Klimatprogram för Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Klimatprogram för Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland"

Transkript

1 Klimatprogram för Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland 1

2 Evangelisk-lutherska kyrkan i Finlands publikationer 2008:3 Tacksamhet, respekt, måttfullhet Klimatprogram för Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland Kyrkostyrelsen Helsingfors 2008

3 Beställningar: Publikations- och AV-försäljning PB 185, Helsingfors Tel. (09) Fax (09) e-post: ISBN ISBN (pdf) ISSN X Bilder: Shutterstock Layout och ombrytning: Ad Helena Oy Helena Lyytikäinen Översättning till svenska: Henry Byskata Tryckeri: Esa Print Oy, Lahti 1200 st,

4 Innehållsförteckning Förord...6 Till Kyrkostyrelsen...8 Klimatprogram för Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland Inledning Teologiska premisser Kulturhistorisk översikt: Hur har den västerländska människans relation till naturen gestaltat sig? Bibeln som källa för miljöansvar och förnyelsevilja Teologiska och etiska grundvalar för kyrkans klimatprogram Rekommendationer Rekommendationer till församlingarna Rekommendationer till kyrkans medlemmar Rekommendationer till kyrkans förvaltning Rekommendationer till kyrkans service- och missionsorganisationer samt till Kyrkans utlandshjälp Utmaningar till det fi nländska samhället...60 Bilagor: 1. Övriga kyrkors samt kyrkoförbunds ställningstaganden i klimatfrågan Unga vuxnas förslag till Kyrkostyrelsen

5 FÖRORD Vi människor som lever just nu har blivit ålagda ett aldrig tidigare skådat ansvar för framtiden. Det som vi nu gör eller låter bli att göra inverkar på de kommande generationernas, våra barns och barnbarns, liksom hela Guds skapelses liv. Vissa betydande sakkunniga uppskattar att vi endast har tio år på oss att vända den destruktiva utvecklingen och vidta åtgärder för att stävja klimatförändringen genom att på verkligt allvar begränsa utsläppen av växthusgaser. Om vi under den begränsade tiden inte tar denna utmaning på allvar, kommer det att krävas ännu svårare och mera radikala åtgärder. Och vad gäller deras möjlighet att vara effektiva skulle vi inte längre ha några garantier. Vår egen kyrka har tillsammans med andra kristna kyrkor tagit klimatförändringens utmaning på allvar. Kyrkorna har redan i många år ansett att klimatförändringen är den allvarligaste miljökrisen. Detta bekymmer härrör sig från den världsvida kyrkans erfarenheter. Klimatförändringen slår först och hårdast till redan nu mot de människor och folk som är de mest sårbara. Den åstadkommer översvämningar och torka, som utsätter miljontals av Söderns fattiga människors liv för stora risker. I det föreliggande klimatprogrammet fi nns kännbara rekommendationer till kyrkans centralförvaltning, församlingarna och också deras medlemmar. Med hjälp av dessa rekommendationer kan man vara med och bära ansvar för stävjandet av klimatförändringen. Dessa direktiv avviker nödvändigtvis inte från de direktiv andra aktiva instanser har gett, men de är viktiga för kyrkan och dess medlemmar. Kyrkan har någonting eget att bidra med när det gäller talkoarbetet för miljön. Uttryckligen är det nu fråga om mänsklighetens gemensamma talko. Vår kristna tro talar förutom till förnuftet också till vårt hjärta. Det fi nns tre ord i rubriken för klimatprogrammet: tacksamhet, respekt, måttfullhet. Skuldkänslan förlamar, den får oss att stanna upp. Tacksamhet över Guds goda gåvor sätter oss däremot i rörelse. Tacksamheten väcker människan till att i sina lösningar högakta naturens egen balans samt prisa Skaparen för hans gåvor. Ett annat viktigt ord är respekt. I klimatprogrammet konstaterar man att Gud som är närvarande i skapelsen gör det skapade delaktigt av sin helighet. Människan förhåller sig till det heliga med känslor av högaktning, förundran och också fruktan. Respekt är någonting annat än att man obegränsat utnyttjar skapelsen. En respektfull inställning får oss att se människan som en del av naturen, den begränsar människans naturliga girighet och riktar uppmärksamheten mot ett mera ansvarsfullt liv som medlem av skapelsen. Klimatförändringen utmanar den enskilde kristne att tänka över det egna sättet att leva. Det kristna budskapet har i århundraden betonat att förutsättningarna för ett gott liv inte i första hand är beroende av materiell konsumtion. När vissa grundläggande behov har tillfredsställts, har den verkliga glädjen i livet att göra med människor som är oss kära och med rikedomen i den skapelse som omger oss. De är Guds stora gåva till oss. Därför vore det viktigt att beakta måttfullhet 6

6 när man eftersträvar materiell välfärd. Så uppmanar också kyrkans klimatprogram oss till att som medlemmar i kyrkan dryfta hur vi kan förändra vår livsstil så att den svarar mot den utmaning klimatförändringen nu ställer till oss. I fråga om dessa direktiv förlitar sig kyrkan på sakkunniga visavi miljöfrågorna. Kyrkans klimatprogram kallar församlingarna, kyrkans centralförvaltning och också kyrkans medlemmar med i detta klimattalko. Som tur är måste vi inte starta från noll. Kyrkan har sitt eget för församlingarna skräddarsydda miljösystem, Kyrkans miljödiplom. Detta har avlagts redan av cirka hundra församlingar och många nya församlingar håller på att komma med. Nu har systemet reviderats till att ännu djupare beakta den faktiska klimatförändringen. Vi kallas nu framför allt till tre saker: till tacksamhet över den goda Gudens gåvor, att visa respekt för livet och Guds skapelse samt att söka en måttfullhetens livsstil. Åbo den 3 juni 2008 Jukka Paarma Ärkebiskop 7

7 Till Kyrkostyrelsen Vid kyrkomötets vårsession 2007 behandlades en medlemsmotion 1/2007 som berörde uppgörandet av ett klimatprogram för kyrkan. I motionen konstaterades att den globala klimatförändringen och dess effekter har blivit ett betydande tema inom den offentliga diskussionen i Finland. För att kunna bromsa den hotfulla miljöförstörelsen som människan förorsakat förutsätter det att hon genomgår djupgående förändringar i sin inställning till naturen. Eftersom kyrkorna och den kristna teologin i miljödiskussionen innehar en betydande roll som värdepåverkare, bör kyrkorna kritiskt se över sin egen tradition, så att denna inte mot sin vilja sprider negativa tankemodeller visavi miljön. Det vore skäl för kyrkan att skapa en bibel- och lärotolkning som beaktar miljösynpunkterna. Kyrkan borde också utgående från sina egna synsätt delta i den etiska diskussion som förs i samhället och vad gäller sin egen praktiska verksamhet prioritera val som får klimatförändringen att framskrida långsammare. För att nå dessa mål borde Kyrkostyrelsen grunda en expertarbetsgrupp, vilken man skulle ge i uppgift att uppgöra kyrkans klimatprogram. Som grund för behandlingen vid kyrkomötet låg konstitutionsutskottets betänkande 1/2007. Enligt detta är avvärjandet av klimatförändringen en samhällelig fråga, för vars lösning kyrkan inte för egen del har några särskilda redskap. Därför bör kyrkan i denna fråga eftersträva ett samarbete med politiska beslutsfattare, myndigheter och övriga samhälleliga påverkare. Kyrkan kan vara med och befrämja förverkligandet av de mål som uppställts i samhället när det gäller att skydda klimatet genom att påverka attityderna och genom att i sitt eget praktiska arbete förbinda sig till att stävja klimatförändringen. Genom att delta i avvärjningen av klimatförändringen visar kyrkan också att de kristna bör bära ansvar för skötseln av samhälleliga frågor. Utskottet konstaterade att klimatförändringen har visat sig vara ett hot för hela jordklotets ekosystem och avvärjandet av den är en central och allvarlig utmaning för mänskligheten. Vid uppgörandet av klimatprogrammet är det fråga om ett projekt som på ett naturligt sätt har att göra med de miljöprojekt som redan pågår inom kyrkan. Kyrkans miljöarbete stiger fram ur skapelsetron och det hör som en väsentlig del 8

8 med till förverkligandet av kyrkans samhällsansvar. Med dessa motiveringar ansåg utskottet motionen vara berättigad. Kyrkomötet beslöt att enligt konstitutionsutskottets förslag sända motionen till Kyrkostyrelsen för beredning och för åtgärder. Kyrkostyrelsen beslöt att tillsätta en arbetsgrupp att senast för Kyrkostyrelsen bereda en framställning till klimatprogram för Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland, vilket ger kyrkan, församlingarna och kyrkans medlemmar klara rekommendationer och ur kyrkans synvinkel väcker diskussion kring klimatfrågorna samt inlemmar klimatfrågorna i kyrkans tro, lära och liv. Kyrkostyrelsen utsåg stiftsdekan Ouri Mattila till ordförande för arbetsgruppen och som medlemmar biskopens teologiska sekreterare Timo Helenius, TD Pauliina Kainulainen, kommunikationschefen för Finlands naturskyddsförbund Matti Nieminen, EM Sirpa Pietikäinen, professor Antti Raunio, NatK Hermanni Riikonen, meteorolog Markku Seppänen, koordinator för Kyrkans utlandshjälps (KUH) utvecklingspolitik Nina Suomalainen, sekreteraren för kyrkans barn- och familjearbete Mirkka Torppa samt som sekreterare sekreteraren för kyrkans samhällsarbete Ilkka Sipiläinen. Arbetsgruppen hade nio sammanträden. Som sakkunnig har i arbetet deltagit ledande branschsekreteraren vid Kyrkans central för det svenska arbetet Pia Kummel-Myrskog. Efter att Mirkka Torppa i december 2007 blivit tjänstledig deltog hennes vikarie sekreteraren för ungdomsarbetet Pekka Tukeva. Nina Suomalainens vikarie har från början av år 2008 varit Kyrkans utlandshjälps sakkunniga inom klimatförändring Katri Suomi. Som sakkunniga i specialfrågor rörande Bibeln och teologi har anlitats professor Lauri Thurén, TD, FM Pauli M.K. Niemelä samt professor emeritus Tuomo Mannermaa. När det har gällt att uppgöra praktiska rekommendationer till församlingsmedlemmarna har som sakkunnig anlitats miljöredaktör Pauli Välimäki och vid uppgörande av rekommendationer till församlingarna biolog Marja-Liisa Leinonen. Specialforskare Heikki Tuomenvirta från Meteorologiska institutet har kommenterat inledningskapitlets meteorologiska detaljer. Arbetsgruppens uppgift var att uppgöra klimatprogram för den Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. Efter att ha slutfört sin uppgift överlämnar arbetsgruppen högaktningsfullt sitt betänkande till Kyrkostyrelsen. Helsingfors den 31 mars 2008 Ouri Mattila Timo Helenius Pauliina Kainulainen Matti Nieminen Sirpa Pietikäinen Antti Raunio Hermanni Riikonen Markku Seppänen Nina Suomalainen Katri Suomi Pekka Tukeva Ilkka Sipiläinen 9

9 10

10 Klimatprogram för Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland 1. Inledning Oron gällande förändringen av klimatet på jordklotet tilltar i världen. Också i Finland har man blivit medveten om att många av våra vanor och bruk hotar vår miljö och oss själva. Fler och fl er av oss kämpar dagligen med att träffa rätt val och frågar efter stöd att kunna leva på ett för klimatet och den övriga naturen skonsamt sätt. Klimatförändringen är ett vetenskapligt konstaterat faktum, som har undersökts i årtionden. Redan år 1896 förutsade den svenske fysikern-kemisten Svante Arrhenius att koldioxidutsläppen skulle komma att värma upp atmosfären. Vetenskapssamfundet har under årtiondenas gång fått allt mer bekymmersamma kunskaper om styrkan i fenomenet. För att sprida denna kunskap till beslutsfattarna har FN:s interparlamentariska panel för klimatförändringen IPCC redan publicerat fyra omfattande och detaljerade rapporter (1990, 1995, 2001 och 2007). Budskapet i dem är tydligt: ett alltför omfattande utsläpp av växthusgaser i atmosfären leder till svåra problem. Många osäkerhetsfaktorer fi nns med i förutsägandet av klimatförändringen, på samma sätt gäller detta att förutspå vädret. Ändå vet man med stor säkerhet att medeltemperaturen på jordklotet stiger under detta århundrade åtminstone med en grad, även om man nästan skulle få stopp på utsläppen. Men såvida man tillåter att utsläppen ökar med nuvarande takt, kan klimatet uppvärmas rentav sex grader. Mänsklighetens utsläpp är den avgörande faktorn när det gäller klimatförändringen. Vid sidan av uppvärmningen tilltar de extrema fenomenen vad gäller väderleken. Å ena sidan har vi översvämningarna, å andra sidan blir torrperioderna längre. Enligt IPCC stiger havsnivån fram till utgången av detta århundrade cm, vilket bl.a. förstör låglänta jordbruksmarker och bosättningar. Effekterna av klimatförändringen syns redan nu på olika håll i världen och de förvärras med accelererande hastighet. Till en början känns effekterna i de fattigaste länderna och samfunden. Till de mest sårbara områdena hör små stater på öar, Afrika, de stora deltaområdena och de arktiska områdena. I Finland blir både somrarna och i synnerhet vintrarna kännbart varmare. Vintertid ökar nederbörden, men den kommer mest i form av regn. Vid århundradets slut har vi vanligtvis snöfria jular i en stor del av Finland. Trots att snötäcket blir tunnare torde risken för översvämningar tillta på grund av att skyfallen blir kraftigare. Klimatförändringen kommer att kosta. I Storbritannien uppskattar fd chefsekonomisten vid Världsbanken, Sir Nicholas Stern, i en rapport från år 2006 att om man ingenting gör, kommer klimatförändringen inom kort att årligen äta upp 5 20 % av mänsklighetens bruttonationalprodukt. Detta skulle förorsaka en obalans inom världsekonomin och denna obalans skulle starkt återverka också på Finland: så skulle t.ex. priset på mat stiga mycket snabbt. Om man ändå på fullt allvar sätter i gång med åtgärder för att minska 11

11 och anpassa sig till klimatförändringen nu, är det tillräckligt om man för dessa åtgärder använder 1 % av BNP (bruttonationalprodukten). Länder som utvecklar sin teknologi kan härvidlag till och med dra nytta av klimatförändringen. Däremot kommer alla att bli lidande av att man dröjer med att vidta åtgärder, eftersom den överlopps mängd koldioxid som kommit ut i atmosfären inte försvinner på årtusenden. Klimatförändringen påverkar djupt och oåterkalleligt skapelsens välfärd. Det att klimatet blir varmare och väderleken extremare utgör både direkt och indirekt ett hot mot livet. Allt fl era människor blir sjuka, många förlorar sitt hem, många dör. Ekosystemen tar skada och ett betydande antal biologiska arter försvinner helt. Naturen i Finland kommer att genomgå stora förändringar, när de nordiska biologiska arterna får stiga åt sidan för nya arter som utbreder sig söderifrån. Skadeinsekter och svampsjukdomar hotar jord- och skogsbruket. Förändringarna när det gäller nederbörden påverkar salthalten i Östersjön och fi skbestånden. Att perioderna med värmeböljor blir längre gör också problemet med blågröna alger värre. Klimatförändringen har talrika multieffekter, vilka i sin tur har sina egna oväntade multieffekter. Svårast är det att förutsäga människans beteende under förändrade förhållanden. Man känner till att vattenbristen på de fl esta torra områden kommer att bli allt svårare, vilket gör att fattigdomen tilltar, liksom sjukdomar och dödlighet. Däremot känner man inte till hurudana konfl ikter som blir följden av t.ex. vattenbristen och hur många människor som blir tvungna att fl ytta på grund av klimatförändringen. Men miljöproblemen åstadkommer en tilltagande fl yttningsrörelse: enligt FN:s uppskattning stiger antalet klimatfl yktingar redan vid utgången av detta årtionde till 50 miljoner. Flyttningsströmmarna från Afrika och Asien till Europeiska unionen, dvs. också till Finland, kommer att öka dramatiskt. Med ett sekellångt perspektiv kommer man troligtvis att tala om hundratals miljoner. En sådan fl yttningsrörelse är av aldrig tidigare skådad art och man förmår inte ens föreställa sig dess effekter på samhällena. Klimatförändringen gör att världen blir mycket instabilare och mer oberäknelig än i dag. För att undvika det värsta scenariot, måste man få stopp på klimatförändringen. Kyrkorna och medborgarrörelserna på olika håll i världen kräver att industriländernas växthusgasutsläpp sänks i betydligt och med en snabb tidtabell. Så har t.ex. biskoparna inom den lutherska kyrkan i Norge av sitt lands regering krävt omedelbara åtgärder för att minska utsläppen. Kyrkornas världsråds (KVR) exekutivkommitté har i sin kommuniké framhållit att växthusgasutsläppen i detta nu ligger på betydligt högre nivå än man kan klara av och att det för att minska dem krävs mycket kraftigare åtgärder än vad man nu har vidtagit. EU (Europeiska unionen) har förbundit sig att minska sina växthusgasutsläpp från nivån för år 1990 med minst 20 % fram till utgången av år EU höjer sin målsättning till 30 %, ifall de övriga i-länderna förbinder sig till motsvarande mål och de ekonomiskt mera avancerade u-länderna förbinder sig till strävanden i tillräcklig utsträckning i förhållande till sina ansvars- och beredskapsområden. Under de kommande årtiondena bör man fortsättningsvis minska utsläppen. EU vill leda i-länderna till %:s utsläppsminskningar fram till utgången av år Förverkligades en nivå på 80 %, skulle troligtvis jordklotets uppvärmning stanna på en nivå av högst två celsiusgrader. Enligt IPCC förutsätter detta att staterna samarbetar när det gäller att få stopp på klimatföränd- 12

12 ringen, att den teknologiska utvecklingen är snabb, att skillnaderna mellan u-länder och i-länder utjämnas, att befolkningstillväxten snabbt svänger i motsatt riktning och att den ekonomiska utvecklingen fortsätter stabil så att ekonomin i stället för varuproduktion inriktar sig på service-områden och utvecklandet av kunskapssamhället. Man bör betänka att följderna av också en tvågraders värmeökning är synnerligen allvarliga, men mänskligheten kan kontrollerat anpassa sig till dem förutsatt att det utvecklas ny teknologi och att man är villig till detta. En rik nation såsom Finland har en tämligen god beredskap för till och med en större värmeökning, medan man i de fattiga länderna har ytterst små möjligheter att anpassa sig och förbereda sig för effekterna av klimatförändringen och de katastrofer dessa effekter innebär. Inte heller är det många ekosystem som skulle klara av ens en tvågradig ökning av uppvärmningen. Klimatförändringen torde också öka ojämlikheten i världen och försvåra uppnåendet av utvecklingsmålen, minskandet av fattigdomen och bevarandet av naturens biodiversitet. Att stävja klimatförändringen hör till den hållbara utvecklingen, vilket i folkmun innebär att man tillfredsställer de nuvarande generationernas behov utan att utsätta de kommande generationernas möjligheter att tillfredsställa sina egna behov för risker. Det råder enighet i världen kring detta att man bör sträva efter en hållbar utveckling, men i den politik som är rådande i praktiken är det de ekonomiska motiveringarna för en kort tidsperiod som dikterar beslutsfattandet. En orsak till klimatförändringen är onekligen att måtten på den ekonomiska utvecklingen i allmänhet inte tillräckligt väl noterar att allmännyttiga produkter såsom rent vatten och en gynnsam väderlek borde kunna stå till förfogande också för de kommande generationerna. Ofta ser man fortsättningsvis miljöskyddet som en utgift och inte som en placering. Å andra sidan har man inom den ekonomiska vetenskapen ända från 1930-talet undersökt den hållbara utvecklingen, även om själva termen hållbar utveckling togs i bruk först på 1980-talet. När det gäller beslutsfattandet i vardagen har hållbarheten tillsvidare fått träda tillbaka. Klimatförändringen utmanar nu företagen, samfunden, de politiska beslutsfattarna och enskilda människor att värdera effekterna av sina utsläpp under en tidsperiod som är längre än vad som har varit brukligt. I stället för maximal ekonomisk tillväxt bör man börja sträva efter en skälig tillväxt. Detta förutsätter en attitydförändring, modiga politiska beslut och driftighet i fråga om nödvändiga förnyelser. Sterns rapport rekommenderar speciellt tre åtgärder som bör vidtas för att minska växthusgasutsläppen. Den första är att de som står för utsläppen betalar ett rättvist pris för sina utsläpp. Den utsläppshandelsmekanism som ingår i protokollet från Kyoto är ett framsteg, eftersom en del av industriländernas växthusgasutsläpp har börjat uttryckas i omkostnader, som det är skäl att minska. En höjning av miljöskatterna har gjort att omkostnaderna för utsläppen också nått många områden som ligger utanför utsläppshandeln, t.ex. trafi ken. Dessutom tar många företag och organisationer emot frivilliga avgifter, vilkas avkastning riktas till stävjande av klimatförändringen och anpassningen till förändringen. I globalt perspektiv är situationen ändå sådan att dagens generationer och i-länder inte betalar full avgift för sina utsläpp och skuldsätter sig således i förhållande till kommande generationer samt u-länderna. En annan rekommendation i Sterns rapport är en 13

13 snabb utveckling och ett snabbt ibruktagande av en ekoeffektiv teknologi. För att bli framgångsrik kräver den nya teknologin ett medvetet stöd så väl från den offentliga förvaltningen som från företag och konsumenter. Samtidigt bör man hålla i minnet, att teknologin inte ensam är tillräcklig som lösning på klimatförändringen, utan också sättet att leva bör förändras. Så bör t.ex. energianvändningen i i-länderna inom de närmaste åren vändas mot en minskning för att man tillräckligt snabbt skall kunna avstå från fossila bränslen. Dessa två rekommendationer kan Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland tillämpa i sin egen praktiska verksamhet och i sina diskussionsinlägg, liksom också andra aktiva i samhället. Däremot berör den tredje rekommendationen i Sterns rapport på ett särskilt sätt kyrkan, dvs. att undanröja hindren för en positiv förändring av levnadsvanorna. Till det har kyrkan någonting alldeles speciellt att bidra, någonting som stiger fram ur dess egen tradition. I det föreliggande programmet framför kyrkan konkreta rekommendationer till alla sina medlemmar samt till sin förvaltning från församlingsplanet ända till kyrkomötet. Dessutom öppnar man i programmet diskussionen med det övriga samhället, eftersom stävjandet av klimatförändringen förutsätter ett nära samarbete. Det viktigaste i programmet är kyrkans stöd för en förändring av attityder och levnadssätt. Mitt i oron för klimatförändringen utkristalliserar sig i rubriken för klimatprogrammet Tacksamhet, respekt, måttfullhet den evangelisk-lutherska kyrkans uppfattning om vad människan är kallad till. LITTERATUR Climate Change Synthesis Report. Interparlamentariska klimatpanelen IPCC The Economics of Climate Change. Stern Review, Cambridge University Press Den nationella anpassningsstrategin gällande klimatförändringen. Jord- och skogsbruksministeriet /fi /index/ etusivu/ymparisto/ilmastopolitiikka/ilmastomuutos.html Europa-rådet cms_data/docs/pressdata/fi /ec/93140pdf Environmental Economics for Sustainable Growth. För Världsbanken redigerat av Anil Markandya, Patricia Harou, Lorenzo Giovanni Bellù och Vito Cistulli. Edward Elgar The Theory and Practice of Environmental and Resource Economics, red. Tomas Aronsson, Roger Axelsson, Runar Brännlund. Edward Elgar Climate Change and Africa. Red. Pak Sum Low, Cambridge University Press Special Report on Emissions Scenarios (SRES). IPCC, Cambridge University Press As Ranks of Environmental Refugees Swell Worldwide, Calls Grow for Better Defi nition, Recognition, Support. Pressrelease. United Nations University, Institute for Environment and Human Security Samtlige biskoper bak klimakrav. Pressrelease, Norska kyrkans utlandshjälp (NCA)

14 DATABANK: SKOGARNA I FINLAND Tillväxten i Finlands skogar har under senare tider legat kring 100 miljoner kubikmeter i året. De nuvarande skogstillgångarna är närmare 2000 miljoner kubikmeter. Man räknar med att våra skogars tillväxt klart ökar redan under de närmaste årtiondena, kanske till och med en tredjedel. En del av tillväxten beror på effektiviserad skogsvård, en del beror på att klimatet blivit varmare samt på att luftens koldioxidhalt har stigit. Särskilt Norra Finlands skogstillväxt ökar snabbt. Om förhållandet mellan olika trädslag i skogen bestämdes enbart utgående från klimatförhållanden, skulle förändringen vara betydande; björkens andel skulle fram till år 2100 i sydligaste Finland och på västkusten stiga till över 60 %, ställvis rentav 80 %. Granens förekomst skulle avta i Södra Finland, men den skulle bli vanligare i norr. Klimatuppvärmningen skulle också försvaga tallens möjligheter i Södra Finland. Ett hot för skogarna är att dagens skadeinsekter blir allmännare och att nya sådana kommer till landet. Speciellt det att vintertemperaturen stiger kan medföra en ökning av skogsskadorna; bl.a. kan den bruna tallstekeln sprida sig överallt i Finland. De biologiska arternas reaktioner på klimatförändringen varierar från art till art, varför det inte är möjligt att uppställa heltäckande prognoser. Esko Kuusisto i boken Maailmanlaajuiset ympäristöongelmat Uhkakuvista yhteistyöhön (red. Jaana Gustafsson), Åbo universitets fortbildningscentral,

15 16

16 2. Teologiska premisser 2.1. KULTURHISTORISK ÖVERSIKT: Hur har den västerländska människans relation till naturen utformat sig? Översikt i ett nötskal I bakgrunden till klimatförändringen finns människans snedvridna relation till naturen och den ohållbara konsumtion som blivit en följd av detta. Ända från 1600-talet har det västerländska tänkandet dominerats av en mekanistisk syn på naturen, där verkligheten förstås som något av en maskin. Upplysningsfilosofin betonade förnuftet, med vars hjälp människan kunde höja sig ovanför naturen och lära sig att dra nytta av den man uppfattade inte längre naturen som en plats för Guds närvaro. Den teknologi som utvecklades möjliggjorde utsugning av naturtillgångarna. Kristendomens roll i den här utvecklingen är mångdimensionell: - Tanken på ett behärskande av naturen, som hör till den judisk-kristna tron, har tolkats lösgjord ur sitt saksammanhang så att man har motiverat människans rätt att i oskäligt hög grad utnyttja naturen. Den ursprungliga tanken på människans ansvar har åsidosatts. - I Bibeln finns det många ekologiskt betydande synsätt, som man inte i tillräckligt hög grad har lyft fram (t.ex. människans ansvar för djurens välmående). - Inom den kristna traditionen har man också upprätthållit uppfattningen om människans samhörighet med allt skapat (t.ex. Franciskus av Assisi). - Den nutida ekoteologin framhäver traditionens naturvänliga sidor. Den finländska kulturen och det lutherska teologiska arvet innehåller många ekologiskt betydelsefulla drag som betonar samhörigheten med naturen. Dessa lönar det sig att ta på allvar i kampen mot en accelererande klimatförändring. 17

17 I bakgrunden till klimatförändringen och andra allvarliga miljöproblem ser man i allmänhet människans snedvridna relation till naturen. Ur den har det uppstått ett ideal som går ut på konsumtion, vilket ur naturens synvinkel är både ohållbart och oskäligt. Det gäller i synnerhet den kultur som utformats i västerlandet och som inriktat sig på vetenskap och teknik. Denna kultur har spritt sig överallt i världen. Kristendomen är en av de centrala strömningar som påverkat det västerländska tänkesättet. Det har påståtts att kristendomens roll i utformningen av relationen till naturen huvudsakligen har varit negativ. I följande översikt över huvudlinjerna inom den europeiska kulturhistorien granskas påståendet närmare. Senare preciseras den kristna trons förhållande till naturen vid en närmare genomgång av bibliska, teologiska och etiska aspekter. År 1967 publicerade den amerikanske idéhistorikern Lynn White Jr. sin artikel Den ekologiska krisens historiska rötter i den ansedda tidskriften Science. Enligt honom är den västerländska kulturtraditionen människocentrerad på ett överlägset sätt. Rötterna till en sådan skadlig attityd fi nns i hög grad inom den judisk-kristna traditionen. White beaktade framför allt den tanke på härskande över naturen som stiger fram ur Gamla testamentets skapelseberättelser. White refererade också i sin artikel till den kristna traditionens positiva betoningar, som syns till exempel i den helige Franciskus av Assisis (1200-talet) nära relation till naturen. Den omfattande diskussion som väcktes av Whites artikel har ändå haft sin tyngdpunkt i de negativa effekterna av den judisk-kristna traditionen. Whites artikel för fram den kristna traditionens mångskiftande tolkningshistoria. I synnerhet under nya tiden har den kristna traditionen använts för att stöda människans strävan att dra nytta av naturtillgångarna så effektivt som möjligt. Den judisk-kristna traditionen innehåller ändå inte i sig själv denna betoning, utan det är andra kraftiga ideella strömningar som desto mera har påverkat ett effektivt utnyttjande av naturen. Som de viktigaste av dessa bör beaktas utvecklingen av den europeiska fi losofi n på och 1700-talen, dvs. under den vetenskaplig-tekniska revolutionens och upplysningens tid. Den västerländska uppfattningen om verkligheten började kraftigt förändras i början av 1600-talet. Men grunden härtill hade lagts redan i senmedeltidens tänkande. Från antikens Grekland ända till renässansen hade naturen uppfattats som en organisk helhet, där de olika delarna harmoniskt sammanföll. Inom kristendomen upplevde man att Gud var grunden för denna enhet. Å andra sidan inverkade det dualistiska sättet att indela verkligheten i två olika slags kategorier som sinne/kropp eller människan/naturen även på kristendomens och kulturens utveckling. Rötterna till en sådan tankemodell går tillbaka ända till Platon. De naturvetenskapliga insikterna började under 1600-talets gång dirigera människans strävanden att gestalta den verklighet som omgav henne. I enlighet med den kunskap som var stadd i utveckling utkristalliserade sig verklighetsuppfattningen som mekanistisk man tänkte sig att världsalltet är som en stor maskin, som lyder matematiska naturlagar. Ur den kristna teologins synvinkel ledde den nya mekanistiska verklighetsuppfattningen till en betydande förändring: det var inte längre möjligt att tänka sig att skapelsen var platsen för Guds närvaro. I och med upplysningsfi losofi n kom i stället tron på det nästan allsmäktiga förnuftet, med vars hjälp människan kan höja sig över naturen och lära sig att dra nytta av naturen för sina egna ändamål. 18

18 Behärskandet av naturen började man förstå så att människans uppgift var att höja sig till att bli överlägsen den övriga naturen och att hon hade rätt att tillgodo göra sig den för enbart egna syftemål och endast för sig själv. Ett sådant synsätt blev mera allmänt under 1800-talet också inom den kristna teologin, även om detta inte går att utläsa ur de äldsta skapelseberättelsernas tolkning. Efter upplysningstiden har denna tolkning haft mycket stort infl ytande i västerlandet. Upplysningsfi losofen Francis Bacon t.ex. ansåg att människan med hjälp av vetenskapen och tekniken kunde få tillbaka sin ursprungliga makt över naturen, den makt som hon delvis förlorat i syndafallet. En betydelsefull bakgrund till detta tänkande utgjordes av René Descartes och hans fi losofi på 1600-talet. Han åtskilde själen och anden (res cogitans) samt materien och kroppen (res extensa). Många representanter för den kristna tron godkände denna dualistiska indelning, ty den ansågs trygga andens, trons och moralens verklighet från den materialistiska vetenskapens tryck. En dualistisk indelning i ande och natur stärktes under 1800-talet i och med Kants åsikter. Som en motkraft till den mekanistiska gestaltningen av verkligheten uppkom under 1800-talet romantiken, som ville åstadkomma en återvändo till ett mera helhetsmässigt, organiskt sätt att förstå världen och människoandens väsen. Romantikens strävanden var ändå på många sätt förbundna med det människocentrerade tänkandet och de förändrade inte den västerländska kulturens huvudströmningar. Den teknologiska utvecklingen har gått starkt framåt bland annat i världskrigens kölvatten. Den västerländska uppfattningen om den vetenskapliga kunskapens väsen och det mekanistiska förhållningssättet till naturen har under 1900-talet anammats i stor utsträckning också inom andra kulturer. I praktiken har man globalt sett nått en sådan konsumtionsnivå att den överskrider gränserna för naturens hållbarhet. Å andra sidan har t.ex. kvantfysiken blivit en utmaning för hela den klassiska vetenskaps- och verklighetsuppfattningen. Diskussionen om vetenskapens ansvar fortsätter. På senare tid har många människor inom vetenskapsvärlden, medborgarorganisationer och olika religioner på ett nytt sätt blivit intresserade av att ta reda på de yttersta orsakerna till miljöproblemen. I diskussionen är det viktigt att beakta de gamla teologiska och fi losofi ska modellernas påverkan på uppkomsten av människans tänkande och attityder. Kyrkornas roll 19

19 är att självkritiskt bedöma sin teologiska traditions konsekvenser samt målmedvetet sträva efter att ur sin tradition lyfta fram betoningar som försvarar livet på jorden. Otvivelaktigt har man använt vissa drag inom den kristna tron, såsom tanken på härska över naturen, som motiveringar för tankemodeller som är skadliga ur modernt perspektiv. Å andra sidan har det inom kristendomen vid sidan av särskiljandet mellan naturen och anden alltid löpt en linje som betonar människans och naturens samhörighet. Så är t.ex. många mystiker kända för sin nära relation till naturen, speciellt till djuren. Utöver Franciskus av Assisi kan man lyfta fram den keltiska kristendomens helgon från talen på de brittiska öarna samt många av den östliga kyrkans heliga män och kvinnor. Också inom Luthers teologi intar naturen en viktig plats. Också vår tid känner kristna som har betonat livsuppehållande drag som fi nns med i Bibeln och den kristna traditionen. T.ex. innebar Albert Schweitzers ( ) etiska mystiks ledande tanke aktning för allt levande. Ovan nämnda artikel av Lynn White Jr gav inspiration till en tilltagande förnyelserörelse inom den kristna teologin, en rörelse som är känd under namnet ekoteologin. Det handlar om en strävan att tolka den kristna traditionen inför moderna utmaningar så att den förmår utforma människans relation till naturen och hennes värderingar i en riktning som befrämjar livet. Inom diskussionen i Finland lönar det sig också att fästa blicken vid vår egen kulturs traditionella förhållningssätt till naturen, något som alltjämt påverkar otaliga fi nländares livsstil. Också i dag berättar många fi nländare att de upplever Guds närvaro när de rör sig i naturen, speciellt i skogen. Ett visst avståndstagande till naturen förekommer också, men å andra sidan berättar t.ex. den blomstrande sommarstugekulturen om behovet att komma i beröring med naturen och dess skönhet och stillhet. Inom den fi nländska kristenheten stiger antalet andakter och gudstjänster som hålls ute i naturen. Det är möjligt att många fi nländare upplever sig möta samma goda Gud i skogen som vid kyrkans altare. En sådan andlig relation till naturen är en rikedom, som ger motivation och kraft att verka för naturens och samtidigt för människans bästa. De kristna kyrkornas infl ytande inom den västerländska kulturkretsen tar sig många uttryck. I dag kan man se att den kristna traditionen uppvisar en hög grad av en sådan positiv kraft till förändring som behövs när det gäller förnyelse av människans inställning till naturen. LITTERATUR Arto Haapala & Markku Oksanen (red.) (2000): Arvot ja luonnon arvottaminen. Helsingfors: Gaudeamus. Tarja Kallio-Tamminen (2006): Kvanttilainen todellisuus. Fysiikka ja fi losofi a maailmankuvan muovaajina. Helsingfors: Yliopistopaino. Markku Oksanen & Marjo Rauhala-Hayes (red.) (1997): Ympäristöfi losofi a: kirjoituksia ympäristönsuojelun eettisistä perusteista. Helsingfors: Gaudeamus. Kari Väyrynen (2005): Ympäristöfi losofi an historia: maaäitimyytistä Marxiin. Tammerfors: Sällskapet för europeisk fi losofi (Eurooppalaisen fi losofi an seura). 20

20 21

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2009 RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO (Lars Mörling 2009) 1. Rättfärdiggörelse är ett rättsligt begrepp Rättfärdiggörelse har inte med känslor att göra utan

Läs mer

DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11

DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11 DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11 P. I Faderns och (+) Sonens och den heliga Andens namn. Amen. F. Välsignad vare den heliga Treenigheten, kärlekens

Läs mer

Helande. En lärjungens identitet. Av: Johannes Djerf

Helande. En lärjungens identitet. Av: Johannes Djerf Helande En lärjungens identitet Av: Johannes Djerf På en temasamling under årets tonårsläger så får ett 100-tal människor, under väldigt enkla omständigheter och under väldigt enkla och tydliga böner riktade

Läs mer

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4 Pingstkyrkans Vision Vi vill forma Alingsås framtid genom att vara en stor kyrka som har avgörande betydelse i stan. I vardagen vill vi lyssna, höras och vara en given tillgång. Söndagens gudstjänst och

Läs mer

Ett brev till en vän som tror att bara vuxna kan döpas

Ett brev till en vän som tror att bara vuxna kan döpas Ett brev till en vän som tror att bara vuxna kan döpas Samtal om dopet undviks numera ofta. Det verkar som om man har gett upp när det gäller att bli enig om vad Bibeln lär om dopet. Är verkligen Bibeln

Läs mer

12 sön e trefaldighet. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen.

12 sön e trefaldighet. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen. 1/5 12 sön e trefaldighet Psalmer: L151, L90, L159, L163, L179, 375 Texter: Jes 38:1-6, Rom 8:18-23, Luk 13:10-17 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen. Predikotext:

Läs mer

INDENTITET, GUDS RIKE, HELANDE OCH GUDS VILJA

INDENTITET, GUDS RIKE, HELANDE OCH GUDS VILJA INDENTITET, GUDS RIKE, HELANDE OCH GUDS VILJA Gud sade: "Låt oss göra människor till vår avbild, till att vara lika oss. De skall råda över fiskarna i havet och över fåglarna under himlen, över boskapsdjuren

Läs mer

1.Det finns svårigheter med att höra Guds röst

1.Det finns svårigheter med att höra Guds röst 1.Det finns svårigheter med att höra Guds röst Våra känslor försvårar för oss Vi är överhopade av intryck Vi har en fiende Vi ska se hur han agerar > 1 Mos. 2:8-9, 15-17 8. Och Herren Gud planterade en

Läs mer

Kan man veta om Bibeln är sann? Eller HUR kan man veta om Bibeln är sann?

Kan man veta om Bibeln är sann? Eller HUR kan man veta om Bibeln är sann? Kan man veta om Bibeln är sann? Eller HUR kan man veta om Bibeln är sann? För det första så måste det givetvis till en ärlig vilja att själv ta del av det som sägs om Bibelns olika böcker. Att vilja läsa

Läs mer

5 i påsktiden. Psalmer: 470, 707 (Ps 67), 715, 94, 72, 200:7-8 Texter: Hos 14:5-9, 1 Joh 3:18-24, Joh 15:9-17

5 i påsktiden. Psalmer: 470, 707 (Ps 67), 715, 94, 72, 200:7-8 Texter: Hos 14:5-9, 1 Joh 3:18-24, Joh 15:9-17 1/5 5 i påsktiden Dagens bön: Kärlekens Gud, du som formar dina troende så att de blir ens till sinnes. Lär oss att älska din vilja och längta efter det du lovar oss så att vi i denna föränderliga värld

Läs mer

Ordning för vigselgudstjänst mellan två kvinnor eller två män

Ordning för vigselgudstjänst mellan två kvinnor eller två män Ordning för vigselgudstjänst mellan två kvinnor eller två män Inledningsmusik Gudstjänsten inleds med orgelmusik och vigselparet börjar sitt intåg. Annan instrumental- och/eller vokalmusik kan utföras.

Läs mer

Jesus: förödmjukad och upphöjd

Jesus: förödmjukad och upphöjd Lektion 9 Jesus: förödmjukad och upphöjd Vi undersöker Kristi liv i två faser Vilken underbar plan Gud förberedde för att rädda mänskligheten efter syndafallet! Denna plan som är given åt syndare världen

Läs mer

Byggt på Löften Av: Johannes Djerf

Byggt på Löften Av: Johannes Djerf Byggt på Löften Av: Johannes Djerf Om jag skulle beskriva mig själv och mina intressen så skulle inte ordet politik finnas med. Inte för att jag tror att det är oviktigt på något sätt. Men jag har ett

Läs mer

hälsar till LÄRA FÖR ATT LEVA

hälsar till LÄRA FÖR ATT LEVA hälsar till LÄRA FÖR ATT LEVA hälsar till LÄRA FÖR ATT LEVA 1 Moseboken 1:26 31 (SFB-98) [Skapelsens sjätte dag] 26 Gud sade: Låt oss göra människor till vår avbild, till att vara lika oss. De skall råda

Läs mer

Vittnesbörd om Jesus

Vittnesbörd om Jesus Vittnesbörd om Jesus Göteborg, 2009 David Svärd Vittnesbörd i Gamla testamentet I det israelitiska samhället följde man det var Guds vilja att man skulle göra det i varje fall de lagar som finns nedtecknade

Läs mer

Utjämningskatekesen Finska Missionssällskapet 2014

Utjämningskatekesen Finska Missionssällskapet 2014 Utjämningskatekesen Finska Missionssällskapet 2014 Innehåll: Utjämningens betydelse De tio utjämningsbuden Tro Utjämningens betydelse Det liv som Jesus utmanar till innehåller mycket mera än materiella

Läs mer

Bön och bibelläsning sommaren 2015 Kyrkan vid Brommaplan

Bön och bibelläsning sommaren 2015 Kyrkan vid Brommaplan Bön och bibelläsning sommaren 2015 Kyrkan vid Brommaplan 1 Bibelläsning sommaren 2015 Den här bibelläsningsplanen följer kyrkoårets texter och teman. Texterna syftar framåt mot den kommande söndagens gudstjänst.

Läs mer

Hur blir man kristen? Christian Mölk

Hur blir man kristen? Christian Mölk Hur blir man kristen? Christian Mölk 1. Guds avbild Gud skapade ursprungligen människan som sin avbild. Gud vill ha en kärleksfull gemenskap med oss och till en början hade människan en fridfull tillvaro

Läs mer

Helsingborgs husförsamlingsnätverk Älska Jesus, älska människor, älska Helsingborg. Grunddokument 2013-01-23

Helsingborgs husförsamlingsnätverk Älska Jesus, älska människor, älska Helsingborg. Grunddokument 2013-01-23 Helsingborgs husförsamlingsnätverk Älska Jesus, älska människor, älska Helsingborg Grunddokument 2013-01-23 Innehåll I. Tro & värderingar... 3 Bibeln... 3 Gud... 3 Människan... 3 Jesus Kristus... 4 Mission...

Läs mer

A. Förbön för sjuka. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3.

A. Förbön för sjuka. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3. A. Förbön för sjuka Andakten leds av en präst, en församlingsanställd en församlingsmedlem. Materialet kan användas i tillämpliga delar. Det fullständiga formuläret för förbön för sjuka finns i Kyrkliga

Läs mer

D. På födelsedagen. På födelsedagen kan man hålla andakt enligt detta formulär eller använda det i tillämpliga

D. På födelsedagen. På födelsedagen kan man hålla andakt enligt detta formulär eller använda det i tillämpliga D. På födelsedagen På födelsedagen kan man hålla andakt enligt detta formulär använda det i tillämpliga delar. Andakten leds av en präst, en församlingsanställd en församlingsmedlem. Psalmer Följande psalmer

Läs mer

GUD ÄLSKAR DIG! Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen.

GUD ÄLSKAR DIG! Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen. Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen. Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son, för att var och en som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt liv. (Joh

Läs mer

Hjälparen, Anden kommer - men hur? Skrivet av Rune Andréasson - Senast uppdaterad Lördag 14 juni :36

Hjälparen, Anden kommer - men hur? Skrivet av Rune Andréasson - Senast uppdaterad Lördag 14 juni :36 Det är en härlig tid vi är mitt inne i just nu. Allt lever och utvecklas och nu om någonsin kan vi se hur Guds ande ger liv i skapelsen. Samme Ande som skapar liv i naturen föder också de andligt döda

Läs mer

Dopgudstjänst SAMLING

Dopgudstjänst SAMLING Dopgudstjänst Psalm SAMLING Inledningsord och tackbön I Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Gud vill att vi skall leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin Son, Jesus Kristus, för att

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

Hur man blir kristen i 10 steg. Christian Mölk

Hur man blir kristen i 10 steg. Christian Mölk Hur man blir kristen i 10 steg Christian Mölk www.christianmolk.se 1. Guds avbild 1 I begynnelsen skapade Gud himmel och jord. 2 Jorden var öde och tom, och mörker var över djupet. Och Guds Ande svävade

Läs mer

LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015

LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015 LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015 Av: Michael Hjelt Act Now for Climate Justice är en kampanj som leds av ACT Alliance, en koalition av mer än 140 organisationer och kyrkor som jobbar tillsammans

Läs mer

Tro Hopp - Kärlek 3. HOPP. Jesu uppståndelse: (1 Kor. 15:1-58. Vägen till ett förvandlat liv!

Tro Hopp - Kärlek 3. HOPP. Jesu uppståndelse: (1 Kor. 15:1-58. Vägen till ett förvandlat liv! Tro Hopp - Kärlek 3. HOPP Jesu uppståndelse: Vägen till ett förvandlat liv! (1 Kor. 15:1-58 ) 1. Två missförstånd som hör samman När Paulus nu närmar sig slutet av sitt brev, så vill han visa att Kristi

Läs mer

SOTERIOLOGI 2015-03-04. Frälsning & Dop

SOTERIOLOGI 2015-03-04. Frälsning & Dop SOTERIOLOGI 2015-03-04 Frälsning & Dop "Jag skäms inte för evangelium. Det är en Guds kraft som frälser var och en som tror, först juden och sedan greken."(rom. 1:16) "Den främsta faran för det kommande

Läs mer

1. Psalm. T.ex. psalm 131, 180, 243, 244, 360 eller 399. Inledande välsignelse och växelhälsning

1. Psalm. T.ex. psalm 131, 180, 243, 244, 360 eller 399. Inledande välsignelse och växelhälsning D. I sorgehuset Andakten leds av en präst, en församlingsanställd eller en församlingsmedlem. På ett bord som är täckt med en vit duk kan man placera en bibel, ett kors eller ett krucifix och ett tänt

Läs mer

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång Ordning vid dop av barn Denna ordning kan infogas som en del i en större gudstjänst eller vara fristående. Anvisningar, bibeltexter och böner är förslag som kan väljas och formuleras efter situationens

Läs mer

Kollektbön Allsmäktige, evige Gud, låt tron, hoppet och kärleken växa i oss, så att vi älskar dina bud och uppnår vad du lovat oss. Genom din Son...

Kollektbön Allsmäktige, evige Gud, låt tron, hoppet och kärleken växa i oss, så att vi älskar dina bud och uppnår vad du lovat oss. Genom din Son... 1381 30 söndagen 'under året' - år C Ingångsantifon (jfr Ps 105:3-4) Gläd er av hjärtat, ni som söker Herren. Fråga efter Herren och hans makt, sök hans ansikte ständigt. Inledning Liksom tullindrivaren

Läs mer

15 söndagen efter Trefaldighet. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen.

15 söndagen efter Trefaldighet. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen. 1/5 15 söndagen efter Trefaldighet Psalmer: 67, L63, 243, 249, 400, 207:1-3 Texter: 5 Mos 6:4-7, Gal 5:25-6:10, Matt 6:24-34 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen.

Läs mer

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting.

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting. Allting nytt Påskdagen 100403 1 Att hitta ingenting kan det va nå`t Det var ju det man gjorde den första påskdagsmorgonen. Man gick till graven där man lagt Jesus och man hittade ingenting. Ibland är det

Läs mer

Kyrkoår och evangeliebok

Kyrkoår och evangeliebok Introduktion till avsnittet Evangelieboken i Psalmer och Sånger Kyrkoår och evangeliebok Den första kristna församlingen samlades från början till gudstjänst på söndagen, Herrens dag (t.ex. 1 Kor 16:2).

Läs mer

Varje fråga ger upp till fem poäng. För godkänt krävs hälften av detta, alltså 15 poäng.

Varje fråga ger upp till fem poäng. För godkänt krävs hälften av detta, alltså 15 poäng. Religionshistoria I Abrahamitiska religioner, 7,5 hp Skriv namn och personnummer på omslaget! På alla papper som innehåller svar skall du skriva den siffra du tilldelats, men inte något annat som gör att

Läs mer

E. Vid en grav. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3.

E. Vid en grav. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3. E. Vid en grav När man t.ex. vid ett släktmöte samlas vid en grav kan man hålla en fri andakt använda detta material i tillämpliga delar. Andakten leds av en präst, en församlingsanställd en församlingsmedlem.

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

emot oss. (Rom 15:5-7) Så förkroppsligas Guds närvaro på jorden.

emot oss. (Rom 15:5-7) Så förkroppsligas Guds närvaro på jorden. Överlåtelse - Intro Vi är på en resa som församling, där vi får se människor komma till gemenskapen och till tro på Jesus Kristus. Det är en gåva. Det som kännetecknar vår församling allra mest är att

Läs mer

KVÄLLSBIBELSKOLA I TRONS GRUNDER VÄLKOMMEN 4 FEB - 25 MAR ONSDAGAR KL

KVÄLLSBIBELSKOLA I TRONS GRUNDER VÄLKOMMEN 4 FEB - 25 MAR ONSDAGAR KL Välkomna B I L L D A L S P I N G ST KY R A START FEB 4 KVÄLLSBIBELSKOLA I TRONS GRUNDER! VÄLKOMMEN 4 FEB - 25 MAR ONSDAGAR KL 19.00-20.00 ÄMNEN: Läran om Fadern Läran om Sonen Läran om Anden Rättfärdighet

Läs mer

Ordning för dopgudstjänst

Ordning för dopgudstjänst Ordning för dopgudstjänst 2 Dopfamiljen, eventuella faddrar och prästen går in i kyrkan Psalm Inledningsord och tackbön Prästen läser inledningsorden och efter dessa ber någon av föräldrarna följande bön

Läs mer

Barnvälsignelse Anvisningar Ordning

Barnvälsignelse Anvisningar Ordning Barnvälsignelse Anvisningar Den teologiska grunden för barnvälsignelsen grundar sig i att Jesus tog barnen i famnen och välsignade dem. Jesus visade att Guds rike hör barnen till. Det är en del av Guds

Läs mer

november måndag 24 tisdag 25 onsdag 26 torsdag

november måndag 24 tisdag 25 onsdag 26 torsdag 23 måndag november 48 24 tisdag 25 onsdag 26 torsdag 48 november fredag 27 lördag 28 1:a sön. i advent 29 Ett nådens år Sak 9:9-10 Upp 3:20-22 Matt 21:1-9 Ps 24 30 måndag november 49 1 tisdag 2 onsdag

Läs mer

B. När en kyrka byggs

B. När en kyrka byggs B. När en kyrka byggs Innan arbetet med en ny kyrka påbörjas eller när grundstenen muras kan man fira andakt på byggplatsen. Detta material kan också användas vid andakter när andra församlingslokaler

Läs mer

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, som har ett milt

Läs mer

Frälsarkransandakt. av Martin Lönnebo

Frälsarkransandakt. av Martin Lönnebo Frälsarkransandakt av Martin Lönnebo 1 L = Ledaren A = Alla *Kort paus **Längre paus L I Faderns + och Sonens och den helige Andes namn. A Kristus, gå med oss. L Helige Ande, upplys vår väg. Vår Fader,

Läs mer

VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv! Innehåll. Dina första steg på vägen till ett liv tillsammans med Gud.

VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv! Innehåll. Dina första steg på vägen till ett liv tillsammans med Gud. Gud i din stad! Innehåll VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv!... 3 Dina första steg på vägen till ett liv... tillsammans med Gud... 3 Lösningen är Jesus, Guds Son... 4 Frälst?... 5 Du kan bli född på nytt:...

Läs mer

Vid P läser präst. Vid F läser alla tillsammans. NN står för namnet/namnen.

Vid P läser präst. Vid F läser alla tillsammans. NN står för namnet/namnen. Dop av barn Vid P läser präst. Vid F läser alla tillsammans. NN står för namnet/namnen. Präst medhjälpare kan framföra en hälsning med egna ord. Psalm Inledningsord och tackbön P I Faderns och Sonens och

Läs mer

En ledare efter Guds hjärta

En ledare efter Guds hjärta En ledare efter Guds hjärta Ur Bibeln: Men jag skall låta en präst framträda åt mig, som blir bestående, en som handlar efter vad som är i mitt hjärta och min själ. Åt honom skall jag bygga ett hus som

Läs mer

1 e Trettondedagen. Psalmer: 350, 709, 33, 726, 132:2,3 Texter: 2 Mos 1:22-2:10, 1 Joh 5:6-12, Luk 3:15-17, 21-22

1 e Trettondedagen. Psalmer: 350, 709, 33, 726, 132:2,3 Texter: 2 Mos 1:22-2:10, 1 Joh 5:6-12, Luk 3:15-17, 21-22 1/5 1 e Trettondedagen Psalmer: 350, 709, 33, 726, 132:2,3 Texter: 2 Mos 1:22-2:10, 1 Joh 5:6-12, Luk 3:15-17, 21-22 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen. Luk 3:15-18,

Läs mer

4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder

4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder 4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder Tänk om man kunde ha en sådan stark tro som Maria! Hon har fått besök av ängeln Gabriel, som sagt henne att hon ska bli gravid och föda ett barn, och inte vilket

Läs mer

Fråga efter almanackan i din bokhandel eller skicka denna beställningskupong.

Fråga efter almanackan i din bokhandel eller skicka denna beställningskupong. 201 3 Timoteus- B Förlag står för portot Timoteus-Förlag AB SVARSPOST 20492032 545 20 Töreboda Så får du tag på almanackan för 2014 Fråga efter almanackan i din bokhandel eller skicka denna beställningskupong.

Läs mer

Jakobs brev Bakgrund Lars Mörling 2011

Jakobs brev Bakgrund Lars Mörling 2011 Jakobs brev Bakgrund Lars Mörling 2011 Författare: Jakob, Guds och Herren Jesu Kristi tjänare (Jak 1:1) 1. Enligt traditionen är författaren Jakob, Herrens bror (Gal 1:18-19). Paulus skriver om sitt besök

Läs mer

PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius

PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius I Kära bröder och systrar i Kristus! Genom hela Bibeln möter vi den: splittringen inom Guds folk, splittringen som skapar strid

Läs mer

Sångpostillan - Tjugoandra söndagen efter Trefaldighet

Sångpostillan - Tjugoandra söndagen efter Trefaldighet Sångpostillan - Tjugoandra söndagen efter Trefaldighet Bidrag från Bengt Pleijel 2009-10-21 Senast uppdaterad 2010-04-20 Bibelskolan.com Tjugoandra söndagen efter Trefaldighet FRÄLSNINGEN Låt oss be om

Läs mer

JAG ANDAS ALLTSÅ BER JAG

JAG ANDAS ALLTSÅ BER JAG JAG ANDAS ALLTSÅ BER JAG Text o foto: Tomas Wettermark, Pilgrimscentrum Vadstena. Du, Gud, ger mig liv och jag kan bara ta emot det. Hjärtat slår och jag andas, ibland tungt, ibland fort och ibland långsamt.

Läs mer

Bibelläsningsplan Kyrkan vid Brommaplan

Bibelläsningsplan Kyrkan vid Brommaplan Be Lyssna Handla Konstverk av Birgitta Kärnbo Bibelläsningsplan Kyrkan vid Brommaplan 5 september 2016 1 januari 2017 1 Be Lyssna Handla De tre orden är ledord för gudstjänster och bibelläsningsplanen

Läs mer

Ordning för dopgudstjänst

Ordning för dopgudstjänst Ordning för dopgudstjänst Inledningsord och tackbön P I Faderns och sonens och den helige Andes namn. Gud vill att vi ska leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin son, Jesus Kristus, för att

Läs mer

Vad Gud säger om Sig Själv

Vad Gud säger om Sig Själv Lektion 3 Vad Gud säger om Sig Själv Treenighetens mysterium uppenbaras endast i Bibeln Guds stora plan är att frälsa genom tron allena på vår Frälsare. Denna plan kan förstås och trodd av det minsta barn

Läs mer

Gud är Ande och osynlig för våra ögon. Kristus är den osynlige Gudens avbild.

Gud är Ande och osynlig för våra ögon. Kristus är den osynlige Gudens avbild. HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2003 VEM ÄR GUD? I. DET GUD ÄR I SIG SJÄLV A. GUDS VÄSEN 1. ANDE 1) Gud är ande Joh.4:24 2) Gud är osynlig Rom.1:20 3) Kristus är den osynlige Gudens avbild Kol.1:15-20 Gud är

Läs mer

Evangeliets ljus visar den himmelska vägen hem

Evangeliets ljus visar den himmelska vägen hem A lla vet vi att det är besvärligt att vandra i mörker utan ljus. I svår terräng är det extra besvärligt. Ett vitt snötäcke underlättar dock vandringen. Men snötäcket är i så fall ett hjälpmedel som har

Läs mer

Ett andligt liv i frihet.

Ett andligt liv i frihet. Ett andligt liv i frihet. Romarbrevet kapitel 8. År 2013 Ett andligt liv i frihet. Romarbrevet kapitel 8. Foto: Tobias Lindberg Eva Söderström Konstnär, Religionsvetare Kulturvetare Mobil +46 (0)70-686

Läs mer

4 PSÖ B-2015, S:TA EUGENIA, 26 APRIL Joh 10:11-18 Guds översättare

4 PSÖ B-2015, S:TA EUGENIA, 26 APRIL Joh 10:11-18 Guds översättare 4 PSÖ B-2015, S:TA EUGENIA, 26 APRIL Joh 10:11-18 Guds översättare Hur skulle man framställa Jesus Kristus? Det kanske var en fråga som de första kristna ställde sig. Honom fick man ju framställa i bild.

Läs mer

2 sön efter Trettondedagen Joh 4:5-26. Jesus vid Sykars brunn.

2 sön efter Trettondedagen Joh 4:5-26. Jesus vid Sykars brunn. 2 sön efter Trettondedagen 2016. Joh 4:5-26. Jesus vid Sykars brunn. I den här texten har Jesus ett längre samtal med en person. Vi vet inte om Johannes återger hela samtalet eller endast delar där av.

Läs mer

D. Vid minnesstund. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3.

D. Vid minnesstund. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3. D. Vid minnesstund Detta formulär kan i tillämpliga delar användas vid minnesstund över en avliden t.ex. på årsdagen av ett dödsfall vid släktmöten där man minns bortgångna medlemmar. Andakten leds av

Läs mer

A. När någon har avlidit

A. När någon har avlidit A. När någon har avlidit När någon har avlidit kan andakt hållas på begäran av de anhöriga. Den kan hållas vid den avlidnes bädd, i sjukhusets kapell, i hemmet vid kyrkan. På ett bord som är täckt med

Läs mer

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves.

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 1 Tessalonikerbrevet 2 (2:1 16) Apostelns tjänst i Tessalonika 1 Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 2 Tidigare hade vi, som ni vet, plågats och misshandlats i Filippi, men

Läs mer

Tunadalskyrkan 13 08 11. Det är roten som bär Dig!

Tunadalskyrkan 13 08 11. Det är roten som bär Dig! 1 Tunadalskyrkan 13 08 11 Det är roten som bär Dig! Visst är det spännande att göra AHA-upplevelser ibland, för de kan ge både kraft och inspiration. Häromdagen gjorde jag en sådan upplevelse när jag upptäckte

Läs mer

GUDS STORA PASSION. 50 skäl att Jesus gav sitt liv. John Piper

GUDS STORA PASSION. 50 skäl att Jesus gav sitt liv. John Piper GUDS STORA PASSION 50 skäl att Jesus gav sitt liv John Piper Kristus led och dog... FÖR ATT UPPSLUKA GUDS VREDE Kristus har friköpt oss från lagens förbannelse genom att för vår skull ta förbannelsen på

Läs mer

B. Tacksägelse för skörden

B. Tacksägelse för skörden B. Tacksägelse för skörden Andakten kan förrättas på skördeplatsen, i hemmet, i kyrkan någon annanstans, t.ex. i samband med skördeförsäljning. Andakten leds av en präst, en församlingsanställd en församlingsmedlem.

Läs mer

Det är förväntan och spänning, inte minst hos barnen: Kommer mina önskningar att uppfyllas?

Det är förväntan och spänning, inte minst hos barnen: Kommer mina önskningar att uppfyllas? Predikotext: Sak 9:9-10; Matt 21:1-11 Adventstiden är en härlig och speciell tid av året. Det märks på många sätt. När det är som mörkast ute tänder vi upp mängder av stjärnor och ljusstakar. Vi förbereder

Läs mer

OM GUD FINNS, VAD SKULLE DU FRÅGA HONOM?

OM GUD FINNS, VAD SKULLE DU FRÅGA HONOM? OM GUD FINNS, VAD SKULLE DU FRÅGA HONOM? Pingstkyrkan i Södertälje presenterar: Kan man vara kristen? - en predikoserie om grunderna i kristen tro VI TÄNKTE UTFORSKA LIVETS MENING TA CHANSEN GRUNDKURS

Läs mer

Jag tror därför att det är viktigt att ivrigt studera Skriften för att se vad Gud har att säga om olika saker.

Jag tror därför att det är viktigt att ivrigt studera Skriften för att se vad Gud har att säga om olika saker. Dopet i vatten Inledning Det är viktigt att läsa Bibeln och lära sig vad Gud vill säga till sitt folk. Jag tror på att noggrant studera Skriften så att man vet exakt vad Gud har för oss. Han säger att

Läs mer

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39).

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39). 1 Tessalonikerbrevet 1 (1:1) Hälsning 1 Från Paulus, Silvanus och Timoteus till församlingen i Tessalonika som lever i Gud, Fadern, och Herren Jesus Kristus. Nåd och frid vare med er. 1. Från Paulus a.

Läs mer

Guds ord har haft framgång

Guds ord har haft framgång BIBELN i översikt Guds ord har haft framgång Bibeln har påverkat civilisationer. Miljoner människor säger att Bibeln har förändrat deras liv. Detta har pågått i 3500 år (sedan Moses) och över hela världen.

Läs mer

1.Det finns svårigheter med att höra Guds röst. Våra känslor Vi är överhopade av intryck

1.Det finns svårigheter med att höra Guds röst. Våra känslor Vi är överhopade av intryck 1.Det finns svårigheter med att höra Guds röst Våra känslor Vi är överhopade av intryck Vi har en fiende Gud är god 8. Och Herren Gud planterade en lustgård i Eden österut och satte i den människan, som

Läs mer

Mannen och kvinnan. Predikan av pastor Göran Appelgren. (Läsningar: 1 Mos 1:24-2:3; Matt 19:3-6; ÄK 37, 200, HH 366. Se sista sidan!

Mannen och kvinnan. Predikan av pastor Göran Appelgren. (Läsningar: 1 Mos 1:24-2:3; Matt 19:3-6; ÄK 37, 200, HH 366. Se sista sidan! Mannen och kvinnan Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: 1 Mos 1:24-2:3; Matt 19:3-6; ÄK 37, 200, HH 366. Se sista sidan!) Därför skall en man lämna sin far och sin mor och hålla sig till sin

Läs mer

C. En kyrkas invigningsdag

C. En kyrkas invigningsdag C. En kyrkas invigningsdag I anslutning till den dag av året när en kyrka har invigts kan man hålla andakt enligt detta formulär eller infoga delar av detta andaktsmaterial i högmässan. Andakten kan ledas

Läs mer

Välkomnande av nya medlemmar

Välkomnande av nya medlemmar Välkomnande av nya medlemmar Anvisningar Församlingen välkomnar som medlem var och en som bekänner Jesus Kristus som Frälsare och Herre samt är döpt. Församlingen kan ge möjlighet till medlemskap i väntan

Läs mer

Anden. Studiehäfte av Henrik Steen

Anden. Studiehäfte av Henrik Steen Anden Studiehäfte av Henrik Steen Innehåll Introduktion 5 1. Den helige Ande Samling 1 Den helige Ande som person 6-8 Fördjupningsruta treenigheten 9 Samling 2 Andens frukt 10-11 Samling 3 Andens gåvor

Läs mer

Ett Liv i Lärjungaskap Del 1 - Frälsningens Mysterium

Ett Liv i Lärjungaskap Del 1 - Frälsningens Mysterium Ett Liv i Del 1 - Den som är i Kristus är alltså en ny skapelse, det gamla är förbi, något nytt har kommit. 2 Kor 5:17 Ett Liv i är en serie av korta kurser arrangerade av Hestra Cafékyrka som utforskar

Läs mer

Tunadalskyrkan 14 05 25. Bön 1 Kung 3:15-14, Rom 8:24-27, Matt 6:5-8, Ps 13

Tunadalskyrkan 14 05 25. Bön 1 Kung 3:15-14, Rom 8:24-27, Matt 6:5-8, Ps 13 1 Tunadalskyrkan 14 05 25 Bön 1 Kung 3:15-14, Rom 8:24-27, Matt 6:5-8, Ps 13 Livet består av många ingredienser. Det är olika sidor men hänger ändå ihop med att vara människa. Vi möter sådant som skapar

Läs mer

Vi är Melleruds Kristna Center. Fånga visionen

Vi är Melleruds Kristna Center. Fånga visionen Vi är Melleruds Kristna Center Fånga visionen Framtidsbilden Vi ser en ung generation. där många följer Jesus...som är hängiven Jesus som är till välsignelse för alla släkter i regionen 1 Mos 12:2-3 Det

Läs mer

JEHOVAH RAPHA HERREN MIN LÄKARE Jesus, slagen 39 gånger 39 Bibelord om helande genom hans sår

JEHOVAH RAPHA HERREN MIN LÄKARE Jesus, slagen 39 gånger 39 Bibelord om helande genom hans sår JEHOVAH RAPHA HERREN MIN LÄKARE Jesus, slagen 39 gånger 39 Bibelord om helande genom hans sår (Alla Bibelord ifrån Svenska Folkbibeln) Om du hör Herrens, din Guds, röst och noga lyssnar till hans bud och

Läs mer

Dopets sakrament. Hur skall dopet utföras? Lektion 12. Ett förnyelsens bad i den Helige Ande

Dopets sakrament. Hur skall dopet utföras? Lektion 12. Ett förnyelsens bad i den Helige Ande Lektion 12 Dopets sakrament Ett förnyelsens bad i den Helige Ande Ordet sakrament har förståtts på många olika sätt av olika religiösa grupper. Kanske vore det vara bra om vi sade klart, här och nu, vad

Läs mer

Varför tror du att de flesta människor inte känner Gud personligen?

Varför tror du att de flesta människor inte känner Gud personligen? En Personlig Gud 1 Gu T de Jo Gu D de Jo 1Gud älskar dig och Han skapade dig för att du skall lära känna honom personligen Gud älskar dig Ty så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son, för att

Läs mer

Heliga trefaldighets dag. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen.

Heliga trefaldighets dag. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen. 1/5 Heliga trefaldighets dag Dagens bön: Heliga Treenighet, Fader, Son och Ande, led oss till dina djup av rikedom, vishet och kunskap, så att vi kan vittna om försoningens hemlighet. Du som lever och

Läs mer

Jesus sa: Jag har kommit för att de skall ha liv, och liv i överflöd. (Joh 10:10)

Jesus sa: Jag har kommit för att de skall ha liv, och liv i överflöd. (Joh 10:10) Jesus sa: Jag har kommit för att de skall ha liv, och liv i överflöd. (Joh 10:10) Detta häfte vill hjälpa Dig att lära känna Gud personligen, erfara ett liv av sann kärlek, förlåtande livsstil och trofasta

Läs mer

Det kanske inte är så underligt, för det är så mycket vi kan vara rädda för motiverat eller omotiverat.

Det kanske inte är så underligt, för det är så mycket vi kan vara rädda för motiverat eller omotiverat. Predikotext: Luk 12:4-7 Uttrycket Var inte rädd återkommer ofta i bibeln. I lite olika former hela 365 gånger dvs ett för varje dag året runt! Det kanske inte är så underligt, för det är så mycket vi kan

Läs mer

Tunadalskyrkan Tema: Lärjungaskap del 4 Andens utrustning Rom 12:1-8, Kor 12:27-31, Ef 4;11-13

Tunadalskyrkan Tema: Lärjungaskap del 4 Andens utrustning Rom 12:1-8, Kor 12:27-31, Ef 4;11-13 Tunadalskyrkan 161002 Tema: Lärjungaskap del 4 Andens utrustning Rom 12:1-8, Kor 12:27-31, Ef 4;11-13 Längst fram här i kyrkan har vi en kopia av skulptur ursprungligen gjord av den danske konstnären Thorvaldsen.

Läs mer

Christian Mölks Bibelkommentarer. Titus 3. (Vers 1-11) Påminnelser

Christian Mölks Bibelkommentarer. Titus 3. (Vers 1-11) Påminnelser Titus 3 (Vers 1-11) Påminnelser 1 Påminn dem om att de skall underordna sig och lyda myndigheter och makthavare och vara beredda att göra allt som är gott, 2 att inte förolämpa någon utan hålla frid och

Läs mer

Så Länge Det Är Dag Att arbeta innan mörket faller Predikan i Pingstkyrkan Lindesberg

Så Länge Det Är Dag Att arbeta innan mörket faller Predikan i Pingstkyrkan Lindesberg 19 april 2015 Så Länge Det Är Dag Att arbeta innan mörket faller Predikan i Pingstkyrkan Lindesberg Så länge det är dag måste vi göra hans gärningar som har sänt mig (Johannes evangelium 9:4a) Bibeltext

Läs mer

Bön och bibelläsning hösten 2015 Apostlagärningarna

Bön och bibelläsning hösten 2015 Apostlagärningarna Bön och bibelläsning hösten 2015 Apostlagärningarna 1 Apostlagärningarna Vad hände med lärjungarna och de första kristna efter att Jesus hade lämnat jorden? Hur spreds budskapet? Vilka utmaningar mötte

Läs mer

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång Ordning vid dop på egen bekännelse Denna ordning kan infogas som en del i en större gudstjänst eller vara fristående. Anvisningar, bibeltexter och böner är förslag som kan väljas och formuleras efter situationens

Läs mer

Tunadalskyrkan e tref. Förlorad och återfunnen II ep Ef 2:1-10

Tunadalskyrkan e tref. Förlorad och återfunnen II ep Ef 2:1-10 1 Tunadalskyrkan 160612 3 e tref. Förlorad och återfunnen II ep Ef 2:1-10 Ett brev kan se ut på många sätt, skrivet i ett automatiskt dataprogram med tryckt adress; i ett brunt eller orange kuvert från

Läs mer

Gudstjänst den 14 augusti 2011 i Luleå #112 Lutherska Frikyrkan S:t Petri ev-luth församling Åttonde söndagen efter Trefaldighet

Gudstjänst den 14 augusti 2011 i Luleå #112 Lutherska Frikyrkan S:t Petri ev-luth församling Åttonde söndagen efter Trefaldighet Gudstjänst den 14 augusti 2011 i Luleå #112 Lutherska Frikyrkan S:t Petri ev-luth församling Åttonde söndagen efter Trefaldighet PRÖVA ANDARNA! Predikotext: 1 Joh. 4:1-6 1 Mina älskade, tro inte alla andar

Läs mer

Galaterbrevet Del 4) 2:7-16 Undervisning: Chuck Smith

Galaterbrevet Del 4) 2:7-16 Undervisning: Chuck Smith Galaterbrevet Del 4) 2:7-16 Undervisning: Chuck Smith Tvärtom, de insåg att jag hade blivit betrodd med evangelium till de oomskurna liksom Petrus till de omskurna. Han som hade gett Petrus kraft att vara

Läs mer

Det är just detta som är livets utmaning. Att tro och lita på det Gud säger.

Det är just detta som är livets utmaning. Att tro och lita på det Gud säger. Litar du på mig? Förtrösta på Herren av hela ditt hjärta, förlita dig inte på ditt förstånd. 6 Räkna med honom på alla dina vägar, så skall han göra dina stigar jämna. (Ordspråksboken 3:5-6) Det är just

Läs mer

Tunadalskyrkan Att leva i Guds Nu

Tunadalskyrkan Att leva i Guds Nu 1 Mark 1:14 När Johannes hade blivit fängslad kom Jesus till Galileen och förkunnade Guds budskap och sade: Tiden är inne, Guds rike är nära. Omvänd er och tro på budskapet. Tunadalskyrkan 131208 Att leva

Läs mer