Institutionen för Medicin och Hälsa

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Institutionen för Medicin och Hälsa"

Transkript

1 Utbrändhet och dess determinanter hos chefer i mellanställning inom ett landsting Burnout and its determinants among linemanagers within a County Council Paula Eriksson D-uppsats 2007:5 Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa

2 D-uppsats 2007:5 Utbrändhet och dess determinanter hos chefer i mellanställning inom ett landsting Burnout and its determinants among linemanagers within a County Council Författare: Paula Eriksson Handledare: Margareta Kristensson Höstterminen 2007 Folkhälsovetenskap Institutionen för medicin och hälsa ISSN ISBN

3 ABSTRACT Though stress in the workplace hardly is new phenomenon the discussion about people who suffers from burnout has increased in recent years. Burnout, is in this study described as a continuum with three dimensions: emotional exhaustion, cynicism, and reduced personal achievement. The aim of the thesis is to further study determinants of burnout those that increase the risk as well as those that decrease the risk of affliction. Another aim is to chart the prevalence of symptoms and determinants of burnout among line-managers within Jönköping County Council. The relationship between responsibility and area of authority is often blurred among line managers and could therefore be a group at risk from work related stress. A survey was sent to all line-managers in the county council, of which 85 per cent chose to respond to. Though symptoms of burnout did not prove to be a major problem but a number of risk factors became evident. It is for example worth noting that that both men and women state that their work is having a negative effect on their family life. The study finds that determinants decreasing the risk of burnout are e.g., as shown by earlier research, a balance between demands and authority, and a manager that sets clear goals and expectations and give feedback. Keyword: burnout, stress, strain, demands- control model, social support, middle manager, work environment.

4 SAMMANFATTNING Under senare år har det i ökande omfattning talats om att människor lider av utbrändhet. Stress har alltid funnits, men arbetslivets snabba förändringar under 1990-talet har lett till helt nya krav som för vissa personer ger negativa konsekvenser. Christina Maslach använder sig av Maslach Burnout Inventory Manual (MBI) som beskriver en process på ett kontinuum mot utbrändhet och delar in utbrändhet i tre dimensioner; emotionell utmattning, cynism och minskad personlig prestation. Målgruppen för studien är mellanchefer inom ett Landsting. Relationen mellan ansvar och maktbefogenhet är mer otydlig på mellanchefsnivå än på den högsta chefsnivån. Trots begränsad auktoritet och oförenliga krav från olika håll, är mellanchefen till största delen ansvarig för att verksamheten fungerar. Mellancheferna skulle därför kunna vara en grupp som är särskilt riskutsatt vad gäller arbetsrelaterad stress och utbrändhet. Studien syftar till att kartlägga förekomsten av utbrändhet och ett antal av dess determinanter hos chefer i mellanställning inom ett landsting samt studera vilka determinanter som bidrar respektive skyddar mot utbrändhet. Datainsamling har skett genom enkäter. Enkäten bestod av två huvuddelar; en som innefattar frågor som fångar in utbrändhetssyndromet och en som fångar in arbetssituation, hälsa och livsstil. Studien är en totalundersökning av chefer i mellanställning inom hälsooch sjukvården i Landstinget i Jönköpings län. För att pröva om det fanns signifikanta skillnader mellan de tre sjukvårdsområdena gällande förekomst av utbrändhet eller determinanter, användes chi2-test. Spearmans korrelationsanalys användes för att välja ut aktuella faktorer för fortsatt bearbetning av stegvis regression. Den totala svarsfrekvensen på enkäten blev 85% (364 stycken). Resultaten visade att utbrändhetssyndromet inte är ett stort problem inom organisationen och signifikanta skillnader mellan sjukvårdsområdena återfanns endast i ett fåtal fall. Däremot framkommer tecken på en rad riskfaktorer i arbetslivet som bör uppmärksammas. Bland annat anger både män och kvinnor i studien att arbetet inkräktar på hem och familjeliv och påverkar familjelivet negativt. I studien bekräftas tidigare forskning gällande bland annat sambandet mellan den psykosociala arbetsmiljön och utbrändhet. För att på bästa sätt förebygga och tidigt motverka utbrändhet ska den anställda ha en balans mellan krav och handlingsutrymme. Hon ska ha en chef som är tydlig gällande vad som krävs av henne och vilket mål hon ska sträva mot. Chefen ska behandla de anställda rättvist och ge feedback gällande kvalitén på utfört arbete. Arbetssituationen ska så långt som möjligt organiseras så att ingen behöver uppleva att det ställs oförenliga krav från flera håll. Organisationen bör sträva efter ett positivt arbetsklimat som upplevs uppmuntrande och stödjande, inte byråkratiskt, stelt och regelstyrt. Det är också viktigt att det finns utrymme och tillåtelse för social kontakt och stöd under arbetstid. Det är också viktigt att stanna hemma när man är sjuk och skapa möjlighet till återhämtning under ledigheten. Slutligen är det viktigt att påpeka att den som har ångest och eller depression är mera sårbar för ovannämnda arbetsmiljöfaktorer. Nyckelord: utbrändhet, stress, krav/kontroll, socialt stöd, mellanchefer, arbetsmiljö. 3

5 INNEHÅLL Sid. FÖRORD 7 1. INTRODUKTION 8 2. BAKGRUND Arbetsrelaterad sjukfrånvaro Nationell sjukskrivningsstatistik Långtidssjukskrivningar inom Landstinget i Jönköpings län Begrepp och definitioner Olika definitioner av utbrändhet Utbrändhet enligt Maslach enligt nationalencyklopedin som fysisk-, emotionell- och mental utmattning som en utbränningsprocess som arbetsrelaterat dysforiskt tillstånd hos tidigare friska utifrån ett tidsperspektiv och stress Sammanfattade kommentare Skillnader och likheter med närliggande syndrom Kroniskt trötthetssyndrom Stressutlöst utmattningstillstånd (STUR) Depression/Utmattningsdepression Neurasteni Utmattningssyndrom som samlingsdiagnos Teoretisk modell Bakgrundsfaktorer Kön Ålder Utbildning Civilstånd Psykosocial arbetsmiljö Krav/kontroll Socialt stöd Ledarskap Organisationskultur/Rollförväntningar Privatliv/arbetsliv Tidiga utfall Återhämtning Inre faktorer Mellanchefer SYFTE METOD Kvantitativ metod Arbetsmetod Bakgrundsfrågor Psykosocial arbetsmiljö

6 Tidiga utfall Ångest och depression Återhämtning Sjuknärvaro Huvudutfall Utbrändhet Material Datainsamling Statistisk bearbetning ETISKA ÖVERVÄGANDEN RESULTAT Svarsfrekvens Bakgrundsfaktorer Determinanter Krav/kontroll Socialt stöd Ledarskap Organisationskultur Rollförväntningar Privatliv/arbetsliv Tidiga utfall Ångest och depression Återhämtning Sjuknärvaro Huvudutfall Utbrändhet Determinanter för utvecklingen av utbrändhet och dess dimensioner Exklusive faktorerna tidiga utfall Utbrändhet (MBI-GS) Emotionell utmattning Cynism Personlig prestation Inklusive faktorerna tidiga utfall Utbrändhet (MBI-GS) Emotionell utmattning Cynism inklusive Personlig prestation DISKUSSION Metoddiskussion SLUTSATS REFERENSER 45 BILAGOR 5

7 1. Beskrivning av utbrändhetssyndromet enligt Maslach 2 Frågeformulär 3. Informationsbrev 4. Påminnelsebrev 5. Tabell

8 FÖRORD Vid tiden för studien var det nästan dagligen en diskussion kring utbrändhet och dess orsaker och konsekvenser i media. Det verkade vara ett växande folkhälsoproblem som ingen direkt kunde hantera eller precist beskriva. Alla hade sin egen tolkning. Eftersom stressens påverkan på människan länge intresserat mig tyckte jag därför att det skulle vara intressant att studera fenomenet närmare. Tack älskade Fredrik för ditt tålamod och för att du med intresse läst igenom mitt manus och gett feedback. Cajsa och Frida, mina älskningar, tack för att ni finns och fyller mitt liv med glädje. Tack till min handledare Margareta Kristensson som med stadig hand lotsat mig framåt och alltid gett mig nytt mod och ny ork. Ett stort tack även till Elisabeth Wilhelm som gett mig stöd och hjälp i mina oändliga statistiska bearbetningar.

9 1. INTRODUKTION Under senare år har det i ökande omfattning talats om att människor lider av utbrändhet. I media återkommer uppgifter om att procent (!) av lärare, poliser och vårdpersonal är drabbade. Flera uttalanden har också gjorts av yrkesinspektionen. Stress och arbetsförhållanden anges som orsaker (Olin, 1999). I statistiska centralbyråns rapport Negativ stress i arbetet, visar det sig att både män och kvinnor i högre utsträckning än tidigare är tvungna att hoppa över lunchen, arbeta övertid och ta med jobb hem minst en dag varje vecka (SCB, 1997, 2001). Under en tvåårsperiod i slutet på 90-talet ökade antalet anmälda arbetssjukdomsfall som orsakats av högt arbetstempo till det dubbla. De anställda ställs inför ökade krav på flexibilitet, tillgänglighet samt nya kunskaper och färdigheter. Stress har alltid funnits, men arbetslivets snabba förändringar under 90-talet har lett till helt nya krav på att hinna med, att vara uppdaterad på det senaste samt att kunna anpassa sig till ständigt nya krav. Till detta ska läggas den stora omvandlingen som skett inom både privat och offentlig sektor till allt magrare och plattare organisationer med ökad tidspress och stegrade prestationskrav som följd. Minskade resurser och nerdragning av personal ger en betydligt tuffare arbetssituation för dem som blir kvar i arbetslivet (Arnetz & Leander, 2000). Det finns ingen säker grund att stå på då det gäller att uppskatta hur många som är utbrända. Uttrycket används som ett modebegrepp, ofta slarvigt och utan försök att definiera vilka medicinska störningar som ingår (Olin, 1999). Enligt Lidwall på Riksförsäkringsverket (personlig kommunikation, september 26, 2000) saknas praktiskt användbar diagnos för utbrändhet hos Riksförsäkringsverket (RFV). Professor Marcello Ferrada-Noli har uppmärksammat problemet i en debattartikel i Dagens Nyheter. Han ifrågasatte den rapporterade omfattningen och den kliniska och vetenskapliga förankringen av diagnosen utbrändhet. Han lyfte även upp svårigheten med att fånga den exakta incidensen och prevalensen av utbrändhet när användbar diagnos saknas på försäkringskassan (Ferrada-Noli, 2000). I den svenska debatten har utbrändhet kommit att associeras med påtaglig arbetsoförmåga och långtidssjukskrivning. Diagnoser som används vid sjukskrivningen är förutom utbrändhet bland annat utmattningsdepression och stressutlöst utmattningstillstånd (Hallsten, Bellaagh, Gustafsson, 2002). Försäkringsöverläkare talar om stressrelaterad långvarig ohälsa. Socialstyrelsen föreslår att termen utmattningssyndrom används för de tillstånd då depression har kunnat uteslutas. Vidare anser de att i den mån tillstånden uppfyller kriterierna för depression, bör diagnosen egentlig depression med utmattningssyndrom ( utmattnings depression ) användas (Socialstyrelsen, 2003). I den nya utgåvan av WHO:s ICD-10 1 (Socialstyrelsen, 1997) finns utbrändhet under gruppen Z73.0. Enligt denna sjukdomsklassifikation är utbrändhet inte en egentlig diagnoskategori utan en beskrivning av en ospecificerad livssituation; Problem som har samband med svårigheter att kontrollera livssituationen (sid.733) som varit av betydelse för läkarkontakten. Trots att utbrändhet således inte är en egentlig diagnos har utbrändhet nyttjats som diagnos i sjukintyg (Hallsten, Bellaagh, Gustafsson, 2002). Z73.0 preciserar inte heller symptomen för utbrändhet, vilket borde vara en förutsättning för sjukskrivning. Vidare utesluter gruppen Z73.0 problem som har samband med socioekonomiska- och psykosociala förhållanden, (sid.733) vilket är anmärkningsvärt eftersom forskningsresultat gång på gång påvisat sambandet mellan utbrändhet och individens relationer till chef och arbetskamrater (Greenglass, Burke, Konarski, 1998; Iverson, Olekalns, Erwin, 1998; Baruch-Feldman, Brondolo, Ben-Dayan et al., 2002; Himle, Srinika, Thyness, 1991). 1 The International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems 8

10 Problemet med ett enhetligt diagnossystem för utbrändhet är inte unikt för Sverige (Björkman, Joneborg, Klingberg Larsson, 2001). Det har länge saknats ett internationellt vedertaget kriteriebaserat diagnosinstrument. Det växande problemet med utbrändhet har dock ökat behovet av ett fungerande system. Däremot finns det definitioner där utbrändhet är välpreciserat och mätinstrument som är validerade och internationellt använda. Dessa instrument används idag dock enbart inom forskningen och är inte utformade att användas som diagnosinstrument. Det mätinstrument som i dagsläget används mest frekvent för att mäta utbrändhet i vetenskapliga studier är Maslach Burnout Inventory Manual (MBI) som är begränsad till en population med arbete, (Maslach & Jackson, 1981) eller Burnout Inventory Manual-General Survey (MBI-GS) (Schaufeli, Leiter, Maslach et al., 1996) som kan användas på alla populationer. I ett antal länder pågår diskussioner och försöksverksamhet för att ta fram ett användbart diagnosinstrument (Björkman, Joneborg, Klingberg Larsson, 2001). I Kanada och Holland har utbrändhet länge varit ett problem. I Kanada har de gjort försök att utgå från DSM-IV 2 och föreslagit diagnosen maladaptiv stressreaktion-ospecifik, vilket dock inte är utan problem. För att precisera diagnosen vill de ta bort och lägga till en hel del symptom 3. I Holland använder de sig av ICD-10 s Neurasteni 4 med tillägg arbetsrelaterat och finner en god överensstämmelse med MBI utan att inkludera psykiatriska diagnoser som depression. Wilmar Schaufeli psykolog från Holland, har även validerat MBI mot ICD-10 s Neurasteni med god överensstämmelse som resultat. Han lyckades att skapa brytpunkter för att sätta diagnosen utbrändhet eller opgebrand som det heter i Holland. I det Holländska systemet går det därför använda MBI för diagnostisering (Björkman, Joneborg, Klingberg Larsson, 2001). I Danmark genomfördes under 2000-talets början en populationsstudie, PUMA (Project on Burnout, Motivation and Job satisfaction). I den validerade man en nykonstruerad utbrändhetsskala. Mätinstrumentet kallas Copenhagen Burnout Inventory (CBI). Genom CBI studeras utbrändhet som är personrelaterad, arbetsrelaterad och klientrelaterad. (Borritz & Kristensen, 2000) Jag har valt mellanchefer som målgrupp i min studie. Mellanchefen har en unik och komplicerad position i organisationen. Hon/han ska vara engagerad i tre skilda relationer samtidigt: uppåt mot sin chef som en underställd som utför order, neråt mot sin personal som chef som ger order, samtidigt försöka ha en relation till sina arbetskamrater som jämställd. (Schartau, 1993). Problem för mellanchefer skulle dels kunna bero på rollotydlighet och dels på rollkonflikt. Relationen mellan ansvar och maktbefogenhet är mer otydlig på mellanchefsnivå än på den högsta chefsnivån (Schartau, 1993). Trots begränsad auktoritet och oförenliga krav från olika håll, är mellanchefen till största delen ansvarig för att verksamheten fungerar. Ansvaret verkar ibland vara större än befogenheterna tillåter (Drakenberg, 1997). Mellancheferna skulle därför kunna vara en grupp som är särskilt riskutsatt vad gäller arbetsrelaterad stress och utbrändhet. Hur väl mellanchefen fungerar och mår borde därför ha en stor betydelse för verksamheten i sin helhet, jag har därför valt denna målgrupp för min studie. 2 Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (4 th ed.) utfärdat av den Amerikanska Psykiatriska föreningen För maladaptiv stressreaktion finns ett tidskrav på 3 månader. Symptom som de vill lägga till är: förekomst av sänkt självförtroende, multipla somatiska symptom utan påvisbar orsak, problem med koncentrationen, irritabilitet och negativism samt sänkt arbetsförmåga över en period av flera månader 4 ICD10`s Neustrateni kräver:* antingen långvarig eller besvärande känsla av utmattning eller mindre mental ansträngning eller långvarig eller besvärande känsla av trötthet och kroppslig svaghet efter mindre fysisk ansträngning. *åtminstone tre av följande sex symptom: muskulär värk och smärta, yrsel, spänningshuvudvärk, sömnstörning, oförmåga till avslappning eller irritabilitet * patienten är oförmögen att återhämta sig från symptomen genom vila, avslappning eller nöjen *minst tre månaders durration av besvären *avsaknad av kriterier för annan mer specifik åkomma. (Socialstyrelsen, 1997) 9

11 2. BAKGRUND 2.1 Arbetsrelaterad sjukfrånvaro Då utbrändhet i Sverige ofta leder till långtidssjukskrivning är det intressant att se vad forskningen kommit fram till då det gäller arbetsrelaterad sjukfrånvaro. Många undersökningar har sökt svaret på vad det är som påverkar om en person har sjukfrånvaro eller inte. Zboril-Benson sökte svaret på varför sjukskriver sig sjuksköterskor?. Det visade sig då att trötthet relaterat till för hög arbetsbelastning var den orsak som oftast låg bakom sjukfrånvaro som inträffat tre eller fler gånger. De fann även att högre värden av sjukfrånvaro var associerat med lägre grad av arbetstillfredsställelse (Zboril-Benson, 2002). Iverson med medarbetare fann i sin studie att sjukfrånvaron ökade vid rollstress 5 och minskade vid hög personlig prestation, autonomi, samt stöd från vänner, chef och arbetskamrater (Iverson, Olekalns, Erwin, 1998) I en svensk studie av Hallsten med kollegor fann man ett starkt samband mellan utbrändhet och stressrelaterad sjukskrivning (Hallsten, Bellaagh, Gustafsson, 2002) Nationell sjukskrivningsstatistik Mätt med konventionella indikatorer som medellivslängd och spädbarnsdödlighet, är hälsoläget i Sverige mycket gott. Medellivslängden ökar kontinuerligt. Däremot ökar inte antalet år med full hälsa, vilket till största delen beror på att antalet år med lätt ohälsa 6 har ökat. Den ökande lätta ohälsan avspeglas också i ett ökat antal sjukskrivningar. Psykisk ohälsa bidrar mest till sjukdomsbördan (förlorade levnadsår och funktionsnedsättning) (Socialstyrelsen, EpC, 2001). Vid tiden för studien visade sjukskrivningsstatistiken till skillnad från de vanliga folkhälsoindikatorerna sjuklighet och död, kraftiga förändringar över tid. Under 1980-talet var det en uppgång, under första delen av 1990-talet en nedgång, och den största ökningen någonsin såg man under 1990-talets sista år och början av 2000-talet. Antalet långtidssjukskrivna har aldrig varit så stort som under 2000-talets första år. Det är framförallt de långa sjukskrivningarna (mer än 30 dagar) som ansvarar för den dramatiska ökningen. Denna ökning som skett i Sverige sedan 1997 beror till stor del på att den psykiska ohälsan ökat. Ökningen är dock inte generell utan skiljer sig över olika yrkesgrupper. Speciellt stor är ökningen inom yrken som innebär mycket kontakt med och ansvar för andra människor (hälso- och sjukvård, skola, omsorg, kyrkans personal, mellanchefer i privat företagsamhet) (Socialstyrelsen, 2003). Sjukskrivningar för psykiska besvär är också betydligt vanligare inom yrken med högre utbildningskrav och mer teoretiskt inriktad utbildning (RFV, 2002) Bland de långtidssjukskrivna som är landstingsanställda varierar andelen med psykisk diagnos från 20 procent (undersköterskor, biträden, tandläkare, tandsköterskor) till drygt 40 procent (läkare, sjuksköterskor, barnmorskor). Sådana sjukdomar som kan misstänkas vara relaterade till stresstillstånd (psykiska sjukdomar, värktillstånd) står för omkring 80 procent av all långsjuklighet avsett yrke (Socialstyrelsen 2003). Jämfört med personer som har haft en längre sjukskrivning tidigare är det i betydligt högre grad personer utan tidigare sjukskrivningserfarenhet som är långvarigt sjukskrivna för utbrändhet. Det antyder att för 5 I studien upplevs rollstress då ökade krav ställs på individen när han/hon är tillsagd att förena uppgifter som står i konflikt till varandra (rollkonflikt) eller när han/hon har oklara mål att arbeta efter (rollotydlighet) (Iverson, Olekalns, Erwin, 1998). 6 Fyra hälsonivåer har definierats med hjälp av fyra ULF (Undersökningar av Levnads Förhållanden) variabler som innebär egen bedömning av det allmänna hälsotillståndet samt förekomst av långvarig sjukdom och handikapp och rörelsehinder; full hälsa, lätt ohälsa, måttligt svår ohälsa, svår ohälsa. En person anses ha full hälsa om hon/han anser sitt allmänna hälsotillstånd vara gott och inte har någon långvarig sjukdom eller svårare rörelsehinder. 10

12 personer med utbrändhetsdiagnos är sjukskrivningssituationen en helt ny erfarenhet (RFV, 2002) Ökningen är markant bland både män och kvinnor. Trots att ökningen i landet vid tiden för studien verkade vara störst inom kommuner och landsting var det en uppgång i sjukskrivningar för psyksiska besvär på hela arbetsmarknaden (RFV, 2002) Ökningen som skett i sjukskrivningarna för psykiska sjukdomar kan delvis bero på arbetsrelaterad stress. Kliniska studier av patienter som är långtidssjukskrivna för psykisk ohälsa talar också för att orsakerna mycket ofta är arbetsrelaterade. Data från Karolinska institutet har visat att förändringar i arbetsorganisationen tycks spela en avgörande roll för problemens uppkomst i ca hälften av fallen (Socialstyrelsen, 2003). Att arbetsförhållanden och arbetsorganisationen kan spela en viktig roll för uppkomsten av stressrelaterade sjukdomar är också väl belagt i internationell litteratur (Michie, & Williams, 2003). Som tidigare nämnts tillkom begreppet utbrändhet (Z73.0) i den nya utgåvan av Klassifikation av sjukdomar och hälsotillstånd 1997 (Socialstyrelsen, 1997) var det dock fortfarande en liten del, (2 %) av de långtidssjukskrivna som på läkarintyget fick diagnosen utbrändhet. Mot bakgrund av den debatt som förts kring begreppet var läkarna troligtvis försiktiga med att använda diagnosen utbrändhet (RFV, 2002). Enligt Lidwall på Riksförsäkringsverket och Andersson på Försäkringskassan i Gislaved (personlig kommunikation, september 26, 2000) har individer med denna typ av problem istället hänförts till olika psykiska sjukdomar, företrädelsevis depressioner. Begreppet utmattningsdepression har på senare tid föreslagits som ett mer passande alternativ till benämningen utbränd (RFV, 2002) Långtidssjukskrivningar inom Landstinget i Jönköpings län Vid tiden för denna undersökning (slutet på 2001) ökade långtidssjukskrivningarna 7 i hela landet, (RFV, 2001) så även inom Landstinget i Jönköpings län (Försäkringskassan, Landstinget i Jönköpings län 2001, Arbetsmiljöenheten, 2001). Också där ökade antalet långtidssjukskrivna för psykiska besvär mest var 22 procent av samtliga sjukskrivna inom Landstinget i Jönköpings län, sjukskrivna på grund av psykiska besvär. Inom denna grupp var 41 procent sjukskrivna på grund av anpassningsstörningar och reaktion på svår stress (Försäkringskassan i Jönköpings län, Landstinget i Jönköpings län, 2001) genomfördes en undersökning bland de landstingsanställda i Jönköpings län som varit sjukskrivna i mer än tre månader. Syftet med undersökningen var att få kunskap om de faktorer som enligt dem hade betydelse vid sjukskrivningen. I undersökningen framkom att 27 procent var övertygade om att det fanns ett samband mellan arbetsorsaker och sjukskrivning. I gruppen långtidssjukskrivna på grund av psykiska besvär angav förhållandevis fler att orsaken till sjukskrivningen var arbetsrelaterad. Medelåldern för denna sjukskrivningsgrupp var också lägre jämfört med övriga långtidssjukskrivna (Arbetsmiljöenheten, 2001). I undersökningen framkom vidare att långtidssjukskrivna med arbetsrelaterade besvär kände sig trötta och utarbetade, hade arbetsrelaterade sömnproblem samt hade svårt för att koppla bort arbetet på fritiden. Långtidssjukskrivna med arbetsrelaterade besvär skattade även arbetsgemenskap och chefskap lägre jämfört med övriga långtidssjukskrivna. Undersökningens resultat bekräftade även tidigare forskning (Iverson, Olekalns, Erwin, 1998; Kalimo, 1998) att inflytande och delaktighet är viktiga hälsofaktorer. I studien fanns signifikanta skillnader mellan de långtidssjukskrivna med arbetsrelaterade besvär och övriga då det gällde möjligheten att själv kunna styra sitt arbete, samt upplevelsen av att inte få den egna rösten hörd uppåt i organisationen (Arbetsmiljöenheten, 2001). 7 Sjukfall som varar 60 dagar eller mer (RFV 2001) 11

13 2.2 Begrepp och definitioner Olika definitioner av utbrändhet Begreppet utbränd är en metafor som kan beskrivas som en utslocknande eld eller ett ljus som brinner ner och slocknar. Där det tidigare fanns en sprakande låga av liv är det istället tyst och kallt. Bränslet är slut och energidepån uttömd (Schaufeli &Enzmann, 1998). Burnout är inget nytt begrepp. I början på 1900-talet användes uttrycket to burn oneself out i engelsk slang med meningen att arbeta för hårt och dö tidigt (Patridge 1961 i Schaufeli &Enzmann, 1998). I Japan finns uttrycket karoshi, som betyder död genom överarbete, vilket skulle kunna betraktas som ett uttryck för den ultimata konsekvensen av utbrändhet, en dödlig uttömning av energi (Haratani 1997 i Schaufeli &Enzmann, 1998). Den nuvarande betydelsen av utbrändhet har funnits sedan början av 1970-talet. Begreppet var då en beskrivning på vad som kan hända i relationsyrken där människor arbetar under emotionellt krävande förhållanden och med bristande resurser (Björkman, Joneborg, Klingberg Larsson, 2001; Schaufeli & Enzmann, 1998). Herbert Freudenberger är generellt ansedd som upphovsman till utbrändhetsbegreppet. Freudenberger arbetade som obetald psykiatriker på en avgiftsfri vårdcentral i New York. Kliniken var bemannad med frivilliga volontärer. Under sin tid på kliniken observerade han många volontärer som gradvis tömdes på energi och motivation, samtidigt som de uppvisade mentala och fysiska symtom. Utifrån sina observationer myntade han begreppet utbrändhet. Han valde ett ord som då användes för att beskriva effekterna av ett kroniskt droganvändande. I artikeln Staff burn-out (Freudenberger, 1974) som kom ut 1974 beskriver han syndromet detaljerat Utbrändhet enligt Maslach Oberoende av detta arbete och nästan samtidigt kom Christina Maslach i kontakt med fenomenet i Kalifornien. Hon studerade hur människor i stressfulla arbeten hanterar den emotionella belastningen. Maslach var speciellt intresserad av försvarsmekanismerna likgiltighet och cynism (Schaufeli & Enzmann, 1998). Då Maslach intervjuade sjukvårdspersonal utkristalliserades tre generella teman som hon senare benämnde; emotionell utmattning, depersonalisation (cynism) och minskad personlig prestation (Maslach, Schaufeli, Marek, 1993). I detta arbete har jag valt att i fortsättningen använda ordet cynism då jag ska beskriva depersonalisation. Betydelsen är densamma och båda benämningarna används för att beskriva tillståndet för avståndstagande. Då Maslach beskrev sina upptäckter för juristvänner som ofta företrädde fattiga och utslagna, fick hon veta att de kände igen tillståndet hos sina klienter, framförallt hos långvariga missbrukare. De kallade tillståndet burnout. Maslach anammade termen och använde sig av den i sin fortsatta forskning (Schaufeli &Enzmann, 1998). Det faktum att Maslach och Freudenberger nästan samtidigt myntade fenomenet utbrändhet i början av 70-talet talar för att utbrändhet uppstod som ett socialt problem och inte är något konstruerat skolexempel. De hade båda fångat upp något som fanns i luften. Utifrån de upptäckter som Maslach och Freudenberger gjorde utvecklades två traditioner oberoende av varandra. En klinisk tradition skapad av Freudenberger som följde den medicinska traditionen och en analytisk forskningstradition mer utgående från interpersonellt perspektiv på relationsyrken, skapad av Christina Maslach (Schaufeli & Enzmann, 1998). Utbrändhet ses av Maslach som ett arbetsrelaterat tillstånd, som har sin främsta orsak i interaktionen mellan människor. En vanlig och ofta citerad definition av utbrändhet kommer från Maslach och Jackson. Burnout is a syndrome of emotional exhaustion, depersonalisation, and reduced personal accomplishment that can occur among individuals who do people work of some kind (sid.1). (Maslach & Jackson, 1986). 12

14 En av anledningarna till att denna definition är en av de vanligaste är att den är knuten till Maslach Burnout Inventory Manual (MBI) som nämndes i inledningen (Maslach & Jackson, 1981). MBI är det mest använda instrumentet för att mäta utbrändhet. Från början vände sig MBI direkt mot vårdande yrken med klientkontakt, men har senare utvecklats för att passa arbetslivet generellt, MGI- General Survey (MBI-GS) (Schaufeli, Leiter, Maslach et al., 1996). MBI beskriver en process på ett kontinuum mot utbrändhet och delar in utbrändhet i de tre ovan nämnda dimensionerna; emotionell utmattning, cynism och minskad personlig prestation. Kärnan i utbrändhetssyndromet är ökade känslor av emotionell utmattning, en känsla av känslomässig utarmning. Personen har inte längre något att ge, gnistan och det känslomässiga engagemanget är borta. En annan central aspekt av utbrändhetssyndromet är utvecklingen av cynism- en utveckling av en negativ cynisk attityd mot de personer man arbetar med, en avsaknad av värme och medmänsklighet. Denna distansering leder i sin tur till en nedvärderande känsla av den egna arbetsinsatsen, personen upplever otillräcklighet och brist på professionellt självförtroende (Maslach & Leiter, 2000). Tabell över utbrändhetssyndromet enligt Maslach (bilaga 1) (Sonnec & Wagner, 1996). Genom omfattande forskning har Christina Maslach tillsammans med sina medarbetare även definierat sex faktorer som är betydelsefulla för om fenomenet ska utvecklas eller inte. 1. För stor arbetsbelastning, som inte ger möjlighet till återhämtning, är en väl dokumenterad orsak till utbrändhet. 2. Bristande kontroll över det egna arbetet. Bristande handlingsutrymme, men även rollkonflikter och otydlighet beträffande rollfördelning anses viktiga aspekter av en bristande kontroll. 3. Brist på erkänsla. Upplevelse av att arbetets belöning (i pengar eller socialt) inte står i proportion till insatsen. Ibland kopplas upplevelsen av bristande erkänsla med en upplevelse av orättvis behandling, när arbetskamraterna får mer bevis på erkänsla än man själv får. 4. Bristande arbetsgemenskap. Framförallt fokus på stöd från arbetsledare, arbetskamrater och familjemedlemmar. Socialt stöd kan ses som en buffert mot olika påfrestningar. 5. Orättvisor. Rättvisa i beslutsfattandet uppfattas inte sällan som viktigare än själva beslutet. Viktigt är också en möjlighet att uttrycka sin egen mening och att behandlas respektfullt. 6. Värderingskonflikt i sitt dagliga arbete. Det verkar också vara viktigt att de värderingar som finns i arbetssituationen känns meningsfulla och att de dagliga arbetsuppgifterna inte står i strid med ens inre övertygelse och moraluppfattning (Maslach & Leiter, 2000) Utbrändhet enligt nationalencyklopedin "Utbrändhetssyndrom, utbrändhet, eng. burnout, psykiskt tillstånd präglat av utmattning och bristande engagemang. / / Utbrändhetssyndromet anses bestå av tre symtomgrupper: känslomässig utmattning, okänslighet inför andra människor och låg prestationsförmåga. Känslomässig utmattning, som innebär att man upplever sig tom inombords eller att man inte orkar ge mer i sitt arbete, uppfattas oftast som kärnan i syndromet. Långvariga påfrestningar och ansträngningar (däremot knappast enstaka, krisartade händelser) och upprepade besvikelser kan resultera i utbrändhet. Både yttre förhållanden, som hård arbetsbelastning, och personliga egenskaper, som svag självkänsla, kan bidra till utbrändhet. Organisationer med orealistiska mål och bristande resurser kan utgöra grogrund för syndromet. / / Bland forskare råder viss oenighet om vad som utmärker 13

15 utbrändhet och vilka dessa orsaker kan vara. Några ser utbrändhet som ett stressfenomen med grund i arbetslivet, andra uppfattar det som ett vidare begrepp." (Engström, 1996 sid.142) Utbrändhet som fysisk-, emotionell- och mental utmattning Pines och Aronson använder sig av en något bredare definition av utbrändhet genom att inkludera fysiska symptom. De beskriver utbrändhet som a state of physical, emotional and mental exhaustion caused by longterm involvement in situations that are emotionally demanding (sid. 9). Den fysiska utmattningen omfattar här kronisk trötthet, låg energinivå, svaghet samt en mängd fysiska och psykosomatiska åkommor. Den emotionella utmattningen innefattar i deras fall känslor av hjälplöshet, hopplöshet och känslan av att vara fångad, vilket i extrema fall kan leda till ett emotionellt sammanbrott. Den mentala utmattningen beskrivs som en utveckling av en negativ attityd mot sig själv, sitt arbete och till livet generellt. Eftersom omåttliga emotionella krav inte enbart uppkommer i arbetslivet anser de att utbrändhet kan även kan uppstå i andra sammanhang bl.a. i politiskt engagemang och i kärlek och äktenskap. Även Pines och Aronson utvecklade ett mätinstrument för utbrändhet, Burnout Measure (BM) (Pines & Aronson, 1988) vilket till skillnad från MBI inte fungerade som det var tänkt i praktiken (Schaufeli & Enzmann, 1998) Utbrändhet som en utbränningsprocess Hallsten som har valt att använda termen utbränning, anser att fenomenet är en krisprocess som bland annat har samband med upplevelser av varaktiga hinder för att nå betydelsefulla personliga mål. Utbränning antas uppstå när en person av långvariga stressorer hotas och hindras i sitt utförande av en roll som är central för personens identitet (sid. 7). Enligt Hallsten har utbränningsprocesser sin grund hos både omgivning och individ. Han menar att utbrändhet troligtvis alltid har förekommit men att glappet mellan mål och roll är en viktig bidragande faktor till professionell utbrändhet i nutida arbetsliv. Denna roll kan dock enligt Hallsten vara knuten till såväl profession, försörjning, familj som ideell verksamhet. Hallsten menar att utbränningen kan knytas till alla de sammanhang där de centrala stressorerna förekommer (Hallsten, Bellaagh, Gustafsson, 2002). Detta stämmer väl överens med de tankar Pines och Aronson har kring utbrändhetsfenomenet (Pines & Aronson, 1988) Utbrändhet som ett arbetsrelaterat dysforiskt tillstånd hos tidigare friska Även Brill har utarbetat en definition. Den är inte lika känd som de övriga men den är mer preciserad. Brills beskrivning av utbrändhet tar upp fyra nyckelfaktorer. 1) För det första är två centrala symptom preciserade, nämligen olustkänslor och försämrad arbetsprestation. 2) För det andra är Brill tydlig med orsaken till utbrändhetssyndromet. Han poängterar att ouppfyllda förväntningar är en av grundorsakerna. Bill menar att dessa förväntningar antingen är kopplade till arbetet eller till personen själv. Personen upptäcker t.ex. att arbetet inte var så utmanande, kreativt och stimulerande som hon/han förväntat sig, eller upplever att hon/han inte hade ett sånt tålamod, var så tolerant, empatisk och förstående som hon/han trott sig vara. 3) För det tredje tydliggör Brill svårighetsgraden och avgränsningen med utbrändhet. Han inkluderar enbart personer som inte själva kan bemästra sin situation utan professionell hjälp utifrån samt utesluter personer som lider av någon form av svår psykisk sjukdom (Brill, 1984). 4) Han tydliggör även kriteriet att symptomen ska vara arbetsrelaterade. Brill har genom sin definition bidragit till en specificering av utbrändhetssyndromet (Schaufeli & Enzmann, 1998) Utbrändhet utifrån ett tidsperspektiv Lazarus och Launier ser på utbrändhet utifrån ett tidsperspektiv. De menar att utbrändhet är en förlängd utdragen arbetsrelaterad stress, och att tidsperspektivet utgör skillnaden mellan stress och utbrändhet. Utbrändhet utvecklas enligt dem genom uttömning av personens resurser, det vill säga genom en process som pågår under en lång tid (Lazarus & 14

16 Launier, 1978). Trots att även arbetsrelaterad stress omfattas av ett antal fysiska och psykiska symptom och förändringar i beteendet finns det en åtskillnad mellan dessa symptom och dom som kännetecknar utbrändhet. Det fann bland annat Kahn och Boysiere i sin studie om stress på arbetsplatsen. De identifierade runt ett dussin psykosomatiska stressreaktioner, nästan 40 psykologiska stressreaktioner samt ett dussin stressreaktioner som påverkade beteendet. Trots detta kunde de inte identifiera de reaktioner som är typiska för utbrändhetssyndromet (Kahn & Boysiere, 1992) Utbrändhet och stress För 150 år sedan introducerade den franske fysiologen Claude Bernard de begrepp och tankegångar som kom att ha stort inflytande på den fortsatta kunskapsutvecklingen inom stressmedicinen. En viktig fråga för den tiden var varför kroppens system fungerade som det gjorde. Bernard lade fram en förklaring på denna frågeställning. Han menade att kroppen fungerar som den gör för att upprätthålla en stabil inre miljö. Bernard lade därmed grunden för den fortsatta forskningen då det gäller kroppens anpassningsstrategier för att bibehålla en inre jämvikt. Walter Cannon, amerikansk professor i medicin, utvecklade Bernards tankegångar. Cannon var den som myntade begreppet kamp eller flyktreaktion, för att beskriva den process som uppträder i kroppen vid en hotsituation. Varken Bernard eller Cannon använde sig av begreppet stress, men de lade grunden för den utveckling som ledde fram till begreppets uppkomst (Währborg, 2002). Upphovsmannen till stressbegreppet är den ungerskfödde forskaren Hans Selye. Han hävdade att stress och stressreaktionen är ospecifik, det vill säga en allmängiltig reaktion på all slags påfrestning som vi utsätts för. Selye menade att oberoende av stressor; om det så är kyla, värme eller psykologisk påfrestning, så blir den kroppsliga reaktionen densamma. Selye menade att stress is essentially the rate of wear and tear in the body a nonspecific response of the body to any demand. Utifrån sin forskning valde han att benämna stress som ett generellt anpassningssyndrom (G.A:S.), 8 som innefattar tre faser; alarmfas, motståndsfas och utmattningsfas (Seyle, 1978). Enligt Sapolosky är den biologiska grunden för stress genetiskt programmerad. Han anser att varje människas unika genuppsättning tillsammans med upplevelser och erfarenheter, inte minst från barndomen, gör att stressreaktionen är individuell och varierar (Sapolosky, 1993). En annan definition på stress är att den är en reaktion som uppstår då individen upplever att situationen hon/han befinner sig i är svår att bemästra (Levine & Ursin, 1991). Man skiljer mellan kort och långvarig stress. Den kortvariga stressen är ändamålsenlig och vår grundläggande skydds- och överlevnadsfunktion. Kroppen förbereder sig på en kamp eller flyktsituation och utsöndrar bland annat hormonet adrenalin. Denna reaktion är funktionell i den akuta faran. Problemet är när detta upprepas för ofta, och då särskilt om det inte finns några återhämtningsperioder. Då blir det system som skulle skydda oss istället skadligt (Arnetz & Leander, 2000). Enligt Brill är stress en tillfällig adaptiv process som inkluderar både fysiska och psykiska symtom (Brill, 1984). Samma symtom som återkommer i beskrivningarna om utbrändhet. Skillnaden är att oförmågan att fungera normalt enbart är temporär vid stress men blir långvarig vid utbrändhet. Utifrån detta perspektiv skulle stress och utbrändhet enbart kunna särskiljas genom retrospektion. Ser man däremot utbrändhet som ett mångdimensionellt syndrom finns det ytterligare skillnader. Stress uppfattas då som en av de aspekter som definierar utbrändhet. De 8 General Adaption Syndrome (G.A.S.) (1) the alarm syndrome (A.R.), (2) The syndrome of resistance (S.R.) (3) The stage of exhaustion (S.E.). (sid. 38) 15

17 negativa attityder som personen utvecklar mot arbetet är en annan aspekt, och nedvärderingen av den egna prestationen ytterligare en. Schaufeli och van Dierendonck har visat att emotionell utmattning kan relateras till fysiska och psykiska symtom på stress, medan empatiförlust och nedvärdering av den egna prestationen utgör en väsensskild komponent i utbrändhet och särskiljer syndromet från stress (Schaufeli & van Dierendonck, 1993). Währborg benämner den långvariga destruktiva stressen som uppgivenhetsstress. Han menar att bl.a. utmattnings- depression, inlärd hjälplöshet och utbrändhet, är aspekter av denna uppgivenhetsstress (Währborg, 2002) Sammanfattade kommentarer Även om definitionerna av utbrändhet skiljer sig från varandra, verkar det som om en del teman är centrala. Emotionell- och mental utmattning, en negativ attityd till andra samt en upplevelse av en försämrad egen prestation verkar vara centralt. Det poängteras även att utbrändhet utvecklas hos normala individer som tidigare fungerat på en adekvat nivå och som inte lider av psykisk sjukdom, samt att flertalet betraktar utbrändhet som en arbetsrelaterad åkomma (Schaufeli & Enzmann, 1998) Skillnader och likheter med närliggande syndrom Eftersom det florerar ett antal syndrom som ofta förväxlas eller likställs med utbrändhet, följer nedan en kortfattad beskrivning av de vanligast förekommande tillstånden samt dess skillnader och likheter med utbrändhet. En sammanfattande översikt över utbrändhet och närliggande syndrom i figur 1 nedan. Figur 1. Översikt över utbrändhet och närliggande syndrom. UTMATTNINGSSYNDROM Arbetsrelaterat Utbrändhet MBI Emotionell utmattning Personlig prestation Cynism Neurasteni Depression/ Utmattnings depression Kroniskt trötthets Syndrom (KTS) Stressutlöst utmattningstillstånd (STUR) Fritt efter Klingberg Larsson, 2000; Währborg, 2002; Björkman, Joneborg, Klingberg Larsson, Kroniskt trötthetssyndrom (KTS) Sedan 1980-talet har diskussionen kring kroniskt trötthetssyndrom (KTS). (Währborg, 2002). De mest utmärkande symtomen är somatiska. Diagnoskriterier vid kroniskt 16

18 trötthetssyndrom enligt ICD 10 är följande: En varaktig oförklarlig trötthet som inte går att vila bort, vilken är typisk för syndromet. Vidare förekommer minst fyra av följande symtom: egen uppgift om försämrat korttidsminne eller koncentrationsförmåga, halsont, ömma lymfkörtlar, muskelvärk, ledvärk, huvudvärk, ledsmärtor, vaknar outsövd eller känner sig sjuk under minst 24 timmar efter ansträngning (Socialstyrelsen, 1997). Medelåldern för insjuknandet ligger vid 36 år för kvinnor och 33 år för män. Tillståndet är vanligare hos kvinnor än hos män (Währborg, 2002). Fysiska symptom är mer framträdande i KTS än vid utbrändhet. Symtomen för utbrändhet är framförallt psykologiska, även om fysiska åkommor inte är ovanliga. En annan skillnad mellan syndromen är att personer som blivit utbrända generellt anser att arbetet är orsaken till deras tillstånd. För patienter med kroniskt trötthetssyndrom är grundorsaken till deras symtom oklar. Känslan av utmattning är gemensam för bägge tillstånden, medan utveckling av cynism och nedvärderingen av den egna arbetsprestationen endast utmärker utbrändhet (Björkman, Joneborg, Klingberg Larsson, 2001; Schaufeli & Enzmann, 1998) Stressutlöst utmattningstillstånd (STUR) Den psykosomatiska symtombilden det vill säga; oro, nedstämdhet, trötthet, stresskänslighet, irritabilitet och koncentrationssvårigheter vid begynnande stressutlöst utmattningstillstånd, kan tolkas som ett uttryck för negativ stress, det vill säga en stress utan vilopauser. Bristen på tillräckliga avslappningsperioder ger inte stressystemet möjlighet att återgå till viloläge. Följden av denna ständiga alarmberedskap, denna kroniska stress, verkar kunna leda till en överaktivitet i det centrala nervsystemet (Björkman, Joneborg, Klingberg Larsson, 2001). Om detta tillstånd pågår för länge (månader/år) infinner sig en tilltagande utmattning. Personen hamnar i ett tillstånd som är präglat av oförmåga att reagera funktionellt på stress. Antingen utlöser stressituationer en överaktivitet i alarmsystemet eller, och då ofta senare i förloppet, förmår systemet inte svara med rimlig hormonaktivitet vilket resulterar i utmattning och uppgivenhet. Denna form av depression fyller till en viss del kriterierna för egentlig depression av måttlig grad, men har vissa, för utmattningsdepressionerna, specifika drag. Specifika drag som en uttalad grad av kraftlöshet, ökad stresskänslighet samt suicid som inte verkar stå i rimlig proportion till depressionsdjupet (Björkman, Joneborg, Klingberg Larsson, 2001). De vanligaste symptomen för STUR är oro, nedstämdhet, trötthet, stresskänslighet, irritabilitet, koncentrationssvårigheter, försämrat närminne, sömnstörningar, överkänslighet för sinnesuttryck t.ex. ljus- och ljudkänslighet, ökad muskelspänning, debut eller återfall av diverse psykosomatiska sjukdomar (Klingberg Larsson, 2000) Enligt Klingberg Larsson är det viktigt att termen utbrändhet används endast i de sammanhang som överensstämmer med tidigare nämnd definition av Maslach och Jackson (Klingberg Larsson, 2000). Termen bör enligt henne inte användas om allehanda stressreaktioner inklusive STUR. Klingberg Larsson menar vidare att utbrändhet är en del av STUR, men att utbrändhet är ett tillstånd med speciell bakgrund. Utbrändhetssyndromet skiljer sig därmed från det vida begreppet stressutlösta utmattningsreaktioner genom sin bakgrund, att den är arbetsrelaterad samt genom sin precisa definition som omfattar enbart tre symtom nämligen; emotionell utmattning, cynism och försämrad prestations förmåga (Klingberg Larsson, 2000). Det är viktigt att känna igen symtombilden för STUR för att kunna förhindra en utveckling mot utmattningsdepression. Hamnar en person i utmattningsdepression innebär det en förlängd sjukdomsperiod med ökad risk för allvarliga komplikationer och försvårad rehabilitering (Björkman, Joneborg, Klingberg Larsson, 2001; Klingberg Larsson, 2000). 17

19 Depression/Utmattningsdepression Tidigt noterades likheten mellan den symtombild som beskrivs vid utbrändhet och vid en lätt eller måttlig depression. Emotionell utmattning och cynism påminner om oförmågan till engagemang och positiva känslostämningar som är centrala symtom vid depressionssjukdom. Även upplevelsen av nedsatt prestation förekommer vid båda tillstånden. Diagnoskriterier vid depression som sätts utifrån DSM IV är; nedstämdhet, irritabilitet, minskat intresse eller minskad glädje av alla eller nästan alla aktiviteter, ofrivillig viktförändring eller förändrad aptit, sömnstörning, rastlöshet eller orörlighet, trötthet, nedsatt energi, känsla av värdelöshet, skuldkänslor, koncentrationssvårigheter, obeslutsamhet samt tankar på döden (Währborg, 2002). Sambandsstudier som gjorts visar på att tillstånden är korrelerade men inte identiska. Depression anses bland annat, till skillnad från utbrändhet, vara mer förknippad med en känsla av statusförlust och uppgivenhet. Depression kan också ses som ett sent skede i en utbränningsprocess (Glass, McKnight, Valdimarsdottir, 1993). I en stor klinisk undersökning av personer som långtidssjukskrivits för psykisk ohälsa fyllde 80 procent kriterierna för egentlig depression (Åsberg, Nygren, Rylander et al., 2002). I ca hälften av fallen kunde ingen annan orsak än en arbetsrelaterad stress påvisas (Socialstyrelsen, 2003). Begreppet utmattningsdepression förekommer allt oftare i den svenska debatten. Termen ersätter ibland utbrändhet. Begreppet har framförallt lanserats av psykiatriker med hänvisning till att de symtom som uppträder vid utbrändhet liknar de som ses vid depression. Termen har inte införlivats med den etablerade diagnostiken utan får fortfarande ses som ett förslag till diagnostiskt begrepp för de tillstånd som kännetecknas av utmattning och nedstämdhet (Währborg, 2002 ) Neurasteni Neurasteni inkluderas ej som separat diagnos i DSM-IV, men används däremot som tidigare nämnts (sid. 4) i ICD- klassifikationen av psykiska störningar. Tillståndet utmärks av antingen en långvarig eller besvärande känsla av utmattning efter en mindre mental ansträngning eller långvarig eller besvärande känsla av trötthet och kroppslig svaghet efter mindre fysisk ansträngning. Dessutom minst tre av följande sex symptom; muskulär värk och smärta, yrsel, spänningshuvudvärk, sömnstörning, oförmåga till avslappning eller irritabilitet, oförmåga att återhämta sig genom vila, avslappning eller nöjen. Depressivitet och ångestkänslor är vanligt om än i måttlig grad. Tillståndet ska pågå i minst tre månader (Socialstyrelsen, 1997). Schaufeli och Enzman menar att neurasteni är den psykiatriska diagnos som ligger närmast begreppet utbrändhet. Det saknas dock en koppling till påfrestande omständigheter, liksom de för utbrändhet utmärkande symtomen på empatiförlust och dysfunktionella arbetsattityder samt en känsla av nedsatt arbetsprestation. Samstämmigheten ökar om neurastenidiagnosen kompletteras med tillägget arbetsrelaterad (Schaufeli & Enzman, 1998) Utmattningssyndrom som samlingsdiagnos När ett sjukdomstillstånd blir en modediagnos som får stor massmedial uppmärksamhet kan det leda till en risk för överdiagnostik. Detta kan i sin tur leda till att andra sjukdomstillstånd missas eller felbehandlas. Som nämndes i inledningen finns det ingen klinisk och vetenskaplig förankring av diagnosen utbrändhet. Socialstyrelsen föreslår därför att termen utmattningssyndrom används för de tillstånd där depression inte har utvecklats. I den mån tillstånden uppfyller kriterierna för depression, bör diagnosen egentlig depression med utmattningssyndrom ( utmattningsdepression ) användas. De diagnostiska kriterierna för utmattningssyndromet är följande: Samtliga kriterier som betecknats med stor bokstav måste vara uppfyllda för att diagnosen ska kunna ställas. 18

20 A. Fysiska och psykiska symtom på utmattning under minst två veckor. Symtomen har utvecklats till följd av en eller flera identifierbara stressfaktorer vilka har förelegat under minst sex månader. B. Påtaglig brist på psykisk energi dominerar bilden, vilket visar sig i minskad företagsamhet, minskad uthållighet eller förlängd återhämtningstid i samband med psykisk belastning. C. Minst fyra av följande symtom i stort sett varje dag under samma tvåveckorsperiod: 1. Koncentrationssvårigheter eller minnesstörning 2. Påtagligt nedsatt förmåga att hantera krav eller att göra saker under tidspress 3. Känslomässig labilitet eller irritabilitet 4. Sömnstörning 5. Påtaglig kroppslig svaghet eller uttröttbarhet 6. Fysiska symtom såsom värk, bröstsmärtor, hjärtklappning, mag- och tarmbesvär, yrsel eller ljudkänslighet. D. Symtomen orsakar ett kliniskt signifikant lidande eller försämrad funktion i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden. E. Beror ej på direkta fysiologiska effekter av någon substans (t.ex. missbruksdrog, medicinering) eller någon somatisk sjukdom/skada (t.ex. hypothyreoidism, diabetes, infektionssjukdom). F. Om kriterierna för egentlig depression, dystymi eller generaliserat ångestsyndrom samtidigt är uppfyllda anges utmattningssyndrom enbart som tilläggsspecifikation till den aktuella diagnosen (Socialstyrelsen, 2003). 2.3 Teoretisk modell De faktorer som påverkar utvecklingen av utbrändhet är många och bilden mycket komplex. I kommande avsnitt redovisas en del av de orsakssamband som forskningen kommit fram till. Jag har i min undersökning valt ut de faktorer som i dessa studier visat sig ha ett signifikant samband med utvecklingen av utbrändhet. Vissa av faktorerna har visat sig fungera som en buffert mot, och andra återkommer som bidragande faktorer till utvecklingen av utbrändhet. I min teoretiska arbetsmodell (se figur 2) har jag delat upp mina faktorer i fyra kategorier; bakgrundsvariabler, determinanter gällande den psykosociala arbetsmiljön samt två utfallsvariabler; tidiga utfall och huvudutfall. Bakgrundsvariablerna är så kallade strukturella faktorer, faktorer som finns och har en inverkan på individen, men som i vissa fall inte går att påverka. Då det gäller kategorin determinanter 9, har jag främst valt ut de förhållanden eller faktorer som är kopplade till arbetssituationen. Detta urval kändes relevant eftersom flertalet av bidragande och buffrande faktorer till utbrändhet genom studier kopplats till arbetssituationen. I modellen tillhör tre variabler gruppen tidiga utfall. Jag har valt att kalla dom så eftersom de själva kan vara ett utfall av den psykosociala arbetsmiljön samtidigt som de kan vara bidragande faktorer till att utbrändhet utvecklas. Både determinanterna i den psykiska arbetsmiljön och utfallsvariablerna tidiga utfall är därför intressanta i ett eventuellt preventionsarbete. För att avgränsa studien har jag bland annat uteslutit de samband som finns mellan en persons inneboende resurser och utvecklingen av utbrändhet. Däremot kommer jag även då det gäller detta område kortfattat beskriva det samband som forskningen kommit fram till, för att beskriva syndromets komplexitet. 9 Determinant = Ett förhållande som orsakar ett annat förhållande alt. Faktor som samvarierar med en annan. sid. 64, Folkhälsovetenskapligt lexikon,

Stressforskningsinstitutets temablad Utbrändhet

Stressforskningsinstitutets temablad Utbrändhet Stressforskningsinstitutets temablad Utbrändhet Stressforskningsinstitutet 1 Utbrändhet Utbrändhet - en kort historik Historiskt har utbränd definierats på flera olika sätt, men det förefaller alltmer

Läs mer

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND Utredning, diagnostik och behandling Innehållsförteckning 1. Vad är stressrelaterad psykisk ohälsa? 3 2. Förslag på utredning 4 3. Diagnos 7 4. Behandling 10 5. Sjukskrivning

Läs mer

Utbrändhet. Temablad. Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se

Utbrändhet. Temablad. Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se Utbrändhet Temablad Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se Stressforskningsinstitutets temablad är en serie broschyrer som ger en fördjupad kunskap om institutets aktuella forskningsteman:

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Samband mellan arbete och hälsa

Samband mellan arbete och hälsa Samband mellan arbete och hälsa Lisbeth Slunga Järvholm, överläkare, docent Arbets- och miljömedicin Arbets- och beteendemedicinskt centrum, NUS, VLL Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå

Läs mer

Stress - återhämtning - arbete

Stress - återhämtning - arbete Stress - återhämtning - arbete Utbildningsdag för läkarsekreterare Primärvården Södra Älvsborg 2/3 och 11/3 2010 Annemarie Hultberg Institutet för stressmedicin Verka för att stress/stressrelaterad ohälsa

Läs mer

2014-10-17. Utmattning hos RIG- och NIUtränare. Vinnare i det långa loppet 2014-10-15. Kvällens presentation

2014-10-17. Utmattning hos RIG- och NIUtränare. Vinnare i det långa loppet 2014-10-15. Kvällens presentation Erik Lundkvist Institutionen för Psykologi Idrottshögskolan Vinnare i det långa loppet 2014-10-15 Utmattning hos RIG- och NIUtränare. Institutionen för Psykologi Umeå Universitet Kvällens presentation

Läs mer

Utmattningssyndrom (UMS)

Utmattningssyndrom (UMS) Regional medicinsk riktlinje Utmattningssyndrom (UMS) Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-A 34-2014) giltigt till juli 2016 Utarbetad av Institutet för stressmedicin, sektorsråden allmänmedicin

Läs mer

Utarbetad, utmattad, utbränd? ett problem i arbetslivet A R B E T S - O C H M I L J Ö M E D I C I N

Utarbetad, utmattad, utbränd? ett problem i arbetslivet A R B E T S - O C H M I L J Ö M E D I C I N A R B E T S - O C H M I L J Ö M E D I C I N Utarbetad, utmattad, utbränd? ett problem i arbetslivet juni 2006 Sedan slutet av 1990-talet och in på 2000-talet har långvarig sjukskrivning ökat påtagligt.

Läs mer

Framgångsrika Friska Företag (3F) Arbete,hälsa och verksamhetsstyrning

Framgångsrika Friska Företag (3F) Arbete,hälsa och verksamhetsstyrning God förmiddag! Framgångsrika Friska Företag (3F) Arbete,hälsa och verksamhetsstyrning Seminarium 13 oktober 2004 Plats: AB Volvo Torslanda huvudkontoret Åke Nygren Personskadeprevention Kgl. Myntet Karolinska

Läs mer

UTMATTNINGSSYNDROM EN KARTLÄGGNING AV DEN TIDIGASTE SYMTOMFASEN.

UTMATTNINGSSYNDROM EN KARTLÄGGNING AV DEN TIDIGASTE SYMTOMFASEN. UTMATTNINGSSYNDROM EN KARTLÄGGNING AV DEN TIDIGASTE SYMTOMFASEN. Författare: Margareta Gustavsson, företagsläkare, specialist i allmänmedicin Apladalens FHV Pilgatan 10 331 30 Värnamo margareta.gustavsson@apladalen-fhv.com

Läs mer

Stress, engagemang och lärande när man är ny

Stress, engagemang och lärande när man är ny Stress, engagemang och lärande när man är ny Longitudinell Undersökning av Sjuksköterskors Tillvaro: LUST Longitudinal Analysis of Nursing Education/Entry in work life: LANE ann.rudman@ki.se Institutionen

Läs mer

Är stress vår tids största folkhälsoproblem?

Är stress vår tids största folkhälsoproblem? Är stress vår tids största folkhälsoproblem? Hugo Westerlund, professor i epidemiologi Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet (Enheten för epidemiologi) Psykologiska institutionen, Stockholms

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Alkohol är ett stort folkhälsoproblemen i Sverige. En miljon svenskar har riskbeteenden eller alkoholproblem och 25-45 procent av all korttidsfrånvaro på arbetsplatserna orsakas

Läs mer

Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar

Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar 1 Sammanfattning Hälsobarometern våren 2015 Tre fjärdedelar av de tillfrågade företagsledarna är inte oroliga för att medarbetarna ska sjukskriva sig.

Läs mer

Vad är depression och vad är nedstämdhet?

Vad är depression och vad är nedstämdhet? Vad är depression och vad är nedstämdhet? Lars Jacobsson Professor emeritus i psykiatri Institutionen för klinisk vetenskap Målningen som avbildas i Figur 1 gjordes 1903 av Hugo Simberg, som var en finlandssvensk

Läs mer

Blir man sjuk av stress?

Blir man sjuk av stress? Blir man sjuk av stress? Om utmattning och återhämtning ISM Institutet för stressmedicin Vad är stress? Olika områden inom vetenskapen definierar stress på olika sätt. Definitionen skiljer sig exempelvis

Läs mer

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom Kristina Glise, med dr, överläkare, enhetschef behandling Institutet för stressmedicin

Läs mer

Psykiska sjukdomar och stressrelaterade besvär

Psykiska sjukdomar och stressrelaterade besvär REDOVISAR 2004:8 Psykiska sjukdomar och stressrelaterade besvär Långvariga sjukskrivningar åren 1999 till 2003 Sammanfattning De psykiska sjukdomarna har ökat tämligen dramatiskt som sjukskrivningsorsak.

Läs mer

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Varför har jag ont i ryggen och är det något farligt? Hur länge kommer jag att ha ont Finns det något att göra för att bota detta? DEN BIOPSYKOSOCIAL

Läs mer

Sammanfattning ISM-rapport 10

Sammanfattning ISM-rapport 10 1 Redaktör och ansvarig utgivare: Gunnar Ahlborg jr Författarna och Institutet för stressmedicin Omslag: IBIZ 2 Förord Detta är sammanfattningen av den femte ISM-rapporten från KART-studien sedan starten

Läs mer

Stress, varningsklockor och friskfaktorer

Stress, varningsklockor och friskfaktorer Stress, varningsklockor och friskfaktorer LSF-kongress 11 maj 2012 Göteborg Annemarie Hultberg Utvecklingsledare Hälsofrämjande arbetsplatser www.vgregion.se/stressmedicin Institutet för stressmedicin

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Kan utbrändhet leda till samvetsstress? Anna Ekwall

Kan utbrändhet leda till samvetsstress? Anna Ekwall Kan utbrändhet leda till samvetsstress? Anna Ekwall JAG! Ambulanssjuksköterska Malmö Lärare på spec-utb akut och ambulans Lund Ansvarig för FoU vid Falck ambulans AB i Skåne Docent #toaselfie Presentation

Läs mer

Remiss till Arbetsmiljöverket angående föreskrift om Organisatorisk och social arbetsmiljö

Remiss till Arbetsmiljöverket angående föreskrift om Organisatorisk och social arbetsmiljö Remiss till Arbetsmiljöverket angående föreskrift om Organisatorisk och social arbetsmiljö Bakgrund Palorials anledning till att ge remissvar till Arbetsmiljöverkets pågående föreskriftsarbete vad gäller

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och

Läs mer

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen! Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Utvecklad på Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. www.beckinstitute.org Svensk översättning Skön&Zuber&Nowak I. Bakgrund

Läs mer

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder 1 Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder Det finns ett antal olika

Läs mer

Hierarkier av hälsa. Docent Christina Björklund. Enheten för interventions- och implementeringsforskning

Hierarkier av hälsa. Docent Christina Björklund. Enheten för interventions- och implementeringsforskning Hierarkier av hälsa Docent Christina Björklund Enheten för interventions- och implementeringsforskning 2015-01-28 Namn Efternamn 1 Heart attack, eh? Boss may be cause Mr. Burnses of the world can raise

Läs mer

En bransch att må bra i

En bransch att må bra i En sammanfattning av slutsatser och åtgärder 2012 2013 Lotta Linderson 2013-10-18 1 Bakgrund och syfte I december 2011 gjordes en medlemsundersökning med fokus på stress. Nära hälften av medlemmarna, 6019

Läs mer

HÄLSA och SJUKDOM i KULTURELLT PERSPEKTIV

HÄLSA och SJUKDOM i KULTURELLT PERSPEKTIV HÄLSA och SJUKDOM i KULTURELLT PERSPEKTIV 14 april 2015 Batja Håkansson Leg läk, fil kand International Health Care Services, Stockholm TRAUMA Många olika betydelser Grekiska: Sår, skada (ursprungligen

Läs mer

Certifierad konsult: Birgitta Malmström-Nore n Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Certifierad konsult: Birgitta Malmström-Nore n Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Certifierad konsult: Birgitta Malmström-Nore n Faluhälsan AB Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Profdoc Work AB Frykdalsbacken 12-14, 123 43 Farsta Tel: 08-606 35 40, Fax: 08-741 03

Läs mer

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! De olika depressiva tillstånden vanliga symtom och diagnostik Suicidriskbedömning och när patienten behöver vidare kontakt till psykiatrin Vid

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

Institutet för stressmedicin ISM vid Botaniska Trädgården

Institutet för stressmedicin ISM vid Botaniska Trädgården Institutet för stressmedicin ISM vid Botaniska Trädgården ISM skall verka för att stress och stressrelaterad ohälsa minskar genom att bedriva forskning samt föra ut erfarenheter och kunskaper inom det

Läs mer

Kontroll av medarbetarnas hälsa! Hur gör man det?

Kontroll av medarbetarnas hälsa! Hur gör man det? Kontroll av medarbetarnas hälsa! Hur gör man det? FRÅGA Hur många av er här går på hälsokontroll varje år? Hur många går till tandläkaren varje år? Hur många av er kontrollerar er mentala hälsa varje år?

Läs mer

Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se

Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se 10-03-24 Dr. Walter Osika, Doc. Aleksander Perski, Stressforskningsinstitutet 1 Behandling av utmattningssyndrom - hur bra blir man? Erfarenheter

Läs mer

Psykosocial arbetsmiljö, stress och hälsa

Psykosocial arbetsmiljö, stress och hälsa Psykosocial arbetsmiljö, stress och hälsa Lisbeth Slunga Järvholm, överläkare, docent Arbets- och miljömedicin Arbets- och beteendemedicinskt centrum, NUS, VLL Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin,

Läs mer

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)

Läs mer

ARBETSFÖRMÅGA VID DEPRESSIONS- OCH ÅNGESTSJUKDOM MONICA BERTILSSON, MED DR, ENHETEN FÖR SOCIALMEDICIN OCH EPIDEMIOLOGI, GÖTEBORGS UNIVERSITET

ARBETSFÖRMÅGA VID DEPRESSIONS- OCH ÅNGESTSJUKDOM MONICA BERTILSSON, MED DR, ENHETEN FÖR SOCIALMEDICIN OCH EPIDEMIOLOGI, GÖTEBORGS UNIVERSITET ARBETSFÖRMÅGA VID DEPRESSIONS- OCH ÅNGESTSJUKDOM MONICA BERTILSSON, MED DR, ENHETEN FÖR SOCIALMEDICIN OCH EPIDEMIOLOGI, GÖTEBORGS UNIVERSITET ARBETSFÖRMÅGA VID DEPRESSIONS- OCH ÅNGESTSJUKDOM SAMT NEW WAYS

Läs mer

Nyckelfaktorer Ledarskap Organisationsklimat Engagemang

Nyckelfaktorer Ledarskap Organisationsklimat Engagemang Nyckelfaktorer Denna bild visar faktorer som används som nyckeltal, Key Performance Indicators (KPI) i AHA-metoden. KPI ger en snabb överblick på övergripande nivå av arbetsmiljö och hälsa. KPI består

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling. 22.8.2011 Rasmus Isomaa

2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling. 22.8.2011 Rasmus Isomaa 2. DIAGNOSTIK Definition Diagnostiska system Problem och utveckling Definition: Med ätstörning avses en ihållande störning i ätbeteende, som påtagligt försämrar fysisk hälsa eller psykosocialt fungerande.

Läs mer

DN DEBATT: Hälsoprofessor om sjukskrivningarna:

DN DEBATT: Hälsoprofessor om sjukskrivningarna: DN DEBATT: Hälsoprofessor om sjukskrivningarna: Utbrändhet mest en modetrend Utbrändhet är troligen mest en modetrend. Det är osäkert om utbrändheten existerar som vetenskapligt begrepp, skriver Marcello

Läs mer

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Fri omarbetning efter Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. Svensk översättning Makower&Skön. Bearbetning Irena Makower.

Läs mer

Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent

Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent 2010-03-23 Docent Hugo Westerlund, Stressforskningsinstitutet 1 Bakgrund Befolkningen blir allt äldre i hela I-världen kraftigt ökad livslängd

Läs mer

2013-11-22 PSYKOSOCIALA ARBETSVILLKOR, HÄLSA, OCH LEDARSKAP HOS CHEFER. Avhandlingens tre huvudkoncept/begrepp. Ingående artiklar i avhandlingen

2013-11-22 PSYKOSOCIALA ARBETSVILLKOR, HÄLSA, OCH LEDARSKAP HOS CHEFER. Avhandlingens tre huvudkoncept/begrepp. Ingående artiklar i avhandlingen PSYKOSOCIALA ARBETSVILLKOR, HÄLSA, OCH LEDARSKAP HOS CHEFER Daniel Lundqvist Helix & Rikscentrum för Arbetslivsinriktad Rehabilitering Ingående artiklar i avhandlingen Avhandlingens tre huvudkoncept/begrepp

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom 2015

Stress & utmattningssyndrom 2015 inspiration inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Arbetsrelaterad stress lär dig mer om rehabiliterings processen! Traumatisk stress när systemet går ur funktion Datum och plats:

Läs mer

Forskning hand i hand med praktiken:

Forskning hand i hand med praktiken: Forskning hand i hand med praktiken: Betydelsen av känslan av sammanhang för olika copingresurser i stressituationer hos poliser i yttre tjänst Docent Anna M. Dåderman, med.dr., fil.dr., Högskolan Väst

Läs mer

Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen mellan medkänsletillfredsställelse och empatitrötthet ser ut i ditt liv.

Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen mellan medkänsletillfredsställelse och empatitrötthet ser ut i ditt liv. Skattningsformuläret PROQOL (PROFESSIONAL QUALITY OF LIFE SCALE) för att bedöma professionell livskvalitet till svenska av Anna Gerge 2011 Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Malin Bolin, fil.dr i sociologi. Fortbildning Arbetsliv & Hälsa, Piteå, 24 september 2014

Malin Bolin, fil.dr i sociologi. Fortbildning Arbetsliv & Hälsa, Piteå, 24 september 2014 , fil.dr i sociologi Fortbildning Arbetsliv & Hälsa, Piteå, 24 september 2014 Från sjukpreven-on -ll hälsofrämjande Helhetsperspektiv: Risk och - friskfaktorer för att minska sjukdom och främja hälsa Ökat

Läs mer

Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa

Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa Namn Tillhörighet Profession Ebba Nordrup Landstingshälsan i Örebro Beteendevetare Bodil Carlstedt-Duke Avonova Företagsläkare. Med Dr Emma Cedstrand Karolinska Institutet

Läs mer

Hälsobarometern. Första kvartalet 2005. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker.

Hälsobarometern. Första kvartalet 2005. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern Första kvartalet 2005 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Utgiven av Alecta den 25 maj 2005. 1 (10) Innehåll 3 Om Hälsobarometern 4 Kommentar

Läs mer

Ätstörningar vid fetma

Ätstörningar vid fetma Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik

Läs mer

Certifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Certifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Certifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Winmar AB Träffgatan 4, 136 44 Handen Tel: 08-120 244 00 info@winmar.se, www.winmar.se 2010 (9)

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 14 oktober 2013 708/2013 Statsrådets förordning om principerna för god företagshälsovårdspraxis, företagshälsovårdens innehåll samt den utbildning

Läs mer

Hållbart chefskap. 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress. 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg

Hållbart chefskap. 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress. 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg Hållbart chefskap 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg Teknik, ekonomi och organisationsformer gör arbetslivet alltmer

Läs mer

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro Laura Hartman Försäkringskassan 18 maj Mobiliseringsinitiativet för att förebygga sjukfrånvaro Maj 2015 Sida 1 Stor variation i sjukfrånvaro över tid - förklaras

Läs mer

Gävle kommun. Medarbetarundersökning 2011

Gävle kommun. Medarbetarundersökning 2011 Gävle kommun Medarbetarundersökning 2011 Innehållsförteckning BEGREPPSFÖRKLARING 3 TOLKNINGSMALL FÖR STAPLAR 4 ELVA FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN OCH PRESTATIONSNIVÅ 4 BESKRIVNING AV FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN 5 ARBETSRELATERAD

Läs mer

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp F2 Ångestsyndrom Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp 1 Upplägg Sammanfattning av föreläsningen Stress Paniksyndrom Generaliserat ångestsyndrom (GAD) Tvångssyndrom (OCD) Fobier Posttraumatiskt

Läs mer

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) REHABILITERINGSPROCESSEN är en process som innefattar flera skeden. Initiativet kan komma från den enskilde eller från ansvarig arbetsledare. En rehabiliteringsutredning är ett

Läs mer

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Reagera Rehabilitering Förebyggande/risker Arbetsmiljö Främjande/förbättra

Läs mer

Välkommen till Fördjupningen!

Välkommen till Fördjupningen! ADDIS Utbildning Välkommen till Fördjupningen! ADDIS och ADDIS-ung Föreläsare Birgitta Imanius Utbildningsmodell för ADDIS/-Ung Grundutbildning Fördjupning: Learning Transfer : Föreläsning, Ppt-presentation

Läs mer

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Läkarens försäkringsmedicinska uppdrag I arbetet med sjukskrivning

Läs mer

(O)Hälsan bland unga

(O)Hälsan bland unga (O)Hälsan bland unga Missar vi något fundamentalt? Fredrik Söderqvist Med dr, Epidemiolog / Centrum för klinisk forskning Hur kommer det sig att så många går ut skolan med ofullständiga betyg neuropsykiatriska

Läs mer

COPYRIGHTSKYDDAD ENKÄT.

COPYRIGHTSKYDDAD ENKÄT. 1 Enkät med frågor angående arbetsskadade. Enkätsvaren sammanställs och lämnas till politiker och kontakter med tidningar. Syftet är att frågor och svar skall kunna påverka våra politiker till att förändra

Läs mer

- Ett beteendeanalytiskt perspektiv

- Ett beteendeanalytiskt perspektiv - Ett beteendeanalytiskt perspektiv, leg. psykolog Vad skall vi grunda våra analys- och interventionsmodeller på? Vetenskapliga studier Det orubbliga (det anses så självklart att vi ej ifrågasätter det)

Läs mer

Att mäta hälsa och sjukdom. Kvantitativa metoder II: teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.

Att mäta hälsa och sjukdom. Kvantitativa metoder II: teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki. Att mäta hälsa och sjukdom Kvantitativa metoder II: teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.se Disposition Introduktion Vad är epidemiologi? Varför behövs epidemiologin?

Läs mer

DUKA för en utvecklande arbetsplats

DUKA för en utvecklande arbetsplats DUKA för en utvecklande arbetsplats Förord Sedan Försäkringskassan blev en myndighet den första januari 2005 har vi arbetat intensivt med att skapa myndighetsgemensamma metoder, processer och en gemensam

Läs mer

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma Monica Brendler Lindqvist, socionom, leg. psykoterapeut, handledare, verksamhetschef Röda Korsets Center för torterade flyktingar Innehåll: Från

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Externremiss september 2014 AFS 2015:X Innehåll Organisatorisk och social arbetsmiljö Innehåll...

Läs mer

Arbetsorganisation och hälsa Två modeller för psykosocial arbetsmiljöforskning. Temablad. Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.

Arbetsorganisation och hälsa Två modeller för psykosocial arbetsmiljöforskning. Temablad. Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su. Arbetsorganisation och hälsa Två modeller för psykosocial arbetsmiljöforskning Temablad Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se Stressforskningsinstitutets temablad är en serie broschyrer

Läs mer

Befattningshavare med formellt ansvar för underställd personal inom äldreomsorgen

Befattningshavare med formellt ansvar för underställd personal inom äldreomsorgen Befattningshavare med formellt ansvar för underställd personal inom äldreomsorgen Specialbearbetning av resultat från projektet Hållbar arbetshälsa i kommuner och landsting (HAKuL-projektet) Malin Josephson

Läs mer

Att ha kontoret i mobilen

Att ha kontoret i mobilen Att ha kontoret i mobilen En undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet Att ha kontoret i mobiltelefonen en undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet

Läs mer

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422 Arbetsmiljöpolicy Reviderad i november 2006 1. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Landstinget Sörmland ska skapa arbetsmiljöer som främjar personalens hälsa och förebygger ohälsa.

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier

Läs mer

Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön. Vad är psykosocial arbetsmiljö?

Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön. Vad är psykosocial arbetsmiljö? Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön SAN-konferens 20 oktober 2011, fil.dr. psykolog Forskargruppen Säkerhet-Organisation-Ledarskap Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska akademin,

Läs mer

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem Vi är ett mindre förstärkt familjevårdsföretag med säte i Borås. I vår verksamhet arbetar personal med lång, gedigen utbildning och erfarenhet inom missbruksvård och mänskligt beteende (konsulenter). Vi

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt

Läs mer

Chefsuppdraget. Hälsofrämjande ledarskap/ Salutogent ledarskap. Forskningssamarbete kring Ledarskap, Medarbetarskap, Arbetsmiljö och Hälsa

Chefsuppdraget. Hälsofrämjande ledarskap/ Salutogent ledarskap. Forskningssamarbete kring Ledarskap, Medarbetarskap, Arbetsmiljö och Hälsa Hälsofrämjande ledarskap/ Salutogent ledarskap Organisatoriska och individuella förutsättningar Anders Hansson Svenska hälsopromotionsgruppen Katrin Skagert Institutet för stressmedicin Chefsuppdraget

Läs mer

Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Profdoc Work AB Frykdalsbacken 12-14, 123 43 Farsta Tel: 08-606 35 40, Fax: 08-741 03 04 smc@profdoc.se, www.profdocwork.se Referens AP (1045) -

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

ACT at work in Sweden. Vad: Utvecklar korta KBT behandlingar för psykisk ohälsa, stress och riskbruk. 4 träffar á 3 timmar, totalt 12 timmar.

ACT at work in Sweden. Vad: Utvecklar korta KBT behandlingar för psykisk ohälsa, stress och riskbruk. 4 träffar á 3 timmar, totalt 12 timmar. ACT at work in Sweden ACT at work in Sweden leg. psykolog, py g,projektledare ACT FORUM Forskningscentrum för psykosocial hälsa vid Maria Ungdom och Karolinska Institutet Summary: 4 studies completed,

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 Innehåll Förord 9 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 2. VAD GJORDE DEN LÅNGVARIGA STRESSEN MED OSS? 20 Stressade människor

Läs mer

HÄLSOFRÄMJANDE I ARBETSLIVET Mer ambitiösa arbetsgivare i kommunal vård och omsorg har bättre hälsa bland medarbetarna

HÄLSOFRÄMJANDE I ARBETSLIVET Mer ambitiösa arbetsgivare i kommunal vård och omsorg har bättre hälsa bland medarbetarna HÄLSOFRÄMJANDE I ARBETSLIVET Mer ambitiösa arbetsgivare i kommunal vård och omsorg har bättre hälsa bland medarbetarna Ingemar Åkerlind, Camilla Eriksson, Cecilia Ljungblad, Robert Larsson Akademin för

Läs mer

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol

Läs mer

2015:1. Jobbhälsobarometern. 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan

2015:1. Jobbhälsobarometern. 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan 2015:1 Jobbhälsobarometern 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan Delrapport 2015:1 Sveriges Företagshälsor 2015--10-05 Leder obehagskänslor

Läs mer

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version 2015-01-01

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version 2015-01-01 LANDSTINGETS TANDVÅRDSSTÖD Anvisningar för psykiatrin Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. 2(8) Anvisningarna riktar sig främst till läkare och

Läs mer

Kommunikation av sjukdom

Kommunikation av sjukdom Kommunikation av sjukdom Hur sjukdom uppfattas och hur sjukroller uttrycks och kommuniceras är kulturberoende och varierar i tid och rum hur förklarar man sjukdom till vem vänder man sig när man är sjuk

Läs mer