GGF 2009 års miljöklubb - motivering

Transkript

1 Mölndals Golfklubb bildades redan år 1979 och försökte under några år att få disponera mark inom kommunen för att bygga en golfbana. Ett antal förslag avfördes p g a motstånd från grannar, vägsamfälligheter, naturvårdsmyndigheter m fl. Det var inte förrän fram mot mitten av 1980-talet, som ett genomförbart alternativ kom fram, Hassungared i Lindome. Största delen av marken ägdes av Mölndals kommun. Kyrkans mark berördes till en mindre del. Det största problemet var att området i huvudsaklig del utgjordes av skogsmark med stora höjdskillnader. Den amerikanske banarkitekten Ronald Freem utformade en mycket smal kuperad bana med åtskilliga hinder och med skogen bevarad ända fram till bankanten. I det långsiktiga arrendeavtal, som tecknades med kommunen, togs in en bestämmelse om förbud mot användning av kemiska bekämpningsmedel på hela banan. Därvid hänvisades till ett kommunfullmäktigebeslut år 1982 om sådant förbud på kommunens marker. Det visade sig att den påträngande skogen kastade långa skuggor in på banan, vilket tillsammans med giftförbudet gjorde greenerna mycket svårskötta. Banan ligger dessutom genom sitt höjdläge i en betydligt sämre klimatzon än de banor inom distriktet, som är belägna nära havet. Detta betyder att våren kommer senare till vår bana. Årligen drabbades greenerna av allvarliga snömögelangrepp. Man kan på så sätt säga att Mölndals golfbana startade i uppförsbacke. Start av miljöarbete Direkt efter det att SGF i slutet av 1990-talet uppmanade golfklubbarna att starta ett miljöarbete och gav ut sin arbetsbok tog styrelsen för Mölndals Golfklubb upp frågan på sina sammanträden och uppdrog åt sekreteraren att undersöka vad man kunde göra. En av de första åtgärderna blev att 1999 anlita GF Konsults miljöavdelning att utföra en naturinventering på och invid banan. Resultatet och rekommendationerna i denna inventering har sedan visat sig vara till stor nytta för klubben i arbetet kring banan. Inventeringen presenterades förutom för medlemmarna även för kommunen, grannar, naturskyddsintressenter m fl. Vid årsmötet i slutet av 2001 hade miljöarbetet kommit så långt att en miljöpolicy och en miljöplan för 2002 antogs. Med detta som grund ansöktes hos GGF om att bli tilldelad SGF:s miljödiplom. Sådant erhölls år 2002.

2 Årligt miljöarbete Efter det att miljödiplomet erhölls har klubbens styrelse varje år fastställt miljöplan för det kommande året och lämnat rapporter till GGF över vad som utförts det gångna året. Miljöpolicyn har justerats och kompletterats åren 2004 och I budgeten har avsatts särskilda medel för miljöarbete. Miljöfrågorna har varit en stående punkt vid styrelsens sammanträden. Medlemmarna har informerats successivt vid medlemsmöten och städdagar, på klubbens hemsida och via artiklar i klubbens medlemstidning Fore. Under de två senaste åren har anordnats en golftävling benämnd Miljöslaget, varvid förutom golfspel anordnats en tipsrunda med aktuella miljöfrågor. Miljökommittén har kontinuerligt haft möten, varvid diskuterats nya idéer om hur klubbens miljöarbete skall föras vidare. En viktig faktor i detta sammanhang har varit att klubbens greenkeeper, som ingår i miljökommittén, har engagerat sig helhjärtat i detta arbete och försökt sätta sig in i nya vetenskapliga rön. Se vidare under punkten j) Övrigt nedan. En stor andel av klubbens medlemmar har under årens lopp ställt upp och hjälpt till att öka naturvärdena vid återkommande städdagar. Kort beskrivning av genomförda åtgärder a) Administration, inköp etc Klubben har numera den policyn att vid alla inköp prioritera ett samarbete med miljöcertifierade företag och köp av produkter som är miljömärkta. Genom olika åtgärder har genomförts materialbesparingar. Meddelanden till medlemmarna sker i mycket hög utsträckning via mail och på Hemsidan. Styrelsen genomförde för några år sedan en stor drive för att få tag på medlemmarnas e-postadresser. Det resulterade i att klubben nu har sådana adresser till mellan 90 och 95 % av medlemmarna. Ingenjörsbiologiska byggmetoder b) Kommunikationer Klubbhuset ligger invid Hällesåkersvägen, där bussförbindelser finns. Kommunen byggde för några år sedan ut en gång- och cykelväg fram till Lindome samhälle. Dessa båda faktorer gör, att medlemmarna kan ta sig till golfbanan utan att använda bil. Detta är framförallt viktigt för juniorerna. Ca 500 m öster om klubbhuset utgår Hörnetvägen från Hällesåkersvägen. Vid utbyggnaden av banan anordnades med utgångspunkt från Hörnetvägen ett internt vägnät för transporter mellan hålen. Dock saknades förbindelse mellan detta vägnät och klubbhuset/verkstaden. Klubben har nu åstadkommit en transportväg utmed hål 18 och därmed bundit ihop hela transportnätet, vilket medfört att transportsträckorna minskat. Tidigare var banpersonalen tvungen att köra ner till verkstaden för att styra bevattningsanläggningen. I samband med investering i en ny pumpstation för ett par år sedan installerades ett helt nytt styrsystem, som kan regleras på plats ute på banan.

3 c) Fastigheter/energianvändning På klubbhus och verkstad har taken tilläggsisolerats. År 2007 installerades bergvärme i klubbhuset, en investering på över 500 tkr. Samtidigt försågs omklädningsrummen i verkstaden med en luftvärmepump. Samma år byttes det befintliga pumphuset för bevattningsanläggningen ut. De nya pumparna fasas in så att den abonnerade effekten har kunnat minskas. De samlade energiinvesteringarna har resulterat i en besparing i förbrukad energi på ca 40 %. Klubben köper numera grön el från Mölndal Energi. d) Verkstad, maskinell utrustning Maskinparken för banans skötsel har successivt bytts ut så att effektiviteten förbättrats. Egen sliputrustning har anskaffats, så att alla klippare ständigt kan vara ordentligt vässade. Detta har visat sig vara skonsamt för gräset. Prov har gjorts med elfordon, men det har inte varit helt lätt att få bra verkan på vår kuperade bana. Sedan något år har klubben en eldriven bunkerkratta. Förra året införskaffades emellertid sex nya eldrivna golfbilar med ordentligt mönstrade däck för användning vid golfspel. Dessa har visat fina prestanda. Till arbetsmaskinerna har klubben genomgående gått över till s k Aspenbensin och miljödiesel. Som hydrauloljor används rapsoljor. Detta är betydligt dyrare än användning av traditionella vätskor men styrelsen har med tanke på den förbättrade miljön avsatt erforderliga medel för detta. Innevarande år har inlånats en eldriven vält för greenerna. Avsikten är att en sådan skall inköpas under år Vid verkstaden har klubben investerat i en miljöstation med både bensincontainer och diesel/oljecontainer. Avtal har tecknats med ett slamtömningsföretag om successiv tömning av oljefilter i avloppet från verkstaden och av den avloppstank som finns vid en vattentoalett ute på banan. e) Markbyggnad, förebyggande av grässkador, växtnäringstillförsel Klubben har hittills endast byggt om några greener och då tillämpat senaste USGA-metoder. Runt greenerna har utförts kompletterande dräneringar, som försetts med brunnar med rensningsmöjligheter. Med hänsyn till betingelserna, klimat, förbud mot användning av kemiska bekämpningsmedel etc, har under årens lopp prövats ett antal metoder för skötseln av greenerna. Ett nära samarbete har förekommit med Växtskyddslaboratoriet vid Botaniska i Göteborg. Styrelsen har avsatt måndagar för särskilda arbetsinsatser på banan och dess greener. De spelare som då går ut informeras om betingelserna under dessa dagar. De metoder som hittills givit bra resultat är sprutgödsling med små mängder en gång per vecka, varannan gång med gödsel som tas upp av rötterna och varannan gång av gödsel som tas upp av bladen. Varje måndag luftas greenerna (på ett djup, som varierar mellan 3 och 25 cm) Därefter dressas greenerna. Detta arbete sker för att få bättre kvalitet på rotsystemet. Klippning sker under växtsäsongen varannan dag. Däremellan vältas greenerna.. En faktor som vi dock inte rått på för att få igång gräsväxten på våren är kalla nätter och torr väderlek. Intensiva insatser för miljö och kvalitet utan bekämpningsmedel

4 f) Vattenvård Genom banan flyter två större bäckar, Hassungaredsbäcken och Bondabäcken. I dessa vattendrag utfördes vid byggandet av banan några dammar. I dessa utförs årligen röjning av vegetation, så att vattenspeglarna hålls öppna. I ett par av dammarna har anlagts flytande kvävefällor. I dammarna finns både fisk och groddjur samt en mäng andra smådjur. Bevattningsvattnet hämtas från en damm, som får sitt tillflöde från två djupborrade brunnar. Årligen tas prover på vattnet från båda bäckarna och bevattningsdammen. Det har hittills visat sig att bäckarna ej får något näringstillskott från banan. g) Aktiv naturvård Som nämnts ovan gjordes mycket tidigt en naturinventering. Klubben har vid sitt handlande följt rekommendationerna i denna och genom olika åtgärder försökt ta fram sådana naturvärden, som uppmärksammades i utredningen. inventeringen. Ett påpekande i inventeringen var att den mycket täta granskogen (delvis dåligt gallrad) på åtskilliga platser egentligen är ett främmande inslag i landskapet, som tillkommit några decennier in på 1900-talet.. Med tanke på detta och på nackdelen med de långa skuggorna har kommunen efter önskemål från klubben tagit ner en del av granbeståndet. Våra greener och tees har därigenom blivit åtskilligt mer solbelysta och lättskötta. I våras diskuterades vid samtal mellan klubben och kommunen möjligheterna att utarbeta en mer långsiktlig plan för skogsskötseln. Klubben överlämnade i mitten av september ett förslag till en tioårsplan. Planen utgick från tre olika kriterier: mer solljus och luft in på banan, utveckling av ännu större naturvärden samt förbättringar för golfspelet (siktlinjer etc). Hela planen finns intagen på klubbens hemsida. Vid diskussioner under hösten har framkommit, att kommunen är beredd att i hög grad tillmötesgå klubbens önskemål. Kontakter har efterhand skett med olika intressenter inom naturområdet, t ex Mölndals Naturskyddsförening, ornitologer och jaktlag. Ca 130 fågelholkar har satts upp. Inventeringar har gjorts både om fågelliv och däggdjur.

5 h) Källsortering Sedan några år tillbaka sorteras allt avfall. Klubbens egna medlemmar har tillverkat sorteringskärl, som placerats ut på alla banans hål. Vid verkstaden finns ett antal sorteringskärl. Avtal har träffats med Mölndals reningsverk, som dels hämtar vissa fraktioner, dels tar emot andra vid sin avfallsstation ca 2 km väster om banan. i) Miljödiplomering, miljörevision Såsom angivits ovan erhöll klubben SGF:s miljödiplom år Under några år har miljökommittén och styrelsen diskuterat hur vi skall ta nästa steg, antingen ansluta oss till den diplomering för småföretag, som utarbetats av Göteborgsregionens kommunalförbund eller invänta den certifiering, som SGF varslat om.. För ett par år sedan utformades i samråd med Miljö- och hälsoskyddskontoret i Mölndal ett kontrollprogram, som skall redovisas årligen. Klubben har skrivit på ett avtal om detta och sedan tagit fram fakta för denna rapport. I slutet av förra året beslutade styrelsen att uppdra åt miljökommittén att ta fram underlag för en diplomering enligt kommunalförbundets modell. F n pågår arbete för att klubben skall kunna bli diplomerad under Om detta sedan skall fortsätta i en certifiering enligt den av SGF nyligen presenterade modellen får framtiden utvisa. j) Övrigt Klubben har deltagit i det miljösamarbete, som fem Kungsbackaklubbar startade för ett antal år sedan, genom representation vid de möten som anordnats. Inom landet finns det blott ett fåtal klubbar, som har förbud mot användning av kemiska bekämpningsmedel på sina banor. I Mölndal finns det två. Dessutom fick Delsjö Gk sådant förbud för några år sedan. Även Lysegården tillhör numera i denna kategori. Under SGF:s ledning träffas greenkeeprarna några gånger per år för att diskutera lämpliga metoder för att i svenska förhållanden få fram metoder för bättre och starkare gräsväxt. Gruppen, som måste anses inneha spetskompetensen på detta område, benämns Optimal banskötsel. Vår greenkeeper, som ingår i denna grupp, kommer mede många värdefulla tips till vår miljökommitté.