GRANSKNING AV PROJEKTHANTERING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "GRANSKNING AV PROJEKTHANTERING"

Transkript

1 För kännedom Landstingsstyrelsen Länssjukvårdsnämnden Primärvårdsnämnden Ekonomidirektör Nicholas Prigorowsky Redovisningschef, Susanne Gårdö IT-chef Ante Grubbström Hälso- och sjukvårdschef Jörgen Striem Ekonomichef HSF Åsa Hedin Karlsson Landstingsdirektör t f Helena Söderquist GRANSKNING AV PROJEKTHANTERING SAMMANFATTNING Landstinget Sörmlands revisionskontor har på uppdrag av landstingets revisorer genomfört en granskning av projekthantering främst ur ekonomisk redovisnings- och uppföljningssynpunkt inom hälso- och sjukvården samt vilken information som finns övergripande för landstinget. Vi vill med anledning av resultatet av denna granskning åter framhålla frågan om projektredovisningen som en viktig del av landstingets verksamhet och styrning. Syftet med landstingets riktlinjer för projekthantering är att skapa enhetlighet och ge ett bra stöd för ett effektivt och rationellt förbättringsarbete. Detta kopplas till Socialstyrelsens krav på ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården vilket inte enbart omfattar hälso- och sjukvårdens direkta arbete kring patienten utan i all övrig verksamhet inom landstinget. En gemensam projektmodell skapar förutsättningar för en effektiv styrning och uppföljning av det enskilda projektet, och ger också möjligheter till överblick av flera samtidigt pågående projekt inom landstinget. Vår bedömning är att styrning och uppföljning av landstingets projekt idag inte fullt ut lever upp till riktlinjens syfte. Även om projekt kan vara väldigt olika och fylla skilda ändamål, är projektverksamheten mycket utbredd på flera håll vilket också innebär att den bör kunna planeras och följas upp på ett tillförlitligt sätt. Att inte kunna få en kvalitativ och samlad bild av projektens intäkter, kostnader och resultat medför att projektverksamheten riskerar att hamna utanför normal styrning och kontroll och blir därmed en kontrast till det ordinarie linjearbetet. Utan tydliga och enhetliga rutiner avseende planering, redovisning och uppföljning av projekt, finns risken att ofullständig information rapporteras avseende projektverksamheten. Ur ett risk- och väsentlighetsperspektiv kan de mest allvarliga följderna uppstå i de fall där det råder en delad finansiering av ett projekt mellan Landstinget Sörmland och extern finansiär. Ett exempel är resurser som lagts ned i form av arbetad tid och som inte kostnadsförts på aktuellt projekt. Redovisningen visar då ett projekt som ännu inte kostat särskilt mycket pengar, varvid landstinget skjuter till ytterliggare medel i syfte att visa andra finansiärer att man uppfyllt sin del av åtagandet. Det går således inte att utesluta att ett projekt med delad finansiering mellan Landstinget Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tfn E-post SID 1(12)

2 Sörmland och extern finansiär i värsta fall kan leda till resursslöseri om kvaliteten på redovisningen inte kan säkerställas. Utifrån det sätt att arbeta som förekommer idag, finns en risk att närbesläktade eller rentav överlappande projekt inte känner till varandra, vilken kan leda till olämplig resursförbrukning. I den ordinarie linjeverksamheten finns flera tydliga sätt att arbeta men det finns till exempel inget systematiskt sätt att skapa projektkataloger eller liknande för att få en överblick av vilka projekt som landstinget driver. Från de områden vi granskat kan följande sammanfattande synpunkter lämnas; Riktlinjer för projektverksamhet i Landstinget Sörmland bör i större utsträckning än idag göras känd och förankras i ute verksamheterna för att riktlinjens syfte ska kunna uppfyllas. Det bör säkerställas att det finns ändamålsenliga verktyg för att få en överblick över vilka projekt, externt finansierade såväl som landstingsinterna, som faktiskt bedrivs (och inom vilka ramar) i deras respektive ansvarsområde. En ny projektmodellkoordinator behöver utses så snart som möjligt så att förvaltningen av den så kallade PROST-modellen kan återupptas. Riktlinjer för att hantera mindre projekt, det som hälso- och sjukvårdsförvaltningen benämner Uppdrag, bör övervägas för hela landstinget. På vilket sätt kostnader ska beräknas och i vilken utsträckning påslag för indirekta kostnader ska göras behöver tydliggöras i riktlinjerna. Eventuellt behöver även landstingsgemensamma verktyg för planering, kalkylering och uppföljning tas fram för projektverksamheten. Interna kontrollmoment bör byggas in i Projektmodell, Riktlinjer och redovisningsmässiga instruktioner för en kvalitetssäkring av redovisning och genomförande. Ekonom bör involveras i processen att ta fram förkalkyl, även för avtal om klinisk läkemedelsprövning. SID 2(12)

3 Vid registrering av projektnummer bör projektansvarig och giltighetstid anges i ekonomisystemet utifrån projektdirektiv eller liknande för att underlätta bevakning/uppföljning. Som bilaga till rapporten finns en tabell med ett antal frågeställningar ur intern kontrollsynpunkt vilka prövats mot respektive styrande dokument. BAKGRUND OCH METOD Under flera år har revisorerna, i samband med granskning av årsboksluten, påpekat att dokumentation över pågående projekt varit bristfällig. Rutiner och arbetssätt har tidigare granskats av landstingets revisionskontor 2005 med en uppföljande granskning 2009 av PwC. Tidigare granskningar av projekthanteringen inom Landstinget Sörmland har visat att det är mycket svårt att få en överblickbar bild av såväl projektverksamhet som uppföljning och redovisning av projekt. Granskningen omfattar inte investeringsprojekt utan tar mer sikte på hur den ekonomiska uppföljningen sker för verksamhetsutvecklingsprojekt och projekt med extern finansiering inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen samt övergripande för Landstinget Sörmland. Granskningen har genomförts under perioden augusti-september 2012 genom dokumentstudier och intervjuer/frågor till ekonom och ekonomichef inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen, central redovisningschef samt itchef. Tidigare har granskningsanteckningar överlämnats till de intervjuade för avstämning och kontroll. Synpunkter på anteckningarna har beaktats i denna rapport. Projekt som arbetsform framställs i många fall som fördelaktigt jämfört med arbete inom den ordinarie linjen, beroende på vilken typ av arbete som skall utföras. I allmänhet brukar man säga att arbetsuppgifter som är förknippade med ett förutbestämt mål, samt begränsningar i tid och resurser av något slag, i regel är mer fördelaktiga att utföra i form av ett projekt än inom den ordinarie linjen. Projektformen har även den fördelen att det är möjligt att samla kompetens och erfarenhet från flera olika personalkategorier för en uppgift, oberoende av organisatoriska gränser. Organisationer som ägnar sig åt exempelvis byggnation eller systemutveckling har under lång tid använt sig av projekt som organisationsform men idag är det även mycket vanligt att till exempel förändringsarbete drivs i form av projekt. En fråga som uppstår är dock huruvida den ordinarie linjeorganisationen, som ofta saknar direkt insyn i projektverksamheten, kan försäkra sig om att projekten genomförs med en sådan kvalitet och ett sådant resultat att organisationen SID 3(12)

4 som helhet får ut de fördelar som uppenbarligen finns med att utföra vissa arbetsuppgifter i projektform. De rutiner/arbetssätt för redovisning och uppföljning som finns inom den traditionella organisationen lämpar sig i regel mindre bra för projekt. Mot bakgrund av att Landstinget Sörmland varje år tar emot pengar från externa finansiärer för verksamhet som bedrivs i projektform, förväntas landstinget tillhandahålla en kvalitativ och korrekt bild av hur dessa pengar används. Samtidigt är det för Landstinget Sörmlands egen del viktigt att projekt genomförs på ett sådant sätt att beslutsfattare snabbt kan få en översikt av vilka projekt som finns, hur långt de har kommit, samt när och med vilket resultat de förväntas vara avslutade. När projekt som arbetsform blir en stor del av normal verksamhet måste det finnas regler och rutiner som säkerställer kvaliteten i detta arbete lika effektivt som i den ordinarie verksamheten. I svaret från landstingsdirektören år på tidigare projektgranskning framgår att bristen på samlad bild av de projekt som pågår omfattar både nämnder, styrelse och koncernledning. PROCESS- OCH METODSTÖD PROJEKTMODELL PROST Landstingets beslutade projektmodell PROST har de senaste åren saknat förvaltning. Tidigare har en ägargrupp och en projektmodellkoordinator funnits för PROST vilka fortfarande presenteras på landstingets intranät. Sidorna var vid tidpunkten för vår granskning inte uppdaterade sedan Av svaret från landstingsdirektören år 2010 på revisionens granskning av projekthantering framgår också följande generellt kan sägas att det idag finns ett ifrågasättande av PROST som projektmodell för landstinget. Inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen har man utvecklat en egen förenklad modell där man tagit delar från PROST. Vårens PROST-utbildning ställdes in till följd av för få anmälningar från verksamheterna. Projektmodellkoordinatorns roll och ansvar beskrivs på intranätet enligt nedan; - Förvaltning och vidareutveckling av projektmodellen - Tillhandahålla utbildning - Information och förankring av PROST - Aktivt och situationsanpassat projektstöd - "Kunskapsmäklare", överföring av erfarenheter mellan projekt - Mentorskap till uppdragsgivare och projektledare, "problemlösning" under projektets gång. 1 LS-LED Projektstyrning - uppföljning av tidigare granskning, svar från landstingsdirektör SID 4(12)

5 Frågan kring PROST- förvaltningen har, enligt landstingets IT-chef valsat runt en hel del de senaste åren. Den medarbetare på D-data som var projektmodellkoordinator övergick till den nybildade enheten för Informationssäkerhet inom LLS (Landstingets ledningsstab). IT-chefen frågade landstingsledningen var man tyckte att förvaltningen skulle landa och svaret blev att dåvarande kanslichefen åtog sig att ha den inom kanslienheten. Där hände, enligt IT-chefen, ingenting alls under lång tid. Efter diskussioner med administrativa enheten inom LLS under 2012 har ansvaret för PROST-förvaltningen återgått till D-data. En rekrytering av senior projektledare där D-data såg goda möjligheter att kunna lägga en del av den grundläggande förvaltningsrollen misslyckades tyvärr. I samband med faktaavstämning av granskningsrapporten meddelar ITchefen att D-data i 2013 års budget tydligt fått uppdraget att återuppta förvaltningen av PROST. D-datas ledning har också inrättat en ny organisatorisk enhet, en sektion för Arkitektur och metodik, där ansvaret för att återställa PROST-förvaltningen kommer att landa. Rekrytering av sektionschef kommer inom kort att annonseras. STYRANDE DOKUMENT I LANDSTINGET SÖRMLAND Riktlinjer för Projekthantering i Landstinget Sörmland 2 I riktlinjen finns projekt definierat enligt följande; Ett projekt är en unik process bestående av ett antal samordnade och styrda aktiviteter med startoch slutdatum, initierad för att uppnå ett mål som uppfyller specifika krav inklusive begränsningar i tid, kostnader och resurser. Definitionen bygger enligt riktlinjen på Svensk standard SS-ISO riktlinjer för kvalitet i projektledning. 3 Dokumentet är nära sammankopplat med landstingets projektstyrningsmodell, PROST. Det står att projektmodellen är generell för att kunna användas av projekt av olika typer, struktur och omfattning. Syftet med riktlinjen är att skapa enhetlighet och ge ett bra stöd för ett effektivt och rationellt förbättringsarbete. Detta kopplas till Socialstyrelsens krav på ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården vilket inte enbart omfattar hälso- och sjukvårdens direkta arbete kring patienten utan i all övrig verksamhet inom landstinget. 2 Landstingsdirektörens delegationsbeslut nr 4/07 3 Svensk standards riktlinje har upphävts och ersatts av ss-iso Ledningssystem för kvalitet vägledning för kvalitetsledning i projekt SID 5(12)

6 En gemensam projektmodell skapar förutsättningar för en effektiv styrning och uppföljning av det enskilda projektet, och ger också möjligheter till överblick av flera samtidigt pågående projekt inom landstinget. Riktlinjen beskriver projekt mer som arbetsform men innehåller ett avsnitt som heter Budget och finansiering i projekten. Där står att för varje projekt som startas ska beslut om projektbudget och finansiering tas av behörig(a) beslutsfattare. Budgeten ska omfatta personal- drifts- och investeringskostnader. Eventuella intäkter och kostnadsreduceringar ska framgå och vara en del av projektbudgeten. För att möjliggöra uppföljning av projektet ska en eller flera projektkoder beställas från Samlad Redovisning och samtliga kostnader och intäkter som är kopplade till projektet ska redovisas med projektkod. I delegationsbeslutet står att samliga förvaltningar och enheter ska informera berörda om de nya riktlinjerna och säkerställa att dessa tillämpas. Enligt riktlinjen är det respektive verksamhets högsta ledning som har ansvar för att tolka och avgöra om arbetsformen projekt ska väljas. Alternativ till projekt är, enligt riktlinjen, Aktivteter eller Uppdrag vilka har lägre grad av samordningsbehov och mer karaktär av vardagsarbete. Revisionens kommentarer Riktlinjen gör inte skillnad på externa eller interna projekt. Riktlinjen ger ingen anvisning om eller hänvisning till något annat styrdokument, kring hur kostnader ska beräknas och om samtliga kostnader innefattar indirekta kostnader. På vilket sätt Aktiviteter och Uppdrag ska hanteras framgår inte av riktlinjen eller andra styrande dokument vad vi har kunnat finna. Däremot har hälsooch sjukvårdsförvaltningen en egen modell för mindre projekt, Uppdrag. Något liknande bör övervägas för hela landstinget kopplat till riktlinjen. Hur, när och av vem ekonomin ska följas upp och rapporteras nämns inte specifikt i riktlinjen. Revisionen har i samband med tidigare granskning av projekthantering påtalat att det är svårt att få en samlad bild av de projekt som pågår inom landstinget respektive de olika nämndernas ansvarsområde. Vid vår granskning 2009/2010 svarade landstingsdirektören 4 att en lösning på kort sikt skulle vara att utse en medarbetare/funktion med ansvar att följa projekt som pågår i landstinget som också skulle få i uppdrag att göra sammanställningar till landstingsledningen och den politiska organisationen. 4 LS-LED Tjänsteskrivelse från landstingsdirektören - Projektstyrning uppföljning av tidigare granskning SID 6(12)

7 Någon sådan funktion har inte inrättats vad vi känner till. Enligt de vi intervjuat i samband med denna granskning så efterfrågas mycket sällan/aldrig samlad information kring projekt. Revisorerna ser det angeläget att följa upp projekt ur tid- och kostnadsperspektiv för att dra nytta av erfarenheter, effektivisera och jämföra. Ofta publiceras uppdragsdirektiv i samband med att projekt startar men slutrapporten röner inte ofta samma uppmärksamhet. Det är också oklart på vilket sätt projektledare har erfarenhetsutbyte särskilt som det i dagsläget saknas projektmodellkoordinator. Vi har tidigare lyft frågan om nätverk för projektledare i syfte att kunna få en erfarenhetsbank. I riktlinjen finns ingen koppling till landstingets riktlinjer för upprättande av avtal avseende kliniska läkemedelsprövningar eller till den rutinbeskrivning som finns för redovisning av projekt med externa medel (som beskrivs längre fram i vår rapport). Vår uppfattning är att dokumenten i större utsträckning skulle kopplas till varandra. Vi noterar också att riktlinjen behöver uppdateras då den hänvisar till Socialstyrelsens SOSFS 2005:12 5 vilken har ersatts av SOSFS 2011:9 6. Vår bedömning är att styrning och uppföljning av landstingets projekt idag inte fullt ut lever upp till riktlinjens syfte. Riktlinjer för upprättande av avtal avseende kliniska läkemedelsprövningar inom Landstinget Sörmland 7 För projekt avseende kliniska läkemedelsprövningar har styrande dokument antagits sedan revisorerna granskade projekthantering senast. Denna riktlinje grundar sig på huvudöverenskommelsen mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Läkemedelsindustriföreningen (LIF) om kliniska läkemedelsprövningar från 1 mars I landstingsdirektörens beslut från april år 2009 finns ett antal punkter för praktiskt tillämpning i Sörmland. Dessa är bland annat; Förslag till avtal ska upprättas på en särskild blankett. Landstingets FoU-centrum representerar huvudmannen Separat sidoavtal mellan prövare och läkemedelsföretag godkänns inte Verksamhetschefen på den enhet där prövaren arbetar skriver under ett intyg om att de resurser som åtgår för prövningen finns tillängliga och godkänner avtalsförslaget 5 SOSFS 2005:12 Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården 6 SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 7 Landstingsdirektörens administrativa beslut nr 2/09 SID 7(12)

8 Prövaren tillsammans med verksamhetschefen gör en ekonomisk kalkyl över hur erhållna medel kommer att disponeras inom kliniken och den redogörelsen bifogas ansökan som en separat bilaga I kalkylen ska alla tillkommande kostnader som uppstår i samband med prövningen ingå, inkl kostnader för personal (inkl sociala avgifter), eventuell lokalhyra och laboratorieundersökningar Intern överenskommelse inom kliniken om hur erhållen ersättning kommer att användas, hur stort det eventuella nettoöverskottet blir samt hur det eventuella nettoöverskottet ska fördelas och användas FoU-centrum gör den slutliga ekonomiska, medicinska och vetenskapliga bedömningen och undertecknar för huvudmannen Undertecknad kopia av avtal till prövare, verksamhetschef, berörd divisionschef, basenhetsekonom samt Läkemedelskommitén Originalet diarieförs och förvaras på FoU-centrum Ersättningen från läkemedelsföretaget faktureras direkt av basenhetens ekonom Kostnader och intäkter i driftsredovisningen ska kopplas till en specifik projektkod som meddelas av basenhetens ekonom Riktlinjen säger också att det är viktigt att alla kostnader, inklusive omföring av personalkostnader och intäkter, bokförs löpande under året. För pågående studier bokar basenhetens ekonom aktuellt saldo på ett centralt konto i bokslutet inom respektive division vid slutet av året och medlen återförs till respektive projekt i början på nästföljande år Uppföljning av alla prövningar, med rapportering till FoU-centrum, ska göras årligen av prövaren och verksamhetschefen vilken prövning, hur många patienter, intäkter, kostnader, beräknat nettoöverskott samt resterande saldo FoU-centrum meddelas utan fördröjning när en prövning är slutgiltigt avslutad. En sammanfattande ekonomisk redogörelse lämnas över totala intäkter, kostnader och erhållet netto. 20 % av redovisat nettoöverskott tillfaller FoU-centrum. Revisionens kommentarer Rutinerna i dokumentet förbättrar möjligheten till styrning och kontroll av projekt för klinisk läkemedelsprövning. Vi vill lämna följande synpunkter för att stärka kontrollen ytterligare. Framtagandet av ekonomisk kalkyl sker enligt anvisningen utan ekonom. Vår uppfattning är att ekonom bör involveras i processen. Detta då överskottet. enligt landstingets rutin för redovisning av projekt med externa SID 8(12)

9 medel, aldrig kan bli större än det som finns i kalkylen och både verksamheten och FoU-centrum tjänar på att hålla nere kostnadsmassan i och med att FoU-centrum erhåller 20 % av redovisat överskott. Begreppet alla kostnader är inte definierat och riktlinjen saknar anvisning till hur olika kostnader ska beräknas och på vilket sätt indirekta kostnader ska hanteras. I riktlinjen finns ingen koppling till landstingets riktlinjer för projekt eller till den rutinbeskrivning som finns för redovisning av projekt med externa medel (som beskrivs längre fram i vår rapport). Vår uppfattning är att dokumenten i större utsträckning skulle kopplas till varandra. Rutin för Redovisning av projekt med externa medel 8 Rutinen är framtagen år Den ska ge anvisning till hur bidrag, externa medel, som erhållits för att bedriva projekt ska redovisas. Gemensamt för externa projekt är att medlen erhållits från ett visst, av bidragsgivaren angivet, ändamål och att det ligger utanför den budgeterade verksamheten. Anvisningen säger att den i valda delar även kan tillämpas på landstingsinterna projekt. Sådana får dock inte balanseras mellan åren. Inför uppstart ska en kalkyl och en tidplan upprättas. Huvudregeln är att projekt ska belastas med alla sina kostnader, inkl OHkostnader (overheadkostnader). Projektets kostnader får inte överstiga intäkterna sett över projekttiden. Varje projekt ska ha en projektansvarig som ansvarar för den ekonomiska redovisningen mot bidragsgivaren. Den projektansvarige ansvarar också för att den ekonomiska redovisningen i landstinget sker enligt dessa anvisningar. Läkemedelsprövningar styrs av ett särskilt regelverk för hur projekt ska kalkyleras, hur ansvarsfördelning ser ut etc. I detta sammanhang är projektansvarig att likställa med prövaren. Varje projekt ska ha en egen projektkod i ekonomisystemet där intäkter och kostnader ska bokföras. Egen nedlagd tid i projekt ska normalt bokföras direkt i lönesystemet på aktuellt projekt. Alternativt beräkna kostnaden för nedlagd tid och bokas om. Gäller alla personalkategorier som deltagit. OH-ersättning och ersättning till FoU avseende läkemedelsprövningar påförs projektet enligt kalkyl vid projektstart. Inga separata kassor med projektmedel får förekomma. 8 Rutinbeskrivning upprättad av ekonomienheten inom Landstingets ledningsstab (2009) SID 9(12)

10 I normalfallet är projekt som bedrivs med medel från företag momspliktiga. Medel från externa projekt tillhör landstinget och landstingets regler för redovisning, attest samt policys i övrigt ska tillämpas även avseende dessa transaktioner. Anläggningstillgångar som anskaffas med externa projektmedel ska direktavskrivas. Momsavdrag görs under förutsättning att landstinget blir ägare till anläggningen. Externa finansierade projekt ska periodiseras enligt principen att utgifter periodiseras till och kostnadsförs den period resurser förbrukas. Under projektets löptid ska intäkter matchas mot nedlagda kostnader. Externa inkomster redovisas som skuld. Pågående projekt periodiseras mot konto 2996 eller Avslutade projekt avseende läkemedelsprövningar som beviljats balansering ett år bokförs på konto 2890 Avräkning forskning/prövning. I EU-projekt som landstinget ska bidrag med egen finansiering ska bidragintäkten redovisas med sin andel av finansieringen. Projekten ska löpande följas upp och stämmas av för att säkerställa att alla kostnader påförts projektet och att alla intäkter är fakturerade och rätt bokförda. Det år som projektet är slutfört ska eventuellt nettoöverskott bokföras som en intäkt, såvida det inte finns en överenskommelse om att medlen ska återbetalas till bidragsgivaren. Nettoöverskott tillfaller den verksamhet som bedrivit projektet och blir en intäkt i det årets resultat. Överföring av medel till andra eller nya projekt får inte göras. Överskott avseende läkemedelsprövningar kan få balanseras över ett bokslut om det finns en dokumenterad plan för hur medlen ska användas. Planen ska innehålla definierade aktiviteter som utbildningsinsatser eller motsvarande och ska godkännas av ekonomichef inom respektive förvaltning. Det är maximalt det kalkylerade nettoöverskottet som kan få balanseras. Begäran om balansering fylls i på bokslutsspecifikation. Om ingen begäran lämnas in eller om motiv till överföring saknas ska projektet avslutas enligt huvudregeln. I årsbokslut ska alla pågående projekt stämmas av och specificeras på särskild bokslutsbilaga. Den ska, bland annat, innehålla prognos på utfall och tidpunkt för projektavslut och underskrift av projektansvarig. SID 10(12)

11 Revisionens kommentarer Inte tvingande för landstingsinterna projekt. Framgår inte om ekonom ska vara delaktig vid framtagande av kalkyl. Alla kostnader inklusive OH-kostnader ska belasta projektet men det framgår inte hur kostnaderna ska beräknas. Projekt ska följas upp löpande och stämmas av. Det framgår inte vad som avses med löpande och vem som ansvarar för avstämning eller på vilket sätt den ska dokumenteras. Den dokumentation som ska finnas kring projekt i årsbokslut saknas i många fall något som revisionen påpekat i samband med granskning av boksluten under flera år. Dokumentationen ska enligt anvisningen upprättas på alla pågående projekt vilket borde innebära att om balansering skett inte avgör om dokumentation ska upprättas. Vi anser att en sådan dokumentation av alla pågående projekt bör tas fram, åtminstone en gång per år, även för de landstingsinterna projekten. Detta för att tydliggöra omfattningen av pågående projekt och nedlagda kostnader. Framgår inte vem som ska besluta om avslut enligt huvudregeln ska göras. Enligt de vi intervjuat i samband med granskningen sker detta mycket sällan. Anvisningen har viss koppling till riktlinjerna för läkemedelsprövningar men saknar koppling till landstingets riktlinjer för projekt. Vår uppfattning är att dokumenten i större utsträckning skulle kopplas till varandra. Kodplanestruktur för Landstinget Sörmland Dokumentet beskriver uppbyggnaden av landstigets gemensamma kodplan som används för intern och extern redovisning. Koddel F benämns Projekt och definieras används för att redovisa en aktivitet med angiven startoch slutpunkt. Används i förekommande fall som en tilläggskontering. Inom koddelen har respektive resultatenhet (förvaltning) tilldelats sin femsiffriga nummerserie. Revisionens kommentarer Definitionen för projekt i kodplanestrukturen är inte densamma som i riktlinjerna för projekthantering. Det finns heller ingen koppling i kodplanestrukturen till landstingets styrande dokument för projekt. SID 11(12)

12

Revisionsrapport Granskning av projektredovisning

Revisionsrapport Granskning av projektredovisning Revisionsrapport Granskning av projektredovisning Anna Hilmarsson, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Kristianstads kommun Januari 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

Läs mer

GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013

GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013 GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013 Sammanfattning Vår bedömning är att Hållbarhetsnämnden i stort bedrivit verksamhet utifrån fullmäktiges mål och beslut. Bedömningen är att årets bokslut

Läs mer

Projekthantering inom landstinget i Värmland - en förstudie

Projekthantering inom landstinget i Värmland - en förstudie LANDSTINGET I VÄRMLAND Revisionskontoret 2014-08-28 Veronica Hedlund Lundgren Rev/14024 Projekthantering inom landstinget i Värmland - en förstudie Rapport 2-14 Projekthantering vid Landstinget i Värmland

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning 2004-05-18. Leif Johansson

REVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning 2004-05-18. Leif Johansson REVISIONSRAPPORT Granskning av projektredovisning styrning och uppföljning Landstinget Halland 2004-05-18 Leif Johansson INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...1 1. Uppdrag...2 2. Syfte och metod...2

Läs mer

INTERN KONTROLLGRANSKNING 2014 LÖPANDE REDOVISNINGSREVISION LÄNSSJUKVÅRDEN

INTERN KONTROLLGRANSKNING 2014 LÖPANDE REDOVISNINGSREVISION LÄNSSJUKVÅRDEN För kännedom Länssjukvårdsnämnden Landstingsdirektör Jan Grönlund Ekonomidirektör Nicholas Prigorowsky Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Hälso- och sjukvårdschef Jörgen Striem Ekonomichef Åsa Hedin-Karlsson

Läs mer

Externt finansierade projekt

Externt finansierade projekt Revisionsrapport Externt finansierade projekt Gällivare kommun Mars 2010 Hans Forsström, certifierad kommunal revisor Rolf Särkimukka, revisionskonsult 2010-03-11 Hans Forsström Rolf Särkimukka Innehållsförteckning

Läs mer

Revisionsrapport Bokslutsprocessen

Revisionsrapport Bokslutsprocessen www.pwc.se Revisionsrapport Per Ståhlberg Cert. kommunal revisor Bokslutsprocessen Skellefteå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...2 2.1. Bakgrund...2

Läs mer

Granskning av läkemedelsprövningar

Granskning av läkemedelsprövningar Revisionsrapport* Granskning av läkemedelsprövningar Landstinget Halland Datum 2006-10-19 Leif Johansson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Uppdrag...5 3 Syfte och metod...5

Läs mer

GRANSKNINGSRAPPORT. Driftprojekt inom Miljönämnden. Projektledare: Lotta Onsö. Beslutad av revisorskollegiet 2009-09-01. Malmö stad Revisionskontoret

GRANSKNINGSRAPPORT. Driftprojekt inom Miljönämnden. Projektledare: Lotta Onsö. Beslutad av revisorskollegiet 2009-09-01. Malmö stad Revisionskontoret GRANSKNINGS Driftprojekt inom Miljönämnden Projektledare: Lotta Onsö Beslutad av revisorskollegiet 2009-09-01 RAPP Driftprojekt inom Miljönämnden.doc Postadress: Stadshuset, 205 80 Malmö Besöksadress:

Läs mer

INTERN KONTROLLGRANSKNING 2014 LÖPANDE REDOVISNINGSREVISION KULTUR OCH UTBILDNING

INTERN KONTROLLGRANSKNING 2014 LÖPANDE REDOVISNINGSREVISION KULTUR OCH UTBILDNING För kännedom Nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet Landstingsdirektör Jan Grönlund Ekonomidirektör Nicholas Prigorowsky Samlad redovisning Kultur- och utbildningsförvaltningen Förvaltningschef

Läs mer

INTERN STYRNING OCH KONTROLL I LANDSTINGETS GEMENSAMMA KUND- OCH LEVERANTÖRSPROCESSER

INTERN STYRNING OCH KONTROLL I LANDSTINGETS GEMENSAMMA KUND- OCH LEVERANTÖRSPROCESSER För kännedom Landstingsstyrelsen Ekonomidirektör Nicholas Prigorowsky IT-chef Ante Grubbström Sektionschef Samlad Redovisning Maria Hultman T.f. Landstingsdirektör Helena Söderquist INTERN STYRNING OCH

Läs mer

Redovisningen av projekt

Redovisningen av projekt REVISIONSRAPPORT Granskning av Redovisningen av projekt avseende läkemedelsprövningar och FoU-medel mm Jämtlands läns landsting Februari 2004 Hans Stark www.pwcglobal.com/se www.komrev.se 1. Sammanfattande

Läs mer

INTERN KONTROLLGRANSKNING 2012 LÖPANDE REDOVISNINGSREVISION RE53 HABILITERING OCH HJÄLPMEDEL

INTERN KONTROLLGRANSKNING 2012 LÖPANDE REDOVISNINGSREVISION RE53 HABILITERING OCH HJÄLPMEDEL För kännedom Nämnden för Habilitering och hjälpmedel T.f. landstingsdirektör Helena Söderquist Ekonomidirektör Nicholas Prigorowsky Sektionschef Samlad Redovisning Maria Hultman Habiliterings- och hjälpmedelsförvaltningen

Läs mer

Allmänna villkor för uppdragsersättning till frivilliga försvarsorganisationer

Allmänna villkor för uppdragsersättning till frivilliga försvarsorganisationer samhällsskydd och beredskap 1 (6) Allmänna villkor för uppdragsersättning till frivilliga försvarsorganisationer Anslag 2:4 Krisberedskap, budgetåret 2014 samhällsskydd och beredskap 2 (6) Villkor för

Läs mer

INTERN KONTROLLGRANSKNING 2012 LÖPANDE REDOVISNINGSREVISION RE22 KARSUDDEN

INTERN KONTROLLGRANSKNING 2012 LÖPANDE REDOVISNINGSREVISION RE22 KARSUDDEN För kännedom Länssjukvårdsnämnden T.f. landstingsdirektör Helena Söderquist Ekonomidirektör Nicholas Prigorowsky Sektionschef Samlad redovisning Maria Hultman Regionsjukhuset Karsudden (RSK) Förvaltningschef

Läs mer

Landstingsstyrelsens beslut

Landstingsstyrelsens beslut Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2006-06-19 LS-LED06-115 58 Landstingsstyrelsens svar på revisionens granskning av landstingets policy/riktlinjer för resor i tjänsten Landstingsstyrelsens beslut

Läs mer

LS 93/07. Attestreglemente. Lednings- och verksamhetsstöd Bilaga 1. Landstingsstyrelsen. Bakgrund

LS 93/07. Attestreglemente. Lednings- och verksamhetsstöd Bilaga 1. Landstingsstyrelsen. Bakgrund Lednings- och verksamhetsstöd Bilaga 1 LS 93/07 DATUM DIARIENR Susanne Gårdö 2007-06-18 LS-LED07-316 Landstingsstyrelsen Attestreglemente Bakgrund Landstingsfullmäktige har i 103/02 beslutat om regler

Läs mer

Allmänna villkor. för myndigheter. Anslag 2:4 Krisberedskap. Föredragande. Samråd. Godkänd av enhetschef. Charlott Thyrén. Helena Bunner.

Allmänna villkor. för myndigheter. Anslag 2:4 Krisberedskap. Föredragande. Samråd. Godkänd av enhetschef. Charlott Thyrén. Helena Bunner. Föredragande Samråd Godkänd av enhetschef Charlott Thyrén Helena Bunner Mona Matsson Allmänna villkor för myndigheter Anslag 2:4 Krisberedskap Villkor för användning av anslagsmedel Följande villkor gäller

Läs mer

RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV EU- OCH ANDRA EXTERNT FINANSIERADE PROJEKT

RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV EU- OCH ANDRA EXTERNT FINANSIERADE PROJEKT RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV EU- OCH ANDRA EXTERNT FINANSIERADE PROJEKT Kommunstyrelseförvaltning 2011-04-11 Tommy Bengtsson INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SYFTE... 3 2. GRUNDLÄGGANDE DEFINITIONER... 3 3. BESLUTSRÄTT...

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Integrerat ledningssystem. Landstinget Gävleborg. Revisionsrapport. Mars 2011 Lars-Åke Ullström David Emanuelsson

Integrerat ledningssystem. Landstinget Gävleborg. Revisionsrapport. Mars 2011 Lars-Åke Ullström David Emanuelsson Integrerat ledningssystem Landstinget Gävleborg Revisionsrapport Mars 2011 Lars-Åke Ullström David Emanuelsson Innehållsförteckning 1. Sammanfattning......3 2. Inledning...4 2.1 Uppdrag och revisionsfråga......4

Läs mer

Revisionsrapport Landstinget Gävleborg

Revisionsrapport Landstinget Gävleborg Revisionsrapport Löpande granskning av intern kontroll - Projektredovisning PM 5 Lars-Åke Ullström Hanna Franck Larsson Landstinget Gävleborg Mars 2013 Löpande granskning av intern kontroll - Projektredovisning

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Växjö Kommun. Intern kontroll 2008 Projektredovisning Tekniska nämnden

Växjö Kommun. Intern kontroll 2008 Projektredovisning Tekniska nämnden e Växjö Kommun Intern kontroll 2008 Projektredovisning Tekniska nämnden Revisionsrapport 2008 Genomförd på uppdrag av revisionen i Växjö Kommun Kristina Lindstedt Åke Andersson Innehållsförteckning 1 INLEDNING...5

Läs mer

Policys. Vård och omsorg

Policys. Vård och omsorg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)

Läs mer

Yttrande över revisorernas granskning av den interna kontrollen avseende vissa kostnadsslag

Yttrande över revisorernas granskning av den interna kontrollen avseende vissa kostnadsslag TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Ekonomienheten Datum 2015-04-29 Diarienummer 150072 Landstingsstyrelsen Yttrande över revisorernas granskning av den interna kontrollen avseende vissa kostnadsslag Förslag till

Läs mer

Granskning av aktiverade utvecklingskostnader

Granskning av aktiverade utvecklingskostnader Granskning av aktiverade utvecklingskostnader inom ITT Genomförd på uppdrag av revisorerna i Region Skåne Oktober 2008 Innehållsförteckning 1 INLEDNING...2 1.1 Bakgrund...2 1.2 Syfte och metod...2 2 FÖREKOMSTEN

Läs mer

Kostnadsfördelning på projekt

Kostnadsfördelning på projekt Sid 1(5) Rektorskansliet Internrevision Håkan Tegnefur Styrelsen och rektor Kostnadsfördelning på projekt Vi har i enlighet med fastställd revisionsplan för verksamhetsåret 2002 utfört granskning inom

Läs mer

Region Skåne. Projektredovisning Granskningsrapport. KPMG AB Offentlig sektor 7 januari 2015 Antal sidor: 12

Region Skåne. Projektredovisning Granskningsrapport. KPMG AB Offentlig sektor 7 januari 2015 Antal sidor: 12 KPMG AB Offentlig sektor 7 januari 2015 Antal sidor: 12 KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 1 3. Syfte 1 4.

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

9 37/13 Kvalitetspolicy för Landstinget Sörmland och dess bolag, yttrande över remiss

9 37/13 Kvalitetspolicy för Landstinget Sörmland och dess bolag, yttrande över remiss LANDSTINGET SORMLAND Nämnden for kultur, utbildning och fiiluhverksamhet PROTOKOLL DATUM 2013-09-19 DIARIENR KN-KUS 13-00 1 9 37/13 Kvalitetspolicy för Landstinget Sörmland och dess bolag, yttrande över

Läs mer

Nr 15. Landstingsstyrelsen. 2015-05-19 Dnr 2015/00010

Nr 15. Landstingsstyrelsen. 2015-05-19 Dnr 2015/00010 2015-05-19 Dnr 2015/00010 Nr 15 Landstingsstyrelsen Landstingsstyrelsens arbetsutskott har vid sitt sammanträde den 18 maj 2015 behandlat ärende angående svar på 2014 års revisionsberättelse. Landstingsstyrelsens

Läs mer

Granskning av bokslutsprocessen

Granskning av bokslutsprocessen www.pwc.se Revisionsrapport Martin Westholm Granskning av bokslutsprocessen Mjölby kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Uppdrag... 2 2.3. Metod och

Läs mer

Revisionsrapport. Löpande granskning av den interna kontrollen. vid Kostnämnden. Landstinget Västmanland. Inger Hansén Viveca Karlsson

Revisionsrapport. Löpande granskning av den interna kontrollen. vid Kostnämnden. Landstinget Västmanland. Inger Hansén Viveca Karlsson Revisionsrapport Löpande granskning av den interna kontrollen i administrativa rutiner vid Kostnämnden Landstinget Västmanland Inger Hansén Viveca Karlsson 18 mars 2014 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande

Läs mer

Rutiner för f r samverkan

Rutiner för f r samverkan Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas

Läs mer

Arbetsutskottets förslag till beslut

Arbetsutskottets förslag till beslut Länssjukvårdsnämnden FÖRSLAG D A T U M D I A R I E N R 2014-02-26 LSN-HSF14-086 6 Revidering av Länssjukvårdsnämndens delegationsförteckning Arbetsutskottets förslag till beslut 1. Länssjukvårdsnämnden

Läs mer

52 Resultathantering bokslut 2006, LF. Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige

52 Resultathantering bokslut 2006, LF. Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2007-04-02 LS-LED07-235 52 Resultathantering bokslut 2006, LF Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige 1. Det ackumulerade resultatet för landstingets

Läs mer

RIKTLINJER FÖR PROJEKTVERKSAMHET I PITEÅ KOMMUN

RIKTLINJER FÖR PROJEKTVERKSAMHET I PITEÅ KOMMUN RIKTLINJER FÖR PROJEKTVERKSAMHET I PITEÅ KOMMUN Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer för projektverksamhet i Piteå kommun Riktlinjer 2009-11-30, 257 Kommunstyrelsen Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Dokument för Intern kontroll av löpande rutiner

Dokument för Intern kontroll av löpande rutiner Dokument för Intern kontroll av löpande rutiner Antagen av styrelsen 2015-03-06 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1 Ansökan om medel... 2 2 Genomförande av aktivitet... 2 3 Redovisning av medel beviljade av styrelsen...

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

Projekt med extern finansiering styrning och kontroll

Projekt med extern finansiering styrning och kontroll www.pwc.se Revisionsrapport Bo Rehnberg Cert. kommunal revisor Johan Lidström Revisor Projekt med extern finansiering styrning och kontroll Sollefteå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1

Läs mer

Granskning av bokslutsprocessen

Granskning av bokslutsprocessen www.pwc.se Revisionsrapport Martin Westholm Granskning av bokslutsprocessen Motala kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2.

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Läs mer

Tillgång till prov för forskning

Tillgång till prov för forskning Tillgång till prov för forskning Provsamlingar för forskning Alla prov tagna inom vården för vård eller forskning tillhör sjukvårdshuvudmannens ansvarsområde Prov måste alltid inrättas/registreras i någon

Läs mer

RIKTLINJER FÖR EKONOMISK REDOVISNING AV SAMARBETSPROJEKT FINANSIERADE AV OLOF PALMES INTERNATIONELLA CENTER

RIKTLINJER FÖR EKONOMISK REDOVISNING AV SAMARBETSPROJEKT FINANSIERADE AV OLOF PALMES INTERNATIONELLA CENTER RIKTLINJER FÖR EKONOMISK REDOVISNING AV SAMARBETSPROJEKT FINANSIERADE AV OLOF PALMES INTERNATIONELLA CENTER För ansvariga organisationer i Sverige Uppdaterad 2014-09-30 Sida 1 av 9 OLOF PALMES INTERNATIONELLA

Läs mer

Landstingets ärende- och beslutsprocess

Landstingets ärende- och beslutsprocess LANDSTINGET I VÄRMLAND REVISIONSRAPPORT Revisorerna AM/JM 2012-12-18 Rev/12017 Landstingets ärende- och beslutsprocess Sammanfattning Denna granskning har omfattat hantering enligt riktlinjen för landstingets

Läs mer

Region Skåne. Redovisningsrevision 2012 Granskning av lönehantering vid mer än en arbetsgivare

Region Skåne. Redovisningsrevision 2012 Granskning av lönehantering vid mer än en arbetsgivare Redovisningsrevision 2012 Granskning av lönehantering vid mer än en arbetsgivare Revision KPMG AB Antal sidor: 7 Antal bilagor: 1 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 2 4. Avgränsning 2

Läs mer

Svar på revisionsrapport patientsäkerhetsgranskning av medicintekniska produkter

Svar på revisionsrapport patientsäkerhetsgranskning av medicintekniska produkter 1(5) Datum 2014-05-07 Diarienummer Förslag Till Region Hallands revisorer För kännedom: Hälso- och sjukvårdsstyrelsen på revisionsrapport patientsäkerhetsgranskning av medicintekniska produkter Driftnämnden

Läs mer

Regler för universitetsgemensamma projekt och uppdrag

Regler för universitetsgemensamma projekt och uppdrag Umeå universitet, 901 87 Dokumenttyp: Regel Rektor Dnr: 100-733-10 Datum: 2010-04-13 Ansvarig enhet: Planeringsenheten Giltighetstid: Tillsvidare Sid 1 (9) Regler för universitetsgemensamma projekt och

Läs mer

Yttrande över revisorernas granskningsrapport om intern kontroll avseende investeringsprojekt. Ärendebeskrivning LULEÅ KOMMUN

Yttrande över revisorernas granskningsrapport om intern kontroll avseende investeringsprojekt. Ärendebeskrivning LULEÅ KOMMUN Tekniska nämnden 2012 05 24 58 164 Tekniska nämndens arbetsutskott 2012 05 11 73 174 Dnr 2011/945.04 Yttrande över revisorernas granskningsrapport om intern kontroll avseende investeringsprojekt Bilaga:

Läs mer

3. Ansökan om LOV avtal Program för primärvården i Västmanland

3. Ansökan om LOV avtal Program för primärvården i Västmanland Förfrågningsunderlag - Upphandlarversion 2015-10-21 Upphandlande organisation Västmanlands läns landsting Anette Öhrn DLL Upphandling Program för primärvården i Västmanland - LOV DU-UPP15-0189 Symbolförklaring:

Läs mer

Revisionsrapport. VA-redovisning Hallsbergs kommun. Februari 2010 Karin Sundelius

Revisionsrapport. VA-redovisning Hallsbergs kommun. Februari 2010 Karin Sundelius Revisionsrapport VA-redovisning Hallsbergs kommun Februari 2010 Karin Sundelius INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning...3 2. Bakgrund och revisionsfråga...4 2.1 Bakgrund...4 2.2 Revisionsfråga...4 3.

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

Bidragsgivare är regeringen eller Regeringskansliet. Bidragsmottagare är den som söker eller får bidraget.

Bidragsgivare är regeringen eller Regeringskansliet. Bidragsmottagare är den som söker eller får bidraget. Bilaga till beslut om bidrag Version 2014:1 Villkor för bidrag 1. Tillämpning Dessa villkor gäller för bidrag enligt beslut av regeringen eller Regeringskansliet om bidrag till t.ex. föreningar, stiftelser,

Läs mer

- Budget och uppföljning - Kundfakturor fakturor till kund/brukare - Leverantörsfakturor fakturor från leverantör - Lönehantering

- Budget och uppföljning - Kundfakturor fakturor till kund/brukare - Leverantörsfakturor fakturor från leverantör - Lönehantering 1(5) KS 2011/0014 Svar på revisionsrapport- Granskning av ekonomiadministrativa processer - Effektivitetsgranskning Bakgrund Danderyds förtroendevalda revisorer har uppdragit till PricewaterhouseCoopers

Läs mer

Anvisningar för avstämning av v-grenarna 10 och 30 och full kostnadstäckning.

Anvisningar för avstämning av v-grenarna 10 och 30 och full kostnadstäckning. Anvisningar för avstämning av v-grenarna 10 och 30 och full kostnadstäckning. Tömning från v-gren 91 till v-grenarna 10 och 30 Kostnader och intäkter bokförda på v-gren 91 töms till v-grenarna 10 och 30.

Läs mer

Ekonomipolicyn definierar principerna för hanteringen av ekonomistyrning och redovisning i Skövde kommun.

Ekonomipolicyn definierar principerna för hanteringen av ekonomistyrning och redovisning i Skövde kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte med ekonomipolicyn... 3 Ekonomi- och verksamhetsstyrning... 3 Anslagsbindningsnivå... 4 Kommunfullmäktige... 4 Kommunstyrelsen... 4 Nämnden... 5 Resultatenhet... 5 Balansräkningsenhet...

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS 2, Nytida AB År 2014 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Detta underlag till patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens patientsäkerhetsberättelse.

Läs mer

Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete

Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete Revisionen har via KPMG genomfört en granskning

Läs mer

Yttrande, revisionsrapport, granskning av internkontrollkundfakturering

Yttrande, revisionsrapport, granskning av internkontrollkundfakturering ~ LJUSNARSBERGS ~ KOMMUN SAM MANTRÄDESPROTOKOLL 5 (22) Sammanträdesdatum ALLMÄNNA UTSKOTIET 2015-08-19 Au 129 Dnr KS 155/2015 Yttrande, revisionsrapport, granskning av internkontrollkundfakturering Ärendebeskrivning

Läs mer

Upphandling av lokaler för Sörmlands museum

Upphandling av lokaler för Sörmlands museum Landstingsstyrelsen Tjänsteutlåtande HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR Nicholas Prigorowksy Ekonomidirektör 2011-03-28 LS-LED11-290 Upphandling av lokaler för Sörmlands museum Förslag till beslut Landstingsstyrelsen

Läs mer

Revisionsrapport. Löpande granskning 2010. Sammanfattning. Lantmäteriet 801 82 Gävle 2011-01-20 32-2010-0663. Datum Dnr

Revisionsrapport. Löpande granskning 2010. Sammanfattning. Lantmäteriet 801 82 Gävle 2011-01-20 32-2010-0663. Datum Dnr Revisionsrapport Lantmäteriet 801 82 Gävle Datum Dnr 2011-01-20 32-2010-0663 Löpande granskning 2010 Riksrevisionen har som ett led i den årliga revisionen av Lantmäteriet bland annat granskat I-divisionens

Läs mer

Uppföljning avseende granskning av attestrutiner

Uppföljning avseende granskning av attestrutiner Revisionsrapport Uppföljning avseende granskning av attestrutiner Nynäshamns kommun December 2010 Jonas Eriksson Innehållsförteckning 1 Inledning... 1 1.1 Syfte och revisionsfråga... 1 1.2 Avgränsning

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Debitering av planavgifter Marks kommun

Debitering av planavgifter Marks kommun Revisionsrapport Debitering av planavgifter Marks kommun 2010-01-21 Fredrik Carlsson, Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning... 3 1. Inledning... 4 1.1 Bakgrund...

Läs mer

Granskning av ändrad organisation avseende nämndernas ekonomfunktion Nynäshamns kommun Revisionsrapport

Granskning av ändrad organisation avseende nämndernas ekonomfunktion Nynäshamns kommun Revisionsrapport Granskning av ändrad organisation avseende nämndernas ekonomfunktion Nynäshamns kommun Revisionsrapport Percy Carlsbrand Februari 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning och rekommendationer...

Läs mer

Riktlinjer för intern styrning och kontroll

Riktlinjer för intern styrning och kontroll 1(10) Riktlinjer för intern styrning och kontroll 2(10) 1. Syfte Dessa riktlinjer syftar till att övergripande beskriva hur AP7 arbetar med frågor som rör intern styrning och kontroll. Riktlinjerna avser

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Löpande granskning av redovisning och administrativa rutiner avseende. Tekniska nämnden. Hylte Kommun.

REVISIONSRAPPORT. Löpande granskning av redovisning och administrativa rutiner avseende. Tekniska nämnden. Hylte Kommun. REVISIONSRAPPORT Löpande granskning av redovisning och administrativa rutiner avseende Tekniska nämnden Hylte Kommun November 2002 Rolf Bergman Tommy Karlsson www.pwcglobal.com/se www.komrev.se Sammanfattning

Läs mer

Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen

Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen LANDSTINGET I VÄRMLAND Revisorerna JM/AM 2010-12-23 Rev/10042 Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen Rapport 6-10 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2010-12-23 2 Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen

Läs mer

Kvalitetsledning inom Hemvårdsnämnden, uppföljning

Kvalitetsledning inom Hemvårdsnämnden, uppföljning Kvalitetsledning inom Hemvårdsnämnden, uppföljning Halmstads kommun Revisionsrapport Mars 2011 Christel Eriksson certifierad kommunal revisor Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund, revisionsfrågor och

Läs mer

Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag

Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag 2012-12-10 Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag Ett deluppdrag inom projektet Cancerstrategi Gävleborg UPPDRAGiL Landstinget Gävleborg Mall-ID 120920 Uppdragsdirektiv Innehållsförteckning 1 Grundläggande

Läs mer

Förändring av LLS 2013-08-26

Förändring av LLS 2013-08-26 Förändring av LLS 2013-08-26 Agenda Bakgrund till förändringen Förslaget Den fortsatta planeringen av genomförandet Bakgrund Beslut i landstingsstyrelsen om att göra en genomlysning av Landstingets ledningsstab

Läs mer

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Skapad av: MAS MAR Beslutad av: Gäller från: 2004-04-04 Reviderad den: 2011-11-30 Diarienummer: Inledning Hälso- och sjukvårdslagen ställer krav

Läs mer

Riktlinjer för intern styrning och kontroll

Riktlinjer för intern styrning och kontroll 1(12) Riktlinjer för intern styrning och kontroll Dokumenthistorik: Version Beslutad Datum Koppling till övrig styrdokumentation 2015:1 Förslag till styrelsen Juni 2015 Samtliga styrelsebeslutade riktlinjer

Läs mer

1. Administrativa föreskrifter Program för primärvården i Västmaland

1. Administrativa föreskrifter Program för primärvården i Västmaland 1 (7) 1. Administrativa föreskrifter Program för primärvården i Västmaland 2015 2 (7) 1 Inledning Landstinget Västmanland införde från den 1 januari 2008 valfrihetssystem inom primärvården i enlighet med

Läs mer

Landstingets innehav av företagskort (kontokort)

Landstingets innehav av företagskort (kontokort) 1 (2) Landstingets revisorer 2007-12-18 Dnr REV /26/2007 Revisionschef Lennart Ledin 063-14 75 27 Landstingsstyrelsen Landstingets innehav av företagskort (kontokort) På vårt uppdrag har revisionskontoret

Läs mer

Yttrande över Läkemedelsverkets redovisning av regeringsuppdrag avseende homeopatiska läkemedel

Yttrande över Läkemedelsverkets redovisning av regeringsuppdrag avseende homeopatiska läkemedel Planeringsenheten Läkemedelssektionen TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(3) Datum 2015-03-25 Diarienummer 150097 Landstingsstyrelsen Yttrande över Läkemedelsverkets redovisning av regeringsuppdrag avseende homeopatiska

Läs mer

Revisionsrapport. Högskolans i Halmstad årsredovisning 2003. 1. Sammanfattning. 2. För lågt belopp har avräknats mot anslag 2004-04-02 32-2003-0282

Revisionsrapport. Högskolans i Halmstad årsredovisning 2003. 1. Sammanfattning. 2. För lågt belopp har avräknats mot anslag 2004-04-02 32-2003-0282 Revisionsrapport Högskolan i Halmstad Box 823 301 18 HALMSTAD Datum Dnr 2004-04-02 32-2003-0282 Högskolans i Halmstad årsredovisning 2003 Riksrevisionen har granskat Högskolans i Halmstad (högskolan) årsredovisning,

Läs mer

Anvisningar för ansökan om statsbidrag för viss verksamhet på funktionshindersområdet

Anvisningar för ansökan om statsbidrag för viss verksamhet på funktionshindersområdet 2015-06-22 Dnr 9.1 11438/2015 1(10) Regler och behörighet Anvisningar för ansökan om statsbidrag för viss verksamhet på funktionshindersområdet Läs gärna dessa anvisningar samt dokumentet Förutsättningar

Läs mer

Ramverk för projekt och uppdrag

Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 1 (9) Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 2 (9) BAKGRUND/MOTIV... 3 MÅL OCH SYFTE... 3 DEFINITIONER AV PROJEKT... 3 MODELL FÖR PROJEKTSTYRNING...

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12 12 1 (6) Projektmodell Projektmodell Projektmodell... 1 1. Riktlinjer projektmodell... 1 2. Projektförutsättningar... 2 2.1 Uppdragsgivaren... 2 2.2 Direktiv... 2 2.3 Förstudie... 2 2.4 Beslut... 2 2.5

Läs mer

Reglemente Internkontrollplan Lindesberg 2014-04-11. Arbetsrutiner Projektansökan. 1. Idé om aktivitet/projekt finns. Medlem i förbundet

Reglemente Internkontrollplan Lindesberg 2014-04-11. Arbetsrutiner Projektansökan. 1. Idé om aktivitet/projekt finns. Medlem i förbundet Reglemente Internkontrollplan Lindesberg 2014-04-11 Arbetsrutiner Projektansökan 1. Idé om aktivitet/projekt finns. Medlem i förbundet 2. Idé diskuteras och bereds Beredningsgrupp 3. Beredningsgruppen

Läs mer

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken i Sörmland AB

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken i Sörmland AB Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna februari 2015 Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken i Sörmland AB Granskning av årsbokslut 2014 Innehåll 1. Inledning...3 2. Förbundets

Läs mer

Folke Bernadotteakademins allmänna villkor för stöd till verksamhet som främjar genomförandet av FN:s säkerhetsrådsresolution 1325

Folke Bernadotteakademins allmänna villkor för stöd till verksamhet som främjar genomförandet av FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 Folke Bernadotteakademins allmänna villkor för stöd till verksamhet som främjar genomförandet av FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 Tillämpning 1 Dessa villkor reglerar stöd till verksamhet som främjar

Läs mer

1 (7) 2015-05-01 LS 2015-0347. Utlysning. Innovationsfond för Stockholm läns landsting Kriterier och ansökningsförfarande

1 (7) 2015-05-01 LS 2015-0347. Utlysning. Innovationsfond för Stockholm läns landsting Kriterier och ansökningsförfarande 1 (7) Landstingsstyrelsens förvaltning Utlysning Innovationsfond för Stockholm läns landsting Kriterier och ansökningsförfarande 2 (7) Syfte Landstingsfullmäktige i Stockholms läns landsting beslutade

Läs mer

Anvisningar till ansökan om regionala projektmedel

Anvisningar till ansökan om regionala projektmedel Sida 1 av 6 Anvisningar till ansökan om regionala projektmedel Ansökan ska skickas per brev med underskrift av behörig firmatecknare. Den ska också skickas in via mail till naringsliv.vasternorrland@lansstyrelsen.se

Läs mer

Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården

Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården Datum Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården 1. Parter Vårdenhetens namn och ort: Kommunens namn: 2. Avtalstid Avtalet gäller

Läs mer

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel.

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Cirkulär 6-07 Till Socialnämnd eller motsvarande Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Presidiet i Kommunförbundet

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Plan för intern kontroll 2015

Plan för intern kontroll 2015 2 STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare B Rinander Datum 2015-03-25 Diarienummer GSN-2015-0516 Gatu- och samhällsmiljönämnden Plan för intern kontroll 2015 Förslag till beslut Gatu- och samhällsmiljönämnden

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Löpande granskning av redovisning och administrativa rutiner avseende. Byggnads- samt Miljö- och hälsoskyddsnämnden.

REVISIONSRAPPORT. Löpande granskning av redovisning och administrativa rutiner avseende. Byggnads- samt Miljö- och hälsoskyddsnämnden. REVISIONSRAPPORT Löpande granskning av redovisning och administrativa rutiner avseende Byggnads- samt Miljö- och hälsoskyddsnämnden Hylte Kommun November 2002 Rolf Bergman Tommy Karlsson www.pwcglobal.com/se

Läs mer

Egenvård vanliga frågor och svar: Fråga Svar Källa. Kan en patient med kognitiv svikt få en egenvårdsbeslut även avseende medicinering.

Egenvård vanliga frågor och svar: Fråga Svar Källa. Kan en patient med kognitiv svikt få en egenvårdsbeslut även avseende medicinering. Egenvård vanliga frågor och svar: Fråga Svar Källa Kan en patient med kognitiv svikt få en egenvårdsbeslut även avseende medicinering. Kan en patient har ett egenvårdsbeslut för en insats i en specificerad

Läs mer

Granskning av kommunens styrning av projekt svar på revisionsrapport

Granskning av kommunens styrning av projekt svar på revisionsrapport 2012-11-01 KS-2012/916.912 1 (7) HANDLÄGGARE Hanna Lundborg Hanna.Lundborg@huddinge.se Kommunstyrelsen Granskning av kommunens styrning av projekt svar på revisionsrapport Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Nya föreskrifter och allmänna råd

Nya föreskrifter och allmänna råd Nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för det systematiska kvalitetsarbetet beslutade och publicerade träder i kraft den 1 januari 2012 Bakgrund Varför behövde de nuvarande föreskrifterna

Läs mer

Landstingsstyrelsens beslut

Landstingsstyrelsens beslut Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2006-09-25 LS-LED05-278 85 Gåva till personal och patienter, Kullbergska sjukhuset Landstingsstyrelsens beslut 1. En vinterträdgård byggs på Kullbergska sjukhuset

Läs mer