Till minne av de knappt 300 ungerska lantarbetare och deras familjer som 1949 bestämde sig att trotsa den ungerska diktaturens krav och stanna kvar i

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Till minne av de knappt 300 ungerska lantarbetare och deras familjer som 1949 bestämde sig att trotsa den ungerska diktaturens krav och stanna kvar i"

Transkript

1 Till minne av de knappt 300 ungerska lantarbetare och deras familjer som 1949 bestämde sig att trotsa den ungerska diktaturens krav och stanna kvar i Sverige. Deras berättelser bidrog till skapandet av denna bok. Tack! 5

2 6

3 Innehållsförteckning Förord...9 Introduktion...11 Svensk utlännings-, invandrings - och invandrarpolitik före, under och omedelbart efter andra världskriget...14 Utlänningspolitiken...14 Den svenska arbetsmarknaden och den utländska arbetskraften under och omedelbart efter andra världskriget...19 Fritt eller ofritt arbete?...26 Beredningen för utländskt arbetskraft...33 Ungersk invandring till Sverige efter andra världskriget: Forskningsläget...46 Importen av ungersk arbetskraft till Sverige...52 Ungern efter andra världskriget...52 Den politiska maktkampen...52 Den ungerska ekonomin sovjetiseras...54 Initieringen av den ungerska arbetskraftsöverföringen...58 Avtalet med Ungern...64 Uttagningen i Ungern...75 Transporterna...82 Lakatos Miklós och Elisabets berättelse om rekryteringen och resan Svenska Lantarbetareförbundets inställning till den ungerska arbetskraftsimporten...86 Främlingar i Folkhemmet...93 De ungerska arbetarnas mottagande och arbetsplacering...93 Ankomsten...93 Lägret i Landskrona...96 Utplaceringen...99 Ofria ungerska lantarbetare på den svenska landsbygden.105 Lantarbetarnas levnadsvillkor i Sverige De ungerska lantarbetarna och tidningen Svédországi Magyar Szó (SMSz) De ungerska lantarbetarnas penningöverföringar till Ungern Missnöje och tvister med arbetsgivare Övervakningen

4 Lakatos Miklós och Elisabet berättar om de första två åren i Sverige Kallt krig och dragkamp om de ungerska lantarbetarna Den ungerska regeringen säger upp avtalet. Kommunistiska agitatorer skickas till Sverige Regimskiftet i Ungern och den ungerska Stockholmlegationens nya inställning i lantarbetarfrågan.146 Lakatos Miklós berättelse om besöket hos Vilmos Böhm. 150 Ungersk propagandakamp i Sverige Den svenska motreaktionen Den officiella reaktionen Skräckväldet söker fångar! Den svenska pressens reaktion på avtalets uppsägning Ungrarnas hemresa tragedi! Situationen för de ungerska lantarbetare som stannade kvar i Sverige, och frågan om fri eller ofri arbetskraft. Några slutsatser I ensamhetens årtionden. Lakatos Miklós och Elisabets berättelse om livet i Sverige Avslutande tankegång om vi och dem Käll- och litteraturförteckning A. Otryckta källor B. Tryckta källor C. Litteraturförteckning

5 Förord Vid Växjö universitet finns sedan flera år tillbaka en livaktig forskning om internationell migration och etniska relationer. Denna forskning bedrivs inom olika discipliner i samverkan med varandra. År 2001 etablerades ett forskningsprogram inom området, som går under namnet Arbetsmarknad, internationell migration och etniska relationer AMER. Utöver migrationsprocesser och invandrares position på arbetsmarknaden och på enskilda arbetsplatser bedrivs forskningen också kring invandrares (o)hälsa och (brist på) välbefinnande i Sverige. I programmet medverkar forskare från historia, nationalekonomi, sociologi och vårdvetenskap. Denna bok har skrivits inom ramen för AMER som är en givande forskningsmiljö som i hög grad har bidragit till att skapa gynnsamma villkor för forskningen för denna bok. Flera kapitel har ventilerats på AMERs flervetenskapliga seminarier och jag vill tacka deltagarna på seminarierna för konstruktiv kritik. Ett stort tack också till prof. Lars Olsson för sitt stöd, hjälp och värdefulla synpunkter och till fil. dr. Staffan Stranne för språkgranskning. 9

6 10

7 Introduktion Liksom folk från ett annat århundrade, främmande för svenska förhållanden, fattiga och i lappade torftiga kläder, kom de första ungerska lantarbetarna i Trelleborg De tedde sig högst obetydliga dessa enkla främlingar Men de skrev historia. För första gången har man gjort försöket att överflytta hela familjer från ett främmande land till svensk miljö. De män, kvinnor och barn som skall resa till Sverige kommer nämligen med föresatsen att stanna här. Fosterlandet är det land där man arbetar, resonerar de flesta. Därför har de sålt sina jordlappar och sina djur, och därför för de med sig utsäde och eget paprikafrö, i hopp om att få en jordbit en gång (Dagens Nyheters framsida, 6 oktober 1947). En solig söndag sommaren 1947 strömmade folk ut från den fallfärdiga kyrkobyggnaden i den lilla byn Sirok i nordöstra Ungern. Kyrkan var egentligen bara en halv kyrka, ty endast den främre delen hade tak, kring tornet och altaret. Där trängdes Sirokborna varje söndag för att lyssna på mässan. Kyrkan hade träffats av en rysk granat i slutet av andra världskriget och inte reparerats sedan dess. Att kyrkan inte hade reparerats på så lång tid var en skam för byns invånare men de saknade såväl pengar som material för att kunna göra det. Den sovjetiska Röda Armén stannade kvar i landet efter krigsslutet och höll nu på att driva in det enorma krigsskadeståndet som Ungern tvingades betala efter det förlorade kriget på tyskarnas sida. Ingenting fanns att få tag på, och att ägna sig åt kyrkans återuppbyggnad under dessa förhållanden skulle ha varit en lyx som den fattiga byn Sirok inte kunde kosta på sig. Staten var allt annat än villig att hjälpa till. Den var ju i ryssarnas händer. Bland människorna som nu strömmade ut ur kyrkan fanns det unga nygifta paret Lakatos Miklós och Elisabet. Väl ute framför kyrkan började de båda, men framför allt Miklós, lystra till vad byns utropare skrek efter sina trumslag. Det var en sällsam kungörelse som utroparen läste upp: Ett meddelande kom från Budapest att tillfälle öppnats för arbetslösa lantarbetare att få arbete utomlands! Alla lantarbetare som önskade åka till det 11

8 avlägsna landet Sverige för att arbeta där skulle anmäla sig till bynotarien! Antalet var begränsat. De som kunde tänka sig att åka skulle anmäla sig snarast! Miklós bestämde sig genast: Jag måste se vad detta är, sade han till sin nyblivna hustru Elisabet. Sverige är ett rikt land som inte drabbades av kriget och lönerna där är säkerligen mycket högre än här. Vi borde åka dit, arbeta och spara pengar Sedan kan vi komma tillbaka och bygga vårt eget hus och kanske köpa en bit jord också! Sagt och gjort, Miklós och Elisabet gick direkt från kyrkan till kommunhuset för att informera sig mer om detta märkliga meddelande som de just hade hört. Där upplystes de om att den svenska och den ungerska regeringen hade slutit ett avtal om utvandring för ett antal manliga ungerska lantarbetare till Sverige. Avtalet gällde för två år och villkoren för att få åka var yrkeskunnighet i lantarbete och djurskötsel, samt medlemskap i den ungerska lantarbetarföreningen. Lakatos Miklós uppfyllde alla dessa villkor. Han sökte genast medlemskap i lantarbetarföreningen, och godkändes som medlem direkt av fackföreningens representant. Han fick även intyg om sin yrkeskunnighet. Efter den formella anmälan och de ungerska myndigheternas godkännande blev han utvald av en svensk kommission. Han ingick då i den stora gruppen på drygt 450 lant- och skogsarbetare med familjer totalt drygt personer som under hösten och vintern 1947 fick åka från Ungern till Sverige för att arbeta i svenska skogar och ladugårdar. Efter nästan två års arbete i Sverige blev denna grupp på drygt personer, tillsammans med våra huvudpersoner Miklós och Elisabet, indragna i en ideologisk dragkamp. Den nya kommunistiska regimen i Budapest, som tog makten i Ungern våren 1949, sade nämligen upp avtalet om ungrarnas utvandring till Sverige. Lantarbetarna kommenderades hem till Ungern. När vissa av dem visade sig vara motspänstiga satte den ungerska regeringen igång en propagandakampanj i Sverige, som skulle locka lantarbetarna tillbaka till Ungern. Den kommunistiska propagandan stötte genast på motstånd av den fria världens representanter: den svenska regeringen, myndigheterna i övrigt och den svenska pressen. Mitt i propagandakampen fanns den lilla gruppen ungerska lantarbetare och deras familjer som pressades välja mellan att stanna i ett främmande land eller att åka tillbaka till ett hemland som hade omvandlats till oigenkännlighet. Miklós, som redan i tonåren var politiskt intresserad, hörde om de stora och inte alltid så tilltalande förändringarna hemma i Ungern och bestämde sig för att lita till de svenska löftena och stanna i Sverige. Hur han och hans blivande fru Elisabet kom fram till detta beslut och hur livet sedan 12

9 kom att gestalta sig i Sverige berättade de i en lång intervju under en höstkväll Den intervjun blev sedan upprinnelse till denna bok. Bokens främsta syfte är att berätta om de ovannämnda ungerska lantarbetares märkliga historia. Den vill emellertid också belysa den process som så småningom ledde fram till en radikal förändring i den svenska invandringspolitiken och i den svenska restriktiva hållningen som dittills rådde i frågan om utländsk rekrytering och arbetskraftsinvandring. Denna process startade med tre mellanstatliga avtal om import av arbetskraft mellan å ena sidan Sverige, å den andra Italien och Ungern samt ockupationsmyndigheterna i Tyskland. Ett annat syfte är att försöka besvara frågor om den svenska statens agerande: Varför tog staten på sig ansvaret att organisera denna arbetskraftsimport och varför drog den sig ur denna process år 1950? 1 Samtidigt är det viktigt att utreda vilken roll de ungerska lantarbetarna spelade i Sverige. Betraktades de som invandrade arbetare som skulle stanna i Sverige för gott, och konkurrera fritt på den svenska arbetsmarknaden, eller betraktades de som gästarbetare som skulle utföra sin uppgift i Sverige under en begränsad period och sedan resa tillbaka till Ungern? Vilket mottagande och vilken behandling fick de ungerska lantarbetarna från början, och vilka konsekvenser fick mottagandet och behandlingen för deras senare liv i Sverige? En del av arbetarna stannade alltså kvar i Sverige efter det att avtalet med Ungern sades upp av den ungerska regeringen, och den svenska regeringen erbjöd dem status som politiska flyktingar. Hur skedde det, och varför var den dittills så restriktiva svenska regeringen beredd att ge status som politisk flykting till människor som inte föreföll riskera något om de återvände till sitt hemland? Dessa frågor är också centrala i denna bok, och det är som alltid den historiska kontexten som är ytterst avgörande för att förstå vad som egentligen hände. 1 Här kommer dock endast historien om avtalet med Ungern att berättas. Om den sudettyska och den italienska importen, se bl. a. Tempsch 1997 och Järtelius

10 Svensk utlännings-, invandrings - och invandrarpolitik före, under och omedelbart efter andra världskriget Utlänningspolitiken Då bungabungaträdet bar riklig frukt, lät australnegrerna också främlingen äta därav; blev skörden medelmåttig, fick han inte göra det; blev det missväxt, åt de upp främlingen (Hugo Valentin, citerad i Hammar, 1964, s. 364). Det finns en betydelsefull skillnad mellan invandringspolitik och invandrarpolitik. De är sidor av samma mynt men numera betraktar vi dem som skilda. Invandringspolitik utövas längs med gränserna. Den omfattar statens politik att tillåta eller icke tillåta främlingar att komma in i landet, eller om de som blivit tillfälligt insläppta ska få stanna eller ej. Invandrarpolitik som ofta kompletteras med och minoritetspolitik riktas mot invandrare eller minoriteter som redan är bosatta i landet. Denna tydliga separation är dock en ganska sen företeelse i den svenska politiken. Före slutet av 1960-talet förenades dessa båda aspekter av invandringsproblematiken under en enda beteckning: utlänningspolitiken. Den omfattade framför allt det som vi idag skulle kalla invandringspolitik. Det som vi idag kallar invandrarpolitik existerade egentligen inte. Utlänningar som tilläts bosätta sig permanent i landet förväntades assimilera sig, smälta in och bli svenskar så fort som möjligt och leva enlig de gällande sederna och bestämmelserna. Därmed ansågs ingen speciell politik eller några speciella åtgärder riktade mot de nyinvandrade vara nödvändiga. De skulle ändå på ett eller annat sätt försvinna, det vill säga smälta in i det svenska majoritetssamhället. 14

11 En svensk utlänningspolitik formulerades först i samband med den stegvisa vändningen mot nationell isolationism som manifesterades hos de flesta europeiska staterna efter sekelskiftet 1900, speciellt efter första världskriget, och den hade ett tydligt samband med den nya, statligt styrda chauvinism som utvecklades i Europa under denna tid. 2 Den svenska politiken mot främlingar under mellankrigstiden var inget undantag från den gemensamma policy, som bredde ut sig och stärktes efter kriget. Den skulle skydda den egna befolkningen mot främmande inslag inom nationalstaten. Hela mellankrigstiden uppvisar en tydlig vilja från den svenska statens sida att skydda den svenska arbetsmarknaden och den svenska folkstammens renhet och homogenitet från oönskade utländska inslag. Följden blev en mycket restriktiv viseringspolitik och en strikt utlänningspolitik. Hans Lindberg fann i sin undersökning av synen på främlingar i Sverige på 1930 talet, vilken enligt honom låg till grund för 1927 års utlänningslag, att en renodling av motiv i den negativa svenska främlingssynen på trettiotalets början (klart positiva uttalanden är betydligt svårare att belägga) skulle te sig så här, utan inbördes rangordning: Allmän främlingsmotvilja Föreställningar om värdet av en ren ras Antisemitism Nationalism Rädsla för utländsk konkurrens, protektionism Omsorg om den svenska arbetsmarknaden. 3 Att tänka rasistisk, i termer av olika mänskliga raser, på 1930-talet var nästan en självklarhet och i Sverige ansåg, för att ta ett exempel, justitieministern Natanael Gärde att värdet av att vårt lands befolkning är av en sällsynt enhetlig, oblandad ras kan knappast överskattas. 4 Sådana tankar låg bakom utlänningslagen från år Det var främst viljan att skydda den svenska arbetsmarknaden och den svenska folkstammen som var dess målsättning. Styrkan och självklarheten av ett rasistisk tänkande speglas i en svensk magistrats yttrande 1931 om utlänningslagstiftningen: det säger sig själv att färgade raser under inga förhållanden, negrer icke ens som tillfälliga besökare utom i rena undantagsfall, böra äga tillträda till 2 Om de första riksdagsmotionerna som krävde en reglerad utlänningsnärvaro i landet redan före första världskriget, bl. a. för att skydda den svenska arbetsmarknaden, se Nelhans, s Många av dessa motioner föranleddes av rädslan för en tilltagande judisk invandring från Ryssland, som följd av pogromerna som utlöstes efter det misslyckade revolutionsförsöket Lindberg, s Nelhans, s

12 riket. 5 Den strikt protektionistiska inställningen förändrades inte heller med 1937 års utlänningslag: Betecknande för den allmänna inställningen är ett yttrande av 1936 års sakkunniga, som i ett avsnitt rörande flyktingfrågan, framhålla att utlänningslagen främst hade till uppgift att skydda den svenska arbetsmarknaden, så att detsamma bevarades åt landets egen befolkning samt att förhindra bosättning här i landet av ej önskvärda befolkningselement. 6 Innan den nya utlänningslagen antogs 1937 framlades flera motioner i Riksdagen som rörde flyktingfrågan i Tyskland. Några högerledamöter krävde fortfarande en biologisk kontroll av de utlänningar som sökte sig till landet. Det borde vara en bjudande plikt för de svenska statsmakterna att snarast möjligt åstadkomma en sådan invandringskontroll som ser till, att endast oss i nationalitetshänseende närstående invandrare tillåtes inkomma i landet. En sådan åtgärd anser vi vara en plikt främst mot de judiska invandrare som vårt land tagit emot och givit medborgarskap. 7 Motionärerna var rädda för en växande antisemitism som en följd av ökande judisk invandring. Denna rasistisk färgade begränsning skulle gälla trots att de var väl medvetna om den kris i befolkningsfrågan som landet befann sig i under den nämnda perioden. Trots protesterna i Riksdagen, framför allt från socialdemokratiska ledamöter, upprepade den nya utlänningslagen i stort sett den gamla, främlingsfientliga, utlänningslagen från Den nya lagen stärkte dock de politiska flyktingarnas rättsställning och gav större möjlighet till avvisnings- eller förpassningshotade utlänningar som redan fanns i landet att resa besvär i högre instanser, ända upp till regeringen. Möjligheten att få status som politisk flykting var dock ganska begränsad. Flyktingsstatus på grund av rasistiska förföljelser existerade inte i Sverige. 8 När judeförföljelserna eskalerade i Tyskland 1938 stoppade den svenska socialstyrelsen genom införande av vissa specifika gränsrekommenda- 5 Svanberg & Tydén, 1992, s Se Arbetsmarknadskommissionens PM ang. utlänningsfrågan i Sverige med speciell hänsyn till dess samband med arbetsmarknadsproblemen, från , i YK, 1156, vol. 4, RA. 7 Nelhans, s Se Nelhans, s. 38,

13 tioner i praktiken helt den judiska immigrationen till Sverige. Båda utlänningslagarnas främsta mål var, som påpekats ovan, att skydda den svenska arbetsmarknaden från yttre konkurrens och att bevara den svenska folkstammens renhet. Utlänningarna skulle hållas borta från Sveriges gränser. 9 Följden av dessa lagar blev att andelen utlänningar i Sverige var mycket liten under 1930-talet. Antalet immigranter och naturaliserade utlänningar åren framgår av tabell 1: Tabell 1: Immigranter och naturaliserade utlänningar År Immigranter Naturaliserade utlänningar * * * * * Källa: PM ang. utlänningsfrågan i Sverige med speciell hänsyn till dess samband med arbetsmarknadsproblemen, författad på Arbetsmarknadskommissionen * i medeltal 443, i medeltal Den låga andelen naturaliserade pekar på utlänningarnas tillfälliga närvaro i landet under 1930-talet. Samtidigt visar tabellen en klart minskande tendens just efter nazisternas maktövertagande i Tyskland, något som verkar peka mot en strängare praxis efter detta datum. Lagstiftningens protektionistiska tendens ändrades inte ens under kriget. Lättnaderna i viseringspolitiken som infördes efter 1941 kom för sent för att verkligen kunna hjälpa de förföljda i Tyskland. Den skenbara öppenheten gentemot vissa kategorier av flyktingar, främst nordbor, som inträdde efter årsskiftet 1942/43, och speciellt efter hösten 1943, var inget fritt val från de svenska myndigheternas sida. Det var påtvingat av den givna situationen inom vilken det ständiga arbetskraftsbehovet på den svenska arbetsmarknaden spelade en viktig pådrivande roll och efterkrigsutsikterna Se Nelhans, s. 37, 41, Se YK, Beredningen för utländskt arbetskraft, kommitté 1156, vol. 4, i RA. 11 Författarens beräkning. 12 Se även Lajos 2004, Thor

14 Den nya situationen tvingade regeringen att redan under april 1943 tillsätta en utredning om behovet av en ny utlänningslag. För att lättare tillgodogöra sig den arbetskraft som det stora antalet nordiska flyktingar representerade, upphävde den svenska regeringen i oktober 1943 arbetstillståndstvånget för de nordiska medborgare som stod i begrepp att ta anställning i riket. De sakkunniga i utredningen föreslog också inrättandet av en statlig myndighet som skulle centralisera behandlingen av flyktingoch utlänningsfrågorna. Den 1 juli 1944 inrättades Statens Utlänningskommission som central utlänningsmyndighet. 13 Speciellt intressant är att vid slutet av kriget, när utredningens resultat lades fram till Riksdagen, påpekade de sakkunniga att de frågor rörande invandringen, som tidigare varit föremål för allmän uppmärksamhet, i viss mån ha förlorat sin aktualitet under kriget. 14 Man misstänker att de syftade på den judiska invandringen, som inte längre var aktuell. De ville framhålla att det numera handlade om andra slags invandrare. Trots det ville de sakkunniga inte föreslå några genomgripande förändringar i 1937 års utlänningslag. De föreslog istället en praxis som framförallt skulle beakta utvecklingen på den svenska arbetsmarknaden: den centrala arbetsmarknadsmyndighetens uppfattning bör äga inflytande vid bedömning av invandringens betydelse för arbetsmarknaden. Eftersom man befarade en efterkrigsdepression, med stor arbetslöshet som följd, avsåg de sakkunniga att en fortsatt sträng invandringspolitik var önskvärd. Den utlänningslag som sedan antogs 1945 följde i stort sett dessa principer. 15 Det stora antalet nordiska och baltiska flyktingarna som fanns i landet behövde inte något arbetstillstånd. Snarare gällde tvång för dessa att ta anställning. Antalet utlänningar på den svenska arbetsmarknaden var därför speciellt stort vid slutet av andra världskriget jämfört med situationen före kriget. Att flyktingfrågan dominerade utlänningsdebatten i Sverige under åren närmast efter kriget berodde dock inte på dessa nordiska flyktingars närvaro. 16 Den utlöstes framförallt av ankomsten av runt flyktingar av vilka runt judar av olika nationaliteter och runt kristna polacker från tyska koncentrationsläger Den större delen av flyktingarna från de angränsande skandinaviska länderna och från de baltiska länderna, och även de människor som hämtades från koncentrationslägren på våren 1945, kom redan under det första året efter 13 Arbetsmarknadskommissionens PM från , s. 4 och Nelhans, s Citerad i Nelhans, s Se SOU 1945: 1, Nelhans, s. 45 och Tempsch, s Om flyktingdebatten se SOU 1974: 69, s Svante Hansson anger antalet judar till Se Hansson 2004, s

15 kriget att återvända till sina hemländer. Många av de andra återvände också. 18 Sveriges goda rykte efter kriget byggde framför allt på det beröm som räddningsinsatserna omedelbart efter kriget framkallade. Dessa aktioner skapade en moralisk roll och position som var mycket fördelaktig för landet. För att bibehålla och fullfölja denna roll var Sverige tvunget att inte bara att följa den internationella trenden utan även stå för en principiellt förädlad variant av den internationella praktiken i flykting- och invandrarfrågorna. Men Sverige förblev ett utpräglat pragmatiskt land där principdeklarationer och ideologier i många fall fick ge vika inför tidens krav på samförståndslösningar. Den specifika svenska självuppfattningen och rollen som världssamvete var ännu inte särskilt väl etablerad, så här strax efter En stor del av svenskarna släppte inte heller ännu alla banden till en etnisk självdefinition. Den före kriget nästan självklara, rasistiskt betonade, människosynen fanns kvar, även om den trängdes tillbaka efter avslöjandena efter kriget. De återspeglas av den socialdemokratiska tidningen Ny Tid, som i mars 1946 till exempel skrev att invandrarna måste kunna assimileras med den svenska folkstocken och helst också vara bärare av goda rasegenskaper. Invandring fick därför framställas som något nödvändigt, och nyttan måste överstiga kostnaderna för att invandringen skulle få en bredare och ärligare acceptans omedelbart efter andra världskriget. Den svenska arbetsmarknaden och den utländska arbetskraften under och omedelbart efter andra världskriget När det gäller de svenska inhemska förhållandena på arbetsmarknaden kan det konstateras att tillväxten av den demografisk och strukturellt betingade normala arbetskraftstillströmningen avstannade redan under 1930 talet. Enligt Rahaut föregicks denna minskning i tillströmningen av en partiell arbetskraftsbrist som uppstod redan under 1920-talet, vilket ledde fram till att arbetsmarknaden till en del öppnades upp för kvinnorna. Som en följd av att efterfrågan på arbetskraft då blev större än utbudet kom kvinnornas relativa lönenivåer att höjas kraftigt under 1920-talet. Till detta kom att födelsetalen under 1930-talet var så låga att det allmänt talades om en växande kris i befolkningsfrågan, vilket bland annat föran- 18 I mitten av juli 1945 fanns det bara drygt danska och norrmän kvar i Sverige. Se Olsson, 1995, s

16 ledde statliga åtgärder i form av socialpolitiska program. Under de kommande åren kom även resten av den inhemska arbetskraftsreserven, huvudsakligen bestående av kvinnor, att utnyttjas i ökande grad. 19 Den stigande arbetskraftsbristen doldes dock temporärt under kriget genom den tilltagande användningen av flyktingarnas arbetskraft. Väl inne i landet blev flyktingarna ett emotsett arbetskraftstillskott som fyllde luckorna, skapade på den svenska arbetsmarknaden av inkallelser och genom att den expanderande industrin alltmer tömde landsbygden på arbetskraft. 20 Huvudprincipen vid flyktingarnas mottagande var att samtliga, efter de nödvändiga formaliteterna, snarast möjligt [skulle] få antaga arbete i öppna marknaden. 21 Antalet flyktingar i riket ökade snabbt och de ovan angivna förhållandena medförde att det år 1944 tillsattes cirka arbetsplatser med utländsk arbetskraft, vilket motsvarade nästan 5 procent av samtliga arbetsplatser. 22 Den 1 januari 1945 fanns inte mindre än utlänningar med vistelsetillstånd i landet. 23 Runt 90 procent av dessa var skandinaviska medborgare eller balter. I landet fanns norska, danska, finska och cirka baltiska medborgare som alltså hade vistelsetillstånd. 24 Inslaget av utländsk arbetskraft på den svenska arbetsmarknaden under och efter kriget var, som chefen på Statens Arbetsmarknadsstyrelse, Bertil Olsson, uttryckte saken, en slående företeelse för svenskarna. 25 Man behöver inte fundera alltför länge för att förstå hur ovanlig utlänningarnas närvaro i landet torde ha tett sig för svenskarna under dessa år, när även Arbetsmarknadsstyrelsens chef använde sådana starka uttryck. Omedelbart före kriget, i år 1939, skriver han, fanns det runt utlänningar i landet, av vilka nästan hälften omkring var direkt sysselsatta på den svenska arbetsmarknaden och kunde försörja sig själva och sina anhöriga. 26 De föreföll smälta in i det svenska sociala landskapet. År 1944 var med andra ord hela 4,9 procent av alla ledigförklarade arbets- 19 Rahaut, Olsson, PM från , s. 3-4 i YK, 1156, vol. 4, RA. Enlig Inga Gottfarb förväntades det att flyktingarna skaffar sig egen försörjning efter sex månader. Se Gottfarb, 1986, s Om det ständiga arbetskraftsbehovet under kriget se Arbetsmarknadskommissionens PM och Nelhans, s Om vikten av efterkrigsutsikterna se Lajos, 2004, s Utlänningar som fanns internerade på förläggning, de vuxna finska medborgare och de finska barnen under 16 år som evakuerades till Sverige ingick inte i denna siffra. De fick aldrig någon personlig visering. Se Arbetsmarknadskommissionens PM angående utlänningsfrågan i Sverige, med speciell hänsyn till dess samband med arbetsmarknadsproblemen, från , s. 1-2 i YK, 1156, vol. 4, RA. 24 Balterna, framför allt ester och estlandssvenskar, anlände under andra delen av 1944 och början av Jämför PM från , s. 3 i YK, 1156, vol. 4, RA och Olsson, 1995, s Se Bertil Olssons artikel i Lantarbetaren, nr , 13 dec. 1949, s Se Bertil Olssons artikel i Lantarbetaren, nr , 13 dec. 1949, s

17 platser på arbetsförmedlingarna tillsatta med utlänningar, till antalet , av vilka den största delen var av speciellt låg status: De var flyktingar. 27 Att flyktingarna inte anställdes i de lättaste arbetena framgår av Arbetsmarknadskommissionens PM: Störst har flyktingarnas samlade arbetsprestation varit inom skogsbruket men även jordbruket och textilindustrin har fått ett ansenligt tillskott av arbetskraft. De hade gjort en betydande insats som hembiträden och inom vården också. 28 För att underlätta anställning och orientera i vissa fall i praktiken tvinga den utländska arbetskraften mot dessa yrken blev alla utlänningar som tog anställning inom skogsbruk, jordbruk, torvhantering eller inom hushållsarbete befriade från arbetsviseringstvång. När det gällde anställningar i övriga yrken bevarades tvånget intakt. 29 Efter kriget har utlänningsströmmen [bara] gått vidare, och antalet utlänningar på den svenska arbetsmarknaden har visat en jämn stegring, skriver Bertil Olsson i den ovannämnda artikeln. Några månader efter krigets slut, den 1 juli 1945, hade dock antalet anställda utlänningar minskat till runt Största delen av dessa omkring var danska och norska flyktingar som fortfarande arbetade i Sverige, men även sådana som nyvärvades efter kriget. Resten var framför allt balter som anlände under slutet av kriget och till en del ersatte de hemvändande normännen och danskarna. 30 Också mer än hälften av de runt flyktingar som hämtades från koncentrationslägren i Tyskland under våren och sommaren 1945 återvände till sina hemländer eller remigrerade till andra länder redan samma år. De betraktades som repatriander redan vid ankomsten till Sverige av de återstående knappt flyktingarna var satta i arbete redan vid årsskiftet 1945/46, och ett halvår senare var det av dem som arbetade. En stor del av dem som stannade kvar på sina förläggningar återvände till sina hemländer under De kommande åren skedde dock en ny snabb ökning av antalet utlänningar som sysselsattes i Sverige, trots att allt fler danska och norska flyktingar återvände till sina hemländer. Under mitten av 1946 fanns åter, i runda siffror, utlänningar på den svenska arbetsmarknaden Bertil Olsson ger något annorlunda och mer exakta siffror i sin artikel jämfört med AMS PM Se Arbetsmarknadskommissionens PM , s. 6, i YK, 1156, vol. 4, RA. Att det förekom även tvångsuttagning till skogsarbete nämns inte i den ovannämnda PM: n. Se om detta även Olsson, 1995, s. 17 och 52 eller Nelhans, s Se Arbetsmarknadskommissionen PM , s Närmast balter flydde till Sverige under krigets sista år. Se Olsson, 1995, s. 11 och PM , s. 3, i YK, 1156, vol. 4, RA. 31 Se PM från , s. 8, i YK, 1156, vol. 4, RA. 21

18 135 av dessa var sysselsatta inom jordbruket. Året därefter, 1947, markerar något av ett trendbrott och antalet anställda utlänningar ökade lavinartad. Under slutet av 1948 var antalet utlänningar sysselsatta i Sverige uppe i , och i oktober 1949 fanns det över arbetsanmälda utlänningar i landet. Det skedde alltså en ökning med ungefär människor på 3 år. Störst var ökningen 1948, då nästan nya utlänningar anmälde sig för arbete i Sverige. Under slutet av 1948 började dock en avtagande tendens visa sig igen. Mellan oktober 1948 och samma månad 1949 anmälde sig bara runt utlänningar som nya arbetssökande. 32 Invandrarutredningens korta karakteristik av den svenska utlänningsdebatten och påståendet att 1940-talet präglades av flyktingdebatten stämmer alltså bara för tiden under och omedelbart efter kriget. Samhällsdebatten skiftade ganska snabbt till att handla om den arbetskraftsbrist som hotade det svenska näringslivet och om det eventuella ytterligare behovet av utländskt arbetskraft. Den ekonomiska efterkrigsutvecklingen visade redan under början av 1946 att rädslan för en omfattande efterkrigsdepression med stor arbetslöshet som följd var helt obefogad. Borta var farhågorna för arbetslöshet och talet om en strängare invandringspolitik. Den ekonomiska utvecklingen efter kriget gick mot en högkonjunktur utan tigare motsvarighet. Arbetskraftssituationen har beskrivits så här av Rudolf Tempsch: kring årsskiftet 1945/46 började bristen på arbetskraft bli besvärande inom vissa sektorer av näringslivet. (Tempsch glömmer påpeka att bristen var besvärande nog redan under kriget, vilket Lars Olsson framhållit. 33 ) Svenska Arbetsgivareföreningens undersökningar uppskattade arbetskraftsbristen 1945 till cirka arbetare och i mitten av 1946 till minst Bakom arbetskraftsbristen låg under hela talet även den ogynnsamma demografiska utvecklingen, som redan då pekade mot en förgubbning av den svenska arbetskraften. 35 I januari 1946 utgav Gösta Ahlberg och Ingvar Svennilson en rapport om Sveriges industriella utveckling och den svenska arbetskraften, som visar att den inre arbetskraftstillströmningen till industrin genom den demografiska utvecklingen och näringslivets strukturella omvandling inte räckte för att fortsätta den industriella expansionen. Arbetskraftsbehovet som angavs var i storleksordningen arbetare under de närmaste årtiondena och som en sista utväg föreslogs import av framför 32 Se Statens Utlänningskommission och Arbetsmarknadsstyrelsens sammanställningar och tabeller i YK 1156, vol. 5, i RA. 33 Se Olsson, Kommerskollegiet uppskattade behovet till och Socialstyrelsen till Tempsch, 1997, s Se Nelhans s eller Tempsch, 1997, s

19 allt yngre utländskt arbetskraft. 36 Förslaget skapade en omfattande samhällsdebatt. Reaktionerna, speciellt från näringslivet och högerns sida, var övervägande positiva, medan fackföreningsrörelsen och socialdemokratin höll sig något avvaktande till frågan. 37 Denna inställning är inte alls förvånande. Som Torbjörn Lundqvist så riktigt har påpekat gynnas de anställda och deras fackliga organisationer av full sysselsättning. Därför motarbetar man politik som skulle kunna bidra till arbetslöshet, till exempel arbetskraftinvandring som hotar den fulla sysselsättningen. Arbetsgivarna önskar god tillgång på arbetskraft, och arbetslöshet är definitivt att föredra ur deras perspektiv framför arbetskraftsbrist. I perioder av brist på arbetskraft har arbetsgivarna försökt öka utbudet av arbetskraft, antingen genom att använda sig av en kartellstrategi för att hindra lönekonkurrens, eller genom att arbeta för arbetskraftsinvandring. 38 Pressreaktionen speglade denna inställning och de olika intressena. Tidskriften Industria gav röst åt de positiva reaktionerna från SAF:s sida, medan de socialdemokratiska tidningarna och fackföreningspressen var mer kritiska och kyliga till förslagen. Även rasbiologiska synpunkter anfördes. Den då i breda kretsar nästan självklara, rasistiskt betonade människosynen som dock med kraft fick träda tillbaka efter avslöjandena efter kriget återspeglas av Hannes Hyrenius, som i Svenska Familjevärnet skriver att det vore bäst med invandrade germaner och sämre med romaner och slaver. De skulle, förstås, assimileras. Liknande inställning hade, som redan påpekats, den socialdemokratiska tidningen Ny Tid. Om invandring var oundviklig, förespråkade tidningen framför allt en invandring från de nordiska länderna. 39 Den ogynnsamma demografiska utvecklingen, och den omfattande samhällsdebatten kring den, bidrog dock med all säkerhet till en mera tolerant inställning till utlänningarnas närvaro i landet. Det samhällsekonomiska intresset vann slutligen, och viseringspolitiken mjukades upp även gentemot utomnordiska medborgare vilka ansågs som nyttiga på den svenska arbetsmarknaden. I november 1946 träffades en överenskommelse mellan Statens Utlänningskommission (SUK) och Statens Arbetsmarknadskommission (SAK), vars mål var att åtminstone delvis anpassa viseringspolitiken efter den svenska arbetsmarknadens behov. Med hänsyn till den knapphet på arbetskraft, som för nuvarande råder inom flertalet yrkesområden ansåg arbetsmarknadskommissionen redan i juli 1946 att något 36 Se Ahlberg & Svennilson, s. 11 f. 37 Om fackens kyliga inställning mot import av utländsk arbetskraft se Horgby, 1993 och 1996, Nelhans, s Tempsch visar dock att facken ändrade inställning under 1947 och accepterade en begränsad invandring, men bara under fackligt reglerade former. Se Tempsch, s Lundqvist, 2002, s Se Tempsch, 1997, s Citatet ur Ny Tid på s

20 behov av en restriktiv hållning i fråga om inreseviseringarna för vissa kategorier av utlänningar inte längre förelåg. De antydde att även Statens Utlänningskommission i princip medgav att alla utländska medborgare med hemlandspass skulle kunna beviljas inresetillstånd, om det huvudsakliga skälet är arbetsanställning och om den svenska arbetsmarknaden har behov av vederbörandes arbetskraft. 40 Vid tillståndsbedömningarna utformades dock en skala för bedömning av de tilltänkta invandrarnas arbetsmarknadsvärde och önskvärdhet. 41 Den ökande medvetenheten om bristen på arbetskraft under mitten av 1947 gjorde att de allmänna principerna för beviljande av inresevisum nästan helt och hållet anpassades efter den svenska arbetsmarknadens behov. Enligt ett cirkulär till länsarbetsnämnderna, utarbetat på Statens arbetsmarknadskommission den 30 juni 1947, framhölls att av principerna som tillämpades vid bedömandet av ansökningar om inresetillstånd spela i nuvarande situation arbetsmarknadssynpunkterna en avgörande roll. Ansvaret för urvalet av de sökande åvilar därför till stor del Arbetsmarknadskommissionen, till vilken Utlänningskommissionen remitterar inkomna ansökningar för yttrande. 42 En ny och speciellt intressant aspekt av dessa nya principer, och deras praktiska tillämpning som speglar den i mitten av 1947 redan starka medvetenheten om bristen på arbetskraft är att visumansökaren inte längre behövde ange någon konkret arbetsgivare för att ansökan skulle behandlas, utan ärendet vidarebefordrades till länsarbetsnämnderna, vilka skulle försöka skaffa arbete åt ansökaren. Svaret om anställningsmöjligheten skulle lämnas snabbt, senast inom 10 dagar, eftersom erfarenhet har visat sig att utländska arbetsansökningar ganska snart bli inaktuella, om platserbjudande ej kan lämnas inom kort tid. 43 Olika principer skulle dock tillämpas gentemot visumsökande som kunde antas återvända till ursprungslandet och sådana som ansågs som eventuella permanenta invandrare. I alla fall skulle visumansökningarna lämnas in till utlänningskommissionen där det gjordes en förstahandsbedömning om den ifråga- 40 Se PM angående handläggning av inreseärenden vid Statens Arbetsmarknadskommission, 22 juli 1946, i YK 1156, vol. 4 i RA. Raderna om Statens Utlänningskommissions lättade viseringspolitik är dock överstrukna i PM: n. 41 Några tilltänkta invandringsnationaliteter prioriterades (ungrarna fanns med bland dessa) men de flesta kunde söka arbetstillstånd bara i två speciella yrkesgrupper som inte kunde ge några större antal invandrare: 1. Specialister av hög kvalitet vartill motsvarighet saknas eller varå synnerlig brist råder och 2. Personer med specialutbildning och stor yrkesskicklighet inom fack med väsentlig brist på arbetskraft. Mest gynnade var sudettyskarna. De ansågs nämligen lämpliga för anställning i tre olika yrkesgrupper, där den tredje: hantverkare och andra personer med fackutbildning kunde resultera i en betydligt högre rekrytering. Se Tempsch, 1997, s Se Cirk. Lan. nr 1153 från 30 juni 1947 i serie E V: a, vol. 1, i Arbetsmarknadsstyrelsens arkiv, arkivdepån Söderhamn. 43 ibidem 24

Invandring och befolkningsutveckling

Invandring och befolkningsutveckling Invandring och befolkningsutveckling JAN EKBERG De flesta som invandrat till Sverige har kommit hit som vuxna, i arbetsför och barnafödande åldrar och därmed bidragit till ett befolkningstillskott på sikt.

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av reglerna för flyttningsbidrag. Dir. 2009:108. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2009

Kommittédirektiv. Översyn av reglerna för flyttningsbidrag. Dir. 2009:108. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2009 Kommittédirektiv Översyn av reglerna för flyttningsbidrag Dir. 2009:108 Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2009 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska formulera förslag till

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Ökad jämställdhet för utländska medborgare

Ökad jämställdhet för utländska medborgare Ökad jämställdhet för utländska medborgare De får inte jobba som domare och inte rösta i riksdagsvalet. Inte heller får de byta kön. Utländska medborgare som lever i Sverige saknar fortfarande vissa rättigheter.

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

2007-11-15. Remissyttrande Ett effektivt och flexibelt system för arbetskraftsinvandring, Ds 2007:27

2007-11-15. Remissyttrande Ett effektivt och flexibelt system för arbetskraftsinvandring, Ds 2007:27 Immigrant-institutet 2007-11-15 Justitiedepartementet Migrationsenheten Remissyttrande Ett effektivt och flexibelt system för arbetskraftsinvandring, Ds 2007:27 Immigrant-institutets yttrande om utredningen

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare 17 Människor flyttar från ett land till ett annat av olika anledningar. När nya människor kommer till ett land uppstår möjligheter, men också problem. Olika kulturer och åsikter ska leva sida vid sida.

Läs mer

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Föreläsning 8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik 2012-11-27 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Ekonomisk-politisk debatt handlar ofta om att förena full sysselsättning(låg arbetslöshet) med låg

Läs mer

HUR KAN PERSPEKTIVEN INTEGRERAS I UNDERVISNINGEN?

HUR KAN PERSPEKTIVEN INTEGRERAS I UNDERVISNINGEN? Annika Rosén Doktorand i socialt arbete Malmö Högskola Högskolepedagogisk utbildning modul 3 HUR KAN PERSPEKTIVEN INTEGRERAS I UNDERVISNINGEN? Bakgrund Jag undervisar socionomstudenter i juridik under

Läs mer

VI OCH DOM 2010/01/22

VI OCH DOM 2010/01/22 VI OCH DOM 2010/01/22 Integration och invandring En bild av olika människor I Norbotten, Till.exempel.I Boden lever många människor med olika bakgrund. Vissa är födda i Sverige och andra i utlandet. Integration

Läs mer

Europeisk fascism som ideologi

Europeisk fascism som ideologi Ny ordning Mussolini talade om en totalitär regim : hela befolkningen omfattas av systemet, offentligt och privat liv styrdes, individens intressen underordnades staten/nationen Europeisk fascism som ideologi

Läs mer

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år.

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. Bästa Ingrid, Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. I mitt senaste brev redogjorde jag för min grundläggande syn, att funktionsnedsatta

Läs mer

R 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet

R 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet R 6634/2000 2000-09-14 Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 19 juni 2000 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Uppehållstillstånd

Läs mer

Bilaga 4 Invandringens historia

Bilaga 4 Invandringens historia Bilaga 4 Invandringens historia På sätt och vis kan man säga att alla svenskar är invandrare. När inlandsisen täckte vårt land, fanns här inga människor. Det var först när isen började släppa sitt grepp

Läs mer

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är:

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är: Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-46 Jens.nilson@lund.se, 46-8269 1 (7) Öresundsregionens utmaningar I en rapport från OECD 1 lyfts två utmaningar fram som Köpenhamn, och i sin förlängning Öresundsregionen,

Läs mer

ÖPPENHET ÖVER GRÄNSERNA GER FLER JOBB. Socialdemokraterna säger go home Nya Moderaterna säger gå till jobbet

ÖPPENHET ÖVER GRÄNSERNA GER FLER JOBB. Socialdemokraterna säger go home Nya Moderaterna säger gå till jobbet ÖPPENHET ÖVER GRÄNSERNA GER FLER JOBB Socialdemokraterna säger go home Nya Moderaterna säger gå till jobbet Inledning Jobben är Nya Moderaternas viktigaste fråga. Sedan alliansregeringen fick väljarnas

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Kommittédirektiv. Försörjningskrav vid anhöriginvandring. Dir. 2008:12. Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008

Kommittédirektiv. Försörjningskrav vid anhöriginvandring. Dir. 2008:12. Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008 Kommittédirektiv Försörjningskrav vid anhöriginvandring Dir. 2008:12 Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska lämna förslag som innebär att

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Föreläsning 8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik 2012-09-17 Emma Rosklint Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Ekonomisk-politisk debatt handlar ofta om att förena full sysselsättning(låg arbetslöshet)

Läs mer

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land. Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

Hjälp att rekrytera i EU

Hjälp att rekrytera i EU Hjälp att rekrytera i EU Sysselsättning & Europeiska socialfonden Sysselsättning socialpolitik Europeiska kommissionen 1 Eures: Hjälp att rekrytera i EU Vill ditt företag bygga upp en mångkulturell, flerspråkig

Läs mer

Begreppet integrering/integration betyder enligt samma uppslagsverk:

Begreppet integrering/integration betyder enligt samma uppslagsverk: Varför integration i livet och segregation i döden? Ingela Olsson När jag först fick denna rubrik att tala om på SKKF:s konferens, lät jag den bara vila i mitt huvud. Men efterhand började jag leva mig

Läs mer

EU:s förslag till tjänstedirektiv betydelsen för nordisk arbetsmarknad

EU:s förslag till tjänstedirektiv betydelsen för nordisk arbetsmarknad EU:s förslag till tjänstedirektiv betydelsen för nordisk arbetsmarknad J Arbetslivsinstitutet ILO:s konstitution (1919) Whereas the failure of any nation to adopt humane conditions of labour is an obstacle

Läs mer

*Vidare kommer det att handla om rasism, nazism, fascism, främlingsfientlighet och fördomar, samt hur man motverkar det.

*Vidare kommer det att handla om rasism, nazism, fascism, främlingsfientlighet och fördomar, samt hur man motverkar det. Se människan Vi ska nu arbeta med ett tema de närmaste veckorna som kommer handla om människan, hur vi delat in människan i olika kategorier tidigare i historien och även nu. Vidare kommer det att handla

Läs mer

Bilden av Malmö. Malmö stads varumärkesarbete. bilden av malmö

Bilden av Malmö. Malmö stads varumärkesarbete. bilden av malmö Bilden av Malmö Malmö stads varumärkesarbete bilden av malmö Innehåll Bilden av Malmö 3 En resa i tiden 4 Det medvetna bildskapandet 5 Den goda spiralen 6 Ett målinriktat arbete 7 Kommunikation & Utveckling

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten!

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobbkommissionen Socialdemokraterna i Sörmland SSU i Sörmland Sverige står inför den värsta jobbkrisen på decennier. Hårdast drabbas de som redan

Läs mer

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga)

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga) Uppdraget - att värna det fackliga löftet (kopieupplaga) LO För mer läsning beställ boken: Löftet löntagarna och makten på arbetets marknad från Bilda Distribution i Stockholm, telefon 08-709 05 00, e-post

Läs mer

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser. Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering JobbCentrum. Karlskoga - Degefors samordningsförbund

Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser. Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering JobbCentrum. Karlskoga - Degefors samordningsförbund Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering JobbCentrum Karlskoga - Degefors samordningsförbund 25/10-2008 2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Ekonomisk

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Medierna och arbetskraftsinvandringen

Medierna och arbetskraftsinvandringen Timbro Medieinstitut 2013-03- 26 Medierna och arbetskraftsinvandringen GENOMGÅNG AV SEX MEDIERS RAPPORTERING DET SENASTE ÅRET Reformen om arbetskraftsinvandring från länder utanför EU sjösattes 2008. Mediernas

Läs mer

Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun. Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17. Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser

Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun. Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17. Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17 9/11 kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503

Läs mer

FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT

FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT VÄRNA OM DINA MEDLEMMAR GENOM OMSTÄLLNINGSSTÖD Står dina medlemmar inför en uppsägningssituation och är anslutna till TSL-systemet? Då kan arbetsgivaren tillsammans med den

Läs mer

Värnen mot marknaden

Värnen mot marknaden Ett starkt anställningsskydd Lagen om anställningsskydd reglerar när en arbetsgivare får säga upp en anställning. Vid arbetsbrist gäller turordning sist in först ut och lagen ger rätt till återanställning.

Läs mer

Arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet Arbetsmarknadsutskottet Motion gällande: Hur ska Stockholms stad minska skillnaderna i sysselsättning mellan utrikes- och inrikesfödda? Problemformulering Definitionen av en arbetslös: Till de arbetslösa

Läs mer

Männens jobb sätts före kvinnornas

Männens jobb sätts före kvinnornas Männens jobb sätts före kvinnornas - En granskning av Socialdemokraternas förslag om försämrat RUT-avdrag Mars 2014 Moderaterna i riksdagens skatteutskott Innehåll 1. Inledning... 3 2. HUS-avdragen...

Läs mer

Rätten att återvända hem

Rätten att återvända hem Texter till Del 3 Vägen till försoning Rätten att återvända hem I juni 1996, ett år efter krigsslutet, reste Kaj Gennebäck med kort varsel till Bosnien-Hercegovina. Hans uppdrag var att hjälpa bosniakerna

Läs mer

ANDREA HÄLSAR PÅ LÄRARHANDLEDNING

ANDREA HÄLSAR PÅ LÄRARHANDLEDNING ANDREA HÄLSAR PÅ LÄRARHANDLEDNING 1 INNEHÅLL INTRODUKTION KOPPLINGAR TILL LÄROPLANEN 2011 GENERELLA FRÅGOR PROGRAM 1 ROMER PROGRAM 2 SVERIGEFINNAR PROGRAM 3 SAMER PROGRAM 4 JUDAR PROGRAM 5 TORNEDALINGAR

Läs mer

Migrationsverkets handläggning och utfärdande av intyg enligt den s.k. Haagkonventionen 1

Migrationsverkets handläggning och utfärdande av intyg enligt den s.k. Haagkonventionen 1 BFD12 080926 1 (7) Rättslig styrning 2014-04-14 RCI 11/2014 Rättsligt ställningstagande angående Migrationsverkets handläggning och utfärdande av intyg enligt den s.k. Haagkonventionen 1 1. Sammanfattning

Läs mer

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren?

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren? Vilken betydelse har kommunalägda bostadsbolag för medborgaren? En kort rapport om att använda bostadsbolag inom kommunal ägo i bostadspolitiken Rapporten skriven av Marcus Arvesjö, som nås på marcus@kramamignu

Läs mer

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m.

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. Näringsdepartementets promemoria Inom Näringsdepartementet har upprättats

Läs mer

Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf)

Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf) Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf) Migrationsverket har tagit fram ett presentationsunderlag (Vidarebosättning Presentation Bildspel) kring vidarebosättningen

Läs mer

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Halmstad febr. 1982 Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Läkarförbundets agerande under det gångna året har mer än tidigare präglats av egoism, hyckleri och bristande samhällsansvar. Då jag inte kan stödja

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Varför migrerar människor?

Varför migrerar människor? Migration Begrepp: Migration är att flytta mellan olika platser = geografisk rörlighet. Regional migration är när människor flyttar mellan platser inom en region - till exempel från Tierp till Uppsala.

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle FULLMÄKTIGE 2011 2(5) Antaget av fullmäktige Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomers specifika

Läs mer

WORLDSKILLS SWEDEN. för yrkesskicklighet i världsklass

WORLDSKILLS SWEDEN. för yrkesskicklighet i världsklass WORLDSKILLS SWEDEN för yrkesskicklighet i världsklass RÖSTER OM YRKES-SM DÄRFÖR BEHÖVS WORLDSKILLS SWEDEN Det finns ett stort rekryteringsbehov inom ett flertal yrken, men alltför ofta saknas det intresserade

Läs mer

10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen

10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen Migrationsverket Utlänningshandboken Kap 10.12 Barn Allmänt Skapat 2003-12-18 Uppdaterat 2006-03-31 10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen OBSERVERA

Läs mer

Ansökan om undantag från förbudet i 21 personuppgiftslagen

Ansökan om undantag från förbudet i 21 personuppgiftslagen Beslut Dnr 2008-03-26 1202-2007 Tyco Electronics Svenska AB Ombud: Jur. Kand. Patrik Ottosson Maqs Law Firm Advokatbyrå AB Box 119 18 404 39 GÖTEBORG Ansökan om undantag från förbudet i 21 personuppgiftslagen

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Vad finns det för kritik mot Liberalismen?

Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Inledning och syfte Uppgiften går ut på att formulera en politisk-filosofisk forskningsfråga med hjälp utav de problem som vi stött på under kursen gång. Efter

Läs mer

Rättslig styrning 2011-06-22 RCI 19/2011

Rättslig styrning 2011-06-22 RCI 19/2011 BFD12 080926 1 (5) Rättslig styrning 2011-06-22 RCI 19/2011 Rättsligt ställningstagande angående uppehållstillstånd för fristadsförfattare 1 Bakgrund Med fristadsförfattare avses författare som i sina

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Yttrande över betänkandet Moderniserad studiehjälp (Ds 2013:52) Vår referens: o Stefan Eklund Åkerberg. Sundbyberg 2015-06-22

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Yttrande över betänkandet Moderniserad studiehjälp (Ds 2013:52) Vår referens: o Stefan Eklund Åkerberg. Sundbyberg 2015-06-22 HANDIKAPP FÖRBUNDEN Vår referens: o Stefan Eklund Åkerberg Sundbyberg 2015-06-22 Dnr. U2013/4160/SF Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Moderniserad studiehjälp (Ds 2013:52)

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 10 maj 2013 KLAGANDE Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Box 210 641 22 Katrineholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Våga ta debatten för ett Sverige för oss alla! Myter, halvsanningar och felaktigheter här är fakta om invandring.

Våga ta debatten för ett Sverige för oss alla! Myter, halvsanningar och felaktigheter här är fakta om invandring. Våga ta debatten för ett Sverige för oss alla! Myter, halvsanningar och felaktigheter här är fakta om invandring. Kring invandring cirkulerar många myter, halvsanningar och felaktigheter. Det bidrar till

Läs mer

International Migration Outlook: SOPEMI 2009. SOPEMI: OECD:s migrationsöversikt 2009 års utgåva. Summary in Swedish. Sammanfattning på svenska

International Migration Outlook: SOPEMI 2009. SOPEMI: OECD:s migrationsöversikt 2009 års utgåva. Summary in Swedish. Sammanfattning på svenska International Migration Outlook: SOPEMI 2009 Summary in Swedish SOPEMI: OECD:s migrationsöversikt 2009 års utgåva Sammanfattning på svenska Migrationen till OECD-länderna har ökat kraftigt under de två

Läs mer

Kalla kriget 1945-1991

Kalla kriget 1945-1991 Kalla kriget 1945-1991 Sovjetunionen vs. USA Kampen om världsherraväldet Kalla kriget 1 Varför kallas det Kalla Kriget? Kallt krig för att det aldrig blev riktigt hett det blev inte direkt krig, väpnade

Läs mer

Välja ut invandrare är inte så enkelt som det låter, och inte alla invandrare kan väljas

Välja ut invandrare är inte så enkelt som det låter, och inte alla invandrare kan väljas International Migration Outlook: SOPEMI - 2006 Edition Summary in Swedish Ledare: Att reglera migrationen en ömtålig balansgång Sammanfattning på svenska Ledare Att reglera migrationen en ömtålig balansgång

Läs mer

Lektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen

Lektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen Lektion 16 SCIC 17/01/2014 TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling A. Den svenska modellen En viktig del i den svenska modellen är att löner och trygghet på arbetsmarknaden sköts genom förhandlingar

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer

Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer I slutet av 1999 påbörjade European Agency ett projekt för att undersöka processen för övergången från skola till arbetsliv runt om i Europa.

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-14

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-14 EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Budgetutskottet 16.2.2015 2015/2017(BUD) ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-14 Förslag till betänkande Liadh Ní Riada (PE546.865v02-00) Utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20 Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Magnusson, justitierådet Leif Thorsson och f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist. Nya regler om vårdnad

Läs mer

Fråga 1. KURSIV=EJ NÖDVÄNDIG. Använd nedanstående tabell för att besvara de frågor som följer. Antal anställda Lön Marginalintäktsprodukten,

Fråga 1. KURSIV=EJ NÖDVÄNDIG. Använd nedanstående tabell för att besvara de frågor som följer. Antal anställda Lön Marginalintäktsprodukten, Frågor på Arbetsmarknaden. Reviderad: 2012-12-05. Definition i FJ: Strukturell arbetslöshet = Naturlig arbetslöshet =klassisk arbetslöshet (=arbetslöshet till följd av att reallönen är för hög) + friktionsarbetslöshet.

Läs mer

Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409

Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Tuomo Niemelä 2015-04-23 AMN-2015-0233 Arbetsmarknadsnämnden Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409

Läs mer

Analys av sjukfrånvarons variation

Analys av sjukfrånvarons variation Analys av sjukfrånvarons variation - Väsentliga förklaringar till upp- och nedgång över tid Peje Bengtsson Patric Tirmén Avdelningen för analys och prognos Försäkringskassan Peje Bengtsson & Patric Tirmén

Läs mer

Remissvar till betänkandet F-skuldsanering en möjlighet till nystart för seriösa företagare (SOU 2014:44)

Remissvar till betänkandet F-skuldsanering en möjlighet till nystart för seriösa företagare (SOU 2014:44) Yrkesföreningen för Budget- och skuldrådgivare i kommunal tjänst Justitiedepartementet Remissvar till betänkandet F-skuldsanering en möjlighet till nystart för seriösa företagare (SOU 2014:44) BUS - i

Läs mer

KF 178 15 DEC 2014. Nr 178. Överenskommelse om anordnande av boende för asylsökande barn utan legal vårdnadshavare i Sverige - ensamkommande barn

KF 178 15 DEC 2014. Nr 178. Överenskommelse om anordnande av boende för asylsökande barn utan legal vårdnadshavare i Sverige - ensamkommande barn KF 178 15 DEC 2014 Nr 178. Överenskommelse om anordnande av boende för asylsökande barn utan legal vårdnadshavare i Sverige - ensamkommande barn Kommunfullmäktige Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår

Läs mer

Projekt Tolvan, samordningsförbundet Örnsköldsvik

Projekt Tolvan, samordningsförbundet Örnsköldsvik Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Projekt Tolvan, samordningsförbundet Örnsköldsvik Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-12 9/11 kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503 www.payoff.se

Läs mer

Omflyttningens demografi

Omflyttningens demografi Efterkrigstidens invandring och utvandring 49 Omflyttningens demografi Det är som regel unga människor som flyttar. Under etableringsfasen i livet är det vanligast att flytta d.v.s. från den åldern då

Läs mer

Partienkät STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:3 INFÖR VALET: PARTIERNA OM ARBETSKRAFTSINVANDRINGEN

Partienkät STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:3 INFÖR VALET: PARTIERNA OM ARBETSKRAFTSINVANDRINGEN Partienkät STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:3 INFÖR VALET: PARTIERNA OM ARBETSKRAFTSINVANDRINGEN Fem frågor om arbetskraftsinvandring till riksdagspartierna Arbetskraftsinvandringsreformen som trädde

Läs mer

Pest eller kolera. Matilda Larsson SA14c Samhällskunskap/Svenska VT15

Pest eller kolera. Matilda Larsson SA14c Samhällskunskap/Svenska VT15 Matilda Larsson SA14c Samhällskunskap/Svenska VT15 Matilda Larsson Atlingbo Resarve 122, 622 40 Romakloster matilda222@live.se, tel. 0720062382 Wisbygymnasiet Söder 621 82 VISBY Rektorsassistent Karin

Läs mer

SYVI Särskolans och Specialskolans yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20

SYVI Särskolans och Specialskolans yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20 SYVI Särskolans och Specialskolans YTTRANDE yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet SOU 2008:102 Brist på brådska en översyn av aktivitetsersättningen

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 6 februari 2014 KLAGANDE 1. A A 2. B A 3. C A Högestavägen 32 271 95 Ystad MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan. Johannes Lunneblad

Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan. Johannes Lunneblad Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan Johannes Lunneblad Migration Legal migration : Tvingad migration Familjeanknytning Illegal migration (pappers lösa) Flyktingar och nyanlända Konventionsflykting:

Läs mer

Vi har inte råd med en borgerlig regering

Vi har inte råd med en borgerlig regering Vi har inte råd med en borgerlig regering En granskning av vad moderaternas politik kostar löntagare efter valet 2006 1 2 Vi har inte råd med en borgerlig regering! Plötsligt var allt som förändrat. Åtminstone

Läs mer

Handlingsplan för Skövde kommun mot trakasserier p.g.a. etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning

Handlingsplan för Skövde kommun mot trakasserier p.g.a. etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning Handlingsplan för Skövde kommun mot trakasserier p.g.a. etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning Handlingsplanen utgår ifrån Lag (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Ersättning vid arbetslöshet Arbetslösheten förväntas stiga kraftigt framöver. Denna fördjupning belyser hur arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad och ersättningstak

Läs mer

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Anförande av justitiekansler Anna Skarhed vid seminariet Sexköp som brott och fenomen Helsingfors den 7 november 2012

Läs mer

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet?

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgiftsformulering: Vilka slutsatser kan du, med hjälp av källorna, dra om hur staten såg på dessa grupper på 1600-talet?

Läs mer

INSTRUKTION FÖR UNIONSMEDBORGARE OCH DERAS FAMILJEMEDLEMMAR

INSTRUKTION FÖR UNIONSMEDBORGARE OCH DERAS FAMILJEMEDLEMMAR INSTRUKTION FÖR UNIONSMEDBORGARE OCH DERAS FAMILJEMEDLEMMAR Allmäna instruktioner Ärenden angående en unionsmedborgares vistelse på den Polska Republikens territorium behandlas utan dröjsmål. Ärenden angående

Läs mer

Semcon Code of Conduct

Semcon Code of Conduct Semcon Code of Conduct Du håller nu i Semcons Code of Conduct som handlar om våra koncerngemensamma regler och förhållningssätt. Semcons mål är att skapa mervärde för sina intressenter och bygga relationer

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Viktiga begrepp. Stödmaterial: viktiga begrepp Sovjetunionen

Viktiga begrepp. Stödmaterial: viktiga begrepp Sovjetunionen Viktiga begrepp Denna ordlista kan användas på tre olika sätt: Inför filmen kan du som lärare ta upp orden så att eleverna känner igen dem när de tittar på filmen. Efter att ni sett filmen kan eleverna

Läs mer

PERSONLIG ASSISTANS FÖR GRAVT HANDIKAPPADE PERSONER TILLÄMPNINGSINSTRUKTIONER FR.O.M. 1.12.2009

PERSONLIG ASSISTANS FÖR GRAVT HANDIKAPPADE PERSONER TILLÄMPNINGSINSTRUKTIONER FR.O.M. 1.12.2009 Social- och hälsovårdsväsendet i Vasa/Socialarbete och familjeservice/ Handikappservice PERSONLIG ASSISTANS FÖR GRAVT HANDIKAPPADE PERSONER TILLÄMPNINGSINSTRUKTIONER FR.O.M. 1.12.2009 ALLMÄNT OM PERSONLIG

Läs mer

Stockholm den 16 januari 2013

Stockholm den 16 januari 2013 R-2012/1860 Stockholm den 16 januari 2013 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2012/3134/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 oktober 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över Uppsägningstvistutredningens

Läs mer

Ledighet för facklig förtroendeman 2007-09-13

Ledighet för facklig förtroendeman 2007-09-13 Ledighet för facklig förtroendeman 2007-09-13 Anmälan av facklig förtroendeman Anmälan av facklig förtroendeman till arbetsgivaren är en förutsättning för att förtroendemannalagen och avtalet om fackliga

Läs mer

Ledarskapsutbildning CISV, kapitel 4, Grupputveckling och grupprocesser Hemsida: www.cisv.se, E-mail: info@se.cisv.org

Ledarskapsutbildning CISV, kapitel 4, Grupputveckling och grupprocesser Hemsida: www.cisv.se, E-mail: info@se.cisv.org Vad är en grupp? Vilka grupper är du med i? Vilka behov fyller en grupp? Vilka normer finns i en grupp? Vilka sorters grupper finns det? Vilka roller finns det i en grupp? Vad påverkar de roller man får

Läs mer

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ Kapitlet OM DÖDEN i BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN av Bô Yin Râ Mer information om boken finns på: http://www.boyinra-stiftelsen.se Om döden Vi står här framför den dunkla port som människorna måste passera

Läs mer