Studieresultat 5 år efter skolstart för elever som började gymnasiet 2007

Transkript

1

2 Studieresultat 5 år efter skolstart för elever som började gymnasiet 2007

3 33% av Sveriges gymnasieelever når inte grundläggande behörighet inom fem år från studiestarten.

4 Möjlighet till arbete och vidareutbildning. Privatekonomi och roll i samhället. Hälsa och livsmönster. Arbetslivets behov av kompetens. Sveriges konkurrenskraft.

5 Om individen slutför gymnasiet ökar möjligheterna att ha ett arbete (2006) De som slutför gymnasiet med betyg i det lägsta intervallet (0 10), har 95 procents högre chans att ha ett arbete vid 25 års ålder. De som slutför gymnasiet med betyg i mellan intervallet ( ), har 176 procents högre chans att ha ett arbete vid 25 års ålder. De som slutför gymnasiet med betyg i högsta intervallet ( ), har 146 procents högre chans att ha ett arbete vid 25 års ålder. 5

6 Om individen slutför gymnasiet ökar möjligheterna att ha ett arbete (2010) De som slutför gymnasiet med betyg i det lägsta intervallet (0 10), har 89 procents högre chans att ha ett arbete vid 29 års ålder. De som slutför gymnasiet med betyg i mellan intervallet ( ), har 197 procents högre chans att ha ett arbete vid 29 års ålder. De som slutför gymnasiet med betyg i högsta intervallet ( ), har 234 procents högre chans att ha ett arbete vid 29 års ålder. 6

7 Högre chans till lön, och högre lön med avslutat gymnasium vid 20 års ålder Lön kr % 65% 52% ,5% 69% 64% Över % 78,5% 82,5%

8 Personer utan avslutat gymnasium Har: 43 procents högre risk för arbetslöshet vid 20 års ålder 59 procent högre risk för arbetslöshet vid 25 års ålder 88 procents högre risk för arbetslöshet vid 29 års ålder 8

9 Personer utan avslutat gymnasium Har: Nästan 5 gånger högre risk att få socialbidrag vid 20 års ålder Nästan 6 gånger högre risk att få socialbidrag vid 24 års ålder Nästan 7 gånger högre risk att få socialbidrag vid 29 års ålder 9

10

11 Avbrottsorsaker 1. Mobbning, socialt utanförskap 2. Brist på pedagogiskt stöd i skolan 3. Vuxna som inte bryr sig 4. Dåligt bemötande i skolan 5. Bristfälligt pedagogiskt stöd efter långvarig frånvaro 6. Behov av mer praktik och mindre teori 7. Stökig skolmiljö 8. Fel programval 9. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som inte upptäcks under utbildningen 10. Dåliga hemförhållanden

12 Sveriges största samverkansprojekt för att motverka studieavbrott i gymnasieskolan.

13 Elever som är 16 år eller äldre och som funderar på att hoppa av gymnasiet, eller som redan har gjort det.

14

15 Lokala verkstäder i drygt 55 kommuner som arbetar direkt med ungdomar

16 Mål: Halvera andelen elever som inte fullföljer sina gymnasiestudier inom fyra år i de deltagande regionerna.

17 Att utveckla samarbetsformer och metoder inom och mellan regioner och kommuner. Att skapa långsiktiga effekter och att sprida resultat och erfarenheter lokalt, regionalt, nationellt och inom EU.

18

19 Framgångsfaktorer Bra bemötande Tydliga mål och betoning på resultat Att vara på rätt utbildning Kvalitet genom samarbete och delaktighet Förmåga att upptäcka och tillgodose elevers behov

20

21 Projektverkstäderna arbetar med: Mentorskap/coachning. Identifiering och kartläggning av riskgrupper. Uppsökande verksamhet. Överlämning från grund- till gymnasieskola. Elevhälsa. Olika metoder för att stärka självkänsla hos elever.

22 Exempel Med flexibla utbildningsstrukturer har Åre Gymnasieskola fångat upp elever som annars skulle ha hoppat av, ex.med undervisning på kvällar. Genom orienteringskurs i Krokom lär eleverna känna viktiga resursperson som senare kan vara ett stöd för dem kring deras studier. 5 st gått vidare och hittat andra studievägar. Beda Hallberg gymnasium, och Utsikten är exempel på där elever erbjuds alternativa lösningar. Genom att sammanföra personal som jobbar med de elever i riskzonen har en förändringsprocess har startat. Alternativ i studieupplägg, det som kallas "stödundervisning" men kanske är en vidare förädling av den pedagogiska processen.

23 Exempel Stenungsund har genom olika sociala medier kunnat nå gymnasieelever som inte varit i skolan under längre tid och faktiskt börjat kunna få igång dem i aktivitet, så som studier på distans och praktik. Uppföljning i V-vik. De har ingen egen gymnasieskola. ca 100 elever går främst i Söderköping och Norrköpings kommun. Frånvarostatistik, visar att 40% av de 100 eleverna har en frånvaro på 15% eller mer! På en skola i Norrköping har 92% (12 elever) en frånvaro på 15% eller mer! Detta var betydligt högre än vad någon hade tänkt och ger anledning att diskutera, vad beror det på? Varför är elevernas frånvaro så hög? Lång pendling ger långa dagar,

24 Exempel Lycksele, språkstöd för elever med svenska som andra språk. Eleverna avgör vad språkstödet skall fokusera på. Stödet ges av ämneslärare/svenskalärare. Regionalt arbete för Studie och yrkesvägledning i Östsam. Att skapa en likvärdig men inte likformig SYV i regionen. Härryda, lärarrollens förändring mot mer stöttande, coachande roll. Utbildning för lärare, två mentorer som samarbetar med varje klass. Mentorstid enligt rullande schema varje vecka. Göteborg, utveckling av KIA verksamhet, målsättning att nå 90% av ungdomarna. Av totalt 1971 undomar är 190 ej kartlagda. Utveckling av elevregistrets uppföljningsmodul för att stödja systematisk uppföljning av insatser.

25 Vad är PlugInnovation? En nationell plattform för arbetet med att motverka studieavbrott i gymnasieskolan.

26 Bra bemötande. Tydliga mål och betoning på resultat. Rätt elev på rätt plats. Samarbete och delaktighet skola/elev/näringsliv. Förmåga att upptäcka och tillgodose elevers behov.

27 Nyckelfaktorer

28 Vad fungerar? Vad fungerar?

29 Vad fungerar? Lärande exempel Metod/Arbetssätt Organisation

30 Krokom Det enkla steget till utbildning, motivationshöjande kurs som utvecklar andra utbildningsvägar med hjälp av närbelägna aktörer. Studieyrkesvägledning. Övergångar från grundskolan och vuxenutbildning Hjalmar Strömergymnasiet Utvecklar Elevhälsoarbetet - elevcoach fångar eleven i riskzon med inkluderande tänk Åre gymnasieskola Tids o rumsoberoende Flexible learning fleixbla lärare o flexibelutbildning Inkludering Strategisknivå kompetenshöja Pedagogiskt förhållningssätt Östersund En del i den stora delen. Navigatorcentrums Plug In, en möjlighet att läsa och utvecklas i grupp. fånga avhopp, hemmasittare o utveckla vägar från grundskola, vägar tillbaka till gymnasiet. eller till vuxenutbildning Fjällgymnasiet Kartläggningsmetod som matchar elevens kunskaper, mål, o praktik. Öppnat Navigator Berg, tittar på KIA och utlandpraktik Det lilla gymnasiet som arbetar med hela världen

31 Regionala utvecklingsområden kopplat till Plug In Pendling-Inackorderade Jämförande studie med andra regioner SYV KIA Lärande/pedagogik Statistik Coaching-mentorskap Samverkan

32