grön stad - klimatsäker stad grönblå brunnshög & dess greenfront Hållbara Lund NE/Brunnshög Vision Landskap & Vatten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "grön stad - klimatsäker stad grönblå brunnshög & dess greenfront Hållbara Lund NE/Brunnshög Vision Landskap & Vatten"

Transkript

1 grön stad - klimatsäker stad grönblå brunnshög & dess greenfront Hållbara Lund NE/Brunnshög Vision Landskap & Vatten INTERNT ARBETSMATERIAL 2009, Justerat Tekniska förvaltningen i Lunds kommun Park- och naturkontoret/agneta Persson

2 Vision för Brunnshögsområdet Potzdamer Platz, Berlin Museé du Quai Branly, Paris Brunnshög kan bli Sveriges främsta exempel på hållbar stadsplanering, som en utveckling av BO01 och Hammarby Sjöstad. Hållbara Brunnshög kan vara så attraktivt att det lockar lundabor och besökare från hela världen. Det kan vara ett område som människor vill besöka, flytta till och arbeta i. Det har unika egna kvaliteter som gör att det lockar från när och fjärran. Hela stadsdelen utmärker sig direkt genom sin gröna och blå inramning; gröna tak, gröna fasader och glittrande vatten i öppna dagvattensystem, där de allra senaste innovationerna prövas i teknikutvecklingsprojektet. Visionen tar avstamp i den ökade förståelsen för utemiljöns betydelse såväl för samhällsutvecklingen i stort som för människans välfärd och välbefinnande. Medvetenheten om effekterna av klimatförändringarna och nya rön inom forskningen innebär en ny och önskvärd insikt om betydelsen av den offentliga miljön, särskilt den gröna miljön, för en ekologisk, ekonomisk och socialt och kulturellt hållbar samhällsutveckling genom mångfacetterad samverkan mellan grönska och vatten, som vardag och attraktion. Det innebär att våra framtida urbana grönområden och utemiljön i stadslandskapet inte bara är en väsentlig kvalité för den sociala miljön och för städers inbördes konkurrens genom att erbjuda människor omväxlande och upplevelserika utemiljöer. De kan också komma att ha funktionen som magasin för regnvatten för bevattningen av stadens grönytor för att åstadkomma den nödvändiga kylande effekten under de allt varmare sommarmånaderna. Den gröna infrastrukturen genomsyrar Brunnshög i olika skalor; från att integreras i den täta stadsväven genom gröna tak och fasader till 2 större sammanhängande park/naturområden i Brunnshögs Green front. Den grönblå visionen på Brunnshög bidrar till hållbar samhällsutveckling genom: Motverkande av och anpassning till klimatförändringar En attraktion av internationellt intresse som i sig självt bidrar till att ut veckla området i hållbar anda Demonstrera och utveckla innova tioner för hållbar stadsutveckling (jfr Max 4 och ESS, spjutspets inom sina respektive områden) Ökad trivsel och livskvalitet för boende och verksamma i Brunnshög och Lunds kommun (jfr Silicon Valley/ Richard Florida) Förbättrad luftkvalitet Professor Helga Fassbinder, stadsplanerare och chefredaktör för Biotope City Journal och med bas i Amsterdam och Paris, skriver i sin artikel Climate strategies in European Cities: Research has convincingly demonstrated that vegetation is an efficient instrument against urban warming up and for cleaning urban air. It is astonishing that local governments, architects and urban planners still do not use vegetation as a prominent feature in all their designs. Why don t we have green roofs, vertical green on buildings and trees along the roads as a standard equipment of all our planning and building activities? Hon efterlyser ett helt nytt sätt att tänka. Det är dessutom möjligt. Vi saknar inga tekniska lösningar. Problemet är snarare en fråga om mentala barriärer. I Chicago till exempel, föreskriver man gröna tak i staden. I Paris, liksom i alla andra täta städer, måste man gröngöra vertikalt, det vill säga skapa nya gröna ytor där även väggarna utnyttjas. De senaste åren har 92 vertikala trädgårdar tillskapats. Man anlägger så kalllade Community gardens, parker som parisarna själva får sköta. De har väckt stort intresse och har långa väntelistor. Och det finns en politisk vision om att det ska finnas ett stadsträd per invånare. Centrala Paris har idag drygt två miljoner invånare och bara stadsträd.

3 Vi har i Lund en unik möjlighet att ta fasta på Fassbinders uttalande och bli ett framstående internationellt exempel som visar att det går att bygga hållbara städer med målet att reducera, absorbera och binda koldioxid, att utjämna temperaturhöjningar, dämpa starka vindar och att förbättra luftkvaliteten med hjälp av vegetation som ett effektivt instrument. Synergieffekterna är många. Bara genom att till exempel anlägga gröna tak minskar risken för översvämningar genom att de absorberar stora mängder regn, de kyler luften under sommaren, förbättrar luftkvaliteten och ökar biodiversiteten, men det skapar även nya arbetstillfällen. Så tänk gröna tak, vertikal grönska på fasaderna, träd längs varje gata och en genomgående öppen dagvattenhantering som standardutrustning för Brunnshög. Detta sätter prägeln på området och bidrar starkt till att profilera Brunnshög som en grönblå och miljömedveten stadsdel. En mångfald träd i de privata och offentliga rummen och med en Green front, en stadsnära skog som skapar bra lokalklimat, minskar energiåtgången och med ett attraktivt innehåll. En permeabel vindskyddande avgränsning mot kulturlandskapet, men som samtidigt ger möjligheter att ta sig ut i detta landskap, ger stadsdelen en helt unik och genomtänkt identitet. Mitt emot Science City ligger besökscentrat, en byggnad som utgör knutpunkten i kunskapsbyggandet och kunskapsutbytet, en kreativ plats för att visa och diskutera grönblå lösningar på hållbar utveckling och innovation. Besökscentret byggs tidigt i projektet och fungerar också som utsiktspunkt över området. Intill besökscentrat finns Odla staden!, ett projekt som utvecklar de senaste av form, teknik och odlingar kopplat till pedagogiska värden, hälsa och rekreation. Brunnshög blir en uppskattad målpunkt, dels för Lundaborna som lockas av ett nytt rekreationsområde lättillgängligt och centralt i staden. Dels för de hundratals internationella forskare som kommer att vara verksamma och förväntas bo i Science City intill Max 4 och ESS. Fakta från landskapsarkitektur SLU, Info nr 2 Klimatanpassning av Lunds stadskärna Eivor Bucht, Johanna Deak. Green infrastructure to combat climate change, Susannah Gill, Communities forest north west. Climate strategies in European cities: Greening the city Paris & Amsterdam: Flagship examples of European green space urban initiatives, Helga Fassbinder Brunnshög och dess Green front rymmer ett centralt och lättillgängligt rekreationsområde, Lundalungan, ett stadsnära Skrylle. Men också ett världsarboretum, som understryker områdets internationella prägel. Träd från hela världen blir tongivande i den bebyggda miljön och fortsätter ut som exotiska gläntor i ett stadsnära och mjukt kuperat rekreationsvänligt närlandskap.

4 Gröna Brunnshög och the Green front En Green front anläggs i övergången mellan stadsdelen och det öppna odlingslandskapet. Här skapas en grön framsida, en stadsskog med stora kvaliteter för rekreation och friluftsliv. Ett möte lika attraktivt som kusten med möjligheter för utsikt över vida vidder, vandringar längs gröna stråk, öar och mötesplatser. Skogen dämpar vinden från det öppna åkerlandskapet kring Brunnshög, minskar energibehovet och ger ett behagligt lokalklimat i stadsdelen. Träden skapar den goda miljön. De binder koldioxid och partiklar och bidrar till bättre luft och att kompensera för områdets klimatpåverkan. Stora parker eller skogsområden har betydligt bättre luftkvalitet och temperaturen kan sommartid vara mellan fem och tio grader lägre än i omgivande hårdgjorda miljöer. Men det räcker inte att enbart anlägga stora parker eller skogsområden m från dessa upphör mätbara effekter för lufttemperaturen. Därför kompletteras hela Brunnshögsområdet med allt ifrån enstaka träd, trädrader och alléer och mindre trädgrupper fördelade i sammanlänkade system. Träd är kulturbärare och har en livsavgörande betydelse för oss människor. De symboliserar mer än något annat själva livet. De skapar livsmiljö för en rik biologisk mångfald som berikar upplevelserna för boende och besökare. LundaLungan, som inryms i Green front, blir en buffert mot Kungsmarken, som är ett värdefullt riksintresse för naturvården, mycket känsligt för slitage. Men genom Lunds nya lättillgängliga rekreationsområde kan riksintresset berikas. Inom Green front-området anläggs också en mindre sjö för fördröjning av dagvatten. Även miljön kring sjön ger möjligheter till spännande biotoper och höga rekreativa värden. Klimatsäkring av staden Vi vet att vårt klimat förändras. Vi känner bland annat till prognosen att temperaturen kan öka med 4 grader Celsius till omkring 2080 på våra breddgrader. En forskargrupp vid Universitetet i Manchester har, mot bakgrund av detta, beräknat att endast en tio-procentig ökning av gröna områden i stadslandskapet kan kompensera och minska temperaturen i våra städer med så mycket som fyra grader Celsius. Minskningen beror på vattnets kylande effekt när det avdunstar från blad och vegetation. Det är samma effekt som när vi människor svettas. En sådan minskning är av stor betydelse för människans välbefinnande och hälsa i våra städer. Man bör ta tillfället i akt att öka andelen gröna områden i samband med förändringar i bebyggelsestrukturen, såväl som att plantera träd och utveckla gröna tak, menar forskargruppen. Det är ett synnerligen tänkvärt påpekande som utgör en kontrast till den pågående trenden till förtätning i våra städer. Vi kan alltså använda vegetation för att minska den lokala uppvärmningen. Klimatförändringarnas effekt på temperaturen är särskilt angelägen i städerna eftersom det kan bli betydligt varmare i staden än på landet, beroende på den värme som byggnader, vägar och trafik alstrar och avger till omgivningen. Vi vet att regnen framöver kommer att bli mer intensiva, med större regnmängder som följd. En regning vinterdag kan komma att medföra nästan 50% mer regn än idag, menar forskargruppen i Manchester. Modellstudier visar att flödet i dagvattensystemet kan komma att öka väsentligt. Det innebär i de flesta städer kraftiga översvämningar i dagvatten- och avloppssystem. Redan idag är dagvattensystemen som bekant underdimensionerade. Dessvärre räcker

5 inte en tio-procentig ökning av grönytor i staden till för den upptagning av regnvatten i marken som kommer att behövas för att ta upp regnvattnet i marken. Därför kan det behövas ytterligare tillskott av grönytor och natur i stadens närhet. För att bibehålla växternas kylande effekt under de varmare sommarmånaderna bör städerna utveckla metoder för att magasinera vatten. Det kan innebära att våra framtida urbana grönområden och utemiljön i stadslandskapet inte bara är en väsentlig kvalité för den sociala miljön och för städers inbördes konkurrens genom att erbjuda människor omväxlande och upplevelserika utemiljöer. De kan också komma att ha funktionen som magasin för regnvatten för bevattningen av stadens grönytor. När vi planerar och bygger ett område som Brunnshög är klimatförändringarna därför en viktig aspekt att ha med sig i stadsbyggandet. Genom att lyfta upp dagvattnet till ytan kan stora vinster göras för att klimatanpassa området. Öppna system har generellt sett en mycket större flexibilitet än de traditionella ledningarna. Beroende på hur systemen utformas kan man få stora volymer att utnyttja vid de riktigt kraftiga regnsituationerna. Dessa extravolymer fungerar som säkerhetsventiler i systemet och kan gömmas inne i området. Detta görs t.ex. genom att man anlägger ytor som tillåts svämmas över vid extremregnen det kan t.ex. vara en gräsyta som nyttjas för rekreation i normalfallet men kan användas som en översvämningsyta vid behov. se länkar.. har till parker och natur, desto troligare är det att de tar sig dit. Ligger naturen mer än en kilometer bort minskar motivationen att besöka den. Tätortsnära natur är en samhällsekonomisk investering. Mot bakgrund av detta är naturen på Brunnshög lättillgänglig. Lundaborna kan enkelt nå publika och spännande aktiviteter genom goda kollektiva förbindelser med Lundalänken. Jordmassor från byggnationen i området modulerar Brunnshögs Green front till ett lockande landskap för vandring, jogging, klättring, bmx/mountainbike, ridning och andra spännande aktiviteter. Vi har kunnat visa att ju längre tid man spenderar i lövskog, desto mindre stress upplever man, säger Matilda Annerstedt, forskare vid SLU i Alnarp. Det är klarlagt att naturen har en lugnande inverkan. Vi kan idag stapla studier som visar att pulsen sjunker och halterna av stresshormonet cortisol minskar när man kommer ut i skogen. Det finns klassiska experiment som visar att utsikt mot skog påskyndar läkningen efter operationer, att närhet till natur kan minska brottsligheten i ett bostadsområde och att konditionsträning ger bättre resultat i naturen än på ett gym. Folkhälsomålen sunda människor i en sund stadsdel Såväl de Nationella folkhälsomålen som Skånes regionala folkhälsostrategi anger inriktning och prioritering på det folkhälsoarbete som ska bedrivas. De Nationella folkhälsomålen är indelade i elva målområden som utgör de faktorer som i störst utsträckning påverkar hälsan och samtliga områden inryms under det övergripande målet att skapa samhälleliga förutsättningar Hälsa och välbefinnande för lundabor och gästforskare Den gröna framsidan på Brunnshög blir Lunds centrum för rekreation och friluftsliv. Naturen spelar en mycket viktig roll för folkhälsan. Nationella och internationella studier visar att naturen inbjuder till fysisk aktivitet, minskar stress och oro, ger skärpt koncentrationsförmåga, sänker blodtrycket och ger bättre motorik. Tillgång till närnatur är särskilt betydelsefull eftersom forskning visat att ju närmre människor

6 för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Ökad fysisk aktivitet är ett av dessa mål, som utifrån hälsans ojämna fördelning och ohälsosituationen är särskilt viktigt att fokusera på. I enlighet med den regionala folkhälsostrategin, Folkhälsan i Skåne - regional strategi , prioriteras särskilt fem fokusområden, där fysisk aktivitet ingår i ett av dessa. Statens folkhälsoinstituts nya rapport Grönområden för fler en vägledning för bedömning av närhet och attraktivitet för bättre hälsa (Feb 2009) Naturen som kraftkälla, Naturvårdsverket 2006 Bostadsnära natur, inspiration och vägledning, Boverket 2007 Tätortsnära natur ett prioriterat område Regeringens skrivelse En samlad naturvårdspolitik (2001/02:173) lyfter fram den tätortsnära skogen som ett prioriterat område. Naturvårdsverket är aktivt pådrivande i arbetet med att stärka den tätortsnära naturens ställning, att verka för att det finns tillräckligt med attraktiv mark för friluftsliv i och nära tätorter och öka tillgängligheten till den tätortsnära naturen. Lund blir det goda exemplet i en sådan utveckling genom Brunnshögsprojektet. En modell för hur tätorter omgivna av värdefull jordbruksmark kan integrera hälso- och rekreationsintressen i sitt närlandskap. Miljömålen en angelägenhet för alla I april 1999 antog riksdagen de nationella miljökvalitetsmålen. Målen beskriver de egenskaper som vår natur- och kulturmiljö måste ha för att samhällsutvecklingen ska vara ekologiskt hållbar. De nationella miljökvalitetsmålen som konkretiserats i såväl som de skånska miljömålen (Länsstyrelsen och Region Skåne) och Lunds kommuns egna miljömål innehåller liknande tankar. Lunds miljömål är fastslagna i LundaEko antags av KF i mars Det är främst miljömålen under rubrikerna: o o o Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap o En god bebyggd miljö o Ett rikt växt och djurliv som påverkas av visionen för ett grönblått Brunnshögsområde. Det ska ävenunderstrykas att andra miljömål, t.ex. klimatmålet, också gynnas i hög grad. Visionen stödjer därmed den inriktning som tidigare beslutats på både lokal, regional och nationell nivå. Insatsen går helt i linje med det strategiska miljöarbete som kommunen bedrivit i decennier. LundaEko: %20av%20fullmäktige.pdf Skånes miljömål: 19F8F265-07F8-4E68-9DFD-BC563826A95C/0/ Skanes_miljomal_2a.pdf Miljömålsportalen: Attraktivt boende en konkurrensfördel Varför ska man bo och arbeta på Brunnshög och inte i Malmö eller Helsingborg, två grannstäder som målmedvetet satsar på att locka inflyttare? Västra hamnen, Malmö Trivsel är en väsentlig del i en hållbar utveckling. Platsen där man bor har en avgörande betydelse för hur nöjda vi är med våra liv. Det är en viktig faktor i planeringen av Brunnshög. Richard Florida, professor vid George Mason University och författare till två böcker som väckt stor uppståndelse världen över, bedriver för närvarande 6

7 forskning som bland annat omfattar en undersökning av världens största städer i samarbete med undersökningsföretaget Gallup. Resultaten visar att platsen du bor på är avgörande för din tillfredsställelse. Människor svarar att det de värderar platsens skönhet, historia, äkthet och ekologi. Det är den ena viktiga faktorn. Den andra är hur öppen och tolerant de uppfattar sin stad. Richard Florida beskriver en värld som lämnat den industriella eran och klivit in i den kreativa. Och som redan hunnit långt i den utvecklingen. Det han kallar den kreativa klassen de som arbetar med forskning, teknologi, kultur, konst och underhållning består enligt Florida av upp till 40% av befolkningen. I alla fall i länder som USA och Sverige. De består av självständiga individer som ställer krav på de platser där de vill bo och verka. De söker sig aktivt till områden som präglas av öppenhet, tolerans, jämställdhet och social omsorg. Därför räcker det inte med att bara skapa jobb. Det är dags att byta fokus från konkurrenskraft till kreativitet. Alla tecken tyder på att folk i allt högre grad kommer att styras mot att först söka sig till ett område som är attraktivt. Sedan låter de jobbet komma till dem. Det kräver ett samspel mellan politiken och näringslivet. Och den region som lyckas få störst andel av befolkningen att tillhöra den kreativa klassen kommer att vinna loppet om framtiden. Florida menar att Sverige har ovanligt goda förutsättningar att spela en ledande roll i framtidens globala tillväxt eftersom vi har ett försprång när det gäller mjuka värden som tolerans, öppenhet, jämställdhet och social omsorg. Se länkar

8 Blå Brunnshög glittret av vatten i stadsmiljön som Kävlingeån är det nödvändigt att fördröja dagvattnet inom Brunnshögsområdet innan det leds vidare Säkerhetsventiler kan skapas i syste men genom att planera för och anlägga ytor som tål att översvämmas vid extremregnen Inom Brunnshögsområdet finns stora ambitioner att ge området en miljöprofil med en grön och blå inramning. Att utnyttja dagvattnet som en resurs i detta arbete ger stora möjligheter för ökade gröna och blå värden både inne i den urbana täta bebyggelsestrukturen och i den intilliggande Green front. En genomtänkt och genomgående öppen dagvattenhantering som går igen i hela området hjälper till att sätta prägel på området och bidrar starkt till att profilera området som en grön-blå och miljömedveten stadsdel. Mot bakgrund av vetskapen om att regnen framöver kommer att bli mer intensiva, med större regnmängder som följd, är det ett självklart koncept för en hållbar stadsdel. Utöver de rent tekniska fördelarna med öppna dagvattensystem finns många mervärden att vinna: Attraktiva vattenmiljöer skapas i både den urbana väven och i Brunnshögs mindre och större grönområden. Den stora utmaningen när det gäller utform ningen av dagvattensystemet finner man framför allt inne i den urbana miljön, där det gäller att låta dagvattnet ta sin plats i stadsbilden. Öppna system har generellt sett en mycket större flexibilitet än de traditionella ledningarna. Dammar och dikesstråk kan användas för att jämna ut vattenflödena vid kraftiga regntillfället, så att flödesbelastningen på de mottagande vattendragen minskas. Eftersom stora regn medför problem med flödesbelastningen i såväl Höje å De kan också utnyttjas för att rena dagvattnet. Genom att använda naturens egna reningssystem minskar föroreningsbelastningen på de motta gande vattendragen Regnvattenmagasin kommer att behövas för bevattning av stadens grön ska för att erhålla den nödvändiga kylande effekten under de allt varmare sommarmånaderna De bidrar till att öka den biologiska mångfalden. Våtmarker lockar till sig ett rikt fågelliv och blir därigenom populära friluftsområden Synligt vatten ger unika rekreativa och pedagogiska mervärden. Vattenmiljöerna fyller stora natur- och vattenpedagogiska värden för både barn och vuxna. Närheten till Brunnshög ger goda möjligheter för exempelvis skolbarn att komma ut i naturen och läsa sig mer. Sammantaget är det ett system som genomsyras av en långsiktig hållbarhet. Att låta dagvattnet synas i hela området blir därför ett genomgående tema och förstärker Brunnshögs gröna profil. De olika dagvattensystemen utformas på olika sätt för att passa in i den miljö man befinner sig från bostads- Hammarby sjöstad, Stockholm

9 gårdar till det offentliga rummet och dess gator, där det bildar allt ifrån smala kanaler med rotzonsanläggningar, blå samlingspunkter på öppna platser och torg, och bäckar, naturlika våtmarker och dammar i park- och naturmiljöerna. Även detta ett område som omfattas av miljömålen. Att arbeta med gröna tak är också ett fantastiskt sätt att få in såväl dagvattenfördröjning som biologisk mångfald i en annars tät urban miljö. Ambitionen inom Brunnshög är att minst 50 % av alla takytor skall vara belagda med gröna tak. Det ger en märkbar effekt eftersom de gröna taken har, förutom en fördröjande effekt, även en isolerande förmåga, såväl mot värme sommartid som kyla vintertid, de har en viss bullerdämpande effekt och bidrar till att öka den biologiska mångfalden. Även de privata trädgårdarna/bostadsgårdarna spelar en viktig roll för infiltration och fördröjning av dagvattnet. Det är en viktig pedagogisk fråga att informera bostadsbolag, hyresvärdar och villaägare om hur deras mark ingår i Brunnshögs ekologiska system. Sjön, med sandstränder, bryggor och gräsytor i detta nya landskap är en efterlängtad attraktion i Lund och en målpunkt för stadens invånare. Teknikutveckling här handlar om rening av dagvatten till bra kvalité, liksom hanteringen av vattnet från omgivande jordbruksmarker. Se länkar 9

10 Attraktioner för hållbar utveckling på Brunnshög, A-D: A Besökscentrum identitet som hållbar stad/stadsdel och erbjuder dessa företag en arena för att nå ut till potentiella marknader. Hovdala trähus, Hässleholms kommun Det grönblå Brunnshög är en attraktion i sig som medför sidoeffekter såsom visningar, föredrag, undervisning och kunskapsbyggande. Det kommer att locka besökare som medför nya möjligheter till kunskapsutbyte och som bidrar till att utveckla området. Brunnshög blir Sveriges nya spjutspetsprojekt på temat det gröna välfärdssamhället efter BO01 och Hammarby sjöstad. Området kommer att behöva en samlingsplats, ett besökscentrum, för stora mängder av studiebesök från när och fjärran. Besökscentret är en kreativ plats för forskning och demonstration, för att visa grön-blå lösningar på hållbar utveckling och innovation. Ett Ideon för grönska i staden som bidrar till dynamik och nya förutsättningar för verksamhet och forskning inom området. Därmed stärks Brunnshögs och Lunds identitet som hållbar stad/ stadsdel. På en central plats, mitt emot Science Centret, ligger därför besökscentret, som porten till Brunnshögs Green front och som navet i hela kunskapsbyggandet. Här finns personer, utställningar och informationsmaterial som kan introducera besökare till området och hjälpa till med aktiviteter och verksamheter. Plats för forskning och demonstration Kreativitet och innovation är nyckelorden för verksamheten i besökscentret. Ett Ideon för demonstrationsprojekt och grönska i staden bidrar till dynamik och nya förutsättningar för företagsamhet och forskning inom området. Innovations och forskningsföretag i regionen inriktade på lösningar inom grön stadsutveckling bereds möjligheter att prova och visa tilllämpningar av sina produkter. En samling goda exempel både stärker Brunnshögs och Lunds Kreativ mötesplats för kunskapsutbyte såväl som välbefinnande Besökare medför nya möjligheter till kunskapsutbyte och som bidrar till att utveckla området. Det blir en kreativ plats för att visa grön-blå lösningar på hållbar utveckling och innovation. Att parker och grönområden påverkar vår fysiska och mentala hälsa är idag välkänt. Genom samla besökare i gemensamma intressen och aktiviteter påverkas också den sociala hälsan och därmed ökas möjligheterna till livskvalitet och välbefinnande. Pedagogik och folkbildning Världsarboretet, odlingarna, dammar och andra gröna miljöer utnyttjas till en mångfald av aktiviteter inom trädgård, natur och kultur. Olika events som föredrag på specialteman, föreställningar, utställningar, guidade turer, rådgivning e t c har sin givna plats här. I samarbete med intresseföreningar och naturskola öppnas ytterligare möjligheter till utveckling av den pedagogiska verksamheten. Kring centret kan man uppleva de gröna miljöernas hortikulturella och biologiska mångfald, trädgårds- och odlingstips till lundabor, besöka kaféet, butiken, se en film eller följa med på en guidning i området. I besökscentret erbjuds säsongsvis enklare förtäring lagad av nyskördade grönsaker från det ekologiska kökslandet i odlingsområdena intill. I butiken finns litteratur och annat som hör park och trädgård till, allt lite utöver det vanliga. Säsongsvis finns ett utbud av ekologiska produkter, grönsaker och blommor. 10

11 B Odla staden! Koloniområde, Naerum Viljan att själv bidra till bygget av det hållbara samhället är stort i Lund såväl som på andra platser. Den hållbara staden har ett nära förhållande till odling och kretslopp. I stadsdelen Brunnshög utvecklas nya former av odling både i privat småskalig och gemensam regi. Tillfällig såväl som permanent stadsodling i nya spännande former, ett folkbildningsprojekt där vi samarbetar med Lundabor, gästforskare och turister, med en mångfald av etniska bakgrunder och därmed erfarenheter som tas tillvara inom området. Intresset för odling och lokal mat bara växer. Modern Allotment Gardening är en idé från Holland, som nu också uppmärksammas i Storbrittannien och som ännu inte prövats i Norden. I förtätningens spår blir allt färre ytor tillgängliga för odling i städerna, medan medvetenheten ökar om att säkra tillgången till frukt och grönt, odlad under kontrollerade former, samtidigt som intresset för ökad självförsörjning ökar. Men det finns också ett annat spår. Intresset för att skapa sin egen trädgård i miniformat, inte till nytta utan främst till lyst, fylld av blommor och andra vackra växter och ting, ökar starkt. Brunnshögs odlingsområde blir en värdefull resurs för stadens invånare inte bara för att odla grönsaker och frukt utan också som en tillflyktsort från stadens brus, en oas med det senaste av form, teknik och odlingar anpassade för kommande generationers lustar. På Brunnshög inbjuds ett antal nationellt/internationellt kända arkitekter att tolka och designa en modern nyskapande version av koloniträdgården med sin stuga. ESS, MAX 4 med flera företag i området ges möjlighet att finansiera egna moderna minihus med tillhörande trädgårdar, att användas för gästforskare, gäster mm. Öresundsregionen och norra Europa rymmer många fantastiska trädgårdar och parker. En del välkända och stora besöksmål, andra små, privatägda och öppna för besök vid särskilda tillfällen. Trädgårdsturism blir på Brunnshög inte bara trädgård utan besökaren lockas också med upplevelser, kunskap och välbefinnande som ett utbyte av sitt besök. 11

12 C Lunds världsarboretum Centrum för odlingen är besökscentret, med en fantastisk utsikt över odlingslandskapet kring Lund. Ett minisamhälle där framtidsliv kan undersökas i miniformat. På samma sätt som CTH Sörensen skapade det världsberömda koloniområdet i Naerum för mer än 60 år sedan, ett område som blivit en internationell mötesplats, där det sociala livet försiggår dels inne i de häckomgärdare ovala lotterna, dels på de organiskt utformade gräsytorna emellan lotterna, kan ett nytt område skapas på Brunnshög och där bli grunden till livet där när det nya Lund växer fram. Här finns kunnig personal och möjligheter att få hjälpa till för stunden, eller att hyra in sig för en längre tid i något av de unika små husen med sina specialdesignade trädgårdar. Odling finns även i bostadskvarteren. En av de mest uppmärksammade och populära bostadsgårdarna i Hammarby Sjöstad är Familjebostäders, som helt enkelt består av odlingslotter. White arkitekter i Stockholm fick uppdraget att försöka göra en så attraktiv bostadsgård att hyresgästerna stannar kvar. Det har visat sig fungera över förväntan. Dutch allotments are a valuable resource for city dwellers - not just for growing edible crops but also as green oases for ornamentals. In The Netherlands, particularly in urban areas, allotments are a serious issue. Recognised as an important part of the green infrastructure of cities, they are protected from development. Unlike most UK allotments, these popular resources are not used solely for raising fruit and vegetables. Many people see them as an escape from city life, and plant them up with ornamentals, in effect creating gardens. Stadsdelens internationella prägel, framför allt genom det Science Center som planeras ligga mellan Max 4 och ESS och där hundratals forskare från hela världen förväntas bo och arbeta, får sätta avtryck i utemiljön genom ett unikt världsarboretum. Här ska finnas biotoper med träd från hela världen. I stadsdelens parker och gröna gaturum kan man vandra mellan olika världsdelar och uppleva dess speciella växtlighet. Här kan man gå från en japansk skog över till en koreansk och vidare till en kinesisk. Markmodelleringar, skogens vindskyddande effekt och bebyggelsens atriumgårdar m.m. skapar ett mikroklimat som även tillåter att världsdelar såsom Sydamerika och Afrika finns representerade. Vissa platser gestaltas som naturlika så kallade woodland medan andra blir i form av effektfulla massplanteringar. De olika internationella temana kan utvecklas till mötesplatser som speglar världens mångfald på olika sätt. Arboretet blir en internationell attraktion med pedagogiska kvaliteter för universitet och turism. Se länkar 12

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Klimatanapassning - Stockholm 2013-10-14

Klimatanapassning - Stockholm 2013-10-14 Klimatanapassning - Stockholm 2013-10-14 The Capital of Scandinavia Kunskap förstå strategi - agera 14/10/2013 The Capital of Scandinavia PAGE 2 Kunskap - Material som tagits fram tidigare Strategi - Klimatanpassning

Läs mer

HELA STADEN argument för en grönblå stadsbyggnad

HELA STADEN argument för en grönblå stadsbyggnad HELA STADEN argument för en grönblå stadsbyggnad Agneta Persson, avdelningschef Offentliga rummet, C4 teknik, Kristianstads kommun, agneta.persson@kristianstad.se Ett initiativ från Lunds kommun Partnerskapsprojekt

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Urbana ekosystem: Möjligheter och fördelar med grönskande gator och hus i staden. 2010/09/07 Jonas Torsvall, KIT arkitektur

Urbana ekosystem: Möjligheter och fördelar med grönskande gator och hus i staden. 2010/09/07 Jonas Torsvall, KIT arkitektur Urbana ekosystem: Möjligheter och fördelar med grönskande gator och hus i staden 2010/09/07 Jonas Torsvall, KIT arkitektur YTOR Skog: Åkermark: Betesmark: Fiskevatten: CO2: 21.500 km2 7.900 km2 2.600 km2

Läs mer

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Utskriftsversion Göteborgs Stads miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Läs miljöprogrammet i sin helhet på: www.goteborg.se/miljoprogram Foto: Peter Svenson Miljömålen visar vägen Göteborg ska

Läs mer

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv.

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv. 2013 02 26 GRÖNPLAN UPPDRAG Park- och naturnämnden beslutade 2011-06-21, att ge park- och naturförvaltningen i uppdrag att ta fram en Grönplan för Göteborgs Stad i samverkan med övriga berörda förvaltningar

Läs mer

1. Workshops 2. Problembeskrivning 3. Visionsarbete 4. Framtagande av planprogram och detaljplaner

1. Workshops 2. Problembeskrivning 3. Visionsarbete 4. Framtagande av planprogram och detaljplaner ANSÖKAN 1 (7) 2012-06-11 2011/123 Lena Åström Strategisk samhällsplanerare 0431-40 29 66 lena.astrom@engelholm.se Komplettering avseende ansökan om statligt stöd för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling

Läs mer

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2

Läs mer

Västra Hamnen Western Harbour. Copenhage n MALMÖ. Lars Böhme Stadsbyggnadskontoret Malmö Malmö Stad

Västra Hamnen Western Harbour. Copenhage n MALMÖ. Lars Böhme Stadsbyggnadskontoret Malmö Malmö Stad Copenhage n Västra Hamnen Western Harbour MALMÖ Lars Böhme Stadsbyggnadskontoret Malmö Malmö Stad då 1 Malmö nu och nu towards sustainable living 2 Grönytefaktorn i Malmö Stad Varför grönytor även på kvartersmark?

Läs mer

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN När vi planerar för att bygga den goda staden är det många aspekter som bör finnas med. En mycket viktig del rör människors hälsa och välbefinnande. Därför behöver

Läs mer

Översiktligt VA för Triangeln

Översiktligt VA för Triangeln Uppdragsnr: 10108752 1 (6) PM Översiktligt VA för Triangeln Bakgrund I anslutning till väg 136 vid Borgholms norra infart planeras ett område för handel- och serviceetableringar. Planområdet omfattar ca

Läs mer

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer

Läs mer

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10 Landskrona stad Översiktsplan 2010 Samrådshandling 2009-09-01 enligt KS beslut 220 2009-09-10 1 Arbetsorganisation Styrgrupp: Styrgruppen för fysisk planering : Torkild Strandberg (Kommunstyrelsens ordförande)

Läs mer

Midroc Property Development AB. Inte som alla andra!

Midroc Property Development AB. Inte som alla andra! Inte som alla andra! Kort Fakta! Total yta: 21 000 kvm Varav utställningshall: 14 000 kvm Konferensavdelning: 300, 200 och 200 personer ( 650 och 200) Restauranger och kök: 2 st. Grönt sedumtak: 17 000

Läs mer

Hur bygger vi en ny stad?

Hur bygger vi en ny stad? Hur bygger vi en ny stad? Eva Dalman, projektchef Lund NE/Brunnshög, Lunds kommun Hållbara Brunnshög Lund NE/Brunnshög ny stad på högsta nivå ESS 2015 MAX IV 2010 asdfasdf asdasdf asdfasdf adadfasdf 26

Läs mer

Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram. Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län

Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram. Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen Länsstyrelsens tillväxtuppdrag Kulturen i tillväxtuppdraget Kultur och fysisk planering Länsstyrelsens

Läs mer

Vegetation som föroreningsfilter

Vegetation som föroreningsfilter Campus Helsingborg, OPEN CAMPUS 17/11/2012, Miljöstrategi Vegetation som föroreningsfilter Torleif Bramryd Miljöstrategi Lunds universitet, Campus Helsingborg VEGETATIONENS BETYDELSE I STADSMILJÖN -Rekreation

Läs mer

Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen

Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen 1 Ekosystem & ekosystemtjänster FN & Millennium Ecosystem Assessment (2005): -Förlusten av biologisk mångfald är fortsatt dramatisk -60% av

Läs mer

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT Skala 1: 20 000 (i A3) 1 Grönplan för Gislaveds tätort på uppdrag av Gislaveds kommun, första utgåva augusti 2007. Foto, kartor, text och layout av Linda Kjellström FÖRORD

Läs mer

EKOSTADEN AUGUSTENBORG. - en dagvattenvandring

EKOSTADEN AUGUSTENBORG. - en dagvattenvandring EKOSTADEN AUGUSTENBORG - en dagvattenvandring Ekostaden Augustenborg När bostadsområdet Augustenborg byggdes av MKB (Malmö Kommunala Bostäder) på 1950-talet var det ett modernt och populärt område i folkhemsandan.

Läs mer

Kommunen, en trög och byråkratisk koloss. Eller...?

Kommunen, en trög och byråkratisk koloss. Eller...? Kommunen, en trög och byråkratisk koloss. Eller...? Jonas Kamleh Enhetschef för Klimat och Naturresurser Avdelningen för Stadsutveckling och strategi Miljöförvaltningen, Malmö stad Ja. och kanske lite

Läs mer

Klipporna nya utsikter i Hyllie

Klipporna nya utsikter i Hyllie Klipporna nya utsikter i Hyllie Hyllie där Malmö möter kontinenten Klipporna i Hyllie Se film om Hyllie Hyllie i händelsernas centrum Öresundsregionens klimatsmartaste stadsdel Ekologiskt, socialt och

Läs mer

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet KS 2010-313 212 KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2011-09-06 REV. 2011-10-03 ENLIGT KF BESLUT 119/2011 Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2011-09-22 Marks kommun Postadress:

Läs mer

Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020

Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020 Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020 Vi antar utmaningen: 2020 är Malmö världsbäst på hållbar stadsutveckling Malmö har bakom sig mer än ett årtionde av stora och framsynta satsningar på klimat- och miljöområdet.

Läs mer

Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. ÅF Samhällsplanering Mia Söderberg Ansvarsstafetten 2013-05-20

Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. ÅF Samhällsplanering Mia Söderberg Ansvarsstafetten 2013-05-20 Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. Mia Söderberg Arkitekt SAR/MSA och Civilekonom Arbetar med samhällsplanering: Social och ekonomisk hållbarhet i stadsutveckling Hållbar och värdebaserad stadsplanering

Läs mer

MILJÖFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MARKANVISNINGSTÄVLING I ÄLTA CENTRUM

MILJÖFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MARKANVISNINGSTÄVLING I ÄLTA CENTRUM MILJÖFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MARKANVISNINGSTÄVLING I ÄLTA CENTRUM Bilaga 4 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Uppföljning... 3 3 Grönytefaktor... 3 4 Lokala miljömål- förutsättningar för markanvisning.

Läs mer

Utkast: Kärnfrågor för certifiering av hållbar stadsutveckling

Utkast: Kärnfrågor för certifiering av hållbar stadsutveckling Utkast: Kärnfrågor för certifiering av hållbar stadsutveckling Detta dokument är ett utkast på kärnfrågor för ett svenskt certifieringssystem för hållbar stadsutveckling. Kärnfrågorna syftar till att fungera

Läs mer

Lena Brunsell Landskapsarkitekt LAR/MSA lena.brunsell@ekologigruppen.se Telefon 08 525 201 15

Lena Brunsell Landskapsarkitekt LAR/MSA lena.brunsell@ekologigruppen.se Telefon 08 525 201 15 Lena Brunsell Landskapsarkitekt LAR/MSA lena.brunsell@ekologigruppen.se Telefon 08 525 201 15 Strategier för ekosystemtjänster Ekologisk Utvecklingsplan för Upplands Väsby Ekologisk Utvecklingsplan för

Läs mer

Tillgänglighet till bostadsnära natur i Järfälla

Tillgänglighet till bostadsnära natur i Järfälla Tillgänglighet till bostadsnära natur i Järfälla ÖP JÄRFÄLLA 2012-03-21 SPACESCAPE SPACESCAPE 1 Innehåll Sammanfattning 3 Inledning 5 Bakgrund och syfte 6 Analysmått 7 Analysunderlag 8 Analyser 9 Grönyta

Läs mer

En stad. 9000 medarbetare. En vision.

En stad. 9000 medarbetare. En vision. guide till År 2035 ska Helsingborg vara den skapande, pulserande, gemensamma, globala och balanserade staden för människor och företag. Helsingborg är staden för dig som vill något. En stad. 9000 medarbetare.

Läs mer

Behovsbedömning för planer och program

Behovsbedömning för planer och program BEHOVSBEDÖMNING 1 (13) Kommunstyrelseförvaltningen Behovsbedömning för planer och program Enligt Plan- och bygglagen (PBL), Miljöbalken (MB) och förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (1998:905)

Läs mer

Varför skyddad tätortsnära natur?

Varför skyddad tätortsnära natur? Välkommen till Varför skyddad tätortsnära natur? Münchenbryggeriet, Stockholm 28-29 november Annica Hjerling, kommunalråd Haninge Erik Skärbäck, professor översiktlig planering, SLU Sara Peny, Arkitekt,

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Malmö staden som samverkansarena. Jonas Kamleh, Enhetschef, Klimat och naturresurser, Miljöförvaltningen, Malmö stad

Malmö staden som samverkansarena. Jonas Kamleh, Enhetschef, Klimat och naturresurser, Miljöförvaltningen, Malmö stad Malmö staden som samverkansarena Jonas Kamleh, Enhetschef, Klimat och naturresurser, Miljöförvaltningen, Malmö stad Kommunen, en trög och byråkratisk koloss. Eller...? Ja. och kanske lite mer.. Den stora

Läs mer

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi » Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås 2025 Vision och strategi Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-XX-XX För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan

Läs mer

FLYGBILD. folkets park. Parkhusen - Folkets Park - Vision och målsättning

FLYGBILD. folkets park. Parkhusen - Folkets Park - Vision och målsättning Parkhusen - Folkets Park - Vision och målsättning Folkets Park. För våra ögon och skissande händer ett lugnt och underbart skönt område där lummighet och stillhet blandas med öppenhet och vilja. Dessa

Läs mer

Lokala miljömål för Tranemo kommun

Lokala miljömål för Tranemo kommun Lokala miljömål för Tranemo kommun Sveriges riksdag har fastställt 16 nationella miljökvalitetsmål för en hållbar utveckling, varav 14 är tillämpliga för Tranemo kommun. Målet är att Sverige år 2020 ska

Läs mer

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen KUN 2008-11-06 p, 11 Enheten för kultur- och föreningsstöd Handläggare: Agneta Olofsson Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen - RUFS 2010 1 Förslag till beslut Kulturnämnden föreslås

Läs mer

Skolan är en viktig symbol för

Skolan är en viktig symbol för rama in knyta an länk mellan stad o jordbruk små och stora rum odlingskvalitéer skolans betydelse för Hyllie Skolan är en viktig symbol för visionen om det hållbara och klimatsmarta Hyllie. En global förebild

Läs mer

Stadsbyggnadskontoret Göteborg. Stadsbyggnadskontoret Göteborg

Stadsbyggnadskontoret Göteborg. Stadsbyggnadskontoret Göteborg Välkommen hem Äppelträdgården är inget vanligt bostadsområde, hastigt hoprafsat för att tjäna snabba pengar. Så vill vi inte jobba. Därför började vi med att verkligen tänka efter: hur ser ett optimalt

Läs mer

Riktlinjer för dagvattenhantering inom H+

Riktlinjer för dagvattenhantering inom H+ Riktlinjer för dagvattenhantering inom H+ Foto: Siv Degerman Kontaktperson dagvattenfrågor inom EVAA-projektet: Sofia Dahl Samordnare för EVAA-projektet inom NSVA: Marinette Hagman Datum: Inledning Per

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Kolardammen, Tyresö (en bra lösning nedströms om plats finns att tillgå)

Kolardammen, Tyresö (en bra lösning nedströms om plats finns att tillgå) Thomas Larm Svenska och utländska exempel på lokala åtgärder för fördröjning och rening av dagvatten (för befintliga och nya områden, i gatumiljö och i kvartersmark) 1 Det är inte alltid man har gott om

Läs mer

Kompensationsåtgärder Grönytefaktor GYF i GBG. Gröna oaser / Gröna stråk Gröna väggar och tak. Vägledning Gröna väggar och tak (kommunens byggnader)

Kompensationsåtgärder Grönytefaktor GYF i GBG. Gröna oaser / Gröna stråk Gröna väggar och tak. Vägledning Gröna väggar och tak (kommunens byggnader) Kompensationsåtgärder Grönytefaktor GYF i GBG Gröna oaser / Gröna stråk Gröna väggar och tak Vägledning Gröna väggar och tak (kommunens byggnader) Vegetationsvägg på Kv. Traktören Träd i hård stadsmiljö

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Christina Wikberger Projektledare, c/o City, Stockholms stad. Tillväxt, miljö och regionplanering

Christina Wikberger Projektledare, c/o City, Stockholms stad. Tillväxt, miljö och regionplanering Christina Wikberger Projektledare, c/o City, Stockholms stad Tillväxt, miljö och regionplanering Ekosystemtjänster i Norra Djurgårdsstaden Grönska för klimatanpassning, rekreation och biologisk mångfald

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är

Läs mer

Regional, översiktlig och strategisk planering

Regional, översiktlig och strategisk planering Regional, översiktlig och strategisk planering Fokus på social och ekologisk hållbarhet. Frågeställningen syftar till att på en övergripande strategisk nivå besvara frågor som berör markanvändningen och

Läs mer

STIFTELSEN STORA SKÖNDAL. Vision för stadsbyggande i Stora Sköndal. nya möten på historisk mark

STIFTELSEN STORA SKÖNDAL. Vision för stadsbyggande i Stora Sköndal. nya möten på historisk mark Vision för stadsbyggande i Stora Sköndal nya möten på historisk mark 1 STIFTELSEN STOR A SKÖNDAL VISION FÖR STADSBYGGANDE I STOR A SKÖNDAL GULLMARSPLAN GLOBEN Ett nytt område med nya möjligheter Innehåll

Läs mer

Ytligt dagvatten i bostadsområden

Ytligt dagvatten i bostadsområden Ytligt dagvatten i bostadsområden Projektering, anläggning och kostnader Exempel från ekostaden Augustenborg i Malmö Tomas Leidstedt Mark & Miljö Projekt AB Malmö Malmö 290.000 invånare - Sveriges tredje

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

Stockholms översiktsplan En kort presentation inför samråd

Stockholms översiktsplan En kort presentation inför samråd Stockholms översiktsplan En kort presentation inför samråd Staden har en plan nu ska den uppdateras! Stockholm växer snabbt. De senaste tio åren har befolkningstillväxten varit i snitt 15 000 per år, och

Läs mer

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Josephine Nellerup Planeringsarkitekt FRP/MSA PLANCHEF Stadsbyggnadskontoret Josephine.nellerup@malmo.se PRIOTERADE INRIKTNINGAR Regional motor för

Läs mer

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.

Läs mer

Landsbygdsutveckling i ÖP

Landsbygdsutveckling i ÖP Översiktsplan Sundsvall 2021 Landsbygdsutveckling i ÖP 1. Riktlinjer på olika nivåer 2. Tankar med planeringen 3. Utpekade områden 4. Nästa steg Ulrika Edlund, 2015-09-04 Mål och prioriteringar Attraktiva

Läs mer

U&WE, ANNA LARSSON NATURLIG NYTTA I STADEN

U&WE, ANNA LARSSON NATURLIG NYTTA I STADEN 2014.03.05 U&WE, ANNA LARSSON NATURLIG NYTTA I STADEN STADENS BEROENDE AV EKOSYSTEMTJÄNSTER SAMARBETSPARTNERS GRÖNYTEFAKTORN Ett planeringsverktyg där olika åtgärder får olika poäng Balansera sociala

Läs mer

tillgång till offentlig och kommersiell service och investeringar i kommunikationer och infrastruktur.

tillgång till offentlig och kommersiell service och investeringar i kommunikationer och infrastruktur. Antagen av distriktskongressen 30 november 2013 2 (10) 3 (10) Om vi ska klara framtidens välfärd måste fler jobba. Därför har vi socialdemokrater satt upp ett mål om att Sverige senast år 2020 ska ha EU:s

Läs mer

Klimatanpassning i planering och byggande. Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson

Klimatanpassning i planering och byggande. Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson Klimatanpassning i planering och byggande Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson Innehåll Fysisk planering och klimatanpassning Ny PBL Planeringsunderlag Anpassningsåtgärder på olika nivåer Mångfunktionella

Läs mer

Miljöprofil

Miljöprofil www.hplus.helsingborg.se Miljöprofil Resurseffektiv stad Varför en miljöprofil? För att uppfylla H+ vision om en långsiktigt hållbar stadsutveckling har Miljöprofil H+ tagits fram. Denna ska fungera som

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF TNS Sifo 8 maj 205 53233 Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF Del 2 Skydd av svensk natur Innehåll. OM UNDERSÖKNINGEN 03 2. SAMMANFATTNING 04 3. RESULTAT 06 Oro och ansvar 07 Skydd av naturen 3 Resurser

Läs mer

Härligt. Skapa ny kontakt med vattnet: Helsingborg

Härligt. Skapa ny kontakt med vattnet: Helsingborg 2 1 3 4 Härligt Att platser upplevs fantastiska och härliga är viktigt rent mänskligt men även för att kunna konkurrera i vårt mobila samhälle där folk är villiga att pendla för att bosätta sig där det

Läs mer

Klimatsäkring -P104 samt P105

Klimatsäkring -P104 samt P105 Klimatsäkring -P104 samt P105 Seminarium vid Föreningen Vattens Norrlandsmöte 2012 Sundsvall Gilbert Svensson Urban Water Management AB och Luleå tekniska universitet 1 Klimatsäkring P104 samt P105 Risker

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...

Läs mer

Design för hållbar utveckling, kreativa gemenskaper och social innovation

Design för hållbar utveckling, kreativa gemenskaper och social innovation Anette Andersson anettan.andersson@bredband.net Elias Jakobsson elias.h.jakobsson@gmail.com Michelle Arnoldi a.michelle.arnoldi@gmail.com VT 2013 Design för hållbar utveckling, kreativa gemenskaper och

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

Grönstrukturprogram för Växjö stad 2013. POPULÄRVERSION

Grönstrukturprogram för Växjö stad 2013. POPULÄRVERSION Grönstrukturprogram för Växjö stad 2013. POPULÄRVERSION 1 l PARKER, NATUROMRÅDEN OCH SJÖAR är några av Växjös största kvaliteter. De spelar en stor roll vid val av boplats, besöksmål och lokaliseringsort

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Vatten. Natur. Bad. Kultur. Friluftsliv. Båtliv. Turism. Gemenskap

Vatten. Natur. Bad. Kultur. Friluftsliv. Båtliv. Turism. Gemenskap Vatten Bad Kultur Turism Gemenskap Friluftsliv Båtliv Natur Vänersborgs identiteter idag Bilder och ord valda av hundratalet deltagare vid dialogträ en på Folkets Hus 2 oktober 2014. Storleken varierar

Läs mer

Presentation av projektet Östra sjukhuset framtidens hållbara sjukhusområde 5 feb 2014

Presentation av projektet Östra sjukhuset framtidens hållbara sjukhusområde 5 feb 2014 Presentation av projektet Östra sjukhuset framtidens hållbara sjukhusområde 5 feb 2014 Västra Götalandsregionen Östra sjukhuset Byggnadsplan 2011 Framtidens hållbara sjukhusområde Hållbar samhällsutveckling

Läs mer

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Satsa på Eslöv Kultur - fritid - framtid Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Godkänt av Kultur- och fritidsnämnden 2008-02-07 samt antaget av kommunfullmäktige 2008-04-28 Att välja Eslöv Eslöv

Läs mer

Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering

Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering 11 mars 2015 Filippa Myrbäck, Sektionen för hälsa och jämställdhet, SKL Kongressuppdrag: SKL ska stödja medlemmarna i deras hälsofrämjande och förebyggande

Läs mer

3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID

3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID 3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 3 / 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID 21/ SLUTSATSER Ön Sanden är en fantastisk och attraktiv plats

Läs mer

Problemställningar, möjligheter och erfarenheter. Bo Grönlund, arkitekt maa, sa Kunstakademiets Arkitektskole, Köpenhamn

Problemställningar, möjligheter och erfarenheter. Bo Grönlund, arkitekt maa, sa Kunstakademiets Arkitektskole, Köpenhamn Problemställningar, möjligheter och erfarenheter Bo Grönlund, arkitekt maa, sa Kunstakademiets Arkitektskole, Köpenhamn Linköping 2002 Fler än 35 andra svenska kommuner sedan 2000 Några problemindikatorer:

Läs mer

Detaljplan för del av Algutsrum 20:10 m fl Brofästet Öland, västra

Detaljplan för del av Algutsrum 20:10 m fl Brofästet Öland, västra Detaljplan för del av Algutsrum 20:10 m fl 1 (17) Detaljplan för del av Algutsrum 20:10 m fl Brofästet Öland, västra Checklistan innehåller frågeställningar som rör Planområdets förutsättningar Omfattas

Läs mer

Stad möter land. Strategier för staden Ystad 2030

Stad möter land. Strategier för staden Ystad 2030 Stad möter land Strategin går ut på att hantera mötet mellan stad och land, den stadsnära landsbygden. Ystad är en väl avgränsad stad där gränsen mellan stad och land är viktig. Strategin tar ett grepp

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Malmös musslor avgjorde jämn stadskamp

Malmös musslor avgjorde jämn stadskamp Malmös musslor avgjorde jämn stadskamp Snabba svar och vassa lösningar på viktiga frågor presenterades när Stockholm, Malmö och Köpenhamn, tre av de främsta städerna inom miljömässig, social och ekonomisk

Läs mer

Varumärkesplattform. Antagen i kommunfullmäktige , 109

Varumärkesplattform. Antagen i kommunfullmäktige , 109 Varumärkesplattform Antagen i kommunfullmäktige 2015-11-23, 109 Om varumärket Kiruna Kiruna kommuns varumärkesplattform är grunden som den interna och externa kommunikationen vilar på. Vårt agerande, vad

Läs mer

Kulturpoli skt program för Gävle Kommun

Kulturpoli skt program för Gävle Kommun Kulturpoli skt program för Gävle Kommun Kulturell Allemansrä Kultur är, och ska vara, en allmän rättighet, en naturlig del i vardagen för alla. Kultur skapas där människor möts kultur skapar möten mellan

Läs mer

EN PLATS FÖR ALLA en liten veckoskiss på en ny flexiskola i Hyllie, Malmö Stad

EN PLATS FÖR ALLA en liten veckoskiss på en ny flexiskola i Hyllie, Malmö Stad EN PLATS FÖR ALLA en liten veckoskiss på en ny flexiskola i Hyllie, Malmö Stad På en åker står en mölla utan vingar och tittar ut över ett historisk åkerlandskap som inom snar framtid kommer förvandlas

Läs mer

Hållbar utveckling Broddetorp

Hållbar utveckling Broddetorp Detta är ett levande dokument dokument i utveckling Hållbar utveckling Broddetorp Socialt hållbar utveckling Ekologiskt hållbar utveckling Ekonomiskt hållbar försörjning De tre byggstenarna, hållbarhetstriangeln,

Läs mer

BILAGA 1. Exempel på principer för framtida dagvattenavledning. Genomsläppliga beläggningar. Gröna tak

BILAGA 1. Exempel på principer för framtida dagvattenavledning. Genomsläppliga beläggningar. Gröna tak 2013-06-14 Exempel på principer för framtida dagvattenavledning Nedan exemplifieras några metoder eller principer som kan vara aktuella att arbeta vidare med beroende på framtida inriktning och ambitionsnivå

Läs mer

Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab

Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab Innehåll 1. Bakgrund 2. Amiralsstaden Vad är Amiralsstaden? Varför Amiralsstaden? Framgångsfaktorer Strategier Hot 3. Förslag till Förstudie 2013-08-19 Amiralsstaden

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. Ekerövallen. Detaljplan för Ekerövallen (Ekerö-Väsby 43:1 m fl) på Ekerö i Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2014.30.

GESTALTNINGSPROGRAM. Ekerövallen. Detaljplan för Ekerövallen (Ekerö-Väsby 43:1 m fl) på Ekerö i Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2014.30. Stadsarkitektkontoret Detaljplan för Ekerövallen (Ekerö-Väsby 43:1 m fl) på Ekerö i Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2014.30.214 2015-01-26 SAMRÅD NORMALT PLANFÖRFARANDE GESTALTNINGSPROGRAM Ekerövallen

Läs mer

miljömål.se - den svenska miljömålsportalen - miljömål.se

miljömål.se - den svenska miljömålsportalen - miljömål.se Sida 1 av 8 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

WWW.LUND.SE VISION 2025

WWW.LUND.SE VISION 2025 WWW.LUND.SE 02 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 VISION 2 0 2 5 04 Vision 2025 07 Bilden av framtiden 11 Från ord till handling 17 2025 år 2009 Lund idéernas

Läs mer

Tillväxt I kommuner genom att utnyttja ekosystemtjänster

Tillväxt I kommuner genom att utnyttja ekosystemtjänster Campus Helsingborg, OPEN CAMPUS 17/11/2012, Miljöstrategi Tillväxt I kommuner genom att utnyttja ekosystemtjänster Torleif Bramryd Miljöstrategi Lunds universitet, Campus Helsingborg EKOSYSTEMTJÄNSTER

Läs mer

Avsiktsförklaring. Bakgrund

Avsiktsförklaring. Bakgrund Avsiktsförklaring Denna avsiktsförklaring har idag träffats mellan Jönköpings kommun och Stiftelsen Högskolan i Jönköping, var för sig även kallad part och gemensamt kallade parterna. Bakgrund Syftet med

Läs mer

Guide till HELSINGBORG

Guide till HELSINGBORG Guide till HELSINGBORG 2035 År 2035 ska Helsingborg vara den skapande, pulserande, gemensamma, globala och balanserade staden för människor och företag. Helsingborg är staden för dig som vill något. En

Läs mer

KAN ARKITEKTUR-FORM-DESIGN BIDRA TILL EN HÅLLBAR UTVECKLING? CHRISTER LARSSON STADSBYGGNADSDIREKTÖR

KAN ARKITEKTUR-FORM-DESIGN BIDRA TILL EN HÅLLBAR UTVECKLING? CHRISTER LARSSON STADSBYGGNADSDIREKTÖR KAN ARKITEKTUR-FORM-DESIGN BIDRA TILL EN HÅLLBAR UTVECKLING? CHRISTER LARSSON STADSBYGGNADSDIREKTÖR SÅKLART! SÅ HÄR LÅNGT 1.0 EKONOMI 2.0 MILJÖ 3.0 SOCIAL THE CRISIS CLIMATESMART DISTRICT WESTERN

Läs mer

Framtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde

Framtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde Framtidspaketet Valprogram för Skövde 2015-2018 FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde Framtidspaketet För allas bästa. I hela Skövde. Politiken måste alltid blicka framåt och ta

Läs mer

VINSTER OCH RISKER MED TÄTARE STÄDER

VINSTER OCH RISKER MED TÄTARE STÄDER VINSTER OCH RISKER MED TÄTARE STÄDER Samhällsbyggnadsdagen 2015 Den goda kompakta staden Meta Berghauser Pont Forskningsgrupp SMoG Utveckling täthet i Amsterdam 1400-2000 Täthet inhabitants per hectare

Läs mer

Västra Hamn Hållbar stadsplanering i Malmö

Västra Hamn Hållbar stadsplanering i Malmö Västra Hamn Hållbar stadsplanering i Malmö Lars Böhme Stadsbyggnadskontoret Malmö Copenhagen 1979 Västra Hamn MALMÖ 2002 då 1 Malmö nu 2005 och nu 2035 2035 Hållbarhetens tre parametrarna Steg mot hållbar

Läs mer

NYDALA fördjupad översiktsplan

NYDALA fördjupad översiktsplan NYDALA fördjupad översiktsplan FÖP Nydala Avgränsning Planområdet avgränsas av E4, Kolbäcksvägen, Täfteåvägen samt Tavleån. Nydalasjöns vattenkvalité Lång omsättningstid. Litet tillrinningsområde i förhållande

Läs mer

Åtgärder för en enklare byggprocess

Åtgärder för en enklare byggprocess Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:2413 av Markus Wiechel (SD) Åtgärder för en enklare byggprocess Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att

Läs mer

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad POLICY Miljöpolicy för Solna stad POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer