Massivträ. Handboken Byggsystem Stomsystem Byggnadsfysik

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Massivträ. Handboken 2006. Byggsystem Stomsystem Byggnadsfysik"

Transkript

1 Massivträ. Handboken 2006 Byggsystem Stomsystem Byggnadsfysik

2 Massivträ. Byggsystem 1

3 Massivträ. Handboken 2006 Massivträ. Byggsystem 1För en projektör är det av stort värde att få god vägledning vid utformningen ett byggsystem. För att bidra till det ger vi här en ingående guidning inför de krav som ställs på en byggnad. Du får veta hur behoven kan tillgodoses när det gäller ljudisolering, brandskydd, spännvidder och byggtid vid olika förutsättningar och användningsområden. Innehåll 1.1 Stomsystem Installationer Allmänt Ventilationsinstallationer Plattbjälklag Kassettbjälklag Avloppsinstallationer Plattbjälklag Kassettbjälklag Elinstallationer Plattbjälklag Kassettbjälklag Massivträväggar Vatten- och värmerörsinstallationer Byggsystem för bostadshus Undertak Ljudspärrar Vertikalt Horisontellt Installationer Flexibilitet i planlösning Exempel på stomsystem Byggsystem för kontor och skolor Undertak Undertak för plattbjälklag Undertak vid kassettbjälklag Ljudspärrar Vertikalt Horisontellt Installationer Flexibilitet i planlösning Exempel på stomsystem Övrig användning i byggnader Påbyggnader Balkonger, loftgångar och entresolbjälklag Tak Fasadskiva Forskningslaboratorier Parkeringshus 25

4 3 kapitel 1: Byggsystem massivträ. handboken Stomsystem Vid valet av byggsystem är stomsystemvalet en av de viktigaste faktorerna. Stomsystem kan översiktligt indelas i tre olika typer: bärande väggsystem, pelar-balk-system och en kombination av de båda. Valet av stomsystem beror på flera faktorer: funktionskrav, utbyggnadsmöjligheter, miljöpåverkan, estetiska krav, grundförhållanden, byggtid samt givetvis ekonomi. Vi vill understryka att alla produktbenämningar avser produkter tillverkade av Martinsons Byggsystem (MB). Bild Bärande väggsystem av massivträ. Bärande väggar kan utföras som träregelväggar eller massivträväggar. Bärande väggsystem av massivträ kan vara lämpligt vid såväl kortare som längre spännvidder, där våningshöga väggelement kan utnyttjas som bärande och stabiliserande bärverk. Bjälklagen utförs lämpligen upplagda på väggarna, se bild 1.1-1, eftersom inhängning av bjälklagen mellan väggarna leder till onödigt komplicerade lösningar.

5 4 kapitel 1: Byggsystem massivträ. handboken 2006 Bild Bärande väggsystem av regelstomme. Bild Pelarbalkstomme. Bild Kombination av pelarbalkstomme och massiva träväggar. Pelarbalksystem utnyttjas i byggnader där stora fria ytor önskas, se bild Ofta kan en större flexibilitet avseende planlösningar fås genom att utföra de inre bärande delarna med pelarbalksystem i stället för väggar. Om spännviddsförhållandena tillåter är det många gånger önskvärt att till och med slopa de inre bärande delarna helt, för att på bästa sätt kunna anpassa lokalerna till hyresgästernas behov. Detta leder också till enklare ombyggnad i det framtida lokalutnyttjandet då hyresgästanpassningar blir betydligt enklare och billigare att genomföra; ingrepp behöver ju inte utföras i några bärande delar. Eftersom produktionskostnaden oftast ökar vid längre spännvidder avgör dock vinsterna i bruksskedet om detta är det totalekonomiskt bästa alternativet. När man använder bärande yttervägg monteras klimatskärmen redan i stomskedet, så att stommen skyddas tidigt mot väder och vind, se bild Stabiliserande skivor eller strävor krävs för att ta upp horisontalkrafter orsakade av exempelvis vind, jord eller snedställning. Stabilisering av massivträbyggnader sker vanligtvis via skivverkan i väggar, bjälklag eller schakter. Stabilisering via skivverkan måste ägnas särskild uppmärksamhet vid flervåningsbyggnader, se kapitel 2.5 Stomstabilitet. Detta gäller speciellt stommar med träregelväggar, eftersom det inte är självklart att den skivbeklädnad som normalt används för rumsavskiljning och väderskydd klarar de horisontella belastningar som uppstår i flervåningsbyggnader. Då måste tåligare skivmaterial och bättre infästningar väljas. Massivträväggar har bättre förutsättningar i detta avseende.

6 5 kapitel 1: Byggsystem massivträ. handboken Installationer Här görs en översiktlig genomgång av installationer ur installatörens synvinkel. En allmän genomgång av faktorer som påverkar valet av byggsystem görs i avsnittet 2.3 Val av byggsystem, Handboken 2003, där ventilations- och avloppsinstallationer framhålls som en viktig faktor. I avsnitten 1.3 Byggsystem för bostadshus och 1.4 Byggsystem för kontor och skolor behandlas installationernas påverkan ytterligare för dessa byggnadstyper Allmänt Installationernas utförande påverkas av många faktorer. Inverkan av ljudoch brandkrav, arbetsmiljö, rationellt utförande och påverkan av dolt eller synligt montage har betydelse. Det är väsentligt med samverkan mellan arkitekt, konstruktör och installationsprojektörer i ett tidigt skede för att bästa resultat ska upnås. En annan viktig sak att tänka på är hur genomföringar i brand- och ljudavskiljande konstruktioner utförs. Huvudprincipen är att installationerna placeras i vertikala schakt som dimensioneras för aktuella brandoch ljudkrav. I allmänhet behövs ingen särskild anpassning av installationernas utförande vid massivträsystem. Vid plattbjälklag, som alltid kräver undertak när det finns mer än måttliga ljudkrav i vertikalled, förläggs installationerna vanligtvis i undertaksutrymmet. Vid kassettbjälklag kan installationerna under gynnsamma förutsättningar placeras inuti bjälklaget, vilket sparar byggnadshöjd. Genom god planering av planlösningen kan mindre horisontella ventilationskanaler placeras mellan liven i kassettbjälklag. Många gånger kan ventilationskanalerna dessutom i sin helhet förläggas i vertikala schakt. Genom god planering av våtutrymmen kan även avloppsrören placeras i kassettbjälklag, utan att de korsar bjälklagsliven. När övergolv används kan ledningar läggas i detta. Massivträsystem skiljer sig således inte från alternativa byggsystem, bortsett i viss mån från platsgjuten betong där rör oftast gjuts in i betongkonstruktionen.

7 6 kapitel 1: Byggsystem massivträ. handboken 2006 Det finns dock ett antal fördelar med massivträsystem med tanke på installationerna: Infästning av installationer och undertak är betydligt lättare att göra i massivträ än i betong, vilket innebär kostnadsbesparingar och förbättrad arbetsmiljö. Håltagningar och slitsar är enkla att utföra med borrning eller sågning med motorsåg. Håltagningar utförs med lätthet på plats vilket ger större handlingsfrihet i projekteringen. Det kan vara till stor fördel vid korta byggtider. På grund av tidsbrist kan bristande samordning av projekteringen uppstå och kan leda till felaktiga håltagningar. Då högre ljudkrav ställs, krävs större omsorg vid projektering och montering av installationerna vid massivträsystem än vid betongsystem, så att ljudbryggor inte oavsiktligt byggs in. Den kanske viktigaste faktorn vid byggande med massivträ är hur ljudisoleringen utförs. Detta gäller inte minst installationernas utförande. Det förekommer att väsentliga detaljutföranden av installationernas utförande (även beträffande brandisolering) saknas på installationsritningarna i en i övrigt väl projekterad och utförd byggnad. När detaljutförandet överlämnas till byggaren och installatören att lösa på plats, uppstår ofta problem. Problem avseende ljudisoleringen avslöjas först när byggnaden är färdigställd och ljudmätning har utförts, eller då inflyttning har skett och brukaren klagar på ljudklimatet i byggnaden. För att rätta till felen kan kostnaderna bli höga, för att inte tala om den olägenhet som uppstår för brukaren. Problem avseende brandisoleringen avslöjas ibland först vid besiktning eller i värsta fall då brand uppstår, vilket kan leda till förlust av liv och stora egendomsskador.

8 7 kapitel 1: Byggsystem massivträ. handboken Ventilationsinstallationer Bild Ventilationsrör i undertaksutrymme i plattbjälklag. Bild Ventilationsrör förlagda mellan liven eller i undertaksutrymme i kassettbjälklag Plattbjälklag När man använder plattbjälklag får man stor frihet i horisontella kanaldragningar. Vid krav på att installationerna ska döljas görs detta med ett nedpendlat eller fribärande undertak. Om ljudisolerande undertak används, sker placeringen i undertaksutrymmet på bekostnad av arbetsmiljön och snabbheten i utförandet. De ventilationskanaler som tillhör rummet under bjälklaget, får av ljudisoleringsskäl inte ha kontakt med bjälklagselementets undersida. I stället måste de enbart vila på undertakets bärreglar, varför monteringen försvåras. Behovet av brandisolering avgörs av brandcellsgränsens placering. I de fall där ventilationskanalerna kan placeras synligt blir monteringen av kanalerna betydligt enklare (även vid förekomst av undertak) eftersom de inte behöver träs in mellan konstruktion och undertak, utan kan hängas upp i undertaket. Det är naturligtvis också möjligt att dölja kanalerna genom att montera ett nedpendlat extra undertak lokalt i ventilationsstråken. Detta undertak bör enbart vara ljudabsorberande. Om det extra undertaket även utförs ljudisolerande erhålls nämligen en treskiktskonstruktion där det kan uppstå resonans, som avsevärt sänker konstruktionens ljudisolering Kassettbjälklag Vid kassettbjälklag kan ventilationskanalerna, liksom vid plattbjälklag, döljas med extra undertak varvid man får stor frihet i horisontella kanaldragningar. Det extra undertaket bör enbart vara ljudabsorberande av samma skäl som vid plattbjälklag. Kanalerna hängs då upp i glespanelen i bjälklaget, innan det nedpendlade undertaket monteras, vilket underlättar monteringen. Andra nedpendlade undertakslösningar är också möjliga på grund av höga krav på ljudisolering och/eller ljudabsorption (jfr avsnittet Undertak). Kanalerna hängs då upp på samma sätt som det nedpendlade undertaket. Mindre ventilationskanaler kan även placeras i bjälklaget. Om detta utförs på fabrik får man ett snabbt byggsystem där arbetet på arbetsplatsen inskränks till ihopkoppling av de horisontella och vertikala stammarna. Man får även god arbetsmiljö i detta fall, då arbetet underifrån minimeras. Det förutsätter att bjälklaget och kanalerna kan orienteras i samma riktning, då förutsättningarna för att ta hål i liven i de flesta fall är begränsade. Av konstruktiva skäl eller med hänsyn till ljudkrav är en sådan orientering inte alltid möjlig. Om ljudkrav i vertikalled finns får ventilationskanalerna inte ha kontakt med den bärande delen av bjälklaget, utan måste läggas på glespanelen i bjälklagets undertak. I de fall där ventilationskanalerna kan placeras synligt får man också stor frihet i de horisontella kanaldragningarna. Avslutningsvis är det naturligtvis alltid möjligt att dölja kanalerna, genom att montera ett nedpendlat extra undertak lokalt i ventilationsstråken. Detta undertak bör enbart vara ljudabsorberande enligt vad som tidigare påpekats.

9 8 kapitel 1: Byggsystem massivträ. handboken Avloppsinstallationer Plattbjälklag Avloppsrören placeras företrädesvis dolda i undertaksutrymme. Om ljudisolerande undertak används på grund av ljudkrav, får avloppsrören som tillhör rummet ovanför bjälklaget, inte ha kontakt med undertaket. I stället måste de hängas upp i bjälklagselementets undersida. På samma sätt som vid ventilationsinstallationer avgörs behovet av brandisolering av var brandcellsgränsen placeras, men även av rörmaterialet. Avloppsrör av gjutjärn behöver inte brandisoleras och är dessutom bättre från ljudisoleringssynpunkt Kassettbjälklag Avloppsrören placeras lämpligen i bjälklaget mellan liven i de fall de inte behöver korsa dessa. Genom god planering av våtutrymmen kan i de flesta fall det här åstadkommas. Om ljudkrav i vertikalled finns, får avloppsrören inte ha någon kontakt med bjälklagets undertak, utan måste hängas upp i den bärande delen av bjälklaget. Bild Avlopp mellan liven i kassettbjälklag Elinstallationer Plattbjälklag Om undertaksutrymme finns är det enkelt att dra tomrör för elledningar. Vid ljud- och brandkrav gäller på samma sätt som för ventilationsinstallationer; att elrören inte får ha kontakt med bjälklagselementets undersida samt att behovet av brandisolering avgörs av var brandcellsgränsen placeras. Om undertak inte behövs av andra skäl, kan tomrören förläggas mellan ströläkt och täckas av beklädnadsskivor. Om undersidans träyta ska exponeras läggs elinstallationen utanpåliggande Kassettbjälklag Tomrör för elledningar kan enkelt monteras på glespanelen i bjälklagets undertak.

10 9 kapitel 1: Byggsystem massivträ. handboken Massivträväggar Tomrör för elledningar kan fräsas in i väggarna som i så fall förses med beklädnadsskivor. Om väggens träyta ska exponeras läggs elledningarna synligt eller på skivans baksida Vatten- och värmerörsinstallationer Vatten- och värmerörsinstallationer placeras lämpligen utanpåliggande. Vid inklädnad av ledningarna måste man se till att dolt läckagevatten kan ledas ut. Vertikala rörstammar placeras dock i schakt om de passerar brand- och ljudavskiljande konstruktioner. Bild Massivträvägg som är spårad för elinstallation.

11 10 kapitel 1: Byggsystem massivträ. handboken Byggsystem för bostadshus I det här avsnittet görs en fördjupad genomgång av några av de faktorer som är viktiga att tänka på vid valet av byggsystem för bostadshus, samt ges exempel på stomsystem. I kapitel 2.3 Val av byggsystem, Handboken 2003, görs en allmän genomgång av faktorer som påverkar valet av byggsystem och i avsnittet 1.2 Installationer behandlas dessa mera utförligt Undertak Bild Anslutning plattbjälklag med fribärande undertak och regelvägg med ljudspärr. Solida massivträbjälklag i flerbostadshus måste förses med ljudisolerande undertak och/eller övergolv. Vid ljudklass C och B enligt SS behöver enbart undertak monteras. På så sätt kan man ta tillvara massivträets estetiska egenskaper genom att golvets träyta exponeras. Vid ljudklass C krävs en fjädrande upphängning (till exempel med ADARMAprofiler), medan undertaket måste utföras fribärande i ljudklass B. Kassettbjälklag med fjädrande upphängt undertak uppfyller fodringarna för ljudklass C. Beklädnadsskivor eller träpanel monteras på undertakets bärprofiler, som består av glespanel vekt infäst till den bärande stommen i bjälklaget. Synlig träpanel kan användas enbart om vattensprinkleranläggning installeras (jfr Faktorer som påverkar val av byggsystem brandskydd, Handboken 2003). Med anledning av de höga ljudisoleringskraven måste undertaken utföras med beklädnadsskivor eller träpanel. I trapphusen kompletteras undertaken med ljudabsorbenter, erforderlig täckningsgrad beror på krävd ljudklass samt aktuella förutsättningar. I småhus finns det inga ljudkrav i vertikalled och därmed behövs normalt inget undertak vid massivträbjälklag. Bild Anslutning mellan kassettbjälklag med undertak och trävägg med ljudspärr.

12 11 kapitel 1: Byggsystem massivträ. handboken Ljudspärrar Vertikalt Det är viktigt att tänka på att stegljudets överföring mellan våningarna via anslutningen mellan bjälklag och vägg är avsevärt större vid massivträbjälklag än vid exempelvis betongbjälklag. Denna så kallade flanktransmission är större i bjälklagets längdriktning (bärriktning) än i tvärriktningen. Vid bärande träregelstomme i flerbostadshus måste denna frikopplas från en stomme som bär skivbeklädnaden. Vid ytterväggarna kan denna frikoppling utföras genom påsalning av en extra fristående regelstomme på insidan. Frikopplingen behöver dock inte utföras på väggar i bjälklagens längdriktning, eftersom dessa väggar inte bär bjälklagen. I detta fall räcker det att bjälklagen läggs upp på elastiskt mellanlägg av Stepisol eller likvärdigt. Måttsättningen av lägenheterna påverkas därmed om man av praktiska skäl inte utför alla ytterväggarna lika. Med undertaksutförande enligt får den bärande och påsalade regelstommen i ytterväggen inte ha någon skivbeklädnad på sidan mot spalten mellan regelstommarna. I stället måste den utföras som en traditionell lägenhetsskiljande vägg. Om undertaket i plattbjälklagen utförs fribärande kan dock den bärande regelstommen vid ljudklass C förses med skivbeklädnad även mot spalten. Detta ökar ytterväggens horisontalkraftskapacitet, vilket ofta är nödvändigt för att klara stabiliteten i flervåningsbyggnader. Vid de bärande inner- och lägenhetsskiljande väggarna kan frikopplingen av den bärande regelstommen från den sekundära regelstommen som bär skivbeklädnaden, utföras enligt detaljer i avsnitt 2.4. Detta utförande innebär dock en kraftig reducering av väggarnas horisontalkraftskapacitet, eftersom skivbeklädnaden inte får skruvas till hammarbandet i de regelfack som innehåller de bärande stolparna. Alternativt kan flanktransmissionen minskas med en ljudspärr mellan de bärande väggarna och bjälklaget. I de flesta fall är det en enklare och mer ekonomisk lösning. Samtliga bärande regelväggar som används för stabilisering av byggnaden kan då utnyttjas till sin fulla lastkapacitet med avseende på horisontella laster, oavsett hur undertaken utförs. Massivträväggar måste också förses med flanktransmissionsspärr. Denna utförs enklast med en ljudspärr mellan väggen och bjälklaget. Pelar-balk-stommar påverkas i liten utsträckning av flanktransmissionen då de i huvudsak är frikopplade från skivbeklädnaderna på väggarna.

13 12 kapitel 1: Byggsystem massivträ. handboken Horisontellt Oavsett ljudklass måste bjälklag och undertak alltid brytas vid lägenhetsskiljande väggar. Detta är normalt inget problem, eftersom väggarna, oavsett om de utförs med regelstomme eller av massivträ, måste utföras som dubbelkonstruktion där vägghalvorna inte får ha kontakt med varandra. Vid pelar-balk-system måste ändå uppmärksamhet ägnas åt de lägenhetsskiljande väggarna om dessa är bärande. Stommen kan då behöva dubbleras så att varje bjälklagsdel får sin egen bärning. Om detta inte är möjligt räcker det antagligen inte med att lägga upp bjälklagen på elastiskt mellanlägg, utan bjälklagen behöver kompletteras med övergolv, åtminstone i ljudklass B Installationer Bild Ventilation i undertaksutrymme i plattbjälklag. Bild Avlopp i undertaksutrymme i plattbjälklag. Med massivträbjälklag och undertak får man stor frihet i horisontella kanaldragningar. Detta sker dock på bekostnad av arbetsmiljön och snabbheten i utförandet. Ventilationskanalerna, som tillhör lägenheten under bjälklaget, får av ljudisoleringsskäl inte ha kontakt med bjälklagselementets undersida. De måste vila enbart på undertakets bärreglar, varför monteringen försvåras. Av samma skäl får avloppsrören, som tillhör lägenheten ovanför bjälklaget, inte ha kontakt med undertaket utan måste hängas upp i bjälklagselementets undersida. Behovet av brandisolering avgörs av brandcellsgränsens placering. Vid kassettbjälklag kan horisontella kanaler placeras mellan liven i bjälklaget endast om de kan orienteras i kanalernas riktning, eftersom förutsättningarna för att ta hål i bjälklagsliven i de flesta fall är dåliga. Om detta utförs på fabrik får man ett byggsystem där arbetet på arbetsplatsen inskränks till ihopkoppling av de horisontella och vertikala stammarna. Detta ger också en bra arbetsmiljö då arbetet underifrån minimeras. Om de horisontella kanalerna inte kan förläggas i bjälklaget måste dess undertak sänkas. Det leder till en avsevärt tjockare bjälklagskonstruktion, men med stor frihet i kanaldragningarna. Kanalerna kan hängas upp i bärreglarna till bjälklagets undertak innan skivbeklädnaden monteras, vilket underlättar monteringen. Avloppsrören placeras under alla förhållanden lämpligen i bjälklaget mellan liven i de fall de inte behöver korsa dessa. Genom samverkan i tidigt skede mellan arkitekt, konstruktör och installationsprojektörer kan bästa resultat uppnås. Så kan avloppsrören genom god planering av våtutrymmen förläggas i kassettbjälklag utan att de korsar bjälklagsliven. Vid god planering av planlösningen och ett ventilationssystem med enbart mekanisk frånluft kan dessutom ventilationskanalerna i sin helhet förläggas i vertikala schakt.

14 13 kapitel 1: Byggsystem massivträ. handboken Flexibilitet i planlösning Vid ombyggnad av befintliga lägenheter måste ofta kostsamma ingrepp ske i bärande innerväggar. Det har därför blivit allt vanligare att enbart utföra de lägenhetsskiljande väggarna samt ytterväggarna bärande. Detta ger stor frihet i planlösningen, men kräver också bjälklag som klarar större spännvidder. De kassettbjälklag av massivträ som i dag finns på marknaden kan användas vid spännvidder upp till 12 m Exempel på stomsystem Massivträväggar kan vara lämpliga där våningshöga element kan utnyttjas som bärande och stabiliserande bärverk. Av ljudisoleringsskäl utförs bjälklagen lämpligen upplagda på väggarna, eftersom inhängning av bjälklagen mellan väggarna leder till onödigt komplicerade lösningar. Med kassettbjälklag som klarar större spännvidder behöver inte innerväggarna utföras bärande, vilket ger stor frihet i planlösningen. Bärande väggsystem kan också utföras med träregelstomme. Detta förutsätter måttliga laster varför spännvidderna bör vara måttliga och antalet våningar inte alltför stort. Träregelstomme är särskilt lämplig i småhus. Byggnadens stabilisering måste ägnas särskild uppmärksamhet vid flervåningsbyggnader som stabiliseras med skivverkan, vilket normalt är fallet vid stommar med massivträbjälklag och massivträ- eller träregelväggar, se 2.5 Stomstabilitet.

15 14 kapitel 1: Byggsystem massivträ. handboken Byggsystem för kontor och skolor I det här avsnittet görs en fördjupad genomgång av några av de faktorer som är viktiga att tänka på vid valet av byggsystem för kontor och skolor, samt ges exempel på stomsystem. I avsnittet 2.3 Val av byggsystem, Handboken 2003, görs en allmän genomgång av faktorer som påverkar valet av byggsystem. Installationer behandlas mer utförligt i avsnittet 1.2 Installationer Undertak Bild Plattbjälklag med undertak Undertak för plattbjälklag Solida massivträbjälklag måste förses med ljudisolerande undertak (s.k. plattbjälklag) alternativt övergolv, om det finns mer än måttliga krav på ljudisolering i vertikalled. Massivträets estetiska egenskaper kan tillvaratas genom att antingen träytan i golv eller tak exponeras. Nedpendlingen av undertaket kan oftast utföras med de standardlösningar som används vid betongbjälklag. Undantag är undervisningsrum i skolor vid ljudklass A samt musiksal och dramarum oavsett ljudklass, där fribärande undertak erfordras. Detta innebär att lösning för ljudklass B för bostäder kan användas. I övriga rum i skolor vid ljudklass A kan nedpendlingen av undertaket göras fjädrande. Detta innebär att lösning för ljudklass C för bostäder kan tillämpas. I kontorshus och skolor krävs ofta att takytorna helt eller delvis förses med ljudabsorbenter för att uppnå tillfredsställande rumsakustik. Om bjälklaget förses med undertak kan detta utföras antingen som ett tätt gipsundertak kompletterat med absorbenter med behövlig täckningsgrad eller med ett tyngre undertak som är både ljudisolerande och ljudabsorberande. Gipsundertak ger dock en säkrare lösning vid ljudklass A/B för kontor och ljudklass B/C för skolor enligt SS I musiksalar och dramarum i skolor krävs dock alltid gipsundertak. Detta gäller även övriga rum i skolor vid ljudklass A.

16 15 kapitel 1: Byggsystem massivträ. handboken Undertak vid kassettbjälklag Vid kassettbjälklag på undertakets bärprofiler som består av glespanel vekt infäst till den bärande stommen i bjälklaget. Kassetbjälklag med vekt infäst undertak kan användas. Träpanel kan enbart användas om sprinkleranläggning installeras, såvida byggnaden inte utförs i klass Br3 (jfr Faktorer som påverkar val av byggsystem brandskydd, Handboken 2003). I undervisningsrum i skolor erfordras dock alltid fribärande undertak vid ljudklass A. Om ljudabsorbenter erfordras finns ett antal alternativa lösningar: Absorbenter med erforderlig täckningsgrad monteras på undertakets undersida om installationerna får vara synliga eller kan förläggas i bjälklaget (jfr Installationer). Ett nedpendlat extra undertak används, som endast får vara ljudabsorberande (jfr Undertak). Det hängs enklast upp i glespanelen i bjälklagets undertak, vilket också ger den bästa ljudisoleringen. I kontor vid ljudklass C kan gipsen i bjälklagets undertak slopas. Ljudisolerande och ljudabsorberande nedpendlat undertak används. Det nedpendlade undertaket hänges enklast upp i glespanelen i bjälklagets undertak, vilket också ger den bästa ljudisoleringen. Detta alternativ begränsar dock urvalet av undertak kraftigt och förutsätter att den bärande delen av bjälklaget dimensioneras för aktuell brandklass; undertaket är nämligen enbart klassat som tändskyddande beklädnad vilket inte ger mer än 10 minuters brandmotstånd. Alternativt slopas även glespanelen varvid det nedpendlade undertaket hängs upp direkt i den veka infästningen, som normalt utgör glespanelens bärverk. Ljudklass C. Ljudisolerande och ljudabsorberande undertak hängs upp i bjälklagsliven med fjädrande nedpendling. Även detta alternativ begränsar urvalet av undertak kraftigt och kräver samma utförande med hänsyn till brandskydd som ovanstående alternativ. Denna lösning måste med hänsyn till ljudisolering konfirmeras med bjälklagsleverantören då det i skrivande stund inte är helt klarlagt hur den fjädrande nedpendlingen ska utföras, varken av undertaket eller av installationerna.

17 16 kapitel 1: Byggsystem massivträ. handboken Ljudspärrar Bild Regelvägg med ljudspärr vid plattbjälklag. Bild Massivträvägg med ljudspärr vid kassettbjälklag Vertikalt En viktig faktor att uppmärksamma är stegljudets överföring mellan våningarna via anslutningen mellan bjälklag och vägg, som är avsevärt större vid massivträbjälklag än vid exempelvis betongbjälklag. Vid ljudkrav för skolor i ljudklass A enligt SS och bärande träregelstomme behöver åtgärder vidtas mot flanktransmissionen. Detta gäller också vid musiksal och dramarum oavsett ljudklass. Massivträväggar behöver också förses med flanktransmissionsspärr, förutom i kontor vid ljudklass C, under förutsättning att de inte är alltför tunna. Pelar-balk-stommar påverkas i liten utsträckning av flanktransmission då de i huvudsak är frikopplade från skivbeklädnaden på väggarna Horisontellt I kontor med krav på ljudisolering horisontellt över skiljeväggar (som även behövs inom samma kontorslägenhet om ljudstandarden SS tillämpas) kan bjälklagen i de flesta fall utföras utan att brytas vid de ljudavskiljande väggarna, även om bjälklaget inte förses med övergolv. Observera att för enskilda rum med speciellt höga ljudkrav, exempelvis rum mellan olika hyresgäster och rum mot korridor i ljudklass A/B, kan extra åtgärder krävas för att minska flanktransmissionen. Detta gäller också vid icke bärande mellanväggar med avseende på stegljudsisolering. Extra åtgärder kan vara att övergolv läggs in i bredvidliggande rum. Lokal förtjockning av bjälklaget vid skiljeväggen kan också vara en lösning. Övergolv används företrädesvis när extra åtgärder krävs enbart på grund av stegljudskrav. Inverkan av olika typer av övergolv framgår av 5.2 Byggnadsakustik. Alternativt kan bjälklaget brytas mitt över skiljeväggen och läggas upp på ljuddämpande gummilist, typ Stepisol eller likvärdigt. Det krävs en förhållandevis tjock skiljevägg om den är bärande, alternativt tillräckligt bred balk vid pelar-balk-system, så att varje bjälklagsdel får tillräcklig upplagslängd. Massivträbjälklagen har lägre flanktransmission tvärs elementen än längs. Därför bör man alltid undersöka den konstruktiva möjligheten att orientera bjälklagen optimalt med hänsyn till ljudkraven. Speciellt gynnsamt blir det om skiljeväggen placeras direkt ovanför och längs med en bjälklagselementskarv. Då minskas flanktransmissionen avsevärt. I skolor är kraven på luftljudsisolering och stegljudsnivå, oavsett ljudklass, så höga att brytning av bjälklaget över skiljeväggarna med ljudspärr i praktiken krävs i många fall. Vid andra rum med mycket höga ljudkrav, exempelvis musiksal och kuratorrum, måste skiljeväggarna utföras som dubbelkonstruktion där bjälklaget bryts. Detta medför att väggen måste göras bärande om den ligger vinkelrätt mot bjälklagets bärriktning. Denna lösning måste också tillgripas mellan olika kontorslägenheter i ljudklass A/B.

18 17 kapitel 1: Byggsystem massivträ. handboken 2006 Vid brutna bjälklag måste man vara uppmärksam på hur detta påverkar byggnadens stabilitet, även om skiljeväggen inte är bärande. Denna måste kanske utnyttjas som stabiliserande vägg och därmed dimensioneras för horisontella laster. Bjälklagsdelarna kan kopplas ihop med ljudveka, punktvisa infästningar, exempelvis spikningsplåtar Installationer Vid plattbjälklag får man stor frihet i horisontella kanaldragningar. Vid krav på att installationerna ska döljas placeras dessa i allmänhet i undertaksutrymmet. Detta sker dock på bekostnad av arbetsmiljön och snabbheten i utförandet. Ventilationskanalerna (som tillhör rummet under bjälklaget) får av ljudisoleringsskäl inte ha kontakt med bjälklagselementets undersida, utan måste vila enbart på undertakets bärreglar varför monteringen försvåras. Av samma skäl får avloppsrören, som tillhör rummet över bjälklaget, inte ha kontakt med undertaket utan måste hängas upp i bjälklagselementets undersida. Behovet av brandisolering avgörs av brandcellsgränsens placering. Även vid kassettbjälklag kan ventilationskanalerna döljas i undertaksutrymmet, varvid man får stor frihet i horisontella kanaldragningar. Kanalerna hängs upp i glespanelen i bjälklagets undertak innan skivbeklädnaden monteras, vilket underlättar monteringen. Andra nedpendlade undertakslösningar är också möjliga på grund av höga krav på ljudisolering och/eller ljudabsorption (jfr Undertak) och kanalerna hängs då upp på samma sätt som det nedpendlade undertaket. Avloppsrören placeras under alla förhållanden lämpligen i bjälklaget mellan liven i de fall de inte behöver korsa dessa. Mindre ventilationskanaler kan även placeras i bjälklagskassetterna, vilket medför mindre bjälklagstjocklek. Om detta utförs på fabrik får man ett byggsystem där arbetet på arbetsplatsen inskränks till ihopkoppling av de horisontella och vertikala stammarna. Detta resulterar även i god arbetsmiljö eftersom arbetet underifrån minimeras. Detta förutsätter dock att bjälklaget och kanalerna har samma riktning då förutsättningarna för att ta hål i liven i de flesta fall är begränsade. En sådan orientering är inte alltid möjlig på grund av konstruktiva skäl eller med hänsyn till ljudkrav (jfr Ljudspärrar). Av ljudisoleringsskäl får ventilationskanalerna inte ha kontakt med den bärande delen av bjälklaget, utan måste läggas på glespanelen i bjälklagets undertak. På samma sätt får avloppsrören inte ha någon kontakt med bjälklagets undertak, utan måste hängas upp i den bärande delen av bjälklaget.

19 18 kapitel 1: Byggsystem massivträ. handboken 2006 Bild Placering av ventilations- och avloppsrör mellan liven i ett kasettbjälklag. I de fall ventilationskanalerna kan förläggas synligt får man stor frihet i de horisontella kanaldragningarna oavsett bjälklagstyp. Monteringen av kanalerna blir dessutom betydligt enklare eftersom de inte behöver träs in i undertaksutrymmet, utan kan hängas upp i undertaket. Det är naturligtvis alltid möjligt att dölja kanalerna genom att montera ett extra undertak lokalt i ventilationsstråken. Detta undertak får, som tidigare påpekats, enbart vara ljudabsorberande. Genom samverkan i ett tidigt skede mellan arkitekt, konstruktör och installationsprojektörer kan bästa resultat uppnås. Så kan exempelvis avloppsrören genom god planering av våtutrymmen förläggas i kassettbjälklag utan att de korsar bjälklagsliven. Vid god planering av planlösningen gäller detta även vid mindre ventilationskanaler Flexibilitet i planlösning I kontorshus är det vanligt med krav på stora fria ytor för största möjliga handlingsfrihet i utformningen av lokalerna. Detta gör man för att möta hyresgästernas behov, då dessa ofta inte är kontrakterade när byggandet påbörjas. Det leder också till stor flexibilitet i det framtida lokalutnyttjandet, då framtida hyresgästanpassningar blir betydligt enklare och billigare att genomföra. Det kassettbjälklag som i dag finns på marknaden kan användas vid spännvidder upp till 12 m. Även i skolor kan det vara en fördel med större spännvidder, då det i många fall är önskvärt att kunna disponera om lokalerna, framför allt i undervisningsrummen.

20 19 kapitel 1: Byggsystem massivträ. handboken Exempel på stomsystem För kontor och skolor kan en kombination av pelar-balk-system och bärande väggsystem ofta vara lämplig. Våningshöga massivträelement kan utnyttjas som bärande och stabiliserande bärverk i ytterväggar, medan pelar-balk-systemet används till de inre bärlinorna. Detta ger stor frihet vid utformningen av lokalerna (jfr Flexibilitet i planlösning). Av ljudisoleringsskäl utförs bjälklagen lämpligen upplagda på väggarna, eftersom inhängning av bjälklagen mellan väggarna leder till onödigt komplicerade lösningar. Med kassettbjälklag som klarar större spännvidder behövs ofta inte några inre bärlinor, vilket ger maximal frihet i lokalernas utformning. Bärande väggar kan också utföras med träregelstomme. Detta förutsätter inte alltför stora laster varför spännvidderna bör vara måttliga och antalet våningar inte alltför stort. Detta är företrädesvis aktuellt vid mindre kontors- och skolbyggnader i två eller tre plan. Byggnadens stabilisering måste ägnas särskild uppmärksamhet vid flervåningsbyggnader som stabiliseras med skivverkan, vilket normalt är fallet vid stommar med massivträbjälklag och massivträ- eller träregelväggar.

Heda. Byggelement. Hög kvalitet och flexibilitet till rätt pris

Heda. Byggelement. Hög kvalitet och flexibilitet till rätt pris Heda Byggelement Hög kvalitet och flexibilitet till rätt pris Kostnadseffek tiva lösningar med prefabricerade byggelement I takt med att byggtiderna blir allt kortare och kraven på rationella lösningar

Läs mer

2006-05-22 Sidan 1 (1) PROJEKTERINGSANVISNING 1 ICKE BÄRANDE YTTERVÄGGAR MED STÅLREGLAR Konstruktionsförteckning 1; Typ 1.1 1.3 Allmänt Väggarna i konstruktionsförteckning 1 redovisas med minsta tillåtna

Läs mer

Projekteringsanvisning

Projekteringsanvisning Projekteringsanvisning 1 Projekteringsanvisning Den bärande stommen i ett hus med IsoTimber dimensioneras av byggnadskonstruktören enligt Eurokod. Denna projekteringsanvisning är avsedd att användas som

Läs mer

3.5 Undertak. Gyproc GK System. Gyproc Fribärande Undertak. Gyproc PS Undertak. Gyproc Innertak med trästomme. Gyproc Böjda Undertak

3.5 Undertak. Gyproc GK System. Gyproc Fribärande Undertak. Gyproc PS Undertak. Gyproc Innertak med trästomme. Gyproc Böjda Undertak Undertak I detta kapitel beskrivs följande Gyproc Undertak: Gyproc GK System Gyproc GK System är ett stålprofilbärverk för nedpendlat undertak. Stålprofilerna lämpar sig väl till platsbyggda undertak med

Läs mer

SAMMANFATTNING AV PROJEKT VÄGGELEMENT AV MASSIVTRÄ

SAMMANFATTNING AV PROJEKT VÄGGELEMENT AV MASSIVTRÄ SAMMANFATTNING AV PROJEKT VÄGGELEMENT AV MASSIVTRÄ KONTOR Östavallsågen Ansvarig: Anders Gustafsson Skellefteå, 2001-10-11 Sammanfattning av projekt Väggelement av massivträ Sid 2 OBJEKT: Kontorshus Objektbeskrivning:

Läs mer

3.1. Innerväggar. Anslutning mot tunga konstruktioner. Anmärkning. Konstruktionsdetaljer. Klassificeringar

3.1. Innerväggar. Anslutning mot tunga konstruktioner. Anmärkning. Konstruktionsdetaljer. Klassificeringar Gyproc XR Innerväggar med stålstomme Typdetalj.1:201 nslutning mot tunga konstruktioner 1. Skena Gyproc SK alt SKP eller Gyproc COUnomic som kantprofil = 30 d, skena Gyproc SK = 35 d, skena Gyproc SKP

Läs mer

Leca Bjälklagselement Produktbeskrivning Projekteringsanvisning Monteringsanvisning

Leca Bjälklagselement Produktbeskrivning Projekteringsanvisning Monteringsanvisning Leca Bjälklagselement Produktbeskrivning Projekteringsanvisning Monteringsanvisning Leca bjälklagselement används till botten-, mellan-, och takbjälklag i såväl bostäder, kontor, industri- som lantbruksbyggnader.

Läs mer

Statik. Nåväl låt oss nu se vad som är grunderna för att takstolsberäkningen ska bli som vi tänkt.

Statik. Nåväl låt oss nu se vad som är grunderna för att takstolsberäkningen ska bli som vi tänkt. Statik Huvuddelen av alla takstolsberäkningar utförs idag med hjälp av ett beräkningsprogram, just anpassade för takstolsdimensionering. Att ha ett av dessa program i sin dator, innebär inte att användaren

Läs mer

Föreläsning 4 del 1. Stomstabilisering. Konstruktionsteknik, LTH

Föreläsning 4 del 1. Stomstabilisering. Konstruktionsteknik, LTH Föreläsning 4 del 1 Stomstabilisering 1 Laster Stabilisering - allmänt Stomstabilisering Disposition Stabilisering av flervåningsbyggnader Vertikala stabiliserande enheter Bjälklag som styv skiva 2 Stomstabilisering

Läs mer

Byggsystem En översikt. Erik Serrano Linnéuniversitetet / SP Trätek

Byggsystem En översikt. Erik Serrano Linnéuniversitetet / SP Trätek Byggsystem En översikt Erik Serrano Linnéuniversitetet / SP Trätek Innehåll Vad är ett byggsystem? Några principer, för och nackdelar Material/komponenter Lättbyggnadsteknik, massivträteknik, pelar balk,

Läs mer

3.4. Bjälklag. Bjälklag med golvgipsskiva på profilerad plåt. Allmän beskrivning Gyproc TRP bjälklag med Gyproc Golvgips

3.4. Bjälklag. Bjälklag med golvgipsskiva på profilerad plåt. Allmän beskrivning Gyproc TRP bjälklag med Gyproc Golvgips .6 Gyproc TRP bjälklag med Gyproc Golvgips Bjälklag med golvgipsskiva på profilerad plåt Allmän beskrivning Gyproc TRP bjälklag är en obrännbar konstruktion med låg egenvikt. Bjälklaget består av 2 lag

Läs mer

LECA Bjälklagselement Produkt-, Projekt- och Monteringsanvisning. LECA Bjälklagselement Produktbeskrivning Projekteringsanvisning Monteringsanvisning

LECA Bjälklagselement Produkt-, Projekt- och Monteringsanvisning. LECA Bjälklagselement Produktbeskrivning Projekteringsanvisning Monteringsanvisning LECA Bjälklagselement Produkt-, Projekt- och Monteringsanvisning LECA Bjälklagselement Produktbeskrivning Projekteringsanvisning Monteringsanvisning 19 november 2007 LECA bjälklagselement används till

Läs mer

Akustisk dimensionering

Akustisk dimensionering Akustisk dimensionering 1 Eva Sjödahl, Akustiker, Tyréns AB, Malmö Byggprojektens olika skeden Program-/ Ramhandling Systemhandling / huvudhandling Bygghandlingar / förfrågningsunderlag Byggskedet Färdig

Läs mer

BYGG STORT OCH SPÄNNANDE I TRÄ

BYGG STORT OCH SPÄNNANDE I TRÄ BYGG STORT OCH SPÄNNANDE I TRÄ Nationella träbyggnadsstrategin 2006-2008 Kv Styrmannen, Umeå Innehåll 1. Byggfakta... 1 2. Bakgrund... 2 Varför byggs detta i trä?... 2 Tidigare erfarenheter... 2 Träets

Läs mer

Olyckslaster och fortskridande ras

Olyckslaster och fortskridande ras Konstruktionsteknik- Byggsystem Olyckslaster och fortskridande ras Litteratur: Utdelad kopia av Boverkets handbok, Svängningar, deformationspåverkan och olyckslast Raset vid Ronan Point i London 1968 Gasexplosion

Läs mer

Gyproc Handbok 8 Gyproc Projektering. Funktionsväggar. Pelare. Statisk dimensionering av pelare. Horisontaler Väggar med pelarstomme

Gyproc Handbok 8 Gyproc Projektering. Funktionsväggar. Pelare. Statisk dimensionering av pelare. Horisontaler Väggar med pelarstomme .20 Väggar med pelarstomme Pelare Pelarna kan utföras av varmvalsade profiler eller kallformade tunnplåtsprofiler. Valet blir ofta beroende av väggtjockleken, eftersom tunnplåtsprofilerna måste göras högre

Läs mer

3.1. 206 Gyproc Handbok 8 Gyproc Projektering. Innerväggar. Anslutning mot tunga konstruktioner. Schaktvägg. Anmärkning. Konstruktionsdetaljer

3.1. 206 Gyproc Handbok 8 Gyproc Projektering. Innerväggar. Anslutning mot tunga konstruktioner. Schaktvägg. Anmärkning. Konstruktionsdetaljer Gyproc GT 600 Innerväggar med trästomme Typdetalj.:0 nslutning mot tunga konstruktioner Schaktvägg. Polyetenduk Gyproc GPD Vid ljudklass R' w = d. kustisk tätmassa Gyproc G Vid ljudklass R' w 0 d används

Läs mer

1. En synlig limträbalk i tak med höjd 900 mm, i kvalitet GL32c med rektangulär sektion, belastad med snölast.

1. En synlig limträbalk i tak med höjd 900 mm, i kvalitet GL32c med rektangulär sektion, belastad med snölast. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Byggteknik Uppgifter 2016-08-26 Träkonstruktioner 1. En synlig limträbalk i tak med höjd 900 mm, i kvalitet GL32c med rektangulär sektion, belastad med snölast.

Läs mer

Vem vill bo i en plastpåse? Det påstås ibland att byggnader måste kunna andas. Vad tycker ni om det påståendet?

Vem vill bo i en plastpåse? Det påstås ibland att byggnader måste kunna andas. Vad tycker ni om det påståendet? Lufttäta byggnader I exemplet diskuterar och förklarar vi varför det är bra att bygga lufttätt och vilka risker som finns med byggnader som läcker luft. Foto: Per Westergård Vem vill bo i en plastpåse?

Läs mer

Projekteringsguide byggnader.

Projekteringsguide byggnader. Projekteringsguide byggnader. Snödimensionering 2 Snölastkarta 3 Raka balkar 4 Sadelbalkar 5 Treledstakstolar med dragband 6 Pelare 7 Limträ konstruktionsfakta 8-10 Limträ toleranser 11 Branddimensionering

Läs mer

Knauf Danogips undertakssystem CD-2. Systembeskrivning och montagevägledning. innertak

Knauf Danogips undertakssystem CD-2. Systembeskrivning och montagevägledning. innertak Knauf Danogips undertakssystem CD-2 Systembeskrivning och montagevägledning innertak Flexibelt undertakssystem med knauf danogips CD-2 undertakssystem används där det önskas ett nedpendlat, ljudisolerande

Läs mer

4.3. 498 Gyproc Handbok 7 Gyproc Teknik. Statik. Bärförmåga hos Gyproc GFR DUROnomic Regel. Dimensioneringsvärden för transversallast och axiallast

4.3. 498 Gyproc Handbok 7 Gyproc Teknik. Statik. Bärförmåga hos Gyproc GFR DUROnomic Regel. Dimensioneringsvärden för transversallast och axiallast .3 Dimensionering av Gyproc DUROnomic Bärförmåga hos Gyproc GFR DUROnomic Regel Dimensioneringsvärden för transversallast och axiallast Gyproc GFR Duronomic förstärkningsreglar kan uppta såväl transversallaster

Läs mer

Laster och lastnedräkning. Konstruktionsteknik - Byggsystem

Laster och lastnedräkning. Konstruktionsteknik - Byggsystem Laster och lastnedräkning Konstruktionsteknik - Byggsystem Brygghuset Del 2 Gör klart det alternativ ni valt att jobba med! Upprätta konstruktionshandlingar Reducerad omfattning Lastnedräkning i stommen

Läs mer

Vi lever i en ny värld.

Vi lever i en ny värld. Vi lever i en ny värld. Spelreglerna är nya i byggbranschen. Under de senaste decennierna har branschen genomgått en revolutionerande förändring. Förr byggde man hela huset på plats. Nu tillverkar man

Läs mer

Den andra delen innehåller allmänna anvisningar som bl.a. kan användas vid planering av stommens montage och vid upprättande av bygghandlingar.

Den andra delen innehåller allmänna anvisningar som bl.a. kan användas vid planering av stommens montage och vid upprättande av bygghandlingar. SWT-ANVISNINGAR V2.2 INLEDNING SWT-systemet består av både stålpelare och stålbalkar för fasader och byggnaders inre och dess system är avsett för att bära vertikala laster. Systemets komponenter kan delas

Läs mer

NSP Brasvärme -funktion och design

NSP Brasvärme -funktion och design Monteringsanvisning NSP Markör bild NSP Brasvärme -funktion och design Användningsområde -Avståndsreducering för CE-godkända braskaminer/eldstäder/skorstenar med avståndskrav till brännbart material. -n

Läs mer

Konstruktionsteknik 25 maj 2012 kl Gasquesalen

Konstruktionsteknik 25 maj 2012 kl Gasquesalen Bygg och Miljöteknologi Avdelningen för Konstruktionsteknik Tentamen i Konstruktionsteknik 25 maj 2012 kl. 14.00 19.00 Gasquesalen Tillåtna hjälpmedel: Tabell & Formelsamlingar Räknedosa OBS! I vissa uppgifter

Läs mer

Gummifabriken Kv Knekten 16, Värnamo Om-och tillbyggnad

Gummifabriken Kv Knekten 16, Värnamo Om-och tillbyggnad Om-och tillbyggnad för Värnamo Kommunala Industrifastigheter AB 331 83 Värnamo Om-och tillbyggnad 1 (12) Innehållsförteckning 1. Översiktlig beskrivning av befintlig byggnad 1.1 Grundläggning 1.2 Stomme

Läs mer

MONTERINGSANVISNING silencio THERMO 24 / 36

MONTERINGSANVISNING silencio THERMO 24 / 36 MONTERINGSANVISNING silencio THERMO 24 / 36 Hunton Silencio thermo 1 Före läggning Installationsritningar måste vara tillgängliga innan läggningen påbörjas. Rör som monteras i Silencio Thermo ska ha goda

Läs mer

Bild 1. Vy från älvenvid nästan färdigt montage. Inledning. Bild 2. Kalkylritningar principdetaljer.

Bild 1. Vy från älvenvid nästan färdigt montage. Inledning. Bild 2. Kalkylritningar principdetaljer. Bild 1. Vy från älvenvid nästan färdigt montage Inledning Bild 2. Kalkylritningar principdetaljer. Jag tänkte kort beskriva stommens uppbyggnad. Stommen består av bjälklagsintegrerade stålbalkar (1, 2,

Läs mer

Konstruktionslösningar - Brand

Konstruktionslösningar - Brand I detta avsnitt redovisas olika lösningar från 30 minuters brandmotstånd i bärande och avskiljande klass upp till 120 minuter. Även Isovers typgodkända fogtätningssystem finns med. Brandklassade konstruktioner

Läs mer

TRÄ8 PELARBALKSYSTEM ETT REVOLUTIONERANDE BYGGSYSTEM HELT I TRÄ.

TRÄ8 PELARBALKSYSTEM ETT REVOLUTIONERANDE BYGGSYSTEM HELT I TRÄ. TRÄ8 PELARBALKSYSTEM ETT REVOLUTIONERANDE BYGGSYSTEM HELT I TRÄ. TRÄ 8 ETT PELARBALKSYSTEM! Efterfrågan på träbaserade konstruktioner som alternativ till traditionella pelarbalksystem, ökar hela tiden.

Läs mer

Dimensionering i bruksgränstillstånd

Dimensionering i bruksgränstillstånd Dimensionering i bruksgränstillstånd Kapitel 10 Byggkonstruktion 13 april 2016 Dimensionering av byggnadskonstruktioner 1 Bruksgränstillstånd Formändringar Deformationer Svängningar Sprickbildning 13 april

Läs mer

MONTERINGSANVISNING silencio 4 / 6 / 8 / 12 / 24 / 36

MONTERINGSANVISNING silencio 4 / 6 / 8 / 12 / 24 / 36 MONTERINGSANVISNING silencio 4 / 6 / 8 / 12 / 24 / 36 1 Före läggning Låt Silencio Thermo-skivorna ligga inomhus på plant underlag i 48 timmar för att anpassa sig till rumstemperatur. Skivorna får inte

Läs mer

MOELVENMETODEN METODEN DÄR DU FÅR MAXIMAL NYTTA

MOELVENMETODEN METODEN DÄR DU FÅR MAXIMAL NYTTA METODEN DÄR DU FÅR MAXIMAL NYTTA MOELVENMETODEN Tillsammans med våra kunder har vi utvecklat en metod där man får maximal nytta av fördelarna av att bygga industriellt. Genom att förbereda projektering,

Läs mer

PELARSKO FÖR LIMTRÄPELARE

PELARSKO FÖR LIMTRÄPELARE PELARSKO FÖR LIMTRÄPELARE Fogstycke, dimensionerat enligt normerna, mellan betong och virke SKRUVPELARSKO Fogdel för limskruvar. Svetsas till fästplåten INNEHÅLL Pelarsko för limträpelare 1 Funktionssätt

Läs mer

Komplett stomme till flerbostadshus

Komplett stomme till flerbostadshus Fördelarna med vår stomme Komplett stomme till flerbostadshus...för arkitekten Det är utsidan som räknas. Åtminstone om man vill ha en vacker fasad. Om du bygger med LK Putsvägg får du en helt fogfri fasad.

Läs mer

Bruksanvisning. Så ska framtiden byggas. Nu också NBI-godkänt för fiberarmerad betong. Kan laddas ned från www.bewi.com. Godkännandebevis 0204/05

Bruksanvisning. Så ska framtiden byggas. Nu också NBI-godkänt för fiberarmerad betong. Kan laddas ned från www.bewi.com. Godkännandebevis 0204/05 Bruksanvisning Så ska framtiden byggas Nu också NBI-godkänt för fiberarmerad betong Godkännandebevis 0204/05 Kan laddas ned från www.bewi.com Grundarbete Grundarbete Sidan 2 Flexibel bredd Sidan 3 Flexibel

Läs mer

MONTERINGSANVISNING Protecta Hårdskiva Plus

MONTERINGSANVISNING Protecta Hårdskiva Plus Hårda skivor för brandskydd av stålkonstruktioner Hårdskiva Plus är en skiva för användning bland annat till brandskydd av bärande stålkonstruktioner. Skivorna består av kalciumsilikat förstärkt med cellulosafibrer

Läs mer

Feb- 98 Utgåva 2. Monteringsanvisning. för golvspånskivor till flytande golv i torra lokaler

Feb- 98 Utgåva 2. Monteringsanvisning. för golvspånskivor till flytande golv i torra lokaler Feb- 98 Utgåva 2 Monteringsanvisning för golvspånskivor till flytande golv i torra lokaler Förberedelser. Läs igenom hela denna monteringsanvisning innan du börjar lägga golvet. Montera spånskivorna i

Läs mer

KONSTRUKTION DETALJER LJUD TÄTHET PRECISION KVALITET TOTALENTREPRENAD

KONSTRUKTION DETALJER LJUD TÄTHET PRECISION KVALITET TOTALENTREPRENAD KONSTRUKTION Här visar vi på detaljer och bilder på Trivselhus gedigna konstruktion, indelat i: DETALJER LJUD TÄTHET PRECISION KVALITET Varje hus ritas unikt för varje kund och vi lägger stor omsorg över

Läs mer

4.1. 458 Gyproc Handbok 8 Gyproc Teknik. Byggnadsakustik. Ljud. A- och C-vägning. Decibel. Luftljud och luftljudsisolering. 4.1.

4.1. 458 Gyproc Handbok 8 Gyproc Teknik. Byggnadsakustik. Ljud. A- och C-vägning. Decibel. Luftljud och luftljudsisolering. 4.1. .1 Begrepp I detta avsnitt finns förklaringar till de viktigaste begreppen inom byggnadsakustiken. Ljud Ljud, så som vi normalt uppfattar det, är små fluktuationer hos lufttrycket. Buller är ett uttryck

Läs mer

BYGGNADSKONSTRUKTION IV

BYGGNADSKONSTRUKTION IV 2006-01-28 BYGGNADSKONSTRUKTION IV Konstruktionsuppgift 2: Dimensionering och utformning av hallbyggnad i limträ Datablad Snözon... Åsavstånd a =... m Takbalksavstånd b =... m Egentyngd av yttertak g =...

Läs mer

2.2 GOLVREGLAR FÖR FLYTANDE GOLV

2.2 GOLVREGLAR FÖR FLYTANDE GOLV . GOLVREGLAR FÖR FLYTANDE GOLV 1. ANVÄNDNING är ett system för flytande golv som är enkelt att installera och som används för att minska stegljud, luftljud och vibrationer i studios, biografer, kontor

Läs mer

Ljudreduktion i väggar

Ljudreduktion i väggar 144711100 1(5) Ljudreduktion i väggar Bilaga 8 till slutrapport Fasadåtgärder som bullerskydd Sammanfattning av åtgärdsvägledning Eftersträva tvåskiktskonstruktion med stort avstånd, d.v.s. bygg om skiljekonstruktionen

Läs mer

4.2. 470 Gyproc Handbok 8 Gyproc Teknik. Brandskydd. Brandtekniska klasser för byggnader BR 2 BR 3 BR 1. 4.2.1 Begrepp

4.2. 470 Gyproc Handbok 8 Gyproc Teknik. Brandskydd. Brandtekniska klasser för byggnader BR 2 BR 3 BR 1. 4.2.1 Begrepp Brandskydd .1 Begrepp Följande avsnitt redovisar bl.a vanliga begrepp enligt Boverkets Byggregler, nya Euroklasser samt gipsskivans brandskyddande egenskaper. I övrigt se resp konstruktioners egenskaper

Läs mer

FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG. Rosvalla Nyköping Nybyggnad av sporthall. Ljudkravdokument 2011-11-09. Uppdragsnummer: 230743 Rapportnummer: 230743-R01

FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG. Rosvalla Nyköping Nybyggnad av sporthall. Ljudkravdokument 2011-11-09. Uppdragsnummer: 230743 Rapportnummer: 230743-R01 1(9) FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG Rosvalla Nyköping Nybyggnad av sporthall Ljudkravdokument 2011-11-09 Uppdragsnummer: 230743 Rapportnummer: 230743-R01 Uppdragsgivare: Aros Arkitekter AB gm Jörgen Winnberg Handläggare

Läs mer

PARAFON ROYAL UNDERTAK OCH BAFFLAR. Elegant, Effektivt och Enkelt

PARAFON ROYAL UNDERTAK OCH BAFFLAR. Elegant, Effektivt och Enkelt PARAFON ROYAL UNDERTAK OCH BAFFLAR Elegant, Effektivt och Enkelt NU LANSERAR VI PARAFON ROYAL ETT EXKLUSIVT, HÖGABSORBERANDE UNDERTAK FÖR DIKTMONTAGE MED ETT HELTÄCKANDE YTSKIKT AV GLASFIBER Vi ser en

Läs mer

MONtERINGSANVISNING ASFAlt VINDtÄt

MONtERINGSANVISNING ASFAlt VINDtÄt MONTERINGSANVISNING Asfalt vindtät Förvaring/lagring Vindtätskivorna ska förvaras torrt och vara torra vid montering. Före montering bör skivorna acklimatiseras så att fuktigheten motsvarar genomsnittsfuktigheten

Läs mer

FB Luftspaltsventil. takutstick, då får man en fortlöpande luftspalt liknande tidigare luftspalter med insektsnät.

FB Luftspaltsventil. takutstick, då får man en fortlöpande luftspalt liknande tidigare luftspalter med insektsnät. FB Luftspaltsventil 09.10.2014 Version 1.2 Luftspaltsventil med brandmotstånd Brand som får sprida sig i hålrummen under klädsel i yttervägg är ett stort problem eftersom det är svårt för räddningstjänsten

Läs mer

FALLSKYDDSSYSTEM STANDARD

FALLSKYDDSSYSTEM STANDARD ANVÄNDARMANUAL FALLSKYDDSSYSTEM STANDARD INSTRUKTION ENLIGT EN 13374 www.safetyrespect.se info@safetyrespect.se Tel 063-130400 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 3. Säkerhetsföreskrifter 4. Infästningar 5. Bultfot 6.

Läs mer

BSAB 96E DEC 2012. Plannja Combideck 45 TEKNISK INFORMATION

BSAB 96E DEC 2012. Plannja Combideck 45 TEKNISK INFORMATION BSAB 96E DEC 2012 Plannja Combideck 45 TEKNISK INFORMATION Innehållsförteckning Sid 1. Plannja Combideck 4 2. Materialdata 4 3. Maximala spännvidder 5 4. Betong/Golvsystem 6 5. Stämpning 7 6. Tilläggsarmering

Läs mer

FB Luftspaltsventil. takfoten, då får man en fortlöpande luftspalt liknande tidigare luftspalter med insektsnät.

FB Luftspaltsventil. takfoten, då får man en fortlöpande luftspalt liknande tidigare luftspalter med insektsnät. FB Luftspaltsventil 15.04.2015 Version 1.3 Luftspaltsventil med brandmotstånd Brand som får sprida sig i hålrummen under klädsel i yttervägg är ett stort problem eftersom det är svårt för räddningstjänsten

Läs mer

TRÄKONSTRUKTIONSTEKNIK

TRÄKONSTRUKTIONSTEKNIK UMEÅ UNIVERSITET 2012-01-26 Tekniska högskolan Byggteknik EXEMPELSAMLING I TRÄKONSTRUKTIONSTEKNIK Utdrag: Träförband och sammansatta konstruktioner (Ex. 4.1-2,5-8,10,13 innehåller gamla svar) Sammanställd

Läs mer

TAKTÄCKNINGSSYSTEM MED

TAKTÄCKNINGSSYSTEM MED MINERAL TAKTÄCKNINGSSYSTEM MED MINERAL A. MATERIALSPECIFIKATION B. PROJEKT OCH MONTAGEANVISNINGAR C. DETALJRITNINGAR Hägersten 2014 februari A. MATERIALSPECIFIKATION 1. TEKNISK BESKRIVNING 2. EGENSKAPSSPECIFIKATION

Läs mer

VSMF10 Byggnadskonstruktion 9 hp VT15

VSMF10 Byggnadskonstruktion 9 hp VT15 VSMF10 Byggnadskonstruktion 9 hp VT15 F1-F3: Bärande konstruktioners säkerhet och funktion 1 Krav på konstruktioner Säkerhet mot brott Lokalt (balk, pelare etc får ej brista) Globalt (stabilitet, hus får

Läs mer

Arbetsanvisning ISOVER Takisolering

Arbetsanvisning ISOVER Takisolering Arbetsanvisning ISOVER Takisolering Materialhantering Pallarna med material förvaras på torrt underlag. Låt plastöverdraget sitta kvar som väderskydd så länge som möjligt. Öppnade pallar ska förvaras under

Läs mer

Kasper Salin-vinnare skapad

Kasper Salin-vinnare skapad Peter Fajers, Civilingenjör, handläggande stålkonstruktör Väven Kasper Salin-vinnare skapad FEM-DESIGN Umeås nya landmärke har skapats i samarbete mellan två av Skandinaviens ledande arkitektkontor, norska

Läs mer

framtidens byggsystem!

framtidens byggsystem! Energieffektiva bostäder från FoamSystem möt framtidens krav med ny teknik Välkommen till framtidens byggsystem! Passivhus uppfört i Västra Hamnen, Malmö 20 I Sverige har vi en flera hundra år gammal tradition

Läs mer

Verifiering av brandmotstånd genom fullskaleprovning, massivträ

Verifiering av brandmotstånd genom fullskaleprovning, massivträ Verifiering av brandmotstånd genom fullskaleprovning, massivträ Slutrapport Anders Gustafsson SP Trätek INNEHÅLL 1. Förord... 1 2. Sammanfattning... 2 3. Bakgrund, syfte och avgränsningar... 3 4. Arbete

Läs mer

TAKTÄCKNINGSSYSTEM MED. KATEPAL SEP 5500 R SVETSBAR 8 m x 1 m. Katepal SEP 5500 R Tillhörande handlingar 2008-12-01 TAKTÄCKNINGSSYSTEM MED

TAKTÄCKNINGSSYSTEM MED. KATEPAL SEP 5500 R SVETSBAR 8 m x 1 m. Katepal SEP 5500 R Tillhörande handlingar 2008-12-01 TAKTÄCKNINGSSYSTEM MED KATEPAL SEP 5500 R SVETSBAR 8 m x 1 m TAKTÄCKNINGSSYSTEM MED MATERIALSPECIFIKATION 1. SYSTEMBESKRIVNING Fästning av KATEPAL SEP 5500 R (K-PS 170/5500) svetsbar utförs med svetsning samt vid behov med mekanisk

Läs mer

FLEX UNDERTAKSSYSTEM FÅ KOMPONENTER MÅNGA MÖJLIGHETER

FLEX UNDERTAKSSYSTEM FÅ KOMPONENTER MÅNGA MÖJLIGHETER MONTAGEVÄGLEDNING FLEX UNDERTAKSSYSTEM FÅ KOMPONENTER MÅNGA MÖJLIGHETER www.norgips.se/flex NORGIPS FLEX UNDERTAKSSYSTEM - FÅ KOMPONENTER. MÅNGA MÖJLIGHETER. Flex undertakssystem används där det önskas

Läs mer

Prefabricerade byggelement. Tak Vägg Bjälklag. Vi erbjuder lösning och kunskap för utmanande byggprojekt

Prefabricerade byggelement. Tak Vägg Bjälklag. Vi erbjuder lösning och kunskap för utmanande byggprojekt Prefabricerade byggelement Tak Vägg Bjälklag Vi erbjuder lösning och kunskap för utmanande byggprojekt Lättelement AB Vi på Lättelement har tillverkat element till den Nordiska marknaden i över 30 år.

Läs mer

Väderskydd RÅDGIVANDE REFERENS

Väderskydd RÅDGIVANDE REFERENS RÅDGIVANDE REFERENS Väderskydd I samband med ny- och ombyggnationer med fuktkänsliga material där risk finns för uppfuktning av nederbörd eller annat utifrån kommande vatten, krävs väderskydd för att säkerställa

Läs mer

MONTERING MONTERINGSPRINCIPER INNEHÅLL

MONTERING MONTERINGSPRINCIPER INNEHÅLL SPRINCIPER INNEHÅLL Materialval............................... 38 Våtrumsgolv och badrum................... 39 Klinkergolv.............................. 40 Installationsgolv...........................

Läs mer

Bygga innervägg. Renovering Bygga innervägg. www.byggbeskrivningar.se. 1 Planering. 2 Regelverket. www.byggbeskrivningar.se

Bygga innervägg. Renovering Bygga innervägg. www.byggbeskrivningar.se. 1 Planering. 2 Regelverket. www.byggbeskrivningar.se Renovering Bygga innervägg Byggbeskrivningarna är framtagna av Svenskt Trä i samarbete med bygg- och trävaruhandeln. Alla byggbeskrivningar finns på www.byggbeskrivningar.se. Där får du hjälp att måttanpassa

Läs mer

FLEX-1 UNDERTAKSSYSTEM FÅ KOMPONENTER MÅNGA MÖJLIGHETER

FLEX-1 UNDERTAKSSYSTEM FÅ KOMPONENTER MÅNGA MÖJLIGHETER MONTAGEVÄGLEDNING FLEX-1 UNDERTAKSSYSTEM FÅ KOMPONENTER MÅNGA MÖJLIGHETER * NORGIPS TRYGGA SYSTEM cnfoto.se www.norgips.se/flex NORGIPS FLEX UNDERTAKSSYSTEM I EN NIVÅ - FÅ KOMPONENTER. MÅNGA MÖJLIGHETER.

Läs mer

Lindab Construline Lättbyggnadssystem. Lindab Construline TM. Lindab lättbyggnadssystem. Håller tempot uppe och kostnaderna nere

Lindab Construline Lättbyggnadssystem. Lindab Construline TM. Lindab lättbyggnadssystem. Håller tempot uppe och kostnaderna nere Lindab Construline TM Lindab lättbyggnadssystem Håller tempot uppe och kostnaderna nere 2 Sätt byggandet i system ekonomiskt effektivt enkelt sunt Lindabs systemlösningar handlar om att förkorta byggtiden,

Läs mer

Gyptone akustikvägglösningar

Gyptone akustikvägglösningar Gyptone akustikvägglösningar Kortare efterklangstid, mindre fladdereko och bättre taluppfattbarhet Akustisk reglering av nya och befintliga utrymmen. Gyptone akustikvägglösningar används för akustisk reglering

Läs mer

RESARO AB RESAROSYSTEMET energi- och byggsystem RESAROELEMENTET

RESARO AB RESAROSYSTEMET energi- och byggsystem RESAROELEMENTET RESARO AB RESAROSYSTEMET energi- och byggsystem RESAROELEMENTET 1 2005-05-28 RESARO's pågående byggprojekt: VENDELSÖ Tvåplansvilla i souterräng En klasssisk vacker villa växer fram vid sjön Drevviken söder

Läs mer

Gyproc Monteringshandbok

Gyproc Monteringshandbok Monteringshandbok Inledning För att underlätta spridning och hantering av de redovisade ritningarna lämnar sitt tillstånd till att ritningarna får reproduceras av s kunder under förutsättning att ursprungskällan

Läs mer

Skillnaden mellan olika sätt att understödja en kaross. (Utvärdering av olika koncept för chassin till en kompositcontainer för godstransport på väg.

Skillnaden mellan olika sätt att understödja en kaross. (Utvärdering av olika koncept för chassin till en kompositcontainer för godstransport på väg. Projektnummer Kund Rapportnummer D4.089.00 Lätta karossmoduler TR08-007 Datum Referens Revision 2008-10-27 Registrerad Utfärdad av Granskad av Godkänd av Klassificering Rolf Lundström Open Skillnaden mellan

Läs mer

Eurokod nyttiglast. Eurocode Software AB

Eurokod nyttiglast. Eurocode Software AB Eurokod nyttiglast Eurocode Software AB Eurokoder SS-EN 1991 Laster SS-EN 1991-1-1 Egentyngd, nyttig last SS-EN 1991-1-2 Termisk och mekanisk påverkan vid brand SS-EN 1991-1-3 Snölast SS-EN 1991-1-4 Vindlast

Läs mer

Regelsamling för Boverkets byggregler, BBR. 5 Brandskydd Allmänna förutsättningar. Betydelse av räddningstjänstens insats

Regelsamling för Boverkets byggregler, BBR. 5 Brandskydd Allmänna förutsättningar. Betydelse av räddningstjänstens insats Regelsamling för Boverkets byggregler, BBR 5 Brandskydd Allmänna förutsättningar Byggnader ska utformas med sådant brandskydd att brandsäkerheten blir tillfredsställande. Utformningen av brandskyddet ska

Läs mer

Stålbyggnadsprojektering, SBP-N Tentamen 2015-03-12

Stålbyggnadsprojektering, SBP-N Tentamen 2015-03-12 Godkända hjälpmedel till tentamen 2015 03 12 Allt utdelat kursmaterial samt lösta hemuppgifter Balktabell Miniräknare Aktuell EKS Standarden SS EN 1090 2 Eurokoder Lösningar på utdelade tentamensfrågor

Läs mer

Konstruktionslösningar - Ytterväggar

Konstruktionslösningar - Ytterväggar I avsnittet om ytterväggar redovisas U-värden för väggar med bärande stommar av träreglar, stålreglar och betong. Väggarna har låga U-värden som lämpar sig väl för lågenergihus och i vissa fall även för

Läs mer

Veremo system fläktrumsväggar och inspektionsdörrar

Veremo system fläktrumsväggar och inspektionsdörrar Veremo system fläktrumsväggar och inspektionsdörrar Fläktrumsväggar Vi erbjuder ett komplett system av fläktrumsväggar och inspektionsdörrar. Vårt egenutvecklade system är väl förberedda för en smidig

Läs mer

Fö 6 20080207 Inspelningsrummet. [Everest kapitel 20 och 22-24]

Fö 6 20080207 Inspelningsrummet. [Everest kapitel 20 och 22-24] ETE319 VT08 Fö 6 20080207 Inspelningsrummet [Everest kapitel 20 och 22-24] Det krävs en rad olika övervägande för att bygga ett lyckat inspelningsrum. Hur rummet skall konstrueras och se ut beror till

Läs mer

PREFABRICERADE BYGGELEMENT. Tak Vägg Bjälklag. Vi erbjuder kunskap och lösningar för utmanande byggprojekt

PREFABRICERADE BYGGELEMENT. Tak Vägg Bjälklag. Vi erbjuder kunskap och lösningar för utmanande byggprojekt PREFABRICERADE BYGGELEMENT Tak Vägg Bjälklag Vi erbjuder kunskap och lösningar för utmanande byggprojekt VICTORIA TOWER KISTA Lättelement AB Vi på Lättelement har tillverkat element till den Nordiska marknaden

Läs mer

Dimensionering av lätta bjälklag med avseende på vibrationer

Dimensionering av lätta bjälklag med avseende på vibrationer Dimensionering av lätta bjälklag med avseende på vibrationer Artikelförfattare är Helena Burstrand, Stålbyggnadsinstitutet, Stockholm och Avdelningen för Stålbyggnad, Luleå Tekniska Universitet Det blir

Läs mer

KONSTRUKTIONSTEKNIK 1

KONSTRUKTIONSTEKNIK 1 KONSTRUKTIONSTEKNIK 1 TENTAMEN Ladokkod: 41B16B-20151-C76V5- NAMN: Personnummer: - Tentamensdatum: 17 mars 2015 Tid: 09:00 13.00 HJÄLPMEDEL: Formelsamling: Konstruktionsteknik I (inklusive här i eget skrivna

Läs mer

KONSTRUKTIONS- OPTIMERING. Helena Johnsson, 2009-03-11

KONSTRUKTIONS- OPTIMERING. Helena Johnsson, 2009-03-11 KONSTRUKTIONS- OPTIMERING Helena Johnsson, 2009-03-11 Ramverk Utvecklingsprojekt som drivs tillsammans med ett flertal industripartner. Är finansierat från TCN och företagen och delat i två delar: - volymer.

Läs mer

Anders Paulsson. Bjerking AB 2016

Anders Paulsson. Bjerking AB 2016 Anders Paulsson Bjerking AB 2016 VAD? HUR? Vinklad historia Arbetsgång Regler Formler Övriga hänsyn Robusta system? Vinklad historia 1874 Den första gemensamma byggnadsstadgan i Sverige Byggnadsstyrelsens

Läs mer

Roth Universal Spånskivesystem

Roth Universal Spånskivesystem Roth Universal Spånskivesystem Helspontade skivor för förläggning flytande eller på reglar GOLVVÄRMESYSTEM Beskrivning Roth Universal Spånskivesystem är utvecklat för användning både på vanligt träbjälklag

Läs mer

Gyptone akustikvägglösningar

Gyptone akustikvägglösningar Gyptone akustikvägglösningar Lägre efterklangstid, mindre fluttereko och bättre taluppfattbarhet Akustisk reglering av nya och befintliga utrymmen. Gyptone akustikvägglösningar används för akustisk reglering

Läs mer

TEKNISKA RÅD OCH ANVISNINGAR

TEKNISKA RÅD OCH ANVISNINGAR Säkra Våtrum 19 TEKNISKA RÅD OCH ANVISNINGAR Här följer ett antal tekniska lösningar som anger viktiga tekniska moment som är av stor vikt för en säker våtrumsinstallation. Vi har samlat de viktigaste

Läs mer

Eurokod Trä. Eurocode Software AB

Eurokod Trä. Eurocode Software AB Eurokod Trä Eurocode Software AB Eurokod 5 Kapitel 1: Allmänt Kapitel 2: Grundläggande dimensioneringsregler Kapitel 3: Materialegenskaper Kapitel 4: Beständighet Kapitel 5: Grundläggande bärverksanalys

Läs mer

Brandsäkerhet i byggnader Sven Thelandersson. Byggnadskonstruktion Konstruktionsteknik LTH 1

Brandsäkerhet i byggnader Sven Thelandersson. Byggnadskonstruktion Konstruktionsteknik LTH 1 . Brandsäkerhet i byggnader Sven Thelandersson Byggnadskonstruktion Konstruktionsteknik LTH 1 Sverige Göteborgsbranden 1998 Antal personer Byggnadskonstruktion Konstruktionsteknik LTH 2 Dödsfall vid brand

Läs mer

Balkongbesiktning. En guide från Balkongföreningen. Balkong föreningen

Balkongbesiktning. En guide från Balkongföreningen. Balkong föreningen Balkongbesiktning En guide från Balkongföreningen Balkong föreningen Balkongen är en viktig byggnadsdel, både funktionellt och estetiskt, som tyvärr ofta blir förbisedd gällande underhåll. Det ligger på

Läs mer

För decibel gäller inte vanligt plus och minus. 30 + 30 db blir därför inte 60 db (rätt svar är 33 db). 30+20 = 30 db och 30+30+30 = 35 db, osv.

För decibel gäller inte vanligt plus och minus. 30 + 30 db blir därför inte 60 db (rätt svar är 33 db). 30+20 = 30 db och 30+30+30 = 35 db, osv. För decibel gäller inte vanligt plus och minus. 30 + 30 db blir därför inte 60 db (rätt svar är 33 db). 30+20 = 30 db och 30+30+30 = 35 db, osv. Ljudnivå från installationer (till exempel VVS) i utrymmen

Läs mer

Bilaga 5 2141 TEHUSET. Ny Byggnad 14 Södra Älvsborgs Sjukhus Borås. Stombeskrivning. Systemhandling 2006-06-19. Upprättad av: Lennart Forsman

Bilaga 5 2141 TEHUSET. Ny Byggnad 14 Södra Älvsborgs Sjukhus Borås. Stombeskrivning. Systemhandling 2006-06-19. Upprättad av: Lennart Forsman Bilaga 5 Ny Byggnad 14 Stombeskrivning Systemhandling 2006-06-19 Upprättad av: Lennart Forsman 2141 2 (10) Innehållsförteckning: 1. Allmänt 2. Grundförhållanden 3. Dränering/grundvatten 4. Grundläggning

Läs mer

ENERGIJÄGARNA är specialiserade på vattenburen golvvärme och materielpaket för att bygga grunder av typen platta på mark.

ENERGIJÄGARNA är specialiserade på vattenburen golvvärme och materielpaket för att bygga grunder av typen platta på mark. ENERGIJÄGARNA ENERGIJÄGARNA är specialiserade på vattenburen golvvärme och materielpaket för att bygga grunder av typen platta på mark. Systemtänkande och samverkan är nyckelorden för oss. Vi har jobbat

Läs mer

Hallbyggnader i massivträ

Hallbyggnader i massivträ Hallbyggnader i massivträ Uppdrag syfte mål Projektet syftar till; Att i ett första skede identifiera marknadssegment där en träkonstruktion har En tydlig konkurrenskraft mot stål/betong Där det finns

Läs mer

Rapport Utredning befintliga bärande konstruktioner Påbyggnad av centrumfastighet

Rapport Utredning befintliga bärande konstruktioner Påbyggnad av centrumfastighet Rapport Utredning befintliga bärande konstruktioner Påbyggnad av centrumfastighet Beställare (kund): Fittja Centrumfastigheter AB Uppdragsnamn: Utredning Fittja centrum, etapp 1 Uppdragsnummer: 5356-001

Läs mer

RESARO AB RESAROSYSTEMET energi- och byggsystem RESAROELEMENTET

RESARO AB RESAROSYSTEMET energi- och byggsystem RESAROELEMENTET RESARO AB RESAROSYSTEMET energi- och byggsystem RESAROELEMENTET 1 2005-05-28 RESARO's pågående byggprojekt: VENDELSÖ Tvåplansvilla i souterräng. Del 2 Dörr- och fönsteröppningarna har en smyg på ca 100

Läs mer

)"-'&/ 4,+67"/,"3& )%# HDB 08 BETON G

)-'&/ 4,+67/,3& )%# HDB 08 BETON G HDB 08 BETONG Skjuvankare HDB är en produkt som används som skjuv- och genomstansningsarmering. Systemet består av skenor med 2 eller 3 dubbelhuvade ankare. Dessa moduler kan kombineras för att få önskat

Läs mer

SMARTA MONTERINGSSYSTEM

SMARTA MONTERINGSSYSTEM SMARTA MONTERINGSSYSTEM DEN FRIHÄNGANDE VENTILERADE FASADEN Den frihängande ventilerade fasaden (FVF) bekläder en byggnads yttervägg. Med en FVF monteras fasadelementen på ett avstånd från byggnadens

Läs mer

Betan Mikael Otterström Betgatan 53 Anders Paulsson 2014-12-12 Rev 2015-02-01 Bjerking AB

Betan Mikael Otterström Betgatan 53 Anders Paulsson 2014-12-12 Rev 2015-02-01 Bjerking AB Sida 1 (8) Åtgärdsförslag Uppdragsnamn Betan Mikael Otterström Betgatan 53 754 49 Uppsala Uppdragsgivare Mikael Otterström Betgatan 53 Vår handläggare Anders Paulsson Datum 2014-12-12 Rev 2015-02-01 (avsnitt

Läs mer

Brandtekniska projekteringsanvisningar. Galären i Luleå AB Tillbyggnad galären kontor Kv Vargen 2 Luleå. Preliminärt beslutsunderlag

Brandtekniska projekteringsanvisningar. Galären i Luleå AB Tillbyggnad galären kontor Kv Vargen 2 Luleå. Preliminärt beslutsunderlag Brandtekniska projekteringsanvisningar Galären i Luleå AB Tillbyggnad galären kontor Kv Vargen 2 Luleå Preliminärt beslutsunderlag Datum 2012-04-10 Rev. datum Upprättad av Granskad av Godkänd av Niclas

Läs mer