Definitioner och kommentarer

Transkript

1 Bilaga 1 Definitioner och kommentarer I denna bilaga ges kompletterande definitioner till de mått som kräver utförligare beskrivning än vad som ges i respektive tabell. För ytterligare information om undersökningarna som ligger till grund för rapporten hänvisas till kvalitetsdeklarationen på Statistiska centralbyråns webbplats Statistiska centralbyrån benämns fortsättningsvis i dokumentet med SCB. 1. Allmänt Uppgifterna bygger på totalundersökningar med SCB:s register över skolor i Sverige, svenska utlandsskolor samt Sveriges kommunalförbund och landsting som utgångspunkter. Uppgifter om kommunernas kostnader för pedagogisk verksamhet kopplas på från en annan undersökning, Räkenskapssammandrag för kommuner och landsting (RS). Definitioner för övriga ingående insamlingar, exkl. sameskola och specialskola, finns på följande webbsidor. Fristående skolor Landsting Kommunalförbund Svenska utlandsskolor 2. Definitioner Redovisningsperiod Kalenderåret 2012 är den redovisningsperiod som gäller för alla kostnader med följande undantag: Fristående skolor med brutet räkenskapsår som redovisar kostnader för räkenskapsåret 2011/12. För dessa huvudmän har kostnaderna räknats upp med konsumentprisindex (KPI), för att motsvara kostnaderna för år Svenska skolor i utlandet redovisar kostnader för läsåret 2011/ Personalomkostnader Samtliga kostnadsuppgifter har samlats in. Här inkluderas personalomkostnader (PO) från kommunalförbund och landsting. 2.2 Sambruk/Samläsning Sambruk och samläsning mellan verksamhetsformer utgör ett problem för många huvudmän när det gäller att fördela kostnader för t.ex. lokaler och skolmåltider på de olika verksamhetsformerna. Om ett kostnadsslag inte rapporterats fördelat på verksamhetsform har i första hand uppgiftslämnaren kontaktats för att om möjligt få fram ett uppskattat värde. Om detta inte varit möjligt så har värdet bortfallsimputerats.

2 2.3 Uppgifter om antal barn och elever De elev- och barnantal som använts för beräkning av kostnader för elev/barn är i de flesta fall ett medelvärde mellan läsåren 2011/12 och 2012/13. Till beräkning av nyckeltalen för köp och försäljning av skolplatser har ett medelvärde mellan vårterminen 2012 och höstterminen 2012 använts vid beräkning av kostnader per elev. För huvudmän med brutet räkenskapsår (vissa fristående skolor samt svenska utlandsskolor) har dock endast antalet elever läsåret 2011/12 använts. För komvux används totalt tagna poäng under kalenderåret 2012 dividerat med 800 för att beräkna antal heltidsstuderande. För särvux används antal genomsnittselever. Det beräknas som antal elever gånger antal undervisningstimmar per vecka dividerat med riksgenomsnittet undervisningstimmar per vecka. Antal heltidsstuderande inom SFI beräknas som antal elevtimmar om 60 minuter kalenderåret 2012 dividerat med 425. För elever i svenska utlandsskolor har för de skolorna med brutet räkenskapsår, juli-juni eller september-augusti, elevantalet 15 oktober 2011 använts. För de skolor som redovisar kalenderår har ett medelvärde av elevantalet mellan läsåren 2011/12 och 2012/13 använts. 2.4 Brutto- eller nettoräkning Bruttoräkning eller nettoräkning har tillämpats olika beroende på kostnadsslag, verksamhetsform och huvudman. Nedan följer redovisning av vilken beräkning som använts. För landstingens del är flera kostnader inom gymnasieskola och komvux nettoräknade eftersom det ofta finns stora intäkter på grund av annan verksamhet än skolverksamhet. Nettoräknade är kostnader för undervisning, lokaler, läromedel/utrustning och skolbibliotek, skolmåltider och övriga kostnader. För fristående huvudmän och de statliga skolformerna är alla kostnader bruttoräknade. 2.5 Totalkostnader för förskoleverksamhet och annan pedagogisk verksamhet För förklaringar och definitioner om dessa verksamheter, se Totalkostnader för skolverksamhet I skolhuvudmännens totala kostnad ingår kostnader för undervisning (inklusive lönekostnader under tid för kompetensutveckling för både lärare och vikarie), lokaler och inventarier, läromedel, utrustning och skolbibliotek, elevhälsa, skolmåltider samt övriga kostnader. Nedan följer definitioner för respektive kostnadsslag Delkostnad undervisning Intäkter och kostnader avseende samliga förekommande läro- och timplanebundna aktiviteter redovisas här, d.v.s. i huvudsak lärarnas och annan pedagogisk personals löner för det pedagogiska arbetet med eleverna. Exempel på läro- och timplanebundna aktiviteter är förutom reguljär undervisning särskilda stödinsatser, prov, yrkesorientering, lärlingsutbildning och arbetsplatsförlagd utbildning. Lönekostnader för undervisande personal under tid för kompetensutveckling skall ingå, liksom lönekostnader för eventuell vikarie. Om läraren till en andel av sin tid har andra arbetsuppgifter än det pedagogiska arbetet med elever ska den delen av lönen redovisas under övrigt.

3 Ersättning för verksamhetsförlagd utbildning (blivande lärare) redovisas här Delkostnad läromedel, utrustning och skolbibliotek Här redovisas intäkter och kostnader avseende läroböcker, inklusive skön- och facklitteratur, tidningar, tidskrifter, broschyrer och annat tryckt material, för undervisning framtagna kopior samt för böcker inköpta till skolbiblioteket, lönekostnader för skolbibliotekarie samt kostnader för övrig skolbiblioteksservice. Även kostnader för utrustning som maskiner, verktyg, symaskiner, hyvelbänkar, datorer som används för undervisning i skolan, bild- och ljudmedier, AV-centraler, förbrukningsmaterial, programvara för undervisning, studiebesök, kulturaktiviteter, lägerskolor, kostnader för resor i samband med studiebesök, kulturaktiviteter och lägerskolor m.m. redovisas här. Kostnader för Internetanslutning och e-postadresser i skolan till elever och lärare, skall också redovisas här. Kostnader för service och underhåll t.ex. av utrustning som används i undervisningen och kapitalkostnader skall inkluderas. I intäktskolumnen skall t.ex. försäljningsintäkter för elevarbeten och kopieringskort redovisas. Kostnader för utrustning som används för annat ändamål än undervisning redovisas under den verksamhet inom vilken utrustningen används Delkostnad skolmåltider Här redovisas intäkter och kostnader avseende skolmåltidsverksamhet (inklusive personal, livsmedel, transporter, material för rengöring och annat förbrukningsmaterial), cafeteria, administrativa kostnader för skolmåltidsverksamheten (t.ex. lönekostnader för skolmåltidskonsulent och kostkonsulent), köp av tillagning eller servering av skolmåltider av en från kommunalförbundet fristående entreprenör. Även intäkter som uppkommer genom servering eller leveranser av mat till annan verksamhet ska redovisas om kostnader för denna verksamhet ingår i skolmåltidskostnaderna. Observera att lokalkostnader för skolmåltider inte redovisas här utan under Lokaler. Intäkter (elevavgifter) för skolmåltider redovisas förutom i intäktskolumnen även under elevavgifter (gymnasium och komvux) Delkostnad elevhälsa Till elevhälsa räknas intäkter och kostnader för medicinska, psykologiska och psykosociala insatser som ska stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Intäkter och kostnader för eventuella köpta tjänster från exempelvis landsting ska också redovisas här. Kostnad för specialpedagogiska insatser redovisas under undervisningskostnader. Lokalkostnader för dessa verksamheter ska inte redovisas här. Kostnader för elevassistenter (både för enskilda elever och flera elever), skolvärdar och elevförsäkringar skall ingå i Övrig verksamhet liksom kostnader för ev. fritidspersonal som arbetar i skolan. Kostnader för personliga assistenter enligt LSS skall redovisas under verksamheten Vård och omsorg i räkenskapssammandraget Delkostnad lokaler och inventarier Kostnader för såväl egna som förhyrda lokaler, inklusive inventarier redovisas här. Med lokalkostnader avses kostnader för lokaler och inventarier i form av direkta kostnader, fördelade lokalkostnader, externa och interna hyror, driftskostnader för värme, underhåll, städning m.m. samt kapitalkostnader för lokaler och de inventarier som inte räknas som läromedel. Kostnader för vaktmästare avseende fastighetsservice redovisas här. Om lokalerna utnyttjas även för annan verksamhet än skolverksamhet skall endast de kostnader som avser den aktuella verksamheten redovisas. Om en sådan fördelning inte redan gjorts i den interna

4 kostnadsredovisningen skall en sådan fördelning göras här. Alternativt redovisas intäkter som svarar mot kostnaden. Kostnader för skolbänkar, möbler, textilier etc. redovisas som lokal- och inventariekostnad medan kostnader för t.ex. symaskiner och hyvelbänkar m.m. anses vara läromedelskostnader. Inom naturbruksutbildningen redovisas intäkter och kostnader för samtliga ekonomibyggnader inklusive kapital- och underhållskostnader samt inventarier i lokalerna Delkostnad övriga kostnader Här redovisas alla övriga kostnader och intäkter som inte ska särredovisas. Uppgifter om interkommunala ersättningar skall inte ingå här, utan redovisas som Köp/försäljning av skolplatser. Under övrig verksamhet ska t.ex. ingå: - Administration, t.ex. kostnader för barn- och ungdomsförvaltningen, - Kostnader för kommungemensam verksamhet, t.ex. för gemensam växel, löneadministration m.m., - Kostnader för skolledning, - Kostnader för kompetensutveckling (utom lönekostnader för pedagogisk personal och elevvårdspersonal under tid för kompetensutveckling), - Kostnader för utvecklingsarbete, - Kostnader för elever som är asylsökande och inte erhållit uppehållstillstånd, - Stipendier, fackligt arbete, - Kostnader för elevförsäkringar, elevassistenter, personliga assistenter, talpedagoger, skolvärdar, tolkar och fritidspersonal (t.ex. fritidsledare), - Kostnader för syoverksamhet. Kostnaden för elevhem, internat och inackorderingar ska ej redovisas. För SFI gäller att endast kostnader och intäkter för Lokaler och inventarier samt Statsbidrag särredovisas. Allt annat redovisas under Övriga kostnader och intäkter. 3. Enskild regi och fristående huvudman 3.1 Förskola och annan pedagogisk verksamhet i enskild regi För förklaringar och definitioner om dessa verksamheter, se Fristående huvudman På flera fristående skolor sköts stora delar av t.ex. administration och lokalvård m.m. genom ideellt arbete. På detta sätt kan kostnaderna hållas nere. Vissa skolor med internationell inriktning får stöd från respektive språks hemland. Det förekommer t.ex. att detta hemland betalar såväl undervisning som personalutbildning och lokaler. Kostnaderna för sådana skolor kan därmed inte utan vidare jämföras med kostnader för kommunala skolor. Fristående skolor betalar till skillnad från kommunala skolor moms, vilket leder till ökade kostnader för de fristående skolorna. Under redovisningsperioden (2012) har flera fristående skolor startat, både vad avser grund- och gymnasieskolor. I denna redovisning klassificeras en fristående skola som nystartad om skolan påbörjade sin verksamhet under 2012, d.v.s. om den inte har haft verksamhet under hela Kostnader för dessa skolor ingår inte i tabellerna för Förskoleklass Kostnader Riksnivå,

5 Grundskolan Kostnader Riksnivå, Gymnasieskolan Kostnader Riksnivå, men däremot i tabell Samtliga verksamheter inom förskola och annan pedagogisk verksamhet, skola och vuxenutbildning Kostnader Riksnivå. Från nystartade skolor samlas endast totalkostnaden för referensperioden (2012) in till skillnad från övriga skolor där olika kostnadsslag samlas in. Dessa kostnadsslag summeras sedan för att få fram totalkostnaden. Kostnader för fristående särskolor samlas inte in. På samma sätt redovisas nedlagda skolor som har upphört med sin verksamhet under 2012 på både förskoleklass-, grundskole- och gymnasienivå. Kostnader för dessa skolor ingår inte i tabellerna Förskoleklass Kostnader Riksnivå, Grundskolan Kostnader Riksnivå, Gymnasieskolan Kostnader Riksnivå, men däremot i tabell Samtliga verksamheter inom förskola och annan pedagogisk verksamhet, skola och vuxenutbildning Kostnader Riksnivå. Följande förändringar har skett under redovisningsperioden avseende fristående skolor: 55 fristående grund- och gymnasieskolor har tillkommit, fördelade på 35 grundskolor, 2 särskolor och 18 gymnasieskolor. Motsvarande siffror för avvecklade skolor är 24 stycken, fördelat på 4 grundskolor, 3 särskolor och 17 gymnasieskolor. Samtliga fristående skolor indelas efter verksamhetens inriktning. Allmän, konfessionell, waldorf, internationell och riksinternat. 4. Kommunalförbund Kommuner kan gå samman i förbund och då redovisar förbundet kostnader för de elever som går i förbundets skola. Vissa förbund tar även hand om andra skolformer än gymnasieskolan åt medlemskommunerna. Nedan redovisas de förbund som var verksamma under år Gymnasieförbundet Bromölla/Sölvesborg Jämtlands Gymnasieförbund Kalmarsunds gymnasieförbund Lapplands kommunalförbund Norra Västmanlands utbildningsförbund, NVU Sydnärkes utbildningsförbund Sydskånska gymnasieförbundet Vårdförbundet Blekinge Västerbergslagens utbildningscentrum 5. Förskola och annan pedagogisk verksamhet För förklaringar och definitioner om dessa verksamheter, se 6. Förskoleklass Antal elever i förskoleklass är ett genomsnitt mellan uppgifter för 15 oktober 2011 och 15

6 7. Grundskola Antal elever i grundskola är ett genomsnitt mellan uppgifter för 15 oktober 2011 och Specialskola Antal elever i specialskola är ett genomsnitt mellan uppgifter för 15 oktober 2011 och 15 Kostnader för specialpedagogiskt resurscentrum och kunskapscentra ingår inte i totalkostnaden för specialskolor i tabellerna Specialskolan - Kostnader Skolnivå och Specialskolan - Kostnader Riksnivå men däremot ingår den i totalkostnaden i tabell Samtliga verksamheter inom förskola och annan pedagogisk verksamhet, skola och vuxenutbildning Kostnader Riksnivå. 9. Obligatorisk särskola För förklaringar och definitioner om denna skolform, se Gymnasiesärskola Antal elever i gymnasiesärskola är ett genomsnitt mellan uppgifter för 15 oktober 2011 och 15 Elever integrerade i ordinarie gymnasieskola har exkluderats i det elevantal som använts vid beräkning av kostnadsmått. 11. Gymnasieskola Antal elever i gymnasieskola är ett genomsnitt mellan uppgifter för 15 oktober 2011 och Komvux Antal elever omräknat till heltidsstuderande har använts som nämnare vid beräkning av kostnader per elev när det gäller komvux. Antalet heltidsstuderande i komvux beräknas genom att beräkna totalt antal verksamhetspoäng dividerat med 800. Kostnader för kommunalförbund har samlats in uppdelade på grundläggande vuxenutbildning respektive gymnasial vuxen- och påbyggnadsutbildning. I landstingets regi bedrivs endast gymnasial vuxen- och påbyggnadsutbildning. 13. Särvux Antal elever omräknat med hänsyn till det antal veckotimmar som resp. elev läser. (Antal elever x antal undervisningstimmar per vecka / riksgenomsnittet undervisningstimmar per vecka.) Veckotimmarna är ett genomsnitt av mätningarna 15 oktober 2011 och 15

7 14. Svenska för invandrare, Sfi För förklaringar och definitioner om denna skolform, se Svenska utlandsskolor Kostnadsuppgifterna avser all utbildning vid svenska utlandsskolor, det vill säga utbildning för såväl behöriga som obehöriga elever i grundskola, gymnasieskola, elever med handledning vid distansundervisning samt elever med kompletterande svenskundervisning. Uppgifterna avser kostnader för läsåret 2011/ Elevhälsa Insamlingen av årsarbetare inom elevhälsa i grund- respektive gymnasieskolor sker var tredje år. Den senaste insamlingen skedde år Strukturella faktorer för kommuner Andel invånare i olika åldersgrupper (31 december 2012) liksom andel utländska medborgare baseras på SCB:s befolkningsstatistik. Andel lågutbildade invånare har beräknats med hjälp av SCB:s utbildningsregister och avser situationen 31 december Andel barn i bidragshushåll bygger på SCB:s statistik över socialbidrag. Uppgifterna hämtas in från respektive kommun och avser situationen 31 december Invånardistans, som är ett mått på befolkningstäthet, har beräknats med hjälp av uppgifter om kommunernas yta och befolkning enligt SCB:s register. Uppgift om skattekraft per invånare har hämtats från SCB:s publikation "Vad kostar verksamheten i Din kommun? Bokslut 2012". Politisk majoritet redovisas som situationen efter senaste valet. A anges för alliansstyre, V för vänsterstyre och B för blocköverskridande styre. Till alliansstyret har följande partier räknats: Centern, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Moderaterna. Till vänsterstyret har Socialdemokraterna och Vänsterpartiet räknats. Uppgifterna är hämtade från Sveriges Kommuner och Landsting. I utbildningskostnad per invånare ingår kommunens totala kostnader för utbildning. Kostnader för att driva utbildning i den egna kommunen är medräknade samt ersättningar till andra kommuner, landsting, fristående skolor och annan utbildningsanordnare. Kostnaden är dividerad med antal invånare i kommunen den 31 december I kostnaden för förskoleverksamhet och annan pedagogisk verksamhet ingår kommunens totala kostnad för all förskoleverksamhet och annan pedagogisk verksamhet. Kostnaden är dividerad med antal invånare i kommunen den 31 december 2012.