Redovisningen av projekt
|
|
- Sofia Falk
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 REVISIONSRAPPORT Granskning av Redovisningen av projekt avseende läkemedelsprövningar och FoU-medel mm Jämtlands läns landsting Februari 2004 Hans Stark
2 1. Sammanfattande bedömning Inledning Rättvisande redovisning Interna reglementen och anvisningar Projektstyrning Samarbete administration - projektansvarig Granskningen Bakgrund och revisionsfrågor Avgränsning Metod Projektredovisningens delar Lagstiftning och god redovisningssed Granskning av rutiner och regelverk Rutiner - löpande redovisning Rutiner - avstämningar och bokslut Landstingsövergripande regler Förvaltningsinterna riktlinjer Revisionell bedömning Granskningsresultat Primärvård Krokoms hälsocentral Åre hälsocentral Primärvården - Revisionell bedömning Länssjukvården Gemensam administration Område Barn-kvinna Område Medicin Område Ortopedi Länssjukvården Revisionell bedömning...15 (2)
3 1. Sammanfattande bedömning 1.1 Inledning Landstingets revisorer har i tidigare granskningar (1996 och 1998) framfört synpunkter på forsknings- och utvecklingsverksamheten inom länssjukvården framförallt gällande: Förvaltningsledningens styrning och kontroll över forsknings- och utvecklingsverksamheten Den ekonomiska redovisningen avseende intäkter och kostnader inom forsknings- och utvecklingsverksamheten Hantering av allmän handling och rutiner för diarieföring avseende forsknings- och utvecklingsverksamheten, framförallt läkemedelsprövningar Den genomförda granskningen visar att den ekonomiska redovisningen av projekt behöver utvecklas och förbättras inom såväl primärvård som länssjukvård. Som redovisas i rapporten och dess bilagor så förekommer det, trots revisorernas tidigare påpekanden, att man inom ramen för projekten redovisar kostnader som i sig inte har med landstingets kostnader för själva projektet att göra vilket inte överensstämmer med de landstingsövergripande reglerna för forsknings- och utvecklingsverksamhet. Vidare är de regler för projektarbete som fastställdes 2000 tydliga avseende vad projektarbete innebär. Enligt dessa regler är projektarbete ett komplement till det löpande arbetet, och en arbetsform avsedd för tillfälliga uppgifter med en begränsning både med avseende på tid och ekonomiska resurser. En rättvisande redovisning förutsätter att de kostnader landstinget har för att fullgöra sitt åtagande i projektet redovisas på projektet och matchas mot den intäkt man har för att genomföra projektet. Projektredovisningen får inte vara ett sätt att hantera de ekonomiska resurserna vid sidan om verksamheten och att man utnyttjar projektredovisningen för att föra medel mellan olika räkenskapsår. Vi menar dessutom att en riktig redovisning av kostnader på projekten inte ger områden och enheter sämre ekonomiska förutsättningar till kompetensutveckling och personalbefrämjande åtgärder. Däremot ser vi det som nödvändigt att redovisningen är rättvisande i den meningen att denna typ av kostnader redovisas som en del i den ordinarie verksamheten och att kostnader som rör projekten redovisas på projekten istället för på ordinarie verksamhet. Vidare finns fortfarande brister i rutiner avseende hantering av allmän handling och diarieföring av avtalen som ligger till grund för kliniska läkemedelsprövningar inom primärvården. (3)
4 Det förefaller också som om länssjukvården har en mer stringent styrning av frågor kring läkemedelsprövningar, bl a genom att en särskild kontrollfunktion för dessa finns i form av controllern i sjukhusdirektörens stab. Motsvarande funktion finns för primärvården enligt reglerna men den praktiska tillämpningen av detta har uteblivit p g a oklarheter i ansvarsfördelningen 1.2 Rättvisande redovisning Vår granskning visar att det på flertalet av de granskade enheterna finns utrymme att förbättra den redovisningsmässiga hanteringen av projekt i form av läkemedelsprövningar och FoUmedel. En rättvisande redovisning för projekten bygger på att intäkter och kostnader kan fördelas både utifrån periodisering och utifrån utförd prestation. Det framgår vid vår granskning att det kan finnas svårigheter att rätt fördela intäkter och kostnader utifrån en kostnad per patient eller annan måttstock. I de fall detta visar sig svårt är det dock viktigt att schabloner som används för kostnadsredovisningen är underbyggda och genomtänkta. Vår bedömning är att områdesekonomer och projektansvariga behöver ha ett mer fungerande samarbete för att få en mer rättvisande redovisning av projekten. När ett projekt startas är det viktigt att klara ut bl a följande frågor som grund för redovisningen: Tidsperiod för projektet, projekt ska ha en avgränsning i tiden. Vi menar att projekten måste avslutas såväl verksamhetsmässigt som redovisningsmässigt. När en avrapportering görs till uppdragsgivaren av projektets utfall bör även den ekonomiska redovisningen avslutas och en reglering göras mot enhetens resultaträkning Hantering av personalkostnader Merparten av de kostnader som bör belasta projekten är enligt vår mening personalkostnader. Om det finns grund för att kontinuerligt beräkna hur mycket arbetstid som läggs ner i projektet och löpande redovisa detta så bör detta göras. I annat fall kan schablonberäkningar göras Hantering av övriga kostnader Liksom för personalkostnader bör man inledningsvis konstatera att kostnader som löper på projektet går att avgränsa och särredovisa alternativt utforma schabloner för en löpande omfördelning av kostnader från ordinarie verksamhet Hantering av intäkter Redan idag finns i många fall ett samarbete mellan ekonomen och projektansvarig för läkemedelsprövningar och andra externt finansierade projekt. Det kan finnas behov av att redan i samband med projektstarten göra klart hur och när fakturering ska ske så att landstinget inte behöver ligga ute med pengar avseende projektens kostnader i onödan. (4)
5 Negativa saldon För ett antal projekt redovisas negativa saldon på projektbankboken. Detta innebär att verksamheten i projekten inte varit helt finansierad genom de intäkter som projektet genererat. Det är av största vikt att ekonomer och projektansvariga har den uppföljningen av projekten så att kostnaderna inte överstiger intäkterna. Likaså har några projekt karaktären av ordinarie verksamhet eftersom de inte har någon avgränsad projekttid och för dessa bör man göra en bedömning av om de inte borde redovisas inom ordinarie verksamhetsbudget. 1.3 Interna reglementen och anvisningar De regler som finns avseende projektredovisningen är dels de landstingsövergripande anvisningarna och för länssjukvården finns två förvaltningsinterna anvisningar. Dessutom berörs projektredovisningen av de årliga bokslutsanvisningarna från Landstingets kansli. Redovisning och rutiner inom projektverksamheten omfattas också av landstingsövergripande regler för t ex inköp, attest och kontroll, regler för hemarbete mm. Efterföljden av de interna riktlinjer som finns varierar mellan enheterna. De övergripande reglerna kan också med fördel förtydligas och utvecklas utifrån respektive områdes specifika förutsättningar. De interna reglementena kan också ses över och i tillämpliga delar omarbetas för att i högre grad ge en tydligare styrning och struktur i projektredovisning och rutiner kring projekten. De förvaltningsinterna riktlinjerna inom länssjukvården skulle enligt planen ha reviderats senast men någon revidering har inte gjorts. Inom primärvården torde samma behov av förvaltningsinterna regler och rutiner finnas som inom länssjukvården. Reglerna ger vidare möjlighet att låta projektmedlen ligga kvar på projektbankboken under ett år efter det att projektet avslutas. Det är viktigt att rutiner utformas så att ett projekt som avslutats i verksamheten samtidigt också avslutas i den ekonomiska redovisningen. Att låta projektmedlen ligga kvar på projektbankboken förefaller vara ett sätt att ge verksamheten möjlighet att hantera pengar mellan räkenskapsår och kan vara ett resultat av en dålig matchning av intäkter och kostnader avseende projekten. För att de regler och riktlinjer som finns inom förvaltningarna ska få genomslag och vara kända i organisationen är det av yttersta vikt att de finns tillgängliga för ansvariga när de behövs. Tillgängligheten för befintligt regelverk är idag inte tillräcklig och i samband med en framtida översyn av regelverket rekommenderas att se över vilka kanaler som ska användas för att anvisningarna ska ha hög tillgänglighet. (5)
6 1.4 Projektstyrning I några av de granskade fallen har det visat sig att den verksamhet som drivs i projektform snarare har karaktären av löpande verksamhet. Verksamhetsansvariga bör ha den uppsikten över verksamheten att en renodling sker till att projekten är tydligt avgränsade i tiden och avslutas när projekttiden är slut. Om det är så att en projektverksamhet övergår i förvaltningsform så måste rutiner finnas för att inlemma projektet i ordinarie verksamhet. Det har också visat sig i några fall att projekten inte är klart avgränsade från varandra. T ex så har en befintlig projektkod använts för ett nytt projekt utan att det tidigare projektsaldot nollställts. Likaså att en projektkod innehåller flera olika läkemedelsprövningar. De Regler för projektarbete som fastställdes 2000 är tydliga vad gäller projektens former och innehåll: Projektarbete är ett komplement till det löpande arbetet Projektarbete är en arbetsform avsedd för tillfälliga arbetsuppgifter Ett projekt är tidsbegränsat och har egna avgränsade resurser 1.5 Samarbete administration - projektansvarig Det framkommer vid flertalet av de granskade enheterna att kopplingen mellan administrativa resurser och projektansvariga kan förbättras i syfte att få en bättre redovisning av projekten. Områdesekonomens roll begränsas ofta till att ge projektansvariga aktuell ekonomisk information om projekten samt att upprätta specifikationen till projektbankboken i samband med bokslut. Övriga frågor som bör klargöras vid enheterna är: Rutiner för en rättvisande redovisning av intäkter och kostnader i projekten t ex avseende personalkostnader och kostnader för material och tjänster. I de fall det är svårt att löpande bokföra intäkter och kostnader på projekten så kan ett alternativ vara en schablonmässig fördelning i tiden i takt med att projektet fortlöper. Den schablonmässiga fördelningen ska i så fall bygga på de kalkyler som ligger till grund för projektavtalet. Rutiner för avslutning av projekten i den ekonomiska redovisningen i takt med att den verksamhet som drivs i projektform avslutas verksamhetsmässigt. (6)
7 2. Granskningen 2.1 Bakgrund och revisionsfrågor Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers har på uppdrag av Jämtlands läns landstings revisionskontor granskat redovisningen av vissa projekt inom landstinget. Granskningen grundar sig på upprättat uppdragsavtal i vilket följande revisionsfrågor formulerats 2.2 Avgränsning Hur säkerställer förvaltningarna att redovisningen av projekt som avser läkemedelsprövningar samt forskning och utveckling följer centrala anvisningar? Hur ser ansvarsfördelningen ut inom de granskade enheterna med avseende på projektredovisningen? Finns förvaltningsinterna riktlinjer för denna redovisning utöver de centralt utformade anvisningarna? Är organisation och rutiner avseende projektredovisningen ändamålsenliga utifrån intern kontroll och god redovisningssed? Granskningen har genomförts inom verksamhetsområdena Barn/Kvinna, Medicin samt Ortopedi inom länssjukvården. Inom primärvården har hälsocentralerna i Krokom samt Åre granskats. 2.3 Metod Vi har genom intervjuer med områdesekonomer och ansvariga projektledare kartlagt rutinerna kring projektredovisningen. Dessutom har vi tagit del av de interna regelverk och rekommendationer som finns inom landstinget avseende projektredovisningen. Genom ett registerutdrag ur redovisningssystemet har vi också via IT-baserat granskningsstöd fått ett underlag innehållande alla transaktioner (för 2002 och delar av 2003) inom projektredovisningen för de berörda enheterna. Detta har givit ett underlag för en databaserad översiktlig granskning samt en möjlighet till ett slumpmässigt urval av verifikationer för djupare granskning. 2.4 Projektredovisningens delar Begreppet projekt definieras i Regler för projektarbete ( ) på följande sätt: (7)
8 Projektarbete är ett komplement till det löpande arbetet och en arbetsform avsedd för tillfälliga uppgifter. Ett projekt är alltid tidsbegränsat och har egna avgränsade resurser. De projekt som granskats utgörs i huvudsak av s k läkemedelsprövningar och interna forskningsanslag, FoU-medel. Därutöver ingår även medel avseende gåvor och anslag från andra externa intressenter. (Lions-club, Folkhälsoinstitutet m fl). Läkemedelsprövningar grundar sig på ett avtal mellan en enhet/klinik inom landstinget och ett läkemedelsföretag om prövning av läkemedel som ett sätt att utvärdera dess effekter. Avtalen grundar sig på en kalkylerad kostnad per patient, den kalkyl som upprättas görs ibland med fördelning på olika kostnadsslag. Fakturering för genomförda prövningar sker löpande under projektets gång. Något krav från motparten på ekonomisk uppföljning utöver fakturering av genomförda prövningar ställs inte i samband med avtalstecknandet eller senare. De interna FoU-medlen söks av projektledaren och beviljas av FoU-enheten. Medlen utgörs i många fall av att den anställde ges möjlighet att inom ramen för sin tjänst fullgöra den beviljade forskningen eller utvecklingsarbetet. 2.5 Lagstiftning och god redovisningssed Som utgångspunkt i denna granskning tar vi dels den kommunala redovisningslagen (KRL) och ett antal grundläggande redovisningsprinciper. Tillämpliga paragrafer i KRL är bl a: Bokföring och redovisning skall fullgöras på ett sätt som överensstämmer med god redovisningssed (KRL 1:3) Bokföringen ska vara ordnad så att 1. det ekonomiska utfallet av verksamheten kan jämföras med den budget som fullmäktige fastställt 2. en tillräcklig kontroll av verksamheten kan upprätthållas 3. en tillfredsställande finansstatistik kan lämnas (KRL 2:2) Utifrån grundläggande redovisningsprinciper är principen om periodisering, principen om matchning och principen om en redovisning på bokföringsmässiga grunder viktiga att beakta vid bedömningen av landstingets redovisning av projektmedel. Utöver lagstiftningens krav på redovisningen tillkommer även de landstingsinterna regler och riktlinjer som finns på området. (8)
9 3. Granskning av rutiner och regelverk 3.1 Rutiner - löpande redovisning För varje projekt i form av läkemedelsprövning eller FoU finns en särskild projektkod i redovisningen som märker ut de transaktioner som hör till projektet. Varje projekt finns dessutom särredovisat med en s k projektbankbok på skuldsidan i balansräkningen. Genom automatfördelningar i redovisningssystemet så har man byggt in en funktion som gör att kostnader och intäkter avseende projektet matchas. Kortfattat kan lösningen beskrivas som så att så fort en kostnad eller intäkt bokförs på ett projekt så sker en motbokning mot projektbankboken i balansräkningen. Om t ex ett läkemedelsföretag faktureras för sin kostnad i en läkemedelsprövning så bokas denna transaktion om till projektbankboken. I takt med att kostnader löper på projektet så regleras detta genom att motsvarande medel tas ut från projektbankboken. I resultaträkningen medför detta att intäkter och kostnader hela tiden balanseras och effekten på enhetens resultat av projektredovisningen i dessa delar alltid är noll, dvs intäkter och kostnader periodiseras. 3.2 Rutiner - avstämningar och bokslut I samband med bokslut görs en sammanställning av samtliga projekts saldon på projektbankboken vilket utgör specifikation till huvudboken. Förekomsten av avstämningar under löpande år varierar mellan de granskade enheterna och kommenteras för respektive granskningsobjekt under avsnitt Landstingsövergripande regler Landstingsdirektören fastställde 1999 övergripande regler för forsknings- och utvecklingsverksamhet i vilket ingår kliniska läkemedelsprövningar. Reglerna omfattar följande punkter: rekommendation om information och utbildning från läkemedelsföretag rekommendation om upprättande av avtal vid kliniska läkemedelsprövningar kostnader för arbetstid redovisning utrustning kontaktpersoner Avsnittet om redovisning hanterar redovisningstekniska frågor utifrån periodisering, återredovisning och projektavslut, moms samt fakturering. Under avsnittet utrustning ställs krav på att utrustning som köps inom ramen för projektet hanteras på samma sätt som all annan inventarieutrustning i landstinget med avseende på bl a inventarieförteckning. (9)
10 Kontaktpersoner för kliniska läkemedelsprövningar är controllern i sjukhusdirektörens stab för länssjukvården samt en ekonomisekreterare vid primärvården. Inom länssjukvården ska kontaktpersonen godkänna samtliga åtaganden och underteckna samtliga avtal om läkemedelsprövningar. Något motsvarande krav finns inte inom primärvården. Hanteringen av projektmedel i samband med bokslut beskrivs i de årliga bokslutsanvisningarna. Det finns dessutom anvisningar i form av en tjänstepromemoria ( ) från Ledningskontoret vid Landstingets kansli som beskriver uppföljning och redovisning av resultatmått för FoU, Forskning och Utveckling. 3.4 Förvaltningsinterna riktlinjer Inom länssjukvården finns Regler för forsknings- och utvecklingsverksamhet samt gåvor (SMED nr A 10). Reglerna konkretiserar de landstingsövergripande utifrån bl a hur länge projektmedel får sparas, hur kostnadsfördelning kan göras samt hur medlen kan nyttjas. Inom Primärvården finns inga motsvarande interna anvisningar. I det fall några dokumenterade riktlinjer eller anvisningar finns inom de granskade enheterna så kommenteras detta i granskningsresultatet nedan. 3.5 Revisionell bedömning Rutinen med en automatisk fördelning ger tekniska förutsättningar för en rättvisande redovisning. För att den automatiska fördelningen ska ge en rättvisande redovisning krävs dock att den löpande redovisningen av kostnader på projektet sker utifrån grundläggande redovisningsprinciper och att landstingets interna regelverk kring redovisningen av projektarbete följs. Vad gäller de landstingsövergripande reglerna avseende läkemedelsprövningar så framgår det klart vilken roll kontaktpersonen inom länssjukvården har när det gäller avtal mm. Reglerna är mer otydliga när det gäller kontaktpersonen inom primärvården vilket kan vara en förklaring till att kontaktpersonen idag inte har någon funktion i sammanhanget. Vid en översyn av reglerna är det lämpligt att klargöra kontaktpersonens funktion inom Primärvården. Eftersom man konstaterat att det inom länssjukvården finns behov av en samordnande funktion så bedömer vi att motsvarande behov även finns inom primärvården. På de förvaltningsinterna riktlinjerna inom länssjukvården (SMED nr A10) finns angivet att riktlinjerna ska revideras senast Någon revidering har inte gjorts och vi rekommenderar att en översyn görs av riktlinjerna. Vid en översyn av reglerna bör man klargöra (10)
11 vilka krav riktlinjerna om hemarbete ställer på projekten. Likaså hur avslut av projekten ska göras samt att negativa saldon inte kan accepteras. Riktlinjerna säger vidare att minst hälften av intäkten (avseende läkemedelsprövning) gottskrivs den löpande verksamheten och den andra halvan läkemedelsprövningen. Enligt Regler för projektarbete har ett projekt egna avgränsade resurser och utifrån detta samt matchningsprincipen anser vi att en rättvisande redovisning av läkemedelsprövningar förutsätter att såväl intäkter och kostnader avseende prövningen i dess helhet redovisas på avsedd projektkod. Vid en revidering av de förvaltningsinterna riktlinjerna kan med fördel en komplettering och förtydliganden göras avseende hanteringen av utrustning för hemarbete t ex med avseende på de regler om kvittens av utrustning som finns i de landstingsgemensamma Regler för hemarbete. Likaså kan reglerna kompletteras med den avtals- och kvittensblankett som ska användas. 4. Granskningsresultat 4.1 Primärvård Krokoms hälsocentral Vid Krokoms hälsocentral finns i dagsläget åtta olika projekt i redovisningen avseende FoUmedel eller läkemedelsprövningar. Detta är dock en sanning med viss modifikation eftersom samtliga läkemedelsprövningar ligger under samma projektkod. F n pågår åtta läkemedelsprövningar där avtal finns med extern motpart. De avtal som ligger till grund för läkemedelsprövningarna finns inte med i hälsocentralens diarium. För FoU-projekt där projektmedel ska finansiera en del av tjänst rapporteras detta in i lönesystemet så att motsvarande lönekostnad för den anställde redovisas på projektet. Styrningen av hur läkemedelsprövningar ska redovisas åvilar ansvarig läkare som konterar fakturor och annat bokföringsunderlag som ska redovisas på projektet. Områdesekonomen sammanställer uppgifter om aktuellt saldo på respektive projekt och ger på så sätt underlag för ansvarig läkare att hålla reda på ställningen för respektive projekt. Av de granskade projekten redovisas under läkemedelsprövningar kostnader på totalt 695 Tkr under den granskade perioden ( ). Av dessa kostnader utgör kostnader för resor och konferenser 566 Tkr. (Se bilaga 1) I övrigt redovisas i huvudsak personalkostnader. Saldot på projektbankboken ligger vid granskningstidpunkten på ca 200 Tkr. (11)
12 I de avtal som granskats finns ingen specificerad uppdelning på olika typer av kostnader. Ersättningen baseras istället på ett pris per patientbesök inom ramen för den studie prövningen avser Åre hälsocentral Vid Åre hälsocentral finns idag nio olika projekt, varav ett med nollsaldo, som avser FoUmedel eller läkemedelsprövningar. Två av projekten har extern finansiär i form av Vägverket respektive Socialdepartementet. På det projekt som finansieras av Socialdepartementet redovisas både personalkostnader via lönesystemet och materialkostnader samt resor i samband med mässor och seminarier inom ramen för projektet. På det projekt som finansieras av Vägverket redovisas i huvudsak personalkostnader vilket överensstämmer med upprättat samarbetsavtal. De båda projekten är länsövergripande och leds av den samhällsmedicinske sekreteraren vid Enheten för samhällsmedicin. Projektägare är chefen vid hälsocentralen i Åre. För dessa båda projekt görs också en redovisning till respektive finansiär avseende både verksamhet och ekonomi. För hälsocentralens ekonomfunktion svarar samma områdesekonom som i Krokom och rutinerna när det gäller uppföljning av projekten är desamma. Styrningen av redovisningen på projekten görs av ansvarig läkare och ekonomen gör en sammanställning över aktuellt saldo och bokförda transaktioner månadsvis till läkaren. I samband med att ett nytt projekt startats under 2003 används ett tidigare projektnummer med ett utgående saldo som inte reglerats, dvs resultatförts eller återbetalts, när nya medel kommit in avseende det nya projektet Primärvården - Revisionell bedömning Hanteringen av läkemedelsprövningar ligger i Krokom på samma projektkod trots att det rör avtal med flera olika läkemedelsföretag och flera olika prövningar. Detta är inte i linje med de landstingsövergripande reglerna för forsknings- och utvecklingsverksamhet. Likaså ska avtalen om läkemedelsprövningar enligt reglerna finnas med i enhetens diarium. Redovisningsmässigt är det svårt att se vad läkemedelsprövningarna vid Krokoms hälsocentral kostar utifrån olika kostnadsslag, t ex personal- eller materialkostnader. Projekten belastas till stor del med kostnader för studieresor och konferenser vilket inte överensstämmer med de kalkyler som ligger till grund för avtalen om läkemedelsprövningar. Vår bedömning är att områdesekonomen kan utnyttjas i högre grad för att åstadkomma en mer rättvisande redovisning och att samspelet mellan ekonom och ansvariga läkare kan utvecklas för att klargöra roller och rutiner i projektredovisningen. (12)
13 Det förefaller som om man behöver klarlägga rutinerna kring projekt och hur dessa avslutas. Ett projekt är en tidsbegränsad insats som har en klart definierad start- och sluttidpunkt. När en projektkod i redovisningen omvandlas till att avse ett nytt projekt så ska det tidigare projektsaldot nollställas mot enhetens resultat eller återbetalas till finansiären om sådana krav finns. 4.2 Länssjukvården Gemensam administration Enligt de regler som finns upprättade för kliniska läkemedelsprövningar ska controllern vid sjukhusdirektörens stab godkänna samtliga åtaganden inom länssjukvården avseende läkemedelsprövningar. För de läkemedelsprövningar vi granskat finns också i samtliga fall ett avtal med den externa motparten som undertecknats av controllern. Rutinerna fungerar så att det område inom vilket prövningen avser att genomföras skriftligen kontaktar controllern som medverkar vid upprättande av avtal mellan läkemedelsföretaget eller annan extern motpart och även förvarar de upprättade avtalen för länssjukvårdens räkning. Enligt de landstingsövergripande reglerna ska varje avtal om läkemedelsprövningar diarieföras på eget diarienummer vilket också görs Område Barn-kvinna Inom område Barn-kvinna bedrivs främst projekt inom ramen för s k FoU-medel, dvs interna forskningsanslag från landstingets FoU-enhet. Inga läkemedelsprövningar bedrivs i dagsläget medan däremot ett projekt med extern finansiär pågår. Projektet syftar till att utarbeta internetbaserad vidareutbildning för barnläkare och barnsjuksköterskor i ett europeiskt samarbete som finansieras med EU-bidrag som avser att täcka främst personalkostnad. I bokslutsspecifikationen för 2002 fanns 44 projektkonton upplagda, av dessa har 18 projekt markerats för avslut under I dagsläget finns 60 projekt upplagda i redovisningen, av dessa har 32 projekt ett nollsaldo. Vid intervjuer med områdesekonom och ekonomiassistent framgår det att man har en god kontroll av projekten. Området har tydliggjort vilka roller som ligger på administrativ personal och när ett projekt startas så får den projektansvariga och löneadministratören en tydlig information om vad som förväntas i form av löneadministration. Rutinerna innebär att projektansvarig månadsvis rapporterar till områdesassistenten den tid som lagts ner på projektet. Assistenten ansvarar för att personalkostnaden bokförs på projektet. En kopia på ombokningen skickas till projektansvarig för kännedom. Efter stickprovsgranskning av verifikationer på fem projekt visar det sig att merparten av kostnader som löper på projekten avser personalkostnader. I ett fall har en dator inköpts som (13)
14 placerats utanför nätverket. Utrustningen finns med i områdets inventarieförteckning. Någon kvittens av utrustningen i enlighet med Regler för hemarbete har dock inte gjorts Område Medicin Område medicin är det granskade område som har de klart flesta projekten sett till kodplanen. Totalt finns 53 projekt upplagda i kodplanen varav 11 har nollsaldon. Tre av de granskade projekten har vid granskningstillfället negativa saldon på projektbankboken på totalt Tkr vilket innebär att man förbrukat mer medel än man fått in. Detta rör bl a projekten Tobaksslutsstöd ( Tkr) och Läkemedelsregistrering (- 132 Tkr) för vilka månatliga kostnader i form av personal och lokaler redovisas. Inom området har vi granskat tre kliniska läkemedelsprövningar. Redovisningen av intäkter och kostnader på projekten förefaller i huvudsak rättvisande. I ett fall har en bärbar dator inköpts som belastat projektet. Fakturaadress och leveransadress är ställd till en anställds hemadress. En jämförelse mellan kalkylerade kostnader i avtalen och utfallet i redovisningen för två läkemedelsprövningar inom området visar en markant skillnad mellan kalkyl och utfall i fördelningen av kostnader mellan personalkostnader och övriga kostnader. (Se bilaga 2) Inom området finns också ett s k CHÖL-konto (chefsöverläkarkonto). Kontot redovisar vid granskningstillfället ett negativt saldo på projektbankboken. De kostnader, ca 15 Tkr, som löper på projektet förefaller vara av mer allmän karaktär. Enligt uppgift från områdesekonomen så räknar man med att reglera och avsluta detta projekt mot områdets resultat i samband med bokslut Till området kommer också regelbundet gåvor från Lions som redovisas som projekt. Här förs diverse kostnader vilket förefaller stämma överens med givarens intentioner om att medlen ska användas för forskningsändamål eller liknande insatser enligt resp klinikchefs föreskrifter. Enligt områdesekonomen finns rutiner för att redovisa användandet av medlen till givaren. Områdesekonomen redovisar till resp projektansvarig i samband med tertialrapporter den ekonomiska ställningen för resp projekt. I övrigt svarar ekonomen för upprättande av bokslutsspecifikation i samband med bokslut Område Ortopedi Inom området finns vid granskningstillfället 33 olika projekt i redovisningen. Av dessa har 4 ett nollsaldo. Elva projekt har ett negativt saldo på projektbankboken, allt från 0,5 Tkr till 66 Tkr. Totalt uppgår dessa negativa saldon vid granskningstillfället till 210 tkr. (14)
15 Under hösten har FoU-enheten gått igenom ett antal projekt och följt upp hur medlen använts. Ett av de projekt som skulle ha drivits inom område Ortopedi har då återförts i sin helhet eftersom projektet inte kunnat genomföras. Områdesekonomen har endast jobbat i tre månader och har därför inte hunnit sätta sig in i projektredovisningen fullt ut. Den tidigare ekonomen har i princip svarat för sammanställningen av bokslutsspecifikationen men i övrigt har det administrativa ansvaret legat på resp projektledare Länssjukvården Revisionell bedömning Granskningen visar att område barn-kvinna utarbetat rutiner för hanteringen av projekt och att ansvarsfördelningen mellan administrativ personal och projektansvariga förefaller tydlig. Det finns också tydliga ambitioner att avsluta projekt som är avslutade och att på så sätt renodla projektredovisningen till att omfatta pågående projekt. Område Medicin bör omgående klargöra vilka av de pågående projekten som är att betrakta som ordinarie verksamhet. Även om det kan finnas en extern finansiär som stödjer en pågående verksamhet så bör det faktum att verksamheten fortgår och att inget beslut finns om avgränsning i tiden göra att denna verksamhet bör inrymmas i den ordinarie verksamheten. Om verksamheten fortgår inom ramen för projektredovisningen så kan den situationen uppstå att man har en dold kostnad som till slut måste påverka resultatet ett enskilt år trots att den uppstått under en följd av år. För att undvika att sådana situationer ska uppstå så bör sådan verksamhet hanteras inom ordinarie budgetram, självklart med avseende på både kostnader och intäkter. Enligt områdesekonomen har diskussioner kring detta inletts inom området. Område medicins CHÖL-konto bör avslutas senast i samband med 2003 års bokslut. Landstingets kansli angav i svar till revisorerna i samband med uppföljning av tidigare granskningar på området att CHÖL-konton skulle avslutas under Det förefaller som om det inom område medicin finns behov av rutiner för att bättre koppla administrativa resurser till projektredovisningen så att man har en bättre ordning på de pågående projekten med avseende på t ex projektavslut samt intäkts- och kostnadsredovisning. Liksom vid flertalet av de övriga områdena finns vid område ortopedi ett behov av rutinbeskrivningar och tydliga ansvarsfördelningar avseende projekten. När det gäller FoU-projekt som finansieras internt via FoU-enheten bedömer vi att det finns behov av ett aktivt arbete från FoU-enhetens sida att följa upp att beslutade projekt genomförs enligt fattade beslut. Om en sådan uppföljning görs finns möjligheter att på ett tidigt stadium konstatera att förutsättningar för genomförandet saknas vilket bör medföra en snabbare återföring av projektmedlen. (15)
16 Bilaga 1, Uppföljning läkemedelsprövningar Krokoms hälsocentral Läkemedelsprövningar Krokom Övriga kostnader 2% Personalkostnader 15% Personalrepresentation 2% Resekostnader 47% Personalutbildning 34% De redovisade kostnaderna för läkemedelsprövningar vid Krokoms hälsocentral består till 81 % av resekostnader och kostnader för personalutbildning. Av de granskade avtalen framgår att de kalkylerade kostnaderna består av framförallt personalkostnader i de fall där särredovisning görs på kostnadsslag i samband med kalkylen. I flertalet av de granskade prövningarna grundas dock ersättningen på en kostnad per patientbesök som inte specificerats på olika kostnadsslag. Eftersom merparten av kostnader vid patientbesök torde vara personalkostnader så ger detta inte anledning att anta annat än att personalkostnaden bör vara den dominerande kostnaden även i dessa prövningar. (16)
17 Bilaga 2, Uppföljning läkemedelsprövningar Område Medicin Läkemedelsprövningar Område Medicin 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Personalkostnader Personalutbildning Resekostnader Övriga kostnader Utfall Kalkyl Diagrammet ovan visar utfallet per kostnadsslag för två av de granskade läkemedelsprövningarna inom område medicin. Redovisade kostnader i dessa projekt består till nästan 90 % av övriga kostnader samt kostnader för resor och personalutbildning. Detta skall jämföras med de kalkylerade kostnaderna enligt avtalet med läkemedelsföretaget som till 55 % består av personalkostnader. (17)
Revisionsrapport Granskning av projektredovisning
Revisionsrapport Granskning av projektredovisning Anna Hilmarsson, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Kristianstads kommun Januari 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning
Läs merRiktlinjer för upprättande av avtal avseende kliniska läkemedelsprövningar. Finns ingen skrivning kring detta. Finns ingen skrivning kring detta
6. Finns resonemang kring hur direkta, indirekta och/eller overheadkostnader ska beräknas? 7. Finns krav på att ekonom ska vara involverad vid framtagande av kalkyl/budget? Nej, inte mer än att samtliga
Läs merDelårsrapport
Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-06-30 Krokoms kommun 2007-09-12 Hans Stark *connectedthinking Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning och åtgärdsförslag...1 Inledning...2 Inledning och regelverk...2
Läs merGranskning av delårsrapport 2008
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål
Läs merRedovisning av granskning utifrån kontrollmål
Redovisning av granskning utifrån kontrollmål Granskningsobjekt: Miljö- och hälsoskyddsnämnden Granskningsdatum: december 2016 Granskare: Jenny Nyholm (Peter Alm) Område: Hantering av EU-bidrag Revisionsfrågor:
Läs merGranskning av årsredovisning 2010
Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2010 Finansiell samordning i Norra Örebro län SOFINT 2011-04-14 Bert Hedberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning...
Läs merRevisionsrapport Bokslutsprocessen
www.pwc.se Revisionsrapport Per Ståhlberg Cert. kommunal revisor Bokslutsprocessen Skellefteå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...2 2.1. Bakgrund...2
Läs merReglemente för intern kontroll av ekonomi och verksamhet
Reglemente för intern kontroll av ekonomi och verksamhet Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2004-11-25 (Formalia reviderad 2014-06-02) Ansvarig för revidering: Kommunstyrelsen Ansvarig tjänsteman:
Läs merHantering av projektmedel
www.pwc.se Revisionsrapport Carin Hultgren Cert. kommunal revisor Hantering av projektmedel Ebba Lind Region Gotland 2016-03-16 Carin Hultgren Uppdragsledare/projektledare Region Gotland Innehållsförteckning
Läs merREVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning 2004-05-18. Leif Johansson
REVISIONSRAPPORT Granskning av projektredovisning styrning och uppföljning Landstinget Halland 2004-05-18 Leif Johansson INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...1 1. Uppdrag...2 2. Syfte och metod...2
Läs merSamordningsförbundet Consensus
www.pwc.se Revisionsrapport Revision 2015 Per Ståhlberg Cert. kommunal revisor Samordningsförbundet Consensus Mars 2016 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte och
Läs merGranskning intern kontroll
Revisionsrapport Granskning intern kontroll Kinda kommun Karin Jäderbrink Cert. kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Bakgrund 2 2.1 Uppdrag och revisionsfråga 2 2.2 Avgränsning
Läs merRevisionsrapport. Granskning av Delårsrapport januari augusti 2008. Avesta kommun. Oktober 2008. Robert Heed
Revisionsrapport Granskning av Delårsrapport januari augusti 2008 Avesta kommun Oktober 2008 Robert Heed INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning...3 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning...3 1.2 Mål av betydelse
Läs merGranskning av miljö- och hälsoskyddsnämndens interna kontroll avseende faktureringsrutiner
Revisionsrapport Granskning av miljö- och hälsoskyddsnämndens interna kontroll avseende faktureringsrutiner Solna stad April 2010 Josefin Loqvist 2010-04 Namnförtydligande Namnförtydligande Innehållsförteckning
Läs merGranskning av årsredovisning 2013
www.pwc.se Revisionsrapport Stina Björnram Granskning av årsredovisning 2013 Norra Västmanlands Samordningsförbund Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 1 Inledning... 2 1.1 Bakgrund... 2 1.2 Revisionsfråga
Läs merFörfattningssamling. Arbetsordning för fullmäktige samt reglementen och arbetsformer för styrelser, nämnder, kommittéer med flera
Ändrad 2005-08-18 Sida 1 (6) Senast reviderad: 2007-10-02 Senast reviderad av: Fredrik Bordahl Arbetsordning för fullmäktige samt reglementen och arbetsformer för styrelser, nämnder, kommittéer med flera
Läs merGranskning av vissa kostnadsslag Inhyrd sjukvårdspersonal och externt köpta tjänster
Revisionsrapport* Granskning av vissa kostnadsslag Inhyrd sjukvårdspersonal och externt köpta tjänster Norrbottens läns landsting Februari 2007 PerÅke Brunström, Certifierad kommunal revisor Carina Olausson,
Läs merSamordningsförbundet Pyramis
www.pwc.se Revisionsrapport Revision 2016 Samordningsförbundet Pyramis Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor April 2017 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund...3 2.2. Syfte
Läs merRevisionsrapport. Arvika kommun. Granskning av Delårsrapport. Oktober Max Tolf
Revisionsrapport Oktober 2005 Granskning av Delårsrapport Max Tolf Arvika kommun Innehållsförteckning Sammanfattning...1 1. Inledning...2 1.1 Bakgrund...2 1.2 Revisionsfråga...2 1.3 Revisionsmetod...2
Läs merGranskning av delårsbokslut per 30 juni 2009 Ljusdals kommun
Revisionsrapport Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2009 Ljusdals kommun September 2009 Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Lena Sörell Godkänd revisor 2009-09-15 Namnförtydligande Namnförtydligande
Läs merLandstinget i Uppsala län. Redovisning av projekt och immateriella tillgångar. Granskningsrapport. KPMG AB 19 januari 2015 Antal sidor: 9
KPMG AB 19 januari 2015 Antal sidor: 9 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte, revisionsmål och metod 2 3.1 Syfte 2 3.2 Revisionsmål 2 3.3 Metod 3 4. Projektorganisation 3 5. Oberoende och
Läs merRevisionsrapport. Delårsrapport Smedjebackens kommun. Oktober Robert Heed
Revisionsrapport Delårsrapport 2009 Smedjebackens kommun Oktober 2009 Robert Heed Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...2 2 Inledning...3 2.1 Bakgrund...3 2.2 Syfte, revisionsfråga och avgränsning...3
Läs merProjekt med extern finansiering styrning och kontroll
www.pwc.se Revisionsrapport Bo Rehnberg Cert. kommunal revisor Johan Lidström Revisor Projekt med extern finansiering styrning och kontroll Sollefteå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1
Läs merREVISIONSRAPPORT. Interna kontrollen. Primärvårdsnämnden i Falkenberg. Anita Andersson Leif Johansson
REVISIONSRAPPORT Interna kontrollen Primärvårdsnämnden i Falkenberg Anita Andersson Leif Johansson 2005-06-14 Innehållsförteckning 1. Inledning...3 1.1 Uppdraget...3 1.2 Bakgrund...3 1.3 Syfte och metod...3
Läs merSärredovisning av affärsverksamhet
Revisionsrapport Särredovisning av affärsverksamhet Östersunds kommun 3 juni 2009 Anneth Nyqvist, revisionskonsult Hans Stark, Certifierad kommunal revisor 2009-06-03 Anneth Nyqvist/Uppdragsledare Hans
Läs merREGLEMENTE INTERN KONTROLL
REGLEMENTE INTERN KONTROLL Dokumentbeskrivningar Policy En policy ska ange viljeinriktningen för ett specifikt område. Den ska vara vägledande för beslut och styrning. En policy som är av principiell beskaffenhet
Läs merExternt finansierade projekt
Revisionsrapport Externt finansierade projekt Gällivare kommun Mars 2010 Hans Forsström, certifierad kommunal revisor Rolf Särkimukka, revisionskonsult 2010-03-11 Hans Forsström Rolf Särkimukka Innehållsförteckning
Läs merRevisionsrapport Revision 2012 Samordningsförbundet Activus Linda Marklund Per Ståhlberg
www.pwc.se Revisionsrapport Linda Marklund Per Ståhlberg Revision 2012 Samordningsförbundet Activus Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund...
Läs merGranskning av årsredovisning 2016
www.pwc.se Revisionsrapport Anders Rabb Auktoriserad revisor Cert. kommunal revisor 15 mars 2017 Granskning av årsredovisning 2016 Samordningsförbundet Östra Södertörn Innehållsförteckning Sammanfattning...
Läs merGranskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013
Revisionsrapport Cecilia Axelsson Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Gästrike Räddningstjänst Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Delårsrapport
Läs merREGLEMENTE INTERN KONTROLL
REGLEMENTE INTERN KONTROLL Reglemente för intern kontroll Fastställd Fullmäktige 2012-02-13 13 Reviderad - Produktion Kommunledningskontoret Dnr 2011/301 003 Dokument Winess, KS Reglemente för intern kontroll
Läs merGranskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Emmaboda kommun Caroline Liljebjörn 11 oktober 2011 Granskning av delårsrapport 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1
Läs merRevisionsrapport Samordningsförbundet Activus Piteå
Revisionsrapport Revision 2010 Per Ståhlberg, certifierad kommunal revisor Samordningsförbundet Activus Piteå Bo Rehnberg, certifierad kommunal revisor 2011-05-03 Per Ståhlberg, projektledare Samordningsförbundet
Läs merGranskning av årsredovisning 2013
www.pwc.se Revisionsrapport Anna Gröndahl Mars-april 2014 Granskning av årsredovisning 2013 Samordningsförbundet i Norra Örebro län Sofint Granskning av årsredovisning 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning...
Läs merSamordningsförbundet Pyramis
www.pwc.se Revisionsrapport Revision 2017 Samordningsförbundet Pyramis Per Stålberg Certifierad kommunal revisor April 2018 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Revisionsfrågor...
Läs merSamordningsförbundet Pyramis
www.pwc.se Revisionsrapport Samordningsförbundet Pyramis Per Stålberg Certifierad kommunal revisor Moa Wuotila Revisionskonsult April 2019 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund...
Läs merGranskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008-06-30 Krokoms kommun 3 september 2008 Anneth Nyqvist 2008-09-08 Anneth Nyqvist Maj-Britt Åkerström Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning och
Läs merGranskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning
Läs merGranskning av årsredovisning och intern kontroll 2017
www.pwc.se Anette Fagerholm Certifierad kommunal revisor Mars 2018 Granskning av årsredovisning och intern kontroll 2017 Samordningsförbundet i Östra Skaraborg Innehållsförteckning 1. Uppdraget... 1 2.
Läs merGränsdragning drift/investering
Revisionsrapport* Gränsdragning drift/investering Hylte kommun 9 september 2008 Inger Andersson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3 2.1 Bakgrund och revisionsfråga...3
Läs merSamordningsförbundet Consensus
www.pwc.se Revisionsrapport Revision 2017 Per Stålberg Certifierad kommunal revisor Samordningsförbundet Consensus April 2018 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Revisionsfrågor...
Läs merGranskning av delårsrapport 2017
www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2017 Anna Carlénius Revisionskonsult September 2017 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte och revisionsfrågor...
Läs merGranskning av delårsrapport 2016
Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2016 Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1
Läs merREGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL
POLICY 1 (5) Datum Bertil Wiman 2006-05-29 0589-87020, 073-7657020 bertil.wiman@arboga.se REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL Antaget av Kommunfullmäktige 2006-08-31, 81 Syfte med reglementet 1 Syfte Detta
Läs merReglemente för intern kontroll för Älmhults kommun Antaget av kommunfullmäktige , 119.
Reglemente för intern kontroll för Älmhults kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-06-22, 119. Detta reglemente fastställer ansvaret för den interna kontrollen, med utgångspunkt i kommunallagen och den
Läs merRiktlinjer för intern kontroll
Riktlinjer för intern kontroll KS 2018-12-05 161 Dokumenttyp Riktlinjer Gäller för Samtliga förvaltningar i Bjuvs kommun Version 2 Giltighetsperiod Tillsvidare Dokumentägare Kommunchef Beslutat/antaget
Läs merReglemente för intern kontroll med tillämpningsanvisningar
Reglemente för intern kontroll med tillämpningsanvisningar Antagen av kommunfullmäktige 2005-04-25 53 VIMMERBY KOMMUN REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL Antaget av kommunfullmäktige 2005-04-25, 53. Syfte
Läs merKostnadsfördelning på projekt
Sid 1(5) Rektorskansliet Internrevision Håkan Tegnefur Styrelsen och rektor Kostnadsfördelning på projekt Vi har i enlighet med fastställd revisionsplan för verksamhetsåret 2002 utfört granskning inom
Läs merGranskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Övertorneå kommun Conny Erkheikki Aukt revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor
Läs merGranskning av delårsrapport Landstinget i Kalmar län
www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2017 Rebecka Hansson Kerstin Sikander Caroline Liljebjörn Alexander Arbman Oktober 2017 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund...
Läs merINTERN KONTROLLGRANSKNING 2014 LÖPANDE REDOVISNINGSREVISION KULTUR OCH UTBILDNING
För kännedom Nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet Landstingsdirektör Jan Grönlund Ekonomidirektör Nicholas Prigorowsky Samlad redovisning Kultur- och utbildningsförvaltningen Förvaltningschef
Läs merREGLEMENTE INTERN KONTROLL HAGFORS KOMMUN
REGLEMENTE INTERN KONTROLL HAGFORS KOMMUN Reglemente för intern kontroll 1 Syfte Reglementet syftar till att säkerställa att styrelsen, nämnden och de kommunala bolagen upprätthåller en tillfredsställande
Läs merAnsvarsutövande: Nämnden för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration Sundsvalls kommun
www.pwc.se Revisionsrapport Anders Haglund Cert. kommunal revisor Johan Lidström Revisor Ansvarsutövande: Nämnden för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration Sundsvalls kommun Innehållsförteckning
Läs merKvalitet inom äldreomsorgen
Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5
Läs merGranskning av delårsrapport Emmaboda kommun
www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2018 Caroline Liljebjörn Certifierad kommunal revisor Annie Wang Revisionskonsult 11 oktober 2018 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 2 2.
Läs merGranskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-04-30 Landstinget Dalarna Emil Forsling Auktoriserad revisor Fredrik Winter Revisor 25 maj 2012 Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning 1 1 Inledning
Läs merLaholms kommuns författningssamling 6.24
Laholms kommuns författningssamling 6.24 Reglemente för intern kontroll; antaget av kommunfullmäktige den 18 december 2003, 134 1 med ändring den 26 maj 2015, 86 2. Syfte med reglementet 1 Mål och syfte
Läs merReglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar
Riktlinje 2011-05-30 Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar KS-584/2010 Detta reglemente gäller från och med den 1 januari 2005.
Läs merRevisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking
Revisionsrapport* Granskning av Delårsrapport 2007 Vännäs kommun September 2007 Allan Andersson Therese Runarsdotter *connectedthinking Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och förslag till åtgärder...2
Läs merRevisionsrapport. Revision Samordningsförbundet Activus Piteå. Per Ståhlberg Cert. kommunal revisor. Robert Bergman Revisionskonsult
Revisionsrapport Revision 2011 Per Ståhlberg Cert. kommunal revisor Samordningsförbundet Activus Piteå Robert Bergman Revisionskonsult Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1.
Läs merLöpande redovisning och intern kontroll i redovisningsrutiner
www.pwc.se Revisionsrapport Simon Lindskog Dennis Hedberg Löpande redovisning och intern kontroll i redovisningsrutiner Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2
Läs merIntern kontroll avseende fakturahantering
Revisionsrapport* Intern kontroll avseende fakturahantering Eskilstuna kommun Mars 2008 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund och syfte...3 1.2
Läs merRevisionsrapport. Delårsrapport Krokoms kommun Anneth Nyqvist
Revisionsrapport 2010-06-30 Anneth Nyqvist 0 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning... 1 2 Inledning... 2 2.1 Bakgrund... 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning... 2 2.3 Revisionskriterier...
Läs merLandstinget Kronoberg
Revisionsrapport december 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna Landstinget Kronoberg Implementering och efterlevnad av reglemente för intern kontroll Innehållsförteckning Sammanfattande diskussion
Läs merSamordningsförbundet Activus
www.pwc.se Revisionsrapport Revision 2016 Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Samordningsförbundet Activus April 2017 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund...3 2.2. Syfte
Läs merMatarengivägsprojektet
www.pwc.se Revisionsrapport Robert Bergman, revisionskonsult Matarengivägsprojektet Övertorneå kommun Mars 2013 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund...3 2.2. Revisionsfråga...3
Läs merGranskning av läkemedelsprövningar
Revisionsrapport* Granskning av läkemedelsprövningar Landstinget Halland Datum 2006-10-19 Leif Johansson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Uppdrag...5 3 Syfte och metod...5
Läs merInterna kontrollen Primärvårdsnämnden i Varberg 2004-10-06
REVISIONSRAPPORT Interna kontrollen Primärvårdsnämnden i Varberg Anita Andersson Leif Johansson 2004-10-06 Innehållsförteckning 1. Inledning...3 1.1 Uppdraget...3 1.2 Bakgrund...3 1.3 Syfte och metod...3
Läs merVård i livets slut, uppföljning
Revisionsrapport* Vård i livets slut, uppföljning Landstinget Halland Oktober 2007 Christel Eriksson, certifierad kommunal yrkesrevisor Sammanfattning *connectedthinking Innehållsförteckning Sammanfattning...2
Läs merGranskning av kommunens hantering av privata medel i Motala kommun
Granskning av kommunens hantering av privata medel i Motala kommun Maj 2007 Karin Jäderbrink Karolina Granath Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och förbättringsförslag...3 2. Bakgrund...4 3. Uppdrag
Läs merGranskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1
Läs merREGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL
FÖRFATTNINGSSAMLING Nr R 22 1 (8) REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL Fastställt av kommunfullmäktige 2007-06-04, 56 Syfte reglementet 1 Syfte Detta reglemente syftar till att säkerställa att styrelser och
Läs merRevisionsrapport Revision 2014 Samordningsförbundet Activus Linda Marklund Per Ståhlberg, Cert. kommunal revisor
www.pwc.se Revisionsrapport Linda Marklund Per Ståhlberg, Cert. kommunal revisor Revision 2014 Samordningsförbundet Activus Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...
Läs merUtbildnings- och utvecklingsfonder
LANDSTINGET I VÄRMLAND Revisorerna 2008-08-18 Anna-Lena Wallin Rev/08054 Utbildnings- och utvecklingsfonder 2007 Rapport 2-08 Utbildnings- och utvecklingsfonder 2007 1. Inledning I revisorernas granskningsarbete
Läs merTillförlitlighet i ekonomiska. Vilhelmina kommun
www.pwc.se Revisionsrapport Tillförlitlighet i ekonomiska prognoser Anneth Nyqvist, certifierad kommunal revisor Februari 2017 Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 3 1.1. Bakgrund... 3 1.2. Syfte
Läs merRevisionsrapport Rutiner för arkivering. Östersunds Kommun
Revisionsrapport Rutiner för arkivering Östersunds Kommun 18 Januari 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Resultat... 3 3. Revisionell bedömning... 5 Sammanfattning Uppdrag och Bakgrund
Läs merGranskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun
Revisionsrapport* Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun Oktober 2008 Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Pär Månsson Certifierad kommunal revisor Auktoriserad revisor
Läs merRevisionsrapport. Revision Samordningsförbundet Pyramis. Per Ståhlberg Cert. kommunal revisor. Robert Bergman Revisionskonsult
Revisionsrapport Revision 2011 Per Ståhlberg Cert. kommunal revisor Samordningsförbundet Pyramis Robert Bergman Revisionskonsult April 2012 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2
Läs merGranskning av intern kontroll
Revisionsrapport Granskning av intern kontroll Finspångs kommun 2010-01-25 Karin Jäderbrink, Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning Bakgrund och revisionsfrågor...1 1.1 Bakgrund...1 1.2 Revisionsfrågor
Läs merGranskning av delårsrapport 2018
www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2018 Rebecca Lindström Certifierad kommunal revisor Sydarkivera Oktober 2018 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3
Läs merUTKAST! Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2008 Ljusdals kommun
Revisionsrapport* UTKAST! Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2008 Ljusdals kommun September 2008 Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Lena Sörell Godkänd revisor *connectedthinking Innehållsförteckning
Läs merRevisionsrapport. VA-redovisning Hallsbergs kommun. Februari 2010 Karin Sundelius
Revisionsrapport VA-redovisning Hallsbergs kommun Februari 2010 Karin Sundelius INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning...3 2. Bakgrund och revisionsfråga...4 2.1 Bakgrund...4 2.2 Revisionsfråga...4 3.
Läs merREGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL I YSTADS KOMMUN
REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL I YSTADS KOMMUN Syfte med reglementet 1 Syfte Detta reglemente syftar till att säkerställa att kommunstyrelsen, nämnder och bolagsstyrelser upprätthåller en tillfredsställande
Läs merRevisionsrapport. Attestrutiner. Östhammars kommun. Datum: 080918. Författare: Jonas Eriksson Carin Norberg
Revisionsrapport Attestrutiner Östhammars kommun Datum: 080918 Författare: Jonas Eriksson Carin Norberg Sammanfattning Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers har fått i uppdrag av de förtroendevalda
Läs merRevisionsrapport Intern kontroll avseende representation och resor hos samtliga nämnder
www.pwc.se Revisionsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Intern kontroll avseende representation och resor hos samtliga nämnder Kalix kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning...
Läs merREVISIONSRAPPORT. Söderhamns kommun. Granskning av. Processen för ekonomisk styrning inom. Nämnden för Lärande och arbete.
REVISIONSRAPPORT Söderhamns kommun Granskning av Processen för ekonomisk styrning inom Nämnden för Lärande och arbete Januari 2004 Bengt Andersson www.pwcglobal.com/se www.komrev.se Innehållsförteckning
Läs merREVISIONSRAPPORT. Löpande granskning av redovisning och administrativa rutiner avseende. Tekniska nämnden. Hylte Kommun.
REVISIONSRAPPORT Löpande granskning av redovisning och administrativa rutiner avseende Tekniska nämnden Hylte Kommun November 2002 Rolf Bergman Tommy Karlsson www.pwcglobal.com/se www.komrev.se Sammanfattning
Läs merRevisionsrapport. Revision Samordningsförbundet Consensus. Per Ståhlberg Cert. kommunal revisor. Robert Bergman Revisionskonsult
Revisionsrapport Revision 2011 Per Ståhlberg Cert. kommunal revisor Samordningsförbundet Consensus Robert Bergman Revisionskonsult Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund...
Läs merRevisionsrapport Granskning av årsredovisning HÄRJEDALENS KOMMUN
Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2012. HÄRJEDALENS KOMMUN 17 maj 2013 Innehåll 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1 Bakgrund... 2 2.2 Revisionsfråga och kontrollmål... 2 2.3 Avgränsning...
Läs merRevisionsrapport. Granskning av ekonomihandbok Kustbostäder och Oxelö Energi. December 2009 Karin Sundelius
Revisionsrapport Granskning av ekonomihandbok Kustbostäder och Oxelö Energi December 2009 Karin Sundelius INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning och revisionell bedömning...1 2. Bakgrund och revisionsfråga...3
Läs merRevisionsrapport Samordningsförbundet Consensus Älvsbyn
Revisionsrapport Revision 2010 Per Ståhlberg, certifierad kommunal revisor Samordningsförbundet Consensus Älvsbyn Bo Rehnberg, certifierad kommunal revisor 2011-05-03 Per Ståhlberg, projektledare Samordningsförbundet
Läs merReglemente för intern kontroll
Reglemente för intern kontroll Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-06-17 För revidering av reglementet ansvarar: Kommunfullmäktige För
Läs merLandstingsstyrelsens uppsikt över följsamhet till fullmäktiges reglemente för intern kontroll
Landstingsstyrelsens uppsikt över följsamhet till fullmäktiges reglemente för intern kontroll Rapport nr 28/2015 April 2016 Richard Norberg, revisionskontoret Innehåll 1. SAMMANFATTANDE ANALYS... 3 BAKGRUND...
Läs merAnsvarsutövande: Barn- och utbildningsnämnden Sundsvalls kommun
www.pwc.se Revisionsrapport Anders Haglund Cert. kommunal revisor Johan Lidström Revisor Ansvarsutövande: Barn- och utbildningsnämnden Sundsvalls kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund...
Läs merIntern kontroll, reglemente och tillämpningsanvisningar,
FÖRFATTNINGSSAMLING KS 2017/92 KS 2016/616 Intern kontroll Reglemente och tillämpningsanvisningar Dokumentnamn Intern kontroll, reglemente och tillämpningsanvisningar, Kommunstyrelsen Diarienummer KS 2017/92,
Läs merAnsvarsutövande: Miljönämnden Sundsvalls kommun
www.pwc.se Revisionsrapport Anders Haglund Cert. kommunal revisor Johan Lidström Revisor Ansvarsutövande: Miljönämnden Sundsvalls kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund... 1 1.2. Revisionsfråga...
Läs merREVISIONSRAPPORT. Löpande granskning av redovisning och administrativa rutiner avseende. Byggnads- samt Miljö- och hälsoskyddsnämnden.
REVISIONSRAPPORT Löpande granskning av redovisning och administrativa rutiner avseende Byggnads- samt Miljö- och hälsoskyddsnämnden Hylte Kommun November 2002 Rolf Bergman Tommy Karlsson www.pwcglobal.com/se
Läs merRiktlinjer för intern kontroll i Karlskrona kommun
Riktlinjer för intern kontroll i Karlskrona kommun Bilden på omslaget är en vy över Trossö och Borgmästarkajen. Foto: Matz Arnström Innehållsförteckning 1. Riktlinjer för intern kontroll i Karlskrona kommun
Läs merHÖRBY KOMMUN Författningssamling Beslut: Dnr: 2002/119
REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL Syfte med reglementet 1 Syfte Detta reglemente syftar till att säkerställa att kommunstyrelse och nämnder upprätthåller en tillfredsställande intern kontroll, dvs de skall
Läs merGranskning av intern kontroll avseende betalningsrutiner
www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av intern kontroll avseende betalningsrutiner Caroline Liljebjörn Elin Petersson 24 maj 2017 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 2
Läs mer