Elektricitetsverk och Badhus

Transkript

1 Elektricitetsverk och Badhus KARLEBY ENERGIS KUNDTIDNING 2/2014 Från konsument till elproducent 4 Dokumenterare arbetar flitigt i bakgrunden 8 Byggande med gott samarbete 12

2 I detta nummer: Elektricitetsverk och Badhus 2/ Stödpolitik på villovägar I Finland får till exempel vindkraften ett garanterat pris ur statens budget som är tre gånger så stort jämfört med marknadspriset på el. Den nuvarande stödpolitiken försvagar allvarligt de traditionella kraftbolagen. 4 En mikroproducent ansluter sig till distributionsnätet Håkan Granqvist är den första mikroproducenten som säljer en del av den el han producerar till Karleby Energi. Den solenergibaserade dygnsproduktionen ligger på kilowattimmar under sommarmånaderna. 8 Aktuella data Dokumenterarnas arbete kräver noggrannhet och uthållighet för att elsystemets geografiska information och tekniska data hela tiden ska vara aktuella och tillgängliga alltid. 11 Smart avkylning Trots att svetten lackar i sommarvärmen och det känns obehagligt gäller det att inte ta till förhastade lösningar. Det går att sänka temperaturen i lägenheten med några grader redan genom små ändringar i vardagen Samarbete med tekniska servicecentret Karleby stads tekniska servicecenter är en viktig partner till Karleby Energi i frågor som gäller byggande. Bland annat underhåll och byggande av trafikljus och gatubelysning går smidigt tack vare ett gott samarbete. Pärmbild: Enligt Håkan Granqvist lönar det sig att ta vara på solenergi. Han är den första mikroproducenten som säljer en del av den el han producerar till Karleby Energi. 14 Anslutningen till jordkabelnätet går framåt i snabb takt De gamla luftkablarna försvinner ur gatubilden och arbetet med att ansluta vädersäkra jordkablar till jordkabelnätet fortsätter i många delar av staden även denna sommar. 15 Tydlighet med separata mätare I en delad bostad mäter en elmätare ofta den sammanlagda förbrukningen för många boende. Separata el- och fjärrvärmemätare ger större tydlighet för alla som bor i delade bostäder och i parhus. 16 Testa dina energikunskaper Elektricitetsverk och Badhus Karleby Energis kundtidning 2/2014 Publicerare: Kokkolan Energia Huvudredaktör: Petri Kokko Producent: T:mi CommJob, Jorma Uusitalo Bilder: Esko Keski-Vähälä Layout: Viestintätoimisto St. Hurmos Oy Tryck: Waasa Graphics Oy Upplaga: st. Distribution: Kokkolan Jakelu Oy Kontaktuppgifter Karleby Energi Förrådsvägen 3 (PB 165) KARLEBY fornamn.efternamn@kokkolanenergia.fi Kundbetjäning: må-fre kl 8-16 tel. (06) asiakaspalvelu@kokkolanenergia.fi 2 ELEKTRICITETSVERK OCH BADHUS 2/2014

3 Stödgivarna förstör ELMARKNADEN Det var en gång en gammal och välmenande världsdel, där man slog fast att det skulle vara bra med tanke på jordens framtid, om människorna köpte sina saker i små kvartersbutiker. Då de små butikerna emellertid visade sig vara olönsamma, beslöt man betala ut stöd ur de offentliga medlen till alla dessa butiker, två tredjedelar av butikernas omsättning. Tack vare stödet grundades små butiker i överflöd på alla möjliga och omöjliga platser och de började sälja produkter till ett billigare pris än de traditionella butikerna. De gamla butikerna blev tvungna att sälja sina produkter till samma pris och nu blev de i sin tur olönsamma. När de gamla butiksinnehavarnas pengar tagit slut, stängde butikerna och gjordes om till loppmarknader. Företrädarna för de små butikernas intressen förklarade att det är så här det måste gå, annars blir inte världen bättre. Sedan blev det jul, påsk och midsommar och alla människor ville köpa alla saker de behövde på samma gång. Även sådant som inte såldes i de små butikerna. När köerna ringlade sig ända ut på gatan och varorna tog slut i de små butikerna gick människorna till de gamla, stängda butikerna och krävde att de genast måste öppna igen och att de alltid måste vara öppna, för den händelse att man skulle behöva dem. Hur låter det här? Som en saga naturligtvis, inget vettigt samhälle skulle väl fungera så här, eller? Men om vi byter ut sagans kvartersbutiker mot förnybar energi, de gamla butikerna mot produktion av övrig energi och kallar den välmenande världsdelen Europa, förvandlas historien plötsligt till den bistra verkligheten. I Tyskland betalar konsumenterna mer i stöd riktade till vind-, sol- och bioelproducenterna i sina elfakturor än för den huvudsakliga elenergin. I Finland utbetalas ett garanterat pris ur statens underskottsbudget till vindkraften som är tre gånger så stort jämfört med elens marknadsvärde. Historiens allvar ligger inte endast i de stöd staterna och medborgarna betalar, utan i att den subventionerade elproduktionen sänker marknadspriset på el radikalt. Detta ökar i sin tur behovet av ytterligare stöd och leder framför allt till att all övrig produktion blir olönsam. Redan nu motsvarar mängden vindkraft på den nordiska marknaden cirka femton procent av den gamla vattenkraften, vilket har gjort att det redan förut låga marknadspriset har gått ner med cirka en tredjedel. I Tyskland har man genomgått en motsvarande utveckling i kombination med en ännu mera subventionerad solel, vilket innebär att det inte längre går att exportera nordisk överskottsel söderut. Marknadsläget har redan tidigare varit sådant att nya kraftverk som fungerar på traditionellt sätt, dvs. utan stöd, har varit ekonomiskt ofördelaktiga att bygga. Nu har vi hamnat i en situation där de marknadsmässiga intäkterna inte nödvändigtvis ens täcker kraftverkens fasta driftskostnader, för att inte tala om kapitalkostnader. Även i Finland har bland annat kraftverken i Mussalo och i Ingå fått stänga på grund av detta, trots att dylik reglerbar produktionskapacitet absolut behövs, i synnerhet om våra grannar plötsligt antingen inte längre kan eller inte vill leverera el till oss. Det ekonomiska läget har redan nu försvagats allvarligt för flera europeiska kraftbolag. Samma utveckling kan vi se även i Finland. I och med att dessa traditionella kraftbolag i själva verket bär ansvaret för att hela elsystemet fungerar, går det inte att bara avfärda läget med en hänvisning till goda resultat från tidigare år och marknadsekonomins konjunktursvängningar. Upprätthållandet av elproduktionen och byggandet av ny kapacitet som är tillgänglig i alla lägen måste tryggas antingen genom att alla reglerings- och stödsystem avvecklas eller genom att en kapacitetsbaserad marknadsmekanism skapas för den traditionella produktionen som garanterar en skälig inkomst för kraftverkens ägare. Det är bekymmersamt att ingen diskussion av principiell karaktär förs i vårt land om dessa alternativ och om andra potentiella lösningar. I stället kör den offentliga energidiskussionen på i samma gamla spår år efter år och koncentrerar sig på bioenergins detaljer eller ännu värre på Fortums toppresultat från tidigare år. Det är därför högst troligt att elproducenterna blir tvungna att kämpa på i många år ännu på en elmarknad som är förstörd av alla stödgivare innan tillräckligt många vågar erkänna att kejsaren faktiskt inte hade några kläder. Alltför många har varit med och vävt dessa obefintliga kläder för att en snabb förbättring kunde vara inom synhåll. Petri Kokko Energiverksdirektör Ledaren ELEKTRICITETSVERK OCH BADHUS 2/2014 3

4 SOLENERGI så det räcker till försäljning Ytan av de 18 solpanelerna på familjen Granqvists enfamiljshus är totalt 40 kvadrat. 4 ELEKTRICITETSVERK OCH BADHUS 2/2014

5 Solen gassar från en nästan molnfri himmel på Håkan Granqvists gård i Öja. Granqvist står vid den gröna ängen och ser förnöjt på solpanelerna på taket till familjens hus. Dagar som denna producerar de med lätthet mer el än familjen behöver. Den privata produktionen av solel håller på att ta fart i Finland. Granqvist är den första mikroproducenten som säljer en del av den el han producerar till Karleby Energi. Solenergi har internationellt sett förutspåtts en allt ljusare framtid på den senaste tiden. Bland annat tyska Deutsche Bank förutspådde i början av året att solenergin skulle komma att blomstra ännu i år. En anledning till detta är att solenergin enligt banken redan nu är konkurrenskraftig utan stöd i cirka 20 länder. De som tror på solenergi i Finland anser att en av de största utmaningarna är bristen på kunskap. I allmänhet antar man att solen inte skiner tillräckligt mycket i Finland trots att det finns forskningsdata som bevisar motsatsen. Håkan Granqvist skaffade sig sina första erfarenheter av solenergi för ett par år sedan. Han installerade små solfångare med en sammanlagd effekt på 160 watt på sin sommarstuga och fördubblade effekten i sommar. Jag insåg mycket snabbt att solfångarna gav god avkastning. Därför kom jag på att jag kunde pröva samma sak här hemma. Jag har alltid sett på saken som så att vi lever av solen och att solenergi är något det lönar sig att dra nytta av. Det har naturligtvis även gjort sitt att jag har arbetat inom elbranschen ända sedan jag började som springpojke hos Tekno för snart 50 år sedan, berättar Granqvist som bakgrund till sitt intresse för energifrågor. På våren för ett år sedan kontaktade Granqvist en partihandel i elbranschen som snabbt konstaterade att Granqvists solenergiprojekt skulle passa som pilotprojekt för dem. Man tog bilder på huset och jag talade bland annat om för dem hur mycket effekt jag ville ha. Alla uppgifter skickades till Tyskland, där planeringsarbetet gjordes. Projektet framskred snabbt och i slutet av oktober förra året togs systemet i bruk. SYSTEMET PRODUCERAR DATA AV MÅNGA OLIKA SLAG Ytan av de 18 solpanelerna på familjen Granqvists enfamiljshus är totalt 40 kvadrat och effekten watt. I panelerna omvandlas solenergin till el och matas in i en växelriktare (inverter). Växelriktaren omvandlar i sin tur likström till växelström, varvid det är möjligt att överföra elen till fastighetens elektriska system. Om systemet producerar mer el än fastigheten förbrukar, matas överloppselen in i Karleby Energis nät. ELEKTRICITETSVERK OCH BADHUS 2/2014 5

6 Jag har alltid varit av den åsikten att det lönar sig att dra nytta av solenergi. Jag tycker även att det är viktigt att vi kan utveckla den småskaliga energiproduktionen i Finland, säger Håkan Granqvist. Systemet som Granqvist aktivt följer på sin dator ger information av många olika slag. Det kommer ny statistik med 15 minuters mellanrum. Årsproduktionen blir enligt nuvarande uppgifter cirka kilowattimmar och mellan juni och augusti kan dygnsproduktionen ligga på kilowattimmar. Koldioxidavtrycket har minskat sedan oktober tack vare den egenproducerade solenergin med cirka 20 kilo och koldioxidutsläppen med 900 kilo, utläser han av värdena på skärmen. Intervjun gjordes den 10 juni och sent samma kväll fick vi ett e-postmeddelande av Granqvist där det stod att det varit en rekorddag, dvs. 25,6 kwh. Produktionen startade på morgonen 4.30 och slutade 22.30, vilket innebär att produktionscykeln varat i 18 timmar. Solpanelernas verkningsgrad är en central faktor när det gäller utnyttjandet av solenergi. Situationen vi har för närvarande är att verkningsgraden kunde vara betydligt större, om vi bara skulle utveckla teknologin, och här kunde vi ha en enorm potential. Om finländarna har kunnat utveckla telefoner, varför skulle de då inte även kunna vidareutveckla teknologin för solenergi? VAR OCH EN KAN PÅVERKA FÖRBRUKNINGEN GENOM SINA HANDLINGAR Granqvist uppskattar att hans investering i solenergi, bortsett från fastighetens värdestegring, har betalat sig tillbaka om år. Under de tre senaste åren har familjen Granqvist använt sig av flera olika lösningar för att minska elförbrukningen i deras 150 kvadrat stora hus som värms upp med direkt el. Och det har gett resultat. För tre år sedan var årsförbrukningen kilowattimmar och prognosen för i år är kilowattimmar. Familjen har satt kilowattimmar som målsättning och gräns för årsförbrukningen. Jag upplever inte att vi skulle ha fått sämre boendekomfort på något vis. Nästan hela besparingen har uppnåtts med hjälp av teknik och där har det natur- ligtvis hjälpt att jag har samlat på mig mycket kunskap om branschen. Mikroproducent blev jag framför allt för att jag inte ville att överloppselen från naturen skulle gå till spillo. Det som gjorde det lättare för mig att sätta igång var att man på Karleby Energi ända från början förhöll sig så positivt till saken. I framtiden har jag tänkt att jag kanske kunde montera solceller på stolpar och ha dem på gården. Solcellerna skulle svänga enligt solen. När man nu en gång har kommit igång, säger han och småler. Granqvist återkommer ännu en gång till sitt huvudsakliga mål, dvs. det han strävar efter genom sina investeringar i solenergi. Det är viktigt att minska sin egen förbrukning, men samtidigt vara ett föredöme för andra, i synnerhet för den yngre generationen, och visa att alla människor verkligen kan bidra till att minska förbrukningen genom sina handlingar. Samtidigt som man fattar stora energipolitiska beslut kan man utveckla den småskaliga produktionen och olika energieffektiva lösningar. 6 ELEKTRICITETSVERK OCH BADHUS 2/2014

7 Det är viktigt att minska sin egen förbrukning, men samtidigt vara ett föredöme för andra, i synnerhet för den yngre generationen. Via dataskärmen kan man följa med och få nya uppgifter om solenergisystemet med 15 minuters mellanrum. KONTROLLERA ANORDNINGENS KOMPATIBILITET PÅ FÖRHAND När en mikroproducent ansluts till distributionsnätet måste producenten följa givna anvisningar och rekommendationer. På Finsk Energiindustri rf:s webbplats finns ett informationspaket om dessa. Särskilt viktigt är det att mikroproducenten kontrollerar med nätinnehavaren att produktionsanordningen uppfyller kraven för elnätet och i elsäkerhetsföreskrifterna. Kostnaderna kan bli betydligt högre och det kan innebära en ekonomisk förlust för den som ansluter sig, om anordningen inte uppfyller de tekniska kraven för anslutning till nätet. Vi hjälper gärna kunderna med dessa frågor, säger Krister Wikström från Karleby Energi. ETT SAMMANDRAG ÖVER SAKER MAN BÖR TA I BEAKTANDE NÄR MAN KÖPER EN PRODUKTIONSANORDNING: Ta reda på om bygglov/åtgärdstillstånd behövs. Kontakta nätinnehavaren och kontrollera med nätinnehavaren att anordningen du har tänkt skaffa går att ansluta till nätet. Se till att alla avtal med nätinnehavaren är i skick och godkända före anslutningen görs. Sänd in alla tekniska uppgifter och all dokumentation som krävs till nätinnehavaren på förhand. Endast en yrkeskunnig person som har vederbörliga rättigheter får bygga produktionsanordningen. Elproducenten är ersättningsskyldig för skador som förorsakas av producentens anordningar enligt nättjänstvillkoren angående nättjänst för elproduktion (NTV). Kontakta elförsäljaren i god tid innan produktionen inleds. Det måste finnas en köpare för den producerade elen som verkar på elmarknaden. Produktionen och förbrukningen bakom elanslutningen skall mätas separat. Karleby Energi betalar mikroproducenten för den el som denna matar in i Karleby Energis elnät enligt marknadspriset per timme minus ett litet förmedlingsarvode. ELEKTRICITETSVERK OCH BADHUS 2/2014 7

8 Miia Tynkkynen och en GPS-baserad mätapparat. 8 ELEKTRICITETSVERK OCH BADHUS 2/2014

9 EXPERTER PÅ INFORMATION Dokumenteringen samlar in och sparar information om elnätet En allt större del av elen överförs till konsumenterna via kablar dragna under jord. Innan man börjar gräva i till exempel ett nytt bostadsområde måste man beställa kabelvisning till platsen för att peka ut den exakta placeringen av kablarna. Personen som arbetar med kabelvisningen drar å sin sida nytta av den information som dokumenterarna har sparat i de gemensamma systemen. Dokumenterarnas arbete utgör därför en central del av energi- och nätbolagens service. Dokumenterarna sparar förutom geografisk information även tekniska data om elnätet. Dokumenterarna mäter först och sparar därefter till exempel kablarnas, transformatorstationernas och kabelskåpens positioner. Det är viktigt att föra in tekniska data i systemen såsom kablarnas tvärareor, kablarnas längd och säkringarnas storlek. Vi behöver dessa uppgifter framför allt för att vi ska kunna räkna rätt och se till att elnätet är tillräckligt starkt och att spänningen inte sjunker och blir för låg i någon del av nätet. Samtidigt kontrollerar vi att överbelastnings- och kortslutningsskydden är i skick, berättar utvecklingsingenjör Kaarina Dahlbacka som är chef för dokumenterarna på KE- NET Ab. Arbete i terräng och vid skrivbordet Av alla som arbetar inom dokumenteringen har Asko Kallio blivit bekant för de lokala grävningsarbetarna via kabel- visningen. Två andra som rör sig ute i terrängen är Ville Paananen och Miia Tynkkynen som utöver dokumenteringen har hand om uppgifter relaterade till kartläggning. Dokumenterarna Anne-Mari Huopana och Petri Piispanen å sin sida sparar alla förändringar som har att göra med elnätet i systemen och all data som uppstår till exempel när nya bostadsområden byggs. Alltid när man gräver någonstans i staden åker jag dit och registrerar kablarnas position. Vi ser tillsammans med grävningsarbetaren till att det inte finns till exempel elkablar eller fjärrvärmerör där man ska gräva, säger Kallio. När Ville Paananen och Miia Tynkkynen ger sig ut i terrängen har de med sig en GPS-baserad mätapparat. Apparaten samlar in positionsinformation som senare används när man ritar kartor. För det mesta har vi med oss arbetsplanen för objektet som grund när vi besöker en byggarbetsplats. En terrängdator sparar koordinaterna som punktdata. Punkterna har egna koder för att vi ska veta om det är fråga om ett fjärrvärmerör, ett tomt laddningsrör, en transformatorstation, ett kabelskåp eller till exempel en gatubelysningskabel. Det finns även si- tuationer då vi utnyttjar tidigare sparad information. Till exempel när vi är på plats och pekar ut laddningsrörens ändar för att vi ska kunna installera låg- eller medelspänningskablar i rören, berättar de. Anne-Mari Huopanas och Petri Piispanens arbete börjar i allmänhet när nätsidan har byggt klart ett nytt bostadsområde, när en kabel som gått sönder har ersatts av en ny eller när säkringsstorleken har bytts ut i något kabelskåp. Alla uppgifter som rör byggandet av nytt eller förändringar som gjorts i terrängen kommer via oss. Dokumenteringen av uppgifterna i systemet utgår ifrån att vi har granskningsprotokoll och arbetsritningar till vårt förfogande. Målsättningen är att spara all data så komplett som möjligt. Detta kommer framöver att underlätta såväl planeringens som installatörernas arbete när de åtgärdar funktionsfel, förklarar Huopana och Piispanen. Informationen tillgänglig när den behövs Dokumenterarnas arbete är en egen värld som ofta är svår att beskriva för utomstående. När någon frågar mig vad jag jobbar ELEKTRICITETSVERK OCH BADHUS 2/2014 9

10 Dokumentering kräver noggrannhet och gott teamarbete, säger Miia Tynkkynen (vänster), Petri Piispanen, Asko Kallio, Anne-Mari Huopana och Ville Paananen. med brukar jag för det mesta svara att jag ritar Karleby Energis el, skrattar Huopana. Enligt henne kräver arbetet förutom noggrannhet även uthållighet och en viss nyfikenhet. Dessa egenskaper har man framför allt nytta av i situationer som innebär en större arbetsinsats för oss än vanligt, till exempel om vi ska hitta information vi behöver om låt oss säga en transformatorstation som byggts på 60-talet. Då kan det även hända att vi går och gräver i gamla pappersarkiv. I praktiken är dokumentering ett nära teamarbete. Vi får bland annat hjälp av Asko, om vi funderar på placeringen av någon gammal kabel. Kartläggare har med sig information om arbetsobjekt när de kommer från terrängen. Vi utbyter även mycket information med nätbyggarna och installatörerna. Utgångspunkten är att informationen ska vara så aktuell som möjligt och att den ska vara tillgänglig när den behövs, fortsätter Huopana. Dokumenteringspersonalen är överens om att det som känns mest belönande är när gruppen blir klar med ett ovanligt stort arbete. Arbetet kring byggandet av dubbelspåret kräver mycket dokumentation. Bland de senaste arbetsplatserna är anslutningen till jordkabelnätet och förnyandet av transformatorstationerna i områdena kring Sandhagen, Stenängen och Ängsgatan bra exempel på objekt som hållit oss sysselsatta och inneburit aktiv kontakt med olika instanser, berättar Kaarina Dahlbacka. Förutom geografisk information sparar dokumenteringen även tekniska data om elnätet, berättar Kaarina Dahlbacka. Om vi ska hitta information vi behöver om låt oss säga en transformatorstation som byggts på 60-talet. Då kan det även hända att vi går och gräver i gamla pappersarkiv. 10 ELEKTRICITETSVERK OCH BADHUS 2/2014

11 SMART AVKYLNING Slösa inte bort energibesparingarna i sommarvärmen et är lätt hänt att man under varma sommarmånader snabbt slösar bort det man sparat ihop genom klok energianvändning på vintern, om man glömmer bort grundknepen för smart avkylning i värmen. Redan genom små lösningar i vardagen, går det att sänka temperaturen i lägenheten med ett par grader, vilket underlättar läget betydligt. Olika kylapparater förbrukar el och de kan förorsaka en överraskande höjning i hemmets energiförbrukning. Innan man tar till maskinell avkylning lönar det sig att pröva andra knep: Dra för gardinerna eller fäll ner persiennerna för att hålla strålvärmen ute. Håll dörrar och fönster stängda under dagen. Om det är varmare ute än inne, kommer inomhustemperaturen att fortsätta stiga om du har dörrar och fönster öppna trots att du känner ett drag. Se till att alla hushållsapparater, såsom kyl och frys, är väl underhållna. Då producerar de ingen onödig värmebelastning i lägenheten. Undvik att använda ugnen och värma upp bastun. Utnyttja morgon- och kvällssvalkan när du vädrar. Var noggrann med kondensvattnet Nuförtiden erbjuds hushållen en mängd olika kylanordningar och -apparater. Bordsfläktar till exempel är en bra lösning. De skapar en svalkande luftström och förbrukar relativt lite el, bordsfläktar är med andra ord även energieffektiva. På den senaste tiden har flyttbara luftkonditioneringsapparater ökat i popularitet. I de flesta luftkonditioneringsapparater finns filter som det lönar sig att kontrollera regelbundet. Det bör man göra för att säkerställa att filtren är rena och att luften cirkulerar som den ska. Avkylningsröret ska installeras så att det verkligen är ordentligt ute. Annars kan avkylningsröret blåsa in värmen tillbaka, påminner mätningsmästaren Stefan Finnilä. Det rekommenderas dessutom att avkylningen avgränsas till ett visst rum, till exempel till sovrummet. Det är inte heller Det är viktigt att komma ihåg att kontrollera och rengöra filtren i luftvärmepumpar regelbundet. särskilt klokt att använda apparater i onödan, dvs. om du inte själv befinner dig i rummet. Det är viktigt att komma ihåg att kontrollera och rengöra filtren i luftvärmepumpar regelbundet. När det gäller luftvärmepumpar framhåller Finnilä ett grundtips. I stället för att köra luftvärmepumpen med automatfunktion skulle jag använda den antingen till avkylning eller till uppvärmning. Använd manuell styrning och ställ in luftvärmepumpen i avkylningsläge när avkylning behövs. På detta sätt är det lättare att ha koll på energiförbrukningen eftersom eventuell överkylning ger onödiga kostnader. Ett annat råd Finnilä ger är att kontrollera avkylningsapparaternas kondensvatten. Det kan samlas flera liter kondensvatten på ett dygn. För att undvika vattenskador är det bra att kontrollera att kondensvattnet verkligen styrs in i avloppet. ELEKTRICITETSVERK OCH BADHUS 2/

12 BYGGANDET GÅR SMIDIGT tack vare gott samarbete Fjärrvärmebyggandet, anslutningen till jordkabelnätet samt underhållet och byggandet av trafikljus och gatubelysning är exempel på arbetsobjekt som Karleby Energi och Karleby stads tekniska servicecenter har förverkligat tillsammans i ett nära samarbete. Betydelsen av ett fungerande samspel kommer fram i många sammanhang. Tekniska servicecentret utfärdar tillstånd åt energiaffärsverket till exempel för att bygga olika konstruktioner såsom en transformatorstation. Karleby Energi sköter å sin sida underhållet och byggandet av trafikljus och gatubelysning som köptjänst åt tekniska servicecentret. 12 ELEKTRICITETSVERK OCH BADHUS 2/2014

13 Det höga tempot är en utmaning eftersom det är svårt att förutse på förhand när till exempel en kund som bor i ett enfamiljshus som byggts på 70-talet kommer att vilja byta ut oljeuppvärmningen mot fjärrvärme. Framförhållning och gemensam planering är viktigt till exempel när man monterar kabelrör i marken inför kommande kabeldragningar, säger stadsingenjör Heikki Penttilä. Enligt stadsingenjör Heikki Penttilä gör man mycket tillsammans redan i planeringsskedet. Fyra gånger per år ordnar vi ett omfattande samarbetsmöte i vilket förutom tekniska servicecentret och Karleby Energi även representanter för områdets vattenverk, teleoperatörer, planläggningen och trafikplaneringen deltar. Under dessa möten går vi även igenom långsiktiga projekt för att olika instanser ska kunna förbereda sig på vad som kommer att ske under de kommande åren och veta vilka områden byggandet gäller. Därutöver har vi naturligtvis även separata inledande möten för olika byggen. Under dessa tar vi bland annat upp arbetarskyddsfrågor och de olika parternas behov gällande objektet i fråga, berättar Penttilä. Själva arbetet utförs sedan till stor del enligt tekniska servicecentrets arbetsprogram. Framför allt i nya bostadsområden utgör Karleby Energis kabeldragningar till fastigheterna, planering, byggande och underhåll av gatubelysningen samt fjärrvärmebyggande en viktig del av byggandet. Karleby Energi har dessutom egna projekt, till exempel vad gäller anslutningen till jordkabelnätet. I dessa fall fungerar tekniska servicecentret som tillståndsgivare. När vi arbetar i gatuområdena försöker vi se till att rutterna är sådana att de så lite som möjligt stör övrigt byggande. Optimala rutter även för fjärrvärmen År 1976 började man bygga fjärrvärme i Karleby. Sedan dess har fjärrvärmen ökat i popularitet i en jämn takt och förra året anslöts Karleby Energis tretusende fjärrvärmekund till nätet. Fjärrvärmebyggandet syns i gatubilden och det är en viktig sak även för tekniska servicecentret. Det höga tempot är en utmaning eftersom det är svårt att förutse på förhand när till exempel en kund som bor i ett enfamiljshus som byggts på 70-talet kommer att vilja byta ut oljeuppvärmningen mot fjärrvärme. I sådana fall gäller det bara att anpassa sig efter situationen så bra det går och hitta en så optimal rutt som möjligt för byggandet av fjärrvärmen. I fjärrvärmeobjekt deltar även en grönområdesenhet från tekniska servicecentret som ansvarar för iståndsättningen av grönområden efter byggandet samt en byggnadsenhet som utför beläggningsarbeten. Byggandet av nya korsningar med trafikljus samt underhåll och ombyggnad av nuvarande trafikljus köper tekniska servicecentret av Karleby Energi som köptjänst. Det finns redan cirka 30 korsningar med trafikljus i Karleby och i år har euro anvisats för reparationer och ombyggnader. Karleby stad omfördelade nyligen underhållsansvaret för trafikljusen med närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten. Underhållet av Norraledens och Hamnvägens trafikljus hör till exempel nu till närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten. Karleby stad ansvarar för sin del bland annat för Södraledens ljuskorsningar och för trafikljusen som hör till stadens gatunät. Ny teknologi i gatubelysningen Tvärtemot vad man ofta tror, förvaltas gatubelysningen av tekniska servicecentret i Karleby och inte av Karleby Energi. Energiaffärsverket planerar, bygger och underhåller tills vidare gatubelysningen, men ramarna för det kommer från tekniska servicecentret. Sanerings- och byggprogram utarbetar vi tillsammans. Innevarande år har euro anvisats för nybyggnadsoch saneringsobjekt. Ett extra arbete som hör till programmet är att byta ut alla kvicksilverlampor mot energivänligare lampor i enlighet med kraven i ett EUdirektiv om detta. För detta ändamål har ett belopp om euro budgeterats, berättar Penttilä. EU-direktivet har som mål att spara energi. Det är fråga om en omfattande investering som i fallet Karleby innebär cirka två miljoner euro. Nu samlar man erfarenheter av LED-lampor och högtrycksnatriumlampor som i år installeras i områdena Leenala och Stenängen. ELEKTRICITETSVERK OCH BADHUS 2/

14 Nyheter i korthet Anslutningen till jordkabelnätet går framåt i många områden Gamla luftkablar tas bort och arbetet med att ansluta vädersäkra jordkablar till jordkabelnätet fortsätter även denna sommar i flera områden. Från Rytibacken tas luftkablarna bort strax efter semestrarna, då anslutningen till jordkabelnätet mellan Stormåsalavägens och Videlåtsvägens transformatorstationer blir klar. Samtidigt ersätts en stolptransformator med en parktransformator. Nära omfartsleden vid Höstvägen och Yxpila kan luftkablarna tas bort tack vare anslutningen till jordkabelnätet och de nya parktransformatorerna. I Yxpila görs kablingen från transformatorstationen vid Mjölkvägen i riktning mot Lahdenperä. jordkabel. Därefter är hela Fabriksgatan ansluten till jordkabelnätet, även gatubelysningen och elnätets serviceledningar, berättar Karleby Energis byggnadschef Mika Luokkala. Utöver Fabriksgatan kommer trästolpar att bytas ut mot nya järnstolpar i samband med anslutningen till jordkabelnätet på Mariegatan mellan Hälsovägen och Fabriksgatan samt i närheten av Hållhagens skola. Luokkala uppskattar att sammanlagt cirka fem kilometer 20 kilovolts medelspänningsledningar och kilometer lågspänningsledningar kommer att anslutas till kabelnätet i sommar. Reijo Niva på jordkabelbygget vid Höstvägen. Trästolpar tas bort längs Fabriksgatan För gatubelysningens del är Fabriksgatan det viktigaste objektet. De gamla trästolparna på avsnittet mellan före detta handelsinstitutet och Sandhagens korsning tas bort och ersätts med nya lyktor som byggs mellan körbanorna. I samma veva ersätts luftkabeln vid enfamiljshusen på Fabriksgatan med en Kort faktureringsintervall gör det lättare att hantera ekonomin Ett kort faktureringsintervall för eloch fjärrvärmefakturor gör det lättare för hushåll att hantera den egna ekonomin. Fördelarna med fakturering som sker till exempel en gång i månaden framhävs framför allt hos objekt med eluppvärmning. Små konsumenter har i regel fått en faktura fyra gånger per år, men nuförtiden erbjuds kunderna fakturering även till exempel varannan månad. En månads faktureringsintervall passar särskilt bra för kunder med eluppvärmning, berättar Tarja Bäckström, faktureringsansvarig. Om kunden vill byta faktureringsintervall för sin energifaktura, går det bra genom att kontakta Karleby Energis kundtjänst per telefon eller via Karleby Energis webbplats. Vi byter faktureringsintervall utan extra kostnad på kundens begäran. Det nya faktureringsintervallet börjar gälla redan från och med följande fakturering. 14 ELEKTRICITETSVERK OCH BADHUS 2/2014

15 Separata mätare ger tydlighet I många parhusbolag finns en gemensam mätare. I delade bostäder mäter en elmätare ofta den sammanlagda förbrukningen för många boende. Det är inte alltid man klarar sig utan problem i situationer, då de boende sinsemellan ska uppskatta hur den gemensamma el- eller fjärrvärmefakturan ska delas upp. Bland annat boendenas konsumtionsvanor kan skilja sig väldigt mycket från varandra. Separata mätare gör till exempel att det går smidigare om någon flyttar samt ger större tydlighet i faktureringen av el- och fjärrvärmedistributionen. Varje hushåll får då en faktura som uttryckligen gäller endast den egna förbrukningen. De långsiktiga fördelarna med detta borde beaktas redan i byggskedet, säger Tarja Separata mätare ger större tydlighet i faktureringen av el- och fjärrvärmedistributionen. Bäckström, faktureringsansvarig. Hon påminner om att energibolagets ansvar är begränsat till mätning av förbrukning och fakturering. Om flera hushåll har en gemensam el- och/eller fjärrvärmemätare, ska boendena själva sinsemellan komma överens om hur fakturan ska delas. Karleby Energi kommer att sända ut ett informationsbrev om detta i höst till sådana objekt, där två eller flera boende har en gemensam mätare. Gör en flyttanmälan i god tid Det är viktigt att du kontaktar Karleby Energis kundtjänst i tillräckligt god tid, om du vill vara säker på att elen är påkopplad i ditt nya hem då du flyttar in. Samma sak gäller om du flyttar ut, det gäller att kontakta energibolaget i tid. På så sätt undviker vi till exempel att en kund blir tvungen att betala för el som någon annan har använt. Enligt den allmänna rekommendationen i branschen ska man helst ingå elavtal minst 14 dygn innan man vill att elen ska kopplas på. I juni trädde en ändring i konsumentskyddslagen i kraft som framhåller betydelsen av att ingå elavtal i tillräckligt god tid. Med lagändringen vill man trygga konsumentens rättigheter till exempel gällande de missförhållanden telefonförsäljningen av el har orsakat. Tack vare lagändringen har kunden rätt att frånträda ett elavtal senast 14 dygn efter det att avtalet ingicks. GÖR EN FLYTTANMÄLAN: via vår webbplats per telefon till vår kundtjänst: per e-post: asiakaspalvelu@kokkolanenergia.fi Priset på elenergi sjunker Karleby Energi sänker energiavgiften på avtal som gäller tillsvidare med fyra procent fr.o.m Grundavgiften förblir oförändrad. Priset för tidsbundna avtal ändras inte. Effekten av prissänkningen för boende i höghus som förbrukar kwh per år är cirka fem euro, för en kund som förbrukar kwh per år cirka 13 euro och för boende med eluppvärmning som förbrukar kwh cirka 45 euro per år. Prissänkningen är en följd av det ändrade marknadsläget. Sänkningen förutsätter inga åtgärder av kunderna. Tilläggsuppgifter: försäljningschef Antti Rytioja, tfn Jussi Lampela har vunnit gasgrillen Jussi Lampela från Karleby har vunnit gasgrillen i lotteriet där deltagarna bestod av Karleby Energis kunder, som bytt sin el- och fjärrvärmefaktura till e-faktura i mars-juni. Karleby Energi gratulerar vinnaren och tackar alla deltagare samt nya e-fakturerings kunder. Vinnaren har blivit kontaktad personligen. ELEKTRICITETSVERK OCH BADHUS 2/

16 Vinnare i energitävlingen 1/2014 Vi fick in totalt 601 svar i energitävlingen som ingick i årets första kundtidning. Varupriserna vanns av följande personer: Aaltonen Aino, Karleby, Annala Mika, Karleby, Anttila Pertti, Haapavesi, Engberg Maiju, Karleby, Halonen Hillevi, Karleby, Hautakoski Aulis, Karleby, Jouppi Eija, Jakobstad, Karhulahti Sakari, Karleby, Kivenheimo Jyrki, Karleby, Koivula Olavi, Björneborg, Kotkamaa Susanne, Karleby, Kulmala Milla, Karleby, Lamu Väinö, Karleby, Luokkala Henrik, Karleby, Ojanperä Ville, Karleby, Potinoja Ingegerd, Karleby, Ruisaho Tuulikki, Karleby, Salminen Seppo, Karleby, Siirilä Tatu, Kelviå, Sirèn Marjatta, Karleby. Tack än en gång till alla som deltog. Vinnarna har fått sina priser. Energitävling Deltagarens namn och kontaktuppgifter: Karleby Energi betalar portot 1) ) Hur många korsningar med trafikljus finns det för närvarande i Karleby? a) cirka 15 b) cirka 30 c) cirka 60 2) Med hur många procent sänkte Karleby Energi priset på elenergi i början av juli? a) 2 procent b) 3 procent c) 4 procent 3) Hur många kvadrat solceller finns på taket till Håkan Granqvists enfamiljshus och samlar solenergi? a) 5 b) 30 c) 40 Delta i tävlingen genom att klippa ut vidstående kupong och skicka den till oss som svarsförsändelse. Svar på frågorna hittar du på någon av sidorna i denna tidning. Bland alla som svarat rätt lottar vi ut 20 st. varupriser. Sänd in svaren senast KARLEBY ENERGI KOD SVARSFÖRSÄNDELSE