Nationella riktlinjer - rekommendationer, indikatorer, målnivåer och utvärdering av följsamhet

Transkript

1 Nationella riktlinjer - rekommendationer, indikatorer, målnivåer och utvärdering av följsamhet Arvid Widenlou Nordmark Enhetschef Nationella riktlinjer Björn Nilsson Enhetschef Indikatorbaserad utvärdering

2 Socialstyrelsens modell för att utveckla god hälsa, vård och omsorg Nationella riktlinjer 2

3 Vad ingår i nationella riktlinjer Stöd för styrning och ledning (huvudrapport) Centrala rekommendationer Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser Bilagor Samtliga rekommendationer: Tillstånds- och åtgärdslista Vetenskapligt underlag (inkl hälsoekonomi) Indikatorer för uppföljning inkl. nulägesbild Målnivåbilaga Sökdatabas Vetenskapligt underlag Allt kan laddas ner på

4 Nationella riktlinjer - processen Nationella riktlinjer Avgränsning Publicering Prioritering Remissversion Indikatorfas Rapportfas Bedömningsfas Kunskapsunderlag Målfas + nuläge Insamlingsfas Slutlig version Avgränsningsfas Indikatorbaserad utvärdering 20xx-xx-xx

5 Vilka frågeställningar lyfts i nationella riktlinjer? Där det finns behov av vägledning praxisskillnader över landet kontroversiella frågor som rör många etiskt dilemma oenighet inom professionen åtgärd som har tveksam kostnadseffektivitet utmönstring av skadliga eller ineffektiva metoder Nationella riktlinjer 5

6 15 nationella riktlinjer 1. Astma och KOL 2. Bröst-, kolorektaloch prostatacancer 3. Diabetes 4. Depression och ångest 5. Demens 6. Hjärtsjukvård 7. Lungcancer 8. Missbruk och beroende 9. MS och Parkinson 10.Palliativ vård 11.Schizofreni: psykosociala insatser och läkemedelsbehandling 12.Rörelseorganens sjukdomar 13.Sjukdomsförebyggande metoder 14.Stroke 15.Tandvård Nationella riktlinjer 6

7 Tre olika typer av rekommendationer Rangordning 1-10 Åtgärder som hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör, kan eller i undantagsfall kan erbjuda Åtgärder med prioritering 1 har störst angelägenhetsgrad och 10 lägst Icke-göra Åtgärder som hälso- och sjukvården och socialtjänsten inte bör erbjuda alls FoU Åtgärder som hälso- och sjukvården och socialtjänsten inte bör erbjuda rutinmässigt och endast inom ramen för kliniska studier Nationella riktlinjer 7

8 Indikatorer speglar följsamhet till rekommendationerna Nationella riktlinjer Avgränsning Publicering Prioritering Remissversion Indikatorfas Rapportfas Bedömningsfas Kunskapsunderlag Målfas + nuläge Insamlingsfas Slutlig version Avgränsningsfas Indikatorbaserad utvärdering 20xx-xx-xx

9 Motivering: Tillståndet har stor svårighetsgrad Åtgärderna förebygger effektivt ischemisk stroke

10 20xx-xx-xx

11 20xx-xx-xx

12 Nationella riktlinjer Avgränsning Publicering Prioritering Rapportfas Bedömningsfas Målnivåer tydliggör förbättringspotentialen Kunskapsunderlag Remissversion Indikatorfas Målnivåfas Insamlingsfas Slutlig version Avgränsningsfas Indikatorbaserad utvärdering 20xx-xx-xx

13 Socialstyrelsens målnivåmodell INDIKATORFAS MÅLFAS REMISSFAS BESLUTSFAS - Formulering - Databeställning - Delphirunda - Konsensusmöte - Remiss till intressenter - Slutligt förslag - Beslut om mål FÖRVALTNINGS- OCH UTVÄRDERINGSFAS - Kommunicera målnivåerna till intressenter - Bevaka hur målnivåerna används - Bevaka landstingens resultat/utveckling - Bevaka justeringsbehov till följd av förändrat kunskapsläge/oönskade effekter 13

14 Exempel på målnivå Socialstyrelsens målnivå: 80 % Under många år har warfarin varit det enda tillgängliga läkemedlet för att förebygga stroke hos denna patientgrupp, men under de senaste åren har det kommit alternativ. Dessa nya läkemedel gör det möjligt att behandla fler patienter som befinner sig i riskzonen. Alla patienter är dock inte aktuella för behandling eftersom det finns kontraindikationer mot- och risker med behandlingen. Målnivåer för hjärtsjukvård och strokevård. Socialstyrelsen, xx-xx-xx

15 Indikatorbaserad utvärdering var bör förbättringsarbete genomföras? Nationella riktlinjer Avgränsning Publicering Prioritering Rapportfas Bedömningsfas Kunskapsunderlag Remissversion Indikatorfas Målnivåfas Insamlingsfas Slutlig version Avgränsningsfas Indikatorbaserad utvärdering 20xx-xx-xx

16 Vad innehåller utvärderingen? Redovisningar utifrån indikatorer: - Redovisning av indikatorernas utfall (riket/landsting/kön etc) - Socioekonomisk redovisning (utbildning, födelseland) - Landstingsprofiler/sjukhusprofiler - Förbättringspotential i förhållande till målnivåer (antal patienter/landsting) Redovisningar utifrån strukturenkät: - Generella förutsättningar för implementering av NR (landstingsledning) - Fördjupning av verksamheternas förutsättningar att implementera NR (verksamheterna) 20xx-xx-xx

17 Vad innehåller utvärderingen? Kostnader och vårdkonsumtion: - Övergripande kostnader för vård vid det specifika tillståndet (DRG) - Vårdkonsumtion (vårdtider, antal besök i specialistvård etc) - Specifika kostnader för vissa behandlingar (KPP) Bedömningar och rekommendationer: - Områden med förbättringspotential identifieras och kommenteras för riket som helhet - Landstingsprofilerna ger vägledning för de individuella landstingen Fördjupningsavsnitt - För särskilt angelägna förbättringsområden 20xx-xx-xx

18 De senaste utvärderingarna - Demenssjukdom (2014) - Rörelseorganens sjukdomar (2014) - Sjukdomsförebyggande metoder (2015) - Astma/KOL (2015) - Diabetes (2015) - Hjärtsjukvård (2015) 20xx-xx-xx

19 Nationella riktlinjer vidareutvecklas Fler 2015: Förstudie på 3 kroniska sjukdomar 2016: NR påbörjas för endometrios, epilepsi, psoriasis Snabbare Avgränsning till färre frågeställningar Effektivare arbetssätt - använda andras underlag Bättre Utökad samverkan patienter/brukare/anhöriga Kontinuerlig förvaltning ständigt aktuella Prioriteringsskalan kompletteras med nya formuleringar Mottagaranpassning

20 Mer information finns på:

21 Extra bilder

22 Socialstyrelsens organisation nov 2015 Rådet för styrning med kunskap GD Insynsråd GD-stab Krisberedskap Kommunikation Presstjänst Webb och publikationer Planerad kommunikation Verksamhetsstöd Ekonomi Personal IT Registratur Service Upphandling Statistik och jämförelser Register Registerservice Statistik 1 2 Öppna jämförelser 1 2 Indikatorbaserad utvärdering Klassifikationer och terminologi Regler och behörighet Socialjuridik Hälso- och sjukvårdsjuridik Förvaltningsjuridik Statsbidrag Behörighet 1 2 Kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården Högspecialiserad vård Nationella riktlinjer 1 2 Vägledning för hälsooch sjukvården Patientsäkerhet Kunskapsstyrning för socialtjänsten Vägledning för socialtjänsten 1 2 Kunskapstillämpning Kunskapsutveckling Informationsstruktur och e-hälsa Utvärdering och analys Välfärdsutveckling Epidemiologi och metodstöd Utvärdering Systemanalys Socialstyrelsens organisation 22

23 Vad används nationella riktlinjer till? Exempel på användningsområden: beslut om resursfördelning inom och mellan olika grupper och verksamheter beslut om verksamhetsplanering och organisation beslut om regionala och lokala vårdprogram spegla följsamhet till rekommendationer identifiera behov av förbättringsarbete Nationella riktlinjer 23

24 Vägen till rekommendationerna Formulera frågeställning Tillstånds- och åtgärdspar Samla bästa tillgängliga kunskap Systematiska översikter Enskilda studier Konsensus Prioritera Tillståndets svårighetsgrad Åtgärdens effekt Kostnadseffektivitet (Evidens) 24

25 Screeningprogram Rekommendationer utifrån liknande process Nationellt screeningråd Nuvarande rekommendationer: Bröst-, tarm- och prostatacancer (2014) Livmoderhalscancer ( ) Bukaortaaneurysm (remiss höst 2015) Pågående: Cystisk fibros (remiss våren 2016) Förmaksflimmer (remiss höst 2016)

26 Målnivåer

27 Vad är en nationell målnivå? Utgår från en testad och mätbar indikator Anger den eftersträvansvärda nivån för hälso- och sjukvården att arbeta mot Kan exempelvis ange hur stor andel i en patientgrupp som bör få viss behandling Bör ej förväxlas med behandlingsmål

28 Projektorganisation Projektledning IU Experter från arbetet med nationella riktlinjer Expertgrupp Registerföreträdare Konsensusgrupp Professionsföreträdare Huvudmannarepresentanter Patientföreningar 28

29 Hur ser modellen för fastställande av målnivåer ut? INDIKATORFAS MÅLFAS REMISSFAS BESLUTSFAS - Formulering - Databeställning - Delphirunda - Konsensusmöte - Remiss till intressenter - Slutligt förslag - Beslut om mål FÖRVALTNINGS- OCH UTVÄRDERINGSFAS - Kommunicera målnivåerna till intressenter - Bevaka hur målnivåerna används - Bevaka landstingens resultat/utveckling - Bevaka justeringsbehov till följd av förändrat kunskapsläge/oönskade effekter 29

30 Indikatorfas INDIKATORFAS MÅLFAS REMISSFAS BESLUTSFAS VAD? Välja ut indikatorer Ta fram initialt målförslag inför konsensusmöte VEM? Expertgrupp Expertgrupp 30

31 Målfas INDIKATORFAS MÅLFAS REMISSFAS BESLUTSFAS VAD? Konsensusmöte (föregås av delphirunda, se extrabilder) Sammanställa konsensusmötets målförslag VEM? Expertgrupp, professioner, huvudmän, patientföreträdare Socialstyrelsen, expertgrupp 31

32 Remissfas INDIKATORFAS MÅLFAS REMISSFAS BESLUTSFAS VAD? Remissrunda Sammanställa/ta ställning till remissvar VEM? Samtliga intressenter Socialstyrelsen/expertgrupp Remissrundan fyller två funktioner: 1) att inhämta synpunkter på föreslagna indikatorer och målnivåer samt 2) att tidigt påbörja förankringsarbetet av målnivåområdet 32

33 Beslutsfas INDIKATORFAS MÅLFAS REMISSFAS BESLUTSFAS VAD? Slutligt målnivåförslag Fastställande av målnivåer VEM? Expertgrupp Socialstyrelsen 33

34 Förvaltningsfas FÖRVALTNINGS- OCH UPPDATERINGSFAS Bevaka hur målnivåerna används Bevaka landstingens resultat/utveckling Bevaka förändrat kunskapsläge/oönskade effekter Målnivåerna ska ses över, och vid behov justeras, med jämna mellanrum med hänsyn till ovanstående faktorer (intervall 2-4 år). 34

35 Mer information finns på: