Klimatprogram för Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Klimatprogram för Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland"

Transkript

1 Klimatprogram för Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland 1

2 Evangelisk-lutherska kyrkan i Finlands publikationer 2008:3 Tacksamhet, respekt, måttfullhet Klimatprogram för Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland Kyrkostyrelsen Helsingfors 2008

3 Beställningar: Publikations- och AV-försäljning PB 185, Helsingfors Tel. (09) Fax (09) e-post: ISBN ISBN (pdf) ISSN X Bilder: Shutterstock Layout och ombrytning: Ad Helena Oy Helena Lyytikäinen Översättning till svenska: Henry Byskata Tryckeri: Esa Print Oy, Lahti 1200 st,

4 Innehållsförteckning Förord...6 Till Kyrkostyrelsen...8 Klimatprogram för Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland Inledning Teologiska premisser Kulturhistorisk översikt: Hur har den västerländska människans relation till naturen gestaltat sig? Bibeln som källa för miljöansvar och förnyelsevilja Teologiska och etiska grundvalar för kyrkans klimatprogram Rekommendationer Rekommendationer till församlingarna Rekommendationer till kyrkans medlemmar Rekommendationer till kyrkans förvaltning Rekommendationer till kyrkans service- och missionsorganisationer samt till Kyrkans utlandshjälp Utmaningar till det fi nländska samhället...60 Bilagor: 1. Övriga kyrkors samt kyrkoförbunds ställningstaganden i klimatfrågan Unga vuxnas förslag till Kyrkostyrelsen

5 FÖRORD Vi människor som lever just nu har blivit ålagda ett aldrig tidigare skådat ansvar för framtiden. Det som vi nu gör eller låter bli att göra inverkar på de kommande generationernas, våra barns och barnbarns, liksom hela Guds skapelses liv. Vissa betydande sakkunniga uppskattar att vi endast har tio år på oss att vända den destruktiva utvecklingen och vidta åtgärder för att stävja klimatförändringen genom att på verkligt allvar begränsa utsläppen av växthusgaser. Om vi under den begränsade tiden inte tar denna utmaning på allvar, kommer det att krävas ännu svårare och mera radikala åtgärder. Och vad gäller deras möjlighet att vara effektiva skulle vi inte längre ha några garantier. Vår egen kyrka har tillsammans med andra kristna kyrkor tagit klimatförändringens utmaning på allvar. Kyrkorna har redan i många år ansett att klimatförändringen är den allvarligaste miljökrisen. Detta bekymmer härrör sig från den världsvida kyrkans erfarenheter. Klimatförändringen slår först och hårdast till redan nu mot de människor och folk som är de mest sårbara. Den åstadkommer översvämningar och torka, som utsätter miljontals av Söderns fattiga människors liv för stora risker. I det föreliggande klimatprogrammet fi nns kännbara rekommendationer till kyrkans centralförvaltning, församlingarna och också deras medlemmar. Med hjälp av dessa rekommendationer kan man vara med och bära ansvar för stävjandet av klimatförändringen. Dessa direktiv avviker nödvändigtvis inte från de direktiv andra aktiva instanser har gett, men de är viktiga för kyrkan och dess medlemmar. Kyrkan har någonting eget att bidra med när det gäller talkoarbetet för miljön. Uttryckligen är det nu fråga om mänsklighetens gemensamma talko. Vår kristna tro talar förutom till förnuftet också till vårt hjärta. Det fi nns tre ord i rubriken för klimatprogrammet: tacksamhet, respekt, måttfullhet. Skuldkänslan förlamar, den får oss att stanna upp. Tacksamhet över Guds goda gåvor sätter oss däremot i rörelse. Tacksamheten väcker människan till att i sina lösningar högakta naturens egen balans samt prisa Skaparen för hans gåvor. Ett annat viktigt ord är respekt. I klimatprogrammet konstaterar man att Gud som är närvarande i skapelsen gör det skapade delaktigt av sin helighet. Människan förhåller sig till det heliga med känslor av högaktning, förundran och också fruktan. Respekt är någonting annat än att man obegränsat utnyttjar skapelsen. En respektfull inställning får oss att se människan som en del av naturen, den begränsar människans naturliga girighet och riktar uppmärksamheten mot ett mera ansvarsfullt liv som medlem av skapelsen. Klimatförändringen utmanar den enskilde kristne att tänka över det egna sättet att leva. Det kristna budskapet har i århundraden betonat att förutsättningarna för ett gott liv inte i första hand är beroende av materiell konsumtion. När vissa grundläggande behov har tillfredsställts, har den verkliga glädjen i livet att göra med människor som är oss kära och med rikedomen i den skapelse som omger oss. De är Guds stora gåva till oss. Därför vore det viktigt att beakta måttfullhet 6

6 när man eftersträvar materiell välfärd. Så uppmanar också kyrkans klimatprogram oss till att som medlemmar i kyrkan dryfta hur vi kan förändra vår livsstil så att den svarar mot den utmaning klimatförändringen nu ställer till oss. I fråga om dessa direktiv förlitar sig kyrkan på sakkunniga visavi miljöfrågorna. Kyrkans klimatprogram kallar församlingarna, kyrkans centralförvaltning och också kyrkans medlemmar med i detta klimattalko. Som tur är måste vi inte starta från noll. Kyrkan har sitt eget för församlingarna skräddarsydda miljösystem, Kyrkans miljödiplom. Detta har avlagts redan av cirka hundra församlingar och många nya församlingar håller på att komma med. Nu har systemet reviderats till att ännu djupare beakta den faktiska klimatförändringen. Vi kallas nu framför allt till tre saker: till tacksamhet över den goda Gudens gåvor, att visa respekt för livet och Guds skapelse samt att söka en måttfullhetens livsstil. Åbo den 3 juni 2008 Jukka Paarma Ärkebiskop 7

7 Till Kyrkostyrelsen Vid kyrkomötets vårsession 2007 behandlades en medlemsmotion 1/2007 som berörde uppgörandet av ett klimatprogram för kyrkan. I motionen konstaterades att den globala klimatförändringen och dess effekter har blivit ett betydande tema inom den offentliga diskussionen i Finland. För att kunna bromsa den hotfulla miljöförstörelsen som människan förorsakat förutsätter det att hon genomgår djupgående förändringar i sin inställning till naturen. Eftersom kyrkorna och den kristna teologin i miljödiskussionen innehar en betydande roll som värdepåverkare, bör kyrkorna kritiskt se över sin egen tradition, så att denna inte mot sin vilja sprider negativa tankemodeller visavi miljön. Det vore skäl för kyrkan att skapa en bibel- och lärotolkning som beaktar miljösynpunkterna. Kyrkan borde också utgående från sina egna synsätt delta i den etiska diskussion som förs i samhället och vad gäller sin egen praktiska verksamhet prioritera val som får klimatförändringen att framskrida långsammare. För att nå dessa mål borde Kyrkostyrelsen grunda en expertarbetsgrupp, vilken man skulle ge i uppgift att uppgöra kyrkans klimatprogram. Som grund för behandlingen vid kyrkomötet låg konstitutionsutskottets betänkande 1/2007. Enligt detta är avvärjandet av klimatförändringen en samhällelig fråga, för vars lösning kyrkan inte för egen del har några särskilda redskap. Därför bör kyrkan i denna fråga eftersträva ett samarbete med politiska beslutsfattare, myndigheter och övriga samhälleliga påverkare. Kyrkan kan vara med och befrämja förverkligandet av de mål som uppställts i samhället när det gäller att skydda klimatet genom att påverka attityderna och genom att i sitt eget praktiska arbete förbinda sig till att stävja klimatförändringen. Genom att delta i avvärjningen av klimatförändringen visar kyrkan också att de kristna bör bära ansvar för skötseln av samhälleliga frågor. Utskottet konstaterade att klimatförändringen har visat sig vara ett hot för hela jordklotets ekosystem och avvärjandet av den är en central och allvarlig utmaning för mänskligheten. Vid uppgörandet av klimatprogrammet är det fråga om ett projekt som på ett naturligt sätt har att göra med de miljöprojekt som redan pågår inom kyrkan. Kyrkans miljöarbete stiger fram ur skapelsetron och det hör som en väsentlig del 8

8 med till förverkligandet av kyrkans samhällsansvar. Med dessa motiveringar ansåg utskottet motionen vara berättigad. Kyrkomötet beslöt att enligt konstitutionsutskottets förslag sända motionen till Kyrkostyrelsen för beredning och för åtgärder. Kyrkostyrelsen beslöt att tillsätta en arbetsgrupp att senast för Kyrkostyrelsen bereda en framställning till klimatprogram för Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland, vilket ger kyrkan, församlingarna och kyrkans medlemmar klara rekommendationer och ur kyrkans synvinkel väcker diskussion kring klimatfrågorna samt inlemmar klimatfrågorna i kyrkans tro, lära och liv. Kyrkostyrelsen utsåg stiftsdekan Ouri Mattila till ordförande för arbetsgruppen och som medlemmar biskopens teologiska sekreterare Timo Helenius, TD Pauliina Kainulainen, kommunikationschefen för Finlands naturskyddsförbund Matti Nieminen, EM Sirpa Pietikäinen, professor Antti Raunio, NatK Hermanni Riikonen, meteorolog Markku Seppänen, koordinator för Kyrkans utlandshjälps (KUH) utvecklingspolitik Nina Suomalainen, sekreteraren för kyrkans barn- och familjearbete Mirkka Torppa samt som sekreterare sekreteraren för kyrkans samhällsarbete Ilkka Sipiläinen. Arbetsgruppen hade nio sammanträden. Som sakkunnig har i arbetet deltagit ledande branschsekreteraren vid Kyrkans central för det svenska arbetet Pia Kummel-Myrskog. Efter att Mirkka Torppa i december 2007 blivit tjänstledig deltog hennes vikarie sekreteraren för ungdomsarbetet Pekka Tukeva. Nina Suomalainens vikarie har från början av år 2008 varit Kyrkans utlandshjälps sakkunniga inom klimatförändring Katri Suomi. Som sakkunniga i specialfrågor rörande Bibeln och teologi har anlitats professor Lauri Thurén, TD, FM Pauli M.K. Niemelä samt professor emeritus Tuomo Mannermaa. När det har gällt att uppgöra praktiska rekommendationer till församlingsmedlemmarna har som sakkunnig anlitats miljöredaktör Pauli Välimäki och vid uppgörande av rekommendationer till församlingarna biolog Marja-Liisa Leinonen. Specialforskare Heikki Tuomenvirta från Meteorologiska institutet har kommenterat inledningskapitlets meteorologiska detaljer. Arbetsgruppens uppgift var att uppgöra klimatprogram för den Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. Efter att ha slutfört sin uppgift överlämnar arbetsgruppen högaktningsfullt sitt betänkande till Kyrkostyrelsen. Helsingfors den 31 mars 2008 Ouri Mattila Timo Helenius Pauliina Kainulainen Matti Nieminen Sirpa Pietikäinen Antti Raunio Hermanni Riikonen Markku Seppänen Nina Suomalainen Katri Suomi Pekka Tukeva Ilkka Sipiläinen 9

9 10

10 Klimatprogram för Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland 1. Inledning Oron gällande förändringen av klimatet på jordklotet tilltar i världen. Också i Finland har man blivit medveten om att många av våra vanor och bruk hotar vår miljö och oss själva. Fler och fl er av oss kämpar dagligen med att träffa rätt val och frågar efter stöd att kunna leva på ett för klimatet och den övriga naturen skonsamt sätt. Klimatförändringen är ett vetenskapligt konstaterat faktum, som har undersökts i årtionden. Redan år 1896 förutsade den svenske fysikern-kemisten Svante Arrhenius att koldioxidutsläppen skulle komma att värma upp atmosfären. Vetenskapssamfundet har under årtiondenas gång fått allt mer bekymmersamma kunskaper om styrkan i fenomenet. För att sprida denna kunskap till beslutsfattarna har FN:s interparlamentariska panel för klimatförändringen IPCC redan publicerat fyra omfattande och detaljerade rapporter (1990, 1995, 2001 och 2007). Budskapet i dem är tydligt: ett alltför omfattande utsläpp av växthusgaser i atmosfären leder till svåra problem. Många osäkerhetsfaktorer fi nns med i förutsägandet av klimatförändringen, på samma sätt gäller detta att förutspå vädret. Ändå vet man med stor säkerhet att medeltemperaturen på jordklotet stiger under detta århundrade åtminstone med en grad, även om man nästan skulle få stopp på utsläppen. Men såvida man tillåter att utsläppen ökar med nuvarande takt, kan klimatet uppvärmas rentav sex grader. Mänsklighetens utsläpp är den avgörande faktorn när det gäller klimatförändringen. Vid sidan av uppvärmningen tilltar de extrema fenomenen vad gäller väderleken. Å ena sidan har vi översvämningarna, å andra sidan blir torrperioderna längre. Enligt IPCC stiger havsnivån fram till utgången av detta århundrade cm, vilket bl.a. förstör låglänta jordbruksmarker och bosättningar. Effekterna av klimatförändringen syns redan nu på olika håll i världen och de förvärras med accelererande hastighet. Till en början känns effekterna i de fattigaste länderna och samfunden. Till de mest sårbara områdena hör små stater på öar, Afrika, de stora deltaområdena och de arktiska områdena. I Finland blir både somrarna och i synnerhet vintrarna kännbart varmare. Vintertid ökar nederbörden, men den kommer mest i form av regn. Vid århundradets slut har vi vanligtvis snöfria jular i en stor del av Finland. Trots att snötäcket blir tunnare torde risken för översvämningar tillta på grund av att skyfallen blir kraftigare. Klimatförändringen kommer att kosta. I Storbritannien uppskattar fd chefsekonomisten vid Världsbanken, Sir Nicholas Stern, i en rapport från år 2006 att om man ingenting gör, kommer klimatförändringen inom kort att årligen äta upp 5 20 % av mänsklighetens bruttonationalprodukt. Detta skulle förorsaka en obalans inom världsekonomin och denna obalans skulle starkt återverka också på Finland: så skulle t.ex. priset på mat stiga mycket snabbt. Om man ändå på fullt allvar sätter i gång med åtgärder för att minska 11

11 och anpassa sig till klimatförändringen nu, är det tillräckligt om man för dessa åtgärder använder 1 % av BNP (bruttonationalprodukten). Länder som utvecklar sin teknologi kan härvidlag till och med dra nytta av klimatförändringen. Däremot kommer alla att bli lidande av att man dröjer med att vidta åtgärder, eftersom den överlopps mängd koldioxid som kommit ut i atmosfären inte försvinner på årtusenden. Klimatförändringen påverkar djupt och oåterkalleligt skapelsens välfärd. Det att klimatet blir varmare och väderleken extremare utgör både direkt och indirekt ett hot mot livet. Allt fl era människor blir sjuka, många förlorar sitt hem, många dör. Ekosystemen tar skada och ett betydande antal biologiska arter försvinner helt. Naturen i Finland kommer att genomgå stora förändringar, när de nordiska biologiska arterna får stiga åt sidan för nya arter som utbreder sig söderifrån. Skadeinsekter och svampsjukdomar hotar jord- och skogsbruket. Förändringarna när det gäller nederbörden påverkar salthalten i Östersjön och fi skbestånden. Att perioderna med värmeböljor blir längre gör också problemet med blågröna alger värre. Klimatförändringen har talrika multieffekter, vilka i sin tur har sina egna oväntade multieffekter. Svårast är det att förutsäga människans beteende under förändrade förhållanden. Man känner till att vattenbristen på de fl esta torra områden kommer att bli allt svårare, vilket gör att fattigdomen tilltar, liksom sjukdomar och dödlighet. Däremot känner man inte till hurudana konfl ikter som blir följden av t.ex. vattenbristen och hur många människor som blir tvungna att fl ytta på grund av klimatförändringen. Men miljöproblemen åstadkommer en tilltagande fl yttningsrörelse: enligt FN:s uppskattning stiger antalet klimatfl yktingar redan vid utgången av detta årtionde till 50 miljoner. Flyttningsströmmarna från Afrika och Asien till Europeiska unionen, dvs. också till Finland, kommer att öka dramatiskt. Med ett sekellångt perspektiv kommer man troligtvis att tala om hundratals miljoner. En sådan fl yttningsrörelse är av aldrig tidigare skådad art och man förmår inte ens föreställa sig dess effekter på samhällena. Klimatförändringen gör att världen blir mycket instabilare och mer oberäknelig än i dag. För att undvika det värsta scenariot, måste man få stopp på klimatförändringen. Kyrkorna och medborgarrörelserna på olika håll i världen kräver att industriländernas växthusgasutsläpp sänks i betydligt och med en snabb tidtabell. Så har t.ex. biskoparna inom den lutherska kyrkan i Norge av sitt lands regering krävt omedelbara åtgärder för att minska utsläppen. Kyrkornas världsråds (KVR) exekutivkommitté har i sin kommuniké framhållit att växthusgasutsläppen i detta nu ligger på betydligt högre nivå än man kan klara av och att det för att minska dem krävs mycket kraftigare åtgärder än vad man nu har vidtagit. EU (Europeiska unionen) har förbundit sig att minska sina växthusgasutsläpp från nivån för år 1990 med minst 20 % fram till utgången av år EU höjer sin målsättning till 30 %, ifall de övriga i-länderna förbinder sig till motsvarande mål och de ekonomiskt mera avancerade u-länderna förbinder sig till strävanden i tillräcklig utsträckning i förhållande till sina ansvars- och beredskapsområden. Under de kommande årtiondena bör man fortsättningsvis minska utsläppen. EU vill leda i-länderna till %:s utsläppsminskningar fram till utgången av år Förverkligades en nivå på 80 %, skulle troligtvis jordklotets uppvärmning stanna på en nivå av högst två celsiusgrader. Enligt IPCC förutsätter detta att staterna samarbetar när det gäller att få stopp på klimatföränd- 12

12 ringen, att den teknologiska utvecklingen är snabb, att skillnaderna mellan u-länder och i-länder utjämnas, att befolkningstillväxten snabbt svänger i motsatt riktning och att den ekonomiska utvecklingen fortsätter stabil så att ekonomin i stället för varuproduktion inriktar sig på service-områden och utvecklandet av kunskapssamhället. Man bör betänka att följderna av också en tvågraders värmeökning är synnerligen allvarliga, men mänskligheten kan kontrollerat anpassa sig till dem förutsatt att det utvecklas ny teknologi och att man är villig till detta. En rik nation såsom Finland har en tämligen god beredskap för till och med en större värmeökning, medan man i de fattiga länderna har ytterst små möjligheter att anpassa sig och förbereda sig för effekterna av klimatförändringen och de katastrofer dessa effekter innebär. Inte heller är det många ekosystem som skulle klara av ens en tvågradig ökning av uppvärmningen. Klimatförändringen torde också öka ojämlikheten i världen och försvåra uppnåendet av utvecklingsmålen, minskandet av fattigdomen och bevarandet av naturens biodiversitet. Att stävja klimatförändringen hör till den hållbara utvecklingen, vilket i folkmun innebär att man tillfredsställer de nuvarande generationernas behov utan att utsätta de kommande generationernas möjligheter att tillfredsställa sina egna behov för risker. Det råder enighet i världen kring detta att man bör sträva efter en hållbar utveckling, men i den politik som är rådande i praktiken är det de ekonomiska motiveringarna för en kort tidsperiod som dikterar beslutsfattandet. En orsak till klimatförändringen är onekligen att måtten på den ekonomiska utvecklingen i allmänhet inte tillräckligt väl noterar att allmännyttiga produkter såsom rent vatten och en gynnsam väderlek borde kunna stå till förfogande också för de kommande generationerna. Ofta ser man fortsättningsvis miljöskyddet som en utgift och inte som en placering. Å andra sidan har man inom den ekonomiska vetenskapen ända från 1930-talet undersökt den hållbara utvecklingen, även om själva termen hållbar utveckling togs i bruk först på 1980-talet. När det gäller beslutsfattandet i vardagen har hållbarheten tillsvidare fått träda tillbaka. Klimatförändringen utmanar nu företagen, samfunden, de politiska beslutsfattarna och enskilda människor att värdera effekterna av sina utsläpp under en tidsperiod som är längre än vad som har varit brukligt. I stället för maximal ekonomisk tillväxt bör man börja sträva efter en skälig tillväxt. Detta förutsätter en attitydförändring, modiga politiska beslut och driftighet i fråga om nödvändiga förnyelser. Sterns rapport rekommenderar speciellt tre åtgärder som bör vidtas för att minska växthusgasutsläppen. Den första är att de som står för utsläppen betalar ett rättvist pris för sina utsläpp. Den utsläppshandelsmekanism som ingår i protokollet från Kyoto är ett framsteg, eftersom en del av industriländernas växthusgasutsläpp har börjat uttryckas i omkostnader, som det är skäl att minska. En höjning av miljöskatterna har gjort att omkostnaderna för utsläppen också nått många områden som ligger utanför utsläppshandeln, t.ex. trafi ken. Dessutom tar många företag och organisationer emot frivilliga avgifter, vilkas avkastning riktas till stävjande av klimatförändringen och anpassningen till förändringen. I globalt perspektiv är situationen ändå sådan att dagens generationer och i-länder inte betalar full avgift för sina utsläpp och skuldsätter sig således i förhållande till kommande generationer samt u-länderna. En annan rekommendation i Sterns rapport är en 13

13 snabb utveckling och ett snabbt ibruktagande av en ekoeffektiv teknologi. För att bli framgångsrik kräver den nya teknologin ett medvetet stöd så väl från den offentliga förvaltningen som från företag och konsumenter. Samtidigt bör man hålla i minnet, att teknologin inte ensam är tillräcklig som lösning på klimatförändringen, utan också sättet att leva bör förändras. Så bör t.ex. energianvändningen i i-länderna inom de närmaste åren vändas mot en minskning för att man tillräckligt snabbt skall kunna avstå från fossila bränslen. Dessa två rekommendationer kan Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland tillämpa i sin egen praktiska verksamhet och i sina diskussionsinlägg, liksom också andra aktiva i samhället. Däremot berör den tredje rekommendationen i Sterns rapport på ett särskilt sätt kyrkan, dvs. att undanröja hindren för en positiv förändring av levnadsvanorna. Till det har kyrkan någonting alldeles speciellt att bidra, någonting som stiger fram ur dess egen tradition. I det föreliggande programmet framför kyrkan konkreta rekommendationer till alla sina medlemmar samt till sin förvaltning från församlingsplanet ända till kyrkomötet. Dessutom öppnar man i programmet diskussionen med det övriga samhället, eftersom stävjandet av klimatförändringen förutsätter ett nära samarbete. Det viktigaste i programmet är kyrkans stöd för en förändring av attityder och levnadssätt. Mitt i oron för klimatförändringen utkristalliserar sig i rubriken för klimatprogrammet Tacksamhet, respekt, måttfullhet den evangelisk-lutherska kyrkans uppfattning om vad människan är kallad till. LITTERATUR Climate Change Synthesis Report. Interparlamentariska klimatpanelen IPCC The Economics of Climate Change. Stern Review, Cambridge University Press Den nationella anpassningsstrategin gällande klimatförändringen. Jord- och skogsbruksministeriet /fi /index/ etusivu/ymparisto/ilmastopolitiikka/ilmastomuutos.html Europa-rådet cms_data/docs/pressdata/fi /ec/93140pdf Environmental Economics for Sustainable Growth. För Världsbanken redigerat av Anil Markandya, Patricia Harou, Lorenzo Giovanni Bellù och Vito Cistulli. Edward Elgar The Theory and Practice of Environmental and Resource Economics, red. Tomas Aronsson, Roger Axelsson, Runar Brännlund. Edward Elgar Climate Change and Africa. Red. Pak Sum Low, Cambridge University Press Special Report on Emissions Scenarios (SRES). IPCC, Cambridge University Press As Ranks of Environmental Refugees Swell Worldwide, Calls Grow for Better Defi nition, Recognition, Support. Pressrelease. United Nations University, Institute for Environment and Human Security Samtlige biskoper bak klimakrav. Pressrelease, Norska kyrkans utlandshjälp (NCA)

14 DATABANK: SKOGARNA I FINLAND Tillväxten i Finlands skogar har under senare tider legat kring 100 miljoner kubikmeter i året. De nuvarande skogstillgångarna är närmare 2000 miljoner kubikmeter. Man räknar med att våra skogars tillväxt klart ökar redan under de närmaste årtiondena, kanske till och med en tredjedel. En del av tillväxten beror på effektiviserad skogsvård, en del beror på att klimatet blivit varmare samt på att luftens koldioxidhalt har stigit. Särskilt Norra Finlands skogstillväxt ökar snabbt. Om förhållandet mellan olika trädslag i skogen bestämdes enbart utgående från klimatförhållanden, skulle förändringen vara betydande; björkens andel skulle fram till år 2100 i sydligaste Finland och på västkusten stiga till över 60 %, ställvis rentav 80 %. Granens förekomst skulle avta i Södra Finland, men den skulle bli vanligare i norr. Klimatuppvärmningen skulle också försvaga tallens möjligheter i Södra Finland. Ett hot för skogarna är att dagens skadeinsekter blir allmännare och att nya sådana kommer till landet. Speciellt det att vintertemperaturen stiger kan medföra en ökning av skogsskadorna; bl.a. kan den bruna tallstekeln sprida sig överallt i Finland. De biologiska arternas reaktioner på klimatförändringen varierar från art till art, varför det inte är möjligt att uppställa heltäckande prognoser. Esko Kuusisto i boken Maailmanlaajuiset ympäristöongelmat Uhkakuvista yhteistyöhön (red. Jaana Gustafsson), Åbo universitets fortbildningscentral,

15 16

16 2. Teologiska premisser 2.1. KULTURHISTORISK ÖVERSIKT: Hur har den västerländska människans relation till naturen utformat sig? Översikt i ett nötskal I bakgrunden till klimatförändringen finns människans snedvridna relation till naturen och den ohållbara konsumtion som blivit en följd av detta. Ända från 1600-talet har det västerländska tänkandet dominerats av en mekanistisk syn på naturen, där verkligheten förstås som något av en maskin. Upplysningsfilosofin betonade förnuftet, med vars hjälp människan kunde höja sig ovanför naturen och lära sig att dra nytta av den man uppfattade inte längre naturen som en plats för Guds närvaro. Den teknologi som utvecklades möjliggjorde utsugning av naturtillgångarna. Kristendomens roll i den här utvecklingen är mångdimensionell: - Tanken på ett behärskande av naturen, som hör till den judisk-kristna tron, har tolkats lösgjord ur sitt saksammanhang så att man har motiverat människans rätt att i oskäligt hög grad utnyttja naturen. Den ursprungliga tanken på människans ansvar har åsidosatts. - I Bibeln finns det många ekologiskt betydande synsätt, som man inte i tillräckligt hög grad har lyft fram (t.ex. människans ansvar för djurens välmående). - Inom den kristna traditionen har man också upprätthållit uppfattningen om människans samhörighet med allt skapat (t.ex. Franciskus av Assisi). - Den nutida ekoteologin framhäver traditionens naturvänliga sidor. Den finländska kulturen och det lutherska teologiska arvet innehåller många ekologiskt betydelsefulla drag som betonar samhörigheten med naturen. Dessa lönar det sig att ta på allvar i kampen mot en accelererande klimatförändring. 17

17 I bakgrunden till klimatförändringen och andra allvarliga miljöproblem ser man i allmänhet människans snedvridna relation till naturen. Ur den har det uppstått ett ideal som går ut på konsumtion, vilket ur naturens synvinkel är både ohållbart och oskäligt. Det gäller i synnerhet den kultur som utformats i västerlandet och som inriktat sig på vetenskap och teknik. Denna kultur har spritt sig överallt i världen. Kristendomen är en av de centrala strömningar som påverkat det västerländska tänkesättet. Det har påståtts att kristendomens roll i utformningen av relationen till naturen huvudsakligen har varit negativ. I följande översikt över huvudlinjerna inom den europeiska kulturhistorien granskas påståendet närmare. Senare preciseras den kristna trons förhållande till naturen vid en närmare genomgång av bibliska, teologiska och etiska aspekter. År 1967 publicerade den amerikanske idéhistorikern Lynn White Jr. sin artikel Den ekologiska krisens historiska rötter i den ansedda tidskriften Science. Enligt honom är den västerländska kulturtraditionen människocentrerad på ett överlägset sätt. Rötterna till en sådan skadlig attityd fi nns i hög grad inom den judisk-kristna traditionen. White beaktade framför allt den tanke på härskande över naturen som stiger fram ur Gamla testamentets skapelseberättelser. White refererade också i sin artikel till den kristna traditionens positiva betoningar, som syns till exempel i den helige Franciskus av Assisis (1200-talet) nära relation till naturen. Den omfattande diskussion som väcktes av Whites artikel har ändå haft sin tyngdpunkt i de negativa effekterna av den judisk-kristna traditionen. Whites artikel för fram den kristna traditionens mångskiftande tolkningshistoria. I synnerhet under nya tiden har den kristna traditionen använts för att stöda människans strävan att dra nytta av naturtillgångarna så effektivt som möjligt. Den judisk-kristna traditionen innehåller ändå inte i sig själv denna betoning, utan det är andra kraftiga ideella strömningar som desto mera har påverkat ett effektivt utnyttjande av naturen. Som de viktigaste av dessa bör beaktas utvecklingen av den europeiska fi losofi n på och 1700-talen, dvs. under den vetenskaplig-tekniska revolutionens och upplysningens tid. Den västerländska uppfattningen om verkligheten började kraftigt förändras i början av 1600-talet. Men grunden härtill hade lagts redan i senmedeltidens tänkande. Från antikens Grekland ända till renässansen hade naturen uppfattats som en organisk helhet, där de olika delarna harmoniskt sammanföll. Inom kristendomen upplevde man att Gud var grunden för denna enhet. Å andra sidan inverkade det dualistiska sättet att indela verkligheten i två olika slags kategorier som sinne/kropp eller människan/naturen även på kristendomens och kulturens utveckling. Rötterna till en sådan tankemodell går tillbaka ända till Platon. De naturvetenskapliga insikterna började under 1600-talets gång dirigera människans strävanden att gestalta den verklighet som omgav henne. I enlighet med den kunskap som var stadd i utveckling utkristalliserade sig verklighetsuppfattningen som mekanistisk man tänkte sig att världsalltet är som en stor maskin, som lyder matematiska naturlagar. Ur den kristna teologins synvinkel ledde den nya mekanistiska verklighetsuppfattningen till en betydande förändring: det var inte längre möjligt att tänka sig att skapelsen var platsen för Guds närvaro. I och med upplysningsfi losofi n kom i stället tron på det nästan allsmäktiga förnuftet, med vars hjälp människan kan höja sig över naturen och lära sig att dra nytta av naturen för sina egna ändamål. 18

18 Behärskandet av naturen började man förstå så att människans uppgift var att höja sig till att bli överlägsen den övriga naturen och att hon hade rätt att tillgodo göra sig den för enbart egna syftemål och endast för sig själv. Ett sådant synsätt blev mera allmänt under 1800-talet också inom den kristna teologin, även om detta inte går att utläsa ur de äldsta skapelseberättelsernas tolkning. Efter upplysningstiden har denna tolkning haft mycket stort infl ytande i västerlandet. Upplysningsfi losofen Francis Bacon t.ex. ansåg att människan med hjälp av vetenskapen och tekniken kunde få tillbaka sin ursprungliga makt över naturen, den makt som hon delvis förlorat i syndafallet. En betydelsefull bakgrund till detta tänkande utgjordes av René Descartes och hans fi losofi på 1600-talet. Han åtskilde själen och anden (res cogitans) samt materien och kroppen (res extensa). Många representanter för den kristna tron godkände denna dualistiska indelning, ty den ansågs trygga andens, trons och moralens verklighet från den materialistiska vetenskapens tryck. En dualistisk indelning i ande och natur stärktes under 1800-talet i och med Kants åsikter. Som en motkraft till den mekanistiska gestaltningen av verkligheten uppkom under 1800-talet romantiken, som ville åstadkomma en återvändo till ett mera helhetsmässigt, organiskt sätt att förstå världen och människoandens väsen. Romantikens strävanden var ändå på många sätt förbundna med det människocentrerade tänkandet och de förändrade inte den västerländska kulturens huvudströmningar. Den teknologiska utvecklingen har gått starkt framåt bland annat i världskrigens kölvatten. Den västerländska uppfattningen om den vetenskapliga kunskapens väsen och det mekanistiska förhållningssättet till naturen har under 1900-talet anammats i stor utsträckning också inom andra kulturer. I praktiken har man globalt sett nått en sådan konsumtionsnivå att den överskrider gränserna för naturens hållbarhet. Å andra sidan har t.ex. kvantfysiken blivit en utmaning för hela den klassiska vetenskaps- och verklighetsuppfattningen. Diskussionen om vetenskapens ansvar fortsätter. På senare tid har många människor inom vetenskapsvärlden, medborgarorganisationer och olika religioner på ett nytt sätt blivit intresserade av att ta reda på de yttersta orsakerna till miljöproblemen. I diskussionen är det viktigt att beakta de gamla teologiska och fi losofi ska modellernas påverkan på uppkomsten av människans tänkande och attityder. Kyrkornas roll 19

19 är att självkritiskt bedöma sin teologiska traditions konsekvenser samt målmedvetet sträva efter att ur sin tradition lyfta fram betoningar som försvarar livet på jorden. Otvivelaktigt har man använt vissa drag inom den kristna tron, såsom tanken på härska över naturen, som motiveringar för tankemodeller som är skadliga ur modernt perspektiv. Å andra sidan har det inom kristendomen vid sidan av särskiljandet mellan naturen och anden alltid löpt en linje som betonar människans och naturens samhörighet. Så är t.ex. många mystiker kända för sin nära relation till naturen, speciellt till djuren. Utöver Franciskus av Assisi kan man lyfta fram den keltiska kristendomens helgon från talen på de brittiska öarna samt många av den östliga kyrkans heliga män och kvinnor. Också inom Luthers teologi intar naturen en viktig plats. Också vår tid känner kristna som har betonat livsuppehållande drag som fi nns med i Bibeln och den kristna traditionen. T.ex. innebar Albert Schweitzers ( ) etiska mystiks ledande tanke aktning för allt levande. Ovan nämnda artikel av Lynn White Jr gav inspiration till en tilltagande förnyelserörelse inom den kristna teologin, en rörelse som är känd under namnet ekoteologin. Det handlar om en strävan att tolka den kristna traditionen inför moderna utmaningar så att den förmår utforma människans relation till naturen och hennes värderingar i en riktning som befrämjar livet. Inom diskussionen i Finland lönar det sig också att fästa blicken vid vår egen kulturs traditionella förhållningssätt till naturen, något som alltjämt påverkar otaliga fi nländares livsstil. Också i dag berättar många fi nländare att de upplever Guds närvaro när de rör sig i naturen, speciellt i skogen. Ett visst avståndstagande till naturen förekommer också, men å andra sidan berättar t.ex. den blomstrande sommarstugekulturen om behovet att komma i beröring med naturen och dess skönhet och stillhet. Inom den fi nländska kristenheten stiger antalet andakter och gudstjänster som hålls ute i naturen. Det är möjligt att många fi nländare upplever sig möta samma goda Gud i skogen som vid kyrkans altare. En sådan andlig relation till naturen är en rikedom, som ger motivation och kraft att verka för naturens och samtidigt för människans bästa. De kristna kyrkornas infl ytande inom den västerländska kulturkretsen tar sig många uttryck. I dag kan man se att den kristna traditionen uppvisar en hög grad av en sådan positiv kraft till förändring som behövs när det gäller förnyelse av människans inställning till naturen. LITTERATUR Arto Haapala & Markku Oksanen (red.) (2000): Arvot ja luonnon arvottaminen. Helsingfors: Gaudeamus. Tarja Kallio-Tamminen (2006): Kvanttilainen todellisuus. Fysiikka ja fi losofi a maailmankuvan muovaajina. Helsingfors: Yliopistopaino. Markku Oksanen & Marjo Rauhala-Hayes (red.) (1997): Ympäristöfi losofi a: kirjoituksia ympäristönsuojelun eettisistä perusteista. Helsingfors: Gaudeamus. Kari Väyrynen (2005): Ympäristöfi losofi an historia: maaäitimyytistä Marxiin. Tammerfors: Sällskapet för europeisk fi losofi (Eurooppalaisen fi losofi an seura). 20

20 21

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2009 RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO (Lars Mörling 2009) 1. Rättfärdiggörelse är ett rättsligt begrepp Rättfärdiggörelse har inte med känslor att göra utan

Läs mer

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång Ordning vid dop av barn Denna ordning kan infogas som en del i en större gudstjänst eller vara fristående. Anvisningar, bibeltexter och böner är förslag som kan väljas och formuleras efter situationens

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

Dopets sakrament. Hur skall dopet utföras? Lektion 12. Ett förnyelsens bad i den Helige Ande

Dopets sakrament. Hur skall dopet utföras? Lektion 12. Ett förnyelsens bad i den Helige Ande Lektion 12 Dopets sakrament Ett förnyelsens bad i den Helige Ande Ordet sakrament har förståtts på många olika sätt av olika religiösa grupper. Kanske vore det vara bra om vi sade klart, här och nu, vad

Läs mer

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves.

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 1 Tessalonikerbrevet 2 (2:1 16) Apostelns tjänst i Tessalonika 1 Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 2 Tidigare hade vi, som ni vet, plågats och misshandlats i Filippi, men

Läs mer

LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015

LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015 LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015 Av: Michael Hjelt Act Now for Climate Justice är en kampanj som leds av ACT Alliance, en koalition av mer än 140 organisationer och kyrkor som jobbar tillsammans

Läs mer

Ordning för dopgudstjänst

Ordning för dopgudstjänst Ordning för dopgudstjänst 2 Dopfamiljen, eventuella faddrar och prästen går in i kyrkan Psalm Inledningsord och tackbön Prästen läser inledningsorden och efter dessa ber någon av föräldrarna följande bön

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

Den siste Adam och frågan om arvsynd

Den siste Adam och frågan om arvsynd Den siste Adam och frågan om arvsynd Talar det Nya testamentet om arvsynd när det berättar om den förste och den siste Adam? Nedan följer ett studium av Bibeln utifrån denna frågeställning och möjliga

Läs mer

B. När en kyrka byggs

B. När en kyrka byggs B. När en kyrka byggs Innan arbetet med en ny kyrka påbörjas eller när grundstenen muras kan man fira andakt på byggplatsen. Detta material kan också användas vid andakter när andra församlingslokaler

Läs mer

Vad Gud säger om Sig Själv

Vad Gud säger om Sig Själv Lektion 3 Vad Gud säger om Sig Själv Treenighetens mysterium uppenbaras endast i Bibeln Guds stora plan är att frälsa genom tron allena på vår Frälsare. Denna plan kan förstås och trodd av det minsta barn

Läs mer

Välkomnande av nya medlemmar

Välkomnande av nya medlemmar Välkomnande av nya medlemmar Anvisningar Församlingen välkomnar som medlem var och en som bekänner Jesus Kristus som Frälsare och Herre samt är döpt. Församlingen kan ge möjlighet till medlemskap i väntan

Läs mer

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting.

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting. Allting nytt Påskdagen 100403 1 Att hitta ingenting kan det va nå`t Det var ju det man gjorde den första påskdagsmorgonen. Man gick till graven där man lagt Jesus och man hittade ingenting. Ibland är det

Läs mer

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN JESUS Jesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Ängel sa att Maria skulle föda Guds son. Jesus föddes i ett stall i staden Betlehem. 3 vise män kom med gåvor

Läs mer

VÄLSIGNELSE AV ETT HEM

VÄLSIGNELSE AV ETT HEM VÄLSIGNELSE AV ETT HEM Fetstil läser liturg, normal av alla, kursiv är instruktioner SAMLING Samlingen sker i hallen eller annan lämplig plats. Rökelse kan tändas och välsignat vatten bäras tillsammans

Läs mer

De tio budorden - riktlinjer för kristna

De tio budorden - riktlinjer för kristna Lektion 17 De tio budorden - riktlinjer för kristna Helgelse i praktik Vi har i en tidigare lektion lärt oss att Adam och Eva skapades till Guds avbild, det är, perfekta i ord och gärning och med välsignad

Läs mer

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn.

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. VIGSELGUDSTJÄNST KLOCKRINGNING MUSIK SAMLINGSORD I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Inför Guds ansikte har vi samlats till vigsel mellan er, NN och NN. Vi är här för att be om Guds

Läs mer

4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder

4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder 4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder Tänk om man kunde ha en sådan stark tro som Maria! Hon har fått besök av ängeln Gabriel, som sagt henne att hon ska bli gravid och föda ett barn, och inte vilket

Läs mer

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39).

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39). 1 Tessalonikerbrevet 1 (1:1) Hälsning 1 Från Paulus, Silvanus och Timoteus till församlingen i Tessalonika som lever i Gud, Fadern, och Herren Jesus Kristus. Nåd och frid vare med er. 1. Från Paulus a.

Läs mer

Ditt livs viktigaste investering

Ditt livs viktigaste investering Ditt livs viktigaste investering En handledning Du investerar i dig själv dagligen: utbildning, relationer, karriär. Men har du någon gång reflekterat över värdet av att investera i den andliga aspekten

Läs mer

Anden. Studiehäfte av Henrik Steen

Anden. Studiehäfte av Henrik Steen Anden Studiehäfte av Henrik Steen Innehåll Introduktion 5 1. Den helige Ande Samling 1 Den helige Ande som person 6-8 Fördjupningsruta treenigheten 9 Samling 2 Andens frukt 10-11 Samling 3 Andens gåvor

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

F. Välsignelse av industrianläggning, eller annan arbetsplats

F. Välsignelse av industrianläggning, eller annan arbetsplats F. Välsignelse av industrianläggning, kontorslokal eller annan arbetsplats En präst kan på begäran förrätta välsignelse av en industrianläggning, en kontorslokal eller en annan arbetsplats. Psalmer Följande

Läs mer

FÖRSAMLINGS- BLADET. Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014. Klag 3:26

FÖRSAMLINGS- BLADET. Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014. Klag 3:26 FÖRSAMLINGS- BLADET KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014 Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. Klag 3:26 Hur läser man Bibeln? Under olika bibelsamtal uppstår då och då frågan om hur man läser

Läs mer

Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22

Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22 Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22 Guds mål är att rädda människorna Människans väg till räddning Det är 4 steg du som människa tar för att bli räddad. 1. Du möter på olika sätt budskapet om

Läs mer

Vi är Melleruds Kristna Center. Fånga visionen

Vi är Melleruds Kristna Center. Fånga visionen Vi är Melleruds Kristna Center Fånga visionen Framtidsbilden Vi ser en ung generation. där många följer Jesus...som är hängiven Jesus som är till välsignelse för alla släkter i regionen 1 Mos 12:2-3 Det

Läs mer

Den kristna kyrkans inriktningar

Den kristna kyrkans inriktningar Den kristna kyrkans inriktningar Läran växte fram Budskapet att alla människor var lika mycket värda tilltalade många människor, fattiga och rika, kvinnor och män. De första gudstjänsterna innehöll sång,

Läs mer

D. Vid läsårets början

D. Vid läsårets början D. Vid läsårets början Andakten kan förrättas av en präst, en församlingsanställd eller någon från skolan. Psalmer Man kan sjunga någon eller några av följande psalmer: 153, 289, 322, 471, 492 eller 496.

Läs mer

Vänner kallar jag er

Vänner kallar jag er Vänner kallar jag er Av: Johannes Djerf Många utav er vet jag känner till det sociala nätverket facebook, och går man in på Johannes Djerfs profil och läser om mig så ser man inte bara vad jag gjort den

Läs mer

Välsignelse över registrerat partnerskap. Försöksordning

Välsignelse över registrerat partnerskap. Försöksordning Välsignelse över registrerat partnerskap Försöksordning Fastställd av Kyrkostyrelsen den 6 december 2006 Allmänna anvisningar Välsignelse över registrerat partnerskap är ett erbjudande till dem som önskar

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Bibelläsningsplan för ett helt år

Bibelläsningsplan för ett helt år Bibelläsningsplan för ett helt år Detta häfte är en bibelläsningsplan för dig som vill läsa hela Bibeln under ett år. För att fördjupa sig i Guds ord kan det någon gång vara bra att läsa Bibeln i sin helhet.

Läs mer

Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012

Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012 BIBELLÄSNING Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012 1 Heliga vanor för vanliga människor - Bibelläsning Män blir lättare förkylda än kvinnor Den meningen har åtminstone tre olika

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

Sky det onda såsom synd emot Gud

Sky det onda såsom synd emot Gud Sky det onda såsom synd emot Gud Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Hes 18:21-24; Luk 12:13-21; SKR 394-95. Se sista sidan!) Sedan vill jag säga till mig själv: Kära själ, du har samlat mycket

Läs mer

Två mystiska kroppar

Två mystiska kroppar Två mystiska kroppar Varför kan den mänskliga varelsen bara höra till den ena eller den andra av de två mystiska kroppar som finns, Kristi mystiska kropp och Djävulens mystiska kropp (S:t Thomas av Aquino

Läs mer

Ett Mål - Ett hemland Av: Johannes Djerf

Ett Mål - Ett hemland Av: Johannes Djerf Ett Mål - Ett hemland Av: Johannes Djerf För någon vecka sedan så behövde jag lämna in bilen på reperation i Värnamo. Det skulle ta hela dagen så antingen skulle jag få behöva ta bussen hem eller så skulle

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

Bo ner fo r fred. Herre, kom med vishet till dem som har att fatta avgörande beslut som rör hela skapelsens framtid.

Bo ner fo r fred. Herre, kom med vishet till dem som har att fatta avgörande beslut som rör hela skapelsens framtid. Bo ner fo r fred Herre, tag hand om vår fruktan och ängslan över vad som händer i vår värld, du som kom till oss vapenlös men starkare än all världens makt. Visa oss och världens makthavare på vägar att

Läs mer

Helande. En nyckel. Av: Johannes Djerf

Helande. En nyckel. Av: Johannes Djerf Helande En nyckel Av: Johannes Djerf Detta är min lilla nyckelknippa (visa), och här har jag bl.a. en nyckel till att öppna kyrkans dörrar med, en nyckel till expeditionen där jag jobbar, en nyckel till

Läs mer

En körmässa om att hitta hem

En körmässa om att hitta hem En körmässa om att hitta hem Text och musik av Johan & Hanna Sundström Välkommen Klockringning Andas (Introitus) Andas, andas frihet andas nåd. Morgondagen randas. Sjung Guds ära, Han är här. Glädjens

Läs mer

Katolska Kyrkan i Karlskoga S:t Görans församling

Katolska Kyrkan i Karlskoga S:t Görans församling Katolska Kyrkan i Karlskoga S:t Görans församling Månadsbladet November 2008 Välkommen till S:t Görans Katolska Församling S:t Görans Katolska församling bjuder dig välkommen. Den heliga mässan firas söndagar

Läs mer

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Vi har under de senaste två söndagarna talat om längtan efter liv i den kristna tron. Längtan efter Guds Helige Ande och att fortsätta bygga

Läs mer

Christian Mölks Bibelkommentarer. 1 Samuelsboken 3. (Vers 1-21) Herren uppenbarar sig för Samuel

Christian Mölks Bibelkommentarer. 1 Samuelsboken 3. (Vers 1-21) Herren uppenbarar sig för Samuel 1 Samuelsboken 3 (Vers 1-21) Herren uppenbarar sig för Samuel 1 Pojken Samuel gjorde tjänst inför HERREN hos Eli. HERRENS ord var sällsynt på den tiden och profetsyner var inte vanliga. 2 Då hände en gång

Läs mer

2013/2014. www.bibelskolagoteborg.se

2013/2014. www.bibelskolagoteborg.se 2013/2014 www.bibelskolagoteborg.se Välkommen till Bibelskola Göteborg! Bibelskola Göteborg vill vara en bibelskola där du får växa i ditt personliga liv som kristen, där du får hjälp att leva och växa

Läs mer

indelade efter kyrkoårets olika teman

indelade efter kyrkoårets olika teman indelade efter kyrkoårets olika teman Första söndagen i advent Ett nådens år Du är den som kommer Ett nådens år Fast du som kommer Hosianna Hosianna (kanon) Här är det fest I advent På en vanlig åsna Stenarna

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

gjort dem överflödande rika på uppriktig hängivenhet.

gjort dem överflödande rika på uppriktig hängivenhet. 2 Korintierbrevet 8 (Vers 1-9) Exempel på kristet givande 1 Vi vill tala om för er, bröder, vilken nåd Gud har gett församlingarna i Makedonien. 2 Fastän de varit hårt prövade, har deras översvallande

Läs mer

En levande församling

En levande församling PINGST VÄSTERÅS En levande församling Och Herren skall alltid leda dig; han skall mätta dig mitt i ödemarken och ge styrka åt benen i din kropp. Du skall vara lik en vattenrik trädgård och likna ett källsprång,

Läs mer

DET MÄNSKLIGA LIVETS HEMLIGHET

DET MÄNSKLIGA LIVETS HEMLIGHET DET MÄNSKLIGA LIVETS HEMLIGHET "GENOM EN UPPENBARELSE AVSLÖJADES HEMLIGHETEN FÖR MIG." (Ef. 3:3) Har du någonsin frågat dig varför du lever i denna världen, och vad meningen är med ditt liv? Vem du än

Läs mer

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03 Så fungerar klimatet Vi som går den här utbildningen har olika förkunskaper om klimatfrågan och växthuseffekten. Utbildningen är uppbyggd för att den ska motsvara förväntningarna från många olika verksamheter

Läs mer

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn.

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN GUD ÄR ALLTSÅ TRE PERSONER I EN EN TREEING GUD 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. 2. Gud visar sig som

Läs mer

Se människan Ersta diakonis värdegrund

Se människan Ersta diakonis värdegrund Se människan Ersta diakonis värdegrund Ersta diakoni är en fristående organisation som bedriver sjukvård, social verksamhet samt utbildning och forskning utifrån en kristen helhetssyn på människan. Tryck:

Läs mer

Helande. En Gåva. Av: Johannes Djerf

Helande. En Gåva. Av: Johannes Djerf Helande En Gåva Av: Johannes Djerf Ibland kan vår tro kännas som en sådan här torr svamp (håller upp en tvättsvamp). Det finns där, tron finns där, men det finns inte så mycket av livet, det som du innerst

Läs mer

"När Jesus såg folkskarorna, gick han upp på berget. Han satte sig ner, och hans lärjungar kom fram till honom. Han började undervisa dem...

När Jesus såg folkskarorna, gick han upp på berget. Han satte sig ner, och hans lärjungar kom fram till honom. Han började undervisa dem... Predikan vid sändningsmässan Daniel Brattgård "När Jesus såg folkskarorna, gick han upp på berget. Han satte sig ner, och hans lärjungar kom fram till honom. Han började undervisa dem..." Så var det vid

Läs mer

Medlidande medmänniska

Medlidande medmänniska Medlidande medmänniska 1 Inledning I den japanske författarens Endos roman Tystnad om 1500-talets förföljelse av de kristna kritiserar fader Rodrigues Guds tystnad. Men Jesus svarar: "Jag var inte tyst.

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

Det är ju lite märkligt att glädjen lyser så i det här brevet när vi ser hur hans omständigheter var.

Det är ju lite märkligt att glädjen lyser så i det här brevet när vi ser hur hans omständigheter var. NYTT HJÄRTA Fil. 1:3-11 Sammanfattning av predikan 31 januari. När Bibeln talar om hjärtat är det oftast inte det fysiska hjärtat som menas utan det handlar om vårt innersta vår personlighet, våra känslor.

Läs mer

Ge sitt liv för sina vänner

Ge sitt liv för sina vänner Ge sitt liv för sina vänner Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 15:12-17; Himmel och helvete, nr 272, 278:2, 282. Se sista sidan!) Detta är mitt bud att ni skall älska varandra så som jag

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

En bättre värld i arv. Information om testamentsdonation

En bättre värld i arv. Information om testamentsdonation En bättre värld i arv Information om testamentsdonation En hälsning från direktorn 3 Hoppet om något bättre blir verklighet Någon dag, någonstans i världen, kan ett barn som lever i extrem fattigdom få

Läs mer

c. Paulus skriver att han egentligen inte behöver skriva till korinthierna om detta med kristet givande, så varför gör han det då?

c. Paulus skriver att han egentligen inte behöver skriva till korinthierna om detta med kristet givande, så varför gör han det då? 2 Korintierbrevet 9 (Vers 1-15) Var och en må ge vad han har beslutat sig för 1 Egentligen behöver jag inte skriva till er om hjälpen till de heliga. 2 Jag vet hur villiga ni är, och inför makedonierna

Läs mer

Historia. Judendom. Vem är jude? Historia. Kungariket Israel Kung David och kung Salomo Judarnas tempel, gudstjänster, offer, högtider.

Historia. Judendom. Vem är jude? Historia. Kungariket Israel Kung David och kung Salomo Judarnas tempel, gudstjänster, offer, högtider. Historia Abraham - förbund om att tro på den enda guden och judarna visar detta genom omskärelse av pojkar. Abraham är också viktig inom kristendom och islam Gud lovar människorna ett land vid namn Kanaan

Läs mer

SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA

SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA Det vi äter påverkar miljön. Livsmedelsproduktionen kräver oerhört mycket åkrar, vatten, näringsämnen och energi. Det finns redan så mycket åkrar att det är svårt att öka antalet

Läs mer

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj)

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) 41Även om det är en främling, som inte tillhör ditt folk Israel utan kommer från fjärran land för att han hört om ditt namn 42ja, också där skall

Läs mer

Underordning är något som gäller alla. Den gäller för både hustrun och mannen och alla i församlingen, män och kvinnor, gifta och ogifta.

Underordning är något som gäller alla. Den gäller för både hustrun och mannen och alla i församlingen, män och kvinnor, gifta och ogifta. 1.Alla får sjunga den Låt er uppfyllas av Anden Underordna er varandra i Kristi fruktan. Underordning är något som gäller alla. Den gäller för både hustrun och mannen och alla i församlingen, män och kvinnor,

Läs mer

FÖRSAMLINGS- BLADET. Frid lämnar jag åt er. Min frid ger jag er. Jag ger er inte det som världen ger. Låt inte era hjärtan oroas och tappa inte modet.

FÖRSAMLINGS- BLADET. Frid lämnar jag åt er. Min frid ger jag er. Jag ger er inte det som världen ger. Låt inte era hjärtan oroas och tappa inte modet. FÖRSAMLINGS- BLADET KALMAR ADVENTKYRKA MAJ 2015 Frid lämnar jag åt er. Min frid ger jag er. Jag ger er inte det som världen ger. Låt inte era hjärtan oroas och tappa inte modet. Joh. 14:27 Tappa inte modet

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

Äktenskap från himlen

Äktenskap från himlen Äktenskap från himlen Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Matt 19:1-9; NJHL 13. Se sista sidan!) Några fariséer kom fram till Honom och ville snärja Honom och sade: Är det tillåtet att skilja

Läs mer

adventisternas tro& lära

adventisternas tro& lära adventisternas tro& lära Vill du veta mer om adventisterna? Se www.adventkyrkan.info eller kontakta cyberpastor@adventist.se. Fundamental Beliefs of the Seventh-day Adventist Church Senast reviderad 2005

Läs mer

Introduktion till Nya Testamentet

Introduktion till Nya Testamentet Introduktion till Nya Testamentet Nya Testamentet är en samling historiska händelser. Vid den tiden utfärdade kejsar Augustus en förordning om att hela världen skulle skattskrivas. Det var den första skattskrivningen,

Läs mer

1703 0 AV 200 BRITTISKA BIBELSÄLLSKAPET 1870-73 0 AV

1703 0 AV 200 BRITTISKA BIBELSÄLLSKAPET 1870-73 0 AV Ögonöppnaren Moderna översättningar av Nya Testamentet innehåller många skillnader Den senaste tiden har det kommit ut flera versioner av det Nya Testamentet, och ALLA har sagt sig vara Guds fulla Ord.

Läs mer

Det behöver bli öken

Det behöver bli öken Det behöver bli öken Av: Johannes Djerf Det var varmt, ja det var olidligt varmt där han gick. Han hade varit ute på vandring i 40 dagar nu. Han var helt utmattad. Och den här dagen var inte direkt svalare

Läs mer

Nionde söndagen efter trefaldighet Tredje årgången. Texter: Amos 8:4-6, Ef. 4:20, 22-28 och Luk 16:10-15

Nionde söndagen efter trefaldighet Tredje årgången. Texter: Amos 8:4-6, Ef. 4:20, 22-28 och Luk 16:10-15 Nionde söndagen efter trefaldighet Upplyft era hjärta till Gud och ta emot det heliga evangeliet. Så skriver evangelisten sankt Lukas: Den som är trogen i smått är också trogen i stort, och den som är

Läs mer

FÖRSTA TESSALONIKERBREVET

FÖRSTA TESSALONIKERBREVET FÖRSTA TESSALONIKERBREVET HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2014 Första Tessalonikerbrevet (Lars Mörling 2014) Bakgrund Filippi Berea Tessalonika Korint Aten Författare: Paulus (1Tess 1:1) Vi ser att brevet var

Läs mer

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling Sida2 BAS ABC Några grunder för BAS grupper i Lidköpings församling En BAS grupp är en grupp i församlingen. Där man på ett nära sätt kan träffas

Läs mer

Tillsammans. Studiehäfte av Henrik Steen

Tillsammans. Studiehäfte av Henrik Steen Tillsammans Studiehäfte av Henrik Steen Innehåll Introduktion 5 Samling 1 Varför tillsammans? 6 1. Att ha gudstjänst tillsammans Samling 2 Varför samlas till gudstjänst? 8 Samling 3 Varför lovsjunga Gud

Läs mer

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE.

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE. Kristendom lektion 4 Den katolska kyrkan Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Påven Kyrkans högste ledare kallas PÅVE. Dagens

Läs mer

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR I. DE NATURLIGA MILJÖERN II. RESURSERNA 1) SÖTVATTNET 2) MARKEN 3) SKOGEN 4) HAVEN OCH OCEANERNA III. MÄNNISKAN

Läs mer

Inget annat än Jesus Kristus som korsfäst Installationspredikan Pingstkyrkan i Lindesberg 1 sept 2013

Inget annat än Jesus Kristus som korsfäst Installationspredikan Pingstkyrkan i Lindesberg 1 sept 2013 Inget annat än Jesus Kristus som korsfäst Installationspredikan Pingstkyrkan i Lindesberg 1 sept 2013 Jag hade nämligen bestämt mig för, när jag var hos er, att inte veta av något annat än Jesus Kristus

Läs mer

Filemon. Lyd frivilligt i kärlek

Filemon. Lyd frivilligt i kärlek Filemons slav Onesimus har rymt till Paulus och blivit frälst. Nu återvänder Onesimus, med risk för sitt liv, till sin ägare med detta brev där Paulus litar till Filemons kristna kärlek och uppmanar honom

Läs mer

Församlingsinstruktion Linköpings Berga församling. Sida 1 av 7

Församlingsinstruktion Linköpings Berga församling. Sida 1 av 7 Sida 1 av 7 Församlingsinstruktion Linköpings Berga församling Innehållsförteckning 1. Vår omvärld... 3 2. Relation församlingens ledord... 3 3. Vår invärld... 4 4. Det pastorala programmet (hur gudstjänst,

Läs mer

Välkommen med på resan.

Välkommen med på resan. Välkommen med på resan. Förra året började jag en resa i mitt liv. Nej det handlade inte om en resa mot något geografiskt mål. Drivmedlet var inte bensin och färdmedlet var ingen bil. Resan gick inåt.

Läs mer

Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 BÄRA BÖRDOR!

Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 BÄRA BÖRDOR! - 1 - Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 Gal 6:1-7 BÄRA BÖRDOR! 1 Bröder, om ni kommer på någon med att begå en överträdelse, då skall ni som är andliga människor i mildhet upprätta en sådan. Men se till

Läs mer

Bibeltexten är hämtad ur Bibel 2000 och publiceras med tillstånd av Svenska Bibelsällskapet.

Bibeltexten är hämtad ur Bibel 2000 och publiceras med tillstånd av Svenska Bibelsällskapet. BIBELGUIDEN Bibeltexten är hämtad ur Bibel 2000 och publiceras med tillstånd av Svenska Bibelsällskapet. Utgiven med bidrag från Samfundet Pro Fide et Christianismo (Kyrkoherde Nils Henrikssons Stiftelse)

Läs mer

Vad är en Mukti Deeksha?

Vad är en Mukti Deeksha? Vad är en Mukti Deeksha? HISTORIA I alla antika traditioner och speciellt inom skolan Guru Sishya Sampradhaya (tradition där kunskap ges från Mästare till lärjunge, direkt uppenbarelse) har Deeksha-cermonin

Läs mer

En helande Gud! Av: Johannes Djerf

En helande Gud! Av: Johannes Djerf En helande Gud! Av: Johannes Djerf Jag tänkte att vi idag skulle läsa ifrån Mark.7:31 32. Vi läser Det här är en fantastisk berättelse tycker jag om en man, vars öron fick nytt liv. Vi vet inte riktigt,

Läs mer

Församlingsblad Julen 2008

Församlingsblad Julen 2008 Församlingsblad Julen 2008 Kära församling! Åra i höjden åt Gud och på jorden fred åt de människor Han finner behag i! Så prisades Gud av en stor himmelsk här i Betlehem när Han själv - den Helige, den

Läs mer

Inledning. Född på nytt

Inledning. Född på nytt Tema: Leva med mål och mening Skapad för att bli lik Jesus Sid. 1(5) Syfte 3: Du är skapad för att bli lik Jesus Inledning Min predikan idag ska handla om den största tanke Gud någonsin tänkt för ditt

Läs mer

GRUNDPERSPEKTIV I SÖNDAGS SKOLAN

GRUNDPERSPEKTIV I SÖNDAGS SKOLAN GRUNDPERSPEKTIV I SÖNDAGS SKOLAN Av: Inge Stene og Odd Ketil Sæbø Vad är viktigast att ha fokus på i mitt arbete? Vem ska stå i centrum för min uppmärksamhet som söndagsskolledare? På dessa frågor svarar

Läs mer

TAMMISAAREN SEURAKUNTA EKENÄS FÖRSAMLING. mitt i livet keskellä elämää. vår 2010. www.enksf.fi/ekenasforsamling

TAMMISAAREN SEURAKUNTA EKENÄS FÖRSAMLING. mitt i livet keskellä elämää. vår 2010. www.enksf.fi/ekenasforsamling vår 2010 EKENÄS FÖRSAMLING mitt i livet keskellä elämää www.enksf.fi/ekenasforsamling k ev ä t 2 0 1 0 TAMMISAAREN SEURAKUNTA innehåll/sisältö 18 2 Kyrkoherdens spalt...3 Diakoni...4 Medarbetarnytt...6

Läs mer

När väckelsen kom till Efesos En predikoserie, hållen i Korskyrkan, Borås, av Micael Nilsson Del 2: Guds ord hade framgång

När väckelsen kom till Efesos En predikoserie, hållen i Korskyrkan, Borås, av Micael Nilsson Del 2: Guds ord hade framgång När väckelsen kom till Efesos En predikoserie, hållen i Korskyrkan, Borås, av Micael Nilsson Del 2: Guds ord hade framgång Jag läste en liten berättelse i en bok jag har där hemma. Boken handlar om tider

Läs mer

Skapelsetid 2013 - Värna den jord Gud älskar

Skapelsetid 2013 - Värna den jord Gud älskar Skapelsetid 2013 - Värna den jord Gud älskar I SKR:s skrift Värna den jord Gud älskar finns uppmaningen att - kyrkor och samfund i Sverige som en del av den internationella ekumeniska rörelsen särskilt

Läs mer

Tunadalskyrkan 14 02 09. Bilder av livet. Dan 3, PS 126, Ps 35

Tunadalskyrkan 14 02 09. Bilder av livet. Dan 3, PS 126, Ps 35 1 Tunadalskyrkan 14 02 09 Bilder av livet Dan 3, PS 126, Ps 35 Ibland kan vi behöva bilder eller berättelser för att få hjälp att förstå livet och tillvaron, för de kan spegla vår situation, utan att vara

Läs mer

Skapad för att tjäna andra Av: Johannes Djerf

Skapad för att tjäna andra Av: Johannes Djerf Skapad för att tjäna andra Av: Johannes Djerf När jag närmade mig 18 år så blev jag kallad till mönstring i Karlstad för att se om jag var lämplig för fortsatt militärtjänst. Man testade bl.a. min intelligens,

Läs mer

Gudstjänst den 6 juni 2010 i Luleå, S:t Petri ev-luth församling #99 Första söndagen efter Trefladighet

Gudstjänst den 6 juni 2010 i Luleå, S:t Petri ev-luth församling #99 Första söndagen efter Trefladighet Gudstjänst den 6 juni 2010 i Luleå, S:t Petri ev-luth församling #99 Första söndagen efter Trefladighet ÄR DU RIK INFÖR GUD? Predikotext: Luk. 12:13-21 13 Någon i folkhopen sade till honom: "Mästare, säg

Läs mer