ENERGIANVÄNDNINGEN I FINLAND
|
|
- Ebba Eriksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 ENERGI SOM FÖRNYAS
2 ENERGIANVÄNDNINGEN I FINLAND Här i Norden behöver vi energi till många ändamål. Under de mörka och kalla vintermånaderna går det energi till belysning och uppvärmning. Störningsfri el- och värmeproduktion är en grundförutsättning för vårt liv. Vårt glest befolkade land och de långa avstånden ökar trafikens energibehov. Finlands tunga industri, framför allt trä- och metallförädlingen och den kemiska industrin, är också mycket energikrävande. Energiproduktionen har en nyckelroll i bekämpningen av klimatförändringen. I Finland ger energiproduktionen, energikonsumtionen och trafiken upphov till största delen cirka 80 procent av växthusgaserna som orsakar klimatuppvärmningen. För att klimatmålen ska nås vill vi även här i Finland öka andelen förnybar energi ytterligare, även om vi tillsammans med Sverige, Lettland och Österrike hör till de ledande EU-länderna inom användning av förnybar energi. Den totala energiförbrukningens fördelning per energikälla i Finland % 4 % Olja Kol Naturgas 23 % Nettoimport av el Kärnenergi 18 % 5 % 24 % 8 % 5 % Vatten- och vindkraft Övriga förnybar energikällor Trädbränslen Torv 10 % År 2012 var den totala energiförbrukningen i Finland petajoule (PJ) eller cirka 380 terawattimmer. Förnybar energi i Finland 2012 Avlut (svartlut) Virkesrester från industrin Brännved 15 % 15 % 8 % 29 % 33 % Vattenkfaft Övriga Övriga fördelas på följande sätt: 31 % Andra biobränslen 20 % Returbränslen 6 % Biogas 38 % Värmepumpar 5 % Vindkraft Andelen förnybar energi av elproduktion Förnybar energi Torv 17 % Kärnenergi 20 % 26 % 32 % 5 % Fossila bränslen Den totala elproduktion 85,2 TWh Netto import av el
3 FÖRNYBAR ENERGI FÖR KLIMATETS BÄSTA Finlands mål är ett kolneutralt samhälle fram till Visionen är att 60 procent av den energi vi använder ska vara förnybar år En annan målsättning är att stoppa ökningen av den totala energiförbrukningen och få den att börja minska. Det finns redan tecken på att ökningen av den totala energiförbrukningen har avstannat. Finlands energiförsörjning baserar sig på ovanligt mångsidiga energikällor. För närvarande använder vi trädbränslen, vattenkraft, kärnenergi, naturgas, kol, olja och torvför att producera energi. Den utbredda kraftvärmeproduktionen förbättrar energiproduktionens verkningsgrad. I sin energi- och klimatstrategi som uppdaterades våren 2013 har regeringen formulerat hur man ska nå det mål som satts på EU-nivå att fram till 2020 höja andelen förnybar energi till 38 procent av slutförbrukningen av energi. Det finns många metoder för att nå målet. I Finland har vi förutom vattenkraft även riklig tillgång till förnybar energi i våra skogar. Användningen av träbaserad energi, återvunna avfallsbränslen, värmepumpar, biogas och vindkraft kan ökas, vilket gör målen för förnybar energi möjliga att nå. Övergången till förnybar energi har också underlättats genom effektivare stöd- och styrsystem. För att den totala energiförbrukningen ska börja minska uppmuntras även förbättrande av energieffektiviteten. Traditionell vedeldning används fortfarande allmänt för uppvärmning av hushåll. Värmepumparna har spridit sig snabbt och solvärmesystemen följer efter. Många hushåll producerar också en del av sin el med solpaneler och små vindkraftverk. Överskottselen kan de mata ut på elnätet och sälja till energibolaget.
4 VARFÖR FÖRNYBAR ENERGI? I dag försöker man ersätta fossila bränslen av flera orsaker. Det internationella samfundet har kommit överens om att försöka begränsa höjningen av jordens medeltemperatur till två grader. De största växthusgasutsläppen som värmer upp atmosfären uppkommer just vid användning av fossila bränslen. Förnybar energi är inhemsk och minskar därmed vårt beroende av importerad energi. Samtidigt har den gett fler arbetstillfällen i Finland. I framtiden kan nya innovationer stimulera vår export ytterligare och ge ännu fler arbetstillfällen. En minskad energiimport förbättrar också vårt lands bytesbalans. Jordens tillgångar av fossila bränslen är begränsade. Högre marknadspriser på dessa bränslen och högre pris på EU:s utsläppsrätter förbättrar den förnybara energins konkurrenskraft. FÖRNYBAR ENERGI ÄR LÖNSAM OCH VÄRD ATT UPPMUNTRA Användning av förnybar energi minskar koldioxidutsläppen märkbart. Användning av förnybar energi är ett led i en hållbar utveckling. Inhemsk energi minskar importberoendet samtidigt som arbetstillfällena och försörjningsberedskapen ökar. Förnybar energi är bra för producentens och användarens image. Användning av förnybar energi stöder finländsk forskning och utveckling. Om uttaget av energived planeras och genomförs rätt ökar det tillväxten i gallrade skogar och underlättar skogens förnyelse efter avverkningen. Förnybar energi har oftast positiva effekter på den lokala och nationella ekonomin. NACKDELARNA DÅ? Inga energiproduktionssätt är helt utan nackdelar. När förnybar energi används med kunskap medför den mindre olägenheter än övriga kända energiformer. Alltför stort uttag av grot kan fördröja uppväxten av ungskog, men t.ex. på torvmarker kan näringsförlusterna motverkas genom gödsling med aska. Dåliga anläggningar och ofullständig förbränning kan ge upphov till skadliga utsläpp av kolväten, koloxid och partiklar vid förbränning av trä. Vattenmiljön påverkas när sjöar och vattendrag byggs ut och regleras för energiproduktion. Utan omsorgsfull planering kan vindkraftverk störa bosättningen, landskapet och naturen.
5 FINLAND FRÄMJAR FÖRNYBAR ENERGI PÅ MÅNGA SÄTT Finland stöder minskning av växthusgasutsläppen och främjande av energieffektivitet och förnybar energi på många olika sätt. Energibeskattningen och energistöden har redan omarbetats för att vara gynnsammare för miljön och främja ny teknik. Även forskning och produktutveckling inom området stöds på bred front. Elproduktion som baserar sig på förnybar energi främjas i Finland bland annat genom den inmatningstariff som togs i bruk 2011, det vill säga ett garantipris för elproduktionen. Inmatningstariff kan på vissa villkor fås för el som producerats med vindkraft, trä och biogas. Övergången till förnybar energi uppmuntras också genom ett energistöd, som bland annat har till syfte att främja ibruktagande av ny energiteknik. Energistöd beviljas företag, kommuner och andra sammanslutningar för sådana investerings- och utredningsprojekt som främjar produktionen eller användningen av förnybar energi, främjar energisparande eller minskar miljöskadorna av produktionen eller användningen av energi Energi som producerats med skogflis, vindkraft och värmepumpar I Finland sedan 2000 och målsättningen för ökningen fram till 2020, terawattimmar TWh Härutöver är målet är att fram till 2025 öka mängden el som produceras med vindkraft till cirka nio terawattimmar. Användningen av förnybar energi kan ökas inom alla delområden av värme- och elproduktionen. Bestämmelserna om nya byggnaders energiprestanda skärptes 2012 och man räknar med att de ska förbättra byggnadernas energiprestanda med 20 procent. De energicertifikat som krävs för hus inverkar också på användningen av förnybar energi, eftersom användning av förnybar energi kan förbättra fastighetens energiklass. Vid ombyggnad beviljas energiunderstöd för förbättrande av energieffektiviteten i bostadshus, närmast flervåningshus och radhus. Vid energisanering av småhus kan man också få hushållsavdrag för energireparationerna. TWh Skogflis Vindkraft Värmepumpar målsättningen
6
7 FÖRNYBARA ENERGIKÄLLOR I FINLAND Mångsidig bioenergi från skogarna I Finland är ökad användning av biomassa från skogen det allra kostnadseffektivaste sättet att öka andelen förnybar energi inom energiproduktionen. Vid skogsskötsel och avverkning uppstår stora mängder trämaterial som inte duger till råvara för träförädling. Flisad biomassa som består av grot, stubbar och rötter kallas skogsflis. Från skogsindustrin blir det över biomassa i form av bark, sågspån, andra virkesrester samt svartlut som uppstår vid produktion av cellulosa. Den här biomassan utnyttjas i Finland antingen i industrins egna pannor eller i andra kraftverk och värmecentraler. Skogsflis kan användas vid kraftvärmeproduktion och som råvara för flytande biobränslen. Finlands mål fram till 2020 är att producera 25 terawattimmar el och värme med skogsflis. Det effektivaste sättet att minska koldioxidutsläppen är användning av skogsbaserad biomassa som ersättning för stenkol vid kraftvärmeproduktion. I enlighet med regeringens energi- och klimatstrategi är avsikten att helt ersätta stenkolet i kraftverken fram till Stenkol kan bland annat ersättas med träbaserat biokol som direkt kan användas i stenkolspannorna, eller genom investeringar i tilläggsutrustning för förbränning eller förgasning av biobaserade bränslen. Bioenergi från jordbruken Jordbruken producerar många råvaror som lämpar sig för produktion av förnybar energi. Biomassa från växter och djur så som åkerbiomassa, gödsel eller olika slags avfall kan ge energi genom förbränning, rötning till biogas eller förädling till flytande bränslen. Rötad biogas framställs inte bara på jordbruk utan även vid avloppsreningsverk och soptippar. Bioalternativ för uppvärmning Fjärr- och regionvärme produceras allt oftare med förnybara bränslen, år 2012 var deras andel 23 procent eller cirka 87 terawattimmar, TWh. Vid uppvärmning av mindre fastigheter kan fossil tunn eller tjock eldningsolja ersättas med biobaserade bränslen som framställs av bland annat trä och avfall. Regeringens mål är att minska användningen av mineralolja för uppvärmning. I hushåll är traditionell vedeldning fortfarande populär och kommer att bevara sin grundmurade ställning även i fortsättningen. Vedeldning anses vara ett säkert och ekonomiskt sätt att producera huvud- och tillskottsvärme särskilt under de kalla vintermånaderna. Det är viktigt att elda rätt, använda ren och torr ved och ha bra eldstäder och värmepannor för att minska utsläppen av små partiklar från vedeldning och förbättra förbränningens verkningsgrad. Även träpellets används allt mer för uppvärmning. Pellets pressas närmast av rester från mekanisk träförädling och kan användas i kraftverk och värmecentraler samt för uppvärmning av småhus. Modern pelletseldning är ett relativt bekvämt uppvärmningssätt. I hushållen produceras sammanlagt cirka 13 terawattimmar värme med brännved.
8 Trä, avfall och åkerbiomassa blir drivmedel När det gäller biodrivmedel i trafiken främjar Finland användning av så kallade andra generationens flytande biodrivmedel. De här biobränslena framställs av produkter som inte duger till föda, till exempel trä-, avfalls- och åkerbiomassa. Biodrivmedel kan vara antingen flytande eller gasformiga. I praktiken ökas användningen av dem med hjälp av distributionsskyldighet, så att allt mer biobaserad alkohol eller biodiesel blandas in i bensin eller diesel. Andelen förnybara bränslen är åtta procent år 2013 och ska vara uppe i 20 procent år Biobränslen har också testats inom flygtrafiken. Enligt Europeiska kommissionens förslag ska andelen förnybar energi i trafiken, inbegripet förnybar el, vara minst 10 procent år Finland har fördubblat det här målet. Energi ur avfall på ett klokt sätt Med tanke på miljön är det hållbarast att försöka förhindra uppkomsten av avfall. Bara den del av avfallet som inte kan återvinnas eller annars återanvändas på ett rationellt sätt lönar sig att bränna. Omkring hälften av samhällsavfallet är bioavfall som kan rötas till biogas. Finland har som mål att användningen av returbränslen, alltså till exempel bränslen som framställts av avfall, som energikälla ska vara minst en och en halv gång större år Rötad biogas kan användas inom el- och värmeproduktionen och efter rening även som gasformigt drivmedel i trafiken. Förbränningen av avfall inom kraftvärmeproduktionen kommer också att öka. Vid Neste Oils försöksanläggning framställs olja av bland annat halm med hjälp av mikrober. Målet är att bredda råvarubasen för NExBTL-biodiesel.
9 El från vinden Förhållandena är goda för att producera energi med vindkraft i Finland. De flesta vindkraftverken har byggts vid kusten, men goda vindförhållanden finns också i inlandet, där flera vindparker är under byggnad och planering. I Finland har vindkraftsproduktionen hittills varit obetydlig, så tillväxtmöjligheter finns. Vindkraft stöds bland annat genom det tariffsystem med inmatningspris som trädde i kraft Vindkraftverksinvesteringar som godkänts för systemet får i 12 års tid ett inmatningspris av staten som är bundet till marknadspriset på el. Staten kommer också att finansiera ett demonstrationsprojekt för havsbaserad vindkraft med 20 miljoner euro år På internet finns en Vindatlas där man kan studera vindförhållandena och beräknade produktionsvolymer för vindkraftverk i olika områden. Atlasen som har utarbetats av Meteorologiska institutet baserar sig på datamodellering och möjliggör ännu tillförlitligare jämförelser av vindförhållanden. Vindatlasen har senare kompletterats med en nedisningsatlas. Finland ligger på efterkälken jämfört med andra EU-länder i fråga om vindkraftsproduktion. I slutet av oktober 2013 hade Finland 192 vindkraftverk med en sammanlagt effekt på 366 megawatt. Från utgången av föregående år hade kapaciteten ökat med 78 megawatt. Målet är att fram till 2025 öka mängden el som produceras med vindkraft till cirka nio terawattimmar. Detta kräver fler storskaliga investeringar, eftersom årsproduktionen 2013 var cirka 0,5 terawattimmar. För att nå målet behöver Finland omkring tusen kraftverk med en kapacitet på minst tre megawatt. Mer vattenkraft genom effekthöjning i gamla kraftverk Efter bioenergi produceras näst mest förnybar energi med vattenkraft i Finland. År 2012 hade Finland över 220 vattenkraftverk, som täckte nästan 20 procent av den totala elförbrukningen. De största vattendragen är redan utbyggda och av miljömässiga skäl är det osannolikt att det kommer att byggas helt ny vattenkraft. Produktionen av vattenkraft ökas huvudsakligen genom effekthöjningar i de nuvarande kraftverken. Årsproduktionen av vattenkraft beräknas kunna öka till över 14 terawattimmar.
10 Energi från solen Även i Finland är det klokt att utnyttja solenergi. Bara under midvintern står solen så lågt på våra breddgrader att den inte ger någon nämnvärd kraft för värme- eller elproduktion. Solenergin blir lönsammare om solsystem så som solpaneler och solfångare integreras i byggnadstekniken och används som ersättning för vissa ytmaterial. Solvärmesystem har framför allt installerats som tillläggsvärmekälla i oljeeldade fastigheter. Det lönar sig att utnyttja solvärme särskilt för framställning av tappvarmvatten, eftersom det också behövs under sommaren. Med dagens teknik är det fortfarande relativt dyrt att producera solel, men det har inte hindrat hushåll och företag från att investera i solel. Företag kan också få energistöd för solels- och solvärmeprojekt. Om tillverkningskostnaderna för solpaneler fortsätter att sjunka och verkningsgraden förbättras blir solel ännu lönsammare och populärare. Teknik för lagring av el eller utmatning av överskottsel på nätet främjar också utnyttjande av solel. Värmepumpar tar värme från omgivningen Värmepumpar tar tillvara solvärme som lagrats i marken, berget, vattnet eller luften och använder den för uppvärmning av byggnader och tappvarmvatten. Samtidigt minskar de behovet av övrig energi. Värmepumparnas popularitet har ökat kraftigt under de tio senaste åren. Jord- och luftvärmepumpar har framför allt installerats i nya och sanerade småhus. Inom industrin kan värmepumpar användas för att ta tillvara spillvärme som uppstår vid industriprocesserna och återanvända den för uppvärmning av fastigheten. Värmepumpar används också för att producera fjärrvärme och fjärrkyla t.ex. ur avloppsvatten. Målet fram till år 2020 är att producera fem terawattimmar förnybar energi per år med värmepumpar. Montörer av anläggningar för förnybar energi har möjlighet att vidareutbilda sig till certifierad montör.
11 MARKNADSFÖRING OCH MÖJLIGHETER Bekämpningen av klimatförändringen kräver en övergång till en energiförsörjning med så små utsläpp som möjligt. I Finland bedrivs spetsforskning på området vid flera universitet och yrkeshögskolor samt vid VTT. Vi har hög kompetens inom kostnadseffektiv användning av bioenergi och utnyttjande av bioenergi vid kraftvärmeproduktion. Nya innovationer och affärsverksamhet utvecklas i Finland även för vind-, solenergi- och bränslecellsmarknaden. Företag, universitet och forskningsinstitut har byggt upp täta koncentrationer av strategisk spetskompetens (SHOK). Det strategiska centret för energi och miljö CLEEN Ab sammanför forskningsenheter med företag som utnyttjar forskningsresultaten. Exportansträngningarna stöds av varumärket Cleantech Finland och Team Finland network som står för ren teknik. Cleantechs andel av den globala marknaden är redan miljarder euro eller 6 procent av den globala BNP:n. Affärsområdet Cleantech växer globalt med nästan 10 procent per år. År 2012 var Cleantech ett av Finlands snabbast växande affärsområden med en sammanlagd omsättning på 24,6 miljarder euro och en årstillväxt på 15 procent. Arbets- och näringsministeriets strategiska program för ren teknik har som mål att öka cleantech-områdets omsättning till 50 miljarder euro och skapa nya arbetstillfällen i branschen fram till 2020.
12 EXEMPEL PÅ UTNYTTJANDE AV FÖRNYBAR ENERGI Radhusbolag köper uppvärmingen från värmeföretaget I Joensuun Kodit Oy:s 77 radhusbostäder i Heinävaara började det gamla oljeeldningssystemet vara uttjänt. De nästan 30 år gamla oljepannorna var i behov av byte och i den vevan väcktes tanken att byta uppvärmningssystem. Man valde att köpa värme från Kiihtelysvaara energiandelslag, som byggde en flisvärmecentral för bostäderna. Centralen ersätter oljeeldningen helt och hållet. Man beräknar att flisvärmen blir omkring en tredjedel billigare jämfört med olja. Flisen kommer från en radie på cirka 20 kilometer, huvudsakligen från lokala markägares skogar. Mångformiga förnybara energikällor för uppvärmingen av skolcentrum Vid Zachrisbackens skolcentrum i Östersundom i Helsingfors har man gått in för att ersätta den gamla oljeeldningen med energi som till över 80 procent är förnybar. I det nya uppvärmningssystemet utnyttjas jordvärme, solfångare och lagring av solvärme i marken. Alla de här har anslutits till skolans värmecentral, som i framtiden också kommer att kunna eldas med hållbart producerad bioolja. Avsikten är att cirka fem procent av skolans årliga värmebehov ska produceras med solfångare. Eftersom skolan är stängd under sommaren när det uppstår mest solvärme, lagras överskottsvärmen i marken. Enligt beräkningarna ska solfångarna täcka skolans behov av tappvarmvatten under maj-september.
13 Kontorstorn utnyttjar solel De nya kontorshusen på kvadratmeter i Bergans i Esbo värms med jordvärmepumpar och dessutom produceras el med solkraft. På taken till kontorshusen i Derby Business Park som byggts av SRV har 157 solpaneler installerats med en beräknad årsproduktion på cirka kilowattimmar. Mängden motsvarar cirka fyra fjärrvärmda enfamiljshus årsförbrukning av el. Genom att producera solel själv ville man gardera sig mot höjda energipriser. I Joensuu produceras bioolja I Joensuu görs bioolja av trä. Biooljeanläggningen som byggts i anslutning till energibolaget Fortums kraftvärmeverk producerar bioolja av skogsflis och annan trämassa. Biooljan ersätter tjock eldningsolja vid Fortums värmeverk. Biooljeanläggningen i Joensuu producerar årligen ton bioolja av märket Fortum Otso. Mängden motsvarar över småhus årsbehov av värme. Enligt Fortums kalkyler minskar koldioxidutsläppen med upp till 90 procent när tjock eldningsolja ersätts med bioolja. Driften av biooljeanläggningen samt insamlingen och transporten av råvara har enligt Fortum en sysselsättningseffekt på cirka årsverken i Joensuuregionen. Först ut med att börja använda bioolja är Fortums värmeverk i Vermo i Esbo, där biooljan ersätter tjock eldningsolja under vinterns värmeförbrukningstoppar.
14 I S:t Michel testas rostning av biokol Finlands första försöksanläggning för biokol byggs i S:t Michel och blir färdig Biokol tillverkas genom rostning av skogsflis och annan trämassa och kan direkt användas som bränsle i stenkolskraftverk. Värmevärdena för biokol och stenkol ligger mycket nära varandra. Vid anläggningen kommer man att testa den teknik som behövs för framställning av biokol. Försöksanläggningen efterföljs möjligen senare av en kommersiell biokolanläggning som byggs i Ristiina. Helsingfors Energi som försöker bli kvitt stenkolet är en av dem som visat intresse för biokol. Försöksfabriken i S:t Michel kan producera ton biokol per år, men i startskedet är produktionsvolymen mindre. Prismässigt är biokol åtminstone till en början dyrare än stenkol. Högklassiga biopannor Laatukattila Oy i Birkaland började tillverka värmepannor redan för 60 år sedan Familjebolaget är nu i tredje generationen. Bolaget satsade redan tidigt på 1960-talet på utveckling av renare och effektivare förbränningsteknik. Resultatet är patenterad teknik som baserar sig på gradvis förgasningsförbränning av biobränsle. Detta resulterar i rökgaser med mycket låga partikelutsläpp. En annan fördel med förgasningstekniken är pannans breda reglerområde, som gör att det inte finns behov av exempelvis olja under sommaren. Bolaget har utvecklat en radarförsedd gripskopa som är programmerad för stora bränslelager. Radarn känner av bränslets yta på lagerområdet och gripskopan kan flytta bränsle direkt till inmatningen och inne i lagret. Laatukattila Oy tillverkar också traditionella rosterpannor, men i hemlandet har företaget specialiserat sig på leverans av hela värmeanläggningar. Laatukattilas pannor har exporterats till olika länder och bolagets biovärmecentraler även till Sverige och Litauen. I bästa fall har upp till halva produktionen gått på export. Bolaget har vilja att växa och är särskilt intresserad av östexport. Man vill inte överlåta sin egen patenterade teknik till andra, men skulle gärna ha en partner som tar hand om projektet i övrigt medan Laatukattila levererar pannan, automatiken och bränsletransportörerna. Förgasningsförbränning av biobränslen är en energieffektiv och utsläppssnål teknik som utvecklats i Finland.
15 Information om förnybar energi Arbets- och näringsministeriet, Jord- och skogsbruksministeriet, Miljöministeriet och miljöcentralerna, Kommunikationsministeriet, Motiva, Föreningar för förnybar energi Bioenergia ry, Finska vindkraftföreningen rf, Vindkraftförening rf, Finska värmepumpsföreningen SULPU rf, Soltekniska föreningen rf, Pienvesivoimayhdistys ry, Finlands Biogasförening rf, Finlands Närenergiförbund rf, lahienergia.org Källor: Nationell energi- och klimatstrategi. Arbets- och näringsministeriets publikationar. Energi och klimat 11/2013 Energistatistik Statistikcentralen Skogstatistiks årsbok Skogsforskninsinstitutet (Metla) Vindfkratstatistik in Finland. VTT
16 Motiva Oy Urho Kekkonens gata 4-6 A PB 489, Helsingfors Telefon Foto: Kalervo Ojutkangas/Leuku, Rodeo, Juha Rautanen/Motiva, Neste Oil, istockphoto, Kimmo Haimi/Motiva, Johanna Kokkola/Motiva, Helsingin Energia, SRV Rakennus Oy, Ville Kokkola/Fortum Oyj, Laatukattilat Oy Texter: Noora Jussila och Motiva Översättning: Audipek Layout: Vanto Design Oy Tryckt hos: Erweko Oy Papper: Edixion offset 250 g/m 2 och 170 g/m 2 Upplaga: 3000 ex. Brosyren finns även på finska och engelska. Arbets- och näringsministeriet och Energimyndiheten har finansierat utginvingen av denna broschyr. 1/2014.
Värme, el och drivmedel från bioenergi El från vinden och vattnets rörelse Värme från luften, marken och vattnet Värme och el direkt från solen
Energi som förnyas Värme, el och drivmedel från bioenergi El från vinden och vattnets rörelse Värme från luften, marken och vattnet Värme och el direkt från solen Energianvändningen i Finland Finlands
Läs merEl- och värmeproduktion 2012
Energi 2013 El- och värmeproduktion 2012 Andelen förnybara energikällor inom el- och värmeproduktionen ökade år 2012 År 2012 producerades 67,7 TWh el i Finland. Produktionen minskade med fyra procent från
Läs merEnergiförbrukning 2010
Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket
Läs merEnergiskaffning och -förbrukning
Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011, 4:e kvartalet Totalförbrukningen av energi sjönk med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var totalförbrukningen av energi
Läs merEnergiförbrukning. Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år 2008. Andelen förnybar energi steg till nästan 28 procent
Energi 2009 Energiförbrukning 2008 Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år 2008 År 2008 var totalförbrukningen av energi i Finland 1,42 miljoner terajoule (TJ), vilket var 4,2 procent mindre
Läs merEl- och värmeproduktion 2013
Energi 2014 El och värmeproduktion 2013 Andelen av fossila bränslen ökade inom el och värmeproduktionen år 2013 År 2013 producerades 68,3 TWh el i Finland. Produktionen ökade med en procent från året innan.
Läs merEl- och värmeproduktion 2011
Energi 2012 El- och värmeproduktion 2011 Energiproduktionen och fossila bränslen nedåtgående år 2011 Komplettering 18.10.2012. Tillägg av översikten El- och värmeproduktionen samt bränslen 2011. Den inhemska
Läs merEl- och värmeproduktion 2010
Energi 2011 El- och värmeproduktion 2010 El- och värmeproduktionen ökade år 2010 Den inhemska elproduktionen gick upp med 12 procent, fjärrvärmeproduktionen med 9 procent och produktionen av industrivärme
Läs merEnergiskaffning och -förbrukning 2011
Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011 Totalförbrukningen av energi minskade med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,39 miljoner terajoule
Läs merEnergiskaffning och -förbrukning 2012
Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,
Läs merFinsk energipolitik efter 2020
Finsk energipolitik efter 2020 Norges energidager 2016 13.10.2016 Bettina Lemström Innehåll Finlands målsättningar och åtaganden Nuläget Framtida utveckling, energi- och klimatstrategins basskenarie Eventuella
Läs merEnergianskaffning, -förbrukning och -priser
Energi 2011 Energianskaffning, förbrukning och priser 2010, 4:e kvartalet Totalförbrukningen av energi ökade med 9 procent år 2010 Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var totalförbrukningen
Läs mer2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning
2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem
Läs mer7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015
7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder
Läs merEnergianskaffning, -förbrukning och -priser
Energi 2010 Energianskaffning, förbrukning och priser 2010, 3:e kvartalet Totalförbrukningen av energi steg med 8,8 procent under januari september Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var
Läs merSysselsättningseffekter
BILAGA 2 1(3) Underlag gällande Sysselsättningseffekter Sysselsättningseffekter - Underlag till Dalarnas Energi- och klimatstrategi 2012 2 Bakgrund och syfte I Dalarnas energi- och klimatstrategi 2012
Läs merEnergiskaffning och -förbrukning
Energi 213 Energiskaffning och -förbrukning 213, 2:a kvartalet Med träbränslen producerades mer energi än tidigare Korrigerad 23.9.213. Den korrigerade siffran är markerad med rött, var tidigare 33,3.
Läs merFörnybarenergiproduktion
Förnybarenergiproduktion Presentation av nuläget Energiproduktion och växthusgasutsläpp 1.Statistik 2.Insatser 3.Förväntad utveckling 1. Statistik Energitillförsel El, import Förnybara bränslen Fasta:
Läs merFörnybara energikällor:
Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas
Läs merEnergiskaffning och -förbrukning
Energi 2015 Energiskaffning och -förbrukning 2014, 4:e kvartalet Totalförbrukningen av energi sjönk med 2 procent ifjol Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var totalförbrukningen av energi
Läs merEnergiskaffning och -förbrukning
Energi 3 Energiskaffning och -förbrukning 3, 3:e kvartalet Andvändingen av trä och stenkol ökade inom energiproduktionen under januari september Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var totalförbrukningen
Läs merEnergiskaffning och -förbrukning
Energi 2014 Energiskaffning och -förbrukning 2014, 2:a kvartalet Totalförbrukningen av energi sjönk med 7 procent under januari-juni Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var den totala energiförbrukningen
Läs merENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR
ENERGIKÄLLOR Vindkraft släpper i stort sett inte ut någon koldioxid alls under sin livscykel Har inga bränslekostnader. Påverkar det omgivande landskapet och ger upphov till buller Beroende av att det
Läs merEnergiskaffning och -förbrukning 2013
Energi 2014 Energiskaffning och -förbrukning 2013 Totalförbrukningen av energi på föregående års nivå år 2013 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule
Läs merEl- och värmeproduktion 2009
Energi 2010 El och värmeproduktion 2009 Produktionen av el och industrivärme minskade år 2009 Enligt Statistikcentralens statistik över el och värmeproduktionen minskade elproduktionen och totalförbrukningen
Läs merEnergiförbrukning 2009
Energi 2010 Energiförbrukning 2009 Totalförbrukningen av energi sjönk med nästan 6 procent år 2009 Enligt Statistikcentralens statistik över energiförbrukning var totalförbrukningen av energi i Finland
Läs merSveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken
Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken Hans Nilsagård Ämnesråd, enheten för skog och klimat 1 Skogens dubbla roller för klimatet När tillväxten är större än avverkningen ökar förrådet, då
Läs merfjärrvärmen och miljön
fjärrvärmen och miljön 1 Fjärrvärme, fjärrkyla och kombinerad produktion av el- och värme i kraftvärmeverk är nyckelteknik med omedelbar potential att producera grön energi, minska miljö- och klimatpåverkan
Läs merBiogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ
Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa
Läs merVision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.
Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.
Läs merEnergimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja
Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Bioenergiseminarium Linnéuniversitet svante.soderholm@energimyndigheten.se Världens energi är till 80 % fossil. Det mesta måste bort. Har vi råd att
Läs merBiobränslen När blir pinnarna i skogen av betydelse? 28 november 2017
Biobränslen När blir pinnarna i skogen av betydelse? 28 november 2017 1 VAD TROR DU KOMMER ENERGI FRÅN SKOGEN KUNNA UTGÖRA SÅ MYCKET SOM 30% AV LANDETS ENERGI-ANVÄNDNING REDAN 2025? Pinnarna i skogen är
Läs merEuropas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers
Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro
Läs merUppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177
Uppvärmningspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Miljö- och stadsbyggnadskontoret Värnamo kommun Oktober 2006 Policyn ska vara vägledande vid all planering, handläggning och rådgivning som
Läs merFörnybar värme/el mängder idag och framöver
Förnybar värme/el mängder idag och framöver KSLA-seminarium 131029 om Marginalmarkernas roll vid genomförandet av Färdplan 2050 anna.lundborg@energimyndigheten.se Jag skulle vilja veta Hur mycket biobränslen
Läs merEnergiskaffning och -förbrukning
Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012, 4:e kvartalet Totalförbrukningen av energi sjönk med 2 procent år 2012 Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var totalförbrukningen av energi
Läs merBilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan
Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras
Läs merEnergikällor Underlag till debatt
Energikällor Underlag till debatt Vindkraft Vindkraft är den förnybara energikälla som ökar mest i världen. År 2014 producerade vindkraften i Sverige 11,5 TWh el vilket är cirka 8 procent av vår elanvändning.
Läs merRen och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog
UPM skogsenergi Ren och förmånlig energi nu och i framtiden UPM skog BIObränsler VÄXER I SKOGEN Skogsenergin är förnybar FINLANDS MÅL År 2020 ÄR ATT ANDELEN FÖRNYBAR ENERGI ÄR 38% I EU:s klimat- och energistrategi
Läs merVärldens första koldioxidfria fordonsfabrik.
Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20
Läs merBränslens värmevärden, verkningsgrader och koefficienter för specifika utsläpp av koldioxid samt energipriser
Bränslens värmevärden, verkningsgrader och koefficienter för specifika utsläpp av koldioxid samt energipriser Den här informationen innefattar uppgifter om bränslens värmevärden, typiska verkningsgrader
Läs merInnovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås
Innovate.on Bioenergi störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Förnybar energi som minskar utsläppen Bioenergi är en förnybar energiresurs som använder som bränsle. Utvecklingen av förnybar energi
Läs merBranschstatistik 2015
www.skogsindustrierna.org Branschstatistik 2015 Det här är ett sammandrag av 2015 års statistik för skogsindustrin. Du hittar mer statistik på vår hemsida. Skogsindustrierna Branschstatistik 2015 1 Fakta
Läs merÅlands energi- och klimatstrategi till år Presentation av förslag 20 april 2017 kl Kaptenssalen Hotell Arkipelag
Ålands energi- och klimatstrategi till år 2030 Presentation av förslag 20 april 2017 kl. 13.00-15.30 Kaptenssalen Hotell Arkipelag Agenda Presentation Kaffeservering Diskussion där synpunkter antecknas
Läs merEnergiskaffning och -förbrukning
Energi 2011 Energiskaffning och -förbrukning 2011, 3:e kvartalet Totalförbrukningen av energi sjönk med 2 procent under januari september Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var totalförbrukningen
Läs merÅrsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se
Årsrapport 216 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning 217-12-1 Linköpings kommun linkoping.se Trend i korthet: Foto: Stångåstaden Energianvändningen i byggnader minskar Koldioxidutsläppen från
Läs merEnergisamhällets framväxt
Energisamhällets framväxt Energisamhället ett historiskt perspektiv Muskelkraft från djur och människor den största kraftkällan tom 1800-talets mitt Vindkraft, vattenkraft och ångkraft dominerar Skogen
Läs merBergvärme. Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. X är värmen i berggrundens grundvatten. med hjälp av värmepump.
Bergvärme X är värmen i berggrundens grundvatten. Detta kan utnyttjas för uppvärmning med hjälp av värmepump. Biobränsle Bränslen som har organiskt ursprung och kommer från de växter som finns på vår jord
Läs merVälkommen till REKO information Fjärrvärme
Välkommen till REKO information Fjärrvärme REKO Information Vad vill vi säga? 1. Vad är REKO 2. Vad har hänt de senaste året 3. Ekonomi 4. Hur ser framtiden ut 5. Hur ser prisutvecklingen ut 6. Vad är
Läs merVindpark Töftedalsfjället
Vindpark Töftedalsfjället En förnybar energikälla På Töftedalsfjället omvandlas vindenergi till el. Genom att utnyttja en av jordens förnybara energikällor kan vi ta ytterligare ett steg bort från användandet
Läs merRapporteringsformulär Energistatistik
Rapporteringsformulär Energistatistik Del 1 Företagsinformation 1. namn: 2. a. Anläggning: b. Dossiernr: 3. Adress: 4. Kontaktperson energifrågor: 5. Telefonnr: E-post: 6. Rapporteringsår 7. Bruksarea
Läs merLOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL
LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär
Läs merRen energi för framtida generationer
Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Fortums mål är att skapa energi som gör livet bättre för nuvarande och framtida generationer. För att uppnå detta investerar vi
Läs merEnergisituation idag. Produktion och användning
Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft
Läs merKlimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04
Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se
Läs merMinskade utsläpp genom moderna braskaminer och kassetter med ny teknik
Minskade utsläpp genom moderna braskaminer och kassetter med ny teknik 1 Om Svensk Brasvärmeförening Brasvärmeföreningen består av branschledande företag som producerar eller importerar eldstäder och skorstenar
Läs merVärme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning
Visste du att värme och varmvatten står för ungefär 80% av all den energi som vi förbrukar i våra hem? Därför är en effektiv och miljövänlig värmeproduktion en av våra viktigaste utmaningar i jakten på
Läs merBiobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består
Läs merStatus och Potential för klimatsmart energiförsörjning
Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA
Läs merC apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem
Senast uppdaterad 2012-12-09 41 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Energi C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden
Läs merVÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD
Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.
Läs merKlimat- bokslut 2010
K li m a t- bokslut 2010 Vi tror på handling Sedan 2004 redovisar E.ON Sverige vad vi gör för att minska koldioxidutsläppen i vår egen verksamhet och tillsammans med kunderna. I och med verksamhetsåret
Läs merKlimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna. Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019
Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019 Sveriges klimatmål Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser
Läs merFöreställ dig en morgondag, där mängden avfall minskar. Där städer kan förädla sitt avfall till energi, till förmån för invånarna.
EN RENARE MORGONDAG Det ledande nordiska energibolaget Gasum vill bidra till utvecklingen mot ett koldioxidneutralt samhälle tillsammans med sina samarbetspartners. 1 Föreställ dig en morgondag, där mängden
Läs merFossila bränslen. Fossil är förstenade rester av växter eller djur som levt för miljoner år sedan. Fossila bränslen är också rester av döda
Vårt behov av energi Det moderna samhället använder enorma mängder energi. Vi behöver energikällor som producerar elektrisk ström och som ger oss värme. Bilar, båtar och flygplan slukar massor av bränslen.
Läs merBIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB
BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en
Läs merEnergiskaffning och -förbrukning
Energi 2016 Energiskaffning och -förbrukning 2015, 4:e kvartalet Totalförbrukningen av energi sjönk med 3 procent år 2015 Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var totalförbrukningen av energi
Läs merGoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog
GoBiGas Gothenburg Biomass Gasification Project Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog 1 Klimatmål år 2020 EU Koldioxidutsläppen ska ha minskat med 20 procent (jämfört med 1990 års nivå) Energianvändningen
Läs merHållbara biodrivmedel och flytande biobränslen 2013
Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen 2013 Hållbara biodrivmedel Hållbarhetskriterier för biodrivmedel syftar till att minska utsläppen av växthusgaser och säkerställa att produktionen av förnybara
Läs merFÖR EN VÄNLIGARE OCH VARMARE VARDAG
FÖR EN VÄNLIGARE OCH VARMARE VARDAG Kallt vatten Varmt vatten FJÄRRVÄRME GEMENSAM ENERGI TANKEN MED FJÄRRVÄRME ÄR ENKEL: VI DELAR PÅ EN VÄRMEKÄLLA I STÄLLET FÖR ATT ALLA SKA HA SIN EGEN. Värmeverken i
Läs merBiobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver
Läs merMindre och bättre energi i svenska växthus
kwh/kvm På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-02-11 Mindre och bättre energi i svenska växthus De svenska växthusen använder mindre energi per odlad yta nu än för elva år sedan. De håller
Läs mersöndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk
Vindkraftverk Vad är ursprungskällan? Hur fångar man in energi från vindkraftverk? Ett vindkraftverk består utav ett högt torn, högst upp på tornet sitter en vindturbin. På den vindturbinen sitter det
Läs merMer hållbar med mindre stöd BIOMASSA FORTUMS ENERGIRAPPORT APRIL Energy_review_Biomassa_haitari_se.indd 3
Mer hållbar med mindre stöd BIOMASSA FORTUMS ENERGIRAPPORT APRIL 2016 Energy_review_Biomassa_haitari_se.indd 3 29/04/2016 09:54 Bioenergi är den viktigaste formen av förnybar energi Bioenergi är den vanligaste
Läs merBiobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består
Läs merKraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden
Kraftvärme i Katrineholm En satsning för framtiden Hållbar utveckling Katrineholm Energi tror på framtiden Vi bedömer att Katrineholm som ort står inför en fortsatt positiv utveckling. Energi- och miljöfrågor
Läs merFjärrvärme och fjärrkyla
Fjärrvärme och fjärrkyla Hej jag heter Simon Fjellström och jag går i årskurs 1 på el och energi i klassen EE1b på kaplanskolan i Skellefteå. I den här boken så kommer ni att hitta fakta om fjärrvärme
Läs merUppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning
Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat
Läs merVattenfall Värme Uppsala
Vattenfall Värme Uppsala - dagsläget Johan Siilakka, chef anläggningsutveckling - utveckling Anna Karlsson, miljöspecialist - varför biobränslen? - tidplaner och delaktighet 2013-03-02 Foto: Hans Karlsson
Läs merFramtidens kretsloppsanläggning
Framtidens kretsloppsanläggning Kretsloppsanläggningen i Högbytorp förvandlar det som ingen vill ha till sådant som alla behöver. Här gör vi el, värme, biogas och biogödsel av avfall. Varför bygger vi
Läs merBiogasens möjligheter i Sverige och Jämtland
Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall
Läs merGöran Gustavsson Energikontor Sydost och Bioenergigruppen i Växjö Fredensborg
Fjärr- och närvärmens roll i samhället för att klara satta miljö- och klimatmål Göran Gustavsson Energikontor Sydost och Bioenergigruppen i Växjö Fredensborg 20170428 på väg mot ett hållbart energisystem
Läs merBioenergi. En hållbar kraftkälla.
Bioenergi. En hållbar kraftkälla. Energins naturliga kretslopp Inom Skellefteå Kraft finns det en stark övertygelse om att bioenergi kommer att spela en viktig roll i den svenska energiproduktionen i framtiden.
Läs merhur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan
hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan Miljöpåverkan berör oss alla Att minska energianvändning och utsläpp av växthusgaser är ett övergripande samhällsmål
Läs merEnergiläget 2018 En översikt
Energiläget 218 En översikt ENERGILÄGET 218 En samlad bild över energiläget i Sverige Energimyndigheten ansvarar för att ta fram den officiella energistatistiken i Sverige. Vi sammanställer denna statistik
Läs mer2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten
EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av
Läs merEnergiläget En översikt
Energiläget 219 En översikt ENERGILÄGET 218 En samlad bild över energiläget i Sverige Energimyndigheten ansvarar för att ta fram den offciella energistatistiken i Sverige. Vi sammanställer statistiken
Läs merEn utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.
Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer
Läs merEnergi och klimat möjligheter och hot. Tekn Dr Kjell Skogsberg, senior energisakkunnig
Energi och klimat möjligheter och hot Tekn Dr Kjell Skogsberg, senior energisakkunnig Energikontor Norr AB Vi stödjer företag och offentliga aktörer i energioch klimatarbetet. Vi verkar för en ökad andel
Läs merBiobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet
Biobränsle Bränslen som har organiskt ursprung och kommer från de växter som finns på vår jord just nu. Exempelvis ved, rapsolja, biogas, men även från organiskt avfall. Biogas Gas, huvudsakligen metan,
Läs merPå väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!
På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen
Läs merEU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel
EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm
Läs merRAPPORT 1 (8) 2013-06-28
RAPPORT 1 (8) GENERATIONSGAPET OM UNGAS OCH ÄLDRES SYN PÅ FRAMTIDENS ENERGI Fortum har genomfört en opinionsundersökning tillsammans med Novus för att se hur unga respektive äldre ser på miljö-, klimat-
Läs merÅrsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se
Årsrapport 215 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Rapport 216-11-14 Linköpings kommun linkoping.se Inledning Linköpings kommun har som mål att kommunen ska vara koldioxidneutral 225. Koldioxidneutralitet
Läs merNaturskyddsföreningen 2014-04-24
Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Agenda Profu - Överblick avfall och energi Bristaverket - Teknik och miljö Ragnsells - Restprodukter Vår idé om ett energisystem baserat på återvinning och förnybart Diskussion
Läs merStrategi för Hållbar Bioenergi. Delområde: Bränslebaserad el och värme
Strategi för Hållbar Bioenergi Delområde: Bränslebaserad el och värme Energiforskningens utmaningar Nio temaområden Transportsystemet Industri Bioenergi Hållbart samhälle Byggnader i energisystemet Elproduktion
Läs merEnergigas en klimatsmart story
Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft
Läs merMin bok om hållbar utveckling
Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna
Läs merINFO från projektet 04
HIGHBIO - INTERREG NORD 2008-2011 Högförädlade bioenergiprodukter via förgasning INFO från projektet 04 Förädling av bioenergiråvaror EUROPEAN UNION European Regional Development Fund Under de senaste
Läs merKlimatsmart lönsam energistrategi. Anna Jungmarker Processägare Ekologisk hållbarhet
Klimatsmart lönsam energistrategi Anna Jungmarker Processägare Ekologisk hållbarhet P R E S E N T A T I O N A V V Ä S T E R Å S FEMTE STÖRSTA TÄTORT SJÄTTE STÖRSTA KOMMUN 150 000 invånare 14 200 pendlare
Läs mer