PÅ SEMESTER I NATUREN - en guide för ett ekologiskt stugliv

Transkript

1 PÅ SEMESTER I NATUREN - en guide för ett ekologiskt stugliv PÅ

2 Bästä läsare, Stugan är fi nländarens paradis. Dit tar vi varken arbetsmappar, dieter eller vardagliga bekymmer. Morgondagen är något vi helst inte oroar oss för, men det fi nns några små saker som vi gärna kan ta i beaktande. Stuglivet har en betydande påverkan på miljön, men var och en av oss kan genom enkla små val lindra dess effekter. Syftet med den här guiden är att ge enkla tips för ett hållbart stugliv. I guiden får du svar på bland annat följande frågor: Vilken slags tvättmaskin ska jag välja? Hur sköter jag komposteringen? Vad skall man göra med avloppsvattnet? Hur kan jag minska energiförbrukningen? Innehåll: Förord Min stuga är min borg? Delad stuga dubbel glädje Renovering och byggande Energi från naturen På vägar och vatten Semesterfi raren i naturen Renare vatten Avloppsvatten Jorden på ett fat Kompostering av bioavfall Onödigt avfall Snickra och fi xa Följderna av dina val ser du i strandvattnet, i antalet soppåsar och i blomrabatterna, men de kan också sträcka sig långt utom synhåll för den egna gården. Genom lätta val kan du vara med och bidra till att förhindra klimatförändringarna, förbättra förhållandena för odlarna i utvecklingsländerna och säkra att jordens naturresurser räcker till. Att inte underskatta vikten av dina egna handlingar är den bästa gåvan du kan ge till kommande generationer av stuginvånare. Lyckligtvis behöver inte allt förändras på en gång, utan det räcker med små steg Trevliga lässtunder i hängmattan och vilstolen önskar, vi på VALONIA 3

3 MIN STUGA ÄR MIN BORG? Det traditionella fi nländska stuglivet har under de senaste åren genomgått en stor förändring.stugorna har blivit större och samtidigt har utrustningsnivån ökat dramatiskt. En fi nländare som tillbringar sin semester på stugan kan förbruka upp till två gånger mer naturresurser än den som stannar hemma. Från sommarstuga till fritidsbostad Det fi nns allt fl er stora och välutrustade stugor i Finland. De påminner allt oftare om bostadshus som änvänds året om, och kan knappast längre kallas stugor. Därför har man börjat använda termen fritidsbostad. I Finland fi nns ungefär en halv miljon fritidsbostäder. Allt eftersom fritidsbostädernas storlek växer förbrukar de också mer naturresurser. Då man har mer plats kan man skaffa fl er hushållsmaskiner och andra bekvämligheter till bostaden. Uppvärmningen av stora fritidsbostäder kräver också betydligt mer energi än tidigare. Fritidsbostädernas energikonsumtion har ökat tjugofaldigt från år 1970 till år Under samma tid har hushållens energikonsumtion ökat femfaldigt. Stuglivet i MIPS Med hjälp av det s.k. MIPS-talet kan vi uppskatta hur mycket naturresurser vi förbrukar i relation till den nytta vi får av dem. Fritidsbostäde kan grovt delas in i två grupper: anspråkslösa och välutrustade. En anspråkslös fritidsbostad representerar det traditionella stugkonceptet där stugan är liten och enkelt utrustad. En välutrustad fritidsbostad har en hög utrustningsnivå och är lika stor som ett mindre egnahemshus. Med hjälp av MI- PS-talen kan man enkelt jämföra dessa två grupper när det gäller konsumtionen av naturresurser. Skillnaden mellan grupperna är avsevärda. En anspråkslös stuga förbrukar endast en liten del av de naturresurser som en välutrustad stuga gör. Den som fi rar semestern i en välutrustad stuga använder till exempel nästan fem gånger mer vatten än ägare av mer anspråkslösa stugor. Allmänt on MIPS (Material Input per Service Unit) MIPS-metoden utvecklades av det tyska Wuppertal-institutet i början av 1990-talet som ett verktyg för mätning av ekoeffektivitet. Med hjälp av denna metod kan man mäta relationen mellan hur mycket naturtillgångar en produkt förbrukar under hela sin livscykel och nyttan som den ger. Vid en MIPS-kalkyl granskar man en produkts förbrukning av icke-förnybara (abiotiska) och förnybara (biotiska) naturresurser, vattenoch luftförbrukning samt hur mycket erosion av jordmånen produktionen förorsakar. Med hjälp av MIPS-kalkyler kan man jämföra olika produkters och tjänsters ekoeffektivitet genom en egen enhet, S (nyttoenhet). Anspråkslös fritidsbostad, används 72 dygn/år av 2 pers. Icke-förnybara Förnybara Vatten Luft MIPS kg/ bruksdygn Välutrustad fritidsbostad, änvänds 72 dygn/år av 2 pers. Icke-förnybara Förnybara Vatten Luft MIPS kg/ bruksdygn Källor: Kesämökkien kilpavarustelu syö luonnonvaroja, Luonnonsuojelija 3/07 Matkailun MIPS - Matkailun luonnonvarojen kulutus, Arbets- och näringsministeriets publikationer, Työ ja yrittäjyys 8/

4 Många fi nländare drömmer om en egen stuga. Lugnet ute på stugan tilltalar dem som lever ett hektiskt stadsliv. För den som bor i höghus fungerar stugan dessutom som egen gård och trädgård där man får syssla med odling och trädgårdsskötsel så ofta man vill. Uthyrning ger frihet DELAD STUGA DUBBEL GLÄDJE Hyr ut utan bekymmer Egen eller gemensam? Om du vill äga en egen stuga är gemensamt köp ett bra alternativ. Att äga en stuga tillsammans med några andra familjer är inte bara ekologiskt utan också ekonomiskt. De största underhålls- och uppvärmingskostnaderna delas jämt mellan användarna. Ätt äga en stuga gemensamt blir alltså avsevärt mycket billigare än att äga den allena. En gemensam stuga kan skaffas tillsammans med vänner och släktingar eller t.o.m med helt främmande människor genom att anlita en bostadsförmedling. En gemensamt ägd stuga sparar på naturen i och med att varje familj inte behöver bygga och underhålla en egen stuga. Ägarna kan vistas i stugan antingen samtidigt eller turvis. Eftersom stugor också fi nns att hyra behöver du inte äga en själv för att kunna njuta av stuglivet. Det är ett ypperligt sätt att byta omgivning och tillbringa semestern på olika orter. En hyresstuga passar utmärkt för den som inte vill lösa bort semestern på underhållsarbete men som ändå vill njuta av stugliv och egen ro. Hyresstugor erbjuds bland annat av campingområden och turistcentra. Därtill hyr privatpersoner ut sina stugor antingen direkt eller genom förmedlare. En semesteraktie är också ett alternativ värt att utforska. Enligt statistiken använder stugägaren sin stuga i genomsnitt 72 dygn per år. Stugorna står alltså tomma största delen av året. För ekoeffektiva stugägare lönar det sig alltså att hyra ut sin stuga när de inte använder den själv. Genom att hyra ut din stuga sparar du på naturen så länge den gemensamma användningen innebär att inga nya stugor byggs. Det är enklast att hyra ut stugan åt släktingar och bekanta, men det fi nns också företag som förmedlar hyresstugor. Förmedlaren sköter marknadsföringen av stugan och hjälper ägaren att hitta hyresgäster. Vistelseperioderna i en hyresstuga är längre än i en privatägd stuga. Upp till tre fjärdedelar av vistelserna i hyresstugor är över fyra nätter långa, medan man i privata stugor tillbringar i genomsnitt endast två dygn. Hyresstugor utnyttjas alltså effektivare än privatägda stugor. Källor: Kesämökkien kilpavarustelu syö luonnonvaroja, Luonnonsuojelija 3/07 Matkailun MIPS Matkailun luonnonvarojen kulutus, Arbets- och näringsministeriets publikationer, Työ ja yrittäjyys 8/2008 Pukkila, Hanna Mökkielämää Loma-asukkaan opas. Helmi Kustannus

5 Gamla dörrar, fönster och badrumsmöbler är efterfrågade bland renoverare och byggare, eftersom de oftast är betygligt billigare och mer hållbara än nya. Byggnadsmaterial som är tillverkade av traditionella material är mer ekologiska och ekonomiska alternativ jämfört med många moderna byggnadsmaterial, som ofta är kortlivande, inte går att reparera och kan t.o.m vara skadliga för hälsan. RENOVERING OCH BYGGANDE Då man bygger eller renoverar en stuga är det både ekologiskt och ekonomiskt att använda och återanvända gamla byggnadsmaterial. Användningsmöjligheterna är många - det enda som sätter gränser är din egen kreativitet. Miljövänligheten beror på råvaran Då du väljer byggnadsmaterial lönar det sig att tänka på förnybara och lokala råvaror. Tänk också på hur vanliga materialen är i naturen. Undvik att köpa material vars tillverkning kräver mycket energi. Kom ihåg att: - trä, natursten och lertegel är naturliga byggnadsmaterial; - en ekologisk takkonstruktion kan byggas av till exempel trä, vass eller torv - som isolering går det att använda såg spån eller cellulosaull för att slippa isoleringsmaterial av plast; - plywood tillverkat av gran, björk eller furu belastar inte naturen och kan komposteras eller brännas i en ändamålsänlig anläggning; - naturenliga målarfärger är bl.a. linoljefärger och kokfärg dvs. traditionell rödmylla. De är också bättre för hälsan, eftersom de inte innehäller några kemiska lösningsmedel. OBS: Det lönar sig att ta miljömärkningarna i beaktande också då man bygger. Personlig inredning Till stugan kan du ta diverse gamla och udda saker hemifrån. Det heter ju att den fi n- ländska inredningens historien och dess olika årtionden är dokumenterade i våra stugor. Förutom de ekonomiska fördelarna är det dessutom skonsamt mot miljön att återvända gamla saker. Det största miljöslitaget uppkommer nämligen när en produkt tillverkas. Tips för ekologisk byggande och ekologisk inredning - Ta reda på vilka aktörer i ditt närområde som specialiserar sig på återanvändning av byggmaterial. Material tas emot och förmedlas av antingen kommunerna eller privata entreprenörer. På internet hittar du tips och information om icke-kommersiella mottagningsplatser för byggmaterial. - Välj tidlösa ytmaterial för golv, väggkakel, tapeter osv., som är lätta att modifi era och förnya på ett ekoeffektiv sätt. - Gamla fösnter kan ges bättre isolering genom att installera en extra glasruta antingen på in- eller utsidan. Tjocka gardiner i fönstret minskar också energiförbrukningen vid kallt väder! - Papperstapeter utan ytbehandling är ett miljövängligt val. Kasserade tapeter kan komposteras. - Roligt med restaurering! Du kan matcha udda möbler genom att kombinera och experimentera! - Köp hållbara och tidlösa möbler som du lätt kan restaurera och modifi era. - Bekanta dig med stugortens loppmarknader, återvinningscentraler och second hand äffärer, i dem kan du göra överraskande fynd. Att restaurera möbler kan vara en kopplande syssla på stugan eller en givande hobby på vintern i väntan på stugsäsongen. 8 9

6 En bit regnskog på din terass? ENERGI FRÅN NATUREN Trädgårdsmöbler är en traditionell del av inredning i en fritidsbostad. Tyvärr är största delen av de trädgårdsmöbler som säljs i Finland tillverkade av tropiska träslag. Många av träslagen som används är utrotningshotade och stora områden av regnskogarna röjs för att odla dem. Majoriteten av stugorna i Finland är anslutna till elnätet. Genom att välja rätt elproduktionsmetod kan förbrukningen av naturresurser minskas och stugsemesterns MIPS -tal sänkas. Stugvanorna spelar också en stor roll. Då regnkogarna förstörs försvinner också livsmiljöerna för åtskilliga arter och urspungsfolk. Det tropiska trämaterial som används av indrustin är delvis olagligt avverkat. Det innebär att köparen i värsta fall understöder organiserad brottsllighet. Tips för den som köper trädgårdsmöbler: 1. köp möbler som är tillverkade av fi nskt eller europeiskt trä 2. undvik produkter tillverkade av tropiska träslag 3. ta reda på var produkten kommer ifrån FSC-certifi ering Om du absolut vill köpa producter av tropiska träslag är FSC -certifi erade möbler att föredra. Certifi erade produkter bör uppfylla alla FSC:s kriterier, som tar hänsyn till ekologisk hållbarhet samt arbetarnas och lokalbefolkningens rättigheter. FSC:s mål är att främja ett miljömässigt ansvarsfullt, socialt nyttigt och ekonomiskt lönsamt skogsbruk. Källor: Kierrätysosasta kodin komistukseksi, Suomen Omakotilehti 4/2007 Ekologisen lomarakentajan ABC -esite Tengvall, Helena Kesämökin ympäristöopas, SLL. Vanda, Kajoprint Oy När du står inför valet av energiform kan du fundera på hur stugan är utrustad och hurdana apparater du vill ha. Om energibehovet är lågt kan ett solpanelsystem vara lämpligt. För matlagning lämpar sig till exempel en gas- eller vedspis. Traditionell vedelding Vid vedelding frigörs lika mycket koldioxid i atmosfären som när träet förmultnar. Trä är således en s.k. klimatneutral uppvärmingsform. Ofta väljer man vedeldning som komplement till elvärme, men på sommaren kan man använda det som huvudsaklig energikälla. Mest värme ger ackumulerande eldstäder som lagrar värmen och håller stugan varm längre. Det lönar sig att tänka noga på hur stor eldstaden ska vara. Värmen från en massiv öppen spis frigörs så långsamt att den inte nyttjas till fullo t.ex. under ett höstveckoslut. Veden som används bör alltid vara torr och ren. Veden torkar bäst ute i solen. Om du eldar med ved är det viktigt att du försäkrar dig om att eldstaden är funktionsduglig. Eldstaden och rökkanalen ska sotas regelbundet. Eldstäderna i en stuga som används på sommaren bör helst sotas med minst tre års mellanrum. Förvara din ved torrt Veden förvaras bäst i ett eget förråd. Ett bra trälager är rymligt, välventilerat och skyddat från fukt och regn. Det är bra att göra förrådet tillrackligt stort så att veden lätt kan staplas i luftiga travar. Då fi nns det också plats att röra sig i förrådet och det går lätt och tryggt att hämta ved. Ved ska helst inte förvaras direkt på bar mark utan underlag. Veden kan mögla eller drabbas av svampväxt om den täcks över för tätt

7 Tänd på rätt sätt! Använd endast torr ved och tändved. Vedklabbarna är torra då de låter ihåligt när du slår dem mot varandra. Som tändmaterial kan du använda näver, spån och tidningspapper. Använd små vedklabbar då du tänder brasan. Placera tändmaterialet överst och tänd veden uppifrån. Se till att eldstaden inte blir helt full med ved. Stäng spjället först när glöden har brunnit ut. Bränn aldrig plast eller impregnerat eller målat trä i eldstaden. Pelleteldning En pelletkamin lämpar sig väl för fritidsbostäder. Pellets är effektivare bränsle än ved. On ved inte fi nns till hands på stugan kan den ersättas med pellets, som räcker längre än ved. Fördelarna med pelletkaminer är att de är små och enkla att installera och har en enkel rökkanal som lämpar sig också för stugor som tidigare har saknat rökkanal. En pelletkamin fungerar automatiskt och styrs av en termostat. På så vis blir stugan inte för het vilket kan ske vid normal vedeldning. En pelletkamin behöver elektricitet för att fungera. En del kaminmodeller kan också drivas med batteriström, dsv. sol- eller vindkraft. Vissa pelletkaminer går att styra med hjälp av en GSM -telefon. På marknaden fi nns också modeller som värmer upp vatten. Solstrålar ger el och värme Solenergi kan utnyttjas både aktivt och passivt. Genom att ta till vara passiv solenergi kan man i bästa fall uppfylla upp till fem procenet av byggnadens uppvärmningsbehov. Val som påverkar detta är bl.a. byggnadens placering på tomten, fönstrens storlek och byggnadsmaterial. Allt detta bidrar till att energi och värme lagras i byggnaden. Ett aktivt utnyttjande av solenergi innebär att solens strålning omvandlas till elektricitet med hjälp av solpaneler, eller till värme med hjälp av solfångare. Ett litet solenergisystem består av ett eller två paneler som omvandlar solljuset till likström. Elektrisiteten kan användas genast eller lagras i ett batteri. Med en inverter kan elektriciteten omvandlas för att passa vanliga elapparater, såsom mobilladdare. Ett litet system röcker till för belysning och ett lågförbrukande kylskåp. Solenergi räcker inte ensamt till för uppvärmning eller för att driva en elspis eller ett frysskåp. Gör-det-själv-solvärme Ett enkelt solvärmesystem för att värma upp vatten kan du tillverka genom att måla en plasttunna svart och pacera den i solen. Fyll tunnan med vatten och vänta på att det bli varmt. Med hjälp av solfångare kan solens värme användas till att värma stugans bruksvatten och vattenburna värmesystem. En solfångare omvandlar cirka en tredjedel av strålningen till värme. Energi från vinden Stugan kan förses med elektricitet från vindkraft. I praktiken sker detta genom att koppla en liten vindmölla till ett eller fl era ackumulatorbatterier. Vindkraft är en utmärkt energilösning för fritidsbostäder som används året om, eftersom vindkraft fi nns till hands så gott som varje dag, året runt. För belysning, kylskåp, TV och för att ladda mobiltelefonen räcker det med ett 200 watts kraftverk. Stugans läge har betydelse för typen av vindmölla eftersom det blåser mindre i inlandet än vid kusten. Det bästa läget för en vindmölla är en öppen, högt belägen plats som t.ex. en åker eller en strand. Vindmöllans mast måste vara tillräckligt hög så att den kommer ovanför trädtopparna, där det blåser mest. Vindkraft kan användas i kombination med andra energiformer, som till exempel solenergi. När det är vindstilla tas energin från solen, medan vinden står för energiproduktionen under den mörka hösten och vintern. Fråga de lokala byggnadstillsynsmyndigheterna om behovet av 12 13

8 byggnads- eller åtgärdstillstånd för att resa din vindmölla. Pumpa upp värme En värmepump kan producera värme ur mark, berggrund och vattendrag, men också ur luften. Principen är alltid den samma: en eldriven pump överför värme från en kall till en varm plats. En luftvärmepump är ett bra komplement till en eluppvärmd stuga, i synnerhet om man vill hålla stugan varm också på vintern. Med en luftvärmepump går det snabbt att höja temperaturen inne i stugan. De fl esta värmepumpar kan också upprätthålla en lämplig underhållsvärme i stugan över vintern. De moderna modellerna är vanligtvis även utrustade med fuktlarm. Jordvärmepumpar lämpar sig för stora fritidsbostäder som värms upp året om. Ett horisontellt eller vertikalt rörsystem beläget under marken utvinner värme ur marken eller ur vattnet och lagrar den i ett värmepumpsystem. Från detta system överförs värmen till bruksvattnet och det vattenburna värmesystemet. Använding av flytgas Om din stuga inte är försedd med el kan du använda olika slags fl ytgasanordningar. Sådana anordningar fi nns bl.a. för matlagning, kylförvaring och belysning. Flytgasanordningar uppfyller alla moderna krav och är säkra att använda. Moderna gasbrännare är utrustade med en fl amvakt som stänger av gastillförseln ifall lågan slocknar vilket eliminerar risken för en explosion. När man använder fl ytgas är säkerheten en viktig fråga. Utrustningen, slangarna och deras fogar bör inspekteras och rengöras regelbundet. Gamla gasspisar saknar ofta fl amvakt och bruksanvisningar. Sådana spisar är farliga att använda och de förorsakar fl era stugbränder varje år i Finland. Därför rekommenderar säkerhetsteknikcentralen Tukes att mer än 30 år gamla gasspisar kasseras. Underhållsvärme till vintern Stugor är ofta uppvärmda även om de inte används eftersom den ständigt ökande utrustningsnivån kräver kontinuerlig uppvärmning. Den bästa lösningen för detta är underhållsvärme, med vilken man upprätthåller en jämn temperatur i stugan då den står tom. Temperaturen kan regleras hemifrån med ett fjärrstyrningssystem. En lämplig underhållstemperatur är mellan +8 och +10 grader. Vid lägre temperaturer hålls fukten inte borta från materialen vilket kan orsaka mögelproblem. Hushållsmaskiner ska inte startas genast då man anlänt till stugan om den har stått tom under en längre tid. Elektrisk utrustning ska stå i rumstemperatur i 2 3 timmar innan man kopplar på dem så att den fukt som har samlats inne i dem kan avdunsta. Energitips - Ta hänsyn till energifrågor redan i planerings- och byggnadsskedet. Ett litet hus med enkla former förbrukar mindre energi än en stor och labyrintaktig byggnad. - Placera ditt hus på en så solig del av tomten som möjligt. - Placera rum som ska hållas varma på södra sidan och rum med mindre behov av värme på norra sidan - Använd förnybar energi för att förse din stuga med el. - Begär in olika anbud för din el på adressen - Använd A-energimärkta elapparater också på stugan. - Byt ut gamla glödlampor mot energisnåla lampor. - Använd kärl av rätt storlek då du lagar mat och utnyttja eftervärmen. - Köp inte onödig elektrisk utrustning till stugan. - Ved från webben: Källor; Mökki irti kivikaudesta, Suomen Omakotilehti 2/2008 Olenius, A., Penttilä, H., Koskenkeva, A Mökin korjaaminen. Vammala, Rakennustieto Oy. Matkailun MIPS Matkailun luonnonvarojen kulutus, Arbets- och näringsministeriets publikationer, Työ ja yrittäjyys 8/

9 Nackdelar med privatbilismen Den genomsnittliga körsträckan till stugan är 107 kilometer i en riktning. Resorna är återkommande och ofta endast ett veckoslut långa. Byggandet av nya stugor på allt mer avlägsna orter ökar behovet att utöka vägnätet. Det alltjämt växande vägnätet leder till att allt mer naturresurser förbrukas på grund av stugliv, i synnerhet med tanke på att en väg som leder till en enskild stuga används relativt sällan. Privatbilismen förbrukar 1,4 kg icke-förnybara naturresurser per personkilometer. En buss å andra sidan förbrukar endast 0,3 kg per kilometer. Det vore alltså bättre för naturen att använda allmänna färdmedel då man åker på semester. Stugorna i Finland ligger dessvärre ofta på avlägsna orter som inte nås av den befi ntliga kollektivtrafi ken. PÅ VÄGAR OCH VATTEN Privatbilismen är en av de största förbrukarna av naturresurser i samband med stugsemestern. Ca 95 procent av resorna till och från stugan görs med egen bil. Trots att det kan vara svårt att hitta alternativ till personbilen kunde säkert en del av resorna göras med andra färdmedel. Stuggårdskarlar Tänkvärt om båten Om stugan är avlägset belägen kan det vara värt att anlita en stuggårdskarl för underhållsarbeten. Denne fungerar som stugägarens förtroendeperson på stugorten. Gårdskarlen kan t.ex. sköta snöskottningen på vintern och tömma takrännorna på hösten. På så sätt behöver du inte köra fram och tillbaka till stugan bara för att sköta underhållsarbeten, utan du kan åka till stugan endast för att fi ra semester. Ju större båt och motor, desto mer naturresurser förbrukar den. På senare tid har också bränsletörstiga vattenskotrar ökat i popularitet. Utöver själva båtlivet gör både byggandet av båthamnar och transporten av båtar att förbrukningen av naturresurser ökar. Motorbåtstrafiken producerar förutom växthusutsläpp också onödigt buller som belastar naturen ytterligare. Ökningen av motorstorleken, hastigheten och antalet båtar ökar bullerföroreningen, som i synnerhet stör häckande fåglar och den övriga vattenfaunan. Skadorna från motorbåtstrafi ken kan förebyggas på eget initiativ, genom att sänka körhastigheten och genom att undvika att köra med båten i grunda, skyddade vikar och naturhamnar. Fiskar använder grunda vikar och naturhamnar som lekplatser, och det förekommer också olika känsliga arter i dem. Motorbåtstrafi ken i de här områdena gör att näringsämnen från bottensedimentet virvlar upp i vattnet vilket orsakar instabilitet i organismernas livsmiljöer. Enligt vattenlagen har var och en rätt att befara vattendrag utan att orsaka störningar. Innan du åker ut med båten är det bra att känna till vilka regler och begränsningar som gäller för området i fråga. Information om dessa får du av de lokala fi skevårdsföreningarna. Undvik gärna onödig motorbåtstrafi k om det är möjligt. Motorn kan bytas ut mot segel och vattenskotern mot en kajak. Giftiga bottenfärger En ansvarsfull båtförare tar hänsyn till naturen genom att låta bli att måla båtbottnen med giftfärg. Färgerna avger ämnen som är skadliga för många organismer som lever i vattnet. Finlands miljöcentral rekommenderar att man undviker att måla bottnen på fritidsbåtar. Det är helt förbjudet att giftmåla båtar som huvudsakligen används för insjötrafi k. Det är totalförbud på tributyltennföreningar (TBT), som är ytterst giftiga. De skadliga organismer som fäster sig vid båtbottnen kan också bekämpas på mekanisk väg genom att använda trycktvätt och borste samt lyfta upp båten på land då och då. Det lönar sig att rengöra båtbottnen i månadsskiftet juli-augusti, när havstulpanerna börjar fästa sig. Att förvara båten uppe på land i ett par dagar räcker för att ta död på de organismer som fäst sig vid bottnen innan de hinner göra skada

10 SEMESTERFIRAREN OCH NATUREN Hur kan jag minska miljöbelastningen i samband med mina resor? - - Samåk till stugan med grannar och stuggäster. - Använd kollektivtrafi k alltid då det är möjligt. Stugliv innebär avkoppling och möjlighet att njuta av naturen och dess gåvor. När du pysslar och donar på stugan bör du alltid komma ihåg att dina handlingar har direkta konsekvenser för naturens mångfald - på gott och ont. Bevarandet av mångfalden är viktig med tanke på både miljön och landskapet. - Sköt affärsbesök, nöjesresor och andra ärenden på samma gång. - Utnyttja stugortens stuggårdskarlstjänster för att undvika korta inspektionsoch underhållsbesök. - Understöd bybutiker, för deras fortsatta verksamhet har även sociala dimensioner i bysamhället. Köpmännen utökar ofta sitt sortiment med nya varor på sommaren då sommargäster vistas på orten. Kom alltså gärna med förslag på varor som du vill ha. - Bygg din stuga inom räckhåll för det befi ntliga vägnätet och undersök kollektivtrafi karrangemangen redan innan du köper en tomt. - Pröva att kombinera cykling med kollektivtrafi k. Cykeln kan tas med på tåg och bussar. På så sätt infi nner sig semesterkänslan redan under resan. - Dela båt tillsammans med dina grannar. - Byt aktersnurran mot en elmotor. Batteriet i en eldriven aktersnurra kan till exempel laddas med solenergi. Källor: Matkailun MIPS Matkailun luonnonvarojen kulutus, Arbets- och näringsministeriets publikationer, Työ ja yrittäjyys 8/2008 Kesämökkien kilpavarustelu syö luonnonvaroja, Luonnonsuojelija 3/07 Sata vihreää kilometriä esite Små lösningar kan ha en omfattande effekt. En stugägare bör till exempel helst välja naturliga gräsmattor och ängar i stället för odlade gräsmattor. Skogen vid stranden bör vårdas speciellt omsorgsfullt. Lämna kvar också murkna träd och undervegetation, eftersom de är viktiga livsmiljöer för många djur. Ett behärskat kaos på gården ökar naturens mångfald och gör samtidigt semesterfi randet mer avslappnat! Ta hänsyn till naturen på semestern! Det buller som stuglivet förorsakar kan störa fåglarnas häckning under häckningsperioden, som infaller från mitten av april till slutet av juli. Låt fåglarna häcka i fred under denna tid och undvik att röra dig i närheten av deras bon. Undvik också högljudda aktiviteter såsom motorbåtstrafi k och att spela musik på hög volym, vilket stör fåglarna. På den egna gården är det tillåtet att ha hunden okopplad året om. Hunden bör även då hållas under uppsikt, dvs. lyda ägarens kommandon vid behov. Från den 1 mars till den 19 augusti bör hunden hållas i koppel eller så att den omedelbart kan kopplas då man rör sig utanför gårdsområdet. De fl esta djurs förökningsperioder inträffar under denna tid och de kan bli störda av okopplade hundar eller katter. Katten hör inte till den fi nländska naturen men den får röra sig fritt på det egna gårdsområdet. Då den rör sig på andra ställen betraktas den enligt lagen som övergiven. En sommarkatt som skaffats till stugan för att glädja barnen klarar inte av den fi nlänska vintern utomhus utan kan svälta eller frysa ihjäl. Skaffa alltså inte en som sommarkatt! 18 19

11 Tips för klädtvätt - Köp inte fl era olika tvättmedel. Varje rum, yta eller föremål behöver inte ett eget tvättmedel. Med traditionell tallsåpa kan du tvätta allt från golv till hår och samtidigt spara en god slant. Men kom ihåg att inte heller tallsåpa får släppas direkt ut i vattnet, utan tvättvattnet bör infi ltreras i marken. - Läs tvättmedlets varudeklaration noga före köpbeslutet. Köp inte medel som innehåller fosfater, eftersom de bidrar till övergödningen av vattendragen. - Välj miljömärkta produkter: de är miljövänligare och mindre skadliga för hälsan, eftersom de innehåller färre allergena ämnen. - Pröva på växtbaserade tvättprodukter från hälsokost- och ekoaffärer i stället för produkter från dagligvaruhandeln. - Tvättmedel är inte alltid nödvändigt. Färska bärfl äckar går till exempel att få bort enbart med kokande vatten, medan fönster och handfat kan tvättas med ättika. Skinande rent - med vad och hur? Att välja tvättmedel och -metoder är en del av en miljövänligare vardag. Många tvätt- och rengöringsmedel innehåller syntetiska ämnen som inte bryts ner naturligt och i värsta fall kan bilda giftiga föreningar. De hamnar i vattendragen med sköljvattnet och förorsakar bl.a. övergödning. Till ämnen som bryts ner dåligt i naturen hör bl.a. fosfonater, EDTA, NTA, PVP och optiska blekmedel. En ekologisk stugägare väljer miljömärkta tvättmedel och är medveten om sina tvättvanor. I synnerhet den som tillbringar semestern vid en strand påverkar genom sina val helt konkret hur den egna sjön eller havsstranden mår. Ta gärna hänsyn till miljön då du väljer schampo och tvål till bastun. I gamla bastur rinner tvättvattnet ofta rakt ut i marken och därifrån ut i vattendragen. Det är alltså inte likgiltigt hurdan tvål du tvättar dig med. Använd miljövänliga tvättmedel också när du badar bastu! - Dosera tvättmedlet rätt - överdosering gör inte tvätten renare utan ökar endast miljöbelastningen. Ta doseringsanvisningarna med en nypa salt och pröva mindre mängder. - Tvätta aldrig mattor på bryggor, i sjöar eller hav då hamnar de övergödande tvättmedlen direkt i vattnet. - Tvätta och diska på land, i en hink eller ett fat. På så sätt absorberas det smutsiga vattnet i marken, som fi ltrerar största delen av de skadliga ämnena. Den bästa lösningen är att hälla vattnet i avloppssystemet. - Om kläderna fortfarande har fl äckar efter tvätten kan du hänga dem i direkt solljus med fl äckarna mot solen. Det starka solljuset på sommaren är en effektiv fl äckborttagare 20 21

12 Allemansrätten Följ reglerna för allemansrätten då du rör dig i naturen! Med allemansrätt avses möjligheten för van och en att nyttja naturen, oavsett vem som är områdets ägare eller innehavare. Du behöver inget tillstånd av markägaren för att använda din allemansrätt, men när du ör det får du inte skada eller störa någon. Du får: - röra dig till fots, cykla och åka skidor överallt i naturen utom på gårdsplaner eller över åkrar, ängar eller planteringar som kan ta skada - tillfälligt vistas på marker där det är tillåtet att röra sig enligt ovan - plocka vilda bär och blommor samt svamp - meta och pilklfi ska - färdas med båt, simma och tvätta dig i sjöar och vattendrag samt färdas på isen Du får inte: - orsaka störningar eller skada andra - störa häckande fåglar eller deras ungar eller skada fågelbon - skrämma renar eller vilt - fälla eller skada växande träd på annans mark, inte heller ta torra eller kullfallna träd, ris, mossa eller liknande - göra upp öppen eld på annans mark utan tvingande skäl - störa hemfriden t.ex. genom att slå läger alltför nära en bostad eller genom att föra oväsen - skräpa ner i naturen - köra ett motorfordon i terrängen utan tillstånd av markägaren - fi ska eller jaga utan vederbörliga tillstånd Eutrofi ering, eller övergödning, är för närvarande det största hotet mot våra vatten. Eutrofi ering syftar på en ökande primärproduktion hos växterna och de problem detta orsakar i vattnen. Eutrofi ering förorsakas av att växterna har för stor tillgång till näringsämnen som t.ex. kväve och fosfor. Näringsämnen hamnar ut i vattendragen med industriellt avloppsvatten, från jord- och skogsbruket, med avloppsvatten från sommarstugor och glesbebyggelse, som nedfall från luften och genom naturlig urlakning. RENARE VATTEN Semesterfi raren kan genom sina handlingar påverka kvaliteten på stugortens vatten på många sätt. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt korrekt behandling av avloppsvattnet. Mörtfiskar och algblomming - ett sommartecken? Vattenvegetationen frodas tack vare de ökande mängderna närningsämnen i vattnet och breder ut sig framför allt i grunda vatten. Igenvuxna vikar är ett problem som påverkar rekreationsanvändningen av vatten. Alla växter är ändå inte nödvändigtvis av ondo: vattenvegetationen bidrar till att minska algproduktionen, i och med att den tar upp näringsämnen ur vattnet. Vattenväxterna fungerar även som gömställen och förökningsplatser för fi skar och fåglar. Det är värt att bevara strandlinjen i ett så naturligt tillstånd som möjligt, eftersom den utgör en naturlig skyddszon för vär vatten. Eutrofi eringen återspeglas också i ökningen av mängden slemalger och blågröna alger. Riklig förekomst av blågröna alger syns i vattnet som en blå eller grönaktig massa och de kan orsaka symptom för simmare med känslig hud. Vatten som innehåller blågröna alger ska absolut inte användas som badvatten i bastun, och man bör undvika att simma i algbemängt Lär dig identifiera blågröna alger! Källor:: Tengvall, Helena Kesämökin ympäristöopas, SLL. Vantaa, Kajoprint Oy. Pukkila, Hanna Mökkielämää Loma-asukkaan opas. Helmi Kustannus Häll alghaltigt vatten i ett glas och låt det stå ostört i en timme. Om gröna partiklar stiger till ytan är det fråga om blågröna alger. - Gå till stranden och pröva med en käpp om algmassan är fast och om det går att lyfta den med käppen. Om algerna hänger kvar på käppen är det fråga om ofarliga trådalger. Om massan faller sönder då du rör vid den är det fråga om blågröna alger 22 23

13 ett billigare alternativ på stugan än en vattentoalett. Om det sköts på rätt sätt är det dessutom luktfritt och hygieniskt. Tarmbakterier kan orsaka hygieniska olägenheter såsom magsjukdomar och andra hälsorisker. Om stugan trots det har en vattentoalett, är kraven på behandlingen av avloppsvattnet likadana som för egnahemshus. Största delen av de sjukdomsalstrande bakterierna försvinner vid rengöringsprocessen men inte ens rengjort avloppsvatten är helt bakteriefritt. Vattenvårdstips för stugbor - De mest effektiva vattenvårdsåtgärderna en enskild stugägare kan vidta är korrekt behandling av avloppsvatten och fungerande torrdasslösningar. - Gödsla trädgården med eftertanke och använd mylla från din egen kompost. vatten. De mer svårupptäckta slemalgerna bildar en åtstramande hinna på simmarens hud när de torkar men är inte giftiga. Då mängden näringsämnen ökar sker förändringar i såväl vegetationen som djurlivet vilket leder till att naturens mångfald minskar. Mörtfi skarnas andel av fi skbeståndet ökar och laxfi skarna minskar. Det ökande antalet mörtfi skar påskyndar eutrofi eringen ytterligare, då mörtarna virvlar upp bottensedimentet och frigör näringsämnen i vattnet. Mörtar äter också vattenloppor och annat nyttigt djurplankton som reglerar algbestånden. Syrehalter, luktolägenheter och utedass Syrebrist i ytvattenskiktet är ett typiskt tecken på eutrofi ering. Den minskade syrehalten går lätt att se eller känna igen på lukten: den orsakar fi skdöd i vattnen och luktolägenheter i diken. Syrebrist förekommer huvudsakligen på sensommaren p.g.a. skiktbildning i vattnet, och vintertid under isen. Det fi nns många faktorer som påverkar syrehalten men i synnerhet det organiska materialet från tvättvattnet och ammoniumkvävet i wc-vattnet gör att syrekonsumtionen i vattnen ökar. - Släpp inte mörtfi skar, små abborrar och andra oönskade arter tillbaka i vattnet för att växa till sig då du fi skar. Släpp stora rovfi skar som gäddor fria, eftersom de bidrar till att förbättra kvaliteten i vattendragen genom att äta skadliga arter. - Ifall det uppstår ett behov att gallra vattenvegetationen ska det göras med måtta. Ta inte bort alla växter från stora områden, utan lämna kvar mosaiklika växtformationer. - Ta reda på vilka tillstånd som behövs och vilka rekommendationer som gäller i kommunen om du vill utföra miljöförändrande åtgärder vid din strand, såsom muddring eller gallring av vattenväxtligheten. - Genom samarbete får man mera till stånd. Grunda eller bli medlem i en vårdförening för att vårda och restaurera ditt vattenområde. - Kom ihåg att inte ens omfattande vårdåtgärder har någon omedelbar verkan på hur ett vattenområde mår.bestående resultat uppnås bäst genom långsiktiga åtgärder och samarbete mellan olika aktörer. Vattnets renhet och bakteriehalt påverkas framför allt av avloppsvatten ifall det inte har behandlats på rätt sätt innan det släpps ut i vattendragen. Ett torrdass är Mer information hittar du bl.a. i följande pudlikationer av Sydvästra Findlands miljöcentral: Opas nro 1 Lounais-Suomen järvikunnostusopas Opas nro 7 Vesikansalaisen opas /los

14 Den befi ntliga typen av toalett och metoden för hushållsvattenförsörjning är avgörande när du väljer avloppsvattensystem. Därtill inverkar de regionala förhållandena och kommunala bestämmelserna. Innan du bygger ett avloppsvattensystem lönar det sig att kontakta de kommunala myndigheterna. Att förnya avloppsvattensystemet Fastighetsägare bör ha tillställt myndigheterna en utredning över sina avloppsvattensystem senast den 1 januari Utredningen förvaras i fastigheten och uppvisas då fastigheten ska säljas eller på begäran av myndigheterna. Mer information samt blanketter som behövs för utredningen fi nns på VALONIAs webbsidor. Vid nybyggen eller renovering av gamla fastigheter på ett sätt som kräver byggnadstillstånd bör även avloppsvattenbehandlingen ses över för att uppfylla kraven i förordningen. AVLOPPSVATTEN Det fi nns en förordning om behandling av avloppsvatten i glesbygden enligt vilken fastigheter utanför avloppsnätet bör rena sitt avloppsvatten på ett sätt som fyller de krav som ställs i förordningen. I övriga fall bör renoveringen av avloppsvattensystemet utföras före den 1 januari Planering Det är bäst att låta en sakkunnig planerare sköta planeringen av avloppsvattensystemet. Planerarens uppgift är att bekanta sig med fastigheten och presentera lämpliga lösningar. Det fi nns ofta fl era alternativ och därför är det värt att jämföra kostnaderna och vad systemens underhållsåtgärder kräver. För behandling av buret vatten krävs ingen plan. När avloppsvattensystemet har valts gör planeraren upp en plan för hur systemet ska byggas och användas. Planen innehåller bl.a. en situationsplan och en sektionsritning, en dimensioneringskalkyl, en arbetsbeskrivning samt bruks- och underhållsanvisningar. Tillstånd och byggande Att bygga ett avloppsvattensystem i en fastighet med tryckvatten kräver alltid tillstånd. Tillståndet beviljas av kommunens byggnadstillsynsmyndigheter. Till ansökan om byggnadstillstånd bifogas en plan för avloppsvattensystemet. Vid sanering av ett gammalt system bör man ansöka om åtgärdstillstånd. Efter att tillståndet beviljats kan man skaffa nödvändig utrustning, välja entreprenör och sätta igång med byggandet. Underhåll Alla avloppsvattensystem kräver skötsel och underhåll. Genom att hantera systemet på rätt sätt garanterar du dess funktionsduglighet och en lång livslängd. Du kan knyta ett underhållsavtal för avloppsvattensystemet genom vilket du överlåter största delen av underhållsarbetena åt ett serviceföretag. Du bör emellertid själv hålla ett öga på reningsanläggningen och föra bok över underhållsåtgärderna. Lämpliga avloppsvattensystem för fritidsbostäder Lagstiftningen reglerar inte valet av reningsverk så länge reningseffekten är tillräcklig. Ett lämpligt reningsverk väljs enligt vattenförsörjningsmetoden och kommunens bestämmelser. Gör-det-själv-infiltrationsbrunn för buret vatten Du kan också själv tillverka en infi ltrationsbrunn för buret vatten. Gräv ner en brunnsring eller motsvarande konstruktion i marken. Dra avloppsvattenledningen genom väggen in i brunnen och lägg grovt grus på bottnen av ringen. Byt ut nerslammat grus vid behov. Kontrollera att marken lämpar sig för infi ltrering innan du börjar bygga

15 För behandling av små mängder avloppsvatten fi nns det många slags fabrikstillverkade lösningar på marknaden, även sådana som lämpar sig för fastigheter belägna på bergstomter. Det är värt att ta Stugans utrustningsnivå Lämpligt behandlingssystem Att beakta reda på ifall det är möjligt att ansluta sig till det kommunala avloppsnätet eller till någon annan gemensam lösning. Du kan också bygga ett gemensamt reningsverk tillsammans med din granne, varvid kostnaderna sjunker och systemet fungerar säkrare. Använd torrdass! Ett torrdass är ett billigare och mer miljövänligt alternativ än en vattentoalett. Om du sköter det på rätt sätt är det både luktfritt och hygieniskt. Ett torrdass underlättar avloppsvattenbehandlingen eftersom endast tvättvattnet behöver renas. Nuförtiden fi nns det fl era olika modeller att välja mellan för såväl inne- som utebruk. I en komposttoalett bryter mikrober och bakterier ned toalettavfallet, som genom efterkompostering förvandlas till näringsrik mull. Toalettavfallet får inte grävas ner i marken. Torrdass + buret vatten (vattnet bärs in och ut) Torrdass + vattnet bärs eller pumpas in för hand tvättvattnet leds ut genom ett avlopp (diskho, handfat) Torrdass + rinnande vatten Vattentoalett + rinnande vatten På det här sättet kan små mängder tvättvatten hällas direkt på marken, t.ex. i en blomrabatt eller i en infi ltrationsgrop. Liten sedimenteringstank ( l) + enkelt infi ltrationssystem eller fabrikstillverkat gråvattenfi lter Sedimenteringstankar + markreningsverk eller minireningsverk, som är avsett för behandling av tvättvatten Sedimenteringstankar + markreningsverk eller minireningsverk som är avsett för behandling av både tvätt- och toalettvatten eller tvättvattnet renas separat och toalettvattnet leds ut till en sluten tank Tabell: Lämpliga lösningar för avloppsvattenbehandling till olika typer av stugor Se till att tvättvattnet inte rinner direkt i sjön. Släng inte tvättvatten i närheten av en brunn. Använd alltid miljövänliga tvättmedel. Töm sedimenteringstanken en gång per sommar Avfall som samlats i tanken får inte grävas ner i marken, utan bör komposteras. Ta reda på om man i kommunens bestämmelser om avfallshantering har ställt några särskilda villkor för kompostering. Markreningsverk (infi ltration och markbädd) kräver en tillräckligt stor yta (20 30 m2) som ligger på tillräckligt avstånd från brunnar och stränder. I allmänhet lämpar sig markreningsverk bättre för stugförhållanden, på grund av den oregelbundna belastningen. Om stugan ligger avsides stiger tömningskostnaderna lätt på grund av de långa resorna. Källa: /mokki Mer information hitar du bl.a. på följande webbsidor: /jatevesi /mokki Vanligen räcker ett års efterkompostering av kompostavfallet. Under den här tiden blir komposten färdig även utomhus. Toalettavfall som komposterats rätt kan användas som jordförbättringsmedel i blomrabatter och trädgårdsland. I en komposttoalett kan du också behändigt kompostera små mängder matrester

16 JORDEN PÅ ETT FAT Verkningarna av de produkter du köper sträcker sig längre än till matbutiken. Maten på din tallrik kan komma från andra sidan jordklotet eller från en närliggande gård. Den kan vara resultatet av många förädlingsprocesser eller inhandlad som färskvara. Produktionen kan kräva kubikmetervis med vatten och tiotals kilo foder eller bara en kopp vatten. Genom vardagliga livsmedelsval kan du påverka förbrukningen av jordens naturresurser och mängden utsläpp. I varje skede av primärproduktionen, förädlingen, förpackningen och transporten av mat produceras utsläpp och avfall. Råvarorna för långt förädlad och behandlad mat, såsom färdigmat, transporteras ofta långa sträckor och förädlas inte förrän i destinationslandet. Det innebär att största delen av vinsten glider ur producenternas händer. Det är bäst för miljön och i många fall även för hälsan att gynna mat som är producerad så nära konsumenten som möjligt och som är ekologiskt odlad. Det är också viktigt att undvika att köpa överfl ödigt förpackade livsmedel. Mat av grönsaker! Du sparar en stor mängd naturresurser genom att äta mindre kött. Nötkreaturens foder Födoämne produceras i allmänhet av ingredienser som också lämpar sig för människor, t.ex. spannmål och soja. Då spannmål odlas för att användas som foder räcker maten till för ett mindre antal människor. Köttboskapen är också i ständigt behov av nya betesmarker, eftersom beteshållnin- Vattenmängd som krävs för att producera 500 kalorier (l) Potatis 89 Majs 130 Jordnötter 210 Vete 219 Lök 221 Ris 251 Bönor 421 Mjölk 758 Ägg 963 Griskött 1225 Fjäderfä 1515 Nöt 4902 Den vattenmängd som krävs för att producera vissa livsmedel. Källa: Tillståndet i världen 2004 gen orsakar erosion. För att tillfredsställa den ökande efterfrågan på kött skövlas världens regnskogar för att skapa nya betesmarker. Genom att äta vegetariskt bidrar du till att en större andel av säden och odlingsmarkerna kan användas för att producera mänsklig föda, i stället för djurfoder. Varför ekologisk? - Vid ekologisk odling upprätthålls markens fertilitet med hjälp av naturlig, organisk gödsel såsom kompost, gröngödsel och kreatursgödsel, inte med konstgödsel som rinner ut i vattnen. - Vid ekologisk odling används inga bekämpningsmedel, utan sjukdomar och skadedjur bekämpas med hjälp av växtföljd, resistenta sorter och naturliga fi ender. - Ekologisk odling gör inte växt- och djurlivet ensidigt på samma sätt som det intensiva jordbruket. - Ekologiskt hållna djur mår bra, eftersom djuren får leva i en miljö som tillåter ett naturligt beteende. Grisarna får böka, korna får leva i hjordar och hönsen får sova på pinnar och krafsa i sanden. Ekologiskt hållna djur vistas också utomhus i större utsträckning än sina artfränder inom det intensiva jordbruket. - Ekologisk odling kräver en större arbetsinsats per skördeenhet och har således 30 31

17 en större sysselsättande effekt än intensivt jordbruk.ekologiskt jordbruk bidrar till att trygga landsbygdens livskraft. - Ekologisk mat är hälsosamt. Ekologiska livsmedel innehåller inte rester av kemiska ämnen eller konstgjorda färg-, arom- eller sötningsmedel. Ett viktigt kriterium för att mat ska beviljas ekomärkning är att man bör kunna spåra dess ursprung dvs. att produktionskedjan är transparent. OBS: En ekoprodukt är inte alltid det billigaste alternativet, men inte heller det dyraste. Målet är dock inte låga priser utan produkter av hög kvalitet. Priserna varierar beroende på produkt, enligt säsong och från affär till affär. Det lönar sig att jämföra priser och att be köpmännen köpa in ekoprodukter. Gynna inhemska produkter Långa transportavstånd orsakar utsläpp och kräver mycket energi. Att ersätta inhemska produkter såsom potatis med ris gör att transportsträckorna blir betydligt längre och fl er vilket är ofördelaktigt ur miljöperspektiv. Njut av fi nländska specialiteter enligt säsong. På så sätt varierar du din kost utan någon extra belastning på miljön. Genom att gynna inhemska livsmedel kan du minska de skadliga utsläppen i atmosfären med så mycket som procent. Dessutom bidrar du till att sysselsätta de fi nländska jordbrukarna. Ät rättvist Lämplig present till stugbesöket? På alla sommarstugor fi nns säkert gott om överfl ödiga prylar. Överraska värdfolket med något gott i stället för att hämta med dig onödiga föremål. Stanna vid ett försäljningsstånd på vägen och köp med dig rökt fi sk, färska ärter, jordgubbar eller nypotatis. Hembakta bullar uppskattas alltid och på köpet slipper värdfolket fundera på vad de ska bjuda till kaffet. Det fi nns produkter som inte går att odla i Finland. Till exempel kaffe, te, kakao och tropiska frukter produceras främst i utvecklingsländerna. I dessa länder kontrolleras produktionen oftast av multinationella storföretag och produkterna odlas på stora plantager på bekostnad av miljön och arbetarnas hälsa. Att köpa rättvisemärkta produkter är ett utmärkt sätt att stödja en etisk och miljövänlig produktion i utvecklingsländerna. För rättvisemärkta produkter får odlarna ett högre pris än på den fria marknaden. En del av intäkterna används för att förbättra arbetarnas förhållanden, bl.a. genom utbildning. Odlingsmetoderna är också mer miljövänliga och inget barnarbete utnyttjas. Alla rättvisa produkters har ett känt ursprung. Sortimentet av rättvisemärkta produkter växer ständigt. Antalet produkter uppgår redan till ca 600. Förutom de traditionella produkterna kaffe, te och frukt säljs bl.a. rättvisemärkta kryddor och viner. Idag är över en miljon arbetstagare och odlare i ca 60 utvecklingsländer engagerade i den rättvisa handeln. Mat från köksträdgården Kompostmylla kan med fördel utnyttjas i den egna köksträdgården. Du kan enkelt odla sommarens grönsaker också på en liten jordplätt. Då du odlar din mat själv vet du säkert vad du äter. Samtidigt bidrar du till att minska de långa transporter som grönsaksförsäljningen i affärerna orsakar. En självförsörjande trädgårdsodling minskar också bilresorna till och från butiken i och med att en del av maten odlas i egen jord. Använd regnvatten för att vattna grönsakslandet. Genom att använda regnvatten skonar du både miljön och plånboken, och dessutom får växterna vatten som är av högre kvalitet än kranvatten. Vattnet samlar du behändigt in i en gammal tunna genom att placera den under stuprännan. Den bästa tiden för bevattning är på kvällen då solljuset har avtagit i styrka. Källor: Kesämökin ympäristöopas, SLL, (Helena Tengvall, 1992) Tillståndet i världen 2004 Brochyren 12 syytä valita luomu Parempia valintoja - turkulaisen toiminta- ja kulutusopas, Hur minskar jag matens ekologiska fotavtryck? - Gå, cykla eller samåk med grannarna till butiken alltid då det är möjligt. - Använd dig av den lokala butiksbussens tjänster. - Handla mat för en längre tid på en gång om du kör till butiken med egen bil. - Välj att bara äta vegetariskt under vissa dagar, pröva på att grilla endast grönsaker. - Bekanta dig med utbudet av ekoprodukter i din närbutik och pröva på en ny ekoprodukt varje vecka. - Gynna produkter från ditt närområde. - Gynna fi nländska specialiteter enligt säsongerna. På sommaren kan du obekymrat njuta av färska grönsaker och på vintern kan du använda konserver, djupfrysta bär och rotfrukter. - På hösten är också skogarna fulla av läckerheter. Plocka bär och svamp, torka eller frys dem och njut av dem under hela vintern! 32 33

18 Genom att kompostera återför du organiskt och förmultnande material till naturens kretslopp.samtidigt får du användbar mylla som du kan använda i din trädgård. Genom att kompostera bioavfall minskar du mängden blandavfall och behöver inte tömma sophinken lika ofta. På så sätt undviker du många onödiga turer till sopinsamlingsplatsen. Då sopmängderna minskar sparar du också på avfallshanteringsavgifterna. Anläggande och skötsel av en kompost Att anlägga en kompost är enkelt. Börja med att lägga ett tunt lager strömaterial på kärlets botten. Som strömaterial kan du t.ex. använda löv och barr, fl isade kvistar, KOMPOSTERING AV BIOAVFALL En tredjedel av vårt hushållsavfall är organiskt. Att transportera organiskt avfall till soptippen är onödigt eftersom det slutar med att avfallet hamnar i syrelösa förhållanden. I stället för att brytas ner börjar det ruttna och producerar bl.a. metan, som i sin tur påskyndar växthuseffekten. torv eller hackad halm. Fyll på komposten jämnt och täck alltid bioavfallet med rikliga mängder strömaterial.för att en kompost ska fungera krävs rätt proportion mellan kol och kväve. Kol utgör en energikälla för nedbrytarna och kväve är byggmaterialet för deras celler. Kol fi nns i stora mängder i torrt växtavfall, kvistar, träfl is och torv, medan kväve fi nns i matrester och toalettavfall. Rätt proportion hittar du genom att pröva dig fram. Att kompostera trädgårds- och matavfall i samma kompost garanterar tillgången till både kol och kväve. Temperaturen i en fungerande kompostbehållare är mellan 50 och 70 C. Kom också ihåg att se till att komposten är tillräckligt luftig. Det lönar sig att då och då luckra upp och vända på kompostmassan för att också mitten av komposten ska få tillgång till syre. Kompostmassan är lagom fuktig när det inte kommer mer än ett par droppar vatten då du kramar den i näven. Färdig mull Kompostmull kan användas som jordförbättringsmedel i trädgården. För att gräsmattor, blomplanteringar, grönsaksland och buskar ska frodas behövs ny, näringsrik mull. Halvfärdig kompost kan också användas som gödsel. För att nedbrytarna i marken ska trivas behöver de rikligt med organiskt material. När nedbrytarna fungerar som de ska håller de också växtsjukdomsalstrarna i styr. Källa: Kompostilla kukkimaan! Komposterarens guide, TSJ Näringsämnena i kompostmull sköljs inte bort med regnvattnet eftersom de är i långsamt löslig form. Kompostmullen innehåller också spårämnen som inte fi nns i konstgödsel. Sätt igång komposten Om du bara använder komposteringsbehållaren på sommaren måste den hjälpas igång efter varje vinter. Du kan till exempel göra det genom att hälla varmt vatten eller nytt kompostmaterial i komposteringsbehållaren. Även urin som samlats upp från ett torrdass är en effektiv metod för att väcka komposten. I komposten får man lägga - matavfall - skal av frukter, rotsaker och grönsaker - kaffe- och tesump, fi lter- och tepåsar - hushållspapper, servetter - blomjord och växtavfall - städavfall från husdjurens burar -ett uppslag tidningspapper eller en papperspåse - mycket små mängder naturfi ber får man inte lägga - aska eller kalk - cigarettfi mpar eller dammsugarpåsar - plastpåsar, -kassar eller mjölkförpackningar - plast, glas eller metall - produkter av konstfi brer, läder eller gummi - problemavfall 34 35

19 Enligt avfallslagen ska varje fastighet ansluta sig till den avfallstransport som ordnas i området. Allt avfall ska föras till ett sopkärl eller en insamlingsplats, med undantag för avfall som fastighetsägaren återvinner eller behandlar själv, till exempel genom kompostering. Stuginnehavaren får inte transportera avfallet till annan ort, utan avfallet bör behandlas på den ort där det uppstått. Att gräva ner avfall i marken är också förbjudet. Tänk efter innan du köper - hyr och låna Innan du köper en ny pryl är det värt att stanna upp och fundera ifall du verkligen behöver den. Man behöver inte personligen äga allt man behöver utan det går att låna, hyra eller äga saker tillsammans. Föreslå till exempel för dina stuggrannar att ni köper ONÖDIGT AVFALL Allt avfall har någon gång varit produkter. Tillverkningen av produkterna har förbrukat energi och naturresurser. Material har transporterats för tillverkningen och färdiga produkter har förpackats i förpackningar vars tillverkning också har förbrukat energi och naturresurser. Alla produkter binder så mycket energi att det inte är någon småsak att kasta bort dem. Det mest ekologiska valet är en hållbar och återvinningsbar produkt. en gemensam gräsklippare som sedan används turvis. Samägande sparar både naturresurser och pengar då man inte behöver köpa alla apparater själv. Köp tjänster i stället för varor alltid då det är möjligt. Överfl ödiga saker kan sättas i cirkulation. De kan ges bort eller säljas till vänner, på loppmarknader eller till återvinningscentraler. På så sätt får de ett nytt liv hos sina nya ägare Förläng livscykeln - fixa och restaurera Då du köper en produkt är det värt att tänka på hållbarheten och hur lätt produkten går att reparera.en lång garanti är ett tecken på hållbarhet. Trots att det ibland kan vara dyrare att reparera en trasig produkt än att köpa en ny är det en verklig ekogärning som avsevärt minskar avfallsmängden. En produkts livscykel kan också förlängas genom att man väljer miljövänliga och återvinningsbara material vid tillverkningen och använder råvarorna sparsamt. Undvik överförpackade produkter. Änvänd flergångskärl Det händer ofta att man köper engångskärl till stugan för att slippa diska. Engångskärl är tyvärr den sämsta möjliga lösningen med tanke på miljön. En engångsmugg av papp går att använda en gång medan en mugg av porslin kan användas i fl era år. Ett behändigt alternativ är kärl tillverkade av hårdplast. De är hållbara men lätta att ta med. Om det trots allt fi nns gamla engångskärl på stugan behöver du inte genast kasta bort dem. Också engångskärl av plast tål att diskas rätt så många gånger innan de börjar gå sönder. Använda, torra och någorlunda rena papperstallrikar och -muggar kan användas som tände när du eldar bastun eller en brasa. Om papperstallrikarna och -muggarna är våta eller innehåller mat- och dryckesrester bör de inte brännas. Papperskärlen är täckta av en hinna av etenplast som tillsammans med matavfall kan bilda små mängder giftiga organokloridföreningar. Vått papper i sin tur brinner ofullständigt och bildar skadliga föreningar, såsom polyaromatiska kolväten Återvinning lönar sig också på stugan Återvinning minskar mängden blandavfall och håller avfallskostnaderna i styr. Sortera metall, glas och papper i separata kärl. Från samlingskärlen förs de till återvinning och förädlas till råvara för nya produkter. Bioavfall kan komposteras i en egen kompostbehållare eller i en komposttoalett. Bland annat metall cirkulerar för evigt. Energibesparingen för returmetall kan vara upp till 90 procent jämfört med att använda nya råvaror. Om du också på stugan monterar sorteringskärlen t.ex. under diskbänken blir Hemgjord sorteringspunkt Av gamla lastpallar och brädor kan du bygga ett litet skjul där du kan montera några hyllor. Placera tvättbara plastlådor på hyllorna och samla nyttomaterial som ska återvinnas i dem. När skjulet blir fullt för du allt material till insamlingspunkten på en gång

20 sorteringen lättare att sköta. En välorganiserad sortering är A och O för återvinning. Sorteringsanvisningarna för avfall varierar från kommun till kommun. Det lönar sig att fråga det lokala avfallsbolaget vilka typer av avfall som sorteras på orten. Många avfallsbolag har också en avfallsrådgivning som ger sorteringsråd per telefon. Bränn endast rent avfall! Stugbor har i allmänhet den dåliga vanan att bränna sitt eget avfall. Vad som helst får inte brännas, eftersom många material bildar giftiga gaser vid förbränning. Avfall som inte får brännas är till exempel papper som är nersölat av matrester, målarfärg eller dylikt, engångsblöjor, plaster, textilier, gummi, metall, spånskivor, plywood samt målat, lackat eller impregnerat trä. Avfall som tryggt kan brännas är kvistar och ris samt obehandlat, torrt trä. Som tände kan du använda rent och torrt papper, papp eller kartong. Problemavfall Problemavfall är avfall som på grund av sina kemiska eller övriga egenskaper kan orsaka fara eller skada för hälsan eller miljön. Typiskt problemavfall är bl.a. gamla och oanvända mediciner, lösningsmedel (t.ex. terpentin), överblivna, starka tvätt- och rengöringsmedel, bilbatterier och batterivätskor, växtskydds- och bekämpningsmedel samt kylutrustning. Problemavfall ska alltid föras till kommunens insamlings- eller mottagningspunkter. Att föra problemavfall till avstjälpningsplatser för kommunalt avfall är strängt förbjudet. Undvik Föredra... - onödig konsumtion, - tjänster och avfallsfri teknik, - kortlivande engångsprodukter, - hållbart och reparerbart, - oåtervinningsbara, - gemensam använding och utlåning, - överförpackade produkter och - återanvändbara produkter och - problemavfall. - biodegraderbara material. Källor: Tengvall, Helena Kesämökin ympäristöopas, SLL. Vanda, Kajoprint Oy. Broschyren Pelkkää jätettäkö vain? Åbonejdens avfallsguide, TSJ Ekokems problemavfallsguide