IAS 11. Successiv vinstavräkning i koncerner. UPPSALA UNVERSITET Företagsekonomiska institutionen C-uppsats Vt-06

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "IAS 11. Successiv vinstavräkning i koncerner. UPPSALA UNVERSITET Företagsekonomiska institutionen C-uppsats Vt-06"

Transkript

1 UPPSALA UNVERSITET Företagsekonomiska institutionen C-uppsats Vt-06 IAS 11 Successiv vinstavräkning i koncerner Författare: Konstantin Belogorcev Huseyin Demirel Peter Holmgren Handledare: Mats Karén

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning Bakgrund Problemdiskussion Syfte 5 2. Teori Slutavräkningsmetoden Successiv Vinstavräkning RR IAS 11 Entreprenadavtal Utgifter och inkomster Resultatredovisning Färdigställandegrad Tillförlitlighet 9 3. Metod Val av undersökningsmetod Intervjuerna Respondenter Datainsamling Metod- och källkritik Empiri Svenskt Näringsliv Tillämpningen av successiv vinstavräkning inom byggbranschen Problematik i samband med successiv vinstavräkning Obligatorisk användning av successiv vinstavräkning JM Årsredovisning Tillämpningen av successiv vinstavräkning i JM Problematik i samband med successiv vinstavräkning Obligatorisk användning av successiv vinstavräkning NCC Årsredovisning Tillämpningen av successiv vinstavräkning i NCC Problematik i samband med successiv vinstavräkning Obligatorisk användning av successiv vinstavräkning Skanska Årsredovisning Tillämpningen av successiv vinstavräkning i Skanska Problematik i samband med successiv vinstavräkning Obligatorisk användning av successiv vinstavräkning Revisorer Tillämpningen av successiv vinstavräkning enligt KPMG Problematik i samband med successiv vinstavräkning enligt KPMG Obligatorisk användning av successiv vinstavräkning enligt KPMG Tillämpningen av successiv vinstavräkning enligt Deloitte Problematik i samband med successiv vinstavräkning enligt Deloitte Obligatorisk användning av successiv vinstavräkning enligt Deloitte Analys Tillämpningen av successiv vinstavräkning Reserver Subjektivitet Nollavräkning Obligatorisk Slutdiskussion Förslag till vidare studier Källförteckning Bilaga

3 1. INLEDNING 1.1 Bakgrund Det har länge funnits två redovisningsprinciper som har varit dominerande bland de industrialiserade länderna, den kontinentala och den anglosaxiska traditionen. Den stora skillnaden mellan dessa två är att de har sin grund i olika civilrättsliga traditioner. Under de senaste åren har det skett förändringar om hur företag skall redovisa externt i de länder som tillhör den kontinentala traditionen. Dessa länder har börjat närma sig de regler som tillämpas av den anglosaxiska traditionen. Förändringen beror främst på den ökade globaliseringen i världen vilket har resulterat i investeringar och samarbete över gränser. Detta har skapat en efterfrågan på harmoniserade redovisningsregler mellan nationer (Smith D. 2006:67). Denna efterfrågan utmynnade i att EU år 2002 utfärdade IAS/IFRS-förordningen om tillämpning av internationella redovisningsstandarder. Standarderna utfärdas av den oberoende organisationen International Accounting Standards Bord, IASB. Redovisningsstandarderna heter International Accounting Standards, IAS, och International Financial Reporting Standards, IFRS. För varje räkenskapsår som inleds den 1 januari 2005 eller därefter skall de koncerner som är underställda en medlemsstats lagstiftning inom EU upprätta sin redovisning enligt de internationella redovisningsstandarderna. (FAR 2005:30). I samband med införandet av IAS/IFRS har det tillkommit många förändringar inom redovisning. En av dessa är att koncerner måste tillämpa metoden successiv vinstavräkning vid redovisning av entreprenaduppdrag. Tidigare har denna redovisningsmetod varit tillämpningsbar i Sverige genom Redovisningsrådets rekommendation nr. 10, den har dock ej varit obligatorisk. Numera är detta redovisningssätt tvingande inom koncernredovisning vilket leder till att redovisningen måste anpassas enligt nya regler. Övergången till IAS-standarden syftar till att ge en mer rättvisande bild av koncernens ekonomiska situation. Förändringen kan komma att påverka många bokslut inom byggbranschen vilket gör det intressant och som resulterat till valet att undersöka problematiken kring detta område av externredovisning. 3

4 1.2 Problemdiskussion Ett av de mest omdebatterade sätt att intäktsredovisa sker i samband med entreprenaduppdrag. Enligt den nyligen antagna IAS/IFRS-stadgan skall koncerner redovisa dessa intäkter under produktionens lopp även om den slutliga leveransen inte har skett. Detta är dock inte något helt nytt för svenska företag. Tidigare har det funnits en rekommendation nr 10 från Redovisningsrådet med samma innebörd. Historiskt sett har det funnits en alternativ metod för redovisning av entreprenadavtal - slutavräkningsmetoden. Det har nu dock blivit lag på att denna metod inte får användas i koncerners redovisning. Innebörden av lagändringen är att alla entreprenaduppdrag som faller under de kriterier som ställs i IAS 11 skall redovisas enligt principen successiv vinstavräkning (Smith D. 2006:71). Redovisningen enligt metoden successiv vinstavräkning är inte oproblematisk. För att kunna redovisa enligt denna metod är ett av de kritiska momenten att fastställa projektets färdigställandegrad. Färdigställandegraden är ett procentuellt mått som bestämmer hur stor del av den totala uppdragsutgiften respektive uppdragsinkomsten som skall redovisas under de redovisningsperioder som projektet fortgår. Enligt IAS-standarden finns det tre olika metoder för hur företagen skall beräkna färdigställandegraden. De tre olika metoderna är: - Att utgå ifrån nedlagda kostnader i förhållande till den totala beräknade uppdragsutgiften. - Att färdigställandegraden bestäms på basis av en utförd besiktning. - Att den bestäms genom ett valt fysiskt mått (IFRS/IAS 2005:215). Enligt standarden har företagen friheten att välja den metod som de anser är bäst lämpad, förutsatt att metoden mäter det utförda arbetet på ett tillförlitligt sätt. Däremot preciserar inte standarden vilken mätmetod som skall användas i vilka situationer utan företagen får själva göra den bedömningen. Detta väcker frågeställningen om vilken metod som används av respektive företag samt vilka grunder valet sker på. Tillförlitlighet är ett vanligt förekommande uttryck i IAS 11. Det ges dock ingen definition av begreppet vilket innebär att företagen får göra en egen bedömning även i denna fråga. Ytterligare 4

5 intresseväckande frågor är nollavräkning och subjektivitet. Nollavräkning förekommer då projektets utfall är osäkert. Detta gör det intressant att analysera vilka projekt som bedöms vara osäkra. De ovannämnda situationer är bedömningsfrågor, vilket leder till att den mänskliga faktorn har en inverkan på de beslut som fattas. Därmed är det relevant att undersöka eventuell subjektivitet som kan påverka utfallet. Successiv vinstavräkning är avsedd för noterade bolag och koncerner men är endast obligatorisk på koncernnivå. I dagens samhälle finns det flera intressenter på marknaden som vill ha aktuell översikt över företagets ekonomiska situation för att kunna göra korrekta bedömningar. Slutavräkningsmetoden ger inte den rättvisande bilden av resultatet eftersom vinsten redovisas när uppdraget är slutfört och inte löpande som i den successiva metoden. Det är därmed intressant att analysera om successiv vinstavräkning bör vara obligatorisk även för juridiska personer. 1.3 Syfte Syftet med denna uppsats är att redogöra för hur byggkoncerner tillämpar metoden successiv vinstavräkning och dessutom analysera den problematik som kan uppstå i samband med denna redovisningsmetod. Vidare kommer vi att analysera om denna metod skall vara ett krav för alla företag i byggbranschen. 5

6 2. TEORI 2.1 Slutavräkningsmetoden En redovisningsmetod som är tillåten i den enskilda juridiska personen är slutavräkningsmetoden, som innebär att kostnaderna, intäkterna och resultatet redovisas först då projektet är helt färdigställt och övergått till uppdragsgivaren. Slutavräkningsmetoden innebär att det inte kommer att redovisas några kostnader och inte heller några intäkter under projektets livslängd, med undantag av det sista året. Pågående arbeten redovisas under projektens gång till anskaffningsvärde, det vill säga till summan av nedlagda utgifter. Denna metod överensstämmer helt med intäktsredovisningen vid försäljning. Nackdelen med metoden är att den ger en snedvriden bild över organisationens verksamhet då den värdeökning som uppstår under flera års tid redovisas först när projektet är färdigställt. Vid tillämpningen av detta redovisningssätt sker beskattningen av resultatet vid övergången till beställaren. Fördelen med slutavräkningsmetoden är att redovisningen av intäkter, och därmed resultatet, inte kommer att grundas på antaganden eller bedömningar. På så sätt redovisas alltid en korrekt bild av projektets resultat (Smith D. 2006:139). 2.2 Successiv Vinstavräkning Den metod som nu är tvingande inom koncernredovisning kallas för successiv vinstavräkning. Vid successiv vinstavräkning redovisas utgifter och intäkter löpande under projektets livslängd på basis av färdigställandegraden på balansdagen. Utifrån en procentsats, som visar hur mycket som är klart av projektet, beräknas hur stor andel av de totala uppdragsutgifterna och den sammanlagda uppdragsinkomsten som skall redovisas under varje period som projektet pågår. Denna metod ger en mer rättvisande bild av redovisningen än den tidigare berörda slutavräkningsmetoden. I en ytterlighet kan exempelvis ett företag ha enbart ett uppdrag. Detta företag skulle enligt den gamla modellen inte ha några vinster under de första åren för projektet 6

7 för att sedan göra en vinst det sista året. Detta trots att företaget har kontrakt och pågående produktionsarbete som under årens lopp bygger upp denna slutliga vinst (Smith D. 2006:141). 2.3 RR 10 Från och med den 1 januari 2001 trädde Redovisningsrådets rekommendation 10 i kraft. Denna rekommendation är till utformandet överensstämmande med IAS 11 som även den behandlar redovisning vid entreprenadavtal. (FAR 2006:985 ). I och med RR 10 skall sådana uppdrag redovisas enligt successiv vinstavräkningsmetoden från den tidpunkt då en överenskommelse om uppdraget träffas (Br. Rek. 2000:15). Existensen av RR 10 innan IAS 11 innebär att successiv vinstavräkning har använts under en längre tid av företag inom byggindustri. 2.4 IAS 11 Entreprenadavtal Den standard inom IAS/IFRS som behandlar redovisning av entreprenaduppdrag är IAS 11. Syftet med denna är att ge vägledning för hur inkomster och utgifter i entreprenaduppdrag skall tas upp i företagens redovisning. Att det finns ett behov av en sådan standard beror på den långsiktiga karaktären av sådana uppdrag, där början och slut på projektet befinner sig i skilda redovisningsperioder. Standarden syftar till att upplysa hur intäkter och utgifter skall periodiseras över de redovisningsperioder arbetet sträcker sig (IFRS/IAS 2005:211). I definitionen av entreprenadavtal görs en åtskillnad mellan fastprisuppdrag och uppdrag på löpande räkning. I fastprisuppdrag finns det ett avtalat fast pris för hela uppdraget. Vid uppdrag på löpande räkning erhålls ersättningen utifrån utgifterna för projektet, med ett antingen procentuellt eller fast påslag på dessa utgifter (IFRS/IAS 2005:212) Utgifter och inkomster IAS 11 är välpreciserad gällande vilka utgifter som får och kan hänföras till uppdraget som entreprenören utför. Kostnader som uppdragsutgiften skall omfatta är sådana kostnader som har ett direkt samband med det enskilda projektet och utgifter som avser uppdragsverksamhet i allmänhet, och som kan fördelas på det enskilda projektet. Det anges även i standarden vilka 7

8 utgifter som ej skall ingå vid beräkning av den totala uppdragsutgiften. Kriteriet är att utgifter som inte kan hänföras direkt till projektet eller kan fördelas på enskilda uppdrag skall inte vara en del av den totala utgiften för ett projekt. Exempel på utgifter som ej får medräknas är utgifter som avser framtida arbete, såsom material som har levererats till arbetsplatsen men ännu ej har installerats. Detta frångås dock om materialet i fråga har tillverkats speciellt för uppdraget. Förskottsbetalningar till underleverantörer är en annan kostnad som ej skall ligga till grund för beräkningen av upparbetningsgraden (IFRS/IAS 2005:213). Uppdragsinkomsten skall omfatta den från början avtalade ersättningen för uppdraget, ändringar i omfattning samt eventuella tilläggsarbeten och incitamentsersättningar. Det finns dock krav på att det sannolikt kommer att resultera i inkomster samt att dessa är mätbara på ett tillförlitligt sätt. Inkomsten som kommer från uppdraget skall mätas utifrån det verkliga värdet av ersättningen som kommer att erhållas. Detta är enligt standarden förenat med en osäkerhet, vilket leder till att den uppskattade totala uppdragsinkomsten ofta behöver revideras under projektets livslängd (IFRS/IAS 2005:212) Resultatredovisning Tre olika situationer kan uppstå när resultatet redovisas under pågående projekt: - Resultatredovisning utifrån färdigställandegrad. - Nollavräkning. - Resultatredovisning av befarade förlustprojekt. När utfallet av ett projekt kan beräknas på ett tillförlitligt sätt sker resultatredovisningen utifrån projektets färdigställandegrad. Nollavräkning används när utfallet av uppdraget inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Det innebär att koncerner redovisar inkomster motsvarande det belopp som de utlagda utgifterna uppgått till, vilket ger ett nollresultat för perioden. Det skall dock vara sannolikt att kostnaderna som uppstått kommer att ersättas av beställaren. 8

9 Vid ett befarat förlustprojekt skall hela den anteciperade förlusten direkt tas upp till sin helhet under den redovisningsperiod då den upptäckts. Detta görs oavsett om byggnation har påbörjats eller ej. Någon hänsyn till projektets färdigställandegrad skall inte iakttas (IFRS/IAS 2005:214). Förutom de alternativ om resultatredovisning som ges i IAS 11 har Sveriges Byggindustrier tagit fram en alternativ metod. Här rekommenderas det att man använder sig av en modifierad formel för beräkningen av det resultat som skall redovisas under projektets löptid. Den alternativa metoden skall användas i samband med brf-projekt. Det som kännetecknar dessa projekt är att de byggs efter producentens initiativ åt en bostadsrättsförening som de själva grundat. Vid brfprojekt skall upparbetningsgraden för projektet multipliceras med försäljningsgraden och de upparbetade kostnaderna för att få fram den upparbetade intäkten. Detta innebär en långsammare framtagning av resultat och motiveras med att entreprenören har ett större risktagande vid denna typ av projekt (Br. Rek. Tillägg 2004:8). Det högre risktagandet ligger i det större antalet slutkunder vid brf-projekt jämfört med rena entreprenaduppdrag Färdigställandegraden För att kunna redovisa enligt successiv vinstavräkning krävs det att det finns kunskap om hur långt gånget projektet är. Utifrån den procentuella andel av hur mycket av uppdraget som är färdigställt redovisas en lika stor andel av uppdragsutgiften och inkomsten som projektet beräknas inbringa. I IAS 11 anges det tre olika metoder för att fastställa färdigställandegraden. Detta kan antingen ske på basis av nedlagda utgifter i förhållande till den totala uppdragsutgiften, eller grundat på genomförd besiktning av projektet. Slutligen kan fastställande ske utifrån ett fysiskt mått. Uppdragstagaren får själv avgöra vilken metod som denne anser vara mest tillförlitlig för att mäta utfört arbete (IFRS/IAS 2005:215). 2.5 Tillförlitlighet Ett vanligt förekommande uttryck i IAS 11 är tillförlitlighet. Beräkningar och prognosarbete skall alltid vara tillförlitliga för att successiv vinstavräkning skall få användas. Det är ett grundläggande villkor för redovisning av upparbetade projektresultat. Det anges dock inte någon 9

10 definition av ordet i standarden. I den rekommendation som utgivits av Sveriges Byggindustrier behandlas tillförlitlighet mer utförligt. Projektintäkt och projektkostnad skall kunna storleksbestämmas på ett tillförlitligt sätt. Upparbetningsgraden skall fastställas på ett sätt som är relevant med avseende på kravet om tillförlitlighet. I byggföretag med ett stort antal pågående arbeten kan kravet på tillförlitlighet direkt sammankopplas med tillförlitligheten i företagens egna interna system och deras rutiner. Vidare behöver dessa system kunna medge att det kan göras en konsekvent bedömning av projektets slutliga utfall flera gånger om året. Viktigt för tillförlitligheten är också att dokumentation sker av de prognoser som görs under ett projekts löptid (Br. Rek. 2000:14). 10

11 3. METOD 3.1 Val av undersökningsmetod Uppsatsen syftar till att analysera hur tillämpandet av successiv vinstavräkning sker inom byggkoncerner. För att uppfylla uppsatsens syften valde författarna att utföra en serie intervjuer med personer som arbetar med detta. Skälet till att valet föll på intervjuer och inte enkäter är att författarna önskade uppnå djupgående svar från respondenterna. Författarna anser att detta inte skulle gå att uppnå i en enkätundersökning. Enkäter är av naturen uppbyggda på ett sådant sätt att det inte ges utrymme för respondenterna att utveckla sina svar i den riktning som de anser vara relevant. 3.2 Intervjuerna Författarna valde att genomföra intervjuerna enligt en semi-strukturerad form. Intervjuer som sker i denna form har en struktur där uppsättningen av frågor kan beskrivas som ett frågeschema. Ordningsföljden på dessa frågor är varierande och frågorna är formulerade för att ge utrymme till eventuella följdfrågor. Fördelen med en semi-strukturerad intervju är att intervjupersonen har stor frihet att utforma sina svar och utveckla tankegången i den riktning som personen i fråga anser vara relevant (Bryman A 2001: ). Valet av intervjumetod grundar sig på att det är viktigt med respondenternas åsikter om successiv vinstavräkning. Denna typ av intervjuer ger respondenterna möjlighet att själva kunna utveckla sina resonemang kring frågeställningarna, vilket underlättar att få en förståelse för deras syn på denna redovisningsmetod. De byggkoncerner som kontaktades var JM, NCC, Skanska och PEAB. Urvalet grundade sig på en allmän uppfattning om vilka byggföretag som var stora. Kontakt togs även med Svenskt Näringsliv eftersom de har personal som har stor insyn och en bred kunskap om byggbranschen. Positivt besked erhölls från alla som kontaktades, men PEAB föll bort på grund av att personen i fråga arbetade i Malmö. För att förstärka den bild som både litteratur och byggkoncernernas 11

12 personal givit författarna, genomfördes även två intervjuer med auktoriserade revisorer som har stor erfarenhet inom ämnet. Genom att kontakta de studentansvariga på revisionsbolagen KPMG, Deloitte, Ernst & Young och ÖhrlingsPriceWaterHouseCoopers, kunde författarna boka intervjuer med personal på Deloitte och KPMG. Bortfallet av de övriga två företagen berodde på att de inte hade tid. 3.3 Respondenter Peter Kindstrand arbetar sedan 10 år tillbaka på JM och arbetar nu som ekonomichef. Innan dess har han jobbat som revisor på ÖhrlingsPriceWaterHouseCoopers. I sitt arbete som ekonomichef har Kindstrand stor insyn i den interna kontrollen. Detta ger honom en värdefull kunskap om tillämpningen av successiv vinstavräkning inom JM-koncernen. Han har även varit med och framtagit tillägget till branschrekommendationen som utgivits av Sveriges Byggindustrier. Gunnar Bäckström arbetar som group controller på NCC AB och har arbetat på NCC i tre år. I sitt arbete som group controller har han en viktig roll i NCCs projektredovisning. Bäckström var med i den arbetsgrupp som tog fram tillägget till Sveriges Byggindustriers branschrekommendation. Tidigare har även Bäckström arbetat som revisor på ÖhrlingsPriceWaterHouseCoopers. Han har erfarenhet av successiv vinstavräkning även från rederibranschen. Jan Ragnebäck är affärscontroller på Skanska Sverige AB och har arbetet inom Skanskakoncernen i 27 år. Han har bland annat arbetat inom koncernstaben och var då med och arbetade fram Sveriges Byggindustriers branschrekommendation. Ragnebäck besitter kunskap om hur Skanska redovisar sina pågående projekt där alla projekt redovisas successivt. Carl-Gustaf Burén är redovisningsexpert på Svenskt Näringsliv. Även han har medverkat i framtagandet av branschrekommendationen och dess tillägg. Burén har länge varit insatt i problematiken kring successiv vinstavräkning och har en stor kunskap om denna redovisningsmetod. 12

13 Fredrik Edman är auktoriserad revisor på KPMG och han har arbetet i 7 år inom revisionsbranschen med många uppdrag rörande successiv vinstavräkning. Jan Åke Magnuson på Deloitte är även han auktoriserad revisor och har en stor erfarenhet inom ämnesområdet successiv vinstavräkning. Deloitte och KPMG är två av Sveriges ledande bolag inom revision. Med detta i beaktande är dessa personer lämpliga som respondenter, då relevanta och djupgående svar förmodades kunna erhållas. 3.4 Datainsamling De data som använts i samband med denna studie är uppdelad i primär- och sekundärdata. Primärdata består av intervjuer som gjorts med de utvalda respondenterna från de olika byggkoncernerna samt revisionsbyråer. Via Internet tog författarna kontakt med studentansvariga från respektive byggbolag och revisionsbyrå, för att på så sätt få hjälp med att finna de personer med störst kunskap och erfarenhet inom ämnet. Vidare har författarna hämtat sekundärdata från två böcker. Den första boken heter Redovisningens språk och är skriven av Dag Smith. Boken är intressant eftersom författaren ger en klar och tydlig beskrivning om hur redovisning enligt successiv vinstavräkning sker. Den andra boken är IAS-förordningen och är självklar som litteratur, då den behandlar det grundläggande regelverket. Slutligen har Sveriges Byggindustriers branschrekommendation och dess tillägg använts samt årsredovisningar från de byggkoncerner som medverkat. 3.5 Metod- och källkritik Författarna är medvetna om att den valda metoden kan ha vissa brister. En av de största nackdelarna med personliga intervjuer är att respondenterna kan vara benägna att framställa sig själva och det företag de representerar i en förskönad bild. En viss subjektivitet kan ha förekommit hos respondenterna. För att bekräfta den bild respondenterna från byggkoncernerna gett författarna, valde de att även titta på de delar av deras årsredovisning som behandlar successiv vinstavräkning. 13

14 Att det endast genomfördes intervjuer med personal från tre av fyra koncerner är enligt författarna inte något problem. De tre koncerner som medverkat måste anses vara bland de största i Sverige och representerar då ett stort antal projekt. Koncernerna som deltagit kan då anses ge en tillräckligt bra bild över tillämpandet av successiv vinstavräkning på koncernnivå. De muntliga källor som har använts består av intervjuer med personer som arbetar dels inom byggkoncerner, och dels revisorer som har vana att revidera projekt som redovisas enligt successiv vinstavräkning. En inledande intervju gjordes även med en redovisningsspecialist på Svenskt Näringsliv. I detta fall skall denna intervju inte ses som en grund för dragna slutsatser, utan materialet som kommer härifrån används främst för att få en generell bild av det praktiska arbetet med denna redovisningsmetod. Detta beror på att respondenten ifråga inte arbetar inom någon byggkoncern, utan svarade utifrån en allmän synvinkel. Intressebakgrunden för respondenterna är olika. De revisorer som har medverkat anses vara neutrala i sina svar, något som i intervjuerna förstärktes genom att det inte förekom frågor som berörde specifika företag eller projekt. Personerna som intervjuats från de byggbolag som valdes ut måste ses mer kritiskt på. Dessa respondenter kan ha ett intresse av att deras företag inte framställs i dålig dager, vilket kan ha påverkat deras svar. 14

15 4. EMPIRI 4.1 Svenskt Näringsliv Tillämpningen av successiv vinstavräkning inom byggbranschen De flesta bolag som idag använder sig av successiv vinstavräkning väljer att fastställa färdigställandegraden på basis av nedlagda kostnader. Burén menar att nedlagda kostnader är det sätt som är lättast att genomföra praktiskt. Vid användande av någon annan mätmetod säger Burén att det måste göras en korrigering för de kostnader som har lagts ned, vilket skulle leda till extra arbete. Att det kan uppstå mätfel anser han inte vara något allvarligt problem då det är viktigare att vara konsekvent än att vara exakt Problematik i samband med successiv vinstavräkning Byggföretag är ofta decentraliserade företag där projektledare har en avgörande roll vid bedömningar av prognoser. En möjlig subjektivitet bland projektledare kan förekomma vilket kan leda till mindre exakta prognoser. Många gånger är det är ett fåtal stora projekt som har en stor påverkan på företagens resultat. Vid dessa projekt har bolagen i regel mer resurser nedlagda med en större kontroll som följd. Det som Burén anser skapar tillförlitlighet vid bedömningar av olika projekt är fungerande rutiner och bra dokumentation. Vissa koncerner använder sig av kostnadsreserver men det är något som inte bör förekomma om inte särskilda skäl föreligger, enligt Burén. Problemet med sådana reserver är att dessa måste vara verifierbara, att de har en koppling till specifika omständigheter, vilket Burén menar att de inte alltid har. Nollavräkning är en metod som är kopplad främst till stora och komplicerade projekt där det existerar en stor osäkerhet gällande den totala kostnadens storlek, enligt Burén. Han upplever inte detta som något vanligt förekommande i Sverige. 15

16 4.1.3 Obligatorisk användning av successiv vinstavräkning Att göra successiv vinstavräkning obligatoriskt är inte aktuellt. Företagen måste ha uppnått en viss kvalité i sina rutiner för att det skall ge den rättvisande bild som det syftar till, vilket kräver erfarenhet. Burén anser att det kan vara svårt för de mindre företagen att uppnå dessa krav och nämner att även de stora bolagen har haft problem med prognosmissar. Han påpekar dock att slutavräkningsmetoden kan leda till insiderproblem i form av information om företagens pågående arbeten som enbart finns internt. 4.2 JM JM är en av Nordens ledande projektutvecklare av bostäder och bostadsområden. Företaget grundades år 1945 och har en 60 år lång historia av bostadsbyggande. JMs verksamhet är mest fokuserad på Norden men de finns även i vissa delar av Europa (JM Årsredovisning 2005:iv). Respondent från JM var Peter Kindstrand Årsredovisning I JM-koncernen tillämpas successiv vinstavräkning vid pågående entreprenader enligt IAS 11. Metoden tillämpas även i moderbolaget. Den rekommendation som utkommit från Sveriges Byggindustrier används vid byggnation av brf-projekt och Egnahem. Rekommendation är att se som en precisering av IAS 11 och den aktuella formel som används för resultatredovisningen av dessa projekt lyder: Upparbetningsgrad * Försäljningsgrad * Totalt täckningsbidrag. Upparbetningsgraden bestäms i huvudsak på basis av nedlagda utgifter i förhållande till den totala beräknade uppdragsutgiften. Successiv vinstavräkning används redan i projektets inledningsskede och fram till att projektet har avslutats (JM Årsredovisning 2005:57). 16

17 4.2.2 Tillämpningen av successiv vinstavräkning i JM JM har tillämpat metoden successiv vinstavräkning internt i ca 50 år. Externt har de redovisat enligt slutavräkningsmetoden fram till Sedan dess har JM använt successiva metoden i och med att redovisningslagstiftningen öppnade upp för denna metod. På JM anser man att den interna och externa redovisningen skall vara enhetlig, den enda skillnaden är att man internt kan använda ränta. Det görs för att på så sätt se om projektet klarar av att bära den alternativa avkastning som de i mark investerade pengarna skulle ha gett. Enligt Kindstrand var tanken först att metoden skulle vara främst för noterade bolag, men metoden har dock spridit sig i större utsträckning eftersom banker och andra intressenter på marknaden vill ha den informationen. JM använder successiv vinstavräkning i alla sina dotterbolag. Vid framtagande av färdigställandegraden väljer JM att tillämpa metoden nedlagda kostnader, vilket innebär att de utgår ifrån finansiella rapporter och därefter beräknar den upparbetade färdigställandegraden. Valet att utgå från nedlagda kostnader är självklar och Kindstrand anser att metoden är den säkraste och enklaste. Ytterligare en orsak till att JM använder denna metod är att det är det enda praktiskt genomförbara sättet att få en snabb och effektiv rapportering. Att använda någon av de andra mätmetoderna kan ställa till problem och inte alltid ge en rättvisande bild. Exempel på detta kan vara om man skulle fastställa färdigställandegraden på basis av en fysisk besiktning. Denna metod skulle vara mer arbetskrävande och medföra svårigheter i uppföljningsarbetet Problematik i samband med successiv vinstavräkning Tillämpandet av successiva metoden är inte helt okomplicerad och för att använda metoden ställs det väldigt höga krav på internsystemen inom företaget, menar Kindstrand. Ordet tillförlitlighet är viktigt och innebär att det ska vara en hög noggrannhet på arbetet med fakturor etcetera. Exempelvis skall det gå att följa och spåra de transaktioner som sker inom bolaget och att företaget har tagit hänsyn till kostnadsrisken som existerar. Processen bygger på att det finns en sammanhängande kedja, bra kalkylsystem och att det finns kontroller på olika besiktningsnivåer. Därtill är det viktigt med återkommande avstämningar samt uppföljning. 17

18 Kindstrand tar upp att de problem som kan förekomma vid själva kalkyleringen, rör oftast kostnadsslag som är svåra att definiera samt oklarheter om slutliga totala kostnader och vinster i projekt. Det förstnämnda innebär att det kan finnas svårigheter att urskilja vilka kostnader som skall tas upp som projektkostnader och vilka som skall uteslutas. Indirekta kostnader, såsom administrationskostnader, påförs inte. I kalkylen räknar JM med 5 % i merkostnader internt som projektet ska klara av att bära. I det andra fallet då det är svårt att fastställa de slutliga totala kostnaderna eller vinsten i ett projekt beror det på felberäkningar eller att det finns en viss osäkerhet i projektet redan från början. Sådana projekt resulterar oftast i nollavräkning, säger Kindstrand, och av den orsaken är det viktigt med planering och bra kalkyler som skall vara avstämbara med projektet. JM är, som många andra byggbolag, decentraliserat och uppdelat i olika regioner. Resultatet av en sådan organisation leder till att projektledarna får en nyckelposition i arbetet. Projektledare har svårt att påverka nedlagda kostnader då dessa kan kontrolleras även på högre nivå inom företaget genom exempelvis fakturor. Projektledare kan däremot ha inverkan på färdigställandegraden genom själva prognosen som är baserade på deras bedömningar. Eftersom vissa är mer pessimistiska och andra är mera optimistiska resulterar det i en viss subjektivitet vid framtagandet av färdigställandegraden. På högre nivå försöker JM motverka detta genom vägledning om hur pass försiktigt projektledarna skall agera i olika situationer, men trots detta förekommer det subjektivitet. Det har dock förbättrats på senare år enligt Kindstrand. Inom JM används kostnadsreserver, vilket innebär att företaget ökar sina totala kostnader vid fastställandet av färdigställandegraden. Orsaken till detta beror på att det kan finnas en viss osäkerhet i framtiden. Kindstrand menar att det exempelvis kan uppstå problem vid användning av nya byggmetoder eller nya leverantörer. Det kan då vara svårt att exakt veta hur stora den totala kostnaden blir. Genom användandet av reserver minskar risken för att framtida prognoser avviker alltför stort från den första. Dessa reserver varierar i storlek beroende på projektets längd och hur stor tillförlitlighet det anses ligga i projektet. Ju längre tid projektet pågått desto mindre blir reserverna. Reserverna påverkar alltså inte den faktiska nedlagda kostnaden, utan den minskar färdigställandegraden genom en ökning av den prognostiserade totalkostnaden. 18

19 4.2.4 Obligatorisk användning av successiv vinstavräkning Kindstrand tycker inte att det skall vara obligatoriskt för alla bolag att använda sig av successiv vinstavräkning. Detta är för att han anser det vara en för krävande metod, speciellt när det gäller de höga krav som ställs på en god internrevision och bra kalkyler. Kindstrand påpekar dock att det finns en viss problematik med slutavräkningsmetoden då den kan leda till insiderproblem för noterade bolag. Han menar att det med slutavräkningsmetoden uppstår en bank av upparbetade men ännu ej realiserade vinster som endast personer med tillgång till den interna rapporteringen har vetskap om. 4.3 NCC NCC, eller Nordic Construction Company, har sina rötter i Rederiaktiebolaget Nordstjernan som grundades år Dess nuvarande struktur kom till år 1988 i och med sammanslagningen av JCC och ABV. Koncernen är verksam framförallt i Norden, Tyskland, Polen och Baltikum (www.ne.se). Respondent från NCC var Gunnar Bäckström Årsredovisning NCC-koncernen följer IAS 11, Entreprenadavtal, beträffande redovisningen av entreprenaduppdrag. Färdigställandegraden definieras som de bokförda kostnaderna i förhållande till totalkostnaden. Koncernredovisning upplyser även om svårigheter och nackdelar med successiv vinstavräkning, nämligen att oförutsedda händelser kan påverka det slutgiltiga resultatet. Detta kan vara avvikande både uppåt och neråt från det tidigare prognostiserade resultatet. NCC informerar i sin koncernredovisning att svårigheterna i bedömningen av det totala resultatet är särskild stor vid början på projekt, men även för de projekt som är tekniskt komplicerade samt de som löper över en lång period. Reservationer för förluster har gjorts så fort en förlust är befarad och dessa belopp har belastat resultaträkningen för respektive år. NCCkoncernen använder sig av nollavräkning då projektkostnader och projektintäkter inte kan fastställas på ett tillförlitligt sätt. 19

20 4.3.2 Tillämpningen av successiv vinstavräkning i NCC NCC använder sig av den traditionella metoden för redovisning, slutavräkningsmetoden, i sin legala redovisning för dotterbolag såväl som i moderbolaget. Vid koncernrapporter används successiv vinstavräkning som metod, vilket även är det sätt som interna rapporter utformas på. För att fastställa färdigställandegraden för sina projekt använder NCC nedlagda kostnader som mått, vilket Bäckström menar är det enklaste sättet att göra bedömningen utifrån. För att bedöma vilka kostnader som har aktiverats i de olika projekten väljer NCC att utgå ifrån erhållen faktura. Detta är även ett sätt för koncernen att slippa problem som kan uppstå med material som ännu ej har levererats, alternativt levererats men ej fakturerats. För att projektledare skall veta vilka kostnader som skall medräknas i den totala uppdragsutgiften använder sig NCC av detaljerade instruktioner. Bäckström anser att en god intern kontroll är avgörande för att siffrorna skall vara korrekta Problematik i samband med successiv vinstavräkning Vad gäller tillförlitlighet så anser Bäckström att detta uppstår i samband med att en välutvecklad intern kontroll existerar, och att det finns adekvata system som kan fånga upp eventuella problemprojekt. Att det kan uppstå en viss differens mellan den faktiska färdigställandegraden och den redovisade, ser inte Bäckström som något problem för tillförlitligheten. Erfarenheten hos NCC är att de är ytterst små skillnader mellan vad som fakturerats och levererats. Det som kan bli ett problem är att det emellanåt kan ta tid för kritisk information att röra sig från projekt och dess direkta ledning upp till personer i ledande ställning på koncernnivå. Förekomsten av kostnadsreserver är något som Bäckström anser vara likvärdigt med att vara försiktig vid vissa situationer. Dessa reserver bör upprättas enbart om ett behov föreligger. Bäckström tycker att projektledare skall ses som nyckelpersoner och att de projektbedömningar de gör kan innehålla ett mått av subjektivitet då det finns inslag av uppskattningar och bedömningar. Detta problem motverkas dock genom bra system, klara kalkyler och regelbundna projektgenomgångar. Dessa genomgångar förhindrar även möjligheten att icke hänförbara kostnader som kan öka färdigställandegraden tas med i redovisningen. Ytterligare problematik 20

14 Entreprenader och liknande uppdrag

14 Entreprenader och liknande uppdrag Entreprenader och liknande uppdrag, Avsnitt 14 171 14 Entreprenader och liknande uppdrag Tillämpningsområde Definitioner Ett eller flera uppdrag 14.1 RR 10 Entreprenader och liknande uppdrag I RR 10 anges

Läs mer

RR 10 ENTREPRENADER OCH LIKNANDE UPPDRAG REDOVISNINGSRÅDET

RR 10 ENTREPRENADER OCH LIKNANDE UPPDRAG REDOVISNINGSRÅDET RR 10 ENTREPRENADER OCH LIKNANDE UPPDRAG REDOVISNINGSRÅDET JULI 1999 1 Innehållsförteckning INLEDNING 3 TILLÄMPNINGSOMRÅDE 3 DEFINITIONER 3 ETT ELLER FLERA UPPDRAG 4 UPPDRAGSINKOMST 4 UPPDRAGSUTGIFTER

Läs mer

Ny ekonomisk redovisning av exploateringsprojekt Fastighetskontoret

Ny ekonomisk redovisning av exploateringsprojekt Fastighetskontoret Ny ekonomisk redovisning av exploateringsprojekt Fastighetskontoret 90 medarbetare Fastighetsförvaltning och exploatering Intäkter 2011, drygt 1 miljard kr Peter Olmårs,chef mark-och exploatering, fastighetskontoret,

Läs mer

BRF Byggmästaren 13 i Linköping

BRF Byggmästaren 13 i Linköping Årsredovisning för BRF Byggmästaren 13 i Linköping Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

ISRN-nr IFRIC D21. Den nya intäktsredovisningen vid försäljning av fastigheter under produktion. Tobias Andersson Johanna Byberg.

ISRN-nr IFRIC D21. Den nya intäktsredovisningen vid försäljning av fastigheter under produktion. Tobias Andersson Johanna Byberg. ISRN-nr IFRIC D21 Den nya intäktsredovisningen vid försäljning av fastigheter under produktion Tobias Andersson Johanna Byberg Vårterminen 2008 Handledare: Arne Fagerström Redovisning/Ekonomprogrammet

Läs mer

Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra. En guide för studenter

Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra. En guide för studenter Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra En guide för studenter Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra en guide för studenter 1 Många studenter väljer att skriva uppsatser om K3 och K2 vilket ibland

Läs mer

HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING?

HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING? XV/7030/98 SV HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING? GENERALDIREKTORAT- XV Inre marknad och finansiella tjänster Detta dokument är avsett att användas som diskussionsunderlag inom

Läs mer

UFR 4. Uppdaterad januari 2012 UTTALANDE FRÅN RÅDET FÖR FINANSIELL RAPPORTERING (UFR)

UFR 4. Uppdaterad januari 2012 UTTALANDE FRÅN RÅDET FÖR FINANSIELL RAPPORTERING (UFR) UFR 4 Uppdaterad januari 2012 UTTALANDE FRÅN RÅDET FÖR FINANSIELL RAPPORTERING (UFR) UTTALANDE FRÅN RÅDET FÖR FINANSIELL RAPPORTERING UFR 4 Redovisning av särskild löneskatt och avkastningsskatt När den

Läs mer

Media Evolution Southern Sweden Ideell Förening

Media Evolution Southern Sweden Ideell Förening Årsredovisning för Media Evolution Southern Sweden Ideell Förening Räkenskapsåret 2010-01-01-2010-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3 Ställda säkerheter

Läs mer

Hur påverkas byggföretagen av IFRIC 15?

Hur påverkas byggföretagen av IFRIC 15? Linn Henriksson och Johanna Karlsson Hur påverkas byggföretagen av IFRIC 15? - En studie av de fyra största byggföretagen i Sverige What are the influences for the construction companies of IFRIC 15? -

Läs mer

Prognosavstämning och successiv vinstavräkning

Prognosavstämning och successiv vinstavräkning Prognosavstämning och successiv vinstavräkning Sida 1 av 36 Innehåll BAKGRUND... 3 INSTÄLLNINGAR... 3 Systeminställningar projektredovisning II... 3 Styrparametrar internredovisning... 4 HANTERING... 7

Läs mer

Bilaga 1 Effekter av övergång till redovisning i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS)

Bilaga 1 Effekter av övergång till redovisning i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) Bilaga 1 Effekter av övergång till redovisning i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) Effekter i moderbolagets redovisning I samband med övergången till redovisning enligt IFRS

Läs mer

Arsredovisning ror rakenskapsaret 2015-02-18-2015-04-30

Arsredovisning ror rakenskapsaret 2015-02-18-2015-04-30 1(8) A Group Of Retail Assets Sweden AB Org nr 5594-3641 Arsredovisning ror rakenskapsaret 215-2-18-215-4-3 Styrelsen och verkstallande direktoren avger fdljande arsredovisning. Innehall forvaltningsberattelse

Läs mer

URA 39 REDOVISNING AV UTGIFTER FÖR HEMSIDOR

URA 39 REDOVISNING AV UTGIFTER FÖR HEMSIDOR UTTALANDE FRÅN REDOVISNINGSRÅDETS AKUTGRUPP URA 39 REDOVISNING AV UTGIFTER FÖR HEMSIDOR Enligt punkt 9 i RR 22, Utformning av finansiella rapporter får ett företags finansiella rapporter inte beskrivas

Läs mer

Ta mer plats på årsstämman och klargör revisorns roll och uppdrag

Ta mer plats på årsstämman och klargör revisorns roll och uppdrag Ta mer plats på årsstämman och klargör revisorns roll och uppdrag Årsstämman är aktiebolagets högsta beslutande organ. Det är där aktieägarna utövar sin rätt att besluta om bolagets angelägenheter samt

Läs mer

Revisionsberättelse Till årsstämman i 24 Mobile Advertising Solutions AB, org. nr 556693-7958 Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen

Läs mer

Föreläsning. Externredovisning B 723G36 ht 2015. Föreläsning vecka 3

Föreläsning. Externredovisning B 723G36 ht 2015. Föreläsning vecka 3 Linköpings universitet 2015-01-30 IEI - Företagsekonomi Gunnar Eriksson / Peter Johansson Externredovisning B 723G36 ht 2015 3 Föreläsning vecka 3 IAS 2 och K3 kap. 13 Varulager IAS 11 Entreprenadavtal

Läs mer

DISCIPLINNÄMNDEN VID BESLUT 2011-05-19 NASDAQ OMX STOCKHOLM 2011:1 HQ AB

DISCIPLINNÄMNDEN VID BESLUT 2011-05-19 NASDAQ OMX STOCKHOLM 2011:1 HQ AB 1 DISCIPLINNÄMNDEN VID BESLUT 2011-05-19 NASDAQ OMX STOCKHOLM 2011:1 NASDAQ OMX Stockholm AB HQ AB Fråga om överträdelse av Regelverket Aktierna i HQ AB ( HQ ) har varit upptagna till handel på NASDAQ

Läs mer

URA 27 VAL AV RAPPORTVALUTA I RR 8, REDOVISNING AV EFFEKTER AV ÄNDRADE VALUTAKURSER

URA 27 VAL AV RAPPORTVALUTA I RR 8, REDOVISNING AV EFFEKTER AV ÄNDRADE VALUTAKURSER UTTALANDE FRÅN REDOVISNINGSRÅDETS AKUTGRUPP URA 27 VAL AV RAPPORTVALUTA I RR 8, REDOVISNING AV EFFEKTER AV ÄNDRADE VALUTAKURSER Enligt punkt 9 i RR 22, Utformning av finansiella rapporter får ett företags

Läs mer

SVAR 2012-01-10. Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM

SVAR 2012-01-10. Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM SVAR 2012-01-10 Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM Inbjudan att lämna synpunkter på förslag till EU-direktiv om årsbokslut, sammanställda redovisningar och

Läs mer

Proformaredovisning avseende Lundin Petroleums förvärv av Valkyries Petroleum Corp.

Proformaredovisning avseende Lundin Petroleums förvärv av Valkyries Petroleum Corp. Proformaredovisning avseende Lundin s förvärv av. Bifogade proformaredovisning med tillhörande revisionsberättelse utgör ett utdrag av sid. 32-39 i det prospekt som Lundin AB i enlighet med svenska prospektregler

Läs mer

SVARSMALL. REVISORSEXAMEN Del II

SVARSMALL. REVISORSEXAMEN Del II SVARSMALL REVISORSEXAMEN Del II Maj 2012 Revisorsnämnden 2012 Deluppgift 3.1 Utgifter för ombyggnad av råvind till kontor uppgående till 2 459 tkr Utbyte av slitna plast- och heltäckningsmattor till motsvarande

Läs mer

Årsredovisning för. QBNK Company AB 556653-3070. Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31. Innehållsförteckning:

Årsredovisning för. QBNK Company AB 556653-3070. Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31. Innehållsförteckning: Årsredovisning för QBNK Company AB Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1-2 Resultaträkning3 Balansräkning 4-5 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

INTÄKTSREDOVISNING I BYGGFÖRETAG. större icke-noterade bolag

INTÄKTSREDOVISNING I BYGGFÖRETAG. större icke-noterade bolag INTÄKTSREDOVISNING I BYGGFÖRETAG större icke-noterade bolag Kandidatsuppsats i Externredovisning Företagsekonomiska Institutionen Höstterminen 2011 Författare: Caroline Engström Mahta Akasereh Handledare:

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

URA 30 JUSTERING AV FÖRVÄRVSANALYS PÅ GRUND AV OFULLSTÄNDIGA ELLER ORIKTIGA UPPGIFTER

URA 30 JUSTERING AV FÖRVÄRVSANALYS PÅ GRUND AV OFULLSTÄNDIGA ELLER ORIKTIGA UPPGIFTER UTTALANDE FRÅN REDOVISNINGSRÅDETS AKUTGRUPP URA 30 JUSTERING AV FÖRVÄRVSANALYS PÅ GRUND AV OFULLSTÄNDIGA ELLER ORIKTIGA UPPGIFTER Enligt punkt 9 i RR 22, Utformning av finansiella rapporter får ett företags

Läs mer

Delårsrapport 1/2015

Delårsrapport 1/2015 Delårsrapport 1/2015 Januari-mars 2015, AMHULT 2 AB (publ) Nettoomsättning för perioden uppgick till 1 990 (790)TSEK. Resultatet för perioden -418 (-304) TSEK efter skatt. Resultat per aktie (före och

Läs mer

Statliga stöd, Avsnitt 32 289. 32.1 RR 28 Statliga stöd

Statliga stöd, Avsnitt 32 289. 32.1 RR 28 Statliga stöd Statliga stöd, Avsnitt 32 289 32 Statliga stöd Tillämpningsområde Sammanfattning Definitioner 32.1 RR 28 Statliga stöd RR 28 ska tillämpas vid redovisning av statliga bidrag, inklusive utformningen av

Läs mer

org.nr. 769623-3357 ÅRSREDOVISNING 2014

org.nr. 769623-3357 ÅRSREDOVISNING 2014 org.nr. 769623-3357 ÅRSREDOVISNING 2014 Styrelsen för Östergarn-Gammelgarn Fiber ekonomisk förening får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31. Årsredovisningen omfattar

Läs mer

Övervakning av regelbunden finansiell information

Övervakning av regelbunden finansiell information Rapport enligt FFFS 2007:17 5 kap 18 avseende år 2007 Övervakning av regelbunden finansiell information Inledning Nordic Growth Market NGM AB ( NGM-börsen ) har i lag (2007:528) om värdepappersmarknaden

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2013 Nerikes Brandkår 2014-03-06 Anders Pålhed (1) 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Syfte... 5 3.1 Metod... 6 4. Granskning av årsredovisningen...

Läs mer

KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01

KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01 KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01 Belopp i kkr 2006-12-31 2005-12-31 2006-12-31 2005-12-31 Rörelsens intäkter m.m. Intäkter 88 742 114 393 391 500 294 504 88 742 114

Läs mer

(publ) www.lagercrantz.com 1

(publ) www.lagercrantz.com 1 (publ) www.lagercrantz.com 1 (publ) www.lagercrantz.com 2 (publ) www.lagercrantz.com 3 (publ) www.lagercrantz.com 4 (publ) www.lagercrantz.com 5 Revisionsberättelse Till årsstämman i Lagercrantz Group

Läs mer

www.pwc.com/se Revision av externt finansierade projekt 2014-04-02

www.pwc.com/se Revision av externt finansierade projekt 2014-04-02 www.pwc.com/se Revision av externt finansierade projekt Agenda Vad gör en revisor God revisionssed - ISA (International Standard on Auditing) Vad gör en auktoriserad/godkänd revisor? Finansiella rapporter

Läs mer

Remissvar angående anmälningspliktig verksamhet och anmälningspliktig omsättning

Remissvar angående anmälningspliktig verksamhet och anmälningspliktig omsättning Remissvar Datum Vår referens Sida 2013-07-02 Dnr: 13-4788 1(8) Remissvar angående anmälningspliktig verksamhet och anmälningspliktig omsättning Den 25 april 2013 gick PTS ut med en remiss till marknaden

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 Nerikes Brandkår 2013-09-20 Ref Anders Pålhed (1) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4

Läs mer

Sammanfattningen på sidan 5, punkt B.12 får följande lydelse:

Sammanfattningen på sidan 5, punkt B.12 får följande lydelse: Stockholm, 5 juni 2015 TILLÄGG 2015:1 TILL GRUNDPROSPEKT AVSEENDE ATRIUM LJUNGBERG AB (PUBL) MTN-PROGRAM Tillägg till grundprospekt avseende Atrium Ljungberg AB (publ) ( Atrium Ljungberg ) MTNprogram,

Läs mer

Media Evolution Ideell Förening

Media Evolution Ideell Förening Årsredovisning för Media Evolution Ideell Förening Räkenskapsåret 2011-01-01-2011-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar Riktlinje 2011-05-30 Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar KS-584/2010 Detta reglemente gäller från och med den 1 januari 2005.

Läs mer

Granskning av årsredovisning i Samordningsförbundet Välfärd Nacka Avrapportering av revision per 31 december 2012 2013-04-09 Revisorerna i Samordningsförbundet Välfärd i Nacka Min granskning har genomförts

Läs mer

Vad är kommunal revision? Den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund

Vad är kommunal revision? Den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund Vad är kommunal revision? Den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund Den här bildserien informerar om vad den kommunala revisionen är och hur den fungerar. Bilderna kan

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn FEG303 Externredovisning C-nivå Datum Material Sammanfattning Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Kandidatkursen Externredovisning

Läs mer

Årsredovisning för. Brf Skyttegatan 6 769608-0394. Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31. Innehållsförteckning:

Årsredovisning för. Brf Skyttegatan 6 769608-0394. Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31. Innehållsförteckning: Årsredovisning för Brf Skyttegatan 6 Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 3 Balansräkning 4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

VILKA SOCIALA VINSTER GER SAMVERKAN?

VILKA SOCIALA VINSTER GER SAMVERKAN? MANUAL VILKA SOCIALA VINSTER GER SAMVERKAN? Steget vidare, samverkan för arbete, har som syfte att möta behoven hos personer mellan 25-64 år som behöver ett samordnat stöd för att lyckas med sin arbetslivsinriktade

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Företagsekonomi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod FÖRFÖR2 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Kontakt med examinator Bifogas E2000 Classic Företagsekonomi 2, Faktabok

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

Ny revisionsberättelse Från och med 2011 tillämpas ISA. Berättelsen du inte får missa...

Ny revisionsberättelse Från och med 2011 tillämpas ISA. Berättelsen du inte får missa... Ny revisionsberättelse Från och med 2011 tillämpas ISA Berättelsen du inte får missa... Ny utformning av revisionsberättelsen Från och med 2011 tillämpas ISA Känner du inte riktigt igen revisionsberättelsen

Läs mer

PRI OCH IAS 19 / IFRS

PRI OCH IAS 19 / IFRS PRI OCH IAS 19 / IFRS IAS 19 / IFRS ett nytt sätt att beräkna och redovisa pensionsåtaganden Det svenska redovisningsrådets rekommendation RR 29 som grundar sig på IAS 19 / IFRS infördes vid årsskiftet

Läs mer

Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688

Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 DELÅRSRAPPORT 2011 Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2011-06-30 Verksamhet Aktiebolaget SCA Finans (publ) med organisationsnummer 556108-5688 och säte i Stockholm är ett helägt dotterbolag till

Läs mer

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Granskning av bokslut 2014-12-31 Building a hette Innehåll 1. Inledning 2 1.1. Måluppföljning 3 1.2. Bedömning

Läs mer

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna september 2014 Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Granskning av delårsrapport 2014 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3 3. Förbundets

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna Direktionen Revisionsrapport: Revisionen har genom KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen önskar att direktionen lämnar synpunkter på de slutsatser som finns

Läs mer

Revisionsinstruktion

Revisionsinstruktion Revisionsinstruktion För revisors granskning av FRIIs Kvalitetskod /Giltig från XX XX XX Detta är ett första utkast till revisionsinstruktion kopplad till FRIIs Kvalitetskod. Det är möjligt att det blir

Läs mer

Halvårsrapport januari juni 2012

Halvårsrapport januari juni 2012 Västerås Stockholm Provinsfastigheter I AB (publ) Obligationslån 8,5 % Allokton I 2015 Januari juni 2012 April juni 2012 Nettoomsättning för perioden uppgick till Nettoomsättning för perioden uppgick till

Läs mer

Delårsrapport Q1, 2008

Delårsrapport Q1, 2008 Västerås Stockholm Delårsrapport Q1, 2008 Allokton Properties AB Stående lån 8,500000 Allokton I 2015 Frågor kring denna rapport kan ställas till Sören Andersson (tel +46 8 5221 7200) Sammanfattning Nettoomsättning

Läs mer

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Yvonne Lundin Räddningstjänsten Östra Blekinge Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 1 2.1 Bakgrund 1 2.2 Revisionsfråga och metod

Läs mer

Tentamen i Redovisningsteori och koncernredovisning, IEF323. Miniräknare, FARs samlingsvolym

Tentamen i Redovisningsteori och koncernredovisning, IEF323. Miniräknare, FARs samlingsvolym Luleå tekniska universitet Inst för Industriell Ekonomi och Samhällsvetenskap Lars Lassinantti (uppgift 1, 2, 5) Anna Vikström (uppgift 3, 4, 6) Tentamen i Redovisningsteori och koncernredovisning, IEF323

Läs mer

Redovisning av lånekostnader

Redovisning av lånekostnader REKOMMENDATION 15.1 Redovisning av lånekostnader November 2006 RKR 15.1 Redovisning av lånekostnader Innehåll Denna rekommendation anger hur lånekostnader skall redovisas. Rekommendationen beskriver två

Läs mer

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Byggproduktion

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Byggproduktion Årsredovisning Resultat och Balansräkning Bokföring eller Redovisning Bokföring Notera affärshändelser på olika konton. Sker löpande under bokföringsåret Redovisning Sammanställning, och värdering av företagets

Läs mer

SVARSMALL. HÖGRE REVISORSEXAMEN Del I. Maj 2010

SVARSMALL. HÖGRE REVISORSEXAMEN Del I. Maj 2010 SVARSMALL HÖGRE REVISORSEXAMEN Del I Maj 2010 Revisorsnämnden 2010 1. Panglia AB (24 poäng) Deluppgift 1.1 a) Exempel på revisionsrisker avseende pågående arbeten: Indata i projektredovisningen kan vara

Läs mer

RR 28 STATLIGA STÖD REDOVISNINGSRÅDET

RR 28 STATLIGA STÖD REDOVISNINGSRÅDET RR 28 STATLIGA STÖD REDOVISNINGSRÅDET SEPTEMBER 2002 Innehållsförteckning Sid. TILLÄMPNINGSOMRÅDE 3 DEFINITIONER 3 STATLIGA BIDRAG 4 Icke-monetära bidrag 7 Redovisning av bidrag relaterade till tillgångar

Läs mer

Riktlinjer för exploateringsverksamheten

Riktlinjer för exploateringsverksamheten Riktlinjer för exploateringsverksamheten KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition... 3 Ansvar... 3 Klassificering... 3 Markanskaffning... 4 Förkalkyl... 4 Tomtpris... 5 Budget...

Läs mer

REKOMMENDATION 14.1. Byte av redovisningsprinciper, ändringar i uppskattningar och bedömningar samt rättelser av fel

REKOMMENDATION 14.1. Byte av redovisningsprinciper, ändringar i uppskattningar och bedömningar samt rättelser av fel REKOMMENDATION 14.1 Byte av redovisningsprinciper, ändringar i uppskattningar och bedömningar samt rättelser av fel December 2006 Innehåll Denna rekommendation behandlar redovisning av byten av redovisningsprinciper,

Läs mer

SVARSMALL REVISORSEXAMEN Del I

SVARSMALL REVISORSEXAMEN Del I SVARSMALL REVISORSEXAMEN Del I Maj 2010 Revisorsnämnden 2010 1. Zodoc AB (24 poäng) Deluppgift 1.1 a) Revisorn får inte till en enskild aktieägare eller till någon utomstående obehörigen lämna upplysningar

Läs mer

Årsredovisningen En sanning med variation

Årsredovisningen En sanning med variation Årsredovisningen En sanning med variation Bokföringsnämndens K-projekt Sedan 2004 arbetar bokföringsnämnden med att ta fram fyra kategorier av samlade regelverk (K1, K2, K3 och K4). När regelpaketen är

Läs mer

AMBLIN EKONOMIKONSULTATIONER OCH EKONOMISK FÖRVALTNING

AMBLIN EKONOMIKONSULTATIONER OCH EKONOMISK FÖRVALTNING AMBLIN EKONOMIKONSULTATIONER OCH EKONOMISK FÖRVALTNING För de bolag som endast konsoliderar i samband med kvartalsrapporter är det mer kostnadseffektivt att ta in en konsult vid dessa tillfällen, än att

Läs mer

En snabbguide i K2. Förenklat regelverk för redovisning. kpmg.se/k2k3

En snabbguide i K2. Förenklat regelverk för redovisning. kpmg.se/k2k3 En snabbguide i K2 Förenklat regelverk för redovisning kpmg.se/k2k3 K2 förenklat regelverk för redovisning Vad innebär det förenklade redovisningsregelverket K2? Hur skiljer det sig från K3 och den äldre

Läs mer

URA 20 NÄR SKALL SPECIALFÖRETAG, BILDAT FÖR ETT SPECIELLT ÄNDAMÅL, OMFATTAS AV KONCERNREDOVISNINGEN?

URA 20 NÄR SKALL SPECIALFÖRETAG, BILDAT FÖR ETT SPECIELLT ÄNDAMÅL, OMFATTAS AV KONCERNREDOVISNINGEN? UTTALANDE FRÅN REDOVISNINGSRÅDETS AKUTGRUPP URA 20 NÄR SKALL SPECIALFÖRETAG, BILDAT FÖR ETT SPECIELLT ÄNDAMÅL, OMFATTAS AV KONCERNREDOVISNINGEN? Enligt punkt 9 i RR 22, Utformning av finansiella rapporter

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

PM - Granskning av årsredovisning 2006*

PM - Granskning av årsredovisning 2006* Öhrlinas PM - Granskning av årsredovisning 2006* Strömstads kommun april 2007 Håkan Olsson Henrik Bergh *connectedthin king I STROMSTADS KOMMUN I I Kommunstyrelsen KC/ZDD? - 0lsi 1 Dnr:........... I Innehållsförteckning

Läs mer

Finansinspektionens remissynpunkter på Pensionsmyndighetens Standard för pensionsprognoser

Finansinspektionens remissynpunkter på Pensionsmyndighetens Standard för pensionsprognoser 2013-02-22 R E M I S S V A R Pensionsmyndigheten FI Dnr 12-13389 Box 38190 (Anges alltid vid svar) 100 64 Stockholm Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax

Läs mer

FI:s redovisningsföreskrifter

FI:s redovisningsföreskrifter FI:s redovisningsföreskrifter 2008-06-18 Preliminär bedömning till följd av ändringar i IAS 32 och IAS 1 INNEHÅLL FÖRORD 1 SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 1. ÄNDRING I IAS 32 3 2. ÄNDRING I IAS 1 5 Kontaktperson

Läs mer

FARs allmänna villkor för lagstadgad revision av svenska aktiebolag Version 2005.1

FARs allmänna villkor för lagstadgad revision av svenska aktiebolag Version 2005.1 1. Allmänt Dessa allmänna villkor reglerar förhållandet mellan Revisionsbyrån ( Revisionsbyrån ) och klientbolaget ( Bolaget ), om inte annat följer av tvingande bestämmelser i lag eller annan författning.

Läs mer

Granskning av bokslut 2012 RappOIi

Granskning av bokslut 2012 RappOIi Värmlands läns Vårdförbund Granskning av bokslut 01 RappOIi Audjt KPMGAB Antal sidor: 6 II Rapport 0 1 V årdförbundet.docx 013 KPMG AB, a Swedish limited liahility company and a member firm oflhe KPMG

Läs mer

Revisionsberättelse Till årsstämman i Lagercrantz Group AB (publ) Org nr 556282-4556 Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens

Läs mer

Anskaffningsvärden i elnätsverksamhet. 29 mars 2010 Slutrapport

Anskaffningsvärden i elnätsverksamhet. 29 mars 2010 Slutrapport Anskaffningsvärden i elnätsverksamhet 29 mars 2010 Slutrapport Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1. Bakgrund... 2 1.2. EI:s frågeställning... 2 2. Gällande regelverk kopplat till uppdraget... 3

Läs mer

DELÅRSRAPPORT 2014. Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2014-06-30

DELÅRSRAPPORT 2014. Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2014-06-30 DELÅRSRAPPORT 2014 Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2014-06-30 Verksamhet Aktiebolaget SCA Finans (publ) med organisationsnummer 556108-5688 och säte i Stockholm är ett helägt dotterbolag till

Läs mer

Övergång till K2 2014-11-25

Övergång till K2 2014-11-25 Övergång till K2 Övergång till K2 1 Innehåll Introduktion 1 Det första året med K2 2 Korrigering i ingående balans 2 Tillgångar, skulder och avsättningar som inte får redovisas 2 Tillgångar, skulder och

Läs mer

Pandium Capital AB RIKTLINJER FÖR INTERNREVISION

Pandium Capital AB RIKTLINJER FÖR INTERNREVISION Pandium Capital AB RIKTLINJER FÖR INTERNREVISION Dessa riktlinjer har fastställts av styrelsen för Pandium Capital AB vid styrelsemöte den 30 september 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 1 2 ORGANISATION

Läs mer

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 (6) Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 98 22.3.2011 Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 Begäran

Läs mer

Granskning av aktiverade utvecklingskostnader

Granskning av aktiverade utvecklingskostnader Granskning av aktiverade utvecklingskostnader inom ITT Genomförd på uppdrag av revisorerna i Region Skåne Oktober 2008 Innehållsförteckning 1 INLEDNING...2 1.1 Bakgrund...2 1.2 Syfte och metod...2 2 FÖREKOMSTEN

Läs mer

BOKFÖRINGSNÄMNDENS ALLMÄNNA RÅD

BOKFÖRINGSNÄMNDENS ALLMÄNNA RÅD BOKFÖRINGSNÄMNDENS ALLMÄNNA RÅD ISSN 1404-5761 Utgivare: Gunvor Pautsch, Bokföringsnämnden, Box 6751, 113 85 STOCKHOLM Bokföringsnämndens allmänna råd om tillämpning av Redovisningsrådets rekommendation

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn R0007N Företagsanalys Datum Material Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Uppladdad av Beatrice Beskriva processen med att

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport av investeringsverksamheten Kalix kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor

www.pwc.se Revisionsrapport av investeringsverksamheten Kalix kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor www.pwc.se Revisionsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Den ekonomiska redovisningen av investeringsverksamheten Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Innehållsförteckning 1. Sammanfattning

Läs mer

Dnr 2015-607 2015-06-17 D 15

Dnr 2015-607 2015-06-17 D 15 Dnr 2015-607 2015-06-17 D 15 D 15 Revisorsnämnden (RN) har genomfört en kvalitetskontroll av A-sons revision av ett aktiebolag (nedan bolaget) vars värdepapper var föremål för handel på Nasdaq Stockholm.

Läs mer

Kemikalieinspektionens årsredovisning 2013

Kemikalieinspektionens årsredovisning 2013 1 Kemikalieinspektionens årsredovisning 2013 Riksrevisionen har granskat Kemikalieinspektionens (KemI) årsredovisning, inklusive komplettering, daterad 2019-02-19. Syftet har varit att bedöma om årsredovisningen

Läs mer

Praktikrapport. - En redogörelse för praktikperioden på Ernst & Young.

Praktikrapport. - En redogörelse för praktikperioden på Ernst & Young. Praktikrapport. - En redogörelse för praktikperioden på Ernst & Young. Klara Löwenberg Handledare: Monica Andersson Stockholms Universitet Yrkesförberedande praktik VT-2012 Innehållförteckning 1. Allmän

Läs mer

Bokföringsnämndens VÄGLEDNING. Redovisning av intäkter

Bokföringsnämndens VÄGLEDNING. Redovisning av intäkter Bokföringsnämndens VÄGLEDNING Redovisning av intäkter Innehållsförteckning Inledning... 1 Sammanfattning... 1 Bakgrund... 2 Skatterätt... 2 Annan svensk normgivning... 2 Lagregler... 2 Allmänt råd... 3

Läs mer

Stockholm den 1 september 2014

Stockholm den 1 september 2014 R-2014/0870 Stockholm den 1 september 2014 Till Justitiedepartementet Ju2014/2963/L1 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 maj 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över delbetänkandet Genomförande

Läs mer

Redovisning av Exploateringsverksamheten MEX-dagarna 2007 i Uppsala. Viveca Karlsson

Redovisning av Exploateringsverksamheten MEX-dagarna 2007 i Uppsala. Viveca Karlsson Redovisning av Exploateringsverksamheten MEX-dagarna 2007 i Uppsala Viveca Karlsson Bakgrund Från budgetmodell till redovisningsmodell Referensgrupp i redovisning - förslag till uttalande 1992 - Idéskrift

Läs mer

Stockholms Universitets årsredovisning 2014

Stockholms Universitets årsredovisning 2014 1 Stockholms Universitets årsredovisning 2014 Riksrevisionen har granskat Stockholms Universitets årsredovisning, daterad 2015-02-17. Syftet har varit att bedöma: årsredovisningen i allt väsentligt är

Läs mer

HÖGANÄS AB (publ) Org. Nr 556005-0121 DELÅRSRAPPORT JANUARI MARS 2005 KONCERNEN. Utvecklingen i sammandrag

HÖGANÄS AB (publ) Org. Nr 556005-0121 DELÅRSRAPPORT JANUARI MARS 2005 KONCERNEN. Utvecklingen i sammandrag HÖGANÄS AB (publ) Org. Nr 556005-0121 DELÅRSRAPPORT JANUARI MARS 2005 Utvecklingen i sammandrag Nettoomsättning 1 095 Mkr +5% Resultat efter skatt 106 Mkr -5% Vinst per aktie 3,10 Kr (3,30) Resultat före

Läs mer

Delårsrapport januari - mars 2008

Delårsrapport januari - mars 2008 Delårsrapport januari - mars 2008 Koncernen * - Omsättningen ökade till 138,4 Mkr (136,9) - Resultatet före skatt 25,8 Mkr (28,6)* - Resultatet efter skatt 18,5 Mkr (20,6)* - Vinst per aktie 0,87 kr (0,97)*

Läs mer

LAGERCRANTZ GROUP AB (publ)

LAGERCRANTZ GROUP AB (publ) LAGERCRANTZ GROUP AB (publ) Delårsrapport 1 april 30 september 2003 (6 månader) Nettoomsättningen ökade till 757 MSEK (710). Resultatet efter finansnetto förbättrades till 12 MSEK (1). Resultatet efter

Läs mer

Missa inte Fastighetsdagen!

Missa inte Fastighetsdagen! Missa inte Fastighetsdagen! Stockholm 8 november 2012 Malmö 17 januari 2013 Göteborg 17 april 2013 Utbildningar och böcker för dig som arbetar i eller med Fastighetsbranschen Skatt Moms Redovisning Revision

Läs mer

RFR 1. Uppdaterad januari 2013 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER

RFR 1. Uppdaterad januari 2013 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER RFR Uppdaterad januari 203 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER Innehållsförteckning Sid. INLEDNING 3 SYFTE 5 TILLÄMPNINGSOMRÅDE 5 TILLÄGG TILL IFRS 5 IFRS 0 Koncernredovisning 6 IAS Utformning

Läs mer

Region Skåne. Granskning av investeringar. KPMG AB 2012-02-29 Antal sidor: 9

Region Skåne. Granskning av investeringar. KPMG AB 2012-02-29 Antal sidor: 9 KPMG AB Antal sidor: 9 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 2 4. Avgränsning 2 5. Revisionskriterier 3 6. Metod 3 7. Projektorganisation 3 8. Redovisade utfall och avvikelser 4 9. Kommentarer

Läs mer

Granskning av intern styrning och kontroll vid Statens servicecenter

Granskning av intern styrning och kontroll vid Statens servicecenter 1 Granskning av intern styrning och kontroll vid Statens servicecenter Riksrevisionen har som ett led i den årliga revisionen av Statens Servicecenter granskat den interna styrning och kontroll i myndighetens

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av projektredovisning

Revisionsrapport Granskning av projektredovisning Revisionsrapport Granskning av projektredovisning Anna Hilmarsson, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Kristianstads kommun Januari 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

Läs mer