82 är projekterad för att uppfylla kravnivå för elvärmda hus i klimatzon 3 enligt BBR , Supplement februari PH82 har F-ventilation och varvtalsstyrd bergvärmepump, se bilaga 1. Projekterade värden (klimatzon 3) kwh/m2.a Energianvändning, värme* 32 Varmvatten, exkl. VVC-förluster** 0% till gratisvärme 25/3 Fastighetsel, 0% till gratisvärme 15 Hyregästel, 100% till gratisvärme konstant effekt (ca. 3.4 W/m2) 30 Total förlustfaktor*** (W/m2.K) 0.92 Börvärde värme, PI-reglering 21 C Börvärde rumskyla, PI-reglering 24 C Fönsterarea / golvarea 20% * / = 55 ** varmvatten produceras med COP=3. *** inkl. transmission, ventilation och vädring Figur 2.4 Punkthus med åtta våningar och fyra lägenheter per plan KH02 Kontorshus KH02 är projekterad för att uppfylla kravnivå för icke eluppvärmda hus i klimatzon 3 enligt BBR , Supplement februari KH02 har FTX-ventilation och försörjs med fjärrvärme och fjärrkyla, se bilaga 1. 16

17 2 Test med syntetiska mätdata Här redovisas resultat för normalårskorrigering av energianvändning för uppvärmning. Resultat för normalårskorrigering av energianvändning för komfortkyla redovisas i kapitel 8 Energisignatur för komfortkyla Projekterade värden (klimatzon 3) kwh/m2.a Energianvändning, värme + kyla* 86 Varmvatten, exkl. VVC-förluster 2 Fastighetsel, 0% till gratisvärme 25 Verksamhetsel och personer, 100% till gratisvärme Total förlustfaktor, värme (W/m2.K) --- Börvärde värme, PI-reglering 21 C 30 Börvärde rumskyla, PI-reglering 23 C Drifttid ventilation vardagar 07:00-19:00 Fönsterarea / golvarea 25% Figur 2.1 Trevånings kontorshus. * 113 = Väderfiler från SMHI Vi använder två typer av väderfiler för simuleringarna i detta arbete Solmätstationer I början av 1980-talet byggde SMHI upp ett nät av automatiska solmätstationer med främsta syftet att stödja forskning och utveckling av inom solenergiområdet. Kvalitén hos mätdata från dessa stationer är hög speciellt beträffande solstrålning. Globalstrålningen mäts med en pyranometer, som är ventilerad för att undvika problem med rimfrost. Den direkta solinstrålningen mäts med en solföljande pyrheliometer. Temperaturgivaren skyddas i ett ventilerat strålskydd. I denna studie använder vi väderfiler för åren 1983 t.o.m från de fyra solmätstationerna, som är listade i Tabell 2.1. Dessa filer hade enstaka luckor speciellt för vindens hastighet och riktning. Vi har ersatt saknade data med data från närliggande perioder. Se bilaga 4. Vi bedömer att detta inte påverkar resultatet av denna studie. Tabell 2.1. SMHI solmätstationer Kod Station Ort Latitud Longitud Altitud LUL 2183 Luleå N E 17 STH 2483 Stockholm N E 30 GBG 2513 Göteborg N E 5 LND 2627 Lund N E 73 17

18 Normalisering av byggnadens energianvändning Tabell 2.2 och Tabell 2.3 anger de år, som vi använt såsom substitut för normalår vid korrigering av energianvändning med energisignatur, ESh. Tabell 2.2. Substitut för normalår för värmefallet. De tre år för respektive solmätstation vars antal graddagar, CalcGD,(se avsnitt 0) avviker minst från medelvärdet av antal graddagar för samtliga tjugotre år för stationen ifråga. Invid årtalet anges årets procentuella avvikelse från medelvärdet. Kod År1 % År2 % År3 % LND GBG STH LUL Mesan-väderfiler MESAN 4 är ett centralt system hos SMHI för att hantera väderinformation. I princip används all tillgänglig information från manuella och automatiska väderstationer, från vädersatelliter och väderradar. MESAN arbetar i realtid och ger indata till modeller för väderprognoser. I Klimat-MESAN lagras i efterhand kvalitetsgranskad väderinformation, som täcker hela Sverige med 11 km upplösning. I detta projekt använder vi väderfiler från Klimat-MESAN för de rutor, som innesluter solmätstationerna enligt Tabell 2.3. Vi använder koderna, LNM, GBM, STM, och LUM för dessa mesan-väderfiler. Tredje bokstaven i koden för solmätstationen är ersatt av M. 2.4 Normalårskorrigering I denna rapport använder vi metoderna, SMHI: s Graddagar, SMHI:s Energi-Index och en energisignatur-metod. För projektet har SMHI tillhandahållit värden för Graddagar och Energi-Index för de tio åren Dessa värden är kompatibla med mesan-väderfilerna. Vi kallar dem SmhiGD respektive SmhiEI. Graddagar enligt SMHI:s recept har vi beräknat för väderfilerna från solmätstationerna. För att skilja dessa från de graddagar SMHI har tillhandahållit kallar vi dem CalcGD. 4 ( ) 18

19 2 Test med syntetiska mätdata Tabell 2.3. Substitut för normalår för mesan-väderfilerna för värmefallet. År för respektive serie väderfiler vars antal graddagar, SmhiGD, avviker minst från medelvärdet avseende antal graddagar för hela serien. Endast år vars antal graddagar avviker mindre än 1.5% är medtagna. Kod År1 % År2 % År3 % LNM GBM STM LUM SMHI:s Graddagar På SMHI:s web-plats 5 definieras graddagar 6 : [ ]Beräkningen av SMHI Graddagar utgår från att byggnadens värmesystem ska värma upp byggnaden till +17 C. Resterande energibehov antas täckas 7 av solinstrålning samt av värme som alstras av personer och elektrisk utrustning i byggnaden. För varje dag beräknas skillnaden mellan dygnsmedeltemperaturen och +17 C. Vår, sommar och höst har solinstrålningen särskilt stor betydelse, varför graddagar då endast beräknas då dygnets medeltemperatur underskrider följande värden: april +12 C, maj - juli +10 C, augusti +11 C, september +12 C, oktober +13 C. SMHI:s graddagar baseras på uppmätta observationer från realtidsstationer. Normalårkorrigering av uppmätt energianvändning kan göras antingen av årsvärden eller av månadsvärden, som i följande steg summeras till ett årsvärde. Dessa alternativ ger praktiskt taget samma resultat i de flesta fall. Under en varm höst eller vår kan följande inträffa för en speciell varm månad antalet graddagar, GDm, är mycket mindre än antalet graddagar, GDNm, för motsvarande månad under normalåret den uppmätta energianvändningen, Qm, är betydligt större än som motsvarar antalet graddagar, GDm Detta medför att för månaden ifråga blir korrigeringsfaktorn, GDNm/GDm, och därmed även den normerade energianvändningen, GDNm/GDm Qm, orimligt stor. SMHI:s metodbeskrivning är ofullständig. Den anger inte hur dessa extremvärden hos korrigeringsfaktorn ska behandlas. Vi införde i samråd med SMHI provisoriskt en begränsning av korrigeringsfaktorn 5 ( ) 6 Det finns många varianter av graddagsmetoden, vilket är viktigt att komma ihåg när man värderar utsagor om metodens egenskaper. Hammarsten (1980) beskriver en metod, som skiljer sig väsentligt från den metod, som SMHI använder idag. Vi känner inte till bakgrunden till värdena för ingående temperaturgränserna. 7 Vi har bytt ordet ut tillkomma mot täcka 19

20 Normalisering av byggnadens energianvändning <= GDNm/GDm <= 1.50 Månadsvärden utanför gränserna ersätta vi med respektive gränsvärde. Antalet graddagar är litet eller noll för sommarmånaderna. I serierna av väderfiler, som vi använder, är kombinationerna: ( GDm=0, GDNm>0 ), ( GDm=0, GDNm=0 ) och ( GDm>0, GDNm=0 ) vanliga. I resultaten från våra byggnadssimuleringar finns det däremot en liten energianvändning under alla sommarmånader, vilket beror på att värmeförlusterna från slingan för varmvattencirkulation bokförs på uppvärmning. Vårt provisoriska sanna värde för energianvändningen, QN, som vi skapar genom medelvärdesbildning, har följaktligen energianvändning under alla sommarmånader. Vi skapade årsvärden genom summering av månadsvärden och såsom godhetstal för normalårskorrigeringen använde vi ( ( GDNm/GDm Qm ) QN ) / QN 8 Hur ska sommarmånaderna hanteras? Här finns ett antal specialfall, som skapar problem. Vi fick t.ex. systematiska skillnader mellan de normalårskorrigerade värdena och vårt provisoriska sanna värde för energianvändningen. Hur sommarmånaderna behandlas påverkade resultatet mer än vi räknat med och eftersom vi inte hittat något bra sätt redovisar vi inte månadsvis normalårskorrigering i denna rapport. Normalårskorrigeringen av årssummor Vi har därför valt att basera normalårskorrigeringen på årsvärden. Normalårskorrigerad specifik energianvändning, QK, ges av QK = ( GDNm / GDm ) Qm och godhetstalet ges av ( QK QN ) / QN Därmed blir problemen med GDm=0 och GDNm=0 under sommarmånaderna försumbara. Alla normalårskorrigeringar med graddagar och energi-index, som redovisas i denna rapport, är baserade på årssummor. Normalår Normalåret består av tolv normalvärden ett för varje månad. Dessa normalvärden är medelvärden för respektive månad över en tillräckligt lång tidsperiod för att representera klimatet. [ ] en typisk klimatlängd som används i meteorologin är 30 år 9. En konsekvens av detta är att normalåret inte innehåller några extrema månadsvärden. Serierna av väderfiler från solmätstationerna är valda därför att de har hög kvalitet och är tillgängliga snarare än för att de representerar klimatet speciellt väl. Serierna är dock rimligt långa i förhållande till de trettio år, som fordras för att 8 uttrycket är överstruket för att betona att det inte används i denna rapport 9 20

Normalisering av byggnadens energianvändning - sammanfattad version

Normalisering av byggnadens energianvändning - sammanfattad version Normalisering av byggnadens energianvändning - sammanfattad version Svebyprogrammet Projektrapport 2013-12-20 Sveby Stockholm 2013 Förord Detta är en sammanfattad version av rapporten Normalisering av

Läs mer

Särskilda mätföreskrifter för energikrav 2009

Särskilda mätföreskrifter för energikrav 2009 Särskilda mätföreskrifter för energikrav 2009 Svebyprogrammet Projektrapport 2009-04-14 Sveby Stockholm 2009 Förord Sveby står för Standardisera och verifiera energiprestanda för byggnader och i programmet

Läs mer

Energikrav 09. Svebyprogrammet. Projektrapport 2009-04-24

Energikrav 09. Svebyprogrammet. Projektrapport 2009-04-24 Energikrav 09 Svebyprogrammet Projektrapport 2009-04-24 Förord I det delprojekt inom Sveby som här redovisas har syftet varit att utreda om förändringar i lagstiftning, BBR, angående krav på energihushållning

Läs mer

Mätföreskrifter. Svebyprogrammet. Version 1.0 2012-10-10

Mätföreskrifter. Svebyprogrammet. Version 1.0 2012-10-10 Mätföreskrifter Svebyprogrammet Version 1.0 2012-10-10 Sveby Stockholm 2012 Förord Sveby står för Standardisera och verifiera energiprestanda för byggnader och i programmet fastställer bygg- och fastighetsbranschen

Läs mer

Ett utvecklingsprogram som drivits av bygg och fastighetsbranschen sedan 2007 för att:

Ett utvecklingsprogram som drivits av bygg och fastighetsbranschen sedan 2007 för att: Sveby 2012 1 Ett utvecklingsprogram som drivits av bygg och fastighetsbranschen sedan 2007 för att: Möta funktionskraven i BBR, byggherrens krav eller andra krav Skapa en rimlig standard för alla aktörer

Läs mer

ENERGIPRESTANDAANALYS 10 - avvikelse som kan härledas till brukare, verksamhet eller ökat kylbehov

ENERGIPRESTANDAANALYS 10 - avvikelse som kan härledas till brukare, verksamhet eller ökat kylbehov Svebyprogrammet ENERGIPRESTANDAANALYS 10 - avvikelse som kan härledas till brukare, verksamhet eller ökat kylbehov Projektrapport 101028 Förord Energiprestandaanalys är en vägledning för att verifiera

Läs mer

Handledning. Svebys material är gratis och finns för fri nedladdning på hemsidan: www.sveby.org

Handledning. Svebys material är gratis och finns för fri nedladdning på hemsidan: www.sveby.org Handledning 20140901 Sveby står för Standardisera och verifiera energiprestanda i byggnader och är ett branschöverskridande initiativ för att ta fram frivilliga hjälpmedel för överenskommelser om energianvändning.

Läs mer

Per Levin och Yogesh Kumar 110907

Per Levin och Yogesh Kumar 110907 Per Levin och Yogesh Kumar 110907 Sveby referensgruppsmöte 11-09-07 Presentationer av projektresultat och diskussionspunkter med ungefärliga hålltider: 1200 Samling med lättare lunch 1245 Inledning, programläget

Läs mer

Sveby. Klimatfiler för energiberäkningar

Sveby. Klimatfiler för energiberäkningar Sveby Klimatfiler för energiberäkningar Tidigare typår framtagna av SMHI På 80-talet tog SMHI fram typår för programvaran VIP+, tex Stockholm-77 Åren är utvalda inom perioden 1965-1984. Enbart urval på

Läs mer

BRF BJÖRKVIKEN ENERGIBALANSRAPPORT TUVE BYGG. Nybyggnad bostäder Del av Hultet 1:11. Antal sidor: 8. Göteborg 2014-03-11

BRF BJÖRKVIKEN ENERGIBALANSRAPPORT TUVE BYGG. Nybyggnad bostäder Del av Hultet 1:11. Antal sidor: 8. Göteborg 2014-03-11 TUVE BYGG BRF BJÖRKVIKEN Nybyggnad bostäder Del av Hultet 1:11 ENERGIBALANSRAPPORT Antal sidor: 8 Göteborg 2014-03-11 Töpelsgatan 5b, 416 55 Göteborg Tel 031-350 70 00, fax 031-350 70 10 liljewall-arkitekter.se

Läs mer

Boverkets författningssamling

Boverkets författningssamling Boverkets författningssamling Boverkets föreskrifter om ändring i verkets föreskrifter och allmänna råd (2007:4) om energideklaration för byggnader; BFS 2013:xx Utkom från trycket den 0 månad 2013 beslutade

Läs mer

Energiprestandaanalys 10 - avvikelse som kan härledas till brukare, verksamhet eller ökat kylbehov. Åsa Wahlström

Energiprestandaanalys 10 - avvikelse som kan härledas till brukare, verksamhet eller ökat kylbehov. Åsa Wahlström Energiprestandaanalys 10 - avvikelse som kan härledas till brukare, verksamhet eller ökat kylbehov Arbetsgrupp Ingvar Andréasson, Familjebostäder Kjell Berndtsson, Riksbyggen Jonas Gräslund, Skanska Kenneth

Läs mer

Lokala riktlinjer för byggnadens specifika energianvändning vid markanvisning och exploateringsavtal

Lokala riktlinjer för byggnadens specifika energianvändning vid markanvisning och exploateringsavtal Lokala riktlinjer för byggnadens specifika energianvändning vid markanvisning och exploateringsavtal Datum: 2011-05-17 Upprättad av: Sven-Erik Johansson Reviderad version: 2013-01-18 av Samhällsbyggnadsförvaltningen

Läs mer

Möta funktionskraven i BBR, byggherrens krav eller andra krav

Möta funktionskraven i BBR, byggherrens krav eller andra krav Per Levin Sveby 2012 1 Ett utvecklingsprogram som drivs av bygg och fastighetsbranschen för att: Möta funktionskraven i BBR, byggherrens krav eller andra krav Skapa en rimlig standard för alla aktörer

Läs mer

Energiberäkningar föreställningar och fakta. Johnny Kronvall Green Building Science

Energiberäkningar föreställningar och fakta. Johnny Kronvall Green Building Science Energiberäkningar föreställningar och fakta Johnny Kronvall Green Building Science Energiberäkning vad? En mer eller mindre kvalificerad prediktion (förutsägelse) av en byggnads energianvändning under

Läs mer

Svebyprogrammet. Energiavtal 12. för överenskommelse om energianvändning. www.sveby.org www.foreningenbkk.se. Sveby Stockholm 2012

Svebyprogrammet. Energiavtal 12. för överenskommelse om energianvändning. www.sveby.org www.foreningenbkk.se. Sveby Stockholm 2012 Energiavtal 12 för överenskommelse om energianvändning Svebyprogrammet 20121010 www.sveby.org www.foreningenbkk.se Sveby Stockholm 2012 Förord Energiavtal 12 har tagits fram av Byggandets Kontraktskommitté,

Läs mer

Remissvar avseende Boverkets Byggregler (BFS 1993:57), avsnitt 9

Remissvar avseende Boverkets Byggregler (BFS 1993:57), avsnitt 9 Stockholm 1 sep 2006 Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Remissvar avseende Boverkets Byggregler (BFS 1993:57), avsnitt 9 Generella synpunkter Vi anser att en skärpning av byggreglerna avseende energihushållning

Läs mer

Handledning till Mätföreskrifter

Handledning till Mätföreskrifter Handledning till Mätföreskrifter Svebyprogrammet Version 1.0 2012-10-10 Sveby Stockholm 2012 Förord Sveby står för Standardisera och verifiera energiprestanda för byggnader och i programmet fastställer

Läs mer

BRUKARRELATERAD ENERGIANVÄNDNING

BRUKARRELATERAD ENERGIANVÄNDNING BRUKARRELATERAD ENERGIANVÄNDNING Mätning och analys av hushållsel och tappvarmvatten LÅGAN Sammanfattning mars 2015 Hans Bagge Dennis Johansson Lotti Lindstrii Brukarrelaterad energianvändning Genom mätningar

Läs mer

Fastighetsbranschens Energidag 2016

Fastighetsbranschens Energidag 2016 Fastighetsbranschens Energidag 2016 Skärpta energikrav skärps ytterligare Vad blir nästa steg 1 Mats Östlund AB Svensk Byggtjänst 2 Svensk Byggtjänst 1 Plan- och bygglagen, PBL Byggnadsverks tekniska egenskaper

Läs mer

Solfilmsmontören AB. Solfilm Silver 80XC. Energibesparing med Solfilm. Rapport Helsingborg 2011-03-22. Författare Anna Vesterberg

Solfilmsmontören AB. Solfilm Silver 80XC. Energibesparing med Solfilm. Rapport Helsingborg 2011-03-22. Författare Anna Vesterberg Energibesparing med Solfilm Rapport Helsingborg 2011-03-22 Författare Anna Vesterberg Uppdragsnummer 4019427000 SWECO Kungsgatan 2, 252 21 Helsingborg Telefon: 042-499 00 00 Telefax Sammanfattning Beräkning

Läs mer

BEN Beräkningsexempel normalisering Energideklaration av äldre småhus med bergvärmepump eller fjärrvärme

BEN Beräkningsexempel normalisering Energideklaration av äldre småhus med bergvärmepump eller fjärrvärme Promemoria Datum 2016-12-08 Diarienummer 1690/2016 BEN Beräkningsexempel normalisering Energideklaration av äldre småhus med bergvärmepump eller fjärrvärme Innehållsförteckning Energideklaration av äldre

Läs mer

Tekniska anvisningar Energi 2015-02-05

Tekniska anvisningar Energi 2015-02-05 Tekniska anvisningar Energi 2015-02-05 ENERGI INNEHÅLLSFÖRTECKNING ENERGI... 2 SYFTE... 3 Allmänna anvisningar... 4 Kravbeskrivning... 4 Effekt... 4 Energi... 4 Kompensation för skuggning... 5 Ventilationstillägg...

Läs mer

Verifiering av en byggnads specifika energianvändning utgående från Svebys riktlinjer

Verifiering av en byggnads specifika energianvändning utgående från Svebys riktlinjer Verifiering av en byggnads specifika energianvändning utgående från Svebys riktlinjer Per Levin Program 1300 Välkomna, Mikael Engström/Johanna Snygg, Skanska 1310 Introduktion, Svebys verifieringsarbete

Läs mer

Boverkets författningssamling

Boverkets författningssamling Boverkets författningssamling Boverkets föreskrifter om ändring i verkets föreskrifter och allmänna råd (2007:4) om energideklaration för byggnader; BFS 2013:16 Utkom från trycket den 12 november 2013

Läs mer

Modellering av energiforsyning sammen med bygg og kilder. Pär Carling, EQUA

Modellering av energiforsyning sammen med bygg og kilder. Pär Carling, EQUA Modellering av energiforsyning sammen med bygg og kilder Pär Carling, EQUA IDA ICE Modulärt dynamiskt flerzonsprogram för energisimulering med stöd för BIM-import Beräkning av termisk komfort (Top, PPD)

Läs mer

BRUKARRELATERAD ENERGIANVÄNDNING

BRUKARRELATERAD ENERGIANVÄNDNING BRUKARRELATERAD ENERGIANVÄNDNING Exempel på resultat från mätningar i 1300 lägenheter Hans Bagge, Lotti Lindstrii, Dennis Johansson www.laganbygg.se Inledning EU har beslutat att alla hus ska byggas som

Läs mer

Energioptimering av kommersiell byggnad

Energioptimering av kommersiell byggnad Tillhör examensarbete TVIT-5057 Ida Åkesson Installationsteknik Energioptimering av kommersiell byggnad Genom lagstiftning blir kraven på byggnaders energiprestanda allt hårdare och intresset för passivhus

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: MALEVIK 1:180 Besiktningsuppgifter Datum: 2017-05-10 Byggnadens adress: EKEBACKSVÄGEN 11 42935 KULLAVIK Utetemperatur: 10 C Expert:

Läs mer

Definition av energiprestanda för nära-nollenergibyggnader systemgränser

Definition av energiprestanda för nära-nollenergibyggnader systemgränser Definition av energiprestanda för nära-nollenergibyggnader systemgränser 1 Detta dokument är avsett som ett underlag för diskussioner om systemgränser som kan ligga till grund för formulering av energikrav

Läs mer

Att ställa energikrav och följa upp

Att ställa energikrav och följa upp Att ställa energikrav och följa upp Svante Wijk Energistrateg, NCC Construction NCC Construction Sverige AB 1 Lagkraven skärps Exempel flerbostadshus i Göteborg Följden av tuffare energikrav Marginalerna

Läs mer

Rekorderlig Renovering (RR) lägesrapport 121127

Rekorderlig Renovering (RR) lägesrapport 121127 RR avslutade projekt Rekorderlig Renovering (RR) lägesrapport 121127 Per Levin Projektengagemang Energi & klimatanalys Herrgårdsgatan, Vidingehem efter etapp 1 Orrholmen, Karlstad efter etapp 3 Rosengatan,

Läs mer

Beskrivande statistik

Beskrivande statistik Beskrivande statistik Tabellen ovan visar antalet allvarliga olyckor på en vägsträcka under 15 år. år Antal olyckor 1995 36 1996 20 1997 18 1998 26 1999 30 2000 20 2001 30 2002 27 2003 19 2004 24 2005

Läs mer

Resultat från energiberäkning

Resultat från energiberäkning Resultat från energiberäkning 2015-11-01 20:56 Utförd av:, Skärgårdslovet AB Beräkning enligt BBR 2012. Sammanfattning Klimatzon: III Södra Sverige Närmaste ort: Stockholm Län: Stockholms län Atemp bostad:

Läs mer

Resultat från energiberäkning

Resultat från energiberäkning Resultat från energiberäkning 2015-03-19 06:45 Utförd av:, Stiba AB Beräkning enligt BBR 2012. Sammanfattning Klimatzon: III Södra Sverige Närmaste ort: Göteborg Län: Västra Götalands län Atemp bostad:

Läs mer

Förstudie av VVC-förluster i flerbostadshus. Utarbetad av Ebba Lindencrona, Aktea Stefan Lindsköld, Aktea

Förstudie av VVC-förluster i flerbostadshus. Utarbetad av Ebba Lindencrona, Aktea Stefan Lindsköld, Aktea Förstudie av VVC-förluster i flerbostadshus Utarbetad av Ebba Lindencrona, Aktea Stefan Lindsköld, Aktea Stockholm, november 2014 1 Förord BeBo är ett samarbete mellan Energimyndigheten och några av Sveriges

Läs mer

VAD ÄR PÅ GÅNG? PBF, BBR OCH BEN ÖREBRO 20/ VERONICA EADE FASTIGHETSÄGARNA MITTNORD

VAD ÄR PÅ GÅNG? PBF, BBR OCH BEN ÖREBRO 20/ VERONICA EADE FASTIGHETSÄGARNA MITTNORD VAD ÄR PÅ GÅNG? PBF, BBR OCH BEN ÖREBRO 20/4-2017 VERONICA EADE FASTIGHETSÄGARNA MITTNORD Att hänvisa till BBR BFS 2011:6 med ändringar t o m BFS 2016:13 dvs BBR 18 t o m BBR 24 grundförfattning BFS 2011:6

Läs mer

Passivhus med och utan solskydd

Passivhus med och utan solskydd Passivhus med och utan solskydd Detta projektarbete är en del i utbildning till Diplomerad Solskyddstekniker på Mälardalens Högskola i Västerås under tiden, 2011-01-19 2011-02-23 Passivhus i Sotenäskommun,

Läs mer

Laboration 5: Regressionsanalys. 1 Förberedelseuppgifter. 2 Enkel linjär regression DATORLABORATION 5 MATEMATISK STATISTIK FÖR I, FMS 012, HT-08

Laboration 5: Regressionsanalys. 1 Förberedelseuppgifter. 2 Enkel linjär regression DATORLABORATION 5 MATEMATISK STATISTIK FÖR I, FMS 012, HT-08 LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA MATEMATIKCENTRUM MATEMATISK STATISTIK Laboration 5: Regressionsanalys DATORLABORATION 5 MATEMATISK STATISTIK FÖR I, FMS 012, HT-08 Syftet med den här laborationen är att du skall

Läs mer

Stommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat

Stommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat Stommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat Ulf Ohlsson Victoria Bonath Mats Emborg Avdelningen för byggkonstruktion och -produktion Institutionen för samhällsbyggnad

Läs mer

Beräknad och verklig energianvändning

Beräknad och verklig energianvändning Beräknad och verklig energianvändning 2016-11-29 Jasenka Hot 2016-04-05 Helhet exempel Norra Djurgårdsstaden, Stockholm Uppdrag åt Exploateringskontoret 1) - Begära in och granska energiberäkningar kontinuerligt

Läs mer

Förslag till projekt Metod för väderjustering av energimängder samt uppföljning av energibesparingar

Förslag till projekt Metod för väderjustering av energimängder samt uppföljning av energibesparingar Förslag till projekt Metod för väderjustering av energimängder samt uppföljning av energibesparingar Stig Lundberg Problembild 1 Exempel En ekonomichef beviljar investeringsmedel för ett energiprojekt

Läs mer

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad Nybyggnad Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad Idag gäller BBR när en byggnad uppförs. för tillbyggda delar när en byggnad byggs till. för ändring av byggnad men med hänsyn till varsamhets-

Läs mer

Resultat från energiberäkning

Resultat från energiberäkning Resultat från energiberäkning 2011-02-23 15:48 Utförd av:, Johan Skoog arkitektkontor AB Beräkning enligt BBR 2008. Supplement februari 2009. Sammanfattning Klimatzon: II Mellansverige Närmaste ort: Sundsvall

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: FRÖSVE-TOVATORP 1:33 Besiktningsuppgifter Datum: 2017-02-23 Byggnadens adress: ÅKLEBY LJUNGAGÄRDET 54191 SKÖVDE Utetemperatur: 4

Läs mer

SKL energikrav på kommunal mark. 14 mars 2013

SKL energikrav på kommunal mark. 14 mars 2013 SKL energikrav på kommunal mark 14 mars 2013 andreas.hagnell@skl.se Samordnade energikrav - SKL uppdrag Utveckla modell för kommuner att ställa långtgående krav på energieffektiva byggnader vid nybyggnation

Läs mer

RAPPORT. Energi- och Inneklimatanalys Småhus 2010-03-04. Upprättad av: Hans Wetterlund Granskad av: Lisa Håkansson Godkänd av: Maria Alm

RAPPORT. Energi- och Inneklimatanalys Småhus 2010-03-04. Upprättad av: Hans Wetterlund Granskad av: Lisa Håkansson Godkänd av: Maria Alm RAPPORT Energi- och Inneklimatanalys Småhus 2010-03-04 Upprättad av: Hans Wetterlund Granskad av: Lisa Håkansson Godkänd av: Maria Alm Rapport RAPPORT Energi- och Inneklimatanalys Småhus Kund Svensk Planglasförening

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: TJÄRHOVET 5 Besiktningsuppgifter Datum: 2017-05-04 Byggnadens adress: TJÄRHOVSGATAN 9 90420 UMEÅ Utetemperatur: 10 C Expert: Christer

Läs mer

Per Levin. Sveby

Per Levin. Sveby Per Levin Sveby 2014 1 Regelverk för målstyrd energiförvaltning ABT06 Sveby Mätföreskrifter för Energiavtal 12 Sveby Energiavtal 12 Sveby Energiprestandaanalys och verifieringsmall Checklista för Målstyrd

Läs mer

Exploateringsnämndens handlingsplan. Stadens energikrav vid markanvisningar

Exploateringsnämndens handlingsplan. Stadens energikrav vid markanvisningar Exploateringsnämndens handlingsplan Stadens energikrav vid markanvisningar Bakgrund Staden ska vara pådrivande i utvecklingen av en hållbar stadsutveckling genom sitt eget agerande och genom att samarbeta

Läs mer

Beskrivning av temperatur och relativ fuktighet ute i svenskt klimat

Beskrivning av temperatur och relativ fuktighet ute i svenskt klimat Beskrivning av temperatur och relativ fuktighet ute i svenskt klimat Dennis Johansson Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg- och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds universitet,

Läs mer

Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016

Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016 1(10) Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016 Svar mailas till remiss@boverket.se Datum 2016-08-22

Läs mer

Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016

Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016 Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016 Svar mailas till remiss@boverket.se Datum 2016-08-21 Remisslämnare

Läs mer

Checklista Energikrav vid upphandling av entreprenad för målstyrd energiförvaltning

Checklista Energikrav vid upphandling av entreprenad för målstyrd energiförvaltning Checklista Energikrav vid upphandling av entreprenad för målstyrd energiförvaltning 2016-03-16 1 Förord Avtal för målstyrd energiförvaltning är avsett att användas i entreprenader där parterna avtalat

Läs mer

Energiprestandaanalys

Energiprestandaanalys Energiprestandaanalys avvikelse som kan härledas till brukare, verksamhet eller ökat kylbehov Svebyprogrammet Version 1.0 2012"10"10 Sveby Stockholm 2012 Förord Energiprestandaanalys är en vägledning för

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Enköping-Rymningen 8:43. Byggnadens adress Frejvägen 8.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Enköping-Rymningen 8:43. Byggnadens adress Frejvägen 8. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration villa Fastighetsbeteckning Enköping-Rymningen 8:43 Byggnadens adress Frejvägen 8 749 60 Örsundsbro Datum 2015-09-19 Utetemperatur 20 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860

Läs mer

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning Några nyheter i BBR avsnitt 9 Energihushållning Skärpning av kraven på specifik energianvändning för byggnader med annat uppvärmningssätt än elvärme.

Läs mer

Boverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn

Boverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn Boverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn Boverkets föreskrifter om ändring i verkets föreskrifter och allmänna råd (2016:1 om fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande

Läs mer

BBR-stö d i IDA ICE. Oktober 2015

BBR-stö d i IDA ICE. Oktober 2015 BBR-stö d i IDA ICE Inledning... 2 Byggnadsmallar... 2 Konvertering av en befintlig modell till en BBR-modell... 2 Simulering av byggnadens tidskonstant... 3 Bestämning av DVUT... 4 Simulering av max eleffekt

Läs mer

Thermoground 1.0 LTH Manual

Thermoground 1.0 LTH Manual Thermoground 1.0 LTH Manual Version 2010-11-18 Stephen Burke Byggnadsfysik, LTH Användaremanual - Thermoground LTH Thermoground - LTH är ett användarvänligt tvådimensionellt simuleringsverktyg som beräknar

Läs mer

Användarhandledning. 2013 ver 1 2013-05-21. Energiberäkningar 1.0 Beta. Rolf Löfbom. www.lofbom.se

Användarhandledning. 2013 ver 1 2013-05-21. Energiberäkningar 1.0 Beta. Rolf Löfbom. www.lofbom.se Användarhandledning Energiberäkningar 1.0 Beta Rolf Löfbom 2013 ver 1 2013-05-21 www.lofbom.se Innehållsförteckning 1. Allmänt om Energiberäkningar 1.0 Beta... 3 1.1 Allmänt... 3 2. Dialogrutor... 4 2.1

Läs mer

Resultat från energiberäkning

Resultat från energiberäkning Resultat från energiberäkning 2014-12-04 Objekt: 14-006 - Söderhagen 1:8 Utförd av: Joakim Alterius, Alterius Engineering AB Beräkning enligt BBR 2012. Sammanfattning Klimatzon: III Södra Sverige Närmaste

Läs mer

Version 2011-10-11 FÖRSLAG TILL PRINCIPER I. Standard för verifiering av energianvändning. i befintliga byggnader

Version 2011-10-11 FÖRSLAG TILL PRINCIPER I. Standard för verifiering av energianvändning. i befintliga byggnader Version 2011-10-11 FÖRSLAG TILL PRINCIPER I Standard för verifiering av energianvändning i befintliga byggnader 1 SYFTE OCH BAKGRUND Generellt finns det mycket goda möjligheter att lönsamt minska energianvändningen

Läs mer

Välj rätt prestanda på ditt fönster...

Välj rätt prestanda på ditt fönster... Välj rätt prestanda på ditt fönster... Många tror att ett 3-glas fönster är en förutsättning för bästa energieffektivitet på ett fönster, så är inte fallet, utan i vissa fall tvärtom. När man bestämmer

Läs mer

Exploateringskontoret Avdelningen för Miljö och teknik. Handläggare Ingmarie Ahlberg kommunstyrelsen. Förslag till beslut

Exploateringskontoret Avdelningen för Miljö och teknik. Handläggare Ingmarie Ahlberg kommunstyrelsen. Förslag till beslut Sida 1 (6) 2015-07-13 Handläggare Ingmarie Ahlberg 08-508 264 54 Till Exploateringsnämnden 2015-08-20 Remiss om Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader. Svar på remiss

Läs mer

Dimensionerande lägsta utetemperatur

Dimensionerande lägsta utetemperatur Dimensionerande lägsta utetemperatur Lars Jensen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg- och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds universitet, 11 Rapport TVIT--11/7064 Lunds

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: TOTTEN 1:245 Besiktningsuppgifter Datum: 2016-11-04 Byggnadens adress: TOTTHYLLAN 31 83013 ÅRE Utetemperatur: -3 C Expert: Johan

Läs mer

Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016

Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016 Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016 Svar mailas till remiss@boverket.se Datum 2016-08-22 Remisslämnare

Läs mer

Sveby referensgruppsmöte 141112. 12.40 Inledning Per L Agendan, Uppdatering av senaste händelser och arbete

Sveby referensgruppsmöte 141112. 12.40 Inledning Per L Agendan, Uppdatering av senaste händelser och arbete Sveby referensgruppsmöte 141112 Per Levin Sveby 2014 1 Dagordning 12.40 Inledning Per L Agendan, Uppdatering av senaste händelser och arbete 13.10 SMHIs nya normalårsperiod och Svebys nya väderfiler Cari

Läs mer

yttervägg 5,9 5,9 3,6 4,9 - - Golv 10,5 10,5 24 10,5 7 7 Tak 10,5 10,5 24 10,5 7 7 Fönster 2 2 4 3 - - Radiator 0,5 0,5 0,8 0,5 0,3 -

yttervägg 5,9 5,9 3,6 4,9 - - Golv 10,5 10,5 24 10,5 7 7 Tak 10,5 10,5 24 10,5 7 7 Fönster 2 2 4 3 - - Radiator 0,5 0,5 0,8 0,5 0,3 - B Lägenhetsmodell B.1 Yttre utformning Lägenheten består av tre rum och kök. Rum 1 och 2 används som sovrum, rum 3 som vardags rum, rum 4 som kök, rum 5 som badrum och slutligen rum 6 som hall. Lägenheten

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: TOLERED 76:10 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-08-31 Byggnadens adress: KRABBELIDERNA 36 41728 GÖTEBORG Utetemperatur: 17 C Expert:

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: ÄLVSBORG 101:9 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-06-02 Byggnadens adress: BLODBOKSGATAN 21 42674 VÄSTRA FRÖLUNDA Utetemperatur: 11

Läs mer

Energideklaration. gfedcb Egna hem (småhus) som skall deklareras inför försäljning. Egen beteckning

Energideklaration. gfedcb Egna hem (småhus) som skall deklareras inför försäljning. Egen beteckning Energideklaration Version: Dekl.id: 2.0 47371 Byggnaden - Identifikation Län Stockholm Kommun Upplands-Bro Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) Bro-Skällsta 1:15 Husnummer 1 Adress Rödbenevägen

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: KÅHÖG 11:22 Besiktningsuppgifter Datum: 2016-12-16 Byggnadens adress: ÄNGSVÄGEN 2 43376 JONSERED Utetemperatur: 2 C Expert: Liselotte

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Norrtälje - Asplund 1:1. Hallstaviksvägen 539

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Norrtälje - Asplund 1:1. Hallstaviksvägen 539 ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Fastighetsbeteckning Norrtälje - Asplund 1:1 Byggnadens adress Hallstaviksvägen 539 76391 Hallstavik Datum 2017-02-03 Energiexpert Peter Sundmark, Cert nr 5546 Sammanfattning

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: KARSEGÅRDEN 6:7 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-02-27 Byggnadens adress: KARSEGÅRDSVÄGEN 38 43931 ONSALA Utetemperatur: 3 C Expert:

Läs mer

Moderna kontorsbyggnader

Moderna kontorsbyggnader INNEMILJÖ Sedan Kista Science Tower stod klart samlas mätdata in från ett par tusen punkter. De används för att styra inomhusklimatet och ge låg energianvändning. Resultaten behöver också återföras till

Läs mer

Typvärde. Mest frekventa värdet Används framförallt vid nominalskala Ex: typvärdet. Kemi 250. Ekon 570. Psyk 120. Mate 195.

Typvärde. Mest frekventa värdet Används framförallt vid nominalskala Ex: typvärdet. Kemi 250. Ekon 570. Psyk 120. Mate 195. Lägesmått Det kan ibland räcka med ett lägesmått för att beskriva datamaterial Lägesmåttet kan vara bra att använda då olika datamaterial skall jämföras Vilket lägesmått som skall användas: Typvärde Median

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration parhus. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Uppsala- Svartbäcken 8:31.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration parhus. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Uppsala- Svartbäcken 8:31. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration parhus Fastighetsbeteckning Uppsala- Svartbäcken 8:31 Byggnadens adress Ingvarsgatan 71 75334 Uppsala Datum 2016-01-29 Energiexpert Peter Sundmark Sammanfattning PS Energideklaration

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration radhus. Fastighetsbeteckning Luthagen 52:8. Byggnadens adress. Datum 2015-09-08. Utetemperatur 15.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration radhus. Fastighetsbeteckning Luthagen 52:8. Byggnadens adress. Datum 2015-09-08. Utetemperatur 15. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration radhus Fastighetsbeteckning Luthagen 52:8 Byggnadens adress Geijersgatan 35A 75231 Uppsala Datum 2015-09-08 Utetemperatur 15 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860 37

Läs mer

Energideklaration. gfedcb Egna hem (småhus) som skall deklareras inför försäljning. Egen beteckning

Energideklaration. gfedcb Egna hem (småhus) som skall deklareras inför försäljning. Egen beteckning Energideklaration Version: Dekl.id: 2.0 537785 Byggnaden - Identifikation Län Skåne Kommun Kristianstad Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) Ullstorp 32:3 Husnummer 1 Adress Ullstorpsvägen 311

Läs mer

Sammanställning Resultat från energiberäkning

Sammanställning Resultat från energiberäkning Sammanställning Resultat från energiberäkning Resultat Fastighetsbeteckning: Freberga 6:171 Namn: Daniel Andersson Datum beräkning: 2014.09.04 08:04 Klimatzon: Byggnadstyp: Ort: Län: Uppvärmning enl. BBR:

Läs mer

Energideklaration. gfedcb Egna hem (privatägda småhus) Egen beteckning Värmdö Mörtnäs 1:23

Energideklaration. gfedcb Egna hem (privatägda småhus) Egen beteckning Värmdö Mörtnäs 1:23 Energideklaration Version: Dekl.id: 2.0 502458 Byggnaden - Identifikation Län Stockholm Kommun Värmdö Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) Mörtnäs 1:23 Husnummer 1 Adress Älgbacken 5 Prefix byggnadsid

Läs mer

Utformning av ett energieffektivt glaskontor. Åke Blomsterberg WSP Environmental Energi och ByggnadsDesign, LTH

Utformning av ett energieffektivt glaskontor. Åke Blomsterberg WSP Environmental Energi och ByggnadsDesign, LTH Utformning av ett energieffektivt glaskontor Åke Blomsterberg WSP Environmental Energi och ByggnadsDesign, LTH Uppföljning under system- och bygghandlingsskedet: Vilka möjligheter finns det i en ny glaskontorsbyggnad?

Läs mer

Validitetskontroll energideklaration 2014

Validitetskontroll energideklaration 2014 Validitetskontroll energideklaration 2014 2 Validitetskontroll energideklaration 2014 Titel: Validitetskontroll energideklaration 2014 Utgivare:, juli 2015 Dnr: 1554-2015 Process: 3.4.1 Validitetskontroll

Läs mer

Sveby Referensgruppsmöte 25 april 2012

Sveby Referensgruppsmöte 25 april 2012 Sveby Referensgruppsmöte 25 april 2012 Agenda 13.00 Inledning 13.30 Genomgång av nytt informationsmaterial 13.45 Harmonisering och verifiering av rapporter några betydande ändringar redovisas 14.15 Fika

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: KLOSTRET 1 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-09-01 Byggnadens adress: RÖNNOWSGATAN 4 29631 ÅHUS Utetemperatur: 17 C Expert: Tomas

Läs mer

Histogram, pivottabeller och tabell med beskrivande statistik i Excel

Histogram, pivottabeller och tabell med beskrivande statistik i Excel Histogram, pivottabeller och tabell med beskrivande statistik i Excel 1 Histogram är bra för att dem på ett visuellt sätt ger oss mycket information. Att göra ett histogram i Excel är dock rätt så bökigt.

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: BUR 131:42 Besiktningsuppgifter Datum: 2017-01-26 Byggnadens adress: LÅKEBERGSGATAN 93 42334 TORSLANDA Utetemperatur: 6 C Expert:

Läs mer

Klimat, observationer och framtidsscenarier - medelvärden för länet. Västmanlands län. Sammanställt

Klimat, observationer och framtidsscenarier - medelvärden för länet. Västmanlands län. Sammanställt Klimat, observationer och framtidsscenarier - medelvärden för länet Västmanlands län Sammanställt 2010-12-07 Data för länet Observationsdata Dagliga observationsdata från SMHIs väderstationer har interpolerats

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: BILLINGE 3:53 Besiktningsuppgifter Datum: 2011-05-10 Byggnadens adress: RÖSTÅNGAVÄGEN 9 24195 BILLINGE Utetemperatur: 16 C

Läs mer

Energideklaration. gfedcb Egna hem (privatägda småhus) Orsak till avvikelse Adressuppgifter är fel/saknas nmlkj Postnummer 41507

Energideklaration. gfedcb Egna hem (privatägda småhus) Orsak till avvikelse Adressuppgifter är fel/saknas nmlkj Postnummer 41507 Energideklaration Version: Dekl.id: 2.0 420479 Byggnaden - Identifikation Län Västra Götaland Kommun Göteborg Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) Utby 135:1 Husnummer 1 Adress Barberaregatan 13

Läs mer

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress Energideklaration Version: 1.5 Dekl.id: 257455 Byggnaden - Identifikation Län Skåne Kommun Malmö Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) Lotslöjtnanten 15 Egna hem (småhus) som skall deklareras inför

Läs mer

Energideklaration. gfedcb Egna hem (privatägda småhus) Egen beteckning. Orsak till avvikelse Adressuppgifter är fel/saknas nmlkj Postnummer 41521

Energideklaration. gfedcb Egna hem (privatägda småhus) Egen beteckning. Orsak till avvikelse Adressuppgifter är fel/saknas nmlkj Postnummer 41521 Energideklaration Version: Dekl.id: 2.0 460064 Byggnaden - Identifikation Län Västra Götaland Kommun Göteborg Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) Bergsjön 51:20 Husnummer 1 Adress Stratosfärgatan

Läs mer

Kapitel 4: SAMBANDET MELLAN VARIABLER: REGRESSIONSLINJEN

Kapitel 4: SAMBANDET MELLAN VARIABLER: REGRESSIONSLINJEN Kapitel 4: SAMBANDET MELLAN VARIABLER: REGRESSIONSLINJEN Spridningsdiagrammen nedan representerar samma korrelationskoefficient, r = 0,8. 80 80 60 60 40 40 20 20 0 0 20 40 0 0 20 40 Det finns dock två

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Heby Risänge 1:6. Risänge 130.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Heby Risänge 1:6. Risänge 130. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Fastighetsbeteckning Heby Risänge 1:6 Byggnadens adress Risänge 130 74047 Harbo Datum 2016-07-07 Energiexpert Peter Sundmark Sammanfattning PS Energideklaration har

Läs mer

Likheter och skillnader mellan Sveby

Likheter och skillnader mellan Sveby Likheter och skillnader mellan och LÅGAN Rapport februari 2015 Åsa Wahlström Förord Föreliggande rapport har tagits fram med stöd från LÅGAN-programmet. LÅGAN-programmet (program för byggnader med mycket

Läs mer

HÖGHUS ORRHOLMEN. Energibehovsberäkning. WSP Byggprojektering L:\2 M. all: Rapport - 2003.dot ver 1.0

HÖGHUS ORRHOLMEN. Energibehovsberäkning. WSP Byggprojektering L:\2 M. all: Rapport - 2003.dot ver 1.0 HÖGHUS ORRHOLMEN Energibehovsberäkning L:\2 M 435\10060708 Höghus Orrholmen\5_Beräkningar\Energibehovsberäkning.doc all: Rapport - 2003.dot ver 1.0 WSP Byggprojektering Uppdragsnr: 10060708 2 (6) Energibehovsberäkning

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Björsäter 12:8 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-06-04 Byggnadens adress: Björsäter Fallgärdet 1 54295 Mariestad Utetemperatur: 15

Läs mer