Till minne av de knappt 300 ungerska lantarbetare och deras familjer som 1949 bestämde sig att trotsa den ungerska diktaturens krav och stanna kvar i

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Till minne av de knappt 300 ungerska lantarbetare och deras familjer som 1949 bestämde sig att trotsa den ungerska diktaturens krav och stanna kvar i"

Transkript

1 Till minne av de knappt 300 ungerska lantarbetare och deras familjer som 1949 bestämde sig att trotsa den ungerska diktaturens krav och stanna kvar i Sverige. Deras berättelser bidrog till skapandet av denna bok. Tack! 5

2 6

3 Innehållsförteckning Förord...9 Introduktion...11 Svensk utlännings-, invandrings - och invandrarpolitik före, under och omedelbart efter andra världskriget...14 Utlänningspolitiken...14 Den svenska arbetsmarknaden och den utländska arbetskraften under och omedelbart efter andra världskriget...19 Fritt eller ofritt arbete?...26 Beredningen för utländskt arbetskraft...33 Ungersk invandring till Sverige efter andra världskriget: Forskningsläget...46 Importen av ungersk arbetskraft till Sverige...52 Ungern efter andra världskriget...52 Den politiska maktkampen...52 Den ungerska ekonomin sovjetiseras...54 Initieringen av den ungerska arbetskraftsöverföringen...58 Avtalet med Ungern...64 Uttagningen i Ungern...75 Transporterna...82 Lakatos Miklós och Elisabets berättelse om rekryteringen och resan Svenska Lantarbetareförbundets inställning till den ungerska arbetskraftsimporten...86 Främlingar i Folkhemmet...93 De ungerska arbetarnas mottagande och arbetsplacering...93 Ankomsten...93 Lägret i Landskrona...96 Utplaceringen...99 Ofria ungerska lantarbetare på den svenska landsbygden.105 Lantarbetarnas levnadsvillkor i Sverige De ungerska lantarbetarna och tidningen Svédországi Magyar Szó (SMSz) De ungerska lantarbetarnas penningöverföringar till Ungern Missnöje och tvister med arbetsgivare Övervakningen

4 Lakatos Miklós och Elisabet berättar om de första två åren i Sverige Kallt krig och dragkamp om de ungerska lantarbetarna Den ungerska regeringen säger upp avtalet. Kommunistiska agitatorer skickas till Sverige Regimskiftet i Ungern och den ungerska Stockholmlegationens nya inställning i lantarbetarfrågan.146 Lakatos Miklós berättelse om besöket hos Vilmos Böhm. 150 Ungersk propagandakamp i Sverige Den svenska motreaktionen Den officiella reaktionen Skräckväldet söker fångar! Den svenska pressens reaktion på avtalets uppsägning Ungrarnas hemresa tragedi! Situationen för de ungerska lantarbetare som stannade kvar i Sverige, och frågan om fri eller ofri arbetskraft. Några slutsatser I ensamhetens årtionden. Lakatos Miklós och Elisabets berättelse om livet i Sverige Avslutande tankegång om vi och dem Käll- och litteraturförteckning A. Otryckta källor B. Tryckta källor C. Litteraturförteckning

5 Förord Vid Växjö universitet finns sedan flera år tillbaka en livaktig forskning om internationell migration och etniska relationer. Denna forskning bedrivs inom olika discipliner i samverkan med varandra. År 2001 etablerades ett forskningsprogram inom området, som går under namnet Arbetsmarknad, internationell migration och etniska relationer AMER. Utöver migrationsprocesser och invandrares position på arbetsmarknaden och på enskilda arbetsplatser bedrivs forskningen också kring invandrares (o)hälsa och (brist på) välbefinnande i Sverige. I programmet medverkar forskare från historia, nationalekonomi, sociologi och vårdvetenskap. Denna bok har skrivits inom ramen för AMER som är en givande forskningsmiljö som i hög grad har bidragit till att skapa gynnsamma villkor för forskningen för denna bok. Flera kapitel har ventilerats på AMERs flervetenskapliga seminarier och jag vill tacka deltagarna på seminarierna för konstruktiv kritik. Ett stort tack också till prof. Lars Olsson för sitt stöd, hjälp och värdefulla synpunkter och till fil. dr. Staffan Stranne för språkgranskning. 9

6 10

7 Introduktion Liksom folk från ett annat århundrade, främmande för svenska förhållanden, fattiga och i lappade torftiga kläder, kom de första ungerska lantarbetarna i Trelleborg De tedde sig högst obetydliga dessa enkla främlingar Men de skrev historia. För första gången har man gjort försöket att överflytta hela familjer från ett främmande land till svensk miljö. De män, kvinnor och barn som skall resa till Sverige kommer nämligen med föresatsen att stanna här. Fosterlandet är det land där man arbetar, resonerar de flesta. Därför har de sålt sina jordlappar och sina djur, och därför för de med sig utsäde och eget paprikafrö, i hopp om att få en jordbit en gång (Dagens Nyheters framsida, 6 oktober 1947). En solig söndag sommaren 1947 strömmade folk ut från den fallfärdiga kyrkobyggnaden i den lilla byn Sirok i nordöstra Ungern. Kyrkan var egentligen bara en halv kyrka, ty endast den främre delen hade tak, kring tornet och altaret. Där trängdes Sirokborna varje söndag för att lyssna på mässan. Kyrkan hade träffats av en rysk granat i slutet av andra världskriget och inte reparerats sedan dess. Att kyrkan inte hade reparerats på så lång tid var en skam för byns invånare men de saknade såväl pengar som material för att kunna göra det. Den sovjetiska Röda Armén stannade kvar i landet efter krigsslutet och höll nu på att driva in det enorma krigsskadeståndet som Ungern tvingades betala efter det förlorade kriget på tyskarnas sida. Ingenting fanns att få tag på, och att ägna sig åt kyrkans återuppbyggnad under dessa förhållanden skulle ha varit en lyx som den fattiga byn Sirok inte kunde kosta på sig. Staten var allt annat än villig att hjälpa till. Den var ju i ryssarnas händer. Bland människorna som nu strömmade ut ur kyrkan fanns det unga nygifta paret Lakatos Miklós och Elisabet. Väl ute framför kyrkan började de båda, men framför allt Miklós, lystra till vad byns utropare skrek efter sina trumslag. Det var en sällsam kungörelse som utroparen läste upp: Ett meddelande kom från Budapest att tillfälle öppnats för arbetslösa lantarbetare att få arbete utomlands! Alla lantarbetare som önskade åka till det 11

8 avlägsna landet Sverige för att arbeta där skulle anmäla sig till bynotarien! Antalet var begränsat. De som kunde tänka sig att åka skulle anmäla sig snarast! Miklós bestämde sig genast: Jag måste se vad detta är, sade han till sin nyblivna hustru Elisabet. Sverige är ett rikt land som inte drabbades av kriget och lönerna där är säkerligen mycket högre än här. Vi borde åka dit, arbeta och spara pengar Sedan kan vi komma tillbaka och bygga vårt eget hus och kanske köpa en bit jord också! Sagt och gjort, Miklós och Elisabet gick direkt från kyrkan till kommunhuset för att informera sig mer om detta märkliga meddelande som de just hade hört. Där upplystes de om att den svenska och den ungerska regeringen hade slutit ett avtal om utvandring för ett antal manliga ungerska lantarbetare till Sverige. Avtalet gällde för två år och villkoren för att få åka var yrkeskunnighet i lantarbete och djurskötsel, samt medlemskap i den ungerska lantarbetarföreningen. Lakatos Miklós uppfyllde alla dessa villkor. Han sökte genast medlemskap i lantarbetarföreningen, och godkändes som medlem direkt av fackföreningens representant. Han fick även intyg om sin yrkeskunnighet. Efter den formella anmälan och de ungerska myndigheternas godkännande blev han utvald av en svensk kommission. Han ingick då i den stora gruppen på drygt 450 lant- och skogsarbetare med familjer totalt drygt personer som under hösten och vintern 1947 fick åka från Ungern till Sverige för att arbeta i svenska skogar och ladugårdar. Efter nästan två års arbete i Sverige blev denna grupp på drygt personer, tillsammans med våra huvudpersoner Miklós och Elisabet, indragna i en ideologisk dragkamp. Den nya kommunistiska regimen i Budapest, som tog makten i Ungern våren 1949, sade nämligen upp avtalet om ungrarnas utvandring till Sverige. Lantarbetarna kommenderades hem till Ungern. När vissa av dem visade sig vara motspänstiga satte den ungerska regeringen igång en propagandakampanj i Sverige, som skulle locka lantarbetarna tillbaka till Ungern. Den kommunistiska propagandan stötte genast på motstånd av den fria världens representanter: den svenska regeringen, myndigheterna i övrigt och den svenska pressen. Mitt i propagandakampen fanns den lilla gruppen ungerska lantarbetare och deras familjer som pressades välja mellan att stanna i ett främmande land eller att åka tillbaka till ett hemland som hade omvandlats till oigenkännlighet. Miklós, som redan i tonåren var politiskt intresserad, hörde om de stora och inte alltid så tilltalande förändringarna hemma i Ungern och bestämde sig för att lita till de svenska löftena och stanna i Sverige. Hur han och hans blivande fru Elisabet kom fram till detta beslut och hur livet sedan 12

9 kom att gestalta sig i Sverige berättade de i en lång intervju under en höstkväll Den intervjun blev sedan upprinnelse till denna bok. Bokens främsta syfte är att berätta om de ovannämnda ungerska lantarbetares märkliga historia. Den vill emellertid också belysa den process som så småningom ledde fram till en radikal förändring i den svenska invandringspolitiken och i den svenska restriktiva hållningen som dittills rådde i frågan om utländsk rekrytering och arbetskraftsinvandring. Denna process startade med tre mellanstatliga avtal om import av arbetskraft mellan å ena sidan Sverige, å den andra Italien och Ungern samt ockupationsmyndigheterna i Tyskland. Ett annat syfte är att försöka besvara frågor om den svenska statens agerande: Varför tog staten på sig ansvaret att organisera denna arbetskraftsimport och varför drog den sig ur denna process år 1950? 1 Samtidigt är det viktigt att utreda vilken roll de ungerska lantarbetarna spelade i Sverige. Betraktades de som invandrade arbetare som skulle stanna i Sverige för gott, och konkurrera fritt på den svenska arbetsmarknaden, eller betraktades de som gästarbetare som skulle utföra sin uppgift i Sverige under en begränsad period och sedan resa tillbaka till Ungern? Vilket mottagande och vilken behandling fick de ungerska lantarbetarna från början, och vilka konsekvenser fick mottagandet och behandlingen för deras senare liv i Sverige? En del av arbetarna stannade alltså kvar i Sverige efter det att avtalet med Ungern sades upp av den ungerska regeringen, och den svenska regeringen erbjöd dem status som politiska flyktingar. Hur skedde det, och varför var den dittills så restriktiva svenska regeringen beredd att ge status som politisk flykting till människor som inte föreföll riskera något om de återvände till sitt hemland? Dessa frågor är också centrala i denna bok, och det är som alltid den historiska kontexten som är ytterst avgörande för att förstå vad som egentligen hände. 1 Här kommer dock endast historien om avtalet med Ungern att berättas. Om den sudettyska och den italienska importen, se bl. a. Tempsch 1997 och Järtelius

10 Svensk utlännings-, invandrings - och invandrarpolitik före, under och omedelbart efter andra världskriget Utlänningspolitiken Då bungabungaträdet bar riklig frukt, lät australnegrerna också främlingen äta därav; blev skörden medelmåttig, fick han inte göra det; blev det missväxt, åt de upp främlingen (Hugo Valentin, citerad i Hammar, 1964, s. 364). Det finns en betydelsefull skillnad mellan invandringspolitik och invandrarpolitik. De är sidor av samma mynt men numera betraktar vi dem som skilda. Invandringspolitik utövas längs med gränserna. Den omfattar statens politik att tillåta eller icke tillåta främlingar att komma in i landet, eller om de som blivit tillfälligt insläppta ska få stanna eller ej. Invandrarpolitik som ofta kompletteras med och minoritetspolitik riktas mot invandrare eller minoriteter som redan är bosatta i landet. Denna tydliga separation är dock en ganska sen företeelse i den svenska politiken. Före slutet av 1960-talet förenades dessa båda aspekter av invandringsproblematiken under en enda beteckning: utlänningspolitiken. Den omfattade framför allt det som vi idag skulle kalla invandringspolitik. Det som vi idag kallar invandrarpolitik existerade egentligen inte. Utlänningar som tilläts bosätta sig permanent i landet förväntades assimilera sig, smälta in och bli svenskar så fort som möjligt och leva enlig de gällande sederna och bestämmelserna. Därmed ansågs ingen speciell politik eller några speciella åtgärder riktade mot de nyinvandrade vara nödvändiga. De skulle ändå på ett eller annat sätt försvinna, det vill säga smälta in i det svenska majoritetssamhället. 14

11 En svensk utlänningspolitik formulerades först i samband med den stegvisa vändningen mot nationell isolationism som manifesterades hos de flesta europeiska staterna efter sekelskiftet 1900, speciellt efter första världskriget, och den hade ett tydligt samband med den nya, statligt styrda chauvinism som utvecklades i Europa under denna tid. 2 Den svenska politiken mot främlingar under mellankrigstiden var inget undantag från den gemensamma policy, som bredde ut sig och stärktes efter kriget. Den skulle skydda den egna befolkningen mot främmande inslag inom nationalstaten. Hela mellankrigstiden uppvisar en tydlig vilja från den svenska statens sida att skydda den svenska arbetsmarknaden och den svenska folkstammens renhet och homogenitet från oönskade utländska inslag. Följden blev en mycket restriktiv viseringspolitik och en strikt utlänningspolitik. Hans Lindberg fann i sin undersökning av synen på främlingar i Sverige på 1930 talet, vilken enligt honom låg till grund för 1927 års utlänningslag, att en renodling av motiv i den negativa svenska främlingssynen på trettiotalets början (klart positiva uttalanden är betydligt svårare att belägga) skulle te sig så här, utan inbördes rangordning: Allmän främlingsmotvilja Föreställningar om värdet av en ren ras Antisemitism Nationalism Rädsla för utländsk konkurrens, protektionism Omsorg om den svenska arbetsmarknaden. 3 Att tänka rasistisk, i termer av olika mänskliga raser, på 1930-talet var nästan en självklarhet och i Sverige ansåg, för att ta ett exempel, justitieministern Natanael Gärde att värdet av att vårt lands befolkning är av en sällsynt enhetlig, oblandad ras kan knappast överskattas. 4 Sådana tankar låg bakom utlänningslagen från år Det var främst viljan att skydda den svenska arbetsmarknaden och den svenska folkstammen som var dess målsättning. Styrkan och självklarheten av ett rasistisk tänkande speglas i en svensk magistrats yttrande 1931 om utlänningslagstiftningen: det säger sig själv att färgade raser under inga förhållanden, negrer icke ens som tillfälliga besökare utom i rena undantagsfall, böra äga tillträda till 2 Om de första riksdagsmotionerna som krävde en reglerad utlänningsnärvaro i landet redan före första världskriget, bl. a. för att skydda den svenska arbetsmarknaden, se Nelhans, s Många av dessa motioner föranleddes av rädslan för en tilltagande judisk invandring från Ryssland, som följd av pogromerna som utlöstes efter det misslyckade revolutionsförsöket Lindberg, s Nelhans, s

12 riket. 5 Den strikt protektionistiska inställningen förändrades inte heller med 1937 års utlänningslag: Betecknande för den allmänna inställningen är ett yttrande av 1936 års sakkunniga, som i ett avsnitt rörande flyktingfrågan, framhålla att utlänningslagen främst hade till uppgift att skydda den svenska arbetsmarknaden, så att detsamma bevarades åt landets egen befolkning samt att förhindra bosättning här i landet av ej önskvärda befolkningselement. 6 Innan den nya utlänningslagen antogs 1937 framlades flera motioner i Riksdagen som rörde flyktingfrågan i Tyskland. Några högerledamöter krävde fortfarande en biologisk kontroll av de utlänningar som sökte sig till landet. Det borde vara en bjudande plikt för de svenska statsmakterna att snarast möjligt åstadkomma en sådan invandringskontroll som ser till, att endast oss i nationalitetshänseende närstående invandrare tillåtes inkomma i landet. En sådan åtgärd anser vi vara en plikt främst mot de judiska invandrare som vårt land tagit emot och givit medborgarskap. 7 Motionärerna var rädda för en växande antisemitism som en följd av ökande judisk invandring. Denna rasistisk färgade begränsning skulle gälla trots att de var väl medvetna om den kris i befolkningsfrågan som landet befann sig i under den nämnda perioden. Trots protesterna i Riksdagen, framför allt från socialdemokratiska ledamöter, upprepade den nya utlänningslagen i stort sett den gamla, främlingsfientliga, utlänningslagen från Den nya lagen stärkte dock de politiska flyktingarnas rättsställning och gav större möjlighet till avvisnings- eller förpassningshotade utlänningar som redan fanns i landet att resa besvär i högre instanser, ända upp till regeringen. Möjligheten att få status som politisk flykting var dock ganska begränsad. Flyktingsstatus på grund av rasistiska förföljelser existerade inte i Sverige. 8 När judeförföljelserna eskalerade i Tyskland 1938 stoppade den svenska socialstyrelsen genom införande av vissa specifika gränsrekommenda- 5 Svanberg & Tydén, 1992, s Se Arbetsmarknadskommissionens PM ang. utlänningsfrågan i Sverige med speciell hänsyn till dess samband med arbetsmarknadsproblemen, från , i YK, 1156, vol. 4, RA. 7 Nelhans, s Se Nelhans, s. 38,

13 tioner i praktiken helt den judiska immigrationen till Sverige. Båda utlänningslagarnas främsta mål var, som påpekats ovan, att skydda den svenska arbetsmarknaden från yttre konkurrens och att bevara den svenska folkstammens renhet. Utlänningarna skulle hållas borta från Sveriges gränser. 9 Följden av dessa lagar blev att andelen utlänningar i Sverige var mycket liten under 1930-talet. Antalet immigranter och naturaliserade utlänningar åren framgår av tabell 1: Tabell 1: Immigranter och naturaliserade utlänningar År Immigranter Naturaliserade utlänningar * * * * * Källa: PM ang. utlänningsfrågan i Sverige med speciell hänsyn till dess samband med arbetsmarknadsproblemen, författad på Arbetsmarknadskommissionen * i medeltal 443, i medeltal Den låga andelen naturaliserade pekar på utlänningarnas tillfälliga närvaro i landet under 1930-talet. Samtidigt visar tabellen en klart minskande tendens just efter nazisternas maktövertagande i Tyskland, något som verkar peka mot en strängare praxis efter detta datum. Lagstiftningens protektionistiska tendens ändrades inte ens under kriget. Lättnaderna i viseringspolitiken som infördes efter 1941 kom för sent för att verkligen kunna hjälpa de förföljda i Tyskland. Den skenbara öppenheten gentemot vissa kategorier av flyktingar, främst nordbor, som inträdde efter årsskiftet 1942/43, och speciellt efter hösten 1943, var inget fritt val från de svenska myndigheternas sida. Det var påtvingat av den givna situationen inom vilken det ständiga arbetskraftsbehovet på den svenska arbetsmarknaden spelade en viktig pådrivande roll och efterkrigsutsikterna Se Nelhans, s. 37, 41, Se YK, Beredningen för utländskt arbetskraft, kommitté 1156, vol. 4, i RA. 11 Författarens beräkning. 12 Se även Lajos 2004, Thor

14 Den nya situationen tvingade regeringen att redan under april 1943 tillsätta en utredning om behovet av en ny utlänningslag. För att lättare tillgodogöra sig den arbetskraft som det stora antalet nordiska flyktingar representerade, upphävde den svenska regeringen i oktober 1943 arbetstillståndstvånget för de nordiska medborgare som stod i begrepp att ta anställning i riket. De sakkunniga i utredningen föreslog också inrättandet av en statlig myndighet som skulle centralisera behandlingen av flyktingoch utlänningsfrågorna. Den 1 juli 1944 inrättades Statens Utlänningskommission som central utlänningsmyndighet. 13 Speciellt intressant är att vid slutet av kriget, när utredningens resultat lades fram till Riksdagen, påpekade de sakkunniga att de frågor rörande invandringen, som tidigare varit föremål för allmän uppmärksamhet, i viss mån ha förlorat sin aktualitet under kriget. 14 Man misstänker att de syftade på den judiska invandringen, som inte längre var aktuell. De ville framhålla att det numera handlade om andra slags invandrare. Trots det ville de sakkunniga inte föreslå några genomgripande förändringar i 1937 års utlänningslag. De föreslog istället en praxis som framförallt skulle beakta utvecklingen på den svenska arbetsmarknaden: den centrala arbetsmarknadsmyndighetens uppfattning bör äga inflytande vid bedömning av invandringens betydelse för arbetsmarknaden. Eftersom man befarade en efterkrigsdepression, med stor arbetslöshet som följd, avsåg de sakkunniga att en fortsatt sträng invandringspolitik var önskvärd. Den utlänningslag som sedan antogs 1945 följde i stort sett dessa principer. 15 Det stora antalet nordiska och baltiska flyktingarna som fanns i landet behövde inte något arbetstillstånd. Snarare gällde tvång för dessa att ta anställning. Antalet utlänningar på den svenska arbetsmarknaden var därför speciellt stort vid slutet av andra världskriget jämfört med situationen före kriget. Att flyktingfrågan dominerade utlänningsdebatten i Sverige under åren närmast efter kriget berodde dock inte på dessa nordiska flyktingars närvaro. 16 Den utlöstes framförallt av ankomsten av runt flyktingar av vilka runt judar av olika nationaliteter och runt kristna polacker från tyska koncentrationsläger Den större delen av flyktingarna från de angränsande skandinaviska länderna och från de baltiska länderna, och även de människor som hämtades från koncentrationslägren på våren 1945, kom redan under det första året efter 13 Arbetsmarknadskommissionens PM från , s. 4 och Nelhans, s Citerad i Nelhans, s Se SOU 1945: 1, Nelhans, s. 45 och Tempsch, s Om flyktingdebatten se SOU 1974: 69, s Svante Hansson anger antalet judar till Se Hansson 2004, s

15 kriget att återvända till sina hemländer. Många av de andra återvände också. 18 Sveriges goda rykte efter kriget byggde framför allt på det beröm som räddningsinsatserna omedelbart efter kriget framkallade. Dessa aktioner skapade en moralisk roll och position som var mycket fördelaktig för landet. För att bibehålla och fullfölja denna roll var Sverige tvunget att inte bara att följa den internationella trenden utan även stå för en principiellt förädlad variant av den internationella praktiken i flykting- och invandrarfrågorna. Men Sverige förblev ett utpräglat pragmatiskt land där principdeklarationer och ideologier i många fall fick ge vika inför tidens krav på samförståndslösningar. Den specifika svenska självuppfattningen och rollen som världssamvete var ännu inte särskilt väl etablerad, så här strax efter En stor del av svenskarna släppte inte heller ännu alla banden till en etnisk självdefinition. Den före kriget nästan självklara, rasistiskt betonade, människosynen fanns kvar, även om den trängdes tillbaka efter avslöjandena efter kriget. De återspeglas av den socialdemokratiska tidningen Ny Tid, som i mars 1946 till exempel skrev att invandrarna måste kunna assimileras med den svenska folkstocken och helst också vara bärare av goda rasegenskaper. Invandring fick därför framställas som något nödvändigt, och nyttan måste överstiga kostnaderna för att invandringen skulle få en bredare och ärligare acceptans omedelbart efter andra världskriget. Den svenska arbetsmarknaden och den utländska arbetskraften under och omedelbart efter andra världskriget När det gäller de svenska inhemska förhållandena på arbetsmarknaden kan det konstateras att tillväxten av den demografisk och strukturellt betingade normala arbetskraftstillströmningen avstannade redan under 1930 talet. Enligt Rahaut föregicks denna minskning i tillströmningen av en partiell arbetskraftsbrist som uppstod redan under 1920-talet, vilket ledde fram till att arbetsmarknaden till en del öppnades upp för kvinnorna. Som en följd av att efterfrågan på arbetskraft då blev större än utbudet kom kvinnornas relativa lönenivåer att höjas kraftigt under 1920-talet. Till detta kom att födelsetalen under 1930-talet var så låga att det allmänt talades om en växande kris i befolkningsfrågan, vilket bland annat föran- 18 I mitten av juli 1945 fanns det bara drygt danska och norrmän kvar i Sverige. Se Olsson, 1995, s

16 ledde statliga åtgärder i form av socialpolitiska program. Under de kommande åren kom även resten av den inhemska arbetskraftsreserven, huvudsakligen bestående av kvinnor, att utnyttjas i ökande grad. 19 Den stigande arbetskraftsbristen doldes dock temporärt under kriget genom den tilltagande användningen av flyktingarnas arbetskraft. Väl inne i landet blev flyktingarna ett emotsett arbetskraftstillskott som fyllde luckorna, skapade på den svenska arbetsmarknaden av inkallelser och genom att den expanderande industrin alltmer tömde landsbygden på arbetskraft. 20 Huvudprincipen vid flyktingarnas mottagande var att samtliga, efter de nödvändiga formaliteterna, snarast möjligt [skulle] få antaga arbete i öppna marknaden. 21 Antalet flyktingar i riket ökade snabbt och de ovan angivna förhållandena medförde att det år 1944 tillsattes cirka arbetsplatser med utländsk arbetskraft, vilket motsvarade nästan 5 procent av samtliga arbetsplatser. 22 Den 1 januari 1945 fanns inte mindre än utlänningar med vistelsetillstånd i landet. 23 Runt 90 procent av dessa var skandinaviska medborgare eller balter. I landet fanns norska, danska, finska och cirka baltiska medborgare som alltså hade vistelsetillstånd. 24 Inslaget av utländsk arbetskraft på den svenska arbetsmarknaden under och efter kriget var, som chefen på Statens Arbetsmarknadsstyrelse, Bertil Olsson, uttryckte saken, en slående företeelse för svenskarna. 25 Man behöver inte fundera alltför länge för att förstå hur ovanlig utlänningarnas närvaro i landet torde ha tett sig för svenskarna under dessa år, när även Arbetsmarknadsstyrelsens chef använde sådana starka uttryck. Omedelbart före kriget, i år 1939, skriver han, fanns det runt utlänningar i landet, av vilka nästan hälften omkring var direkt sysselsatta på den svenska arbetsmarknaden och kunde försörja sig själva och sina anhöriga. 26 De föreföll smälta in i det svenska sociala landskapet. År 1944 var med andra ord hela 4,9 procent av alla ledigförklarade arbets- 19 Rahaut, Olsson, PM från , s. 3-4 i YK, 1156, vol. 4, RA. Enlig Inga Gottfarb förväntades det att flyktingarna skaffar sig egen försörjning efter sex månader. Se Gottfarb, 1986, s Om det ständiga arbetskraftsbehovet under kriget se Arbetsmarknadskommissionens PM och Nelhans, s Om vikten av efterkrigsutsikterna se Lajos, 2004, s Utlänningar som fanns internerade på förläggning, de vuxna finska medborgare och de finska barnen under 16 år som evakuerades till Sverige ingick inte i denna siffra. De fick aldrig någon personlig visering. Se Arbetsmarknadskommissionens PM angående utlänningsfrågan i Sverige, med speciell hänsyn till dess samband med arbetsmarknadsproblemen, från , s. 1-2 i YK, 1156, vol. 4, RA. 24 Balterna, framför allt ester och estlandssvenskar, anlände under andra delen av 1944 och början av Jämför PM från , s. 3 i YK, 1156, vol. 4, RA och Olsson, 1995, s Se Bertil Olssons artikel i Lantarbetaren, nr , 13 dec. 1949, s Se Bertil Olssons artikel i Lantarbetaren, nr , 13 dec. 1949, s

17 platser på arbetsförmedlingarna tillsatta med utlänningar, till antalet , av vilka den största delen var av speciellt låg status: De var flyktingar. 27 Att flyktingarna inte anställdes i de lättaste arbetena framgår av Arbetsmarknadskommissionens PM: Störst har flyktingarnas samlade arbetsprestation varit inom skogsbruket men även jordbruket och textilindustrin har fått ett ansenligt tillskott av arbetskraft. De hade gjort en betydande insats som hembiträden och inom vården också. 28 För att underlätta anställning och orientera i vissa fall i praktiken tvinga den utländska arbetskraften mot dessa yrken blev alla utlänningar som tog anställning inom skogsbruk, jordbruk, torvhantering eller inom hushållsarbete befriade från arbetsviseringstvång. När det gällde anställningar i övriga yrken bevarades tvånget intakt. 29 Efter kriget har utlänningsströmmen [bara] gått vidare, och antalet utlänningar på den svenska arbetsmarknaden har visat en jämn stegring, skriver Bertil Olsson i den ovannämnda artikeln. Några månader efter krigets slut, den 1 juli 1945, hade dock antalet anställda utlänningar minskat till runt Största delen av dessa omkring var danska och norska flyktingar som fortfarande arbetade i Sverige, men även sådana som nyvärvades efter kriget. Resten var framför allt balter som anlände under slutet av kriget och till en del ersatte de hemvändande normännen och danskarna. 30 Också mer än hälften av de runt flyktingar som hämtades från koncentrationslägren i Tyskland under våren och sommaren 1945 återvände till sina hemländer eller remigrerade till andra länder redan samma år. De betraktades som repatriander redan vid ankomsten till Sverige av de återstående knappt flyktingarna var satta i arbete redan vid årsskiftet 1945/46, och ett halvår senare var det av dem som arbetade. En stor del av dem som stannade kvar på sina förläggningar återvände till sina hemländer under De kommande åren skedde dock en ny snabb ökning av antalet utlänningar som sysselsattes i Sverige, trots att allt fler danska och norska flyktingar återvände till sina hemländer. Under mitten av 1946 fanns åter, i runda siffror, utlänningar på den svenska arbetsmarknaden Bertil Olsson ger något annorlunda och mer exakta siffror i sin artikel jämfört med AMS PM Se Arbetsmarknadskommissionens PM , s. 6, i YK, 1156, vol. 4, RA. Att det förekom även tvångsuttagning till skogsarbete nämns inte i den ovannämnda PM: n. Se om detta även Olsson, 1995, s. 17 och 52 eller Nelhans, s Se Arbetsmarknadskommissionen PM , s Närmast balter flydde till Sverige under krigets sista år. Se Olsson, 1995, s. 11 och PM , s. 3, i YK, 1156, vol. 4, RA. 31 Se PM från , s. 8, i YK, 1156, vol. 4, RA. 21

18 135 av dessa var sysselsatta inom jordbruket. Året därefter, 1947, markerar något av ett trendbrott och antalet anställda utlänningar ökade lavinartad. Under slutet av 1948 var antalet utlänningar sysselsatta i Sverige uppe i , och i oktober 1949 fanns det över arbetsanmälda utlänningar i landet. Det skedde alltså en ökning med ungefär människor på 3 år. Störst var ökningen 1948, då nästan nya utlänningar anmälde sig för arbete i Sverige. Under slutet av 1948 började dock en avtagande tendens visa sig igen. Mellan oktober 1948 och samma månad 1949 anmälde sig bara runt utlänningar som nya arbetssökande. 32 Invandrarutredningens korta karakteristik av den svenska utlänningsdebatten och påståendet att 1940-talet präglades av flyktingdebatten stämmer alltså bara för tiden under och omedelbart efter kriget. Samhällsdebatten skiftade ganska snabbt till att handla om den arbetskraftsbrist som hotade det svenska näringslivet och om det eventuella ytterligare behovet av utländskt arbetskraft. Den ekonomiska efterkrigsutvecklingen visade redan under början av 1946 att rädslan för en omfattande efterkrigsdepression med stor arbetslöshet som följd var helt obefogad. Borta var farhågorna för arbetslöshet och talet om en strängare invandringspolitik. Den ekonomiska utvecklingen efter kriget gick mot en högkonjunktur utan tigare motsvarighet. Arbetskraftssituationen har beskrivits så här av Rudolf Tempsch: kring årsskiftet 1945/46 började bristen på arbetskraft bli besvärande inom vissa sektorer av näringslivet. (Tempsch glömmer påpeka att bristen var besvärande nog redan under kriget, vilket Lars Olsson framhållit. 33 ) Svenska Arbetsgivareföreningens undersökningar uppskattade arbetskraftsbristen 1945 till cirka arbetare och i mitten av 1946 till minst Bakom arbetskraftsbristen låg under hela talet även den ogynnsamma demografiska utvecklingen, som redan då pekade mot en förgubbning av den svenska arbetskraften. 35 I januari 1946 utgav Gösta Ahlberg och Ingvar Svennilson en rapport om Sveriges industriella utveckling och den svenska arbetskraften, som visar att den inre arbetskraftstillströmningen till industrin genom den demografiska utvecklingen och näringslivets strukturella omvandling inte räckte för att fortsätta den industriella expansionen. Arbetskraftsbehovet som angavs var i storleksordningen arbetare under de närmaste årtiondena och som en sista utväg föreslogs import av framför 32 Se Statens Utlänningskommission och Arbetsmarknadsstyrelsens sammanställningar och tabeller i YK 1156, vol. 5, i RA. 33 Se Olsson, Kommerskollegiet uppskattade behovet till och Socialstyrelsen till Tempsch, 1997, s Se Nelhans s eller Tempsch, 1997, s

19 allt yngre utländskt arbetskraft. 36 Förslaget skapade en omfattande samhällsdebatt. Reaktionerna, speciellt från näringslivet och högerns sida, var övervägande positiva, medan fackföreningsrörelsen och socialdemokratin höll sig något avvaktande till frågan. 37 Denna inställning är inte alls förvånande. Som Torbjörn Lundqvist så riktigt har påpekat gynnas de anställda och deras fackliga organisationer av full sysselsättning. Därför motarbetar man politik som skulle kunna bidra till arbetslöshet, till exempel arbetskraftinvandring som hotar den fulla sysselsättningen. Arbetsgivarna önskar god tillgång på arbetskraft, och arbetslöshet är definitivt att föredra ur deras perspektiv framför arbetskraftsbrist. I perioder av brist på arbetskraft har arbetsgivarna försökt öka utbudet av arbetskraft, antingen genom att använda sig av en kartellstrategi för att hindra lönekonkurrens, eller genom att arbeta för arbetskraftsinvandring. 38 Pressreaktionen speglade denna inställning och de olika intressena. Tidskriften Industria gav röst åt de positiva reaktionerna från SAF:s sida, medan de socialdemokratiska tidningarna och fackföreningspressen var mer kritiska och kyliga till förslagen. Även rasbiologiska synpunkter anfördes. Den då i breda kretsar nästan självklara, rasistiskt betonade människosynen som dock med kraft fick träda tillbaka efter avslöjandena efter kriget återspeglas av Hannes Hyrenius, som i Svenska Familjevärnet skriver att det vore bäst med invandrade germaner och sämre med romaner och slaver. De skulle, förstås, assimileras. Liknande inställning hade, som redan påpekats, den socialdemokratiska tidningen Ny Tid. Om invandring var oundviklig, förespråkade tidningen framför allt en invandring från de nordiska länderna. 39 Den ogynnsamma demografiska utvecklingen, och den omfattande samhällsdebatten kring den, bidrog dock med all säkerhet till en mera tolerant inställning till utlänningarnas närvaro i landet. Det samhällsekonomiska intresset vann slutligen, och viseringspolitiken mjukades upp även gentemot utomnordiska medborgare vilka ansågs som nyttiga på den svenska arbetsmarknaden. I november 1946 träffades en överenskommelse mellan Statens Utlänningskommission (SUK) och Statens Arbetsmarknadskommission (SAK), vars mål var att åtminstone delvis anpassa viseringspolitiken efter den svenska arbetsmarknadens behov. Med hänsyn till den knapphet på arbetskraft, som för nuvarande råder inom flertalet yrkesområden ansåg arbetsmarknadskommissionen redan i juli 1946 att något 36 Se Ahlberg & Svennilson, s. 11 f. 37 Om fackens kyliga inställning mot import av utländsk arbetskraft se Horgby, 1993 och 1996, Nelhans, s Tempsch visar dock att facken ändrade inställning under 1947 och accepterade en begränsad invandring, men bara under fackligt reglerade former. Se Tempsch, s Lundqvist, 2002, s Se Tempsch, 1997, s Citatet ur Ny Tid på s

20 behov av en restriktiv hållning i fråga om inreseviseringarna för vissa kategorier av utlänningar inte längre förelåg. De antydde att även Statens Utlänningskommission i princip medgav att alla utländska medborgare med hemlandspass skulle kunna beviljas inresetillstånd, om det huvudsakliga skälet är arbetsanställning och om den svenska arbetsmarknaden har behov av vederbörandes arbetskraft. 40 Vid tillståndsbedömningarna utformades dock en skala för bedömning av de tilltänkta invandrarnas arbetsmarknadsvärde och önskvärdhet. 41 Den ökande medvetenheten om bristen på arbetskraft under mitten av 1947 gjorde att de allmänna principerna för beviljande av inresevisum nästan helt och hållet anpassades efter den svenska arbetsmarknadens behov. Enligt ett cirkulär till länsarbetsnämnderna, utarbetat på Statens arbetsmarknadskommission den 30 juni 1947, framhölls att av principerna som tillämpades vid bedömandet av ansökningar om inresetillstånd spela i nuvarande situation arbetsmarknadssynpunkterna en avgörande roll. Ansvaret för urvalet av de sökande åvilar därför till stor del Arbetsmarknadskommissionen, till vilken Utlänningskommissionen remitterar inkomna ansökningar för yttrande. 42 En ny och speciellt intressant aspekt av dessa nya principer, och deras praktiska tillämpning som speglar den i mitten av 1947 redan starka medvetenheten om bristen på arbetskraft är att visumansökaren inte längre behövde ange någon konkret arbetsgivare för att ansökan skulle behandlas, utan ärendet vidarebefordrades till länsarbetsnämnderna, vilka skulle försöka skaffa arbete åt ansökaren. Svaret om anställningsmöjligheten skulle lämnas snabbt, senast inom 10 dagar, eftersom erfarenhet har visat sig att utländska arbetsansökningar ganska snart bli inaktuella, om platserbjudande ej kan lämnas inom kort tid. 43 Olika principer skulle dock tillämpas gentemot visumsökande som kunde antas återvända till ursprungslandet och sådana som ansågs som eventuella permanenta invandrare. I alla fall skulle visumansökningarna lämnas in till utlänningskommissionen där det gjordes en förstahandsbedömning om den ifråga- 40 Se PM angående handläggning av inreseärenden vid Statens Arbetsmarknadskommission, 22 juli 1946, i YK 1156, vol. 4 i RA. Raderna om Statens Utlänningskommissions lättade viseringspolitik är dock överstrukna i PM: n. 41 Några tilltänkta invandringsnationaliteter prioriterades (ungrarna fanns med bland dessa) men de flesta kunde söka arbetstillstånd bara i två speciella yrkesgrupper som inte kunde ge några större antal invandrare: 1. Specialister av hög kvalitet vartill motsvarighet saknas eller varå synnerlig brist råder och 2. Personer med specialutbildning och stor yrkesskicklighet inom fack med väsentlig brist på arbetskraft. Mest gynnade var sudettyskarna. De ansågs nämligen lämpliga för anställning i tre olika yrkesgrupper, där den tredje: hantverkare och andra personer med fackutbildning kunde resultera i en betydligt högre rekrytering. Se Tempsch, 1997, s Se Cirk. Lan. nr 1153 från 30 juni 1947 i serie E V: a, vol. 1, i Arbetsmarknadsstyrelsens arkiv, arkivdepån Söderhamn. 43 ibidem 24

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

Tal vid seminarium Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga? SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

Lagen om anställningsskydd

Lagen om anställningsskydd Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:447 av Isabella Hökmark (M) Lagen om anställningsskydd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lagen om anställningsskydd

Läs mer

6 Efterkrigstidens invandring och utvandring

6 Efterkrigstidens invandring och utvandring 6 Efterkrigstidens invandring och utvandring Sammanfattning Att invandra till Sverige är en efterkrigsföreteelse. Inflyttning till Sverige har visserligen förekommit i större och mindre omfattning sedan

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 18.11.2010 2010/0210(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet

Läs mer

Migrationen en överblick Umeå den 18 januari Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet

Migrationen en överblick Umeå den 18 januari Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet Migrationen en överblick Umeå den 18 januari 2017 Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet Olika typer av migration Arbete (anställning, starta företag) Studier Familjeskäl

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av reglerna för flyttningsbidrag. Dir. 2009:108. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2009

Kommittédirektiv. Översyn av reglerna för flyttningsbidrag. Dir. 2009:108. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2009 Kommittédirektiv Översyn av reglerna för flyttningsbidrag Dir. 2009:108 Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2009 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska formulera förslag till

Läs mer

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället?

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Problemformulering Risken att nyanlända hamnar i ett socialt utanförskap är betydligt större än

Läs mer

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Föreläsning 8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik 2012-11-27 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Ekonomisk-politisk debatt handlar ofta om att förena full sysselsättning(låg arbetslöshet) med låg

Läs mer

STAFFAN INGMANSON, ERKÄN- NANDE AV YRKESKVALIFIKA- TIONER INOM EU 1

STAFFAN INGMANSON, ERKÄN- NANDE AV YRKESKVALIFIKA- TIONER INOM EU 1 STAFFAN INGMANSON, ERKÄN- NANDE AV YRKESKVALIFIKA- TIONER INOM EU 1 Jonas Malmberg* 1. INLEDNING Staffan Ingmanson disputerade den 21 oktober 2005 på avhandlingen Erkännande av yrkeskvalifikationer inom

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i utlänningslagen (2005:716); utfärdad den 27 november 2014. SFS 2014:1400 Utkom från trycket den 5 december 2014 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 att 4

Läs mer

2007-11-15. Remissyttrande Ett effektivt och flexibelt system för arbetskraftsinvandring, Ds 2007:27

2007-11-15. Remissyttrande Ett effektivt och flexibelt system för arbetskraftsinvandring, Ds 2007:27 Immigrant-institutet 2007-11-15 Justitiedepartementet Migrationsenheten Remissyttrande Ett effektivt och flexibelt system för arbetskraftsinvandring, Ds 2007:27 Immigrant-institutets yttrande om utredningen

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

Anmälan angående remiss om behovsbedömning av annat än ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen (Ds 2009:18)

Anmälan angående remiss om behovsbedömning av annat än ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen (Ds 2009:18) SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STAD SÖVERGRIPANDE SOCIAL A FRÅGOR TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2009-05-19 Handläggare: Pia Ludvigsen Ehnhage Telefon: 08 508 25 911 Till Socialtjänst-

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Invandring och befolkningsutveckling

Invandring och befolkningsutveckling Invandring och befolkningsutveckling JAN EKBERG De flesta som invandrat till Sverige har kommit hit som vuxna, i arbetsför och barnafödande åldrar och därmed bidragit till ett befolkningstillskott på sikt.

Läs mer

Snabb försämring men nu syns ljus i tunneln

Snabb försämring men nu syns ljus i tunneln 1 (9) 2010-01-28 Arbetsmarknadsåret 2009 Snabb försämring men nu syns ljus i tunneln Den mycket kraftiga nedgången i världsekonomin under hösten 2008 fortsatte ett stycke in på 2009. Under senare delen

Läs mer

Arbetsmarknaden och sociala risker: då, nu och i framtiden Umeå den 13 januari 2016

Arbetsmarknaden och sociala risker: då, nu och i framtiden Umeå den 13 januari 2016 Arbetsmarknaden och sociala risker: då, nu och i framtiden Umeå den Institutet för social forskning, Stockholms universitet Långsiktiga utvecklingsmönster 1 Befolkningsförändring och arbetskraftsdeltagande

Läs mer

Inför en modell för korttidsarbete

Inför en modell för korttidsarbete Socialdemokraterna Stockholm 2012-10-16 Inför en modell för korttidsarbete Regeringens passivitet riskerar jobben ännu en gång Hösten 2008 inleddes en våg av varsel som fick stora effekter på Sveriges

Läs mer

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten!

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobbkommissionen Socialdemokraterna i Sörmland SSU i Sörmland Sverige står inför den värsta jobbkrisen på decennier. Hårdast drabbas de som redan

Läs mer

Trots alla bekymmer som man har i Västtyskland

Trots alla bekymmer som man har i Västtyskland Direktör GONTER TRIESCH: Medbestämmanderätt i västtyska företag Direktör Gunter Triesch, f. 1926, är direktör för Deutsches Industrieinstitut i Köln, som arbetar med industriforskning och handlägger gemensamma

Läs mer

R 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet

R 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet R 6634/2000 2000-09-14 Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 19 juni 2000 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Uppehållstillstånd

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Föreläsning 8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik 2012-09-17 Emma Rosklint Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Ekonomisk-politisk debatt handlar ofta om att förena full sysselsättning(låg arbetslöshet)

Läs mer

Lika rätt ett Sverige för alla. integrationsprogram

Lika rätt ett Sverige för alla. integrationsprogram Lika rätt ett Sverige för alla integrationsprogram Vi är alla olika men har lika värde och rätt 3 En lagstiftning 5 Sveriges officiella inställning till mångfald och integration 6 Lika värde lika rätt

Läs mer

INLEDNING. European Alliance for Freedom skall arbeta för följande fundamentala förändringar:

INLEDNING. European Alliance for Freedom skall arbeta för följande fundamentala förändringar: INLEDNING De förestående EU-valen kommer att hållas mellan den och den 5 maj 014 i samtliga medlemsländer i den europeiska unionen. I detta dokument framläggs ett förslag på allmänna politiska principer

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

KOMMUNFÖRBUNDETS STÅNDPUNKTER I FRÅGESTÄLLNINGAR SOM BERÖR HEM- BYGDSRÄTTEN

KOMMUNFÖRBUNDETS STÅNDPUNKTER I FRÅGESTÄLLNINGAR SOM BERÖR HEM- BYGDSRÄTTEN KOMMUNFÖRBUNDETS STÅNDPUNKTER I FRÅGESTÄLLNINGAR SOM BERÖR HEM- BYGDSRÄTTEN Hembygdsrätten, jordförvärvsrätt/-tillstånd och näringsrätten Ålands kommunförbund/2008-10-16 Innehållsförteckning Förord...

Läs mer

A-kassan är till för dig som har arbete

A-kassan är till för dig som har arbete A-kassan är till för dig som har arbete Illustration: Robert Nyberg. Trygga vågar Trygga människor vågar. Vågar ställa om och pröva nya banor. Samhällets sätt att tillverka varor och erbjuda tjänster förändras

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

6 Sammanfattning. Problemet

6 Sammanfattning. Problemet 6 Sammanfattning Oförändrad politik och oförändrat skatteuttag möjliggör ingen framtida standardhöjning av den offentliga vården, skolan och omsorgen. Det är experternas framtidsbedömning. En sådan politik

Läs mer

Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden

Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden Bakgrund och syfte Frågan om hur de ekonomiska mål som den inre marknaden syftar till att förverkliga bör och kan balanseras mot de sociala

Läs mer

Landsorganisationen i Sverige

Landsorganisationen i Sverige Facklig feminism Facklig feminism Landsorganisationen i Sverige Grafisk form: LO Original: LOs informationsenhet Tryck: LO-tryckeriet, Stockholm 2008 isbn 978-91-566-2455-1 lo 08.02 1 000 En facklig feminism

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Blekinge, 8 mars 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Vissa ljuspunkter på en mörk arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Blekingen påverkas i hög grad av den ekonomiska

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Malta 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Malta är en konstitutionell republik och en parlamentariskt uppbyggd rättsstat. Domstolsväsendet

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Bidrag om åldersdiskriminering/niklas Bruun ALI 2007-02-04/Roland Kadefors/demografiuppdraget

Bidrag om åldersdiskriminering/niklas Bruun ALI 2007-02-04/Roland Kadefors/demografiuppdraget Bidrag om åldersdiskriminering/niklas Bruun ALI 2007-02-04/Roland Kadefors/demografiuppdraget Åldersdiskriminering och rättsläget i Sverige 1. Bakgrund I ett internationellt perspektiv är det inte ovanligt

Läs mer

Arbete och liv Befolkning, sysselsättning och företagande i Köpings kommun under 2015 samt återblickar på utvecklingen de senaste tio åren

Arbete och liv Befolkning, sysselsättning och företagande i Köpings kommun under 2015 samt återblickar på utvecklingen de senaste tio åren Arbete och liv Befolkning, sysselsättning och företagande i Köpings kommun under 2015 samt återblickar på utvecklingen de senaste tio åren Nr 1 2016 Innehåll Inledning... 3 Statistik och fakta... 3 Befolkningsutvecklingen...

Läs mer

Rapport från expertgruppen om humle 5 mars 2015

Rapport från expertgruppen om humle 5 mars 2015 1(5) Rapport från expertgruppen om humle 5 mars 2015 Sammanfattning En del länder vill behålla reglerna ungefär som de är, medan andra vill avskaffa hela systemet. De länder som vill behålla reglerna ser

Läs mer

TEMA: SYSSELSÄTTNING OCH SOCIALA RÄTTIGHETER

TEMA: SYSSELSÄTTNING OCH SOCIALA RÄTTIGHETER Lektion 18 SCIC 31/01/2014 TEMA: SYSSELSÄTTNING OCH SOCIALA RÄTTIGHETER A. Aktuell debatt om arbetskraftsinvandring (http://www.riksdagen.se/sv/debatter-- beslut/ovriga-debatter/ovrigt/ovrigdebatt/?did=h0c120130214ad&doctype=ad#pos=36)

Läs mer

Utlåtande 2011:26 RI (Dnr /2010)

Utlåtande 2011:26 RI (Dnr /2010) Utlåtande 2011:26 RI (Dnr 335-1629/2010) Ändring av kommunallagen så att europeiska och utomeuropeiska invandrare behandlas lika angående den lokala rösträtten Motion (2010:21) av Paul Lappalainen (MP)

Läs mer

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet:

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: o Stor industriell expansion i slutet 1900talet. USA hade passerat både GB och Tyskland. Världskriget hade betytt ett enormt uppsving.

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:18

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:18 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:18 Målnummer: UM8434-15 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2016-09-01 Rubrik: Möjligheten att på grund av synnerliga skäl enligt 5 kap. 18 andra stycket

Läs mer

Strategi för integration i Härnösands kommun

Strategi för integration i Härnösands kommun INTEGRATIONSPROGRAM Strategi för integration i Härnösands kommun Innehållsförteckning sidan... 3 1.1 Utgångspunkter 1.2 Det mångkulturella Härnösand... 3... 3... 4 4.1 Kommunstyrelseförvaltning. 4.2 Nämnder

Läs mer

Arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet Arbetsmarknadsutskottet Motion gällande: Hur ska Stockholms stad minska skillnaderna i sysselsättning mellan utrikes- och inrikesfödda? Problemformulering Definitionen av en arbetslös: Till de arbetslösa

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Den ryska minoritetens situation i Lettland

Den ryska minoritetens situation i Lettland Den ryska minoritetens situation i Lettland Europaprogrammet Projektarbete på B-nivå Högskolan på Gotland Vårterminen 2001 Gruppdeltagare: Anna Gahnström, Nadja Englund Lotta Nyborg, Peter Jakobsson Tomas

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 25.3.2013 SWD(2013) 78 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till Förslag till Europaparlamentets

Läs mer

HUR KAN PERSPEKTIVEN INTEGRERAS I UNDERVISNINGEN?

HUR KAN PERSPEKTIVEN INTEGRERAS I UNDERVISNINGEN? Annika Rosén Doktorand i socialt arbete Malmö Högskola Högskolepedagogisk utbildning modul 3 HUR KAN PERSPEKTIVEN INTEGRERAS I UNDERVISNINGEN? Bakgrund Jag undervisar socionomstudenter i juridik under

Läs mer

Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun. Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17. Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser

Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun. Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17. Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17 9/11 kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503

Läs mer

Rätten att återvända hem

Rätten att återvända hem Texter till Del 3 Vägen till försoning Rätten att återvända hem I juni 1996, ett år efter krigsslutet, reste Kaj Gennebäck med kort varsel till Bosnien-Hercegovina. Hans uppdrag var att hjälpa bosniakerna

Läs mer

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen? RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.

Läs mer

Rubrik: Förordning (2007:996) med instruktion för Migrationsverket

Rubrik: Förordning (2007:996) med instruktion för Migrationsverket Source: http://tinyurl.com/cppw6b2 Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna. Bilagor till författningarna saknas. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. SFS nr: 2007:996

Läs mer

TOLERANS 2 ÅSKÅDAREN SPELAR ROLL

TOLERANS 2 ÅSKÅDAREN SPELAR ROLL SIDA 1/8 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: TOLERANS LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder det arbets- och

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2017:2

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2017:2 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2017:2 Målnummer: UM1963-16 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2017-01-31 Rubrik: Arbetstillstånd är en förutsättning för att en utlänning ska få arbeta i Sverige

Läs mer

Hur länge ska folk jobba?

Hur länge ska folk jobba? DEBATTARTIKEL Bengt Furåker Hur länge ska folk jobba? Denna artikel diskuterar statsminister Fredrik Reinfeldts utspel tidigare i år om att vi i Sverige behöver förvärvsarbeta längre upp i åldrarna. Med

Läs mer

*Vidare kommer det att handla om rasism, nazism, fascism, främlingsfientlighet och fördomar, samt hur man motverkar det.

*Vidare kommer det att handla om rasism, nazism, fascism, främlingsfientlighet och fördomar, samt hur man motverkar det. Se människan Vi ska nu arbeta med ett tema de närmaste veckorna som kommer handla om människan, hur vi delat in människan i olika kategorier tidigare i historien och även nu. Vidare kommer det att handla

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för framställningar 2009 21.10.2008 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Angående: Framställning 0357/2006, ingiven av Kenneth Abela (maltesisk medborgare), om de maltesiska myndigheternas

Läs mer

Pest eller kolera. Matilda Larsson SA14c Samhällskunskap/Svenska VT15

Pest eller kolera. Matilda Larsson SA14c Samhällskunskap/Svenska VT15 Matilda Larsson SA14c Samhällskunskap/Svenska VT15 Matilda Larsson Atlingbo Resarve 122, 622 40 Romakloster matilda222@live.se, tel. 0720062382 Wisbygymnasiet Söder 621 82 VISBY Rektorsassistent Karin

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:1457 av Erik Bengtzboe (M) Politik för fler jobb och bättre integration

Motion till riksdagen 2015/16:1457 av Erik Bengtzboe (M) Politik för fler jobb och bättre integration Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:1457 av Erik Bengtzboe (M) Politik för fler jobb och bättre integration Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Läs mer

Rättsavdelningen SR 52/2016

Rättsavdelningen SR 52/2016 1 (6) Rättsavdelningen 2016-09-26 SR 52/2016 Rättsligt ställningstagande angående bedömning av om den lön, inklusive eventuella förmåner, som erbjuds för en anställning är tillräcklig för att uppfylla

Läs mer

1. Varselvågen i Kalmar län

1. Varselvågen i Kalmar län 1. Varselvågen i Kalmar län -Så drabbade varselvågen Kalmar län Januari 2013 Innehåll Inledning... 2 Varselvågen augusti - december 2012... 3 Varselsituationen i Kalmar län i ett 8-års perspektiv... 4

Läs mer

Åk. 7 Lokal kursplan historia: Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna Målbeskrivning det är viktigt att

Åk. 7 Lokal kursplan historia: Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna Målbeskrivning det är viktigt att Sida 1 av 5 Åk. 7 Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna känna till hur människor under jägarstenåldern försörjde sig kunna redogöra för hur livsvillkoren förändrades vid övergången

Läs mer

Motion till riksdagen 1987/88:A221 av Lars Werner m. fl. (vpk)

Motion till riksdagen 1987/88:A221 av Lars Werner m. fl. (vpk) Motion till riksdagen 1987/88: av Lars Werner m. fl. (vpk) om allas rätt till arbete Arbetslöshetsstatistikens baksida Sverige lever i dag i slutskedet av en högkonjunktur- en högkonjunktur som har gått

Läs mer

Motioner nr 14 72-14 7 3 år 1971. Mot. 1971 1472-1473. Nr 1472. av herr Hermansson i Stockholm m. fl.

Motioner nr 14 72-14 7 3 år 1971. Mot. 1971 1472-1473. Nr 1472. av herr Hermansson i Stockholm m. fl. Motioner nr 14 72-14 7 3 år 1971 Mot. 1971 1472-1473 Nr 1472 av herr Hermansson i Stockholm m. fl. i anledning av Kungl. Maj :ts proposition nr 107 med förslag till lag om anställningsskydd för vissa arbetstagare,

Läs mer

Hemtentamen politisk teori II.

Hemtentamen politisk teori II. Hemtentamen politisk teori II. Inledning: Att kunna formulera en fråga som är politisk-filosofiskt var inte det lättaste för mig, eftersom det inom vilken gräns kan man skapa en sådan fråga. Något som

Läs mer

Ökad jämställdhet för utländska medborgare

Ökad jämställdhet för utländska medborgare Ökad jämställdhet för utländska medborgare De får inte jobba som domare och inte rösta i riksdagsvalet. Inte heller får de byta kön. Utländska medborgare som lever i Sverige saknar fortfarande vissa rättigheter.

Läs mer

Utan uppehållstillstånd och utsatt för våld rättsliga perspektiv. Monica Burman Docent i straffrätt Juridiskt forum vid Umeå universitet

Utan uppehållstillstånd och utsatt för våld rättsliga perspektiv. Monica Burman Docent i straffrätt Juridiskt forum vid Umeå universitet Utan uppehållstillstånd och utsatt för våld rättsliga perspektiv Monica Burman Docent i straffrätt Juridiskt forum vid Umeå universitet Innehåll Statistik anhöriginvandring och internationella äktenskap.

Läs mer

Varför ska du vara med i facket?

Varför ska du vara med i facket? Varför ska du vara med i facket? www.gåmedifacket.nu 020-56 00 56 Vill du förhandla på egen hand? Det gör inte din chef. Visst kan du förhandla om din egen lön, och visst kan du själv diskutera dina villkor

Läs mer

Rättsavdelningen SR 16/2015

Rättsavdelningen SR 16/2015 BFD12 080926 1 (7) Rättsavdelningen 2015-04-24 SR 16/2015 Rättslig kommentar angående när permanent uppehållstillstånd kan ges då sökanden vid anknytning till skyddsbehövande fått ett förlängt uppehållstillstånd

Läs mer

Yttrande över förslag till föreskrifter om uppgifter om koder för funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga

Yttrande över förslag till föreskrifter om uppgifter om koder för funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga 1 Sundbyberg 28 jan 2015 Dnr: af- 2015/006156 Vår referens: Mikael Klein Mottagare: Arbetsförmedlingen Yttrande över förslag till föreskrifter om uppgifter om koder för funktionsnedsättning som medför

Läs mer

Somalia, Somaliland, Puntland och Galmudug

Somalia, Somaliland, Puntland och Galmudug Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:2889 av Markus Wiechel (SD) Somalia, Somaliland, Puntland och Galmudug Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Läs mer

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation ANFÖRANDE DATUM: 2007-10-08 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Irma Rosenberg Swedbank, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31

Läs mer

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Halmstad febr. 1982 Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Läkarförbundets agerande under det gångna året har mer än tidigare präglats av egoism, hyckleri och bristande samhällsansvar. Då jag inte kan stödja

Läs mer

Social omsorg ur ett historiskt och politiskt perspektiv. Magnus Nilsson Karlstad universitet

Social omsorg ur ett historiskt och politiskt perspektiv. Magnus Nilsson Karlstad universitet Social omsorg ur ett historiskt och politiskt perspektiv Magnus Nilsson Karlstad universitet Historik och bakgrund Under medeltiden var böndernas barn och släktingar skyldiga att ta hand om sina gamla.

Läs mer

Bilaga 6. 4 Sammanfattning och åtgärdsförslag

Bilaga 6. 4 Sammanfattning och åtgärdsförslag Utdrag ur Diskriminering av romer i Sverige - rapport från DO:s projekt åren 2002 och 2003 om åtgärder för att förebygga och motverka etnisk diskriminering av romer (s 50-54) 4 Sammanfattning och åtgärdsförslag

Läs mer

Regeringsformen (RF) 4.2 Grundläggande fri- och rättigheter

Regeringsformen (RF) 4.2 Grundläggande fri- och rättigheter Citat ur Sveriges grundlagar och riksdagsordningen Inledning av Erik Holmberg och Nils Stjernquist i bearbetning av Magnus Isberg. (utgiven av Riksdagen, 2007), Citatet är hämtat ur inledningen och handlar

Läs mer

SVERIGE INFÖR UTLANDET

SVERIGE INFÖR UTLANDET SVERIGE INFÖR UTLANDET INSTALLNINGEN till Sveriges s. k. kulturpropaganda har under årens lopp i hög grad växla t. Kring det andra världskrigets slut rådde av allt att döma en viss oro för att vårt land

Läs mer

Lektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen

Lektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen Lektion 16 SCIC 17/01/2014 TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling A. Den svenska modellen En viktig del i den svenska modellen är att löner och trygghet på arbetsmarknaden sköts genom förhandlingar

Läs mer

DOM. Ombud och offentligt biträde: SAKEN Uppehållstillstånd m.m. MIGRATIONSÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

DOM. Ombud och offentligt biträde: SAKEN Uppehållstillstånd m.m. MIGRATIONSÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT KAMMARRÄTTEN Avdelning 8 DOM Meddelad i Stockholm Sida 1 (11) KLAGANDE Migrationsverket MOTPART Ombud och offentligt biträde: ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Länsrättens i Göteborg, migrationsdomstolen, dom den 24

Läs mer

Männens jobb sätts före kvinnornas

Männens jobb sätts före kvinnornas Männens jobb sätts före kvinnornas - En granskning av Socialdemokraternas förslag om försämrat RUT-avdrag Mars 2014 Moderaterna i riksdagens skatteutskott Innehåll 1. Inledning... 3 2. HUS-avdragen...

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Kommittédirektiv. Försörjningskrav vid anhöriginvandring. Dir. 2008:12. Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008

Kommittédirektiv. Försörjningskrav vid anhöriginvandring. Dir. 2008:12. Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008 Kommittédirektiv Försörjningskrav vid anhöriginvandring Dir. 2008:12 Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska lämna förslag som innebär att

Läs mer

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet!

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Trä- och Möbelindustriförbundet och Skogsindustrierna Visby den 5 juli 2010 1 Vi representerar företag med 40 000 anställda Trä- och Möbelindustriförbundet

Läs mer

Bilaga 4 Invandringens historia

Bilaga 4 Invandringens historia Bilaga 4 Invandringens historia På sätt och vis kan man säga att alla svenskar är invandrare. När inlandsisen täckte vårt land, fanns här inga människor. Det var först när isen började släppa sitt grepp

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2923 av Julia Kronlid m.fl. (SD) Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik

Motion till riksdagen: 2014/15:2923 av Julia Kronlid m.fl. (SD) Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik SD Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2923 av Julia Kronlid m.fl. (SD) Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som

Läs mer

Välkommen till Seko!

Välkommen till Seko! Välkommen till Seko! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen till Seko! Som medlem hos oss står du starkare på din arbetsplats. Starkare tack vare att vi är många. Det är det som gör att vi kan ställa krav

Läs mer

Riktlinje mot våldsbejakande extremism

Riktlinje mot våldsbejakande extremism Riktlinje 1 (5) Riktlinje mot våldsbejakande extremism 1. Bakgrund Sveriges regering tillsatte i juli 2014 en nationell samordnare för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism. Uppdraget, som

Läs mer

Socialpolitik och välfärd

Socialpolitik och välfärd Socialpolitik och välfärd Socialpolitiska klassiker 2014-01-23 Zhanna Kravchenko Socialpolitiska teorier bygger på olika perspektiv: Ekonomiska argument om produktiva & finansiella grunder och Vs effektivitet

Läs mer

Små barn har stort behov av omsorg

Små barn har stort behov av omsorg Små barn har stort behov av omsorg Den svenska förskolan byggs upp Sverige var ett av de första länderna i Europa med offentligt finansierad barnomsorg. Sedan 1970-talet har antalet inskrivna barn i daghem/förskola

Läs mer

Invandringen av kvinnor till Sverige från Finland, Norge och Västtyskland 1945 1960

Invandringen av kvinnor till Sverige från Finland, Norge och Västtyskland 1945 1960 Invandringen av kvinnor till Sverige från Finland, Norge och Västtyskland 1945 1960 Om push- och pull-faktorer Den osynliga migrationshistorien D a n i e l Ra u h u t Medan 1930-talets invandringsdebatt

Läs mer

Jonas Ebbesson Orättvisa miljöer

Jonas Ebbesson Orättvisa miljöer Jonas Ebbesson Orättvisa miljöer Även miljöfrågor polariserar rika mot fattiga. Miljöpolitik kan vara rasistisk. I många länder är miljörättvisa en politisk stridsfråga. Varför inte i Sverige? I "Cancergränden",

Läs mer

Fråga 1. KURSIV=EJ NÖDVÄNDIG. Använd nedanstående tabell för att besvara de frågor som följer. Antal anställda Lön Marginalintäktsprodukten,

Fråga 1. KURSIV=EJ NÖDVÄNDIG. Använd nedanstående tabell för att besvara de frågor som följer. Antal anställda Lön Marginalintäktsprodukten, Frågor på Arbetsmarknaden. Reviderad: 2012-12-05. Definition i FJ: Strukturell arbetslöshet = Naturlig arbetslöshet =klassisk arbetslöshet (=arbetslöshet till följd av att reallönen är för hög) + friktionsarbetslöshet.

Läs mer

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4 ÖRJAN EDSTRÖM Andreas Inghammar, Funktionshindrad med rätt till arbete? En komparativ studie av arbetsrättsliga regleringar kring arbete och funktionshinder i Sverige, England och Tyskland, Juristförlaget

Läs mer

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet?

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgiftsformulering: Vilka slutsatser kan du, med hjälp av källorna, dra om hur staten såg på dessa grupper på 1600-talet?

Läs mer

Rättslig styrning 2011-06-22 RCI 19/2011

Rättslig styrning 2011-06-22 RCI 19/2011 BFD12 080926 1 (5) Rättslig styrning 2011-06-22 RCI 19/2011 Rättsligt ställningstagande angående uppehållstillstånd för fristadsförfattare 1 Bakgrund Med fristadsförfattare avses författare som i sina

Läs mer

LEVANDE LANDSBYGD. På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet.

LEVANDE LANDSBYGD. På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet. MULLSJÖ KOMMUN 63 LEVANDE LANDSBYGD På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet. HUR SER DET UT? Jordbruk, skogsbruk Antalet

Läs mer