grön stad - klimatsäker stad grönblå brunnshög & dess greenfront Hållbara Lund NE/Brunnshög Vision Landskap & Vatten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "grön stad - klimatsäker stad grönblå brunnshög & dess greenfront Hållbara Lund NE/Brunnshög Vision Landskap & Vatten"

Transkript

1 grön stad - klimatsäker stad grönblå brunnshög & dess greenfront Hållbara Lund NE/Brunnshög Vision Landskap & Vatten INTERNT ARBETSMATERIAL 2009, Justerat Tekniska förvaltningen i Lunds kommun Park- och naturkontoret/agneta Persson

2 Vision för Brunnshögsområdet Potzdamer Platz, Berlin Museé du Quai Branly, Paris Brunnshög kan bli Sveriges främsta exempel på hållbar stadsplanering, som en utveckling av BO01 och Hammarby Sjöstad. Hållbara Brunnshög kan vara så attraktivt att det lockar lundabor och besökare från hela världen. Det kan vara ett område som människor vill besöka, flytta till och arbeta i. Det har unika egna kvaliteter som gör att det lockar från när och fjärran. Hela stadsdelen utmärker sig direkt genom sin gröna och blå inramning; gröna tak, gröna fasader och glittrande vatten i öppna dagvattensystem, där de allra senaste innovationerna prövas i teknikutvecklingsprojektet. Visionen tar avstamp i den ökade förståelsen för utemiljöns betydelse såväl för samhällsutvecklingen i stort som för människans välfärd och välbefinnande. Medvetenheten om effekterna av klimatförändringarna och nya rön inom forskningen innebär en ny och önskvärd insikt om betydelsen av den offentliga miljön, särskilt den gröna miljön, för en ekologisk, ekonomisk och socialt och kulturellt hållbar samhällsutveckling genom mångfacetterad samverkan mellan grönska och vatten, som vardag och attraktion. Det innebär att våra framtida urbana grönområden och utemiljön i stadslandskapet inte bara är en väsentlig kvalité för den sociala miljön och för städers inbördes konkurrens genom att erbjuda människor omväxlande och upplevelserika utemiljöer. De kan också komma att ha funktionen som magasin för regnvatten för bevattningen av stadens grönytor för att åstadkomma den nödvändiga kylande effekten under de allt varmare sommarmånaderna. Den gröna infrastrukturen genomsyrar Brunnshög i olika skalor; från att integreras i den täta stadsväven genom gröna tak och fasader till 2 större sammanhängande park/naturområden i Brunnshögs Green front. Den grönblå visionen på Brunnshög bidrar till hållbar samhällsutveckling genom: Motverkande av och anpassning till klimatförändringar En attraktion av internationellt intresse som i sig självt bidrar till att ut veckla området i hållbar anda Demonstrera och utveckla innova tioner för hållbar stadsutveckling (jfr Max 4 och ESS, spjutspets inom sina respektive områden) Ökad trivsel och livskvalitet för boende och verksamma i Brunnshög och Lunds kommun (jfr Silicon Valley/ Richard Florida) Förbättrad luftkvalitet Professor Helga Fassbinder, stadsplanerare och chefredaktör för Biotope City Journal och med bas i Amsterdam och Paris, skriver i sin artikel Climate strategies in European Cities: Research has convincingly demonstrated that vegetation is an efficient instrument against urban warming up and for cleaning urban air. It is astonishing that local governments, architects and urban planners still do not use vegetation as a prominent feature in all their designs. Why don t we have green roofs, vertical green on buildings and trees along the roads as a standard equipment of all our planning and building activities? Hon efterlyser ett helt nytt sätt att tänka. Det är dessutom möjligt. Vi saknar inga tekniska lösningar. Problemet är snarare en fråga om mentala barriärer. I Chicago till exempel, föreskriver man gröna tak i staden. I Paris, liksom i alla andra täta städer, måste man gröngöra vertikalt, det vill säga skapa nya gröna ytor där även väggarna utnyttjas. De senaste åren har 92 vertikala trädgårdar tillskapats. Man anlägger så kalllade Community gardens, parker som parisarna själva får sköta. De har väckt stort intresse och har långa väntelistor. Och det finns en politisk vision om att det ska finnas ett stadsträd per invånare. Centrala Paris har idag drygt två miljoner invånare och bara stadsträd.

3 Vi har i Lund en unik möjlighet att ta fasta på Fassbinders uttalande och bli ett framstående internationellt exempel som visar att det går att bygga hållbara städer med målet att reducera, absorbera och binda koldioxid, att utjämna temperaturhöjningar, dämpa starka vindar och att förbättra luftkvaliteten med hjälp av vegetation som ett effektivt instrument. Synergieffekterna är många. Bara genom att till exempel anlägga gröna tak minskar risken för översvämningar genom att de absorberar stora mängder regn, de kyler luften under sommaren, förbättrar luftkvaliteten och ökar biodiversiteten, men det skapar även nya arbetstillfällen. Så tänk gröna tak, vertikal grönska på fasaderna, träd längs varje gata och en genomgående öppen dagvattenhantering som standardutrustning för Brunnshög. Detta sätter prägeln på området och bidrar starkt till att profilera Brunnshög som en grönblå och miljömedveten stadsdel. En mångfald träd i de privata och offentliga rummen och med en Green front, en stadsnära skog som skapar bra lokalklimat, minskar energiåtgången och med ett attraktivt innehåll. En permeabel vindskyddande avgränsning mot kulturlandskapet, men som samtidigt ger möjligheter att ta sig ut i detta landskap, ger stadsdelen en helt unik och genomtänkt identitet. Mitt emot Science City ligger besökscentrat, en byggnad som utgör knutpunkten i kunskapsbyggandet och kunskapsutbytet, en kreativ plats för att visa och diskutera grönblå lösningar på hållbar utveckling och innovation. Besökscentret byggs tidigt i projektet och fungerar också som utsiktspunkt över området. Intill besökscentrat finns Odla staden!, ett projekt som utvecklar de senaste av form, teknik och odlingar kopplat till pedagogiska värden, hälsa och rekreation. Brunnshög blir en uppskattad målpunkt, dels för Lundaborna som lockas av ett nytt rekreationsområde lättillgängligt och centralt i staden. Dels för de hundratals internationella forskare som kommer att vara verksamma och förväntas bo i Science City intill Max 4 och ESS. Fakta från landskapsarkitektur SLU, Info nr 2 Klimatanpassning av Lunds stadskärna Eivor Bucht, Johanna Deak. Green infrastructure to combat climate change, Susannah Gill, Communities forest north west. Climate strategies in European cities: Greening the city Paris & Amsterdam: Flagship examples of European green space urban initiatives, Helga Fassbinder Brunnshög och dess Green front rymmer ett centralt och lättillgängligt rekreationsområde, Lundalungan, ett stadsnära Skrylle. Men också ett världsarboretum, som understryker områdets internationella prägel. Träd från hela världen blir tongivande i den bebyggda miljön och fortsätter ut som exotiska gläntor i ett stadsnära och mjukt kuperat rekreationsvänligt närlandskap.

4 Gröna Brunnshög och the Green front En Green front anläggs i övergången mellan stadsdelen och det öppna odlingslandskapet. Här skapas en grön framsida, en stadsskog med stora kvaliteter för rekreation och friluftsliv. Ett möte lika attraktivt som kusten med möjligheter för utsikt över vida vidder, vandringar längs gröna stråk, öar och mötesplatser. Skogen dämpar vinden från det öppna åkerlandskapet kring Brunnshög, minskar energibehovet och ger ett behagligt lokalklimat i stadsdelen. Träden skapar den goda miljön. De binder koldioxid och partiklar och bidrar till bättre luft och att kompensera för områdets klimatpåverkan. Stora parker eller skogsområden har betydligt bättre luftkvalitet och temperaturen kan sommartid vara mellan fem och tio grader lägre än i omgivande hårdgjorda miljöer. Men det räcker inte att enbart anlägga stora parker eller skogsområden m från dessa upphör mätbara effekter för lufttemperaturen. Därför kompletteras hela Brunnshögsområdet med allt ifrån enstaka träd, trädrader och alléer och mindre trädgrupper fördelade i sammanlänkade system. Träd är kulturbärare och har en livsavgörande betydelse för oss människor. De symboliserar mer än något annat själva livet. De skapar livsmiljö för en rik biologisk mångfald som berikar upplevelserna för boende och besökare. LundaLungan, som inryms i Green front, blir en buffert mot Kungsmarken, som är ett värdefullt riksintresse för naturvården, mycket känsligt för slitage. Men genom Lunds nya lättillgängliga rekreationsområde kan riksintresset berikas. Inom Green front-området anläggs också en mindre sjö för fördröjning av dagvatten. Även miljön kring sjön ger möjligheter till spännande biotoper och höga rekreativa värden. Klimatsäkring av staden Vi vet att vårt klimat förändras. Vi känner bland annat till prognosen att temperaturen kan öka med 4 grader Celsius till omkring 2080 på våra breddgrader. En forskargrupp vid Universitetet i Manchester har, mot bakgrund av detta, beräknat att endast en tio-procentig ökning av gröna områden i stadslandskapet kan kompensera och minska temperaturen i våra städer med så mycket som fyra grader Celsius. Minskningen beror på vattnets kylande effekt när det avdunstar från blad och vegetation. Det är samma effekt som när vi människor svettas. En sådan minskning är av stor betydelse för människans välbefinnande och hälsa i våra städer. Man bör ta tillfället i akt att öka andelen gröna områden i samband med förändringar i bebyggelsestrukturen, såväl som att plantera träd och utveckla gröna tak, menar forskargruppen. Det är ett synnerligen tänkvärt påpekande som utgör en kontrast till den pågående trenden till förtätning i våra städer. Vi kan alltså använda vegetation för att minska den lokala uppvärmningen. Klimatförändringarnas effekt på temperaturen är särskilt angelägen i städerna eftersom det kan bli betydligt varmare i staden än på landet, beroende på den värme som byggnader, vägar och trafik alstrar och avger till omgivningen. Vi vet att regnen framöver kommer att bli mer intensiva, med större regnmängder som följd. En regning vinterdag kan komma att medföra nästan 50% mer regn än idag, menar forskargruppen i Manchester. Modellstudier visar att flödet i dagvattensystemet kan komma att öka väsentligt. Det innebär i de flesta städer kraftiga översvämningar i dagvatten- och avloppssystem. Redan idag är dagvattensystemen som bekant underdimensionerade. Dessvärre räcker

5 inte en tio-procentig ökning av grönytor i staden till för den upptagning av regnvatten i marken som kommer att behövas för att ta upp regnvattnet i marken. Därför kan det behövas ytterligare tillskott av grönytor och natur i stadens närhet. För att bibehålla växternas kylande effekt under de varmare sommarmånaderna bör städerna utveckla metoder för att magasinera vatten. Det kan innebära att våra framtida urbana grönområden och utemiljön i stadslandskapet inte bara är en väsentlig kvalité för den sociala miljön och för städers inbördes konkurrens genom att erbjuda människor omväxlande och upplevelserika utemiljöer. De kan också komma att ha funktionen som magasin för regnvatten för bevattningen av stadens grönytor. När vi planerar och bygger ett område som Brunnshög är klimatförändringarna därför en viktig aspekt att ha med sig i stadsbyggandet. Genom att lyfta upp dagvattnet till ytan kan stora vinster göras för att klimatanpassa området. Öppna system har generellt sett en mycket större flexibilitet än de traditionella ledningarna. Beroende på hur systemen utformas kan man få stora volymer att utnyttja vid de riktigt kraftiga regnsituationerna. Dessa extravolymer fungerar som säkerhetsventiler i systemet och kan gömmas inne i området. Detta görs t.ex. genom att man anlägger ytor som tillåts svämmas över vid extremregnen det kan t.ex. vara en gräsyta som nyttjas för rekreation i normalfallet men kan användas som en översvämningsyta vid behov. se länkar.. har till parker och natur, desto troligare är det att de tar sig dit. Ligger naturen mer än en kilometer bort minskar motivationen att besöka den. Tätortsnära natur är en samhällsekonomisk investering. Mot bakgrund av detta är naturen på Brunnshög lättillgänglig. Lundaborna kan enkelt nå publika och spännande aktiviteter genom goda kollektiva förbindelser med Lundalänken. Jordmassor från byggnationen i området modulerar Brunnshögs Green front till ett lockande landskap för vandring, jogging, klättring, bmx/mountainbike, ridning och andra spännande aktiviteter. Vi har kunnat visa att ju längre tid man spenderar i lövskog, desto mindre stress upplever man, säger Matilda Annerstedt, forskare vid SLU i Alnarp. Det är klarlagt att naturen har en lugnande inverkan. Vi kan idag stapla studier som visar att pulsen sjunker och halterna av stresshormonet cortisol minskar när man kommer ut i skogen. Det finns klassiska experiment som visar att utsikt mot skog påskyndar läkningen efter operationer, att närhet till natur kan minska brottsligheten i ett bostadsområde och att konditionsträning ger bättre resultat i naturen än på ett gym. Folkhälsomålen sunda människor i en sund stadsdel Såväl de Nationella folkhälsomålen som Skånes regionala folkhälsostrategi anger inriktning och prioritering på det folkhälsoarbete som ska bedrivas. De Nationella folkhälsomålen är indelade i elva målområden som utgör de faktorer som i störst utsträckning påverkar hälsan och samtliga områden inryms under det övergripande målet att skapa samhälleliga förutsättningar Hälsa och välbefinnande för lundabor och gästforskare Den gröna framsidan på Brunnshög blir Lunds centrum för rekreation och friluftsliv. Naturen spelar en mycket viktig roll för folkhälsan. Nationella och internationella studier visar att naturen inbjuder till fysisk aktivitet, minskar stress och oro, ger skärpt koncentrationsförmåga, sänker blodtrycket och ger bättre motorik. Tillgång till närnatur är särskilt betydelsefull eftersom forskning visat att ju närmre människor

6 för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Ökad fysisk aktivitet är ett av dessa mål, som utifrån hälsans ojämna fördelning och ohälsosituationen är särskilt viktigt att fokusera på. I enlighet med den regionala folkhälsostrategin, Folkhälsan i Skåne - regional strategi , prioriteras särskilt fem fokusområden, där fysisk aktivitet ingår i ett av dessa. Statens folkhälsoinstituts nya rapport Grönområden för fler en vägledning för bedömning av närhet och attraktivitet för bättre hälsa (Feb 2009) Naturen som kraftkälla, Naturvårdsverket 2006 Bostadsnära natur, inspiration och vägledning, Boverket 2007 Tätortsnära natur ett prioriterat område Regeringens skrivelse En samlad naturvårdspolitik (2001/02:173) lyfter fram den tätortsnära skogen som ett prioriterat område. Naturvårdsverket är aktivt pådrivande i arbetet med att stärka den tätortsnära naturens ställning, att verka för att det finns tillräckligt med attraktiv mark för friluftsliv i och nära tätorter och öka tillgängligheten till den tätortsnära naturen. Lund blir det goda exemplet i en sådan utveckling genom Brunnshögsprojektet. En modell för hur tätorter omgivna av värdefull jordbruksmark kan integrera hälso- och rekreationsintressen i sitt närlandskap. Miljömålen en angelägenhet för alla I april 1999 antog riksdagen de nationella miljökvalitetsmålen. Målen beskriver de egenskaper som vår natur- och kulturmiljö måste ha för att samhällsutvecklingen ska vara ekologiskt hållbar. De nationella miljökvalitetsmålen som konkretiserats i såväl som de skånska miljömålen (Länsstyrelsen och Region Skåne) och Lunds kommuns egna miljömål innehåller liknande tankar. Lunds miljömål är fastslagna i LundaEko antags av KF i mars Det är främst miljömålen under rubrikerna: o o o Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap o En god bebyggd miljö o Ett rikt växt och djurliv som påverkas av visionen för ett grönblått Brunnshögsområde. Det ska ävenunderstrykas att andra miljömål, t.ex. klimatmålet, också gynnas i hög grad. Visionen stödjer därmed den inriktning som tidigare beslutats på både lokal, regional och nationell nivå. Insatsen går helt i linje med det strategiska miljöarbete som kommunen bedrivit i decennier. LundaEko: %20av%20fullmäktige.pdf Skånes miljömål: 19F8F265-07F8-4E68-9DFD-BC563826A95C/0/ Skanes_miljomal_2a.pdf Miljömålsportalen: Attraktivt boende en konkurrensfördel Varför ska man bo och arbeta på Brunnshög och inte i Malmö eller Helsingborg, två grannstäder som målmedvetet satsar på att locka inflyttare? Västra hamnen, Malmö Trivsel är en väsentlig del i en hållbar utveckling. Platsen där man bor har en avgörande betydelse för hur nöjda vi är med våra liv. Det är en viktig faktor i planeringen av Brunnshög. Richard Florida, professor vid George Mason University och författare till två böcker som väckt stor uppståndelse världen över, bedriver för närvarande 6

7 forskning som bland annat omfattar en undersökning av världens största städer i samarbete med undersökningsföretaget Gallup. Resultaten visar att platsen du bor på är avgörande för din tillfredsställelse. Människor svarar att det de värderar platsens skönhet, historia, äkthet och ekologi. Det är den ena viktiga faktorn. Den andra är hur öppen och tolerant de uppfattar sin stad. Richard Florida beskriver en värld som lämnat den industriella eran och klivit in i den kreativa. Och som redan hunnit långt i den utvecklingen. Det han kallar den kreativa klassen de som arbetar med forskning, teknologi, kultur, konst och underhållning består enligt Florida av upp till 40% av befolkningen. I alla fall i länder som USA och Sverige. De består av självständiga individer som ställer krav på de platser där de vill bo och verka. De söker sig aktivt till områden som präglas av öppenhet, tolerans, jämställdhet och social omsorg. Därför räcker det inte med att bara skapa jobb. Det är dags att byta fokus från konkurrenskraft till kreativitet. Alla tecken tyder på att folk i allt högre grad kommer att styras mot att först söka sig till ett område som är attraktivt. Sedan låter de jobbet komma till dem. Det kräver ett samspel mellan politiken och näringslivet. Och den region som lyckas få störst andel av befolkningen att tillhöra den kreativa klassen kommer att vinna loppet om framtiden. Florida menar att Sverige har ovanligt goda förutsättningar att spela en ledande roll i framtidens globala tillväxt eftersom vi har ett försprång när det gäller mjuka värden som tolerans, öppenhet, jämställdhet och social omsorg. Se länkar

8 Blå Brunnshög glittret av vatten i stadsmiljön som Kävlingeån är det nödvändigt att fördröja dagvattnet inom Brunnshögsområdet innan det leds vidare Säkerhetsventiler kan skapas i syste men genom att planera för och anlägga ytor som tål att översvämmas vid extremregnen Inom Brunnshögsområdet finns stora ambitioner att ge området en miljöprofil med en grön och blå inramning. Att utnyttja dagvattnet som en resurs i detta arbete ger stora möjligheter för ökade gröna och blå värden både inne i den urbana täta bebyggelsestrukturen och i den intilliggande Green front. En genomtänkt och genomgående öppen dagvattenhantering som går igen i hela området hjälper till att sätta prägel på området och bidrar starkt till att profilera området som en grön-blå och miljömedveten stadsdel. Mot bakgrund av vetskapen om att regnen framöver kommer att bli mer intensiva, med större regnmängder som följd, är det ett självklart koncept för en hållbar stadsdel. Utöver de rent tekniska fördelarna med öppna dagvattensystem finns många mervärden att vinna: Attraktiva vattenmiljöer skapas i både den urbana väven och i Brunnshögs mindre och större grönområden. Den stora utmaningen när det gäller utform ningen av dagvattensystemet finner man framför allt inne i den urbana miljön, där det gäller att låta dagvattnet ta sin plats i stadsbilden. Öppna system har generellt sett en mycket större flexibilitet än de traditionella ledningarna. Dammar och dikesstråk kan användas för att jämna ut vattenflödena vid kraftiga regntillfället, så att flödesbelastningen på de mottagande vattendragen minskas. Eftersom stora regn medför problem med flödesbelastningen i såväl Höje å De kan också utnyttjas för att rena dagvattnet. Genom att använda naturens egna reningssystem minskar föroreningsbelastningen på de motta gande vattendragen Regnvattenmagasin kommer att behövas för bevattning av stadens grön ska för att erhålla den nödvändiga kylande effekten under de allt varmare sommarmånaderna De bidrar till att öka den biologiska mångfalden. Våtmarker lockar till sig ett rikt fågelliv och blir därigenom populära friluftsområden Synligt vatten ger unika rekreativa och pedagogiska mervärden. Vattenmiljöerna fyller stora natur- och vattenpedagogiska värden för både barn och vuxna. Närheten till Brunnshög ger goda möjligheter för exempelvis skolbarn att komma ut i naturen och läsa sig mer. Sammantaget är det ett system som genomsyras av en långsiktig hållbarhet. Att låta dagvattnet synas i hela området blir därför ett genomgående tema och förstärker Brunnshögs gröna profil. De olika dagvattensystemen utformas på olika sätt för att passa in i den miljö man befinner sig från bostads- Hammarby sjöstad, Stockholm

9 gårdar till det offentliga rummet och dess gator, där det bildar allt ifrån smala kanaler med rotzonsanläggningar, blå samlingspunkter på öppna platser och torg, och bäckar, naturlika våtmarker och dammar i park- och naturmiljöerna. Även detta ett område som omfattas av miljömålen. Att arbeta med gröna tak är också ett fantastiskt sätt att få in såväl dagvattenfördröjning som biologisk mångfald i en annars tät urban miljö. Ambitionen inom Brunnshög är att minst 50 % av alla takytor skall vara belagda med gröna tak. Det ger en märkbar effekt eftersom de gröna taken har, förutom en fördröjande effekt, även en isolerande förmåga, såväl mot värme sommartid som kyla vintertid, de har en viss bullerdämpande effekt och bidrar till att öka den biologiska mångfalden. Även de privata trädgårdarna/bostadsgårdarna spelar en viktig roll för infiltration och fördröjning av dagvattnet. Det är en viktig pedagogisk fråga att informera bostadsbolag, hyresvärdar och villaägare om hur deras mark ingår i Brunnshögs ekologiska system. Sjön, med sandstränder, bryggor och gräsytor i detta nya landskap är en efterlängtad attraktion i Lund och en målpunkt för stadens invånare. Teknikutveckling här handlar om rening av dagvatten till bra kvalité, liksom hanteringen av vattnet från omgivande jordbruksmarker. Se länkar 9

10 Attraktioner för hållbar utveckling på Brunnshög, A-D: A Besökscentrum identitet som hållbar stad/stadsdel och erbjuder dessa företag en arena för att nå ut till potentiella marknader. Hovdala trähus, Hässleholms kommun Det grönblå Brunnshög är en attraktion i sig som medför sidoeffekter såsom visningar, föredrag, undervisning och kunskapsbyggande. Det kommer att locka besökare som medför nya möjligheter till kunskapsutbyte och som bidrar till att utveckla området. Brunnshög blir Sveriges nya spjutspetsprojekt på temat det gröna välfärdssamhället efter BO01 och Hammarby sjöstad. Området kommer att behöva en samlingsplats, ett besökscentrum, för stora mängder av studiebesök från när och fjärran. Besökscentret är en kreativ plats för forskning och demonstration, för att visa grön-blå lösningar på hållbar utveckling och innovation. Ett Ideon för grönska i staden som bidrar till dynamik och nya förutsättningar för verksamhet och forskning inom området. Därmed stärks Brunnshögs och Lunds identitet som hållbar stad/ stadsdel. På en central plats, mitt emot Science Centret, ligger därför besökscentret, som porten till Brunnshögs Green front och som navet i hela kunskapsbyggandet. Här finns personer, utställningar och informationsmaterial som kan introducera besökare till området och hjälpa till med aktiviteter och verksamheter. Plats för forskning och demonstration Kreativitet och innovation är nyckelorden för verksamheten i besökscentret. Ett Ideon för demonstrationsprojekt och grönska i staden bidrar till dynamik och nya förutsättningar för företagsamhet och forskning inom området. Innovations och forskningsföretag i regionen inriktade på lösningar inom grön stadsutveckling bereds möjligheter att prova och visa tilllämpningar av sina produkter. En samling goda exempel både stärker Brunnshögs och Lunds Kreativ mötesplats för kunskapsutbyte såväl som välbefinnande Besökare medför nya möjligheter till kunskapsutbyte och som bidrar till att utveckla området. Det blir en kreativ plats för att visa grön-blå lösningar på hållbar utveckling och innovation. Att parker och grönområden påverkar vår fysiska och mentala hälsa är idag välkänt. Genom samla besökare i gemensamma intressen och aktiviteter påverkas också den sociala hälsan och därmed ökas möjligheterna till livskvalitet och välbefinnande. Pedagogik och folkbildning Världsarboretet, odlingarna, dammar och andra gröna miljöer utnyttjas till en mångfald av aktiviteter inom trädgård, natur och kultur. Olika events som föredrag på specialteman, föreställningar, utställningar, guidade turer, rådgivning e t c har sin givna plats här. I samarbete med intresseföreningar och naturskola öppnas ytterligare möjligheter till utveckling av den pedagogiska verksamheten. Kring centret kan man uppleva de gröna miljöernas hortikulturella och biologiska mångfald, trädgårds- och odlingstips till lundabor, besöka kaféet, butiken, se en film eller följa med på en guidning i området. I besökscentret erbjuds säsongsvis enklare förtäring lagad av nyskördade grönsaker från det ekologiska kökslandet i odlingsområdena intill. I butiken finns litteratur och annat som hör park och trädgård till, allt lite utöver det vanliga. Säsongsvis finns ett utbud av ekologiska produkter, grönsaker och blommor. 10

11 B Odla staden! Koloniområde, Naerum Viljan att själv bidra till bygget av det hållbara samhället är stort i Lund såväl som på andra platser. Den hållbara staden har ett nära förhållande till odling och kretslopp. I stadsdelen Brunnshög utvecklas nya former av odling både i privat småskalig och gemensam regi. Tillfällig såväl som permanent stadsodling i nya spännande former, ett folkbildningsprojekt där vi samarbetar med Lundabor, gästforskare och turister, med en mångfald av etniska bakgrunder och därmed erfarenheter som tas tillvara inom området. Intresset för odling och lokal mat bara växer. Modern Allotment Gardening är en idé från Holland, som nu också uppmärksammas i Storbrittannien och som ännu inte prövats i Norden. I förtätningens spår blir allt färre ytor tillgängliga för odling i städerna, medan medvetenheten ökar om att säkra tillgången till frukt och grönt, odlad under kontrollerade former, samtidigt som intresset för ökad självförsörjning ökar. Men det finns också ett annat spår. Intresset för att skapa sin egen trädgård i miniformat, inte till nytta utan främst till lyst, fylld av blommor och andra vackra växter och ting, ökar starkt. Brunnshögs odlingsområde blir en värdefull resurs för stadens invånare inte bara för att odla grönsaker och frukt utan också som en tillflyktsort från stadens brus, en oas med det senaste av form, teknik och odlingar anpassade för kommande generationers lustar. På Brunnshög inbjuds ett antal nationellt/internationellt kända arkitekter att tolka och designa en modern nyskapande version av koloniträdgården med sin stuga. ESS, MAX 4 med flera företag i området ges möjlighet att finansiera egna moderna minihus med tillhörande trädgårdar, att användas för gästforskare, gäster mm. Öresundsregionen och norra Europa rymmer många fantastiska trädgårdar och parker. En del välkända och stora besöksmål, andra små, privatägda och öppna för besök vid särskilda tillfällen. Trädgårdsturism blir på Brunnshög inte bara trädgård utan besökaren lockas också med upplevelser, kunskap och välbefinnande som ett utbyte av sitt besök. 11

12 C Lunds världsarboretum Centrum för odlingen är besökscentret, med en fantastisk utsikt över odlingslandskapet kring Lund. Ett minisamhälle där framtidsliv kan undersökas i miniformat. På samma sätt som CTH Sörensen skapade det världsberömda koloniområdet i Naerum för mer än 60 år sedan, ett område som blivit en internationell mötesplats, där det sociala livet försiggår dels inne i de häckomgärdare ovala lotterna, dels på de organiskt utformade gräsytorna emellan lotterna, kan ett nytt område skapas på Brunnshög och där bli grunden till livet där när det nya Lund växer fram. Här finns kunnig personal och möjligheter att få hjälpa till för stunden, eller att hyra in sig för en längre tid i något av de unika små husen med sina specialdesignade trädgårdar. Odling finns även i bostadskvarteren. En av de mest uppmärksammade och populära bostadsgårdarna i Hammarby Sjöstad är Familjebostäders, som helt enkelt består av odlingslotter. White arkitekter i Stockholm fick uppdraget att försöka göra en så attraktiv bostadsgård att hyresgästerna stannar kvar. Det har visat sig fungera över förväntan. Dutch allotments are a valuable resource for city dwellers - not just for growing edible crops but also as green oases for ornamentals. In The Netherlands, particularly in urban areas, allotments are a serious issue. Recognised as an important part of the green infrastructure of cities, they are protected from development. Unlike most UK allotments, these popular resources are not used solely for raising fruit and vegetables. Many people see them as an escape from city life, and plant them up with ornamentals, in effect creating gardens. Stadsdelens internationella prägel, framför allt genom det Science Center som planeras ligga mellan Max 4 och ESS och där hundratals forskare från hela världen förväntas bo och arbeta, får sätta avtryck i utemiljön genom ett unikt världsarboretum. Här ska finnas biotoper med träd från hela världen. I stadsdelens parker och gröna gaturum kan man vandra mellan olika världsdelar och uppleva dess speciella växtlighet. Här kan man gå från en japansk skog över till en koreansk och vidare till en kinesisk. Markmodelleringar, skogens vindskyddande effekt och bebyggelsens atriumgårdar m.m. skapar ett mikroklimat som även tillåter att världsdelar såsom Sydamerika och Afrika finns representerade. Vissa platser gestaltas som naturlika så kallade woodland medan andra blir i form av effektfulla massplanteringar. De olika internationella temana kan utvecklas till mötesplatser som speglar världens mångfald på olika sätt. Arboretet blir en internationell attraktion med pedagogiska kvaliteter för universitet och turism. Se länkar 12

Klimatanapassning - Stockholm 2013-10-14

Klimatanapassning - Stockholm 2013-10-14 Klimatanapassning - Stockholm 2013-10-14 The Capital of Scandinavia Kunskap förstå strategi - agera 14/10/2013 The Capital of Scandinavia PAGE 2 Kunskap - Material som tagits fram tidigare Strategi - Klimatanpassning

Läs mer

Urbana ekosystem: Möjligheter och fördelar med grönskande gator och hus i staden. 2010/09/07 Jonas Torsvall, KIT arkitektur

Urbana ekosystem: Möjligheter och fördelar med grönskande gator och hus i staden. 2010/09/07 Jonas Torsvall, KIT arkitektur Urbana ekosystem: Möjligheter och fördelar med grönskande gator och hus i staden 2010/09/07 Jonas Torsvall, KIT arkitektur YTOR Skog: Åkermark: Betesmark: Fiskevatten: CO2: 21.500 km2 7.900 km2 2.600 km2

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv.

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv. 2013 02 26 GRÖNPLAN UPPDRAG Park- och naturnämnden beslutade 2011-06-21, att ge park- och naturförvaltningen i uppdrag att ta fram en Grönplan för Göteborgs Stad i samverkan med övriga berörda förvaltningar

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Översiktligt VA för Triangeln

Översiktligt VA för Triangeln Uppdragsnr: 10108752 1 (6) PM Översiktligt VA för Triangeln Bakgrund I anslutning till väg 136 vid Borgholms norra infart planeras ett område för handel- och serviceetableringar. Planområdet omfattar ca

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Hur bygger vi en ny stad?

Hur bygger vi en ny stad? Hur bygger vi en ny stad? Eva Dalman, projektchef Lund NE/Brunnshög, Lunds kommun Hållbara Brunnshög Lund NE/Brunnshög ny stad på högsta nivå ESS 2015 MAX IV 2010 asdfasdf asdasdf asdfasdf adadfasdf 26

Läs mer

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10 Landskrona stad Översiktsplan 2010 Samrådshandling 2009-09-01 enligt KS beslut 220 2009-09-10 1 Arbetsorganisation Styrgrupp: Styrgruppen för fysisk planering : Torkild Strandberg (Kommunstyrelsens ordförande)

Läs mer

EKOSTADEN AUGUSTENBORG. - en dagvattenvandring

EKOSTADEN AUGUSTENBORG. - en dagvattenvandring EKOSTADEN AUGUSTENBORG - en dagvattenvandring Ekostaden Augustenborg När bostadsområdet Augustenborg byggdes av MKB (Malmö Kommunala Bostäder) på 1950-talet var det ett modernt och populärt område i folkhemsandan.

Läs mer

Stadsbyggnadskontoret Göteborg. Stadsbyggnadskontoret Göteborg

Stadsbyggnadskontoret Göteborg. Stadsbyggnadskontoret Göteborg Välkommen hem Äppelträdgården är inget vanligt bostadsområde, hastigt hoprafsat för att tjäna snabba pengar. Så vill vi inte jobba. Därför började vi med att verkligen tänka efter: hur ser ett optimalt

Läs mer

Kolardammen, Tyresö (en bra lösning nedströms om plats finns att tillgå)

Kolardammen, Tyresö (en bra lösning nedströms om plats finns att tillgå) Thomas Larm Svenska och utländska exempel på lokala åtgärder för fördröjning och rening av dagvatten (för befintliga och nya områden, i gatumiljö och i kvartersmark) 1 Det är inte alltid man har gott om

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Grönstrukturprogram för Växjö stad 2013. POPULÄRVERSION

Grönstrukturprogram för Växjö stad 2013. POPULÄRVERSION Grönstrukturprogram för Växjö stad 2013. POPULÄRVERSION 1 l PARKER, NATUROMRÅDEN OCH SJÖAR är några av Växjös största kvaliteter. De spelar en stor roll vid val av boplats, besöksmål och lokaliseringsort

Läs mer

Lena Brunsell Landskapsarkitekt LAR/MSA lena.brunsell@ekologigruppen.se Telefon 08 525 201 15

Lena Brunsell Landskapsarkitekt LAR/MSA lena.brunsell@ekologigruppen.se Telefon 08 525 201 15 Lena Brunsell Landskapsarkitekt LAR/MSA lena.brunsell@ekologigruppen.se Telefon 08 525 201 15 Strategier för ekosystemtjänster Ekologisk Utvecklingsplan för Upplands Väsby Ekologisk Utvecklingsplan för

Läs mer

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.

Läs mer

Klimatanpassning i planering och byggande. Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson

Klimatanpassning i planering och byggande. Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson Klimatanpassning i planering och byggande Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson Innehåll Fysisk planering och klimatanpassning Ny PBL Planeringsunderlag Anpassningsåtgärder på olika nivåer Mångfunktionella

Läs mer

FLYGBILD. folkets park. Parkhusen - Folkets Park - Vision och målsättning

FLYGBILD. folkets park. Parkhusen - Folkets Park - Vision och målsättning Parkhusen - Folkets Park - Vision och målsättning Folkets Park. För våra ögon och skissande händer ett lugnt och underbart skönt område där lummighet och stillhet blandas med öppenhet och vilja. Dessa

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

BILAGA 1. Exempel på principer för framtida dagvattenavledning. Genomsläppliga beläggningar. Gröna tak

BILAGA 1. Exempel på principer för framtida dagvattenavledning. Genomsläppliga beläggningar. Gröna tak 2013-06-14 Exempel på principer för framtida dagvattenavledning Nedan exemplifieras några metoder eller principer som kan vara aktuella att arbeta vidare med beroende på framtida inriktning och ambitionsnivå

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

Christina Wikberger Projektledare, c/o City, Stockholms stad. Tillväxt, miljö och regionplanering

Christina Wikberger Projektledare, c/o City, Stockholms stad. Tillväxt, miljö och regionplanering Christina Wikberger Projektledare, c/o City, Stockholms stad Tillväxt, miljö och regionplanering Ekosystemtjänster i Norra Djurgårdsstaden Grönska för klimatanpassning, rekreation och biologisk mångfald

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

REKOMMENDATIONER FRÅN URBAN TRANSITION ÖRESUND - RIKTLINJER FÖR HÅLLBART BYGGANDE

REKOMMENDATIONER FRÅN URBAN TRANSITION ÖRESUND - RIKTLINJER FÖR HÅLLBART BYGGANDE REKOMMENDATIONER FRÅN URBAN TRANSITION ÖRESUND - RIKTLINJER FÖR HÅLLBART BYGGANDE Genom projektet Urban Transition Öresund har kommunala riktlinjer och krav studerats. Syftet var att undersöka om det är

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden Stockholm växer Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden stockholm.se/norradjurgardsstaden The Capital of Scandinavia ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN Stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden

Läs mer

Vatten. Natur. Bad. Kultur. Friluftsliv. Båtliv. Turism. Gemenskap

Vatten. Natur. Bad. Kultur. Friluftsliv. Båtliv. Turism. Gemenskap Vatten Bad Kultur Turism Gemenskap Friluftsliv Båtliv Natur Vänersborgs identiteter idag Bilder och ord valda av hundratalet deltagare vid dialogträ en på Folkets Hus 2 oktober 2014. Storleken varierar

Läs mer

Kompensationsåtgärder Grönytefaktor GYF i GBG. Gröna oaser / Gröna stråk Gröna väggar och tak. Vägledning Gröna väggar och tak (kommunens byggnader)

Kompensationsåtgärder Grönytefaktor GYF i GBG. Gröna oaser / Gröna stråk Gröna väggar och tak. Vägledning Gröna väggar och tak (kommunens byggnader) Kompensationsåtgärder Grönytefaktor GYF i GBG Gröna oaser / Gröna stråk Gröna väggar och tak Vägledning Gröna väggar och tak (kommunens byggnader) Vegetationsvägg på Kv. Traktören Träd i hård stadsmiljö

Läs mer

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Dnr KK09/250 Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Beslutad i kommunstyrelsen 2011-XX-XX Beslutad i kommunfullmäktige 2011-XX-XX Förord Alla globala problem är lokala någonstans.

Läs mer

www.goteborg.se/centralaalvstaden centralaalvstaden@goteborg.se

www.goteborg.se/centralaalvstaden centralaalvstaden@goteborg.se www.goteborg.se/centralaalvstaden centralaalvstaden@goteborg.se Vårt uppdrag Att utarbeta en vision och en strategi utifrån hela stadens perspektiv...med utgångspunkt i den sociala, ekologiska och ekonomiska

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Ta hand om dagvattnet. - råd till dig som ska bygga

Ta hand om dagvattnet. - råd till dig som ska bygga Ta hand om dagvattnet - råd till dig som ska bygga Vad är dagvatten? Dagvatten är regn- och smältvatten som rinner på hårda ytor som tak och vägar, eller genomsläpplig mark. Dagvattnet rinner vidare via

Läs mer

Västra Hamn Hållbar stadsplanering i Malmö

Västra Hamn Hållbar stadsplanering i Malmö Västra Hamn Hållbar stadsplanering i Malmö Lars Böhme Stadsbyggnadskontoret Malmö Copenhagen 1979 Västra Hamn MALMÖ 2002 då 1 Malmö nu 2005 och nu 2035 2035 Hållbarhetens tre parametrarna Steg mot hållbar

Läs mer

Bevara barnens skogar

Bevara barnens skogar Bevara barnens skogar Verksamhetsriktlinjer STÄMMANS BESLUT OM RIKTLINJER 2011-2014 Naturskyddsföreningen ska verka för: att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna en

Läs mer

3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID

3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID 3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 3 / 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID 21/ SLUTSATSER Ön Sanden är en fantastisk och attraktiv plats

Läs mer

Avrapportering - Uppföljningsplan för projektet. Grönskan roll i en klimatsmart stad

Avrapportering - Uppföljningsplan för projektet. Grönskan roll i en klimatsmart stad Avrapportering Uppföljningsplan för projektet Grönskan roll i en klimatsmart stad Som underlag för avrapportering mars 2013 används tidigare insänd uppföljningsplan, uppdaterad. Uppföljningsplanen visas

Läs mer

Hållbar stadsutveckling och det politiska ledarskapet. Peter Örn Region Väst 5 februari 2014

Hållbar stadsutveckling och det politiska ledarskapet. Peter Örn Region Väst 5 februari 2014 Hållbar stadsutveckling och det politiska ledarskapet Peter Örn Region Väst 5 februari 2014 Delegationen för hållbara städer Regeringsuppdrag 2008 2012 Verka för hållbar utveckling av städer, tätorter

Läs mer

Papyrus. Från bruksområde till blandstad för alla. Socialdemokraterna i Mölndal

Papyrus. Från bruksområde till blandstad för alla. Socialdemokraterna i Mölndal Papyrus Från bruksområde till blandstad för alla Socialdemokraterna i Mölndal Inledning Det här är en Socialdemokratisk idé, eller vision om man så vill, för hur vi tycker att Papyrusområdet skall utvecklas.

Läs mer

Policy. Kulturpolitiskt program

Policy. Kulturpolitiskt program Sida 1/8 Kulturpolitiskt program Varför kultur? Kungsbacka är en av Sveriges främsta tillväxtkommuner vilket ställer höga krav inom flera områden, inte minst kulturen. Kungsbackas intention är att tänka

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Josephine Nellerup Planeringsarkitekt FRP/MSA PLANCHEF Stadsbyggnadskontoret Josephine.nellerup@malmo.se PRIOTERADE INRIKTNINGAR Regional motor för

Läs mer

Problemställningar, möjligheter och erfarenheter. Bo Grönlund, arkitekt maa, sa Kunstakademiets Arkitektskole, Köpenhamn

Problemställningar, möjligheter och erfarenheter. Bo Grönlund, arkitekt maa, sa Kunstakademiets Arkitektskole, Köpenhamn Problemställningar, möjligheter och erfarenheter Bo Grönlund, arkitekt maa, sa Kunstakademiets Arkitektskole, Köpenhamn Linköping 2002 Fler än 35 andra svenska kommuner sedan 2000 Några problemindikatorer:

Läs mer

Kalmar Nyckel PLATSEN

Kalmar Nyckel PLATSEN Sida 1 (6) Placering av Linnéuniversitet i Kalmar 2009-11-20 BEDÖMNINGSARBETE ARKITEKTUPPDRAG Kalmar Nyckel PLATSEN 1 Allmänt Vad innebär huvudkriterierna för förslaget: sjönära, stadsnära, kommunikationsnära.

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Behovsbedömning SAMRÅDSHANDLING. Här infogar du din bild. Den ska få plats i den na ruta. SPN-000/000 1(9) SPN 2014/0082 214

Behovsbedömning SAMRÅDSHANDLING. Här infogar du din bild. Den ska få plats i den na ruta. SPN-000/000 1(9) SPN 2014/0082 214 Behovsbedömning 1(9) SPN-000/000 Tillhörande tillägg till detaljplan för fastigheten Pryssgården 1:43 med närområde inom Pryssgården i Norrköping den 21 april 2015 Här infogar du din bild. Den ska få plats

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

DESIGNGUIDE FÖR EKOLOGISKT HÅLLBARA BOSTADSGÅRDAR

DESIGNGUIDE FÖR EKOLOGISKT HÅLLBARA BOSTADSGÅRDAR DESIGNGUIDE FÖR EKOLOGISKT HÅLLBARA BOSTADSGÅRDAR 2 Innehåll Inledning s. 3 Träd, buskar och annan vegetation s. 4 Gröna tak s. 6 Dammar/ öppna dagvattensystem s. 8 Fasadgrönska s. 10 Biotoper s. 12 Djurbon

Läs mer

Kinda kommun Styrning och Kvalitet

Kinda kommun Styrning och Kvalitet Kinda kommun Styrning och Kvalitet Diarienummer: Publiceringsdatum: Publicerad: Hemsida, Kindanätet (inom snar framtid) Beslutsfattare: Ledningsgrupp Beslutsdatum: Giltighetstid: Tills vidare Uppföljning:

Läs mer

Ett följsamt mini-manhattan på Västra Kungsholmen

Ett följsamt mini-manhattan på Västra Kungsholmen Pressmeddelande Kjellander + Sjöberg skapar ett nytt infill-bostadshus i den centralt belägna stadsdelen Kungsholmen i Stockholm. Paradiset 19-21 är ett karaktärsfullt tillägg med egen identitet som utvecklas

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING 2010-02-19 PLAN PLAN.2007.76 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Kolartorp 3 Haninge kommun har i samarbete med kommunekolog genomfört en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 och miljöbalken

Läs mer

We are very practical, says Hans Murman about Swedish architects.

We are very practical, says Hans Murman about Swedish architects. We are very practical, says Hans Murman about Swedish architects. Hans Murman, CEO of Murman Arkitekter, has made himself known for an architecture in which national tradition is blended with international

Läs mer

Stadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011

Stadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011 Stadsdelsanalys av Rosengård Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011 Inledning Inför arbetet med att inventera och göra en nulägesanalys av Rosengård har vi valt att begränsa vårt område. Det område

Läs mer

Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB

Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB Kort om Enetjärn Natur Start 2001 Ekologkonsult > 20 medarbetare (biologer, jägm, miljövetare, disputerade)

Läs mer

Planens uppenbara positiva inverkan på:

Planens uppenbara positiva inverkan på: Sida 2 av 6 SAMMANFATTNING Betydande påverkan antas enligt bedömningskriterier i MKB-förordningen bilaga 4 Anges förutsättningar för kommande verksamhet eller åtgärder som kan antas medföra betydande miljöpåverkan

Läs mer

Mer människor, mindre trafik

Mer människor, mindre trafik Mer människor, mindre trafik Nyckeln till ett större och mer hållbart Göteborg Västlänken En storstad med trivsel och nära till det mesta Året är 2026 och Göteborgsregionen beräknas ha 1,6 miljoner invånare,

Läs mer

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Barn och unga i Gullspångs kommun påverkar sina liv och bidrar till en hållbar värld (Vision) I visionen betonas vikten av individens ansvar för sin

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

Behovsbedömning. Sagobyn och Kv. Laxen. tillhörande ändring av detaljplan för. SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 2015-08-18

Behovsbedömning. Sagobyn och Kv. Laxen. tillhörande ändring av detaljplan för. SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 2015-08-18 SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 Behovsbedömning tillhörande ändring av detaljplan för Sagobyn och Kv. Laen SAMRÅDSHANDLING Dnr MOB 2015-241 Miljö- och byggnadsförvaltningen 2 Behovsbedömning

Läs mer

Nya Årstafältet Stockholms mest spännande arkitekttävling INBJUDAN

Nya Årstafältet Stockholms mest spännande arkitekttävling INBJUDAN Nya Årstafältet Stockholms mest spännande arkitekttävling INBJUDAN Stockholm behöver din hjälp! Stockholm är hett. Stockholm är navet i Östersjöområdet och Nordens huvudstad. Stockholm växer. Under de

Läs mer

FRAMTIDEN. Staden och Naturen. STADSTRÄDGÅRDSMÄSTARKONGRESS i Lund 24-26 augusti 2011

FRAMTIDEN. Staden och Naturen. STADSTRÄDGÅRDSMÄSTARKONGRESS i Lund 24-26 augusti 2011 Föreningen Sveriges Stadsträdgårdsmästare och Lunds Kommun bjuder in till STADSTRÄDGÅRDSMÄSTARKONGRESS i Lund 24-26 augusti 2011 FRAMTIDEN Staden och Naturen Illustration; SOFIA SCHEUTZ DESIGN www.sofiadesign.se

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

Dagvattenutredning Sparven 6

Dagvattenutredning Sparven 6 Dagvattenutredning Sparven 6 Datum: 2011-11-02 Pauline Sandberg Uppdragsledare Jan Kjellberg Granskare BYLERO, Byggledare i Roslagen AB Baldersgatan 12 761 31 Norrtälje Organisationsnummer 556489-0340

Läs mer

B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen. inom Vilbergen i Norrköping

B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen. inom Vilbergen i Norrköping 1(8) B EHOVSBEDÖMNING tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen inom Vilbergen i Norrköping, fysisk planering den 20 september 2012 A N T A G A N D E H A N D L I N G Antagen i SPN: 2013-01-29,

Läs mer

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil?

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil? SAMMANSTÄLLNING ENKÄT OM GRÖNA FRÅGOR INFÖR VALET 2014 Nätverket Ny Grön Våg består av ett 30-tal natur-, miljö-, och friluftsorganisationer i sområdet. Bland dessa ingår Naturskyddsföreningen i s län,

Läs mer

Miljöteknik och gröna innovationer inom vatten/va - området

Miljöteknik och gröna innovationer inom vatten/va - området Miljöteknik och gröna innovationer inom vatten/va - området Ulf E Andersson Presentation på Inspiration Vatten 25-26 november 2013 1 Varför behövs teknikutveckling och innovationer inom vatten/va? Sverige

Läs mer

Hållbar dagvattenhantering

Hållbar dagvattenhantering Hållbar dagvattenhantering Bakgrund Det faller årligen stora mängder nederbörd. All nederbörd som inte infiltreras bildar dagvatten. Dagvatten är det vatten som rinner ut i sjöar och vattendrag via rör,

Läs mer

Välkommen till SCB:s frukostseminarium om grönytor

Välkommen till SCB:s frukostseminarium om grönytor Välkommen till SCB:s frukostseminarium om grönytor Hur gröna är våra städer? Foto: Stefan Svanström Stefan Svanström & Jerker Moström Avdelningen för Regioner och Miljö Statistiska centralbyrån facebook.com/statisticssweden

Läs mer

BIDRAG DELTÄVLING HUSIE Februari 2012

BIDRAG DELTÄVLING HUSIE Februari 2012 BIDRAG DELTÄVLING HUSIE Februari 2012 Innehållsförteckning Sammanfattning sid. 3 NYbyggnad 1. Jag Älskar kollektiv sid. 4 2. Hohögsparken hela malmös vardagsrum sid. 9 3. Legoheter sid. 14 4. Bikupan.

Läs mer

Hållbarhetscertifiering vad innebär det i praktiken?

Hållbarhetscertifiering vad innebär det i praktiken? Hållbarhetscertifiering vad innebär det i praktiken? Maria Skarrie, 2014-10-06 www.boras.se/norrbyvaxer Hur görs valet? Pris Egenskaper/Funktion Miljömärkning Miljömärkning Kund Försäkran att det är en

Läs mer

VATTHAGEN 1:103 2014 09 29 Underlag för plansamråd

VATTHAGEN 1:103 2014 09 29 Underlag för plansamråd Vy 1 från Stockholmsvägen NY IDENTITET Konturs förslag till ny bebyggelse vid glädjens trafikplats bygger på att tillföra en mix och mångfald i såväl programinnehåll som arkitektoniskt gestaltning och

Läs mer

9. Naturmiljöer och biologisk mångfald

9. Naturmiljöer och biologisk mångfald 9. Natur och gröna frågor kan ses ur flera perspektiv. Detta kapitel behandlar naturvärden utifrån perspektivet biologisk mångfald och förutsättningarna för denna. Naturvärden utifrån ett rekreativt perspektiv

Läs mer

kort sagt Planera med miljömål!

kort sagt Planera med miljömål! Planera med miljömål! kort sagt Nya lokaler för näringslivet, attraktiva och trygga bostadsområden, god tillgång till service, nya vägar och järnvägar och en bibehållen god miljö, hur går det ihop? Kan

Läs mer

Idéuppdrag Stationsområdet, HÖÖR 2012.05.11

Idéuppdrag Stationsområdet, HÖÖR 2012.05.11 HÅLLBART? Frågan om stationsområdet i Höör handlar Frågan om tillgänglighet till platsen rör sig på flera nivåer. Det handlar både om hur man kommer till och från, men också om hur man kan röra sig på

Läs mer

Attraktiv stadsmiljö. Antoni Research. @RudolfAntoni

Attraktiv stadsmiljö. Antoni Research. @RudolfAntoni Attraktiv stadsmiljö Antoni Research @RudolfAntoni STADEN FÖRÄNDRAS Människor mer rörliga och flyttbenägna Koncentration till allt större städer Staden är inte bara en handelsplats mötesplats, arena

Läs mer

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden Vattenförvaltning i Europa God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden Vattenråd som förvaltingsform? Avgränsning Frivillighet Lokal förankring Finansiering av Vattenråd: - Startstöd

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

Yttrande om förslag till detaljplan för kv. Fredriksdal

Yttrande om förslag till detaljplan för kv. Fredriksdal YIMBY Yes In My BackYard. 2009-08-24 Diarienummer: 2007-36164 2009:15 Yttrande om förslag till detaljplan för kv. Fredriksdal - Inledning YIMBY välkomnar att utbyggnaden av Hammarby Sjöstad fortsätter.

Läs mer

2010-05-04. Som ni alla vet har våra tätortnära naturområden en mängd olika värden. Jag ska nämna några exempel.

2010-05-04. Som ni alla vet har våra tätortnära naturområden en mängd olika värden. Jag ska nämna några exempel. Promemoria 2010-05-04 Miljödepartementet Tal av Statssekreterare Elisabet Falemo vid konferensen Storstadsnatur i Stockholm den 4 maj 2010 Stockholm är en av världens rikaste huvudstäder. Det beror till

Läs mer

Nätverket Trädplan Göteborgs yttrande angående Göteborgs Grönplan

Nätverket Trädplan Göteborgs yttrande angående Göteborgs Grönplan Nätverket Trädplan Göteborgs yttrande angående Göteborgs Grönplan Trädplan Göteborg välkomnar Park- och naturnämndens beslut att upprätta inriktnings- och planeringsdokumentet Göteborgs grönplan. En strategi

Läs mer

2009-10-13. -Gävles framtida klimat. -Vad kan vi göra? -Baltic Climate. Lars Westholm Miljöstrateg, Kommunledningskontoret Gävle kommun

2009-10-13. -Gävles framtida klimat. -Vad kan vi göra? -Baltic Climate. Lars Westholm Miljöstrateg, Kommunledningskontoret Gävle kommun Lars Westholm Miljöstrateg, Kommunledningskontoret Gävle kommun -Gävles framtida klimat -Vad kan vi göra? -Baltic Climate 80 Förändring i temperatur och nederbörd 1960 2100 Årsmedelvärden i Gävleborgs

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA

STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA ARBETSRAPPORT juni 2006 STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA - strategiska stadsbyggnadsanalyser - förslag på riktlinjer för stadsutveckling - konceptskiss inför det fortsatta planarbetet Bakgrund

Läs mer

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning. Luspen 1:158 m fl. Dnr: 2010.0677-313 Upprättad: 2011-01-25

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning. Luspen 1:158 m fl. Dnr: 2010.0677-313 Upprättad: 2011-01-25 Storumans kommun Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning på fastigheten Luspen 1:158 m fl Dnr: Upprättad: 2011-01-25 Detaljplan för skidskytteanläggning på fastigheten Luspen 1:158 m fl Samråd

Läs mer

Kvarteret Bleckslagaren, Sävsjö. Ett grönt CENTRUM boende Moderna lägenheter med närhet till service och handel

Kvarteret Bleckslagaren, Sävsjö. Ett grönt CENTRUM boende Moderna lägenheter med närhet till service och handel Kvarteret Bleckslagaren, Sävsjö Ett grönt CENTRUM boende Moderna lägenheter med närhet till service och handel Vill Du bo mitt i centrum? Sävebo, det kommunala bostadsbolaget, bygger nytt i Sävsjö! Centralt

Läs mer

Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling. Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011

Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling. Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011 Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011 STRESS + coping Söka skaffa högre status Fientlighet, negativism Cynism, vårdslöshet Främlingsrädsla/fientlighet

Läs mer

Göteborg ska få ett nytt kulturhus. Och det ska ligga i Bergsjön.

Göteborg ska få ett nytt kulturhus. Och det ska ligga i Bergsjön. Göteborg ska få ett nytt kulturhus. Och det ska ligga i Bergsjön. Nu blir drömmen om ett kulturhus i Bergsjön verklighet. Göteborgs kommunfullmäktige har bestämt att Göteborg ska få ett nytt kulturhus.

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

ETT TILLÅTANDE UTERUM JÄRNMALMSGATAN, RINGÖN Förslag av Stella Svanberg, Fastighetskontoret 2014

ETT TILLÅTANDE UTERUM JÄRNMALMSGATAN, RINGÖN Förslag av Stella Svanberg, Fastighetskontoret 2014 ETT TILLÅTANDE UTERUM JÄRNMALMSGATAN, RINGÖN Förslag av Stella Svanberg, Fastighetskontoret 2014 KOPPLINGAR FRAMTIDA STRÅK OCH TILLFÄLLIGA AKTIVITETER IDAG IDAG OCH IMORGON + TEMPORÄRA AKTIVITETER FLERTAL

Läs mer

BID som samverkansform

BID som samverkansform BID som samverkansform Vad är BID? Internationell tillämpning Erfarenheter i Sverige Metod Drivkrafter Medborgardialog Hur går utvecklingen vidare i Sverige? Business Improvement District Skottland Innerstaden

Läs mer

Sweden Green Building Council

Sweden Green Building Council Sweden Green Building Council 1 Ca 215 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 Vad innebär miljöcertifiering av byggnader? Byggnadens prestanda jämförs med mätbara kriterier skalan är poäng

Läs mer

http://sse-c.se Ett forsknings- och utvecklingsprogram ägt av SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet

http://sse-c.se Ett forsknings- och utvecklingsprogram ägt av SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet http://sse-c.se Ett forsknings- och utvecklingsprogram ägt av SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet 1 Två inriktningar inom SSE-C Urban Food Urban Health 2 I samarbete med sina partners Insikt nummer 1 Restflöden

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

Program för utveckling av Örebros västra stadsdelar

Program för utveckling av Örebros västra stadsdelar Program för utveckling av Örebros västra stadsdelar Innehållsförteckning Program för utveckling av Örebros västra stadsdelar...3 Övergripande mål...3 Huvudmål...3 1. Attraktiva stads- och boendemiljöer...3

Läs mer

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta

Läs mer

Riktlinjer och policies för barns och ungas utemiljöer i Göteborg. Helena Bjarnegård, Stadsträdgårdsmästare

Riktlinjer och policies för barns och ungas utemiljöer i Göteborg. Helena Bjarnegård, Stadsträdgårdsmästare Riktlinjer och policies för barns och ungas utemiljöer i Göteborg Helena Bjarnegård, Stadsträdgårdsmästare Grönstrategi, Lekplatspolicy Riktlinjer för jämställdhet och tillgänglighet HÅLLBAR STAD ÖPPEN

Läs mer

SAMMANSTÄLLNING DIALOGMÖTE 1

SAMMANSTÄLLNING DIALOGMÖTE 1 SAMMANSTÄLLNING DIALOGMÖTE KRONANDALEN MED OMGIVNINGAR Datum 50423 Plats Spirans förskola Deltagare Boende och intressenter i Kronandalen, Luleå kommun Processledare Strategisk Arkitektur DIALOGMÖTE _

Läs mer