Granskning av årsredovisning 2006

Transkript

1 Revisionsrapport* Granskning av årsredovisning 2006 Eslövs kommun Mars 2006 Karin Andersson Anna Eriksson Dragana Radovanovic Roland Svensson, Certifierad kommunal revisor Alf Wahlgren, Certifierad kommunal revisor *connectedthinking

2 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning Bakgrund Revisionsfråga och metod Granskningsresultat Förvaltningsberättelse Översikt över utvecklingen av verksamheten God ekonomisk hushållning Investeringsredovisning Driftredovisning Balanskrav Resultaträkning Balansräkning Finansieringsanalys Sammanställd redovisning Redogörelse för tillämpade redovisningsprinciper Nämndernas redovisning av sitt uppdrag

3 1 Sammanfattning Vi bedömer att årsredovisningen i all väsentlighet redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. Vi bedömer vidare att årsredovisningen i allt väsentligt uppfyller kraven på rättvisande räkenskaper och är upprättad enligt god redovisningssed. Årets resultat Årets resultat uppgår till 44,2 mnkr vilket är en förbättring med 31,1 mnkr i förhållande till budgeterat resultat (13,1 mnkr). Avvikelsen mot budget beror till stor del på bättre skatteintäkter än prognostiserat, 15,7 mnkr samt att ett nytt pensionsavtal medfört lägre kostnader om ca 10 mnkr. Kommunens nettokostnader inklusive finansnetto och avskrivningar 1 uppgår till 96,1 % (97,3 %) av de totala skatteintäkterna. Om nyckeltalet är över 100 % innebär det att kommunen inte klarar att bedriva den löpande verksamheten med skatteintäkter och finansnetto. Detta nyckeltal bör minst ligga kring % varje år för att kunna tillgodose kravet på en god ekonomisk hushållning. För att ha en god ekonomisk hushållning på sikt krävs ett resultat som över tiden värdesäkrar kommunens förmögenhet och att återinvesteringar finansieras med skattemedel. De senaste åren har Eslövs kommun legat på en bra nivå avseende detta nyckeltal. Finansiell målsättning Kommunens målsättning att resultatet skall motsvara minst 1 % av skatteintäkter och generella bidrag uppnås även i år. Resultatet motsvarar 3,9 % av de totala skatteintäkterna. Ett nytt mål för 2006 är att investeringsvolymen inte får överstiga nivån på summan av årets resultat och avskrivningar vilket man också klarar. Nettoinvesteringarna uppgår för året till 73,9 mnkr och årets resultat inkl. avskrivningar enligt plan uppgår till 79,8 mnkr. Verksamheternas ekonomi Avvikelsen gentemot beslutad budget blev 0,9 mnkr för styrelse och nämnder sammantaget. Den största avvikelsen gentemot budget är Vård- och omsorgsnämnden som har ett underskott gentemot budget på 4,9 mnkr. Avvikelserna mot budget är kommenterade under respektive nämnds verksamhetsberättelse i den ekonomiska analysen. 1 Siffrorna för 2005 inom parentes. 3

4 Fyra bokslutsprognoser och en delårsrapport har under årets lämnats av alla nämnder. Den första prognosen visade på ett positivt helårsresultat i kommunen på 18,1 mnkr och efterföljande prognoser och delårsbokslut visade på ett helårsresultat i nivå med detta. Det bättre utfallet vad gäller skatteintäkterna och pensionskostnaderna blev inte känt förrän i samband med delårsrapporten. Sammantaget kan sägas att det finns en god prognossäkerhet i kommunen och att uppföljningen av ekonomin fungerar. Detta i sig skapar förutsättningar att göra de förändringar som behövs för att hålla uppsatta ekonomiska ramar. Balanskrav Vi instämmer i kommunens bedömning att balanskravet har uppfyllts. God ekonomisk hushållning Årets förvaltningsberättelse innehåller en utvärdering av om målen för en god ekonomisk hushållning har uppnåtts. Utvärderingen av kommunens sju verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning visar att det inom grundskoleverksamheten finns ett par mål för elevernas betyg och högskolebehörighet som inte uppnås och som försämrats de senaste åren 2. Utöver verksamhetsmålen finns ett generellt mål för sjukfrånvaron som anger att den skall minska med 0,5 % per år. Av utvärderingen framgår att sjukfrånvaron under åren har minskat från 8,1 % till 7,5 %, och det konstateras att målet därmed inte uppnåtts under perioden. I den del som avser kommunens finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning bedömer revisorerna, utifrån vad som framgår av förvaltningsberättelsen, att samtliga mål uppfyllts. När det gäller verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning gör revisorerna bedömningen att resultatet inte fullt ut är förenligt med de mål fullmäktige beslutat. Övrigt Om kommunens redovisningsprinciper avviker från god redovisningssed skall upplysning om detta och skälen för avvikelsen lämnas i en not (se KRL 1:3). Kommunen avviker inte i något fall från god redovisningssed vad avser värderingsfrågor och tilläggsinformation vilket är positivt. 2 De finansiella målen för god ekonomisk hushållning redogörs för ovan. 4

5 2 Inledning 2.1 Bakgrund Den kommunala redovisningslagen (KRL) gäller fr o m 1998 och reglerar externredovisningen. I lagen finns bestämmelser om årsredovisningen. Vidare regleras den kommunala redovisningen av uttalanden från Rådet för kommunal redovisning och i tillämpliga delar av Redovisningsrådet och Bokföringsnämndens normering. Kommunstyrelsen ansvarar enligt kommunallagen för årsredovisningen. När det gäller nämndernas redovisning, skall den enligt kommunallagen utformas på det sätt som fullmäktige bestämmer. 2.2 Revisionsfråga och metod Revisorerna har bl a till uppgift att pröva om räkenskaperna är rättvisande. Inom ramen för denna uppgift är syftet med granskningen av årsredovisningen att bedöma om den är upprättad i enlighet med lag om kommunal redovisning och i enlighet med normgivning, främst från Rådet för kommunal redovisning. Granskningen som sker utifrån ett väsentlighets- och riskperspektiv skall besvara följande revisionsfrågor: Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. Med verksamhetens utfall avses utfallet i förhållande till fastställda mål och ekonomiska ramar. Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande. Med rättvisande räkenskaper avses fullständighet, riktighet, existens, tillhörighet, periodisering, värdering, äganderätt och förpliktelser samt innehåll och presentation. Granskningen av årsredovisningen omfattar: förvaltningsberättelse (inkl drift- och investeringsredovisning) resultaträkning finansieringsanalys balansräkning sammanställd redovisning 5

6 Bilagor och specifikationer till årsredovisningens olika delar har granskats. Vi har även bedömt kommunens ekonomiska ställning och utveckling, efterlevnaden av balanskravet och om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål för god ekonomisk hushållning som fullmäktige beslutat om. Vidare har vi också inom ramen för granskningen av årsredovisningen bedömt nämndernas redovisningar av hur de fullgjort sitt uppdrag från fullmäktige. Granskningen har utförts enligt god revisionssed. Det innebär att granskningen planerats och genomförts ur ett väsentlighets- och riskperspektiv för att i rimlig grad kunna bedöma om årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild. Granskningen omfattar därför att bedöma ett urval av underlagen för den information som ingår i årsredovisningen. Då vår granskning därför inte varit fullständig utesluter den inte att andra än här framförda felaktigheter kan förekomma. Rapporten är sakgranskad av berörda tjänstemän. 3 Granskningsresultat Om kommunens redovisningsprinciper avviker från god redovisningssed skall upplysning om detta och skälen för avvikelsen lämnas i en not (se KRL 1:3). Kommunen avviker inte i något fall från god redovisningssed vad avser värderingsfrågor och tilläggsinformation vilket är positivt. 3.1 Förvaltningsberättelse I KRL kap 4 framgår det att kommunen skall upprätta en förvaltningsberättelse. Förvaltningsberättelsen skall innehålla: - en översikt över utvecklingen av kommunens verksamhet (KRL 4:1) - särskilda upplysningar om de anställdas sjukfrånvaro (KRL 4:1 a) - samlad redovisning av kommunens investeringsverksamhet (KRL 4:2) - en redovisning av hur utfallet förhåller sig till den budget som fastställts för den löpande verksamheten (KRL 4:3) - en redovisning av hur det negativa resultatet skall regleras (KRL 4:4) - en utvärdering av mål för god ekonomisk hushållning (KRL 4:5) - sådana upplysningar som avses i KLR 4:1 skall också omfatta sådan kommunal verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer (KRL 8:1). 6

7 3.1.1 Översikt över utvecklingen av verksamheten Vi har granskat att förvaltningsberättelsen lämnar tillräckliga uppgifter om: obligatorisk information i enlighet med KRL och RKRs rekommendationer sådana förhållanden, som inte skall redovisas i balansräkning eller resultaträkning, men som är viktiga för bedömning av ekonomin händelser av väsentlig betydelse som har inträffat under räkenskapsåret eller efter dess slut förväntad utveckling väsentliga personalförhållanden, bl a den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaron annat av betydelse för styrning och uppföljning. Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att förvaltningsberättelsens översikt och upplysningar i all väsentlighet överensstämmer med kraven i KRL. Analys och rättvisande bedömning av ekonomi och ställning. Analysen av årets resultat och den ekonomiska ställningen ger en rättvisande bild. Förvaltningsberättelsen beskriver också kort hur ekonomin utvecklas de närmaste åren. Förvaltningsberättelsen innehå l- ler uppgifter om pensionsåtagandet och pensionsmedelsförvaltningen. Under avsnittet finansiell analys för kommunen beskrivs och redovisas finansiella nyckeltal som ger uttryck för god ekonomisk hushållning i det finansiella perspektivet. Händelser av väsentlig betydelse. Av förvaltningsberättelsen framgår på ett tydligt sätt om väsentliga händelser som inträffat under och delvis efter räkenskapsåret. Bl.a. så överfördes 2006 räddningstjänsten den 1 januari till det nybildade kommunalförbundet Räddningstjänsten Syd, antalet förskolebarn ökade med nästan 90 under året och försörjningsstödet minskade under året med 3,2 miljoner kronor. Förväntad utveckling. Den förväntade utvecklingen framgår i avsnittet om Framtidsbedömning. Avsnittet ger, utifrån olika ämnesrubriker, en god exposé över vad som är att vänta i kommunen. Här finns bl.a. bedömningar av omvärldsberoendet, arbetsmarknaden, den demografiska utvecklingen, sjukfrånvaron, investeringsbehovet, pensionerna och LSS. Den demografiska utvecklingen visar på två utvecklingslinjer. Dels ett behov av att snabbt ordna nya förskoleplatser och dels ett behov av att anpassa gymnasieskolans verksamhet utifrån det snabbt minskande elevantalet från

8 Inom äldreomsorgen märks en ökad efterfrågan på hemtjänst och stora påfrestningar på den kommunala ekonomin förutspås efter 2015 då antalet personer över 80 år snabbt ökar samtidigt som pensionsutbetalningarna tar fart. Inom LSS-området kommer kommunens mycket stora LSS-verksamhet (jämfört med andra kommuner) att fortsätta öka i volym. Framtidsbedömningar görs också i respektive nämnds verksamhetsberättelse. Väsentliga personalförhållanden. Den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaro redovisas i enlighet med KRL 4:1 a, dvs. frånvaron specificeras på lång- och korttidsfrånvaro, män och kvinnor samt åldersindelad. Av redovisningen framgår bl.a. att den totala sjukfrånvaron minskade från 8,2 % till 7,5 % för I övrigt lämnar en läsvärd och informativ personalekonomisk redovisning ett flertal uppgifter om personalen i form av diagram och verbal information. Bland annat redovisas hur målen i kommunens jämställdhetsplan och mångfaldsplan har uppfyllts. Dessvärre är det, enligt redovisningen, inte något av målen som uppfyllts under Andra förhållanden som har betydelse för styrning och uppföljning av verksamheten. Information om måluppfyllelse finns i förvaltningsberättelsens avsnitt om Måluppfyllelse. Avsnittet innehåller en utvärdering av om målen för en god ekonomisk hushållning har uppnåtts (se vidare kommentarer i avsnittet nedan). I övrigt innehåller avsnittet en verbal redogörelse för utvecklingen i de bolag som ingår Eslövs kommuns koncern God ekonomisk hushållning Från och med år 2005 lagregleras att kommunens budget ska innehålla mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning både avseende verksamheten och ekonomin. I 5 4 kap. i lagen om kommunal redovisning anges att förvaltningsberättelsen ska innehålla en utvärdering av om målen för en god ekonomisk hushållning har uppnåtts. Vi har granskat: Måluppfyllelsen för fullmäktiges finansiella mål som är av betydelse god ekonomisk hushållning Måluppfyllelsen för fullmäktiges verksamhetsmål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning Bedömning och iakttagelser Årets förvaltningsberättelse innehåller en utvärdering av om målen för en god ekonomisk hushållning har uppnåtts. Utvärderingen av kommunens två finansiella mål för god ekonomisk hushållning visar att målet att årets resultat skall vara minst 1,0 % av skatteintäkter och generella bidrag uppnås då årets resultat utgör 3,9 %. 8

9 Investeringsnivån 2006 var 73,9 miljoner och därmed klaras målet att investeringsvolymen inte får överstiga nivån på summan av årets resultat och avskrivningar (79,8 miljoner kronor). Utvärderingen av kommunens sju verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning visar att det inom grundskoleverksamheten finns ett par mål för elevernas betyg och högskolebehörighet som inte uppnås och som försämrats de senaste åren. Utöver verksamhetsmålen finns ett generellt mål för sjukfrånvaron som anger att den skall minska med 0,5 % per år. Av utvärderingen framgår att sjukfrånvaron under åren har minskat från 8,1 % till 7,5 %, och det konstateras att målet därmed inte uppnåtts under perioden. I den del som avser kommunens finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning bedömer revisorerna, utifrån vad som framgår av förvaltningsberättelsen, att samtliga mål uppfyllts. När det gäller verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning gör revisorerna bedömningen att resultatet inte fullt ut är förenligt med de mål fullmäktige beslutat Investeringsredovisning Vi har granskat att: investeringsredovisningen visar kommunens totala investeringsverksamhet investeringsredovisningen är uppställd enligt god redovisningssed beloppen i investeringsredovisningen överensstämmer med årets bokföring posterna i investeringsredovisningen är överförda till balansräkningen och finans i- eringsanalysen jämförelse med tidigare år görs avvikelser i förhållande till budget och investeringskalkyler har analyserats och kommenterats. Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att investeringsredovisningen i all väsentlighet ger en rättvisande bild av årets investeringar. Jämförelser med tidigare år görs dock inte. Årets nettoinvesteringar uppgår till 73,9 mnkr inklusive avgiftsfinansierad verksamhet. Enligt budget 2006 uppgick planerade investeringar till 85,7 mnkr inklusive tilläggsanslag. Avvikelsen om 11,8 mnkr beror på förseningar av diverse projekt bland annat förskolan och idrottshallen i Harlösa och Ekevalla idrottshall. 9

10 De största investeringarna under året var ombyggnad av Ellinge reningsverk om 7,8 mnkr, Mariebo om 7,7 mnkr och tätortsförnyelse om 6,2 mnkr. Investeringsredovisningen skulle vinna i informationsvärde om även prognostiserat utfall över tiden redovisas för de större projekten Driftredovisning Vi har granskat att: budgeterade och redovisade kostnader och intäkter redovisas i sammanfattning redovisade intäkter och kostnader överförts riktigt från den systematiska bokföringen samma periodiseringsprinciper gäller för både budget och redovisning jämförelse med tidigare år görs driftredovisningen är analyserad i förhållande till ekonomi och fastställda mål. Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att driftredovisningen i all väsentlighet ger en rättvisande bild av hur utfallet förhåller sig till fullmäktiges budget. Jämförelser med tidigare år görs dock inte. Avvikelsen gentemot beslutad budget blev 0,9 mnkr för styrelse och nämnder sammantaget. Den största avvikelsen gentemot budget är Vård- och omsorgsnämnden som har ett underskott gentemot budget på 4,9 mnkr. Avvikelserna mot budget är kommenterade under respektive nämnds verksamhetsberättelse i den ekonomiska analysen. Fyra bokslutsprognoser och en delårsrapport har under årets lämnats av alla nämnder. Den första prognosen visade på ett positivt helårsresultat i kommunen på 18,1 mnkr och efterföljande prognoser och delårsbokslut visade på ett helårsresultat i nivå med detta. Det bättre utfallet vad gäller skatteintäkterna och pensionskostnaderna blev inte känt förrän i samband med delårsrapporten. Sammantaget kan sägas att det finns en god prognossäkerhet i kommunen och att uppföljningen av ekonomin fungerar. Detta i sig skapar förutsättningar att göra de förändringar som behövs för att hålla uppsatta ekonomiska ramar Balanskrav Vi har granskat: kommunens bedömning av om balanskravet har uppfyllts 10

11 om det i förvaltningsberättelsen anges när och på vilket sätt man avser att göra den i kommunallagen (KL 8:5) föreskrivna reglering i de fall ett negativt resultat uppvisas om det i förvaltningsberättelsen lämnas upplysning om hur tidigare års negativa resultat har reglerats om det i förvaltningsberättelsen framgår skälen till att inte reglera ett negativt resultat, i de fall fullmäktige har beslutat att en sådan reglering inte skall ske. Bedömning och iakttagelser Vi instämmer med kommunens bedömning att balanskravet uppfyllts. Balanskravet ser ut enligt följande: Ingående resultat att återställa 0 0 Årets resultat enligt resultaträkningen 28,8 44,2 - avgår: realisationsvinster -0,4 3-3,2 - tillägg: realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet 0 0 Reservering inom eget kapital (pensioner) -22,3-12,6 Resultat enligt balanskravet 6,1 28,4 Synnerliga skäl enligt KL 8 kap. 5 : - tillägg: ianspråktagande av sparande tillägg: reaförluster enligt undantagsmöjlighet tillägg: reaförluster, placeringsmedel tillägg: större omstruktureringskostnad 0 0 Justerat resultat 6,1 28,4 I 2006 års bokslut har ytterligare 12,6 mnkr reserverats för framtida pensioner inom ramen för eget kapital. Medlen är att avse som ett medvetet sparande och kan således användas för framtida pensionsutbetalningar. Utbetalningarna ska då frånräknas vid en balanskravsutredning eftersom de undantas från balanskravet då de reserveras. 3 0,3 mnkr enligt årsredovisningen. 11

12 3.2 Resultaträkning Resultaträkningen skall redovisa samtliga intäkter och kostnader och hur det egna kapitalet har förändrats under året (KRL 5:1). Vi har granskat att: resultaträkningen är uppställd enligt KRL resultaträkningen i allt väsentligt redovisar årets samtliga externa intäkter och kostnader noter finns i tillräcklig omfattning och utgör specifikationer av resultaträkningens poster samt möjliggör avstämning mot balanskravet resultaträkningens innehåll är rätt periodiserat. Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att resultaträkningen ger en i allt väsentligt rättvisande bild över årets resultat. Vi bedömer att resultaträkningen är uppställd i enlighet med KRL, att noter finns i tillräcklig omfattning och att interna transaktioner har justerats korrekt. Årets resultat uppgår till 44,2 mnkr vilket är en förbättring med 31,1 mnkr i förhållande till budgeterat resultat (13,1 mnkr). Avvikelsen mot budget beror till stor del på bättre skatteintäkter än prognostiserat, 15,7 mnkr samt att ett nytt pensionsavtal medfört lägre kostnader om ca 10 mnkr. Årets resultat är bra samtidigt som det är viktigt att konstatera att det i år beror på några engångsposter 4. I jämförelse med genomsnittkommunen i Skåne hade Eslövs kommun ett resultat för 2006 före extraordinära poster om kr/kommuninvånare. Genomsnittet för Skåne län var kr/kommuninvånare. För några andra kommuner i Skåne ser det ut enligt nedan: Burlöv Hörby Höör Kävlinge Lomma Ystad: kr/kommuninvånare 820 kr/kommuninvånare kr/kommuninvånare kr/kommuninvånare kr/kommuninvånare kr/kommuninvånare 4 Det bör observeras att det ser likartat ut i flertalet andra kommuner för

13 Kommunens nettokostnader inklusive finansnetto och avskrivningar 5 uppgår till 96,1 % (97,3 %) av de totala skatteintäkterna. Om nyckeltalet är över 100 % innebär det att kommunen inte klarar att bedriva den löpande verksamheten med skatteintäkter och finansnetto. Detta nyckeltal bör minst ligga kring % varje år för att kunna tillgodose kravet på en god ekonomisk hushållning. För att ha en god ekonomisk hushållning på sikt krävs ett resultat som över tiden värdesäkrar kommunens förmögenhet och att återinvesteringar finansieras med skattemedel. De senaste åren har Eslövs kommun legat på en bra nivå avseende detta nyckeltal. Verksamhetens nettokostnader (mnkr) Summa; ökning med 58,6 mnkr (5,6 %) 1042,1 1100,7 Verksamhetens skatteintäkter (mnkr) Summa; ökning med 81,3 mnkr (7,7 %) 1051,8 1133,1 Verksamhetens nettokostnader ökar inte i samma utsträckning som skatteintäkterna gör vilket är positivt. 3.3 Balansräkning Balansräkningen skall i sammandrag redovisa kommunens samtliga tillgångar, avsättningar och skulder samt eget kapital på dagen för räkenskapsårets utgång (balansdagen). Ställda panter och ansvarsförbindelser skall tas upp inom linjen. (KRL 5:2) Vi har granskat att: balansräkningen är uppställd enligt KRL noter finns i tillräcklig omfattning upptagna tillgångar, avsättningar och skulder existerar, tillhör kommunen och är fullständigt redovisade och rätt periodiserade tillgångar, avsättningar och skulder har värderats enligt principerna i KRL föregående års utgående balanser har överförts rätt som årets ingående balanser specifikationer till utgående balanser finns i tillräcklig omfattning årets resultat överensstämmer med resultaträkningen. 5 Siffrorna för 2005 inom parentes. 13

14 Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att balansräkningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av tillgångar, avsättning, skulder och eget kapital. Vi bedömer vidare att balansräkningen är uppställd enligt KRL och omfattar tillräckliga noter. Vi bedömer att bilagor/specifikationer till balansposterna i allt väsentligt finns i tillräcklig omfattning. För några poster har dock enbart bifogats en analyslista vilket inte är tillräckligt. Vi bedömer att tillgångarna, avsättningarna och skulderna existerar, är fullständigt redovisade, rätt periodiserade och i allt väsentligt har värderats enligt principerna i KRL. Finansiella anläggningstillgångar Enligt kommunens särskilda föreskrifter för förvaltning av medel avsatta för pensioner, ska fördelningen av värdepapper se ut enligt nedan: Svenska tillg. % Utländska tillg. % Portföljen totalt % min normal max min normal max min normal max Räntepapper Aktier Likvida medel Portföljen tot Vid avstämning av värdepappersportföljen per balansdagen såg fördelning ut enligt fö l- jande: Svenska tillg. % Utländska tillg. % Portföljen totalt % Räntepapper 55,9 0 55,9 Aktier 24,8 19,3 44,1 Likvida medel Portföljen tot. 80,7 19,3 100 Vi konstaterar att placeringspolicyn följs. Omsättningstillgångar Exploateringsfastigheter Kommunfullmäktige beslutade att anta en exploateringspolicy, , att gälla från den 1 januari Kommunen har per balansdagen gjort en egen bedömning av eventuellt nedskrivningsbehov i enlighet med lägsta värdets princip. Nedskrivning har under året gjorts med 7 mnkr. Tillgången har ökat från 7,7 mnkr till 17,2 mnkr. 14

15 Kortfristiga skulder Projektredovisning Vad gäller kommunens pågående projekt saknas i vissa fall relevanta uppgifter för att kunna bedöma substansen i balansposterna. För att möjliggöra en korrekt bedömning av redovisade medel ska för samtliga projekt bifogas en sammanställning där följande uppgifter framgår: - projektnamn - projektansvarig - bidragsgivare - bidragssumma - projektstart - projektets avslut - återstående medel Även kopia på beslut om bidrag ska bifogas. Om beslut ej erhållits räcker det med kopia på ansökan. Beräkningsunderlag kan bifogas i de fall ansökan inte har gjorts. Leverantörsskulder Beträffande leverantörsskulderna har konstaterats en mindre differens mellan ekonomisystemet och leverantörsreskontrat. Flera andra kommuner har haft liknande problem. För att säkerställa att felet inte skett internt i kommunen, bör ett intyg från leverantören anskaffas för att verifiera att felet beror på ekonomisystemet. Inom linjen Leasing Kommunen har redovisat 7,9 mnkr som operationella leasingavtal inom linjen i balansräkningen. Leasingobjekten avser mestadels bilar som leasats på tre år. Ett av objekten avser dock ett femårigt avtal som borde ha redovisats som finansiell leasing. Rutiner finns numer för att klargöra huruvida leasingavtalen är finansiella eller operationella. Framdeles kommer enbart fordon att leasa på tre års tid. Enligt RKR:s omarbetade rekommendation 6 nr 13-1, redovisning av hyres-/leasingavtal, får leasingavtal med en avtalstid om högst tre år redovisas som operationella leasingavtal. Detta gäller oavsett om avtalet annars uppfyller kravet för ett finansiellt leasingavtal. Upplysningsplikten för avtal med en avtalstid om högst tre år har tagits bort. 6 December

16 Vid inventering av leasingavtal är det viktigt att beakta alla längre avtal som inte kan sägas upp inom ett år, exempelvis längre hyresavtal. Dessa avtal är att betrakta som icke uppsägningsbara operationella leasingavtal eller finansiella leasingavtal och ska därmed redovisas inom linjen i balansräkningen alternativt i balansräkningen. Denna genomgång kommer att genomföras under Finansieringsanalys I finansieringsanalysen skall kommunens finansiering och investeringar under räkenskapsåret redovisas (KRL 7:1). Vi har granskat att: finansieringsanalysen uppfyller kraven enligt KRL noter finns i tillräcklig omfattning finansieringsanalysens innehåll överensstämmer med motsvarande uppgifter i övriga delar av årsredovisningen. Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att finansieringsanalysen uppfyller kraven enligt KRL, dvs vi bedömer att finansieringsanalysen redovisar kommunens finansiering och investeringar och att noter finns i tillräcklig omfattning. Vi bedömer även att det finns en överensstämmelse med motsvarande uppgifter i övriga delar av årsredovisningen. Finansieringsanalysen följer RKRs rekommendation nr 16 för hur finansieringsanalysen ska ställas upp, dvs. redovisning av betalningsflödena är uppdelat på sektorerna: löpande verksamhet, investeringar och finansiering. Finansieringsanalysen mynnar ut i förändringen av likvida medel. Medel från den löpande verksamheten utgör 71,5 mnkr varav årets resultat påverkar med 44,2 mnkr samt av- och nedskrivningar med 40,2 mnkr. Kommunen investerade netto för 88,2 mnkr 7 och sammantaget från investeringsverksamheten blev det -84,3 mnkr. Ökningen av de långfristiga fordringarna om 5,1 mnkr (Procordia Food AB) ger -4,9 mnkr från finansieringsverksamheten. Sammantaget har likvida medel under året minskat med 17,7 mnkr 8. 7 Inklusive inköp av anläggningstillgångar om 3,5 mnkr samt förvärv av finansiella anläggningstillgångar om 10,8 mnkr. 8 71,5 mnkr - 84,3 mnkr 4,9 mnkr = -17,7 mnkr. 16

17 3.5 Sammanställd redovisning Den sammanställda redovisningens syfte är att ge en helhetsbild av kommunens ekonomiska åtaganden oberoende av i vilken juridisk form verksamheten bedrivs.(rådets rekommendation) Den sammanställda redovisningen skall innehålla en resultaträkning och en balansräkning som utgör en sammanställning av kommunens och de juridiska personernas resultat- och balansräkning. (KRL 8:2) Det är god redovisningssed att inkludera en finansieringsanalys. (Rådets rekommendation) Koncernredovisning enligt Kommunförbundets rekommendationer Syftet med den sammanställda redovisningen är att få en helhetsbild av kommunens samlade ekonomi och åtaganden. Den sammanställda redovisningen skall innehålla en resultaträkning och en balansräkning som utgör en sammanställning av kommunens resultaträkning och balansräkning och motsvarande handlingar för de övriga juridiska personer i vilka kommunen har ett betydande inflytande. Betydande inflytande antas föreligga när en kommun innehar minst 20 % av rösterna i en annan juridisk person. Som konsolideringsmetod bör proportionell konsolidering tillämpas, vilket innebär att det egna kapitalet vid förvärvet elimineras i sin helhet. I den sammanställda redovisningen ingår därför endast den del av dotterbolagets egna kapital som tillkommit efter förvärvet. I den sammanställda redovisningen redovisas tillgångar och skulder samt intäkter och kostnader i proportion till ägda andelar i respektive enhet. Tillämpning inom Eslöv kommun Koncernredovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Den proportionella konsolideringen innebär att räkenskapsposterna hos respektive dotterbolag/förbund inräknas i koncernredovisningen i proportion till kommunens ägarandel. Utförd granskning av den sammanställda redovisningen Kontrollerat att kommunens och dotterbolagens bokslut har upprättats enligt redovisningsprinciper som i allt väsentligt har varit oförändrade jämfört med föregående år. 17

18 Verifierat resultat- och balansräkningar i koncernsammanställningen mot preliminära bokslut för dotterföretagen samt Årsredovisningen för Eslöv kommun. Kontrollerat att elimineringen av förvärvat eget kapital för respektive dotterföretag är oförändrade i förhållande till föregående år. Kontrollerat elimineringen av interna resultat- och balansposter: Verksamhetens intäkter och kostnader Utdelningar Räntor Interna fordringar och skulder Orealiserade vinster på sålda anläggningstillgångar Kontrollerat att förändringen av eget kapital är avstämbar mot resultat- och balansräkning och är korrekt redovisad. Delvis verifierat andra uppgifter i verksamhetsredogörelser, noter mm. mot reviderade bokslut för dotterföretagen och kommunen. Inga av dotterföretagens bokslut har varit föremål för revision vid vår granskning av den sammanställda redovisningen. Enligt revisorerna bör ekonomiavdelningen kontrollera att de bokslut som krävs in från dotterföretagen är antagna/godkända av respektive företags styrelser. Som bevis på detta bör dotterföretagen förutom räkenskapshandlingarna skicka in protokollsutdrag, som visar att styrelserna har behandlat boksluten. Synpunkter Vi bedömer att den sammanställda redovisningen har i allt väsentligt upprättats i enlighet med KRL 8 kap. 1-2, dvs. redovisar den ekonomiska ställningen och resultatet för den totala kommunala verksamheten inklusive sådan som bedrives genom andra juridiska personer. Syftet med den sammanställda redovisningen är att få en helhetsbild av kommunens ekonomi och åtaganden. Detta uppfylls enligt revisionens uppfattning med den sammanställda redovisning som Eslöv kommun har upprättat. 3.6 Redogörelse för tillämpade redovisningsprinciper Om avvikelser görs från vad som följer av allmänna råd eller rekommendationer från normgivande organ på det kommunala området, skall upplysning om detta och om skälen för avvikelsen lämnas i en not. (KRL 1:3) 18

19 Resultaträkningen, balansräkningen och finansieringsanalysen får kompletteras med upplysningar i noter. I så fall skall hänvisning göras vid de poster i resultaträkningen, balansräkningen till vilka upplysningarna hänför sig. (KRL 3:2) Extraordinära intäkter och kostnader skall specificeras till storlek och art i en not. (KRL 5:5) Om principerna för värdering, klassificering eller indelningen i poster eller delposter ändrats, skall posterna för det närmast föregående räkenskapsåret räknas om Om det finns särskilda skäl och är förenligt med god redovisningssed, behöver omräkning eller ändring inte göras. Skälen för detta ska anges i not. (KRL 5:6) I samband med uppskrivningen av finansiella anläggningstillgångar skall det i en not lämnas upplysning om storleken på det uppskrivna beloppet. (KRL 6:6) Principerna för värdering av tillgångar, avsättningar och skulder skall anges. För posterna i årsredovisningen som avser tillgångar, avsättningar och skulder i utländsk valuta skall det anges enligt vilka principer beloppen har räknats om till svenska kronor. Uppgifterna enligt första och andra styckena får lämnas i not. (KRL 6:12) Utöver KRL:s krav ställer RKR:s rekommendationer krav på tilläggsupplysningar. Flera rekommendationer hänvisar till Redovisningsrådet för publika företags rekommendationer, vilka oftast har omfattande krav på tilläggsupplysningar. Vi bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt lämnar information om tillämpade redovisningsprinciper och lämnar tilläggsupplysningar i tillräcklig omfattning. 3.7 Nämndernas redovisning av sitt uppdrag Av KL 3:15 framgår att nämnderna ska redovisa till fullmäktige hur de fullgjort sina uppdrag, samt att fullmäktige beslutar om omfattningen av redovisningen och formerna för den. Vi har övergripande granskat att: redovisningarna är utformade i enlighet med kommunens anvisningar redovisningarna ger en rättvisande bild av verksamhetens utfall i förhållande till fullmäktiges uppdrag. 19

20 Bedömning och iakttagelser Nämndernas redovisningar ger i huvudsak en rättvisande bild över den verksamhet som bedrivs. Verksamhetsberättelserna följer ett enhetligt mönster med rubrikerna verksamhetsområde, måluppfyllelse, personalsituationen, ekonomisk analys och ett avsnitt om framtiden. Även verksamhetsmått, resultaträkning, drifts- och investeringsredovisning presenteras. En del av verksamhetsmålen har nu fått status av att vara mål för verksamheten som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Dessa mål utvärderas från och med i år också i förvaltningsberättelsen (se ovan). Samtliga nämnder och kommunstyrelsen redovisar på ett strukturerat sätt uppsatta mål samt måluppfyllelse, vilket underlättar överblicken. Kopplingen mellan måluppfyllelseredovisning och budgetmål har avsevärt förbättrats sen förra årsredovisningen. Dock finns det exempel på mål i budgeten som inte följs upp i verksamhetsberättelserna och det gäller främst några av Miljö- och samhällsbyggnadsnämndens och Servicenämndens budgetmål. Vård- och omsorgsnämnden har ännu inte redovisat något mål för verksamheten som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. I deras redovisning av måluppfyllelse finns det utrymme för förbättringar. Det gäller främst redovisningen av resultaten från kvalitetsutvärderingarna och medarbetarenkäterna där graden av måluppfyllelse inte går att utläsa. Fortfarande lämnas redovisningen av det som benämns sifferdelen/tabeller (verksamhetsmått, resultaträkning, driftsredovisning och investeringsredovisning) helt okommenterat. Revisionens uppfattning kvarstår att kommentarer till verksamhetsmåtten hade ökat verksamhetsberättelsernas läsvärde då dessa oftast beskriver en utveckling över åren; är utvecklingen bra, dålig, i fas med mål etc. är aspekter som hade varit intressant att få belysta. Nämndernas verksamhetsmått har fortfarande som regel enbart koppling till ekonomi och prestationer (volymer) men kopplingen till kvalitet saknas nästan helt. Eftersom kommunen är en serviceorganisation är det viktigt att även nyckeltal för kvalitet ingår i årsredovisningen; en synpunkt som också framförs i bokslutsanvisningarna. Det är bara Vård- och omsorgsnämnden och Barn- och familjenämnden som redovisar resultatet av gjorda brukarundersökningar. För att få med kvalitetsaspekten i nyckeltal och årsredovisning är detta är ett område som bör utvecklas till att omfatta samtliga nämnder. 20