GRANSKNING AV PROJEKTHANTERING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "GRANSKNING AV PROJEKTHANTERING"

Transkript

1 För kännedom Landstingsstyrelsen Länssjukvårdsnämnden Primärvårdsnämnden Ekonomidirektör Nicholas Prigorowsky Redovisningschef, Susanne Gårdö IT-chef Ante Grubbström Hälso- och sjukvårdschef Jörgen Striem Ekonomichef HSF Åsa Hedin Karlsson Landstingsdirektör t f Helena Söderquist GRANSKNING AV PROJEKTHANTERING SAMMANFATTNING Landstinget Sörmlands revisionskontor har på uppdrag av landstingets revisorer genomfört en granskning av projekthantering främst ur ekonomisk redovisnings- och uppföljningssynpunkt inom hälso- och sjukvården samt vilken information som finns övergripande för landstinget. Vi vill med anledning av resultatet av denna granskning åter framhålla frågan om projektredovisningen som en viktig del av landstingets verksamhet och styrning. Syftet med landstingets riktlinjer för projekthantering är att skapa enhetlighet och ge ett bra stöd för ett effektivt och rationellt förbättringsarbete. Detta kopplas till Socialstyrelsens krav på ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården vilket inte enbart omfattar hälso- och sjukvårdens direkta arbete kring patienten utan i all övrig verksamhet inom landstinget. En gemensam projektmodell skapar förutsättningar för en effektiv styrning och uppföljning av det enskilda projektet, och ger också möjligheter till överblick av flera samtidigt pågående projekt inom landstinget. Vår bedömning är att styrning och uppföljning av landstingets projekt idag inte fullt ut lever upp till riktlinjens syfte. Även om projekt kan vara väldigt olika och fylla skilda ändamål, är projektverksamheten mycket utbredd på flera håll vilket också innebär att den bör kunna planeras och följas upp på ett tillförlitligt sätt. Att inte kunna få en kvalitativ och samlad bild av projektens intäkter, kostnader och resultat medför att projektverksamheten riskerar att hamna utanför normal styrning och kontroll och blir därmed en kontrast till det ordinarie linjearbetet. Utan tydliga och enhetliga rutiner avseende planering, redovisning och uppföljning av projekt, finns risken att ofullständig information rapporteras avseende projektverksamheten. Ur ett risk- och väsentlighetsperspektiv kan de mest allvarliga följderna uppstå i de fall där det råder en delad finansiering av ett projekt mellan Landstinget Sörmland och extern finansiär. Ett exempel är resurser som lagts ned i form av arbetad tid och som inte kostnadsförts på aktuellt projekt. Redovisningen visar då ett projekt som ännu inte kostat särskilt mycket pengar, varvid landstinget skjuter till ytterliggare medel i syfte att visa andra finansiärer att man uppfyllt sin del av åtagandet. Det går således inte att utesluta att ett projekt med delad finansiering mellan Landstinget Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tfn E-post SID 1(12)

2 Sörmland och extern finansiär i värsta fall kan leda till resursslöseri om kvaliteten på redovisningen inte kan säkerställas. Utifrån det sätt att arbeta som förekommer idag, finns en risk att närbesläktade eller rentav överlappande projekt inte känner till varandra, vilken kan leda till olämplig resursförbrukning. I den ordinarie linjeverksamheten finns flera tydliga sätt att arbeta men det finns till exempel inget systematiskt sätt att skapa projektkataloger eller liknande för att få en överblick av vilka projekt som landstinget driver. Från de områden vi granskat kan följande sammanfattande synpunkter lämnas; Riktlinjer för projektverksamhet i Landstinget Sörmland bör i större utsträckning än idag göras känd och förankras i ute verksamheterna för att riktlinjens syfte ska kunna uppfyllas. Det bör säkerställas att det finns ändamålsenliga verktyg för att få en överblick över vilka projekt, externt finansierade såväl som landstingsinterna, som faktiskt bedrivs (och inom vilka ramar) i deras respektive ansvarsområde. En ny projektmodellkoordinator behöver utses så snart som möjligt så att förvaltningen av den så kallade PROST-modellen kan återupptas. Riktlinjer för att hantera mindre projekt, det som hälso- och sjukvårdsförvaltningen benämner Uppdrag, bör övervägas för hela landstinget. På vilket sätt kostnader ska beräknas och i vilken utsträckning påslag för indirekta kostnader ska göras behöver tydliggöras i riktlinjerna. Eventuellt behöver även landstingsgemensamma verktyg för planering, kalkylering och uppföljning tas fram för projektverksamheten. Interna kontrollmoment bör byggas in i Projektmodell, Riktlinjer och redovisningsmässiga instruktioner för en kvalitetssäkring av redovisning och genomförande. Ekonom bör involveras i processen att ta fram förkalkyl, även för avtal om klinisk läkemedelsprövning. SID 2(12)

3 Vid registrering av projektnummer bör projektansvarig och giltighetstid anges i ekonomisystemet utifrån projektdirektiv eller liknande för att underlätta bevakning/uppföljning. Som bilaga till rapporten finns en tabell med ett antal frågeställningar ur intern kontrollsynpunkt vilka prövats mot respektive styrande dokument. BAKGRUND OCH METOD Under flera år har revisorerna, i samband med granskning av årsboksluten, påpekat att dokumentation över pågående projekt varit bristfällig. Rutiner och arbetssätt har tidigare granskats av landstingets revisionskontor 2005 med en uppföljande granskning 2009 av PwC. Tidigare granskningar av projekthanteringen inom Landstinget Sörmland har visat att det är mycket svårt att få en överblickbar bild av såväl projektverksamhet som uppföljning och redovisning av projekt. Granskningen omfattar inte investeringsprojekt utan tar mer sikte på hur den ekonomiska uppföljningen sker för verksamhetsutvecklingsprojekt och projekt med extern finansiering inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen samt övergripande för Landstinget Sörmland. Granskningen har genomförts under perioden augusti-september 2012 genom dokumentstudier och intervjuer/frågor till ekonom och ekonomichef inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen, central redovisningschef samt itchef. Tidigare har granskningsanteckningar överlämnats till de intervjuade för avstämning och kontroll. Synpunkter på anteckningarna har beaktats i denna rapport. Projekt som arbetsform framställs i många fall som fördelaktigt jämfört med arbete inom den ordinarie linjen, beroende på vilken typ av arbete som skall utföras. I allmänhet brukar man säga att arbetsuppgifter som är förknippade med ett förutbestämt mål, samt begränsningar i tid och resurser av något slag, i regel är mer fördelaktiga att utföra i form av ett projekt än inom den ordinarie linjen. Projektformen har även den fördelen att det är möjligt att samla kompetens och erfarenhet från flera olika personalkategorier för en uppgift, oberoende av organisatoriska gränser. Organisationer som ägnar sig åt exempelvis byggnation eller systemutveckling har under lång tid använt sig av projekt som organisationsform men idag är det även mycket vanligt att till exempel förändringsarbete drivs i form av projekt. En fråga som uppstår är dock huruvida den ordinarie linjeorganisationen, som ofta saknar direkt insyn i projektverksamheten, kan försäkra sig om att projekten genomförs med en sådan kvalitet och ett sådant resultat att organisationen SID 3(12)

4 som helhet får ut de fördelar som uppenbarligen finns med att utföra vissa arbetsuppgifter i projektform. De rutiner/arbetssätt för redovisning och uppföljning som finns inom den traditionella organisationen lämpar sig i regel mindre bra för projekt. Mot bakgrund av att Landstinget Sörmland varje år tar emot pengar från externa finansiärer för verksamhet som bedrivs i projektform, förväntas landstinget tillhandahålla en kvalitativ och korrekt bild av hur dessa pengar används. Samtidigt är det för Landstinget Sörmlands egen del viktigt att projekt genomförs på ett sådant sätt att beslutsfattare snabbt kan få en översikt av vilka projekt som finns, hur långt de har kommit, samt när och med vilket resultat de förväntas vara avslutade. När projekt som arbetsform blir en stor del av normal verksamhet måste det finnas regler och rutiner som säkerställer kvaliteten i detta arbete lika effektivt som i den ordinarie verksamheten. I svaret från landstingsdirektören år på tidigare projektgranskning framgår att bristen på samlad bild av de projekt som pågår omfattar både nämnder, styrelse och koncernledning. PROCESS- OCH METODSTÖD PROJEKTMODELL PROST Landstingets beslutade projektmodell PROST har de senaste åren saknat förvaltning. Tidigare har en ägargrupp och en projektmodellkoordinator funnits för PROST vilka fortfarande presenteras på landstingets intranät. Sidorna var vid tidpunkten för vår granskning inte uppdaterade sedan Av svaret från landstingsdirektören år 2010 på revisionens granskning av projekthantering framgår också följande generellt kan sägas att det idag finns ett ifrågasättande av PROST som projektmodell för landstinget. Inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen har man utvecklat en egen förenklad modell där man tagit delar från PROST. Vårens PROST-utbildning ställdes in till följd av för få anmälningar från verksamheterna. Projektmodellkoordinatorns roll och ansvar beskrivs på intranätet enligt nedan; - Förvaltning och vidareutveckling av projektmodellen - Tillhandahålla utbildning - Information och förankring av PROST - Aktivt och situationsanpassat projektstöd - "Kunskapsmäklare", överföring av erfarenheter mellan projekt - Mentorskap till uppdragsgivare och projektledare, "problemlösning" under projektets gång. 1 LS-LED Projektstyrning - uppföljning av tidigare granskning, svar från landstingsdirektör SID 4(12)

5 Frågan kring PROST- förvaltningen har, enligt landstingets IT-chef valsat runt en hel del de senaste åren. Den medarbetare på D-data som var projektmodellkoordinator övergick till den nybildade enheten för Informationssäkerhet inom LLS (Landstingets ledningsstab). IT-chefen frågade landstingsledningen var man tyckte att förvaltningen skulle landa och svaret blev att dåvarande kanslichefen åtog sig att ha den inom kanslienheten. Där hände, enligt IT-chefen, ingenting alls under lång tid. Efter diskussioner med administrativa enheten inom LLS under 2012 har ansvaret för PROST-förvaltningen återgått till D-data. En rekrytering av senior projektledare där D-data såg goda möjligheter att kunna lägga en del av den grundläggande förvaltningsrollen misslyckades tyvärr. I samband med faktaavstämning av granskningsrapporten meddelar ITchefen att D-data i 2013 års budget tydligt fått uppdraget att återuppta förvaltningen av PROST. D-datas ledning har också inrättat en ny organisatorisk enhet, en sektion för Arkitektur och metodik, där ansvaret för att återställa PROST-förvaltningen kommer att landa. Rekrytering av sektionschef kommer inom kort att annonseras. STYRANDE DOKUMENT I LANDSTINGET SÖRMLAND Riktlinjer för Projekthantering i Landstinget Sörmland 2 I riktlinjen finns projekt definierat enligt följande; Ett projekt är en unik process bestående av ett antal samordnade och styrda aktiviteter med startoch slutdatum, initierad för att uppnå ett mål som uppfyller specifika krav inklusive begränsningar i tid, kostnader och resurser. Definitionen bygger enligt riktlinjen på Svensk standard SS-ISO riktlinjer för kvalitet i projektledning. 3 Dokumentet är nära sammankopplat med landstingets projektstyrningsmodell, PROST. Det står att projektmodellen är generell för att kunna användas av projekt av olika typer, struktur och omfattning. Syftet med riktlinjen är att skapa enhetlighet och ge ett bra stöd för ett effektivt och rationellt förbättringsarbete. Detta kopplas till Socialstyrelsens krav på ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården vilket inte enbart omfattar hälso- och sjukvårdens direkta arbete kring patienten utan i all övrig verksamhet inom landstinget. 2 Landstingsdirektörens delegationsbeslut nr 4/07 3 Svensk standards riktlinje har upphävts och ersatts av ss-iso Ledningssystem för kvalitet vägledning för kvalitetsledning i projekt SID 5(12)

6 En gemensam projektmodell skapar förutsättningar för en effektiv styrning och uppföljning av det enskilda projektet, och ger också möjligheter till överblick av flera samtidigt pågående projekt inom landstinget. Riktlinjen beskriver projekt mer som arbetsform men innehåller ett avsnitt som heter Budget och finansiering i projekten. Där står att för varje projekt som startas ska beslut om projektbudget och finansiering tas av behörig(a) beslutsfattare. Budgeten ska omfatta personal- drifts- och investeringskostnader. Eventuella intäkter och kostnadsreduceringar ska framgå och vara en del av projektbudgeten. För att möjliggöra uppföljning av projektet ska en eller flera projektkoder beställas från Samlad Redovisning och samtliga kostnader och intäkter som är kopplade till projektet ska redovisas med projektkod. I delegationsbeslutet står att samliga förvaltningar och enheter ska informera berörda om de nya riktlinjerna och säkerställa att dessa tillämpas. Enligt riktlinjen är det respektive verksamhets högsta ledning som har ansvar för att tolka och avgöra om arbetsformen projekt ska väljas. Alternativ till projekt är, enligt riktlinjen, Aktivteter eller Uppdrag vilka har lägre grad av samordningsbehov och mer karaktär av vardagsarbete. Revisionens kommentarer Riktlinjen gör inte skillnad på externa eller interna projekt. Riktlinjen ger ingen anvisning om eller hänvisning till något annat styrdokument, kring hur kostnader ska beräknas och om samtliga kostnader innefattar indirekta kostnader. På vilket sätt Aktiviteter och Uppdrag ska hanteras framgår inte av riktlinjen eller andra styrande dokument vad vi har kunnat finna. Däremot har hälsooch sjukvårdsförvaltningen en egen modell för mindre projekt, Uppdrag. Något liknande bör övervägas för hela landstinget kopplat till riktlinjen. Hur, när och av vem ekonomin ska följas upp och rapporteras nämns inte specifikt i riktlinjen. Revisionen har i samband med tidigare granskning av projekthantering påtalat att det är svårt att få en samlad bild av de projekt som pågår inom landstinget respektive de olika nämndernas ansvarsområde. Vid vår granskning 2009/2010 svarade landstingsdirektören 4 att en lösning på kort sikt skulle vara att utse en medarbetare/funktion med ansvar att följa projekt som pågår i landstinget som också skulle få i uppdrag att göra sammanställningar till landstingsledningen och den politiska organisationen. 4 LS-LED Tjänsteskrivelse från landstingsdirektören - Projektstyrning uppföljning av tidigare granskning SID 6(12)

7 Någon sådan funktion har inte inrättats vad vi känner till. Enligt de vi intervjuat i samband med denna granskning så efterfrågas mycket sällan/aldrig samlad information kring projekt. Revisorerna ser det angeläget att följa upp projekt ur tid- och kostnadsperspektiv för att dra nytta av erfarenheter, effektivisera och jämföra. Ofta publiceras uppdragsdirektiv i samband med att projekt startar men slutrapporten röner inte ofta samma uppmärksamhet. Det är också oklart på vilket sätt projektledare har erfarenhetsutbyte särskilt som det i dagsläget saknas projektmodellkoordinator. Vi har tidigare lyft frågan om nätverk för projektledare i syfte att kunna få en erfarenhetsbank. I riktlinjen finns ingen koppling till landstingets riktlinjer för upprättande av avtal avseende kliniska läkemedelsprövningar eller till den rutinbeskrivning som finns för redovisning av projekt med externa medel (som beskrivs längre fram i vår rapport). Vår uppfattning är att dokumenten i större utsträckning skulle kopplas till varandra. Vi noterar också att riktlinjen behöver uppdateras då den hänvisar till Socialstyrelsens SOSFS 2005:12 5 vilken har ersatts av SOSFS 2011:9 6. Vår bedömning är att styrning och uppföljning av landstingets projekt idag inte fullt ut lever upp till riktlinjens syfte. Riktlinjer för upprättande av avtal avseende kliniska läkemedelsprövningar inom Landstinget Sörmland 7 För projekt avseende kliniska läkemedelsprövningar har styrande dokument antagits sedan revisorerna granskade projekthantering senast. Denna riktlinje grundar sig på huvudöverenskommelsen mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Läkemedelsindustriföreningen (LIF) om kliniska läkemedelsprövningar från 1 mars I landstingsdirektörens beslut från april år 2009 finns ett antal punkter för praktiskt tillämpning i Sörmland. Dessa är bland annat; Förslag till avtal ska upprättas på en särskild blankett. Landstingets FoU-centrum representerar huvudmannen Separat sidoavtal mellan prövare och läkemedelsföretag godkänns inte Verksamhetschefen på den enhet där prövaren arbetar skriver under ett intyg om att de resurser som åtgår för prövningen finns tillängliga och godkänner avtalsförslaget 5 SOSFS 2005:12 Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården 6 SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 7 Landstingsdirektörens administrativa beslut nr 2/09 SID 7(12)

8 Prövaren tillsammans med verksamhetschefen gör en ekonomisk kalkyl över hur erhållna medel kommer att disponeras inom kliniken och den redogörelsen bifogas ansökan som en separat bilaga I kalkylen ska alla tillkommande kostnader som uppstår i samband med prövningen ingå, inkl kostnader för personal (inkl sociala avgifter), eventuell lokalhyra och laboratorieundersökningar Intern överenskommelse inom kliniken om hur erhållen ersättning kommer att användas, hur stort det eventuella nettoöverskottet blir samt hur det eventuella nettoöverskottet ska fördelas och användas FoU-centrum gör den slutliga ekonomiska, medicinska och vetenskapliga bedömningen och undertecknar för huvudmannen Undertecknad kopia av avtal till prövare, verksamhetschef, berörd divisionschef, basenhetsekonom samt Läkemedelskommitén Originalet diarieförs och förvaras på FoU-centrum Ersättningen från läkemedelsföretaget faktureras direkt av basenhetens ekonom Kostnader och intäkter i driftsredovisningen ska kopplas till en specifik projektkod som meddelas av basenhetens ekonom Riktlinjen säger också att det är viktigt att alla kostnader, inklusive omföring av personalkostnader och intäkter, bokförs löpande under året. För pågående studier bokar basenhetens ekonom aktuellt saldo på ett centralt konto i bokslutet inom respektive division vid slutet av året och medlen återförs till respektive projekt i början på nästföljande år Uppföljning av alla prövningar, med rapportering till FoU-centrum, ska göras årligen av prövaren och verksamhetschefen vilken prövning, hur många patienter, intäkter, kostnader, beräknat nettoöverskott samt resterande saldo FoU-centrum meddelas utan fördröjning när en prövning är slutgiltigt avslutad. En sammanfattande ekonomisk redogörelse lämnas över totala intäkter, kostnader och erhållet netto. 20 % av redovisat nettoöverskott tillfaller FoU-centrum. Revisionens kommentarer Rutinerna i dokumentet förbättrar möjligheten till styrning och kontroll av projekt för klinisk läkemedelsprövning. Vi vill lämna följande synpunkter för att stärka kontrollen ytterligare. Framtagandet av ekonomisk kalkyl sker enligt anvisningen utan ekonom. Vår uppfattning är att ekonom bör involveras i processen. Detta då överskottet. enligt landstingets rutin för redovisning av projekt med externa SID 8(12)

9 medel, aldrig kan bli större än det som finns i kalkylen och både verksamheten och FoU-centrum tjänar på att hålla nere kostnadsmassan i och med att FoU-centrum erhåller 20 % av redovisat överskott. Begreppet alla kostnader är inte definierat och riktlinjen saknar anvisning till hur olika kostnader ska beräknas och på vilket sätt indirekta kostnader ska hanteras. I riktlinjen finns ingen koppling till landstingets riktlinjer för projekt eller till den rutinbeskrivning som finns för redovisning av projekt med externa medel (som beskrivs längre fram i vår rapport). Vår uppfattning är att dokumenten i större utsträckning skulle kopplas till varandra. Rutin för Redovisning av projekt med externa medel 8 Rutinen är framtagen år Den ska ge anvisning till hur bidrag, externa medel, som erhållits för att bedriva projekt ska redovisas. Gemensamt för externa projekt är att medlen erhållits från ett visst, av bidragsgivaren angivet, ändamål och att det ligger utanför den budgeterade verksamheten. Anvisningen säger att den i valda delar även kan tillämpas på landstingsinterna projekt. Sådana får dock inte balanseras mellan åren. Inför uppstart ska en kalkyl och en tidplan upprättas. Huvudregeln är att projekt ska belastas med alla sina kostnader, inkl OHkostnader (overheadkostnader). Projektets kostnader får inte överstiga intäkterna sett över projekttiden. Varje projekt ska ha en projektansvarig som ansvarar för den ekonomiska redovisningen mot bidragsgivaren. Den projektansvarige ansvarar också för att den ekonomiska redovisningen i landstinget sker enligt dessa anvisningar. Läkemedelsprövningar styrs av ett särskilt regelverk för hur projekt ska kalkyleras, hur ansvarsfördelning ser ut etc. I detta sammanhang är projektansvarig att likställa med prövaren. Varje projekt ska ha en egen projektkod i ekonomisystemet där intäkter och kostnader ska bokföras. Egen nedlagd tid i projekt ska normalt bokföras direkt i lönesystemet på aktuellt projekt. Alternativt beräkna kostnaden för nedlagd tid och bokas om. Gäller alla personalkategorier som deltagit. OH-ersättning och ersättning till FoU avseende läkemedelsprövningar påförs projektet enligt kalkyl vid projektstart. Inga separata kassor med projektmedel får förekomma. 8 Rutinbeskrivning upprättad av ekonomienheten inom Landstingets ledningsstab (2009) SID 9(12)

10 I normalfallet är projekt som bedrivs med medel från företag momspliktiga. Medel från externa projekt tillhör landstinget och landstingets regler för redovisning, attest samt policys i övrigt ska tillämpas även avseende dessa transaktioner. Anläggningstillgångar som anskaffas med externa projektmedel ska direktavskrivas. Momsavdrag görs under förutsättning att landstinget blir ägare till anläggningen. Externa finansierade projekt ska periodiseras enligt principen att utgifter periodiseras till och kostnadsförs den period resurser förbrukas. Under projektets löptid ska intäkter matchas mot nedlagda kostnader. Externa inkomster redovisas som skuld. Pågående projekt periodiseras mot konto 2996 eller Avslutade projekt avseende läkemedelsprövningar som beviljats balansering ett år bokförs på konto 2890 Avräkning forskning/prövning. I EU-projekt som landstinget ska bidrag med egen finansiering ska bidragintäkten redovisas med sin andel av finansieringen. Projekten ska löpande följas upp och stämmas av för att säkerställa att alla kostnader påförts projektet och att alla intäkter är fakturerade och rätt bokförda. Det år som projektet är slutfört ska eventuellt nettoöverskott bokföras som en intäkt, såvida det inte finns en överenskommelse om att medlen ska återbetalas till bidragsgivaren. Nettoöverskott tillfaller den verksamhet som bedrivit projektet och blir en intäkt i det årets resultat. Överföring av medel till andra eller nya projekt får inte göras. Överskott avseende läkemedelsprövningar kan få balanseras över ett bokslut om det finns en dokumenterad plan för hur medlen ska användas. Planen ska innehålla definierade aktiviteter som utbildningsinsatser eller motsvarande och ska godkännas av ekonomichef inom respektive förvaltning. Det är maximalt det kalkylerade nettoöverskottet som kan få balanseras. Begäran om balansering fylls i på bokslutsspecifikation. Om ingen begäran lämnas in eller om motiv till överföring saknas ska projektet avslutas enligt huvudregeln. I årsbokslut ska alla pågående projekt stämmas av och specificeras på särskild bokslutsbilaga. Den ska, bland annat, innehålla prognos på utfall och tidpunkt för projektavslut och underskrift av projektansvarig. SID 10(12)

11 Revisionens kommentarer Inte tvingande för landstingsinterna projekt. Framgår inte om ekonom ska vara delaktig vid framtagande av kalkyl. Alla kostnader inklusive OH-kostnader ska belasta projektet men det framgår inte hur kostnaderna ska beräknas. Projekt ska följas upp löpande och stämmas av. Det framgår inte vad som avses med löpande och vem som ansvarar för avstämning eller på vilket sätt den ska dokumenteras. Den dokumentation som ska finnas kring projekt i årsbokslut saknas i många fall något som revisionen påpekat i samband med granskning av boksluten under flera år. Dokumentationen ska enligt anvisningen upprättas på alla pågående projekt vilket borde innebära att om balansering skett inte avgör om dokumentation ska upprättas. Vi anser att en sådan dokumentation av alla pågående projekt bör tas fram, åtminstone en gång per år, även för de landstingsinterna projekten. Detta för att tydliggöra omfattningen av pågående projekt och nedlagda kostnader. Framgår inte vem som ska besluta om avslut enligt huvudregeln ska göras. Enligt de vi intervjuat i samband med granskningen sker detta mycket sällan. Anvisningen har viss koppling till riktlinjerna för läkemedelsprövningar men saknar koppling till landstingets riktlinjer för projekt. Vår uppfattning är att dokumenten i större utsträckning skulle kopplas till varandra. Kodplanestruktur för Landstinget Sörmland Dokumentet beskriver uppbyggnaden av landstigets gemensamma kodplan som används för intern och extern redovisning. Koddel F benämns Projekt och definieras används för att redovisa en aktivitet med angiven startoch slutpunkt. Används i förekommande fall som en tilläggskontering. Inom koddelen har respektive resultatenhet (förvaltning) tilldelats sin femsiffriga nummerserie. Revisionens kommentarer Definitionen för projekt i kodplanestrukturen är inte densamma som i riktlinjerna för projekthantering. Det finns heller ingen koppling i kodplanestrukturen till landstingets styrande dokument för projekt. SID 11(12)

12

Revisionsrapport Granskning av projektredovisning

Revisionsrapport Granskning av projektredovisning Revisionsrapport Granskning av projektredovisning Anna Hilmarsson, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Kristianstads kommun Januari 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

Läs mer

INTERN KONTROLLGRANSKNING 2014 LÖPANDE REDOVISNINGSREVISION LÄNSSJUKVÅRDEN

INTERN KONTROLLGRANSKNING 2014 LÖPANDE REDOVISNINGSREVISION LÄNSSJUKVÅRDEN För kännedom Länssjukvårdsnämnden Landstingsdirektör Jan Grönlund Ekonomidirektör Nicholas Prigorowsky Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Hälso- och sjukvårdschef Jörgen Striem Ekonomichef Åsa Hedin-Karlsson

Läs mer

GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013

GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013 GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013 Sammanfattning Vår bedömning är att Hållbarhetsnämnden i stort bedrivit verksamhet utifrån fullmäktiges mål och beslut. Bedömningen är att årets bokslut

Läs mer

Västerviks kommuns revisorer. Granskning av projektverksamheten. Granskningsrapport. Audit KPMG AB 15 februari 2013 Göran Lindberg Antal sidor: 8

Västerviks kommuns revisorer. Granskning av projektverksamheten. Granskningsrapport. Audit KPMG AB 15 februari 2013 Göran Lindberg Antal sidor: 8 Granskning av projektverksamheten Granskningsrapport Audit KPMG AB 15 februari 2013 Göran Lindberg Antal sidor: 8 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 1 3. Uppdraget 1 4. Metod och avgränsning 2 5.

Läs mer

GRANSKNING AV BUDGET OCH UPPFÖLJNING INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

GRANSKNING AV BUDGET OCH UPPFÖLJNING INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN För kännedom Länssjukvårdsnämnden Landstingsstyrelsen Landstingsdirektör t f Helena Söderquist Ekonomichef Åsa Hedin Karlsson Hälso- och sjukvårdschef Jörgen Striem GRANSKNING AV BUDGET OCH UPPFÖLJNING

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning 2004-05-18. Leif Johansson

REVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning 2004-05-18. Leif Johansson REVISIONSRAPPORT Granskning av projektredovisning styrning och uppföljning Landstinget Halland 2004-05-18 Leif Johansson INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...1 1. Uppdrag...2 2. Syfte och metod...2

Läs mer

INTERN KONTROLLGRANSKNING 2013 LÖPANDE REDOVISNINGSREVISION LÄNSSJUKVÅRDEN

INTERN KONTROLLGRANSKNING 2013 LÖPANDE REDOVISNINGSREVISION LÄNSSJUKVÅRDEN För kännedom Länssjukvårdsnämnden Landstingsdirektör Jan Grönlund Ekonomidirektör Nicholas Prigorowsky Sektionschef Samlad Redovisning Maria Hultman Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Hälso- och sjukvårdschef

Läs mer

GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013

GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013 GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013 Sammanfattning Vår bedömning är att Hållbarhetsnämnden i stort bedrivit verksamhet utifrån fullmäktiges mål och beslut. Bedömningen är att årets bokslut

Läs mer

INTERN KONTROLLGRANSKNING 2013 LÖPANDE REDOVISNINGSREVISION PRIMÄRVÅRDEN

INTERN KONTROLLGRANSKNING 2013 LÖPANDE REDOVISNINGSREVISION PRIMÄRVÅRDEN För kännedom Primärvårdsnämnden Landstingsdirektör Jan Grönlund Ekonomidirektör Nicholas Prigorowsky Sektionschef Samlad Redovisning Maria Hultman Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Hälso- och sjukvårdschef

Läs mer

Externt finansierade projekt

Externt finansierade projekt Revisionsrapport Externt finansierade projekt Gällivare kommun Mars 2010 Hans Forsström, certifierad kommunal revisor Rolf Särkimukka, revisionskonsult 2010-03-11 Hans Forsström Rolf Särkimukka Innehållsförteckning

Läs mer

Projekthantering inom landstinget i Värmland - en förstudie

Projekthantering inom landstinget i Värmland - en förstudie LANDSTINGET I VÄRMLAND Revisionskontoret 2014-08-28 Veronica Hedlund Lundgren Rev/14024 Projekthantering inom landstinget i Värmland - en förstudie Rapport 2-14 Projekthantering vid Landstinget i Värmland

Läs mer

INTERN KONTROLLGRANSKNING 2014 LÖPANDE REDOVISNINGSREVISION KULTUR OCH UTBILDNING

INTERN KONTROLLGRANSKNING 2014 LÖPANDE REDOVISNINGSREVISION KULTUR OCH UTBILDNING För kännedom Nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet Landstingsdirektör Jan Grönlund Ekonomidirektör Nicholas Prigorowsky Samlad redovisning Kultur- och utbildningsförvaltningen Förvaltningschef

Läs mer

RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY

RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY 1 (7) RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY Inledning Syftet med denna projektpolicy är att skapa en tydlig och enhetlig styrning och struktur för projektarbete i kommunen. Målet med projekt i Strömsunds

Läs mer

INTERN KONTROLLGRANSKNING 2012 LÖPANDE REDOVISNINGSREVISION RE53 HABILITERING OCH HJÄLPMEDEL

INTERN KONTROLLGRANSKNING 2012 LÖPANDE REDOVISNINGSREVISION RE53 HABILITERING OCH HJÄLPMEDEL För kännedom Nämnden för Habilitering och hjälpmedel T.f. landstingsdirektör Helena Söderquist Ekonomidirektör Nicholas Prigorowsky Sektionschef Samlad Redovisning Maria Hultman Habiliterings- och hjälpmedelsförvaltningen

Läs mer

INTERN KONTROLLGRANSKNING 2016 LÖPANDE REDOVISNINGSREVISION PRIMÄRVÅRDEN

INTERN KONTROLLGRANSKNING 2016 LÖPANDE REDOVISNINGSREVISION PRIMÄRVÅRDEN För kännedom Primärvårdsnämnden Landstingsdirektör Jan Grönlund Ekonomidirektör Nicholas Prigorowsky HR-direktör Solveig Lampe Redovisningschef Susanne Gårdö Lönechef Josefin Zangerl Carlberg Enhetschef

Läs mer

LS 93/07. Attestreglemente. Lednings- och verksamhetsstöd Bilaga 1. Landstingsstyrelsen. Bakgrund

LS 93/07. Attestreglemente. Lednings- och verksamhetsstöd Bilaga 1. Landstingsstyrelsen. Bakgrund Lednings- och verksamhetsstöd Bilaga 1 LS 93/07 DATUM DIARIENR Susanne Gårdö 2007-06-18 LS-LED07-316 Landstingsstyrelsen Attestreglemente Bakgrund Landstingsfullmäktige har i 103/02 beslutat om regler

Läs mer

Revisionsrapport. Brister avseende externfinansierade projekt. 1. Sammanfattning. Karlstads universitet KARLSTAD

Revisionsrapport. Brister avseende externfinansierade projekt. 1. Sammanfattning. Karlstads universitet KARLSTAD Revisionsrapport Karlstads universitet 651 88 KARLSTAD Datum Dnr 2005-11-25 32-2005-0629 Brister avseende externfinansierade projekt Riksrevisionen har som ett led i den årliga revisionen av Karlstads

Läs mer

INTERN KONTROLLGRANSKNING 2016 LÖPANDE REDOVISNINGSREVISION KULTUR OCH UTBILDNING

INTERN KONTROLLGRANSKNING 2016 LÖPANDE REDOVISNINGSREVISION KULTUR OCH UTBILDNING GRANSKNINGSRAPPORT För kännedom Nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet Landstingsdirektör Jan Grönlund Ekonomidirektör Nicholas Prigorowsky HR-direktören Solveig Lampe Redovisningschef Susanne

Läs mer

Folktandvårdens intäkter -uppföljning

Folktandvårdens intäkter -uppföljning Revisionskontoret AM/KS Rev/16014 Folktandvårdens intäkter -uppföljning Rapport 9-16 Folktandvårdens intäkter uppföljning Bakgrund Landstingets revisorer har ansvar för att genomföra årlig granskning av

Läs mer

INTERN KONTROLLGRANSKNING 2012 LÖPANDE REDOVISNINGSREVISION RE14 PRIMÄRVÅRDEN

INTERN KONTROLLGRANSKNING 2012 LÖPANDE REDOVISNINGSREVISION RE14 PRIMÄRVÅRDEN För kännedom Primärvårdsnämnden T.f. landstingsdirektör Helena Söderquist Ekonomidirektör Nicholas Prigorowsky Sektionschef Samlad Redovisning Maria Hultman Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Hälso- och

Läs mer

Allmänna villkor för uppdragsersättning till frivilliga försvarsorganisationer

Allmänna villkor för uppdragsersättning till frivilliga försvarsorganisationer samhällsskydd och beredskap 1 (6) Allmänna villkor för uppdragsersättning till frivilliga försvarsorganisationer Anslag 2:4 Krisberedskap, budgetåret 2014 samhällsskydd och beredskap 2 (6) Villkor för

Läs mer

Landstinget i Uppsala län. Redovisning av projekt och immateriella tillgångar. Granskningsrapport. KPMG AB 19 januari 2015 Antal sidor: 9

Landstinget i Uppsala län. Redovisning av projekt och immateriella tillgångar. Granskningsrapport. KPMG AB 19 januari 2015 Antal sidor: 9 KPMG AB 19 januari 2015 Antal sidor: 9 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte, revisionsmål och metod 2 3.1 Syfte 2 3.2 Revisionsmål 2 3.3 Metod 3 4. Projektorganisation 3 5. Oberoende och

Läs mer

Uppföljning av granskningsplan 2012 för administrativa processer

Uppföljning av granskningsplan 2012 för administrativa processer 1(5) Landstingsstyrelsen Uppföljning av granskningsplan 2012 för administrativa processer Inledning De förtroendevalda har ett övergripande ansvar att följa upp att det är en god internkontroll i landstinget.

Läs mer

Allmänna villkor. för myndigheter. Anslag 2:4 Krisberedskap. Föredragande. Samråd. Godkänd av enhetschef. Charlott Thyrén. Helena Bunner.

Allmänna villkor. för myndigheter. Anslag 2:4 Krisberedskap. Föredragande. Samråd. Godkänd av enhetschef. Charlott Thyrén. Helena Bunner. Föredragande Samråd Godkänd av enhetschef Charlott Thyrén Helena Bunner Mona Matsson Allmänna villkor för myndigheter Anslag 2:4 Krisberedskap Villkor för användning av anslagsmedel Följande villkor gäller

Läs mer

Granskning av läkemedelsprövningar

Granskning av läkemedelsprövningar Revisionsrapport* Granskning av läkemedelsprövningar Landstinget Halland Datum 2006-10-19 Leif Johansson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Uppdrag...5 3 Syfte och metod...5

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

GRANSKNINGSRAPPORT FÖR DU-NÄMNDEN ÅR 2013. jell Jgnsson Revisionschef. Revisionen

GRANSKNINGSRAPPORT FÖR DU-NÄMNDEN ÅR 2013. jell Jgnsson Revisionschef. Revisionen LANDSTINGET SÖRMLAND 2014- ei- A- U5 RE-REV14-0 För kännedom Inköpschef Teemu Lehtimäki Landstingsdirektör Jan Grönlund Ekonomidirektör Nicholas Prigorowsky Personaldirektör Solveig Lampe Revisorerna i

Läs mer

ORGANISATION OCH ANSVAR ENLIGT PERSONUPPGIFTSLAGEN (PUL)

ORGANISATION OCH ANSVAR ENLIGT PERSONUPPGIFTSLAGEN (PUL) För kännedom Landstingsstyrelsen Landstingsjurist Per Blomberg Landstingsdirektör tf, Helena Söderquist ORGANISATION OCH ANSVAR ENLIGT PERSONUPPGIFTSLAGEN (PUL) Enligt revisionsplanen genomförs, på uppdrag

Läs mer

Granskning av landstingets hantering av personuppgifter

Granskning av landstingets hantering av personuppgifter Granskning av landstingets hantering av personuppgifter Rapport nr 25/2012 Februari 2013 Susanne Hellqvist, revisor, revisionskontoret Innehåll 1. SAMMANFATTNING... 3 1.1 REKOMMENDATIONER... 4 2. BAKGRUND...

Läs mer

Revisionsrapport Bokslutsprocessen

Revisionsrapport Bokslutsprocessen www.pwc.se Revisionsrapport Per Ståhlberg Cert. kommunal revisor Bokslutsprocessen Skellefteå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...2 2.1. Bakgrund...2

Läs mer

GRANSKNINGSRAPPORT. Driftprojekt inom Miljönämnden. Projektledare: Lotta Onsö. Beslutad av revisorskollegiet 2009-09-01. Malmö stad Revisionskontoret

GRANSKNINGSRAPPORT. Driftprojekt inom Miljönämnden. Projektledare: Lotta Onsö. Beslutad av revisorskollegiet 2009-09-01. Malmö stad Revisionskontoret GRANSKNINGS Driftprojekt inom Miljönämnden Projektledare: Lotta Onsö Beslutad av revisorskollegiet 2009-09-01 RAPP Driftprojekt inom Miljönämnden.doc Postadress: Stadshuset, 205 80 Malmö Besöksadress:

Läs mer

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser 1 Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser En del barn och unga har behov av särskilt stöd. Det kan bero på flera orsaker så som social problematik, psykisk ohälsa, kroniska sjukdomar

Läs mer

INTERN KONTROLLGRANSKNING 2012 LÖPANDE REDOVISNINGSREVISION RE80 LANDSTINGETS LEDNINGSSTAB

INTERN KONTROLLGRANSKNING 2012 LÖPANDE REDOVISNINGSREVISION RE80 LANDSTINGETS LEDNINGSSTAB För kännedom Landstingsstyrelsen Finanschef Mats Widén Ekonom Susanne Gårdö Ekonom Barbro Stenlund Sektionschef Samlad Redovisning Maria Hultman Landstingets ledningsstab T.f. landstingsdirektör Helena

Läs mer

Rätt intäkter - uppföljning

Rätt intäkter - uppföljning Revisionskontoret AM/KS Rev/16007 Rätt intäkter - uppföljning Rapport 2-16 Rätt intäkter uppföljning Bakgrund Landstingets revisorer har ansvar för att genomföra årlig granskning av landstingets samtliga

Läs mer

INTERN KONTROLLGRANSKNING 2016 LÖPANDE REDOVISNINGSREVISION DIVISION KIRURGI

INTERN KONTROLLGRANSKNING 2016 LÖPANDE REDOVISNINGSREVISION DIVISION KIRURGI För kännedom Landstingsstyrelsen Landstingsdirektör Jan Grönlund Ekonomidirektör Nicholas Prigorowsky HR-direktör Solveig Lampe Redovisningschef Susanne Gårdö Lönechef Josefin Zangerl Carlberg Verksamhetschef

Läs mer

Informationsöverföring. kommunikation med landstinget - uppföljande granskning

Informationsöverföring. kommunikation med landstinget - uppföljande granskning www.pwc.se Revisionsrapport Jenny Krispinsson Augusti 2015 Informationsöverföring och kommunikation med landstinget - uppföljande granskning Gällivare kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning...

Läs mer

LANDSTINGETS KONST STYRNING OCH KONTROLL FÖR FÖRVALTNING OCH BESLUT OM INKÖP VID NYBYGGNATION

LANDSTINGETS KONST STYRNING OCH KONTROLL FÖR FÖRVALTNING OCH BESLUT OM INKÖP VID NYBYGGNATION LANDSTINGETS KONST STYRNING OCH KONTROLL FÖR FÖRVALTNING OCH BESLUT OM INKÖP VID NYBYGGNATION SAMMANFATTNING Landstinget Sörmland kommer under ett antal år framöver att genomföra stora investeringar inom

Läs mer

INTERN KONTROLLGRANSKNING 2012 LÖPANDE REDOVISNINGSREVISION RE22 KARSUDDEN

INTERN KONTROLLGRANSKNING 2012 LÖPANDE REDOVISNINGSREVISION RE22 KARSUDDEN För kännedom Länssjukvårdsnämnden T.f. landstingsdirektör Helena Söderquist Ekonomidirektör Nicholas Prigorowsky Sektionschef Samlad redovisning Maria Hultman Regionsjukhuset Karsudden (RSK) Förvaltningschef

Läs mer

Redovisningen av projekt

Redovisningen av projekt REVISIONSRAPPORT Granskning av Redovisningen av projekt avseende läkemedelsprövningar och FoU-medel mm Jämtlands läns landsting Februari 2004 Hans Stark www.pwcglobal.com/se www.komrev.se 1. Sammanfattande

Läs mer

Dokument för Intern kontroll av löpande rutiner

Dokument för Intern kontroll av löpande rutiner Dokument för Intern kontroll av löpande rutiner Antagen av styrelsen 2015-03-06 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1 Ansökan om medel... 2 2 Genomförande av aktivitet... 2 3 Redovisning av medel beviljade av styrelsen...

Läs mer

INTERN STYRNING OCH KONTROLL I LANDSTINGETS GEMENSAMMA KUND- OCH LEVERANTÖRSPROCESSER

INTERN STYRNING OCH KONTROLL I LANDSTINGETS GEMENSAMMA KUND- OCH LEVERANTÖRSPROCESSER För kännedom Landstingsstyrelsen Ekonomidirektör Nicholas Prigorowsky IT-chef Ante Grubbström Sektionschef Samlad Redovisning Maria Hultman T.f. Landstingsdirektör Helena Söderquist INTERN STYRNING OCH

Läs mer

Yttrande över revisorernas granskningsrapport om intern kontroll avseende investeringsprojekt. Ärendebeskrivning LULEÅ KOMMUN

Yttrande över revisorernas granskningsrapport om intern kontroll avseende investeringsprojekt. Ärendebeskrivning LULEÅ KOMMUN Tekniska nämnden 2012 05 24 58 164 Tekniska nämndens arbetsutskott 2012 05 11 73 174 Dnr 2011/945.04 Yttrande över revisorernas granskningsrapport om intern kontroll avseende investeringsprojekt Bilaga:

Läs mer

Hantering och redovisning av folktandvårdens intäkter

Hantering och redovisning av folktandvårdens intäkter LANDSTINGET I VÄRMLAND RAPPORT Revisorerna AM/VHL 2013-02-19 Rev/12012 Hantering och redovisning av folktandvårdens intäkter Sammanfattning Vi har granskat om det finns tillfredsställande rutiner som säkerställer

Läs mer

SP:s projektrutiner 2011-05-24. Magnus Holmgren

SP:s projektrutiner 2011-05-24. Magnus Holmgren SP:s projektrutiner 2011-05-24 Magnus Holmgren Styrande dokument Vision, affärsidé, strategi, etc. SP:s huvudprocess Projekt Huvudprocess projekt Försäljning Projektstart Genomförande Rapportering Projektslut

Läs mer

Förstudie ekonomistyrning investeringar Oxelösunds kommun

Förstudie ekonomistyrning investeringar Oxelösunds kommun Linköping 2007-11-21 Kommunens revisorer Förstudie ekonomistyrning investeringar Oxelösunds kommun Inledning och bakgrund Om anläggningstillgångar ska bibehålla sitt värde och funktionalitet krävs omfattande

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Ks 69/01 2001-05-18 Ks14 1

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Ks 69/01 2001-05-18 Ks14 1 HÄRJEDALENS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Ks 69/01 2001-05-18 Ks14 1 PROJEKTPOLICY Denna projektpolicy syftar till att göra projektarbete som arbetsform effektivt samt att ange riktlinjer

Läs mer

Mätvärden donationsverksamhet

Mätvärden donationsverksamhet TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(2) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Per-Olov Gustafsson Staben för övergripande hälso- och sjukvårdsfrågor +46155247636 2015-10-16 LS-LED15-1306-1 Ä R E N D E G Å

Läs mer

Hälso- och sjukvård REGELVERK FÖR LANDSTINGSDRIVNA VÅRDENHETER I HÄLSOVAL SÖRMLAND

Hälso- och sjukvård REGELVERK FÖR LANDSTINGSDRIVNA VÅRDENHETER I HÄLSOVAL SÖRMLAND Hälso- och sjukvård DATUM DIARIENR 2009-11-14 HN-HOS09-383 REGELVERK FÖR LANDSTINGSDRIVNA VÅRDENHETER I HÄLSOVAL SÖRMLAND Begreppet alternativ driftsform inom ramen för en verksamhet som fortfarande inordnas

Läs mer

Kostnadsfördelning på projekt

Kostnadsfördelning på projekt Sid 1(5) Rektorskansliet Internrevision Håkan Tegnefur Styrelsen och rektor Kostnadsfördelning på projekt Vi har i enlighet med fastställd revisionsplan för verksamhetsåret 2002 utfört granskning inom

Läs mer

Granskning av aktiverade utvecklingskostnader

Granskning av aktiverade utvecklingskostnader Granskning av aktiverade utvecklingskostnader inom ITT Genomförd på uppdrag av revisorerna i Region Skåne Oktober 2008 Innehållsförteckning 1 INLEDNING...2 1.1 Bakgrund...2 1.2 Syfte och metod...2 2 FÖREKOMSTEN

Läs mer

Revisionsrapport. Årsredovisning för Linköpings universitet 2006. Sammanfattning. Linköpings universitet 581 83 LINKÖPING 2007-04-20 32-2006-0596

Revisionsrapport. Årsredovisning för Linköpings universitet 2006. Sammanfattning. Linköpings universitet 581 83 LINKÖPING 2007-04-20 32-2006-0596 Revisionsrapport Linköpings universitet 581 83 LINKÖPING Datum Dnr 2007-04-20 32-2006-0596 Årsredovisning för Linköpings universitet 2006 Riksrevisionen har granskat årsredovisningen för Linköpings universitet

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Handläggningsordning för externa forskningsbidrag. Fastställd av rektor Dnr: FS Ekonomienheten

Handläggningsordning för externa forskningsbidrag. Fastställd av rektor Dnr: FS Ekonomienheten Handläggningsordning för externa forskningsbidrag Fastställd av rektor 2015-05-26 Dnr: FS 1.1-807-15 Typ av dokument: Beslutad av: Giltighetstid: Område: Ansvarig enhet: Handläggningsordning Rektor 2015-05-26

Läs mer

Revisionsrapport Intern kontroll inom Landstinget Dalarna

Revisionsrapport Intern kontroll inom Landstinget Dalarna Revisionsrapport Intern kontroll inom Landstinget Dalarna Emil Forsling Auktoriserad revisor Malin Liljeblad Godkänd revisor Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Uppdrag och revisionsfråga... 3 1.2

Läs mer

INTERN KONTROLL AV Regionstyrelsen (Regionstyrelsen/Regionala Utvecklingsnämnden/Personalnämnden) RAPPORT 2015

INTERN KONTROLL AV Regionstyrelsen (Regionstyrelsen/Regionala Utvecklingsnämnden/Personalnämnden) RAPPORT 2015 Region Skåne 2015 Gemensam Servicefunktion KC Ekonomi INTERN KONTROLL AV Regionstyrelsen (Regionstyrelsen/Regionala Utvecklingsnämnden/Personalnämnden) RAPPORT 2015 http://www.skane.se/ Inledning Inom

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Datum: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2012-06-13 Stadskontoret Stadsområdesförvaltningar/Sociala Resursförvaltningen

Läs mer

Revisionsrapport. VA-redovisning Hallsbergs kommun. Februari 2010 Karin Sundelius

Revisionsrapport. VA-redovisning Hallsbergs kommun. Februari 2010 Karin Sundelius Revisionsrapport VA-redovisning Hallsbergs kommun Februari 2010 Karin Sundelius INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning...3 2. Bakgrund och revisionsfråga...4 2.1 Bakgrund...4 2.2 Revisionsfråga...4 3.

Läs mer

Revisionsrapport. Löpande granskning 2010. Sammanfattning. Lantmäteriet 801 82 Gävle 2011-01-20 32-2010-0663. Datum Dnr

Revisionsrapport. Löpande granskning 2010. Sammanfattning. Lantmäteriet 801 82 Gävle 2011-01-20 32-2010-0663. Datum Dnr Revisionsrapport Lantmäteriet 801 82 Gävle Datum Dnr 2011-01-20 32-2010-0663 Löpande granskning 2010 Riksrevisionen har som ett led i den årliga revisionen av Lantmäteriet bland annat granskat I-divisionens

Läs mer

I Central förvaltning Personalen het

I Central förvaltning Personalen het . Landstinget II DALARNA I Personalen het ~'taga BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen LS ~ 1 ~i A Datum 2013-11-04 Sida 1 (3) Dnr LD13/02597 Uppdnr 643 2013-10-21 Landstingsstyrelsens arbetsutskott 2013-11-04

Läs mer

Granskning av budgetprocessen. Landstinget Värmland. Landstinget Värmland

Granskning av budgetprocessen. Landstinget Värmland. Landstinget Värmland www.pwc.se Revisionsrapport Inger Andersson Christina Olsson Februari 2016 Granskning av budgetprocessen inom Budgetprocessen inom Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 5 1.1. Bakgrund... 5 1.2.

Läs mer

Löpande redovisning och intern kontroll i redovisningsrutiner

Löpande redovisning och intern kontroll i redovisningsrutiner www.pwc.se Revisionsrapport Simon Lindskog Dennis Hedberg Löpande redovisning och intern kontroll i redovisningsrutiner Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Löpande granskning av redovisning och administrativa rutiner avseende. Tekniska nämnden. Hylte Kommun.

REVISIONSRAPPORT. Löpande granskning av redovisning och administrativa rutiner avseende. Tekniska nämnden. Hylte Kommun. REVISIONSRAPPORT Löpande granskning av redovisning och administrativa rutiner avseende Tekniska nämnden Hylte Kommun November 2002 Rolf Bergman Tommy Karlsson www.pwcglobal.com/se www.komrev.se Sammanfattning

Läs mer

Yttrande över revisorernas granskning av den interna kontrollen avseende vissa kostnadsslag

Yttrande över revisorernas granskning av den interna kontrollen avseende vissa kostnadsslag TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Ekonomienheten Datum 2015-04-29 Diarienummer 150072 Landstingsstyrelsen Yttrande över revisorernas granskning av den interna kontrollen avseende vissa kostnadsslag Förslag till

Läs mer

Projekt med extern finansiering styrning och kontroll

Projekt med extern finansiering styrning och kontroll www.pwc.se Revisionsrapport Bo Rehnberg Cert. kommunal revisor Johan Lidström Revisor Projekt med extern finansiering styrning och kontroll Sollefteå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1

Läs mer

Revisionsrapport. Styrning EU-projekt. Krokoms kommun. 2009-03-04 Anneth Nyqvist

Revisionsrapport. Styrning EU-projekt. Krokoms kommun. 2009-03-04 Anneth Nyqvist Revisionsrapport Styrning EU-projekt Krokoms kommun 2009-03-04 Anneth Nyqvist 2009-03-04 Maj-Britt Åkerström Anneth Nyqvist Namnförtydligande Namnförtydligande Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1

Läs mer

Integrerat ledningssystem. Landstinget Gävleborg. Revisionsrapport. Mars 2011 Lars-Åke Ullström David Emanuelsson

Integrerat ledningssystem. Landstinget Gävleborg. Revisionsrapport. Mars 2011 Lars-Åke Ullström David Emanuelsson Integrerat ledningssystem Landstinget Gävleborg Revisionsrapport Mars 2011 Lars-Åke Ullström David Emanuelsson Innehållsförteckning 1. Sammanfattning......3 2. Inledning...4 2.1 Uppdrag och revisionsfråga......4

Läs mer

Landstingets revisorer 2006-08-28 Dnr REV /17/2006 Revisionschef Lennart Ledin 063-14 75 27. Kirurgklinikens anordnande av kurser 1 (2)

Landstingets revisorer 2006-08-28 Dnr REV /17/2006 Revisionschef Lennart Ledin 063-14 75 27. Kirurgklinikens anordnande av kurser 1 (2) 1 (2) Landstingets revisorer 2006-08-28 Dnr REV /17/2006 Revisionschef Lennart Ledin 063-14 75 27 Landstingsstyrelsen Kirurgklinikens anordnande av kurser Vi har genom vårt revisionskontor funnit anledning

Läs mer

Landstingsstyrelsens beslut

Landstingsstyrelsens beslut Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2010-08-31 LS-LED10-446 144 Avsiktsförklaring och överenskommelse mellan länets kommuner och Landstinget Sörmland om stöd till ett långsiktigt förbättringsarbete

Läs mer

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Skapad av: MAS MAR Beslutad av: Gäller från: 2004-04-04 Reviderad den: 2011-11-30 Diarienummer: Inledning Hälso- och sjukvårdslagen ställer krav

Läs mer

Granskning av ändrad organisation avseende nämndernas ekonomfunktion Nynäshamns kommun Revisionsrapport

Granskning av ändrad organisation avseende nämndernas ekonomfunktion Nynäshamns kommun Revisionsrapport Granskning av ändrad organisation avseende nämndernas ekonomfunktion Nynäshamns kommun Revisionsrapport Percy Carlsbrand Februari 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning och rekommendationer...

Läs mer

Uppföljning avseende granskning av attestrutiner

Uppföljning avseende granskning av attestrutiner Revisionsrapport Uppföljning avseende granskning av attestrutiner Nynäshamns kommun December 2010 Jonas Eriksson Innehållsförteckning 1 Inledning... 1 1.1 Syfte och revisionsfråga... 1 1.2 Avgränsning

Läs mer

Revisionsrapport. Löpande granskning av den interna kontrollen. vid Kostnämnden. Landstinget Västmanland. Inger Hansén Viveca Karlsson

Revisionsrapport. Löpande granskning av den interna kontrollen. vid Kostnämnden. Landstinget Västmanland. Inger Hansén Viveca Karlsson Revisionsrapport Löpande granskning av den interna kontrollen i administrativa rutiner vid Kostnämnden Landstinget Västmanland Inger Hansén Viveca Karlsson 18 mars 2014 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande

Läs mer

Revision av registreringar inom psykiatrisk öppenvård

Revision av registreringar inom psykiatrisk öppenvård Revision av registreringar inom psykiatrisk öppenvård Barn- och ungdomspsykiatri Beroendevård Vuxenpsykiatri Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2011-10-19 Diarienummer: HSN1103-0243

Läs mer

Revisionsrapport. Stadsrevisionen Örebro kommun. Samordning och redovisning av EUprojekt. Liz Hultgren. 28 november 2011

Revisionsrapport. Stadsrevisionen Örebro kommun. Samordning och redovisning av EUprojekt. Liz Hultgren. 28 november 2011 Revisionsrapport Samordning och Liz Hultgren Stadsrevisionen Örebro kommun 2011-12-13 Liz Hultgren Projektledare Kurt Westerback Kundansvarig Örebro kommun 1 av 12 Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning

Läs mer

Nr 15. Landstingsstyrelsen. 2015-05-19 Dnr 2015/00010

Nr 15. Landstingsstyrelsen. 2015-05-19 Dnr 2015/00010 2015-05-19 Dnr 2015/00010 Nr 15 Landstingsstyrelsen Landstingsstyrelsens arbetsutskott har vid sitt sammanträde den 18 maj 2015 behandlat ärende angående svar på 2014 års revisionsberättelse. Landstingsstyrelsens

Läs mer

PRIMÄRVÅRDSNÄMNDEN LANDSTINGET SÖRMLAND

PRIMÄRVÅRDSNÄMNDEN LANDSTINGET SÖRMLAND Bilaga 2/11 PVN DATUM DIARIENR 2011-01-04 PVN-HSF11-004 PRIMÄRVÅRDSNÄMNDEN LANDSTINGET SÖRMLAND NÄMNDENS DELEGATION FR.O.M. 2011-02-17 Landstinget Sörmland Repslagaregatan 19 611 88 Nyköping Fax 0155-28

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

Årsrapport 2013 Bromma stadsdelsnämnd

Årsrapport 2013 Bromma stadsdelsnämnd Årsrapport 2013 Bromma stadsdelsnämnd Rapport från Stadsrevisionen Nr 8, 2014 Dnr 3.1.2-44/2014 Den kommunala revisionen är fullmäktiges kontrollinstrument för att granska den verksamhet som bedrivs i

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS 2, Nytida AB År 2014 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Detta underlag till patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens patientsäkerhetsberättelse.

Läs mer

Region Skåne. Redovisningsrevision 2012 Granskning av lönehantering vid mer än en arbetsgivare

Region Skåne. Redovisningsrevision 2012 Granskning av lönehantering vid mer än en arbetsgivare Redovisningsrevision 2012 Granskning av lönehantering vid mer än en arbetsgivare Revision KPMG AB Antal sidor: 7 Antal bilagor: 1 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 2 4. Avgränsning 2

Läs mer

52 Resultathantering bokslut 2006, LF. Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige

52 Resultathantering bokslut 2006, LF. Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2007-04-02 LS-LED07-235 52 Resultathantering bokslut 2006, LF Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige 1. Det ackumulerade resultatet för landstingets

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag

Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag 2012-12-10 Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag Ett deluppdrag inom projektet Cancerstrategi Gävleborg UPPDRAGiL Landstinget Gävleborg Mall-ID 120920 Uppdragsdirektiv Innehållsförteckning 1 Grundläggande

Läs mer

Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete

Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete Revisionen har via KPMG genomfört en granskning

Läs mer

TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(2) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Per-Olov Gustafsson Ledning (Landstingets ledningsstab) +46155247636 2013-02-20 LS-LED13-120-1 Ä R E N D E G Å N G Landstingsstyrelsens

Läs mer

Uppföljande granskning av upphandlingar inom fastighetsområdet

Uppföljande granskning av upphandlingar inom fastighetsområdet Uppföljande granskning av upphandlingar inom fastighetsområdet Rapport nr 29/2014 Mars 2015 Susanne Hellqvist, revisor, revisionskontoret Diarienummer: REV 64:2-2014 Innehåll 1. SAMMANFATTANDE ANALYS...

Läs mer

Ekonomipolicyn definierar principerna för hanteringen av ekonomistyrning och redovisning i Skövde kommun.

Ekonomipolicyn definierar principerna för hanteringen av ekonomistyrning och redovisning i Skövde kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte med ekonomipolicyn... 3 Ekonomi- och verksamhetsstyrning... 3 Anslagsbindningsnivå... 4 Kommunfullmäktige... 4 Kommunstyrelsen... 4 Nämnden... 5 Resultatenhet... 5 Balansräkningsenhet...

Läs mer

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland 1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Bakgrund Hallands sex kommuner och landstinget Halland representerat av psykiatrin i Halland och Närsjukvården Landstinget

Läs mer

Hantering av projektmedel

Hantering av projektmedel www.pwc.se Revisionsrapport Carin Hultgren Cert. kommunal revisor Hantering av projektmedel Ebba Lind Region Gotland 2016-03-16 Carin Hultgren Uppdragsledare/projektledare Region Gotland Innehållsförteckning

Läs mer

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12 12 1 (6) Projektmodell Projektmodell Projektmodell... 1 1. Riktlinjer projektmodell... 1 2. Projektförutsättningar... 2 2.1 Uppdragsgivaren... 2 2.2 Direktiv... 2 2.3 Förstudie... 2 2.4 Beslut... 2 2.5

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Diarienummer: LOGGA Patientsäkerhetsberättelse År 2014 Rådjurstigens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet 150212 Lennart Sandström Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting (reviderad

Läs mer

Granskning av bisysslor i Valdemarsviks kommun

Granskning av bisysslor i Valdemarsviks kommun Granskning av bisysslor i Valdemarsviks kommun Räkenskapsår 2013 Datum 1 augusti 2013 Till Kommunrevisionen i Valdemarsviks kommun Från R Wallin 1 Inledning På uppdrag av kommunrevisionen i Valdemarsvik

Läs mer

Landstingsstyrelsens beslut

Landstingsstyrelsens beslut Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2006-06-19 LS-LED06-115 58 Landstingsstyrelsens svar på revisionens granskning av landstingets policy/riktlinjer för resor i tjänsten Landstingsstyrelsens beslut

Läs mer

Granskning år 2015 av patientnämnden

Granskning år 2015 av patientnämnden Granskning år 2015 av patientnämnden Rapport nr 20/2015 Mars 2016 Jonas Hansson, revisionskontoret Diarienummer: REV 21:2 2015 Innehåll 1. SAMMANFATTANDE ANALYS... 3 1.1. REKOMMENDATIONER... 3 2. BAKGRUND...

Läs mer

Revisionsrapport Landstinget Gävleborg

Revisionsrapport Landstinget Gävleborg Revisionsrapport Löpande granskning av intern kontroll - Projektredovisning PM 5 Lars-Åke Ullström Hanna Franck Larsson Landstinget Gävleborg Mars 2013 Löpande granskning av intern kontroll - Projektredovisning

Läs mer