energiförbrukning i nybyggda flerbostadshus hög förbrukning, fyra slående undantag samt ett gott exempel sabo sveriges allmännyttiga bostadsföretag

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "energiförbrukning i nybyggda flerbostadshus hög förbrukning, fyra slående undantag samt ett gott exempel sabo sveriges allmännyttiga bostadsföretag"

Transkript

1 energiförbrukning i nybyggda flerbostadshus hög förbrukning, fyra slående undantag samt ett gott exempel sabo sveriges allmännyttiga bostadsföretag

2 innehåll sammanfattning 3 definitioner och förkortningar 4 inledning 5 energiregler för nyproduktion 6 boverkets byggregler 6 stockholms stads miljöprogram 7 energiberäkningar 8 enorm simuleringsmetoder 8 genomförande 8 resultat 9 energiförbrukning 10 genomförande 10 resultat 10 fyra positiva undantag och ett gott exempel 13 varbergs bostads ab - vindragaren 9 14 ystadsbostäder, ab grundström 1a 14 vaggeryd-skillingaryds bostads ab fridensborg 4 14 vaggeryd-skillingaryds bostads ab malen lunds kommuns fastighets ab jöns ols 15 slutkommentar 16 källor 17

3 sammanfattning De senaste åren har det från olika håll hävdats att våra nyproducerade flerbostadshus drar onormalt mycket energi jämfört med villor producerade under samma period. Dessutom stämmer beräkningarna av energiförbrukning som görs innan man börjar bygga inte överrens med med vad kan mäta upp efter att huset har tagits i drift. Det finns därför anledning att studera dessa två frågor kring energiförbrukning i nybyggda flerfamiljshus närmare. Det finns därmed två syften med denna studie. Det första är att testa om det går att uppnå den verkliga förbrukningen med de kalkyler som görs i energiberäkningsprogram. Det andra är att se vad energiförbrukningen i ett urval av nybyggda flerbostadshus är i verkligheten. Urvalet av fastigheter till undersökningen är taget ur SABO-företagens standardproduktion, d v s varken Hammarby Sjöstad i Stockholm, Bo 01 husen i Malmö eller Norra Hamnen i Helsingborg är med i undersökningen. Dessutom har sådant byggande som fortfarande kan anses vara på experimentstadiet som passivhus typ Glumslöv m fl valts bort. Det första syftet undersöktes genom att energiberäkningar utfördes på två fastigheter i Stockholm. em beräkningar gjordes på vardera fastigheten, beräkningarna gjordes med hjälp av dataprogrammet Enorm Den första med programmets egen inmatningshjälp, två beräkningar enligt Stockholm stads miljöprogram, version före och efter 2005, och slutligen två beräkningar där man i olika hög grad har försökt efterlikna de verkliga förhållandena. Alla de fem simulerade beräkningarna hamnade under det verkliga värdet på energiförbrukningen. Resultatet av den sista beräkningen, utökad simulerad förbrukning, kom närmast de verkliga värdena med en skillnad på 4,3 % respektive 12,7 % för de två fastigheterna. Syfte nummer två prövades genom att uppgifter om energiförbrukning samlades in för flerbostadshus byggda mellan 1993 och Efter bortsortering av kategoriboenden och ett antal fastigheter som föll bort av andra anledningar (ex gemensam mätare och kombination av ventilationssystem) återstod 72 fastigheter, totalt drygt 4000 lägenheter. Medelförbrukningen för från- och tilluftsventilation med värmeåtervinning (TX) är 170 kwh/m², frånluftsventilerade () 162 kwh/m², bergvärmepump (BVP) 81 kwh/m² och för frånluftsvärmepump (VP) 103 kwh/m². Arean mättes i BOA + LOA. Vid en jämförelse med Stockholm stads begränsade energinivåer klarar ingen av de TX-ventilerade fastig- heterna kraven och endast 17,5 % med -ventilation. Bättre resultat hade kategorin bergvärmepump, där 25 % av dessa klarade kravet. Bäst klarade sig fastigheterna med frånluftsvärmepump där hälften låg under Stockholm stads krav på energiförbrukning. I materialet avvek fyra frånluftsventilerade () fastigheter genom sin låga energiförbrukning. astigheterna är inte specialkonstruerade, men med en förbrukning under 100 kwh/m² BOA + LOA kan de ändå jämföras med flera av fastigheterna med frånlufts- och bergvärmepump. Efter samtal med förvaltare och besök i fastigheterna fanns det ändå ingen förklaring på siffrorna. Energiförbrukning kontrollerades mot avlästa värden och mot fjärrvärmebolagens egna siffror, innetemperaturen ligger över 21 och isoleringen är normal. En möjlig förklaring kan vara ett engagemang under byggprocessen från förvaltare som går utöver det vanliga och som borgar för en stor noggrannhet under byggandet. 3

4 definitioner och förkortningar Vanliga fastigheter I arbetet används begreppet vanliga fastigheter om fastigheter som inte innehåller studentbostäder, äldreboende, gruppboende eller liknande. lerbostadshus Som flerbostadshus räknas alla hus med fler än två lägenheter där lokalarean utgör max 20 % av den totala bruksarean. BRA, bruksarea Avser area av nyttjandeenhet som är begränsad av omslutande byggnadsdelars insida. BOA, LOA, BIA och ÖVA ingår i bruksarean. BOA, boarea Area av lägenheter, avgränsad av omslutande väggars insidor. BIA, biarea Area för biutrymmen såsom gemensam tvättstuga, kvarterslokal och lägenhetsförråd m m. LOA, lokalarea Area för lokaler såsom verksamhetslokaler, personalutrymmen och i flerbostadshus även garage. ÖVA, övrig area Area av bl a trapphus, entréutrymmen, pannrum och fläktrum i annat än småhus. Atemp, tempererad area Golvarean i temperaturreglerade utrymmen avsedd att värmas till mer än 10 C, begränsade av klimatskärmens insida (garage skall inte medräknas vid bestämning av specifika energianvändningar). BVP VP TX.el. BBR Bergvärmepump rånluftsvärmepump rånluftsventilation rån- och tilluftsventilation med värmeåtervinning astighetsel Boverkets byggregler 4

5 inledning Energiförbrukningen är den största utgiftsposten vid drift av flerbostadshus. När den ställs i relation till byggkostnaden framkommer det tydligt att det finns mycket pengar att spara genom att bygga energisnålt. De senaste åren har det förts en diskussion om att våra nyproducerade flerbostadshus inte är tillräckligt energieffektiva jämfört med enfamiljshusen producerade under samma period. I förstudien till den här rapporten (Bergenås, 2004) framkom det att många energiberäkningar som görs innan nyproduktion sedan inte stämmer med den verkliga förbrukningen. Dessa förhållanden gör att det ligger i SABO:s intresse att för medlemsföretagens räkning utreda frågor kring beräknad och verklig energiförbrukning i nyproduktion. Denna rapport är resultatet av ett projekt för att dels titta på om den verkliga förbrukningen stämmer med kalkyler i det föreskrivna energiberäkningsprogrammet, dels för att se vad energiförbrukningen i nybyggda flerbostadshus i verkligheten ligger på. I kapitel två tas energiregler för nyproduktion upp, dels Boverkets nya byggregler (BBR06) med de nya riktvärdena och dels Stockholm stads krav, eftersom Stockholm länge har haft regler för energiförbrukningen i nyproduktion, något som annars i allmänhet har saknats. Kapitel tre tar upp hur uppskattade energiberäkningar stämmer överrens med den reella förbrukningen. Kapitel fyra handlar om energiförbrukningen i nyproduktion, där drygt 70 fastigheter byggda mellan jämförs med hänsyn till olika värmepumps- och ventilationssystem. Kapitel fem berättar om fyra positiva undantag och ett gott exempel när det gäller energiförbrukning. Rapporten avslutas med en slutkommentar. 5

6 energiregler för nyproduktion Det har tidigare inte funnits särskilda regler för hur hög energiförbrukning ett nybyggt flerbostadshus i Sverige får ha, men i Boverkets nya byggregler som började gälla den 1 juli 2006 finns sådana krav med. Stockholms kommun särskiljer sig dock genom att det där har funnits skärpta regler för energiförbrukningen i nyproduktion i flera år, dessa redovisas separat. Boverkets byggregler I Boverkets byggregler (BBR) finns krav på hur det ska gå till när en byggnad uppförs, byggs om eller till. Byggherren ansvarar för att dessa krav uppfylls. Här finns föreskrifter för värmeproduktion och ventilation ska vara beskaffade, alltså sådant som påverkar energiförbrukningen (www.boverket.se, ). Boverkets nya regler Boverket nya byggregler (BBR06) antogs den 10 april En av de största förändringarna berör Energihushållning (avsnitt nio) och framförallt Bostäder (avsnitt 9:2) och Lokaler (avsnitt 9:3). Reglerna trädde i kraft den 1 juli Enligt övergångsbestämmelserna får de gamla reglerna tillämpas på arbeten som kräver bygganmälan och för vilka bygganmälan görs före den 30 juni 2007, samt på arbeten som inte kräver bygganmälan om de påbörjats före den 30 juni Boverket har redan i sitt förslag till nya byggregler BBR06 föreslagit att nya flerbostadshus i klimatzon söder (söder om Dalälven) maximalt skall förbruka 110 kwh/m2 (Atemp) och 130 kwh/m2 för hus i klimatzon norr (norr om Dalälven). I de 110 kwh/m2 ingår både värme och fastighetsel. I den tempererade arean ingår alla utrymmen som är värmda till minst 10, dvs trapphus, källare m m, dock ej garage. Om man konverterar kraven till BOA + LOA kan man enkelt säga att kraven blir ca 135 (i söder) respektive 160 kwh/m2 (i norr). När det gäller bostäder och lokaler är de nya reglerna: 9:2 Bostäder Bostäder skall vara utformade så att byggnadens specifika energianvändning högst uppgår till 110 kwh per m2 golvarea (Atemp) och år i klimatzon söder och 130 kwh per m2 golvarea (Atemp) och år i klimatzon norr. ör en- och tvåbostadshus med direktverkande elvärme som huvudsaklig uppvärmningskälla får byggnadens specifika energianvändning högst uppgå till 75 kwh per m2 golvarea (Atemp) och år i klimatzon söder och 95 kwh per m2 golvarea (Atemp) och år i klimatzon norr. (BS 2006:12) Allmänt råd I byggnadens specifika energianvändning ingår inte hushållsel. Garage skall inte medräknas i golvarean Atemp. Byggnadens specifika energianvändning får reduceras med energi från i byggnaden installerade solfångare och solceller. Den högsta genomsnittliga värmegenomgångskoefficienten (Um) får för de byggnadsdelar som omsluter byggnaden (Aom) inte överskrida 0,50 W/m2K. ör byggnader som innehåller både bostäder och lokaler viktas kraven i proportion till golvarean (Atemp). (BS 2006:12) Allmänt råd Kraven i avsnitt 9:2 bör verifieras dels genom beräkning av byggnadens förväntade specifika energianvändning och genomsnittliga värmegenomgångskoefficienten vid projekteringen, dels genom mätning av specifika energianvändningen i den färdiga byggnaden. Utifrån dessa förutsättningar bör kontrollplanen utformas så att slutbevis kan meddelas före mätning och byggnaden därmed kan tas i bruk. Vid beräkning av byggnadens förväntade specifika energianvändning bör lämpliga säkerhetsmarginaler tillämpas så att kravet på byggnadens specifika energianvändning uppfylls när byggnaden tagits i bruk. Beräkningar bör utföras med utgångspunkt i aktuell inne- och utetemperatur, normalt brukande av tappvarmvatten och vädring. Mätningar av byggnadens energianvändning kan utföras enligt avsnitt 9:71. Byggnadens energianvändning bör mätas under en sammanhängande 12-månadersperiod, avslutad senast 24 månader efter det att byggnaden tagits i bruk. Normalårskorrigering och eventuell korrigering för onormal tappvarmvattenanvändning och vädring bör redovisas i en särskild utredning. 9:3 Lokaler Lokaler skall vara utformade så att byggnadens specifika energianvändning högst uppgår till 100 kwh per m2 golvarea (Atemp) och år i klimatzon söder och 120 kwh per m2 golvarea (Atemp) och år i klimatzon norr. ör lokaler med 6

7 uteluftsflöde över 0,35 l/s,m2 får ett tillägg göras motsvarande 70(q-0,35) kwh per m2 golvarea (Atemp) och år i klimatzon söder och 90(q-0,35) kwh per m2 golvarea (Atemp) och år i klimatzon norr, där q är det genomsnittliga uteluftsflödet under hela uppvärmningssäsongen (l/s,m2). (BS 2006:12) Allmänt råd I byggnadens specifika energianvändning ingår inte verksamhetsel. (BS 2006:12, ) Stockholm stads miljöprogram Stockholm kommunfullmäktige antog 1997 ett miljöprogram för att säkerställa ett långsiktigt och hållbart ekologiskt byggande. Detta program har regelbundet reviderats och förbättrats sedan dess (www.miljobarometern.stockholm.se, ). Kopplat till detta program finns ett avsnitt om nybyggnation. Under 2004 ersattes de båda tidigare programmen Ekologiskt byggande och Energieffektiva sunda hus av Miljöanpassat byggande i Stockholm nybyggnad (www. stockholm.se, ). Energikrav i Stockholms stad I Stockholms stads regler för ny- och ombyggnad av flerbostadshus på stadens mark ställs det krav på att en energiberäkning görs innan produktionen startar. Det är bara Stockholms stad som har skärpt energikraven utöver det som Boverkets byggregler föreskriver (Bergenås, 2004). Även om Stockholm är den enda kommunen som har speciella krav på energiförbrukningen så betyder det inte att en skärpning av Boverkets krav inte förekommer på andra platser. Det händer att energikrav skrivs in i programhandlingarna för enskilda hus, ofta mot en given energiförbrukning. Nedan följer en kortfattad beskrivning av innehållet i energireglerna i Stockholm dels t o m 2004 och dels den reviderade upplagan som gäller fr o m Energieffektiva hus Stockholm stads energikrav t o m 2004 Enligt programmet Energieffektiva hus ska byggherren göra en energibalansberäkning vid projektering av nybyggnation för att fastställa att huset som byggs har en lägre total energianvändning än programhuset. Programhuset är en byggnad med samma utformning som det aktuella huset som uppfyller krav enligt BBR 94 och Stockholms program beträffande energianvändning. Kraven innebär en genomsnittlig energiförbrukning på 125 kwh/m2 BRA och år, varav 50 kwh/m2 BRA el. Undantag kan medges då det gäller olika typer av kategoriboenden så som student- och äldreboende, eftersom dessa kräver mer energi än ett vanligt boende. Vid beräkningarna ska all el räknas upp med faktorn 2,4 eftersom man vill skapa incitament för elbesparing då el är en högvärdig form av energi. Beräkningarna ska följas upp av fastighetsägaren under andra uppvärmningssäsongen för att kontrollera att målen uppnåtts. Miljöanpassat byggande vid nybyggnad Stockholm stads energikrav fr o m 2005 Denna revidering av de tidigare gällande reglerna är främst en anpassning av programmets struktur så att de motsvarar byggandets olika skeden. Annars gäller samma krav angående uppföljning och byggherrens ansvar. En viktig skillnad är att uppräkningen av elen är bortagen. Detta ska i stället kompenseras genom att kraven för beräknad energianvändning varierar med typen av uppvärmningssystem och graden av tekniska installationer som fastigheten har. Nivåerna för energiförbrukning är som följer: Uppvärmningssystem Krav (kwh/m² BRA) Mål (kwh/m² BRA) järrvärmeanslutning (utan värmeåtervinning) 140 varav 50 el 125 varav 45 el järrvärmeanslutning med värmeåtervinningssystem 125 varav 60 el 100 varav 50 el El som energi källa t ex vattenburen elvärme med värmepump (Där fjärrvärmeanslutning inte är ett alternativ) 90 enbart el 70 enbart el Tabell 1. Stockholm stads nivåer för energiförbrukning i nybyggda flerbostadshus Notera: Motsvarande kravnivå vid jämförelse med andra energislag: Pelletspanna (förnybar energikälla) i villa 85 kwh/m2bra varav 50 el, i panncentral 140 kwh/m2bra varav 50 el; Biogas (förnybar energikälla) 175 kwh/m2bra varav 50 el; Stadsgas (icke förnybara energikällor) 175 kwh/m2bra varav 50 el. 7

8 energiberäkningar Det första syftet med denna utredning var att undersöka huruvida energiberäkningar för flerbostadshus stämmer överrens med den verkliga förbrukningen då det har visat sig att många energiberäkningar som görs vid projekteringen av nybyggnation inte kommer upp i nivå med den energiförbrukning som blir resultatet (Bergenås, 2004). Enorm 1000 Energiberäkningarna är gjorda i Enorm 1000 version 1.10, som beskrivs på detta sätt i en rapport från Lunds Tekniska Högskola: Programmet Enorm 1000 är utvecklat av Equa Simulation AB, Sverige, som tog fram den första versionen Syftet var att skapa ett datorbaserat hjälpmedel för att jämföra befintliga byggnaders energianvändning med dåvarande nybyggnadsregler, idag uppdaterat till BBR 94. Det är ett relativt generellt energiberäkningsprogram främst anpassat för bostäder. Programmet beräknar en byggnads årliga energibehov för uppvärmning med ett tidsintervall om ett dygn. Programmet har även kopplat till sig olika funktioner som kontrollerar huset mot nordiska miljömärkningen Svanen, Nuteks Programhus samt energideklaration för småhus. Särskilda program i programmet beräknar U-värden enligt svensk standard med föreskrivna korrigeringar och kostnadsbesparingar av alternativa åtgärder. Enorm 1000 är det energiberäkningsprogram som används i störst utsträckning i Sverige idag, / /. (Anger och Ohlsson, 2004, s 35f) Energiberäkningsprogrammet Enorm är utformat för att med rimliga krav på indata snabbt fastställa energibehovet för en byggnad samt genomföra en omfördelningsberäkning för att visa att föreskrivna krav i BBR är uppfyllda. Enorm syftar även till att ge underlag för val mellan olika energisparåtgärder. Programmet beräknar energibehovet och medeleffektbehovet för samtliga dygn under ett kalenderår. Programmet skapar också motsvarande referensbyggnad med samma dimensioner som den aktuella byggnaden men där BBR:s normkrav används. Genomförande ör att undersöka om energiberäkningar stämmer överrens med den verkliga förbrukningen har beräkningar gjorts på två befintliga standardfastigheter i Stockholm med fem olika metoder (se nedan), dessa beräkningar har sedan jämförts med den verkliga förbrukningen i de två fastigheterna. Detta för att se hur kalkylerna stämmer överrens med den reella förbrukningen. Det var svårt att få tag på uppgifter från de redan befintliga fastigheterna eftersom byggnadsspecifikationer inte hade sparats efter slutbesiktningen. Bland materialet som fanns sparat hittades bland annat energiberäkningar. Med hjälp av tekniska data ur dessa samt mätningar av areor, studiebesök etc kunde data samlas in för att göra de jämförande energiberäkningarna. Eftersom värden för köldbryggor saknas så har ett värde på 20 % av förlustfaktorn (för transmission) använts. Värdena har diskuterats med Catarina Warfvinge, univeristetslektor på Lunds tekniska Högskola och hon har bekräftats att storleken på köldbryggorna är rimlig. På Enorms indatasidor ska antal och förbrukning anges på de i fastigheten installerade vitvarorna, både i lägenheter och gemensamma utrymmen. Här summeras de elbesparingar (eller det ökade elbehovet) som de valda vitvarorna medför, jämfört med referensvärden. Här framkommer också hur stor del av elenergin som ger värmetillskott till byggnaden under uppvärmningsperioden. Dessa sidor är inte nödvändiga för en beräkning av fastighetens energiförbrukning men ingår i indatamallen enligt Stockholms stads program. I Stockholm stads nya program bifogas en excelfil som fungerar som en noggrannare version av Enorms sidor Dessa sidor ska inte fyllas i utan i stället anges uppgifterna om vitvaror, armaturer etc i excelfilen. Uppgifterna matas sedan tillbaka in i Enorm. I den här undersökningen har ingen av dessa metoder gått att pröva på grund av att uppgifter saknats om installerad utrustning i fastigheten och lägenheterna. Inom ramen för detta projekt har det inte varit möjligt att mäta verkliga data (inomhustemperatur, ventilationsflöden o s v) utan dessa uppgifter har uppskattats utifrån erfarenhet. Simuleringsmetoder Energiberäkningarna har genomförts enligt fem simuleringsmetoder: 1. Schablon angivet i Enorm Schablonberäkningen är utförd genom att använda Enorms egen funktion för att skapa en komplett BBR- 8

9 byggnad. Detta går till så att Enorms indatasidor 1 och 3 fylls i med värden för bl.a. verksamhet, antal lägenheter och den omslutande ytan varvid programmet fyller på med värden så att byggnaden uppfyller BBR:s krav på energianvändning. 2. Energieffektiva hus Stockholms Stads energikrav t o m 2004 Stockholm stad anvisar i programmet Energieffektiva sunda hus hur energiberäkning ska göras och vilka indata som ska matas in. Indata för beräkningen i undersökningen bygger på schablonen och uppgifterna är sedan ändrade efter stadens anvisningar. 5. Utökad simulerad förbrukning Catarina Warfvinge, universitetslektor vid LTH, utförde energiberäkningarna för det energisnåla kvarteret Jöns Ols i Lund. Det som är speciellt med dessa beräkningar är att de stämmer väldigt väl överens med den verkliga förbrukningen. Catarina har här hjälpt till med råd för att få en beräkning som bättre stämmer överens med verkligheten. Resultat Resultatet av de fem simulerade beräkningarna och de verkliga värdena för de två utvalda fastigheterna presenteras i diagrammet nedan. Som framkommer ur diagrammet ligger de simulerade Energiförbrukningen 2003 (kwh/m² BOA + LOA) 3. Miljöanpassat byggande vid nybyggnad värdena för de två fastigheterna under den verkliga förbrukningen. Närmast kommer man genom att använda Stockholms stads energikrav fr o m ,00 I Stockholm stads energiprogram fr.o.m ges detaljerade anvisningar för vilka indata som ska användas. resultatet från den verkliga förbrukningen med 4,3 % metod Utökad simulering. ör fastighet1 skiljer sig då 200,00 Dessa anvisningar ger mer vägledning än de i det äldre medan för astighet 2 är motsvarande siffra 12,7 %. programmet. Vad 180,00 som bland annat skiljer denna metod Självklart är det möjligt att ändra och öka värdena i mot den föregående beskrivna är att otäthetsfaktorn är energiberäkningen tills den verkligheten förbrukningen lägre, forcering 160,00 av ventilation sker med 60 minuter per uppnås (speciellt som hyresgästernas beteende inte är dag, avskärmningsfaktorn är lägre m.m. känt, öppna fönster etc), men syftet har varit att hela 140,00 tiden använda realistiska indata. 4. Simulerad verklig förbrukning Detta är ett försök 120,00 att efterlikna de verkliga förhållandena i fastigheterna. Bland annat så har innetemperaturen höjts och ventilationen har ändrats för att efterlikna 100,00 verkliga förhållanden. 80, Energiförbrukning (kwh/m² BOA + LOA & år) Verkliga värden Schablon Sthlm t.o.m 2004 Sthlm f.o.m Simulerad förbrukning Utökad simulering 0 astighet 1 astighet 2 igur 1. Diagrammet visar dels fastigheternas verkliga förbrukning dels energiberäkningar i syfte att simulera den verkliga förbrukningen. I staplarna ingår energi för värme och varmvatten samt hushålls- och fastighetsel. Notera: Ventilationssystemet i fastighet 2 är delvis felkonstruerat och därför ligger energiförbrukningen något högre än den borde göra Energiförbrukning 2003 (kwh/m² BOA + LOA) 9

10 energiförbrukning Det andra syftet med denna utredning var att ta reda på vad energiförbrukningen i nybyggda hus är i verkligheten. De senaste åren har det från olika håll hävdats att nyproducerade flerbostadshus drar onormalt mycket energi jämfört med villor producerade under samma period. Genomförande En enkät skickades ut till de allmännyttiga fastighetsägare som hade fastigheter med byggår mellan 1992 och 2002 i sitt bestånd enligt Lantmäteriets fastighetsregister, för att få in uppgifter om bland annat energianvändning för uppvärmning och varmvatten, fastighetselförbrukning, yta, ventilation etc. Uppgifterna från enkäten matades in i en databas och diagrammen skapades i Excel. Sammanlagt skickades enkäten ut till 117 allmännyttiga bostadsföretag med nybyggda fastigheter. Urvalet koncentrerades till fastigheter från SABO-företagens standardproduktion, dvs varken Hammarby Sjöstad i Stockholm, Bo 01 husen i Malmö eller Norra Hamnen i Helsingborg är med i undersökningen. Dessutom har inte passivhus, typ Glumslöv m fl, tagits med eftersom dessa än så länge måste ses som experimentbyggande. Svarsfrekvensen var 62 % och de 72 företag som svarade lämnade uppgifter om 277 fastigheter. Efter en rensning av materialet för att få fram vanliga bostäder som gick att analysera blev 75 fastigheter kvar. Orsaker till bortrensning var t ex att flera byggnader med olika byggår hade gemensam mätare, att företagens statistikprogram fungerade inte eller att fastigheterna bestod av kategoriboenden för studenter eller äldre. örbrukningen är lägst i det vanliga boendet. En förklaring på detta är att de andra kategorierna är olika typer av specialboenden med egna behov som höjer förbrukningen. astigheter med studentbostäder innehåller oftast många små lägenheter och en hög andel tekniska installationer. Där är det vanligt att kostnaden för hushållsel ingår i hyran. Äldrebostäderna har generellt en högre innetemperatur än vanliga bostäder och i gruppbostäderna är det vanligt med en stor andel gemensamma utrymmen i förhållande till andelen lägenheter. På grund detta är det viktigt att inte jämföra olika boendekategorier med varandra utan i stället göra jämförelsen inom varje typ av bostäder. I fortsättningen av denna rapport analyseras de 75 fastigheter som återfinns i kategorin vanligt boende, eftersom de är och kommer att förbli den största andelen av beståndet. Anledningen till att urvalet blir så litet är att det inte byggdes så många vanliga bostäder under den tidsperiod som undersöks. Resultat I denna resultatdel analyseras det vanliga boendet utifrån hur mycket energi som förbrukas uppdelat på olika typer av ventilations- och värmepumpssystem. Tre fastigheter där ventilationstyp inte är angiven eller har en kombination av flera ventilationstyper har uteslutits. I följande diagram och tabeller är fastigheterna indelade i fyra klasser. Klasserna är dels fastigheter med bergvärmepump (BVP) eller frånluftsvärmepump (VP), dessa fastigheter är frånluftsventilerade. De två andra klasserna är uppdelade på ventilation, fastigheter med frånluftsventilation () och fastigheter med från- och tilluftsventilation med värmeåtervinning (TX). I de två sistnämnda grupperna så är det dominerande uppvärmningssättet fjärrvärme men det förekommer också olja, gas m m. Medelvärdena för energiförbrukningen år 2003 för olika ventilationssystem och värmepumpssystem visas i tabell 2 och figur 4. Typ av ventilations- och värmepumpssystem (rånluftsventilation) TX (rån- och tilluftsventilation med värmeåtervinning) VP (rånluftsvärmepump) BVP (Bergvärmepump) Antal fastigheter Värme astighetsel Total energi Tabell 2. Energiförbrukning för de olika ventilations- och värmepumpstyperna i kwh/m² BOA + LOA 10

11 astighet 1 astighet Simulerad förbrukning Energiförbrukning 2003 (kwh/m² BOA + LOA) Utökad simulering TX rånluftsvärme Bergvärme 160 igur 4. Medelförbrukning av värmeenergi och fastighetsel år 2003 (kwh/m²/boa + LOA) för fastigheter med - och TX-ventilation 140 samt fastigheter med frånlufts- och bergvärmepump. 120 Energiförbrukningen för värme är när det gäller TXventilation uppvärmning..el. något lägre 80 än -ventilation. Å andra Diagrammet nedan (figur 5) visar energiförbrukning- Värme Energiförbrukning: Uppvärmning och fastighetsel 2003 (kwh/m2) sidan använder TX-systemet 60 mer fastighetsel och förbrukningen en i samtliga fastigheter (72 st). är totalt 40sett högre. Om dessa värden ställs astigheterna är sorterade efter typ av ventilation, om 250 i relation till uppvärmning 20 med värmepumpar kan man de har värmepump eller ej samt energiförbrukning i stigande konstatera att de sistnämnda 0 systemen totalt sett är mer energisnåla. 200 rånluftsvärmepumparna drar något TX mer energi än bergvärmepumparna men då drivs också bergvärmepumpen skala. ör varje fastighet visas fastighetselförbruk- ningen rånluftsvärme i rött och uppvärmningsenergin Bergvärme som blått. Den röda linjen indikerar nivån för Boverkets nya regler med el medan för fastigheter med från- (BBR06) för klimatzon söder. 150 luftsvärmepump kan en annan energikälla användas till.el astighet 1 astighet 2 Energiförbrukning 2003 (kwh/m² BOA + LOA) Verkliga värden Schablon Sthlm t.o.m 2004 Sthlm f.o.m el. Värme Värme Energiförbrukning: Uppvärmning och fastighetsel 2003 (kwh/m2) BVP BVP VP TX TX TX TX el. 03 Värme BVP BVP VP TX TX TX TX igur 5. Energiförbrukning för uppvärmning och fastighetsel år 2003 (kwh/m²/boa + LOA) i vanliga bostäder. Den röda linjen indikerar nivån för Boverkets nya regler (BBR06) för klimatzon söder. 11

12 Längst till vänster visas fastigheter med bergvärmepump. Energiförbrukningen i den gruppen varierar mellan 65 och 98 kwh/m². Därpå kommer fastigheter med frånluftsvärmepump med en förbrukning som är från 77 till 131 kwh/m². Nästa grupp är frånluftsventilerade fastigheter. Här är variationen stor, förbrukningen skiftar från lågförbrukarna på 93 kwh/m² till högförbrukarna på 198 kwh/m². Sist i diagrammet visas fastigheter med från- och tilluftsventilation med värmeåtervinning. Här börjar förbrukningen på 134 kwh/m² för att sluta på 202 kwh/m². 202 kwh/m² är en hög förbrukning i ett nybyggt flerbostadshus men bland de bortrensade fastigheterna har det funnits de med en ännu högre förbrukning. Det går bland annat att nämna två TX-ventilerade byggnader med en energiförbrukning på 232 respektive 246 kwh/m². Vid samtal med förvaltare har det dock visats sig bero på tekniska problem. aktorer som påverkar fastigheternas förbrukning är t.ex. närvaron (eller frånvaron) av energitunga komponenter som motorvärmare, hiss och tvättstuga samt byggnadskonstruktioner som kulvertar, storleken på huskropparna och loftgång. När de insamlade energiuppgifterna jämförs mot Stockholm stads begränsade energinivåer visar det sig att ingen av de TX-ventilerade fastigheterna klarar kraven och endast 17,5 % av de med -ventilation. Bättre resultat hade kategorin bergvärmepump, där 25 % klarade kravet. Bäst klarade sig fastigheterna med frånluftsvärmepump, där 50 % låg under den angivna energiförbrukningen. ör att se om det gick att skönja någon trend i energiförbrukningen för fastigheter byggda de senaste tio åren plottades energiåtgången mot byggåret för dessa fastigheter. Resultatet är väldigt spritt och det går inte att dra några slutsatser. I figur 6 visas som ett exempel hur spridningen ser ut för gruppen frånluftsventilerade bostäder (40 fastigheter). Energiförbrukningen 2003 (kwh/m² BOA + LOA) 220,00 200,00 180,00 160,00 140,00 120,00 100,00 80, igur 6. Spridningen av 2003 års energiförbrukning uppdelat på fastigheternas byggår. Endast vanliga fastigheter med -ventilation utan värmepump visas. Energiförbrukning (kwh/m² BOA + LOA & år) astighet 1 astighet 2 Verkliga värden Schablon Sthlm t.o.m 2004 Sthlm f.o.m Simulerad förbrukning Utökad simulering

13 fyra positiva undantag och ett gott exempel Efter att ha studerat det insamlade materialet i kapitel 4 är det tydligt är att några fastigheter avviker positivt från medelförbrukningen. Det som mest överraskar är fyra frånluftventilerade fastigheter med en förbrukning under 100 kwh/m². Dessa fyra fastigheter är: Varbergs Bostads ABs Vindragaren 9, Ystadsbostäder ABs Grundström 1a, Vaggeryd-Skillingaryds Bostads ABs ridensborg 4 och Malen 10. Vad som gör att dessa fastigheter sticker ut är att de inte är specialkonstruerade med modern teknik och ändå ligger långt under alla TX-ventilerade hus. De kan till och med jämföras med några av fastigheterna med frånluftsvärmepump eller bergvärmepump. ör att kontrollera att de angivna förbrukningarna stämmer och inte berodde på mätarfel samt om möjligt hitta förklaringen på den låga förbrukningen kontaktades förvaltare och energiansvariga i respektive företag och besök gjordes i fastigheterna. Energiförbrukning kontrollerades mot avlästa värden och mot fjärrvärmebolagens egna siffror. Ett av företaget levererar egenproducerad värme till den berörda fastigheten. Det gjorde att förbrukad energi kunde jämföras mot levererad. Så långt det gick att kontrollera är förbrukningsvärdena riktiga. Det finns ingen självklar förklaring till varför siffrorna ser ut som de gör för dessa fyra fastigheter. Innetemperaturerna är normala (21-22 ), isoleringen är normal (se under varje fastighet), o s v. öretagen har i övrigt en normal sammansättning av hög- och lågenergiförbrukande fastigheter så det är svårt att förstå varför förbrukningen för dessa fyra fastigheter är så låg. Saker som kan påverka siffrorna är t ex tvättmaskin och torktumlare i lägenheterna. Eftersom dessa går på hushållselen belastar de inte ovanstående siffror. Samtidigt producerar de värme under tvätt och tork och detta skulle kunna sänka värmebehovet i lägenheterna. Samma resonemang kan användas om fläkt bakom kryddhylla, loftgångar och fristående lägenhetsförråd. Problemet är att dessa punkter inte stämmer in på alla fyra fastigheterna. Medan en fastighet har fläkt bakom kryddhyllan så har nästa fastighet fläktsystemet centralt placerat på vinden. En annan fastighet saknar hiss men har i stället tvättstuga på gården och så vidare. Vad som ytterligare förvirrar är att tre av de fyra fastigheterna är små byggnader. Den större väggarean per lägenhet borde om något höja förbrukningen ytterligare. En möjlig förklaring kan vara ett engagemang från förvaltare under byggprocessen som går utöver det vanliga och som borgar för en stor noggrannhet under byggandet. Sammanfattningsvis går det bara att konstatera att det krävs ett större och längre arbete för att utreda vad den låga förbrukningen beror på. Dessa fastigheter bör ändå lyftas fram som goda exempel på att det går att bygga energisnålt utan att utrusta fastigheterna med specialteknik. Dessutom återfinns ett riktigt gott exempel i materialet, en fastighet där man satsade på att bygga energisnålt, nämligen Lunds Kommuns astighets ABs Jöns Ols, som finns noga beskriven i fackpress. Catarina Warfinge berättar så här om Jöns Ols i en utvärdering: Utvärderingen har visat att det är fullt möjligt att utforma och bygga energisnåla hus med konventionella byggmetoder och byggnads- och installationstekniska system, hus som dessutom är lönsamma, robusta, underhållsvänliga och med bra inomhusklimat. Kv Jöns Ols projekterades traditionellt där LKs projektledare ställde krav på energianvändning och inneklimat och styrde mot dessa. Energifrågorna hade en egen punkt på alla projekteringsmöten och blev en gemensam angelägenhet för alla deltagare som var positiva och kompromissvilliga. (Warfvinge, 2005) 13

14 Varbergs Bostads AB - Vindragaren 9 akta om fastigheten Byggår: 2002 Antal lägenheter: 18 st Yta (BOA + LOA): 1335 m² Antal huskroppar: 2 st Antal våningar: 3 Trapp: centralt trapphus med hiss Tvätt: tvättmaskin och torkskåp i lägenheterna Ventilation: frånluftsfläkt i kök Isolering i vägg: 215 mm Isolering på vind: 295 mm Övrigt: kooperativ hyresrätt med en stor andel äldre Energi (kwh/m²) Värme astighetsel 6 7 Total* Ystadsbostäder, AB Grundström 1a akta om fastigheten Byggår: 2002 Antal lgh: 30 st Yta (BOA + LOA): 2230 m² Antal huskroppar: 1 st Antal våningar: 5 Trapp: centralt trapphus med hiss Tvätt: tvättmaskin och torktumlare i lägenheterna Ventilation: central tryck- och temperaturstyrd frånluft Isolering i vägg: 200 mm (120+80) Isolering på vind: 350 mm Energi (kwh/m²) Värme astighetsel 6 6 Total* Vaggeryd-Skillingaryds Bostads AB ridensborg 4 akta om fastigheten Byggår: 2002 Antal lägenheter: 12 st Yta (BOA + LOA): 742 m² Anta huskroppar: 2 st Antal våningar: 2 Trapp: loftgång Tvätt: tvättmaskin & torktumlare i lägenheterna Ventilation: frånluftsfläkt i kök Isolering i vägg: 215 mm Isolering på vind: 450 mm Energi (kwh/m²) Värme astighetsel 7 6 Total* *Notera: De nya kraven i BBR06 för klimatzon söder är 135 kwh/m2 14

15 Vaggeryd-Skillingaryds Bostads AB Malen 10 akta om fastigheten Byggår: 1999 Antal lägenheter: 16 st Yta (BOA + LOA): 956 m² Antal huskroppar: 4 st Antal våningar: 2 Trapp: centralt trapphus utan hiss Tvätt: central tvättstuga Ventilation: frånluftsfläkt i kök Isolering i vägg: 240 mm Isolering på vind: 450 mm Energi (kwh/m²) Värme astighetsel Total* Lunds Kommuns astighets AB Jöns Ols akta om fastigheten Byggår: 2001 Antal lägenheter: 34 st Yta (BOA + LOA): 2200 m² Antal huskroppar: 1 st Antal våningar: 4 Trapp: centralt trapphus med hiss Tvätt: central tvättstuga Ventilation: central tryck- och temperaturstyrd frånluft med kombinerad ute- och frånluftsvärmepump Isolering i vägg: 315 mm Isolering på vind: 500 mm Övrigt: solfångare, Individuell mätning Energi (kwh/m²) Värme astighetsel Total* *Notera: De nya kraven i BBR06 för klimatzon söder är 135 kwh/m2 15

16 slutkommentar Nya BBR06 kräver energiberäkning före byggstart. Denna studie har dock visat på bristerna i energiberäkningar i jämförelse med den reella förbrukningen. Det pågår för närvarande ett arbete för att ta fram enhetliga metoder på detta område. I BBR06 föreslås även en verifiering av energiförbrukningen med mätning senast 2 år efter inflyttning, men efter en granskning av energiförbrukningsutvecklingen på ett 10-tal fastigheter inom ramen för detta arbete är det tveksamt om två år är tillräcklig för att åstadkomma uttorkning av byggnadsstommar. Således borde verifieringen av energiberäkningen senareläggas något. Regeringen föreslog i sin energiproposition den 22 mars 2006 att kraven ytterligare bör skärpas till 90 (i söder) respektive 110 kwh/m2 (Atemp) (i norr), inom något år. Konsekvensen av detta bör utredas ytterligare eftersom denna studie visar på att detta kan innebära ett ökat beroende av el för styrning av värmesystem och ett ökat nyttjande av frånluftsvärmepumpar, då resultaten i den här studien visar att hus med dessa uppvärmningssystem har en mycket låg förbrukning. astigheter med andra uppvärmningssystem kommer att få problem att leva upp till kraven enligt resultaten i denna studie. Inget av undersökta TX-husen skulle klara med de nya kraven i BBR06 och av de frånluftsventilerade husen skulle endast 8 av 40 fastigheter klara kraven. Vid kommande entreprenadarbeten kommer bestäl- lare att ställa funktionskrav på energiförbrukningen och då uppstår problematiken för entreprenörerna att kunna verifiera att ett nybyggt flerbostadshus klarar kraven i BBR. Varmvattenförbrukningen borde ha tagits med i beräkningarna i denna studie eftersom den påverkar det totala värmeuttaget kraftigt om det är fler boende än normalt. Detta kommer att utföras i fortsättningen på denna studie som görs tillsammans med Statens Energimyndighet och Carl Bro. Denna studie visar att det finns ett mycket angeläget behov av riktlinjer för hur branschen skall definiera och hantera hus med inflyttade hyresgäster exempelvis när det gäller: hur man mäter och redovisar energiförbrukningen under de första åren. antal boende och hur man räknar om till ett standardboende. varmvattenförbrukning per boende. Avslutningsvis kommer det att krävas en ökad fokusering på energiförbrukningen när det gäller ombyggnader av SABO-företagens 50-, 60- och 70-talsbestånd eftersom regeringen för detta fastighetsbestånd har uttryckt ett sparmål på 50 % till år

17 källor Rapporter Anger, Ylva och Ohlsson, Håkan, Lund, 2004, Sänkta boendekostnader genom energieffektivisering Balans mellan livscykel- och investeringskostnader i nyproducerade flerbostadshus, Avdelningen för Installationsteknik, Institutionen för bygg- och miljöteknologi Lunds Tekniska Högskola, Lunds Universitet, Rapport TVIT-5002 Bergenås, Daniel, 2004, aktisk och beräknad energiförbrukning i nybyggda flerbostadshus. Warfvinge, Catarina, 2005, Kv Jöns Ols i Lund energisnålt och lönsamt flerfamiljshus med konventionell teknik, Pnr Statens energimyndighet, Rapport från WSP Environmental Byggnadsfysik Intervju Warfvinge, Catarina, universitetslektor, Lunds Tekniska Högskola, telefonintervju Internet Boverkets bygg- och konstruktionsregler, , Energieffektiva, sunda hus, , Sökväg: ör invånare : Stadsplanering och byggande : Miljöanpassat byggande : Program Miljöanpassat byggande i Stockholm nybyggnad, , Sökväg: ör invånare : Stadsplanering och byggande : Miljöanpassat byggande : Program Stockholms miljöprogram , , 17

18 De senaste åren har det från olika håll hävdats att våra nyproducerade flerbostadshus drar onormalt mycket energi jämfört med villor producerade under samma period. Dessutom stämmer beräkningarna av energiförbrukning som görs innan man börjar bygga inte överrens med med vad kan mäta upp efter att huset har tagits i drift. Detta gjorde att SABO beslöt att undersöka dessa två frågor närmare. Det finns därmed två syften med denna studie. Det första är att testa om det går att uppnå den verkliga förbrukningen med de kalkyler som görs i energiberäkningsprogram. Det andra är att se vad energiförbrukningen i ett urval av nybyggda flerbostadshus är i verkligheten. Studien visar att det är komplicerat att göra energiberäkningar och de ofta inte stämmer överrens med den verkliga förbrukningen. Det gör att det finns ett mycket angeläget behov av riktlinjer för hur branschen skall definiera och hantera hus med inflyttade hyresgäster exempelvis när det gäller: hur man mäter och redovisar energiförbrukningen under de första åren. antal boende och hur man räknar om till ett standardboende. varmvattenförbrukning per boende. Rapporten har utarbetats av en projektgrupp inom SABO. sabo sveriges allmännyttiga bostadsföretag Besöksadress Vasagatan 8 10, Box 474, Stockholm Tel , fax , hemsida e-post

Energiförbrukning i flerfamiljshus

Energiförbrukning i flerfamiljshus Energiförbrukning i flerfamiljshus Sammanfattning Energiförbrukningen är den största utgiftsposten vid drift av flerbostadshus. När den ställs i relation till byggkostnaden framkommer det tydligt att det

Läs mer

Detta vill jag få sagt!

Detta vill jag få sagt! Kv Jöns Ols, Energisnålt med konventionell teknik 28 oktober 2004 Byggherrens betydelse Catarina Warfvinge Univ lekt i Installationsteknik vid LTH Uppdragsledare på WSP Byggnadsfysik Detta vill jag få

Läs mer

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt Bakgrund Målsättningen med att tillämpa miljömål för energieffektiva

Läs mer

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning Några nyheter i BBR avsnitt 9 Energihushållning Skärpning av kraven på specifik energianvändning för byggnader med annat uppvärmningssätt än elvärme.

Läs mer

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: xxx

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: xxx BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: xxx REMISSUTGÅVA 2006-06-29 Kompletterande föreskrifter gällande byggnader som använder el för uppvärmnings- och kyländamål. Föreslagna ändringar är markerade med

Läs mer

Brf Utsikten i Rydebäck

Brf Utsikten i Rydebäck 2009-05-08 Upprättad av JM AB 169 82 Stockholm : Tel nr:08-782 85 52 S 2 av 12 SAMMANFATTNING 3 1. Bakgrund 3 Syfte med energideklarationen 3 Tillgängligt underlag 3 Förutsättningar för upprättande av

Läs mer

Att renovera och energieffektivisera ett miljonprogramsområde

Att renovera och energieffektivisera ett miljonprogramsområde Att renovera och energieffektivisera ett miljonprogramsområde Halmstads Fastighets AB Engagemang Respekt Ansvar Affärsmässighet Energieffektivisering HFAB 1995 2000 2010 2020 2030 2040 2050 150 kwh/m2

Läs mer

Byggnadsort: Västerås 2010-03-31. Beräkning nr: 8245

Byggnadsort: Västerås 2010-03-31. Beräkning nr: 8245 *** Enorm 2004. Version 2.0 Beta 3. 2004 EQUA Simulation AB *** Program 0000. EQUA Simulation AB Objekt: Brogård 1:143. Upplands-Bro K:n Avtal: 181882. Staffan och Jenny Johansson Beräknat av Mathias Karlstad,

Läs mer

Exploateringsnämndens handlingsplan. Stadens energikrav vid markanvisningar

Exploateringsnämndens handlingsplan. Stadens energikrav vid markanvisningar Exploateringsnämndens handlingsplan Stadens energikrav vid markanvisningar Bakgrund Staden ska vara pådrivande i utvecklingen av en hållbar stadsutveckling genom sitt eget agerande och genom att samarbeta

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Uppsala Dalby 5:1. Byggnadens adress Dalby Ekbacken 11.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Uppsala Dalby 5:1. Byggnadens adress Dalby Ekbacken 11. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration villa Fastighetsbeteckning Uppsala Dalby 5:1 Byggnadens adress Dalby Ekbacken 11 75591 Uppsala Datum 2015-05-27 Utetemperatur 15 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860

Läs mer

Energideklaration M AJ E L D E N 22. Storsvängen 34 602 43 Norrköping. Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1

Energideklaration M AJ E L D E N 22. Storsvängen 34 602 43 Norrköping. Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1 7443 EN ISO/IEC 17020 Energideklaration M AJ E L D E N 22 Storsvängen 34 602 43 Norrköping Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1 Energiexpert: Niklas Sjöberg Certifierad

Läs mer

Byggnadsort: Västerås 2010-03-31. Beräkning nr: 8244

Byggnadsort: Västerås 2010-03-31. Beräkning nr: 8244 *** Enorm 2004. Version 2.0 Beta 3. 2004 EQUA Simulation AB *** Program 0000. EQUA Simulation AB Objekt: Brogård 1:143. Upplands-Bro K:n Avtal: 181882. Staffan och Jenny Johansson Beräknat av Mathias Karlstad,

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Fullerö 44:19. Byggnadens adress Åskmolnsvägen 21. Datum 2015-09-12.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Fullerö 44:19. Byggnadens adress Åskmolnsvägen 21. Datum 2015-09-12. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration villa Fastighetsbeteckning Fullerö 44:19 Byggnadens adress Åskmolnsvägen 21 74335 STORVRETA Datum 2015-09-12 Utetemperatur 15 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860 37

Läs mer

Sammanfattning Energideklaration HSB Brf Guldberget

Sammanfattning Energideklaration HSB Brf Guldberget Sammanfattning Energideklaration HSB Brf Guldberget 2012-12-11 Susanne Rodin 2 Sammanfattning 1. Bakgrund 1.1 Syfte 1.2 Förutsättningar 1.3 Tillgängligt underlag 1.4 Byggnadsnummer 2. Byggnadens energianvändning

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Energideklarationsrapport Fastighetsbeteckning: Backa 211:25 Adress: Skogaberg 15 422 49 Hisings Backa Friliggande villa, uppvärmd yta (A temp): 149 m 2, byggår 2004. Värmesystem: Fjärrvärme, vattenburen

Läs mer

Senaste informationen om BBR-krav samt presentation av TMF-programmet. Svein Ruud SP Energiteknik

Senaste informationen om BBR-krav samt presentation av TMF-programmet. Svein Ruud SP Energiteknik Senaste informationen om BBR-krav samt presentation av TMF-programmet Svein Ruud SP Energiteknik Mål med revideringen (BBR16, fr.o.m. 2010-01-01) Målsättning är att de reviderade reglerna ska styra mot

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Radhus. Fastighetsbeteckning Luthagen 60:17. Byggnadens adress. Datum 2015-04-18. Utetemperatur 7.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Radhus. Fastighetsbeteckning Luthagen 60:17. Byggnadens adress. Datum 2015-04-18. Utetemperatur 7. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Radhus Fastighetsbeteckning Luthagen 60:17 Byggnadens adress Blomgatan 11A 75231 Uppsala Datum 2015-04-18 Utetemperatur 7 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860 37 89

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Uppsala Storvreta 47:112. Byggnadens adress Lingonvägen 5.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Uppsala Storvreta 47:112. Byggnadens adress Lingonvägen 5. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration villa Fastighetsbeteckning Uppsala Storvreta 47:112 Byggnadens adress Lingonvägen 5 74340 STORVRETA Datum 2015-05-16 Utetemperatur 14 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860

Läs mer

byggnad så effektivt som möjligt, rekommenderar vi att ni genomför de åtgärder som vi ger förslag på.

byggnad så effektivt som möjligt, rekommenderar vi att ni genomför de åtgärder som vi ger förslag på. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Fastighetsbeteckning Uppsala Årsta 11:127 Byggnadens adress Vinbärsgatan 6 75449 Uppsala Datum 2015-03-27 Utetemperatur 7 Energiexpert Peter Sundmark Sammanfattning

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Enköping-Rymningen 8:43. Byggnadens adress Frejvägen 8.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Enköping-Rymningen 8:43. Byggnadens adress Frejvägen 8. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration villa Fastighetsbeteckning Enköping-Rymningen 8:43 Byggnadens adress Frejvägen 8 749 60 Örsundsbro Datum 2015-09-19 Utetemperatur 20 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: KARSEGÅRDEN 6:7 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-02-27 Byggnadens adress: KARSEGÅRDSVÄGEN 38 43931 ONSALA Utetemperatur: 3 C Expert:

Läs mer

LCC-analyser som beslutsunderlag i praktiken - en fallstudie av ett flerbostadshus.

LCC-analyser som beslutsunderlag i praktiken - en fallstudie av ett flerbostadshus. LCC-analyser som beslutsunderlag i praktiken - en fallstudie av ett flerbostadshus. Författare: Daniel Ryman, Lunds Tekniska Högskola. Fokus på livscykelkostnader Debatten i media om långsiktigt hållbart

Läs mer

Validitetskontroll energideklaration 2014

Validitetskontroll energideklaration 2014 Validitetskontroll energideklaration 2014 2 Validitetskontroll energideklaration 2014 Titel: Validitetskontroll energideklaration 2014 Utgivare:, juli 2015 Dnr: 1554-2015 Process: 3.4.1 Validitetskontroll

Läs mer

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG Reviderad: 2012-01-17 Fastställd: 2008-04-08 : STYRDOKUMENT Fastighet, Östersunds kommun 2 (6) INNEHÅLL 1 ENERGIBEHOV 4 2 KRAV PÅ BYGGNADSDELAR 5 3 TÄTHET 5 4 MILJÖKLASSNING 5 5 ÖVRIGT 6 3 (6) FÖRKLARING

Läs mer

Frågeställningar. Varför energideklarering? Energideklarering av byggnader. Beräkningsmetodik. Energicertifiering av byggnader

Frågeställningar. Varför energideklarering? Energideklarering av byggnader. Beräkningsmetodik. Energicertifiering av byggnader Energideklarering av byggnader Energicertifiering av byggnader Beräkningsmetodik Minimikrav för energiprestanda Direktiv 2002/91/EG Kontroller av värmepannor Kontroller av luftkonditioneringssystem Frågeställningar

Läs mer

Rekorderlig Renovering (RR) lägesrapport 121127

Rekorderlig Renovering (RR) lägesrapport 121127 RR avslutade projekt Rekorderlig Renovering (RR) lägesrapport 121127 Per Levin Projektengagemang Energi & klimatanalys Herrgårdsgatan, Vidingehem efter etapp 1 Orrholmen, Karlstad efter etapp 3 Rosengatan,

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Björsäter 12:8 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-06-04 Byggnadens adress: Björsäter Fallgärdet 1 54295 Mariestad Utetemperatur: 15

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2 Utgåva 1:1 2014-08-27 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Blomkålssvampen 2 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Energideklarationsrapport Fastighetsbeteckning: Ugglum 182:11. Adress: Blankavägen 16, Sävedalen. Friliggande villa, uppvärmd yta (A temp): 305 m 2, byggår: 1942. Värmesystem: Vattenburet system med bergvärmepump

Läs mer

Sammanställning Resultat från energiberäkning

Sammanställning Resultat från energiberäkning Sammanställning Resultat från energiberäkning Resultat Fastighetsbeteckning: Freberga 6:171 Namn: Daniel Andersson Datum beräkning: 2014.09.04 08:04 Klimatzon: Byggnadstyp: Ort: Län: Uppvärmning enl. BBR:

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: SMÖGENÖN 73:1 Besiktningsuppgifter Datum: 2014-05-23 Byggnadens adress: HAMNEN 3 45043 SMÖGEN Utetemperatur: 22 C Besiktningstekniker/ort:

Läs mer

Energideklaration av fastigheten Umeå Editshem 6 Björkvägen 52

Energideklaration av fastigheten Umeå Editshem 6 Björkvägen 52 Energideklaration av fastigheten Umeå Editshem 6 Björkvägen 52 Datum 2015-08-26 Energiexpert Linus Sandström Besiktningsdatum 2015-08-26 Rapport: Villauppgifter Fastighet Umeå Editshem 6 Kalkylerna grundas

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Källsätter 1:9

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Källsätter 1:9 Utgåva 1:1 2014-08-01 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Källsätter 1:9 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Bö 36:20

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Bö 36:20 Utgåva 1:1 2013-05-06 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Bö 36:20 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE ENERGIDEKLARATION

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: NÄVEKVARN 7:350 Besiktningsuppgifter Datum: 2013-02-14 Byggnadens adress: SJÖSKOGSVÄGEN 26 61176 NÄVEKVARN Utetemperatur:

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Odalbonden 12

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Odalbonden 12 Utgåva 1:1 2014-05-14 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Odalbonden 12 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Energideklarationsrapport Fastighetsbeteckning: Kärr 3:56 Adress: Ensmärkesvägen 1B, 423 39 Torslanda Friliggande villa, uppvärmd yta (A temp): 202 m 2, byggår 2010 Värmesystem: Frånluftsvärmepump Nibe

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration. Besiktningsuppgifter Datum: FACKELBLOMSTRET 7. Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Byggnadens adress:

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration. Besiktningsuppgifter Datum: FACKELBLOMSTRET 7. Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Byggnadens adress: ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Besiktningsuppgifter Datum: FACKELBLOMSTRET 7 Byggnadens adress: 2015-10-14 Utetemperatur: SOLHAGAVÄGEN 42 16352 SPÅNGA -1 C Expert:

Läs mer

Energideklarationen tre steg mot vinst

Energideklarationen tre steg mot vinst Energideklarationen tre steg mot vinst Varför energideklaration? Varför är energideklarationen bra för dig som byggnadsägare? Det övergripande syftet med en energideklaration av byggnader är att hushålla

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Energideklarationsrapport Fastighetsbeteckning: Nol 2:482. Adress: Bäckvägen 3B, 449 42 Nol. Friliggande villa, uppvärmd yta (A temp): 139 m 2, byggår: 2008. Värmesystem: Frånluftsvärmepump Nibe 360P,

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Ålsta 3:197

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Ålsta 3:197 Utgåva 1:1 2013-04-11 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Ålsta 3:197 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: TOLERED 76:10 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-08-31 Byggnadens adress: KRABBELIDERNA 36 41728 GÖTEBORG Utetemperatur: 17 C Expert:

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Frötjärn 6

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Frötjärn 6 Utgåva 1:1 2014-12-02 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Frötjärn 6 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Byggnadstypologier Sverige

Byggnadstypologier Sverige Byggnadstypologier Sverige Inneha llsfo rteckning Byggnadstypologier... 3 Bakgrund... 3 Exempel klimatzon 3 Enfamiljshus byggt innan 1960 (area 125 m 2 )... 4 Exempel klimatzon 3 Enfamiljshus byggt innan

Läs mer

ENERGIBESIKTNINGS- RAPPORT

ENERGIBESIKTNINGS- RAPPORT ENERGIBESIKTNINGS- RAPPORT Sidantal 5 Fastighetsbeteckning: Kungsängens kyrkby 2:292, Upplands Bro Kommun Fastighetsägare: 1 Energibesiktning Inventerad av: GOLFVÄGEN 4B, BOX 512, 182 15 DANDERYD Uppdragsnr:

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Nya energikrav i BBR. Peter Johansson FSB:s Informations- och utbildningsdagar 30 maj 2012, Gävle

Nya energikrav i BBR. Peter Johansson FSB:s Informations- och utbildningsdagar 30 maj 2012, Gävle Nya energikrav i BBR Peter Johansson FSB:s Informations- och utbildningsdagar 30 maj 2012, Gävle BBR 19 (BFS 2011:26) 5. Brandskydd 9. Energihushållning Regler för ändring av byggnader 2012-06-18 Sida

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration. Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Besiktningsuppgifter Datum: Källby 6:163. Byggnadens adress:

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration. Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Besiktningsuppgifter Datum: Källby 6:163. Byggnadens adress: ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Besiktningsuppgifter Datum: Källby 6:163 Byggnadens adress: 2014-03-13 Utetemperatur: Björsgårdsvägen 2E 53373 Källby 11 C Besiktningstekniker/ort:

Läs mer

Går det att klara nära nollenergikrav vid ombyggnad av flerbostadshus?

Går det att klara nära nollenergikrav vid ombyggnad av flerbostadshus? Går det att klara nära nollenergikrav vid ombyggnad av flerbostadshus? Åsa Wahlström, CIT Energy Management Energimyndighetens nationella strategi och Boverkets kommande ombyggnadsregler kommer sannolikt

Läs mer

Energideklaration av fastigheten Umeå Rovfågeln 16 Falkvägen 6

Energideklaration av fastigheten Umeå Rovfågeln 16 Falkvägen 6 Energideklaration av fastigheten Umeå Rovfågeln 16 Falkvägen 6 Datum 2015-05-26 Energiexpert Linus Sandström Besiktningsdatum 2015-05-25 Rapport: Villauppgifter Kalkylerna grundas på följande uppgifter

Läs mer

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress Energideklaration Version: 1.5 Dekl.id: 208359 Byggnaden - Identifikation Län Skåne Kommun Ängelholm Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) JUNGMANNEN 10 Egna hem (småhus) som skall deklareras inför

Läs mer

ENERGIDEKLARATION. Käglinge Bygata 10, 238 43 Oxie Malmö stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1984 Energideklarations-ID: 660616

ENERGIDEKLARATION. Käglinge Bygata 10, 238 43 Oxie Malmö stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1984 Energideklarations-ID: 660616 sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Käglinge Bygata 10, 238 43 Oxie Malmö stad Nybyggnadsår: 1984 Energideklarations-ID: 660616 Energiprestanda: 31 /m² och år Krav vid uppförande av ny byggnad [mars 2015]:

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Rindö 3:286

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Rindö 3:286 Utgåva 1:1 2014-05-19 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Rindö 3:286 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Energiutredning/Energideklaration

Energiutredning/Energideklaration Energiutredning/Energideklaration Ägarens namn: Håkan Linné Fastighetsbeteckning: Källsätter 3:2 Adress: Ringstorp Banvaktsstugan 1 Postadress: 58594 Linköping Fastighetsteknik Östgöta AB Uppvärmd area:

Läs mer

Energideklarationen. nu gäller den dig som ska sälja din villa!

Energideklarationen. nu gäller den dig som ska sälja din villa! Energideklarationen nu gäller den dig som ska sälja din villa! Vad kan man göra för att sänka kostnaden för energin? Kan man sänka driftskostnaden och ändå behålla ett bra inomhusklimat? Hur är byggnadens

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Energideklarationsrapport Fastighetsbeteckning: Håkankila 2:28 Adress: Jägmästarvägen 22, 438 95 Hällingsjö Friliggande villa, uppvärmd yta (A temp): 418 m 2, byggår 1996. Värmesystem: Luft/vattenvärmepump

Läs mer

Energi och byggnader, miljö och pengar

Energi och byggnader, miljö och pengar Energi och byggnader, miljö och pengar Malmö miljösamverkan 14 sept 2006 Catarina Warfvinge Univ lekt i Installationsteknik vid Lunds Tekniska Högskola Detta vill jag ha sagt Varför spara energi i hus?

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: KLOSTRET 1 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-09-01 Byggnadens adress: RÖNNOWSGATAN 4 29631 ÅHUS Utetemperatur: 17 C Expert: Tomas

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Utetemperatur. Energiexpert. Kåbo 10:14.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Utetemperatur. Energiexpert. Kåbo 10:14. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration villa Fastighetsbeteckning Kåbo 10:14 Byggnadens adress Krukmakaregatan 2 75238 UPPSALA Datum 2015-04-17 Utetemperatur 2 Energiexpert Peter Sundmark Sammanfattning PS Byggkonsult

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: BLIDÖ 1:251 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-08-27 Byggnadens adress: FÖRÄNGSUDDEN 47 76017 BLIDÖ Utetemperatur: 22 C Expert: Richard

Läs mer

Användning av energi medför en miljöpåverkan! Energi & egenkontroll för fastighetsägare. Infoträff - Energieffektivisering i fastigheter

Användning av energi medför en miljöpåverkan! Energi & egenkontroll för fastighetsägare. Infoträff - Energieffektivisering i fastigheter Infoträff - Energieffektivisering i fastigheter Energi & egenkontroll för fastighetsägare Treårigt projekt, drivs av Miljöförvaltningen i Stockholm Ulrika Persson projektledare Fastighetsägare till flerfamiljshus

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Ugglum 147:1

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Ugglum 147:1 Utgåva 1:1 2014-03-01 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Ugglum 147:1 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet

Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet 1 Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet WSP Environmental 2 Miljonprogrammet Bakgrund - Fram

Läs mer

Energi- och klimatstrategi Stockholmshem 2013-2017. Flerbostadshus

Energi- och klimatstrategi Stockholmshem 2013-2017. Flerbostadshus Energi- och klimatstrategi Stockholmshem 2013-2017 Flerbostadshus 20141119 Befintligt bestånd Totalt ca 25 000 lgh 40-talsbestånd ca 4 000 lgh 50-talsbestånd ca 13 000 lgh Våra lägenheter Miljonprogrammet

Läs mer

Energirapport. Dimbo 31:1. Dimbo Älvängen, Tidaholm. Certifikatsnummer: 5518. Besiktning utförd av Lars Hagström, Ekedalens Energikonsult

Energirapport. Dimbo 31:1. Dimbo Älvängen, Tidaholm. Certifikatsnummer: 5518. Besiktning utförd av Lars Hagström, Ekedalens Energikonsult Energirapport Dimbo 31:1 Dimbo Älvängen, Tidaholm Besiktning utförd av Lars Hagström, Ekedalens Energikonsult 2015 08 04 Certifikatsnummer: 5518 Det är inte alltid lätt att hålla reda på alla begrepp vad

Läs mer

ENERGIDEKLARATION. Askims Kyrkväg 23A, 436 51 Hovås Göteborgs stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1977 Energideklarations-ID: 643866

ENERGIDEKLARATION. Askims Kyrkväg 23A, 436 51 Hovås Göteborgs stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1977 Energideklarations-ID: 643866 sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Askims Kyrkväg 23A, 436 51 Hovås Göteborgs stad Nybyggnadsår: 1977 Energideklarations-ID: 643866 Energiprestanda: 87 /m² och år Energideklarationen i sin helhet finns

Läs mer

Linus Söderman 2015-09-24. Energideklaration Havstruten 2 Galeasvägen 15 Vaxholm

Linus Söderman 2015-09-24. Energideklaration Havstruten 2 Galeasvägen 15 Vaxholm Linus Söderman Energideklaration Galeasvägen 15 Vaxholm Innehållsförteckning Energideklaration... 1 Syfte... 2 Genomförande... 2 Beskrivning av föreslagna åtgärder... 4 1. Montera flödesbegränsare på vattenarmaturerna...

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: BILLINGE 3:53 Besiktningsuppgifter Datum: 2011-05-10 Byggnadens adress: RÖSTÅNGAVÄGEN 9 24195 BILLINGE Utetemperatur: 16 C

Läs mer

Förslag till kriterier för småhus som NNE-byggnader samt förväntat resultat för olika klimatskal och uppvärmningssystem. Svein Ruud SP Energiteknik

Förslag till kriterier för småhus som NNE-byggnader samt förväntat resultat för olika klimatskal och uppvärmningssystem. Svein Ruud SP Energiteknik Förslag till kriterier för småhus som NNE-byggnader samt förväntat resultat för olika klimatskal och uppvärmningssystem Svein Ruud SP Energiteknik En NNE-byggnad är (artikel 2.2) en byggnad som har en

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Fullblodet 42

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Fullblodet 42 Utgåva 1:1 2014-09-22 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Fullblodet 42 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tolered 37:4

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tolered 37:4 Utgåva 1:1 2015-02-02 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Tolered 37:4 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

ENERGIDEKLARATION. Tagholmsvägen 5, 247 72 Genarp Lunds kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1986 Energidekarations-ID: 582284

ENERGIDEKLARATION. Tagholmsvägen 5, 247 72 Genarp Lunds kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1986 Energidekarations-ID: 582284 sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Tagholmsvägen 5, 247 72 Genarp Lunds kommun Nybyggnadsår: 1986 Energidekarations-ID: 582284 Energiprestanda: 101 /m² och år Energideklarationen i sin helhet finns hos

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Energideklarationsrapport Fastighetsbeteckning: Tega 2:25 Adress: Gustavsbergsvägen 15, 442 94 Ytterby Friliggande villa, uppvärmd yta (A temp): 197 m 2, byggår 1992. Värmesystem: Luft/vatten värmepump

Läs mer

Energiklok bostadsrättsförening

Energiklok bostadsrättsförening Energiklok bostadsrättsförening Kristina Landfors 15 maj 2014 Effektivare användning av el 2014-05-12 Var tar elen vägen? Fastighetsel Uppvärmning Drift av fläktar och pumpar Belysning i trapphus, tvättstugor

Läs mer

Energideklaration av fastigheten Umeå Lövsågen 35 Lagmansgatan 60F

Energideklaration av fastigheten Umeå Lövsågen 35 Lagmansgatan 60F Energideklaration av fastigheten Umeå Lövsågen 35 Lagmansgatan 60F Datum 2015-04-22 Energiexpert Linus Sandström Besiktningsdatum 2015-04-21 Rapport: Villauppgifter Kalkylerna grundas på följande uppgifter

Läs mer

Rapport Energideklaration

Rapport Energideklaration Datum för besiktning: 20/2-2015 Fastighetsbeteckning: Drängsered 2:145 Adress /ort: Timotejv 5, Floda Byggnaden är besiktigad av: Nils Eriksson Sammanfattning I denna rapport presenteras nuvarande energianvändning

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Fatet 9

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Fatet 9 Utgåva 1:1 2015-02-02 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Fatet 9 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE ENERGIDEKLARATION

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: TRYNTORP 3:1 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-08-31 Byggnadens adress: TRYNTORPS GÅRD 64050 BJÖRNLUNDA Utetemperatur: 13 C Expert:

Läs mer

ENERGIDEKLARATION. Flöjtgatan 45, 589 50 Linköping Linköpings kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 2014 Energideklarations-ID: 691682

ENERGIDEKLARATION. Flöjtgatan 45, 589 50 Linköping Linköpings kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 2014 Energideklarations-ID: 691682 sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Flöjtgatan 45, 589 50 Linköping Linköpings kommun Nybyggnadsår: 2014 Energideklarations-ID: 691682 Energiprestanda: 77 /m² och år Krav vid uppförande av ny byggnad [mars

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Kollanda 1:19

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Kollanda 1:19 Utgåva 1:1 2012-04-04 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Kollanda 1:19 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Energideklaration. gfedcb Egna hem (privatägda småhus) Egen beteckning. Orsak till avvikelse Adressuppgifter är fel/saknas nmlkj Postnummer 94131

Energideklaration. gfedcb Egna hem (privatägda småhus) Egen beteckning. Orsak till avvikelse Adressuppgifter är fel/saknas nmlkj Postnummer 94131 Energideklaration Version: Dekl.id: 2.1 572627 Byggnaden - Identifikation Län Norrbotten Kommun Piteå Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) Flädern 1 Husnummer 1 Adress Skomakargatan 7 Prefix byggnadsid

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: ÄLVSBORG 101:9 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-06-02 Byggnadens adress: BLODBOKSGATAN 21 42674 VÄSTRA FRÖLUNDA Utetemperatur: 11

Läs mer

ENERGIDEKLARATION. Gamla Vägen 22, 244 91 Kävlinge Kävlinge kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1916 Energideklarations-ID: 672632

ENERGIDEKLARATION. Gamla Vägen 22, 244 91 Kävlinge Kävlinge kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1916 Energideklarations-ID: 672632 sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Gamla Vägen 22, 244 91 Kävlinge Kävlinge kommun Nybyggnadsår: 1916 Energideklarations-ID: 672632 Energiprestanda: 156 /m² och år Krav vid uppförande av ny byggnad [mars

Läs mer

Energideklaration sammanställning

Energideklaration sammanställning Energideklaration sammanställning Brf Blomgläntan Alingsås 2009-09-30 Utförd av: Hans Malmer 1(7) Sammanfattning har på uppdrag av Brf Blomgläntan utfört energideklaration av fastigheten. Syftet med denna

Läs mer

Sammanfattning Energideklaration HSB Brf Kärralund

Sammanfattning Energideklaration HSB Brf Kärralund Sammanfattning Energideklaration HSB Brf Kärralund 2009-10-28 Susanne Rodin 2 Sammanfattning 1. Bakgrund 1.1 Syfte 1.2 Förutsättningar 1.3 Tillgängligt underlag 1.4 Byggnadsnummer 2. Byggnadens energianvändning

Läs mer

Bilaga C: Beskrivning av demonstrationshus. Teknikupphandling värmeåtervinningssystem i befintliga flerbostadshus

Bilaga C: Beskrivning av demonstrationshus. Teknikupphandling värmeåtervinningssystem i befintliga flerbostadshus Fastighetsägare: STOCKHOLMSHEM AB Kontaktperson: Peter Axelsson, 08-50839496 Byggnadens namn: Område 170 Adress: Skattungsvägen 23-27, Åmänningevägen 64-68, Stockholm Det finns ca 1100 liknande lägenheter

Läs mer

Energideklaration. gfedcb Egna hem (privatägda småhus) Egen beteckning u8938

Energideklaration. gfedcb Egna hem (privatägda småhus) Egen beteckning u8938 Energideklaration Version: Dekl.id: 2.0 518775 Byggnaden - Identifikation Län Västmanland Kommun Västerås Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) Klyftan 11 Husnummer 1 Adress Schenströmsgatan 14

Läs mer

Energideklaration. gfedcb Egna hem (privatägda småhus) Egen beteckning. Adressuppgifter är fel/saknas nmlkj Postnummer 87161

Energideklaration. gfedcb Egna hem (privatägda småhus) Egen beteckning. Adressuppgifter är fel/saknas nmlkj Postnummer 87161 Energideklaration Version: Dekl.id: 2.0 394814 Byggnaden - Identifikation Län Västernorrland Kommun Härnösand Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) Lägdan 10 O.B.S! Småhus i bostadsrätt ska deklareras

Läs mer

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress Energideklaration Version: 1.5 Dekl.id: 272591 Byggnaden - Identifikation Län Dalarna Kommun Gagnef Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) BODARNA 20:26 Egna hem (småhus) som skall deklareras inför

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Alva Rangsarve 1:25

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Alva Rangsarve 1:25 Utgåva 1:1 2014-05-21 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Alva Rangsarve 1:25 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Vägledning för inrapportering till Skåneinitiativet

Vägledning för inrapportering till Skåneinitiativet Vägledning för inrapportering till Skåneinitiativet Version 1.0 Handledning Den här handledningen ska fungera som ett stöd för dig som är kontaktperson vid inrapportering av data till Skåneinitiativet.

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: BÖ 49:19 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-05-28 Byggnadens adress: ÖRGRYTE STOMGATA 12A 41267 GÖTEBORG Utetemperatur: 11 C Expert:

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration. Besiktningsuppgifter Datum: SERGEANTEN 17. Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Byggnadens adress:

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration. Besiktningsuppgifter Datum: SERGEANTEN 17. Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Byggnadens adress: ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Besiktningsuppgifter Datum: SERGEANTEN 17 Byggnadens adress: 2015-08-11 Utetemperatur: NYGÅRDSVÄGEN 3C 29135 KRISTIANSTAD 20 C Expert:

Läs mer

Drift och Energistrategi hos AB Gavlegårdarna

Drift och Energistrategi hos AB Gavlegårdarna Drift och Energistrategi hos AB Gavlegårdarna Kommunal Teknik 2009 1 2 3 AB Gavlegårdarna Gavlegårdarna är ett av landets större allmännyttiga bostadsföretag utanför storstäderna med 16 000 lägenheter,

Läs mer

Kravspecifikation för passivhus i Sverige Energieffektiva bostäder

Kravspecifikation för passivhus i Sverige Energieffektiva bostäder Kravspecifikation för passivhus i Sverige Energieffektiva bostäder Energimyndighetens program för passivhus och lågenergihus Version 2007:1 Forum för Energieffektiva Byggnader Förord Hösten 2005 diskuterades

Läs mer

Energideklaration. gfedcb Egna hem (privatägda småhus) Egen beteckning Österg 39

Energideklaration. gfedcb Egna hem (privatägda småhus) Egen beteckning Österg 39 Energideklaration Version: Dekl.id: 2.0 42530 Byggnaden - Identifikation Län Skåne Kommun Vellinge Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) Ankan 18 Husnummer 1 Adress Östergatan 39 Prefix byggnadsid

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: FORSHÄLLA-RÖD 2:30 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-05-21 Byggnadens adress: AMMENÄSVÄGEN 10 45191 UDDEVALLA Utetemperatur: 15 C

Läs mer

ENERGIDEKLARATION. Arbogagatan 22, 418 71 Göteborg Göteborgs stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1959 Energideklarations-ID: 684615

ENERGIDEKLARATION. Arbogagatan 22, 418 71 Göteborg Göteborgs stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1959 Energideklarations-ID: 684615 sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Arbogagatan 22, 418 71 Göteborg Göteborgs stad Nybyggnadsår: 1959 Energideklarations-ID: 684615 Energiprestanda: 169 /m² och år Krav vid uppförande av ny byggnad [mars

Läs mer

Ett hus, fem möjligheter - Slutseminarium

Ett hus, fem möjligheter - Slutseminarium - Slutseminarium Slutrapport av projektet Genomgång av alternativen Genomgång av resultat Energibesparing, kostnader, koldioxidbelastning Fjärrvärmetaxans betydelse för lönsamheten Avbrott för lunch Värmepumpsalternativet

Läs mer